METSÄ group ÅrSrEdoviSning

METSÄ group ÅrSrEdoviSning
2012
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
22
24
26
28
30
32
koncernchefens översikt
Metsä Group och värderinGAr
strAteGi och verksAMhetsMiljö
internAtionell och förnyAnde
vi utvecklAr topprodukter
i sAMArBete
till sistA kvisten
Mjuk- och MAtlAGninGspApper
kArtonG och pApper
MAssA
träprodukter
virkesAnskAffninG och skoGstjänster
MÅlsättninGAr för hÅllBAr
utvecklinG
hÅllBAr utvecklinG i prAktiken
vÅrA produkter ByGGer pÅ hÅllBAr
utvecklinG
AllA hAr rätt till ArBetshälsA
Bokslut
8
INTERNATIONELLA
TOPPRODUKTER
Vi investerar i förbättring av effektiviteten
och produktiviteten i alla våra produktionsanläggningar. Investeringarna
stöder också produktutvecklingen.
10 UTVECKLING
MED KUNDEN
Förstklassig råvara, kompetens inom
fiberteknologi och effektivt utnyttjande
av råvaror stöder en användarorienterad
produktutveckling.
12
VI UTNYTTJAR
HELA TRÄDET
Vi utnyttjar våra råvaror och resurser på
ett effektivt sätt: mindre är mer hos oss.
Det betyder att vi även tar till vara det
virke som vi drivit på ett effektivt sätt i
produktionen, men också som biprodukt.
26
ANSVAR ÄR
HANDLING
Ansvarstagande är en integrerad del av
våra verksamheter och vårt dagliga
arbete.
ANSVARSFULLT
SAMARBETE.
Metsä Group
Metsä Group är en ansvarsfull skogsindustrikoncern, vars produkter
primärt tillverkas av förnybart och hållbart skött nordiskt trä. Metsä
Group fokuserar på mjuk- och matlagningspapper, förpackningskartong,
massa, träprodukter och virkesanskaffning och skogstjänster. De högkvalitativa produkterna kombinerar förnybar råvara, kundorientering,
hållbar utveckling och innovation.
År 2012 var ett betydande år av förnyelse för
Metsä Group, vilket har gjort vår koncern
ännu starkare och mer enad. Den avslutade
strategiska granskningen av Metsä Boards
pappersverksamhet och den tydliga fokuseringen på kartong fullbordar den omstrukturering som startade 2005.
Den enhetliga Metsä Group-företagsidentiteten som lanserades i februari talar om en
stark finsk skogsindustrikoncern som ser
framtiden an med tillförsikt. Vi fokuserar på
massa, träprodukter, förpackningskartonger
samt mjuk- och matlagningspapper, där vi
finns bland de ledande aktörerna och där
tillväxtutsikterna är goda. Vår verksamhet får
stöd av de 125 000 ägarmedlemmarna i
moderbolaget Metsäliitto Osuuskunta, som
ger oss högklassigt virke och skogsenergi till
våra produktionsanläggningar.
Reglering ger utmaningar
Vi är starkare
och mer enade.
Vi ser framtiden
an med
tillförsikt.
Osäkerheten i den europeiska och globala
ekonomin fortsatte 2012 och påverkade även
efterfrågan på skogsindustriella produkter.
Omsättningen för Metsä Group minskade
något från föregående år men med hänsyn till
omständigheterna var resultatet fortfarande
tillfredsställande.
Vid sidan av de osäkra marknadsförhållandena innebar även den ständigt ökande
regleringen i Finland och inom EU ytterligare
utmaningar för vår verksamhet. Många av
EU:s och Finlands nationella beslut medför
nya påfrestningar som ofta försämrar de finländska företagens konkurrenskraft och framgångsmöjligheter.
Företagen har som uppgift att utveckla
effektiviteten, produktiviteten och konkurrenskraften i sin verksamhet – detta är en del
av vårt dagliga arbete. Att skapa likvärdiga
konkurrensförhållanden med hänsyn till de
viktigaste konkurrentländerna och göra regleringen rimlig är däremot något som de politiska beslutsfattarna snarast bör ingripa i.
Mer effektivitet och produktivitet
genom investeringar
Vi investerar kontinuerligt i utveckling av vår
affärsverksamhet och produktionskapacitet.
Vi vill säkra tillräcklig produktionskapacitet
inom de produktområden där efterfrågan
förväntas öka även i framtiden på samtliga
2  KONCERNCHEFENS ÖVERSIKT
Koncernchefens översikt
marknader. Vårt mål är att vara den ledande aktören inom våra utvalda
affärsverksamheter. Under 2012 avsåg vår investering på cirka 200 miljoner euro framför allt förbättring av effektiviteten och produktiviteten.
I Finland beslutade vi att modernisera sågverket i Filpula, ökade
användningen och produktionen av bioenergi i Joutseno, Kyrofors och
Lojo, införde det nya RFIC-systemet vid samtliga massabruk och beslutade att investera i utvecklingen av produktionsprocessen vid massabruket i Joutseno. Tack vare processförnyelsen kunde vi lansera
en ny massa på marknaden som
förbättrar kostnadseffektiviteVåra kunder vill
ten och slutprodukternas tekha ekologiska,
niska egenskaper. Dessutom
biologiskt
ökade Metsä Board under
nedbrytbara och
2011–2012 sin falskartongkaåtervinningsbara
pacitet i Simpele, Kyrofors och
produkter.
Äänekoski med totalt cirka
150 000 ton och den totala
produktionskapaciteten steg
till 935 000 ton per år. Våra utländska investeringar avsåg huvudsakligen förnyande av mjukpapperskapaciteten i Polen och Ryssland.
Tack vare vårt systematiska investeringsprogram hör våra produktionsanläggningar till branschledare både när det gäller effektivitet,
produktivitet och miljöprestanda.
Företagsombildningen med det japanska företaget Itochu Corporation under våren 2012 var också viktig för vår massaverksamhet. I och
med den blev Itochu delägare i Metsä Fibre med en ägarandel av
24,9 procent. Arrangemanget stärker Metsä Fibres ställning som en av
de ledande aktörerna på den globala massamarknaden. Samarbetet med
Itochu öppnar även nya möjligheter för Metsä Group framför allt på
den växande marknaden i Asien.
Produkter för kundernas behov
Produktutvecklingen är mycket viktig i skogsindustrins hela värdekedja.
Kunderna och konsumenterna vill ha ekologiska, biologiskt nedbrytbara och återvinningsbara produkter. Vi bedriver kontinuerligt utvecklingsarbete för att möta kundernas behov.
Metsä Fibres högklassiga massor ligger bakom flera framgångsprodukter och företaget vann Finlands Kvalitetspristävling 2012 och tävlingen Årets kvalitetsinnovation i kategorin för stora företag. Våra lätta,
ekologiska och trygga kartonger av nyfiber är ett resultat av många års
långsiktiga utvecklingsarbete som pågått i samarbete med kunderna.
Tack vare sin starka produktportfölj och kompetens är Metsä Board
idag den ledande aktören i branschen och en tillförlitlig partner som
kunderna uppskattar.
Metsä Tissues mjuk- och matlagningspapper hör till de populäraste
på marknaden och Metsä Woods innovativa, ekoeffektiva lösningar
inom träbyggande är föregångare inom industrin. Tack vare sina starka
miljöegenskaper är trä framtidens byggmaterial. Intresset för träbyggande upplever en ny uppgång, vilket Finlands största kvarter av flervåningshus i trä i Vik i Helsingfors, som blev klart 2012, är ett gott exempel på.
Framgången bygger på förnybara råvaror och en verksamhet enligt
hållbar utveckling i hela värdekedjan, från skogen till våra kunder och
till slutanvändare av våra produkter.
I framkanten för hållbar utveckling
Ansvarstagande är en central del av vår strategi och en naturlig del i all
vår verksamhet. Vi vill vara en föregångare för ansvarsfull verksamhet
och förbinder oss till FN:s principer om Global Compact.
Alla våra produkter är föregångare inom hållbar utveckling. Vi
känner till ursprunget för alla råvaror och mer än 80 procent av allt
virke vi använder kommer från certifierade skogar. Vi främjar bioekonomi genom att använda förnybara råvaror och bränslen samt genom
att tillverka trygga och återvinningsbara produkter.
Vi har kontinuerligt satsat på ökad produktion och användning av
bioenergi i våra fabriker. Vi producerar redan 16 procent av Finlands
bioenergi och 80 procent av allt bränsle som vi använder är träbaserat.
Den nya bioenergianläggningen och det nya biokraftverket i anslutning
till bruken i Kyrofors och Lojo ökar användningen av förnybara bränslen och minskar koldioxidutsläppen. Tack vare förgasningsanläggningen för bark är massabruket i Joutseno koldioxidneutralt vid normal
drift när man kan sluta
använda naturgas. Vi
Vi utvecklar vår
utreder för närvarande
affärsverksamhet
möjligheten att bygga
och produktion
motsvarande anläggning
– vi vill säkerställa
vid massabruket i Kemi.
tillräcklig kapacitet
Vi främjar hållbart
för de produkter
skogsbruk
och tillhandavars tillväxtutsikter
håller
våra
ägarmedlemär goda.
mar omfattande tjänster
inom skogs- och naturvård samt virkeshandel.
Ansvarsfullt skötta skogar är en grund som vi kan bygga framtiden på.
Du kan läsa mer om den praktiska tillämpningen av hållbar utveckling i
vår verksamhet i en separat rapport om hållbar utveckling.
Lång historia – resan fortsätter
År 2013 är Metsä Groups 80:e verksamhetsår. Jag vill tacka våra medlemmar för ett långsiktigt engagemang och förtroende under de gångna
decennierna.
Jag vill även framföra ett varmt tack till våra kunder och samarbetspartner för ett gott samarbete och Metsä Groups personal för ett målmedvetet arbete som har gjort oss till en konkurrenskraftigare och ännu
mer enad koncern.
Kari Jordan
koncernchef
KONCERNCHEFENS ÖVERSIKT  3
Metsä Group
Metsäliitto Osuuskunta
Omsättning
totalt
KONCERNENS MODERBOLAG
Metsä Tissue
Metsä Board
Mjuk- och
matlagnings­
papper
Kartong
och papper
omsättning
1,0 mrd euro
5,0
mrd
euro
Personal
totalt
11 500
ÄGAT AV 125 000 FINSKA SKOGSÄGARE
Metsä Fibre
Metsä Wood
Metsä forest
massa
Träprodukter
virkes­
anskaffning och
skogstjänster
omsättning
2,1 mrd euro
omsättning
1,3 mrd euro
omsättning
0,9 mrd euro
omsättning
1,5 mrd euro
personal
3 000
personal
3 300
personal
900
personal
2 700
personal
1 000
Metsäliitto Osuuskuntas
innehav 76,62 %
Metsäliitto Osuuskuntas
innehav 61,72 %*
Metsäliitto Osuuskuntas
innehav 60,78 %**
Metsäliitto Osuuskuntas
innehav 100 %
Metsäliitto Osuuskuntas
innehav 100 %
* Andel av rösterna, andel av aktierna 42,49 %
**Metsäliitto Osuuskuntas direkta innehav 50,2 %, det totala innehavet inklusive indirekt innehav via Metsä Board 60,78 %
Avkastning på
sysselsatt kapital Rörelseresultatet Omsättning, milj. €
exklusive poster av
engångskaraktär, milj. €
Soliditet, %
exklusive poster av
engångskaraktär, %
5 001
252
35,4
7,0
-20 % 2011: 314
2011: 28,3
2011: 8,5
-6 %
2011: 5 346
Investeringar, milj. €
204
-10 % 2011: 227
Nettoskuldsättningsgrad, %
Personal, i slutet av året
84
11 447
-9 %
2011: 131
2011: 12 525
FOSSILA KOLDIOXIDUTSLÄPP, ton
OLYCKSfallsFREKVENS 1)
ANDEL CERTIFIERAT
VIRKE, %
962 328
15,7
82
2011: 18,3
2011: 81
-19 % 2011: 1 200 090
1) Olyckor som ledde till frånvaro
per en miljon arbetstimmar
4 METSÄ GROUP
GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT
VISION
En lönsam och konkurrenskraftig skogsindustrikoncern som använder det virke som ägarmedlemmarna
har producerat som huvudråvara.
Ett fokuserat och lönsamt finskt skogsindustriföretag som verkar på internationella marknader, och
som i sina produkter och tjänster kombinerar kundorientering, innovativitet och hållbar utveckling på
ett unikt sätt.
värderingarna
är grunden För
vår verksamhet.
Tillförlitlighet
Samarbete
Vår framgång bygger på ett långsiktigt
samarbete med våra intressenter. Vi
uppskattar varandras arbete och kompetens och stärker våra intressenters förtroende
genom ett logiskt och konsekvent agerande.
Vi utvecklar vår verksamhet i samarbete
med kunderna och delar med oss av information och god praxis. Vi agerar som en
koncern och utnyttjar ömsesidiga synergier och litar
på gemensamma förmåner.
Ansvarsfull lönsamhet
Förnyelse
Vi tar ansvar för miljön, våra samarbetspartner och varandra för att trygga framgången i affärsverksamheten och i skogsbruket. Resultatinriktningen är en förutsättning för
att ständigt kunna utveckla verksamheten.
Vi är medvetna om de framtida utmaningarna och vågar fördomsfritt ifrågasätta
invanda arbetsmetoder för att kunna
erbjuda kunderna bättre produkter och tjänster som
stöd för deras affärsverksamheter.
METSÄ GROUP 5
FOKUSERING OCH
ANSVARSTAGANDE
STYR VÅR
VERKSAMHET
Inom affärsverksamheten massa producerar Metsä Group massa för egen vidareförädling och säljer avsalumassa. Verksamheten
bygger på en djup förståelse för kundrelationer, komplett service och personalens kompetens. Metsä Fibres massabruk är viktiga bioenergiproducenter i Finland och ligger i framkant av energieffektivitet.
Inom träproduktindustrin har Metsä
Group gedigen kompetens inom konstruktionslösningar för träbyggande, träprodukter
för renovering och inredning samt trä- och
skivprodukter för industriell användning.
Metsä Woods innovativa och hållbara lösningar
främjar energieffektivt byggande och boende.
Metsä Forest är marknadsledare inom
virkeshandel och skogsenergi i Finland. Den
ansvarar för Metsä Groups virkesanskaffning
och tillhandahåller ägarmedlemmarna i koncernens moderbolag Metsäliitto Osuuskunta
heltäckande tjänster inom virkeshandel, skogsoch naturvård. Andelslagets huvudmål är att
öka värdet på medlemmarnas skogsbruk.
Metsä Group är en ansvarsfull skogsindustrikoncern,
vars kärnverksamheter är mjuk- och matlagningspapper,
kartong, massa, träprodukter samt virkesanskaffning
och skogstjänster.
Koncernens målsättning är att vara ett koncentrerat och lönsamt finskt skogsindustribolag som verkar på internationella marknader,
och som i sina produkter och tjänster kombinerar förnybar råvara, kundorientering, innovativitet och hållbar utveckling på ett unikt
sätt. De högklassiga produkterna är utvecklade både för företagskundernas och konsumenternas behov, de har en stark närvaro i
vardagen och de främjar människornas välbefinnande. Huvudråvaran är nordiskt virke som
har odlats på ett hållbart sätt.
Metsä Groups produktionsanläggningar
hör till de ledande i branschen och deras
effektivitet och miljöprestanda utvecklas
kontinuerligt med hjälp av systematiska investeringsprogram. Vi söker aktivt efter nya
möjligheter till affärsverksamhet inom koncernens alla viktiga kärnområden. Vi stärker
vår verksamhet inom träbaserad energi och
träbyggande samt genom att på annat sätt
utnyttja möjligheterna inom bioekonomi.
Den enhetliga företagsidentitet som lanserades i början av 2012 fullbordade Metsä
Groups strukturförändring och förtydligar
uppfattningen om koncernens verksamhet
samt ökar konkurrenskraften.
EN STARK VÄRDEKEDJA
Metsä Groups affärsområden bildar en stark
värdekedja. Koncernens unika ägarstruktur
med 125 000 finländska skogsägare ger vår
verksamhet kontinuitet och långsiktighet och
skiljer oss från våra konkurrenter.
Mjuk- och matlagningspapperstillverkaren
Metsä Tissues varumärken – Lambi, Serla,
Mola, Tento, Katrin och SAGA – är bland de
ledande varumärkena på sina huvudmarknader. Framgången för affärsområdet bygger på
att vi känner till kundernas behov, har gedigen
kunskap om våra produkter, har effektiva
distributions- och försäljningskanaler samt
bedriver en miljöeffektiv verksamhet enligt
principen för hållbar utveckling.
Inom affärsverksamheten kartong och
papper fokuserar Metsä Board starkt på kartong och bolaget är den ledande producenten
av nyfiberkartong i Europa. Styrkan i de producerade förpackningskartongerna ligger i
råvaran, som är ren nyfiber, de ekologiska
egenskaperna, lättheten och tryggheten. Tack
vare dessa lämpar sig produkterna utmärkt för
de mest krävande förpackningarna. De utgör
en högklassig utgångspunkt för förpackning
av ledande produktmärken och ett utmärkt
alternativ för förpackningar som tillverkas av
icke-förnybara råvaror.
LÖNSAM TILLVÄXT SOM MÅL
Metsä Group strävar efter en lönsam tillväxt
inom sina affärsområden genom att investera
och arbeta på ett kundorienterat och kostnadseffektivt sätt. Tack vare den fokuserade
strategin kan resurser och investeringar koncentreras till områden där koncernen har en
klar konkurrensfördel och där tillväxtutsikterna är goda. Den globala, snabbt föränderliga omvärlden förutsätter effektiv riskhantering som hjälper koncernen att förbli innovativ och flexibel.
Framtiden tillhör de aktörer som lanserar
kundorienterade och innovativa produktlösningar på marknaden och vars verksamhet
bygger på hållbar utveckling. Metsä Group är
en av dessa aktörer.
Centrala trender
6 METSÄ GROUP — STRATEGI
•
Globalisering och nya marknader
•
Ökad levnadsstandard
•
Utveckling av informationsteknik
•
Hållbar utveckling
•
Näthandel
•
Ökad reglering
•
Urbanisering
verksamhetsmiljöns
TRENDER FRAMHÅLLER
EKOLOGISKA EGENSKAPER
Skogsindustrins verksamhetsmiljö har genomgått stora förändringar på 2000-talet. De globala trenderna gynnar skogsindustrin
i och med att ekologiska produkter som tillverkas av förnybara
råvaror får allt mer plats. Å andra sidan ger osäkerheten i världsekonomin, den ökande konkurrensen och framför allt den
strängare miljölagstiftningen nya utmaningar i verksamheten.
GLOBALISERING – EN UTMANING
OCH EN MÖJLIGHET
Tonvikten på den ekonomiska tillväxten har
förflyttats till tillväxtmarknaden, som Brasilien, Kina och Indien, där även viss egen
skogsindustriproduktion kommit igång. Samtidigt har de traditionella skogsindustriföretagen grundat egna produktionsanläggningar i
dessa länder. Priset, de lägre kostnaderna och
den snabbt ökande kompetensen är konkurrensmedel för de nya aktörerna.
Specialisering å sin sida är styrkan hos de
skogsindustriföretag som är verksamma på
den traditionella marknaden. Den bygger
bland annat på erfarenhet, kompetens, närhet
till marknaden och skillnader i råvarubasen på
de olika marknadsområdena. Den långfibriga
nordiska barrmassan till exempel är en överlägsen råvara i vissa produkter och tillgången
på den är en viktig konkurrensfaktor.
Tillväxt inom informationstekniken – tillgången på prisvärd teknik, digitaliseringen av
information och tjänster – stärker globalise-
ringen. Urbanisering, ökad levnadsstandard,
elektrifiering av tjänster och information i
realtid förändrar köpbeteendet och konsum-
SPECIALISERING,
ERFARENHET,
KOMPETENS OCH
FÖRNYBARa RÅVAROR
ÄR VÅRA CENTRALA
STYRKOR.
tionsvanorna. Konsumtionen är allt mindre
beroende av tid och plats och den ökande
köpkraften märks som en ökad efterfrågan på
mera högklassiga, ekologiska produkter.
ANSVARSTAGANDET STYR VERKSAMHETEN
Den ökade miljömedvetenheten, kraven på
ansvarstagande i företagens verksamhet samt
de hårdare nationella och internationella
reglerna styr starkt även skogsindustriföretagens verksamhet.
Å ena sidan ökar de hårdare reglerna
kostnaderna, men å andra sidan uppmuntrar
de till exempel till att förbättra energi- och
materialeffektiviteten ytterligare. När kraven
ökar sammanflätas ansvarstagandet till en
integrerad del av företagens hela verksamhet.
Betydelsen av produkternas ursprung,
råvarornas och slutprodukternas ekologiska
egenskaper och ansvarstagandet ökar kontinuerligt. Konsumenterna, företagen och den
offentliga sektorn är mer än tidigare intresserade av ansvarstagande och ekoeffektivitet
under produktens hela livscykel, vilket även
präglar köpbesluten.
Konsumenterna och kunderna uppskattar
hållbara alternativ, såsom ekologiska och
trygga förpackningar, biologiskt nedbrytbara
mjuk- och matlagningspapper och träbyggande.
Inverkan på skogsindustrin
•
Elektrifieringen av information och
tjänster minskar förbrukningen av
tryckpapper i industrialiserade
länder
•
Konsumtionsvanorna och
köpbeteendet förändras. Behovet
av förpackningar ökar
•
Betydelsen av produkternas och
produktionens ekologiska
egenskaper ökar
•
Utsikterna är goda för de produkter
som är tillverkade av träfibrer
•
Kraven och kostnaderna ökar.
Energi-, material- och kostnadseffektiviteten blir viktigare
VERKSAMHETSMILJÖ — METSÄ GROUP 7
Itochu Corporation
förvärvade 24,9 %
av Metsä Fibre.
internationell
och förnyande
Vi förädlar en högklassig råvara till topprodukter. Våra investeringar under de senaste åren har som mål att utveckla nya
produkter, men de är en viktig del i arbetet för att öka lönsamheten och skapa tillväxt. Genom investeringar utvecklar vi även
energieffektivitet och miljöprestanda i vår affärsverksamhet.
Läs mer om investeringar på sidorna 35–36 Produktion i
9
länder
Säljkontor i
26
länder
8 METSÄ GROUP — LEVERANS OCH INVESTERINGAR
För skogsägare
117
servicekontor
i Finland
Metsä Groups total­
investeringar 2012 var
204
miljoner
euro
Våra investeringar i bioenergi
minskar våra årliga koldiox­
idutsläpp med
200 000
Återförsäljare
och agenter
säljer koncernens
produkter runt
om i världen
ton
produktionsanläggningar:
metsä tissue
metsä board
metsä fibre
metsä wood
husum ny turbin som höjer
självförsörjningsgraden på el
Viktigaste
investeringar till
produktionsannläggningar 2011–2012
kemi förnyad bestrykningsdel,
två nya produkter
KASKÖ modernisering av produktionslinjen, en ny produkt
äänekoski kapacitetsökning för
kartong, forsknings- och produktutvecklingscentral samt arkskärningsanläggning för kartong
mänttä ny linje för handdukar
FILPULA modernisering av sågverket
kyrO kapacitetsökning för kartong
och produktion av bioenergi
joutseno produktion av bioenergi
och ny typ av massatillverkningsprocess
LOJO nytt biovärmeverk
vorsino
ny förädlings- och logistikenhet
gohrsmühle arkskärningsanläggning för kartong
simpele kapacitetsökning för kartong
Düren
ny pappersmaskin
Krapkowice ny pappersmaskin och förädlingslinje för handdukspapper
Metsä Group förnyade sin företagsidentitet. Raumo
var bland de första att montera upp de nya skyltarna
LEVERANS OCH INVESTERINGAR — METSÄ GROUP 9
VI UTVECKLAR
TOPPRODUKTER
I SAMARBETE.
Med Höghussystemet
SNABB
TRIVSEL
Det största kvarteret med flervåningshus blev
klart i Helsingfors i slutet av sommaren 2012.
I de fem flervåningshusen med tre till fyra
våningsplan som byggts enligt Metsä Woods
Höghussystem finns det totalt 104 lägenheter.
Fördelarna med att bygga med Höghussystemet är att byggandet går snabbt och är kostnadseffektivt. Metsä Wood har utvecklat
höghussystemet under flera år i ett nätverk av
ledande experter. Flervåningshus, som byggts
enligt Metsä Woods system, finns förutom i
Finland även bland annat i Tyskland, Frankrike och Italien.
Visste du att matsvinnet belastar miljön mer än matförpackningarna?
SAGA Cook & Chill inledde kampen
MOT
MATSVINN
Metsä Tissues nya matlagningspapper hjälper att
minska matsvinn och kostnader. Med hjälp av SAGA
Cook & Chill-papperet kan maten förberedas, tillredas,
transporteras och serveras med ett och samma papper.
Papperet testades under verkliga storköksförhållanden
under 2010 och 2011. Under testerna halverades matsvinnet, och kostnaderna för mekaniskt arbete och tvätt
minskade med 95 procent.
10 METSÄ GROUP — TOPPPRODUKTER GENOM SAMARBETE
bakom Drivning av skogsenergi
MÅNGSIDIG
UTVECKLING
I framtiden behöver vi allt större mängder skogsenergi. Metsä Group deltar
i flera samarbetsprojekt för att utveckla skogsenergiverksamheten.
I samarbetsprojekten utreds hur virkets torrhet eller energiinnehåll kan
säkerställas, då torrheten har en avgörande betydelse för lönsamheten i
energianvändningen. För att höja energiinnehållet utvecklas både drivning,
transport, lagring och flisning vid rätt tidpunkt. Varje skogsenergislag måste
kunna hanteras på optimalt sätt.
Det viktigaste vid drivning av skogsenergi är torkningen och att se till
att det blir kvar tillräckligt med näringsämnen på växtplatserna. Även täckskikten för energiförråden utvecklas så att de släpper ut fukten ur trädet och
inte krymper.
Metsä Group är föregångare inom kombinationsdrivning. Vid kombinationsdrivningen driver man energi- och massaved samtidigt och utnyttjar
flerträdshantering, där en skogsmaskin hanterar flera trädstammar samtidigt. Fördelen är att man kan driva fler träd
på en gång, vilket även ökar skogsägarens framtida intäkter.
Nya barrmassan ökar
EFFEKTIVITEN
HOS KUNDEN
OCH I BRUKET
Med lättare kartonger
EN BÄTTRE
FRAMTID
De lätta och starka kartongerna är ekologiska och ekonomiska och deras användningsmöjligheter är många.
De är även trygga både för användarna och för miljön.
De lätta kartongerna minskar miljöbelastningen och
kostnaderna under hela sin livscykel, eftersom det går åt
mindre energi och råvaror att tillverka dem, de är lättare
att transportera och de ger mindre avfall.
Vikten på kartongen kan minskas med cirka 45 procent genom att optimera strukturen och råvaran. Om
man byter kartongkvaliteten mot en tio procent lättare
kvalitet minskar det koldioxidavtryck som uppstår vid
tillverkningen av fyra miljoner kexpaket lika mycket som
det gör om bilkörningen minskar med 40 000 kilometer.
Tack vare sin lätthet, styrka och utmärkta tryckyta är
kartongerna mycket lämpliga för de världsledande produktmärkenas förpackningsbehov inom till exempel
livsmedel, läkemedel och kosmetiska produkter.
Metsä Group lanserar en ny typ av barrmassa på marknaden som förbättrar kundernas kostnadseffektivitet samt
slutprodukternas, dvs. papperets och kartongens, tekniska
egenskaper. Massans basegenskaper, ljushet, renhet och
fiberlängd, förblir oförändrade.
Den nya massan börjar tillverkas i Joutseno, där man
övergår till en ny typ av massatillverkningsprocess, dvs.
polysulfidkokning. Den nya massans fördelar för kunden
beror på en förbättrad malbarhet och dragstyrka hos
massan, minskad energiförbrukning och effektivare
utnyttjande av råvaran. Samtidigt ökar effektiviteten vid
massabruket i Joutseno och produktionskapaciteten ökar
med nästan tio procent eftersom samma vedmängd ger
mer massa.
TOPPPRODUKTER GENOM SAMARBETE — METSÄ GROUP 11
Till sista kvisten
Vi utnyttjar den träråvara som vi har anskaffat i sin helhet – till sista kvisten.
Det finns ett optimalt användningsområde för varje del i ett träd, oavsett om
det är som massa för papper eller kartong eller som virke för konstruktion
eller energi. I slutet av sin livscykel kan varje tillverkad produkt återvinnas
eller utnyttjas genom förbränning.
Skogsenergi får man
huvudsakligen av
trädkronor, bland
biprodukterna finns
till exempel bark.
Skogsenergi
drev 2012 vi
Den träråvara
som behövs
för ett ton papper
växer på nytt inom
mindre än en sekund
i Finland.
3,0 milj. m
3
SKOGSENERGI
OCH BIPRODUKTER
Massaved är avsedd
som råvara för massa
och träfiberskivor.
Dessa drev vi 2012
20,2 milj. m
3
MASSAVED
Papper och kartong kan återvinnas
cirka fem gånger. Därefter kan de
utnyttjas som energi.
Timmer förädlas vid
sågverken och
plywoodfabrikerna.
Timmer drev vi 2012
Energi produceras
i hela värdekedjan.
Vi levererar energived till
kraftverken men även våra
produktionsanläggningar
är viktiga
bioenergiproducenter.
6,3 milj. m
3
TIMMER
VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER
AV EN KUBIKMETER VIRKE KAN MAN TILLVERKA EXEMPELVIS:
mjukpapper
under ett år till
förpackningar
A4 pappersark
massa
12 personer 10 000 st. 60 000 st. 200 kg
12 AFFÄRSOMRÅDEN — EFFEKTIV RÅVARUANVÄNDNING
brädör för
1 terass
Energieffektiviteten
på fabrikerna har
förbättrats med 20 %
sedan 2007.
MJUK- OCH
MATLAGNINGSPAPPER
Bioenergi svarar för
55 % av brukens
totala energiförbrukning. Största delen av
bioenergin fås från
bipodukter från egen
produktion.
KARTONG OCH PAPPER
Bolagets självförsörjningsgrad på energi
är 151 %. Ett massabruk producerar till
exempel överskottsbioel för behovet i en
finsk stad med
50 000 invånare.
MASSA
En biprodukt vid ett
sågverk kan vara
mer: hästströet
Hunter tillverkas av
hyvelspån där de
bäst lämpade fraktionerna av spånet tas
tillvara. Resten går till
energiproduktion.
TRÄPRODUKTER
MJUKPAPPER
MATLAGNINGSPAPPER
Fiberlera, som är en biprodukt vid tillverkning
av mjukpapper, används som ersättning för
naturmaterial vid byggandet av miljö- och
idrottsanläggningar. Fiberlerans fördelar är
dess lätthet, låga vattengenomsläpplighet och
frostresistens.
Användning av matlagningspapper kan till
och med halvera matsvinnet och minska
kostnader. Matlagningspapper kan
utnyttjas som energi efter användning.
FÖRPACKNINGSKARTONG
KONTORSPAPPER
Tillverkning av kartong för livsmedelsförpackningar är ett minutiöst arbete, eftersom
kartongen måste vara ren. Truckarna vid
fabrikerna drivs till exempel med naturgas
eller el för att inte utsätta kartongerna för
avgaser.
Genom att optimera råvaruanvändningen vid
tillverkning av ett visst kontorspapper kan
man använda 20 % mindre ved än vid tillverkning av konkurrerande produkter.
MASSA
Utöver energi är massaproduktionens viktiga
biprodukter tallolja och terpentin. Tallolja
används till produktion av talltvål samt som
råvara för färg- och limindustrin.
