Passa grisningar med koncentration och närvaro
Grisningen Passa grisningar med koncentration och närvaro Svenska Pig 2009 Svenska Pig, c/o LRF Sydost, Box 974, 391 29 KALMAR [email protected] www.svenskapig.se Tiden före grisning Miljön Miljön i livmodern är steril och spädgrisen föds utan ett skydd för bakterier som finns i boxmiljön. Ett hygienprogram i stallet ökar förutsättningarna för en bra start i smågrisens liv. Grisningsstallet ska rengöras mekaniskt och tvättas rent med högtryckstvätt från alla gödselrester mellan varje grisningsomgång och desinficeras beroende på tom och torktid. Ventilationsanläggningen rekommendationer. Grisningsstallet ska efter rengöringen vara tomt en tid. Tomtidens längd varierar beroende hur värme tillsätts i stallet samt om desinfektionsmedel används. En tomtid på minst 5-7 dagar bör efterstävas. ska rengöras enligt tillverkarens Innan suggan flyttas in i avdelningen: Blötfoderanläggingen med tillhörande ledningar, nedsläppsrör och hoar samt torrfoderautomater ska tömmas, rengöras och justeras innan suggan flyttas in i avdelningen. Hoar ska vara tomma, torra och rena. Ventilationen ska kontrollköras för minimi- och maximiventilation. Vattensystemet ska spolas igenom och vattennipplar/vattenkoppar i varje box ska kontrolleras. Suggan Sugg-gruppen flyttas in i grisningsboxen ca 1 vecka före grisning för att suggorna ska hinna acklimatisera sig och för att förhindra att grisningen påbörjas i sinstallet. I samband med flytt till grisningsstallet görs en hälsokontroll på suggorna. Suggor som avviker från det normala bör hållas under uppsikt och åtgärder sättas in. Noggranna anteckningar ska föras på suggkortet eller i stalljournalen. Följ upp avvikelser och ta hänsyn till dessa när suggan har grisat. Svenska Pig, c/o LRF Sydost, Box 974, 391 29 KALMAR [email protected] www.svenskapig.se Tunna suggor kan ha svårt att ge näring till lika många smågrisar som en sugga i normalt/gott hull. Var noga med den individuella utfodringen så att tunna suggor äter den mängd foder de behöver för att både underhålla sig själva och ge näring till sina grisar. Feta suggor kan ha problem med långa och utdragna grisningar vilket kan leda till fler dödfödda grisar. Sårskador i juvret kan vara en inkörsport för bakterier och andra patogena organismer.Håll suggans juver under uppsikt när grisningen har startat och kontrollera om hon ger di på den skadade juverdelen. En böld är en inkapslad infektion som hämmar mjölkproduktionen i den ansatta juverdelen. Anpassa antalet diande smågrisar i kullen utifrån antalet fungerande spenar. Skadade spenar ska behandlas enligt veterinärs ordination. Suggor som har långa klövar kan med fördel verkas när de tas in till grisningsstallet. När suggan flyttas till grisningsstallet är det ett bra tillfälle att kontrollera hennes benställning och rörelsemönster. För anteckningar över suggor som avviker och följ upp dem. Bobyggnad Några dagar innan det är dags för grisning börjar suggan bygga bo. Suggan är mer aktiv i boxen, urinerar och gödslar oftare och bäddar boxens golv med strömaterialet. Studier har visat att suggor som har möjlighet att utöva bobyggnadsbeteende med tillgång till halm har kortare grisningstid. Enligt svenska djurskyddsföreskrifter ska suggan tilldelas strö så hon kan utöva bobyggnadsbeteende. När suggan närmar sig tidpunkten för beräknad grisning är det dags att öka mängden halm i boxen. Mängden halm ska vara så pass riklig att den täcker hela golvytan och att suggan kan bädda. Det är även viktigt att tilldela halm i det område som är tilltänkt