METSÄ GROUPS BOKSLUT BOKSLUT 2013 OMSÄTTNING MILJ. EURO RÖRELSERESULTAT EXKL. POSTER AV ENGÅNGSKARAKTÄR, MILJ. EURO AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL EXKL. POSTER AV ENGÅNGSKARAKTÄR, % 600 5 500 16 500 4 400 12 400 3 300 300 8 2 200 200 4 100 1 100 2009 2010 2011 2012 2013 0 INVESTERINGAR MILJ. EURO 0 0 2009 2010 2011 2012 2013 -100 KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN MILJ. EURO 240 2009 2010 2011 2012 -4 2013 RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD MILJ. EURO 600 2 500 500 2 000 180 400 120 1 500 300 1 000 200 60 500 100 2009 2010 2011 2012 2013 0 2009 2010 2011 2012 2013 0 NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD % 2009 2010 2011 2012 2013 2009 2010 2011 2012 0 2013 SOLIDITET % 160 40 120 30 80 20 40 10 0 2009 2010 2011 2012 0 2013 PEFC/02-31-120 UTGIVARE Metsä Group Koncernkommunikation PB 10 02020 METSÄ [email protected] Publikationen finns i PDF-format på webbplatsen www.metsagroup.fi. Bokslutet finns tillgänglig på svenska, finska och engelska. Omslag: Carta Integra 210 g/m2 Insats: Galerie Art Silk 115 g/m2 OMSÄTTNING PER MARKNADSOMRÅDE % Övriga Europa Finland Tyskland Storbritannien Kina Italien Sverige Nordamerika Övriga Asien Övriga länder 30 19 13 10 7 5 5 4 4 3 2 10 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE STYRELSENS FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION KONCERNEN 11 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 12 BALANSRÄKNING 13 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 14 RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN 15 NOTER TILL BOKSLUTET MODERFÖRETAGET 70 RESULTATRÄKNING 71 BALANSRÄKNING 72 FINANSIERINGSANALYS 74 NOTER TILL BOKSLUTET 83 84 85 86 FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE REVISIONSBERÄTTELSE KVARTALSJÄMFÖRELSER FEM ÅR I SIFFROR FÖRVALTNING 87 UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET 93 UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN 96 METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE, FÖRVALTNINGSRÅD OCH STYRELSE 99 METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE OMSÄTTNING OCH RESULTAT BALANS OCH FINANSIERING För år 2013 redovisar Metsä Group en omsättning på 4 931,6 miljoner euro (2012: 5 001,0 och 2011: 5 345,8). Till följd av de enheter som lagts ned och som omorganiserats minskade koncernens omsättning med cirka 76 miljoner euro jämfört med föregående år. Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 342,3 miljoner euro (2012: 255,7 och 2011: 314,5), dvs. 6,9 procent av omsättningen (2012: 5,1 och 2011: 5,9). Rörelseresultatet förbättrades tack vare ökade leveransmängder för falskartong och vittop kraftliner samt prisökningar för massa och CTMP-massa. För barr- och lövmassa var marknadspriserna i utländsk valuta i genomsnitt drygt 5 procent högre jämfört med 2012. Priserna i euro var i genomsnitt 2 procent högre jämfört med 2012. Det ökade rörelseresultatet för mjuk- och matlagningspapper berodde dels på ökad försäljning, dels på minskade fasta kostnader och bättre produktionseffektivitet. Koncernens fasta kostnader var cirka 5 procent lägre än 2012. Förlusterna i de enheter som lagts ned och som omorganiserats minskade med cirka 9 miljoner jämfört med föregående år. Posterna av engångskaraktär var netto -7,9 miljoner euro (2012: -14,2 och 2011: -285,3). Av de mest betydande positiva posterna hänförde sig 5,3 miljoner euro till försäljning av markområden, 4,6 miljoner euro till försäljningen av Alizay, 2,5 miljoner euro till försäljningen av den gamla pappersmaskinen i Äänekoski och 3,2 miljoner till återföringar av tidigare kostnadsavsättningar. Avskrivningarna och nedskrivningarna i Kaskö och Suolahti uppgick till 8,5 miljoner euro och de övriga posterna anknutna till träproduktindustrins effektiviseringsprogram till 8,8 miljoner euro. Kostnadsavsättningen för landskapsgestaltningen för den nedlagda avstjälpningsplatsen vid bruket i Husum i Sverige var 6,6 miljoner euro. Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var 334,4 miljoner euro (2012: 241,5 och 2011: 29,2). Andelen i intresseföretagens resultat var 9,7 miljoner euro (2012: 4,8 och 2011: 4,2), de finansiella intäkterna var 8,3 miljoner euro (2012: 15,3 och 2011: 8,7), de finansiella kursdifferenserna -4,6 miljoner euro (2012: 2,4 och 2011: 2,3) och de finansiella kostnaderna 124,1 miljoner euro (2012: 130,8 och 2011: 142,0). I de finansiella kostnaderna ingår en tilläggsränta på cirka 8 miljoner euro, som hänför sig till tidigarelagd återbetalning av ett USD-lån i förtid i mars. I de finansiella intäkterna för jämförelseåret ingår en utdelning på 7,6 miljoner euro från Pohjolan Voima Oy. Räkenskapsperiodens resultat före skatt var 223,7 miljoner euro (2012: 133,2 och 2011: -97,7) och skatterna, inklusive förändringen av uppskjutna skatteskulder, uppgick till 35,1 miljoner euro (2012: 31,8 och 2011: 58,9). Resultatet för räkenskapsperioden uppgick till 188,7 miljoner euro (2012: 101,4 och 2011: -156,6). Avkastningen på koncernens sysselsatta kapital exklusive poster av engångskaraktär var 9,1 procent (2012: 7,1 och 2011: 8,5) och avkastningen på eget kapital 10,3 procent (2012: 6,9 och 2011: 8,6). Avkastningen på sysselsatt kapital inklusive poster av engångskaraktär var 8,9 procent (2012: 6,7 och 2011: 1,1) och avkastningen på eget kapital 9,9 procent (2012: 6,1 och 2011: -9,9). Metsä Groups likviditet är god. Den totala likviditeten var 1 188,4 miljoner euro i slutet av december (2012: 1 167,8 och 2011: 854,9). Av detta var 452,7 miljoner euro (2012: 518,5 och 2011: 330,4) likvida medel och placeringar och 735,7 miljoner euro (2012: 649,3 och 2011: 524,5) bindande kreditfaciliteter redovisade utanför balansräkningen. Koncernens likviditetsreserv kompletteras av icke-bindande företagscertifikatprogram och kreditlimiter till ett värde av 174,7 miljoner euro (2012: 526,5 och 2011: 524,1). Antalet tillgängliga företagscertifikatprogram har omdimensionerats under 2013 så att de motsvarar koncernens storlek och behov. I slutet av december var koncernens soliditet 38,1 procent och nettoskuldsättningsgrad 76 procent (2012: 34,8 och 86 samt 2011: 28,1 och 132). Den räntebärande nettoskulden uppgick till 1 486,1 miljoner euro (2012: 1 590,0 och 2011: 1 953,4). Nettokassaflödet från rörelsen var 313,5 miljoner euro (2012: 257,1 och 2011: 323,0). Under året ökade rörelsekapitalet med 47,6 miljoner euro (2012: frigjordes 82,1 och 2011: frigjordes 74,4). Förändringen i det verkliga värdet för de finansiella tillgångar som kan säljas var -57,9 miljoner euro, främst beroende på att det verkliga värdet på aktierna i Pohjolan Voima Oy sjönk till följd av förändringen i futurpriserna för el. I slutet av året var soliditeten för moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta 62,3 procent och nettoskuldsättningsgraden 16 procent (2012: 61,0 och 21 samt 2011: 60,7 och 41). Medlemmarnas insatser i Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital ökade under året med totalt 61,8 miljoner euro (45,4). Det ordinarie andelskapitalet ökade med 2,7 miljoner euro (2,4). A-insatserna i til�läggsandelskapitalet ökade med 38,9 miljoner euro (28,9) och B-insatserna med totalt 34,6 miljoner euro (14,2). I ökningen av B-tilläggsandelskapitalet ingår en andel på 14,4 miljoner euro som överförts från C-tilläggsandelskapitalet. Enligt de meddelanden som mottagits före utgången av 2013 förfaller 26,4 miljoner euro (28,7) av tilläggsandelskapitalet till återbetalning den 1 juli 2014. I början av april betalade Metsä Board det återstående beloppet på 450 miljoner euro av ett masskuldebrevslån på 500 miljoner euro och tog ut 500 miljoner euro av det syndikerade kreditlånet som undertecknades i maj 2012. I december betalade Metsä Board i förtid en låneandel på 150 miljoner euro, som hänförde sig till ett syndikerat kreditlån som togs ut i april. Den ursprungliga förfallodagen för låneandelen skulle varit den 30 juni 2014. Metsä Board har samtidigt tagit ut ett arbetspensionslån på 75 miljoner euro samt ett banklån på 50 miljoner lån. Moody’s Investors Service höjde Metsä Boards kreditvärdering från nivån B3 till B2 i maj. Värderingsutsikten höjdes i december från stabil till positiv. Standard & Poor’s Rating Services höjde Metsä Boards kreditvärdering i augusti från nivån B- till B och i december från nivån B till B+. Värderingsutsikterna är stabila. Höjningen av kreditvärderingarna påverkade inte Metsä Boards nuvarande finansiella kostnader. 2 BOKSLUT 2013 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE cernen var 4,0 procent (2012: 4,1 och 2011: 4,4) av den regelbundna arbetstiden. Under året genomfördes även en enkät om arbetstillfredsställelse bland personalen, där frågor om arbetshälsa och säkerhet i arbetet stod i särskilt fokus. Enkätresultaten hjälper till att utveckla personalens arbetstillfredsställelse, men även affärsverksamheterna att uppnå sina strategiska mål. På skalan 4–10 i enkäten Fungerande arbetsgemenskap uppnåddes resultatet 8,3 på koncernnivå. Metsä Tissue undertecknade i april ett syndikerat låneavtal på 200 miljoner euro. Genom lånet återfinansierades det syndikatlån som skulle förfalla i september 2013. Metsäliitto Osuuskunta undertecknade ett syndikerat låneavtal på 400 miljoner euro i december. Genom lånet återfinansieras det syndikatlån som förfaller i april. Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board enades den 30 september 2013 om ägararrangemang där Metsä Group Treasury Oy (tidigare Metsä Group Financial Services Oy), som verkar som den interna finansieringsenheten, i sin helhet övergick i Metsäliitto Osuuskuntas ägo. Arrangemanget påverkade inte Metsä Groups nyckeltal. MEDLEMMAR PERSONAL Vid periodens slut hade Metsäliitto Osuuskunta 123 275 medlemmar (2012: 124 255 och 2011: 125 144). Under året har 2 233 nya medlemmar anslutit sig till andelslaget och 3 213 medlemmar avgått. Under 2013 sysselsatte Metsä Group i medeltal 11 222 personer (2012: 11 986 och 2011: 13 046). I slutet av december var antalet koncernanställda 10 741 (2012: 11 447 och 2011: 12 525), av vilka 5 238 arbetade i Finland (2012: 5 414 och 2011: 5 660) och 5 503 utomlands (2012: 6 033 och 2011: 6 865). Personalomsättningen under räkenskapsperioden var 9,5 procent (2012: 20,0 och 2011: 7,8) och anställningens medellängd var 16,7 år (2012: 16,3 och 2011:15,6). Utbetalade löner och arvoden till Metsä Groups personal uppgick till 466,7 miljoner euro (2012: 469,3 och 2011: 598,6). I slutet av december sysselsatte moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta 2 579 personer (2012: 2 645 och 2011: 2 723). Moderbolaget utbetalade 105,3 miljoner euro (2012: 97,1 och 2011: 99,7) i löner och arvoden. Metsä Group främjar god ledarskapspraxis genom att utbilda direktörer, chefer och personal så att de förstår och följer koncernens uppförandekod och gemensamma principer. Metsä Groups målsättning är att genom utbildning säkerställa att hela personalen är medveten om de krav som uppförandekoden ställer. Utbildningarna startade hösten 2011 och före utgången av 2013 hade cirka 84 procent av tjänstemännen (2012: 75) genomgått utbildningen. Koncernens personaladministration och affärsverksamheter har startat förberedelserna för den kommande pensioneringsvågen genom kompetensutveckling av nuvarande personal och förberedelser för kommande rekryteringsbehov. Metsä Group deltog även i Skogsindustrins skolkampanj och Dialogprojektet för yrkesskolor med syfte att kartlägga framtida arbetstagares förväntningar på arbetslivet. Säkerheten i arbetet är mycket viktig för Metsä Group, och vi anser att säkerhetsnivån återspeglar den generella kvaliteten på koncernens verksamheter. Vi strävar efter att kontinuerligt förbättra säkerheten i arbetet, och vårt mål är att minska antalet arbetsolyckor som leder till minst en dags frånvaro med tio procent per år. Det långsiktiga målet är noll arbetsolyckor. År 2013 minskade antalet olyckor som medförde frånvaro med 16 procent till 13,2 procent (2012: 15,7 och 2011: 18,3). Under räkenskapsperioden inträffade en arbetsolycka med dödlig utgång i produktionen (2012: 1 och 2011: 1). Sjukfrånvaron inom kon- INVESTERINGAR Metsä Groups investeringar i anläggningstillgångar uppgick under 2013 till totalt 206,6 miljoner euro (2012: 204,5 och 2011: 227,1). Dessutom förband sig Metsä Board att teckna aktier i Pohjolan Voima Oy för cirka 6 miljoner euro och Metsä Fibre för cirka 2 miljoner euro. Metsä Tissues investering på 55 miljoner euro vid bruket i Krapkowice i Polen blev klar. Investeringen omfattar två moderna mjukpappersmaskiner, en förädlingslinje för storkonsumentprodukter samt en ny förädlings- och logistikcentral. För att öka andelen förnybar energi startade Metsä Tissue och samriskföretaget Katrinefors Kraftvärme AB, som till hälften ägs av det lokala energibolaget VänerEnergi AB, ett byggprojekt för nytt biokraftverk i anslutning till Metsä Tissues bruk i Mariestad. Genom biokraftverket kommer oljeförbrukningen vid bruket i Mariestad att minska med 90 procent och koldioxidutsläppen med 6 000 ton. Metsä Tissues andel av den totala biokraftverksinvesteringen på 30 miljoner euro är 50 procent. Biokraftverket tas i drift före utgången av 2014. Metsä Tissue bygger även en ny förädlingslinje på cirka 10 miljoner euro vid bruket i Mariestad. Linjen kommer att tas i drift sommaren 2014. I Tyskland moderniserades pappersmaskin 1 vid bruket i Raubach och i Ryssland invigde Metsä Tissue en ny förädlings- och logistikenhet. Omläggningen av produktionsprocessen vid Metsä Fibres bruk i Joutseno till polysulfidkokning blev klar i maj. Under sommaren lanserade Metsä Fibre den nya barrmassan Botnia Nordic Plus, vars nya papperstekniska egenskaper kunderna kan utnyttja för att utveckla sin egen process. I juni fattades beslut om att förnya bottnen på sodapannan och modernisera luftsystemet vid bruket i Joutseno. Förnyelsen av bottnen på sodapannan säkerställer brukets driftsäkerhet och pannans säkerhet. Moderniseringen av luftsystemet minskar kvävedioxidutsläppen i rökgaserna. I augusti fattades även beslut om modernisering av flissilot och effektivisering av behandlingssystemet för flissilots luktgaser vid bruket i Joutseno. Med investeringarna ökar driftsäkerheten vid bruket och minskar luktgasutsläppen från bruket. Investeringarna tas i bruk i juni 2014. STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE — BOKSLUT 2013 3 Moderniseringen av automationssystemet vid massabruket i Kemi har påbörjats, och hela investeringsprojektet blir klart före 2015. Den nya sågmatningen, såglinjen och linjerna för hantering av färskt virke startades upp i september vid Metsä Woods sågverk i Vilppula. Investeringen på cirka 30 miljoner euro vid sågverket i Vilppula ger bättre produktionseffektivitet och flexibilitet att tillgodose kundernas olika behov. på 1,3 meter. Utvecklingen av webbtjänsten Skogen på nätet fortsatte genom att man lade till nya funktioner. I december inleddes samarbetsförhandlingarna om den preliminära planen på effektivisering av den operativa styrningen och förändringen av Metsä Forests struktur. Förhandlingarna gällde hela personalen i Finland med undantag av skogsarbetare samt landsbolagen inom den internationella virkesanskaffningen. Förhandlingarna avslutades den 15 januari 2014 och den nya organisationen börjar gälla den 1 april 2014. FÖRETAGSARRANGEMANG TRÄPRODUKTER I januari 2013 sålde Metsä Board fabriksområdet i Alizay med befintliga anläggningar och byggnader till det statliga företaget Conseil General de l’Eurelle för 22 miljoner euro. Metsä Wood sålde i april hela aktiestocken i Metsä Wood Merk GmbH till den tyska koncernen Ed. Züblin AG, som ingår i Strabagkoncernen. Metsä Wood stängde den franska sågen Casteljaloux inklusive dess förädlings- och distributionsenhet. I slutet av året lades också Metsä Woods förädlings- och distributionsenhet i Kaskö ned. I maj köpte Metsäliitto Osuuskunta Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varmas aktier i Metsä Tissue Oyj, vilka utgjorde totalt 8,38 procent av bolagets aktiekapital. I januari 2014 ökade Metsäliitto Osuuskunta sin ägarandel i Metsä Tissue genom att köpa aktier av Jozef Antošík, vilka representerade 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger Metsäliitto Osuuskunta 91 procent och Jozef Antošík 9 procent av Metsä Tissues aktiekapital. Metsä Wood redovisade en omsättning på 897,0 miljoner euro (2012: 904,2) och ett rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär om 15,1 miljoner euro (18,6). Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var -2,1 miljoner euro (16,3). Omsättningen och lönsamheten för första halvåret låg på samma nivå som föregående år, men under det andra halvåret var den ekonomiska utvecklingen sämre än under jämförelseperioden. Osäkerheten och den begränsade tillgången till finansiering för byggprojekten försvagade marknaden för byggverksamheten i vissa delar av Europa. I Storbritannien började ekonomin och byggverksamheten dock långsamt återhämta sig. Efterfrågan utanför Europa ökade, framför allt i Asien. Metsä Woods starka ställning inom träbyggandet stödde försäljningen av Kerto och andra byggprodukter. Mot slutet av året stabiliserades efterfrågan så att den följde den normala säsongsvariationen. Plywoodprodukternas industriella användning ökade på huvudmarknaden och lönsamheten utvecklades gynnsamt tack vare produktivitetshöjande åtgärder. Marknadsbalansen för sågade trävaror var relativt bra hela året. Den svaga positiva prisutvecklingen för sågade trävaror räckte inte till för att kompensera effekten av det samtidigt ökade priset på råvara. Produktionsstoppet vid sågverket i Vilppula på sommaren med anledning av moderniseringen av sågverket minskade leveransvolymerna för sågade trävaror. Den industriella användningen av Metsä Woods produkter främjades under året. Transport- och logistikföretaget DB Schenker valde Metsä Woods träkonstruktioner till utbyggnaden av sin landtrafikscentral i Vinikby i Vanda med cirka 12 000 kvadratmeter. Metsä Woods leveranser omfattar stommen, taket och ytterväggarna till utbyggnaden färdigmonterade. Byggarbetena inleddes i maj 2013. Metsä Wood Merk GmbH:s hela aktiestock såldes i april till den tyska koncernen Ed. Züblin AG, som ingår i Strabag-koncernen. Arrangemanget stöder Metsä Woods fokusering på träbyggandets system- och produktdelslösningar på den centraleuropeiska marknaden. Samtidigt avtalade parterna om långsiktigt samarbete där båda företagen säljer varandras produkter. Metsä Wood informerade i april om en omstrukturering av sina verksamheter och inledde ett effektiviseringsprogram för att förbättra bolagets konkurrenskraft och lönsamhet. I och med effektiviseringsprogrammet inledde bolaget förhandlingar om personalminskningar. Förhandlingarna ledde till att bolagets personal minskade med 73 personer i Finland och med 135 personer i Storbritannien. Till följd av nedläggningen av den franska sågverks- och vidareförädlingsenheten Casteljaloux sades 31 personer upp i slutet av året. Metsä Wood tillkännagav i augusti sina planer på att lägga ned förädlings- och distributionsenheten i Kaskö. Under förhandlingarna om AFFÄRSOMRÅDEN VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER Metsä Forest redovisade en omsättning på 1 561,0 miljoner euro (2012: 1 515,4) och rörelseresultatet var 27,8 miljoner euro (20,2). I rörelseresultatet ingår inga poster av engångskaraktär. I Finland var virkeshandeln under året bättre än i genomsnitt. Virkeshandeln var trög under sommaren, men ökade efter semestrarna till samma nivå som föregående år. Metsä Forest köpte aktivt alla virkesslag både som rotköp och som leveransköp. På hösten var efterfrågan störst på stockdominerade föryngringsobjekt, sommargallringar och energived. Anskaffningen av skogsenergi utvecklades gynnsamt och försäljningen av skogsvårdstjänster fortsatte öka. Metsä Forest levererade cirka 30 miljoner kubikmeter (30) virke till sina kunder. Cirka 83 procent gick till industrin i Finland. I Finland köptes huvuddelen av virket av Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar. Inköpsvolymen från finska privatskogar var större än planerat. Exportlicenssystemet för runt barrvirke i Ryssland fungerade bättre under sommaren, även om byråkratin fortfarande störde exporten. Utbudet på virke var stor och prisnivån var fortsatt stabil. I Baltikum var det överskott på massaved, men sågverken hade brist på timmer. I Sverige var det brist på virke från privatskogar, men de företags- och statsägda skogarna levererade virke som normalt till marknaden. För Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar anordnades olika evenemang under året, bland annat Huvudstadsregionens skogsdag som lockade drygt 3 000 besökare. På våren infördes en ny tjänst för ägarmedlemmarna, Taimiturva, som är marknadens mest omfattande tjänst för skogsföryngring. Med Taimiturva-tjänsten kan skogsägaren köpa sig ett etablerat plantbestånd med måltäthet och med en genomsnittlig höjd 4 BOKSLUT 2013 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE nedläggningen kunde man inte finna företagsekonomiska förutsättningar för att fortsätta med verksamheten. Verksamheten i enheten lades ned i slutet av året och personalminskningen blev totalt 51 personer. MASSA Metsä Fiber redovisade en omsättning på 1 313,8 miljoner euro (2012: 1 273,9). Också lönsamheten förbättrades jämfört med föregående år. Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 196,6 miljoner euro (148,1). Omsättningen och rörelseresultatet förbättrades, framför allt till följd av höjda massapriser och ökade försäljningsvolymer. Marknaden visade en uppgång under första kvartalet, och den måttliga uppgången fortsatte under hela året. Efterfrågan på blekt avsalumassa ökade i Kina med cirka nio procent jämfört med 2012. Marknaden för barrmassa var i balans. Den nya kapaciteten ökade utbudet på kortfibrig massa något. Massaprisutvecklingen var gynnsam hela året, framför allt för barrmassa, där priset steg med 100 dollar under året och slutade på 910 dollar per ton. Metsä Fibres leveransvolym för massa var 2 297 000 ton (2 258 000). Av leveranserna gick 888 000 ton till delägare (905 000) och 1 409 000 ton till marknadskunder (1 353 000). Vid Metsä Fibres massabruk slogs ett nytt årsproduktionsrekord, dvs. 2 297 000 ton (2012: 2 237 000). De nya årsproduktionsrekorden slogs vid bruken i Kemi och Raumo. Även Metsä Svirs sågverk i Ryssland slog ett nytt årsproduktionsrekord. Metsä Fibres totala virkesförbrukning under 2013 var 12,5 miljoner kubikmeter (12,2), varav 82 procent var barrved. Av virket kom 87 procent från certifierade skogar, varav merparten var certifierad enligt PEFC-standarden i Finland. Ombyggnaden av produktionsprocessen vid bruket i Joutseno till polysulfidkokning blev klar under året. Dessutom fattade man beslut om att förnya bottnen på sodapannan och modernisera luftsystemet vid bruket i Joutseno samt att modernisera flissilot och effektivisera behandlingssystemet för luktgaser. Moderniseringen av automationssystemet vid massabruket i Kemi påbörjades. Det viktigaste forsknings- och utvecklingsprojektet under 2013 var stödet till lanseringen av polysulfidmassan. Dessutom utreddes bland annat möjligheterna till minskad vattenförbrukning i massaprocessen. Det gemensamma projektet, som utreder förutsättningar för en investering i ett raffinaderi för biogasverk i Joutseno med Helsingfors Energi och Gasum, fortsatte med en miljökonsekvensbedömning. Myndighetsutlåtandet blev klart i december. KARTONG OCH PAPPER Metsä Board redovisade en omsättning på 2 019,3 miljoner euro (2012: 2 107,6) och ett rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär om 104,4 miljoner euro (74,9). De redovisade posterna av engångskaraktär i rörelseresultatet var +9,2 miljoner euro (+146,2) netto. Rörelseresultatet förbättrades tack vare kraftigt ökade leveransmängder för falskartong och vit kraftliner, minskade förluster i de enheter som lagts ned och som ska omstruktureras samt av prisökningar för massa och CTMP-massa. Priset på vittop kraftliner var något högre än föregående år, men det genomsnittliga försäljningspriset på falskartong och papper var något lägre. Rörelseresultatet försämrades även av att det brittiska pundet och den amerikanska dollarn försvagades mot euron och att den svenska kronan förstärktes mot euron. Rörelseresultatet för Metsä Board inklusive poster av engångskaraktär var 113,6 miljoner euro (221,1). Nettoräntorna och de övriga finansiella kostnaderna var 54,7 miljoner euro (52,3) och de finansiella kursdifferenserna -1,1 miljoner euro (5,0). De högre finansiella kostnaderna jämfört med jämförelseperioden berodde huvudsakligen på tidigarelagd återbetalning av ett USD-lån. Pohjolan Voima Oy betalade dessutom en utdelning på 5,5 miljoner under jämförelseperioden. Resultatet exklusive poster av engångskaraktär före skatt var 48,6 miljoner euro (27,7), resultatet per aktie 0,17 euro (0,13) och avkastningen på sysselsatt kapital 6,4 procent (4,8). Resultatet inklusive poster av engångskaraktär före skatt var 57,8 miljoner euro (173,9), resultatet per aktie 0,19 euro (0,52) och avkastningen på sysselsatt kapital 7,0 procent (12,4). I slutet av december var Metsä Boards soliditet 40,7 procent och nettoskuldsättningsgraden 70 procent (33,2 och 73). Försäljningen av Metsä Group Treasury Oy till Metsäliitto Osuuskunta i slutet av september minskade klart Metsä Boards räntebärande lån och likvida medel, men effekten på den räntebärande nettoskulden var ringa. Arrangemanget resulterade i att Metsä Boards soliditet förbättrades med cirka 5 procentenheter och avkastningen på sysselsatt kapital med cirka 1 procentenhet. Metsä Board tillkännagav i november sina planer på att förnya sin ledarskaps- och rapporteringsstruktur för att ännu bättre motsvara bolagets strategi och skapa bättre förutsättningar för en ökning av falskartong- och kraftlinerverksamheterna. Metsä Boards egentliga affärsverksamhet uppdelas i två affärsområden, dvs. Cartonboard och Linerboard and Paper. Dessa utgör även Metsä Boards rapporteringssegment från och med början av 2014. MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER Metsä Tissue redovisade en omsättning på 1 000,1 miljoner euro (2012: 981,5). Försäljningen av egna produktmärken var fortsatt stabil i Finland och Skandinavien. Försäljningen av egna produktmärken ökade jämförelsevis mest i Ryssland och i centrala Östeuropa. Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 54,5 miljoner euro (41,9). Förbättringen berodde dels på ökad försäljning, dels på minskade fasta kostnader till följd av omorganisationen samt av förbättrad produktionseffektivitet. Metsä Tissues investeringsprogram på 55 miljoner euro i Krapkowice i Polen slutfördes enligt planerna. Investeringen omfattade bland annat två nya mjukpappersmaskiner, en förädlingslinje för storkonsumentprodukter samt en ny logistikcentral. Efter moderniseringarna är bruket i Krapkowice en av Europas modernaste mjukpappersbruk. I våras togs den nya förädlings- och logistikenheten i Vorsino i Ryssland i bruk. Enheten ska möta de växande behoven på mjukpappersmarknaden i Moskva, S:t Petersburg och andra storstäder. Samriskföretaget Katrinefors Kraftvärme AB, som till hälften ägs av Metsä Tissue, informerade om sina planer att i anslutning till Metsä Tissues fabrik i Mariestad i Sverige bygga ett biokraftverk. Dessutom bygger Metsä Tissue en ny förädlingslinje vid bruket i Mariestad. År 2013 lanserade Metsä Tissue flera nya produkter för konsumentbruk och storhushåll. Toalettpapper med fyra skikt lanserades i höstas på marknaden i Finland, Skandinavien, Baltikum och Ryssland. I Skandinavien kom även ett starkare hushållspapper till affärerna, som är speciellt avsett för användning i köket. STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE — BOKSLUT 2013 5 FORSKNING OCH UTVECKLING Metsä Groups forsknings- och utvecklingskostnader var 17,7 miljoner euro (2012: 19,6 och 2011: 19,4), dvs. 0,4 procent (2012: 0,4 och 2011: 0,3) av rörelsekostnaderna. Inom forskning och utveckling fokuserar Metsä Group på att förbättra process- och resurseffektiviteten, utnyttja förnybara råvaror som konkurrensfördel och erbjuda kunderna mervärdesprodukter och -tjänster. Fokusområden inom process- och resurseffektiviteten är bland annat ökat utbyte av produktionen, energieffektivitet och optimal användning av biprodukterna. Vi utvecklar produkterna och tjänsterna i nära samarbete med våra kunder. Genom att aktivt deltaga i planeringen och styrningen av FIBIC Oy:s (Finlands bioekonomiklusters) forskningsprogram har den grundläggande forskningen riktats in på att både främja målen för den befintliga affärsverksamheten och kartläggningen av nya affärsmöjligheter. I slutet av 2012 deltog Metsä Group i bildandet av den europeiska biobaserade industrins konsortium Bio-based Industries Consortium, som har som mål att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft. Genom detta konsortium deltog vi i bildandet av ett innovationspartnerskap mellan den offentliga och privata sektorn under Europeiska kommissionen. Projektet var en del av genomförandet av ramprogrammet Horisont 2020. Innovationspartnerskapet strävar efter att accelerera kommersialiseringen av forskningsresultaten. Inom virkesanskaffning och skogstjänster hänförde sig projekten till utveckling av medlemstjänsterna, produktiviteten inom drivning, transport och skogstjänsterna samt av datasystemen som stöder dessa. En ny tjänst, Taimiturva, infördes för ägarmedlemmarna, och webbtjänsten Skogen på nätet fick nya funktioner. För att förbättra produktiviteten inom transporter utnyttjade man möjligheten enligt den nya lagstiftningen att använda större virkesbilar samt införde ett nytt operativt planerings- och styrsystem för transporter. Som en del av styrsystemet finns företagarsystemet LogForce, som kan användas för att skapa standardsystem inom branschen för multiföretagande. Inom träproduktindustrin låg fokus på utvecklingen av konstruktionslösningar för byggande och mervärdesprodukter samt på den ständiga utvecklingen av plywoodprodukter för industrin enligt kundernas krav. Vi vidareutvecklade stomlösningar samt tak- och mellanbjälklagselement för byggande av affärslokaler och även brand-, fukt- och mögelskydd för plywoodprodukter samt behandlingar som förlänger hållbarheten på lång sikt. Den flexibla bearbetningen av produkterna på den ombyggda såglinjen vid sågverket i Vilppula var en betydande förändring. Sågverkets moderna produktionsteknik med mångsidiga sågmallar ger ännu bättre möjligheter att tillverka produkter som är anpassade efter kundernas behov och därmed en kundorienterad produktutveckling. Inom forskning och utveckling på Metsä Fibre låg fokus på att köra igång den nya polysulfidprocessen vid bruket i Joutseno och att hjälpa kunderna vid införandet av den nya massan. Dessutom undersökte Metsä Fibre fossilfria alternativ för ett massabrukskoncept och minskad vattenförbrukning i massaprocesserna. Det gemensamma projektet, som utreder investering i ett biogasverk för produktion av biogas i Joutseno med Helsingfors Energi och Gasum, fortsatte med en miljökonsekvensbedömning. Myndighetsutlåtandet blev klart i december 2013. Huvudmålet för forskning och utveckling inom kartong- och pappersindustrin är att i framtiden tillverka allt lättare kartonger utan att ge avkall på deras slutliga användningsegenskaper. Man söker även aktivt efter nya slutanvändningsområden för produkterna. Verksamhe- 6 BOKSLUT 2013 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE ten utgår från kundernas behov och produktions- och resurseffektivitet. År 2013 lanserades de nya lättare falskartongerna, som har högre prestanda och bättre tryckegenskaper. Produktförnyelserna syftar till att främja tillväxten inom falskartongförsäljningen. Inom ökningen av kraftlinerverksamheten togs ett stort steg våren 2013, när produktionen av helblekt lätt kraftliner startade vid bruket i Husum. Under 2014 kommer kraftlinerproduktionens andel i Husum att öka ytterligare. Inom affärsverksamheten Papper strävar man efter att ytterligare förenkla produktsortimentet. Samtliga bruk gjorde stora besparingar i de rörliga kostnaderna under räkenskapsperioden. Besparingsåtgärderna fortsätter under 2014. Metsä Board strävar aktivt efter att stärka sin position som kvalitetsledare och även utveckla sina tjänster inom leveranskedjan till toppennivå. Projektet Lean SCM, som syftar till att effektivisera leveranskedjans processer och verktyg, framskred som planerat under 2013. Målsättningen är att slutföra projektet för kartongverksamheten under 2014. Målsättningen för produktutvecklingen inom mjuk- och matlagningspapper är att tillgodose kundernas och slutanvändarnas behov genom att skapa optimala koncept och lösningar i samarbete med dem och att förbättra kundgruppernas användarupplevelser och öka deras värde. Under året lanserade Metsä Tissue flera nya och förnyade produkter på marknaden. HÅLLBAR UTVECKLING Metsä Group har förbundit sig att främja hållbar utveckling, kontinuerligt förbättra sin egen verksamhet och bedriva ansvarsfull affärsverksamhet. Verksamheten styrs av koncernens uppförandekod och av principer för hållbar utveckling samt ett brett sortiment av policyer som styr olika områden. Metsä Group stödjer ansvarsfullt skogsbruk enligt principen för hållbar utveckling. Vi kan spåra det virke vi använder till hundra procent. Det kommer alltid från skogar som har skötts enligt principen om hållbar utveckling. Målsättningen är att andelen certifierat virke i verksamheten ska vara över 80 procent. Under räkenskapsperioden kom 82 procent (2012: 82 och 2011: 81) av det virke som virkesanskaffningen köpte från certifierade skogar. Kraven i EU:s Timmerförordning, som trädde i kraft våren 2013, har inkluderats i den praxis som Metsä Groups virkesanskaffning tillämpar. Metsä Group strävar efter att i sin verksamhet dämpa klimatförändringen. Vårt mål är att fram till 2020 minska de fossila CO2-utsläppen i produktionen med 30 procent per producerad ton jämfört med nivån år 2009. Till följd av viktiga investeringar uppnåddes målet redan 2013 i och med att koldioxidutsläppen minskade med 32 procent från jämförelseåret. Av de bränslen som används består redan idag 85 procent av träbaserade biobränslen (2012: 83 och 2011: 80), mestadels av koncernens egna biprodukter, såsom bark och svartlut. Huvuddelen, 83 procent, av den anskaffade totalenergin, är koldioxidneutral (2012: 82 och 2011: 80). Metsä Groups energieffektivitet har förbättrats med fem procent sedan 2009. Målsättningen är att förbättra energieffektiviteten med tio procent fram till 2020. Att förbättra energieffektiviteten är en väsentlig del av alla investeringar i produktionen. Metsä Group söker ständigt efter metoder att minska vattenförbrukningen i sin produktion bland annat genom effektiv återanvändning av vattnet i processerna. År 2013 var den totala vattenförbrukningen 302 miljoner kubikmeter (2012: 258 och 2011: 370). Processvattenförbrukningen var 146 miljoner euro (2012: 149 och 2011: 164). Metsä Groups mål är att fram till 2020 minska processvattenförbrukningen med tio procent jämfört med nivån 2010. År 2013 var Metsä Groups utsläpp till luft följande: fossil koldioxid (CO2) 855 000 ton (2012: 962 000 och 2011: 1 200 000), biogenisk koldioxid 7 070 000 (2012: 6 884 000 och 2011: 7 001 000), kväveoxider (som NO2) 6 500 ton (2012: 6 400 och 2011: 7 300) och svavel (som SO2) 2 160 ton (2012: 1 700 och 2011: 2 400). Utsläppen i vattendrag var: fosfor 54 ton (2012: 50 och 2011: 79) och kemisk syreförbrukning (COD) 42 900 ton (2012: 43 600 och 2011: 45 800). Vår totala avfallsmängd ökade med 5 procent från föregående år till 845 000 ton medan produktionen ökade med tre procent. Mer än 90 procent av de restprodukter och avfall som våra produktionsanläggningar producerar återvinns främst genom återanvändning av materialen och därefter inom energiproduktionen. Endast det avfall som inte kan användas någon annanstans hamnar på avstjälpningsplatsen. År 2013 var mängden deponiavfall 76 000 ton (2012: 81 400 och 2011: 69 000). I princip alla av koncernens produktionsanläggningar har ett ISO 9001-kvalitetssystem och ett ISO 14001-miljösystem samt ett Chain of Custody-system, som på ett tillförlitligt sätt kan verifiera andelen certifierat virke i produkterna. Flera av koncernens produktionsanläggningar använder dessutom det certifierade arbets- och produktsäkerhetssystemet OHSAS 18001 och energieffektivitetssystemet ISO 50001. På koncernens produktionsanläggningar konstaterades under året inga avvikelser som skulle haft betydelsefulla miljökonsekvenser. Några tillståndsvillkor överskreds dock. Koncernens dotterbolag har kvar miljöansvar för tidigare verksamheter på stängda, sålda eller uthyrda industritomter och på nedlagda avstjälpningsplatser. Bokföringsmässiga reserveringar har gjorts för de kostnader som saneringsarbetet ger upphov till, i de fall där man har kunnat fastställa koncernens ansvar för markområdenas förorening. Koncernens miljöåtaganden år 2013 var 28,2 miljoner euro (2012: 26,6 och 2011: 26,3). Metsä Groups miljökostnader under 2013 var 47,3 miljoner euro (2012: 49,5 och 2011: 54,0) och bestod främst av driftsoch underhållskostnader för miljöskyddsutrustningarna, kostnader för avfallshanteringen och miljökonsekvenserna samt av avskrivningar på aktiverade miljökostnader. Utöver i våra egna verksamheter har vi förbundit oss till ansvarstagande i hela vår leveranskedja. Vårt mål sedan juni 2011 har varit att inkludera uppförandekoden för leverantörer i alla nya och förnyade leverantörsavtal. År 2013 infördes uppförandekoden i totalt 216 avtal (2012: 73) och ingår nu i cirka 50 procent av alla nya leverantörsavtal. Metsä Group har som mål att revidera alla råvaruleverantörer med hög riskklassificering före utgången av 2015. Inom anskaffningsfunktionen inleddes under perioden en systematisk bedömning av råvaror och deras bearbetningsländer enligt principerna för hållbar utveckling. RISKHANTERING OCH RISKER Koncernens bolagsstyrningssystem tillsammans med den riskhanteringspolicy som styrelsen fastställt styr riskhanteringsarbetet inom Metsä Group. Metsä Groups riskhantering är en systematisk och förebyggande verksamhet som bidrar till att bedöma och hantera de risker, hot och möjligheter som hänför sig till affärsverksamheten. Metsä Group gör en regelbunden bedömning av strategiska, operativa och finansiella risker och skaderisker som en del av sin löpande verksamhet. Dessutom bedömer koncernen riskerna i samband med årsplanerings- och strategiprocessen. Vid riskbedömningen i samband med årsplaneringen ligger fokus på identifiering av omsättnings- och kostnadsrisker, och vid riskbedömningen i samband med strategiprocessen analyserar affärsområdena de risker som hänför sig till genomförandet av deras affärsstrategier. Koncernens ledningsgrupp analyserar regelbundet de mest betydande riskerna som en del av sitt ledningsgrupparbete. Resultaten av riskhanteringsprocessen rapporteras regelbundet till styrelsen och till styrelsens kontrollutskott. Vid riskbedömningarna 2013 identifierades följande risker och osäkerhetsfaktorer som kan påverka Metsä Groups ekonomiska prestations- och funktionsförmåga: UTVECKLING AV VÄRLDSEKONOMIN OCH EUROOMRÅDET På huvudmarknadsområdena följer efterfrågan på träprodukter, massa, papper och kartong den allmänna ekonomiska utvecklingen. Tron på den positiva utvecklingen och tillväxten inom världsekonomin och euroområdet har stärkts något, men den ekonomiska förändringen präglas fortfarande av stora osäkerhetsfaktorer. En långsammare eller helt avstannad gynnsam utveckling i ekonomin kan ha direkta negativa konsekvenser för efterfrågan på Metsä Groups produkter, lönsamhet samt på tillgången till och priset på finansiering. TILLGÅNG TILL FINANSIERING Koncernens tillgång till kapital och priset på kapitalet är i stor utsträckning beroende av de rådande förhållandena och förändringarna på finansmarknaden samt det egna ekonomiska läget. Trots ett smärre förbättrat förtroende till ekonomin påverkar den mångåriga europeiska skuldkrisen fortfarande den internationella finansmarknaden, bankernas verksamhet och deras kreditgivning. Den ökande regleringen av finansmarknaderna försvårar dessutom tillgången till finansiering. Dessa faktorer kan ha negativa konsekvenser för tillgången till och priset på det främmande kapital som Metsä Group behöver. Inom Metsä Group har man förberett sig för en återfinansieringsrisk genom att mångsidigt utnyttja olika finansieringskällor och starta återfinansieringsprocesserna i god tid innan lånen förfaller till betalning. Dessutom hade koncernen i slutet av 2013 uttagbara bindande kreditlimiter för över 700 miljoner euro till sitt förfogande. AFFÄRSVERKSAMHETENS CYKLISKA FLUKTUATIONER OCH KONKURRENSVILLKOR Metsä Group är verksam inom en cyklisk bransch, där balansen mellan efterfrågan och utbud kraftigt påverkar prisnivån på produkterna. En eventuell minskning i efterfrågan eller ökning i utbudet kan ha en negativ inverkan på marknadsbalansen. Ogynnsamma konjunkturer eller ökad kapacitet hos konkurrenterna kan sänka priserna på slutprodukterna. Å andra sidan kan en eventuell kapacitetsminskning hos de industriella aktörerna eller en omstrukturering inom industrin leda till prishöjningar. Även större, långvariga valutakursändringar påverkar marknadsbalansen för skogsindustriprodukter på huvudmarknadsområdena och producenternas konkurrenskraft i Europa. STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE — BOKSLUT 2013 7 EFTERFRÅGAN OCH MARKNADSPRISET PÅ MASSA AVBROTTSRISKER Vid full kapacitet kan Metsä Fibre producera cirka 2,4 miljoner ton blekt barr- och lövmassa per år. Resultatet i verksamhetsområdet Massa har en central betydelse för hela Metsä Groups affärsverksamhet. Starten av konkurrenternas nya bruk för produktion av kortfibermassa under det första halvåret 2014 har stor inverkan på massamarknaden och kan således inverka negativt på hela Metsä Groups affärsverksamhet och rörelseresultat. Stora skador, allvarliga olyckor, naturkatastrofer, miljöskador, allvarliga fel i viktiga datasystem, arbetskonflikter och problem med leverans av de viktigaste råvarorna kan i extrema fall avbryta affärsverksamheten. Då produktionsavbrotten är långvariga kan de ekonomiska förlusterna vara betydande. Dessutom kan det leda till slutliga kundförluster. Affärsområdena, fabrikerna och serviceverksamheterna (såsom koncernens data-administration) har sammanställt kontinuitets- och återhämtningsplaner för att minska dessa risker. Egendoms- och avbrottsrisker vid produktionsanläggningarna är till största delen täckta med försäkringsavtal. KREDITRISKER OCH ÖVRIGA MOTPARTSRISKER Affärsområdena och den centrala kreditövervakningen ansvarar för kreditrisker förknippade med kommersiell verksamhet. Kreditövervakningen fastställer tillsammans med affärsområdenas ledning de interna kreditlimiter som beviljas kunderna samt betalningsvillkoren. En stor del av kreditriskerna täcks av de försäkringsavtal som har ingåtts med kreditförsäkringsbolagen. Metsä Groups kundkreditrisk har varit på normal nivå 2013. Kreditriskerna har minskats genom att effektivisera kreditövervakningsåtgärderna och -processerna. Huvudprinciperna för kreditövervakningen har definierats i den kreditanvisning som Metsä Groups styrelse har fastställt och som följer riskhanteringspolicyn. Vid behov deltar koncernens och affärsområdenas operativa ledning i bedömningen av kreditriskerna och i de slutgiltiga kreditbesluten. När det gäller penningmarknadsinvesteringar, derivat och lån godkänner vi enbart sådana motparter som fastslagits i koncernens finansieringspolicy, som motsvarar kreditvärdigheten eller som särskilt namngetts genom styrelsens beslut. KUNDRELATIONER I några av koncernens affärsverksamheter hänför sig en stor del av försäljningen till ett begränsat kundunderlag. Förlusten av en stor eller flera viktiga kundrelationer kan i så fall ha en negativ inverkan på affärsverksamheten i fråga samt på koncernens resultat. SÄKERHETSRISKER Exempel på de risker som hotar företagssäkerheten är brister och försummelser inom säkerhet i arbetet, datasäkerhet, ekonomiska oegentligheter och personsäkerhet, externa hot och avsaknad av internkontroll. Koncernens störningsfria verksamhet säkerställs genom hantering av hot mot företagssäkerheten. Detta sker genom att utveckla och effektivera de viktigaste säkerhetsrelaterade verksamhetsprocesserna samt genom att öka riktlinjer, utbildning och internkontroll i anslutning till hantering av de centrala riskerna samt regelbundna övningar för hantering av krissituationer. PERSONAL Metsä Group har satsat på att säkerställa tillgången på yrkeskunnig personal och minska personalomsättningen med hjälp av utvecklingsprogram för personal, planer för rekrytering av efterföljare och utveckling av bilden som arbetsgivare. Metsä Group strävar efter att bland annat förbereda sig för risker i samband med generationsväxlingar och övriga personalrisker genom säkring av arbetsförmågan, karriärplanering och arbetsrotation. Metsä Group satsar dessutom kraftigt på samarbete med läroanstalter på alla nivåer och vi startar traineeprogram efter behov. FINANSIERINGSRISKER PRISRISKER INOM PRODUKTIONS- OCH LOGISTIKKOSTNADER OCH TILLGÅNG TILL PRODUKTIONSMEDEL Oförväntade prisförändringar för de produktionsfaktorer som är viktigast för verksamheten, såsom virke, energi och kemikalier, eller direkta problem med tillgången till dessa kan försämra lönsamheten och äventyra den fortsatta verksamheten. Metsä Group strävar efter att skydda sig mot dessa risker genom långfristiga leveransavtal och därmed förbundna derivatavtal. En kraftig prisökning i transportkostnader och övriga logistikkostnader kan påverka Metsä Groups lönsamhet. Även eventuella förändringar i lagstiftningen, regleringen eller beskattningen av viktiga produktionsfaktorer för verksamheten kan, om de realiseras, innebära betydande kostnadsökningar för Metsä Group. ANSVARSRISKER Olika typer av ansvarsrisker för skador som orsakas tredje parter är förknippade med Metsä Groups affärsverksamhet, till exempel allmänna operativa ansvarsrisker, avtalsrisker, miljörisker och produktansvarsrisker. Syftet är att hantera dessa risker till exempel genom att effektivisera affärsprocesser genom avtalsutbildning, förbättra ledarskapspraxis, höja kvalitetskrav och öka transparensen i verksamheten. En del av de nämnda ansvarsriskerna täcks av försäkringsavtal. 