TRÄPRODUKTER OCH
LÖSNINGAR FÖR
BYGGINDUSTRINS BEHOV
Att använda virke är ett helhetsförmånligt
val: Eftersom träprodukter är lätta är även
miljökonsekvenserna för deras transport
små. De fungerar även som kolsänkor hela
sin livscykel.
Undersökningar visar att kolavtrycket för
produktion av ett flervåningshus i trä är
45 % lägre och energiförbrukningen över
4 % lägre än för motsvarande betonghus.
EFFEKTIV RÅVARUANVÄNDNING — AFFÄRSOMRÅDEN 13
MJUK- OCH
MATLAGNINGSPAPPER
KOMFORT VARje DAg
metsä tissue
Med sina högkvalitativa mjukpapper
och matlagningspapper ger Metsä
Tissue konsumenter, kunder och
slutanvändare komfort varje dag. Metsä
Tissue är en ledande leverantör av mjuk­
pappersprodukter till hushåll och professionella användare i Europa och världens ledande
leverantör av bak- och matlagningspapper.
Våra främsta varumärken är Lambi, Serla,
Mola, Tento, Katrin och SAGA.
Händelser under 2012
Vid bruket i Mänttä startades en ny förädlingslinje för mjukpapper och i Krapkowice i Polen
togs nya produktions- och förädlingslinjer för mjukpapper i drift.
I Vorsino i Ryssland invigdes en ny förädlings- och logistikenhet.
Ett avtal om ett lån på 35 miljoner euro som ska finansiera investeringar i Polen och utveckling av
verksamheterna i Ryssland tecknades med Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.
I slutet av 2012 inleddes en omorganisation som effektiviserar bolagets verksamhet.
Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär fördubblades. Försäljningen av egna
produktmärken ökade från föregående år.
14 AFFÄRSOMRÅDEN — MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER
ENERGI­
FÖRBRUKNINGEN
EN FEMTEDEL LÄGRE
Tillväxt med investeringar
och förnyelser
Metsä Tissues mjuk- och matlagningspapper underlättar vardagen
för både konsumenter och professionella och ökar hygienen och
välbefinnandet för dem. Produktsortimentet omfattar konsumenter och
företagskunder.
Konsumentvarumärkena Lambi, Serla, Mola
och Tento består av ett komplett sortiment av
toalettpapper, hushålls- och ansiktspapper
samt näsdukar och servetter. Katrin erbjuder
täckande hygienlösningar för offentliga sanitetsutrymmen. SAGA-produkterna möter
bak- och matlagningsbehoven hemma och hos
professionella världen över. Metsä Tissue
utvecklar och tillverkar innovativa produkter
även för handelns egna märken.
Metsä Tissues tillväxt och resultatinriktning
bygger på tillförlitlighet, stark innovation av
egna och handelns varumärken, effektiv marknadsföring och heltäckande distributionsnät.
Kostnadseffektivitet genomsyrar hela verksamheten och strategiska utvecklingsprogram
hjälper till att öka omsättningen och kassaflödet samt förbättra resultatet.
Investeringarna för att förbättra produktiviteten och energieffektiviteten vid bruket i
Krapkowice i Polen fortlöpte som planerat. En
ny pappersmaskin och förädlingslinje togs i
drift under 2012. Den nya förädlings- och
logistikenheten i Vorsino i Ryssland stärker
bolagets ställning i Ryssland. Prestandan vid
Dürenfabriken i Tyskland förbättrades och
arbetet går vidare. Den nya produktionslinjen
vid bruket i Mänttä ska tillverka Katris Non
Stop-handdukar. Bruket i KonstancinJeziorna i Polen lades ner.
Den omorganisation som inleddes 2012
tydliggör roller och ansvar och flyttar beslutsfattandet närmare kunderna. Verksamhetssystemet, som infördes i hela företaget under
året, effektiviserar verksamheten.
Metsä Tissue är ledande i
branschen när det gäller
ansvarstagande inom
affärsverksamheten. Projektet
Tissue 20, som startades 2008,
uppnådde det mål som satts upp
för slutet av 2012: Energi­
förbrukningen minskade med
20,4 procent från nivån 2007.
Inom projektet Tissue 20, som syftade till
att förbättra energieffektiviteten, vidtogs
mer än 400 praktiska åtgärder och investeringen i åtgärderna var cirka 20 miljoner
euro. Energieffektivitet är ett viktigt kriterium vid anskaffningsbesluten.
Tack vare projektet kom Metsä Tissue
på första plats i Energy Master Awardbedömningen. EU beviljade bolaget ett
stöd på mer än 400 000 euro som en del
av projektet Sustainable Industry Low
Carbon (SILC).
Arbetet för att minska energiförbrukningen fortsätter enligt Metsä Groups
gemensamma mål.
Läs mer om Metsä Tissue
år 2012 på sidan 38 Kundorienterade produkter
för ökande efterfrågan
Metsä Tissues vision är att vara marknadsledare på utvalda marknader i Europa. En av de
strategiska hörnstenarna är en produktutveckling som bygger på kännedom om konsumenter och samarbete med kunder. Under 2012
lanserade vi flera produktnyheter, förnyade
mjukpapperskvaliteterna Serla, Mola och
Tento samt samlade bak- och matlagningspapperen under varumärket SAGA.
Efterfrågan på både mjuk- och matlagningspapper fortsätter att stabilt öka på samtliga marknader. Den ökade efterfrågan på
tillväxtmarknaden beror på att köpkraften har
ökat och konsumtionsvanorna förflyttats mot
mer högklassiga och mångsidiga produkter.
VISSTE DU?
Serla arbetar för att förebygga utslagning bland
barn och unga i samarbete med Tukikummitstiftelsen. Serla har till stiftelsen
donerat 100 000 euro som riktar
sig direkt till förbättring av förhållandena och framtiden för de barn
och ungdomar som behöver särskilt stöd. Tukikummit-stiftelsen
hjälper barn och ungdomar i Finland som befinner sig i en utsatt
position och riskerar att bli marginaliserade av ekonomiska skäl.
SIFFROR FÖR 2012
Omsättning
Rörelseresultat Personal
982
40
3 035
milj. €
+1 %
2011: 971
exklusive engångsposter, milj. €
+96 % 2011: 20
Omsättning
i slutet av året
- 7 %
2011: 3 263
per marknadsområde, %
TYSKLAND
SVERIGE NORGE
FINLAND ÖVRIGa EUROPA
ÖVRIGa länder
28
12
10
9
39
2
MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER — AFFÄRSOMRÅDEN 15
kartong och papper
TRYGGA OCH
EKOLOGISKA
KARTONGER
I TOPPKLASS
Metsä Board
Metsä Board är Europas ledande
producent av falskartong gjord av
färskfiber, världens ledande tillverkare av bestrukna white top kraftliners och en
ledande pappersleverantör. Vi erbjuder förstklassiga lösningar för konsument- och butiksförpackningar, trycksaker och kontorsapplikationer. Företagets försäljningsorganisation
står till tjänst för varumärkesägare, tillverkare
av kartong- och wellpappförpackningar, tryckerier, grossister och kontorsvaruleverantörer.
16 AFFÄRSOMRÅDEN — KARTONG OCH PAPPER
HÄNDELSER UNDER 2012
Lönsamheten förbättrades och balansräkningen stärktes jämfört med 2011.
Investeringsprogrammet på 120 miljoner euro för affärsområdet Paperboard avslutades.
Programmet omfattade en ökning av årskapaciteten för falskartong med 150 000 ton,
ombyggnad av linermaskinens bestrykningsdel vid bruket i Kemi samt igångkörning av
biokraftverket i Kyro.
Den strategiska granskningen av pappersverksamheterna slutfördes inklusive nedläggning av
bruket i Alizay och olönsamma verksamheter vid bruket i Gohrsmühle.
År 2012 var en viktig milstolpe för
Metsä Board. Omvandlingen av företaget från ett pappersföretag till
Europas ledande tillverkare av färskfiber slutfördes. Kapaciteten har
utökats för att möta den växande
efterfrågan från kartongkunder.
Den strategiska granskning som inleddes 2006
för att omvandla företaget till tillverkare av
ren färskfiberkartong slutfördes framgångsrikt. Förändringen har stabiliserat våra affärsverksamheter och det är nu möjligt för oss att
nå framgång i alla ekonomiska konjunkturer.
Pappersbruket i Husum i Sverige är den
största enheten inom branschen i Europa.
Återstående verksamheter för pappers- och
avsalumassa ger ett kassaflöde för vidareutveckling av kartongverksamheten.
En av huvudinvesteringarna var en
ökning av årskapaciteten för falskartong med
150 000 ton, dvs. med 20 procent. Den nya
kapaciteten kan utnyttjas fullt ut från första
delen av 2013. Andra viktiga investeringar var
biokraftverket vid bruket i Kyro samt ombygg-
nad av linermaskinens bestrykningsdel vid
bruket i Kemi.
PRODUKTER MED ANSVAR
Genom att ersätta traditionella förpackningsmaterial med Metsä Boards trygga och miljövänliga falskartonger kan företag som tillverkar konsumtionsvaror öka ansvarstagandet
inom sina verksamheter på ett utmärkt sätt.
De tekniska egenskaperna i våra kartonger är i
toppklass och deras inspirerande visuella
egenskaper ger våra kunder och märkesprodukter ett mervärde.
Metsä Board kan med skäliga investeringar öka kapaciteten ytterligare på sina
befintliga falskartongmaskiner. Vi fortsätter
att utveckla våra produkter så att de blir ännu
mera ekologiska och tryggare.
vara branschens mest lönsamma företag i
Europa.
De viktigaste resultatförbättrande faktorerna är fullskaligt utnyttjande av den ökade
falskartongkapaciteten, nya innovationer
inom kartongverksamheten, ytterligare förbättringar inom produktiviteten och kostnadshanteringen.
EFTERFRÅGAN PÅ GODA
FÖRPACKNINGAR ÖKAR
Efterfrågan på trygg och ekologisk falskartong
ökar både i Europa och i den övriga världen.
Metsä Board har specialiserat sig på nyfiberkartong och har därför bra förutsättningar att
Läs mer om Metsä Board
år 2012 på sidorna 37–38 VISSTE DU?
Eftersom vi tillverkar falskartong av färskfibrer
som är mycket rena i sig,
är Metsä Boards kartonger trygga vid förpackning av
livsmedel. Inga mineraloljor eller
andra skadliga ämnen överförs från
kartongen till livsmedlen.
NYTT BIOKRAFTVERK HALVERAR
KOLDIOXIDAVTRYCKET
Vid Metsä Boards bruk i Kyro togs ett biokraftverk på 55 megawatt i drift.
Det träbaserade bränslet till kraftverket kommer från ett område inom
cirka hundra kilometers radie.
För att öka den redan ansenliga andelen av bioenergi vid Metsä Boards bruk i Kyro startades ett
nytt biokraftverk. Den nya anläggningen producerar el och värme och ersätter den fossila naturgasen i bruket. Den producerar även fjärrvärme för den närliggande kommunen Tavastkyro.
Biokraftverket minskar koldioxidutsläppen vid bruket med cirka 100 000 ton per år, dvs. till
cirka en fjärdedel av tidigare. Samtidigt halveras koldioxidavtrycket för de falskartonger och
baspapper för tapeter som tillverkas vid bruket. Biokraftverket använder ved som bränsle –
huvudsakligen bark, flis, stubbar och annan energived tillsammans med andra biprodukter från
Metsä Groups produktionsanläggningar.
Biokraftverket, som kördes igång i oktober 2012, byggdes som ett gemensamt projekt med
Metsä Board, Pohjolan Voima och Leppäkosken Sähkö.
SIFFROR FÖR 2012
Omsättning
Rörelseresultat Personal
2 108
74
3 279
milj. €
-15 % 2011: 2 485
exklusive engångsposter, milj. €
+24 % 2011: 59
i slutet av året
-19 % 2011: 4 070
Omsättning
per marknadsområde, %
TYSKLAND
STORBRITANNIEN
FINLAND
SVERIGE
ÖVRIGa EUROPA
ÖVRIGa länder
13
10
9
6
42
20
KARTONG OCH PAPPER — AFFÄRSOMRÅDEN 17
massa
LEDANDE
BARRMASSA­
PRODUCENT
Metsä fibre
HÄNDELSER UNDER 2012
Metsä Fibre är en världsledande
producent av barrvedsmassa. Våra
huvudprodukter – hållbart och
kostnadseffektivt producerad blekt barrvedsmassa och björkmassa – är särskilt utvecklade för tillverkning av finpapper av hög kvalitet, journalpapper och mjukpapper samt
kartong. Vårt varumärke är Botnia.
Det japanska företaget Itochu Corporation förvärvade en strategisk ägarandel på 24,9 procent av
Metsä Fibre Oy.
En förgasningsanläggning för bark togs i drift vid massabruket i Joutseno.
En ny typ av massatillverkningsprocess, polysulfidkokning, införs i juni 2013 vid massabruket i
Joutseno. Vi kommer även att lansera en ny typ av barrmassa på marknaden.
Vi slog ett nytt årsproduktionsrekord för massa på totalt 2 237 000 ton.
Metsä Fibre vann Finlands Kvalitetspristävling 2012 och tävlingen Årets kvalitetsinnovation.
Dessutom fick bolaget erkännandet Recognised for Excellence.
SIFFROR FÖR 2012
Omsättning
Rörelseresultat Personal
1 274
148
876
milj. €
-2 %
2011: 1 301
18 AFFÄRSOMRÅDEN — MASSA
exklusive engångsposter, milj. €
-44 % 2011: 267
i slutet av året
0 %
2011: 872
Omsättning
per marknadsområde, %
FINLAND
ITALIEN
TYSKLAND
FRANKRIKE
ÖVRIGa EUROPA
ÖVRIGa länder
53
5
3
2
12
25
KURS MOT KOLDIOXIDNEUTRAL PRODUKTION
Metsä Fibre beslutade att bygga en förgasningsanläggning vid världens
största enlinjes massabruk i Joutseno. Anläggningen ökar användningen
av förnybar energi och ersätter brukets nuvarande bränsle, naturgas,
med ett biobränsle av bark.
Biokraftverket vid bruket i Joutseno producerar årligen 48 megawatt biobränsle av bark,
vilket motsvarar en årsförbrukning i 2 500
oljeeldade egnahemshus. Tack vare förgasningsanläggningen är massabruket en koldioxidneutral anläggning under normal drift.
Förgasningsanläggningen är tekniskt en
ny applikation inom Finlands massaindustri.
Den innovativa helhetslösningen använder
brukets överskottsvärme vid torkning av bark.
Anläggningen förbättrar brukets energieffektivitet avsevärt och brukets miljöprestanda
stärks ytterligare.
Utvecklingsarbetet pågår även vid Metsä
Fibres övriga bruk och samtliga bruk kommer
att bli koldioxidneutrala under de närmaste
åren.
Botnia som på ett bättre sätt möter kundernas
totala behov.
Investeringen i utvecklingen av produktionsprocessen vid bruket i Joutseno var cirka
15 miljoner euro. Bruket inför en ny typ av
massatillverkning, s.k. polysulfidkokning.
Tack vare investeringen lanserar vi en ny barrmassakvalitet, polysulfidmassa, på marknaden.
Den förbättrar körbarheten och kostnadseffektiviteten i kundens process. Samtidigt ökar
produktionskapaciteten vid bruket i Joutseno
med cirka tio procent och produktionseffektiviteten förbättras.
DJUP FÖRSTÅELSE FÖR KUNDRELATIONER
Under 2012 stärkte Metsä Fibre sin
ställning inom användning av
förnybar energi och som barrmassaproducent på globalt växande
marknader.
Den genomgående förnyelsen går vidare som
satsning på produktion och användning av
bioenergi samt på utveckling av produktmixen
Enligt strategin bygger vår verksamhet på en
djup förståelse för kundrelationer, komplett
service och personalens kompetens. Vår satsning fick erkännande när vi vann Excellence
Finland 2012 samt tävlingen Årets kvalitetsinnovation med tidernas högsta totalpoäng i
de stora företagens serie.
Enligt tävlingsjuryn återspeglas Metsä
Fibres kundorientering och värdeavkastning
för kunden i hela organisationen från ledningen till produktionspersonalen, och verksamheten utvecklas systematiskt. Segern i
kvalitetsinnovationstävlingen föranleddes av
indexet Botnia FOX (Fibre Online Index)
som vi utvecklat. Det ger aktuell information
om massans kvalitet, vilket förbättrar effektiviteten i värdekedjan.
ÖVERLÄGSEN RÅVARA
Våra kärnprinciper är ansvarstagande och
ekoeffektivitet under produktionens och
produkternas hela livscykel. Metsä Fibres
massabruk är redan nu betydelsefulla bioenergiproducenter i Finland. Förgasningsanläggningen för bark, som togs i drift i Joutseno
under 2012, stärker vår position ytterligare.
Tack vare den behöver bruket i Joutseno ingen
extern energi vid normal drift. Vi gör även
tillsammans med Helsingfors Energi och
energiföretaget Gasum en preliminär utredning om att bygga ett raffinaderi för biogasverk i Joutseno. Vi planerar att öka användningen av bioenergi vid bruket i Kemi.
Den långfibriga nordiska barrmassan
är en överlägsen råvara. Tillsammans med vår
ansvarsfulla produktionsprocess och våra
mångsidiga tjänster har den en oslagbar
konkurrensfördel på den växande massa­
marknaden.
Läs mer om Metsä Fibre
år 2012 på sidan 37 VISSTE DU?
En femtedel av den el som
produceras med träbaserade bränslen i Finland
uppstår på Metsä Fibres
massabruk.
MASSA — AFFÄRSOMRÅDEN 19
träprodukter
FÖREGÅNGARE
INOM
TRÄLÖSNINGAR
METSÄ WOOD
HÄNDELSER UNDER 2012
Metsä Wood erbjuder konkurrenskraftiga och ekologiskt effektiva
träbaserade lösningar för kunder
inom industriell tillverkning, övrig industri
samt hem och livsstil. Vi tillverkar produkter
av nordiskt trä, en hållbar råvara av högsta
kvalitet.
Den fortsatta ekonomiska osäkerheten i Europa påverkade även efterfrågan negativt. Att höja
förädlingsvärdet, kontinuerligt förbättra kostnadseffektiviteten, effektivisera försäljningen och
satsa på utveckling av produkter och tjänster är viktiga delar i förverkligande av affärsstrategin.
Vi beslutade att bygga en ny såglinje och behandlingslinje för råvara i Filpula och även modernisera andra delar av sågverket. Sågverket blir klart 2013.
Finlands största projekt med flervåningshus i trä, som bygger på Metsä Woods Flervåningshussystem, blev klart i Helsingfors.
SIFFROR FÖR 2012
Omsättning
Rörelseresultat Personal
904
19
2 749
milj. €
-4 %
2011: 939
20 AFFÄRSOMRÅDEN — TRÄPRODUKTER
exklusive engångsposter, milj. €
+59 % 2011: 12
i slutet av året
-4 %
2011: 2 874
Omsättning
per marknadsområde, %
STORBRITANNIEN
finland
FRANKRIKE
TYSKLAND
ÖVRIGa EUROPA
ÖVRIGa länder 30
22
11
9
15
13
ädlingsanläggningen i Kaskö investerade i en
helautomatisk balningslinje och ströet Hunter, som tillverkats av hyvelspån, lanserades på
den finska marknaden.
Vi investerade cirka 30 miljoner euro i
modernisering av sågverket i Filpula. Sågverksinvesteringen blir klar under 2013. Med
investeringen kan vi erbjuda våra kunder ännu
bättre lämpade produkter som har utvecklats
med hänsyn till kraven enligt kundernas produktsortiment och produktionsprocesser.
Under året genomfördes även investeringar för utveckling av produktionsanläggningar, varav de viktigaste är det nya verksamhetsstyrsystemet SAP, som utvecklats för
Metsä Woods affärsverksamhet, och biovärmeverket som byggdes i anslutning till Kertofabriken i Lojo. Även i Finland startade vi en
tävling för den egna personalen för att förbättra arbetssäkerheten i produktionsanläggningarna. Kampanjen utökas nästa år till
Metsä Woods samtliga produktionsenheter.
EKOEFFEKTIVA LÖSNINGAR
Våra lösningar täcker hela värdekedjan från ett mångsidigt produktsortiment som bygger på högklassiga råvaror och en effektiv leveranskedja till en utomordentlig lokal
kundservice och förståelse för våra
kunders affärsverksamhet. Vi levererar produkter och lösningar som
ger industrikunderna, detalj- och
grossisthandeln samt byggindustrin
ett mervärde.
Under 2012 lanserade vi en ny generation av
betongformplywood samt ny brandskyddad
plywood av barrträ för industrikundernas
behov. Även produktgruppen Kerto utökades
med en ny Kerto-QP-takbalk, vars struktur
garanterar rakhet och stabilitet i balken. För-
Träbyggandets fördelar jämfört med konkurrerande material hörs ofta i miljö- och energidiskussionerna. Ekoeffektiva träprodukter är
ett naturligt materialval för ansvarsfullt byggande, boende och ansvarsfull inredning.
Träbyggande är ett hållbart alternativ som
utgångspunkt för stadsplanering. Tack vare
sina många användningsområden och estetiska egenskaper är trä ett material som låter
designern uttrycka sin kreativitet på ett kostnadseffektivt sätt. Trä gör livs- och arbetsmiljön angenäm och ökar människornas välbefinnande. Finlands största projekt med flervåningshus i trä, som bygger på Metsä Woods
Flervåningshussystem, blev klart 2012 i Helsingfors. Projektet är en viktig milstolpe mot
ett ekologiskt hållbart byggande och ett för trä
gynnsammare byggande av flervåningshus.
FÖREGÅNGARE ÄVEN I FRAMTIDEN
Att vara kostnadseffektiv är nödvändigt när
utmaningarna på våra huvudmarknader fortsätter.
Genom att höja förädlingsvärdet och satsa
på utveckling av produkter och lösningar
förblir vi föregångare inom service för industrins och byggandets kunder.
Läs mer om Metsä Wood
år 2012 på sidan 37 VISSTE DU?
Slitstyrkan, slagtåligheten, väder- och kemikaliebeständigheten samt
friktionsegenskaperna hos plywood kan förbättras genom ytbeläggning.
Metsä Woods plywood tillverkas av björk i jämn kvalitet och av
tätfibrigt barrträ. Tack vare den högklassiga råvaran och sin struktur har de
mycket goda hållfasthets- och styvhetsegenskaper. Toppkvalitet bland plywood
representeras av ljudisolerande och brandskyddade plywoodkvaliteter som
uppfyller de strängaste standarderna. Användning av produkten minskar till
exempel värmealstring vid brand och dämpar brandspridning. De huvudsakliga
användningsområdena för plywoodskivor finns just inom bygg- och transportmedelsindustrin.
BIOKRAFTVERKET HÖJER KERTOFABRIKENS KONKURRENSFÖRMÅGA
Koldioxidutsläppen vid Kerto-fabriken och i Lojo-området
minskar med totalt cirka 40 000 ton per år.
Biovärmeverket som byggdes i anslutning till
Metsä Woods Kerto-fabrik i Lojo stöder vårt
mål att förbättra produktionsanläggningarnas
energieffektivitet och miljövänlighet. Biovärmeverket spelar även en viktig roll för områdets energiförsörjning då den producerar
värme till fjärrvärmenätet i Lojo och processånga till fabriken. En stor del av den tidigare
stenkolbaserade värmeproduktionen ersätts
med biovärme då anläggningen drivs med
Kerto-fabrikens biprodukter, skogsflis och
övriga träbaserade bränslen.
Anläggningens byggherre var Lohjan
Biolämpö Oy, vars aktieägare är Metsäliitto
Osuuskunta, Lohjan Energiahuolto Oy Loher
och Ääneseudun Energia.
TRÄPRODUKTER — AFFÄRSOMRÅDEN 21
VIRKESANSKAFFNING
OCH sKOGSTJÄNSTER
HÖGKLASSIGT VIRKE
FRÅN HÅLLBART
SKÖTTA SKOGAR
SIFFROR FÖR 2012
Omsättning
Rörelseresultat Personal
1 515
20
1 007
+3 %
-18 %
milj. €
2011: 1 476
exklusive engångsposter, milj. €
2011: 24
22 AFFÄRSOMRÅDEN — VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER
i slutet av året
-2 %
2011: 1 028
Leveranser
per land, %
FINLAND BALTIKUM
SVERIGE RYSSLAND
ÖVRIGA
74 9 7 7 3 Metsä Forest var aktiv på virkesmarknaden hela år 2012 och ökade
sin marknadsandel inom skogsvårdstjänster.
År 2012 kom 82 procent av det virke som vi
levererade från certifierade skogar.
För skogsägaren är skogen en levande
egendom. Med bra skötsel säkerställer vi
skogarnas tillväxt och mångfald samt en jämn
virkesproduktion även i framtiden. Med det
verktyg som vi utvecklade för webbtjänsten
Skogen på nätet kan skogsägaren på ett enkelt
sätt bedöma hur olika skogsvårdsmetoder
påverkar tillväxten av trädbeståndet och kassaflödet på den egna skogsfastigheten.
Ett bo för
mer än 30 000
fåglar
BÄSTA SERVICE FÖR KUNDERNA
Vi levererade 29,8 miljoner kubikmeter virke
till våra kunder, varav cirka 80 procent till
industrin i Finland. I Finland levererades
merparten av virket av Metsäliitto Osuus­
kuntas medlemmar. Dessutom köpte vi virke
från Ryssland, Baltikum och Sverige.
EU-länderna har förbundit sig att öka
andelen förnybar energi, vilket påverkar vår
bransch på många sätt. Därmed ökar även
användningen av skogsenergi kraftigt. Vi är
den ledande träenergileverantören i Finland
och strävar efter en tillväxt i Östersjöområdet.
Under året utvecklade vi drivnings-, transport- och lagringsmetoder för skogsenergi i
olika projekt.
Försäljningen av våra skogsvårdstjänster
ökade mer än väntat och antalet skogsodlingsarbeten i medlemmarnas skogar var rekordstort. Ägarmedlemmarna utnyttjade även det
stora antalet placeringsmöjligheter, t.ex. den
nya placeringsprodukten Kapitalbonus.
Andelsplaceringarna ökade mer än föregående
år och andelskapitalen var rekordhöga.
EN VÄLSKÖTT SKOG ÄR EN
FRAMTIDSINVESTERING
Vi köpte virke från hållbart skötta skogar och
vi ligger i framkanten inom utveckling av
hanteringssystem för virkets ursprung.
Metsä forest
Metsä Forest är den finska marknadsledaren inom försäljning av
timmer från privatskogar. Vi levererar trä till Metsä Group och erbjuder skogstjänster till ägarmedlemmar i moderbolaget
Metsäliitto Osuuskunta. Metsäliitto Osuuskunta har cirka 125 000 medlemmar som
äger nästan hälften av Finlands privatskogar.
Vi vill vara skogsägarens bästa partner när det
gäller att på ett hållbart sätt öka värdet på
skogsförmögenheten. Medlemskapet i vårt
andelslag innebär ekonomiska förmåner och
bekymmerslöst skogsägande. Vi erbjuder våra
medlemmar heltäckande tjänster för skogsvård samt förmåner såsom placeringsprodukter och bonus i virkeshandeln.
Vi säkerställer våra kunders virkesförsörjning genom en konkurrenskraftig virkesdrivning och logistik i samarbete med våra företagare och underleverantörer. Vi utvecklar
metoder för drivning och skogsvård så att
virkesråvaran kan användas på ett optimalt
sätt för tillverkning av produkter och produktion av bioenergi.
Läs mer om Metsä Forests
år 2012 på sidorna 36–37 VISSTE DU?
98,4 procent av skogsägarna har rekommenderat eller skulle rekommendera våra skogsvårdtjäns
ter (Enkäten om kundnöjdhet 2012).
vi har arbetat på att förbättra
fåglarnas förhållanden för
bobyggande i Finland.
Sedan 2008 har man i samband med
skogsägarträffar, i skolor och daghem
anordnat evenemang, där Metsä Group
har delat ut fågelholkar. Även koncernens
samarbetspartner, såsom drivnings- och
transportföretagare, har medverkat som
arrangörer.
Våren 2012 var det dags att redan
dela ut den 30 000:e fågelholken. Evenemangen har varit mycket uppskattade
och de kommer att fortsätta även under
kommande år.
HÄNDELSER UNDER 2012
Våra leveransvolymer var enligt plan.
Anskaffningen av skogsenergi utvecklades gynnsamt.
Det satsades kraftfullt på utveckling av skogsvårdstjänster och försäljningen av tjänsterna fortsatte öka kraftigt.
I september tilldelades Metsä Group ett gruppcertifikat inom FSC®-skogscertifiering. Certifikatet
omfattar en del av Metsä Groups skogar, och senare kan även Osuuskuntas avtalskunder ansluta
sig till det.
I juli sålde Metsäliitto Osuuskunta sin ägarandel i virkesanskaffningsbolaget Thosca Holz, som är
verksamt i Tyskland och Österrike.
VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER — AFFÄRSOMRÅDEN 23
Metsä Groups
Målsättningar
för hållbar
utveckling
Virke
MÅL: Vi kan spåra det använda virket till hundra
procent och det kommer alltid från skogar som
har vårdats enligt principen för hållbar utveckling.
Vårt mål är att behålla andelen certifierat virke i
vår verksamhet på över 80 procent.
RESULTAT: 82 procent 2012.
Leveranskedja
andel certifierat virke
80 %
över
MÅL: Vi har förbundit oss till ansvarstagande i hela
vår leveranskedja. Vårt mål är att inkludera
uppförandekoden för leverantörer i alla nya
leverantörsavtal.
RESULTAT: Från och med juni 2011 ingår
uppförandekoden för leverantörer i samtliga nya
och förnyade avtal, dvs. i totalt 71 avtal.
Personal
0
olyckor som
lett till
frånvaro
24 HÅLLBAR UTVECKLING — MÅL
MÅL: Säkerhet i arbetet har högsta prioritet hos oss. Vi strävar
efter att kontinuerligt förbättra säkerheten i arbetet och vårt mål är
att minska antalet olycksfall som leder till frånvaro med 10 procent
per år. Vårt långsiktiga mål när det gäller olyckor som leder till
frånvaro är noll.
RESULTAT: Antalet olyckor som ledde till frånvaro 2012 var 15,7.
MÅL: Vi vill säkra en hälsosam arbetsmiljö. Vårt mål är att hålla
frånvaron på den lägsta nivån i Europa och alltid under tre procent.
RESULTAT: 2012 var sjukfrånvaron 4,1 procent.
Co2
Energi och klimat
-30 %
MÅL: Vi fokuserar på att dämpa klimatförändringen. Vårt mål är
att före utgången av 2020 minska de fossila koldioxidutsläppen i
vår produktion med 30 procent per producerat ton jämfört med
2009 års nivå.
RESULTAT: -27 procent (2009–2012)
MÅL: Vi säkerställer en effektiv energiförbrukning. Vårt mål är att
före utgången av 2020 öka energieffektiviteten med 10 procent
jämfört med 2009 års nivå.
RESULTAT: 4 procent (2009–2012)
Vi arbetar för
en framtid enligt
principen för
hållbar
utveckling
100 %
har genomgått
utbildningen om
uppförandekoden
Etisk affärsverksamhet
MÅL: Vår affärsverksamhet bygger på etiska affärsprinciper.
Vårt mål är att alla våra anställda ska ha genomgått
utbildningen om uppförandekoden före utgången av 2012.