till smågrishörna. Om det finns värmelampa bör den tändas någon dag innan beräknad grisning. Temperaturen i suggans närmiljö bör hållas runt 18-20 º C. En allt för varm miljö leder till att suggan måste göra sig av med överskottsvärme som dessutom kan medföra att suggan blir trött och slö. I de fall där suggan behöver låsas in med skyddsgrind är det att rekommendera att värmelampa placeras bakom suggan. Anpassa antalet utfodringar i ett stall med pågående grisningar så att skötaren kan övervaka spädgrisarna före, under och efter utfodringstillfällena. De nyfödda grisarna utsätts för en risk att bli trampade om suggorna reser sig hastigt för att äta. Det finns även en risk att suggorna trampar eller lägger sig på smågrisarna efter att hon har ätit och druckit. I de fall där inte alla suggor grisar inom tvåtre dagar rekommenderas två utfodringstillfällen per dag så att de suggor som grisar först i gruppen kan utfodras enligt rekommendationer. Svenska Pig, c/o LRF Sydost, Box 974, 391 29 KALMAR [email protected] www.svenskapig.se Övervakning av grisningen Suggan Med omgångsuppfödning grisar de allra flesta suggorna inom några dagar och därför är det en fördel att anpassa personalens arbetsschema till när de flesta suggor grisar. Då kan skötaren övervaka grisningarna och ingripa om det uppstår problem. Grisningen är ett normalt förlopp som i de flesta fall sker utan komplikationer. Suggor föder många avkommor, ca 14 stycken totalt födda. Normalt föds det en gris ungefär 15:e minut och grisningen bör vara avslutat inom tre till fyra timmar. Under förlossningen leder suggans värkarbete till att spädgrisarna pressas framåt genom förlossningskanalen. När grisen pressas ut genom livmodern och vidare genom vagina lossnar navelsträngen från moderkakan och den fosterhinnan som omger grisen brister. Spädgrisen får inte längre syre via suggans blod och måste därför födas ut och börja andas av egen kraft för att överleva. Värkarbete Värkarbetet styrs av hormonet oxytocin. Oxytocin frigörs även när smågrisarna masserar suggans juver vid digivningen. Stress kan blockera hormonerna som styr suggans värkarbete. Se därför till att det är lugn och ro i grisningsavdelningen. I slutet av grisningen kan det hända att värkarbetet avtar något och det kan dröja längre tid mellan födseln av spädgrisar. Om en grisning ser ut att ha avstannat kan värkarbetet stimuleras genom att skötaren försiktigt går in till suggan om hon är lugn och massera juvret några minuter. Detta kan bidra till att öka frisättningen av oxytocin i suggan vilket leder till att värkarbetet återupptas. Det är även möjligt att använda sig av syntetiskt oxytocin i de fall som grisningen har avstannat. Följ alltid din besättningsveterinärs rekommendation! Om det dröjt mer än 15-30 minuter sen den sista grisen föddes bör skötaren kontrollera att förlossningsvägen är tom. Suggan ska torkas ren i vulva och skötaren ska använda sterila handskar och medel som underlättar att känna efter i förlossningsvägen. Efter kontroll av förlossningsvägen kan suggan ges syntetiskt hormon och hållas under forstsatt uppsikt. Efterbörden kommer normalt ut inom 4 timmar efter avslutad grisning. Grisningen är avslutad när suggan föder ut efterbörden som består av fosterhinnor och Svenska Pig, c/o LRF Sydost, Box 974, 391 29 KALMAR [email protected] www.svenskapig.se moderkakor. Det kan vara en födel att kontrollera att efterbörden ser normal ut utan mumifierade foster i. Avvikelser från det normala bör antecknas. Beteende Oroliga suggor kan i början av grisningen resa sig ofta och bädda om