8 BOKSLUT 2013 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Finansieringsriskerna i affärsverksamheten hänför sig i huvudsak till valutor, räntor, likviditet, motpartsrisker och användning av derivatinstrument. Finansieringsriskerna hanteras i enlighet med den finansieringspolicy som Metsä Groups styrelse har fastställt. Syftet är att minska osäkerhet, förbättra förutsebarhet, balansera kassaflöde och ge affärsenheterna tid att anpassa verksamheten till de förändrade förhållandena. ÄNDRINGAR I ANDELS- OCH TILLÄGGSANDELSKAPITALET Metsäliitto Osuuskuntas medlem är vid sin avgång berättigad till återbetalning av den betalda insatsen och tilläggsinsatsen. Tilläggsinsatserna återbetalas till medlemmen även efter ett skriftligt krav. Enligt andelslagets stadgar kan man för återbetalning av egentliga andelar och tilläggsandelar använda en penningsumma som motsvarar 1/3 av det utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräkningen. Återbetalningar av andelskapitalet som är större än normalt kan ha en negativ inverkan på Metsä Groups ekonomiska ställning. PÅGÅENDE RÄTTSLIGA TVISTEFRÅGOR I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto Osuuskunta och två andra skogsindustriföretag som en följd av otillåtet prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuuskunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta känner till, är totalt cirka 215 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 72 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt rättegångskostnader. Metsäliitto Osuuskunta anser att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemannaförfarande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 miljoner euro och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en påstådd obehörig vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett påstått brott mot en medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som Metsä Fibres aktieägare undertecknade 2009. Metsäliitto Osuuskunta bestrider kravet som ogrundat och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. Skiljedomstolen väntas meddela sitt beslut i ärendet under det första kvartalet 2014. FÖRBEREDELSE FÖR RISKER OCH ÖVERFÖRING AV RISKER För identifierade risker förbereder man sig efter bästa vetande och på det sätt som är mest ändamålsenligt för koncernen. När det gäller skaderisker arbetar man aktivt inom riskhantering med försäkringsbolagen. Ett exempel på detta är de regelbundna riskbedömningarna för olika delområden, såsom fabriker och transportkedjan. Koncernens produktionsanläggningar och servicefunktioner har förberett sig för eventuella störningar eller avbrott i verksamheten genom att sammanställa kontinuitets- och återhämtningsplaner. Ledarskapet under krissituationer styrs i koncernen, affärsområdena och enheterna av koncernens krishanteringsplan. Koncernens affärsområden bär själva en del av riskerna och de risker som överträffar den egna riskhanteringsförmågan överförs selektivt till försäkringsbolag, banker och andra motparter med hjälp av försäkringsoch derivatavtal samt övriga avtal. Betydande skaderisker täcks med följande globala försäkringsavtal: • Program för egendoms- och avbrottsskadeförsäkring • Allmänt program för affärsverksamhets- och produktansvars försäkring • Program för ledningens och förvaltningsorganens ansvarsförsäkring • Program för transportförsäkring • Program för kreditförsäkring UTSIKTER FÖR DEN NÄRMASTE TIDEN År 2014 ligger virkesbeställningarna från Metsä Forests kunder på normal nivå. Efterfrågan på virke fortsätter att vara stabil för alla virkesslag. Efterfrågan på träprodukter är fortsatt stabil inom ramen för den normala säsongsvariationen. Under första kvartalet förväntas marknaden för industriprodukter och sågade trävaror vara i stort sett i balans. Utsikten för byggandet och vidareförädling är dock utmanande i en stor del av huvudmarknaden. Starten av konkurrenternas nya bruk för produktion av kortfibermassa i Sydamerika och ökade produktionsvolymer under första halvåret har stor inverkan på massamarknaden. Å andra sidan stärks den positiva utvecklingen av den låga lagernivån hos producenterna av barrmassa, förseningen av projekten med tilläggskapacitet och de kinesiska investeringarna i produktionskapaciteten för mjukpapper och kartong. Den asiatiska marknadens betydelse för Metsä Fibre ökar. Under första kvartalet 2014 förväntas leveransvolymerna för falskartong och vittop kraftliner öka något. Metsä Board höjde priserna på falskartong i Europa under årets sista kvartal, men det finns inga tecken på några större ändringar i den genomsnittliga prisnivån för vittop kraftliner under den närmaste framtiden. Leveransvolymerna för obestruket finpapper och bestruket papper beräknas under första kvartalet 2014 i stort sett vara på samma nivå som under föregående kvartal. Några större ändringar i papperspriserna förväntas fortfarande inte. Efterfrågan på mjuk- och matlagningspapper förväntas vara fortsatt gynnsam. Förändringar i energi- och råvarupriser påverkar dock kraftigt utvecklingen av bolagets rörelseresultat. Ökningen av dessa kostnader tillsammans med den lokala tillgången, kvaliteten och priset på returpapper innebär betydande utmaningar även för det nya året Metsä Groups rörelseresultat exklusive engångsposter förväntas bli något bättre under första kvartalet 2014 jämfört med sista kvartalet 2013. FÖRSLAG TILL ANDELSRÄNTA Styrelsen i Metsäliitto Osuuskunta har beslutat att föreslå för förvaltningsrådet att räntan på medlemmarnas stadgeenliga insatser i andelskapitalet ska utgå med en ränta på 5,5 procent för 2013 samt en til�läggsränta om 1,0 procent jubileumsåret till ära, dvs. totalt 6,5 procent (5,5 procent för 2012). Förslag till ränta på A-insatserna i tilläggskapital är 5,0 procent (5,0) och på B-insatserna 4,5 procent (4,5). Styrelsens förslag behandlas i april av förvaltningsrådet i Metsäliitto Osuuskunta som i sin tur gör en framställan om beloppet av andelsräntan till fullmäktige för beslut i maj. HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSPERIODEN Metsäliitto Osuuskunta ökade sin ägarandel i Metsä Tissue genom det aktieförvärv som genomfördes den 15 januari 2014. Metsäliitto Osuuskunta köpte Metsä Tissue Oyj:s aktier av Jozef Antošík. Aktierna representerar totalt 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger Metsäliitto Osuuskunta totalt 91 procent och Jozef Antošík 9 procent av Metsä Tissues aktiekapital. STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE — BOKSLUT 2013 9 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION FÖR 2013 METSÄLIITTO OSUUSKUNTA Euro Till fullmäktiges förfogande står räkenskapsperiodens överskott 48 098 156,39 balanserade vinstmedel från tidigare år 595 983 633,63 sammanlagt 644 081 790,02 Styrelsen föreslår, att till reservfond II överförs i enlighet med § 13 1 mom. i stadgarna 2 404 907,82 samt dessutom 2,18 2 404 910,00 andelsränta betalas 6,5 % på inbetalt andelskapital 13 135 268,01 5,0 % på inbetalt tilläggsandelskapital A 26 857 186,76 4,5 % på inbetalt tilläggsandelskapital B 4 509 565,25 44 502 020,02 bland balanserade vinstmedel lämnas 597 174 860,00 sammanlagt 644 081 790,02 Om fullmäktige godkänner förslaget ovan, är andelslagets eget kapital följande: Andelskapital 203 407 308,67 Tilläggsandelskapital A 554 684 359,92 Tilläggsandelskapital B 110 542 437,05 Reservfond I 3 939 904,28 Reservfond II 64 144 460,00 Balanserad vinst 597 174 860,00 Eget kapital sammanlagt 1 533 893 329,92 Esbo, den 6 februari 2014 Martti Asunta Ordförande Kari Jordan Viceordförande Verkställande direktör Mikael Aminoff Eino Halonen Arto Hiltunen Saini Jääskeläinen Juha Parpala Timo Saukkonen Antti Tukeva 10 BOKSLUT 2013 — FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION FÖR 2013 KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Justerade Milj. euro Not 1.1–31.12.2013 1.1–31.12.2012 OMSÄTTNING 3, 5 4 931,6 5 001,0 31,2 -13,4 Övriga rörelseintäkter 3, 6 81,2 76,8 Material och tjänster 3, 7 -3 399,1 -3 462,4 -705,5 Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning Personalkostnader 3, 7 -692,2 Avskrivningar och nedskrivningar 3, 8 -255,1 -249,1 Övriga rörelsekostnader 3, 7 -363,1 -406,0 334,4 241,5 9,7 4,8 RÖRELSERESULTAT Resultatandelar i intresseföretag Kursdifferenser 9 -4,6 2,4 Övriga finansiella intäkter 9 8,3 15,3 Övriga finansiella kostnader 9 -124,1 -130,8 223,7 133,2 RESULTAT FÖRE SKATT Inkomstskatt 10 ÅRETS RESULTAT ÖVRIGT TOTALRESULTAT -35,1 -31,8 188,7 101,4 2,4 -25,3 10, 21 POSTER, SOM INTE OMKLASSIFICERAS TILL RESULTATET Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras Totalt -0,1 7,1 2,3 -18,1 POSTER SOM SENARE KAN OMKLASSIFICERAS TILL RESULTATET -2,5 -0,5 Finansiella tillgångar som kan säljas -57,9 -17,3 Omräkningsdifferenser -20,3 15,2 -0,2 0,1 Kassaflödessäkringar Övriga poster 22,3 5,3 Totalt -58,5 2,8 Övrigt totalresultat efter skatt -56,2 -15,3 ÅRETS TOTALRESULTAT 132,5 86,1 Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras ÅRETS RESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL: Moderföretagets ägare Innehav utan bestämmande inflytande 109,2 59,2 79,5 42,1 188,7 101,4 ÅRETS TOTALRESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL: Moderföretagets ägare 83,1 49,6 Innehav utan bestämmande inflytande 49,3 36,5 132,5 86,1 Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut. KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT — BOKSLUT 2013 11 KONCERNENS BALANSRÄKNING Milj. euro Not 31.12.2013 Justerade Justerade 31.12.2012 1.1.2012 528,5 TILLGÅNGAR LÅNGFRISTIGA 11 529,0 533,8 Övriga immaterialla tillgångar 11, 36 254,2 238,9 232,2 Materiella anläggningstillgångar 12, 36 1 988,3 2 073,3 2 129,0 Goodwill Biologiska tillgångar 13 11,1 8,4 8,5 Andelar i intresseföretag 14 73,0 66,6 69,6 Finansiella tillgångar som kan säljas 15 305,7 356,2 367,9 Övriga finansiella tillgångar 16 20,1 13,9 11,5 Uppskjutna skattefordringar 17 47,0 70,4 65,4 3 228,4 3 361,4 3 412,5 KORTFRISTIGA Omsättningstillgångar 18 775,0 724,8 781,3 Kundfordringar och övriga fordringar 19 700,9 705,7 735,1 4,6 8,4 34,0 Derivatinstrument 29 2,4 5,1 0,3 Kassa och banktillgodohavanden 20 Skattefordringar baserade på årets beskattningsbara inkomst TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING 4 TILLGÅNGAR TOTALT 452,7 518,5 330,4 1 935,5 1 962,4 1 881,1 0,0 20,6 6,8 5 164,0 5 344,4 5 300,4 572,6 EGET KAPITAL OCH SKULDER TILL MODERFÖRETAGETS ÄGARE HÄNFÖRLIGT EGET KAPITAL Andelskapital 21 654,7 594,5 Omräkningsdifferenser 21 24,9 37,9 28,9 Fond för verkligt värde och övriga fonder 21 224,9 236,1 240,2 Balanserade vinstmedel INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE 22 EGET KAPITAL TOTALT 578,0 498,2 284,4 1 482,6 1 366,7 1 126,1 476,3 491,2 358,9 1 958,9 1 857,9 1 485,0 LÅNGFRISTIGA SKULDER Uppskjutna skatteskulder 17 244,3 319,4 362,2 Pensionsförpliktelser 23 154,4 154,0 135,5 Avsättningar 24, 36 19,3 34,6 44,7 Låneskulder 25 1 601,9 1 161,2 1 854,2 Övriga skulder 26 6,6 4,2 6,3 Derivatinstrument 29 20,3 30,7 26,4 2 046,8 1 704,2 2 429,4 KORTFRISTIGA SKULDER Avsättningar 24, 36 33,9 53,8 144,8 Låneskulder 25 354,6 958,2 438,5 Leverantörsskulder och övriga skulder 27 750,8 754,0 761,8 8,8 4,5 12,2 10,2 11,8 28,8 1 158,3 1 782,4 1 386,1 Skatteskulder baserade på årets beskattningsbara inkomst Derivatinstrument 29 SKULDER TOTALT 3 205,1 3 486,5 3 815,5 EGET KAPITAL OCH SKULDER TOTALT 5 164,0 5 344,4 5 300,4 Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut. 12 BOKSLUT 2013 — KONCERNENS BALANSRÄKNING KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare Milj. euro Not EGET KAPITAL 1.1.2012 Andelskapital Omräkningdifferens Fond för verkligt värde och övriga fonder Balanserade vinstmedel 572,6 28,9 240,2 0,0 28,9 Totalt Innehav utan bestämmande inflytande Eget kapital totalt 293,5 1 135,2 359,9 1495,2 -9,1 -9,1 -1,1 -10,2 240,2 284,4 1 126,1 358,9 1 485,0 59,2 59,2 42,1 101,4 9,0 -7,3 -11,4 -9,7 -5,6 -15,3 9,0 -7,3 47,9 49,6 36,5 86,1 -29,6 -29,6 -12,8 -42,3 IAS 19 retroaktiv justering JUSTERAT EGET KAPITAL 1.1.2012 572,6 Årets resultat Övrigt totalresultat, netto efter skatt 10, 21 ÅRETS TOTALRESULTAT Transaktioner med ägarna Betalda andelsräntor och dividender 21 Förändring i andelskapital 21 Överfört från fritt till bundet kapital 21 Anskaffade andelar i innehav utan bestämmande inflytande, vilka inte förändrat beslutanderätten 21,9 3,2 -3,2 4 21,9 21,9 0,0 0,0 198,7 198,7 108,6 307,3 EGET KAPITAL 31.12.2012 594,5 37,9 236,1 498,2 1 366,7 491,2 1 857,9 EGET KAPITAL 1.1.2013 594,5 38,2 236,1 519,0 1 387,8 500,0 1 887,8 -0,3 0,0 -20,9 -21,1 -8,8 -29,9 37,9 236,1 498,2 1 366,7 491,2 1 857,9 109,2 109,2 79,5 188,7 -13,0 -17,0 3,9 -26,1 -30,1 -56,2 -13,0 -17,0 113,1 83,1 49,3 132,5 -31,6 -31,6 -36,8 -68,4 -1,4 58,9 58,9 -5,7 0,0 0,0 IAS 19 retroaktiv justering JUSTERAT EGET KAPITAL 1.1.2013 594,5 Årets resultat Övrigt totalresultat, netto efter skatt 10, 21 ÅRETS TOTALRESULTAT Transaktioner med ägarna Betalda andelsräntor och dividender 21 Förändring i andelskapital 21 Överfört från fritt till bundet kapital 21 Anskaffade andelar i innehav utan bestämmande inflytande, vilka inte förändrat beslutanderätten EGET KAPITAL 31.12.2013 60,2 5,7 4 654,7 24,9 0,1 5,4 5,5 -27,4 -21,9 224,9 578,0 1 482,6 476,3 1 958,9 Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut. KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL — BOKSLUT 2013 13 KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN Justerade Milj. euro Not 2013 2012 KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN Årets resultat Justeringar i årets resultat 30 188,7 101,4 347,3 260,1 Erhållna räntor 8,7 7,2 Betalda räntor -119,2 -123,8 Erhållen utdelning Övriga finansiella poster, netto Betalda skatter Förändring i rörelsekapital 30 NETTOKASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN 3,4 12,6 -16,7 -26,4 -51,0 -56,2 -47,6 82,1 313,5 257,1 0,0 -0,7 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av aktier i intresseföretag Förvärv av övriga aktier Investeringar i anläggningstillgångar Försäljning av aktier i dotterföretag 4 Försäljning av aktier i intresseföretag Försäljning av övriga aktier Försäljning av anläggningstillgångar Ökning/minskning i långfristiga fordringar, netto NETTOKASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -2,1 -5,9 -206,6 -201,7 5,4 -2,8 0,5 11,9 0,6 1,2 36,0 27,9 -1,3 -4,8 -167,5 -174,9 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring i andelskapital Förvärvade innehav utan bestämmande inflytande 4, 30 Sålda innehav utan bestämmande inflytande 4, 30 Ökning i långfristiga skulder Minskning i långfristiga skulder Kortfristiga skulder, ökning/minskning 60,4 45,4 -21,1 -164,4 0,0 471,1 1 109,4 339,2 -1 278,8 -524,6 3,0 -9,3 -5,8 0,2 -78,1 -52,3 -211,0 105,2 FÖRÄNDRING I KASSA OCH BANKTILLGODOHAVANDE -65,1 187,3 Kassa och banktillgodohavande vid årets början 518,5 330,4 Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning Betalda andelsräntor och dividender NETTOKASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Omräkningsdifferens Förändring i kassa och banktillgodohavande KASSA OCH BANKTILLGODOHAVANDE VID ÅRETS SLUT Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut. 14 BOKSLUT 2013 — KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN 20 -0,8 0,9 -65,1 187,3 452,7 518,5 NOTER TILL BOKSLUTET 1.Redovisningsprinciper NYA OCH FÖRÄNDRADE STANDARDER SOM TILLÄMPATS UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN Nedan beskrivs de viktigaste redovisningsprinciperna som har tillämpats vid upprättandet av koncernbokslutet. GRUNDDATA OM KONCERNEN Metsäliitto Osuuskunta, inklusive dotterföretagen, bildar en koncern (”Metsä Group” eller ”koncernen”), vars fem affärsområden är virkesanskaffning och skogstjänster, träproduktindustri, massaindustri, kartongoch pappersindustri samt mjuk- och matlagningspapper. Tillverkningen sker i 9 länder. Metsä Groups huvudmarknad är Europa. Koncernens moderföretag är Metsäliitto Osuuskunta. Moderföretagets hemort är Helsingfors och dess registrerade adress Norrskensparken 2, 02100 Esbo. En kopia av koncernbokslutet finns tillgänglig på webbplatsen www.metsagroup.com eller på moderföretagets huvudkontor på adressen Norrskensparken 2, 02100 Esbo. Vid sitt möte 6.2.2014 har Metsäliitto Osuuskuntas styrelse godkänt detta bokslut för publicering. Enligt Finlands lag om andelslag kan fullmäktige godkänna eller förkasta bokslutet vid fullmäktiges ordinarie möte efter publiceringen. Fullmäktiges ordinarie möte kan också fatta beslut om ändring av bokslutet. Metsä Group har tillämpat följande förändrade standarder och standarder som trätt i kraft i början av år 2013. IAS 1, Utformning av finansiella rapporter: Den mest centrala förändringen är kravet gällande grupperingen av posterna i totalresultatet ifall det är möjligt att de i ett senare skede påverkar resultatet då vissa villkor uppfylls. Förändringarna har påverkat utformningen av posterna i koncernens totalresultat. IAS 19, Ersättningar till anställda: De mest väsentliga förändringarna är följande: alla försäkringsmatematiska vinster och förluster bokförs direkt i posterna för totalresultatet, dvs. ”korridormetoden” har avskaffats, och den finansiella utgiften beräknas på basen av nettoposten för tillgångar i anslutning till förpliktelsen och planen. Den förändrade standarden har anpassats retroaktivt enligt övergångsreglerna. De obokförda försäkringsmatematiska vinsterna och förlusterna har bokförts i balansen 1.1.2012. Uppgifterna för 2012 har justerats enligt den förändrade standarden. I följande tabell presenteras de justeringar som gjorts i koncernens ingående balans samt i jämförelseperiodens siffror. Gammal redovisnings princip Milj. euro Ny redo visnings princip Förändringens inverkan BALANS 1.1.2012 Långfristiga tillgångar REDOVISNINGSPRINCIPER OCH VÄRDERINGSGRUNDER Koncernbokslutet är upprättat i enlighet med de internationella bokslutsstandarderna (International Financial Reporting Standards, IFRS) med tillämpning av de gällande IAS- och IFRS-standarderna samt SICoch IFRIC-tolkningarna som vid upprättande av bokslutet 31.12.2013 var godkända av EU. Med internationella bokslutsstandarder avses de standarder och tolkningar av dessa som EU godkänt för tillämpning inom EU i sin förordning (EG) nr 1606/2002 och som ingår i finsk bokföringslag samt bestämmelserna enligt denna lag. Noterna till koncernbokslutet överensstämmer med kraven i den finländska lagstiftningen om bokföring och sammanslutningar som kompletterar IFRSbestämmelserna. Koncernbokslutet innehåller de uppgifter som krävs av en emittent av ett masskuldebrevslån. Koncernbokslutet presenteras med en (1) miljon euros noggrannhet ifall inget annat nämnts. Bokslutet har upprättats mot grundval av historiska anskaffningsvärden med undantag av finansiella tillgångar till försäljning, finansiella tillgångar bokförda via resultatet till verkligt värde, säkrade objekt vid säkring till verkligt värde, biologiska tillgångar samt aktiebaserade affärstransaktioner som verkställts med likvida medel, vilka upptagits till verkligt värde. Enligt ledningen har koncernen tillräckliga resurser att fortsätta sin verksamhet inom en förutsebar framtid. Av den anledningen har bokslutet upprättats med tillämpning av principen om verksamhetens kontinuitet. Övriga finansiella tillgångar 12,6 11,5 -1,1 Uppskjutna skattefordringar 61,8 65,4 3,6 Uppskjutna skatteskulder 362,4 362,2 -0,2 Pensionsförpliktelser 122,6 135,5 -12,9 1 495,2 1 485,0 -10,2 Ny redo visnings princip Förändringens inverkan Långfristiga skulder Eget kapital totalt Gammal redovisnings princip Milj. euro BALANS 31.12.2012 Långfristiga tillgångar Övriga finansiella tillgångar 17,2 13,9 -3,3 Uppskjutna skattefordringar 60,0 70,4 10,3 Långfristiga skulder Uppskjutna skatteskulder 320,2 319,4 -0,7 Pensionsförpliktelser 116,2 153,9 37,7 1 887,8 1 857,9 -29,9 Personalkostnader 709,5 705,5 -4,0 Övriga finansiella intäkter och kostnader 110,2 115,5 5,2 31,8 31,8 0,0 25,3 25,3 -7,1 -7,1 Eget kapital totalt RESULTAT 2012 Inkomstskatt ÖVRIGT TOTALRESULTAT 2012 Poster som inte omklassificeras till resultatet Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2013 15 IFRS 13 Verklig värdering: Till IFRS 13 har slåtts samman kraven på verkligt värdevärdering samt presentationen av de därtill hörande uppgifterna i bokslutet. Dessutom ingår i den nya standarden en definition av verkligt värde. En utvidgning av verklig värdevärdering sker inte, men i standarden ges direktiv angående värderingen i de fall då användning är tillåtet eller det krävs i någon annan standard. IFRS 13 har utvidgat koncernbokslutets noter en aning. Förbättringar i IFRS-standarderna (Annual Improvements to IFRSs 2009–2011, maj 2012): Genom Annual Improvements görs små och mindre brådskande förändringar som samlas till en helhet och verkställs en gång per år. Förändringarna gäller totalt fem standarder. Inverkan av förändringarna har inte varit betydlig. IFRS 7, Finansiella instrument: upplysningar i bokslutet: Med förändringen preciseras bokslutsnoterna angående de finansieringsinstrument som i balansen upptagits till nettobelopp samt allmänna nettoarrangemang eller motsvarande avtal. Inverkan av den förändrade standarden har inte varit betydlig. KONSOLIDERINGSPRINCIPER DOTTERFÖRETAG Dotterföretag är alla sådana företag (inklusive sådana enheter som inrättats för ett speciellt ändamål) i vilka koncernen har rätt att utforma de finansiella och operativa strategierna. I allmänhet grundar sig detta på aktieinnehav som uppgår till mer än hälften av rösträtten. Vid bedömningen av huruvida koncernen har bestämmande inflytande i ett annat företag beaktas förekomsten och effekten av sådan potentiell rösträtt som vid granskningstidpunkten kan utnyttjas eller konverteras. Dotterföretagen konsolideras i koncernbokslutet i sin helhet från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. Konsolideringen upphör från och med den dag när det bestämmande inflytandet upphör. Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Vederlaget för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, övertagna skulder och de andelar som koncernen emitterat i form av eget kapital. I det överlåtna vederlaget ingår även verkligt värde på tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorat vederlag. Förvärvsrelaterade kostnader, med undantag av emissionskostnader för värdepapper i form av eget eller främmande kapital, kostnadsförs när de uppstår. I det överlåtna vederlaget ingår inte transaktioner som skall behandlas separat från förvärvet. Dessa har beaktats i samband med förvärvet i resultaträkningen. Ett möjligt villkorligt til�läggsvederlag värderas till marknadspris vid förvärvstidpunkten och upptas antingen som en skuld eller som eget kapital. Tilläggsvederlag som uppskattats som skuld värderas till marknadspris vid varje bokslutsdag och vinsten eller förlusten som uppkommer bokförs i resultaträkningen. Tilläggsvederlag som uppskattats som eget kapital värderas inte på nytt. Tillgångar och skulder samt villkorliga skulder som kan identifieras vid fusioner av affärsverksamheter uppskattas till marknadsvärde vid förvärvstidpunkten. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed det överlåtna vederlaget, innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade objektet och tidigare aktieinnehav sammanräknade överstiger det verkliga värdet av koncernens andel av de förvärvade nettotillgångarna, redovisas som goodwill i balansräk- 16 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 1 ningen. Om vederlaget, innehavet utan bestämmande inflytande och tidigare aktieinnehav sammanräknade understiger det verkliga värdet för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar och det är fråga om en förmånlig affär, redovisas mellanskillnaden i resultaträkningen. Koncerninterna transaktioner, fordringar och skulder samt orealiserade vinster och intern vinstutdelning elimineras vid uppgörandet av koncernbokslutet. Orealiserade förluster elimineras inte i de fall då förlusten uppkommit på grund av nedskrivning. Redovisningsprinciperna för dotterföretagen har vid behov ändrats så att de motsvarar de principer som koncernen tillämpar. Vid förvärv som sker gradvis, uppskattas den tidigare ägarandelen till marknadsvärde och den vinst eller förlust som uppkommer redovisas i resultaträkningen. Då koncernen mister bestämmanderätten i dotterföretaget uppskattas den kvarvarande investeringen till marknadsvärde enligt datumet för bestämmanderättens upphörande och skillnaden bokförs i resultaträkningen. När koncernens bestämmanderätt upphör behandlas alla de poster som är förknippade med dotterföretaget och upptagna i övrigt totalresultat på samma sätt som om koncernen direkt skulle ha överlåtit i fråga varande tillgångar och skulder. Förvärv som skett före 1.1.2010 har behandlats enligt de regler som då varit i kraft. ETT FÖRETAG FÖR SÄRSKILT ÄNDAMÅL Metsäliitto Management Oy har konsoliderats i koncernbokslutet på samma sätt som ett dotterföretag. Företaget har grundats för aktierelaterade ersättningar till medlemmarna i koncernens ledningsgrupp. Metsäliitto Osuuskunta har bestämmande inflytande i Metsäliitto Management Oy med stöd av ett delägar- och låneavtal och av den anledningen har företaget konsoliderats i koncernbokslutet. Det bestämmande inflytandet är en följd av avtalsvillkoren, såsom tillämpandet av överlåtelseförbuden, pantningsförbuden och röstningsbegränsningarna angående Metsä Board Oyj:s B-aktier, vilka förvaltas av Management-bolaget. Därtill får företaget inte utan tillstånd av Metsäliittos styrelse fatta beslut som inte kan anses höra till företagets bransch eller som inte enbart syftar till att genomföra arrangemanget. Metsäliitto Osuuskunta eller de företag i vilka Metsäliitto har bestämmande inflytande har inte något innehav i det aktuella företaget. Företagets resultat- och balansräkning har konsoliderats i koncernbokslutet från ingången av arrangemanget. Metsäliitto Management Oy:s förvärv av B-aktier i Metsä Board Oyj har i koncernbokslutet upptagits som transaktioner med ägare utan bestämmande inflytande. Metsäliitto Management Oy upplöses enligt bestämmelserna i delägaravtalet efter att Metsä Boards kvartalsrapport Q3/2013 har offentliggjorts eller, om de villkor som skjuter upp upplösningen verkställs, senast efter att Metsä Boards kvartalsrapport Q3/2017 har offentliggjorts. Eftersom Metsäliitto Osuuskunta i egenskap av koncern vid upplösningstillfället till ägarna i Management-företaget överlåter ett varierande belopp aktier eller pengar, upptas ledningens placering i Management-företaget som en finansieringsskuld och inte som en andel utan bestämmande inflytande i koncernbokslutet. Närmare information om den bokföringsmässiga redovisningen av aktierelaterade belöningssystem finns i redovisningsprinciperna under Aktierelaterade ersättningar. Eftersom den vägda medelkursen för Metsä Board Oyj’s B-aktier under 20 dagar efter publiceringen av delårsrapporten Q3/2013 översteg medelpriset för de anskaffade aktierna, har åtgärderna för upplösning av företaget påbörjats. TRANSAKTIONER MED INNEHAVARE UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE OMRÄKNING AV POSTER I UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande behandlas som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid aktieförvärv av innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagt vederlag och det redovisade värdet på den förvärvade andelen av dotterföretagens nettotillgångar i eget kapital. Även vinster och förluster på försäljning av aktier till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital. Koncernenheternas resultat och siffrorna för den ekonomiska ställningen fastställs i den valuta som utgör den huvudsakliga valutan i varje enhets verksamhetsmiljö. Koncernbokslutet presenteras i euro som är funktionell valuta och rapporteringsvaluta i koncernens moderföretag. Affärstransaktionerna i utländsk valuta har redovisats i funktionell valuta enligt transaktionsdagens kurs. De monetära posterna i utländsk valuta har omräknats till funktionell valuta enligt bokslutsdagens kurs. De icke-monetära posterna i utländsk valuta som har värderats till verkligt värde har omräknats till funktionell valuta enligt kursen den dag då det verkliga värdet fastställdes. I övrigt har de icke-monetära posterna värderats enligt transaktionsdagens kurs. De vinster och förluster som har uppstått till följd av omräkningen av affärstransaktioner och monetära poster i utländsk valuta har redovisats i finansiella intäkter och kostnader, med undantag av de skulder som allokerats för säkring av en utländsk nettoinvestering och vars kursdifferenser i fråga om en säkring som visat sig vara effektiv redovisats i omräkningsdifferenserna i totalresultaträkningen. Förändringen i verkligt värde för en derivatsäkring som visat sig effektiv (valutaterminavtal), upptas direkt i koncernens egna kapital i fonden för verkligt värde och först då den antagna försäljningen inträffar, upptas den som en korrektivpost till försäljningen i resultaträkningen. Resultaträkningarna för de koncernföretag vars bokslutsvaluta är någon annan än euro omräknas till euro med hjälp av medelkurserna under rapporteringsperioden. För omräkningen till euro av nämnda företags balansräkningar används kurserna på bokslutsdagen. Omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkningen av dotterföretagens resultaträkningar och balansräkningar med olika kurser samt omräkningsdifferenser som uppkommer vid tillämpningen av förvärvsmetoden redovisas i koncernens totalresultaträkning. Vid avyttring av dotterföretag antingen så att dotterföretaget säljs eller upplöses, skall ackumulerade omräkningsdifferenser fram till tidpunkten för avyttringen upptas i resultaträkningen som en del av den vinst eller förlust som uppkommer vid avyttringen. Omräkningsdifferenser som uppkommit före 1.1.2004, dvs. datumet då koncernen började tillämpa IFRS-standarderna, har vid övergången bokförts till balanserade vinstmedel enligt standarden IFRS 1. Dessa omräkningsdifferenser kommer inte heller i ett senare skede att resultatföras vid försäljning av dotterföretag. Från och med övergångsdatumet redovisas omräkningsdifferenserna som en egen post i eget kapital vid sammanställning av koncernbokslutet. INTRESSEFÖRETAG Intresseföretag är alla de företag i vilka koncernen har betydande inflytande, men inte bestämmande inflytande. Betydande inflytande grundar sig i regel på ett aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens andel i intresseföretagen inkluderar även den goodwill som fastställts vid förvärvstidpunkten efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Koncernens andel av vinsten eller förlusten som uppkommit i intresseföretagen efter förvärvet redovisas i resultaträkningen efter rörelseresultatet. Motsvarande bokförs koncernens andel av intresseföretagets förändring i eget kapital i övrigt totalkapital. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. Om koncernens andel i intresseföretagens förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning. Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att en nedskrivning ska göras för tillgångsposten. Redovisningsprinciperna som tillämpas på intresseföretagen har vid behov ändrats så att de motsvarar de principer som koncernen tillämpar. Utspädningsvinst eller -förlust från minskning i ägarandelen i intresseföretag redovisas i resultaträkningen. Koncernen prövar vid utgången av varje rapporteringsperiod om det finns några antagande att investeringens värde i ett intresseföretag skulle ha minskat. Ifall sådana antagande kan upptäckas prövar koncernen investeringens bokföringsvärde som en helhet och jämför värdet med enhetens återvinningsvärde. SAMRISKFÖRETAG Koncernens innehav i gemensamt kontrollerade enheter redovisas i koncernbokslutet enligt klyvningsmetoden. Koncernen slår samman sin andel av intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt kassaflöden i det aktuella samriskföretaget med motsvarande poster i det egna koncernbokslutet. Koncernen redovisar den andel av vinster eller förluster från försäljningen av tillgångar till ett samriskföretag som motsvarar de andra samägarnas ägarandel. Koncernen redovisar inte sin andel av vinster eller förluster i ett samriskföretag som är en följd av koncernens köp av tillgångar från detta samriskföretag förrän tillgångarna säljs vidare till en oberoende part. En förlust på transaktionen redovisas emellertid genast, om den antyder att nettorealiseringsvärdet på kortfristiga tillgångsposter har minskat eller på en värdenedgång. FINANSIERINGSTILLGÅNGAR Koncernens finansieringstillgångar har enligt standarden IAS 39 klassificerats i följande grupper: 1) Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan, 2) Placeringar som hålls till förfallodatum, 3) Lån och andra fordringar samt 4) Finansieringstillgångar som är till salu. Klassificeringen av finansieringstillgångarna görs i samband med den ursprungliga bokningen enligt den tilltänkta orsaken till anskaffningen. De finansiella tillgångarna redovisas till det ursprungliga verkliga värdet. Transaktionskostnaderna inkluderas i finansieringstillgångarnas verkliga värde, om det är fråga om en post som inte värderas till verkligt värde genom resultaträkningen. I dessa fall bokförs kostnaderna omedelbart i resultaträkningen. De finansiella tillgångarna avförs NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2013 17 från balansen då koncernen förlorat den avtalsbaserade rätten till kassaflöden eller till ansenliga delar flyttat riskerna och intäkterna utanför koncernen. Köp och försäljning av finansieringstillgångarna bokförs på avslutsdagen för affären. Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan är i huvudsak offentligt noterade masskuldebrevslån eller placeringar i penningmarknadsfonder, som enbart anskaffats för handelsändamål. Finansieringstillgångar som innehas i handelssyfte har värderats till verkligt värde på basis av prisnoteringar som publicerats på marknaden. Icke-realiserade och realiserade vinster och förluster som beror på förändringar i verkligt värde bokförs omedelbart i resultaträkningen för den period då de uppkommer. Också de derivat för vilka säkringskalkyl inte tillämpas klassificeras som finansiella tillgångar som innehas för handel. Principerna för upprättande av dessa och principerna för fastställande av det verkliga värdet beskrivs nedan. Till placeringar som hålls till förfallodatum har grupperats placeringar över 6 månader, som förfaller ett visst datum och som koncernen har för avsikt och förmåga att hålla ända till förfallodatum. Koncernen har inga placeringar som måste hållas till förfallodatum. Lånen och de övriga fordringarna utgör finansiella tillgångar med fasta eller fastställbara kostnader som inte noteras på aktiva marknader och som inte heller är derivat. Utländska lån och övriga fordringar, inklusive kundfordringar, har upptagits i gruppen lån och övriga fordringar. Placeringarna i dessa kategorier har värderats enligt effektivräntemetoden som en periodiserad anskaffningskostnad. Finansieringstillgångar som kan säljas omfattar offentligt noterade och icke-noterade aktier. De värderas till verkligt värde, eller då det verkliga värdet inte tillförlitligt kan fastställas, till anskaffningsutgiften med avdrag för nedvärderingar. Det verkliga värdet på offentligt noterade aktier grundar sig på börsnoteringarna på bokslutsdagen. Om det inte finns noterade kurser för finansieringstillgångar som kan säljas, til�lämpar koncernen olika värderingsmetoder för värderingen av dessa, t.ex. senaste tidens förvärv och diskonterade kassaflöden. I värderingen utnyttjas i allmänhet de uppgifter som fås från marknaden och i så liten mån som möjligt de delfaktorer som koncernens själv fastställt. Förändringar i verkligt värde redovisas i övriga poster i totalresultaträkningen och upptas i fonden för verkligt värde med beaktande av skattepåverkan. Ackumulerade förändringar i verkligt värde överförs från det egna kapitalet som en resultatpåverkande förändring av klassificeringen i de fall då placeringen avyttras eller dess värde har minskat så att placeringen ska bokföras som en nedskrivningsförlust. Penningtillgångarna består av kontanter, bankdepositioner samt andra kortfristiga, mycket likvida placeringar som enkelt kan omvandlas till ett på förhand känt penningbelopp och vilkas värdeförändringsrisk är liten. Enligt finanspolicyn har Metsä Group till penningtillgångar klassificerat de kortfristiga penningmarknadsplaceringarna. Varje bokslutsdag bedömer koncernen om det finns något objektivt belägg för att värdet av en grupp finansiella tillgångar eller finansiella skulder har minskat. En väsentlig eller långvarig minskning av värdet av en placering så att det ligger under anskaffningsvärdet utgör ett objektivt belägg för en nedskrivning av aktier som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning. Om det verkliga värdet av aktieplaceringar underskridit anskaffningsvärdet väsentligt och den av koncernen fastställda tidsperioden, är detta ett bevis på värdeminskningen av aktien som är till försäljning. Om det finns belägg för nedskrivning, överförs förlusten som ackumulerats i fonden för verkligt värde till en 18 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 1 resultatpåverkande post. Nedskrivningsförluster på investeringar i form av eget kapital som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning återförs inte via resultaträkningen. Följande kriterier tillämpas för bedömningen av huruvida det finns objektivt belägg för en nedskrivning av lån eller andra fordringar: • emittentens eller gäldenärens betydande ekonomiska svårigheter • brott mot avtalsvillkoren, till exempel försummelse av ränte- eller kapitalbetalningar • av ekonomiska eller juridiska skäl som anknyter till gäldenärens ekonomiska svårigheter går koncernen med på sådana eftergifter till gäldenären som koncernen annars inte skulle överväga • sannolikheten för att gäldenären gör konkurs • den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna har på grund av ekonomiska svårigheter inte längre aktiva marknader En närmare beskrivning av prövningen av nedskrivningar av kundfordringarna finns i redovisningsprinciperna gällande kundfordringar. Beloppet av nedskrivningsförlusten fastställs som en differens mellan det bokförda värdet av tillgångsposten och nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan från den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna (utan beaktande av tillsvidare orealiserade framtida kreditförluster). Nedskrivningen av de finansiella tillgångarna måste redovisas om det bokförda värdet av den finansiella tillgången överskrider det penningbelopp som kan fås för denna. Det bokförda värdet av tillgångsposten minskas och förlusten redovisas i koncernens resultaträkning. Om beloppet av nedskrivningsförlusten minskar under en senare period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse efter redovisningen av nedskrivningen (t.ex. förbättrad kreditklassificering för gäldenären), registreras en återföring av nedskrivningsförlusten i resultaträkningen. Om återföringen gäller aktieplaceringar som klassificerats som tillgångar till salu, bokförs återföringen alltid i totalresultatet. FINANSIERINGSSKULDER Koncernen har grupperat alla finansieringsskulder i gruppen ”Övriga skulder”. Då en finansieringsskuld bokförs, värderas den till en anskaffningskostnad. Transaktionskostnader inkluderas i det ursprungliga bokföringsvärdet av alla finansieringsskulder. Senare värderas alla finansieringsskulder enligt metoden för effektiv ränta som en periodiserad anskaffningskostnad. Derivat, som inte är underkastade säkringsredovisning, bokförs till verkligt värde under finansieringsskulder med resultatinverkan. De finansiella tillgångarna och de finansiella skulderna klassificerade enligt IAS 39 samt de verkliga värdena presenteras i punkt 29 i noterna. DERIVATAVTAL OCH SÄKRINGSREDOVISNING Derivatavtal bokförs i balansen på handelsdagen enligt anskaffningskostnaden och senare värderas de under sin löptid till verkligt värde vid varje bokslutsdag. Vinster och förluster som uppkommer vid värdering till verkligt värde, hanteras i bokföringen enligt sätt som angetts för derivatavtalets ändamål. Derivaten har vid avtalstillfället grupperats som 1) Säkringar för verkligt värde av fordringar, skulder eller fasta åtaganden, 2) Säkringar för uppskattad, mycket sannolik affärsverksamhet, 3) Säkringar för nettoplaceringar i utländska enheter eller 4) Säkringar som man inte tillämpar säkringsredovisning på. Derivat på vilka säkringsredovisning inte tillämpas grupperas i balansen som finansieringstillgångar eller finansieringsskulder som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan. Då koncernen tillämpar säkringsredovisning har koncernen vid upprättandet av säkringsförhållandet dokumenterat förhållandet mellan säkringsobjektet och säkringsinstrumentet samt den säkringsstrategi som följs. Koncernen har också kontinuerligt gjort den effektivitetstestning som fordras för att til�lämpa säkringsredovisning, för att säkerställa att förändringen i säkringsinstrumentets verkliga värde i varje säkringsförhållande tillräckligt effektivt motsvarar förändringen i den säkrade tillgångens verkliga värde mot den risk man säkrat mot. Ändringarna i det verkliga värdet av de derivat som uppfyller villkoren för säkringen av det verkliga värdet redovisas resultatpåverkande. På samma sätt behandlas ändringarna i det verkliga värdet av den tillgångseller skuldpost som är föremål för säkringen i fråga om den säkrade risken. Ändringen i det verkliga värdet av den effektiva del av derivatinstrumentet som uppfyller villkoren för säkringen av kassaflödet redovisas direkt i fonden för det verkliga värdet av det egna kapitalet. Vinsterna och förlusterna som redovisats i det egna kapitalet överförs till resultaträkningen under den period då den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Om förutsättningarna för tillämpning av en säkringskalkyl inte uppfylls, eller om säkringsinstrumentet förfaller eller säljs, blir vinsten eller förlusten som har ackumulerats på säkringen av kassaflödet kvar i det egna kapitalet tills den förutsedda transaktionen realiseras. Om affärstransaktionen inte längre förväntas bli realiserad redovisas dock vinsten eller förlusten som ackumulerats i det egna kapitalet direkt i resultaträkningen. Derivatens verkliga värde visas i de räntefria fordringarna eller skulderna. Derivatens verkliga värden har visats i punkt 29 i noterna till bokslutet grupperade enligt den tillämpade bokningsprincipen. Förfallotiderna för säkring av kassaflöden har visats i punkt 28. VALUTASÄKRING Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 för att skydda sin valutaflödesposition som en så kallad penningflödessäkring. Som objekt för säkringsredovisningen har det prognosticerade penningflödet i USD, GBP, JPY, SEK, NOK och DKK definierats separat för Metsä Boards, Metsä Tissues och Metsä Fibres försäljning. Till den del som förändringen av det verkliga värdet av derivatsäkringen (valutaterminavtal) visat sig vara effektiv, har den bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt värde och först då den förutsedda försäljningen realiserats, som en korrigering av försäljningen i resultaträkningen. Förändringarna i verkligt värde hos valutaderivat som gjorts för att säkra andra valutaflödespositioner har bokförts i finansieringsposterna i resultaträkningen. Valutaterminernas verkliga värden baserar sig på bokslutsdagens terminspriser och valutaoptionerna värderas till marknadspriser enligt Black&Scholes-modellen. Säkringen av en nettoplacering i en utländsk enhet hanteras i bokföringen som en säkring av penningflödet. Förändringen av det verkliga värdet av derivat- och lånesäkringar, som visat sig vara effektiva, har bokförts direkt i koncernens eget kapital mot ackumulerade omräkningsdifferenser. Säkringens ineffektiva andel samt inverkan av valutaterminernas ränteelement har bokförts i resultaträkningens finansieringsposter. RÄNTESÄKRING Vid hanteringen av ränterisken har man tillämpat så kallad säkring av verkligt värde enligt IAS 39 på vissa särskilt definierade lån och de derivatavtal (ränteswap- och valutaswapavtal) som säkrar dessa. Förändringarna i det verkliga värdet av derivat som uppfyllt villkoren för effektiv säkringsredovisning har bokförts i resultaträkningens finansieringsposter liksom förändringarna i det verkliga värdet av den finansieringsskuld som säkrats med avseende på ränterisk och valutarisk. Då lånens verkliga värden beräknats har man beaktat ränte- och valutarisken, men inte eventuella ändringar i bolagets kreditriskpremie. Dessutom tillämpar koncernen säkringsredovisning enligt IAS 39 för säkring av ränteflöden med rörlig ränta som så kallad säkring av penningflöde, varvid förändringen i det verkliga värdet av derivat (ränteswapavtal) bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt värde. Räntederivat, som säkringsredovisning inte tillämpas på, har värderats till verkligt värde och förändringarna i det verkliga värdet har bokförts till finansieringsposterna i resultaträkningen. Ränteswapavtalen samt valutaswapavtalen värderas enligt marknadsräntekurvan till kassaflödenas nuvärde. SÄKRING AV RÅVAROR Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 för att skydda sig mot elprisrisken som en så kallad penningflödessäkring. Som objekt för säkringsredovisningen har särskilt definierats en del av det prognosticerade penningflödet från Metsä Boards, Metsä Tissues och Metsäliittos el- och naturgasköp i Finland, Sverige och Tyskland. Dessutom kan säkringsredovisning tillämpas som en så kallad penningflödessäkring, som skyddar Metsä Board, Metsä Tissue och Metsä Fibre mot prisrisken för massa. Till denna del har förändringen av det verkliga värdet av derivatsäkringen (elterminer, naturgasterminer och massaterminer), som visat sig vara effektiv, bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt värde och först då de förutsedda el- och naturgasköpen eller massaförsäljningarna eller -köpen realiserats, som en korrigering till anskaffningarna. De derivat, som syftat till säkringsredovisning men som visat sig vara ineffektiva liksom också andra råvaruderivat med vilka råvarurisker säkrats, värderas till marknadspriset på bokslutsdagen och förändringarna i det verkliga värdet bokförs till ”Övriga intäkter och kostnader”. Så kallade inbäddade derivat värderas till verkligt värde och förändringarna i det verkliga värdet bokförs till finansieringsposterna i resultaträkningen. Antalet inbäddade derivat är obetydligt inom Metsä Group. SEGMENTRAPPORTERING Koncernens rörelsesegment består av koncernens affärsområden. Affärsområdena producerar olika produkter och tjänster, och de leds som separata enheter. Rörelsesegmenten rapporteras på ett enhetligt sätt med den interna rapporteringen till den högsta operativa beslutsfattaren. Koncernchefen har utsetts till den högsta operativa beslutsfattaren som ansvarar för allokeringen av resurserna till rörelsesegmenten och för bedömningen av deras resultat. Segmentrapporteringen följer samma bokslutsprinciper som koncernen överlag. Affärstransaktionerna mellan segmenten görs till mark- NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2013 19 nadspriser. All försäljning och alla andra transaktioner mellan segmenten elimineras i samband med konsolideringen av koncernen. ENGÅNGSPOSTER Större rörelsefrämmande intäkts- och kostnadsposter behandlas som engångsposter och allokeras till rörelsens segment. Sådana poster är t.ex. betydande försäljningsvinster och -förluster, nedskrivningar och återföringar enligt standarden IAS 36, Nedskrivning av tillgångar, samt kostnader och återföringar i samband med strukturförändringar. LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR TILL FÖRSÄLJNING OCH AVVECKLADE VERKSAMHETER Till försäljning klassas en tillgång eller en verksamhet då en summa som motsvarar dess bokföringsvärde inkommer främst från försäljningen av tillgången. Att något ska vara till salu förutsätter att ledningen förbinder sig till en plan att sälja samt att koncernen inleder ett åtgärdsprogram för att verkställa planen. Dessutom skall tillgången vara direkt till försäljning i nuvarande skick till allmänna och vanliga villkor och försäljningen uppskattas ske inom ett år. Tillgångar till försäljning värderas till bokföringsvärdet eller ett lägre verkligt värde där försäljningskostnaderna reducerats. Avskrivningar görs inte på tillgångar som är till försäljning. En verksamhet klassificeras som avvecklad när koncernen har avstått från den eller när den är klassificerad som en tillgång till försäljning och representerar en betydande affärsverksamhet eller geografiskt affärsområde. Resultatet efter skatt från en avvecklad verksamhet redovisas som en egen post i koncernens resultaträkning. Om de lokala bestämmelserna medför en fakturering som avviker från ovan nämnda bestämmelser, har inverkan av denna inkomst räknats och justerats. Intäkter från försäljning av tjänster intäktsförs när tjänsterna har utförts. Inkomster och utgifter som gäller långtidsprojekt bokförs som intäkter och kostnader utifrån färdigställandegraden när slutresultatet av projektet kan bedömas på ett tillförlitligt sätt. Färdigställandegraden fastställs för respektive projekt som andelen utgifter för det arbete som utförts fram till tidpunkten för bedömningen av de uppskattade totalutgifterna för projektet. Om det är sannolikt att de totalutgifter som behövs för att färdigställa projektet överskrider de totalinkomster som fås från projektet, redovisas den uppskattade förlusten omedelbart som kostnad. Dividendintäkterna redovisas då rätten till dividend har uppkommit. Ränteintäkterna redovisas enligt effektivräntemetoden. LEVERANS- OCH HANTERINGSKOSTNADER Kostnader i anknytning till leverans och hantering av produkter redovisas i resultaträkningens Material och tjänster. FORSKNING OCH UTVECKLING Forskningsutgifter redovisas som kostnader då de realiseras. Utvecklingskostnader aktiveras om det är sannolikt att utvecklingsprojektet producerar ekonomisk nytta och kostnaderna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Aktiverade utvecklingskostnader avskrivs över den antagna ekonomiska livslängden. Metsä Group har inga aktiverade utvecklingskostnader. INTÄKTSREDOVISNING Omsättningen innehåller de inkomster som fåtts från försäljningen av produkter och tjänster samt råvaror och förnödenheter korrigerat med indirekta skatter, beviljade rabatter och övriga korrektivposter till försäljningen. Intäkterna från försäljningen av varor intäktsförs vid den tidpunkt när riskerna och förmånerna i anslutning till ägandet övergår till köparen och koncernen inte längre har någon övervaknings- eller besittningsrätt till produkten. I allmänhet avses den tidpunkt när produkten har överlämnats till kunden i enlighet med leveransklausulen. Koncernens leveransvillkor grundar sig på leveransklausulsamlingen Incoterms 2010, som den internationella handelskammaren har gett ut. De vanligaste leveransklausulerna som gäller koncernens försäljning är: • D-klausulerna, enligt vilka koncernen ska leverera produkterna till avtalad destinationsort. Tidpunkten för försäljningen är lika med leverans till köparen på avtalad destinationsort vid avtalad tidpunkt. • C-klausulerna, enligt vilka säljaren ordnar och betalar transporten till avtalad destinationsort samt vissa övriga kostnader. Koncernens ansvar för produkterna upphör emellertid då produkterna har överlåtits till fraktföraren i enlighet med den tillämpade klausulen. Tidpunkten för försäljningen är således den när säljaren överlåter varan till fraktföraren för transport till avtalad destinationsort. • F-klausulerna, enligt vilka köparen ordnar transport och ansvarar för den. Tidpunkten för försäljning är den när produkterna levereras till köparens fraktförare. 