RESULTAT: Utbildningen om uppförandekoden startade hösten
2011 och fortsatte under hela 2012. Cirka 75 procent av
tjänstemännen och merparten av de kollektivanställda har i dag
genomgått utbildningen.
Bioekonomi är vägen in i framtiden
Bioekonomi har definierats på många olika sätt och
ett av dem är: produkter som tillverkats av förnybara
och återvinningsbara råvaror, energi- och resurseffektivitet samt ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar.
Hörnstenarna inom bioekonomi är att fokusera på förnybart
virke som producerats enligt principen för hållbar utveckling,
pappers- och kartongbaserade produkter samt en ökande efterfrågan på dessa. Bioekonomins roll förväntas stärkas ytterligare
under de kommande åren, framför allt i och med att EU fokuserar
på en grön tillväxt och en större resurseffektivitet.
Storskaliga industriella produkter och processer som har
signifikanta positiva effekter på klimatförändringen och resurseffektiviteten innehar en nyckelposition i de sammanslutningar
som bygger på bioekonomi. Att upprätthålla denna position
förutsätter allt bättre produkter, ett mer rationellt utnyttjande av
råvaror och helt nya biobaserade innovationer, vilket dagens
skogsindustri håller på att utveckla.
Metsä Group har redan en betydelsefull roll i utvecklingen av
en biobaserad ekonomi. Vi är starkt fokuserade på att fortsätta på
den här vägen.
Förutom årsredovisningen för 2012 har Metsä
Group publicerat en separat rapport om hållbar
utveckling 2012. Du kan även läsa mer om vår
verksamhet enligt hållbar utveckling på vår webbplats
www.metsagroup.com/sustainability
MÅL — HÅLLBAR UTVECKLING 25
Hållbar
utveckling
i praktiken.
Hållbar utveckling är grunden i koncernens
huvuduppgift, vision och värderingar.
Därför är ansvarstagande en integrerad del
av våra verksamheter och vårt dagliga
arbete. Vi är stolta över allt det vi har åstadkommit under 2012 för att främja hållbar
utveckling och skapa en mer ansvarsfull
miljö för kommande generationer.
pris för
energieffektiv
hantering
Metsä Tissue belönades i Energy Masters
Award-bedömningen 2012. Bedömningen
gjordes av Energy Masters, det ledande
forumet för energiledning i Europa, som
ingår i Econique Group. Priset delades ut
till ett projekt som fokuserade på minskade
koldioxidutsläpp och bättre energieffektivitet vid mjukpappersproduktion. Projektet
var en del av Metsä Tissues projekt för att
förbättra energieffektiviteten med 20 procent under 2007–2012.
Framtiden finns
i bioenergin
Under 2012 slutförde vi flera investeringar i bioenergi.
Under de senaste två åren har vi investerat i fyra omfattande bioenergiprojekt, där målet är att minska koldioxidutsläppen från koncernens fossila bränslen med
200 000 ton per år.
Under hösten invigdes Metsä Boards och deras
samarbetspartners nya biokraftverk i anslutning till
bruket i Kyro. Anläggningen använder avverkningsrester och annan träråvara som inte lämpar sig för förädling som bränsle. Metsä Boards turbininvestering vid
bruket i Husum blev klar redan tidigare. Investeringen
ökade fabrikens energisjälvförsörjning från 30 procent
till 50 procent.
Den nya förgasningsanläggningen vid Metsä Fibres
bruk i Joutseno, som togs i drift hösten 2012, producerar energi av bark, dvs. en av massatillverkningens
biprodukter. Tack vare anläggningen är bruket i Joutseno det första koldioxidneutrala massabruket i branschen, eftersom bruket vid normal produktion inte
använder några fossila bränslen alls.
Ett biokraftverk som använder biprodukter från
produktionen blev klart i början av januari 2013 i
anslutning till Metsä Woods Kerto-fabrik i Lojo. Tack
vare investeringen använder anläggningen träbaserad
energi i stället för den kolbaserade energi som tidigare
levererades av externa leverantörer.
Ett FSC-certifikat
till koncernens
skogar
Metsä Group beviljades i juli ett FSC®-certifikat
(Licence Code FSC-CO14476) som omfattar cirka
35 000 hektar av koncernbolagens skogar i Finland.
Skogarna har redan ett PEFC-certifikat. I och med det
nya FSC-certifikatet kan de skogsägare som är
avtalskunder hos Metsä Groups moderbolag Metsäliitto Osuuskunta nu även ansluta sig till koncernens
FSC-gruppcertifikatet.
26 HÅLLBAR UTVECKLING — 2012 I KORTHET
Unilevers
utmärkelse
Partner to
Win för
ansvarstagande
I maj fick Metsä Board Unilevers utmärkelse Partner to Win för ansvarstagande. Metsä Board fick
utmärkelsen för utveckling av lätta kartonger
enligt principen för hållbar utveckling och för den
nytta som kartongerna innebär för Unilevers
förpackningar. Unilever lanserade sitt program
Partner to Win 2011 i syfte att arbeta nära sina
viktigaste leverantörer för att driva på innovationer
och främja ansvarstagandet i hela leveranskedjan.
Finlands största
område med
flervåningshus
i trä blev klart
Finlands största område med flervåningshus i trä i
Vik i Helsingfors blev klart. De fem träbyggnaderna, som bygger på Metsä Woods system för
flervåningshus i trä, består av tre till fyra våningar
med en totalyta på 6 300 m2. Flervåningshus i trä är
miljövänligare och ger ett mindre koldioxidavtryck
än flervåningshus av konkurrerande byggmaterial,
eftersom energiförbrukningen är mindre både vid
tillverkning och transport av delarna i trä liksom
vid själva byggandet. Under sin växttid utnyttjar
träden dessutom koldioxid i luften som blir kvar i
träkonstruktionerna under hela deras livscykel.
Erkännande
från WWF
Världsnaturfonden WWF:s index EPI för miljövänliga pappersföretag utvärderade pappersproducenter i olika kategorier utifrån företagens ekologiska fotavtryck. Metsä Tissue deltog i
utvärderingen i mjukpappersklassen och Metsä Board i finpappersklassen. I februari rankade WWF både Metsä Tissue och
Metsä Board som de bästa företagen i sina kategorier när det
gäller rapportering om företagsansvar och miljöledningssystem.
I november fick Metsä Boards kontorspappersprodukter en
utmärkelse i WWF Environmental Paper Awards i kategorin
Transparens. Metsä Board fick utmärkelsen för sitt sätt att kategorisera merparten av sina obestrukna finpapper i WWF:s
databas Check Your Papers. WWF utvecklade utmärkelsen för
att ge erkännande till de tillverkare och leverantörer som utvärderar sina produkter med hjälp av WWF:s miljökriterier.
laatukeskus
kvalitetspris
Metsä Fibre fick i november ett kvalitetspris
av Laatukeskus Excellence Finland samt
kvalitetsinnovationspriset för 2012 i kategorin för storföretag. Enligt tävlingsjuryn återspeglas Metsä Fibres kundorientering och
värdeavkastning för kunden i hela organisationen, från ledningen till produktionspersonalen. Även verksamheterna har utvecklats
systematiskt. Säkerhetshanteringsmodellen
har lyft säkerheten i arbetet till en prioriterad
verksamhet och det minskade antalet olyckor
i arbetet har stärkt personalens positiva
inställning till säkerheten. Även företagets
engagemang i miljöfrågor fick erkännande.
2012 I KORTHET — HÅLLBAR UTVECKLING 27
Våra
produkter
bygger på
hållbar
utveckling
Metsä Group tillhandahåller produkter
och tjänster som hjälper våra kunder
att minska sitt miljöavtryck och göra
ansvarsfulla val. Vår huvudråvara är
förnybart virke som har odlats på ett
hållbart sätt. Alla våra produkter kan
återvinnas och utgör utmärkta ersättningsalternativ till många produkter
som är baserade på fossila råvaror.
De nordiska skogarna har en betydande roll.
Den träråvara som de producerar utgör grunden för produkter och tjänster som tillverkas
och tillhandahålls enligt principen för hållbar
utveckling, men skogarnas roll handlar om
mycket mer än
så. De upprätthåller vattendraVåra
gens och markens
produkter
kvalitet, ger
kommer från näring och möjfrån
liggör en mångsihållbart
dig användning
skötta
för rekreation.
skoger.
Grunden för
dessa ekosystemtjänster är en
livskraftig och mångsidig natur som vi alltid
värnar om.
Oavsett om virket kommer från certifierade eller ocertifierade skogar, känner Metsä
Group alltid till virkets ursprung och säkerställer att det är lagligt. Dessutom utvecklar vi
hanteringen av vår leveranskedja i samarbete
med våra tjänste- och varuleverantörer för att
alltid säkerställa praxis enligt bestämmelserna
i hela virkets värdekedja. Endast cirka tio
procent av världens skogar är certifierade, men
Metsä Group har som mål att säkerställa att
andelen certifierat virke i våra virkesanskaffningar överstiger 80 procent. Metsä Group
främjar skogscertifiering på ett aktivt sätt
inom alla sina virkesanskaffningsområden. År
2012 var 82 procent av det virke som Metsä
Group levererade, vilket var 29,8 miljoner m3
certifierade, antingen enligt PEFC- och/eller
FSC-systemet.
Vi arbetar vid stora vattentillgångar
Metsä Group behöver vatten i alla sina produktionsprocesser. Vatten används för rengöring och kylning samt för produktion av ånga.
Eftersom vatten är en viktig faktor i våra processer, ligger våra fabriker i närheten av stora
vattentillgångar.
28 HÅLLBAR UTVECKLING — ANSVARSFULLA LEVERANSER OCH MILJÖEFFEKTIVITET
Vi arbetar inom
områden med stora
skogs- och
vattentillgångar.
Trots detta strävar vi hela tiden efter att
hitta nya sätt att minska vattenförbrukningen,
bland annat genom att återanvända vatten
effektivt i våra processer. Därigenom minskar
vi även utsläppen av avloppsvatten och energiförbrukningen. Vår totalförbrukning av vatten 2012 var 258 miljoner kubikmeter
(370 miljoner m3 2011), varav nästan hela
mängden, 97 procent (98 procent) var
ytvatten från sjöar och älvar.
Läs mer om Metsä Groups verksamhet
enligt principen för hållbar utveckling
i en särskild rapport eller på webbplatsen www.metsagroup.com/sustainability Siffror för 2012
andel Certifierat virke, %
Fossila koldioxidutsläpp under åren 2009–2012, %
andel ytvatten, %
82 -27 98
2011: 81
2009–2011: -16 2011: 97
Ledande
bioenergiproducent
och -leverantör
Metsä Group är en av de ledande bioenergiproducenterna och vi har systematiskt ökat
andelen bioenergi i vår energiförsörjning.
Under de senaste åren har vi även kontinuerligt utökat våra verksamheter inom leveranser
av biomassabaserade bränslen av trä till
tredje part.
Numera är mer än 83 procent av de
bränslen som Metsä Group använder träbaserade biobränslen och 66 procent av koncernens energibehov täcks med bioenergi. Dessutom är Metsä Group den största leverantören
av träbaserad biomassa i olika delar av
Finland.
Bränsleförbrukning, %
Träbaserade
biobränslen83
Naturgas
9 Olja
5 Kol
3 Torv
1 Övriga fossila
bränslen1 VISSTE DU?
Under 2012 slutförde vi
tre omfattande bioenergiprojekt som ökar den
redan nu höga andelen
bioenergi i vår verksamhet. Med
hjälp av projekten ersätts de fossila
bränslena antingen delvis eller helt
med förnybar biomassa. Totalt
minskar projekten koldioxidavtrycket från koncernens fossila
bränslen med 200 000 ton per år.
Dessutom utvärderar och utvecklar
vi hela tiden energieffektiviteten i
samtliga processer.
Metsä Groups teman för hållbar utveckling
Vi har delat upp den hållbara utvecklingen i Metsä Group
i fyra olika teman som täcker hela värdekedjan i vår
verksamhet. På så sätt kan vi säkerställa att den hållbara utvecklingen genomsyrar all vår verksamhet, från
källan till träråvaran till produkter, tjänster och hanteringen av leveranskedjan och att den även omfattar
eventuella miljökonsekvenser och sociala effekter av vår
produktion och verksamhet.
Vi erbjuder hållbara alternativ
Vi tar skogen till dig
Produkter och tjänster
Ansvarsfulla leveranser
• Produkter, tjänster och
innovationer i linje med hållbar
utveckling
• Produktsäkerhet
• Skogsbruk och naturvärden enligt
hållbar utveckling
• Ansvarsfull leveranskedja
• Partnerskap med leverantörer och
skogsägare
Ju effektivare, desto bättre
Vi skapar välbefinnande
Miljöeffektivitet
Intressentgrupper
• Energi och klimat
• Vatten
• Materialeffektivitet
• Hantering av miljörisker
• Mänskliga rättigheter
• Etisk affärsverksamhet
• Ansvarsfull arbetsgivare
• Välbefinnande i lokala
sammanslutningar
ANSVARSFULLA LEVERANSER OCH MILJÖEFFEKTIVITET — HÅLLBAR UTVECKLING 29
Alla har rätt
till arbetshälsa
Metsä Group har affärsverksamhet i cirka trettio länder och
produktionsanläggningar i nio länder. Därför känner vi ett så
stort ansvar gentemot olika intressegrupper. För oss är
ansvarstagande det enda rätta sättet att arbeta: vi vill
förbättra livskvaliteten och därigenom skapa välbefinnande.
Inställning är avgörande
inom arbetssäkerheten
Arbetssäkerheten är ett grundläggande krav i
all vår verksamhet. Det gäller vår arbetsmiljö
och våra produkter samt våra anställdas, leverantörers och samarbetspartners välbefinnande. Vi utvecklar och främjar kontinuerligt
arbetssäkerhet och arbetshälsa. Vi tror att
säkerhetsnivån är ett uttryck för den genomgripande kvaliteten inom Metsä Groups verksamheter.
Vårt mål är en välmående
och nöjd personal
Vi tror att en välmående, motiverad och nöjd
personal är en av våra starkaste resurser. Vi har
motiverad och
nöjd personal är
en av våra starkaste
resurser.
infört en gemensam modell för att främja
arbetsförmågan hos våra anställda. I modellen
ingår en utvärdering av arbetsförmågan och
30 HÅLLBAR UTVECKLING — INTERESSEGRUPPER
ett så tidigt ingripande som möjligt i eventuella faktorer som stör arbetsförmågan samt en
personlig plan för denna. På så sätt strävar vi
efter att skapa en arbetsmiljö där man bryr sig
om varandra och där alla medarbetare
behandlas lika. Förutom att vi verkar i nära
samarbete med hälsotjänsteleverantörerna ger
vi även cheferna verktyg och utbildning för att
kunna identifiera situationer som skulle kunna
utgöra ett hot mot arbetshälsan.
Vi följer även kontinuerligt upp de anställdas nöjdhet. Under 2012 standardiserade vi
enkäten om personalnöjdhet, som nu även
omfattar frågor om arbetshälsa och arbetssäkerhet. Enkäten återspeglar personalens
synpunkter på arbetsmiljön och deras egen
utveckling.
Kontinuerlig inlärning och utveckling
Metsä Group erbjuder sina anställda möjligheter att utveckla sin kompetens med hjälp av
utbildning, intern arbetsrotation och andra
inlärningsmöjligheter. Varje anställd har rätt
till den utbildning och utveckling som krävs
för arbetet. En utvecklingsplan och mål för
varje anställd görs upp vid de årliga utvecklingssamtalen tillsammans med chefen.
Skogsindustrin
i sociala medier
Personal per land i slutet av året, %
Finland
Tyskland
Sverige
Storbritannien
Ryssland
Polen
Slovakien
Frankrike
Övrig Europa
Baltikum
Övriga länder
45 16 13 6 5 4 3 2 2 1 1 Dessutom skapar vi indirekt arbetsplatser
både för våra samarbetspartner och underleverantörer.
Våra verksamheter möjliggör många
tjänster som annars skulle kunna försvinna.
Genom att bevara gamla och skapa nya arbetsplatser förebygger vi utflyttning från de lokala
samhällena. Sålunda är vi medvetna om vårt
ansvar och de eventuella konsekvenserna när
vi till exempel gör investeringar, startar nya
projekt eller måste lägga ner verksamheter.
Bättre ekonomi för lokala samhällen
Metsä Group skapar på många sätt ett värde
genom sin verksamhet i de lokala samhällena,
framför allt i randområdena. I och med att vi
sysselsätter cirka 11 500 personer skapar vi
betydande direkta sysselsättningsmöjligheter.
Läs mer om Metsä Groups verksamhet
enligt hållbar utveckling i en särskild
rapport eller på webbplatsen www.metsagroup.com/sustainability VISSTE DU?
Skogsindustrin med tillhörande branscher är en viktig sysselsättare
i många glesbebyggda områden. Branschen sysselsätter över
500 000 personer enbart i Finland. Det ekonomiska avtrycket från
ett finskt fabrikskomplex som producerar massa, papper och sågverksprodukter är cirka 700 miljoner euro per år, och skogsindustrin står för
cirka fem procent av Finlands BNP.
Merparten av produkterna från skogsindustrin exporteras. Därmed är värdet
på skogsindustrins export betydande, då det utgör cirka 20 procent av Finlands
hela export.
Metsä Group är en aktiv medlem i Skogsindustrin r.f., som har som mål att
utveckla den finska skogsindustrin till en
vägvisare inom hållbar utveckling och
bioekonomi. Tillsammans med Skogsindustrin r.f. deltog Metsä Group i en analys
i sociala medier, där man undersökte
skogsindustrins framtoning i sociala
medier i dag och hur aktiva branschens
intressegrupper är i dessa medier.
Analysen visade att enskilda medborgare är de mest aktiva initiativtagarna
till diskussioner om skogsindustrin.
Övriga aktiva intressegrupper var myndigheter, medborgarorganisationer och
forskare liksom medierepresentanter.
Under undersökningen, som gjordes på
senvåren 2012, var det framför allt den
internationella regleringen av skogsärenden, EU:s svaveldirektiv, klimatkonferenserna, palmoljan och samarbetet med
lokala samhällen som diskuterades i
sociala medier. Några av de diskussionsämnen som började bli allt vanligare var
nanoteknik, bioekonomi och olagligen
avverkat virke. Analysresultaten hjälper
Metsä Group att utveckla koncernens
strategi för sociala medier och samarbete med intressegrupperna.
Siffror för 2012
Personal
årsverk
Utbildning om
uppförandekoden, %
Olycksfallsfrekvens
Antalet arbetsolyckor som ledde till
frånvaro per en miljon arbetstimmar
11 447 75 15,7
2011: 12 525
2011: 18,3
av tjänstemännen
Antalet anställda per affärsområde, i slutet av året, %
Metsä Board
29 Metsä Tissue
27 Metsä Wood
24 Metsä Forest
9 Metsä Fibre
8 Koncernverksamheter4 INTERESSEGRUPPER — HÅLLBAR UTVECKLING 31
OMSÄTTNING milj. €
RöRElSERESUlTaTET exkl. poster av
engångskaraktär, milj. €
7 000
600
15
6 000
500
12
5 000
400
4 000
300
3 000
200
2 000
100
1 000
0
0
2008
2009
2010
2011
2012
2009
2010
2009
2010
2011
2012
2 500
200
400
2 000
150
300
1 500
100
200
1 000
50
100
500
0
0
2012
2008
2009
2010
2011
2012
2012
finland
tyskland
storbritannien
frankrike
sverige
övriga europa
övriga länder 40
30
20
10
0
2011
2012
0
2008
OMSÄTTNING PER MaRkNaDSOMRÅDE %
SOlIDITET %
2010
2012
3 000
0
2009
2011
500
50
2008
2010
600
100
2011
-3
2009
250
150
2010
0
RÄNTEbÄRaNDE NETTOSkUlD milj. €
200
2009
3
300
NETTOSkUlDSÄTTNINGSGRaD %
2008
6
2008
kaSSaFlöDE från rörelsen milj. €
2011
9
-100
2008
INVESTERINGaR milj. €
2008
aVkaSTNING PÅ SySSElSaTT kaPITal
EXkl. ENGÅNGSPOSTER, %
18
14
11
5
5
30
17
2009
2010
2011
2012
BOKSLUT
2012
34 Styrelsens verksamhetsberättelse 2012
42 Styrelsens förslag till vinstdisposition
för 2012
43Koncernens rapport över totalresultat
44Koncernens balansräkning
45Koncernens rapport över förändringar
i eget kapital
46Koncernens rapport över kassaflöden
47noter till bokslutet
103moderföretagets Resultaträkning
104moderföretagets Balansräkning
105moderföretagets finansieringsanalys
106moderföretagets redovisningsprinciper
107noter till moderföretagets bokslut
114moderföretagets aktieinnehav 31.12.2012
116förvaltningsrådets utlåtande
117revisionsberättelse
118Kvartalsjämförelser
119fem år i siffror
119formler för beräkning av nyckeltal
120förvaltning
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Omsättning och resultat
Balans och finansiering
För 2012 redovisade Metsä Group en omsättning på 5 001 miljoner
euro (2011: 5 346 och 2010: 5 377). Som en följd av de enheter som
lagts ner och de som ska omstruktureras minskade koncernens omsättning med cirka 470 miljoner euro jämfört med 2011.
Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 252 miljoner euro (2011: 314 och 2010: 547), dvs. 5,0 procent av omsättningen
(2011: 5,9 och 2010: 10,2). Som en följd av minskade förluster i de
enheter som ska läggas ner och omstruktureras förbättrades rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär jämfört med 2011. Å andra
sidan försämrade förlusterna i dessa enheter dock fortfarande rörelseresultatet för 2012 med cirka 30 miljoner euro. Rörelseresultatet försämrades framför allt av de lägre priserna på massa och kontorspapper.
Poster av engångskaraktär var 2012 totalt -14 miljoner euro (-285)
netto, varav intäkterna utgjorde 24 miljoner euro (11) och kostnaderna
38 miljoner euro (296). Bland intäkterna av engångskaraktär hänförde
sig 18 miljoner euro till återföringar av tidigare reserveringar och nedskrivningar och 5 miljoner euro till försäljningen av anläggningstillgångar och fastigheter. Bland kostnaderna av engångskaraktär hänförde
sig 21 miljoner euro till effektivisering av verksamheten, 12 miljoner
euro till kostnader för marksaneringen och 5 miljoner euro till avslutade
hyresansvar för outnyttjade verksamhetslokaler.
Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var 237 miljoner euro (2011: 29 och 2010: 497). De finansiella intäkterna var
16 miljoner euro (9), de finansiella kursdifferenserna 2 miljoner euro
(2) och de finansiella kostnaderna 126 miljoner euro (142). Andelen i
intresseföretagens resultat var 5 miljoner euro (4).
I de finansiella intäkterna ingår en utdelning på 8 miljoner euro från
Pohjolan Voima Oy. I de finansiella kostnaderna ingår 11 miljoner euro
(-2) i omvärderingsvinst från räntesäkringar. Av vinsten hänför sig
8 miljoner euro till att säkringsredovisningen i anslutning till säkring av
det verkliga värdet upphörde då ett lån på cirka 100 miljoner dollar
med tillhörande valuta- och ränteväxlingsavtal förföll. I de finansiella
kostnaderna för jämförelseperioden ingår utdelningar på cirka 9 miljoner euro för Metsä Fibres aktier som omfattas av inlösningsskyldighet.
Dessa aktier inlöstes in juni 2011.
Periodens resultat före skatt var 134 miljoner euro (2011: -98 och
2010: 345) och skatterna, inklusive förändringen av uppskjutna skatteskulder, uppgick till 32 miljoner euro (2011: 59 och 2010: 131).
Resultatet för redovisningsperioden uppgick till 103 miljoner euro
(2011: -157 och 2010: 214).
Avkastningen på koncernens sysselsatta kapital exklusive poster av
engångskaraktär var 7,0 procent (2011: 8,5 och 2010: 13,4) och avkastningen på eget kapital 6,9 procent (2011: 8,6 och 2010: 18,2). Avkastningen på sysselsatt kapital inklusive poster av engångskaraktär var
6,6 procent (2011: 1,1 och 2010: 11,8) och avkastningen på eget kapital 6,1 procent (2011: -9,9 och 2010: 13,9).
Metsä Groups likviditet är god. Den totala likviditeten var 1 168 miljoner euro i slutet av december (2011: 855 och 2010: 1 054). Av detta var
519 miljoner euro (2011: 330 och 2010: 440) likvida medel och placeringar och 649 miljoner euro (2011: 525 och 2010: 614) bindande kreditfaciliteter redovisade utanför balansräkningen. För sina kortfristiga
finansieringsbehov har koncernen dessutom tillgång till icke-bindande
finländska och utländska företagscertifikatprogram och kreditlimiter
till ett sammanlagt värde av 526 miljoner euro (524).
I slutet av december var koncernens soliditet 35,4 procent och nettoskuldsättningsgraden 84 procent (2011: 28,3 och 131 samt 2010:
29,7 och 116). Den räntebärande nettoskulden uppgick till 1 590 miljoner euro (2011: 1 953 och 2010: 1 939).
Kassaflödet från rörelsen var 440 miljoner euro (2011: 552 och
2010: 573). Under 2012 har 82 miljoner euro av rörelsekapitalet (74)
kunnat frigöras.
I slutet av december var soliditeten för moderföretaget Metsäliitto
Osuuskunta 61,0 procent och nettoskuldsättningsgraden 21 procent
(2011: 60,7 och 41 samt 2010: 57,9 och 45).
Medlemmarnas totala insatser i Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital ökade under januari–december med 45,4 miljoner euro (41,8). Det
ordinarie andelskapitalet ökade med 2,4 miljoner euro (3,9), A-insatserna i tilläggsandelskapitalet ökade med 28,9 miljoner euro (23,7) och
B-insatserna med 14,2 miljoner euro (14,2). C-tilläggsandelskapitalet
minskade med 0,1 miljoner euro (0,0). Enligt de meddelanden som
mottagits före utgången av 2012 förfaller 28,7 miljoner euro (2011:
26,9 och 2010: 21,7) av tilläggsandelskapitalet till återbetalning den
1 juli 2013.
Metsä Board undertecknade i maj ett bindande syndikerat kreditavtal på sammanlagt 600 miljoner euro, som används för refinansiering av
det masskuldebrevslån på 500 miljoner euro som förfaller den
1 april 2013.
Metsä Tissue undertecknade i september ett låneavtal med Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). Lånesumman
är 35 miljoner euro och lånetiden är 8,5 år. Lånet ska finansiera den
fortsatta utvecklingen av verksamheterna i Polen och Ryssland.
Metsäliitto Osuuskunta emitterade i november ett masskuldebrevslån på 175 miljoner euro. Lånet används som ersättning för befintliga
lån. Lånetiden är fem år och den fasta årliga räntan är 5,125 procent.
I början av 2012 lanserade Metsäliitto Osuuskunta en ny placeringsprodukt, Kapitalbonus, där medlemmarna kan teckna nya A-tilläggsandelar med ett nominellt värde av en euro i blandemission enligt emissionsvillkoren separat varje år till det pris som styrelsen fastställt. De
nya A-tilläggsandelarna erbjuds för teckning mot inkomster av virkesförsäljning eller andelsräntor. Fondökningen i blandemissionen kan
maximalt uppgå till 100 miljoner euro.
34 BOKSLUT 2012 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Personal
Investeringar
Under januari–december sysselsatte Metsä Group i medeltal
11 986 personer (2011: 13 046 och 2010: 13 168). I slutet av december
var antalet koncernanställda 11 447 personer (2011: 12 525 och 2010:
12 820). I slutet av december sysselsatte moderföretaget Metsäliitto
Osuuskunta 2 645 personer (2011: 2 723 och 2010: 2 495).
Utbetalade löner och arvoden uppgick till 469 miljoner euro (2011:
599 och 2010: 509)
Metsä Group främjar god ledarskapspraxis och utbildar direktörer,
chefer och personal så att de förstår koncernens gemensamma uppförandekoder och följer dem. Under 2012 genomförde samtliga tjänstemän i koncernen ett elektroniskt utbildningsprogram i policyerna.
Koncernen ser till att personalen får sin yrkesinriktade utveckling på
alla organisationsnivåer. Inlärning, yrkesexamina samt utbildningsprogram för ledningsgruppen och cheferna utgör en del av årsplaneringen
för varje affärsområde. På koncernnivå fortsatte Challenger, utvecklingsprogrammet för ledningen, liksom affärsområdenas egna internationella utbildningar för ledningen på mellannivå. Det arrangerades
även lokala utbildningar.
Koncernens affärsområden vidtog åtgärder för att säkerställa resurser
för framtiden både genom att utbilda nuvarande personal och genom
att förbereda sig för kommande rekryteringsbehov. Traineeprogrammen fortsatte i Finland och Sverige.
Koncernchefens produktivitets- och innovationstävling arrangerades
för andra gången. Tävlingen resulterade i cirka hundra goda utvecklingsidéer och de bästa belönades. De idéer som kom fram i produktivitetsoch innovationstävlingen hjälper oss att vidareutveckla vår verksamhet
och praxis.
Under året genomfördes även en enkät om arbetstillfredsställelse
bland personalen, där frågor om arbetshälsa och säkerhet i arbetet stod i
särskilt fokus. Enkätresultaten hjälper till att utveckla personalens
arbetstillfredsställelse, men även affärsområdena att uppnå sina strategiska mål.
Antalet arbetsolyckor som ledde till minst en dags frånvaro var
15,7 per en miljon arbetstimmar (18,3) i hela koncernen. Målsättningen är att minska antalet arbetsolyckor som leder till frånvaro med
tio procent per år.
Sjukfrånvaron inom koncernen var 4,1 procent (4,4) av den regelbundna arbetstiden. Målsättningen är att hålla frånvaron på den bästa
nivån i Europa och alltid under tre procent.
Metsä Groups investeringar i anläggningstillgångar var 204 miljoner
euro (2011: 227 och 2010: 138). Dessutom köptes aktier i Pohjolan
Voima Oy för ca fem miljoner euro och övriga aktier för cirka en miljon
euro.
Metsä Board har ökat sin falskartongkapacitet med cirka
150 000 ton under 2011 och 2012. I och med investeringarna har den
totala produktionskapaciteten ökat till cirka 935 000 ton per år. Kapaciteten kommer att kunna utnyttjas fullt ut från och med början av
2013.
Metsä Tissues investeringsprogram vid bruket i Krapkowice i Polen
omfattar två nya pappersmaskiner. Den första av dessa togs i drift under
årets tredje kvartal. Den andra maskinen tas i drift under 2013. I programmet ingår dessutom en ny förädlingslinje samt modernisering av
PM 6. Med investeringarna förbättrar bolaget förutom verksamhetens
produktivitet även energieffektiviteten och minskar sina koldioxid- och
svaveldioxidutsläpp.
Metsä Wood beslutade att investera cirka 30 miljoner euro i modernisering av sågverket i Vilppula. Investeringen genomförs under 2013
och omfattar en ny såglinje, en behandlingslinje för råvara och en
modernisering av andra delar i sågverket.
RFID-systemet, som har utvecklats för den automatiska uppföljningen av Metsä Fibres massaenheter, togs i bruk under 2012 vid samtliga bruk och vid de centrala lastningshamnarna. RFID-systemet effektiviserar hanteringen av leveranskedjan och minskar felen vid leveranserna.
Metsä Fibre beslutade i juni att investera i en modernisering av produktionsprocessen vid bruket i Joutseno. Genom en investering på cirka
15 miljoner euro inför bruket en ny typ av massatillverkningsprocess
som kallas för polysulfidkokning. Tack vare investeringen kan Metsä
Fibre lansera en ny barrmassa som förbättrar kundernas kostnadseffektivitet och slutprodukternas tekniska egenskaper. Samtidigt ökar produktionskapaciteten vid bruket i Joutseno med tio procent och produktionseffektiviteten höjs. Byggarbetena startade hösten 2012 och den nya
processen tas i drift sommaren 2013.