med halmen. Skötarens närvaro kan i sig störa och skötaren kan med fördel på avstånd iaktta den oroliga suggan så inga nyfödda smågrisar kommer till skada eller hamnar i kläm när hon lägger sig ned igen. Aggressiva suggor ställer krav på skötarens djuröga. Aggressivt beteende kan brytas genom att till exempel låta suggan gå en kort promenad i stallets gång. De nyfödda grisarna placeras lämpligen instängda i en smågrishörna med tillskottsvärme. Om suggan är så aggressiv att hon inte låter de nyfödda grisarna dia kan de behöva matas med råmjölk från en annan sugga. Suggor ska redan som gyltor vänjas vid att bli hanterade av människa, vilket underlättar tillsynen vid grisning. Juver Se avsnitt Hälsa och Förebyggande åtgärder. Smågrisen Den nyfödda smågrisens kroppsegna reserver av energi är mycket små. Den lagrade energin är avsedd för att räcka till att ta sig från födelseplatsen till suggans juver. I livmodern är temperaturen 39 °C. Grisen kyls snabbt ned beroende på den omgivande temperaturen. Ju lägre kroppstemperatur grisen får efter födseln desto mindre energi har den kvar att använda för att ta sig fram till juvret och börja dia. Minst 33 °C och dragfritt rekommenderas. Halm av rätt längd och mängd minskar risken för att grisen halkar och får arbeta onödigt mycket för att ta sig fram. Lång halm kan lätt bli en fälla där grisen fastnar och väldigt kort halm kan halka undan och exponera betonggolvet. Ibland kan den nyfödda smågrisen födas med en intakt fosterhinna och ha problem att komma ut ur denna. Vid övervakningen kan då skötaren lugnt gå in i boxen utan att störa suggan och hjälpa smågrisen. Att massera den nyfödda kroppen med lite halm kan hjälpa Svenska Pig, c/o LRF Sydost, Box 974, 391 29 KALMAR [email protected] www.svenskapig.se igång andningen, även att hålla grisen med trynet nedåt och gunga den försiktigt för att förhindra att fostervatten tränger ned i luftvägarna. Födelsevikten hos en nyfödd livskraftig gris är normalt ungefär 1,5 kg. Underviktiga och små nyfödda grisar behöver hjälp att komma fram till juvret. Vid övervakning av grisningen kan skötaren gå lugnt in i boxen och hjälpa de små grisarna att hitta en spene. Om suggan blir orolig kan skötaren sätta sig och massera suggans juver försiktigt vilket har en positiv och lugnande effekt på suggan. Nyfödda grisar som avviker från det normala bör kontrolleras så snabbt som möjligt efter födsel. Grisar som är missbildade bör avlivas omedelbart. Kontrollera avvikande grisar så att gomspalten är hel, om benställningen är normal och att buken är helt sluten. Grisar som föds fläkta kan bli helt återställda inom ett par dagar om benen stödtjepas.¨ Kullutjämning Kullutjämning innebär att spädgrisarna fördelas mellan suggor så att antalet grisar per sugga anpassas efter varje suggas förmåga att ge di. Kullutjämningen kan ske inom tre dygn efter födelsen. Innan grisen flyttas måste den ha fått dia råmjölk från sin mamma. Spädgrisen måste ha diat råmjölk från den sugga som den föddes hos för att få sitt behov av immunoglobuliner tillgodosett. Suggans kondition, ålder och hälsostatus ska tas i beaktande vid kullutjämning. Förstagrisare och tunna suggor bör ha något färre grisar att dia än äldre suggor i god kondition. Vid kullutjämningen är det även viktigt att fördela spädgrisar som är lika stora mellan suggorna. Detta ökar de små och underviktiga spädgrisarnas möjligheter att konkurrera om suggans spenar. Målet är att alla suggor har jämna spädgrisar i kullarna. Gyltor kan med fördel ge di till de minsta spädgrisarna i omgången. För noggranna