20 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 1 KOSTNADER FÖR FRÄMMANDE KAPITAL Kostnaderna för främmande kapital redovisas i regel som kostnader för den rapporteringsperiod under vilken de har uppkommit. Till förvärvskostnaden för betydande och långvariga investeringsprojekt i materiella tillgångar aktiveras kostnader för främmande kapital som uppkommit vid tillgångens förvärvande och under byggtiden. INKOMSTSKATTER Skattekostnaden i resultaträkningen består av skatt som grundar sig på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst och av kalkylmässig skatt. Den skatteeffekt som hänför sig till posterna i totalresultaträkningen redovisas på motsvarande sätt i totalresultaträkningen. Den skatt som grundar sig på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst räknas på den beskattningsbara inkomsten enligt gällande skattesats i varje land. Skatten korrigeras med eventuella skatter som hänför sig till föregående perioder. De kalkylmässiga skatterna räknas på de temporära differenserna mellan det bokförda värdet och det beskattningsbara värdet. Den kalkylmässiga skatteskulden registreras dock inte då det är fråga om en tillgångspost eller en skuld som ursprungligen skulle redovisas till det bokförda värdet och inte om en sammanslagning av affärsverksamheter och redovisningen av en sådan tillgångs- eller skuldpost inte påverkar bokföring- ens resultat eller beskattningsbara resultat vid tidpunkten för genomförandet av affärstransaktionen. I beskattningen registreras ingen kalkylmässig skatt på icke avdragsgill goodwill, och på dotterföretagens outdelade vinstmedel redovisas ingen kalkylmässig skatt i den utsträckning som differensen sannolikt inte upplöses inom en förutsebar framtid. De väsentligaste temporära differenserna uppstår till följd av avskrivningar på materiella anläggningstillgångar, värdering av finansiella tillgångar till försäljning och derivatavtal till verkligt värde, förmånsbaserade pensionsarrangemang, oanvända skattemässiga förluster och värderingar till verkligt värde som gjorts i samband med anskaffningar. De kalkylmässiga skatterna beräknas genom tillämpning av de skattesatser som reglerats före bokslutsdagen. Den kalkylmässiga skattefordringen redovisas till det belopp till vilket det i framtiden sannolikt uppkommer beskattningsbar inkomst mot vilken den temporära skillnaden kan användas. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR GOODWILL Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet, innehavet utan bestämmande inflytande och tidigare ägda andelar överstiger det verkliga värdet av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill prövas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningsförluster. Nedskrivningsförluster för goodwill återförs inte. Det redovisade värdet på den goodwill som ansluter sig till ett avyttrat företag inverkar på försäljningsvinsten eller -förlusten. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, fastställda i enlighet med koncernens rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv där goodwillposten uppstod. ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR En immateriell tillgång upptas i balansräkningen till det ursprungliga anskaffningsvärdet i det fall, att anskaffningsutgiften kan tillförlitligt bestämmas och det är sannolikt att tillgångens förväntade ekonomiska nytta tillfaller koncernen. De immateriella tillgångar, vars ekonomiska livstid är begränsad, kostnadsförs i resultatet via lineära avskrivningar under deras kända eller uppskattade ekonomiska livslängd. Immateriella tillgångar med obegränsad livslängd avskrivs inte, utan de prövas årligen för eventuell värdeminskning. Tillgångens restvärde, ekonomiska livslängd och avskrivningsmetod granskas åtminstone i slutet av varje redovisningsperiod och justeras vid behov för att återspegla förändringarna i den förväntade ekonomiska nyttan. Avskrivningen av en immateriell tillgång påbörjas, när tillgången är klar att användas, dvs. när den är klar och så placerad att den kan fungera på det sätt som ledningen förutsatt. Avskrivningen upphör när den immateriella tillgången klassificeras som en tillgång till försäljning (eller ingår som en del i en grupp som klassificerats till försäljning) enligt standarden IFRS 5 – Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. DATAPROGRAM Utvecklings- och produktionsutgifter för betydande nya dataprogram aktiveras som immateriella tillgångar och redovisas genom lineära avskrivningar till kostnader under sin ekonomiska livslängd. Avskrivningstiden är högst sju år. I de direkta kostnader som aktiveras ingår konsult- och expertarvoden som betalats till utomstående, programlicenser som köpts för tillämpningen, personalkostnader till den del de direkt kan hänföras till projektet samt övriga direkta kostnader. Utgifter för underhåll och användning av dataprogram och ADB-tillämpningar redovisas som kostnader för den rapporteringsperiod under vilken de har uppkommit. UTSLÄPPSRÄTTER Utsläppsrätter som regeringar i berörda länder tilldelat utan vederlag har bokförts som immateriella tillgångar och motsvarande offentliga bidrag har upptagits till värdet vid anskaffningstidpunkten och bokförts på skuldsidan i balansräkningen som förskottsbetalningar. Utsläppsrätterna värderas till ursprungligt anskaffningsvärde eller till ett lägre verkligt värde. Utsläppsrätterna avskrivs inte. Då utsläppen realiseras kostnadsförs ansvaret för dessa samtidigt som det offentliga stödet intäktsförs. Eftersom detta sker till det ursprungliga anskaffningsvärdet får de tilldelade utsläppsrätterna ingen resultatmässig effekt på resultaträkningen. Resultateffekter uppkommer endast från förvärv eller avyttring av utsläppsrätter utöver dessa. ÖVRIGA Anskaffningsvärdet för patent, licenser och varumärken, vilka har en begränsad ekonomisk livslängd, aktiveras bland immateriella tillgångar och redovisas genom lineära avskrivningar som kostnad under den ekonomiska livslängden om 5–20 år. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR De anläggningstillgångar koncernen anskaffat värderas till det ursprungligt anskaffningsvärde. Anläggningstillgångar hos förvärvade dotterföretag värderas till marknadsvärde vid tidpunkten för förvärvet. Materiella anläggningstillgångar redovisas i balansen till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningsförluster. Räntekostnader under byggtiden för långfristiga projekt hänförliga till materiella tillgångar aktiveras bland anläggningstillgångar för den tid som behövs för färdigställandet av investeringen. Reservdelar och serviceutrustning upptas som materiella anläggningstillgångar då de motsvarar specifikationen för materiella anläggningstillgångar. I övriga fall upptas de under omsättningstillgångar. Miljörelaterade utgifter aktiveras om de kan förknippas med kommande miljöskyddsåtgärder och de genererar ekonomisk nytta i framtiden. Sådana kostnader som uppkommer senare inkluderas i det bokförda värdet av tillgångsposten eller redovisas som separat tillgång enbart om det är sannolikt att koncernen drar ekonomisk nytta av tillgången i framtiden och att anskaffningsvärdet av tillgångsposten kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Det bokförda värdet för den del som ersatts med en ny del avbokas i balansräkningen. Samtliga övriga underhålls- och reparationskostnader redovisas resultatpåverkande som kostnad under den period då de uppkommit. NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2013 21 Materiella anläggningstillgångar avskrivs lineärt enligt följande förväntade ekonomiska livslängder: NEDSKRIVNING AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR På mark- och vattenområden görs inga avskrivningar. Om betydande delar av en materiell anläggningstillgång har olika långa ekonomiska livslängder, görs separata avskrivningar för respektive del. Tillgångens restvärde, ekonomiska livslängd och avskrivningsmetod granskas åtminstone i slutet av varje redovisningsperiod och justeras vid behov för att återspegla förändringarna i den förväntade ekonomiska nyttan. Avskrivningen påbörjas, när tillgången är klar att användas, dvs. när den är klar och så placerad att den kan fungera på det sätt som ledningen förutsatt. Avskrivningen upphör när den immateriella tillgången klassificeras som en tillgång till försäljning (eller ingår som en del i en grupp som klassificerats till försäljning) enligt standarden IFRS 5 – Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Vinster och förluster som uppkommer när anläggningstillgångar överlåts eller tas ur bruk beräknas som differenser mellan erhållna nettointäkter och balansvärdet. Försäljningsvinster och -förluster ingår i resultaträkningens rörelseresultat. Tillgångar som har en obestämbar ekonomisk livslängd, exempelvis goodwill, avskrivs inte utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som avskrivs bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att ett penningbelopp motsvarande det redovisade värdet på tillgångarna kanske inte kan återvinnas. Återvinningsvärdet är tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader eller dess nyttjandevärde, beroende av vilket som är högre. Med nyttjandevärde avses de till nuvärde diskonterade nettokassaflödena som kan erhållas från en kassagenererande enhet eller tillgång. Som diskonteringsränta används en ränta uträknad före skatt. Räntan skall avspegla marknadernas syn på pengarnas tidsvärde och på de specifika risker som är förknippade med tillgången. För bedömningen av nedskrivningsbehovet grupperas tillgångarna på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). En nedskrivningsförlust bokförs då bokföringsvärdet är större än det genererade kassaflödet. I det fall då nedskrivningsförlusten avser en kassagenererande enhet, fördelas förlusten först till enhetens goodwill och därefter jämt på enhetens tillgångsposter. I samband med bokföringen av nedskrivningsförlusten uppskattas tillgångens ekonomiska livslängd på nytt. Med undantag av goodwill, återförs nedskrivningsförlusten från övriga tillgångsposter i de fall, då det har skett förändringar i de antaganden som använts vid definiering av genererade kassaflöden. En återföring kan dock högst göras till ett värde som tillgången skulle ha om nedskrivning inte ägt rum. En nedskrivningsförlust på goodwill återförs inte. OFFENTLIGA BIDRAG BIOLOGISKA TILLGÅNGAR Offentliga bidrag, t.ex. erhållna statsbidrag för anskaffning av materiella anläggningstillgångar, har bokförts som en korrektivpost till bokvärdet av materiella anläggningstillgångar i de fall då det är tämligen säkert att bidragen erhålls och att koncernen uppfyller villkoren för bidragen. Bidragen intäktsförs i form av mindre avskrivningar under tillgångens livslängd. Sådana bidrag, vilka erhållits för upplupna kostnader, bokförs i resultatet för den period då rättigheten till bidraget erhålls. Dessa bidrag upptas i övriga rörelseintäkter. Biologiska tillgångar (växande skog) upptas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Marknadsvärdet för rotstående skog, exkl. unga plantbestånd, baserar sig på diskonterade värden av förväntade framtida kassaflöden (intäkter och kostnader). Beräkningarna tar hänsyn till skogstillgångarnas potentiella tillväxt samt miljövårdsrestriktioner. Avverkningsinkomsterna och skogsbrukskostnaderna beräknas utifrån rådande pris- och kostnadsnivå enligt företagets förväntningar. Förändringarna i skogstillgångarnas marknadsvärde under räkenskapsperioden redovisas i rörelseresultatet. Värderingen av biologiska tillgångar (växande skog) i Metsä Groups intresseföretag är i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Tung kraftverksteknik Övrig tung teknik Lätta maskiner och inventarier Övriga poster 20–40 år 20–40 år 15–20 år 5–15 år 3–10 år HYRESAVTAL Hyresavtal som gäller materiella anläggningstillgångar, och vilka medför att en väsentlig del av de risker och förmåner som ansluter sig till ägandet av hyresobjektet i väsentlig grad tillfaller koncernen, klassificeras som finansiella leasingavtal. Finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen vid den tidpunkt hyresperioden börjar till den hyrda tillgångens marknadsvärde eller till ett lägre nuvärde av minimihyrorna. Motsvarande hyresåtaganden redovisas bland övriga långfristiga räntebärande skulder. En anläggningstillgång som anskaffats genom finansieringsleasingavtal avskrivs inom loppet av dess ekonomiska livslängd eller en kortare hyrestid. Leasingavgifterna fördelas mellan ränta och amortering av skuld. Hyresavtal där de risker och förmåner som ansluter sig till ägandet tillfaller hyresgivaren, behandlas som övriga hyresavtal, varav utbetalda hyror redovisas i resultaträkningen som jämnstora poster längs hyres perioden. 22 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 1 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångarna värderas till anskaffningsvärdet eller ett lägre nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet för färdiga produkter och produkter under arbete omfattar kostnader för råvaruinköp, direkta löner för tillverkningen, övriga direkta tillverkningskostnader samt en andel av de indirekta kostnaderna för tillverkningen. Vid allokeringen av de indirekta kostnaderna för tillverkningen på olika produktenheter tillämpas som divisor produktionsvolymen vid normalt kapacitetsutnyttjande. Vid värderingen av omsättningstillgångar tillämpas FIFO-metoden (first-in, first-out) eller alternativt metoden med vägt medelpris beroende på omsättningstillgångarnas natur. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset med avdrag för de kostnader som behövs för att färdigställa produkten samt försäljningskostnaderna. KUNDFORDRINGAR Kundfordringarna värderas till det förväntade nettoförsäljningsvärdet, som är det ursprungliga faktureringsvärdet med avdrag för uppskattade värderegleringsposter. Avsättningar görs från fall till fall om det finns anledning att anta att koncernen inte kommer att få betalning för det fakturerade beloppet på de ursprungliga villkoren. EGET KAPITAL Enligt IFRS grupperas finansinstrumenten antingen som skuld eller som eget kapital. Tolkningen i IFRIC 2 ”Medlemsandelar i ekonomiska föreningar och liknande instrument” definierar det belopp av andelskapitalet som skuld, till vilken andelslaget inte har en obegränsad rätt att vägra återbetalning enligt andelslagets stadgar. Metsäliitto Osuuskuntas stadgar anger ett maximibelopp för återbetalning av andelskapitalen. För återbetalning av andelar och tilläggsandelar kan en penningsumma användas som motsvarar 1/3 av det utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräkningen. Detta belopp av andelskapitalen redovisas som räntebärande skuld i bokslutet. AVSÄTTNINGAR En avsättning redovisas om koncernen till följd av en tidigare händelse har en juridisk eller faktisk förpliktelse, om betalningsförpliktelsen sannolikt förverkligas och om omfattningen av förpliktelsen kan värderas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningarna värderas till nuvärdet av de kostnader som krävs för att täcka förpliktelsen. Den diskonteringsfaktor som använts för beräkningen av nuvärdet väljs så att den beskriver marknadernas syn på penningens tidsvärde vid granskningstidpunkten i fråga om riskerna som hänför sig till förpliktelsen. Om det är möjligt att få ersättning för en del av förpliktelsen av en tredje part, registreras ersättningen som en separat tillgångspost, då det i praktiken är säkert att ersättning erhålls. OMORGANISERINGAR En avsättning som gäller en omorganisering redovisas för den räkenskapsperiod under vilken ett legalt eller informellt åtagande uppkommit för koncernen. Avgångsvederlag redovisas när en detaljerad plan har gjorts upp för omorganiseringen och de medarbetare som berörs av omorganiseringen har fått del av de centrala punkterna i planen. MILJÖFÖRPLIKTELSER Som årskostnad redovisas utgifter som uppstår vid åtgärdande av förhållanden som uppkommit genom verksamheten under tidigare perioder, som inte längre i nuläget eller framtiden genererar intäkter. Miljöansvar redovisas i enlighet med gällande miljövårdslagar och -bestämmelser om det är sannolikt att en förpliktelse har uppkommit och beloppet av denna kan bedömas på ett rimligt sätt. Avgiftsbestämda planer avser pensionsplaner, där koncernen betalar fasta avgifter till en separat enhet. Koncernen har ingen juridisk eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om fonden inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till alla anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande period eller under tidigare perioder. Alla pensionsplaner är förmånsbestämda med undantag av avgiftsbestämda pensionsplaner. Utmärkande för förmånsbaserade planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av åtagandet på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Storleken på åtagandet enligt förmånsbestämda planer grundar sig på oberoende försäkringsmatematikers årliga beräkningar med tillämpning av en förutsedd förmånsenhet (projected unit credit method). Nuvärdet av åtagandet fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med den räntesats som motsvarar räntesatsen för utfärdade förstklassiga företagsobligationer. Lånen, vars ränta tillämpas, har utfärdats i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens. Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas via övrigt totalresultat som intäkter eller kostnader mot det egna kapitalet under den period som de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen. För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser utöver dessa avgifter. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i balansräkningen i den utsträckning som de kan komma tillgodo som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar. ERSÄTTNINGAR EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING Ersättningar efter avslutad anställning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Ersättningar vid uppsägning redovisas tidigare vid följande tidpunkter: (a) när koncernen inte längre kan återkalla sitt erbjudande om aktuella ersättningar och (b) när koncernen redovisar kostnaden för en omstrukturering inom ett tillämpningsområde enligt IAS 37 som är förknippad med utbetalning av ersättningar som hänför sig till avslutad anställning. Om det rör sig om ett erbjudande som har gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång, fastställs ersättningar vid uppsägning utifrån det antal personer som förväntas acceptera erbjudandet. Förmåner som förfaller mer än tolv månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde. ANSTÄLLNINGSFÖRMÅNER VINSTANDELS- OCH BONUSPLANER PENSIONSÅTAGANDEN Den skuld och kostnad som redovisas för vinstandels- och bonusplanerna grundar sig på villkoren för vinstandels- och bonusplanerna. Skulden redovisas då koncernen har en avtalsbaserad förpliktelse eller en faktisk förpliktelse som uppstått enligt tidigare praxis. Koncernen har flera planer för ersättningar efter avslutad anställning. Bland dessa finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2013 23 AKTIERELATERADE ERSÄTTNINGAR Ett aktierelaterat incitamentsprogram har införts för ledande befattningshavare. Betalningarna erläggs antingen som egetkapitalinstrument eller i kontanta medel. I koncernens program beviljas ersättningarna i huvudsak som kontanta medel. De förmåner som beviljas som egetkapitalinstrument värderas till verkligt värde vid tidpunkten för beviljandet och kostnadsförs i resultaträkningen jämnt fördelade över den period under vilken rätten uppkom. I de fall då betalningarna erläggs i kontanta medel periodiseras den skuld som ska redovisas och förändringen av dess verkliga värde på motsvarande sätt som kostnader. Resultateffekten av arrangemangen presenteras i posten för personalkostnader i resultaträkningen. Metsäliitto Management Oy, som grundats för att administrera koncernens aktiebelöningssystem, har konsoliderats som ett dotterbolag i koncernbokslutet. DIVIDENDER/ANDELSRÄNTOR De dividender/andelsräntor koncernen betalar redovisas som minskning i det egna kapitalet för den räkenskapsperiod under vilken aktieägarna/fullmäktige har godkänt att dividend/andelsränta skall betalas. Den del av andelsräntorna som behandlas som en finansieringsskuld, har bokförts under finansiella kostnader. JÄMFÖRELSETAL Jämförelsetalen har vid behov korrigerats att motsvara de ändringar som gjorts under räkenskapsperioden och som hänför sig till presentationssättet. NYA OCH REVIDERADE STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM SKA TILLÄMPAS UNDER KOMMANDE RÄKENSKAPSPERIODER Metsä Group har ännu inte tillämpat följande nya eller reviderade standarder och tolkningar, som IASB redan publicerat. Koncernen inför dessa från och med standardens och tolkningens giltighetsdatum eller, om giltighetsdatumet är annat än räkenskapsperiodens första dag, från och med början av den räkenskapsperiod som följer giltighetsdatumet. * = Den aktuella föreskriften har inte godkänts för tillämpning inom EU den 31 december 2013. IFRS 10 Koncernredovisning och ändringarna i den (ska tillämpas inom EU för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): Enligt de befintliga principerna definierar IFRS 10 bestämmanderätten som en central faktor, då det gäller att avgöra om en sammanslutning ska omfattas av koncernredovisning. Standarden innebär ytterligare vägledningar för fastställandet av bestämmanderätten när det är svårt att bestämma. Den nya standarden bedöms inte ha någon större effekt på koncernredovisningen. IFRS 11 Samarbetsarrangemang och ändringarna i den (ska tillämpas inom EU för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): När det gäller redovisningen av samarbetsarrangemang ligger tyngdpunkten i IFRS 11 mer på rättigheter och skyldigheter än på den juridiska formen av ett arrangemang. Det finns två typer av samarbetsarrangemang: gemensamma verksamheter och joint ventures. Vid rapporteringen av joint ventures ska rapporteringen i framtiden ske enligt en 24 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 1 metod, kapitalandelsmetoden, och det tidigare alternativet med klyvningsmetoden är inte längre tillåtet. Den nya standarden bedöms endast ha en något minskande effekt på balansens nyckeltal. IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra sammanslutningar i bokslutet och ändringarna i den (ska tillämpas inom EU för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): IFRS 12 sammanställer kraven på de uppgifter som ska redovisas i bokslutet. Dessa uppgifter hänför sig till olika andelar i andra sammanslutningar, inklusive intressebolag, samarbetsarrangemang, strukturerade sammanslutningar och övriga sammanslutningar utanför balansräkningen. Den nya standarden ökar antalet noter som koncernen ska ge om sina andelar i andra sammanslutningar. IAS 28 Andelar i intresseföretag och joint ventures (reviderad 2011) (ska tillämpas inom EU för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): Till följd av publiceringen av IFRS 11 innehåller den nya standarden krav på redovisning för intresseföretagen och joint ventures enligt kapitalmetoden. Den reviderade standarden bedöms inte ha någon större effekt på koncernredovisningen. Ändringar i IAS 32 Finansiella instrument: presentation (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): Ändringarna klargör kraven i reglerna på när finansiella tillgångar och finansiella skulder får redovisas netto i balansräkningen. De innehåller även mer vägledning gällande tillämpningen. Ändringarna bedöms inte ha någon större effekt på koncernredovisningen. Ändringar i IAS 36 Nedskrivning av värdet på finansiella poster (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): Ändringarna syftar till att klargöra att tillämpningsområdet för information om återvinningsvärdet av tillgångar, förutsatt att detta belopp baseras på verkligt värde efter avdrag för kostnader vid avyttringen, är begränsat till värdeminskade tillgångar. Den reviderade standarden bedöms inte ha någon större effekt på koncernredovisningen. Ändringar i IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): En specialbestämmelse har lagts till i IAS 39. Enligt specialbestämmelsen anses säkringsförhållandet inte som avslutat under vissa villkor, när det derivatinstrument som definierats som säkringsinstrument revideras av den ena motparten till en central motpart till följd av föreskrifter eller bestämmelser. Ändringarna bedöms inte ha någon effekt på koncernredovisningen. Ändringar i IAS 19 Anställningsförmåner – Defined Benefit Plans – Employee Contributions* (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2014 eller senare): Ändringarna klargör redovisningen när man i förmånsbestämda planer kräver avgifter av medarbetare eller tredje parter för planen. Ändringen har inte någon inverkan på koncernbokslutet. Förbättringar i IFRS-standarder (Annual Improvements to IFRSs), ändringssamlingar 2011–2013* och 2010–2012*, december 2013) (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 201 eller senare): De små och mindre brådskande ändringar i standarderna som genomförs enligt metoden Annual Improvements sammanställs och genomförs en gång om året. Ändringarna enligt projektet gäller fyra (2011–2013) och sju (2010–2012) standarder. Effekten av ändringarna varierar mellan olika standarder, men bedöms inte vara stora. ganden som användes vid nedskrivningstestet och om effekten av deras ändring på nedskrivningsbeloppet framgår i not 8. PENSIONSPLANER IFRS 9 Finansiella instrument* och ändringar i den (tidpunkten för standardens ikraftträdande har skjutits upp (tidigare den 1 januari 2015), giltighetsdatumet bestäms senare): Syftet med projektet som ursprungligen skulle genomföras i tre steg är att ersätta den existerande standarden IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering. Ändringarna i första steget (publicerade i november 2009) gäller klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna indelas enligt värderingssätt i två huvudgrupper: tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde och tillgångar som värderas till verkligt värde. Klassificeringen beror på företagets modell för affärsverksamheten och de avtalsgrundade kassaflödenas särdrag. Ändringarna som publicerades i oktober 2010 gäller klassificering och värdering av finansiella skulder, och bestämmelser gällande dessa i IAS 39 överfördes till den nya standarden i huvudsak i oförändrat form. Ändringarna som gäller allmän säkringsredovisning publicerades i november 2013. Den del av IFRS 9 som inte ännu slutförts gäller nedskrivningar av finansiella tillgångar. Utöver detta föreslår IASB vissa ändringar i principerna för klassificering och värdering av finansiella tillgångar. Den del som gäller makrosäkringsredovisning har avskilts till ett separat projekt från IFRS 9. Eftersom IFRS 9-projektet fortfarande pågår, är det omöjligt att för närvarande ge en bedömning om standardens effekter på koncernbokslutet. 2. Centrala bokföringsmässiga uppskattningar vid upprättandet av bokslutet och bedömningar som använts i redovisningsprinciperna Att upprätta ett bokslut enligt IFRS-standarderna förutsätter användning av vissa centrala bokföringsmässiga uppskattningar. Av ledningen krävs dessutom bedömningar vid tillämpningen av redovisningsprinciperna. Uppskattningarna och de lösningar som kräver bedömningar evalueras hela tiden. De bygger på tidigare erfarenheter och andra faktorer, som exempelvis förväntningar inför framtiden. Man anser att förväntningarna är rimliga med hänsyn till de rådande förhållandena. Nedan beskrivs de områden, inom vilka det finns för koncernbokslutet avgörande antaganden och uppskattningar, samt de områden som kräver mycket bedömningar. NEDSKRIVNINGSTEST Koncernen prövar årligen nedskrivningsbehovet för goodwill och immateriella tillgångar under arbete samt för immateriella tillgångar med obestämbar ekonomisk livslängd. Nedskrivningstester på andra långfristiga tillgångar görs när det finns tecken på att värdet på tillgångarna kan ha minskat. Återvinningsvärdena för de kassagenererande enheterna bygger på beräkningar av nyttjandevärdet. Dessa beräkningar förutsätter uppskattningar. År 2013 redovisades inga nedskrivningar baserade på nedskrivningstest. Känslighetsanalysen om väsentliga anta- Pensionsåtagandenas nuvärde beror på flera olika faktorer som fastställs försäkringstekniskt med hjälp av olika antaganden. Vid fastställandet av de nettoutgifter (eller -inkomster) som härrör sig från pensioner utgör diskonteringsräntan ett av antagandena. Ändringar i dessa antaganden påverkar pensionsåtagandenas bokföringsvärde. En behörig diskonteringsränta fastställs i slutet av varje år. Det handlar om en ränta som används vid fastställandet av ett nuvärde för de uppskattade kommande kassaflöden som krävs för att uppfylla pensionsåtagandena. Vid fastställandet av den behöriga diskonteringsräntan tas hänsyn till räntorna för långfristiga statsskuldförbindelser eller motsvarande instrument. Övriga centrala antaganden om pensionsåtagandena bygger på de aktuella marknadsförhållandena. FINANSIELLA INSTRUMENT SOM VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE För de finansiella instrument som man inte handlar med på den aktiva marknaden fastställs ett verkligt värde med hjälp av olika värderingsmetoder. Bedömningar görs vid val av de olika metoderna samt antaganden, som huvudsakligen bygger på de förhållanden som råder på marknaden på räkenskapsperiodens sista dag. Den största post som värderats till det verkliga värdet, som man inte handlar med på den aktiva marknaden, är investeringen i Pohjolan Voima Oy:s aktier som klassificerats som finansieringstillgångar som kan säljas. Priset för dessa fastslås utifrån genomförda affärer och analyser av de diskonterade kassaflödena. Bokföringsvärdet för de finansieringstillgångar som kan säljas skulle uppskattas vara 2,5 miljoner euro lägre eller 4,0 miljoner euro högre, om den ränta som används för diskontering av kassaflödena avvek med 10 procentenheter från den ränta som ledningen har uppskattat. Bokföringsvärdet för de finansieringstillgångar som kan säljas skulle uppskattas vara 36,5 miljoner euro högre eller 36,6 miljoner euro lägre, om de energipriser som används för beräkning av verkligt värde avvek med 10 procentenheter från de priser som ledningen har uppskattat. AVSÄTTNINGAR VEn avsättning redovisas när företaget till följd av en tidigare händelse har en juridisk eller faktisk förpliktelse och betalningsförpliktelsen sannolikt förverkligas. Avsättningarna fastställs utifrån tidigare erfarenheter. En omläggningsavsättning görs när företaget har satt upp en detaljerad omläggningsplan och informerat om denna. Avsättningarna enligt koncernens balansräkning per den 31 december 2013 uppgick till 53,2 miljoner euro. INKOMSTSKATTER Det krävs bedömningar av ledningen för att fastställa de skatter samt uppskjutna skattefordringar och -skulder som är baserade på räkenskapsperiodens resultat samt för att bestämma, upp till vilket belopp de uppskjutna skattefordringarna ska räknas. I koncernens balansräkning per den 31 december 2013 har 24,4 miljoner euro redovisats som uppskjutna skattefordringar från fastställda förluster. Koncernen är föremål för inkomstbeskattning i flera länder. Att uppskatta de totala inkomstskatterna på hela koncernens nivå förutsätter betydande bedömningar. För flera transaktioner och beräkningar är den slutliga skatten osäker. Inom koncernen förutser man kommande skattegranskningar och redo- NOTER TILL BOKSLUTET 2 — BOKSLUT 2013 25 visar skulder som bygger på uppskattningar om ett eventuellt behov att betala mera skatt. Om den slutliga skatten i samband med dessa avviker från de ursprungligen redovisade beloppen påverkar skillnaderna både de skattefordringar och -skulder som bygger på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst och de uppskjutna skattefordringar och -skulder under perioden då de fastställs. OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Koncernen ser regelbundet över sina omsättningstillgångar för att kontrollera om omsättningstillgångarna är större än i verkligheten, om omsättningstillgångarna inkluderar icke-säljbara poster eller om marknadsvärdet underskrider anskaffningsvärdet, och redovisar för sådana avdrag en avdragspost som minskar omsättningstillgångarnas bokföringsvärde. För en sådan översyn måste ledningen uppskatta den kommande efterfrågan på produkterna. Eventuella ändringar i dessa värden kan leda till en granskning av omsättningstillgångarnas bokföringsvärde under kommande räkenskapsperioder. I balansräkningen per den 31 december 2013 redovisade koncernen omsättningstillgångar för 775,0 miljoner euro. KUNDFORDRINGAR Kundfordringarna har i bokföringen redovisats i enlighet med det ursprungliga fakturerade beloppet med avdrag för nedskrivningar och ersättningar på grund av återbetalningar. Nedskrivningen redovisas från fall till fall samt på basis av tidigare erfarenheter, när det finns objektiva bevis på att fordran inte kan utkrävas till sitt fulla belopp. Om kundernas ekonomiska läge försvagas så att det påverkar deras betalningsförmåga kan det vara nödvändigt med ytterligare nedskrivningar under kommande räkenskapsperioder. Kundfordringarna uppgick i koncernens balansräkning per den 31 december 2013 till 558,9 miljoner euro och nedskrivningarna av kundfordringar till 1,1 miljon euro. 3.Segmentinformation Koncernens rörelsesegment består av koncernens affärsområden. Affärsområdena producerar olika produkter och tjänster, och de leds som separata enheter. Rörelsesegmenten rapporteras på ett enhetligt sätt med den interna rapporteringen till den högsta operativa beslutsfattaren. Koncernchefen har utsetts till den högsta operativa beslutsfattaren som ansvarar för allokeringen av resurserna till rörelsesegmenten och för bedömningen av deras resultat. Segmentrapporteringen följer samma bokslutsprinciper som koncernen överlag. Affärstransaktionerna mellan segmenten görs till marknadspriser. All försäljning och alla andra transaktioner mellan segmenten elimineras i samband med konsolideringen av koncernen. Bedömning av segmentens resultat baseras på segmentens rörelseresultat. Ett segments tillgångar och skulder är sådana poster som segmentet använder i sin affärsverksamhet eller som av motiverat skäl kan fördelas på segmentet. Icke-fördelade poster innehåller skatteposter och finansiella poster samt poster som är gemensamma för hela koncernen. Investeringarna består av ökningar i materiella anläggningstillgångar och immateriella nyttigheter, vilka används under fler än en period. RÖRELSESEGMENTEN VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER Metsä Forest levererar högklassigt virke och skogsenergi till Metsä Groups produktionsanläggningar och sina övriga kunder. De tillhandahåller ägarmedlemmarna i Metsäliitto Osuuskunta heltäckande tjänster inom virkeshandel samt skogs- och naturvård. TRÄPRODUKTINDUSTRI NEDSKRIVNING AV INVESTERINGAR I FORM AV EGET KAPITAL SOM KLASSIFICERAS SOM FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS När värdeminskningen på investeringar i form av eget kapital som klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas är ett faktum, avgörs de i enlighet med instruktionerna i IAS 39. Detta förutsätter viktiga bedömningar bland annat när det gäller hur länge och hur mycket investeringens verkliga värde har underskridit anskaffningsvärdet. För att fastställa om det finns objektiva bevis på en nedskrivning måste man dessutom bedöma investeringsobjektets ekonomiska läge samt affärsverksamhetens utsikter inom den närmaste framtiden, såsom branschens och sektorns resultatinriktning. Om man anser att minskningen av det verkliga värdet under anskaffningsvärdet helt eller delvis är betydelsefull och långdragen, skulle en ytterligare förlust på 153,0 miljoner euro efter skatt kunna redovisas i bokslutet för år 2013. Denna förlust uppstår när de ändringar i det verkliga värdet av Pohjolan Voima Oy:s aktier som har redovisats i eget kapital i samband med de finansieringstillgångar som kan säljas överförs till resultaträkningen. 26 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 3 Metsä Wood erbjuder konkurrenskraftiga och miljövänliga träprodukter för byggprojekt, industri och distributörer. Produkterna tillverkas av högklassig och förnybart nordiskt virke. MASSAINDUSTRI Metsä Fibre är en av de ledande barrmassaproducenterna i världen. Bolagets huvudprodukter, dvs. ansvarsfullt och kostnadseffektivt producerad blekt barrveds- och björkmassa, har utvecklats för tillverkning av mjukpapper, tryck- och specialpapper samt förpackningskartong. Varumärket är Botnia och bolaget äger fyra massabruk i Finland. KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI Metsä Board är den ledande falskartongproducenten i Europa, den största tillverkaren av bestruken vit kraftliner i världen och en betydande pappersleverantör, som erbjuder sina kunder kartong och papper av hög kvalitet för konsumentförpackningar samt för behoven inom kommunikation och reklam. Bolagets globala försäljningsnät förmedlar tjänster för tillverkare av märkesvaror och förpackningar, tryckerier, grossister och företag inom kontorsmaterialbranschen. MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER ÖVRIG VERKSAMHET Metsä Tissue underlättar med sina förstklassiga produkter vardagen för konsumenter, slutanvändare och kunder. Affärsverksamheten är en av de ledande leverantörerna av mjukpappersprodukter för hem och storhushåll och världens ledande leverantör av matlagningspapper. Bolagets egna varumärken är Lambi, Serla, Mola, Tento, Katrin och SAGA. Övrig verksamhet inkluderar bl.a. Metsä Groups gemensamma koncernfunktioner, moderföretagets holdingverksamhet, Metsäliitto Management Oy samt en 48,98 procents andel i Metsätapiolas fastigheter. Koncernen har inte sammanslagit några segment för att bilda de ovan nämnda rörelsesegmenten. RÖRELSESEGMENTEN 2013 Virkesanskaffning och skogstjänster Träproduktindustri Extern omsättning 371,1 Intern omsättning 1 189,9 Omsättning totalt 1 561,0 Milj. euro Rörelseresultat Engångsposter i rörelseresultatet Rörelseresultat exkl. engångsposter Massaindustri Kartong- och pappersindustri Mjuk- och matlagningspapper Övrig verksamhet 837,0 780,3 1 943,1 999,8 60,1 533,5 76,2 0,3 897,0 1 313,8 2 019,3 1 000,1 27,8 -2,1 196,6 113,6 0,0 -17,2 0,0 9,2 27,8 15,1 196,6 104,4 Elimineringar Koncernen totalt 0,4 0,0 4 931,6 5,4 -1 865,4 0,0 5,8 -1 865,4 4 931,6 55,1 -7,0 -49,6 334,4 0,6 -0,4 0,0 -7,9 54,5 -6,6 -49,6 342,3 Resultatandelar i intresseföretag 9,7 Finansieringskostnader, netto -120,4 Inkomstskatt -35,1 Årets resultat 188,7 Tillgångar 291,4 392,1 848,6 1 981,0 917,9 185,4 -268,9 Andelar i intresseföretag 73,0 Ofördelade tillgångar 743,4 Tillgångar totalt Skulder 4 347,6 5 164,0 228,9 108,5 116,9 455,5 273,1 69,9 -268,9 983,9 Ofördelade skulder 2 221,2 Skulder totalt 3 205,1 Investeringar 5,4 43,5 28,7 66,9 53,0 17,2 Avskrivningar 2,8 28,9 59,9 103,6 39,7 2,0 Nedskrivningar Medelantal anställda 8,0 968 2 670 214,5 12,5 -2,3 896 249,4 5,7 3 245 2 930 513 Mjuk- och matlagningspapper Övrig verksamhet 11 222 Segmentets tillgångar består av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, andelar i intresseföretag, omsättningstillgångar, kundfordringar och övriga icke-räntebärande fordringar (exkl. räntor och skatter) Segmentets skulder består av leverantörsskulder, erhållna förskott och övriga icke-räntebärande skulder (exkl. räntor och skatter). ENGÅNGSPOSTER I RÖRELSERESULTATET 2013 Milj. euro Virkesanskaffning och skogstjänster Träproduktindustri Massaindustri Försäljningsvinster i övriga rörelseintäkter Kartong- och pappersindustri Elimineringar 8,3 Förändring i lager Koncernen totalt 8,3 -0,5 -0,5 Personalkostnader -7,5 1,7 Nedskrivningar -8,0 -0,2 2,5 2,5 -1,3 -3,1 -4,4 Återförda nedskrivningar Övriga rörelsekostnader Totalt 0,0 -17,2 0,0 9,2 0,6 -0,4 -5,6 -8,2 0,6 -0,4 0,0 -7,9 NOTER TILL BOKSLUTET 3 — BOKSLUT 2013 27 I rörelseresultatet ingår personalkostnader om 7,5 miljoner euro, av vilka de mest betydande är en kostnadspost om 2,4 miljoner euro hänförlig till stängningen av den franska sågen Casteljaloux inklusive dess förädlings- och distributionsenhet, en post om 2,2 miljoner euro hänförlig till omorganiseringen av verksamheten i Metsä Wood UK och en post om 2,4 miljoner euro hänförlig till nedläggningen av verksamheten vid förädlings- och distibutionsenheten i Kaskö samt till omorganiseringen av plywood- och byggnadsproduktverksamheterna. I nedskrivningarna ingår en nedskrivning om 4,9 miljoner euro hänförlig till nedläggningen av verksamheten i Metsä Woods förädlingsoch distibutionsenhet i Kaskö samt en nedskrivning om 3,1 miljoner euro hänförlig till upphörandet av extrusionsbeläggningen i Metsä Woods plywoodfabrik i Suolahti. I rörelseresultatet ingår försäljningsvinster om totalt 8,3 miljoner euro, av vilka de mest betydande är en vinst om 5,3 miljoner euro från fastighetsförsäljningar i Finland, en vinst om 1,9 miljoner euro från försäljningen av det franska fabriksområdet Alizay samt en tilläggsköpesumma om 0,5 miljoner euro för intresseföretaget Plastiroll Oy, som såldes år 2012. Personalkostnader och övriga rörelsekostnader innehåller totalt kostnader om 1,4 miljoner euro, av vilka de mest betydande är en miljöreservering om 6,6 miljoner euro vid Husum-fabriket i Sverige, en återföring av kostnadsreserv om 3,5 miljoner euro i samband med försäljningen av Alizay-fabriken i Frankrike samt en kostnadsåterföring om 1,9 miljoner euro förknippad med produktionsomstruktureringarna vid Metsä Board Gohrsmühle år 2011. I återförda nedskrivningar ingår en återföring om 2,5 miljoner euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla nedskrivna pappersmaskin i Äänekoski. TRÄPRODUKTINDUSTRI: KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI: RÖRELSESEGMENTEN 2012 Milj. euro Virkesanskaffning och skogstjänster Träproduktindustri Massaindustri Kartong- och pappersindustri Mjuk- och matlagningspapper Övrig verksamhet Elimineringar Koncernen totalt 5 001,0 Extern omsättning 349,4 850,2 772,9 2 046,7 981,5 0,3 0,0 Intern omsättning 1 166,0 54,0 501,0 60,9 0,0 3,0 -1 784,8 0,0 Omsättning totalt 1 515,4 904,2 1 273,9 2 107,6 981,5 3,3 -1 784,8 5 001,0 20,2 16,3 150,5 221,1 35,1 67,7 -269,4 241,5 0,0 -2,3 2,3 146,2 -6,8 73,7 -227,3 -14,2 20,2 18,6 148,1 74,9 41,9 -5,9 -42,1 255,7 Rörelseresultat Engångsposter i rörelseresultatet Rörelseresultat exkl. engångsposter Resultatandelar i intresseföretag 4,8 Finansieringskostnader, netto -113,0 Inkomstskatt -31,8 Årets resultat 101,4 Tillgångar 267,5 390,4 877,9 2 055,2 905,4 144,0 -251,1 Andelar i intresseföretag 66,6 Tillgångar som innehas för försäljning 20,6 20,6 Ofördelade tillgångar 867,8 Tillgångar totalt Skulder 4 389,4 5 344,4 193,1 113,4 158,5 486,5 272,9 32,3 -251,1 1 005,6 Ofördelade skulder 2 481,0 Skulder totalt 3 486,5 Investeringar 5,9 26,8 35,3 66,1 65,0 17,0 -5,3 210,9 Avskrivningar 2,7 31,1 59,3 111,1 40,8 5,0 10,2 260,3 -2,3 -10,8 1,8 913 3 551 3 205 Nedskrivningar Medelantal anställda 1 015 2 859 Segmentets tillgångar består av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, andelar i intresseföretag, omsättningstillgångar, kundfordringar och övriga icke-räntebärande fordringar (exkl. räntor och skatter) Segmentets skulder består av leverantörsskulder, erhållna förskott och övriga icke-räntebärande skulder (exkl. räntor och skatter). 28 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 3 -11,3 443 11 986 ENGÅNGSPOSTER I RÖRELSERESULTATET 2012 Milj. euro Virkesanskaffning och skogstjänster Träproduktindustri Massaindustri Försäljningsvinster i övriga rörelseintäkter Kartong- och pappersindustri 149,6 Förändring i lager -0,1 -1,0 Personalkostnader -2,1 -5,0 Resultatandelar i intresseföretag Övrig verksamhet Elimineringar 80,9 -226,7 -6,8 -1,8 2,3 Övriga rörelsekostnader 0,0 TRÄPRODUKTINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår en personalkostnad om 2,1 miljon euro i anknytning till effektiviseringsprogram. MASSAINDUSTRI: I återföringen av nedskrivningarna ingår en återfö- ring om 2,3 miljoner euro från fabriket i Kaskö. Återföringen baserar sig på försäljningen av bark- och oljepannorna till Metsä Board., -2,3 2,3 3,7 -15,8 -0,6 -0,2 Återförda nedskrivningar Koncernen totalt -1,1 0,6 Nedskrivningar Totalt Mjuk- och matlagningspapper 0,0 -0,2 11,0 13,3 -8,8 0,0 -5,4 146,2 -6,8 73,7 -14,2 -227,3 -14,2 lig till stängningen av pappersfabriket Metsä Board Alizay, en kostnadsavsättning om 8,0 miljoner euro som hänför sig till sanering av jordmånen på tomten Niemenranta i Tammerfors och en kostnad om 3,5 miljoner euro angående sanering av Metsä Boards industrifastighet i Nurmes. MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER: I rörelseresultatet ingår en avsätt- KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår försälj- ningsvinster om totalt 149,6 miljoner euro, varav de väsentligaste är en vinst om 84,6 miljoner euro från försäljningen av Metsä Fibre -aktier, en vinst om 58,6 miljoner euro från försäljningen av Pohjolan Voima -aktier till Metsä Fibre samt en vinst om 5,4 miljoner euro från försäljningen av fastigheter i Finland. Personalkostnaderna innehåller totalt kostnader om 5,0 miljoner euro, varav de mest betydande är en återföring om 9,0 miljoner euro i anknytning till omorganiseringen av produktionen i Metsä Board Gohrsmühle, en extra kostnad om 7,0 miljoner euro i samband med stängningen av pappersfabriket Metsä Board Alizay och en kostnad om 4,7 miljoner euro hänförlig till effektiviseringsprogrammet vid Metsä Boards Husum -fabrik. Återförda nedskrivningar innehåller en återföring om 10,7 miljoner euro som hänför sig till klassificeringen av Metsä Board Alizay som en tillgång som innehas för försäljning. Övriga rörelsekostnader uppgår till totalt 8,8 miljoner euro, varav de mest betydande var en kostnad om 2,2 miljoner euro i anknytning till omstruktureringen av produktionen i Metsä Board Gohrsmühle, en återföring av en tidigare bokförd kostnad om 7,0 miljoner euro hänför- ning om 6,8 miljoner euro hänförlig till omstruktureringar och organisationsförändringar i alla verksamheter. ÖVRIG VERKSAMHET: I rörelseresultatet ingår en försäljningsvinst om 80,9 miljoner euro från försäljningen av aktier i Metsä Fibre Oy, en avsättning om 1,8 miljoner euro för personalkostnader i anknytning till effektiviseringsprogram och en avsättning om 5,4 miljoner euro hänförlig till avslutade hyresavtal för outnyttjade verksamhetslokaler. Försäljningsvinsten om 84,6 miljoner euro som härstammar från försäljningen av aktier i Metsä Fibre och som ingår i Kartong- och pappersindustrins rörelseresultat samt en motsvarande försäljningsvinst om 80,9 miljoner euro som ingår i Övrig verksamhet, har eliminerats i koncernen. Metsä Fibre -arrangemanget har inom Metsä Group genomförts som en transaktion mellan moderföretagets ägare och ägare utan bestämmande inflytande (not 4). I rörelseresultatet för Kartong- och pappersindustrin ingår dessutom försäljningsvinst om 59,1 miljoner euro från Pohjolan Voima -aktier och vinst om 1,7 miljoner euro från försäljning av materiella anläggningstillgångar. Dessa har i koncernen eliminerats som interna försäljningsvinster. NOTER TILL BOKSLUTET 3 — BOKSLUT 2013 29 GEOGRAFISKA OMRÅDEN Omsättningen för de geografiska områdena presenteras enligt kundernas lokalisering. Tillgångarna och investeringarna presenteras enligt samma princip. GEOGRAFISKA OMRÅDEN OMSÄTTNING LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR INVESTERINGAR Milj. euro 2013 2012 2013 2012 2013 2012 Finland 953,6 903,1 2 450,1 2 517,3 133,9 82,7 Tyskland 661,3 672,2 155,6 161,0 15,3 13,6 Storbritannien 482,7 542,4 30,3 27,7 0,5 0,5 Italien 243,4 211,4 0,2 0,3 0,0 0,0 28,1 Sverige 238,0 245,6 346,6 375,5 31,1 Frankrike 235,3 250,2 5,5 23,9 0,9 0,9 Polen 152,0 125,1 79,5 63,3 21,0 75,6 Holland 115,6 99,1 0,0 0,1 0,0 0,0 Övriga EU 538,9 588,5 66,9 71,3 3,7 4,4 Ryssland 138,3 154,1 46,3 49,9 7,9 5,0 Norge 121,5 126,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga Europa 176,0 211,9 0,1 0,1 0,1 0,0 Kina 329,5 322,1 0,3 0,4 0,1 0,0 USA 153,0 127,3 0,1 0,1 0,0 0,0 Övriga länder 392,5 421,6 0,0 0,0 0,0 0,0 4 931,6 5 001,0 3 181,5 3 290,9 214,5 210,9 TOTALT PERSONAL I SLUTET AV ÅRET Finland 2013 2012 5 238 5 414 Tyskland 1 670 1 876 Sverige 1 408 1 450 Storbritannien 590 720 Ryssland 537 531 Polen 422 430 Slovakien 325 399 Frankrike 182 228 Baltikum 114 140 Övriga Europa 169 174 Övriga länder TOTALT 86 85 10 741 11 447 UPPGIFTER OM VIKTIGA KUNDER Intäkterna från en (1) specifik extern kund överskred inte 10 procent av koncernens intäkter år 2013 eller 2012. 