Förgasningsanläggningen för bark vid Metsä Fibres bruk i Joutseno
togs i produktiv drift under hösten. Med hjälp av förgasningsanläggningen kommer bruket i Joutseno att bli det första koldioxidneutrala
massabruket i Finland.
Den preliminära utredningen med Gasum och Helsingfors Energi
om att bygga ett raffinaderi för biogasverk vid Metsä Fibres bruk i Joutseno blev klar sommaren 2012. Man beslutade att fortsätta den med ett
förfarande för bedömning av miljöpåverkan och en utredning om
offentliga stödmekanismer.
Metsä Fibre startade en preliminär utredning för att öka användningen och produktionen av förnybara energikällor även vid massabruket i Kemi. En tänkbar produktionsteknik, som granskas, är en förgasningsanläggning som skulle kunna producera biobränsle för att ersätta
det fossila bränslet, det vill säga oljan, i mesaugnen. Den preliminära
utredningen blir klar före utgången av juni 2013.
Medlemmar
Vid periodens slut hade Metsäliitto Osuuskunta 124 255 medlemmar
(2011: 125 144 och 2010: 126 382). Under året har 2 289 nya medlemmar anslutit sig till andelslaget och 3 178 medlemmar avgått.
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 — BOKSLUT 2012 35
Metsä Group har deltagit i gemensamma projekt, vars syfte har varit
att öka användningen av bioenergi vid koncernens bruk. Biokraftverket
i anslutning till Metsä Boards bruk i Kyro, som ägs av Pohjolan Voima
och Leppäkosken Sähkö, invigdes under hösten. Biovärmeverket, som
byggdes med Lohjan Biolämpö Oy i anslutning till Metsä Woods
Kerto-fabrik i Lojo, blev klart i slutet av året. De nya anläggningarna
ökar användningen av förnybara bränslen vid Metsä Groups bruk och
minskar samtidigt koldioxidutsläppen från energiproduktionen.
Metsä Group drog sig ur det planerade biodieselprojektet i Ajos i
Kemi. Enligt den preliminära utredningen ansåg Metsä Group inte att
det fanns tillräckliga lönsamhetsförutsättningar för att genomföra projektet.
Strukturförändring
Metsäliitto Osuuskunta beslöt i april 2012 att använda sin köpoption,
som gällde UPM-Kymmene Abp:s ägarandel om 11 procent av aktierna
i Metsä Fibre. Priset var 150 miljoner euro. Efter köpet kom Metsäliitto
Osuuskunta, Metsä Board och Itochu Corporation i april överens om
en affär, där Itochu förvärvar en strategisk ägarandel på 24,9 procent i
Metsä Fibre för 472 miljoner euro. Affären genomfördes den 3 maj
2012. Efter affären fördelar sig ägarandelarna i Metsä Fibre enligt följande: Metsäliitto Osuuskunta 50,2 procent, Metsä Board Oyj
24,9 procent och Itochu Corporation 24,9 procent. Samtidigt ingick
parterna ett kommersiellt avtal, där man omdefinierar Itochus position
som Metsä Fibres säljrepresentant för långfibermassa i Asien och Metsä
Fibres position som Itochus säljrepresentant för kortfibermassa i
Europa. Enligt avtalet säljer Metsä Fibre årligen 500 000 ton massa till
Asien och Itochu 150 000 ton massa till Europa.
Metsä Boards strukturförändring från pappersföretag till det
ledande kartongföretaget i branschen har slutförts. Den starka kartongverksamheten tillsammans med pappers- och massafabriken i Husum
utgör en bra grund för att ytterligare förbättra lönsamheten. Tyngdpunkten i verksamheten har allt mer övergått från sanering till utveckling, vilket bland annat investeringarna under 2011–2012 vid kartongfabrikerna i Simpele, Äänekoski, Kyro och Kemi är bevis på. Till följd
av investeringarna har Metsä Boards årliga falskartongkapacitet ökat
från 785 000 ton till 935 000 ton. Omstruktureringen av produktionen
i Husum gör det möjligt att öka den årliga massaproduktionen till
750 000 ton och pappersproduktionen till mer än 800 000 ton.
Husums Fabrik beviljades ett nytt miljötillstånd i slutet av 2012 som är
anpassat till den utökade produktionen.
Metsä Board informerade 2011 om divesteringar vid bruket i Hallein samt om omstrukturering av sin affärsverksamhet för bestruket
papper. Under 2012 informerade Metsä Board om försäljning av affärsverksamheten Premium Paper vid bruket i Reflex, nedläggning av bruket i Alizay samt nedläggning av olönsamma verksamheter vid bruket i
Gohrsmühle. Effekten av dessa åtgärder på bolagets årliga rörelseresultat exklusive poster av engångskaraktär beräknades totalt vara cirka
110 miljoner euro jämfört med de faktiska siffrorna för 2011. Resultateffekten förverkligades till stor del redan under år 2012, och enligt
beräkningarna uppnås effekten fullt ut från och med 2013.
Som en del av förändringsprocessen tillkännagav Metsäliittokoncernen den 9 februari 2012 att man byter företagsnamnet till Metsä Group
och förnyar företagsprofilen. Samtidigt byttes även namnen på koncernens affärsområden. Träproduktindustri fick namnet Metsä Wood och
36 BOKSLUT 2012 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Metsä-Botnia bytte sitt namn till Metsä Fibre. Om M-real Corporations namnbyte till Metsä Board Oyj beslutade den ordinarie bolagsstämman den 28 mars 2012. Metsä Tissue behöll sitt namn. Virkesanskaffning är verksam i Finland under namnet Metsäliitto Puunhankinta
och internationellt under namnet Metsä Forest. Metsä Groups moderföretag behöll sitt namn som Metsäliitto Osuuskunta.
Under räkenskapsperioden fusionerades Metsämannut Oy och Biokraft Oy i moderföretaget Metsäliitto Osuuskunta.
Affärsområden
Virkesanskaffning
År 2012 redovisade Metsä Forest en omsättning på 1 515 miljoner euro
(1 476) och ett rörelseresultat på 20 miljoner euro (24). I rörelseresultatet ingår inga poster av engångskaraktär.
Metsä Forest levererade cirka 30 miljoner kubikmeter (29) virke till
sina kunder. Cirka 80 procent gick till industrin i Finland. Merparten
av virket i Finland köptes hos Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar.
Inköpsvolymen från privata finländska skogar var 12,7 miljoner kubikmeter (10,6). Trots den ovanligt regniga sommaren och hösten gick virkesleveranserna till produktionsanläggningar enligt planerna. Endast
inom handeln med timmer uppstod ett visst leveransunderskott mot
slutet av året. Leveransvolymen för skogsenergi och biprodukter från
koncernens produktionsanläggningar var totalt 2,6 miljoner kubikmeter (2,6).
De stormar som drabbade Finland efter julen 2011 stimulerade virkeshandeln, och handeln fortsatte att vara intensivare än under de tidigare åren hela första halvåret. Virkeshandeln inleddes trögt efter sommaren men började öka under hösten. Det försämrade produktionsläget för torv ökade efterfrågan på energived i hela landet.
Metsä Forest köpte aktivt alla virkesslag både som rotköp och som
leveransköp. Under hösten låg tyngdpunkten för virkeshandeln på
avverkningsbara sommarstämplingsposter, företrädesvis med talltimmer, björkmassa och energived. Det satsades kraftfullt på utveckling av
skogsvårdstjänster, och försäljningen av tjänsterna fortsatte öka stadigt.
Rysslands medlemskap i WTO trädde i kraft i augusti och sänkte
exporttullarna för virke. När det gäller barrträd fortsatte praktiska problem med licenssystemet att begränsa verksamheten fortfarande i slutet
av året. Det överskott på barrmassaved som präglat hela året i Baltikum
stabiliserades mot slutet av året när efterfrågan ökade. På sågverken var
det emellertid brist på timmer i slutet av perioden. Överskottet på barrmassaved fortsatte i Sverige hela året, framför allt i de mellersta delarna
av landet. I juli sålde Metsäliitto Osuuskunta sin ägarandel i virkesanskaffningsbolaget Thosca Holz, som är verksamt i Tyskland och Österrike.
För Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar anordnades olika evenemang under året. Seminarier om hållbar virkesproduktion och skogsvård samlade över 2 000 intresserade skogsägare som ville höra om
metoderna för hållbart skogsbruk. I början av året kompletterades serviceutbudet för ägarmedlemmarna med ett nytt placeringsalternativ,
Kapitalbonus, som rönte intresse för långsiktiga placeringar bland medlemmarna. För webbtjänsten Skogen på nätet utvecklades ett nytt verktyg, vars uppgifter, kartor och kalkylatorer skogsägaren kan använda för
att planera skötseln av sin skogsegendom och lönsamheten i sitt skogsbruk.
I september fick Metsä Group ta emot ett gruppcertifikat inom
FSC®-skogscertifiering.
Certifikatet omfattar en del av Metsä Groups skogar, och senare kan
även Osuuskuntas avtalskunder ansluta sig till det. Logolicenskoden för
Metsä Group är FSC-C014476.
Träproduktindustri
Metsä Wood redovisade för januari–december en omsättning på
904 miljoner euro (939) och ett rörelseresultat exklusive poster av
engångskaraktär på 19 miljoner euro (12). Rörelseresultatet inklusive
poster av engångskaraktär var 17 miljoner euro (3). Affärsverksamheten
minskade under första halvåret jämfört med motsvarande period föregående år. Under andra kvartalet utvecklades försäljningen på samma
sätt som föregående år. Tack vare uppföljning av kostnader och hantering av bundet kapital samt ökad försäljning av mervärdesprodukter var
lönsamheten tillfredsställande.
Den ekonomiska osäkerheten i Europa och det svåra finansieringsläget för byggprojekt försvagade marknaden för byggverksamheten. Konkurrensen blev hårdare på huvudmarknaden, framför allt när antalet
nyproduktioner minskade. Mot slutet av året stabiliserades efterfrågan
så att den följde den normala säsongsvariationen.
Den otillfredsställande marknadsbalansen för sågade trävaror präglade hela året. Såväl prisutvecklingen för sågade trävaror som obalansen
mellan priset och tillgången på timmerråvara ledde till produktionsbegränsningar och permitteringar under senare halvan av året. Efterfrågan
på den europeiska marknaden var fortfarande svag, men på den övriga
marknaden var utvecklingen positiv. Till följd av detta blev konkurrensen inom exporten till fjärran länder hårdare.
Plywoodprodukternas industriella användning minskade på huvudmarknaden, och försäljningen inom byggplatt- och transportmedelsindustrin minskade. Tack vare värdeökningen för produkterna samt kostnads- och kapacitetshanteringen var lönsamheten fortfarande relativt
bra. Inom handeln med vidareförädlade produkter var ändringarna
mindre jämfört med föregående år.
Under året lanserades en ny generation av betongformplywood samt
ny brandskyddad plywood av barrträ för industrikundernas behov. Produktgruppen Kerto utökades med en ny Kerto-QP-takbalk, vars unika
struktur garanterar rakhet och stabilitet i balken och som bland annat
lämpar sig för lågenergi- och passivbyggande.
Metsä Wood genomförde flera byggprojekt under året både i
Finland och i övriga Europa. Finlands största kvarter med flervåningshus i trä, som bygger på Metsä Woods Flervåningshussystem, blev klart
i Helsingfors. Byggandets lösningar från Metsä Wood användes bland
annat även i det nya skolcentrum som byggdes i Paris-området och i ett
flervåningshus för socialt boende.
Metsä Wood beslutade att investera cirka 30 miljoner euro i modernisering av sågverket i Vilppula. I Vilppula byggs en ny såglinje och en
behandlingsanläggning. Även andra delar av sågverket moderniseras.
Moderniseringen påbörjades hösten 2012 och såglinjen tas i drift under
senare halvan av 2013.
Massa
Metsä Fibres omsättning 2012 var 1 274 miljoner euro (1 301) och
rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 148 miljoner
euro (267). Försämringen i omsättningen och resultatet berodde främst
på sjunkande massapriser. För barrmassa var marknadspriserna i
utländsk valuta i snitt 15 procent och för lövmassa fem procent lägre
jämfört med motsvarande period 2011. Å andra sidan förstärktes USAdollarn gentemot euron med i genomsnitt åtta procent, vilket påverkade resultatet positivt. I slutet av året fick man de första tecknen på att
prisnedgången höll på att avta.
Produktionsvolymen för massa var 2 237 000 ton (2 205 000), och
nya årsproduktionsrekord slogs vid samtliga bruk. Produktionsvolymen
vid Svir Timbers sågverk var 221 000 kubikmeter (193 000), vilket
också är ett nytt årsproduktionsrekord.
De totala massaleveranserna uppgick till 2 258 000 ton (2 124 000),
varav 905 000 ton gick till delägare (1 196 000) och 1 353 000 ton till
marknadskunder (928 000). Barrmassans andel var 76 procent (75) och
lövmassans 24 procent (25).
Metsä Fibres totala virkesförbrukning var 11,7 miljoner kubikmeter
(11,5). Av virkesförbrukningen var 9,4 miljoner kubikmeter (9,3) barrträ och 2,3 miljoner kubikmeter lövträ (2,2).
Metsä Fibres samtliga fabriker har rätt att använda produktmärket
PEFC, enligt vilket virkesanskaffningen, massaproduktionen och försäljningen uppfyller kraven i certifikatet. Av allt virke som Metsä Fibre
köpte kom cirka 87 procent från certifierade skogar.
Kartong och papper
Metsä Boards omsättning 2012 var 2 108 miljoner euro (2 485) och
rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 74 miljoner
euro (59).
Posterna av engångskaraktär var 2012 totalt +146 miljoner euro
(-274). De största posterna var en försäljningsvinst på 85 miljoner euro
som hänför sig till försäljning av en ägarandel på 7,3 procentenheter i
Metsä Fibre till Itochu Corporation, en försäljningsvinst på 59 miljoner
euro som hänför sig till försäljning av en ägarandel på 0,5 procentenhet
i Pohjolan Voima till Metsä Fibre samt en försäljningsvinst på fem miljoner euro som hänför sig till fastighetsaffärer. Dessutom återförde
Metsä Board tidigare reserveringar och nedskrivningar på totalt 18 miljoner euro.
I posterna av engångskaraktär ingår dessutom bl.a. en avsättning för
miljökostnader på 12 miljoner euro och en avsättning för omstrukturering på 5 miljoner euro som hänför sig till ett effektiviseringsprogram
för Husum.
Jämfört med 2011 förbättrades rörelseresultatet exklusive poster av
engångskaraktär genom ökade leveransmängder för falskartong och
kraftliner, minskade förluster i de enheter som ska läggas ner och
omstruktureras samt genom förstärkning av USA-dollarn och det engelska pundet. Å andra sidan försämrades rörelseresultatet av de lägre
priserna på massa och kontorspapper samt av den starkare svenska
kronan.
Under januari–december var rörelseresultatet inklusive poster av
engångskaraktär 220 miljoner euro (-214). Nettoräntorna och de övriga
finansiella kostnaderna var 49 miljoner euro (63) och de bokförda
finansiella kursdifferenserna fem miljoner euro (3). Andelen i intresseföretagens resultat var 0 miljon euro (-7).
Resultatet före skatt exklusive poster av engångskaraktär var 30 miljoner euro (0), resultatet per aktie 0,13 euro (0,02) och avkastningen på
sysselsatt kapital 4,7 procent (3,4). Resultatet inklusive poster av
engångskaraktär före skatt var 176 miljoner euro (-281), resultatet per
aktie 0,53 euro (-0,83) och avkastningen på sysselsatt kapital 12,3 procent (-9,9).
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 — BOKSLUT 2012 37
I slutet av december var Metsä Boards soliditet 33,6 procent och
nettoskuldsättningsgrad 72 procent (27,4 och 106).
Mjuk- och matlagningspapper
Omsättningen under januari–december för mjuk- och matlagningspapperstillverkaren Metsä Tissue uppgick till 982 miljoner euro (971). Försäljningen av egna produktmärken ökade med fyra procent från föregående år. Efterfrågan särskilt på Lambi och Serla utvecklades positivt.
Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 40 miljoner euro (20). Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var
33 miljoner euro (20). Det ökade rörelseresultatet berodde bland annat
på försäljningsstrukturen, de lägre råvarupriserna samt den förbättrade
prestandan och kostnadseffektiviteten vid Dürenfabriken i Tyskland.
Det treåriga investeringsprogrammet för de polska verksamheterna
fortsatte som planerat vid bruket i Krapkowice. Investeringsprogrammet omfattar två nya pappersmaskiner, en förädlingslinje för Awayfrom-Home-produkter, byggnader, infrastruktur, en partiell modernisering av PM 6 samt nedläggning av en pappersmaskin. Den första av de
nya pappersmaskinerna togs i bruk under årets tredje kvartal och den
andra tas i bruk under 2013.
Metsä Tissue ingick avtal om inhyrning av en ny förädlings- och
logistikenhet i Ryssland, i Vorsino, som ligger cirka 90 kilometer utanför Moskva. De nya lokalerna togs i bruk under tredje kvartalet. Samtidigt upphörde verksamheten i Naro Fominsk.
Metsä Tissue informerade i september om en omstrukturering och
omorganisation av alla sina verksamheter, som stödjer målsättningarna
för bolagets tillväxt och lönsamhet. Den nya organisationen började
gälla den 1 december 2012. Omorganisationen syftar till att förenkla
verksamheten och tydliggöra roller och ansvar. Samtidigt flyttas
beslutsfattandet närmare kunder. Som en del av omorganisationen
inledde bolaget förhandlingar i alla sina verksamhetsställen med syfte
att minska personalen. Förhandlingarna resulterade i en personalminskning med totalt 137 personer i bolaget.
Forskning och utveckling
Metsä Groups forsknings- och utvecklingskostnader var 20 miljoner
euro (2011: 19 och 2010: 21), dvs. 0,4 procent av omsättningen
(2011: 0,4 och 2010: 0,4).
Metsä Group satte upp gemensamma mål för forskning och utveckling fram till 2020. I målbilden finns tre fokusområden: förbättring av
processer och resurseffektivitet, förnybara råvaror som konkurrensfördel samt produkter och tjänster med mervärde.
Inom Metsä Forest hänförde sig projekten till utveckling av medlemstjänsterna, produktiviteten inom drivning och transport samt av
datasystemen som stöder dessa.
Inom träproduktindustrin låg fokus på att utveckla konstruktionslösningar för byggande av bostäder och affärslokaler samt mervärdesprodukter. Bland de nya produkter som lanserades under året var
Kerto-QP-takbalk som garanterar rakhet och stabilitet i balken. Sortimentet med plywoodprodukter utökades med brand- och fuktskyddade
plywoodkvaliteter samt med den nya generationens betongformplywood. Brandskyddad plywood av barrträ lämpar sig för dagens lagstadgade byggbehov och fuktskyddad plywood av barrträ i sin tur ger skydd
mot mögelangrepp. Den nya generationens betongformplywood har en
hållbar gjutyta av hög kvalitet.
38 BOKSLUT 2012 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Inom massaindustrin låg fokus på utveckling av produkter som tillgodoser kundernas behov, ökning av affärsverksamheten för bioenergi
och på processutveckling som syftar till att öka produktionseffektiviteten. Projekten inom produktutvecklingen hänförde sig till förbättring
av produkternas prestanda i kundernas processer och förberedelser inför
användning av den nya polysulfidmassan. Inom processutvecklingen låg
fokus på undersökning av fossilfria alternativ för ett massabrukskoncept
och på minskad vattenförbrukning i massaprocesserna.
Inom kartong- och pappersindustrin gjordes allt större satsningar på
en kundorienterad produktutveckling av kartong. I februari invigdes ett
nytt R & D-centrum i Äänekoski, där Metsä Board redan hade en kompetent personal, ett modernt laboratorium och utrustning för produktutveckling. Centrumet har som uppgift att säkerställa bolagets konkurrenskraft på den snabbt växande förpackningsmarknaden. Utvecklingsarbetet styrs utifrån kundresponsen och signalerna på marknaden.
Under räkenskapsperioden fokuserade Metsä Boards samtliga fabriker
även på optimering av råvaruanvändningen och energiförbrukningen
med hjälp av ett särskilt utvecklingsprogram.
Målsättningen för produktutvecklingen inom mjuk- och matlagningspapper är att höja värdet på produkterna genom att erbjuda kunderna bästa möjliga koncept och lösningar. Under året lanserade Metsä
Tissue flera produktnyheter på marknaden: ett nytt förpackningssortiment för Lambi och förnyade mjukpapperskvaliteter för Serla, Mola
och Tento. Produktsortimentet för Lambi utökades dessutom med våtservetter som har flera användningsområden. Matlagningsprodukterna
samlades under varumärket SAGA, och bolaget lanserade SAGA OneUp Express-produkterna samt Cook & Chill-produkterna, som minskar matsvinnet. Under varumärket Katrin lanserades den smarta förpackningen Katrin Handy Pack för kedjevikta pappershanddukar.
Miljö
Metsä Group har förbundit sig att främja hållbar utveckling, kontinuerligt förbättra sin egen verksamhet och bedriva ansvarsfull affärsverksamhet. Verksamheten styrs av koncernens uppförandekod och av principer för hållbar utveckling samt ett brett sortiment av policyer som
styr olika områden.
Metsä Group stödjer skogsbruk enligt principen för hållbar utveckling. Det virke som koncernen använder kan spåras till hundra procent
och kommer från skogar som har skötts enligt principen för hållbar
utveckling. Målsättningen är att behålla andelen certifierat virke på över
80 procent. Under 2012 kom 82 procent (81) av det virke som virkesanskaffningen köpte från certifierade skogar.
Metsä Group beviljades i juli ett FSC®-certifikat som omfattar cirka
35 000 hektar skog i Finland. Skogarna hade sedan tidigare ett PEFCcertifikat.
För att dämpa klimatförändringen strävar koncernen efter att före
utgången av 2020 minska de fossila CO2-utsläppen i produktionen
med 30 procent per producerad ton jämfört med nivån 2009. Koldioxidutsläppen har minskat med cirka 27 procent under 2009–2012.
Av de bränslen som Metsä Groups fabriker använder är 83 procent
träbaserade biobränslen. Under de senaste två åren har koncernen investerat i fyra bioenergiprojekt, varav tre har slutförts. Med hjälp av projekten ersätts de fossila bränslen antingen delvis eller helt med förnybar
biomassa. Totalt minskar projekten koldioxidavtrycket från koncernens
fossila bränslen med 200 000 ton per år.
Metsä Groups mål är att fram till 2020 öka energieffektiviteten med
tio procent jämfört med nivån 2009. Energieffektiviteten har förbättrats med fyra procent under 2009–2012. Under 2012 slutfördes dessutom totalt 87 smärre projekt (135) med syfte att minska energiförbrukningen och deras energibesparingseffekt är cirka 179 GWh värme
(260) och 101 GWh elektricitet (54).
Den totala bränsleförbrukningen på koncernens produktionsanläggningar under 2012 var 22,8 TWh (24,3). Mängden köpt el uppgick till
2,4 TWh (2,7) och mängden köpt värme till 0,2 TWh (0,12). Den
totala energiförbrukningen för dessa var 29,0 TWh (31,1).
Under 2012 var den totala vattenförbrukningen 258 miljoner
kubikmeter (370), varav nästan hela mängden, 98 procent, var ytvatten
från insjöar och älvar (97).
Koncernens utsläpp i atmosfären var under 2012: koldioxid (CO2)
962 327 miljoner ton (1 200 090), svavel (som SO2) 1 681 ton (2 359)
och kväveoxider (som NO2) 6 432 ton (7 358). Utsläpp i vattendrag
var: kemisk syreförbrukning (COD) 43 630 ton (45 920) och fosfor
50 ton (79).
I princip alla av koncernens produktionsanläggningar har ett
ISO 9001-kvalitetssystem och ett ISO 14001-miljösystem samt ett
Chain of Custody-system, som på ett tillförlitligt sätt kan verifiera
andelen certifierat virke i produkterna. Flera av koncernens produktionsanläggningar använder dessutom det certifierade arbets- och produktsäkerhetssystemet OHSAS 18001 och energieffektivitetssystemet
ISO 50001.
På koncernens produktionsanläggningar konstaterades under 2012
inga avvikelser som skulle haft betydelsefulla miljökonsekvenser. Ett par
tillståndsvillkor överskreds dock.
Koncernens dotterbolag har kvar miljöansvar för tidigare verksamheter på stängda, sålda eller uthyrda industritomter och på nedlagda
avstjälpningsplatser. Bokföringsmässiga reserveringar görs för de kostnader som saneringsarbetet ger upphov till i de fall där det är sannolikt
att en förpliktelse har uppstått och kostnaderna rimligtvis kan uppskattas. Metsä Groups miljöåtaganden var i slutet av året 27 miljoner euro
(2011: 26 och 2010: 11) och miljökostnader under 2012 var 49 miljoner euro (2011: 54 och 2010: 52).
Riskhantering och risker
Koncernens bolagsstyrningssystem tillsammans med den riskhanteringspolicy som styrelsen fastställt styr riskhanteringsarbetet inom
Metsä Group. Metsä Groups riskhantering är en systematisk och förebyggande verksamhet som bidrar till att bedöma och hantera de risker,
hot och möjligheter som hänför sig till affärsverksamheten.
Metsä Group gör en regelbunden bedömning av strategiska, operativa och finansiella risker och skaderisker som en del av sin löpande
verksamhet. Dessutom bedömer koncernen riskerna i samband med
årsplanerings- och strategiprocessen. Vid riskbedömningen i samband
med årsplaneringen ligger fokus på identifiering av omsättnings- och
kostnadsrisker, och vid riskbedömningen i samband med strategiprocessen analyserar affärsområdena de risker som hänför sig till genomförandet av deras affärsstrategier. Koncernens ledningsgrupp analyserar regelbundet de mest betydande riskerna som en del av sitt ledningsgrupparbete. Resultaten av riskhanteringsprocessen rapporteras regelbundet till
styrelsen och till styrelsens kontrollutskott.
Vid riskbedömningarna 2012 identifierades följande risker och osäkerhetsfaktorer som kan påverka Metsä Groups ekonomiska prestations- och funktionsförmåga:
Den fortsatta osäkerheten i världsekonomin
På huvudmarknadsområdena följer efterfrågan på träprodukter, massa,
papper och kartong den allmänna ekonomiska utvecklingen. Utvecklingen i världsekonomin och i euroområdet präglas fortfarande av stora
osäkerhetsfaktorer. Den fortsatta ogynnsamma utvecklingen i ekonomin kan ha direkta negativa konsekvenser för efterfrågan på Metsä
Groups produkter, lönsamhet samt på tillgången till och priset på
finansiering.
Tillgång till finansiering
Koncernens tillgång till kapital och priset på kapitalet är i stor utsträckning beroende av de rådande förhållandena och förändringarna på
finansmarknaden samt det egna ekonomiska läget. Den långdragna
europeiska skuldkrisen påverkar fortfarande den internationella finansmarknaden, bankernas verksamhet och deras kreditgivning. Den
ökande regleringen av finansmarknaderna försvårar dessutom tillgången
till finansiering. Dessa faktorer kan ha negativa konsekvenser för tillgången till och priset på det främmande kapital som Metsä Group
behöver.
Inom Metsä Group har man förberett sig för en återfinansieringsrisk
genom att mångsidigt utnyttja olika finansieringskällor och starta återfinansieringsprocesserna i god tid innan lånen förfaller till betalning.
Dessutom hade koncernen i slutet av 2012 uttagbara bindande kreditlimiter för över 600 miljoner euro till sitt förfogande.
Affärsverksamhetens cykliska fluktuationer och
konkurrensvillkor
Metsä Group är verksam inom en cyklisk bransch, där balansen mellan
efterfrågan och utbud kraftigt påverkar prisnivån på produkterna. En
eventuell minskning i efterfrågan eller ökning i utbudet kan ha en negativ inverkan på marknadsbalansen. Ogynnsamma konjunkturer eller
ökad kapacitet hos konkurrenterna kan sänka priserna på slutprodukterna. Å andra sidan kan en eventuell kapacitetsminskning hos de industriella aktörerna eller en omstrukturering av den industriella strukturen
leda till prishöjningar. Även större, långvariga valutakursändringar
påverkar marknadsbalansen för skogsindustriprodukter på huvudmarknadsområdena och producenternas konkurrenskraft i Europa.
Efterfrågan och marknadspriset på massa
Vid full kapacitet kan Metsä Fibre producera cirka 2,4 miljoner ton
blekt barr- och lövmassa per år. Resultatet i verksamhetsområdet Massa
har en central betydelse för hela Metsä Groups affärsverksamhet. Därför kan en stark nedgång i massapriserna och en försämrad lönsamhet i
Metsä Fibre som följer av detta ha en negativ inverkan på hela Metsä
Groups affärsverksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning.
Kreditrisker och övriga motpartsrisker
Affärsområdena och den centrala kreditövervakningen ansvarar för kreditrisker förknippade med kommersiell verksamhet. Kreditövervakningen fastställer tillsammans med affärsområdenas ledning de interna
kreditlimiter som beviljas kunderna samt betalningsvillkoren. En del av
kreditriskerna täcks av de försäkringsavtal som har ingåtts med kredit-
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 — BOKSLUT 2012 39
försäkringsbolagen. Metsä Groups kundkreditrisk har varit på normal
nivå 2012. Syftet har varit att minska kreditrisken genom att effektivisera interna kreditövervakningsåtgärder och -processer.
Huvudprinciperna för kreditövervakningen har definierats i den
kreditanvisning som Metsä Groups styrelse har fastställt och som följer
riskhanteringspolicyn. Vid behov deltar koncernens och affärsområdenas operativa ledning i bedömningen av kreditriskerna och i de slutgiltiga kreditbesluten.
När det gäller penningmarknadsinvesteringar, derivat och lån godkänner vi enbart sådana motparter som fastslagits i koncernens finansieringspolicy, som motsvarar kreditvärdigheten eller som särskilt namngetts genom styrelsens beslut.
Ändringar och trender på marknaden samt kundrelationer
Ändringar på marknaden, såsom utvecklingen av kommunikationstekniker och marknadsföringskanaler, samt konsumenternas trender kan
ha en negativ inverkan på efterfrågan och prisnivån på koncernens
huvudprodukter.
I några av koncernens affärsverksamheter hänför sig en stor del av
försäljningen till ett begränsat kundunderlag. Förlust av flera viktiga
kundrelationer kan i så fall ha en negativ inverkan på koncernens resultat.
Prisrisker inom produktions- och logistikkostnader och
tillgång till produktionsmedel
En kraftig och oförväntad prisökning för de produktionsfaktorer som
är viktigast för verksamheten, såsom virke, energi och kemikalier, eller
direkta problem med tillgången till dessa kan försämra lönsamheten
och äventyra den fortsatta verksamheten. Metsä Group strävar efter att
skydda sig mot dessa risker genom långfristiga leveransavtal och därmed
förbundna derivatavtal. En kraftig prisökning i transportkostnader och
övriga logistikkostnader kan påverka Metsä Groups lönsamhet.
Även eventuella ändringar i regleringen och beskattningen bland
annat när det gäller koldioxidutsläppen och stödet till förnybar energi
kan, om de realiseras, innebära en betydande kostnadsökning för Metsä
Group.