anteckningar om hur spädgrisar flyttas mellan suggor och om suggan har fått fler eller färre grisar att dia än hon faktiskt födde. Anteckningar från tidigare grisningar ger information om antalet funktionsdugliga spenar och eventuella störningar kring tidigare digivningsperiod. Information om detta underlättar arbetet med att kullutjämna vid nästkommande digivning. Svenska Pig, c/o LRF Sydost, Box 974, 391 29 KALMAR [email protected] www.svenskapig.se Digivningen Under förlossningen finns det mjölk i juvret oavbrutet. Råmjölken är livsviktig för den nyfödda grisen. Grisen föds med en mycket liten kroppsreserv av energi och behöver därför börja dricka råmjölk omgående. I råmjölken finns även de livsviktiga antikropparna som ger spädgrisen ett första grundläggande immunförsvar. Spädgrisarna konkurrerar de första dagarna med sina kullsyskon om spenarna och efter ett par dagar har varje spädgris sin egen spene och behåller denna digivningsperioden ut. Svenska Pig, c/o LRF Sydost, Box 974, 391 29 KALMAR [email protected] www.svenskapig.se När grisningen är avslutad förändras suggans digivningsmönster. Från att ha gett sina avkommer di oavbrutet påbörjas nu den för suggan karaktäristiska digivningen. I normalfallet lägger sig suggan ned på sidan och börjar kommunicera med sina avkommor genom långsamma grymtningar. Spädgrisarna tar sig fram till juvret, letar reda på sin egna spene och börjar intensivt massera suggans juver. Det mjölknedsläppande hormonet oxytocin frisätts i suggan och hon börjar grymta med allt snabbare kortare grymtningar. När mjölken släpps ned i juvercisternen börjar smågrisarna suga snabbare och suggan tystnar. Efter ca 20 sekunder har grisarna druckit upp mjölken och fortsätter att massera juvret. Denna eftermassage bidrar till att mjölkproduktionen ökar och att mer mjölk släpps ned vid nästa digivningstillfälle. Suggans totala mjölkproduktion är beroende på hur effektiv varje spädgris i kullen är på att massera sin egna juverdel. Fram till tre veckor är det suggan som styr när digivning ska ske. Antalet digivningstillfällen per dag är 24-30 stycken. Därefter är det smågrisarna själva som signalerar till suggan att de vill dia och antalet digivningstillfällen avtar något. Grisarna diar 5-20 ml mjölk vid varje digivning. Svenska Pig, c/o LRF Sydost, Box 974, 391 29 KALMAR [email protected] www.svenskapig.se Hälsa hos suggor och smågrisar under grisningen och digivningen Hälsa – övervakning av suggor Suggor med bra ben och klövar, bra juver samt bra hull är förutsättningar för en lyckad grisning och digivning. Under digivningen kommer en sugga att producera mellan 350 och 400 liter mjölk och vissa suggor mjölkar ännu mer. Varningstecken att suggan inte mår bra är: Verkar slö och äter dåligt Utdragen grisning Spädgrisarna är missnöjda och gnälliga Ihjällegade grisar Hälsokontrollerande åtgärder är att känna på juvret och ta suggans temperatur. Har suggan över 39,4 °C måste hon övervakas och behandlas enligt besättningsveterinärs föreskrift. Är det möjligt kan suggan må bra av att rastas. De vanligaste juversjukdomar som suggan riskerar drabbas av är följande: Grisningsfeber eller difeber Juverinflammation under diperioden Kronisk juverinflammation eller juverbölder Svenska Pig, c/o LRF Sydost, Box 974, 391 29 KALMAR [email protected] www.svenskapig.se Grisningsfeber eller difeber kan drabba suggan under eller direkt efter grisningen. Suggan slutar äta och får feber. Om infektionen är lokaliserad till juvret blir en eller flera inflammerade juverdelar hårda, svullna, varma, röda och ömmar. Suggan