30 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 3 4. Företagsförvärv, tillgångar till försäljning samt sålda verksamheter Under år 2012 har koncernen för 4,9 miljoner euro förvärvat en til�läggsandel om 0,7 procent i Metsä Board Oyj. Efter förvärvet äger koncernen 42,49 procent av Metsä Board Oyj. Bokvärdet av Metsä Boards nettoförmögenhet var vid anskaffningen 680,9 miljoner euro. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 4,6 miljoner euro och vinstmedlen med 0,6 miljoner euro. FÖRETAGSFÖRVÄRV FÖRVÄRV UNDER ÅR 2013 FÖRVÄRV AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE Den 2.5.2013 köpte Metsäliitto Osuuskunta av Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma en andel om 8,381 procent i Metsä Tissue Oyj. Köpesumman inklusive överlåtelseskatt var 18,3 miljoner euro. Efter förvärvet äger Metsäliitto Osuuskunta 85,0 procent av Metsä Tissue. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 25,0 miljoner euro och vinstmedlen ökade med 6,7 miljoner euro. I augusti 2013 förvärvade koncernen för 2,7 miljoner euro en andel om 0,32 procent i Metsä Board Oyj. Efter förvärvet äger koncernen 42,81 procent av Metsä Board. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 1,5 miljoner euro och vinstmedlen med 1,3 miljoner euro. Metsäliitto Osuuskunta köpte 30.9.2013 av Metsä Board en andel om 51 procent i Metsä Group Treasury Oy. Aktiernas köpesumma inklusive överlåtelseskatt var 5,3 miljoner euro. Efter förvärvet äger Metsäliitto Osuuskunta 100 procent av Metsä Group Treasury. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 0,1 miljoner euro och vinstmedlen ökade med 0,1 miljoner euro. INVERKAN PÅ EGET KAPITAL 31.12.2013 HÄNFÖRLIGT TILL MODERFÖRETAGETS ÄGARE FRÅN FÖRVÄRV ELLER FÖRSÄLJNING AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE: Milj. euro 2013 Från ökning av ägarandel / Metsä Tissue Oyj 6,7 Från ökning av ägarandel / Metsä Board Oyj -1,3 INVERKAN PÅ EGET KAPITAL 31.12.2012 HÄNFÖRLIGT TILL MODERFÖRETAGETS ÄGARE FRÅN FÖRVÄRV ELLER FÖRSÄLJNING AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE: Milj. euro 2012 Från ökning av ägarandel / Metsä Fibre Oy -68,8 Från minskning av ägarandel / Metsä Fibre Oy 268,3 0,2 Från ökning av ägarandel / Biokraft Oy -0,6 Från ökning av ägarandel / Metsä Board Oyj -0,5 Från inverkan av övrig verksamhet 198,7 Nettoinverkan på eget kapital TILLGÅNGAR TILL FÖRSÄLJNING Metsä Board klassificerade år 2012 det franska pappersfabriket Alizays byggnader och maskiner, totalt 20,4 miljoner euro, som en tillgång till försäljning. Metsä Board hade förhandlat om försäljningen under år 2012 och det verkliga värdet baserade sig på ledningens bästa uppfattning om fabriksområdets värde utgående från erhållna offerter. I samband med klassificeringen återförde Metsä Board tidigare bokade nedvärderingar om 10,7 miljoner euro. Alizay hade inga skulder till försäljning. Metsä Board sålde i januari 2013 fabriksområdet Alizay med befintliga anläggningar och byggnader till det statliga företaget Conseil General de l’Eurelle för 22,4 miljoner euro. Metsä Board klassificerade också Simpele Papers gamla pappersmaskin som en tillgång till försäljning. Verkligt värde baserade sig på ett preliminärt köpeavtal. Från ökning av ägarandel / Metsä Group Treasury Oy 0,1 Från inverkan av övrig verksamhet 0,0 TILLGÅNGAR TILL FÖRSÄLJNNG Nettoinverkan på eget kapital 5,4 Milj. euro Materiella anläggningstillgångar Tillgångar totalt Not 2013 2012 12 0,0 20,6 0,0 20,6 FÖRVÄRV UNDER ÅR 2012 FÖRVÄRV AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE Metsäliitto Osuuskunta använde sin köpoption den 24.4.2012 angående UPM-Kymmene Abp:s ägarandelen om 11,0 procent i Metsä Fibre Oy. Inklusive överlåtelseskatt var aktiernas pris 152,4 miljoner euro. Efter köpet äger Metsäliitto Osuuskunta 67,81 procent i Metsä Fibre. Bokvärdet av Metsä Fibres nettoförmögenhet var vid anskaffningen 516,3 miljoner euro. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 83,6 miljoner euro och vinstmedlen med 68,8 miljoner euro. Metsäliitto Osuuskunta köpte 81 procent i Biokraft Oy av Vapo Oy för 7,0 miljoner euro 12.6.2012. Efter förvärvet äger Metsäliitto Osuuskunta 100 procent i Biokraft Oy. Bokvärdet av Biokrafts nettoförmögenhet var vid anskaffningen 8,8 miljoner euro. Som en följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 7,2 miljoner euro och vinstmedlen ökade med 0,2 miljoner euro. SÅLDA VERKSAMHETER DOTTERBOLAG Metsä Wood sålde 22.4.2013 hela aktiestocken i Metsä Wood Merk GmbH till den koncernen Ed. Züblin AG, som i sin tur hör till tyska koncernen Strabag. Försäljningen genererade en vinst om 1,1 miljoner euro och realiserade ett positivt kassaflöde om 5,4 miljoner euro. År 2013 inträffade inga andra företagsförsäljningar. Metsä Board sålde år 2012 Premium Paper -verksamheten i Reflex -fabriken. Till avtalet hörde hela Premium Paper -verksamheten med därtill hörande fastigheter och ca 100 arbetstagare. Från försäljningen av verksamheten bokfördes ingen vinst eller förlust. Från försäljningen realiserades ett negativt kassaflöde om 2,9 miljoner euro. Under år 2012 inträffade inga andra betydande företagsförsäljningar. NOTER TILL BOKSLUTET 4 — BOKSLUT 2013 31 SÅLDA VERKSAMHETER TOTALT Milj. euro Materiella och immateriella anläggnigstillgångar Not 2013 2012 13 2,8 0,6 Omsättningstillgångar 2,6 0,0 Kundfordringar och övriga fordringar 1,8 0,3 Likvida medel 0,4 3,0 Tillgångar totalt 7,6 3,9 0,0 1,2 Pensionsåtaganden 0,0 1,8 Leverantörsskulder och övriga skulder 3,0 0,1 Skulder totalt 3,0 3,1 Nettotillgångar Avsättningar 26 4,6 0,7 Omräkningsdifferenser och kostnader för sakkunniga 0,2 -0,1 Vederlag totalt 5,9 0,2 Försäljningsvinst 1,1 Försäljningsförlust 5.Entreprenaduppdrag I koncernen är det endast affärslinjen Byggnadsprodukter i segmentet Träproduktindustri som bokför intäkter från entrepenaduppdrag. I koncernens omsättning för år 2013 ingår 9,9 miljoner euro (8,0) i intäkter från entreprenaduppdrag. I koncernens resultaträkning 2012 ingick 2,9 miljoner euro (3,1) i förverkligade kostnader och bokförda vinster (förlusterna avdragna) från pågående entreprenaduppdrag. I balansräkningen ingick 1,1 miljoner euro (2,7) i förskottsbetalningar för pågående entreprenaduppdrag. 6. Övriga rörelseintäkter -0,4 Milj. euro Kontant erhållen köpeskilling Kostnader för sakkunniga Likvida medel i sålda företag Inverkan på kassaflödet 2012 12,8 18,4 0,2 Försäljningsvinster -0,2 0,0 Hyresintäkter 5,8 5,2 -0,4 -3,0 Sålda tjänster 13,9 13,9 5,4 -2,8 Offentliga bidrag 21,5 14,0 Övriga 27,3 25,4 Totalt 81,2 76,8 FÖRSÄLJNING AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE Metsäliitto Osuuskunta, Metsä Board Oyj och japanska Itochu Corporation kom 11.4.2012 överens om en affärstransaktion där Itochu Corporation köper en strategisk ägarandel om 24,90 procent i Metsä Fibre Oyj. Arrangemanget verkställdes 3.5.2012. I transaktionen sålde Metsäliitto Osuuskunta en ägarandel om 17,62 procent i Metsä Fibre Oyj för 334,0 miljoner euro och Metsä Board en ägarandel om 7,28 procent i Metsä Fibre Oyj för 138,1 miljoner euro till Itochu Corporation Transaktionen ökade innehavet utan bestämmande inflytande med 202,8 miljoner euro och vinstmedlen med 268,3 miljoner euro. Efter transaktionen äger Metsäliitto Osuuskunta 50,20 procent, Metsä Board Oyj 24,90 procent och Itochu Corporation 24,90 procent av aktierna i Metsä Fibre Oyj. Arrangemanget ledde till att innehavet utan bestämmande inflytande ökade med 9,66 %-enheter i Metsä Group. Arvoden betalda i samband med affären uppgick till 0,9 miljoner euro och de bokfördes direkt i eget kapital. 32 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 5–6 2013 5,9 De mest betydande försäljningsvinsterna under år 2013 var Metsä Boards försäljningsvinst från fastigheter i Finland om 5,9 miljoner euro, Metsä Board Sveriges försäljning av elcertifikat om 2,3 miljoner euro och försäljningen av Metsä Board Alizay för 1,9 miljoner euro. De mest betydande försäljningsvinsterna under år 2012 var Metsä Boards fastighetsförsäljningar i Finland om 3,9 miljoner euro samt Metsä Board Sveriges försäljningar av elcertifikat om 8,0 miljoner euro. De offentliga bidragen gäller ersättningar för utbildnings-, hälsovårds- och forskningsutgifter, energistöd samt utsläppsrättigheter för koldioksid enligt programmet för EU:s utsläppshandel. 7.Rörelsekostnader LÖNER OCH ARVODEN BETALDA TILL LEDAMÖTERNA I FÖRVALTNINGSRÅDET SAMT DERAS PENSIONSÅTAGANDEN Löner och arvoden Milj. euro 2013 2012 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under perioden Förändring av lager 2 444,9 2 466,8 -29,1 22,8 Köpta tjänster Distributionskostnader Övriga köpta tjänster Material och tjänster totalt 633,4 627,4 349,9 345,4 3 399,1 3 462,4 Euro Järvinen Hannu ordförande Paajanen Juha vice ordförande Övriga medlemmar totalt 2013 2012 56 400 57 000 24 000 22 800 98 400 90 000 178 800 169 800 178 800 171 000 Fd. ledamöter i förvaltningsrådet 1 200 Totalt Frivilliga tilläggspensioner Personalkostnader Löner och arvoden Aktiebonusersättningar (not 34) 2013 2012 Järvinen Hannu ordförande 9 757 9 576 Paajanen Juha vice ordförande 4 476 4 138 14 233 13 714 14 233 13 714 Euro 461,0 466,4 5,7 2,9 Lönebikostnader Övriga medlemmar totalt Pensioner Förmånsbestämda planer 5,5 4,0 56,5 54,9 Övriga lönebikostnader 163,6 177,4 Lönebikostnader totalt 225,5 236,3 Personalkostnader totalt 692,2 705,5 Avgiftsbestämda planer Fd. ledamöter i förvaltningsrådet Totalt LÖNER OCH ARVODEN BETALDA TILL LEDAMÖTERNA I STYRELSEN SAMT DERAS PENSIONSÅTAGANDEN Övriga rörelsekostnader Löner och arvoden Hyror 39,0 46,0 Köpta tjänster 95,5 101,5 Förlust på sålda långfristiga tillgångar Övriga rörelsekostnader Övriga rörelsekostnader totalt 0,3 0,8 228,3 257,7 363,1 406,0 Köpta tjänster innehåller tjänster förknippade med produktionen och distributionskostnader för sålda produkter. Övriga rörelsekostnader innefattar bl.a. tjänster, energi- och fastighetskostnader samt administriva kostnader. Hyrorna för år 2012 innehåller en kostnad om 5,4 miljoner euro förknippad till avslutade hyresavtal för outnyttjade verksamhetslokaler. Utgifterna för forskning och utveckling uppgick år 2013 till 17,7 miljoner euro (19,6). Euro Asunta Martti ordförande Jordan Kari vice ordförande 2012 83 640 86 640 0 0 Aminoff Mikael 46 500 48 900 Halonen Eino 48 000 51 600 Hiltunen Arto 48 900 49 800 Jääskeläinen Saini 46 800 48 600 Parpala Juha 47 100 48 900 Saukkonen Timo 46 800 48 600 Tukeva Antti Totalt 48 600 50 700 416 340 433 740 Frivilliga tilläggspensioner Euro ARVODEN UTBETALDA TILL NYCKELPERSONER INOM LEDNINGEN Asunta Martti ordförande Ledningens nyckelpersoner omfattar ledamöterna i förvaltningsrådet, styrelsen samt ledningsgruppen inklusive koncernchefen. Jordan Kari vice ordförande ARVODEN BETALDA TILL LEDNINGENS NYCKELPERSONER TOTALT 2013 Aminoff Mikael 2013 2012 14 470 14 556 0 0 8 045 8 215 Halonen Eino 8 304 8 669 Hiltunen Arto 8 460 8 366 8 165 2013 2012 Jääskeläinen Saini 8 096 Löner och arvoden 5,5 5,1 Parpala Juha 8 784 8 875 Aktiebonus 0,0 0,0 Saukkonen Timo 8 728 8 821 Pensionskostnader 3,2 3,1 Tukeva Antti 8,2 Totalt Milj. euro Totalt 8,7 8 408 8 518 73 294 74 185 Belöningssystemet för ledningen består av en fast månadslön, en resultatlön, ledningens pensionsförmån, ledningsgruppens aktieinnehavssystem samt ledningens aktiebonussystem. NOTER TILL BOKSLUTET 7 — BOKSLUT 2013 33 Genom ett styrelsebeslut kan koncernchefen på grundval av koncernchefens avtal erhålla en resultatlön som motsvarar 6 månaders lön och som grundar sig på resultatet, kassaflödet och de personliga målen. År 2013 erhöll koncernchefen totalt 1 647 444 euro (1 362 171) i lön arvoden och andra förmåner från Metsä Groups företag. Metsäliitto Osuuskunta betalade ut 1 081 541 euro (1 054 878) i lön och naturaförmåner, 453 791 euro (196 766) i resultatlön samt i aktiearvoden 0 euro (0). De övriga koncernbolagen betalade ut totalt 112 112 euro (110 527) i lön, arvoden och andra förmåner till koncernchefen. Maximibeloppen av resultatlönen för de ledamöter i koncernens ledningsgrupp som är anställda av Metsäliitto Osuuskunta kan variera enligt uppdragets resultateffekt och uppgå till ett belopp som motsvarar personens lön för 6 månader. Kriterierna för resultatlönesystemet utgörs av resultatkraven på koncernnivå och inom det egna ansvarsområdet. Till ledningsgruppens ledamöter inom de företag som hör till Metsä Group (exklusive koncernchefen) utbetalades år 2013 som löner och naturaförmåner 2 690 932 euro (2 814 891), som resultatlöner 605 367 euro (357 057) och som aktiearvoden 0 euro (0). Koncernchefen har en uppsägningstid på 6 månader. Om koncernchefen blir uppsagd av styrelsen har denne rätt till ett avgångsvederlag som motsvarar den totala lönen för 24 månader. Avgångsvederlag betalas inte om koncernchefen själv avgår från sin tjänst. Uppsägningstiden för ledningsgruppens övriga ledamöter är 6 månader. Vid uppsägning har de övriga ledamöterna i ledningsgruppen rätt till en ersättning som motsvarar 6–18 månaders lön. Ledningens aktiebonussystem och ledningsgruppens aktieinnehavssystem presentera i not 34. Koncernchefen har via tilläggspensionssystemet i regel rätt att gå i pension vid en ålder av 60 år. Nivån för koncernchefens pension är 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Denna beräknas uti- 34 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 7 från en femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Om koncernchefens anställningsavtal upphör före pensionsåldern, är han berättigad till ett fribrev. Utgifterna för koncernchefens förmånsbestämda pensionsplaner år 2013 var 1,1 miljon euro (1,0) och för de avgiftsbestämda planerna 0,3 miljoner euro (0,2). Ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp har ett separat förmånsbaserat pensionsavtal med en fastställd pensionsålder på 62 år. Pensionen är högst 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas i sin tur utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Ledamöterna har rätt till fribrev om anställningen inom Metsä Group upphör före pensionsåldern. Utgifterna för de förmånsbestämda pensionsplanerna för övriga ledamöter inom ledningsgruppen år 2013 var 1,1 miljoner euro (1,1) och för de avgiftsbestämda planerna 0,6 miljoner euro (0,6). REVISIONSARVODEN Som koncernens oberoende huvudrevisor verkar KPMG Oy Ab. Revisionsarvoden har betalats för revision av årsboksluten och för relaterande tjänster i enlighet med lokala krav. Arvoden för skattetjänster innehåller skatterådgivning och -planering. ARVODEN TILL HUVUDREVISORN Milj. euro 2013 2012 Revisionsarvoden 1,2 1,2 Arvoden för skattetjänster 0,0 0,0 Övriga arvoden 0,0 0,0 Totalt 1,2 1,3 Arvoden till andra revisorssamfund än KPMG var 0,6 miljoner euro (1,2). 8. Avskrivningar och nedskrivningar Milj. euro 2013 2012 Avskrivningar Övriga immateriella tillgångar 14,4 14,1 Byggnader och konstruktioner 41,8 43,5 190,1 199,2 Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Totalt 3,1 3,5 249,4 260,3 Nedskrivningar Övriga immateriella tillgångar 0,0 0,2 Byggnader och konstruktioner 3,1 -6,8 ningsbehov av en tillgång eller en kassagenererande enhet eller om enhetens bokföringsvärde inkluderar eller har allokerats ett goodwillvärde, beräknas återvinningsvärdet för tillgången eller den kassagenererande enheten. Återvinningsvärdet är det nyttjandevärde som är baseratpå tillgångens eller den kassagenererande enhetens kassaflöden eller dess nettoförsäljningsvärde. Resultatet av goodwillprövningarna värderas genom att jämföra återvinningsvärdet (V) med den kassagenererande enhetens bokföringsvärde (B) enligt följande: FÖRHÅLLANDE V 0–5 % > B V 5–10 % > B V 10–15 % > B V 15–20 % > B Maskiner och inventarier 2,6 -2,3 Övriga materiella tillgångar 0,0 -2,3 V 20–50 % > B Totalt 5,7 -11,3 V 50 %– > B 255,1 249,1 Träproduktindustri 8,0 0,0 Massaindustri 0,0 -2,3 Kartong- och pappersindustri -2,3 -10,8 Mjuk- och matlagningspapper 0,0 1,8 5,7 -11,3 Avskrivningar och nedskrivningar totalt Nedskrivning av övriga immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar enligt segment Nedskrivningar totalt TRÄPRODUKTINDUSTRIN I nedskrivningar ingår en nedskrivning om 4,9 miljoner euro hänförlig till nedläggningen av verksamheten i Metsä Woods förädlingsoch distibutionsenhet i Kaskö samt en nedskrivning om 3,1 miljoner euro hänförlig till upphörandet av extrusionsbeläggningen i Metsä Woods plywoodfabrik i Suolahti. I nedskrivningar ingår dessutom en återföring om 2,5 miljoner euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla pappersmaskin i Äänekoski. I nedskrivningarna ingår i Massaindustrin år 2012 en återföring om 2,3 miljoner euro från Metsä Fibres fabrik i Kaskö. Återföringen baserar sig på försäljningen av bark- och oljepannorna till Metsä Board. Nedskrivningarna inom Kartong- och pappersindustrin innehåller år 2012 en återföringar om 10,7 miljoner euro som hänför sig till Metsä Board Alizays byggnader och maskiner som 31.12.2012 klassificerades som tillgångar till försäljning. I nedskrivningarna för Mjuk- och matlagningspapper ingår år 2012 dessutom en nedskrivning om 1,8 miljoner euro som hänför sig till Metsä Tissues kraftverk i Polen och stängningen av PM 5. NEDSKRIVNINGAR AV TILLGÅNGAR PRÖVNINGSPRINCIPER Bokföringsvärdena för tillgångar eller så kallade kassagenererande enheter prövas i händelse av eventuella nedskrivningar. En kassagenererande enhet är ett rörelsesegment eller en mindre enhet, till vilken ett återvinningsvärde kan fastställas. Om det finns indikationer på ett nedskriv- Prövningar av nedskrivningsbehov inom Träproduktindustri baserar sig på läget i slutet av december 2013. I prövningen för år 2013 är nyttjandevärdet baserat på enhetens genererade kassaflöden. De kassaflöden som kan återvinnas av de kassagenererande enheter som ska testas är baserade på femårsprognoser och de jämt växande kassaflödena som följer dessa prognoser. Den huvudsakliga utgångsinformationen för prognoserna utgörs av prisutvecklingsprognoser för sågade trävaror och skivprodukter, prognoser om efterfrågan på och leveransmängder av dessa produkter, kostnadsutveckling för de viktigaste råvarorna och övriga produktionsfaktorer som timmer, lim och energi samt utveckling av personalkostnaderna och de övriga fasta kostnaderna. Prognoserna påverkas även av genomföringen av beslutade besparingsåtgärder samt av beslutade och planerade investeringar. Prisutvecklingsprognoserna för försäljningspriserna och de centrala produktionsfaktorerna består, med beaktande av ledningens bedömning, av de informationskällor som finns tillgängliga för branschen. Siffrorna för år 2014 är baserade på den preliminära budgeten vid testtillfället. Vid de nedskrivningsprövningarna av goodwillvärdet som gjorts har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år använt en tillväxtfaktor på 2 procent, som enligt ledningen motsvarar de kassagenererande enheternas tillväxt på lång sikt. Som utgångsvärde för de viktigaste förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena efter prognosperioden har man också använt ledningens vision om ändringar i dessa faktorer. Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Träproduktindustrins eget och främmande kapital. Som WACC har man vid de tester som gjorts på läget i slutet av december 2013 använt 5,60 procent (4,81). Både de kommande kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt. NOTER TILL BOKSLUTET 8 — BOKSLUT 2013 35 Kassagenererande enheter i Träproduktindustri, till dem hänförligt goodwill och resultatet av prövningen 31.12.2013: GOODWILL, ME RESULTAT (V-B)/B Metsä Wood UK 0,7 över 50 % CEE försäljningsbolagen 0,9 över 50 % Tallsågarna 5,0 över 50 % Totalt 6,7 ENHET Känslighetsanalys enligt viktigaste premisser KASSAGENERERANDE ENHET V-B MILJ. EURO VIKTIG PREMISS FÖRÄNDRING SÅ ATT V=B Metsä Wood UK 59,2 • Ett stigande försäljningsbidrag under en 5-års testperiod (accumulerat 4,7 %) • Höjningen i medelpriset 3,1 %-enheter lägre • WACC baserad på räntenivåoch kreditrisk vid tidpunktenför prövning CEE försäljningsbolagen 2,3 • Ett stigande medelpris under en 5-års testperiod (accumulerat 6,8 %) • WACC 6,5 %-enheter högre • Höjningen i medelpriset 2,4 %-enheter lägre • WACC baserad på räntenivå • WACC 2,3 %-enheter och kreditrisk vid tidpunkten högre för prövning Tallsågarna 27,6 • Ett stigande medelpris under en 5-års testperiod (accumulerat 5,6 %) • Höjningen i medelpriset 1,0 %-enheter lägre • WACC baserad på räntenivå • WACC 3,7 %-enheter och kreditrisk vid tidpunkten högre för prövning I tabellen nämns de antaganden för vilka återvinningsvärdet på den kassagenererande enheten är mest känslig. Vid bedömningen av hur stor förändring som behövs i ett viktigt antagande konstaterades ingen märkbar korrelation med övriga antaganden som påverkar återvinningsvärdet. Slutprodukternas priser regleras mest av utbudet och efterfrågan på marknaden, och producenternas kostnadsförändringar har ingen större betydelse på produktpriserna. MASSAINDUSTRIN Metsäliitto genomför en komplett nedskrivningsprövning av Massaindustrin minst en gång per år, under det fjärde kvartalet, och baserar testet på läget den 30 september. Dessutom görs en känslighetsanalys varje kvartal. Om känslighetsanalysen ger indikationer på nedskrivning, görs en komplett prövning. Kontrollutskottet går igenom resultaten av nedskrivningsprövningen. Den kassagenererande enheten Massaindustri består av Metsä Fibre -koncernen samt de goodwill och gängse värden som allokerats av Metsä Group. I prövningen för år 2013 är nyttjandevärdet baserat på genererade kassaflöden. De kassaflöden som kan återvinnas av de kassagenererande enheter som ska testas är baserade på femårsprognoser och de jämt växande kassaflödena som följer dessa prognoser. De centrala testförutsättningarna är baserade på uppskattningar av Metsäliittos ledning och marknadsprognoser. De viktigaste faktorer som påverkar förutsättningarna är utvecklingen av marknadspriset för massa, valutakurser, leveransmängder samt kostnadsutvecklingen av virke och energi. Därtill påverkas nyttjandevärdet märkbart av diskonteringsräntan för de kommande kassaflödena. 36 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 8 Vid de prövningar av goodwillvärdet som gjorts på läget 30.9.2013 och tidigare har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år använt 2 procent som tillväxtfaktor. Som utgångsvärde för de viktigaste förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena efter prognosperioden har man använt ett genomsnittsvärde för en prognosperiod på fem år och för de fasta kostnaderna värdet för prognosperiodens femte år. Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsäliittos eget och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC). Både de framtida kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester som gjorts på läget 30.9.2013 använt 5,60 procent (4,41). Kassagenererande enheten Massaindustri, till den hänförligt goodwill 30.9.2013 och resultatet av prövningen 30.9.2013: ENHET Massaindustrin GOODWILL, ME RESULTAT (V-B)/B 389,8 över 50 % På basen av prövningen 30.9.2013 konstaterades att förändringarna i viktiga antaganden måste vara mycket betydliga för att bokföringsvärdet skall överträffa återvinningsvärdet. Den använda diskonteringsräntan borde vara 11,2 procent efter skatt eller medelpriset på massa under estimeringsperioden cirka 7 procent lägre än den prognos som använts i prövningen och vilken uppgjorts av en utomstående expert. KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRIN Metsä Board genomför en komplett nedskrivningsprövning minst en gång per år, under det fjärde kvartalet, och baserar testet på läget den 30 september. Dessutom görs en känslighetsanalys varje kvartal. Om känslighetsanalysen ger indikationer på nedskrivning, görs en komplett prövning. Kontrollutskottet går igenom resultaten av känslighetsanalysen eller nedskrivningsprövningen varje kvartal. I prövningen för år 2013 är de kassagenererande enheterna desamma som för 2012 med undantag av Husum, vars pappers- och lainerproduktion har sammanslagits till en kassagenererande enhet. I prövningen för år 2013 har nyttjandevärdet varit som bas för alla enheter som prövats. Återvinningsvärdena för de kassagenererande enheter som skall prövas grundar sig på femårsprognoser samt på jämt växande kassaflöden som följer dessa prognoser. De centrala testförutsättningarna är baserade på uppskattningar av Metsä Boards ledning och marknadsprognoser. De viktigaste faktorer som påverkar förutsättningarna är utvecklingen av medelpriset för pappers- och kartongprodukter, leveransmängderna, valutakurserna och kapacitetsutnyttjandet, kostnadsutvecklingen av de viktigaste råvarorna såsom trä, massa, kemikalier och energi samt utvecklingen av personalkostnaderna och de övriga fasta kostnaderna och diskonteringsfaktorn för kassaflödena. De väsentligaste premisserna är desamma som för år 2012. Metsä Boards andel av Metsä Fibres återvinningsbara kassaflöde, bokföringsvärde och goodwill (45,2 miljoner euro) som ingår i ”Andelar i intresseföretag”, allokeras till de kassagenererande enheterna i förhållande till deras massainköp. Vid de prövningar av goodwillvärdet som gjorts på läget 30.9.2013 och tidigare har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år använt 2 procent som tillväxtfaktor. Som utgångsvärde för de viktigaste förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena efter prognosperioden har man använt ett genomsnittsvärde för en prognosperiod på fem år och för de fasta kostnaderna värdet för prognosperiodens femte år. Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsä Boards eget och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC). Då WACC beräknats, har man i det främmande kapitalet beaktat marknadens syn på Metsä Boards kreditriskpremie. Både de framtida kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester som gjorts på läget 30.9.2013 använt 6,11 procent (5,88) och för Metsä Fibres del 5,30 procent (4,41). Enligt ledningen så avviker inte riskfaktorerna för de framtida kassaflödena i de kassagenererande enheterna nämnvärt från varandra. Mest betydande kassagenererande enheter i Metsä Board, till dem hänförligt goodwill 30.9.2013 och resultatet av prövningen 30.9.2013: GOODWILL, ME RESULTAT (V-B)/B Falskartong 1) 21,0 över 50 % Kemi 1) 18,1 över 50 % ENHET Kyro Paper 1) 1,1 20–50 % Husum papper och kraftlainer 7,7 över 50 % Zanders 1) 0,6 0–5 % Marknadsmassa 1) 9,4 över 50 % Totalt 57,9 1) Goodwill innehåller andelen av Metsä Fibres goodwill (45,2 miljoner euro), som i Metsä Boards koncernbalans ingår i ”Andelar i intresseföretag” MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER Metsä Tissues goodwill har prövats 30.9.2013 och i prövningen har nyttjandevärdet använts. I prövningen av Metsä Tissue -koncernens goodwill har som kassagenerande enhet använts koncernens segment. Mjukpappersverksamheten är fördelad på fyra geografiska områden och dessutom bildar matlagningspapperen ett eget segment. Vid beräkning av nyttjandevärdet har man använt budgeter och prognoser för nästkommande tre år som godkänts av ledningen. Kassaflödena efter tre år har extrapolerats genom att man använt den förutsedda genomsnittliga tillväxtprocenten inom branschen, vilken förutsätts fortsätta på en 2 procents nivå, förutom på områdena Skandinavien och Västra Europa där tillväxten antas vara 1,5 procent. Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsä Tissues eget och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC). Då WACC beräknats, har man i det främmande kapitalet beaktat marknadens syn på Metsä Tissues kreditriskpremie. Både de framtida kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester som gjorts på läget 30.9.2013 använt 5,6 procent (5,3). Enligt ledningen så avviker inte riskfaktorerna för de framtida kassaflödena i de kassagenererande enheterna nämnvärt från varandra. Mest betydande kassagenererande enheter i Metsä Tissue, till dem hänförligt goodwill och resultatet av prövningen 30.9.2013: ENHET KASSAGENERERANDE ENHET V-B MILJ. EURO VIKTIG PREMISS FÖRÄNDRING SÅ ATT V=B Zanders 0,2 • WACC baserad på räntenivå • WACC 0,02 %-enheter och kreditrisk vid tidpunkten högre för prövning RESULTAT (V-B)/B Nord-Öst Europa (NEE) 36,0 över 50 % Skandinavien (SCD) 64,5 över 50 % Västra Europa (WE) 13,9 över 50 % Mellersta-Östra Europa (CEE) 29,7 20-50 % 3,6 över 50 % Baking & Cooking När det gäller följande kassagenererande enheter har en möjlig förändring i ett viktigt antagande som följd att bokföringsvärdet överträffar återvinningsvärdet. I tabellen nämns de antaganden för vilka återvinningsvärdet på den kassagenererande enheten är mest känslig. Vid bedömningen av hur stor förändring som behövs i ett viktigt antagande konstaterades ingen märkbar korrelation med övriga antaganden som påverkar återvinningsvärdet. Slutprodukternas priser regleras mest av utbudet och efterfrågan på marknaden, och producenternas kostnadsförändringar har ingen större betydelse på produktpriserna. GOODWILL, ME Totalt 147,7 I ovannämnda kassagenererande enheter överstigs prövningsresultatet märkbart (> 50 %), förutom i CEE (27 %). På basen av prövningen 30.9.2013 konstaterades att förändringarna i viktiga antaganden måste vara mycket betydliga för att bokföringsvärdet skall överträffa återvinningsvärdet. Angående de kassagenererande enheter, i vilka en möjlig förändring i premisserna skulle leda till att V<B, borde diskontoräntan i verksamheten CEE vara 6,8 procent efter skatt eller produktpriserna under estimatperioden i medeltal 1,2 procent lägre än de använda. NOTER TILL BOKSLUTET 8 — BOKSLUT 2013 37 9. Finansiella intäkter och kostnader Milj. euro 2013 10.Inkomstskatter 2012 Kursdifferenser Kommersiella poster Säkring / ej säkringsredovisning Ineffektiv andel av säkringar i nettoinvesteringar i utländska enheter Övriga Kursdifferenser totalt -2,3 -1,4 6,9 -6,0 Milj. euro 2013 2012 Skatt baserad på periodens beskattningsbara inkomst -61,2 -75,6 Skatt för tidigare räkenskapsperioder Uppskjutna skatter 0,1 -0,2 -0,9 1,7 -4,6 2,4 Övriga skatter Totalt 2,5 0,1 23,9 43,9 -0,3 -0,2 -35,1 -31,8 AVSTÄMNING AV INKOMSTSKATT Övriga finansiella intäkter Ränteintäkter från lån, övriga fordringar och likvida medel 8,1 7,2 Dividendintäkter 0,2 8,0 8,3 15,3 Övriga finansiella intäkter totalt Övriga finansiella kostnader Värdering av finansiella tillgångar och skulder Värdeförändring i finansiella tillgångar Vinster och förluster av derivat (ej säkring) - " - från säkring till verkligt värde - " - från föremålet för säkring till verkligt värde Värdering totalt Räntekostnader från finansiella skulder värderade till periodiserade anskaffningsutgifter -0,1 -0,1 2013 2012 Resultat före skatt 223,7 133,2 54,8 32,6 Förändring i Finlands skattesats från 24,5 % till 20,0 % -24,5 0,0 Förändring i Sveriges skattesats från 26,3 % till 22,0 % 0,0 -9,8 Skatt enligt skattesats i Finland Skillnad mellan finländska och utländska skattesatser -1,9 0,0 Skattefria intäkter -1,6 -2,7 0,2 0,6 -5,2 17,6 Justering av tidigare bokförda uppskjutna skatter 9,5 -6,6 Användning av skattemässiga underskott som inte bokförts tidigare 4,4 11,5 -121,3 -131,3 -7,3 -10,9 Övriga finansiella kostnader totalt -124,1 -130,8 Finansiella intäkter och kostnader totalt -120,4 -113,0 Övriga finansiella kostnader Milj. euro Icke-avdragsgilla kostnader Icke-bokförda uppskjutna skattefordringar från beskattningsbara förluster 4,9 12,2 11,1 0,0 -14,7 -10,6 9,0 9,0 Resultatandelar i intresseföretag -2,3 -1,2 Skatter från tidigare räkenskapsperioden -2,5 -0,1 2,9 2,4 Inkomstskatt i resultaträkningen 35,1 31,8 Effektiv skattesats, % 15,7 23,9 Övriga Företagsskatten i Finland ändrades från 24,5 procent till 20,0 procent den 1 januari 2014. De uppskjutna skattefordringarna och -skulderna anknytna till Finland har den 31.12.2013 uträknats enligt den nya skattesatsen. Inverkan av förändringen år 2013 var 24,5 miljoner euro. Företagsskattesatsen i Sverige ändrade från 26,3 procent till 22,0 procent den 1 januari 2013. De uppskjutna skattefordringarna och -skulderna anknytna till Sverige har från 31.12.2012 uträknats enligt den nya skattesatsen. Inverkan av förändringen år 2012 var 9,8 miljoner euro. 38 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 9–10 SKATTER I ÖVRIGT TOTALRESULTAT 2013 Milj. euro SKATTER I ÖVRIGT TOTALRESULTAT 2012 Före skatt Skatteinverkan Efter skatt Poster, som inte omklassificeras till resultatet Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer Före skatt Skatteinverkan Efter skatt Poster, som inte omklassificeras till resultatet 2,4 -0,1 2,3 Poster som senare kan omklassificerad till resultatet Kassaflödessäkringar Milj. euro Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer -25,3 7,1 -18,1 Poster som senare kan omklassificerad till resultatet -2,5 -0,4 -2,9 -0,5 0,2 -0,3 Finansiella tillgångar som kan säljas -57,9 22,8 -35,1 Finansiella tillgångar som kan säljas -17,3 4,6 -12,7 Omräkningsdifferenser -20,3 -0,1 -20,4 Omräkningsdifferenser 15,2 0,6 15,8 -0,2 0,0 -0,2 0,1 0,0 0,1 -80,8 22,3 -58,5 -2,5 5,3 2,8 Övriga poster Totalt Kassaflödessäkringar Övriga poster Totalt NOTER TILL BOKSLUTET 10 — BOKSLUT 2013 39 11.Immateriella tillgångar IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2013 Milj. euro Anskaffningsvärde 1.1.2013 Omräkningsdifferens Ökningar Minskningar Överföringar mellan poster Anskaffningsvärde 31.12.2013 Goodwill Övriga immateriella rättigheter Pågående projekt Totalt 533,8 489,6 10,1 1 033,5 -4,4 -1,3 0,0 0,0 14,4 -0,4 0,0 529,0 GOODWILL ENLIGT SEGMENT 2013 2012 Virkesanskaffning och skogstjänster 2,4 2,4 -5,7 Träproduktindustri 6,7 7,1 21,0 35,4 Massaindustri 3,9 3,9 -11,4 0,0 -11,9 Kartong- och pappersindustri 12,7 12,7 7,5 -4,2 3,3 Mjuk- och matlagningspapper 144,6 149,0 498,7 26,9 1 054,6 Övrig verksamhet 390,4 390,4 0,0 -260,9 0,0 -260,9 Omräkningsdifferens 0,0 0,8 0,0 0,8 Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,0 3,1 0,0 3,1 Periodens avskrivningar 0,0 -14,4 0,0 -14,4 Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2013 0,0 -271,4 0,0 -271,4 Bokvärde 1.1.2013 533,8 228,8 10,1 772,7 Bokvärde 31.12.2013 529,0 227,4 26,9 783,2 Goodwill Övriga immateriella rättigheter Pågående projekt Totalt 528,5 464,2 11,6 1 004,3 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2012 Anskaffningsvärde 1.1.2012 Omräkningsdifferens 5,3 0,7 0,0 6,0 Ökningar 0,0 22,2 7,0 29,1 Minskningar 0,0 -6,7 0,0 -6,7 Överföringar mellan poster 0,0 9,2 -8,5 0,7 533,8 489,6 10,1 1 033,5 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2012 0,0 -243,6 0,0 -243,6 Omräkningsdifferens 0,0 -0,5 0,0 -0,5 Anskaffningsvärde 31.12.2012 Elimineringar Totalt Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2013 Milj. euro Milj. euro Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,0 -2,5 0,0 -2,5 Periodens avskrivningar 0,0 -14,1 0,0 -14,1 Nedskrivningar 0,0 -0,2 0,0 -0,2 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2012 0,0 -260,9 0,0 -260,9 Bokvärde 1.1.2012 528,5 220,6 11,6 760,7 Bokvärde 31.12.2012 533,8 228,8 10,1 772,7 40 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 11 -31,7 -31,7 529,0 533,8 Övrig verksamhet innehåller goodwill om 389,8 miljoner euro som uppkom i sambandnmed Metsä Fibre -affären och goodwill om 0,6 miljon euro från förvärvet av Metsä Tissue. Vid nedskrivningsprövningarna har goodwillet hänförligt till Metsä Fibre allokerats till Massaindustrin och goodwillet hänförligt till Metsä Tissue till Mjuk- och matlagningspapper. I Metsä Group har inga utvecklingsutgifter aktiverats. Bokvärdet och marknadsvärdet för utsläppsrättigheterna i övriga immateriella tillgångar 31.12.2012 uppgick till 8,2 miljoner euro (7,7). Ursprungligen upptogs dessa till ett värde om 11,2 miljoner euro (9,5). Utsläppsrättigheterna innehåller också gratisrättigheterna för år 2013, vilka inte ännu upptagits i registret på grund av försenad utdelning. Bland övriga immateriella rättigheter upptas också aktiverade utvecklings- och produktionsutgifter för betydande nya dataprogram samt patenter, licenser och varumärken. 12.Materiella anläggningstillgångar MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2013 Milj. euro Anskaffningsvärde 1.1.2013 Omräkningsdifferens Ökningar Minskningar Överföringar mellan poster Anskaffningsvärde 31.12.2013 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2013 Mark- och vattenområden Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Pågående projekt Totalt 84,9 1 478,8 5 762,2 149,4 93,2 7 568,5 -0,3 -11,6 -50,5 -1,5 -1,1 -65,0 1,7 12,9 100,5 0,3 66,2 181,5 -0,5 -54,5 -17,0 -0,2 -3,6 -75,8 0,1 20,9 59,5 1,0 -84,7 -3,3 85,8 1 446,5 5 854,6 149,0 69,9 7 605,9 -5 495,2 -15,4 -932,3 -4 419,4 -128,2 0,0 Omräkningsdifferens 0,0 6,9 39,1 1,1 0,0 47,2 Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,3 41,9 29,4 -0,4 0,0 71,2 Periodens avskrivningar 0,0 -41,8 -190,1 -3,1 0,0 -235,0 Nedskrivningar 0,0 -3,1 -2,6 0,0 0,0 -5,7 -15,1 -928,4 -4 543,5 -130,6 0,0 -5 617,5 Bokvärde 1.1.2013 69,5 546,5 1 342,8 21,2 93,2 2 073,3 Bokvärde 31.12.2013 70,8 518,1 1 311,1 18,4 69,9 1 988,3 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2013 I nedskrivningarna ingår en nedskrivning om 4,9 miljoner euro hänförlig till nedläggningen av verksamheten i Metsä Woods förädlingsoch distibutionsenhet i Kaskö samt en nedskrivning om 3,1 miljoner euro hänförlig till upphörandet av extrusionsbeläggningen i Metsä Woods plywoodfabrik i Suolahti. I nedskrivningarna ingår dessutom en återföring om 2,5 miljoner euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla pappersmaskin i Äänekoski. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2012 Milj. euro Anskaffningsvärde 1.1.2012 Mark- och vattenområden Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Pågående projekt Totalt 84,0 1 474,2 6 147,0 147,6 89,3 7 942,1 Omräkningsdifferens 0,4 11,0 58,4 1,3 2,0 73,0 Ökningar 0,7 12,1 61,5 0,6 112,2 187,1 Minskningar 0,0 -6,8 -49,0 -0,9 0,0 -56,8 Överföringar mellan poster 0,0 38,3 68,1 3,2 -110,4 -0,7 Tillgångar till försäljning 0,0 -50,0 -523,7 -2,5 0,0 -576,2 Anskaffningsvärde 31.12.2012 84,9 1 478,8 5 762,2 149,4 93,2 7 568,5 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2012 -15,4 -936,1 -4 737,2 -124,5 0,0 -5 813,1 Omräkningsdifferens 0,0 -7,6 -44,2 -1,0 0,0 -52,8 Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,0 6,6 47,2 -4,0 0,0 49,8 Tillgångar till försäljning 0,0 41,4 511,7 2,5 0,0 555,6 Periodens avskrivningar 0,0 -43,5 -199,2 -3,5 0,0 -246,2 Nedskrivningar 0,0 6,8 2,3 2,3 0,0 11,4 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2012 -15,4 -932,3 -4 419,4 -128,2 0,0 -5 495,2 Bokvärde 1.1.2012 68,6 538,1 1 409,8 23,1 89,3 2 129,0 Bokvärde 31.12.2012 69,5 546,5 1 342,8 21,2 93,2 2 073,3 I nedskrivningarna ingår i Massaindustrin år 2012 en återföring om 2,3 miljoner euro från Metsä Fibres fabrik i Kaskö. Återföringen baserar sig på försäljningen av bark- och oljepannorna till Metsä Board. Nedskrivningarna inom Kartong- och pappersindustrin innehåller återföringar om 10,7 miljoner euro som hänför sig till Metsä Board Ali- zays byggnader och maskiner som 31.12.2012 klassificerades som tillgångar till försäljning. I nedskrivningarna för Mjuk- och matlagningspapper ingår en nedskrivning om 1,8 miljoner euro som hänför sig till Metsä Tissues kraftverk i Polen och stängningen av PM 5. NOTER TILL BOKSLUTET 12 — BOKSLUT 2013 41 Som säkerhet för banklån, pensionslån samt övriga skulder har utfärdats fastighetsinteckningar och inteckningar i lösöre för 975,3 miljoner euro (286,9). Ökningen av ansvarsförbindelserna hänför sig till det syndikerade kreditavtalet på totalt 600 miljoner euro som Metsä Board undertecknade i maj 2012, varav 500 miljoner euro utnyttjades i april 2013. Som säkerhet för lånet har aktiepanter för 535,3 miljoner euro, fastighetsinteckningar för 832,8 miljoner euro och en företagsinteckning på 600 miljoner euro utfärdats. Garantierna för lånet uppgår totalt till 1 968,1 miljoner euro. I ANSKAFFNINGSVÄRDET PÅ MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR INGÅR TILLGÅNGAR SOM HYRTS MED AVTAL OM FINANSIELL LEASING ENLIGT FÖLJANDE: Milj. euro Markområden Maskiner och Byggnader inventarier Totalt Anskaffningsvärde 1.1.2013 0,0 18,4 45,3 63,7 Ackumulerade avskrivningar 0,0 -8,6 -32,1 -40,6 Bokvärde 31.12.2013 0,0 9,9 13,3 23,1 Markområden Byggnader Maskiner och inventarier Totalt Anskaffningsvärde 1.1.2012 0,0 18,4 51,1 69,5 Ackumulerade avskrivningar 0,0 -7,5 -33,5 -41,1 Bokvärde 31.12.2012 0,0 10,9 17,5 28,4 Milj. euro Koncernen har långfristiga skogsarrendeavtal i Ryssland och Lettland. Dessa tas inte upp i balansräkningen eftersom inga priser eller fasta grunder för fastställandet av priserna anges i avtalen. Staten fastställer priset i regel en gång om året eller oftare. I praktiken följer priset aktionspriserna på kortfristiga avverkningsrätter. Med långfristiga avverkningsrätter säkerställs i första hand tillgången på virke. Största delen an koncernens biologiska tillgångar hör till intresseföretagen i Finland. På grund av detta är summan av de i balansräkningen upptagna biologiska tillgångarna liten. 2013 2012 1.1. 8,4 8,5 Förvärv under perioden 0,0 0,2 -1,3 -1,2 Milj. euro Avverkning under perioden Vinster/förluster från uppskattning till verkligt värde 31.12. 13.Biologiska tillgångar Biologiska tillgångar (växande skog) upptas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Marknadsvärdet för rotstående skog, exkl. unga plantbestånd, baserar sig på diskonterade värden av förväntade framtida kassaflöden (intäkter och kostnader). Förändringarna i skogstillgångarnas marknadsvärde under räkenskapsperioden redovisas i rörelseresultatet. Biologiska tillgångar klassas i sin helhet till nivå 3 i hierarkin för verkliga värden, eftersom värdena inte baserar sig på marknadsdata utan på företagets egna antaganden. I slutet av år 2013 ägde koncernen skog närmast bara i Finland. 42 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTETT 13–14 0,9 8,4 2013 2012 66,6 69,6 14.Andelar i intresseföretag Milj. euro Ökningarna i materiella anläggningstillgångar under 2013 innehåller tillgångar om 0,7 miljoner euro (3,7), vilka hyrts via finansiella leasingavtal. Under år 2013 aktiverades lånekostnader om 1,9 miljon euro (0,8). Räntesatsen var 2,12-5,76 procent (3,35-3,66), vilken motsvarade kostnaderna för det lån som använts för att finansiera projekten. Under år 2012 erhöll Metsä Fibres fabrik i Joutseno ett energiunderstöd om 2,0 miljoner euro från arbets- och näringsministeriet för byggandet av ett förgasningsverk. Understödet har bokförts som ett avdrag till anskaffningsutgiften. 4,0 11,1 1.1. Resultatandelar Utdelningar Ökningar Minskningar Tillgångar till försäljning Omräkningsdifferens 31.12. 9,7 4,8 -3,2 -4,6 0,0 0,7 -0,1 -4,7 0,0 0,0 -0,1 0,8 73,0 66,6 Metsä Tissue Oyj köpte 45 procent av aktierna i Mäntän Energia Oy 15.1.2012. Efter förvärvet äger Metsä Tissue 90 procent av Mäntän Energia. Metsäliitto Osuuskunta sålde sin andel om 50 procent i Thosca Holz GmbH 6.7.2012. Metsä Board Oyj klassificerade 31.12.2011 sitt intresseföretag Plastiroll Oy som en tillgång till försäljning. Metsä Board sålde sin andel om 39 procent i Plastiroll i januari 2012. I intresseföretagens bokvärde 31.12.2013 ingår goodwill hänförligt till företaget ZAO HC Vologodskie Lesopromyshlenniki 1,3 miljon euro (1,3). MEST BETYDANDE INTRESSEFÖRETAG 2013 Milj. euro Hemland Tillgångar Skulder Omsättning Resultat Innehav, % Finsilva Oyj Finland 246,4 143,9 18,3 15,7 49,9 Katrinefors Kraftvärme Ab Sverige 31,6 31,1 12,0 0,0 50,0 Lohjan Biolämpö Oy Finland 15,7 14,0 6,6 0,0 46,0 Mäntän Energia Finland 7,2 4,4 15,4 0,1 90,0 Suomen Metsäsijoitus Oy Finland 20,4 0,9 1,0 3,2 25,0 Omsättning Resultat Innehav, % MEST BETYDANDE INTRESSEFÖRETAG 2012 Milj. euro Hemland Tillgångar Skulder Finsilva Oyj Finland 236,7 143,7 18,0 6,4 49,9 Katrinefors Kraftvärme Ab Sverige 19,7 19,1 11,4 0,1 50,0 Lohjan Biolämpö Oy Finland 15,5 13,8 1,3 0,0 46,0 Mäntän Energia Finland 9,1 5,4 12,4 0,2 90,0 Suomen Metsäsijoitus Oy Finland 16,9 0,2 0,7 0,5 25,0 Inget intresseföretag noteras offentligt. TRANSAKTIONER MED INTRESSEFÖRETAG Milj. euro 2013 2012 16,9 16,1 105,0 94,1 Ränteintäkter 0,2 0,1 Räntekostnader 0,0 0,0 Långfristiga 2,9 1,5 Kortfristiga 1,3 1,9 7,1 6,0 Försäljning Inköp Fordringar Skulder Kortfristiga Koncernen har rätt till en 6,6 procents andel av energin producerad av Olkiluoto kärnkraftverk (OL1 och OL2) via B-aktierna i Pohjolan Voima, till en cirka 6,7 procents andel av energin producerad av kolkraftverket Meri-Pori via C2-aktierna och en 84,0 procents andel av energin producerad av Hämeenkyrön Voima Oy via G10-serien. Dessutom har koncernen en cirka 2,0 procents andel i Olkiluoto 3, som är under byggnad, via B2-aktierna i Pohjolan Voima. Ägarandelen i Pohjolan Voima Oy värderas varje kvartal till verkligt värde via metoden för diskonterade kassaflöden och det vägda medeltalet av värderingen enligt tidigare transaktioner. Den genomsnittliga vägda kapitalkostnaden som använts är 3,9 procent (3,38) och 6,9 procent för Olkiluoto 3 som ät under byggnad. För energins del har ett 12 månaders löpande medeltal för elprisförväntningar använts, vilket utjämnar de kortvariga fluktiationerna i marknadspriset för el. Förändringen i verkligt värde minskad med den kalkylmässiga skatteskulden enligt finländsk skattesats, bokförs i övrigt totalresultat och redovisas i eget kapital i fonden för verkligt värde. Anskaffningsutgiften för Pohjolan Voima Oy är 47,8 miljoner euro (40,0) och verkligt värde 297,9 miljoner euro (347,9). Kärnkraftsaktiernas verkliga värde var 283,4 miljoner euro (329,9), varav B-serien 276,9 miljoner euro (304,7) och B2-serien 6,5 miljoner euro (25,2), kolkraftsaktiernas (C2-serien) -4,7 miljoner euro (-4,4) och vattenkraftsaktiernas (A-serien) 7,2 miljoner euro (10,5) och G10-serien 12,0 miljoner euro (12,0). Metsä Fibre och Metsä Board tecknade under år 2013 aktier i B2-serien till ett värde om 7,8 miljoner euro. Intressentavtalet gällande aktierna i Pohjolan Voima Oy begränsar den fria handeln med aktier till andra än intressenter. Övriga icke-noterade aktier, vilkas verkliga värde inte tillförlitligt kan bestämmas, har värderats till anskaffningspris med avdrag för eventuella nedskrivningar. 16.