Ansvarsrisker
Olika typer av ansvarsrisker för skador som orsakas tredje parter är förknippade med Metsä Groups affärsverksamhet, till exempel allmänna
operativa ansvarsrisker, avtalsrisker, miljörisker och produktansvarsrisker. Syftet är att hantera dessa risker till exempel genom att effektivisera
affärsprocesser genom avtalsutbildning, förbättra ledarskapspraxis, höja
kvalitetskrav och öka transparensen i verksamheten. En del av de
nämnda ansvarsriskerna täcks av de försäkringsavtal som har ingåtts
med försäkringsbolagen.
Avbrottsrisker
Stora skador, allvarliga olyckor, naturkatastrofer, miljöskador, allvarliga
fel i viktiga datasystem, arbetskonflikter och problem med leverans av
de viktigaste råvarorna kan i extrema fall avbryta affärsverksamheten
och till och med leda till kundförluster. Affärsområdena, fabrikerna och
serviceverksamheterna har sammanställt kontinuitets- och återhämtningsplaner för att minska dessa risker. Egendoms- och avbrottsrisker
vid produktionsanläggningarna bedöms regelbundet och huvuddelen
av riskerna täcks av försäkringsavtal.
40 BOKSLUT 2012 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
Säkerhetsrisker
Exempel på de risker som hotar företagssäkerheten är brister och försummelser inom säkerhet i arbetet, datasäkerhet, ekonomiska oegentligheter och personsäkerhet, externa hot och avsaknad av internkontroll.
Koncernens störningsfria verksamhet säkerställs genom hantering av
hot mot företagssäkerheten. Detta sker genom att utveckla och effektivisera de viktigaste säkerhetsrelaterade verksamhetsprocesserna samt
genom att öka riktlinjer, utbildning och internkontroll i anslutning till
hantering av de centrala riskerna samt i undantagsfall genom regelbundna krishanteringsövningar.
Personal
Metsä Group har satsat på att säkerställa tillgången på yrkeskunnig personal och minska personalomsättningen med hjälp av utvecklingsprogram för personal, planer för rekrytering av efterföljare och utveckling
av bilden som arbetsgivare. Metsä Group strävar efter att bland annat
förbereda sig för risker i samband med generationsväxlingar och övriga
personalrisker genom säkring av arbetsförmågan, karriärplanering och
arbetsrotation. Metsä Group satsar dessutom kraftigt på samarbete med
läroanstalter på alla nivåer och vi startar traineeprogram efter behov.
Finansieringsrisker
Finansieringsriskerna i affärsverksamheten hänför sig i huvudsak till
valutor, räntor, likviditet, motpartsrisker och användning av derivatinstrument. Finansieringsriskerna hanteras i enlighet med den finansieringspolicy som Metsä Groups styrelse har fastställt. Syftet är att
minska osäkerhet, förbättra förutsebarhet, balansera kassaflöde och ge
affärsenheterna tid att anpassa verksamheten till de förändrade förhållandena.
Ändringar i andels- och tilläggsandelskapitalet
Metsäliitto Osuuskuntas medlem är vid sin avgång berättigad till återbetalning av den betalda insatsen och tilläggsinsatsen. Tilläggsinsatserna återbetalas till medlemmen även efter ett skriftligt krav. Enligt
andelslagets stadgar kan man för återbetalning av egentliga andelar och
tilläggsandelar använda en penningsumma som motsvarar 1/3 av det
utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräkningen. Återbetalningar av andelskapitalet som är större än normalt
kan ha en negativ inverkan på Metsä Groups ekonomiska ställning.
Pågående rättsliga tvistefrågor
I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors
tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto
Osuuskunta och två andra skogsindustriföretag som en följd av otillåtet
prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda
företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands
kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan.
I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemannaförfarande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och Metsä
Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 miljoner euro
och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en påstådd obehörig
vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett påstått brott mot en
medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som Metsä Fibre undertecknade 2009.
Pågående rättsliga tvistefrågor presenteras i not 36 till bokslutet.
Förberedelse för risker och överföring av risker
För identifierade risker förbereder man sig efter bästa vetande och på
det sätt som är mest ändamålsenligt för koncernen. När det gäller skaderisker arbetar man aktivt inom riskhantering med försäkringsbolagen.
Ett exempel på detta är de regelbundna riskbedömningarna för affärsverksamheterna på olika områden, såsom fabriker och exportkedjan.
Koncernens produktionsanläggningar har förberett sig för eventuella
störningar i verksamheten genom att sammanställa kontinuitets- och
återhämtningsplaner för verksamheten. Koncernens krishanteringsplan
styr krisledarskap i koncernen, affärsområdena och enheterna.
Koncernens affärsområden bär själva en del av riskerna och de risker
som överträffar den egna riskhanteringsförmågan överförs selektivt till
försäkringsbolag, banker och andra motparter med hjälp av försäkringsoch derivatavtal samt övriga avtal. Betydande skaderisker täcks med följande globala försäkringsavtal:
• Program för egendoms- och avbrottsskadeförsäkring
• Allmänt program för affärsverksamhets- och produktansvarsförsäkring
• Program för ledningens och förvaltningsorganens ansvarsförsäkring
• Program för transportförsäkring
• Program för kreditförsäkring
Prisnivåerna för massa på de olika marknadsområdena har stabiliserat sig och delvis visat en uppgång under början av året. Den positiva
utvecklingen stärks av den låga nivån på producenternas barrmassalager,
förseningen av projekten med tilläggskapacitet och investeringarna i
Kina i produktionskapaciteten för mjukpapper.
Efterfrågan på mjuk- och matlagningspapper förväntas öka ytterligare på samtliga marknader. Metsä Tissues särskilda tyngdpunktsområden 2013 är bland annat Polen och Ryssland. Utvecklingen av rörelseresultatet påverkas framför allt av förändringarna i energi- och råvarupriserna samt av den lokala tillgången på returpapper.
Leveransvolymerna för falskartong och kraftliner förväntas öka
något under årets första kvartal jämfört med föregående kvartal. På
basen av genomförda förhandlingar gällande årskontrakt kommer leveranserna av falskartong att öka under år 2013 jämfört med år 2012,
men några större förändringar i priserna är inte att vänta. När det gäller
priset för kraftliner förväntas inga större förändringar under de närmaste månaderna.
Leveransvolymerna för obestruket finpapper förväntas under första
kvartalet 2013 öka något jämfört med föregående kvartal. Leveransvolymerna för Metsä Boards massa förväntas vara på samma nivå som
under föregående kvartal. När det gäller obestruket finpapper finns inga
tecken på större prisförändringar. Marknadsläget för bestruket papper
har försämrats ytterligare i början av året, och leveransvolymerna samt
priserna förväntas sjunka något under första halvåret.
Metsä Groups rörelseresultat exklusive poster av engångskaraktär
förväntas bli en aning bättre under första kvartalet 2013 jämfört med
det sista kvartalet 2012.
Händelser efter räkenskapsperioden
I Alizay inleddes våren 2012 ett nyindustrialiseringsprojekt i samarbete
med Metsä Board, personalens representanter och lokala myndigheter.
Till följd av projektet sålde bolaget i januari 2013 fabriksområdet i Alizay med befintliga anläggningar och byggnader till det statliga företaget
Conseil General de l’Eurelle för 22 miljoner euro.
Efter räkenskapsperiodens slut utnämndes vicehäradshövding, juris
kandidat Esa Kaikkonen, till branschdirektör för Metsä Wood från och
med 5.2.2013. Kaikkonen har varit verksam som chefsjurist i Metsä
Group sedan 2003 och medlem i ledningsgruppen sedan 2008. Han
rapporterar till koncernchef Kari Jordan.
Utsikter för den närmaste tiden
År 2013 ligger virkesbeställningarna från Metsä Forests kunder på normal nivå. Efterfrågan på virke fortsätter att vara stabil för alla virkesslag.
På marknaden för sågade trävaror håller balansen att bli bättre tack
vare minskade lager hos leverantörer och kunder. Försäljningen av både
plywood och Kerto-produkter förväntas utvecklas i positiv riktning
under de närmaste månaderna.
Förslag till andelsränta
Styrelsen i Metsäliitto Osuuskunta har beslutat att föreslå till förvaltningsrådet att räntan på medlemmarnas stadgeenliga insatser i andelskapitalet ska utgå med 5,5 procent för 2012 (5,5 procent för 2011). På
A-insatserna i tilläggskapitalet har styrelsen föreslagit en ränta på
5,0 procent (5,0) och för B- och C-insatserna i tilläggskapitalet en ränta
på 4,5 procent (4,5).
För C-insatserna i tilläggskapitalet utgår dessutom eventuell ränta
för högst 14,4 miljoner euro enligt teckningsvillkoren för C-insatserna i
tilläggskapitalet. Om den enligt handelsvolymen vägda genomsnittliga
handelskursen för Metsä Board Oyj:s B-aktie under fem handelsdagar
före den 15 februari 2013 (”Avslutskurs”) överskrider 2,5 euro (”Gränspris”) på NASDAQ OMX Helsingforsbörsen, betalas en sådan tilläggsränta på varje C-tilläggsandel som motsvarar differensen mellan
Avslutskursen och Gränspriset (”Tilläggsränta”), dock högst 1 euro per
C-tilläggsandel. Om Avslutskursen är den samma som Gränspriset eller
underskrider denna, betalas ingen Tilläggsränta.
Styrelsens förslag behandlas i mars av förvaltningsrådet i Metsäliitto
Osuuskunta som i sin tur gör en framställan om beloppet av andelsräntan till fullmäktige för beslut i maj.
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 — BOKSLUT 2012 41
Förslag till vinstdisposition för 2012
Metsäliitto Osuuskunta
Euro
Till fullmäktiges förfogande står
räkenskapsperiodens överskott
113 942 303,24
balanserade vinstmedel från tidigare år
528 801 622,16
sammanlagt
642 743 925,40
Styrelsen föreslår, att
till reservfond II överförs i enlighet med § 13 1 mom. i stadgarna
5 697 115,16
samt dessutom
4,84
5 697 120,00
andelsränta betalas
5,5 % på inbetalt andelskapital
10 963 644,53
5,0 % på inbetalt tilläggsandelskapital A
25 065 166,70
4,5 % på inbetalt tilläggsandelskapital B
3 006 301,69
4,5 % på inbetalt tilläggsandelskapital C
649 307,81
tilläggsränta på tilläggsandelskapital C, högst *)
14 430 106,93
39 684 420,73
54 114 527,66
bland balanserade vinstmedel lämnas minst
582 932 277,74
sammanlagt
642 743 925,40
*) enligt teckningsvillkoren för C-insatserna i tilläggsandelskapitalet
Om fullmäktige godkänner förslaget ovan, är andelslagets eget kapital följande:
Andelskapital
200 709 452,91
Tilläggsandelskapital A
515 780 505,98
Tilläggsandelskapital B
75 927 308,50
Tilläggsandelskapital C
14 430 106,93
Reservfond I
3 939 904,28
Reservfond II
61 739 550,00
Balanserad vinst
582 932 277,74
Eget kapital sammanlagt
1 455 459 106,34
Esbo, den 7 februari 2013
Martti Asunta
Ordförande
Kari Jordan
Viceordförande
Verkställande direktör
Mikael Aminoff
Eino Halonen
Arto Hiltunen
Saini Jääskeläinen
Juha Parpala
Timo Saukkonen
Antti Tukeva
42 BOKSLUT 2012 — FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION FÖR 2012
Koncernens rapport över totalresultat
Milj. euro
not
1.1–31.12.2012
1.1–31.12.2011
Omsättning
4, 6
5 001,0
5 345,8
-13,4
33,4
Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning
Övriga rörelseintäkter
4, 7
76,8
95,3
Material och tjänster
4, 8
-3 462,4
-3 769,7
Personalkostnader
4, 8
-709,5
-862,7
Avskrivningar och nedskrivningar
4, 9
-249,1
-353,9
Övriga rörelsekostnader
4, 8
-406,0
-459,0
237,5
29,2
4,8
4,2
Rörelseresultat
Resultatandelar i intresseföretag
Kursdifferenser
10
2,4
2,3
Övriga finansiella intäkter
10
15,3
8,7
Övriga finansiella kostnader
10
-125,5
-142,0
Resultat före skatt
Inkomstskatt
11
Årets resultat
Övrigt totalresultat
134,5
-97,7
-31,8
-58,9
102,6
-156,6
12
-0,5
-38,4
Finansiella tillgångar som kan säljas
-17,3
25,0
Omräkningsdifferenser
15,6
5,8
0,1
0,0
Kassaflödessäkringar
Övriga poster
Inkomstskatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat
5,3
7,6
Övrigt totalresultat efter skatt
3,2
0,1
105,8
-156,5
Årets totalresultat
Årets resultat hänförligt till:
Moderföretagets ägare
59,6
-41,8
Innehav utan bestämmande inflytande
43,0
-114,8
102,6
-156,6
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderföretagets ägare
61,6
-44,9
Innehav utan bestämmande inflytande
44,2
-111,5
105,8
-156,5
Noterna utgör en integrerad del av denna koncernredovisning.
KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT — BOKSLUT 2012 43
Koncernens balansräkning
Milj. euro
not
31.12.2012
31.12.2011
528,5
TILLGÅNGAR
Långfristiga
13
533,8
Övriga immaterialla tillgångar
13, 39
238,9
232,2
Materiella anläggningstillgångar
13, 39
2 073,3
2 129,0
Goodwill
Biologiska tillgångar
15
8,4
8,5
Andelar i intresseföretag
16
66,6
69,6
Finansiella tillgångar som kan säljas
17
356,2
367,9
Övriga finansiella tillgångar
18
17,2
12,6
Uppskjutna skattefordringar
19
60,0
61,8
3 354,3
3 410,0
Kortfristiga
Omsättningstillgångar
20
724,8
781,3
Kundfordringar och övriga fordringar
21
705,7
735,1
8,4
34,0
5,1
0,3
Inkomstskattefordringar
Derivatinstrument
31
Kassa och banktillgodohavanden
22
Tillgångar som innehas för försäljning
5
Tillgångar totalt
518,5
330,4
1 962,4
1 881,1
20,6
6,8
5 337,3
5 297,9
572,6
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Till moderföretagets ägare hänförligt eget kapital
Andelskapital
23
594,5
Omräkningsdifferenser
23
38,2
28,9
Fond för verkligt värde och övriga fonder
23
236,1
240,2
Balanserade vinstmedel
Innehav utan bestämmande inflytande
24
Eget kapital totalt
519,0
293,5
1 387,8
1 135,2
500,0
359,9
1 887,8
1 495,2
Långfristiga skulder
Uppskjutna skatteskulder
19
320,2
362,4
Pensionsförpliktelser
25
116,2
122,6
26, 39
34,6
44,7
Låneskulder
27
1 161,2
1 854,2
Övriga skulder
28
4,2
6,3
Derivatinstrument
31
30,7
26,4
1 667,1
2 416,7
Avsättningar
Kortfristiga skulder
26, 39
53,8
144,8
Låneskulder
27
958,2
438,5
Leverantörsskulder och övriga skulder
29
754,0
761,8
Avsättningar
4,5
12,2
11,8
28,8
1 782,4
1 386,1
Skulder totalt
3 449,5
3 802,8
Eget kapital och skulder totalt
5 337,3
5 297,9
Inkomstskatteskulder
Derivatinstrument
Noterna utgör en integrerad del av denna koncernredovisning.
44 BOKSLUT 2012 — KONCERNENS BALANSRÄKNING
31
Koncernens rapport över
förändringar i eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare
Milj. euro
not
Eget kapital 1.1.2011
Andelskapital
Omräkningsdifferens
539,2
25,5
Fond för
verkligt
värde och
övriga Balanserade
fonder
vinstmedel
Innehav utan
bestämmande
Totalt
inflytande
Eget
kapital
totalt
345,7
1 154,2
523,8
1 678,0
-41,8
-41,8
-114,8
-156,6
-22,5
-22,5
-15,8
-38,4
11,2
11,2
13,9
25,0
3,5
2,3
5,8
0,0
0,0
0,0
0,0
243,8
Periodens resultat
Övrigt totalresultat
12
Kassaflödessäkringar
Finansiella tillgångar som kan säljas
Omräkningsdifferenser
3,5
Övriga poster
-0,1
4,8
4,8
2,8
7,6
Övrigt totalresultat
Skatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat
3,4
-6,6
0,0
-3,2
3,3
0,1
Årets totalresultat
3,4
-6,6
-41,8
-44,9
-111,5
-156,5
-27,5
-27,5
-20,5
-48,0
Transaktioner med ägarna
Betalda andelsräntor och dividender
23
Förändring i andelskapital
23
Förändring i övrigt eget kapital
23
1,6
Överfört från fritt till bundet kapital
23
1,4
Affärsstruktureringar
5
Förändring i innehav utan bestämmande inflytande
5
33,4
33,4
1,6
33,4
2,3
3,9
-1,4
0,0
18,5
18,5
-34,1
-15,7
0,0
0,0
0,0
0,0
Eget kapital 31.12.2011
572,6
28,9
240,2
293,5
1 135,2
359,9
1 495,2
Eget kapital 1.1.2012
572,6
28,9
240,2
293,5
1 135,2
359,9
1 495,2
59,6
59,6
43,0
102,6
Periodens resultat
Övrigt totalresultat
12
Kassaflödessäkringar
-2,2
-2,2
1,8
-0,5
Finansiella tillgångar som kan säljas
-7,9
-7,9
-9,4
-17,3
8,8
6,8
15,6
0,0
0,0
0,1
3,4
1,9
5,3
Omräkningsdifferenser
8,8
Övriga poster
0,0
Skatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat
0,5
2,9
Övrigt totalresultat
9,3
-7,3
0,0
2,0
1,2
3,2
Årets totalresultat
9,3
-7,3
59,7
61,6
44,2
105,8
-29,6
-29,6
-12,8
-42,3
Transaktioner med ägarna
Betalda andelsräntor och dividender
23
Förändring i andelskapital
23
Överfört från fritt till bundet kapital
23
Förändring i innehav utan bestämmande inflytande
Eget kapital 31.12.2012
21,9
21,9
3,2
5
594,5
38,2
236,1
21,9
-3,2
0,0
198,6
198,6
108,6
307,3
0,0
519,0
1 387,8
500,0
1 887,8
Noterna utgör en integrerad del av denna koncernredovisning.
KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL — BOKSLUT 2012 45
Koncernens rapport över kassaflöden
Milj. euro
not
2012
2011
102,6
-156,6
255,4
634,3
Kassaflöde från rörelsen
Årets resultat
Justeringar i årets resultat
33
Erhållna räntor
Betalda räntor
Erhållen utdelning
Övriga finansiella poster, netto
Betalda skatter
Förändring i rörelsekapital
33
Nettokassaflöde från rörelsen
7,2
9,3
-120,4
-110,1
12,6
6,4
-26,4
-21,3
-56,2
-113,5
82,1
74,4
257,1
323,0
0,0
-101,8
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av aktier i dotterföretag
5
Förvärv av aktier i intresseföretag
-0,7
-1,4
Förvärv av övriga aktier
-5,9
-4,9
-201,7
-227,1
-2,8
27,9
11,9
6,8
Investeringar i anläggningstillgångar
Försäljning av aktier i dotterföretag
5
Försäljning av aktier i intresseföretag
Försäljning av övriga aktier
Försäljning av anläggningstillgångar
Ökning/minskning i långfristiga fordringar, netto
Nettokassaflöde från investeringsverksamheten
1,2
0,3
27,9
38,7
-4,8
-1,5
-174,9
-263,0
45,4
41,8
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Förändring i andelskapital
Förändring i övrigt eget kapital
Förändring i innehav utan bestämmande inflytande
33
0,0
3,9
5, 33
306,7
-44,4
Ökning i långfristiga skulder
Minskning i långfristiga skulder
Kortfristiga skulder, ökning/minskning
339,2
194,3
-524,6
-300,2
-9,3
-4,3
0,2
5,0
Betalda andelsräntor och dividender
-52,3
-66,5
Nettokassaflöde från finansieringsverksamheten
105,2
-170,4
Förändring i kassa och banktillgodohavande
187,3
-110,5
Kassa och banktillgodohavande vid årets början
330,4
440,4
Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning
Omräkningsdifferens
Förändring i kassa och banktillgodohavande
Kassa och banktillgodohavande vid årets slut
Noterna utgör en integrerad del av denna koncernredovisning.
46 BOKSLUT 2012 — KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN
21
0,9
0,4
187,3
-110,5
518,5
330,4
NOTER TILL BOKSLUTET
1.Redovisningsprinciper
Nya och förändrade standarder som
tillämpats under räkenskapsperioden
Nedan beskrivs de viktigaste redovisningsprinciperna som har tillämpats vid upprättandet av koncernbokslutet.
Grunddata om koncernen
Metsäliitto Osuuskunta, inklusive dotterföretagen, bildar en koncern
(”Metsä Group” eller ”koncernen”), vars fem affärsområden är virkesanskaffning, träproduktindustri, massaindustri, kartong- och pappersindustri samt mjuk- och matlagningspapper. Tillverkningen sker i 9 länder. Metsä Groups huvudmarknad är Europa.
Koncernens moderföretag är Metsäliitto Osuuskunta. Moderföretagets hemort är Helsingfors och dess registrerade adress Norrskensparken 2, 02100 Esbo.
En kopia av koncernbokslutet finns tillgänglig på webbplatsen
www.metsagroup.com eller på moderföretagets huvudkontor på adressen Norrskensparken 2, 02100 Esbo.
Vid sitt möte 7.2.2013 har Metsäliitto Osuuskuntas styrelse godkänt
detta bokslut för publicering. Enligt Finlands lag om andelslag kan fullmäktige godkänna eller förkasta bokslutet vid fullmäktiges ordinarie
möte efter publiceringen. Fullmäktiges ordinarie möte kan också fatta
beslut om ändring av bokslutet.
Redovisningsprinciper och värderingsgrunder
Koncernbokslutet är upprättat i enlighet med de internationella bokslutsstandarderna (International Financial Reporting Standards, IFRS)
med tillämpning av de gällande IAS- och IFRS-standarderna samt SICoch IFRIC-tolkningarna som vid upprättande av bokslutet 31.12.2012
var godkända av EU. Med internationella bokslutsstandarder avses de
standarder och tolkningar av dessa som EU godkänt för tillämpning
inom EU i sin förordning (EG) nr 1606/2002 och som ingår i finsk
bokföringslag samt bestämmelserna enligt denna lag. Noterna till koncernbokslutet överensstämmer med kraven i den finländska lagstiftningen om bokföring och sammanslutningar som kompletterar IFRSbestämmelserna.
Koncernbokslutet presenteras med en (1) miljon euros noggrannhet
ifall inget annat nämnts.
Bokslutet har upprättats mot grundval av historiska anskaffningsvärden med undantag av biologiska tillgångar, derivatkontrakt samt
vissa andra finansiella tillgångar och skulder, vilka har värderats till
marknadsvärde.
Enligt ledningen har koncernen tillräckliga resurser att fortsätta sin
verksamhet inom en förutsebar framtid. Av den anledningen har bokslutet upprättats med tillämpning av principen om verksamhetens kontinuitet.
Metsä Group har tillämpat följande förändrade standard som trädde i
kraft i början av året. Förändringen hade inte någon väsentlig inverkan
på koncernbokslutet.
IFRS 7, Finansiella instrument: upplysningar i bokslutet (i kraft
1.7.2011 eller därpå följande räkenskapsperioder). Ändringarna ökar
transparensen vid presentation av de transaktioner som gäller överlåtelse av finansiella instrument och ger användarna en bättre uppfattning
om riskerna i anslutning till överlåtelse av finansiella instrument och om
konsekvenserna av dessa risker för sammanslutningens ekonomiska
ställning, framför allt när det gäller värdepapperisering av de finansiella
instrumenten. Dessa förändringar inverkar på noterna till koncernbokslutet.
Konsolideringsprinciper
Dotterföretag
Dotterföretag är alla sådana företag (inklusive sådana enheter som
inrättats för ett speciellt ändamål) i vilka koncernen har rätt att utforma
de finansiella och operativa strategierna. I allmänhet grundar sig detta
på aktieinnehav som uppgår till mer än hälften av rösträtten. Vid
bedömningen av huruvida koncernen har bestämmande inflytande i ett
annat företag beaktas förekomsten och effekten av sådan potentiell rösträtt som vid granskningstidpunkten kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretagen konsolideras i koncernbokslutet i sin helhet från och
med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen.
Konsolideringen upphör från och med den dag när det bestämmande
inflytandet upphör.
Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Vederlaget för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, övertagna skulder och de andelar som koncernen emitterat i
form av eget kapital. I det överlåtna vederlaget ingår även verkligt värde
på tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om
villkorat vederlag. Förvärvsrelaterade kostnader, med undantag av emissionskostnader för värdepapper i form av eget eller främmande kapital,
kostnadsförs när de uppstår. I det överlåtna vederlaget ingår inte transaktioner som skall behandlas separat från förvärvet. Dessa har beaktats i
samband med förvärvet i resultaträkningen. Ett möjligt villkorligt til�läggsvederlag värderas till marknadspris vid förvärvstidpunkten och
upptas antingen som en skuld eller som eget kapital. Tilläggsvederlag
som uppskattats som skuld värderas till marknadspris vid varje bokslutsdag och vinsten eller förlusten som uppkommer bokförs i resultaträkningen. Tilläggsvederlag som uppskattats som eget kapital värderas inte
på nytt. Tillgångar och skulder samt villkorliga skulder som kan identifieras vid fusioner av affärsverksamheter uppskattas till marknadsvärde
vid förvärvstidpunkten. För varje förvärv avgör koncernen om alla
innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det
förvärvade företagets nettotillgångar.
NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2012 47
Det belopp varmed det överlåtna vederlaget, innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade objektet och tidigare aktieinnehav
sammanräknade överstiger det verkliga värdet av koncernens andel av
de förvärvade nettotillgångarna, redovisas som goodwill i balansräkningen. Om vederlaget, innehavet utan bestämmande inflytande och
tidigare aktieinnehav sammanräknade understiger det verkliga värdet
för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar och det är fråga om
en förmånlig affär, redovisas mellanskillnaden i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner, fordringar och skulder samt orealiserade vinster och intern vinstutdelning elimineras vid uppgörandet av
koncernbokslutet. Orealiserade förluster elimineras inte i de fall då förlusten uppkommit på grund av nedskrivning. Redovisningsprinciperna
för dotterföretagen har vid behov ändrats så att de motsvarar de principer som koncernen tillämpar.
Vid förvärv som sker gradvis, uppskattas den tidigare ägarandelen
till marknadsvärde och den vinst eller förlust som uppkommer redovisas i resultaträkningen. Då koncernen mister bestämmanderätten i dotterföretaget uppskattas den kvarvarande investeringen till marknadsvärde enligt datumet för bestämmanderättens upphörande och skillnaden bokförs i resultaträkningen. När koncernens bestämmanderätt
upphör behandlas alla de poster som är förknippade med dotterföretaget och upptagna i övrigt totalresultat på samma sätt som om koncernen direkt skulle ha överlåtit i fråga varande tillgångar och skulder.
Förvärv som skett före 1.1.2010 har behandlats enligt de regler som
då varit i kraft.
Ett företag för särskilt ändamål
Metsäliitto Management Oy har konsoliderats i koncernbokslutet på
samma sätt som ett dotterföretag. Företaget har grundats för aktierelaterade ersättningar till medlemmarna i koncernens ledningsgrupp.
Metsäliitto Osuuskunta har bestämmande inflytande i Metsäliitto
Management Oy med stöd av ett delägar- och låneavtal och av den
anledningen har företaget konsoliderats i koncernbokslutet. Det
bestämmande inflytandet är en följd av avtalsvillkoren, såsom tillämpandet av överlåtelseförbuden, pantningsförbuden och röstningsbegränsningarna angående Metsä Board Oyj:s B-aktier, vilka förvaltas av
Management-bolaget. Därtill får företaget inte utan tillstånd av Metsäliittos styrelse fatta beslut som inte kan anses höra till företagets bransch
eller som inte enbart syftar till att genomföra arrangemanget. Metsäliitto Osuuskunta eller de företag i vilka Metsäliitto har bestämmande
inflytande har inte något innehav i det aktuella företaget. Företagets
resultat- och balansräkning har konsoliderats i koncernbokslutet från
ingången av arrangemanget. Metsäliitto Management Oy:s förvärv av
B-aktier i Metsä Board Oyj har i koncernbokslutet upptagits som transaktioner med ägare utan bestämmande inflytande.
Metsäliitto Management Oy upplöses enligt bestämmelserna i delägaravtalet efter att Metsä Boards kvartalsrapport Q3 2013 har offentliggjorts eller, om de villkor som skjuter upp upplösningen verkställs,
senast efter att Metsä Boards kvartalsrapport Q3 2017 har offentliggjorts. Eftersom Metsäliitto Osuuskunta i egenskap av koncern vid
upplösningstillfället till ägarna i Management-företaget överlåter ett
varierande belopp aktier eller pengar, upptas ledningens placering i
Management-företaget som en finansieringsskuld och inte som en andel
utan bestämmande inflytande i koncernbokslutet.
48 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 1
Närmare information om den bokföringsmässiga redovisningen av
aktierelaterade belöningssystem finns i redovisningsprinciperna under
Aktierelaterade ersättningar.
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande behandlas
som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid aktieförvärv av
innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan
erlagt vederlag och det redovisade värdet på den förvärvade andelen av
dotterföretagens nettotillgångar i eget kapital. Även vinster och förluster på försäljning av aktier till innehavare utan bestämmande inflytande
redovisas i eget kapital.
Intresseföretag
Intresseföretag är alla de företag i vilka koncernen har betydande inflytande, men inte bestämmande inflytande. Betydande inflytande grundar sig i regel på ett aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde.
Koncernens andel i intresseföretagen inkluderar även den goodwill som
fastställts vid förvärvstidpunkten efter avdrag för eventuella nedskrivningar.
Koncernens andel av vinsten eller förlusten som uppkommit i intresseföretagen efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel
av förändringar i eget kapital efter förvärvet redovisas i övrigt totalkapital. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring
av innehavets redovisade värde. Om koncernens andel i intresseföretagens förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget,
inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte
ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller
gjort betalningar för intresseföretagets räkning.
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess
intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att en nedskrivning ska göras för tillgångsposten.
Redovisningsprinciperna som tillämpas på intresseföretagen har vid
behov ändrats så att de motsvarar de principer som koncernen tillämpar. Utspädningsvinster och -förluster i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.
Koncernen prövar vid utgången av varje rapporteringsperiod om det
finns några antagande att investeringens värde i ett intresseföretag
skulle ha minskat. Ifall sådana antagande kan upptäckas prövar koncernen investeringens bokföringsvärde som en helhet och jämför värdet
med enhetens återvinningsvärde.
Samriskföretag
Koncernens innehav i gemensamt kontrollerade enheter redovisas i
koncernbokslutet enligt klyvningsmetoden. Koncernen slår samman
sin andel av intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt kassaflöden i det aktuella samriskföretaget med motsvarande poster i det
egna koncernbokslutet. Koncernen redovisar den andel av vinster eller
förluster från försäljningen av tillgångar till ett samriskföretag som motsvarar de andra samägarnas ägarandel. Koncernen redovisar inte sin
andel av vinster eller förluster i ett samriskföretag som är en följd av
koncernens köp av tillgångar från detta samriskföretag förrän tillgångarna säljs vidare till en oberoende part. En förlust på transaktionen
redovisas emellertid genast, om den antyder att nettorealiseringsvärdet
på kortfristiga tillgångsposter har minskat eller på en värdenedgång.
Äänevoima Oy och Ääneverkko Oy redovisas i koncernbokslutet
enligt klyvningsmetoden. Koncernen äger en andel om 48,98 procent i
Metsätapiolas fastigheter. Koncernen har redovisat sin andel av tillgångsposterna, skulderna, intäkterna och kostnader i Metsätapiolas
fastigheter i sitt bokslut.