ger inte di och smågrisarna blir snabbt nedsatta. Ibland är infektionen lokaliserad till livmodern och då kan man se variga flytningar. Det rör sig om en bakteriell infektion, oftast E.coli. Behandlingen består av mjölkdrivande medel, smärtstillande och antibiotika. Se till att smågrisarna får dia. Rådgör med djurhälsoveterinär och följ alltid din veterinärs råd för skötsel och val av behandling av sjuka suggor! Förebyggande åtgärder, förutom att suggan ska vara i god kondition, är: Motion Möjlighet att boa och böka som förkortar grisningsförloppet Ordentligt med vatten. Minst 4 liter vatten per minut ur nipplar och vattenkoppar samt god hygien på vatten och foder. Kontrollera att foderanläggningen utfodrar korrekt och att fodergivor är korrekt inställda. Juverinflammation under ditiden ger sällan allvarliga kliniska symptom. Suggan kan få inflammationer i en eller flera juverdelar som blir svullna, varma, hårda och ömma. Suggan kan få nedsatt aptit och vissa smågrisar blir missnöjda och kullen ojämn. Vanligen är infektionen en bakteriell infektion med streptokocker eller stafylokocker och kan övergå till en kronisk inflammation som ses först vid avvänjning. Förebyggande åtgärd är att kontrollera suggans juver under hela diperioden så att behandling som består av antibiotika kan sättas in enligt veterinärens instruktion. Kronisk juverinflammation eller juverbölder märks vid avvänjning. I samband med avvänjning ska juver kontrolleras och därefter i samband med betäckning och en gång till vid dräktighetstest. Inflammationen orsakas av bakterier och den troliga smittvägen är via spenkanalerna. Utdragna grisningar och för vissa suggor långa ditider ökar risken för suggan att drabbas. Förebygg genom att hålla en god hygien i grisningsboxen. Tvätt, desinfektion och tomtider mellan grisningarna minskar risken för suggor att drabbas. Suggor med juverbölder ska isoleras från andra suggor och konsekvent slakts ut. Hälsa – övervakning av spädgrisar Råmjölk Inom 15-20 minuter efter födelsen sjunker spädgrisarna kroppstemperatur i medeltal 2° C. Är grisen svagfödd, underviktig eller fläkt och inte kan dia snabbt nog, sjunker temperaturen ännu mer. Råmjölken behövs för att grisen ska kunna få upp kroppstemperaturen igen. Under grisningen och några timmar efter grisningen finns råmjölk ständigt tillgänglig i spenarna, därefter börjar suggan släppa ner mjölk en gång i timmen. Utan konkurrens kan de nyfödda grisarna på några timmar få i sig tillräckliga mängder råmjölk. För att säkra att alla grisar får råmjölk kan de först födda stora grisarna i stora kullar stängas in under värmelampan någon timme så att små och sist födda kan få dia. De första 24-36 timmarna efter födelsen är tarmarna genomsläppliga för stora Svenska Pig, c/o LRF Sydost, Box 974, 391 29 KALMAR [email protected] www.svenskapig.se molekyler som antikroppar från råmjölken. Efter en viss mängd upptagna molekyler stängs passagen från tarmen. Det är därför viktigt att inte grisarna får järn i munnen innan de fått dricka tillräckliga mängder med råmjölk. Alla spädgrisar i kullen måste få råmjölk från sin mamma och hon får i sin tur bra råmjölk bl.a. genom föreskrivna vaccinationer. Kullens dibeteende Studera beteendet vid digivning. Inom 12 timmar efter födelsen har de flesta grisarna valt sin spene. De grisar som har svårt att hålla tag i en spene eller fått en dålig spene måste flyttas efter att den fått råmjölk. Outnyttjade spenar sinar efter tre dagar, därför ska den mottagande suggan vid kullutjämning ha grisat senast tre dagar tidigare. Det kan vara