Övriga finansiella tillgångar 15.Finansiella tillgångar som kan säljas 2013 2012 Av intresseföretag 2,9 1,5 Av övriga 6,9 7,3 9,8 8,9 Förmånsbestämda pensionplaner (not 23) 9,0 3,3 Av övriga 1,3 1,8 Totalt 10,3 5,1 Övriga finansiella tillgångar totalt 20,1 13,9 Milj. euroa Milj. euro 2013 2012 0,3 0,4 Icke-noterade aktieplaceringar 305,4 355,8 Totalt 305,7 356,2 Offentligt noterade aktieplaceringar Finansiella tillgångar som kan säljas är offentligt noterade och ickenoterade aktier. De offentligt noterade aktiernas verkliga värde är baserade på bokslutsdagens börsnoteringar. Mest betydande icke-noterade aktier består av en 3,4 procents andel i Pohjolan Voima Oy. Företaget producerar el och värme åt sina intressenter i Finland. Företaget gör affärer med sina intressenter. Priset på el och värme baserar sig på produktionskostnader, och det betalda priset är vanligtvis lägre än marknadspriset. Räntebärande lånefordringar Totalt Räntefria fordringar NOTER TILL BOKSLUTET 15–16 — BOKSLUT 2013 43 17.Uppskjutna skatter AVSTÄMNING MOT BALANSEN 2013 Milj. euro 1.1.2013 Bokfört i resultaträkningen Bokfört i övrigt totalresultat Omräkningsdifferenser 0,9 -0,1 Förvärv / Avytringar 31.12.2013 Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen Pensionsåtaganden och övriga avsättningar 25,7 -4,3 Interna bidrag 14,3 -4,9 0,0 9,4 Underskottsavdrag och övriga avdrag 21,3 2,7 0,5 24,4 Övriga temporära skillnader 24,5 -6,8 -0,1 2,4 85,7 -13,3 0,9 2,8 -15,4 -12,6 -1,2 0,1 70,4 -26,0 -0,3 2,9 Totalt Kvittat mot uppskjutna skatteskulder Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen 22,3 20,1 0,0 76,1 -29,1 0,0 47,0 Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen 141,8 -20,7 Förvärvad nettoförmögenhet och biologiska tillgångar värderade till verkligt värde 80,1 -17,1 Finansieringstillgångar till försäljning värderade till verkligt värde 61,0 Avskrivningsdifferens och skattefria avsättningar Säkring av eget kapital Övriga temporära skillnader 51,9 63,0 38,2 -22,8 0,0 1,1 -1,1 -0,5 1,4 -0,1 334,8 -37,2 -22,5 -1,6 Kvittat mot uppskjutna skattefordringar -15,4 -12,6 -1,2 0,1 Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen 319,4 -49,9 -23,7 1.1.2012 Bokfört i resultaträkningen Totalt 119,6 -1,5 52,7 0,0 273,5 -1,6 0,0 244,3 Bokfört i övrigt totalresultat Omräkningsdifferenser Förvärv / Avytringar 31.12.2012 0,1 -29,1 AVSTÄMNING MOT BALANSEN 2012 Milj. euro Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen Pensionsåtaganden och övriga avsättningar 20,3 -2,0 7,2 Interna bidrag 14,4 14,4 -14,5 Underskottsavdrag och övriga avdrag 20,5 0,6 0,1 21,3 Övriga temporära skillnader 27,3 -1,2 -2,1 0,5 24,5 0,8 Totalt Kvittat mot uppskjutna skatteskulder Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen 82,6 11,8 -9,4 -17,2 -0,6 2,5 65,4 11,1 -6,9 25,7 14,3 0,0 85,7 -15,4 0,8 0,0 70,4 Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen Avskrivningsdifferens och skattefria avsättningar 163,4 -23,8 2,3 141,8 Förvärvad nettoförmögenhet och biologiska tillgångar värderade till verkligt värde 83,7 -3,7 0,0 80,1 Finansieringstillgångar till försäljning värderade till verkligt värde 79,8 Säkring av eget kapital Övriga temporära skillnader Totalt -18,7 1,5 52,5 -3,1 -2,0 4,5 6,7 0,0 334,8 6,7 0,0 319,4 379,4 -32,1 -19,2 Kvittat mot uppskjutna skattefordringar -17,2 -0,6 2,5 Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen 362,2 -32,8 -16,8 44 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 17 61,0 -1,5 0,0 51,9 -15,4 Uppskjutna skattefordringar och -skulder kan kvittas mot varandra, ifall det finns en lagligt verkställbar rätt att kvitta skattefordringarna och -skulderna som baserar sig på årets beskattningsbara resultat och de uppskjutna skatterna hänför sig till samma skattetagare. Vid utgången av 2013 hade koncernen skattemässiga nettoförluster på 114,2 miljoner euro (80,9), av vilka bokförts uppskjutna skattefordringar om 24,4 miljoner euro (21,3). Dessa förluster har uppkommit närmast i Finland, Frankrike, Tyskland, Slovakien och Ryssland. De rörelseförluster om vars utnyttjande råder osäkerhet och för vilka därför inte redovisats uppskjutna skattefordringar utgjorde 1 300,5 miljoner euro (1 326,0). Dessa beskattningsbara nettoförlusterna har uppkommit närmast i Finland, Frankrike, Tyskland, Polen och Ryssland. De uppskjutna skattefordringarna från förlusterna uppgick 31.12.2013 till 374,3 miljoner euro (383,3). Koncernen hade 31.12.2013 beskattningsbara nettoförluster på totalt 1 414,7 miljoner euro, varav 1 293,1 miljoner euro inte förfaller. Av förlusterna förfaller 47,6 miljoner euro under åren 20142018 och resten under senare år. 18.Omsättningstillgångar Milj. euro 2013 2012 292,9 271,0 Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga produkter Förskottsbetalningar Totalt 40,8 37,7 405,8 381,6 35,4 34,5 775,0 724,8 19.Kundfordringar och övriga fordringar 2013 2012 Av intresseföretag 0,0 0,1 Av övriga 7,9 1,9 7,9 2,1 Kundfordringar 1,7 2,2 Övriga fordringar 0,0 0,0 Resultatregleringar 0,3 0,3 2,0 2,5 Milj. euro Räntebärande lånefordringar Totalt Kundfordringar och övriga räntefria fordringar Av intresseföretag Av övriga 557,2 575,2 Övriga fordringar 89,2 86,8 Resultatregleringar 44,6 39,1 691,0 701,1 Totalt 693,0 703,6 Kundfordringar och övriga fordringar totalt 700,9 705,7 Kundfordringar Koncernen har inga lånefordringar på koncernbolagens verkställande direktörer eller deras suppleanter, ej heller på ledamöterna i styrelsen eller därmed jämförbara organ. Metsäliitto Management Oy, som grundats för att administrera aktiebelöningssystemet för ledamöterna i koncernens ledningsgrupp och som konsolideras som ett dotterbolag i koncernbokslutet, behandlas närmare i not 34. OSÄKRA KUNDFORDRINGAR Under år 2013 bokfördes som kostnader 0,4 miljoner euro för att få omsättningstillgångarnas bokföringsvärde att motsvara nettorealiseringsvärdet (1,4). Kostnaderna har bokförts i resultaträkningen under ”Material och tjänster”. I KUNDFORDRINGAR FRÅN ÖVRIGA HAR AVDRAGITS FÖLJANDE POSTER 2013 Milj. euro 1.1. Ökning Minskning 31.12. 2012 5,2 5,4 5,8 2,2 -5,4 -2,4 5,6 5,2 Koncernen har år 2013 bokfört nedskrivningsförluster av kundfordringar om 1,1 miljoner euro (1,0). FÖRDELNING AV KUNDFORDRINGAR FRÅN ÖVRIGA Milj. euro 2013 2012 Icke förfallna 493,7 500,2 52,2 61,6 Förfallna Under 30 dagar 31–60 dagar 7,2 7,5 61–90 dagar 0,0 0,4 91–180 dagar 0,9 1,0 Över 180 dagar 3,2 4,6 557,2 575,2 31.12. NOTER TILL BOKSLUTET 18–19 — BOKSLUT 2013 45 20.Kassa och banktillgodohavanden 2013 Milj. euro Placeringar till periodiserad anskaffningsutgift 2012 20,1 0,0 280,6 401,0 Resultatpåverkande placeringar till verkligt värde Kontanter och bankkonton 152,0 117,5 Totalt 452,7 518,5 21.Eget kapital FÖRÄNDRINGAR I ANDELSKAPITALET Milj. euro Andelskapital 1.1.2013 Andelskapital A-tilläggsandelskapital B-tilläggsandelskapital C-tilläggsandelskapital Totalt 147,9 380,0 55,9 10,6 594,5 Betalda andelsavgifter 4,2 26,8 24,8 0,0 55,8 Överfört från räntor 1,8 24,3 0,0 0,0 26,0 Kapitalbonus 0,0 1,4 0,0 0,0 1,4 -3,3 -13,5 -4,6 0,0 -21,4 14,4 -14,4 0,0 2,7 -0,8 -7,2 3,8 -1,5 Andelskapital 31.12.2013 153,3 418,1 83,3 0,0 654,7 Andelskapital 1.1.2012 Återbetalda andelar Överfört till B-tilläggsandelskapital Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld 149,1 366,1 46,4 10,9 572,6 Betalda andelsavgifter 4,1 22,4 15,6 0,0 42,1 Överfört från räntor 1,8 22,7 0,0 0,0 24,5 Återbetalda andelar -3,6 -16,2 -1,4 -0,1 -21,3 Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld Andelskapital 31.12.2012 -3,6 -15,0 -4,7 -0,2 -23,5 147,9 380,0 55,9 10,6 594,5 Andelskapital A-tilläggsandelskapital B-tilläggsandelskapital C-tilläggsandelskapital Totalt 50,1 136,6 27,2 0,0 213,9 FÖRÄNDRING I DEN DEL SOM ÖVERFÖRTS TILL KORTFRISTIG FINANSIERINGSSKULD Milj. euro 31.12.2013 Förändring -2,7 0,8 7,2 -3,8 1,5 31.12.2012 52,8 135,7 20,0 3,8 212,3 Förändring 31.12.2011 FOND FÖR VERKLIGT VÄRDE OCH ÖVRIGA FONDER Milj. euro Fond för verkligt värde 2013 2012 61,6 78,4 1,2 1,2 Omvärderingsöverskott 94,9 94,9 Reservfond Uppskrivningsfond 65,7 60,0 Fonder enligt stadgarna 0,1 0,1 Fond för investerat fritt eget kapital 1,6 1,6 224,9 236,1 Totalt 46 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 20–21 3,6 15,0 4,7 0,2 23,5 49,2 120,8 15,3 3,6 188,9 ANDELSKAPITAL Andelens nominella belopp är en (1) euro. Medlemmens skyldighet att ta andelar bestäms utgående från arealen av den skogsmark som medlemmen äger och den kommun i vilken skogsmarken är belägen, dock så att medlemmen är skyldig att ta högst 30 000 andelar. TILLÄGGSANDELAR Tilläggsandelar finns av tre slag: A-, B- och C-tilläggsandelar. Under våren 2013 överfördes C-tilläggsandelarna till B-tilläggsandelar. Til�läggsandelarnas nominella belopp är en (1) euro. De betalda tilläggsandelarna utgör tilläggsandelskapitalet. Om utgivandet av av tilläggsandelar om om betalning av och övriga villkor för dem beslutar Metsäliittos styrelse. Villkoren för tilläggsandelar i samma serie kan avvika från varandra, varvid sådana tilläggsandelar kan märkas med avvikande kännetecken. Endast en medlem vars andelskapital är till fullo betalt kan ta tilläggsandelar. Antalet A-tilläggsandelar är minst en (1) och högst 900 miljoner. Antalet B-tilläggsandelar är minst en (1) och högst 300 miljoner. Antalet C-tilläggsandelar var minst en (1) och högst 100 miljoner. Räntan på tilläggsandelarna kan avvika från räntan på de egentliga andelarna. Därtill kan tilläggsandelarna också innehålla andra ekonomiska fördelar. Tilläggsandelskapitalet kan nedsättas genom ändring av stadgarna så att tilläggsinsatserna återbetalas till medlemmarna eller till den till vilken medlemmens rättigheter har övergått.En medlem kan teckna A-tilläggsandelar mot det nettobelopp som Metsäliitto betalar för virkesaffärer. Också med räntan som betalas åt Metsäliittos medlemmar kan A-tilläggsandelar tecknas. Teckning kan dock endast ske inom gränsen för maximibeloppet för A-tilläggsandelar. Från och med början av 2012 lanserade Metsäliitto Osuuskunta en ny placeringsprodukt, Kapitalbonus, där medlemmarna kan teckna nya A-tilläggsandelar med ett nominellt värde av en euro i blandemission, enligt emissionsvillkoren separat varje år till det pris som styrelsen fastställt. De nya A-tilläggsandelarna erbjuds för teckning mot inkomster av virkesförsäljning eller andelsräntor. Fondökningen i blandemissionen kan maximalt uppgå till 100 miljoner euro. En medlem kan teckna B-tilläggsandelar efter eget behov. Teckning kan dock endast ske inom gränsen för maximibeloppet för B-tilläggsandelar. Till C-tilläggsandelen hörde en fördel om rätt till tilläggsränta som bestäms av kursutvecklingen för Metsä Board Oyj:s B-aktie. Den eventuella tilläggsräntan uträknades enligt följande: Om den enligt handelsvolymen vägda genomsnittliga kursen för Metsä Boards B-aktie under fem handelsdagar före 15.2.2013 (”Avslutskurs”) överskrider 2,5 euro (”Gränspris”) på Helsingforsbörsen, betalas en sådan tilläggsränta på varje C-tilläggsandel som motsvarar differensen mellan Avslutskursen och Gränspriset, ändå högst en (1) euro per C-tilläggsandel. Kursen för Metsä Boards B-aktie överskred inte 2,5 euro, och därmed betalades ingen tilläggsränta på våren 2013. Rätten till tilläggsränta har behandlats som ett inbäddat derivat enligt IAS 39. För rätten till tilläggsränta hade bokförts en skuld om 0,9 miljoner euro i bokslutet 31.12.2012. Skulden avvecklades under våren 2013. Till medlemmarna kan av Metsäliittos överskott utdelas ränta, överskottsutbetalningar eller annan ersättning. Det belopp som utdelas får inte överskrida det utdelningsbara överskottet enligt senast fastställda bokslut med beaktande av de begränsningar som stipulerats i lagen om andelslag i kapitel 8 paragraferna 3-5. För återbetalning av tilläggsandelar och andelar kan en tredjedel av det utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräkningen användas. OMRÄKNINGSDIFFERENSER Till fonden för omräkningsdifferenser bokförs de omräkningsdifferenser som uppkommit vid omräkningen av de utländska enheternas bokslut. Då villkoren för säkringsredovisning har uppfyllts, förs också de vinster och förluster med avdrag av uppskjuten skatt, som uppkommit vid säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter, mot omräkningsdifferenser. FOND FÖR VERKLIGT VÄRDE Till fond för verkligt värde bokförs värdeförändringar i finansiella tillgångar som innehas till försäljning samt förändringar i verkligt värde efter kalkylerad skatt, för de derivatinstrument som används för säkring av kassaflöden. UPPSKRIVNINGSFOND Till uppskrivningsfonden bokförs uppskrivningar av markområden och värdepapper i långfristiga tillgångar. OMVÄRDERINGSÖVERSKOTT Ett omvärderingsöverskott hänförligt till den tidigare ägarandelen i Metsä Fibre uppstod år 2009 i samband med allokeringen av det verkliga värdet för de förvärvade Metsä Fibre -aktierna. RESERVFOND OCH FONDER ENLIGT STADGARNA Reservfonden och fonder enligt stadgarna är närmast grundade och utökade på beslut av bolagsstämma eller fullmäktige. FOND FÖR INVESTERAT FRITT EGET KAPITAL Fonden för investerat fritt eget kapital innehåller placeringar som till sin natur är eget kapital samt teckningspriset för aktier till den del, som den uttryckligt enligt beslut inte skall bokföras som aktiekapital. RÄNTOR PÅ ANDELSKAPITALET Efter bokslutet har styrelsen föreslagit att räntor på andelskapitalet om totalt 44,5 miljoner euro skall betalas (39,7 miljoner euro år 2012). Andelen av andelskapitalets räntor som behandlades som finansieringskostnader uppgick år 2013 till 9,8 miljoner euro (10,0). NOTER TILL BOKSLUTET 21 — BOKSLUT 2013 47 ÖVRIGT TOTALRESULTAT EFTER SKATT 2013 Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare Omräkningsdifferens Milj. euro Fond för verkligt värde och övriga fonder Totalt Innehav utan bestämmande inflytande 4,9 4,9 -2,5 2,4 -0,9 -0,9 0,8 -0,1 -1,7 -1,7 -2,9 -4,6 1,1 1,1 1,5 2,5 Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras till resultatet Balanserade vinstmedel Eget kapital totalt Säkring av kassaflödet Säkring av valutaflödet vinster och förluster bokförda mot eget kapital bokförda som justeringar till omsättningen Säkring av ränteflödet vinster och förluster bokförda mot eget kapital 5,1 5,1 0,4 5,6 bokförda som justeringar till finansposterna 0,9 0,9 1,2 2,1 vinster och förluster bokförda mot eget kapital -0,7 -0,7 0,5 -0,2 bokförda som justeringar till inköpen -3,7 -3,7 -4,2 -7,9 1,0 1,0 -3,5 -2,5 -27,6 -27,6 -30,3 -57,9 0,0 0,0 0,0 0,0 -27,6 -27,6 -30,3 -57,9 -14,5 -14,5 -7,6 -22,1 1,6 1,6 0,2 1,8 -12,9 -12,9 -7,4 -20,3 Säkring av råvaror Totalt Finansiella tillgångar som kan säljas vinster och förluster från uppskattning till verkligt värde överfört till övriga rörelseintäkter Totalt Omräkningsdifferenser Vinster och förluster från säkring av nettoinvesteringar Totalt Övriga poster -0,1 Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras till resultatet Övrigt totalresultat efter skatt -0,1 9,6 -13,0 -17,0 -0,1 -0,1 -0,2 9,5 12,8 22,3 -26,1 -30,1 -56,2 Balanserade vinstmedel Totalt Innehav utan bestämmande inflytande Eget kapital totalt -15,6 -15,6 -9,6 -25,3 4,3 4,3 2,9 7,1 3,9 ÖVRIGT TOTALRESULTAT EFTER SKATT 2012 Milj. euro Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare Omräkningsdifferens Fond för verkligt värde och övriga fonder Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras till resultatet Säkring av kassaflödet Säkring av valutaflödet vinster och förluster bokförda mot eget kapital 3,4 3,4 3,5 7,0 bokförda som justeringar till omsättningen 1,2 1,2 1,6 2,8 -6,5 -6,5 -2,4 -8,9 0,0 0,0 0,0 0,0 -1,3 -1,3 -1,6 -2,9 1,0 1,0 0,6 1,6 -2,2 -2,2 1,8 -0,5 vinster och förluster från uppskattning till verkligt värde -7,9 -7,9 -9,4 -17,3 överfört till övriga rörelseintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 -7,9 -7,9 -9,4 -17,3 17,5 Säkring av ränteflödet vinster och förluster bokförda mot eget kapital bokförda som justeringar till finansposterna Säkring av råvaror vinster och förluster bokförda mot eget kapital bokförda som justeringar till inköpen Totalt Finansiella tillgångar som kan säljas Totalt Omräkningsdifferenser 10,5 10,5 7,0 Vinster och förluster från säkring av nettoinvesteringar -2,0 -2,0 -0,3 -2,3 8,5 8,5 6,7 15,2 0,0 0,0 0,1 3,4 1,9 5,3 -9,7 -5,6 -15,3 Totalt Övriga poster 0,0 Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras till resultatet 0,5 2,9 Övrigt totalresultat efter skatt 9,0 -7,3 48 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 21 -11,4 22.Innehav utan bestämmande inflytande MEST BETYDANDE INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE 2013 2012 Metsä Fibre -koncernen 303,6 288,6 Metsä Board -koncernen 127,1 133,7 Metsä Tissue -koncernen 44,8 67,2 Milj. euro Övriga Totalt 0,8 1,8 476,3 491,2 23.Pensionsåtaganden Koncernen har flera planer för ersättningar efter avslutad anställning. Bland dessa finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. PLANER FÖR ERSÄTTNINGAR EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING Milj. euro 2013 2012 143,8 142,4 Skulder i balansräkningen Förmånsbestämda pensionsplaner Avgiftsbestämda pensionsplaner Skulder i balansräkningen totalt 10,6 11,6 154,4 154,0 Koncernen deltar aktivt i verksamheten inom fondens investeringskommitté. I Finland har koncernen tilläggspensionsplaner som administreras som förmånsbestämda planer. Pensionsfonden Metsäliiton Toimenhaltijain Eläkesäätiö beviljar en del av tjänstemännen ålders-, invaliditetsoch efterlevandepensioner utöver det lagstadgade pensionsskyddet. Inga nya medlemmar omfattas längre av pensionsfonden. Tillgångarna i pensionsfonden har placerats i fastigheter, koncernbolagens aktier och andelar samt i övriga noterade aktier och skuldebrev. Dessutom har pensionsfonden skuldebrevsfordringar hos koncernen samt banktillgångar. Ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp har därtill ett förmånsbestämt pensionsavtal med en fastställd pensionsålder på 62 år. Storleken på pensionen är högst 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Ledamöterna i ledningsgruppen har rätt till ett fribrev om anställningen inom Metsä Group upphör före pensionsåldern. Det förmånsbestämda systemet i Sverige gäller för tjänstemän födda 1978 eller tidigare. Planen beviljar ålders-, efterlevande- och invaliditetspensioner. Storleken på pensionen enligt planen grundar sig på lönen, där man tar hänsyn till kommande löneförhöjningar med inflationsjusteringar, anställningsår, befordringar och övriga väsentliga faktorer, såsom ändringar på arbetsmarknaden. Planen i Sverige är ofonderad. Åtagandet omfattas av en garantiförsäkring. Koncernen har dessutom förmånsbestämda planer i Belgien, Holland, Italien, Norge, Slovakien och Schweiz. SIFFRORNA I BALANSRÄKNINGEN Förmånsbestämda pensionsplaner Skulder i balansräkningen Överfonderade planer i balansräkningens tillgångar Nettoskuld för förmånsbestämda pensionsplaner totalt Milj. euro 143,8 142,4 -9,0 -3,3 Nuvärdet av fonderade åtaganden Det verkliga värdet av systemets tillgångar Underskott på fonderane åtaganden 134,8 139,1 Nuvärdet av ofonderade åtaganden 2013 2012 138,8 134,3 -134,0 -122,2 4,9 12,1 130,0 127,0 Underskott på förmånsbestämda pensionsplaner totalt 134,8 139,1 Nettoskuld i balansräkningen 134,8 139,1 FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONSPLANER Koncernens viktigaste förmånsbestämda pensionsplaner finns i Tyskland, Storbritannien, Finland och Sverige. I Tyskland har koncernen flera förmånsbestämda tilläggspensionsplaner. Planerna beviljar en ålders-, invaliditets- och efterlevandepension utöver det lagstadgade pensionsskyddet till de medarbetare, tjänstemän, den högsta ledning och tidigare ägare av lokala bolag som är berättigade till en sådan. Pensionsåldern är i allmänhet 65 år och storleken på pensionen beror på anställningstiden. För att få full pension måste tjänstemännen och den högsta ledningen ha varit anställda i 25–30 år. När det gäller kollektivanställda beaktas alla anställningsår efter fyllda 18 år. En del av pensionsplanerna är stängda. De förmånsbestämda planerna i Tyskland är ofonderade. De förmånsbestämda planerna i Storbritannien garanterar de personer som omfattas av systemet en pension, vars storlek beror på anställningstiden och lönen under de sista anställningsåren. Planerna är stängda för nya medlemmar. Tillgångarna i planen har placerats i fonder, som administreras enligt lokala regelverk och praxis. De fonder som sköts av utomstående aktörer betalar förmåner till dem som är berättigade till dessa. NOTER TILL BOKSLUTET 22–23 — BOKSLUT 2013 49 ÄNDRINGAR I FÖRMÅNSBESTÄMDA NETTOÅTAGANDEN UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN 2013 ÄNDRINGAR I FÖRMÅNSBESTÄMDA NETTOÅTAGANDEN UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN 2012 Milj. euro Åtagandets nuvärde Systemtillgångarnas verkliga värde Milj. euro Åtagandets nuvärde Systemtillgångarnas verkliga värde Totalt 1.1.2013 261,3 -122,2 139,1 Totalt 1.1.2012 227,5 -111,9 115,7 Utgift baserad på räkenskapsperiodens tjänstgöring 4,5 0,0 4,5 Utgift baserad på räkenskapsperiodens tjänstgöring Administrativa utgifter 0,0 0,1 0,1 Administrativa utgifter 4,0 0,0 4,0 0,0 0,1 Räntekostnad (+) eller ränteinkomst (-) 9,5 -4,8 4,8 0,1 Räntekostnad (+) eller ränteinkomst (-) 10,6 -5,3 Utgift baserad på tidigare tjänstgöring 0,6 0,0 5,3 0,6 Utgift baserad på tidigare tjänstgöring -0,2 0,0 -0,2 Vinster (-) och förluster på grund av åtagandets uppfyllande -3,3 3,7 0,3 Vinster (-) och förluster på grund av åtagandets uppfyllande Poster i räkenskapsperiodens resultat 11,3 -1,0 10,2 0,0 0,0 0,0 14,4 -5,1 9,2 Det verkliga värdet av planens tillgångar exklusive de poster som ingår i räntekostnaden eller ränteinkomsten 0,0 -3,0 -3,0 -0,4 Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund av befolkningsstatistiska antaganden 0,1 0,0 0,1 11,0 Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund av ekonomiska antaganden 26,2 0,0 26,2 Erfarenhetsbaserade vinster (-) eller förluster Poster på grund av omdefinitionen Det verkliga värdet av planens tillgångar exklusive de poster som ingår i räntekostnaden eller ränteinkomsten Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund av befolkningsstatistiska antaganden Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund av ekonomiska antaganden Erfarenhetsbaserade vinster (-) eller förluster Poster i räkenskapsperiodens resultat Poster på grund av omdefinitionen 0,0 -0,4 11,0 -12,9 0,0 0,0 -12,9 -0,4 0,0 -0,4 Poster som hänför sig till övrigt totalresultat 10,1 -12,9 -2,7 Poster som hänför sig till övrigt totalresultat Omräkningsdifferenser -3,4 2,2 -1,2 Omräkningsdifferenser Betalningar 0,0 -4,2 -4,2 Från dem som deltar i systemet 0,0 -0,1 0,0 Betalningar för planerna Utbetalda förmåner 31.12.2013 0,0 1,8 -3,0 25,1 2,9 -1,9 1,0 Betalningar Från arbetsgivare Uppfyllda åtaganden 1,8 28,2 Från arbetsgivare 0,0 -5,6 -5,6 Från dem som deltar i systemet 0,2 -0,2 0,0 -10,3 4,1 -6,3 -1,5 1,4 -0,1 261,3 -122,2 139,1 Betalningar för planerna -11,0 4,3 -6,7 Utbetalda förmåner 0,4 -0,1 0,3 Uppfyllda åtaganden 268,8 -134,0 134,8 31.12.2012 Uppfyllda åtaganden omfattar 3,3 miljoner euro som hänför sig till uttagna fribrev för två personer inom Metsä Groups pensionsplan för ledningsgruppen. SAMMANSÄTTNING AV TILLGÅNGARNA FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA ÅTAGANDEN OCH PLANER PER LAND 2013 Milj. euro Nuvärde för åtagandet Det verkliga värdet av systemets tillgångar Totalt Tyskland Storbritannien Finland Sverige Övriga länder Totalt 108,2 79,3 42,9 20,7 17,6 268,8 0,0 -88,3 -32,9 0,0 -12,8 -134,0 108,2 -9,0 10,0 20,7 4,8 134,8 SAMMANSÄTTNING AV TILLGÅNGARNA FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA ÅTAGANDEN OCH PLANER PER LAND 2012 Milj. euro Nuvärde för åtagandet Det verkliga värdet av systemets tillgångar Totalt 50 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 23 Tyskland Storbritannien Finland Sverige Övriga länder Totalt 102,1 75,6 42,9 23,8 16,8 261,3 0,0 -77,5 -32,6 0,0 -12,2 -122,2 102,1 -1,8 10,3 23,8 4,6 139,1 VIKTIGA AKTUARIELLA ANTAGANDEN 2013 Tyskland Storbritannien Finland Sverige Övriga länder 3,15 4,45 1,4–3,75 4,0 2,25–4,1 Löneökning, % 3,0 2,4 0,0–3,5 2,8 1,0–3,75 Pensionsökning, % 2,0 2,8–3,6 2,1 2,0 2,0–3,5 Män 21,0 22,0 19,0 19,7 17,2–21,5 Kvinnor 25,3 24,2 24,7 22,8 23,0–24,3 Män 23,8 23,4 20,6 21,7 17,2–25,7 Kvinnor 27,9 25,7 26,4 24,2 23,0–27,2 Diskonteringsränta Medellivslängd Personer som går i pension i slutet av rapportperioden Personer som går i pension 20 år efter rapporteringsperiodens slut VIKTIGA AKTUARIELLA ANTAGANDEN 2012 Tyskland Storbritannien Finland Sverige Övriga länder 3,76–5,3 4,35 3,2–3,5 3,2 2,0–4,0 2,0–3,0 2,5-2,8 0,0–3,5 2,7 1,0-4,0 2,0 2,6–2,8 2,1 2,0 2,0–3,8 Män 19,8 22,4 19,0 19,7 17,2–23,5 Kvinnor 24,2 25,0 24,7 22,9 23,0–26,3 Män 22,6 23,7 20,6 21,7 17,2–23,8 Kvinnor 26,8 27,0 26,4 24,2 23,0–25,3 Diskonteringsränta Löneökning, % Pensionsökning, % Medellivslängd Personer som går i pension i slutet av rapportperioden Personer som går i pension 20 år efter rapporteringsperiodens slut Antaganden gällande dödligheten görs utifrån försäkringsmatematikernas anvisningar. Dessa bygger på publicerade statistiska uppgifter och erfarenheter inom varje område. Utifrån dessa antaganden beräknas den förväntade återstående medellivslängden för de personer som går i pension vid 65 års ålder. DE FÖRMÅNSBESTÄMDA ÅTAGANDENAS KÄNSLIGHET FÖR ÄNDRINGAR I DE CENTRALA VIKTADE ANTAGANDENA 2013 Effekt på det förmånsbestämda åtagandet Ändring i antagandet Ökning Minskning Diskonteringsränta 0,5 % Minskning med 7,5 % Ökning med 8,3 % Löneökning, % 0,5 % Ökning med 1,1 % Minskning med 1,1 % Pensionsökning, % 0,5 % Ökning med 5,3 % Minskning med 5,3 % Ett års ökning i antagandet Ett års minskning i antagandet Ökning med 4,2 % Minskning med 4,2 % Förväntad medellivslängd Ovanstående känslighetsanalyser bygger på att alla andra antaganden förblir oförändrade om ett antagande förändras. I praktiken är detta inte sannolikt, och ändringar i vissa antaganden kan korrelera med varandra. Ett förmånsbaserat åtagandes känslighet för ändringar i väsentliga aktuariella antaganden har beräknats enligt samma metod som har använts vid beräkningen av pensionsåtagandena i balansräkningen. TILLGÅNGARNA I PLANERNA BESTÅR AV FÖLJANDE POSTER 2013 Noterade Onoterade TILLGÅNGARNA I PLANERNA BESTÅR AV FÖLJANDE POSTER 2012 Totalt % Egetkapitalinstrument 2,8 0,2 3,0 2% Skuldinstrument 3,1 Totalt % Egetkapitalinstrument Noterade Onoterade 1,9 0,2 2,1 2% Skuldinstrument 3,3 15 % 15,9 19,0 14 % 15,4 18,7 Fastigheter 6,5 6,5 5% Fastigheter 6,3 6,3 5% Godkända försäkringar 6,6 6,6 5% Godkända försäkringar 5,6 5,6 5% Likvida medel Likvida medel Investeringsfonder 3,0 3,0 2% 91,6 91,6 68 % Tillgångar i försäkringsbolagen Totalt 100,5 4,3 4,3 3% 33,5 134,0 100 % Investeringsfonder 2,1 2,1 2% 82,3 82,3 67 % Tillgångar i försäkringsbolagen Totalt 89,6 5,1 5,1 4% 32,6 122,2 100 % NOTER TILL BOKSLUTET 23 — BOKSLUT 2013 51 Tillgångarna i pensionsplanerna omfattar andelar i Metsäliitto Osuuskunta till ett verkligt värde på 0,2 miljoner euro (0,2) samt Aoch B-aktier i Metsä Board Oyj till ett verkligt värde på 1,9 miljoner euro (1,1). De förmånsbestämda pensionsplanerna utsätter koncernen för flera olika risker, varav de viktigaste beskrivs nedan. TILLGÅNGARNAS VOLATILITET Vid beräkningen av de skulder som planerna ger upphov till har man använt diskonteringsränta som bygger på avkastningen på de högklassiga masskuldebrevslån som företagen har emitterat. Om avkastningen på tillgångarna för planerna understiger denna avkastning uppstår ett underskott eller överskottet minskar. Koncernen strävar efter att minska placeringsrisken genom att diversifiera systemets tillgångar i olika egendomstyper, såsom aktier, fastigheter samt masskuldebrevslån från staten och företag. En stor del av tillgångarna för planerna består i Storbritannien av aktier i aktiefonder, som man på lång sikt förväntar kommer att ge en bättre avkastning är masskuldebrevslånen från företag, även om de på kort sikt ger upphov till volatilitet och risker. ÄNDRINGAR I AVKASTNINGEN PÅ MASSKULDEBREVSLÅNEN Den minskade avkastningen på de masskuldebrevslån som företagen har emitterat ökar de skulder som systemet ger upphov till, även om värdeökningen på de masskuldebrevslån som ingår i systemet kompenserar detta till en viss del. INFLATIONSRISKEN Merparten av förmånsåtagandena i planerna är inflationsindexerade, och en högre inflation ökar skulderna (även om inflationshöjningarna i många fall har ett tak för att skydda planerna mot mycket hög inflation). Merparten av tillgångarna i planerna är antingen sådana att de inte påverkas av inflationen alls (masskuldebrevslån med fast ränta) eller endast i mycket liten utsträckning (aktier). Det betyder att en ökad inflation ökar underskottet. 24.Avsättningar Milj. euro Avsättning för omstrukturering Avsättning för miljökostnader Övriga avsättningar Totalt 1.1.2013 45,0 26,6 16,9 88,4 Omräkningsdifferens -0,2 0,0 -0,2 -0,5 3,4 7,4 0,9 11,6 -33,2 -4,9 -3,1 -41,3 -3,1 -1,1 -1,2 -5,4 0,0 0,2 0,0 0,2 11,8 28,2 13,2 53,2 Ökning av avsättningar Ianspråktagna avsättningar Återföring av outnyttjade avsättningar Diskonteringsinverkan 31.12.2013 2013 2012 Långfristiga 19,3 34,6 Kortfristiga 33,9 53,8 Totalt 53,2 88,4 Milj. euro Ökningen i Metsä Woods omstruktureringsavsättning om 3,3 miljoner euro hänför sig till planerna på att stänga den franska sågen Casteljaloux inklusive dess förädlings- och distributionsenhet. Metsä Boards Husum-fabrik i Sverige bokförde en avsättning för miljökostnader om 6,5 miljoner euro. I samband med försäljningen av Alizay återförde Metsä Board avsättningar om totalt 2,4 miljoner euro. En 1,3 miljoner euros återföring hänför sig till produktionsförändringen år 2011 i Metsä Board Gohrsmühle. Största delen av de långfristiga avsättningarna antas förfalla till slutet av år 2017. 25.Låneskulder FÖRVÄNTAD MEDELLIVSLÄNGD Merparten av åtagandena enligt planerna hänför sig till generering av livslånga förmåner för medlemmarna. Den förväntade ökade medellivslängden ökar därmed åtagandena enligt planerna. Avgifterna för förmånsbestämda pensionsplaner efter avslutad anställning förväntas bli 10,5 miljoner euro under 2014. Medellängden på ett förmånsbaserat åtagande är 15,4 år (15,4). RÄNTEBÄRANDE LÅNESKULDER Milj. euro BALANSVÄRDE 2013 BALANSVÄRDE 2012 LÅNGFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE LÅNESKULDER Masskuldebrevslån 189,3 261,0 Lån av kreditinstitut 1 054,4 565,9 272,5 245,1 Pensionslån Finansiella leasingskulder 33,9 37,7 Övriga skulder 51,7 51,5 1 601,9 1 161,2 136,0 743,8 Totalt KORTFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE LÅNESKULDER Kortfristig andel av långfristiga skulder 2,2 0,3 Övriga skulder 216,5 214,2 Totalt 354,6 958,2 1 956,5 2 119,5 Kortfristiga skulder Räntebärande låneskulder totalt 52 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 24–25 RÄNTEBÄRANDE FINANSIERINGSTILLGÅNGAR Milj. euro BALANSVÄRDE 2013 BALANSVÄRDE 2012 9,8 8,9 LÅNGFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE FINANSIERINGSTILLGÅNGAR 26.Övriga skulder 2013 Milj. euro Lånefordringar KORTFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE FINANSIERINGSTILLGÅNGAR 7,9 Lånefordringar Resultatpåverkande placeringar till verkligt värde Placeringar till periodiserad anskaffningsutgift 2,1 20,1 0,0 280,6 401,0 Kontanter och bankkonton 152,0 117,5 Totalt 460,6 520,6 Räntebärande finansieringstillgångar totalt 470,4 529,5 1 486,1 1 590,0 Räntebärande nettoskuld totalt Erhållna förskott 1,9 1,7 Övriga skulder 3,8 0,1 Resultatregleringar 0,9 2,4 Totalt 6,6 4,2 27.Leverantörsskulder och övriga skulder Milj. euro 2002–2014 Ränta, % 9,400 2013 0,0 4,7 87,2 Resultatregleringar 0,5 0,8 Totalt 5,2 4,8 9,000 15,3 15,3 8,750 0,0 448,8 2012–2017 5,125 Varat yhteensä 174,1 173,8 RÄNTEFRIA SKULDER TILL ÖVRIGA 189,3 725,2 Erhållna förskott Leverantörsskulder Övriga skulder FINANSIELLA LEASINGSKULDER, FÖRFALLOTIDER Resultatregleringar 2013 2012 MINIMILEASINGAVGIFTER 7,1 7,7 1–2 år 21,5 6,3 2–3 år 1,8 3,8 3–4 år 1,5 3,0 4–5 år 1,3 2,6 Över 5 år 10,2 26,5 Totalt 43,4 49,9 Framtida finansiella kostnader Nuvärde av minimileasingavgifter 4,0 Leverantörsskulder 2004–2020 under 1 år 2012 2012 2006–2013 Milj. euro 2013 RÄNTEFRIA SKULDER TILL INTRESSEFÖRETAG MASSKULDEBREVSLÅN Milj. euro 2012 RÄNTEFRIA SKULDER TILL ÖVRIGA 3,2 5,6 40,2 44,3 15,3 4,6 330,4 330,4 64,9 78,7 334,8 335,5 Totalt 745,5 749,1 Leverantörsskulder och övriga skulder totalt 750,8 754,0 Nuvärde av minimileasingavgifter 6,3 6,6 1–2 år 20,8 5,4 2–3 år 1,5 3,0 3–4 år 1,2 2,3 4–5 år 1,1 2,0 Över 5 år 9,2 24,9 40,2 44,3 under 1 år Totalt De mest betydande finansiella leasingavtalen gäller Metsä Boards Äänevoima-kraftverk. Avtalstiden för Äänevoima Oy var ursprungligen 10-15 år. Skulderna förfaller senast år 2017. I avtalen ingår optioner för förlängning och köp. NOTER TILL BOKSLUTET 26–27 — BOKSLUT 2013 53 28.Hantering av finansiella risker De finansieringsrisker som förknippas med affärsverksamheten kontrolleras i enlighet med en av företagets styrelse och ledning fastställd finansieringspolicy. I policyn ingår detaljerade anvisningar för bland annat hanteringen av valuta-, ränte-, likviditets- och motpartsrisker samt användningen av derivatinstrument. Råvarurisker kontrolleras enligt policyn för råvarurisker. Målet är att skydda företaget mot betydande finansierings- och råvarurisker, jämna ut kassaflödet och ge affärsenheterna tid att anpassa verksamheten till nya förhållanden. Metsä Group Treasury Oy är ett bolag som specialiserat sig på finansiering och som verkar som koncernens interna bank. Under 2013 sålde Metsä Board sitt innehav om 51 procent i Metsä Group Treasury till Metsäliitto Osuuskunta som nu äger 100 procent av företaget. Finansieringsfunktionerna har centraliserats till Metsä Group Treasury som svarar för koncernbolagens finansieringspositioner i enlighet med den strategi och finansieringspolicy som koncernbolagen fastställt, producerar de behövliga finansieringstjänsterna inom Metsä Group samt fungerar som kunskapscenter för finansieringsärenden. VALUTARISK Metsä Groups valutarisk består av valutaflödesrisken och omräkningsrisker i anslutning till eget kapital i valuta samt av finansiella valutarisker. Huvuddelen av koncernens kostnader uppkommer på euroområdet och till en del i Sverige, medan en stor del av försäljningsintäkterna inkommer i andra valutor än euro. Därför kan det hända att försäljningsintäkterna varierar på grund av valutakursförändringar medan produktionskostnaderna hålls oförändrade. Produkterna prissätts också ofta i någon annan valuta än hemvalutan. Till denna så kallade valutaflödespositionen hör balanspositionen av valutamässiga kundfordringar och leverantörsskulder samt en fjärdedel av det kontrakterade eller förutsägbara valutaflödet. US-dollar, det brittiska pundet och den svenska kronan är huvudvalutorna i koncernens valutaflödesposition. Om dollarn och pundet förstärks har detta en positiv effekt på koncernens resultat, och en negativ effekt om de försvagas. Om den svenska kronan försvagas förbättras koncernens resultat. Andra centrala valutor är bl.a. AUD, CHF, DKK, NOK och RUB. Säkringspolicyn går ut på att säkra balanspositionen och en fjärdedel av den årliga valutaflödespositionen för kontrakterade eller förutsägbara valutaflöden. Säkringen kan dock variera mellan 0 och 12 månader. Finansieringspolicyn upptar speciella direktiv under vilka avvikelser från normen kan ske. Styrelsen i varje koncernbolag besluter om de säkringsgrader, som märkbart avviker från finansieringspolicyn. Beloppet av säkringar per valuta beror på rådande kursnivåer och -förväntningar, räntedifferenser mellan valutorna och kursriskens betydelse för koncernresultatet. Största delen av valutaflödespositionen säkras via terminer, men också valutalån och valutaoptioner används. Som en del av säkringen av valutaflödespositionen tillämpas säkringsredovisning enligt IAS 39, vilket innebär att det verkliga värdet av 54 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 28 de säkringar som används för säkringsredovisning bokförs i balansräkningen i det egna kapitalet, i fonden för verkligt värde. Av valutaflödespositionen hade vid räkenskapsperiodens slut i genomsnitt 4,6 månader säkrats (2012: 4,7). Under räkenskapsperioden har säkringsgraden varierat mellan 4 och 5 månader (4–5). Säkringsgraden för US-dollarn var 3,2 månader (5,6), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 3,5 månader (2,6). Säkringsgraden för den svenska kronan var 8,2 månader (5,0), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 4,5 månader (4,2) och pundets säkringsgrad var 4,9 månader (3,8), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 1,9 månader (2,3). Med de säkringar som används för säkringsredovisning har man av valutaflödespositionen skyddat den del av försäljningen som förutsetts att vara mycket sannolik. Av normen som utsatts i säkringspolicyn hade vid årets slut i medeltal 94 procent (94) säkrats. Omräkningsrisken av en nettoplacering som görs i en utländsk enhet uppkommer då de egna kapitalen för dotter- och intresseföretag som ligger utanför euroområdet konsolideras till euro i bokslutet. Enligt finansieringspolicyn ska 0–100 procent (0–100) av det egna kapitalets position vara säkrat. Omräkningsrisken för det egna kapitalet har säkrats med terminer. För säkring av det egna kapitalets position tillämpas säkringsredovisning enligt IAS, vilket innebär att säkringens kursdifferenser bokförs mot det egna kapitalets omräkningsdifferenser i balansräkningen för de säkringar som visat sig vara effektiva. Av det egna kapitalets position var i genomsnitt 10 procent (12) säkrat under räkenskapsperioden och vid slutet av perioden 10 procent (10). Den låga säkringsgraden beror på att säkringen av det egna kapitalet i svenska kronor och polska zlotyn upphörde under åren 2011 och 2012. Koncernen tillämpar metoden Value-at-Risk (VaR) för att utvärdera risken i den öppna valutapositionen. VaR uträknas på avvikelser från den finansieringspolicyenliga säkringsnormen om balansposition och en fjärdedel av den årliga valutaflödespositionen. På risktalet VaR til�lämpas ett 99 procents konfidensintervall och en månads tidsperiod, så VaR anger att med 1 procents sannolikhet minskar den öppna valutapositionens marknadsvärde med mer än den summa risktalet anger under en månads tid. Befogenheterna beträffande säkringar har fastställts genom att begränsa företagsledningens befogenheter att fatta beslut såväl med avseende på maximibelopp för valutaspecifika säkringsgrader som på VaR-risklimit. Eventuella strategiska beslut som överstiger risklimiterna fattas i företagets styrelse. Summan av limiterna för koncernbolagens valutaflödesrisker är 19,0 miljoner euro (16,0) och summan av koncernbolagens VaR-tal uppgår vid slutet av räkenskapsperioden till 5,7 miljoner euro (3,0). Medeltalet under räkenskapsperioden har varit 4,6 miljoner euro (3,9). Volymerna och de verkliga värdena för derivaten som tillämpats vid hanteringen av valutariskerna har visats i punkt 29 i noterna till bokslutet. VALUTAFLÖDE OCH SÄKRING VALUTAFLÖDE, NETTO SÄKRING, MÅN. Milj. euro Säkring 31.12 USD 470,8 -127,4 3,2 Medeltal 3,9 GBP 275,9 -112,2 4,9 4,4 SEK -346,0 236,4 8,2 6,3 NOK 97,0 -23,5 2,9 3,0 DKK 70,0 -22,7 3,9 4,1 Övrig lång 87,6 -17,1 2,3 3,5 Övrig kort -64,0 6,8 1,3 2,2 Totalt 2013 1 411,3 -546,1 4,6 4,4 Totalt 2012 1 484,8 -576,5 4,7 4,6 RÄNTERISK SÄKRING AV NETTOINVESTERINGAR I UTLÄNDSKA BOLAG EGET KAPITAL Koncernen tillämpar säkringsredovisning till verkligt värde enligt IAS 39 på lån med fast ränta, som via swap- och valutaväxlingsavtal har konverterats till finansiering med rörlig ränta. Koncernen tillämpar dessutom säkringsredovisning för penningflöde enligt IAS 39 på största delen av de swapavtal, som har använts för att konvertera finansiering med rörlig ränta till finansiering med fast ränta. Bruttovolymen av räntederivaten är vid bokslutstillfället (inkl. valutaswapavtal) 822,7 miljoner euro (1 298,3). Av derivatportföljen riktades en andel på 659,2 miljoner euro (1 079,1) till säkringsredovisning och de öppna derivaten med resultatinverkan uppgick till 163,5 miljoner euro (219,2). Ränteswap- och valutaswapavtalens maturitet varierar mellan 1 och 7 år (1–8). SÄKRING, % Milj. euro Säkring 31.12 Medeltal GBP 85,7 -70,0 82,0 82,0 SEK 458,0 0,0 0,0 0,0 Övriga 147,4 0,0 0,0 0,0 Totalt 2013 691,1 -70,0 10,0 10,0 Totalt 2012 753,3 -77,7 10,0 12,0 Lånebelopp, milj. euro Räntebindningstid, mån. 2013 2012 1 743 1 907 20,9 23,2 Medelränta, % 4,5 5,1 Räntekänslighet, milj. euro 2,2 -0,3 Räntekänslighet är en uppskattning av vilken effekt en ränteförändring om en procentenhet har på de årliga nettoräntekostnaderna. Ränteriskpositionen innehåller inte den andel av Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital, som bokförts som kortfristigt räntebärande kapital. REFINANSIERING AV LÅN RÄNTERISK Milj. euro Ränterisken riktar sig främst mot de räntebelagda fordringarna och skulderna i balansräkningen samt valutasäkringarna. De räntebelagda fordringarna och skulderna presenteras i not 25. De mest centrala valutorna i riskhanteringen är euron, US-dollarn, engelska pundet och den svenska kronan. Målet med ränteriskspolicyn är att minimera den av ränteförändringarna orsakade negativa effekten på koncernens och koncernbolagens resultat och finansiella situation samt sträva efter att optimera finansieringskostnaderna inom ramen för risklimiterna. Effekten av förändrad räntenivå på finansieringskostnaderna beror av de räntebelagda finansieringsposternas räntebindningstid som inom koncernen mäts med durationen. Då durationen förlängs påverkar en höjning av räntenivån långsammare finansieringsskuldernas räntekostnader. Låneportföljens räntebindningstid påverkas bl.a. genom att reglera finansiering med rörlig versus fast ränta samt genom att använda räntederivat. För att hantera ränterisken använder koncernen bl.a. ränteswapavtal, räntefuturer samt ränteoptioner. Den finansieringspolicyenliga normen för räntebindningstiden förlängdes under år 2013 från 6 till 12 månader. Bindningstiden kan dock variera från den i finansieringspolicyn specificerade normen inom ramen för de fastställda befogenheterna, så att företagets ledning fattar beslut om normavvikelser som överstiger fyra månader. Lånens räntebindningstid uppgick i slutet av året till 20,9 månader (23,2). Under räkenskapsperioden har räntebindningstiden varierat mellan 19 och 24 månader (15–24). Enligt lånepositionen i slutet av år 2013 innebär en 1-procentenhets räntehöjning att de kommande 12 månadernas räntekostnader kalkylmässigt stiger med 2,2 miljoner euro (-0,3), beroende på att beloppet av finansmedel med rörlig ränta är stor i förhållandet till lån med rörlig ränta. Då Metsä Group använder räntederivat utsätts den för en värdeförändringsrisk, som beror av förändringar i marknadspriserna, eftersom derivat enligt IAS 39 ska värderas till verkligt värde i balansen. Att tillämpa säkringsredovisning jämnar dock ut den effekt derivatens marknadsvärdesförändringar har på koncernens resultat. 