Omräkning av poster i utländsk valuta
Koncernenheternas resultat och siffrorna för den ekonomiska ställningen fastställs i den valuta som utgör den huvudsakliga valutan i varje
enhets verksamhetsmiljö. Koncernbokslutet presenteras i euro som är
funktionell valuta och rapporteringsvaluta i koncernens moderföretag.
Affärstransaktionerna i utländsk valuta har redovisats i funktionell
valuta enligt transaktionsdagens kurs. De monetära posterna i utländsk
valuta har omräknats till funktionell valuta enligt bokslutsdagens kurs.
De icke-monetära posterna i utländsk valuta som har värderats till verkligt värde har omräknats till funktionell valuta enligt kursen den dag då
det verkliga värdet fastställdes. I övrigt har de icke-monetära posterna
värderats enligt transaktionsdagens kurs.
De vinster och förluster som har uppstått till följd av omräkningen
av affärstransaktioner och monetära poster i utländsk valuta har redovisats i finansiella intäkter och kostnader, med undantag av de skulder
som allokerats för säkring av en utländsk nettoinvestering och vars kursdifferenser i fråga om en säkring som visat sig vara effektiv redovisats i
omräkningsdifferenserna i totalresultaträkningen. Förändringen i verkligt värde för en derivatsäkring som visat sig effektiv (valutaterminavtal), upptas direkt i koncernens egna kapital i fonden för verkligt värde
och först då den antagna försäljningen inträffar, upptas den som en korrektivpost till försäljningen i resultaträkningen.
Resultaträkningarna för de koncernföretag vars bokslutsvaluta är
någon annan än euro omräknas till euro med hjälp av medelkurserna
under rapporteringsperioden. För omräkningen till euro av nämnda
företags balansräkningar används kurserna på bokslutsdagen. Omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkningen av dotterföretagens
resultaträkningar och balansräkningar med olika kurser samt omräkningsdifferenser som uppkommer vid tillämpningen av förvärvsmetoden redovisas i koncernens totalresultaträkning. Vid avyttring av dotterföretag antingen så att dotterföretaget säljs eller upplöses, skall ackumulerade omräkningsdifferenser fram till tidpunkten för avyttringen
upptas i resultaträkningen som en del av den vinst eller förlust som uppkommer vid avyttringen.
Omräkningsdifferenser som uppkommit före 1.1.2004, dvs. datumet
då koncernen började tillämpa IFRS-standarderna, har vid övergången
bokförts till balanserade vinstmedel enligt standarden IFRS 1. Dessa
omräkningsdifferenser kommer inte heller i ett senare skede att resultatföras vid försäljning av dotterföretag. Från och med övergångsdatumet
redovisas omräkningsdifferenserna som en egen post i eget kapital vid
sammanställning av koncernbokslutet.
Finansieringstillgångar
Koncernens finansieringstillgångar har enligt standarden IAS 39 klassificerats i följande grupper: 1) Finansieringstillgångar som bokförs till
verkligt värde med resultatinverkan, 2) Placeringar som hålls till förfal-
lodatum, 3) Lån och andra fordringar samt 4) Finansieringstillgångar
som är till salu. Klassificeringen av finansieringstillgångarna görs i samband med den ursprungliga bokningen enligt den tilltänkta orsaken till
anskaffningen. De finansiella tillgångarna redovisas till det ursprungliga
verkliga värdet. Transaktionskostnaderna inkluderas i finansieringstillgångarnas verkliga värde, om det är fråga om en post som inte värderas
till verkligt värde genom resultaträkningen. I dessa fall bokförs kostnaderna omedelbart i resultaträkningen. De finansiella tillgångarna avförs
från balansen då koncernen förlorat den avtalsbaserade rätten till kassaflöden eller till ansenliga delar flyttat riskerna och intäkterna utanför
koncernen. Köp och försäljning av finansieringstillgångarna bokförs på
avslutsdagen för affären.
Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan är i huvudsak offentligt noterade masskuldebrevslån som
enbart anskaffats för handelsändamål. Finansieringstillgångar som
innehas i handelssyfte har värderats till verkligt värde på basis av prisnoteringar som publicerats på marknaden. Icke-realiserade och realiserade
vinster och förluster som beror av förändringar i verkligt värde bokförs
omedelbart i resultaträkningen för den period då de uppkommer.
Också de derivat för vilka säkringskalkyl inte tillämpas klassificeras som
finansiella tillgångar som innehas för handel. Principerna för upprättande av dessa och principerna för fastställande av det verkliga värdet
beskrivs nedan.
Till placeringar som hålls till förfallodatum har sådana placeringar
grupperats som förfaller ett visst datum och som koncernen har för
avsikt och förmåga att hålla ända till förfallodatum. Koncernen har inga
placeringar som måste hållas till förfallodatum. Lånen och de övriga
fordringarna utgör finansiella tillgångar med fasta eller fastställbara
kostnader som inte noteras på aktiva marknader och som inte heller är
derivat. Utländska lån och övriga fordringar, inklusive kundfordringar,
har upptagits i gruppen lån och övriga fordringar. Placeringarna i dessa
kategorier har värderats enligt effektivräntemetoden som en periodiserad anskaffningskostnad.
Finansieringstillgångar som kan säljas omfattar offentligt noterade
och icke-noterade aktier. De värderas till verkligt värde, eller då det
verkliga värdet inte tillförlitligt kan fastställas, till anskaffningsutgiften
med avdrag för nedvärderingar. Det verkliga värdet på offentligt noterade aktier grundar sig på börsnoteringarna på bokslutsdagen. Om det
inte finns noterade kurser för finansieringstillgångar som kan säljas, til�lämpar koncernen olika värderingsmetoder för värderingen av dessa,
t.ex. senaste tidens förvärv och diskonterade kassaflöden. I värderingen
utnyttjas i allmänhet de uppgifter som fås från marknaden och i så liten
mån som möjligt de delfaktorer som koncernens själv fastställt. Förändringar i verkligt värde redovisas i övriga poster i totalresultaträkningen
och upptas i fonden för verkligt värde med beaktande av skattepåverkan. Ackumulerade förändringar i verkligt värde överförs från det egna
kapitalet som en resultatpåverkande förändring av klassificeringen i de
fall då placeringen avyttras eller dess värde har minskat så att placeringen ska bokföras som en nedskrivningsförlust.
Penningtillgångarna består av kontanter, bankdepositioner samt
andra kortfristiga, mycket likvida placeringar. Poster som räknas till
penningtillgångar har högst en tre månaders maturitet från anskaffningstillfället.
Varje bokslutsdag bedömer koncernen om det finns något objektivt
belägg för att värdet av en grupp finansiella tillgångar eller finansiella
skulder har minskat. En väsentlig eller långvarig minskning av värdet av
NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2012 49
en placering så att det ligger under anskaffningsvärdet utgör ett objektivt belägg för en nedskrivning av aktier som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning. Om det verkliga värdet av aktieplaceringar underskridit anskaffningsvärdet väsentligt och den av koncernen
fastställda tidsperioden, är detta ett bevis på värdeminskningen av
aktien som är till försäljning. Om det finns belägg för nedskrivning,
överförs förlusten som ackumulerats i fonden för verkligt värde till en
resultatpåverkande post. Nedskrivningsförluster på investeringar i form
av eget kapital som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning
återförs inte via resultaträkningen.
Följande kriterier tillämpas för bedömningen av huruvida det finns
objektivt belägg för en nedskrivning av lån eller andra fordringar:
• emittentens eller gäldenärens betydande ekonomiska svårigheter
• brott mot avtalsvillkoren, till exempel försummelse av ränte- eller
kapitalbetalningar
• av ekonomiska eller juridiska skäl som anknyter till gäldenärens ekonomiska svårigheter går koncernen med på sådana eftergifter till gäldenären som koncernen annars inte skulle överväga
• sannolikheten för att gäldenären gör konkurs
• den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna har på
grund av ekonomiska svårigheter inte längre aktiva marknader
En närmare beskrivning av prövningen av nedskrivningar av kundfordringarna finns i redovisningsprinciperna gällande kundfordringar.
Beloppet av nedskrivningsförlusten fastställs som en differens mellan det bokförda värdet av tillgångsposten och nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena diskonterade med den ursprungliga effektiva
räntan från den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna
(utan beaktande av tillsvidare orealiserade framtida kreditförluster).
Nedskrivningen av de finansiella tillgångarna måste redovisas om det
bokförda värdet av den finansiella tillgången överskrider det penningbelopp som kan fås för denna. Det bokförda värdet av tillgångsposten
minskas och förlusten redovisas i koncernens resultaträkning. Om
beloppet av nedskrivningsförlusten minskar under en senare period och
minskningen objektivt kan hänföras till en händelse efter redovisningen
av nedskrivningen (t.ex. förbättrad kreditklassificering för gäldenären),
registreras en återföring av nedskrivningsförlusten i resultaträkningen.
Om återföringen gäller aktieplaceringar som klassificerats som tillgångar till salu, bokförs återföringen alltid i totalresultatet.
Derivatavtal och säkringsredovisning
Derivatavtal bokförs i balansen på handelsdagen enligt anskaffningskostnaden och senare värderas de under sin löptid till verkligt värde vid
varje bokslutsdag. Vinster och förluster som uppkommer vid värdering
till verkligt värde, hanteras i bokföringen enligt sätt som angetts för
derivatavtalets ändamål. Derivaten har vid avtalstillfället grupperats
som 1) Säkringar för verkligt värde av fordringar, skulder eller fasta åtaganden, 2) Säkringar för uppskattad, mycket sannolik affärsverksamhet,
3) Säkringar för nettoplaceringar i utländska enheter eller 4) Säkringar
som man inte tillämpar säkringsredovisning på. Derivat på vilka säkringsredovisning inte tillämpas grupperas i balansen som finansieringstillgångar eller finansieringsskulder som bokförs till verkligt värde med
resultatinverkan. Då koncernen tillämpar säkringsredovisning har koncernen vid upprättandet av säkringsförhållandet dokumenterat förhållandet mellan säkringsobjektet och säkringsinstrumentet samt den säkringsstrategi som följs. Koncernen har också kontinuerligt gjort den
effektivitetstestning som fordras för att tillämpa säkringsredovisning,
för att säkerställa att förändringen i säkringsinstrumentets verkliga
värde i varje säkringsförhållande tillräckligt effektivt motsvarar förändringen i den säkrade tillgångens verkliga värde mot den risk man säkrat
mot.
Ändringarna i det verkliga värdet av de derivat som uppfyller villkoren för säkringen av det verkliga värdet redovisas resultatpåverkande. På
samma sätt behandlas ändringarna i det verkliga värdet av den tillgångseller skuldpost som är föremål för säkringen i fråga om den säkrade risken. Ändringen i det verkliga värdet av den effektiva del av derivatinstrumentet som uppfyller villkoren för säkringen av kassaflödet redovisas direkt i fonden för det verkliga värdet av det egna kapitalet.
Vinsterna och förlusterna som redovisats i det egna kapitalet överförs
till resultaträkningen under den period då den säkrade posten redovisas
i resultaträkningen. Om förutsättningarna för tillämpning av en säkringskalkyl inte uppfylls, eller om säkringsinstrumentet förfaller eller
säljs, blir vinsten eller förlusten som har ackumulerats på säkringen av
kassaflödet kvar i det egna kapitalet tills den förutsedda transaktionen
realiseras. Om affärstransaktionen inte längre förväntas bli realiserad
redovisas dock vinsten eller förlusten som ackumulerats i det egna kapitalet direkt i resultaträkningen.
Derivatens verkliga värde visas i de kortfristiga räntefria fordringarna
eller skulderna. Derivatens verkliga värden har visats i punkt 31 i
noterna till bokslutet grupperade enligt den tillämpade bokningsprincipen. Förfallotiderna för säkring av kassaflöden har visats i punkt 32.
Finansieringsskulder
Koncernen har grupperat alla finansieringsskulder i gruppen ”Övriga
skulder”. Då en finansieringsskuld bokförs, värderas den till en anskaffningskostnad. Transaktionskostnader inkluderas i det ursprungliga bokföringsvärdet av alla finansieringsskulder. Senare värderas alla finansieringsskulder enligt metoden för effektiv ränta som en periodiserad
anskaffningskostnad. Derivat, som inte är underkastade säkringsredovisning, bokförs till verkligt värde under finansieringsskulder med resultatinverkan.
De finansiella tillgångarna och de finansiella skulderna klassificerade
enligt IAS 39 samt de verkliga värdena presenteras i punkt 30 i noterna.
50 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 1
Valutasäkring
Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 för att skydda
sin valutaflödesposition som en så kallad penningflödessäkring. Som
objekt för säkringsredovisningen har det prognosticerade penningflödet i USD, GBP, JPY, SEK, NOK och DKK definierats separat för
Metsä Boards, Metsä Tissues och Metsä Fibres försäljning. Till den del
som förändringen av det verkliga värdet av derivatsäkringen (valutaterminavtal) visat sig vara effektiv, har den bokförts direkt i koncernens
eget kapital i fonden för verkligt värde och först då den förutsedda försäljningen realiserats, som en korrigering av försäljningen i resultaträkningen. Förändringarna i verkligt värde hos valutaderivat som gjorts för
att säkra andra valutaflödespositioner har bokförts i finansieringsposterna i resultaträkningen. Valutaterminernas verkliga värden baserar sig
på bokslutsdagens terminspriser och valutaoptionerna värderas till
marknadspriser enligt Black&Scholes-modellen.
Säkringen av en nettoplacering i en utländsk enhet hanteras i bokföringen som en säkring av penningflödet. Förändringen av det verkliga
värdet av derivat- och lånesäkringar, som visat sig vara effektiva, har
bokförts direkt i koncernens eget kapital mot ackumulerade omräkningsdifferenser. Säkringens ineffektiva andel samt inverkan av valutaterminernas ränteelement har bokförts i resultaträkningens finansieringsposter.
Räntesäkring
Vid hanteringen av ränterisken har man tillämpat så kallad säkring av
verkligt värde enligt IAS 39 på vissa särskilt definierade lån och de derivatavtal (ränteswap- och valutaswapavtal) som säkrar dessa. Förändringarna i det verkliga värdet av derivat som uppfyllt villkoren för
effektiv säkringsredovisning har bokförts i resultaträkningens finansieringsposter liksom förändringarna i det verkliga värdet av den finansieringsskuld som säkrats med avseende på ränterisk och valutarisk. Då
lånens verkliga värden beräknats har man beaktat ränte- och valutarisken, men inte eventuella ändringar i bolagets kreditriskpremie.
Dessutom tillämpar koncernen säkringsredovisning enligt IAS 39
för säkring av ränteflöden med rörlig ränta som så kallad säkring av penningflöde, varvid förändringen i det verkliga värdet av derivat (ränteswapavtal) bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt
värde.
Alla andra räntederivat, som säkringsredovisning inte tillämpas på,
har värderats till verkligt värde och förändringarna i det verkliga värdet
har bokförts till finansieringsposterna i resultaträkningen. Ränteterminernas, räntefuturernas och ränteoptionernas verkliga värden baserar sig
på bokslutsdagens marknadspriser och ränteswapavtalen samt valutaswapavtalen värderas enligt marknadsräntekurvan till kassaflödenas
nuvärde.
Säkring av råvaror
Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 för att skydda
sig mot elprisrisken som en så kallad penningflödessäkring. Som objekt
för säkringsredovisningen har särskilt definierats en del av det prognosticerade penningflödet från Metsä Boards, Metsä Tissues och
Metsäliittos elköp i Finland och Sverige. Säkringsredovisning enligt
IAS 39 som skydd för Metsä Tissues prisrisk för naturgas som en så
kallad penningflödessäkring togs i bruk under 2012. Dessutom tillämpas säkringsredovisning som en så kallad penningflödessäkring, som
skyddar Metsä Board, Metsä Tissue och Metsä Fibre mot prisrisken för
massa. Till denna del har förändringen av det verkliga värdet av derivatsäkringen (elterminer, naturgasterminer och massaterminer), som visat
sig vara effektiv, bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för
verkligt värde och först då de förutsedda el- och naturgasköpen eller
massaförsäljningarna eller -köpen realiserats, som en korrigering till
anskaffningarna. De el- och massaderivat, som syftat till säkringsredovisning men som visat sig vara ineffektiva liksom också andra råvaruderivat med vilka råvarurisker säkrats, värderas till marknadspriset på
bokslutsdagen och förändringarna i det verkliga värdet bokförs till
”Övriga intäkter och kostnader”.
Så kallade inbäddade derivat värderas till verkligt värde och förändringarna i det verkliga värdet bokförs till finansieringsposterna i resul-
taträkningen. Antalet inbäddade derivat är obetydligt inom Metsä
Group.
Segmentrapportering
Koncernens rörelsesegment består av koncernens affärsområden.
Affärsområdena producerar olika produkter och tjänster, och de leds
som separata enheter.
Rörelsesegmenten rapporteras på ett enhetligt sätt med den interna
rapporteringen till den högsta operativa beslutsfattaren. Koncernchefen
har utsetts till den högsta operativa beslutsfattaren som ansvarar för
allokeringen av resurserna till rörelsesegmenten och för bedömningen
av deras resultat.
Segmentrapporteringen följer samma bokslutsprinciper som koncernen överlag. Affärstransaktionerna mellan segmenten görs till marknadspriser. All försäljning och alla andra transaktioner mellan segmenten elimineras i samband med konsolideringen av koncernen.
Engångsposter
Större rörelsefrämmande intäkts- och kostnadsposter behandlas som
engångsposter och allokeras till rörelsens segment. Sådana poster är t.ex.
betydande försäljningsvinster och -förluster, nedskrivningar och återföringar enligt standarden IAS 36, Nedskrivning av tillgångar, samt kostnader och återföringar i samband med strukturförändringar.
Långfristiga tillgångar till
försäljning och avvecklade verksamheter
Till försäljning klassas en tillgång eller en verksamhet då en summa som
motsvarar dess bokföringsvärde inkommer främst från försäljningen av
tillgången. Att något ska vara till salu förutsätter att ledningen förbinder sig till en plan att sälja samt att koncernen inleder ett åtgärdsprogram för att verkställa planen. Dessutom skall tillgången vara direkt till
försäljning i nuvarande skick till allmänna och vanliga villkor och försäljningen uppskattas ske inom ett år.
Tillgångar till försäljning värderas till bokföringsvärdet eller ett lägre
verkligt värde där försäljningskostnaderna reducerats. Avskrivningar
görs inte på tillgångar som är till försäljning.
En verksamhet klassificeras som avvecklad när koncernen har avstått
från den eller när den är klassificerad som en tillgång till försäljning och
representerar en betydande affärsverksamhet eller geografiskt affärsområde. Resultatet efter skatt från en avvecklad verksamhet redovisas som
en egen post i koncernens resultaträkning.
Intäktsredovisning
Omsättningen innehåller de inkomster som fåtts från försäljningen av
produkter och tjänster samt råvaror och förnödenheter korrigerat med
indirekta skatter, beviljade rabatter och övriga korrektivposter till försäljningen. Intäkterna från försäljningen av varor intäktsförs vid den
tidpunkt när riskerna och förmånerna i anslutning till ägandet övergår
till köparen och koncernen inte längre har någon övervaknings- eller
besittningsrätt till produkten. I allmänhet avses den tidpunkt när produkten har överlämnats till kunden i enlighet med leveransklausulen.
NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2012 51
Koncernens leveransvillkor grundar sig på leveransklausulsamlingen
Incoterms 2010, som den internationella handelskammaren har gett ut.
De vanligaste leveransklausulerna som gäller koncernens försäljning är:
• D-klausulerna, enligt vilka koncernen ska leverera produkterna till
avtalad destinationsort. Tidpunkten för försäljningen är lika med
leverans till köparen på avtalad destinationsort vid avtalad tidpunkt.
• C-klausulerna, enligt vilka säljaren ordnar och betalar transporten
till avtalad destinationsort samt vissa övriga kostnader. Koncernens
ansvar för produkterna upphör emellertid då produkterna har överlåtits till fraktföraren i enlighet med den tillämpade klausulen. Tidpunkten för försäljningen är således den när säljaren överlåter varan
till fraktföraren för transport till avtalad destinationsort.
• F-klausulerna, enligt vilka köparen ordnar transport och ansvarar för
den. Tidpunkten för försäljning är den när produkterna levereras till
köparens fraktförare.
Om de lokala bestämmelserna medför en fakturering som avviker från
ovan nämnda bestämmelser, har inverkan av denna inkomst räknats och
justerats.
Intäkter från försäljning av tjänster intäktsförs när tjänsterna har
utförts.
Inkomster och utgifter som gäller långtidsprojekt bokförs som
intäkter och kostnader utifrån färdigställandegraden när slutresultatet
av projektet kan bedömas på ett tillförlitligt sätt. Färdigställandegraden
fastställs för respektive projekt som andelen utgifter för det arbete som
utförts fram till tidpunkten för bedömningen av de uppskattade
totalutgifterna för projektet. Om det är sannolikt att de totalutgifter
som behövs för att färdigställa projektet överskrider de totalinkomster
som fås från projektet, redovisas den uppskattade förlusten omedelbart
som kostnad.
Dividendintäkterna redovisas då rätten till dividend har uppkommit. Ränteintäkterna redovisas enligt effektivräntemetoden.
Inkomstskatter
Skattekostnaden i resultaträkningen består av skatt som grundar sig på
räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst och av kalkylmässig
skatt. Den skatteeffekt som hänför sig till posterna i totalresultaträkningen redovisas på motsvarande sätt i totalresultaträkningen. Den
skatt som grundar sig på räkenskapsperiodens beskattningsbara
inkomst räknas på den beskattningsbara inkomsten enligt gällande
skattesats i varje land. Skatten korrigeras med eventuella skatter som
hänför sig till föregående perioder.
De kalkylmässiga skatterna räknas på de temporära differenserna
mellan det bokförda värdet och det beskattningsbara värdet. Den kalkylmässiga skatteskulden registreras dock inte då det är fråga om en tillgångspost eller en skuld som ursprungligen skulle redovisas till det bokförda värdet och inte om en sammanslagning av affärsverksamheter och
redovisningen av en sådan tillgångs- eller skuldpost inte påverkar bokföringens resultat eller beskattningsbara resultat vid tidpunkten för
genomförandet av affärstransaktionen. I beskattningen registreras ingen
kalkylmässig skatt på icke avdragsgill goodwill, och på dotterföretagens
outdelade vinstmedel redovisas ingen kalkylmässig skatt i den utsträckning som differensen sannolikt inte upplöses inom en förutsebar framtid.
De väsentligaste temporära differenserna uppstår till följd av avskrivningar på materiella anläggningstillgångar, värdering av finansiella tillgångar till försäljning och derivatavtal till verkligt värde, förmånsbaserade pensionsarrangemang, oanvända skattemässiga förluster och värderingar till verkligt värde som gjorts i samband med anskaffningar.
De kalkylmässiga skatterna beräknas genom tillämpning av de skattesatser som reglerats före bokslutsdagen.
Den kalkylmässiga skattefordringen redovisas till det belopp till vilket det i framtiden sannolikt uppkommer beskattningsbar inkomst mot
vilken den temporära skillnaden kan användas.
Immateriella tillgångar
Leverans- och hanteringskostnader
Goodwill
Kostnader i anknytning till leverans och hantering av produkter redovisas i resultaträkningens Material och tjänster.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet, innehavet
utan bestämmande inflytande och tidigare ägda andelar överstiger det
verkliga värdet av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag
redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill prövas årligen för att
identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningsförluster. Nedskrivningsförluster för goodwill återförs inte. Det
redovisade värdet på den goodwill som ansluter sig till ett avyttrat företag inverkar på försäljningsvinsten eller -förlusten.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av
eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, fastställda i
enlighet med koncernens rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av
det rörelseförvärv där goodwillposten uppstod.
Forskning och utveckling
Forskningsutgifter redovisas som kostnader då de realiseras. Utvecklingskostnader aktiveras om det är sannolikt att utvecklingsprojektet
producerar ekonomisk nytta och kostnaderna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Aktiverade utvecklingskostnader avskrivs över den antagna
ekonomiska livslängden. Metsä Group har inga aktiverade utvecklingskostnader.
Kostnader för främmande kapital
Kostnaderna för främmande kapital redovisas i regel som kostnader för
den rapporteringsperiod under vilken de har uppkommit. Till förvärvskostnaden för betydande och långvariga investeringsprojekt i materiella
tillgångar aktiveras kostnader för främmande kapital som uppkommit
vid tillgångens förvärvande och under byggtiden.
52 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 1
Övriga immateriella tillgångar
En immateriell tillgång upptas i balansräkningen till det ursprungliga
anskaffningsvärdet i det fall, att anskaffningsutgiften kan tillförlitligt
bestämmas och det är sannolikt att tillgångens förväntade ekonomiska
nytta tillfaller koncernen.
De immateriella tillgångar, vars ekonomiska livstid är begränsad,
kostnadsförs i resultatet via lineära avskrivningar under deras kända
eller uppskattade ekonomiska livslängd. Immateriella tillgångar med
obegränsad livslängd avskrivs inte, utan de prövas årligen för eventuell
värdeminskning. Tillgångens restvärde, ekonomiska livslängd och
avskrivningsmetod granskas åtminstone i slutet av varje redovisningsperiod och justeras vid behov för att återspegla förändringarna i den
förväntade ekonomiska nyttan.
Avskrivningen av en immateriell tillgång påbörjas, när tillgången är
klar att användas, dvs. när den är klar och så placerad att den kan fungera på det sätt som ledningen förutsatt. Avskrivningen upphör när den
immateriella tillgången klassificeras som en tillgång till försäljning (eller
ingår som en del i en grupp som klassificerats till försäljning) enligt
standarden IFRS 5 – Anläggningstillgångar som innehas för försäljning
och avvecklade verksamheter.
ADB-program
Utvecklings- och produktionsutgifter för betydande nya ADB-program
aktiveras som immateriella tillgångar och redovisas genom lineära
avskrivningar till kostnader under sin ekonomiska livslängd. Avskrivningstiden är högst sju år. I de direkta kostnader som aktiveras ingår
konsult- och expertarvoden som betalats till utomstående, programlicenser som köpts för tillämpningen, personalkostnader till den del de
direkt kan hänföras till projektet samt övriga direkta kostnader. Utgifter
för underhåll och användning av dataprogram och ADB-tillämpningar
redovisas som kostnader för den rapporteringsperiod under vilken de
har uppkommit.
Utsläppsrätter
Utsläppsrätter som regeringar i berörda länder tilldelat utan vederlag
har bokförts som immateriella tillgångar och motsvarande offentliga
bidrag har upptagits till värdet vid anskaffningstidpunkten och bokförts på skuldsidan i balansräkningen som förskottsbetalningar.
Utsläppsrätterna värderas till ursprungligt anskaffningsvärde eller till
ett lägre verkligt värde. Utsläppsrätterna avskrivs inte. Då utsläppen realiseras kostnadsförs ansvaret för dessa samtidigt som det offentliga stödet intäktsförs. Eftersom detta sker till det ursprungliga anskaffningsvärdet får de tilldelade utsläppsrätterna ingen resultatmässig effekt på
resultaträkningen. Resultateffekter uppkommer endast från förvärv
eller avyttring av utsläppsrätter utöver dessa.
förliga till materiella tillgångar aktiveras bland anläggningstillgångar för
den tid som behövs för färdigställandet av investeringen.
Sådana kostnader som uppkommer senare inkluderas i det bokförda
värdet av tillgångsposten eller redovisas som separat tillgång enbart om
det är sannolikt att koncernen drar ekonomisk nytta av tillgången i
framtiden och att anskaffningsvärdet av tillgångsposten kan fastställas
på ett tillförlitligt sätt. Det bokförda värdet för den del som ersatts med
en ny del avbokas i balansräkningen. Samtliga övriga underhålls- och
reparationskostnader redovisas resultatpåverkande som kostnad under
den period då de uppkommit.
Materiella anläggningstillgångar avskrivs lineärt enligt följande förväntade ekonomiska livslängder:
Byggnader och konstruktioner
Maskiner och inventarier
Tung kraftverksteknik
Övrig tung teknik
Lätta maskiner och inventarier
Övriga poster
20–40 år
20–40 år
15–20 år
5–15 år
3–10 år
På mark- och vattenområden görs inga avskrivningar. Om betydande
delar av en materiell anläggningstillgång har olika långa ekonomiska
livslängder, görs separata avskrivningar för respektive del.
Tillgångens restvärde, ekonomiska livslängd och avskrivningsmetod
granskas åtminstone i slutet av varje redovisningsperiod och justeras vid
behov för att återspegla förändringarna i den förväntade ekonomiska
nyttan.
Avskrivningen påbörjas, när tillgången är klar att användas, dvs. när
den är klar och så placerad att den kan fungera på det sätt som ledningen förutsatt. Avskrivningen upphör när den immateriella tillgången
klassificeras som en tillgång till försäljning (eller ingår som en del i en
grupp som klassificerats till försäljning) enligt standarden IFRS 5 –
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter.
Vinster och förluster som uppkommer när anläggningstillgångar
överlåts eller tas ur bruk beräknas som differenser mellan erhållna
nettointäkter och balansvärdet. Försäljningsvinster och -förluster ingår
i resultaträkningens rörelseresultat.
Offentliga bidrag
Övriga
Anskaffningsvärdet för patent, licenser och varumärken, vilka har en
begränsad ekonomisk livslängd, aktiveras bland immateriella tillgångar
och redovisas genom lineära avskrivningar som kostnad under den ekonomiska livslängden om 5–20 år.
Materiella anläggningstillgångar
De anläggningstillgångar koncernen anskaffat värderas till det
ursprungligt anskaffningsvärde. Anläggningstillgångar hos förvärvade
dotterföretag värderas till marknadsvärde vid tidpunkten för förvärvet.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i balansen till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningsförluster. Räntekostnader under byggtiden för långfristiga projekt hän-
Offentliga bidrag, t.ex. erhållna statsbidrag för anskaffning av materiella
anläggningstillgångar, har bokförts som en korrektivpost till bokvärdet
av materiella anläggningstillgångar i de fall då det är tämligen säkert att
bidragen erhålls och att koncernen uppfyller villkoren för bidragen.
Bidragen intäktsförs i form av mindre avskrivningar under tillgångens
livslängd. Sådana bidrag, vilka erhållits för upplupna kostnader, bokförs
i resultatet för den period då rättigheten till bidraget erhålls. Dessa
bidrag upptas i övriga rörelseintäkter.
Hyresavtal
Hyresavtal som gäller materiella anläggningstillgångar, och vilka medför att en väsentlig del av de risker och förmåner som ansluter sig till
ägandet av hyresobjektet i väsentlig grad tillfaller koncernen, klassificeras som finansiella leasingavtal. Finansiella leasingavtal redovisas i
NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2012 53
balansräkningen vid den tidpunkt hyresperioden börjar till den hyrda
tillgångens marknadsvärde eller till ett lägre nuvärde av minimihyrorna.
Motsvarande hyresåtaganden redovisas bland övriga långfristiga räntebärande skulder. En anläggningstillgång som anskaffats genom finansieringsleasingavtal avskrivs inom loppet av dess ekonomiska livslängd
eller en kortare hyrestid. Leasingavgifterna fördelas mellan ränta och
amortering av skuld.
Hyresavtal där de risker och förmåner som ansluter sig till ägandet
tillfaller hyresgivaren, behandlas som övriga hyresavtal, varav utbetalda
hyror redovisas i resultaträkningen som jämnstora poster längs hyresperioden.
Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar
Tillgångar som har en obestämbar ekonomisk livslängd, exempelvis
goodwill, avskrivs inte utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som avskrivs bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar
att ett penningbelopp motsvarande det redovisade värdet på tillgångarna kanske inte kan återvinnas.