svårt för en eftersatt gris att få igång en spene att producera mjölk. Tandslipning får ske enligt djurskyddsföreskrifterna om behov finns. Endast spetsen på hörntänderna ska slipas och bör göras första levnadsdygnet när tänderna fortfarande är mjuka. Sprickor i tänder kan bli en inkörsport för infektioner. Spädgrisdiarré Trots att miljön är bra för spädgrisarna med torrt, rent och varmt och att de fått dia råmjölk kan de drabbas av spädgrisdiarréer. Grisarna kan bli sjuka inom några timmar efter födelsen med en vattning gul diarré. Dödligheten är stor och åtgärder måste sättas in snabbt. Ibland dör grisarna av toxisk chock så snabbt att inga symptom hinner märkas. Det flesta besättningar har vaccinationsprogram mot toxinbildande E. coli. och/eller tarmbrand. Det finns emellertid andra typer av diarréer. Därför ska djurhälsoveterinären kontaktas om spädgrisarna drabbas av diarré för att kunna vidta rätt åtgärder. Hälta Hältor är vanligast under 1-3 levnadsveckan. Hältor kan bero både på klöv- och ledskador. Klövskador kan bero på dåliga golv, suggor med dålig mjölkproduktion och stora kullar. Klövskador kan vara en infektionsväg för klövbölder, som är en inflammation i klövleden, och för andra ledinflammationer. Sårskador på knän och andra sår kan vara inkörsportar för bakterier. En noggrann övervakning av samtliga spädgrisar så att behandling snabbt kan sättas in är en förutsättning för att grisen ska bli frisk. Förebyggande åtgärder är friska suggor som släpper ner di och att skydda grisarna mot betonggolv med stora mängder halm under de första levnadsdygnen. Fläkning Spädgrisar kan drabbas av är fläkning som till viss del är ärftlig och beror på medfödd underutveckling av muskeltrådar. Man kan hjälpa grisen genom att tejpa bakbenen några dagar och se till att den får dia. Använd frystejp. När grisarna föds måste de förflytta sig från suggans bakdel fram till juvret snabbt för att inte bli nedkylda. Om spädgrisen är svag efter födseln kan det hända att den fläker sig. Det är då viktigt att snabbt höja kroppstemperaturen hos grisen och stödtejpa benen. Svenska Pig, c/o LRF Sydost, Box 974, 391 29 KALMAR [email protected] www.svenskapig.se Journalföring För att arbetet med grisningen och kullutjämningen ska fungera är det av yttersta vikt att resultat från suggornas tidigare grisningar finns registrerade. Var noga med registreringarna i PigWin Sugg gällande: totalt födda smågrisar, levande födda, dödfödda och överflyttade smågrisar. Även eventuella störningar kan registreras. Använd PigWin Sugg och gör noteringar på suggkortet gällande: Modersegenskaper Skadade spenar Eventuell sjukdom hos suggan Avvikande foderintag Avvikande beteende Samla så mycket information om suggan som möjligt och gör en helhetsbedömning av henne, poängsätt gärna varje sugga. Följ upp anteckningarna och ta hänsyn till dessa vid nästkommande grisning. Använd ditt produktionsuppföljningsprogram till att registrera hälsostörningar både hos suggor och smågrisar. För noggranna anteckningar i din stalljournal över behandlingar och fyll i medicinförbrukningen i PigWin Sugg. Detta underlättar både ditt och din besättningsveterinärs arbete med uppföljning av behandlade djur. Arbetsrutiner Var noggrann med att skriva ned de besättningsspecifika rutinerna! Det underlättar arbetet med att få en så lyckad grisningsomgång som möjligt om all personal är insatt i hur rutinerna kring grisningen ska skötas samt att rätt sak görs vid rätt tidpunkt. Svenska Pig, c/o LRF Sydost, Box 974, 391 29 KALMAR [email protected] www.svenskapig.se
© Copyright 2024