1–4/2014 638 5–8/2014 198 9–12/2014 2015 TOTALT 11 133 2016 255 2017 222 >2017 Totalt 286 1 743 RÅVARURISK För säkringen av råvarurisker tillämpas en för varje råvaruslag separat definierad riskhanteringspolicy. Enligt policyn sker hanteringen av råvarurisker centralt via Metsä Group Treasury på basis av den strategi som koncernbolagens styrelser godkänt. Råvarusäkringspolicyn tillämpas för hantering av prisriskerna för elektricitet, naturgas och massa. Transaktionerna i samband med utsläppshandeln styrs också via Metsä Group Treasury. Målet med hanteringen av koncernens elprisrisk är att balansera elprisförändringarnas inverkan på koncernens resultat och ekonomiska ställning. Huvudprincipen är att skydda elköpens positioner, som består av differensen mellan de fabriksspecifika elkonsumtionsprognoserna och kraftverksproduktionsandelarna. För elanskaffningen till Metsä Boards och Metsä Tissues fabriker i Finland och Sverige tillämpas säkringsstrategin centrerat via Metsä Group Treasury i samarbete med koncernfunktionen Metsä Group Energi. Säkringarna av de mellaneuropeiska elprisriskerna verkställs av Metsä Group Energi i samarbete med de lokala energienheterna med fysiska avtal. Metsä Board, Metsä Tissue och Metsä Wood säkrar aktivt elprisrisken så att säkringsnormen är satt till en 80 procent, 40 procent, 20 procent och 0 procent säkringsnivå (80, 40, 20, 0) från den förutsedda nettopositionen för den första, andra, tredje och fjärde efterföljande 12-månaders period. För elsäk- NOTER TILL BOKSLUTET 28 — BOKSLUT 2013 55 ringar har man tillämpat säkringsredovisning enligt IAS 39, av vilket följer att de säkringar som använts för säkringsredovisning i balansen har bokförts till fonden för verkligt värde i det egna kapitalet och först då de förutsedda elanskaffningarna realiserats, som en korrigering av anskaffningarna i resultaträkningen. Metsä Fibre säkrar varken sin eleller naturgasposition. Av energianskaffningen till koncernens fabriker är cirka en fjärdedel naturgasbaserad. Priserna för naturgasleveranserna är i Mellan-Europa bundna till marknadspriset för naturgas. I Finland är naturgasleveransernas priser bundna till utvecklingen av tung brännolja, importkol och energiprisindex. Säkringen av prisrisken för naturgas sköts huvudsakligen med fysiska avtal till fast pris. För Finlands del är endast oljeandelen fastslagen. Utgångspunkten för prisrisksäkringen för naturgas i Finland är att skydda avtalets oljerelaterade del med hjälp av oljederivat och fysiska leveransavtal med fast pris. Metsä Tissue har under år 2012 börjat använda säkringsredovisning enligt IAS 39 för att säkra prisrisken för naturgasköpen i Tyskland. Säkringsstrategin baseras på en riskpolicy enligt vilken säkringsbesluten fattas av Metsä Group Energi med stöd av Metsä Group Treasury och betydande strategiska beslut fattas i koncernbolagens styrelser. Av elsäkringarna har cirka 39 procent (41) verkställts med fysiska leveransavtal och 61 procent (59) som så kallade finanssäkringar med hjälp av elderivat. Av finanssäkringarna har vid årsslutet cirka 99 procent (100) säkringsredovisats. Av prisrisksäkringarna för naturgas har 72 procent (91) verkställts med fysiska leveransavtal och 28 procent (9) med så kallade finanssäkringar. Enligt säkringspolicyn för massa kan koncernföretaget valbart säkra sin prisrisk antingen med finansavtal via Metsä Group Treasury eller med fysiska avtal till fasta pris. I säkringen av massaprisrisk tillämpas säkringsredovisning enligt IAS. I slutet av året hade Metsä Group inga avtal gällande massaderivat. Volymerna och de verkliga värdena för derivaten som tillämpats vid hanteringen av råvaruriskerna har visats i punkt 29 i noterna till bokslutet. SÄKRING AV ELPRISRISK, 31.12 2013 2012 Elposition, netto 2014 1 317,4 1 393,5 Säkring av elposition 2014 1 485,0 1 394,5 113 100 GWh Säkringsgrad i slutet av året, % Elprisrisken säkras enligt fastställd riskhanteringspolicy för en tidshorisont om 4 år antingen med fysiska kontrakt eller med finanskontrakt. Uträkningen berör enbart säkringav följande års elprisrisk. I nettoelpositionen har beaktats både den egna elproduktionen och intresseföretagens elproduktion. sträcka sig över en fyra års maturitet. Då finansieringsmarknaderna fungerar normalt ur koncernens synvinkel sett, är målet också att undvika att hålla överloppslikviditet i form av placeringar och i stället upprätthålla likviditetsreserven som bindande kreditlöften utanför balansen. Hörnstenen för hanteringen av likviditetsrisken är att dimensionera koncernens operativa beslut på ett sådant sätt att målen som uppställts för skuldsättningsgraden och en tillräcklig likviditetsreserv kan tryggas i alla konjunkturlägen. Likviditetsrisken hanteras också genom att på ett mångsidigt sätt använda olika kapital- och finansieringsmarknader för att minska beroendet av en enskild finansieringskälla. I beslut som rör finansieringen betonas också optimeringen av lånens maturitetsstruktur. Under de senaste åren har likviditeten och speciellt koncernens kapitalstruktur stärkts bl.a. genom Metsä Fibres ägararrangemang och försäljning av annan egendom. Finansieringsarrangemangen under år 2013 har i en betydande grad balanserat lånematuriteten. I april tog Metsä Board ut 500 miljoner euro av det syndikerade kreditlånet som undertecknades i maj 2012 och betalade bort det återstående beloppet av ett masskuldebrevslån på 500 miljoner euro. I december betalade Metsä Board bort en låneandel på 150 miljoner euro (bridge financing) och finansierade det i huvudsak med pensionslån och banklån. Metsä Tissue undertecknade i april ett syndikerat låneavtal på 200 miljoner euro. Genom lånet återfinansierades det syndikatlån som skulle förfalla i september 2013. Metsäliitto Osuuskunta undertecknade ett syndikerat låneavtal på 400 miljoner euro i december som förfaller år 2019. Genom lånet återfinansieras det syndikatlån som förfaller i april 2014. Metsä Groups likviditet har fortfarande varit stark. Den tillgängliga likviditeten var vid slutet av räkenskapsperioden 1 188,4 miljoner euro (1 167,8) varav 735,7 miljoner euro (649,3) i bindande långfristiga kreditlöften och 452,7 miljoner euro (518,5) i likvida medel och placeringar. Dessutom hade koncernen kortfristiga icke-bindande företagsbevisprogram och kreditlimiter till ett värde av cirka 174,7 miljoner euro (526,5). Antalet tillgängliga företagscertifikatprogram har omdimensionerats under 2013 så att de motsvarar koncernens storlek och behov. I slutet av 2013 täcker likviditetsreserven hela det förutsedda finansieringsbehovet för år 2014. Alternativ för återfinansiering för åren 2014–2016 kartläggs för tillfället. Av långfristiga lån och kreditlöften sträcker sig 5 procent (26) över en period om 12 månader och 34 procent (16) över en period om fyra år. De långfristiga lånens genomsnittliga maturitet är 3,3 år (2,0). Den kortfristiga finansieringens andel av koncernens räntebelagda skulder är 11 procent (10). Kassaflödet för låneamorteringarna presenteras i not 28. MOTPARTSRISK LIKVIDITETSRISK Med likviditetsrisk avses att de finansiella tillgångarna och möjligheterna att ta lån inte är tillräckliga för att täcka finansieringsbehovet i verksamheten eller att kapitalanskaffningen blir orimligt dyr. Risken bevakas genom att man värderar likviditetsbehovet för 12–24 månader och säkerställer att likviditeten täcker huvuddelen av detta. Likviditetsreserven ska enligt finansieringspolicyn ständigt täcka 100 procent (80– 100) av de första 12 månadernas och 50–100 procent (50–100) av de följande 12–24 månadernas likviditetsbehov. Målet är att högst 20 procent (20) av koncernens lån inkluderande bindande kreditlöften får utgå under de följande 12 månaderna och minst 25 procent (35) måste 56 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 28 De finansiella instrumenten medför en risk att koncernen lider förluster när en motpart inte kan fullfölja sina förpliktelser. Koncernen hanterar denna risk genom att göra finansieringstransaktioner bara med de mest kreditvärdiga motparterna och inom ramen för i förväg fastställda gränser. Under räkenskapsperioden uppkom inga förluster i anknytning till kreditriskerna i finansieringen. Motpartsrisken som hänför sig till finansieringen begränsas av att koncernens likviditetsreserv upprätthålls till en del i form av bindande kreditlimiter. Kassa och banktillgodohavanden och andra placeringar har distribuerats till ett flertal banker och institutionella företagscertifikat. Motpartslimiterna har under året granskats med beaktande av koncernens behov samt motparternas eko- nomiska ställning. Derivathandeln regleras av standardiserade ISDAavtal som upprättats med motparterna. Koncernens kundfordringar är förknippade med en motpartsrisk, dvs. en risk att motparten är oförmögen att fullfölja sina förpliktelser. Kreditrisken som är förknippad med kundfordringarna hanteras baserat på en av ledningen godkänd kreditriskhanteringspolicy. För alla kunder har kreditlimiter fastställts och dessa revideras regelbundet på basen av bokslut och betalningsbeteende samt på basen av uppgifter från kreditoch ratingbolag. De enskilda kundernas kreditlimiter granskas minst en gång per år. Ibland, om ledningen anser det nödvändigt, används också rembursaffärer, bankgarantier, moderföretagsgarantier samt kreditförsäkringar för att minska kreditrisken. Limitgränserna godkänns enligt kreditriskpolicyn och gränserna för godkännande varierar inom koncernens affärsverksamheter. Den operativa ledningen uppskattar och definierar alla de centrala kreditlimiterna som saknar kreditförsäkring och/eller någon annan slags försäkringsgaranti enligt kreditriskhanteringspolicyn. I förhållande till alla Metsä Groups kundfordringar vid årets slut var de förfallna kundfordringarna 17,7 procent (13,0), varav 0,1 procent (0,2) mellan 90 och 180 dagar och 1,5 procent (0,8) över 180 dagar. Dessutom prövar koncernen sina kundfordringar för nedvärdering. En nedvärdering görs, när kundföretaget gått i konkurs eller då betalningarna är över 6 månader förfallna (180 dagar) och ingen bindande betalningsplan har gjorts eller då det inte finns några godtagbara förklaringar. De osäkra kundfordringarna har specificerats i punkt 19 i noterna till bokslutet. Kundfordringarna är geografiskt spridda till ett stort område såsom framgår ut not 3, Segmentinformation. De största kreditriskerna finns i Storbritannien, Tyskland, Finland, Italien, Belgien, Sverige och Polen. De 10 största länderna representerar cirka 70 procent (70) av alla externa kundfordringar. Kreditriskandelen för koncernens största enskilda kund (enskilt företag eller samägd företagsgrupp) ligger på 7 procent (7) av de totala kundfordringarna år 2013. Kreditriskandelen för de tio största kunderna (enskilda företag eller samägda företagsgrupper) är 30 procent av de totala kundfordringarna (28). I slutet av år 2013 var största delen av koncernens kundfordringar säkrade. HANTERING AV KAPITALSTRUKTUR Med kapital och kapitalstruktur avses de medel som ägarna har placerat och de medel som ägarna har kvarlämnat som balanserade vinstmedel i företaget (eget kapital) och det lånekapital (främmande kapital) som utomstående har investerat i företaget samt förhållandet mellan dessa kapital. Koncernens målsättning vid hantering av kapitalstrukturen är att upprätthålla en effektiv kapitalstruktur som säkerställer koncernens verksamhetsbetingelser på finans- och kapitalmarknaden under alla förhållanden, oberoende av branschens cyklicitet. För kapitalstrukturen har man i koncernens operativa verksamhet definierat centrala målvär- den som motsvarar de traditionella krav som tillämpas på finans- och kapitalmarknaden. Företagets styrelse och styrelsens kontrollutskott gör en regelbunden bedömning av koncernens kapitalstruktur. Koncernen följer upp utvecklingen av den egna kapitalstrukturen med hjälp av nyckeltal som beskriver nettoskuldsättningsgraden och soliditeten. Koncernens målsättning på lång sikt är en nettoskuldsättningsgrad på högst 100 procent och en soliditet om minst 40 procent (tillfälliga undantag tillåtna). DE NYCKELTAL SOM BESKREV KAPITALSTRUKTUREN 31.12.2013 OCH 31.12.2012 VAR: 2013 Milj. euro Nettoskuldsättningsgrad, % Soliditet, % Räntebärande främmande kapital 2012 76 86 38,1 34,8 1 956,5 2 119,5 470,4 529,5 Räntebärande nettoskuld 1 486,1 1 590,0 Eget kapital 1 482,6 1 366,7 - räntebärande finansieringstillgångar 476,3 491,2 Totalt 1 958,9 1 857,9 Balansomslutning 5 164,0 5 344,4 + innehav utan bestämmande inflytande - erhållna förskott Totalt 17,3 6,4 5 146,7 5 338,0 Metsä Groups lånefinansiering var i slutet av år 2013 ordnad så, att Metsä Board, Metsä Fibre och Metsä Tissue var för sig hade egna lån för att täcka sina underkoncerners finansieringsbehov. Företagens lån var oberoende av varandra. Också för Metsäliitto Osuuskunta hade en separat finansiering ordnats för att täcka finansieringsbehovet för moderföretaget samt för Metsä Forest och Metsä Wood. I vissa av låneavtalen finns klausuler angående koncernens ekonomiska prestation och kapitalstruktur. Övriga klausuler förknippade till koncernens lån är sedvanliga villkor som bland annat begränsar ansvarsförbindelser, överlåtelse och försäljning av egendom, skuldsättning av dotterföretag, betydande förändringar i rörelseverksamheten samt majoritetsförändringar i ägarstrukturen. Alla koncernbolag var under räkenskapsperioderna 2013 och 2012 inom de gränser som avtalats i låneavtalen. I fall att Metsäliitto Osuuskunta eller dess dotterföretag av någon anledning inte skulle kunna uppfylla ovan nämnda förpliktelser angående nyckeltalen, måste företagen få kreditgivaren att avstå från att fordra nämnda förpliktelser, förhandla om refinansiering, eller betala sina lån tillbaka för att undgå avtalsbrott, vilket kunde få en negativ inverkan på den ekonomiska ställningen. NOTER TILL BOKSLUTET 28 — BOKSLUT 2013 57 KÄNSLIGHETSANALYS FÖR MARKNADSRISKER INVERKAN PÅ POSITION AV EGET KAPITAL OCH FLÖDESPOSITION 31.12 Milj. euro Inverkan på finansieringstillgångar och skulder 2013 2012 Inverkan på position av eget kapital 2013 2012 Inverkan på position av eget kapital inkl. säkring 2013 2012 Inverkan på årligt kassaflöde Inverkan på årligt kassaflöde inkl. säkring 2013 2012 2013 2012 -2,2 0,3 11,3 17,4 -5,0 -6,6 7,3 9,4 -47,1 -39,4 -34,3 -21,2 -27,6 -30,9 -16,4 -21,2 34,6 -43,5 11,0 25,3 RÄNTERISK (MARKNADSRÄNTORNA +100 BP) Resultatpåverkan Övrig inverkan på eget kapital 1,3 3,4 12,2 13,7 RÅVARURISK (ELPRISET +20 %) Resultatpåverkan 0,0 0,0 12,3 15,9 Resultatpåverkan -8,9 -4,3 Övrig inverkan på eget kapital 13,6 8,3 Övrig inverkan på eget kapital VALUTARISK (USD -10 %) -0,2 -0,1 -0,2 -0,1 -8,6 -10,9 -1,6 -3,2 -45,8 -51,3 -45,8 -51,3 VALUTARISK (GBP -10 %) Resultatpåverkan Övrig inverkan på eget kapital 2,9 0,5 10,7 13,6 VALUTARISK (SEK -10 %) Resultatpåverkan Övrig inverkan på eget kapital -2,7 2,3 -12,6 -14,6 poster med ”+” tecken = positiv inverkan = ökning av tillgångarna / minskning av skulderna / ökning av kassaflödet poster med ”-” tecken = negativ inverkan = minskning av tillgångarna / ökning av skulderna / minskning av kassaflödet Enligt IFRS 7 måste koncernen presentera en känslighetsanalys för de olika marknadsrisker som den utsätts för på rapporteringsdagen och visa hur relativt möjliga ändringar i de relevanta riskvariablerna skulle påverka resultatet och det egna kapitalet på rapporteringsdagen. Koncernen har identifierat marknadsräntorna, elpriserna och valutakurserna som centrala marknadsrisker och har definierat en ökning av räntenivån med 1 procentenhet, en ökning av elpriset med 20 procent och en försvagning av US-dollarn, det engelska pundet och den svenska kronan med 10 procent som relativt möjliga riskvariabler. De nämnda valutorna representerar cirka 80 procent av koncernens årliga flödesposition. Marknadsrisken är till sin karaktär relativt linjär, så att verkningarna av en motsatt förändring i marknadspriset storleksmässigt inte skiljer sig så mycket från de presenterade talvärdena. Känslighetsanalyserna för marknadsriskerna har beräknats genom att man tillämpat etablerade metoder för beräkning av finansinstrumentens marknadsvärden som beskrivits i redovisningsprinciperna. Talvärdena på rapporteringsdagen återspeglar relativt väl de genomsnittliga marknadsriskerna under rapporteringsperioden. 58 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 28 Dessutom presenterar koncernen sådana talvärden som beskriver riskvariablernas inverkan på positionen av det egna kapitalet och det årliga kassaflödet för att ge en bredare bild av marknadsriskerna för räntorna, elpriset och valutakurserna. De årliga kassaflödena är baserade på prognoser och inte på befintliga kommersiella avtal. Om dollarn och pundet försvagas har detta en negativ effekt på den årliga flödespositionen, och om den svenska kronan försvagas är inverkan positiv. Beroende på säkringsstrategin så minskas denna effekt av säkringarna. Inverkan på positionen för det egna kapitalet uppkommer vid konsolideringen av dotterföretagens egna kapital. En höjning av elpriset har en negativ inverkan på kassaflödet. Eftersom det närmaste årets elprisrisk till största delen är säkrad enligt säkringspolicyn, blir inverkan obetydlig då säkringen inkluderas. Då beräkningarna beaktar det närmaste årets kassaflöde och alla elsäkringsavtal är den kalkylmässiga inverkan en aning positiv. AMORTERING AV LÅN OCH FINANSKOSTNADERNAS KASSAFLÖDE 31.12.2013 Milj. euro Masskuldebrevslån BALANSVÄRDE 2013 2014 2015 2016 2017 2018– 725,2 Amortering -464,1 -87,2 -40,8 -14,7 -9,0 -9,0 -9,0 -201,3 -249,6 -169,3 -53,9 -39,6 -53,4 -21,2 -14,8 -11,7 -5,1 -2,8 -3,8 Amortering -68,8 -43,4 -33,4 -98,3 -19,4 -50,7 Finansiell kostnad -16,8 -12,3 -10,1 -6,7 -3,5 -4,2 Amortering -6,6 -5,4 -3,0 -2,3 -2,0 -24,9 Finansiell kostnad -1,1 -0,9 -0,7 -0,7 -0,6 -1,6 Finansiell kostnad Lån av kreditinstitut 767,2 Amortering Finansiell kostnad Pensionslån Finansiella leasingskulder Övriga långfristiga räntebärande skulder -173,8 313,9 44,3 54,5 Amortering -2,9 Finansiell kostnad -0,7 -0,7 -0,7 -743,8 -385,6 -255,4 -154,5 -234,9 -130,8 -80,6 -43,4 -32,3 -21,4 -15,8 -9,6 -758,5 -2,3 -1,4 -0,3 -0,1 -0,1 -1 716,7 -387,9 -256,8 -154,8 -234,9 -130,9 -90,5 -43,4 -32,3 -21,4 -15,8 -9,6 -13,3 -8,0 -0,7 -2,1 -0,3 -2,6 -2,1 -6,3 -5,4 -3,2 -0,7 0,2 -877,1 -46,3 Långfristiga totalt amorteringar år 2014 Långfristiga räntebärande i balansen -743,8 1 161,2 Amortering 214,5 Amortering -214,5 Finansiell kostnad Leverantörsskulder och övriga räntefria skulder -10,0 762,7 Amortering Totalt 2 882,1 Amortering Finansiell kostnad Borgensansvar -1,8 1 905,0 Finansiell kostnad Kortfristiga räntebärande skulder -49,7 26,9 Derivatskulder Ränteswapavtal Valutaderivat Råvaruderivat Totalt 42,6 -7,5 -2,4 -2,4 -0,9 -886,8 -55,0 -7,8 -4,1 -0,7 0,2 881,8 46,5 881,8 46,5 0,0 0,0 0,0 0,0 -5,0 -8,5 -7,8 -4,1 -0,7 0,2 Derivatfordringar Valutaderivat Totalt Derivatinstrumentens nettokassaflöde 5,1 NOTER TILL BOKSLUTET 28 — BOKSLUT 2013 59 AMORTERING AV LÅN OCH FINANSKOSTNADERNAS KASSAFLÖDE 31.12.2012 2014 2015 2016 -10,4 -10,4 -10,4 -10,4 -1,4 -2,8 Amortering -62,2 -180,7 -399,3 -100,6 -130,7 -243,2 Finansiell kostnad -40,4 -37,9 -23,2 -12,5 -7,9 -4,1 Milj. euro Masskuldebrevslån BALANSVÄRDE Amortering Pensionslån 2018 -174,1 Finansiell kostnad Lån av kreditinstitut 2017 2019– 189,3 -15,3 1 116,6 335,6 Amortering -63,1 -37,7 -111,7 -32,6 -32,6 -58,0 Finansiell kostnad -15,2 -12,3 -8,8 -5,2 -3,7 -2,9 Amortering -6,3 -20,8 -1,5 -1,2 -1,1 -9,2 Finansiell kostnad -0,8 -0,6 -0,3 -0,3 -0,2 -1,1 Amortering -4,4 -49,9 Finansiell kostnad -0,8 -0,8 -136,0 -289,1 -512,4 -308,6 -164,4 -327,4 -67,5 -62,0 -42,6 -28,3 -13,3 -10,9 -759,6 -4,5 -2,0 -0,1 -1 114,2 -293,6 -514,4 -308,7 -164,4 -327,4 -77,3 -62,0 -42,6 -28,3 -13,3 -10,9 -9,4 -6,3 -8,3 -0,3 -0,2 -2,7 -6,6 -6,4 -4,1 -1,5 -0,5 0,4 Finansiella leasingskulder Övriga långfristiga räntebärande skulder Långfristiga totalt amorteringar år 2013 Långfristiga räntebärande i balansen 40,2 56,1 1 737,8 -136,0 1 601,9 Amortering Finansiell kostnad Kortfristiga räntebärande skulder 218,6 Amortering -218,6 Finansiell kostnad Leverantörsskulder och övriga räntefria skulder -9,8 766,2 Amortering Totalt -0,1 2 722,7 Amortering Finansiell kostnad Borgensansvar -1,8 27,1 Derivatskulder Ränteswapavtal Valutaderivat -1 212,1 Råvaruderivat Totalt 30,5 -7,3 -4,7 -2,5 -0,2 -1 226,0 -11,1 -6,6 -1,8 -0,5 0,4 1 214,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -11,3 -11,1 -6,6 -1,8 -0,5 0,4 Derivatfordringar Valutaderivat Totalt Derivatinstrumentens nettokassaflöde 60 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 28 1 214,7 2,4 FÖRFALLOPLAN FÖR KASSAFLÖDETS SÄKRINGSREDOVISNING Säkringsinstrumentets resultat redovisas i resultatberäkningen när kassaflödet som varit föremål för säkringen erhållits. Förfallodagarna för skyddsinstrumenten är desamma som för det kassaflöde som är föremål för säkringen. 31.12.2013 Perioder, då det förutseddakassaflödet förväntas erhållas Mycket sannolika valutakassaflöden Avtalsbaserade räntekassaflöden Mycket sannolika varukassaflöden -9,9 Q1 138,4 -5,7 Q2 101,8 -2,8 -9,6 Q3 56,9 -5,0 -8,8 Q4 Totalt 2014 2015 7,7 -2,9 -7,8 304,8 -16,4 -36,1 2,4 -14,9 -23,1 2016 -9,6 -13,3 2017 -7,0 -4,2 2018 -2,2 2019– Kassaflöden totalt 307,2 -50,1 -76,6 Nominellt värde av de derivat som varit föremål för säkringsredovisning 307,2 577,0 76,6 Mycket sannolika valutakassaflöden Avtalsbaserade räntekassaflöden Mycket sannolika varukassaflöden Q1 125,9 -3,9 -9,6 Q2 112,1 -1,7 -9,1 Q3 38,1 -4,7 -8,0 31.12.2012 Perioder, då det förutsedda kassaflödet förväntas erhållas Q4 Totalt 2013 2014 14,8 -1,7 -8,0 290,8 -12,0 -34,7 -9,5 -26,6 2015 2,1 -8,2 -17,4 2016 -3,5 -9,3 2017 -1,2 2018– -0,3 Kassaflöden totalt 292,9 -34,6 -88,0 Nominellt värde av de derivat som varit föremål för säkringsredovisning 292,9 590,0 88,0 NOTER TILL BOKSLUTET 28 — BOKSLUT 2013 61 29.Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde Milj. euro Not Till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar till försäljning Lån och övriga fordringar Derivat i säkringsredovisningen Till periodiserat anskaffningsvärde Bokvärde totalt Verkligt värde 305,7 305,7 FINANSIELLA TILLGÅNGAR 31.12.2013 Finansiella tillgångar som kan säljas 15 Övriga långfristiga finanstillgångar 16 20,1 20,1 20,1 Kundfordringar och övriga fordringar 19 699,3 699,3 699,3 Kassa och banktillgodohavanden 20 20,1 452,7 452,7 Derivatinstrument 29 -0,2 Totalt 305,7 19,9 432,6 2,5 305,7 1 152,0 2,5 2,4 2,4 0,0 1 480,2 1 480,2 1 638,3 FINANSIELLA SKULDER 31.12.2013 Långfristiga räntebärande finansskulder 25 1 601,9 1 601,9 Övriga långfristiga finansskulder 26 4,7 4,7 4,7 Kortfristiga räntebärande finansskulder 25 354,6 354,6 373,4 648,6 648,6 648,6 Leverantörsskulder och övriga skulder 27 Derivatinstrument 29 4,4 Totalt Milj. euro Not 26,1 30,5 30,5 4,4 0,0 0,0 26,1 2 609,8 2 640,3 2 695,5 Till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar till försäljning Lån och övriga fordringar Derivat i säkringsredovisningen Till periodiserat anskaffningsvärde Bokvärde totalt Verkligt värde 356,2 356,2 FINANSIELLA TILLGÅNGAR 31.12.2012 Finansiella tillgångar som kan säljas 15 Övriga långfristiga finanstillgångar 16 13,9 13,9 13,9 Kundfordringar och övriga fordringar 19 704,2 704,2 704,2 Kassa och banktillgodohavanden 20 518,5 518,5 Derivatinstrument 29 Totalt 356,2 518,5 -0,2 -0,2 5,3 356,2 1 236,7 5,3 5,1 5,1 0,0 1 597,9 1 597,9 1 194,5 FINANSIELLA SKULDER 31.12.2012 Långfristiga räntebärande finansskulder 25 1 161,2 1 161,2 Övriga långfristiga finansskulder 26 4,2 4,2 4,2 Kortfristiga räntebärande finansskulder 25 958,2 958,2 971,4 661,1 661,1 661,1 Leverantörsskulder och övriga skulder 27 Derivatinstrument 29 Totalt 12,5 12,5 Kundfordringar och övriga fordringar innehåller inte förskottsbetalningar, skattefordringar eller periodiseringar av personalkostnader (not 19). Leverantörsskulder och övriga skulder innehåller inte erhållna förskottsbetalningar, skatteskulder eller periodiseringar av personalkostnader (not 27). Alla finansieringsskulder i Metsä Group värderas enligt metoden för effektiv ränta som en periodiserad anskaffningskostnad. De räntebärande finansieringstillgångar har klassificerats enligt IAS 39 -standar- 62 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 29 30,1 0,0 0,0 30,1 2 784,8 42,6 42,6 2 827,4 2 873,8 den. De verkliga värdena för varje skuld eller tillgång är uträknade till nuvärde enligt en marknadsränta. De tillämpade diskonteringsräntorna varierar mella 1,0 och 4,1 procent (1,0-5,4). Av de räntebärande skulderna har 48 procent (37) en rörlig ränta och de övriga skulderna en fast ränta. Medelräntan för de räntebärande skulderna var i slutet av år 2013 4,5 procent (5,1). De verkliga värdena för kundfordringar och övriga fordringar samt leverantörsskulder och övriga skulder avviker inte nämnvärt från sina bokvärden i balansräkningen. HIERARKIN FÖR FINANSIERINGSTILLGÅNGARNAS OCH -SKULDERNAS VERKLIGA VÄRDEN 2013 Milj. euro Not Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt 305,4 305,7 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE Finansiella tillgångar som kan säljas 15 0,3 Kortfristiga finansiella tillgångar med resultatinverkan till verkligt värde 20 20,1 Derivatinstrument, fordringar 29 20,1 2,4 2,4 15,8 30,5 20 432,6 432,6 Långfristiga räntebärande finansiella skulder 25 1 638,3 1 638,3 Kortfristiga räntebärande finansiella skulder 25 373,4 373,4 FINANSIELLA SKULDER SOM BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE Derivatinstrument, skulder 29 14,8 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INTE BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE Finansiella tillgångar FINANSIELLA SKULDER SOM INTE BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE 2012 Milj. euroa Not Nivå 1 Finansiella tillgångar som kan säljas 15 0,4 Derivatinstrument, fordringar 29 Nivå 2 Nivå 3 Totalt 355,8 356,2 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE 5,1 5,1 35,4 42,6 518,5 518,5 FINANSIELLA SKULDER SOM BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE Derivatinstrument, skulder 29 7,1 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INTE BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE Finansiella tillgångar FINANSIELLA SKULDER SOM INTE BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE Långfristiga räntebärande finansiella skulder 25 1 194,5 1 194,5 Kortfristiga räntebärande finansiella skulder 25 971,4 971,4 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VÄRDERATS ENLIGT NIVÅ 3 Milj. euro 2013 2012 Värde 1.1. 355,8 367,5 Vinster och förluster i resultaträkningen Vinster och förluster i övrigt totalresultat Förvärv Avyttringar Värde 31.12. 0,1 0,1 -57,9 -17,3 7,8 5,9 -0,5 -0,5 305,4 355,8 I balansräkningen har finansieringstillgångarna och -skulderna grupperats enligt IFRS 7, Finansiella instrument; Upplysningar, enligt punkterna 27A och 27B. Nivå 1De verkliga värdena är baserade på noterade priser på aktiva marknader Nivå 2De verkliga värdena baserar sig på värderingsmetoder, som använder sig av observerbar prisinformation på marknaderna Nivå 3De verkliga värdena är inte baserade på observerbara marknadsdata, utan på företagets egna antaganden Det verkliga värdet på el- och naturgasledningar definieras genom att tillämpa offentligt noterade marknadspriser (Nivå 1). Det verkliga värdet på valutaterminer och -optioner definieras genom att tillämpa marknadspriserna på rapportperiodens sista dag. Det verkliga värdet på swapavtal har definierats med en metod, som bygger på nuvärdet av de framtida kassaflödena. Till stöd för denna används marknadsräntorna och övriga marknadsuppgifter på rapportperiodens sista dag (Nivå 2). För finansiella instrument, som man inte bedriver handel med, definieras det verkliga värdet med hjälp av värderingsmetoder. Valet mellan olika metoder samt antaganden, som huvudsakligen utgår ifrån de förhållanden som gäller på marknaden på varje rapportperiods sista dag, kräver eftertanke (Nivå 3). Redovisningsprinciperna innehåller en närmare beskrivning av de redovisnings- och värderingsprinciper som tillämpats. Värderingen till verkligt värde för finansiella tillgångar som kan säljas presenteras i not 15. NOTER TILL BOKSLUTET 29 — BOKSLUT 2013 63 DERIVATINSTRUMENT 31.12.2013 Nominellt värde Milj.euro Derivattillgångar Derivatskulder Verkligt värde totalt Säkring av verkligt värde Säkring av kassaflöde Derivat utanför Säkring av säkringseget kapital redovisningen Ränteswappar 779,2 13,1 -13,1 2,5 -13,2 Räntederivat totalt 779,2 0,0 13,1 -13,1 2,5 -13,2 0,0 -2,4 Valutaterminer 1 168,8 2,3 0,6 2,5 -0,6 -0,2 Valutaoptioner 74,4 0,0 Valutaswappar 43,5 Valutaderivat totalt 1 286,8 Elderivat 2,4 1,7 -2,4 0,0 0,0 2,0 -2,0 -2,0 2,6 -0,3 0,0 2,5 -0,6 -2,2 172,3 14,7 -14,7 -14,7 Övriga råvaruderivat 7,2 0,1 -0,1 -0,1 Råvaruderivat totalt 179,5 0,0 14,8 -14,8 0,0 -14,8 0,0 0,0 2 245,5 2,4 30,5 -28,1 2,5 -25,4 -0,6 -4,6 Nominellt värde Derivattillgångar Derivatskulder Verkligt värde totalt Säkring av verkligt värde Säkring av kassaflöde 28,9 -28,9 -1,8 -20,9 28,9 -28,9 -1,8 -20,9 0,0 -6,2 4,6 0,7 -0,2 Derivatinstrument totalt 0,0 31.12.2012 Milj.euro Ränteswappar 1 256,0 Räntederivat totalt 1 256,0 0,0 Valutaterminer 874,8 5,0 5,0 Valutaoptioner 47,3 0,0 0,0 Valutaswappar 42,4 Valutaderivat totalt 964,5 Elderivat 5,1 Derivat utanför Säkring av säkringseget kapital redovisningen -6,2 0,0 0,5 -0,5 -0,5 0,5 4,6 -0,5 4,6 0,7 -0,2 164,1 12,9 -12,9 -6,9 Övriga råvaruderivat 3,8 0,3 -0,3 0,0 Råvaruderivat totalt 167,8 0,0 13,2 -13,2 0,0 -6,9 0,0 -6,3 2 388,3 5,1 42,6 -37,5 -2,3 -23,2 0,7 -12,7 Derivatinstrument totalt -6,0 -0,3 30.Noter till koncernens rapport över kassaflöden Milj. euro 2013 2012 35,1 31,8 255,1 249,1 Justeringar i årets resultat Skatter Avskrivningar och nedskrivningar Biologiska tillgångar -2,7 0,2 Resultatandelar i intresseföretag -9,7 -4,8 Vinster/förluster från långfristiga tillgångar -12,9 -20,1 Finansieringskostnader, netto 120,4 113,0 Pensionsförbindelser och avsättningar Totalt -38,0 -109,3 347,3 260,1 -63,4 63,3 6,8 28,1 Förändring i rörelsekapital Förändring i omsättningstillgångar Förändring i kundfordringar och övriga fordringar Förändring i leverantörsskulder och övriga skulder Totalt 64 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 29 8,9 -9,4 -47,6 82,1 FÖRÄNDRINGAR I INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE År 2013 innehåller förvärvade innehav utan bestämmande inflytande ökningen i Metsä Tissue Oyj:s ägarandel om 18,3 miljoner euro och ökningen i Metsä Board Oyj:s ägarandel om 2,7 miljoner euro (not 4). År 2012 innehöll förvärvade innehav utan bestämmande inflytande ökningen i Metsä Fibre Oy:s ägarandel om 152,4 miljoner euro, ökningen i Metsä Board Oyj:s ägarandel om 4,9 miljoner euro och ökningen i Biokraft Oy:s ägarandel om 7,0 miljoner euro. De sålda innehaven utan bestämmande inflytande om 471,1 miljoner euro härstammar från försäljningen av ägarandelar i Metsä Fibre Oy (not 4). 31.De viktigaste dotterföretagen 31.12.2013 METSÄLIITTO OSUUSKUNTA En förteckning av moderföretaget Metsäliitto Osuuskuntas aktieinnehav presenteras på sidorna 81–82. METSÄ FIBRE Land Antal aktier Ägarandel, % METSÄ BOARD INHEMSKA INHEMSKA Metsä-Botnia Metsät Oy Finland 100 000 100,00 Metsäliitto Osuuskunta Finland Oy Silva Shipping Ab Finland 400 000 100,00 Alrec Boiler Oy *) Finland 899 24,92 Metsä Board Kemi Oy Finland 2 000 000 100,00 UTLÄNDSKA OOO Peterbox 179 171 Ryssland 100,00 Metsä Fibre GmbH Tyskland 1 100,00 Metsä Fibre S.r.l. Italien 1 100,00 Oy Hangö Stevedoring Ab Finland 150 100,00 OOO Metsä Svir Ryssland 1 100,00 Metsä Board International Oy Finland 10 000 100,00 Ryssland 43 700 99,00 Metsa Board (Middle East & North Africa) Ltd Cypern 742 105 100,00 Metsa Board Americas Corporation USA 180 100,00 Metsa Board Australia and New Zealand Pty Ltd Australien 1 100,00 Hong Kong 100 100,00 ZAO Petrovles Podporozhye METSÄ TISSUE UTLÄNDSKA Dambi AB Metsä Tissue AB Sverige 4 501 000 100,00 Metsa Board Hong Kong Ltd Sverige 2 000 000 100,00 Metsa Board Shanghai Ltd Kina 100,00 Metsä Tissue A/S Danmark 1 000 100,00 Metsa Board Ibéria S.A. Spanien 147 871 100,00 Metsä Tissue AS Norge 6 020 100,00 Metsa Board Italia s.r.l. Italien 100 000 100,00 Metsa Board Singapore Pte Ltd Singapore 10 000 100,00 Metsa Board UK Ltd Storbritannien 2 400 100,00 Metsä Board Benelux n.v./s.a Belgien 2 921 100,00 Metsä Board CZ s.r.o. Tjeckien Metsä Board Deutschland GmbH Tyskland 1 Metsä Board France S.A.S. Frankrike 8 211 100,00 Metsä Board Hungary Kft. Ungern 30 100,00 Metsä Board Ireland Ltd Irland 5 000 100,00 Metsä Board Nordic A/S Danmark 36 100,00 Metsä Board Nordic AB Sverige 1 000 100,00 Metsä Board Polska Sp. Z o.o. Polen 232 100,00 Metsä Board Schweiz AG Schweiz 100 100,00 M-real Benelux B.V. Holland 2 000 100,00 M-real Hellas Ltd Grekland 306 51,00 OOO Metsä Board Ryssland 100 100,00 Metsä Tissue Immobilienverwaltungs GmbH Tyskland 1 100,00 Metsä Tissue Czech s.r.o. Tjeckien 100,00 Metsä Tissue Krapkowice Sp. z.o.o. Polen 2 300 000 100,00 Metsä Tissue Poland Sp z.o.o. Polen 98 171 100,00 Metsä Tissue Slovakia s.r.o. Slovakien 100,00 Metsä Tissue Ukraine LCC Ukraina 100,00 Metsä Tissue GmbH Tyskland Metsä Tissue Hungary Kft. Ungern Metsä Tissue Ltd Storbritannien 1 100,00 OOO Metsä Tissue Ryssland 1 100,00 1 100,00 100,00 100,00 100,00 UTLÄNDSKA Metsä Board Deutsche Holding GmbH Metsä Board Zanders GmbH Tyskland Tyskland 100,00 2 800 000 BGE Eisenbahn Güterverkehr GmbH Tyskland Metsäliitto Energie GmbH USA Metsä Board Netherlands B.V. Metsä Board NL Holding B.V. 80,00 50 100,00 Holland 1 000 100,00 Holland 15 350 100,00 7 009 900 100,00 Metsa Board IBP (HK) Ltd Hong Kong Metsa Board IBP China Ltd Kina Metsä Board Reinsurance AG Schweiz Metsä Board Sverige AB Sverige M-real Holding France S.A.S. Frankrike M-real UK Holdings Ltd M-real UK Services Ltd M-real UK Services Ltd 90,00 Tyskland Metsä Board IBP Deals Americas Ltd 100,00 100,00 19 997 100,00 10 000 000 100,00 520 000 100,00 Storbritannien 146 750 000 100,00 Storbritannien 115 800 001 100,00 Iso-Britannia 115 800 001 100,00 *) Behandlas som ett dotterföretag enligt intresseavtalet. NOTER TILL BOKSLUTET 30–31 — BOKSLUT 2013 65 32.Samriskföretag 33.Ansvarsförbindelser Samriskföretagen ( Joint venture) har i koncernbokslutet konsoliderats rad för rad enligt den relativa ägarandelen. I bokslutet ingår koncernens andel av tillgångarna, skulderna, intäkterna och kostnaderna i Metsätapiolas fastigheter. I koncernens resultat och balans ingår tillgångar, skulder, kostnader och intäkter enligt följande: I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto Osuuskunta och två andra skogsindustriföretag som en följd av otillåtet prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuuskunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta känner till, är totalt cirka 215 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 72 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt rättegångskostnader. Metsäliitto Osuuskunta anser att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemannaförfarande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 miljoner euro och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en påstådd obehörig vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett påstått brott mot en medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som Metsä Fibres aktieägare undertecknade 2009. Metsäliitto Osuuskunta bestrider kravet som ogrundat och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. Skiljedomstolen väntas meddela sitt beslut i ärendet under det första kvartalet 2014. Företag i koncernen Metsä Group har under de senaste åren varit säljare i ett flertal aktieaffärer. I samband med dessa har företagen undertecknat sedvanliga ansvarsförbindelser. Det kan inte uteslutas att talan väcks mot säljaren angående dessa förbindelser eller att förbindelserna ger upphov till kostnader för företagen. 2013 2012 Långfristiga tillgångar 58,0 47,9 Kortfristiga tillgångar 5,1 4,8 Tillgångar totalt 63,1 52,7 Långfristiga skulder 49,0 40,8 Kortfristiga skulder 3,8 5,1 52,9 45,9 Omsättning 13,3 12,2 Kostnader 14,3 14,0 -1,5 -1,6 Milj. euro Skulder totalt Resultat MEST BETYDANDE SAMRISKFÖRETAG Ägarandel, % 2013 2012 Äänevoima Oy 56,25 56,25 Metsätapiolas fastigheter 48,98 48,98 66 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 32–33 Milj. euro 2013 2012 Inteckningar för egna lån Ställda panter som säkerhet för lån Lån av kreditinstitut 628,0 260,0 Pensionslån 137,5 132,5 Övriga skulder Ställda panter 11,7 10,0 841,1 470,1 Företagsinteckningar som säkerhet för lån Lån av kreditinstitut Företagsinteckningar Övriga skulder Fastighetsinteckningar Lån av kreditinstitut MINIMIHYRESAVGIFTERNA FÖR OUPPSÄGBARA HYRESAVTAL 2013 Milj. euro 16,2 16,8 20,0 20,6 1–5 år 603,0 3,0 över 5 år Totalt 30,2 19,9 180,8 164,1 970,7 282,2 1,5 1,9 4,6 4,6 2012 Under 12 månader 3,0 Inteckningar i lösöre som säkerhet för lån Inteckningar i lösöre Koncernen har gjort många ouppsägbara hyresavtal om kontors- och lagerutrymmen. I vissa avtal ingår en möjlighet att förlänga avtalet efter det ursprungliga förfallodatumet. 3,0 Fastighetsinteckningar som säkerhet för lån Lån av kreditinstitut ÖVRIGA HYRESAVTAL 1,3 2,4 37,6 39,7 ANSVAR FÖR SAMRISKFÖRETAG Metsä Tissue Mariestad i Sverige har fram till år 2029 en förbindelse att köpa processånga av det lokala energibolaget Katrinefors Kraftvärme AB, i vilket Metsä Tissue AB har en ägarandel om 50 procent. Övriga förbindelser för egen del Givna panter 13,4 13,4 Borgensansvar och åtaganden 32,9 18,1 Övriga hyresavtal 37,6 39,7 Pensionsansvar 0,3 0,3 Övriga egna ansvar 9,4 11,8 Panter 0,3 0,0 Borgensansvar 2,0 3,5 6,7 10,4 Åtaganden för intresseföretag Åtaganden för övriga Borgensansvar 34.Aktiebonussystem Under räkenskapsperioden har koncernen haft ett aktiebonussystem i kraft, som en del av företagets program för att inspirera och engagera nyckelpersoner: Aktiebonussystemet 2011, som styrelsen beslöt att ta i bruk 15.12.2010. Bonussystemets inverkan på resultatet för år 2013 var 5 718 512 euro. Totalt 854,7 483,5 1 578,3 289,9 Borgensansvar och åtaganden 41,6 32,0 Övriga hyresavtal 37,6 39,7 Panter Inteckningar Pensionsansvar 0,3 0,3 Övriga ansvar 9,4 11,8 2 521,9 857,1 Totalt De ställda pantena utgörs av aktier i dotterföretagen och banktillgodohavanden som ställts som säkerhet för Nord Pool -ansvaren. Ökningen av ansvarsförbindelserna hänför sig till det syndikerade kreditavtalet på totalt 600 miljoner euro som Metsä Board undertecknade i maj 2012, varav 500 miljoner euro utnyttjades i april 2013. Som säkerhet för lånet har utfärdats aktiepanter på 535,3 miljoner euro, fastighetsinteckningar på 832,8 miljoner euro och en företagsinteckning på 600 miljoner euro. Garantierna för lånet uppgår till totalt 1 968,1 miljoner euro. Lånet har i sin helhet upptagits under punkt ”Ställda panter som säkerhet för lån”. AKTIEBONUSSYSTEMET 2011 Om de fastställda målen uppfylls kan företagets nyckelpersoner tilldelas B-aktier i Metsä Board Oyj. Systemet omfattar tre intjäningsperioder på tre år vardera: kalenderåren 2011–2013, 2012–2014 och 2013– 2015. Bonusen för intjäningsperioden besluts på basis av de uppfyllda målen efter varje intjäningsperiod före utgången av april. Bonus utbetalas dels som aktier och dels som kontant ersättning. Med kontantandelen täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av bonusen. Bonus utbetalas inte om personens anställningsförhållande upphör före utgången av intjäningsperioden. Personen måste dessutom behålla de intjänade aktierna i minst två år efter utgången av intjäningsperioden. NOTER TILL BOKSLUTET 34 — BOKSLUT 2013 67 AKTIEBONUSSYSTEMET 2011 Tagits i bruk enligt styrelsens beslut 15.12.2010 2011–2013 2012–2014 2013–2015 TOTALT 7 245 000 GRUNDDATA Maximal aktiebonus, antal Beviljningsdag(ar) Intjäningsperiodens börjar, datum Intjäningsperioden slutar, datum Aktieinnehavsskyldighet, år Villkor för bonus Kriterier Rätt uppkommer senast, datum Frisläppande av aktier, datum Maximal giltighetstid, år Betalningsätt Återstående bindningstid, år Personer (31.12.2013) Realisationspris, euro 2 347 500 2 347 500 2 550 000 4.4.2011/11.4.2012 11.4.2012 10.5.2013 10.12.2013 10.12.2013 10.12.2013 1.1.2011 1.1.2012 1.1.2013 31.12.2013 31.12.2014 31.12.2015 2 2 2 Anställningsavtal Anställningsavtal Anställningsavtal Soliditet Soliditet Soliditet ROCE, EBIT-faktor ROCE, EBIT-faktor ROCE, EBIT-faktor 30.4.2014 30.4.2015 30.4.2016 1.1.2016 1.1.2017 1.1.2018 5 5 5 Aktier och kontanter Aktier och kontanter Aktier och kontanter 2 3 4 51 51 52 - - - BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE * Aktiekurs vid tilldelning, euro 3,09 1,90 2,80 Aktiens verkliga värde vid tilldelning, euro 2,73 1,83 2,54 Antagen utdelning, euro 0,12 0,02 0,08 Aktiekurs vid betalning / i slutet av perioden, euro 3,15 3,15 3,15 4 994 134 4 984 116 6 112 752 16 091 003 2 565 691 1 853 232 1 299 589 5 718 512 0 -39 846 54 212 14 366 4 440 129 2 772 847 1 245 377 8 458 353 0 4 337 501 7 500 27 500 2 320 001 2 355 000 Beviljade 124 862 181 250 77 501 383 612 Återförda 0 0 0 0 Tilldelade 0 0 0 0 116 664 116 664 Verkligt värde vid bokslutstillfället, euro INVERKAN PÅ RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING Kostnad år 2013, aktiebaserade betalningar, euro Kostnad år 2013, aktiebaserade betalningar behandlat som eget kapital, euro Skuld från aktiebaserade betalningar i slutet av räkenskapsperioden, euro Antal 1.1.2013 ** Utestående i början av perioden Förändring under perioden Förverkade Antal 31.12.2013 Utestående i slutet av perioden 2 012 639 2 053 751 2 242 500 6 308 889 Genomförbara i slutet av perioden 2 012 639 2 053 751 2 242 500 6 308 889 * Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen vid tidpunkten för premietilldelningen var marknadspriset för Metsä Boards B-aktie med avdrag för de uppskattade dividender som kommer att utbetalas före tilldelning. Vid beräkning av verkligt värde för kontantdelen uppskattas värdet varje rapporteringsdag fram till slutet av intjänandeperioden. Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen bokförs till ett belopp som baserar sig på bästa möjliga uppskattning om ersättningens storlek, till vilken rättighet antas uppstå. * * Aktiebonussummorna i tabellen syftar på antalet aktier och kontantandelar som kan tilldelas inom ramen för aktiebonussystemet. I bonuset ingår dessutom en kapitalandel, med vilken man täcker skatter och skatteliknande avgifter. METSÄLIITTO MANAGEMENT OY Ledamöterna i koncernens ledningsgrupp har under år 2010 beviljats ett aktiebaserat belöningssystem, som förverkligats genom bolaget Metsäliitto Management Oy. Systemet trädde i kraft 10.8.2010 och det omfattar 6,8 miljoner B-aktier i Metsä Board. Aktieförvärven har finansierats med ledamöternas kapitalplaceringar om 3 850 000 euro av vilka koncernchef Kari Jordans andel är 1 000 000 euro, samt med ett lån om 15 400 000 euro beviljat av Metsäliitto Osuuskunta. Aktier om ett belopp på 5,0 miljoner euro har anskaffats åt Kari Jordan. Hela lånet från Metsäliitto Osuuskunta ska vara återbetalt senast den 31 mars 2014. Om systemets giltighetstid förlängs med ett år i sänder 2013, 2014, 2015 eller 2016 förlängs också lånets löptid i motsvarande grad. Metsäliitto Management har rätt att betala tillbaka lånet i 68 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 34 förtid när som helst. Metsäliitto Management är skyldig att betala tillbaka lånet i förtid genom att sälja sina B-aktier i Metsä Board, ifall kursen för Metsä Boards B-aktie inte enbart tillfälligt överskrider den i systemet bestämda nivån. Systemets giltighetstid löper ut vid årsskiftet 2013–2014, då systemet avvecklas på ett sätt som fastställs senare. Systemet kan upplösas genom att fusionera bolaget i Metsä Board eller genom att sälja bolagets B-aktier i Metsä Board antingen till Metsäliitto, part utsedd av Metsäliitto eller till tredje part och upplösa bolaget, eller genom att sälja bolagets aktier till Metsäliitto. Ifall det vägda medelpriset för Metsä Boards B-aktie under en tidsperiod om 20 dagar efter publiceringen av delårsrapporten Q3/2013 underskrider det medelpris som Metsäliitto Management betalat för sina aktier, förlängs systemet fram till publiceringen av Metsä Boards delårsrapport Q3/2014. Systemet förlängs motsvarande ett år i sänder år 2014, 2015 eller 2016 fram till publiceringen av delårsrapporterna Q3/2015, Q3/2016 eller Q3/2017. Under den tid systemet är i kraft, har överlåtelsen av de B-aktier som Metsäliitto Management äger i Metsä Board begränsats. Ledamötens ägarandel i Metsäliitto Management är i stort sett i kraft ända tills systemet upplöses. I Metsä Group behandlas systemet som ett aktiebelöningssystem betalbart med kontanter. En värdering sker varje rapporteringsdag på basen av det verkliga värdet på Metsä Boards B-aktie. Under år 2013 bokfördes kostnader om 0,7 miljoner euro (0,0) i koncernresultatet hänförliga till Metsäliitto Managements aktieinnehavsprogram. Eftersom det vägda medelpriset för Metsä Boards B-aktie under en tidsperiod om 20 dagar efter publiceringen av delårsrapporten Q3/2013 översteg det medelpris som Metsäliitto Management betalat för sina aktier, har åtgärder vidtagits för att avveckla systemet. 36.Miljöposter I miljöutgifterna upptas enbart identifierbara tilläggskostnader, som kan förknippas med motarbetning eller lindring av miljöskador. Miljöutgifterna aktiveras i sådana fall då de kan förknippas med kommande miljöskyddsåtgärder och de i framtiden genererar ekonomisk nytta. I tabellen presenteras de miljöposter som upptagits i resultaträkningen samt de kostnader som har aktiverats till balansräkningen. RESULTATRÄKNING 2013 2012 21,8 21,6 Löner och arvoden 3,0 3,2 Lönebikostnader 1,5 1,6 12,2 13,1 Milj. euro Material och förnödenheter Personalkostnader Avskrivningar Övriga rörelsekostnader Totalt 8,6 10,1 47,3 49,5 2013 2012 306,8 317,2 BALANSRÄKNING 35.Transaktioner med närstående Milj. euro Immateriella och materiella tillgångar Anskaffningsutgift 1.1. Till koncernens närstående hör moderföretaget samt dotter-, samriskoch intresseföretag. Till närstående räknas också ledamöterna i förvaltningsrådet, styrelsen och ledningsgruppen samt verkställande direktören och deras närstående familjemedlemmar. Nyckelpersoner som hör till koncernens ledning är ledamöterna i förvaltningsrådet, styrelsen samt ledningsgruppen inklusive koncernchefen. Arvoden som erlagts till ledningen presenteras i not 7 och not 34. Nyckelpersonerna inom ledningen har inte beviljats lån, borgensansvar eller övriga ansvarsförbindelser. Omsättningen av Metsäliitto Osuuskuntas virkesleveranser till koncernens dotterbolag år 2013 var 758,0 miljoner euro (728,4). Omsättningen till intresse- och samriskföretagen under år 2013 var 21,3 miljoner euro (16,9). Metsäliitto Osuuskunta äger 49,9 procent av intresseföretaget Finsilva Oyj, som handhar koncernens skogar. Finsilva säljer virke till Metsäliitto Osuuskunta och leveransernas omsättning år 2013 var 18,3 miljoner euro (18,0). Metsä Group Treasury Oy, som ägs av Metsäliitto Osuuskunta, fungerar som Metsä Groups interna bank. Räntorna baserar sig på marknadspriser. Metsäliitto Management Oy, vars hemort är Esbo, har grundats enbart för att administrera Metsäliitto Osuuskuntas aktiebelöningssystem. Metsäliitto Osuuskunta eller företag i vilka Metsäliitto har bestämmanderätt, har ingen ägarandel i bolaget. På basen av avtal har Metsäliitto Osuuskunta beslutanderätt i bolaget. Metsäliittos viktigaste dotterföretag presenteras i not 31. I not 32 presenteras joint venture-företagen. Affärstransaktionerna med intresseföretagen redovisas i not 14. Ökningar Minskningar Ackumulerade avskrivningar 31.12. Bokvärde 31.12. 6,3 9,1 -22,4 -19,6 -181,1 -184,1 109,5 122,7 28,2 26,6 2013 2012 11,0 16,3 1 654 1 362 871 911 0,5 5,9 Avsättningar Miljöavsättningar NOTER Förbindelser för skötsel av miljö (milj. euro) Utsläppshandel Innehav av utsläppsrätter (1 000 t) Förverkligade utsläpp (1 000 t) Försäljning av utsläppsrätter (milj. euro) Utsläppsrättigheterna innehåller också gratisrättigheterna för år 2013, vilka inte ännu upptagits i registret på grund av försenad utdelning. 37.Händelser efter räkenskapsperioden Metsäliitto Osuuskunta ökade sin ägarandel i Metsä Tissue genom det aktieförvärv som genomfördes den 15 januari 2014. Metsäliitto Osuuskunta köpte Metsä Tissue Oyj:s aktier av Jozef Antošík. Aktierna representerar totalt 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger Metsäliitto Osuuskunta totalt 91 procent och Jozef Antošík 9 procent av Metsä Tissues aktiekapital. NOTER TILL BOKSLUTET 35–37 — BOKSLUT 2013 69 MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING (FINLÄNDSK REDOVISNINGSPRAXIS) not 1.1–31.12.2013 1.1–31.12.2012 1 1 676,6 1 604,6 Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning 2,0 -1,8 Tillverkning för eget bruk 0,3 0,4 64,4 147,1 -1 043,5 -968,3 Milj. euro OMSÄTTNING Övriga rörelseintäkter 2 Material och tjänster 3 Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden Förändring av lager Köpta tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar 4 Övriga rörelsekostnader RÖRELSERESULTAT Finansiella intäkter och kostnader 33,8 -14,9 -447,1 -411,6 -164,7 -154,8 -35,6 -26,1 -71,9 -79,4 -1 729,1 -1 655,2 14,2 95,1 65,7 69,7 5 Intäkter från andelar i företag inom samma koncern Intäkter från andelar i intresseföretag 3,1 4,2 Intäkter från övriga placeringar bland bestående aktiva 9,8 12,6 Övriga ränte- och finansiella intäkter Kursdifferenser 6 5,3 1,9 1,2 -3,7 Nedskrivningar på placeringar -11,7 -35,4 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader -37,9 -33,6 35,5 15,6 49,8 110,7 -1,6 3,3 0,0 0,0 48,1 113,9 RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens Inkomstskatt RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT 70 BOKSLUT 2013 — MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING 7 MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING Milj. euro not 31.12.2013 31.12.2012 AKTIVA 31.12.2012 Andelskapital not PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 31.12.2013 Milj. euro EGET KAPITAL 12 203,4 200,7 Immateriella rättigheter 6,6 7,8 Tilläggsandelskapital A 554,7 515,8 Goodwill 0,9 1,0 Tilläggsandelskapital B 110,5 75,9 Övriga utgifter med lång verkningstid 1,4 1,8 Tilläggsandelskapital C 0,0 14,4 8 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Övriga fonder 15,3 7,7 24,1 18,3 6,0 5,3 Byggnader och konstruktioner 44,9 41,1 Maskiner och inventarier 93,0 84,1 1,9 2,1 MATERIELLA TILLGÅNGAR 8 Mark- och vattenområden Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar PLACERINGAR Fordringar hos företag inom samma koncern 3,9 3,9 61,7 56,0 596,0 528,8 Balanserade vinstmedel 5,7 16,0 151,6 148,5 1 574,2 1 553,4 139,7 1,9 9, 10 Andelar i företag inom samma koncern Reservfond I Reservfond II Räkenskapsperiodens överskott 48,1 113,9 1 578,4 1 509,6 14,0 12,3 3,9 3,8 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens AVSÄTTNINGAR 13 FRÄMMANDE KAPITAL 14, 15 LÅNGFRISTIGT Andelar i intresseföretag 26,5 Övriga aktier och andelar 1,7 2,0 Masskuldebrevslån 174,8 174,7 1 742,2 1 583,8 Lån av kreditinstitut 433,4 473,9 1 917,9 1 750,5 Pensionslån 65,0 65,0 BESTÅENDE AKTIVA TOTALT 26,5 Erhållna förskott 1,9 1,7 RÖRLIGA AKTIVA Skulder till företag inom samma koncern 2,8 2,8 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Resultatregleringar Material och förnödenheter 123,4 89,5 Färdiga produkter och varor under tillverkning 35,2 33,2 3,0 3,1 26,6 28,6 188,1 154,4 11,2 17,4 Övriga omsättningstillgångar Förskottsbetalningar LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR 11 Fordringar hos koncernföretag 17 KORTFRISTIGT 9,5 Erhållna förskott 6,2 3,4 Leverantörsskulder 76,0 57,7 Skulder till företag inom samma koncern 54,2 45,1 1,5 Skulder till intresseföretag 0,0 0,1 Övriga skulder 11,5 19,1 Fordringar hos företag inom samma koncern 385,3 434,5 Fordringar hos intresseföretag 0,6 1,0 Lånefordringar 0,5 0,4 Övriga fordringar 7,0 5,5 Resultatregleringar 6,3 6,9 FORDRINGAR TOTALT KASSA OCH BANKTILLGODOHAVANDEN RÖRLIGA AKTIVA TOTALT AKTIVA TOTALT Resultatregleringar 17 11 64,9 472,8 513,3 484,3 532,4 0,0 80,3 672,5 767,0 2 590,4 2 517,5 35,0 9,5 0,3 73,1 40,5 Pensionslån Övriga fordringar Kundfordringar 1,1 719,2 16 Lån av kreditinstitut Lånefordringar KORTFRISTIGA FORDRINGAR 0,0 677,9 FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT PASSIVA TOTALT 2,6 1,2 11,2 16,6 116,2 104,2 316,3 272,6 994,2 991,8 2 590,4 2 517,5 MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING — BOKSLUT 2013 71 MODERFÖRETAGETS FINANSIERINGSANALYS Milj. euro 2013 2012 KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN Rörelseresultat 14,2 95,1 Justeringar i rörelseresultatet 1) 35,5 -54,1 Erhållna räntor 15,2 14,4 Betalda räntor -34,4 -30,6 68,8 73,9 -2,8 -7,4 Erhållen utdelning Övriga finansiella poster, netto 0,0 0,0 22,9 38,0 119,3 129,1 Förvärv av aktier -32,5 -192,0 Investeringar i anläggningstillgångar -49,7 -30,9 0,4 339,0 Betalda skatter Förändring i rörelsekapital 2) KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Avyttring av aktier Avyttring av anläggningstillgångar Ökning/minskning i långfristiga fordringar KASSAFLÖDE FÖRE FINANSIERING 5,3 1,6 -130,3 128,2 -206,8 245,9 -87,5 375,1 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning i långfristiga skulder Minskning i långfristiga skulder Kortfristiga skulder, ökning/minskning Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning Betalda andelsräntor Ökning/minskning i eget kapital FÖRÄNDRING I LIKVIDA MEDEL Likvida medel i början av perioden Förändring i likvida medel LIKVIDA MEDEL I SLUTET AV PERIODEN 202,7 207,8 -238,1 -176,7 -0,3 -16,2 22,3 -318,9 -39,7 -37,8 60,4 45,4 7,3 -296,5 -80,2 78,5 80,3 1,7 -80,2 78,5 0,0 80,3 1) Justeringar i rörelseresultatet Avskrivningar och nedskrivningar 35,6 26,1 Försäljningsvinster/-förluster från anläggningstillgångar -0,3 -81,6 Förändring i avsättningar Totalt 0,1 1,3 35,5 -54,1 -33,7 21,2 2) Förändring i rörelsekapital Omsättningstillgångar (ökning-/minskning+) Kortfristiga icke-räntebärande fordringar (ökning-/minskning+) 18,1 -0,9 Kortfristiga icke-räntebärande skulder (ökning+/minskning-) 38,5 17,7 22,9 38,0 Totalt (ökning-/minskning+) 72 BOKSLUT 2013 — MODERFÖRETAGETS FINANSIERINGSANALYS MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER Bokslutet för Metsäliitto Osuuskunta är uppgjort i enlighet med finländsk bokslutspraxis. Metsä Wood Holdings Oy fusionerades i moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta 30.4.2013. ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH AVSKRIVNINGAR Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till ursprunglig anskaffningskostnad minskad med planenliga avskrivningar och nedvärderingar. Anläggningstillgångar avskrivs lineärt under sin sannolika ekonomiska livslängd enligt följande: OMSÄTTNING Vid beräkningen av omsättningen har indirekt skatt, rabatter och övriga korrektivposter avdragits. för byggnader och konstruktioner för maskiner och inventarier för övriga tillgångar 20–40 år 3–15 år 5–10 år KURSDIFFERENSER Anskaffningskostnaderna för mark- och vattenområden avskrivs inte. Kursdifferenserna har bokförts bland finansposterna. Öppna och realiserade kursdifferenser som uppkommit i samband med säkring av försäljning bokförs direkt bland resultaträkningens finansposter. LEASING Leasingavgifterna betraktas som hyreskostnader. AFFÄRSTRANSAKTIONER I UTLÄNDSK VALUTA Affärstransaktioner i utländsk valuta har bokförts till dagskurs. Samtliga fordringar och skulder i utländsk valuta vid bokslutstidpunkten har omräknats till euro enligt Europeiska Centralbankens kurs på bokslutsdagen. MILJÖUTGIFTER PENSIONER OCH ANSVARSUNDERSKOTT EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER Den lagstadgade pensionstryggheten sköts av pensionsförsäkringsbolag utanför Metsä Group. En del av tjänstemännen har utöver en lagstadgad pension rätt till tilläggspension antingen på basis av en försäkring, ett åtagande av pensionsstiftelsen Metsäliiton Toimenhaltijain Eläkesäätiö eller ett pensionsansvar som tillkommer företaget. Pensionspremierna har periodiserats att motsvara de prestationsrelaterade lönerna i bokslutet. Större rörelsefrämmande intäkts- och kostnadsposter, som t.ex. avyttring av affärsrörelse, redovisas som extraordinära poster. Skatteeffekten av dessa poster framgår ur noterna. UTGIFTER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING Utgifterna för forskning och utveckling redovisas som kostnader för räkenskapsperioden. Miljöutgifterna inkluderar de specifikt identifierbara utgifter som orsakats av miljöåtgärder i avsikt att förhindra, åtgärda eller lindra skador på miljön. BOKSLUTSDISPOSITIONER I Finland kan i beskattningen avdrag från resultatet för räkenskapsperioden göras, förutsatt att motsvarande post även återfinns i bokföringen. Mest betydande är avskrivningsdifferensen på anläggningstillgångar, som redovisas som avskrivningsdifferens i balansen och som förändring av avskrivningsdifferens i resultaträkningen. AVSÄTTNINGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningskostnad eller till ett sannolikt lägre nettoförsäljningsvärde. Omsättningstillgångarna har periodiserats enligt FIFO- eller medelprisprincipen. Framtida åtaganden som sannolikt kan medföra utgifter och förluster har redovisats som kostnader vid respektive kostnadspost. I balansräkningen redovisas dessa poster som avsättningar då exakt belopp eller exakt tidpunkt inte kan förutses. I andra fall upptas posterna under resultatregleringar. Till dessa poster hör bl.a. pensionsansvar samt avyttrings- och saneringskostnader. MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER — BOKSLUT 2013 73 NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT 2013 2012 1 159,0 1 119,0 348,4 342,7 Milj. euro 1. OMSÄTTNING PER MARKNADSOMRÅDE Finland EU-länder Övriga länder Totalt 169,3 142,8 1 676,6 1 604,6 1,5 Hyresintäkter 0,3 Vinst på försålda anläggningstillgångar 56,9 Sålda tjänster Övriga Totalt 1,7 81,3 58,4 5,8 5,7 64,4 147,1 Vinst på försålda anläggningstillgångar år 2012 innehåller försäljningsvinst från aktier i Metsä Fibre Oy om 80,9 milj. euro. Material, förnödenheter och varor 1 043,5 968,3 -33,8 14,9 Förändring av lager Köpta tjänster Distributionskostnader 250,5 243,3 Övriga köpta tjänster 196,6 168,3 1 456,8 1 394,8 105,3 97,1 Pensionskostnader 24,6 22,6 Övriga lönebikostnader 34,8 35,1 164,7 154,8 Personalkostnader Totalt I FÖRETAGETS TJÄNST VAR UNDER PERIODEN I MEDELTAL Tjänstemän 1 165 1 201 Arbetstagare 1 533 1 556 Totalt 2 698 2 756 Revision 0,1 0,1 Skattekonsultering 0,0 0,0 Övriga arvoden till revisionsbyråer 0,0 0,0 Totalt 0,1 0,1 9,7 14,9 IT kostnader 21,2 21,3 Köpta tjänster 19,3 16,3 0,0 0,1 21,7 26,8 71,9 79,4 Överlåtelseförluster på anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Totalt Immateriella rättigheter 2,7 2,5 Goodwill 0,1 0,1 Övriga aktiverade kostnader 0,4 0,4 Byggnader och konstruktioner 8,0 4,6 24,1 18,2 Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Planenliga avskrivningar totalt Förändring av avskrivningsdifferens Totalavskrivningar Koncernchefen 1,5 1,3 Styrelsens medlemmar och suppleanter 0,4 0,4 Förvaltningsrådets medlemmar 0,2 0,2 Totalt 2,1 1,9 0,4 35,6 26,1 1,6 -3,3 37,2 22,8 Intäkter från bestående aktiva Utdelningar 65,7 69,7 Från intresseföretag 3,1 4,2 Från övriga 0,0 0,0 68,8 73,9 9,8 12,6 9,8 12,6 78,6 86,5 Totalt Ränteintäkter Från företag inom samma koncern Totalt Intäkter från bestående aktiva Löner och arvoden till högsta ledningen 0,3 5. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Från företag inom samma koncern Övriga rörelsekostnader Hyror Huvudrevisor är KPMG Oy Ab. Planenliga avskrivningar Material och tjänster Löner och arvoden 2012 4. AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR 3. RÖRELSEKOSTNADER Totalt 2013 Huvudrevisorns arvoden 2. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Inköp under räkenskapsperioden Milj. euro Övriga ränte- och finansiella intäkter Ränteintäkter från företag inom samma koncern 4,9 1,4 Ränteintäkter från övriga 0,5 0,5 Totalt 5,3 1,9 PENSIONSÅTAGANDEN FÖR LEDNINGEN Kursdifferenser 1,2 -3,7 Moderföretagets VD har rätt att avgå med pension vid 60 års ålder. Vissa personer som hör till Metsäliittos ledning har rätt till en stadgeenlig tilläggspension då de går i pension vid 62 års ålder. Nedvärdering av placeringar -11,7 -35,4 74 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT Milj. euro 2013 2012 -4,0 -2,6 Övriga räntekostnader -28,7 -26,8 Övriga finansiella kostnader till företag inom samma koncern -1,2 -0,5 Övriga finansiella kostnader -4,0 -3,7 Totalt -37,9 -33,6 Finansiella intäkter och kostnader totalt 35,5 15,6 Nedvärdering av placeringar innehåller år 2012 nedvärderingar om 11,7 miljoner euro (35,4) av bokföringsvärdet i utländska dotterbolag, som hör till Metsäliitto Osuuskuntas Träproduktindustri. 6. KURSDIFFERENSER I RESULTATRÄKNINGEN -0,4 0,1 Inköpens kursdifferenser 0,0 0,0 Finansieringens kursdifferenser 1,7 -3,7 Totalt 1,2 -3,7 Försäljningens kursdifferenser 7. INKOMSTSKATT Skatt för räkenskapsperioden 0,0 0,0 Skatt för tidigare räkenskapsperioder 0,0 0,0 Totalt 0,0 0,0 Minskningar Överföringar mellan posterna Anskaffningsvärde 31.12. Ackumulerade avskrivningar 1.1. Ackumulerad avskrivning på minskningar Avskrivningar under året Ackumulerade avskrivningar 31.12. Bokvärde 31.12. 48,4 45,2 4,3 2,4 -5,2 -1,3 2,5 2,1 49,9 48,4 -40,6 -39,4 0,0 1,3 -2,7 -2,5 -43,3 -40,6 6,6 7,8 0,4 0,4 Anskaffningsvärde 1.1. 1,1 1,1 Anskaffningsvärde 31.12. 1,1 1,1 Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12. GOODWILL Ackumulerade avskrivningar 1.1. -0,1 0,0 Avskrivningar under året -0,1 -0,1 Ackumulerade avskrivningar 31.12. -0,2 -0,1 0,9 1,0 Bokvärde 31.12. 8,9 8,5 Ökningar 0,1 0,4 Minskningar 0,0 -0,1 -0,2 0,1 Anskaffningsvärde 31.12. 8,8 8,9 Ackumulerad avskrivning 1.1. -7,1 -6,9 Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,0 0,1 Avskrivningar under året -0,4 -0,4 Ackumulerade avskrivningar 31.12. -7,5 -7,1 Bokvärde 31.12. 1,4 1,8 Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12. 0,2 0,2 Överföringar mellan posterna PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR Anskaffningsvärde 1.1. 7,7 3,6 Ökningar 9,9 6,3 Överföringar mellan posterna -2,3 -2,2 Anskaffningsvärde 31.12. 15,3 7,7 Anskaffningsvärde 1.1. 66,1 58,4 Ökningar 14,3 9,1 -5,2 -1,5 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR TOTALT 0,0 0,0 Anskaffningsvärde 31.12. 75,1 66,0 Ackumulerade avskrivningar 1.1. -47,8 -46,3 Överföringar mellan posterna IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Ökningar Anskaffningsvärde 1.1. Minskningar 8. IMMATERIELLA OCH MATERIELLA TILLGÅNGAR Anskaffningsvärde 1.1. 2012 ÖVRIGA AKTIVERADE UTGIFTER Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Räntekostnader till företag inom samma koncern 2013 Milj. euro 0,0 1,4 -3,2 -3,0 -51,0 -47,8 24,1 18,2 0,5 0,6 Anskaffningsvärde 1.1. 5,9 5,9 Ökningar 0,8 0,0 Anskaffningsvärde 31.12. 6,6 5,9 Ackumulerade avskrivningar 1.1. -0,6 -0,6 Ackumulerade avskrivningar 31.12. -0,6 -0,6 6,0 5,3 Ackumulerad avskrivning på minskningar Avskrivningar under året Ackumulerade avskrivningar 31.12. Bokvärde 31.12. Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12. MARK- OCH VATTENOMRÅDEN Bokvärde 31.12. NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2013 75 2013 2012 129,1 120,8 Ökningar 8,0 9,8 Minskningar 0,0 -1,5 Milj. euro Anskaffningsvärde 1.1. 64,9 -0,1 -12,5 Överföringar mellan posterna 0,1 129,1 Ackumulerade avskrivningar 1.1. -88,1 -81,3 0,0 -2,2 Ackumulerad avskrivning på minskningar -8,0 -4,6 Avskrivningar under året -96,1 -88,1 44,9 41,1 Bokvärde 31.12. -3,7 -3,9 Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12. 427,2 395,4 22,6 41,3 Minskningar -0,1 -10,9 Överföringar mellan posterna 10,5 1,5 460,2 427,2 -343,2 -316,4 0,1 -8,6 -24,1 -18,2 -367,2 -343,2 Bokvärde 31.12. 93,0 84,1 Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12. 16,9 15,5 Ackumulerad avskrivning på minskningar Avskrivningar under året Bokvärde 31.12. Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12. Ökningar Ackumulerad avskrivning på minskningar Avskrivningar under året Ackumulerade avskrivningar 31.12. Anskaffningsvärde 31.12. Ackumulerade avskrivningar 1.1. Ackumulerade avskrivningar 31.12. 0,0 0,0 632,1 596,6 -448,1 -414,2 0,1 -10,8 -32,4 -23,2 -480,5 -448,1 151,6 148,5 13,4 11,8 1 553,4 1 658,6 9. PLACERINGAR, AKTIER MASKINER OCH INVENTARIER Ackumulerade avskrivningar 1.1. 544,1 Minskningar 3,9 Anskaffningsvärde 31.12. 596,6 35,7 141,0 Anskaffningsvärde 1.1. 2012 Ökningar Anskaffningsvärde 31.12. Överföringar mellan posterna Ackumulerade avskrivningar 31.12. 2013 MATERIELLA TILLGÅNGAR TOTALT BYGGNADER OCH KONSTRUKTIONER Anskaffningsvärde 1.1. Milj. euro ANDELAR I FÖRETAG INOM SAMMA KONCERN Anskaffningsvärde 1.1. Ökningar Minskningar Anskaffningsvärde 31.12. 32,5 192,0 -11,7 -297,2 1 574,2 1 553,4 26,5 31,1 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG Anskaffningsvärde 1.1. 0,0 -4,6 26,5 26,5 Anskaffningsvärde 1.1. 2,0 2,2 Ökningar 0,0 0,0 -0,3 -0,2 1,7 2,0 1 581,9 1 691,8 Minskningar Anskaffningsvärde 31.12. ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR Minskningar ÖVRIGA MATERIELLA TILLGÅNGAR Anskaffningsvärde 31.12. 18,3 18,2 Ökningar 0,2 0,1 Minskningar 0,0 0,0 PLACERINGAR, AKTIER TOTALT Överföringar mellan posterna 0,0 0,0 Anskaffningsvärde 1.1. 18,5 18,3 Anskaffningsvärde 1.1. Anskaffningsvärde 31.12. Ökningar Minskningar Ackumulerade avskrivningar 1.1. Ackumulerad avskrivning på minskningar -16,2 -15,8 0,0 0,0 -0,3 -0,4 -16,6 -16,2 Bokvärde 31.12. 1,9 2,1 Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12. 0,2 0,1 Avskrivningar under året Ackumulerade avskrivningar 31.12. Anskaffningsvärde 31.12. Ökningar Anskaffningsvärde 31.12. 3,9 1 602,5 1 581,9 1,9 128,7 139,7 1,9 -1,9 -128,7 139,7 1,9 4,1 13,7 ÖVRIGA FORDRINGAR -14,4 -1,6 Anskaffningsvärde 1.1. 0,0 0,0 5,7 16,0 Ökningar 0,0 0,0 Anskaffningsvärde 31.12. 0,0 0,0 Ökningar Överföringar mellan posterna 16,0 -301,9 FORDRINGAR HOS FÖRETAG INOM SAMMA KONCERN Minskningar Anskaffningsvärde 1.1. 192,0 -11,9 PLACERINGAR, FORDRINGAR Anskaffningsvärde 1.1. PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR 32,5 Anskaffningsvärde 31.12. 76 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT Milj. euro 2013 2012 1,9 128,7 139,7 1,9 Kundfordringar 54,2 80,4 -1,9 -128,7 Lånefordringar 316,9 339,3 139,7 1,9 PLACERINGAR, FORDRINGAR TOTALT Anskaffningsvärde 1.1. Ökningar Minskningar Anskaffningsvärde 31.12. 2013 Milj. euro 2012 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Fordringar hos företag inom samma koncern Övriga fordringar Resultatregleringar PLACERINGAR, FORDRINGAR Totalt 0,7 0,0 13,5 14,8 385,3 434,5 Fordringar hos intresseföretag 0,0 1,9 Kundfordringar 0,6 0,9 Övriga lånefordringar 139,7 0,0 Lånefordringar 0,0 0,1 Placeringar, fordringar totalt 31.12. 139,7 1,9 0,6 1,0 Kundfordringar 73,1 64,9 Lånefordringar 0,5 0,4 Övriga fordringar 7,0 5,5 Resultatregleringar 6,3 6,9 86,8 77,7 484,3 532,4 Räntor 0,0 0,1 Försäkringar 0,7 0,5 Periodiseringar av löner och lönebikostnader 0,9 0,8 Erhållna bidrag 1,3 0,7 Gradvisa intäktsföringar 0,9 2,8 Övriga resultatregleringar 2,5 2,0 Totalt 6,3 6,9 Kapitallån, givna Totalt Övriga fordringar 10. MARKNADSVÄRDE AV PLACERINGAR I BESTÅENDE AKTIVA BÖRSNOTERADE AKTIER Bokvärde 530,0 Marknadsvärde 419,3 293,2 Differens 110,7 233,0 526,1 Av differensen mellan bokvärdet och marknadsvärdet i de börsnoterade aktierna härstammar 110,7 miljoner euro (233,0) från aktierna i Metsä Board Oyj. Metsäliitto anser, att de sannolika genererade inkomsterna i framtiden kommer att överstiga aktiernas bokvärde. 11. FORDRINGAR LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Lånefordringar Övriga fordringar Totalt 11,5 19,0 0,0 0,1 11,5 19,1 Totalt Fordringar totalt KORTFRISTIGA RESULTATREGLERINGAR De långfristiga lånefordringarna innehåller år 2012 en räntebärande fordran om 16,5 miljoner euro från Metsäliitto Management Oy. År 2013 har fordran, 16,5 miljoner euro, upptagits som en kortfristig lånefordran. Företagets förmåga att svara för förpliktelsen är beroende av kursutvecklingen för Metsä Board Oyjs B-aktie. Metsäliitto anser, att Metsäliitto Managements aktier i framtiden kommer att generera en tillräcklig avkastning för att täcka låneförpliktelsen. Inga lån har beviljats åt verkställande direktören, medlemmar i förvaltningsrådet, medlemmar i styrelsen eller deras suppleanter eller därmed jämförbara organ. Borgenansvar eller övriga förbindelser har heller inte givits. NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2013 77 2013 2012 200,7 198,3 Betalda andelsavgifter 4,2 4,1 Överfört från räntor 1,8 1,8 Återbetalda andelar -3,3 -3,6 203,4 200,7 31.12. A-tilläggsandelskapital 1.1. 515,8 486,9 PENSIONSSTIFTELSENS UNDERSKOTT Betalda tilläggsandelar 28,1 22,4 Överfört från räntor 24,3 22,7 -13,5 -16,2 554,7 515,8 75,9 61,8 Överfört från C-tilläggsandelskapitalet 14,4 0,0 Betalda tilläggsandelar 24,8 15,6 Minskning 31.12. Milj. euro 12. EGET KAPITAL Andelskapital 1.1. *) Andelskapital 31.12. 2012 1.1. 2,2 1,8 Ökning 0,6 1,0 -0,2 -0,6 2,6 2,2 1.1. 0,9 0,5 Ökning 0,1 0,4 31.12. 1,0 0,9 1.1. 0,7 0,2 Ökning 0,1 0,7 -0,5 -0,1 0,3 0,7 1.1. 3,8 2,4 Ökning 0,8 2,1 -0,7 -0,8 3,9 3,8 13. AVSÄTTNINGAR Återbetalda tilläggsandelar **) A-tilläggsandelskapital 31.12. 2013 Milj. euro ARBETSLÖSHETSPENSION Minskning ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR B-tilläggsandelskapital 1.1. -4,6 -1,4 110,5 75,9 14,4 14,5 0,0 0,0 -14,4 -0,1 Minskning C-tilläggsandelskapital 31.12. 0,0 14,4 31.12. Reservfond I 1.1. 3,9 3,9 Reservfond I 31.12. 3,9 3,9 56,0 52,9 Återbetalda tilläggsandelar B-tilläggsandelskapital 31.12. AVSÄTTNINGAR TOTALT C-tilläggsandelskapital 1.1. Betalda tilläggsandelar Överförda/återbetalda tilläggsandelar 14. FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Räntefritt Reservfond II 1.1. 5,7 3,2 61,7 56,0 642,7 569,8 -39,7 -37,8 -5,7 -3,2 Överfört från föregående års överskott Reservfond II 31.12. Räntebärande Totalt 4,8 5,6 673,1 713,6 677,9 719,2 266,3 228,2 Kortfristigt Överskott 1.1. Betalda andelsräntor Överfört till reservfond II -1,4 0,0 48,1 113,9 Överskott 31.12. 644,1 642,7 Eget kapital totalt 1 578,4 1 509,6 Kapitalbonus Räkenskapsperiodens överskott Räntefritt Räntebärande Totalt 50,0 44,5 316,3 272,6 *) Utestående andelsavgifter Tecknat andelskapital 259,6 259,2 Betalda andelsavgifter -203,4 -200,7 56,2 58,5 Utestående andelsavgifter **) Av tilläggsandelskapitalet förfaller 1.7.2014 till återbetalning 26,4 miljoner euro. 15. LÅNGFRISTIGA LÅN OCH AVBETALNINGSPLAN Skulder till företag inom samma koncern Massskuldebrevslån Lån av kreditinstitut Pensionslån Övriga lån 2014 0,0 0,0 40,5 9,5 0,0 50,0 2015 0,0 0,0 159,1 0,0 0,0 159,1 Milj. euro Totalt 2016 0,0 0,0 34,1 0,0 0,0 34,1 2017 0,0 174,8 29,3 65,0 0,0 269,0 2018 0,0 0,0 10,9 0,0 0,0 10,9 2019– 0,0 0,0 200,0 0,0 0,0 200,0 Totalt vid årets slut 0,0 174,8 473,9 74,5 0,0 723,1 78 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT Milj. euro 2013 2012 40,5 35,0 16. KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL Lån av kreditinstitut Pensionslån 9,5 9,5 Erhållna förskott 6,2 3,4 76,0 57,7 Leverantörsskulder Skulder till företag inom samma koncern 48,9 36,4 Leverantörsskulder 3,7 8,7 Resultatregleringar 1,6 0,0 2,6 1,2 Erhållna förskott Skulder till intresseföretag Leverantörsskulder Skulder till övriga Övriga skulder Resultatregleringar Kortfristigt främmande kapital totalt 11,2 16,6 116,2 104,2 316,3 272,6 17. RESULTATREGLERINGAR Kortfristiga Räntor 3,9 4,4 Pensionsförsäkringar 2,5 2,0 Övriga pensionsersättningar 2,8 0,7 Periodiserade personalkostnader 28,5 24,9 Periodiserade inköp 71,0 59,3 7,5 12,8 116,2 104,2 Övriga resultatregleringar Totalt 18. ANSVARSFÖRBINDELSER I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto Osuuskunta och två andra skogsindustriföretag som en följd av otil�låtet prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuuskunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta känner till, är totalt cirka 215 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 72 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt rättegångskostnader. Metsäliitto Osuuskunta anser att skadeståndsanspråken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemannaförfarande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 miljoner euro och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en påstådd obehörig vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett påstått brott mot en medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som Metsä Fibres aktieägare undertecknade 2009. Metsäliitto Osuuskunta bestrider kravet som ogrundat och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. Skiljedomstolen väntas meddela sitt beslut i ärendet under det första kvartalet 2014. Under de senaste 12 månaderna har det inte förekommit några andra sådana förvaltningsförfaranden, rättegångar eller skiljeförfaranden, som kan ha eller har haft väsentlig inverkan på Metsäliittos ekonomiska ställning. Metsäliitto har heller ingen kännedom om att sådana förfaranden eller rättegångar skulle ha anhängiggjorts. NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2013 79 2013 Milj. euro 2012 2013 2012 0,7 0,4 Löner och arvoden 0,5 0,7 Lönebikostnader 0,3 0,3 Avskrivningar 0,2 0,4 Övriga rörelsekostnader 0,3 1,0 Totalt 2,0 2,9 4,7 6,1 Milj. euro 19. MILJÖPOSTER Inteckningar för egna lån Ställda panter för lån Resultaträkning Lån från kreditinstitut 260,0 260,0 65,0 65,0 292,8 292,8 Pensionslån Ställda panter Egna förpliktelser och för företag inom samma koncern 547,8 Borgensansvar och åtaganden 25,3 För övriga Borgensansvar 2,2 2,2 13,2 30,0 7,8 8,2 19,6 21,7 Material och förnödenheter Personalkostnader Övriga egna förpliktelser För egna åtaganden För nästa år För därpå följande år Totalt Panter 292,8 292,8 Borgensansvar och åtaganden 550,0 27,5 13,2 30,0 Övriga ansvarsförpliktelser 27,4 29,9 883,4 380,2 Leasingansvar Totalt Metsä Groups interna finansieringsenhet, Metsä Group Treasury Oy, övergick i september 2013 i sin helhet i Metsäliitto Osuuskuntas ägo då Metsä Board Oyj sålde sin ägarandel om 51 procent. I samband med ägararrangemanget beviljade Metsäliitto Osuuskunta ett borgensansvar åt alla Metsä Group Treasurys samarbetsbanker för bolagets derivat- och låneansvar. Som en följd ökade Metsäliitto Osuuskuntas borgensansvar betydligt jämfört med år 2012. Milj. euro Bruttobelopp 2013 Öppna kontrakt, verkligt värde Bruttobelopp 2012 Öppna kontrakt, verkligt värde 427,0 -6,8 435,0 -11,4 Terminkontrakt 121,2 -0,7 119,5 0,8 Optionkontrakt 2,9 0,0 2,5 0,0 551,1 -7,5 557,0 -10,6 ANSVAR PÅ GRUND AV DERIVATKONTRAKT Räntederivat Ränteswapkontrakt Valutaderivat Derivatkontrakt totalt Balansräkning Materiella tillgångar Leasingansvar 80 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT Anskaffninsvärde 1.1. 0,2 0,3 Minskningar -0,5 -1,7 Ackumulerade avskrivningar -3,3 -3,1 1,0 1,6 Ökningar Bokvärde 31.12. Avsättningar Miljöavsättningar 0,1 0,1 Givna förpliktelser för underhåll av miljöposter 4,6 11,6 I miljöutgifterna upptas enbart identifierbara tilläggskostnader, som kan förknippas med motarbetning eller lindring av miljöskador. Miljöutgifterna aktiveras i sådana fall då de kan förknippas med kommande miljöskyddsåtgärder och de i framtiden genererar ekonomisk nytta. MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2013 Land Ägarandel, % Asunto Oy Tapiolan Jalava Finland 48,98 2 415 Asunto Oy Tapiolan Pyökki Finland 48,98 1 206 Asunto Oy Tapiolan Saarni Finland 48,98 1 206 Asunto Oy Tapiolan Tammi Finland 48,98 1 206 Storbritannien 100,00 874 Finnforest Polska Sp. z.o.o. Polen 100,00 0 Finnforest Slovensko s.r.o. Slovakien 100,00 Storbritannien 100,00 DOTTERFÖRETAG Burt Boulton and Haywood Ltd Finnforest UK Holdings Ltd Finnforest Österreich GesmbH Koncernens ägande, % Antal aktier Bokvärde 1 000 euro 0 43 200 000 53 458 Österrike 100,00 Kiinteistö Oy Metsätapiola Finland 48,98 30 432 15 018 Kiinteistö Oy Metsätapiolan Pysäköinti Finland 48,96 212 2 119 Kiinteistö Oy Tapiolan Jalopuupysäköinti Finland 48,98 Kirkniemen Kartano Oy Finland 100,00 57 100 6 035 Kumpuniemen Voima Oy Metsa Forest Latvia SIA Metsa Wood Italia S.r.l. Metsä Board Oyj * 0 243 Finland 53,97 34 462 Lettland 100,00 670 3 259 Italien 100,00 Finland 40,74 42,81 60,85 1 0 133 682 092 529 985 Metsä Fibre Oy Finland 50,20 38 211 721 058 Metsä Forest Eesti AS Estland 100,00 150 000 1 146 Metsä Forest Sverige AB Sverige 100,00 5 000 703 Polen 100,00 100 2 000 Metsä Group Treasury Oy Finland 100,00 50 000 10 236 Metsä Tissue Oyj Finland 85,00 7 750 800 174 836 Metsä Wood CZ s.r.o. Tjeckien 100,00 3 500 Metsä Wood Deutschland GmbH Tyskland 100,00 27 948 Metsä Group Services Sp. z.o.o. Metsä Wood Eesti AS Metsä Wood France S.A.S. Estland 100,00 100 000 651 Frankrike 100,00 405 000 4 596 Metsä Wood Holland B.V. Holland 100,00 143 Metsä Wood Hungary Kft. Ungern 100,00 1 056 Metsä Wood Ibérica S.L.U. Spanien 100,00 500 146 Metsä Wood Schweiz AG Schweiz 100,00 200 750 USA 100,00 500 000 316 Frankrike 100,00 100 000 100 Metsä Wood USA Inc. Metsäliitto France S.A. Mittaportti Oy Finland 33,33 OOO Metsa Forest Podporozhye Ryssland 100,00 OOO Metsa Forest St. Petersburg Ryssland 100,00 Finland 20,00 Äänevoima Oy DOTTERFÖRETAGSAKTIER TOTALT 53,62 1 000 8 4 579 56,25 100 981 2 000 000 2 000 1 574 237 *) Moderföretagets andel av rösterna 61,56 %, koncernens sammanlagda andel 62,24 % MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2013 — BOKSLUT 2013 81 INTRESSEFÖRETAG Land Ägarandel, % Koncernens ägande, % Antal aktier Bokvärde 1 000 euro 14 439 Finsilva Oyj Finland 49,90 48 128 550 Hartolan Kuningaslämpö Oy Finland 50,00 300 76 Lohjan Biolämpö Oy Finland 46,00 782 000 782 Metsäteho Oy Finland 24,00 40 67 Perkaus Oy Finland 33,33 2 500 6 Punkaharjun Lämpö Oy Finland 20,00 6 10 Punkavoima Oy Finland 35,00 8 750 929 Suomen Metsäsijoitus Oy Finland 25,00 23 850 4 011 Ryssland 44,19 ZAO HC Vologodskiye Lesopromyshlenniki 6 164 INTRESSEFÖRETAGSAKTIER TOTALT ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR Finnforest Nippon 26 485 Land Ägarandel, % Koncernens ägande, % Antal aktier Bokvärde 1 000 euro 120 Japan 10,00 20 Finnish Wood Research Oy Finland 25,00 60 60 Finnish Bioeconomy Cluster FIBIC Oy Finland 5,00 150 150 Misawa Homes of Finland Finland Bostads- och fastighetsbolag Golf-aktier 400 67 1 106 186 Telefonaktier och -andelar 31 Övriga aktier och andelar 25 ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR TOTALT 82 BOKSLUT 2013 — MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2013 1 746 FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE Förvaltningsrådet har tagit del av Metsäliitto Osuuskuntas bokslut för år 2013 och koncernbokslutet för Metsä Group uppgjort i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), samt godkänner att de föreläggs revisorerna och fullmäktiges ordinarie stämma. Förvaltningsrådet instämmer i styrelsens förslag till disposition av överskottet. Av förvaltningsrådets medlemmar är följande i tur att avgå: Johan Björkenheim, Eero Ekman, Teuvo Hatva, Ville Hirvonen, Antti Isotalo, Risto Junttila, Airi Kulmala, Hans-Erik Lindqvist, Juha Paajanen och Martti Palojärvi. Enligt åldersparagrafen står Ilkka Juuselas mandat till fullmäktiges disposition. Esbo, den 1 april 2014 För förvaltningsrådet Hannu Järvinen Förvaltningsrådets ordförande Miika Arola Förvaltningsrådets sekreterare FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE — BOKSLUT 2013 83 Översättning REVISIONSBERÄTTELSE TILL MEDLEMMARNA I METSÄLIITTO OSUUSKUNTA Vi har reviderat Metsäliitto Osuuskunta benämnda andelslagets bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2013. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden och noter till bokslutet samt moderandelslagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet. STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt. gjort sig skyldiga till en handling eller försummelse som kan medföra skadeståndsskyldighet gentemot bolaget, eller brutit mot lagen om andelslag eller andelslagets stadgar. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i andelslagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt uttalande. UTTALANDE OM KONCERNBOKSLUTET Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet och kassaflöden i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU. UTTALANDE OM BOKSLUTET OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSEN Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av koncernens och moderandelslagets verksamhet samt om deras ekonomiska ställning i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria. ÖVRIGA UTTALANDEN Vi förordar fastställande av bokslutet och koncernbokslutet. Styrelsens förslag till disposition av det överskott som balansräkningen utvisar beaktar bestämmelserna i lagen om andelslag. Vi förordar beviljandet av ansvarsfrihet för medlemmarna i moderandelslagets förvaltningsråd och styrelseledamöterna samt verkställande direktören för den av oss granskade räkenskapsperioden. TILLÄGGSUPPGIFT REVISORNS SKYLDIGHETER Vår skyldighet är att uttala oss om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet eller verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i moderandelslagets förvaltningsråd eller styrelse eller verkställande direktören har 84 BOKSLUT 2013 — REVISIONSBERÄTTELSE Efter publiceringen av bokslutet har skiljedomstolen givit sitt beslut gällande det öppna tvistemålet som har beskrivits i verksamhetsberättelsen och bokslutet och beordrat Metsäliitto Osuuskunta och dess dotterbolag att som ersättning betala motparten totalt 67,1 miljoner euro, varav Metsäliitto Osuuskuntas andel är 47,5 miljoner euro. Skiljeförfarandets resultat skiljer sig följaktligen från den uppskattning som presenterades i bokslutet. Metsäliitto Osuuskunta har vederbörligen informerat om skiljedomstolsbeslutet den 11 februari 2014. Esbo, den 1 april 2014 KPMG Oy Ab Raija-Leena Hankonen CGR KVARTALSJÄMFÖRELSER Milj. euro RESULTATRÄKNING Hela året Per kvartal 2013 2012 Q4/2013 Q3/2013 Q2/2013 Q1/2013 Q4/2012 Q3/2012 Q2/2012 Q1/2012 1 561,0 1 515,4 393,4 897,0 904,2 213,7 352,5 392,2 422,8 375,6 350,8 384,8 404,1 207,6 260,2 215,5 216,0 217,0 249,4 1 313,8 1 273,9 221,8 339,8 341,6 309,3 323,1 321,4 326,6 300,4 325,5 Kartong- och pappersindustri 2 019,3 Mjuk- och matlagningspapper 1 000,1 2 107,6 479,2 502,3 502,8 535,0 508,5 532,3 522,2 544,6 981,5 258,5 247,8 243,8 250,1 254,1 248,5 235,4 243,5 5,9 3,3 1,7 2,1 1,1 1,0 0,6 1,0 0,8 0,9 Elimineringar -1 865,4 -1 784,8 -469,3 -440,9 -468,8 -486,4 -448,1 -434,0 -446,2 -456,5 OMSÄTTNING 4 931,6 5 001,0 1 216,9 1 213,0 1 240,5 1 261,1 1 228,0 1 242,2 1 246,9 1 283,9 Virkesanskaffning och skogstjänster 27,8 20,2 7,1 5,5 7,7 7,4 7,0 1,9 5,3 6,0 Träproduktindustri -2,1 16,3 2,0 -12,8 4,5 4,3 0,7 -0,8 12,1 4,2 Massaindustri 196,6 150,5 51,1 50,7 47,5 47,3 30,8 40,3 34,6 44,8 Kartong- och pappersindustri 113,6 221,1 30,5 19,3 28,9 34,8 39,3 23,4 162,0 -3,6 Mjuk- och matlagningspapper 55,1 35,1 14,7 12,8 13,9 13,7 6,7 11,4 7,0 10,0 Omsättning per segment Virkesanskaffning och skogstjänster Träproduktindustri Massaindustri Övrig verksamhet Rörelseresultat per segment Övrig verksamhet Elimineringar RÖRELSERESULTAT -"-, exklusive engångsposter -7,0 67,7 -4,7 1,1 -2,5 -0,9 -4,1 -5,2 78,7 -1,7 -49,6 -269,4 -13,1 -13,3 -10,7 -12,5 -3,3 -14,0 -237,4 -14,6 334,4 241,5 87,6 63,3 89,3 94,2 77,2 57,0 62,2 45,1 342,3 255,7 86,6 73,0 93,7 89,0 71,0 67,8 63,9 53,0 -"-, i % av omsättningen 6,9 5,1 7,1 6,0 7,6 7,1 5,8 5,5 5,1 4,1 Resultatandelar i intresseföretag 9,7 4,8 0,5 -0,2 2,8 6,7 -0,3 1,1 4,9 -1,0 Kursdifferenser Övriga finansiella intäkter och kostnader RESULTAT FÖRE SKATT Inkomstskatt PERIODENS RESULTAT RÖRELSERESLUTAT EXKL. ENGÅNGSPOSTER -4,6 2,4 -2,6 -2,0 -0,2 0,2 1,1 1,7 -1,7 1,3 -115,9 -115,5 -24,1 -30,0 -23,0 -38,8 -30,3 -35,2 -14,5 -35,3 223,7 133,2 61,3 31,2 69,0 62,3 47,7 24,6 50,9 10,1 -35,1 -31,8 10,3 -10,6 -18,8 -16,0 2,0 -8,6 -16,8 -8,5 188,7 101,4 71,6 20,6 50,2 46,3 49,7 16,0 34,1 1,6 Q1/2012 2013 2012 Q4/2013 Q3/2013 Q2/2013 Q1/2013 Q4/2012 Q3/2012 Q2/2012 Virkesanskaffning och skogstjänster 27,8 20,2 7,1 5,5 7,7 7,4 7,0 1,9 5,3 6,0 Träproduktindustri 15,1 18,6 1,8 -2,8 11,8 4,3 1,8 0,5 12,1 4,2 42,5 Massaindustri 196,6 148,1 51,1 50,7 47,5 47,3 30,8 40,3 34,6 Kartong- och pappersindustri 104,4 74,9 29,3 18,9 26,0 30,2 23,5 25,5 19,8 6,1 Mjuk- och matlagningspapper 54,5 41,9 14,7 12,8 13,9 13,1 13,5 11,5 7,0 10,0 -56,1 -48,0 -17,4 -12,2 -13,2 -13,3 -5,7 -11,9 -14,9 -15,8 342,3 255,7 86,6 73,0 93,7 89,0 71,0 67,8 63,9 53,0 2013 2012 Q4/2013 Q3/2013 Q2/2013 Q1/2013 Q4/2012 Q3/2012 Q2/2012 Q1/2012 38,1 34,8 38,1 36,1 35,0 35,1 34,8 34,2 33,6 28,3 76 86 76 84 89 89 86 90 94 133 1 486 1 590 1 486 1 583 1 649 1 676 1 590 1 648 1 705 1 993 Avkastning på sysselsatt kapital, % 8,9 6,7 9,4 6,5 9,3 10,2 8,0 6,0 7,3 4,8 - ” -, exklusive engångsposter 9,1 7,1 9,3 7,5 9,8 9,7 7,3 7,1 7,4 5,7 9,9 6,1 14,9 4,4 10,7 9,9 10,8 3,5 8,2 0,4 10,3 6,9 14,7 6,5 11,7 8,8 9,4 5,9 8,6 2,6 Övrig verksamhet och elimineringar TOTALT NYCKELTAL Soliditet, % Nettoskuldsättningsgrad, % Räntebärande nettoskuld, milj. euro Avkastning på eget kapital, % - ” -, exklusive engångsposter KVARTALSJÄMFÖRELSER — BOKSLUT 2013 85 FEM ÅR I SIFFROR Milj. euro 2013 2012 2011 2010 2009 Omsättning 4 932 5 001 5 346 5 377 4 837 -169 Rörelseresultat 334 241 29 497 - "-, exkl. poster av engångskaraktär 342 256 314 547 -75 Resultat före skatt 224 133 -98 345 -329 Räkenskapsperiodens resultat Långfristiga tillgångar 189 101 -157 214 -342 3 228 3 361 3 413 3 534 3 697 775 725 781 798 669 1 161 1 258 1 107 1 340 1 364 Summa tillgångar 5 164 5 344 5 300 5 672 5 730 Eget kapital 1 483 1 367 1 126 1 154 927 476 491 359 524 471 Långfristiga skulder 2 047 1 704 2 429 2 534 2 689 Kortfristiga skulder 1 158 1 782 1 386 1 460 1 643 Summa eget kapital och skulder 5 164 5 344 5 300 5 672 5 730 Avkastning på sysselsatt kapital, % 8,9 6,7 1,1 11,8 -3,3 - "-, exkl. poster av engångskaraktär 9,1 7,1 8,5 13,4 -1,4 Avkastning på eget kapital, % 9,9 6,1 -9,9 13,9 -20,0 Omsättningstillgångar Övriga kortfristiga tillgångar Innehav utan bestämmande inflytande - "-, exkl. poster av engångskaraktär 10,3 6,9 8,6 18,2 -13,4 Soliditet, % 38,1 34,8 28,1 29,7 24,5 76 86 132 116 157 100 114 154 143 199 1 956 2 119 2 293 2 398 2 778 470 529 339 459 575 1 486 1 590 1 953 1 939 2 203 207 204 227 138 152 4,2 4,1 4,2 2,6 3,1 Medelantal anställda 11 222 11 986 13 046 13 168 14 534 Anställda i slutet av året 10 741 11 447 12 525 12 820 13 592 5 238 5 414 5 660 5 734 5 575 Nettoskuldsättningsgrad, % Skuldsättningsgrad, % Räntebärande främmande kapital Räntebärande finansieringstillgångar Räntebärande nettoskuld Investeringar i anläggningstillgångar Investeringar, %/oms. - av vilka i Finland FORMLER FÖR BERÄKNING AV NYCKELTAL Resultat före skatt -/+ kursdifferenser + övriga finansiella kostnader Avkastning på sysselsatt kapital (%) ROCE = Avkastning på eget kapital (%) = Soliditet (%) = Nettoskuldsättningsgrad (%) = Skuldsättningsgrad (%) = Räntebärande nettoskuld = Räntebärande skulder - kassa och banktillgodohavanden - räntebärande fordringar Kassaflöde från rörelsen = Årets resultat + justeringar i årets resultat + förändring i rörelsekapital 86 BOKSLUT 2013 — FEM ÅR I SIFFROR Balansomslutning - räntefria skulder (årsmedeltal) Resultat före skatt - inkomstskatt Eget kapital totalt (årsmedeltal) Eget kapital totalt Balansomslutning - erhållna förskott Räntebärande nettoskuld Eget kapital totalt Räntebärande skulder Eget kapital totalt UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET Denna utredning om Metsä Groups företagsstyrningssystem har upprättats med stöd av 7 kap. 7 § i värdepappersmarknadslagen som en särskild rapport och den är publicerad samtidigt med Metsä Groups bokslut och styrelsens verksamhetsberättelse. Metsäliitto Osuuskunta är ett finländskt andelslag och moderbolag till Metsä Group. I denna utredning hänvisas till Metsäliitto Osuuskunta på de ställen där ärendet enbart behandlas ur moderbolagets perspektiv. Vid beslutsfattandet och administrationen inom de bolag som ingår i Metsäliitto Osuuskunta tillämpas lagen om andelslag, aktiebolagslagen, värdepappersmarknadslagen, andelslagets stadgar, arbetsordningar som godkänts av förvaltningsorganen samt de principer och instruktioner som har godkänts av Metsäliittos styrelse och ledningsgrupp. Metsäliitto Osuuskuntas alla stadgar finns på Metsä Groups webbplats under ”Metsä Groups principer för företagsstyrning”. Denna utredning om Metsä Groups företagsstyrningssystem följer strukturellt och innehållsmässigt den rekommendation om börsbolagens företagsstyrningssystem som Värdepappersmarknadsföreningen rf. gav ut den 15 juni 2010 (se www.cgfinland.fi). Metsä Groups moderbolag Metsäliitto Osuuskunta tar dock hänsyn till den kooperativa företagsformens särdrag och noterar avvikelserna från rekommendationen samt motiveringarna till dessa. I enlighet med det ställningstagande som Centralhandelskammaren publicerade i januari 2006 borde de sammanslutningar som har en bred ägarbas eller som på grund av sin omfattande verksamhet är regionalt eller nationellt viktiga följa rekommendationen för börsbolagen till den del som det med hänsyn till deras särdrag är möjligt i enlighet med comply or explain-principen, dvs. på ett sådant sätt att avvikelser och skälet till avvikelserna måste anges. Metsä Group upprättar boksluten och delårsrapporterna i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS). Bokslutsdokumenten publiceras på finska, svenska och engelska. Metsä Groups huvudkontor finns i Esbo i Finland. Moderbolaget Metsäliitto Osuuskuntas hemort är Helsingfors. DE CENTRALA FÖRVALTNINGSORGANEN Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsorgan är fullmäktige, förvaltningsrådet, styrelsen och verkställande direktören. Vid beslutsfattandet assisteras förvaltningsorganen av olika organ som nämns senare i denna beskrivning. Dessa organ bereder även förvaltningsorganens beslut. Verkställande direktören för Metsäliitto Osuuskunta arbetar för närvarande som Metsä Groups koncernchef. Senare i denna utredning hänvisas till verkställande direktören med ordet koncernchef. FULLMÄKTIGE Fullmäktige utövar ledamöternas högsta beslutanderätt inom Metsäliitto Osuuskunta i de frågor som enligt lagen och stadgarna ålagts fullmäktige. Fullmäktige ersätter andelsstämman i Metsäliitto Osuuskunta. Vid fullmäktigemötet behandlas frågor i enlighet med lagen om andelslag och Metsäliitto Osuuskuntas stadgar samt övriga frågor som nämns i kallelsen till mötet. Fullmäktiges viktigaste uppgifter är: • att besluta om fastställande av bokslutet, • att besluta om vinstutdelning till medlemmarna, • att besluta om beviljande av ansvarsfrihet för förvaltningsrådet, styrelsen och verkställande direktören/koncernchefen, • att välja ledamöterna till förvaltningsrådet och revisorerna samt att besluta om arvoden för dem. Fullvärdig medlem i Metsäliitto Osuuskunta eller hans/hennes maka/make kan väljas till fullmäktige. Ledamöterna till fullmäktige väljs vart fjärde år genom poströstning, en dataförbindelse eller med hjälp av ett annat tekniskt hjälpmedel. Varje ledamot har en röst. Valet förrättas för varje valkrets så att man från varje valkrets väljer lika många representanter som antalet Metsäliitto Osuuskuntas röstberättigade medlemmar registrerade i valkretsens val- längd den 1 januari under valåret, beräknat i tal som börjar på 2 300. Valkretsarna fastställs av förvaltningsrådet och bestäms i princip i enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas kretsorganisationer. En person i Metsä Groups personal är inte valbar enligt valordningen. Fullmäktige har enligt stadgarna sammanträde en gång om året på våren. Fullmäktige, förvaltningsrådet eller styrelsen kan besluta om ett extra sammanträde. Ett extra sammanträde måste även sammankallas om minst 1/10 av ledamöterna kräver det. Fullmäktige sammankallas av förvaltningsrådets ordförande senast sju dagar före sammanträdet med en skriftlig kallelse som skickas till alla ledamöter i fullmäktige. De frågor som ska behandlas vid sammanträdet ska nämnas i kallelsen. Varje ledamot har en röst vid sammanträdet. För att ändra Metsäliitto Osuuskuntas stadgar krävs att minst 2/3 av de fullmäktigeledamöter som deltar i sammanträdet bifaller ändringsförslaget. Närvarande vid fullmäktiges sammanträden är, förutom mötesrepresentanterna, styrelseordförande samt i regel ledamöterna i styrelsen och förvaltningsrådet. Därutöver deltar revisorerna i ordinarie sammanträden. Fullmäktiges sammansättning framgår av sida 96 i denna publikation. DISTRIKTSRÅD I enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas stadgar finns det ett distriktsråd i varje anskaffningsdistrikt. Distriktsrådet består av de från distriktet valda ledamöterna i fullmäktige, ledamöterna i förvaltningsrådet och styrelsen samt av de fullmäktigekandidater som inte har blivit valda vid fullmäktigevalet, ordnade på grundval av deras röstetal. Antalet sådana kandidater är två gånger så många som antalet valda kandidater från distriktet, dock alltid minst fem. Distriktsrådets uppgifter beskrivs i de riktlinjer som förvaltningsrådet har fastställt. Enligt riktlinjerna är distriktsrådets huvudsakliga uppgift att genom sin verksamhet främja kommunikationen och interaktionen mellan medlemmarna och Metsäliitto Osuuskuntas anskaffningsdistrikt i fråga. UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET — FÖRVALTNING 87 FÖRVALTNINGSRÅDET Enligt Metsäliitto Osuuskuntas stadgar utgör förvaltningsrådet en del av Metsäliitto Osuuskuntas styrningsmodell. På detta sätt har man velat trygga en tillräcklig ägarstyrning samt medlemmarnas engagemang i andelslagets beslutsfattande. För de strategiska och de övriga genomgripande besluten ansvarar Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och för den operativa ledningen ansvarar den operativa ledningsgruppen. Förvaltningsrådets uppgifter fastställs i Metsäliitto Osuuskuntas stadgar. Förvaltningsrådets grundläggande uppgift är att övervaka att andelslaget förvaltas i enlighet med dess stadgar samt fullmäktiges och förvaltningsrådets beslut. Till förvaltningsrådets uppgifter hör dessutom: • att utse ledamöter i Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och befria dem från sina uppdrag samt besluta om deras arvoden, • att utse en verkställande direktör, som också är koncernchef, om inte förvaltningsrådet beslutar annat, • att ge styrelsen anvisningar i frågor som är av stor betydelse och principiellt viktiga, • att granska bokslutet och ge fullmäktige förslag om disposition av överskottet. Förvaltningsrådet väljer inom sig ordförande och vice ordförande för ett år i taget samt utser en sekreterare. Förvaltningsrådet sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta som det är nödvändigt eller styrelsen föreslår det. Förvaltningsrådet är beslutfört när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Beslutet blir den åsikt som majoriteten understöder. Om rösterna faller lika, avgör ordförandens röst och vid val lotten. Förvaltningsrådet består av minst tjugo (20) och högst trettio (30) personer som fullmäktige utser bland Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar. Metsäliitto Osuuskuntas personal kan välja högst fem (5) ledamöter till förvaltningsrådet. Dessutom kan fullmäktige på förvaltningsrådets förslag välja högst tre (3) sakkunningledamöter till förvaltningsrådet. Mandatperioden för en ledamot i förvaltningsrådet börjar efter det ordinarie sammanträde för fullmäktige som valt honom eller henne och varar fram till det ordinarie sammanträde för fullmäktige som hålls tre (3) år senare. Med en mandatperiod på tre år har man velat säkerställa kontinuiteten i beslutsfattandet. När ledamoten i förvaltningsrådet har fyllt 65 år slutar hans/hennes mandatperiod dock vid det ordinarie fullmäktigemöte hålls under nästkommande år. Vid val av ledamöter till förvaltningsrådet strävar man efter att förvaltningsrådet har representanter från alla regioner. Styrelseledamöter får inte väljas till förvaltningsrådet. Förvaltningsrådets sammansättning framgår av sida 97 i denna publikation. FÖRVALTNINGSRÅDETS VALKOMMITTÉ Valet av styrelseledamöter bereds av en särskild valkommitté som valts bland förvaltningsrådets ledamöter i enlighet med en särskild fastställd arbetsordning. Valkommittén gör dessutom ett förslag som rör styrelseledamöternas arvoden. Valkommittén består av sex (6) ledamöter i förvaltningsrådet samt av förvaltningsrådets ordförande och vice ordförande. Valkommitténs ordförande är förvaltningsrådets ordförande och sekreterare är styrelsens sekreterare. Kommittén kan kalla styrelseordföranden som expert till mötet. Förvaltningsrådet valde på sitt möte den 7 maj 2013 följande personer till valkommittén: Ilkka Juusela, Esko Kinnunen, Timo Kässi, Hannu Lassila, Timo Nikula och Erkki Vainionpää. I kommittén ingår dessutom förvaltningsrådets ordförande Hannu Järvinen och vice ordförande Juha Paajanen med stöd av sin ställning. INFORMATION OM FÖRVALTNINGSRÅDETS MÖTEN UNDER FÖREGÅENDE RÄKENSKAPSPERIOD År 2013 hade förvaltningsrådet 34 ledamöter och fyra (4) av dessa hade valts av representanter för olika personalgrupper. Förvaltningsrådet hade inga sakkunnigledamöter år 2013. Förvaltningsrådet sammanträdde fyra (4) gånger och ledamöternas deltagande var 95 procent. 88 FÖRVALTNING — UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET STYRELSEN Styrelsen svarar för att Metsäliitto Osuuskuntas verksamhet och administration är ändamålsenligt ordnad i enlighet med Metsäliittos stadgar och lagstiftningen. Styrelsen har upprättat en arbetsordning för sin verksamhet som fastställer de detaljerade principer som ska tillämpas vid styrelsens beslutsfattande. Hela arbetsordningen finns på Metsä Groups webbplats under ”Metsä Groups principer för företagsstyrning”. Styrelsen har bland annat följande uppgifter: • att fastställa verkställande direktörens/koncernchefens uppgifter och övervaka att denna/dessa sköter andelslagets löpande förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar och bestämmelser • välja och avskeda de direktörer som direkt underlyder verkställande direktören och den eventuellt utsedda koncernchefen • att besluta om sättet att uppbära insatsen samt om tilläggsinsatser och villkoren för dessa • att fastställa de årliga budgeterna och strategierna för andelslaget och koncernen samt övervaka att de iakttas, • att underteckna och framlägga bokslutet och koncernbokslutet för granskning av förvaltningsrådet • bereda ärenden för beslut i förvaltningsrådet • besluta om försäljning, inköp, nedläggning, inledning och sammanslagning av affärsverksamheter • att på nomineringskommitténs förslag fastställa belöningar och andra förmåner för verkställande direktören/koncernchefen och annan högre ledning, • även i övrigt besluta om de ärenden som med hänsyn till omfattningen och karaktären av andelslagets verksamhet är ovanliga och vittbärande. Styrelsen utser inom sig en styrelseordförande för ett år i taget. Koncernchefen är vice ordförande i enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas stadgar. Enligt rekommendationen bör verkställande direktören inte väljas till styrelseordförande. En avvikelse från rekommendationen kan dock motiveras med den kooperativa styrningsmodell som valts i Metsäliitto Osuus- kunta. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta som det är nödvändigt. Styrelsemötena förbereds av koncernchefen. Styrelsen är beslutför när mer än hälften av styrelseledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst. Styrelsemötet protokollförs. Styrelsen utvärderar regelbundet en gång om året sitt arbete och sina arbetsmetoder genom en självutvärdering. STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH MANDATPERIOD Metsäliitto Osuuskuntas styrelse väljs av förvaltningsrådet. Valet av styrelse avviker därmed från den rekommendation som gäller val av styrelse. Med de behörighetsbestämmelser som avviker från rekommendationen säkerställs den kooperativa ägarstyrningen samt medlemmarnas omfattande deltagande i beslutsfattandet inom Metsäliitto Osuuskunta. Styrelsen består av minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter samt koncernchefen. Alla styrelseledamöter med undantag av koncernchefen är oberoende av Metsä Group. Båda könen är representerade i styrelsen. Mandatperioden för en styrelseledamot börjar vid ingången av det kalenderår som börjar efter det sammanträde av förvaltningsrådet där ledamoten har blivit vald och varar tre (3) år i sänder. Mandatperioden för en styrelseledamot upphör vid utgången av det kalenderår som han fyller 65 år. Mandatperioden för styrelseledamöterna avviker från den ettåriga mandatperioden enligt rekommendationen. Andelslagets ägare har dock inte ansett att det har funnits något behov av att förkorta mandatperioden, eftersom en mandatperiod på tre år har ansetts vara nödvändig för att kontinuiteten i beslutsfattandet ska kunna säkerställas. Under de senaste åren har förvaltningsrådets valkommitté lagt speciell vikt vid styrelsens sammansättning och diversifieringen av ledamöternas kompetens. Styrelseordförande under 2013 var Martti Asunta, vice ordförande Kari Jordan och styrelseledamöterna var Mikael Aminoff, Eino Halonen, Arto Hiltunen, Saini Jääskeläinen, Juha Parpala, Timo Saukkonen och Antti Tukeva. Styrelseledamöternas meritlistor framgår av sida 98 i denna publikation och deras innehav i Metsä Group av sida 95. STYRELSEUTSKOTT För att trygga effektiviteten i styrelsens uppdrag har Metsäliitto Osuuskuntas styrelse ett kontrollutskott och en nomineringskommitté till sitt förfogande. Utskotten har ingen egen beslutanderätt, utan styrelsen kan fatta beslut i ärenden utifrån utskottens beredning. Styrelsen väljer utskottsmedlemmarna bland sina ledamöter. KONTROLLUTSKOTTET Kontrollutskottet bistår styrelsen vid skötseln av styrelsens övervakningsuppgift. I denna roll bedömer och övervakar utskottet frågor om den ekonomiska rapporteringen, revisionen, internrevisionen och riskhanteringen i enlighet med den särskilda arbetsordningen som har fastställts för utskottet. Kontrollutskottet består av minst tre (3) medlemmar som styrelsen väljer bland sina ledamöter en gång om året. Dessa medlemmar är oberoende av Metsä Group. Dessutom deltar koncernchefen i kontrollutskottets möten, med undantag för de situationer där utskottet vill sammanträda utan den operativa ledningens närvaro. Kontrollutskottet ska regelbundet rapportera till styrelsen om sin verksamhet och de iakttagelser som utskottet har gjort. År 2013 är Arto Hiltunen ordförande för kontrollutskottet och Martti Asunta samt Eino Halonen är medlemmar. NOMINERINGSKOMMITTÉ Nomineringskommitténs uppgift är att tillsammans med styrelsen se till att Metsä Group har ändamålsenliga och konkurrenskraftiga lönesystem och en plan för efterföljare och utveckling i enlighet med en separat arbetsordning som fastställts av styrelsen. I sitt uppdrag presenterar kommittén för styrelsen bland annat villkoren för verkställande direktörens och koncernchefens anställningsförhållande, lönesystemen för högsta ledningen samt de viktigaste principerna för avtalen för högsta ledningen. Dessutom presenterar nomineringskommittén årliga mål för högsta ledningen för beslut i styrelsen och följer upp att dessa uppnås. Vidare behandlar nomineringskommittén frågor i anslutning till högsta ledningens belöningssystem och presenterar dessa för beslut i styrelsen. Nomineringskommittén består av tre (3) medlemmar som styrelsen årligen utser inom sig. Majoriteten av medlemmarna i nomineringskommittén ska vara oberoende av Metsä Group, och en person som hör till Metsä Groups operativa ledning kan inte vara medlem i kommittén. Nomineringskommittén bör regelbundet rapportera om sin verksamhet till styrelsen. Nomineringskommitténs ordförande under 2013 var Martti Asunta, medan Eino Halonen och Antti Tukeva var kommitténs medlemmar. INFORMATION OM STYRELSENS OCH KOMMITTÉERNAS MÖTEN UNDER FÖREGÅENDE RÄKENSKAPSPERIOD Styrelsen sammanträdde tretton (13) gånger under året och ledamöternas deltagande var 97 procent. Kontrollutskottet sammanträdde fyra (4) gånger och ledamöternas deltagande var 92 procent. Förvaltningsrådet sammanträdde fyra (4) gånger och ledamöternas deltagande var 83 procent. KONCERNCHEF Metsäliitto Osuuskunta har en verkställande direktör som också är Metsä Groups koncernchef, om inte förvaltningsrådet beslutar något annat. Koncernchefen leder hela Metsä Groups verksamhet. För närvarande är Metsä Groups koncernchef Kari Jordan även Metsäliitto Osuuskuntas verkställande direktör. Koncernchefen har till uppgift att leda Metsä Groups operativa verksamhet i enlighet med lagen och bestämmelserna samt i enlighet med förvaltningsorganens beslut och anvisningar. Koncernchefen är enligt stadgarna ansvarig för andelslagets löpande administration och följer upp kapitalförvaltningen. Koncernchefen väljs av förvaltningsrådet, och koncernchefens avtal godkänns av styrelsen. Ett sätt att välja koncernchef som avviker från rekommendationen kan motiveras med den kooperativa styrningsmodell som valts i Metsäliitto Osuuskunta. UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET — FÖRVALTNING 89 Koncernchefens meritförteckning framgår av sida 98 i denna publikation och hans innehav i Metsä Group av sida 95. LEDNINGSGRUPPEN Metsä Group har en ledningsgrupp, vars ordförande är Metsä Groups koncernchef. Ledningsgruppen bistår koncernchefen med planeringen och den operativa ledningen av affärsverksamheten samt bereder förslag för styrelsen, såsom affärsstrategier, budgetar och viktiga investeringar. Ledningsgruppen har inga befogenheter med stöd av lagen eller stadgarna. Ledningsgruppen består av Metsä Groups koncernchef, dotterbolagens verkställande direktörer, branschdirektörerna för Metsä Wood och Metsäliitto Virkesanskaffning samt av koncernens ekonomi- strategidirektörer. Ledningsgruppen sammanträder på kallelse av ordföranden i regel två gånger i månaden och dessutom alltid vid behov. Ledningsgruppen bestod 2013 av koncernchef Kari Jordan, Hannu Anttila (strategidirektör), Mikko Helander (Metsä Board Oyj:s verkställande direktör), Ilkka Hämälä (Metsä Fibre Oy:s verkställande direktör), Mika Joukio (Metsä Tissue Oyj:s verkställande direktör), Esa Kaikkonen (Metsä Woods branschdirektör), Juha Mäntylä (Metsä Forests branschdirektör) samt Vesa-Pekka Takala (ekonomidirektör). Ledningsgruppens meritförteckningar framgår av sida 99 i denna publikation och ledningsgruppens innehav i Metsä Group av sida 95. På denna webbplats beskrivs principerna, målen och ansvaren för Metsä Groups internkontroll samt principerna för internrevisionen. Metsä Groups operativa ledning, chef för riskhanteringen och internrevision svarar för att nämnda principer görs upp, och styrelsen fastställer principerna. DEFINITION AV INTERNKONTROLL OCH DESS MÅLSÄTTNINGAR Internkontrollen omfattar den ekonomiska övervakningen och den övriga övervakningen inom Metsä Group. Internkontrollen genomförs av styrelsen, kontrollutskottet och den operativa ledningen samt av hela den övriga personalen. Med internkontroll avses den del av styrningen som ska säkerställa att: • de mål som har satts upp för Metsä Group uppnås, • resurserna används på ett ekonomiskt, ändamålsenligt och effektivt sätt, • riskerna för verksamheten hanteras i tillräcklig mån, • den ekonomiska informationen och den övriga informationen är tillförlitlig och korrekt, • de externa reglerna och de interna arbetsrutinerna tillämpas, • lämpliga förfaranden iakttas i kundrelationerna, • verksamheten, informationen och egendomen är tillräckligt skyddade, • det finns tillräckliga manuella och datatekniska system som har ordnats på ett lämpligt sätt till stöd för verksamheten. FÖREBYGGANDE ÖVERVAKNING INTERNKONTROLL, INTERNREVISION OCH RISKHANTERING En resultatrik affärsverksamhet förutsätter att verksamheten övervakas kontinuerligt och tillräckligt effektivt. Metsä Groups internkontroll omfattar övervakning av ekonomisk rapportering, interna godkännanden, uppföljning av investeringar och kreditövervakning. Verksamheten i internkontrollen utvärderas i sin tur av Metsä Groups internrevision. Internkontrollen gäller hela organisationen och genomförs med stöd av bland annat interna instruktioner och olika rapporteringssystem. Med förebyggande övervakning avses bland annat fastställande av värderingar, allmänna verksamhets- och affärsprinciper samt mål och strategier för Metsä Group. Metsä Groups företagskultur, styrningsmetoder och förhållningssätt till övervakningen skapar tillsammans grunden för hela internkontrollen. DAGLIG ÖVERVAKNING Med daglig övervakning avses en allmän övervakning och uppföljning, inklusive tillhörande verksamhetssystem och arbetsinstruktioner, i anslutning till verksamhetsstyrningen. Exem- 90 FÖRVALTNING — UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET pel på detta kan vara bland annat att fastställa ansvarsområdena och befogenheterna för personalen och att differentiera de farliga arbetskombinationerna samt befattningsbeskrivningar, godkännanden och ersättarsystem. ÖVERVAKNING I EFTERHAND Med övervakning i efterhand avses uppföljning och säkerställande, såsom olika utvärderingar som görs av ledningen samt granskningar, jämförelser och verifieringar som säkerställer att målen uppnås och som ser till att de överenskomna verksamhets- och kontrollprinciperna följs. ÖVERVAKNING AV EKONOMISK RAPPORTERING, KREDITÖVERVAKNING OCH GODKÄNNANDEN Organisationerna för de olika affärsområdena och koncernens ekonomiska organisationer ansvarar för den ekonomiska rapporteringen. Enheterna och affärsområdena ger varje månad rapporter om ekonomin. Controllerna för affärsområdena granskar månadsresultaten för de affärsverksamheter och enheter som hör till respektive controllers eget affärsområde och rapporterar dem till koncernens ekonomiförvaltningen. Lönsamhetsutvecklingen samt affärsriskerna och -möjligheterna för affärsområdena behandlas månatligen i Metsä Groups ledningsgrupp med deltagare från högsta ledningen i Metsä Group och inom alla affärsområden samt i ledningsgruppen för ekonomi som bland annat koncernens ekonomi- och finansdirektörer samt ekonomidirektörerna för affärsområdena deltar i. Resultatet rapporteras månatligen till styrelsen för Metsäliitto Osuuskunta. Dessutom rapporteras resultaten för de olika affärsområdena månatligen till styrelserna för affärsområdenas moderbolag. I Metsä Groups Controllers´ Manual finns en detaljerad beskrivning av rapporterings- och övervakningsreglerna samt rapporteringsproceduren. För kreditövervakningen ansvarar alla affärsområden i enlighet med Metsä Groups policy för kreditövervakning och policyn för affärsområdena som har gjorts upp utifrån policyn för kreditövervakning. Kreditövervakning bedrivs av en central koncernorgani- sation för kreditövervakning tillsammans med affärsområdenas ledning. Befogenheterna att godkänna kostnader, viktiga avtal och investeringar är stegvis fastställda för de olika organisationsnivåerna i den beslutsordning som styrelsen har fastslagit samt utifrån de befogenheter som koncernchefen och den övriga ledningen separat har gett. För godkännandet och uppföljningen av investeringar ansvarar koncernens ekonomiförvaltning i enlighet med investeringspolicyn som har fastställts av styrelsen. Efter att investeringarna har godkänts preliminärt behandlas de i affärsområdets ledningsgrupp inom ramen för den årliga investeringsplanen. De mest betydande investeringarna presenteras separat för koncernens ledningsgrupp, styrelsen för koncernens moderbolag och styrelsen för affärsområdets moderbolag för godkännande. INTERNREVISION Metsä Groups internrevision bistår styrelsen med dess övervakningsuppgift genom att bedöma nivån på den internrevision som upprätthålls för att uppnå målen för Metsä Groups verksamhet. Internrevisionen stöder organisationen dessutom genom att utvärdera och trygga funktionsdugligheten i affärsprocesserna, riskhanteringen samt ledarskapet och administrationen. I sitt arbete följer internrevisionen det verksamhetsdirektiv för internrevisionen som Metsäliitto Osuuskuntas styrelse har fastställt. Enheten för internrevisionen arbetar under koncernchefen och kontrollutskottet. Handlingsplanen för internrevisionen upprättas för ett kalenderår i taget. Revisionen inriktar sig varje år på de områden som bedöms som viktiga med tanke på risken och koncernens mål vid den aktuella tidpunkten. Handlingsplanens aktualitet och ändamålsenlighet ses över med ledningen halvårsvis. Omfattningen och samordnandet av internrevisionen säkerställs genom regelbunden kontakt och kommunikation med revisorerna och de övriga interna säkerhetsfunktionerna. Internrevisionen anlitar vid behov underleverantörer för att tillfälligt anställa ytterligare resurser eller för att göra utvärderingar som kräver specialkompetens. De externa tjänsteleverantörerna arbetar då under chefen för internrevisionen. Varje revision redovisas med en skriftlig rapport som delas ut till koncernchefen, den högsta ledningen i den underkoncern som har varit föremål för revisionen samt till ledningen i den funktion eller enhet som har varit föremål för revisionen. Revisionsrapporterna ges för revisorernas kännedom och enligt prövning till de instanser som anses vara relevanta på basis av rapportens innehåll. Internrevisionen gör halvårsvis upp en rapport om de genomförda revisionerna, de viktigaste iakttagelserna och de överenskomna åtgärderna för kontrollutskottet. I halvårsrapporten konstateras dessutom de viktigaste ändringarna i de genomförda revisionerna i jämförelse med handlingsplanen och övriga viktiga uppdrag som internrevisionen utfört samt eventuella ändringar i resurserna. Styrelsen får en årlig rapport om internrevisionens verksamhet. RISKHANTERING Riskhanteringen ansluter sig i väsentlig mån till Metsä Groups normala planering och styrning av affärsverksamheten. Riskhanteringen är en del av det dagliga beslutsfattandet, uppföljningen av verksamheten och internkontrollen som främjar och säkerställer att de uppsatta målen uppnås. Styrningen av affärsverksamheten och den effektiva samordningen av riskhanteringen utgår från de verksamhetsprinciper som fastställts av Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och som syftar till att bibehålla riskhanteringen som en tydlig, förståelig och tillräckligt pragmatisk enhet. Om riskerna och utvecklingen av riskerna rapporteras regelbundet till styrelsens kontrollutskott. Den centrala riskhanteringen svarar även för samordnandet och konkurrensutsättningen av Metsä Groups försäkringar. Det främsta syftet med riskhanteringen är att identifiera och bedöma de risker, hot och möjligheter som kan ha betydelse både för genomförandet av strategin och för uppnåendet av de kortsiktiga och de långsiktiga målen. När det gäller betydande investeringar fogas dessutom separata riskkartläggningar till förslagen. Affärsområdena utvärderar och följer regelbundet upp riskmiljön och eventuella förändringar i den som en del av den årliga planeringen och den strategiska planeringen. Identifierade risker och hanteringen av dem rapporteras till ledningen, kontrollutskottet och styrelsen minst två gånger om året. Affärsriskerna innebär alltid även möjligheter, och de kan utnyttjas inom ramen för de överenskomna risklimiterna. Besluten om medveten risktagning ska alltid fattas bland annat utgående från en tillräcklig bedömning av riskhanteringsförmågan och vinst- och förlustpotentialen. ANSVARSOMRÅDEN INOM RISKHANTERINGEN Ansvarsområdena inom riskhanteringen i Metsä Group fördelas på följande sätt: • Styrelsen ansvarar för riskhanteringen inom Metsä Group och godkänner riskhanteringspolicyn. • Kontrollutskottet utvärderar de viktigaste riskområdena och huruvida Metsä Groups riskhantering är tillräcklig och ändamålsenlig. Utifrån denna utvärdering framlägger kontrollutskottet förslag för styrelsen. • Koncernchefen och ledamöterna i ledningsgruppen ansvarar för att principerna för riskhanteringen görs upp och införs. Dessutom svarar de för att riskerna tas i beaktande i planeringsprocesserna och för att riskerna rapporteras på ett tillräckligt och ändamålsenligt sätt. • Koncernens chef för riskhanteringen ansvarar för utvecklingen och samordnandet av riskhanteringsprocessen, genomförandet av riskbedömningarna och de viktigaste försäkringslösningarna i Metsä Group. • Affärsområdena och serviceverksamheterna har till uppgift att identifiera och bedöma väsentliga risker för de egna ansvarsområdena i planeringsprocesserna samt att förbereda sig för sådana risker, vidta nödvändiga förebyggande åtgärder och rapportera om riskerna på ett överenskommet sätt. UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET — FÖRVALTNING 91 RISKHANTERINGSPROCESS Syftet med riskhanteringen är att • främja och säkerställa att de mål som har satts upp för affärsverksamheten uppnås • säkerställa en säker, fortlöpande och störningsfri affärsverksamhet under alla förhållanden • optimera Metsä Groups totala riskposition. Till de viktigaste elementen i Metsä Groups element hör att genomföra en övergripande riskhanteringsprocess som stödjer hela affärsverksamheten, att skydda egendomen och att säkerställa affärsverksamhetens kontinuitet samt säkerheten i och den kontinuerliga utvecklingen av Metsä Group, krishantering och kontinuitets- och återhämtningsplaner. Enligt riskhanteringspolicyn och -principerna är en tillräcklig riskbedömning en del av de preliminära utredningarna och genomförandet av projekt som är ekonomiskt eller på något annat sätt viktiga. UPPGIFTERNA FÖR RISKHANTERINGEN ÄR ATT • säkerställa att alla identifierade risker som påverkar personal, kunder, produkter, egendom, kunskapskapital, image, samhällsansvar och funktionsförmåga hanteras på det sätt som lagen förutsätter utifrån bästa möjliga kunskaper och ekonomiska omständigheter • säkerställa att målen för Metsä Group uppnås • uppfylla intressegruppernas förväntningar • skydda egendomen och säkerställa att verksamheten fortgår störningsfritt • optimera vinst- och förlustrelationen • säkerställa hanteringen av den totala riskpositionen och minimeringen av de totala riskerna för Metsä Group. De mest betydande risker och osäkerhetsfaktorer som Metsä Group har kännedom om är beskrivna i styrelsens verksamhetsberättelse. HANTERING AV INSIDERINFORMATION I fråga om insiderinformation tillämpar Metsä Group värdepappersmarknadslagen samt dotterbolaget Metsä Board Oyj:s anvisning för insiderinformation, som upprättats i enlighet med Finansinspektionens standarder och de instruktioner som tagits fram av NASDAQ OMX Helsinki Oy (Helsingfors börs). Metsä Group förutsätter att varje anställd följer riktlinjerna för insiderinformationen. För uppdateringen och förvaltningen av Metsä Groups lagstadgade insiderinformation ansvarar styrelsesekreteraren för respektive koncernbolag. Metsä Group rekommenderar endast långfristiga investeringar och användning av förvärvsprogram. I Metsä Boards offentliga insiderregister ingår Metsäliitto Osuuskuntas styrelseledamöter, koncernchef samt revisorer. I Metsä Boards företagsrelaterade insiderregister ingår ledamöterna i ledningsgruppen samt de personer som har utsetts till Metsä Groups juridiska och ekonomiska uppdrag samt uppdrag inom kommunikation och investerarrelationer och som därigenom får regelbunden insiderinformation om Metsä Board. 92 FÖRVALTNING — UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET REVISION Enligt Metsäliitto Osuuskuntas stadgar ska Metsäliitto Osuuskunta ha en revisor som är ett av Centralhandelskammaren godkänt revisionssamfund. Fullmäktige väljer den revisor som ska granska räkenskaperna för innevarande år, och revisorns uppdrag upphör i slutet av nästa ordinarie fullmäktigemöte. Revisorn har till uppgift att granska koncernens och moderbolagets bokslut och bokföring samt moderbolagets administration. Revisorn överlämnar en lagstadgad revisionsberättelse till Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar i samband med årsredovisningen och rapporterar regelbundet om sina iakttagelser till styrelsen och Metsä Groups ledning. I enlighet med beslutet av det ordinarie fullmäktigemötet våren 2013 är Metsäliitto Osuuskuntas revisor under räkenskapsperioden 2013 CGR-samfundet KPMG Oy Ab med Raija-Leena Hankonen, GCR, som ansvarig revisor. År 2013 betalade bolagen inom Metsä Group totalt 1 212 000 euro (1 246 000 euro 2012) till KPMG-kedjan och totalt 223 000 euro (205 000 euro 2012) till övriga revisionssamfund i revisionsarvoden. År 2013 betalade bolagen inom Metsä Group totalt 32 000 euro (38 000 euro 2012) till KPMG-kedjan och totalt 393 000 euro (962 000 euro 2012) till övriga revisionssamfund för sådana tjänster som inte anknyter till revisionen. UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN Denna utredning om Metsä Groups löner och arvoden har upprättats i enlighet med rekommendation 47 i Finsk kod för bolagsstyrning av den 15 juni 2010 och finns utgiven på Metsä Groups webbplats från den 1 april 2014. Enligt Metsä Groups praxis uppdateras utredningen om löner och arvoden preliminärt två gånger om året och alltid i mars–april samtidigt med den utredning som upprättas om förvaltningssystemet. ARVODEN TILL FÖRVALTNINGSRÅDET OCH STYRELSEN METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FÖRVALTNINGSRÅD Utifrån fullmäktiges beslut betalas en fast månadsersättning och ett mötesarvode till förvaltningsrådets ordförande och vice ordförande. Till de övriga ledamöterna betalas endast ett mötesarvode. Ledamöterna har rätt till reseersättningar enligt Metsä Groups resereglemente. Ordinarie fullmäktigemöte beslöt våren 2013 att arvoden för ledamöterna i förvaltningsrådet ska förbli oförändrade under 2013. År 2013 var månadsersättningen till förvaltningsrådets ordförande 3 400 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till ordföranden utbetalades totalt 56 400 euro (57 000 euro 2012) i lön och mötesarvoden. År 2013 var månadsersättningen till vice ordföranden 1 500 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till vice ordföranden utbetalades totalt 24 000 euro (22 800 euro 2012) i lön och mötesarvoden. Till de övriga ledamöterna utbetalades 600 euro per möte i mötesarvoden, totalt 98 400 euro (91 200 euro 2012). Till ledamöterna i förvaltningsrådet utbetalades 2013 600 euro per möte i lön och mötesarvoden, totalt 178 800 euro (171 000 euro 2012). STYRELSEN FÖR METSÄLIITTO OSUUSKUNTA KORTSIKTIGA INCITAMENT Utifrån förvaltningsrådets beslut betalas en fast månadsersättning och ett mötesarvode till varje styrelseledamot. Ett mötesarvode betalas även för kontrollutskottets och nomineringskommitténs möten. Ledamöterna har rätt till reseersättningar enligt Metsä Groups resereglemente. Förvaltningsrådets möte beslöt i november 2012 att arvoden till styrelseledamöterna ska bli oförändrade 2013. År 2013 var månadsersättningen till styrelseordföranden 5 800 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till ordföranden utbetalades totalt 83 640 euro (86 640 euro 2012) i lön och mötesarvoden. År 2013 var månadsersättningen till de övriga ledamöterna 3 200 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till de övriga ledamöterna utbetalades totalt 332 700 euro (343 800 euro 2012) i lön och mötesarvoden. Till koncernchefen betalas inga separata löner eller arvoden för styrelsearbetet. Till styrelseledamöterna utbetalades 2013 totalt 416 340 euro (430 440 euro 2012) i lön och mötesarvoden. Ovanstående arvoden är pensionsgrundande. KONCERNCHEFENS LÖN OCH ARVODEN BELÖNING AV MEDLEMMARNA I DEN OPERATIVA LEDNINGEN Syftet med Metsä Groups belöningssystem för den operativa ledningen är att på ett rättvist och konkurrenskraftigt sätt belöna ledningen för Metsä Groups resultat, tillämpningen av av strategin och utvecklingen av affärsverksamheten. Metsäliitto Osuuskuntas styrelse fastställer på nomineringskommitténs förslag arvodena och andra ekonomiska förmåner till koncernchefen samt till de ledamöter i ledningsgruppen som är anställda av Metsäliitto Osuuskuntas samt kriterierna för ett resultatlönesystem. Samma belöningsprinciper til�lämpas i samtliga bolag som ingår i Metsä Group, men beslut om belöningskriterierna fattas separat i varje dotterbolags styrelse. Belöningssystemet består av en fast månadslön, en resultatlön som beräknas utifrån uppdragets resultateffekt, ledningens pensionsförmåner samt av ett aktiebonussystem. SAMT AVGÅNGSVEDERLAG Koncernchefens månadslön inklusive naturaförmåner är 86 350,62 euro. I månadslönen ingår bostad, bil, chaufför och andra mindre naturaförmåner. Genom ett styrelsebeslut kan koncernchefen på grundval av koncernchefens avtal erhålla en resultatlön som motsvarar sex (6) månaders lön och som grundar sig på resultatet, kassaflödet och de personliga målen. År 2013 erhöll koncernchefen totalt 1 647 443,60 euro (1 362 171 euro 2012) i lön, arvoden och andra förmåner från Metsä Groups bolag. År 2013 utbetalade Metsäliitto Osuuskunta 1 081 540,72 euro (1 054 878 euro 2012) i lön och naturaförmåner samt 453 790,89 euro (196 766 euro 2012) i resultatlön och aktiearvoden till koncernchefen. Metsä Groups övriga koncernbolag betalade ut totalt 112 111,99 euro (110 527 euro 2012) i lön, arvoden och andra förmåner till koncernchefen. Koncernchefen har en uppsägningstid på sex månader. Om koncernchefen blir uppsagd av styrelsen har denne rätt till ett avgångsvederlag som motsvarar den totala lönen för 24 månader. Avgångsvederlag betalas inte om koncernchefen själv avgår från sin tjänst. LÖNER OCH ARVODEN TILL DE ÖVRIGA MEDLEMMARNA I LEDNINGEN Maximibeloppen av resultatlönen för de ledamöter i Metsä Groups ledningsgrupp som är anställda av Metsäliitto Osuuskunta kan variera enligt uppdragets resultateffekt och uppgå till ett belopp som motsvarar personens lön för 0–6 månader. Kriterierna för resultatlönesystemet utgörs av resultatkraven på koncernnivå och inom det egna ansvarsområdet. År 2013 utbetalade bolagen inom Metsä Group totalt 3 292 98,78 euro (2 904 262 euro 2012) i lön och arvoden till ledamöterna i ledningsgruppen (exklusive koncernchefen). UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN — FÖRVALTNING 93 LÅNGSIKTIGA INCITAMENT LEDNINGSGRUPPENS AKTIEINNEHAVSSYSTEM År 2010 har en del av ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp medverkat i etablering av ett bolag vid namn Metsäliitto Management Oy. Av ledamöterna i ledningsgruppen är Mika Joukio inte delaktig i Metsäliitto Management Oy. Genom bolaget har företagsledningen placerat egna medel till ett belopp av 3 850 000 euro i B-aktier i Metsä Board. Koncernchef Kari Jordans placering var 1 000 000 euro. Dessutom har en del av bolagets placeringar i B-aktier i Metsä Board Oyj finansierats genom ett lån på 15 400 000 euro från Metsäliitto Osuuskunta. Ledningen bär själv ägarrisken för sina placeringar i systemet. Syftet med arrangemanget är att uppmuntra ledamöterna i ledningsgruppen att köpa och inneha B-aktier i Metsä Board och därigenom att höja aktieägarvärdet i Metsä Group på lång sikt och att främja koncernens strategiska mål. Hela lånet från Metsäliitto Osuuskunta återbetalas senast den 31 mars 2014. Om systemets giltighetstid förlängs med ett år i sänder 2013, 2014, 2015 eller 2016 förlängs även lånets löptid. Metsäliitto Management har rätt att när som helst återbetala lånet i förtid. Om börskursen för Metsä Boards B-aktie inte endast tillfälligt överskrider en viss nivå som fastställts för systemet är Metsäliitto Management skyldigt att återbetala lånet i förtid genom att sälja sina B-aktier i Metsä Board. Systemets giltighetstid löper ut vid årsskiftet 2013–2014, då systemet avvecklas på ett sätt som fastställs senare. Systemet förlängs ett år i sänder om börskursen för Metsä Boards B-aktie i oktober–november 2013, 2014, 2015 eller 2016 understiger det medelpris som Metsäliitto Management betalade för sina B-aktier i Metsä Board. Överlåtelse av Metsäliitto Managements B-aktier i Metsä Board är begränsad under systemets giltighetstid. Ledningsgruppens innehav i Metsäliitto Management gäller i regel fram till avvecklingen av systemet. Om en ledamot i ledningsgruppen säger upp sig före avvecklingen av systemet återbetalas alla de medel som ledamoten har placerat i aktierna, exklusive en eventuell värdestegring, till honom eller henne. Om syste- 94 FÖRVALTNING — UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN met uppvisar en förlust, får ledamoten endast den beräknade andelen av kapitalet. Genom Metsäliitto Management har man köpt totalt 6 790 887 B-aktier i Metsä Board, varav koncernchef en indirekt innehar 1 763 867 aktier och de övriga ledamöterna i Metsäliitto Management Oy indirekt totalt 5 027 020 aktier. Eftersom börskursen för Metsä Boards B-aktie mot slutet av 2013 överskred det medelpris som betalats för Metsä Board Oyj:s aktier i samband med arrangemanget har systemet avvecklats. Vid tidpunkten för systemets avveckling var koncernchef Kari Jordan berättigad till den relativa andel som motsvarar hans innehav i Metsäliitto Management Oy:s nettotillgångar, dvs. totalt 1 138 340 euro. AKTIEBONUSSYSTEM FÖR LEDNINGEN Aktiebonussystem för 2011–2015: Metsäliitto Osuuskuntas styrelse har i december 2010 fattat beslut om ett aktiebaserat incitamentssystem för de ledande befattningshavarna i Metsä Group under 2011–2015. Genom systemet kan målgruppen tilldelas B-aktier i Metsä Board Oyj för tre intjänandeperioder på tre kalenderår var om de fastställda målen för intjäningskriterierna har uppfyllts. Intjäningsperioderna för aktiebonussystemet är kalenderåren 2011–2013, 2012–2014 och 2013–2015. Metsäliitto Osuuskuntas styrelse utser i början av varje intjäningsperiod på tre år de ledande befattningshavare som ingår i målgruppen och fastställer maximibonusarna för dem. Maximibonusen anges i antal aktier. Hur stor andel av maximibonusen som utbetalas till berörda befattningshavare beror på hur de fastställda målen för intjänandeperioden har uppfyllts. Eventuell bonus utbetalas dels som aktier i Metsä Board Oyj och dels som kontant ersättning. Med kontantandelen täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av bonusen. Bonusen utbetalas inte om personens anställningsförhållande har upphört före bonusutbetalningen. Aktierna får inte överlåtas under den tvååriga perioden då åtagandet gäller. Systemets eventuella bonusar för varje intjäningsperiod (2011–2013, 2012–2014 och 2013–2015) grundar sig på Metsä Groups soliditet och på utvecklingen hos avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE) samt rörelsevinsten (EBIT). Bonusen för intjäningsperioden 2011– 2013 betalas till 51 personer och ska motsvara värdet på totalt cirka 1,8 miljoner B-aktier i Metsä Board inklusive även den del som ska betalas i form av pengar. Koncernchef Kari Jordans andel av bonusen motsvarar värdet på cirka 0,3 miljoner aktier. Eventuella bonusar för intjäningsperioderna 2012–2014 och 2013–2015 motsvarar tillsammans värdet på högst cirka 4,1–4,5 miljoner B-aktier i Metsä Board inklusive även den del som ska betalas i form av pengar. Läs mer om aktiebonussystemet på sidorna 67–68 i årsredovisningen. Aktiebonussystem för 2014-2018: Metsäliitto Osuuskuntas styrelse har i februari 2014 fattat beslut om ett aktiebaserat incitamentssystem för de ledande befattningshavarna i Metsä Group under 2014–2018. Systemet omfattar tre intjäningsperioder på tre år vardera: kalenderåren 2014–2016, 2015–2017 och 2016–2018. Metsäliitto Osuuskuntas styrelse utser i början av varje intjäningsperiod på tre år de ledande befattningshavare som ingår i målgruppen och fastställer maximibonusarna för dem. Maximibonusen anges i antal aktier. Hur stor andel av maximibonusen som utbetalas till berörda befattningshavare beror på hur de fastställda målen för intjänandeperioden har uppfyllts. Eventuell bonus utbetalas dels som aktier i Metsä Board Oyj och dels som kontant ersättning. Med kontantandelen täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av bonusen. Efter varje intjäningsperiod följer en förbindelseperiod på två år, under vilken den ledande befattningshavaren inte får överföra eller sälja aktierna. Om koncernbolaget eller den ledande befattningshavaren säger upp eller häver den ledande befattningshavarens arbets- eller tjänsteavtal under förbindelseperioden ska den ledande befatt- ningshavaren återbetala de bonusar som redan utbetalats. Eventuell bonus för intjäningsperioden 2014–2016 grundar sig på Metsä Groups soliditet och på utvecklingen hos avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE) och rörelsevinsten (EBIT). Eventuella bonusar för den aktuella intjäningsperioden motsvarar tillsammans värdet på högst cirka 4,6 miljoner B-aktier i Metsä Board inklusive även den del som ska betalas i form av pengar. Systemet omfattar i början av intjäningsperioden 55 personer inklusive samtliga ledamöter i Metsä Groups ledningsgrupp. PENSIONSSYSTEM FÖR LEDNINGEN Metsä Groups ledningsgrupp omfattas av lagen om pension för arbetstagare. Genom lagen omfattas ledamöterna av det lagstadgade pensionsskyddet som bygger på anställningsti- den och arbetsinkomsterna. Enligt arbetspensionssystemet i Finland räknas grundlön, arvoden och skattepliktiga naturaförmåner in i inkomsterna, men inte inkomster av optioner eller inkomster utifrån ledningens aktiebonussystem. PENSIONSSYSTEM FÖR KONCERNCHEFEN Genom tilläggspensionssystemet har koncernchefen i regel rätt att gå i pension vid 60 års ålder. Koncernchefens pension är 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas i sin tur utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. År 2013 utgjorde årsavgiften för det förmånsbaserade pensionssystemet för koncernchefen 66 procent av den totallön och det totalarvode som bolagen inom Metsä Group betalade till koncernchefen (76 procent 2012). Koncernchefen har rätt till ett fribrev om dennes anställningsavtal upphör före pensioneringen. PENSIONSSYSTEM FÖR LEDNINGEN Ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp har ett särskilt förmånsbaserat pensionsavtal med en fastställd pensionsålder på 62 år. Pensionen är högst 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Ledamöterna i ledningsgruppen har rätt till fribrev om anställningen inom Metsä Group upphör före pensionsåldern. LEDNINGENS ANDELS- OCH AKTIEPLACERINGAR I METSÄLIITTO OSUUSKUNTA OCH METSÄ BOARD OYJ Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta euro Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj (B-aktier) Martti Asunta 65 455 48 610 Mikael Aminoff 43 008 53 749 Eino Halonen 2 738 18 900 Arto Hiltunen 1 040 31.12.2013 Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj genom Metsäliitto Management (B-aktier) STYRELSEN FÖR METSÄLIITTO OSUUSKUNTA Kari Jordan 520 48 047 103 005 2 678 Juha Parpala 16 947 1 000 Timo Saukkonen 65 994 3 699 Antti Tukeva 28 376 3 200 Saini Jääskeläinen 1 763 867 METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP Hannu Anttila 617 353 Mikko Helander 881 933 Ilkka Hämälä Kari Jordan 617 353 520 Mika Joukio Vesa-Pekka Takala 1 763 867 34 345 Esa Kaikkonen Juha Mäntylä 48 047 440 967 146 355 440 967 440 967 UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN — FÖRVALTNING 95 METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar väljer bland sig fullmäktige vart fjärde år genom poströstning. Fullmäktige har den högsta beslutanderätten. Aikkinen Ilmari Jordbrukare Mynämäki Niemelä Henry Jordbrukare Lappo Alatalo Matti Jordbrukare Soini Nylund Mats Jordbrukare Pedersöre Eeva Toivo Jordbrukare Kauhajoki Nyyssönen Olli-Pekka Bilförare Pielavesi Haukilahti Tapani Jordbrukare Veteli Pekonen Kari Landsbygdsföretagare Parikkala Häppölä Heikki Jordbrukare Orimattila Purhonen Petri Jordbrukare Enonkoski Idström Eero Jordbrukare Kiuruvesi Pyykkönen Rauno Skogsbrukstekniker Suomussalmi Isomuotia Harri Jordbrukare, forstmästare Tavastkyro Raininko Tuomo Land- och skogsbruksföretagare Jämijärvi Juutilainen Jukka Land- och skogsbruksföretagare Juva Raitala Juha Jordbrukare Loimaa Juvonen Matti Pensionär Joensuu Rautiola Antti Jordbrukare Oulainen Kallunki Heikki Fysioterapeut Kuusamo Ryymin Jaakko Jordbrukare Idensalmi Kananen Jussi Jordbrukare, agrolog Viitasaari Räsänen Tauno Företagare Tuusniemi Kangas Erkki Lantbruksföretagare Harjavalta Savolainen Jyrki Jordbrukare Laukaa Keskinen Sakari Jordbrukare Mänttä-Vilppula Sipola Atso Jordbrukare Uleåborg Keskisarja Hannu Jordbrukare Nivala Sirviö Antti Jordbruksföretagare Kemijärvi Kivenmäki Ari Agrolog, jordbrukare Kuortane Snellman Veli Forstmästare Helsingfors Kiviranta Esko Jordbrukare, vicehäradshövding Sagu Storsjö Bo Jordbrukare Kristinestad Koskinen Jaakko Jordbrukare Fredrikshamn Tienhaara Asko Jordbrukare Alajärvi Kuisma Jaakko Agrolog Urjala Tolvanen Matti Jordbrukare, skogsbrukstekniker Varkaus Kuivalainen Kyösti Landsbygdsföretagare Lieksa Tuominen Pasi Landsbygdschef, jordbrukare Eura Laineenoja Jari Agronom, financieringschef Vittis Tuppi Veli-Matti Jordbrukare, företagare Laihela Laitinen Pirkko Agrolog Utajärvi Turtiainen Matti Journalist, jordbrukare Kerimäki Lamminsalo Asko Landsbygdsföretagare Rääkkylä Uotila Kirsi Skogsbruksföretagare Helsingfors Lauttia Petri Jordbrukare Tavastehus Uusitalo Ilkka Jordbrukare Salo Levänen Pertti Äldre konstapel St Michel Vapaniemi Jukka-Pekka Skogsserviceföretagare Nurmijärvi Lunttila Tommi Land- och skogsbruksföretagare Äänekoski Wasberg Johan Skogsingenjör Korsholm Lyömiö Matti Agrolog Mäntyharju Wasström Anders Landsbygdsföretagare Raseborg Långgård Thomas Jordbrukare Malax Vuorela Erkki Landsbygdschef Salla Morri Tiina Skogsbruksföretagare Virdois Vuorenmaa Heino Skogsbruksföretagare Haapavesi Murto Pentti Agrologi Tammerfors Väänänen Martti Jordbrukare Siilinjärvi Mäkinen Pirjo Skogsbruksföretagare Petäjävesi Ylitalo Martti Jordbrukare Ii Nevavuori Jari Utvecklingschef, jordbrukare Nystad Ylä-Outinen Päivi Jordbrukare Villmanstrand 96 FÖRVALTNING — METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FÖRVALTNINGSRÅD Förvaltningsrådet ska se till att Metsäliitto Osuuskuntas verksamhet bedrivs i enlighet med stadgar och förvaltningsrådets beslut samt i Metsäliittos intresse. Förvaltningsrådet ser även till att fullmäktiges beslut verkställs och väljer Metsäliittos styrelse. ORDFÖRANDE Hannu Järvinen Agronom Janakkala Jordbrukare Punkaharju Björkenheim Johan Jordbrukare Storkyro Lappalainen Jukka Jordbrukare Pielavesi Brandt Mats Agrolog Karleby Lassila Hannu Jordbrukare Vetil Ekman Eero Landsbygdssekretare Pemar Lindqvist Hans-Erik Forstmästare, stadsdirektör Närpes Hatva Teuvo Skogbruksföretagare Kajana Linnaranta Jussi Agronom Kuopio Hirvonen Ville Agrolog Rääkkylä Malmström marten Jordbrukare Esbo Hongisto Arto Jordbrukare Limingo Mikkola Antti-Jussi Jordbrukare Pälkäne Isotalo Antti Jordbrukare Kauhava Nikula Timo Agrolog Laitila Junttila Risto Verksamhetsledare Kemijärvi Palojärvi Martti Jordbrukare Vichtis Juusela Ilkka Ekonomieråd Sastamala Ruuth Mauri Agrolog St Michel Jäärni Antti Jordbrukare Simo Siponen Ahti Tapani Sociologie magister Kiuruvesi Kinnunen Esko Jordbrukare Pieksämäki Tolonen Mikko Jordbrukare Suomussalmi Kulmala Airi Specialist, jordbrukare Nousis Vainionpää Erkki Jordbrukare Töysä Kuutti Petri Jordbrukare Kouvola Vanhatalo Jukka Jordbrukare Siikainen Kässi Timo Agrolog Uurainen Äijö Matti Skogsingenjör Ikalis Hyvönen Jari Bruksmätare Keuru Keskinen Matti Inköpsförman Nastola Koljonen Timo Systemspecialist Esbo Nurmi Mikko Projektingenjör Kyrö VICE ORDFÖRANDE Juha Paajanen LEDAMÖTER PERSONALREPRESENTANTER METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FÖRVALTNINGSRÅD — FÖRVALTNING 97 METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STYRELSE MARTTI ASUNTA KARI JORDAN MIKAEL AMINOFF EINO HALONEN ARTO HILTUNEN MARTTI ASUNTA KARI JORDAN (f. 1955) Forstmästare, skogsråd (f. 1956) Ekonom, bergsråd Styrelseledamot sedan 2005, styrelseordförande sedan 2008 • Huoneistokeskus Oy, byrådirektör (2003–2005) • Kuru kommun, projektchef (2001–2003) • Kiinteistötoimisto Martti Asunta LKV, företagare (1995−) • Föreningsbanken i Finland, bankdirektör (1993–1995) • Tampereen Aluesäästöpankki (SSP), regiondirektör (1988–1993) • Norra Tavastlands Skogsvårdsföreningars Förbund, fältchef, verkställande direktör (1982–1988) • Pellervo Media Oy, styrelseordförande (2013–) • Sällskapet Pellervo, styrelseledamot (2008–), styrelseordförande (2010–) • Metsä Board Oyj, vice styrelseordförande (2008–) • Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2008–) • Metsä Tissue Oyj, styrelseledamot (2008–) Styrelseledamot och vice ordförande sedan 2005 • Metsä Group, koncernchef (2006–) • Metsäliitto Osuuskunta, verkställande direktör (2004–) • Metsä Board Oyj, styrelseordförande (2005–) • Metsä Tissue Oyj, styrelseordförande (2004–) • Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2004–), ordförande (2006–) • Centralhandelskammaren, styrelseledamot (2007–2011), styrelseordförande (2012–) • Finlands Näringsliv (EK), styrelseledamot (2005–), vice ordförande (2009–2011, 2013–) • Skogsindustrin r.f., styrelseordförande och ordförande i styrelsens arbetsutskott (2009–2011), vice styrelseordförande och medlem i styrelsens arbetsutskott (2005–2009), styrelseledamot (2012–2013), vice styrelseordförande och vice ordförande i styrelsens arbetsutskott (2014–) • Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma, ledamot i fullmäktige (2006–2012), vice styrelseordförande (2013), styrelseordförande (2014–) • Flera förtroendeuppdrag i olika stiftelser och föreningar MIKAEL AMINOFF (f. 1951) Forstmästare Styrelseledamot sedan 2008 • Metsä Board Oyj, styrelseledamot (2010–) • Finlands Skogscentral Kusten, ledamot i regiondelegationen (2010–) • Sällskapet Pellervo, delegationsledamot (2010–2011) • Skogsägarförbundet Kusten, ordförande (2004–2007) • Södra skogsreviret, styrelseordförande (2000–2007) • Jord- och skogsbruksföretagare (1992–) • Västra Nylands skogsrevir, verkställande direktör (1980–1997) EINO HALONEN (f. 1949) Ekonom, finansieringsråd Styrelseledamot sedan 2006 • Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Suomi, verkställande direktör (2000–2007) • Livförsäkringsbolaget Pohjola, verkställande direktör (1998–1999) • Merita Nordbanken, vice verkställande direktör, regionbanksdirektör (1998) • Merita Pankki Oy, direktör, medlem i ledningsgruppen (1996–1997) SAINI JÄÄSKELÄINEN JUHA PARPALA • Kansallis-Osake-Pankki (1971–1995) • Cramo Oyj, vice styrelseordförande (2003–) • YIT Oyj, styrelseledamot (2000–2012), ordförande i revisionsutskottet (2004–2012) samt medlem i val- och nomineringskommittén (2008–2012) ARTO HILTUNEN (f. 1958) Ekonom Styrelseledamot sedan 2007 • Centrallaget för Handelslagen i Finland (SOK Corporation), koncernchef och styrelseordförande (2007–2009) • Helsingin Osuuskauppa Elanto, verkställande direktör (2004–2007), styrelseordförande (2005–2007), • Andelsaffären Elanto (efter fusionsbeslutet), verkställande direktör (2003) • Helsingin Osuuskauppa Elanto HOK, verkställande direktör, styrelseordförande (1998–2003) • Veho Group Oy Ab, styrelseledamot (2011–), ordförande (2012–) • Talent Vectia Oy, styrelseledamot (2010–) • Metsä Tissue Oyj, styrelseledamot (2010–) • SRV-Yhtiöt Oyj, styrelseledamot (2010–) • Itella Oyj, styrelseledamot (2010–), ordförande (2011–) • Jenny och Antti Wihuris fond, styrelseledamot (2010–) SAINI JÄÄSKELÄINEN (f. 1959) Jord- och skogsbruksföretagare Styrelseledamot sedan 2005 • Mellersta Finlands centralsjukhus, anestesiskötare (1986–1988), barnmorska (1989–1998) • Korpilahden Osuuspankki, ledamot i förvaltningsrådet (2008), styrelseledamot (2009−) • Vapo Oy, ledamot i förvaltningsrådet (2005–2009) TIMO SAUKKONEN ANTTI TUKEVA JUHA PARPALA (f. 1967) Agrolog Styrelseledamot sedan 2009 • Jordbrukare (1994–) • Simon Turvejaloste Oy, styrelseledamot (2011–) • Metsäliitto Osuuskunta, distriktsråd (1997–), ledamot i förvaltningsrådet (2001–2008) • Osuuskunta Pohjolan Maito, styrelseledamot (2006–2007) TIMO SAUKKONEN (f. 1963) Agronomie- och forstmagister, forstmästare Styrelseledamot sedan 2007 • Jordbrukare (1992–) • Sällskapet Pellervo r.f., delegationsledamot (2008–) • Simpeleen Osuuspankki, ledamot i förvaltningsrådet (2000–), ordförande (2011–) • Metsäliitto Osuuskunta, olika förtroendeuppdrag (1995–) ANTTI TUKEVA (f. 1953) Agronom, lantbruksråd Styrelseledamot sedan 2009 • Osuuskunta Maitosuomi, verkställande direktör (2007–) • Osuuskunta Normilk, verkställande direktör (1994–) • Osuuskunta Maitojaloste, verkställande direktör (1991–2006) • Jord- och skogsbruk, Kukkala gård (1985–) • LähiTapiola Österbotten, styrelseledamot (2012–) • Lakeuden Lähivakuutus, vice styrelseordförande (2006–2012) • Olika förtroendeuppdrag inom jordbruks- och mejerinäringsorganisationer Andels- och aktieinnehavet av Metsäliitto Osuuskuntas styrelseledamöter i Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board Oyj framgår av sida 95 i denna publikation. 98 FÖRVALTNING — METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STYRELSE METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP KARI JORDAN HANNU ANTTILA MIKKO HELANDER ILKKA HÄMÄLÄ MIKA JOUKIO ESA KAIKKONEN JUHA MÄNTYLÄ VESA-PEKKA TAKALA KARI JORDAN MIKKO HELANDER MIKA JOUKIO JUHA MÄNTYLÄ (f. 1956) Ekonom, bergsråd (f. 1960) Diplomingenjör (f. 1964) Diplomingenjör, MBA (f. 1961) Agronomie- och forstmagister, forstmästare, skogsråd Koncernchef, Metsä Group Medlem i ledningsgruppen sedan 2005 • Metsä Group, koncernchef (2006–) • Metsäliitto Osuuskunta, verkställande direktör (2004–) Verkställande direktör, Metsä Board Oyj Medlem i ledningsgruppen sedan 2006 • Metsä Board Oyj, verkställande direktör (2006–) • Metsä Tissue Oyj, Valmet- och Metso-koncernerna, tidigare verkställande direktör i samt olika ledande befattningar • Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2009–) Verkställande direktör, Metsä Tissue Oyj Medlem i ledningsgruppen sedan 2012 • Metsä Tissue Oyj, verkställande direktör (2012–) • M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), direktör för affärsverksamheten Consumer Packaging (2006–2012) • Metsä-Serla Oyj och M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), flera ledande befattningar inom affärsverksamheten sedan 1990 För fullständig CV, se sidan 98 HANNU ANTTILA (f. 1955) Ekonom ILKKA HÄMÄLÄ Strategidirektör, Metsä Group Medlem i ledningsgruppen sedan 2005 • Metsä Group, strategidirektör (2006–) • M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), verkställande direktör (2005–2006) • Metsäliittokoncernen (nuv. Metsä Group), finansdirektör (2003–2004) • Metsä Tissue Oyj, verkställande direktör (1998–2003) • Oy Metsä-Botnia Ab (nuv. Metsä Fibre Oy) och Metsä-Serla Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), tidigare olika ledande befattningar • Pohjolan Voima Oy, styrelseledamot (2009–) • Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Tapiola, ledamot i förvaltningsrådet (2011–) • Teollisuuden Voima Oyj, styrelseledamot (2007–) • Metsä Tissue Oyj, styrelseledamot (2004–) • Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2004–) • Metsä Group Treasury Oy, styrelseordförande (2010–2013) (f. 1961) Diplomingenjör Verkställande direktör, Metsä Fibre Oy Medlem i ledningsgruppen sedan 2008 • Metsä Fibre Oy, verkställande direktör (2008–) • Oy Metsä-Botnia Ab (nuv. Metsä Fibre Oy), tidigare olika ledande befattningar • Skogsindustrin r.f., styrelseordförande och ordförande i styrelsens arbetsutskott (2012–2013), styrelseledamot (2014–) • Pohjolan Voima Oy, styrelsesuppleant (2009–) • Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Ilmarinen, ledamot i förvaltningsrådet (2009–) • Finlands Kvalitetsförening r.f., delegationsledamot (2008–) ESA KAIKKONEN (f. 1969) Juris kandidat, vicehäradshövding Branschdirektör, Metsä Wood Medlem i ledningsgruppen sedan 2008 • Metsä Wood, branschdirektör (2013–) • Metsä Group, direktör för juridiska ärenden (2003–2013) • Metsäliittokoncernen (nuv. Metsä Group), jurist (2000–2003) • Metsä-Serla Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), jurist (1998–2000) • Jurist i en advokatbyrå (1995–1998) • Finlands Näringsliv (EK), medlem i lagutskottet (2007–2013) • Skogsindustrin r.f., medlem i sahatoimikunta, (2013–) • European Organisation of the Sawmill Industry aisbl (EOS), styrelseledamot (2013–) • Finnish Wood Research (FWR) Oy, styrelseledamot (2014–) Branschdirektör, Metsä Forest Medlem i ledningsgruppen sedan 2008 • Metsä Forest, branschdirektör (2008–) • Metsäliitto Osuuskunta, tidigare olika uppdrag • Södra Österbottens skogscentral och Enso Forest Development Ltd, tidigare olika uppdrag • CEPI (Confederation of European Paper Industries), medlem i Forest Committee (2012–) • Skogsindustrierna, medlem i Skogskommitté (2011–) • Skogsindustrin r.f., ordförande i skogsutskottet (2010–) • Finlands Skogsstiftelse, styrelseordförande (2010–) • Pellervo Ekonomiska forskningsinstitut, styrelseledamot (2011–) • Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2008–) • Finsilva Oyj, styrelseledamot (2007–) VESA-PEKKA TAKALA (f. 1966) Ekonomie magister Ekonomidirektör, Metsä Group Medlem i ledningsgruppen sedan 2010 • Metsä Group, ekonomidirektör (2010–) • Outotec-koncernen, ekonomi- och finansdirektör (2006–2010), medlem i ledningsgruppen, ersättare för verkställande direktören • Outokumpu-koncernen, ekonomidirektör (2001–2006), medlem i ledningsgruppen (2005) • Outokumpu-koncernen, tidigare ledande befattningar inom ekonomiförvaltning • Metsä Group Treasury Oy, styrelseordförande (2013–) Andels- och aktieinnehavet av Metsä Groups ledningsgrupp i Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board Oyj framgår av sida 95 i denna publikation. METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP — FÖRVALTNING 99 EKONOMISK RAPPORTERING Metsä Group lämnar inga kommentarer om företagets ekonomiska resultat eller motsvarande frågor under tiden från slutet av rapporteringsperioden till publicering av rapporten för respektive period, med undantag av väsentlig förändring i marknadsläget eller rättelse av en felaktig uppgift. EKONOMISK INFORMATION De ekonomiska översikterna publiceras på finska, svenska och engelska. Årsredovisningar och övriga publikationer kan beställas per e-post från [email protected] och från koncernens webbplats www.metsagroup.com. Börsmeddelanden, delårsrapporter och bokslutsuppgifter uppdateras på Metsä Groups webbplats i realtid. På webbplatsen finns en företagspresentation, som alltid uppdateras i samband med att ekonomiska rapporter publiceras. På webbplatsen presenteras dessutom bland annat koncernens produkter, kunder, försäljningsnätverk samt miljöfrågor 100 BOKSLUT 2013 — EKONOMISK RAPPORTERING och organisation. På webbplatsen kan man beställa Metsä Groups publikationer och ge respons. Företagets allmänna e-postadress är [email protected]. Metsä Group strävar efter att regelbundet och öppet erbjuda aktuell och lättillgänglig information om koncernen. Koncernens målsättning är att på ett tillförlitligt och sanningsenligt sätt ge information om sin verksamhet och ekonomiska ställning samt utsikter för den närmaste tiden. Alla investerare bemöts på ett likvärdigt sätt. Metsä Group publicerar sina ekonomiska rapporter för 2014 enligt följande: STÄNGT FÖNSTER EKONOMISK ÖVERSIKT PUBLICERINGSDATUM 1.1.–6.2.2014 bokslutskommuniké för 2013 torsdagen 6.2.2014 3.4.–13.5.2014 delårsbokslut januari–mars tisdagen 13.5.2014 1.7.–31.7.2014 delårsbokslut januari–juni torsdagen 31.7.2014 1.10.–5.11.2014 delårsbokslut januari–september onsdagen 5.11.2014 Omslag: Carta Integra 210 g/m2, insats Galerie Art Silk 115 g/m2. © Metsä Group 2014 METSÄ GROUP PB 10 02020 METSÄ Tel. 010 4601 www.metsagroup.fi www.metsagroup.com PEFC/02-31-120
© Copyright 2024