Återvinningsvärdet är tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader eller dess nyttjandevärde, beroende av vilket som är
högre. Med nyttjandevärde avses de till nuvärde diskonterade nettokassaflödena som kan erhållas från en kassagenererande enhet eller tillgång. Som diskonteringsränta används en ränta uträknad före skatt.
Räntan skall avspegla marknadernas syn på pengarnas tidsvärde och på
de specifika risker som är förknippade med tillgången.
För bedömningen av nedskrivningsbehovet grupperas tillgångarna
på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). En nedskrivningsförlust bokförs då bokföringsvärdet är större än det genererade kassaflödet. I det fall då nedskrivningsförlusten avser en kassagenererande enhet, fördelas förlusten först
till enhetens goodwill och därefter jämt på enhetens tillgångsposter. I
samband med bokföringen av nedskrivningsförlusten uppskattas tillgångens ekonomiska livslängd på nytt. Med undantag av goodwill, återförs nedskrivningsförlusten från övriga tillgångsposter i de fall, då det
har skett förändringar i de antaganden som använts vid definiering av
genererade kassaflöden. En återföring kan dock högst göras till ett värde
som tillgången skulle ha om nedskrivning inte ägt rum. En nedskrivningsförlust på goodwill återförs inte.
Biologiska tillgångar
Biologiska tillgångar (växande skog) upptas till verkligt värde efter
avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Marknadsvärdet för rotstående skog, exkl. unga plantbestånd, baserar sig på diskonterade värden av förväntade framtida kassaflöden (intäkter och kostnader).
Beräkningarna tar hänsyn till skogstillgångarnas potentiella tillväxt
samt miljövårdsrestriktioner. Avverkningsinkomsterna och skogsbrukskostnaderna beräknas utifrån rådande pris- och kostnadsnivå enligt
företagets förväntningar. Förändringarna i skogstillgångarnas marknadsvärde under räkenskapsperioden redovisas i rörelseresultatet.
54 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 1
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångarna värderas till anskaffningsvärdet eller ett lägre
nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet för färdiga produkter och
produkter under arbete omfattar kostnader för råvaruinköp, direkta
löner för tillverkningen, övriga direkta tillverkningskostnader samt en
andel av de indirekta kostnaderna för tillverkningen. Vid allokeringen
av de indirekta kostnaderna för tillverkningen på olika produktenheter
tillämpas som divisor produktionsvolymen vid normalt kapacitetsutnyttjande.
Vid värderingen av omsättningstillgångar tillämpas FIFO-metoden
(first-in, first-out) eller alternativt metoden med vägt medelpris beroende på omsättningstillgångarnas natur. Nettoförsäljningsvärdet är det
uppskattade försäljningspriset med avdrag för de kostnader som behövs
för att färdigställa produkten samt försäljningskostnaderna.
Kundfordringar
Kundfordringarna värderas till det förväntade nettoförsäljningsvärdet,
som är det ursprungliga faktureringsvärdet med avdrag för uppskattade
värderegleringsposter. Avsättningar görs från fall till fall om det finns
anledning att anta att koncernen inte kommer att få betalning för det
fakturerade beloppet på de ursprungliga villkoren.
Eget kapital
Enligt IFRS grupperas finansinstrumenten antingen som skuld eller
som eget kapital. Tolkningen i IFRIC 2 ”Medlemsandelar i ekonomiska
föreningar och liknande instrument” definierar det belopp av andelskapitalet som skuld, till vilken andelslaget inte har en obegränsad rätt att
vägra återbetalning enligt andelslagets stadgar. Metsäliitto Osuuskuntas
stadgar anger ett maximibelopp för återbetalning av andelskapitalen.
För återbetalning av andelar och tilläggsandelar kan en penningsumma
användas som motsvarar 1/3 av det utdelningsbara överskottet enligt
den senast fastställda balansräkningen. Detta belopp av andelskapitalen
redovisas som räntebärande skuld i bokslutet.
Avsättningar
En avsättning redovisas om koncernen till följd av en tidigare händelse
har en juridisk eller faktisk förpliktelse, om betalningsförpliktelsen sannolikt förverkligas och om omfattningen av förpliktelsen kan värderas
på ett tillförlitligt sätt. Avsättningarna värderas till nuvärdet av de kostnader som krävs för att täcka förpliktelsen. Den diskonteringsfaktor
som använts för beräkningen av nuvärdet väljs så att den beskriver
marknadernas syn på penningens tidsvärde vid granskningstidpunkten i
fråga om riskerna som hänför sig till förpliktelsen. Om det är möjligt att
få ersättning för en del av förpliktelsen av en tredje part, registreras
ersättningen som en separat tillgångspost, då det i praktiken är säkert
att ersättning erhålls.
Omorganiseringar
En avsättning som gäller en omorganisering redovisas för den räkenskapsperiod under vilken ett legalt eller informellt åtagande uppkommit för koncernen. Avgångsvederlag redovisas när en detaljerad plan
har gjorts upp för omorganiseringen och de medarbetare som berörs av
omorganiseringen har fått del av de centrala punkterna i planen.
Miljöförpliktelser
Som årskostnad redovisas utgifter som uppstår vid åtgärdande av förhållanden som uppkommit genom verksamheten under tidigare perioder, som inte längre i nuläget eller framtiden genererar intäkter. Miljöansvar redovisas i enlighet med gällande miljövårdslagar och -bestämmelser om det är sannolikt att en förpliktelse har uppkommit och
beloppet av denna kan bedömas på ett rimligt sätt.
Anställningsförmåner
Pensionsåtaganden
Pensionsplanerna klassificeras som förmånsbestämda eller avgiftsbestämda planer. I de avgiftsbestämda planerna erlägger koncernen fasta
premier till en separat enhet. Koncernen har ingen juridisk eller faktisk
förpliktelse att erlägga tilläggspremier, om mottagaren av premierna
inte klarar av att betala de aktuella pensionsförmånerna. Samtliga
sådana planer som inte uppfyller dessa villkor utgör förmånsbestämda
pensionsplaner. Erlagda betalningar till de avgiftsbestämda pensionsplanerna redovisas i resultaträkningen under den räkenskapsperiod som
debiteringen hänför sig till.
Förpliktelserna inom koncernens förmånsbestämda pensionsplaner
har beräknats separat för varje plan enligt metoden som grundar sig på
den förutsedda enheten för förmånsrätten (Projected Unit Credit
Method). Pensionskostnaderna redovisas som kostnad för personernas
tjänstgöring utifrån beräkningar av auktoriserade försäkringsmatematiker. Vid beräkningen av nuvärdet av pensionsåtagandet används marknadsavkastningen på högklassiga masskuldebrevslån som emitterats av
företagen som diskonteringsränta. Masskuldebrevslånens och skuldförbindelsernas maturitet motsvarar till väsentliga delar maturiteten av det
pensionsåtagande som beräknas. Från det nuvärde av pensionsåtagandet
som upptas i balansräkningen avdras tillgångarna i pensionsplanen värderade till bokslutsdagens verkliga värde, andelen av de oregistrerade
försäkringsmatematiska vinsterna och förlusterna samt kostnaderna
som bygger på retroaktiva arbetsprestationer.
De försäkringsmatematiska vinsterna och förlusterna redovisas i
resultaträkningen för arbetstagarnas genomsnittliga återstående anställningstid till de delar som de överskrider det största av följande: 10 procent av pensionsåtagandet eller 10 procent av det verkliga värdet av tillgångarna. Kostnader som bygger på en retroaktiv arbetsprestation fördelas över tiden fram till dess att ersättningarna blivit oantastbara. Om
förmånerna blir oantastbara omedelbart, kostnadsförs de omedelbart i
resultaträkningen. Vinster och förluster till följd av reducering av den
förmånsbestämda planen eller uppfyllande av åtagandet registreras då
reduceringen eller uppfyllandet äger rum.
Aktierelaterade ersättningar
Ett aktierelaterat incitamentsprogram har införts för ledande befattningshavare. Betalningarna erläggs antingen som egetkapitalinstrument
eller i kontanta medel. I koncernens program beviljas ersättningarna i
huvudsak som kontanta medel. De förmåner som beviljas som egetkapitalinstrument värderas till verkligt värde vid tidpunkten för beviljandet
och kostnadsförs i resultaträkningen jämnt fördelade över den period
under vilken rätten uppkom. I de fall då betalningarna erläggs i kontanta medel periodiseras den skuld som ska redovisas och förändringen
av dess verkliga värde på motsvarande sätt som kostnader. Resultat-
effekten av arrangemangen presenteras i posten för personalkostnader
i resultaträkningen.
Metsäliitto Management Oy, som grundats för att administrera koncernens aktiebelöningssystem, har konsoliderats i koncernbokslutet.
Dividender/andelsräntor
De dividender/andelsräntor koncernen betalar redovisas som minskning i det egna kapitalet för den räkenskapsperiod under vilken aktieägarna/fullmäktige har godkänt att dividend/andelsränta skall betalas.
Den del av andelsräntorna som behandlas som en finansieringsskuld,
har bokförts under finansiella kostnader.
Jämförelsetal
Jämförelsetalen har vid behov korrigerats att motsvara de ändringar
som gjorts under räkenskapsperioden och som hänför sig till presentationssättet.
Tillämpning av nya och reviderade standarder och
tolkningar
Metsä Group har inte ännu tillämpat följande nya eller förnyade standarder och tolkningar som IASB redan har publicerat. Koncernen tar
de i bruk från den dag då standarden och tolkningen träder i kraft,
alternativt från början av nästa redovisningsperiod.
* = Förändringen har inte ännu godkänts för tillämpning inom EU.
Räkenskapsperioden 2013
IAS 1, Utformning av finansiella rapporter (1.7.2012 eller därpå följande räkenskapsperioder): Den mest centrala förändringen är kravet
gällande grupperingen av posterna i totalresultatet ifall det är möjligt
att de i ett senare skede påverkar resultatet då vissa villkor uppfylls.
Förändringarna påverkar utformningen av posterna i koncernens totalresultat.
IAS 19, Ersättningar till anställda (1.1.2013 eller därpå följande
räkenskapsperioder): De mest väsentliga förändringarna är följande: i
fortsättning skall alla försäkringsmatematiska vinster och förluster bokföras direkt i posterna för totalresultatet, dvs. ”korridormetoden”
avskaffas, och den finansiella utgiften beräknas på basen av nettoposten
för tillgångar i anslutning till förpliktelsen och planen. Förändringarna
uppskattas påverka koncernresultatet enligt följande:
Balansräkningen 31.12.2012 och totalresultatet 1.1–31.12.2012
(milj. euro):
Långfristiga tillgångar
+7,1
Långfristiga skulder
+37,0
Eget kapital totalt
-30,0
Personalkostnader-4,0
Övriga finansiella kostnader
+5,2
Övriga poster i totalresultatet
-18,1
IFRS 13, Verkligt värdevärdering (1.1.2013 eller därpå följande räkenskapsperioder): Till IFRS 13 har slåtts samman kraven på verkligt
värdevärdering samt presentationen av de därtill hörande uppgifterna
i bokslutet. Dessutom ingår i den nya standarden en definition av
NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2012 55
verkligt värde. En utvidgning av verkligt värdevärdering sker inte, men i
standarden ges direktiv angående värderingen i de fall då användning är
tillåtet eller det krävs i någon annan standard. IFRS 13 utvidgar
noterna angående verkligt värdevärdering av icke-finansiella tillgångar.
Den nya standarden antas inte ha någon betydande inverkan på koncernbokslutet.
Förbättringar i IFRS-standarderna* (Annual Improvements to IFRSs
2009–2011, maj 2012), (1.1.2013 eller därpå följande räkenskapsperioder): Genom Annual Improvements görs små och mindre brådskande
förändringar som samlas till en helhet och verkställs en gång per år. Förändringarna gäller totalt fem standarder. Inverkan av förändringarna
varierar från standard till standard, men de är inte betydande.
IFRS 7, Finansiella instrument: upplysningar i bokslutet (i kraft
1.1.2013 eller därpå följande räkenskapsperioder): Med förändringen
preciseras bokslutsnoterna angående de finansieringsinstrument som i
balansen upptagits till nettobelopp samt allmänna nettoarrangemang
eller motsvarande avtal. I noterna skall förändringarna presenteras
retroaktivt. Ändringarna antas inte ha någon betydande inverkan på
koncernbokslutet.
Räkenskapsperioden 2015
IFRS 9, Finansiella instrument* (i kraft 1.1.2015). Projektet är uppdelat i tre faser och syftet är att ersätta nuvarande IAS 39 Finansiella
instrument: Redovisning och värdering. Den första fasens ändringar,
som publicerades i november 2009, gäller klassificering och värdering
av finansiella tillgångar. Det finns två värderingsgrupper för finansiella
tillgångar: periodiserat anskaffningsvärde och verkligt värde. Uppdelningen beror på samfundets affärsmodell och särdragen på de kassaflöden som ingår i posten för finansiella tillgångar. Förändringarna som
publicerades i oktober 2010 gäller klassificering och värdering av finansiella skulder. Reglerna för dessa enligt IAS 39 antogs i den nya standarden i huvudsak som sådana. Delar som ännu i IFRS 9 är under arbete
gäller nedvärdering av finansiella tillgångar samt allmän säkringsredovisning. Dessutom vill IASB ännu göra vissa förändringar i klassificerings- och värderingsprinciperna gällande finansiella tillgångar. Makrosäkerhetsredovisningen har avskiljts från IFRS 9 till ett eget projekt.
Eftersom IFRS 9 -projektet pågår, är det inte ännu möjligt att uppskatta vilken inverkan standarden kommer att ha på koncernbokslutet.
Räkenskapsperioden 2014
IFRS 10, Koncernredovisning (i kraft inom EU 1.1.2014). Enligt de
nuvarande principerna bestämmer IFRS 10 beslutanderätten som den
mest centrala faktorn vid avgörandet om ett samfund skall konsolideras
i koncernbokslutet eller inte. Dessutom ger standarden direktiv angående bestämmandet av beslutanderätten i sådana fall som är svåra att
avgöra. Den nya standarden antas inte ha någon väsentlig inverkan på
koncernbokslutet.
IFRS 11, Joint arrangements (i kraft inom EU 1.1.2014). IFRS 11
sätter vid bokföringen mera vikt på de rättigheter och skyldigheter som
följer av joint arrangements än på den rättsliga formen. Joint arrangements delas upp i: joint operation och joint venture. Parterna i ett joint
venture redovisar sin andel enligt kapitalandelsmetoden. Klyvningsmetoden är inte längre tillåten för joint ventures. Den nya standarden
antas endast ha en liten negativ inverkan på balansens nyckeltal.
IFRS 12, Upplysningar om andelar i andra sammanslutningar i bokslutet (i kraft inom EU 1.1.2014). IFRS 12 innehåller upplysningskrav
som skall presenteras i bokslutet. Dessa är förknippade med olika andelar i övriga samfund såsom joint arrangements, intresseföretag, strukturerade enheter och övriga samfund utanför balansräkningen. Den nya
standarden utvidgar de noter, där koncernen presenteras sina innehav i
övriga samfund. Den nya standarden antas inte ha någon väsentlig
inverkan på koncernbokslutet.
IAS 28 (reviderad 2011), Andelar i intresseföretag och joint ventures (i kraft inom EU 1.1.2014). Den reviderade standarden innehåller
krav avseende redovisning av både intresseföretag och joint ventures
enligt kapitalandelsmetoden till följd av att IFRS 11 publicerats. Den
nya standarden antas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernbokslutet.
IAS 32 (reviderad), Finansiella instrument: Presentation (i kraft
1.1.2014). Ändringarna klargör hur de finansiella tillgångarnas och
-skuldernas nettobelopp i balansen skall presenteras och ger mera direktiv angående tillämpning. Den ändrade standarden skall tillämpas
retroaktivt. Ändringarna antas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernbokslutet.
56 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 1–2
2. Centrala bokföringsmässiga
uppskattningar vid upprättandet
av bokslutet och bedömningar som
använts i redovisningsprinciperna
Att upprätta ett bokslut enligt IFRS-standarderna förutsätter användning av vissa centrala bokföringsmässiga uppskattningar. Av ledningen
krävs dessutom bedömningar vid tillämpningen av redovisningsprinciperna. Uppskattningarna och de lösningar som kräver bedömningar
evalueras hela tiden. De bygger på tidigare erfarenheter och andra faktorer, som exempelvis förväntningar inför framtiden. Man anser att förväntningarna är rimliga med hänsyn till de rådande förhållandena.
Nedan beskrivs de områden, inom vilka det finns för koncernbokslutet
avgörande antaganden och uppskattningar, samt de områden som kräver mycket bedömningar.
Centrala bokföringsmässiga uppskattningar
Nedskrivningstest
Koncernen prövar årligen nedskrivningsbehovet för goodwill och
immateriella tillgångar under arbete samt för immateriella tillgångar
med obestämbar ekonomisk livslängd. Nedskrivningstester på andra
långfristiga tillgångar görs när det finns tecken på att värdet på tillgångarna kan ha minskat. Återvinningsvärdena för de kassagenererande
enheterna bygger på beräkningar av nyttjandevärdet. Dessa beräkningar
förutsätter uppskattningar. År 2012 redovisades inga nedskrivningar
baserade på nedskrivningstest. Känslighetsanalysen om väsentliga antaganden som användes vid nedskrivningstestet och om effekten av deras
ändring på nedskrivningsbeloppet framgår i not 9.
Pensionsplaner
Pensionsåtagandenas nuvärde beror på flera olika faktorer som fastställs
försäkringstekniskt med hjälp av olika antaganden. Vid fastställandet av
de nettoutgifter (eller -inkomster) som härrör sig från pensioner utgör
diskonteringsräntan ett av antagandena. Ändringar i dessa antaganden
påverkar pensionsåtagandenas bokföringsvärde.
En behörig diskonteringsränta fastställs i slutet av varje år. Det handlar om en ränta som bör användas vid fastställandet av ett nuvärde för
de uppskattade kommande kassaflöden som krävs för att uppfylla pensionsåtagandena. Vid fastställandet av den behöriga diskonteringsräntan tas hänsyn till räntorna för långfristiga statsskuldförbindelser eller
motsvarande instrument. Övriga centrala antaganden om pensionsåtagandena bygger på de aktuella marknadsförhållandena.
Finansiella instrument som värderas till verkligt värde
För de finansiella instrument som man inte handlar med på den aktiva
marknaden fastställs ett verkligt värde med hjälp av olika värderingsmetoder. Bedömningar görs vid val av de olika metoderna samt antaganden, som huvudsakligen bygger på de förhållanden som råder på marknaden på räkenskapsperiodens sista dag. Den största post som värderats
till det verkliga värdet, som man inte handlar med på den aktiva marknaden, är investeringen i Pohjolan Voima Oy:s aktier som klassificerats
som finansieringstillgångar som kan säljas. Priset för dessa fastslås utifrån genomförda affärer och analyser av de diskonterade kassaflödena.
Bokföringsvärdet för de finansieringstillgångar som kan säljas skulle
uppskattas vara 5,4 miljoner euro lägre eller 6,1 miljoner euro högre,
om den ränta som används för diskontering av kassaflödena avvek med
10 procentenheter från den ränta som ledningen har uppskattat. Bokföringsvärdet för de finansieringstillgångar som kan säljas skulle uppskattas vara 48,2 miljoner euro högre eller 48,2 miljoner euro lägre, om de
energipriser som används för beräkning av verkligt värde avvek med
10 procentenheter från de priser som ledningen har uppskattat.
Avsättningar
En avsättning redovisas när företaget till följd av en tidigare händelse
har en juridisk eller faktisk förpliktelse och betalningsförpliktelsen sannolikt förverkligas. Avsättningarna fastställs utifrån tidigare erfarenheter. En omläggningsavsättning görs när företaget har satt upp en detaljerad omläggningsplan och informerat om denna. Avsättningarna enligt
koncernens balansräkning per den 31 december 2012 uppgick till
88,4 miljoner euro.
Inkomstskatter
Det krävs bedömningar av ledningen för att fastställa de skatter samt
uppskjutna skattefordringar och -skulder som är baserade på räkenskapsperiodens resultat samt för att bestämma, upp till vilket belopp de
uppskjutna skattefordringarna ska räknas. I koncernens balansräkning
per den 31 december 2012 har 21,3 miljoner euro redovisats som uppskjutna skattefordringar från fastställda förluster. Koncernen är föremål
för inkomstbeskattning i flera länder. Att uppskatta de totala inkomstskatterna på hela koncernens nivå förutsätter betydande bedömningar.
För flera transaktioner och beräkningar är den slutliga skatten osäker.
Inom koncernen förutser man kommande skattegranskningar och
redovisar skulder som bygger på uppskattningar om ett eventuellt
behov att betala mera skatt. Om den slutliga skatten i samband med
dessa avviker från de ursprungligen redovisade beloppen påverkar skillnaderna både de skattefordringar och -skulder som bygger på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst och de uppskjutna skattefordringar och -skulder under perioden då de fastställs.
Centrala bedömningsbaserade lösningar
vid tillämpningen av redovisningsprinciperna
Omsättningstillgångar
Koncernen ser regelbundet över sina omsättningstillgångar för att kontrollera om omsättningstillgångarna är större än i verkligheten, om
omsättningstillgångarna inkluderar icke-säljbara poster eller om marknadsvärdet underskrider anskaffningsvärdet, och redovisar för sådana
avdrag en avdragspost som minskar omsättningstillgångarnas bokföringsvärde. För en sådan översyn måste ledningen uppskatta den kommande efterfrågan på produkterna. Eventuella ändringar i dessa värden
kan leda till en granskning av omsättningstillgångarnas bokföringsvärde
under kommande räkenskapsperioder. I balansräkningen per den 31
december 2012 redovisade koncernen omsättningstillgångar för
724,8 miljoner euro.
Kundfordringar
Kundfordringarna har i bokföringen redovisats i enlighet med det
ursprungliga fakturerade beloppet med avdrag för nedskrivningar och
ersättningar på grund av återbetalningar. Nedskrivningen redovisas från
fall till fall samt på basis av tidigare erfarenheter, när det finns objektiva
bevis på att fordran inte kan utkrävas till sitt fulla belopp. Om kundernas ekonomiska läge försvagas så att det påverkar deras betalningsförmåga kan det vara nödvändigt med ytterligare nedskrivningar under
kommande räkenskapsperioder. Kundfordringarna uppgick i koncernens balansräkning per den 31 december 2012 till 577,4 miljoner euro
och nedskrivningarna av kundfordringar till 1,0 miljon euro.
Nedskrivning av investeringar i form av eget kapital som
klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas
När värdeminskningen på investeringar i form av eget kapital som klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas är ett faktum, avgörs
de i enlighet med instruktionerna i IAS 39. Detta förutsätter viktiga
bedömningar bland annat när det gäller hur länge och hur mycket
investeringens verkliga värde har underskridit anskaffningsvärdet. För
att fastställa om det finns objektiva bevis på en nedskrivning måste man
dessutom bedöma investeringsobjektets ekonomiska läge samt affärsverksamhetens utsikter inom den närmaste framtiden, såsom branschens och sektorns resultatinriktning. Om man anser att minskningen
av det verkliga värdet under anskaffningsvärdet helt eller delvis är betydelsefull och långdragen, skulle en ytterligare förlust på 188,1 miljoner
euro efter skatt kunna redovisas i bokslutet för år 2012. Denna förlust
uppstår när de ändringar i det verkliga värdet av Pohjolan Voima Oys
aktier som har redovisats i eget kapital i samband med de finansieringstillgångar som kan säljas överförs till resultaträkningen.
NOTER TILL BOKSLUTET 2 — BOKSLUT 2012 57
3.Hantering av finansiella risker
De finansieringsrisker som förknippas med affärsverksamheten kontrolleras i enlighet med en av företagets styrelse och ledning fastställd
finansieringspolicy. I policyn ingår detaljerade anvisningar för bland
annat hanteringen av valuta-, ränte-, likviditets- och motpartsrisker
samt användningen av derivatinstrument. Råvarurisker kontrolleras
enligt policyn för råvarurisker. Målet är att skydda företaget mot betydande finansierings- och råvarurisker, jämna ut kassaflödet och ge
affärsenheterna tid att anpassa verksamheten till nya förhållanden.
Metsä Group Financial Services Oy (”Metsä Finance”) är ett bolag
som specialiserat sig på finansiering och som verkar som koncernens
interna bank. Metsä Boards innehav i Metsä Finance är 51 procent och
Metsäliitto Osuuskuntas 49 procent. Finansieringsfunktionerna har
centraliserats till Metsä Finance som svarar för koncernbolagens finansieringspositioner i enlighet med den strategi och finansieringspolicy
som koncernbolagen fastställt, producerar de behövliga finansieringstjänsterna inom Metsä Group samt fungerar som kunskapscenter för
finansieringsärenden.
Valutarisk
Metsä Groups valutarisk består av valutaflödesrisken och omräkningsrisker i anslutning till eget kapital i valuta samt av finansiella valutarisker. Huvuddelen av koncernens kostnader uppkommer på euroområdet
och till en del i Sverige, medan en stor del av försäljningsintäkterna
inkommer i andra valutor än euro. Därför kan det hända att försäljningsintäkterna varierar på grund av valutakursförändringar medan
produktionskostnaderna hålls oförändrade. Produkterna prissätts också
ofta i någon annan valuta än euro. Till denna så kallade valutaflödespositionen hör balanspositionen av valutamässiga kundfordringar och
leverantörsskulder samt en fjärdedel av det kontrakterade eller förutsägbara valutaflödet.
US-dollar, det brittiska pundet och den svenska kronan är huvudvalutorna i koncernens valutaflödesposition. Om dollarn och pundet förstärks har detta en positiv effekt på koncernens resultat, och en negativ
effekt om de försvagas. Om den svenska kronan försvagas förbättras
koncernens resultat. Andra centrala valutor är bl.a. AUD, CHF, DKK,
NOK och RUB. Säkringspolicyn går ut på att säkra balanspositionen
och en fjärdedel av den årliga valutaflödespositionen för kontrakterade
eller förutsägbara valutaflöden. Säkringen kan dock variera mellan 0
och 12 månader. Finansieringspolicyn upptar speciella direktiv under
vilka avvikelser från normen kan ske. Styrelsen i varje koncernbolag
besluter om de säkringsgrader, som märkbart avviker från finansieringspolicyn. Beloppet av säkringar per valuta beror på rådande kursnivåer
och -förväntningar, räntedifferenser mellan valutorna och kursriskens
betydelse för koncernresultatet. Största delen av valutaflödespositionen
säkras via terminer, men också valutalån och valutaoptioner används.
Som en del av säkringen av valutaflödespositionen tillämpas säkringsredovisning enligt IAS 39, vilket innebär att det verkliga värdet av
de säkringar som används för säkringsredovisning bokförs i balansräkningen i det egna kapitalet, i fonden för verkligt värde. Av valutaflödespositionen hade vid räkenskapsperiodens slut i genomsnitt 4,7 månader
säkrats (5,0). Under räkenskapsperioden har säkringsgraden varierat
mellan 4 och 5 månader (4–5). Säkringsgraden för US-dollarn var 5,6
58 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 3
månader (5,6), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 2,6
månader (3,3). Säkringsgraden för den svenska kronan var 5,0 månader
(4,7), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 4,2 månader (3,8)
och pundets säkringsgrad var 3,8 månader (6,1), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 2,3 månader (2,5). Med de säkringar som
används för säkringsredovisning har man av valutaflödespositionen
skyddat den del av försäljningen som förutsetts att vara mycket sannolik. Av normen som utsatts i säkringspolicyn hade vid årets slut i medeltal 94 procent (102) säkrats.
Omräkningsrisken av en nettoplacering som görs i en utländsk enhet
uppkommer då de egna kapitalen för dotter- och intresseföretag som
ligger utanför euroområdet konsolideras till euro i bokslutet. Enligt
finansieringspolicyn ska 0–100 procent (0–100) av det egna kapitalets
position vara säkrat. Omräkningsrisken för det egna kapitalet har säkrats med terminer. För säkring av det egna kapitalets position tillämpas
säkringsredovisning enligt IAS, vilket innebär att säkringens kursdifferenser bokförs mot det egna kapitalets omräkningsdifferenser i balansräkningen för de säkringar som visat sig vara effektiva. Av det egna kapitalets position var i genomsnitt 12 procent (32) säkrat under räkenskapsperioden och vid slutet av perioden 10 procent (15). Den låga
säkringsgraden beror på att säkringen av det egna kapitalet i svenska
kronor och polska zlotyn upphörde under år 2011 och 2012.
Koncernen tillämpar metoden Value-at-Risk (VaR) för att utvärdera
risken i den öppna valutapositionen. VaR uträknas på avvikelser från
den finansieringspolicyenliga säkringsnormen om balansposition och
en fjärdedel av den årliga valutaflödespositionen. På risktalet VaR til�lämpas ett 99 procents konfidensintervall och en månads tidsperiod, så
VaR anger att med 1 procents sannolikhet minskar den öppna valutapositionens marknadsvärde med mer än den summa risktalet anger under
en månads tid. Befogenheterna beträffande säkringar har fastställts
genom att begränsa företagsledningens befogenheter att fatta beslut
såväl med avseende på maximibelopp för valutaspecifika säkringsgrader
som på VaR-risklimit. Eventuella strategiska beslut som överstiger risklimiterna fattas i företagets styrelse. Summan av limiterna för koncernbolagens valutaflödesrisker är 16,0 miljoner euro (20,0) och summan av
koncernbolagens VaR-tal uppgår vid slutet av räkenskapsperioden till
3,0 miljoner euro (4,9). Medeltalet under räkenskapsperioden har varit
3,9 miljoner euro (4,2). Volymerna och de verkliga värdena för derivaten som tillämpats vid hanteringen av valutariskerna har visats i punkt
31 i noterna till bokslutet.
Valutaflöde och säkring
Valutaflöde, netto
Säkring, mån.
EUR
Säkring
31.12
USD
394,2
-182,5
5,6
Medeltal
5,4
GBP
308,8
-96,7
3,8
4,3
SEK
-435,2
182,1
5,0
4,8
NOK
119,7
-37,7
3,8
4,2
DKK
75,5
-26,8
4,3
4,2
Övrig lång
64,5
-31,8
5,9
6,1
Övrig kort
-86,9
18,9
2,6
2,5
Totalt 2012
1 484,8
-576,5
4,7
4,6
Totalt 2011
1 684,0
-695,0
5,0
4,8
Säkring av nettoinvesteringar i utländska bolag
Ränterisk
Eget kapital
Säkring, %
EUR
Säkring
31.12
Medeltal
Lånebelopp, milj. euro
GBP
89,3
-77,7
87,0
93,0
SEK
512,9
0,0
0,0
0,0
Medelränta, %
Övriga
151,1
0,0
0,0
7,0
Räntekänslighet, milj. euro
Totalt 2012
753,3
-77,7
10,0
12,0
Totalt 2011
688,0
-102,3
15,0
32,0
Ränterisk
Ränterisken riktar sig främst mot de räntebelagda fordringarna och
skulderna i balansräkningen samt valutasäkringarna. De räntebelagda
fordringarna och skulderna presenteras i not 27. De mest centrala valutorna i riskhanteringen är euron, US-dollarn, engelska pundet och den
svenska kronan. Målet med ränteriskspolicyn är att minimera den av
ränteförändringarna orsakade negativa effekten på koncernens och koncernbolagens resultat och finansiella situation samt sträva efter att optimera finansieringskostnaderna inom ramen för risklimiterna. Effekten
av förändrad räntenivå på finansieringskostnaderna beror av de räntebelagda finansieringsposternas räntebindningstid som inom koncernen
mäts med durationen. Då durationen förlängs påverkar en höjning av
räntenivån långsammare finansieringsskuldernas räntekostnader. Låneportföljens räntebindningstid påverkas bl.a. genom att reglera finansiering med rörlig versus fast ränta samt genom att använda räntederivat.
För att hantera ränterisken använder koncernen bl.a. ränteswapavtal,
räntefuturer samt ränteoptioner.
Den finansieringspolicyenliga normen för räntebindningstiden är
6 månader. Bindningstiden kan dock variera från den i finansierings­
policyn specificerade normen inom ramen för de fastställda befogenheterna, så att företagets ledning fattar beslut om normavvikelser som
överstiger fyra månader. Lånens räntebindningstid uppgick i slutet av
året till 23,2 månader (17,9). Under räkenskapsperioden har räntebindningstiden varierat mellan 15 och 24 månader (10–18). Enligt lånepositionen i slutet av år 2012 innebär en 1-procentenhets räntehöjning att
de kommande 12 månadernas räntekostnader kalkylmässigt stiger med
-0,3 miljoner euro (5,2), beroende på att beloppet av finansmedel med
rörlig ränta är stor i förhållandet till lån med rörlig ränta.
Då Metsä Group använder räntederivat utsätts den för en värdeförändringsrisk, som beror av förändringar i marknadspriserna, eftersom
derivat enligt IAS 39 ska värderas till verkligt värde i balansen. Att til�lämpa säkringsredovisning jämnar dock ut den effekt derivatens marknadsvärdesförändringar har på koncernens resultat. Koncernen tillämpar säkringsredovisning till verkligt värde enligt IAS 39 på lån med fast
ränta, som via swap- och valutaväxlingsavtal har konverterats till finansiering med rörlig ränta. Koncernen tillämpar dessutom säkringsredovisning för penningflöde enligt IAS 39 på största delen av de swapavtal,
som har använts för att konvertera finansiering med rörlig ränta till
finansiering med fast ränta. Bruttovolymen av räntederivaten är vid
bokslutstillfället (inkl. valutaswapavtal) 1 298 miljoner euro (1 115).
Av derivatportföljen riktades en andel på 1 079 miljoner euro (1 033)
till säkringsredovisning och de öppna derivaten med resultatinverkan
uppgick till 219 miljoner euro (82). Ränteswap- och valutaswapavtalens
maturitet varierar mellan 1 och 8 år (1–9).
Räntebindningstid, mån.
2012
2011
1 907
2 104
23,2
17,9
5,1
5,4
-0,3
5,2
Räntekänslighet är en uppskattning av vilken effekt en ränteförändring
om en procentenhet har på de årliga nettoräntekostnaderna. Ränteriskpositionen innehåller inte den andel av Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital, som bokförts som kortfristigt räntebärande kapital.
Refinansiering av lån
Milj. euro
1–4/2013
5–8/2013
Totalt
494
71
9–12/2013
132
2014
508
2015
129
2016
238
>2016
Totalt
335
1 907
Råvarurisk
För säkringen av råvarurisker tillämpas en för varje råvaruslag separat
definierad riskhanteringspolicy. Enligt policyn sker hanteringen av
råvarurisker centralt via Metsä Finance på basis av den strategi som koncernbolagens styrelser godkänt. Råvarusäkringspolicyn tillämpas för
hantering av prisriskerna för elektricitet, naturgas och massa. Transaktionerna i samband med utsläppshandeln styrs också via Metsä Finance.
Målet med hanteringen av koncernens elprisrisk är att balansera
elprisförändringarnas inverkan på koncernens resultat och ekonomiska
ställning. Huvudprincipen är att skydda elköpens positioner, som består
av differensen mellan de fabriksspecifika elkonsumtionsprognoserna
och kraftverksproduktionsandelarna. För elanskaffningen till Metsä
Boards och Metsä Tissues fabriker i Finland och Sverige tillämpas säkringsstrategin centrerat via Metsä Finance i samarbete med koncernfunktionen Metsäliitto Energi. Säkringarna av de mellaneuropeiska
elprisriskerna verkställs av Metsäliitto Energi i samarbete med de lokala
energienheterna antingen med fysiska avtal eller med finansavtal via
Metsä Finance. Metsä Board, Metsä Tissue och Metsä Wood säkrar
aktivt elprisrisken så att säkringsnormen är satt till en 80 procent,
40 procent, 20 procent och 0 procent säkringsnivå (80, 40, 30, 20) från
den förutsedda nettopositionen för den första, andra, tredje och fjärde
efterföljande 12-månaders period. För elsäkringar har man tillämpat
säkringsredovisning enligt IAS 39, av vilket följer att de säkringar som
använts för säkringsredovisning i balansen har bokförts till fonden för
verkligt värde i det egna kapitalet och först då de förutsedda elanskaffningarna realiserats, som en korrigering av anskaffningarna i resultaträkningen. Metsä Fibre säkrar varken sin el- eller naturgasposition.
Av energianskaffningen till koncernens fabriker är cirka en fjärdedel
naturgasbaserad. Priserna för naturgasleveranserna är i Mellan-Europa
bundna till marknadspriset för naturgas. I Finland är naturgasleveransernas priser bundna till utvecklingen av tung brännolja, importkol
och energiprisindex. Säkringen av prisrisken för naturgas sköts
NOTER TILL BOKSLUTET 3 — BOKSLUT 2012 59
huvudsakligen med fysiska avtal till fast pris. För Finlands del är endast
oljeandelen fastslagen. Utgångspunkten för prisrisksäkringen för naturgas i Finland är att skydda avtalets oljerelaterade del med hjälp av oljederivat och fysiska leveransavtal med fast pris. Metsä Tissue har under
år 2012 börjat använda säkringsredovisning enligt IAS 39 för att säkra
prisrisken för naturgasköpen i Tyskland. Säkringsstrategin baseras på en
riskpolicy enligt vilken säkringsbesluten fattas av Metsäliitto Energi
med stöd av Metsä Finance och betydande strategiska beslut fattas
i koncernbolagens styrelser.
Av elsäkringarna har cirka 41 procent (54) verkställts med fysiska
leveransavtal och 59 procent (46) som så kallade finanssäkringar med
hjälp av elderivat. Av finanssäkringarna har vid årsslutet cirka 100 procent (93) säkringsredovisats. Av prisrisksäkringarna för naturgas har
91 procent (100) verkställts med fysiska leveransavtal och 9 procent (0)
med så kallade finanssäkringar.
Enligt säkringspolicyn för massa kan koncernföretaget valbart säkra
sin prisrisk antingen med finansavtal via Metsä Finance eller med
fysiska avtal till fasta pris. I säkringen av massaprisrisk tillämpas säkringsredovisning enligt IAS. Av koncernföretagen har Metsä Board och
Metsä Tissue haft massaprisrisksäkringar under år 2012, men i slutet av
året hade Metsä Group inga avtal gällande massaderivat. Volymerna och
de verkliga värdena för derivaten som tillämpats vid hanteringen av
råvaruriskerna har visats i punkt 31 i noterna till bokslutet.
Säkring av elprisrisk, 31.12
2012
2011
Elposition, netto 2013
1 393,5
1 187,4
Säkring av elposition 2013
1 394,5
1 360,5
100
115
GWh
Säkringsgrad i slutet av året, %
Elprisrisken säkras enligt fastställd riskhanteringspolicy för en tidshorisont om 4 år antingen med fysiska kontrakt eller med finanskontrakt.
Uträkningen berör enbart säkring av följande års elprisrisk. I nettoelpositionen har beaktats både den egna elproduktionen och intresseföretagens elproduktion.
mångsidigt sätt använda olika kapital- och finansieringsmarknader för
att minska beroendet av en enskild finansieringskälla. I beslut som rör
finansieringen betonas också optimeringen av lånens maturitetsstruktur. Under de senaste åren har likviditeten och speciellt koncernens
kapitalstruktur stärkts bl.a. genom Metsä Fibres ägararrangemang och
försäljning av annan egendom. Metsä Board har under år 2012 tagit i
bruk ”Supply Chain Finance”, där kundens bank betalar fordran inom
2–4 dagar efter faktureringen. Banken bär ansvaret för kreditrisken
efter betalningen. Programmet för försäljningsfordringar som Metsä
Wood använder skall utvidgas till nya kunder. Omfånget av arrangemanget är inte betydligt.
Koncernen har också märkbart stabiliserat de långfristiga lånens
maturitet genom refinansiering av Metsäliittos syndikerade kreditavtal i
december 2010 och Metsä Fibres syndikerade kreditavtal år 2011 samt
genom Metsäliittos masskuldebrevslån om 175 miljoner euro i november 2012. Metsä Board undertecknade i maj ett syndikerat kreditavtal
om 600 miljoner euro för att refinansiera masskuldebrevet om 500 miljoner euro som förfaller 1.4.2013 och för att ytterligare stärka likviditeten.
Likviditeten har under år 2012 stärkts betydligt tack vare Metsä
Boards kreditavtal och försäljningen av Metsä Fibres aktier. Den tillgängliga likviditeten var vid slutet av räkenskapsperioden 1 168 miljoner euro (855) varav 649 miljoner euro (525) i bindande långfristiga
kreditlöften och 519 miljoner euro (330) i likvida medel och placeringar. Dessutom hade koncernen kortfristiga icke-bindande företagsbevisprogram och kreditlimiter till ett värde av cirka 526 miljoner euro
(524). I slutet av 2012 täcker likviditetsreserven hela det förutsedda
finansieringsbehovet för år 2013. Alternativ för återfinansiering för
åren 2013–2015 kartläggs för tillfället. Av långfristiga lån och kreditlöften sträcker sig 26 procent (10) över en period om 12 månader och
16 procent (21) över en period om fyra år med beaktande av den på förhand år 2012 överenskomna refinansieringen av Metsä Boards masskuldebrevslån som förfaller 2013. De långfristiga lånens genomsnittliga
maturitet är 2,0 år (2,3). Den kortfristiga finansieringens andel av koncernens räntebelagda skulder är 10 procent (8). Kassaflödet för låneamorteringarna presenteras i not 27.
Likviditetsrisk
Med likviditetsrisk avses att de finansiella tillgångarna och möjligheterna att ta lån inte är tillräckliga för att täcka finansieringsbehovet i
verksamheten eller att kapitalanskaffningen blir orimligt dyr. Risken
bevakas genom att man värderar likviditetsbehovet för 12–24 månader
och säkerställer att likviditeten täcker huvuddelen av detta. Likviditetsreserven ska enligt finansieringspolicyn ständigt täcka 80–100 procent
av de första 12 månadernas och 50–100 procent av de följande 12–24
månadernas likviditetsbehov. Målet är att högst 20 procent av koncernens lån inkluderande bindande kreditlöften får utgå under de följande
12 månaderna och minst 35 procent måste sträcka sig över en fyra års
maturitet. Då finansieringsmarknaderna fungerar normalt ur koncernens synvinkel sett, är målet också att undvika att hålla överloppslikviditet i form av placeringar och i stället upprätthålla likviditetsreserven
som bindande kreditlöften utanför balansen.
Hörnstenen för hanteringen av likviditetsrisken är att dimensionera
koncernens operativa beslut på ett sådant sätt att målen som uppställts
för skuldsättningsgraden och en tillräcklig likviditetsreserv kan tryggas i
alla konjunkturlägen. Likviditetsrisken hanteras också genom att på ett
60 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 3
Motpartsrisk
De finansiella instrumenten medför en risk att koncernen lider förluster
när en motpart inte kan fullfölja sina förpliktelser. Koncernen hanterar
denna risk genom att göra finansieringstransaktioner bara med de mest
kreditvärdiga motparterna och inom ramen för i förväg fastställda gränser. Under räkenskapsperioden uppkom inga förluster i anknytning till
kreditriskerna i finansieringen. Motpartsrisken som hänför sig till finansieringen begränsas av att koncernens likviditetsreserv upprätthålls till
en del i form av bindande kreditlimiter. Kassa och banktillgodohavanden och andra placeringar har distribuerats till ett flertal banker och
institutionella företagscertifikat. Motpartslimiterna har under året
granskats med beaktande av koncernens behov samt motparternas ekonomiska ställning och rapporteringen har preciserats. Derivathandeln
regleras av standardiserade ISDA-avtal som upprättats med motparterna.
Koncernens kundfordringar är förknippade med en motpartsrisk,
dvs. en risk att motparten är oförmögen att fullfölja sina förpliktelser.
Kreditrisken som är förknippad med kundfordringarna hanteras baserat
på en av ledningen godkänd kreditriskhanteringspolicy. För alla kunder
har kreditlimiter fastställts och dessa revideras regelbundet på basen av
bokslut och betalningsbeteende samt på basen av uppgifter från kreditoch ratingbolag. De enskilda kundernas kreditlimiter granskas minst en
gång per år. Ibland, om ledningen anser det nödvändigt, används också
rembursaffärer, bankgarantier, moderföretagsgarantier samt kreditförsäkringar för att minska kreditrisken. Limitgränserna godkänns enligt
kreditriskpolicyn och gränserna för godkännande varierar inom koncernens affärsverksamheter. Den operativa ledningen uppskattar och definierar alla de centrala kreditlimiterna som saknar kreditförsäkring och/
eller någon annan slags försäkringsgaranti enligt kreditriskhanteringspolicyn.
I förhållande till alla Metsä Groups kundfordringar vid årets slut var
de förfallna kundfordringarna 13,0 procent (10,2), varav 0,2 procent
(0,1) mellan 90 och 180 dagar och 0,8 procent (0,6) över 180 dagar.
Dessutom prövar koncernen sina kundfordringar för nedvärdering. En
nedvärdering görs, när kundföretaget gått i konkurs eller då betalningarna är över 6 månader förfallna (180 dagar) och ingen bindande betalningsplan har gjorts eller då det inte finns några godtagbara förklaringar. De osäkra kundfordringarna har specificerats i punkt 21 i
noterna till bokslutet.
Kundfordringarna är geografiskt spridda till ett stort område såsom
framgår ut not 4, Segmentinformation. De största kreditriskerna finns i
Tyskland, Storbritannien, Italien, Finland, Belgien, Frankrike, Sverige
och Polen. De 10 största länderna representerar cirka 70 procent av alla
externa kundfordringar. Kreditriskandelen för koncernens största
enskilda kund (enskilt företag eller samägd företagsgrupp) ligger runt 7
procent (8) av de totala kundfordringarna år 2012. Kreditriskandelen
för de tio största kunderna (enskilda företag eller samägda företagsgrupper) är ungefär 28 procent av de totala kundfordringarna (30).
I slutet av år 2012 var största delen av koncernens kundfordringar
säkrade.
Hantering av kapitalstruktur
Med kapital och kapitalstruktur avses de medel som ägarna har placerat
och de medel som ägarna har kvarlämnat som balanserade vinstmedel i
företaget (eget kapital) och det lånekapital (främmande kapital) som
utomstående har investerat i företaget samt förhållandet mellan dessa
kapital. Koncernens målsättning vid hantering av kapitalstrukturen är
att upprätthålla en effektiv kapitalstruktur som säkerställer koncernens
verksamhetsbetingelser på finans- och kapitalmarknaden under alla förhållanden, oberoende av branschens cyklicitet. För kapitalstrukturen
har man i koncernens operativa verksamhet definierat centrala målvärden som motsvarar de traditionella krav som tillämpas på finans- och
kapitalmarknaden. Företagets styrelse och styrelsens kontrollutskott gör
en regelbunden bedömning av koncernens kapitalstruktur.
Koncernen följer upp utvecklingen av den egna kapitalstrukturen
med hjälp av nyckeltal som beskriver nettoskuldsättningsgraden och
soliditeten. Koncernens målsättning på lång sikt är en nettoskuldsättningsgrad på högst 100 procent och en soliditet om minst 40 procent
(tillfälliga undantag tillåtna).
De nyckeltal som beskrev kapitalstrukturen 31.12.2012 och 31.12.2011
var:
2012
Milj. euro
Nettoskuldsättningsgrad, %
Soliditet, %
Räntebärande främmande kapital
2011
84
131
35,4
28,3
2 119,5
2 292,7
529,5
339,3
Räntebärande nettoskuld
1 590,0
1 953,4
Eget kapital
1 387,8
1 135,2
- räntebärande finansieringstillgångar
500,0
359,9
Totalt
1 887,8
1 495,2
Balansomslutning
5 337,3
5 297,9
+ innehav utan bestämmande inflytande
- erhållna förskott
Totalt
6,4
11,2
5 330,9
5 286,7
Metsä Groups lånefinansiering var i slutet av år 2012 ordnad så, att
Metsä Board, Metsä Fibre och Metsä Tissue var för sig hade egna lån för
att täcka sina underkoncerners finansieringsbehov. Företagens lån var
oberoende av varandra. Också för Metsäliitto Osuuskunta hade en
separat finansiering ordnats för att täcka finansieringsbehovet för
moderföretaget samt för Metsä Forest och Metsä Wood.
I vissa av låneavtalen finns klausuler angående koncernens ekonomiska prestation och kapitalstruktur. Övriga klausuler förknippade till
koncernens lån är sedvanliga villkor som bland annat begränsar ansvarsförbindelser, överlåtelse och försäljning av egendom, skuldsättning av
dotterföretag, betydande förändringar i rörelseverksamheten samt
majoritetsförändringar i ägarstrukturen. Alla koncernbolag var under
räkenskapsperioderna 2012 och 2011 inom de gränser som avtalats i
låneavtalen.
I fall att Metsäliitto Osuuskunta eller dess dotterföretag av någon
anledning inte skulle kunna uppfylla ovan nämnda förpliktelser angående nyckeltalen, måste företagen få kreditgivaren att avstå från att fordra nämnda förpliktelser, förhandla om refinansiering, eller betala sina
lån tillbaka för att undgå avtalsbrott, vilket kunde få en negativ inverkan på den ekonomiska ställningen.
NOTER TILL BOKSLUTET 3 — BOKSLUT 2012 61
Känslighetsanalys för marknadsrisker 31.12.
Inverkan på position av eget kapital och flödesposition
Inverkan på
finansieringstillgångar och skulder
Milj. euro
2012
2011
Inverkan på position
av eget kapital
2012
2011
Inverkan på position av
eget kapital inkl. säkring
2012
2011
Inverkan på årligt
kassaflöde
Inverkan på årligt
kassaflöde inkl. säkring
2012
2011
2012
2011
0,3
-5,2
17,4
10,9
-6,6
-3,7
9,4
5,4
-39,4
-53,4
-21,2
-28,7
-30,9
-36,6
-21,2
-17,9
43,5
43,1
25,3
26,3
Ränterisk (marknadsräntorna +100 bp)
Resultatpåverkan
Övrig inverkan på eget kapital
3,4
4,2
13,7
11,9
Råvarurisk (elpriset +20 %)
Resultatpåverkan
Övrig inverkan på eget kapital
0,0
0,5
15,9
8,6
Valutarisk (USD -10 %)
Resultatpåverkan
Övrig inverkan på eget kapital
-4,3
-4,1
8,3
13,1
-0,1
-0,1
-0,1
-0,1
-10,9
-8,1
-3,2
0,0
-51,3
-50,3
-51,3
-50,3
Valutarisk (GBP -10 %)
Resultatpåverkan
Övrig inverkan på eget kapital
0,5
3,0
13,6
14,3
Valutarisk (SEK -10 %)
Resultatpåverkan
Övrig inverkan på eget kapital
2,3
0,2
-14,6
-12,1
poster med ”+” tecken = positiv inverkan = ökning av tillgångarna / minskning av skulderna / ökning av kassaflödet
poster med ”-” tecken = negativ inverkan = minskning av tillgångarna / ökning av skulderna / minskning av kassaflödet
Enligt IFRS 7 måste koncernen presentera en känslighetsanalys för de
olika marknadsrisker som den utsätts för på rapporteringsdagen och
visa hur relativt möjliga ändringar i de relevanta riskvariablerna skulle
påverka resultatet och det egna kapitalet på rapporteringsdagen. Koncernen har identifierat marknadsräntorna, elpriserna och valutakurserna
som centrala marknadsrisker och har definierat en ökning av räntenivån
med 1 procentenhet, en ökning av elpriset med 20 procent och en försvagning av US-dollarn, det engelska pundet och den svenska kronan
med 10 procent som relativt möjliga riskvariabler. De nämnda valutorna representerar cirka 80 procent av koncernens årliga flödesposition. Marknadsrisken är till sin karaktär relativt linjär, så att verkningarna av en motsatt förändring i marknadspriset storleksmässigt inte skiljer sig så mycket från de presenterade talvärdena. Känslighetsanalyserna
för marknadsriskerna har beräknats genom att man tillämpat etablerade
metoder för beräkning av finansinstrumentens marknadsvärden som
beskrivits i redovisningsprinciperna. Talvärdena på rapporteringsdagen
återspeglar relativt väl de genomsnittliga marknadsriskerna under rapporteringsperioden.
62 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 3
Dessutom presenterar koncernen sådana talvärden som beskriver
riskvariablernas inverkan på positionen av det egna kapitalet och det
årliga kassaflödet för att ge en bredare bild av marknadsriskerna för räntorna, elpriset och valutakurserna. De årliga kassaflödena är baserade på
prognoser och inte på befintliga kommersiella avtal. Om dollarn och
pundet försvagas har detta en negativ effekt på den årliga flödespositionen, och om den svenska kronan försvagas är inverkan positiv. Beroende på säkringsstrategin så minskas denna effekt av säkringarna. Inverkan på positionen för det egna kapitalet uppkommer vid konsolideringen av dotterföretagens egna kapital. En höjning av elpriset har en
negativ inverkan på kassaflödet. Eftersom det närmaste årets elprisrisk
till största delen är säkrad enligt säkringspolicyn, blir inverkan obetydlig då säkringen inkluderas. Då beräkningarna beaktar det närmaste
årets kassaflöde och alla elsäkringsavtal är den kalkylmässiga inverkan
en aning positiv.
4.Segmentinformation
Koncernens rörelsesegment består av koncernens affärsområden.
Affärsområdena producerar olika produkter och tjänster, och de leds
som separata enheter.
Rörelsesegmenten rapporteras på ett enhetligt sätt med den interna
rapporteringen till den högsta operativa beslutsfattaren. Koncernchefen
har utsetts till den högsta operativa beslutsfattaren som ansvarar för
allokeringen av resurserna till rörelsesegmenten och för bedömningen
av deras resultat.
Segmentrapporteringen följer samma bokslutsprinciper som koncernen överlag. Affärstransaktionerna mellan segmenten görs till marknadspriser. All försäljning och alla andra transaktioner mellan segmenten elimineras i samband med konsolideringen av koncernen. Bedömning av segmentens resultat baseras på segmentens rörelseresultat.
Ett segments tillgångar och skulder är sådana poster som segmentet
använder i sin affärsverksamhet eller som av motiverat skäl kan fördelas
på segmentet. Icke-fördelade poster innehåller skatteposter och finansiella poster samt poster som är gemensamma för hela koncernen. Investeringarna består av ökningar i materiella anläggningstillgångar och
immateriella nyttigheter, vilka används under fler än en period.
Massaindustri
Metsä Fibre är en av de ledande barrmassaproducenterna i världen.
Bolagets huvudprodukter, dvs. ansvarsfullt och kostnadseffektivt producerad blekt barr- och björkmassa, har utvecklats för tillverkning av
högklassigt finpapper, journal- och mjukpapper samt kartong. Varumärket är Botnia och bolaget äger fyra massabruk i Finland.
Kartong- och pappersindustri
Metsä Board är den ledande falskartongproducenten i Europa, den
största tillverkaren av bestruken vit kraftliner i världen och en betydande pappersleverantör, som erbjuder sina kunder kartong och papper
av hög kvalitet för konsumentförpackningar samt för behoven inom
kommunikation och reklam. Bolagets globala försäljningsnät förmedlar
tjänster för tillverkare av märkesvaror och förpackningar, tryckerier,
grossister och företag inom kontorsmaterialbranschen.
Mjuk- och matlagningspapper
Metsä Tissue är Europas ledande leverantör av mjukpappersprodukter
för hem och storhushåll och världens ledande leverantör av matlagningspapper. Deras högklassiga mjuk- och matlagningspapper ger komfort i konsumenternas, slutanvändarnas och kundernas vardag. Bolagets
varumärken är Lambi, Serla, Mola, Tento, Katrin och SAGA.
Övrig verksamhet
Rörelsesegmenten
Virkesanskaffning
Metsä Forest levererar högklassigt virke och skogsenergi till Metsä
Groups produktionsanläggningar och sina övriga kunder. De tillhandahåller ägarmedlemmarna i Metsäliitto Osuuskunta heltäckande tjänster
inom virkeshandel samt skogs- och naturvård.
Övrig verksamhet inkluderar bl.a. Metsäliittos gemensamma koncernfunktioner, moderföretagets holdingverksamhet, Metsäliitto Management Oy samt en 48,98 procents andel i Metsätapiolas fastigheter..
Koncernen har inte sammanslagit några segment för att bilda de
ovan nämnda rörelsesegmenten.
Träproduktindustri
Metsä Wood är föregångare inom ekoeffektiva träbaserade lösningar för
industriellt byggande, industrikunder samt för hem- och boendebehov.
Produkterna tillverkas av högklassig och förnybar nordisk träråvara.
NOTER TILL BOKSLUTET 4 — BOKSLUT 2012 63
2012
Milj. euro
Virkes­ Träproduktanskaffning
industri
Massaindustri
Kartongoch
pappersindustri
Mjuk- och
matlagningsÖvrig
Koncernen
papper verksamhet Elimineringar
totalt
Extern omsättning
349,4
850,2
772,9
2 046,7
981,5
0,3
0,0
Intern omsättning
1 166,0
54,0
501,0
60,9
0,0
3,0
-1 784,8
0,0
Omsättning totalt
1 515,4
904,2
1 273,9
2 107,6
981,5
3,3
-1 784,8
5 001,0
20,2
16,6
150,4
219,8
32,8
67,7
-270,0
237,5
0,0
-2,3
2,3
146,2
-6,8
73,7
-227,3
-14,2
20,2
18,9
148,1
73,6
39,6
-5,9
-42,7
251,7
Rörelseresultat
Engångsposter i rörelseresultatet
Rörelseresultat exkl. engångsposter
5 001,0
Resultatandelar i intresseföretag
4,8
Finansieringskostnader, netto
-107,8
Inkomstskatt
-31,8
Årets resultat
Tillgångar
102,6
267,5
390,7
877,9
2 057,7
905,4
144,0
-251,1
Andelar i intresseföretag
66,6
Tillgångar som innehas för försäljning
20,6
20,6
Ofördelade tillgångar
857,8
Tillgångar totalt
Skulder
4 392,2
5 337,3
193,1
112,0
158,4
473,7
257,7
32,3
-251,1
975,9
Ofördelade skulder
2 473,6
Skulder totalt
3 449,5
Investeringar
5,9
26,8
35,3
66,1
65,0
17,0
-5,3
210,9
Avskrivningar
2,7
31,1
59,3
111,1
40,8
5,0
10,2
260,3
-2,3
-10,8
1,8
913
3 551
3 205
Nedskrivningar
Medelantal anställda
1 015
2 859
-11,3
443
11 986
Segmentets tillgångar = immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar, kundfordringar och övriga icke-räntebärande fordringar
Segmentets skulder = leverantörsskulder, erhållna förskott och övriga icke-räntebärande skulder
engångsposter i rörelseresultatet 2012
Milj. euro
Virkes­ Träproduktanskaffning
industri
Massaindustri
Försäljningsvinster i övriga rörelseintäkter
Kartongoch
pappersindustri
149,6
Förändring i lager
-0,1
-1,0
Personalkostnader
-2,1
-5,0
Resultatandelar i intresseföretag
80,9
-226,7
3,7
-1,1
-6,8
-1,8
0,6
Nedskrivningar
-15,8
-0,6
0,0
-0,2
Återförda nedskrivningar
2,3
Övriga rörelsekostnader
Totalt
Mjuk- och
matlagningsÖvrig
Koncernen
papper verksamhet Elimineringar
totalt
0,0
-2,3
2,3
-0,2
11,0
13,3
-8,8
0,0
-5,4
146,2
-6,8
73,7
-14,2
-227,3
-14,2
TRÄPRODUKTINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår en personalkostnad
KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår försälj-
om 2,1 miljon euro i anknytning till effektiviseringsprogram.
ningsvinster om totalt 149,6 miljoner euro, varav de väsentligaste är en
vinst om 84,6 miljoner euro från försäljningen av Metsä Fibre -aktier,
en vinst om 58,6 miljoner euro från försäljningen av Pohjolan Voima
-aktier till Metsä Fibre samt en vinst om 5,4 miljoner euro från försäljningen av fastigheter i Finland.
MASSAINDUSTRI: I återföringen av nedskrivningarna ingår en återfö-
ring om 2,3 miljoner euro från fabriket i Kaskö. Återföringen baserar
sig på försäljningen av bark- och oljepannorna till Metsä Board.
64 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 4
Personalkostnaderna innehåller totalt kostnader om 5,0 miljoner
euro, varav de mest betydande är en återföring om 9,0 miljoner euro i
anknytning till omorganiseringen av produktionen i Metsä Board
Gohrsmühle, en extra kostnad om 7,0 miljoner euro i samband med
stängningen av pappersfabriket Metsä Board Alizay och en kostnad om
4,7 miljoner euro hänförlig till effektiviseringsprogrammet vid Metsä
Boards Husum -fabrik.
Återförda nedskrivningar innehåller en återföring om 10,7 miljoner
euro som hänför sig till klassificeringen av Metsä Board Alizay som en
tillgång som innehas för försäljning.
Övriga rörelsekostnader uppgår till totalt 8,8 miljoner euro, varav de
mest betydande var en kostnad om 2,2 miljoner euro i anknytning till
omstruktureringen av produktionen i Metsä Board Gohrsmühle, en
återföring av en tidigare bokförd kostnad om 7,0 miljoner euro hänförlig till stängningen av pappersfabriket Metsä Board Alizay, en kostnadsavsättning om 8,0 miljoner euro som hänför sig till sanering av jordmånen på tomten Niemenranta i Tammerfors och en kostnad om 3,5 miljoner euro angående sanering av Metsä Boards industrifastighet i
Nurmes.
MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER: I rörelseresultatet ingår en avsätt-
ning om 6,8 miljoner euro hänförlig till omstruktureringar och organisationsförändringar i alla verksamheter.
ÖVRIG VERKSAMHET: I rörelseresultatet ingår en försäljningsvinst om
80,9 miljoner euro från försäljningen av aktier i Metsä Fibre Oy, en
avsättning om 1,8 miljoner euro för personalkostnader i anknytning till
effektiviseringsprogram och en avsättning om 5,4 miljoner euro hänförlig till avslutade hyresavtal för outnyttjade verksamhetslokaler.
Försäljningsvinsten om 84,6 miljoner euro som härstammar från
försäljningen av aktier i Metsä Fibre och som ingår i Kartong- och pappersindustrins rörelseresultat samt en motsvarande försäljningsvinst om
80,9 miljoner euro som ingår i Övrig verksamhet, har eliminerats i koncernen. Metsä Fibre -arrangemanget har inom Metsä Group genomförts som en transaktion mellan moderföretagets ägare och ägare utan
bestämmande inflytande (not 5). I rörelseresultatet för Kartong- och
pappersindustrin ingår dessutom försäljningsvinst om 59,1 miljoner
euro från Pohjolan Voima -aktier och vinst om 1,7 miljoner euro från
försäljning av materiella anläggningstillgångar. Dessa har i koncernen
eliminerats som interna försäljningsvinster.
2011
Milj. euro
Virkes­ Träproduktanskaffning
industri
Massaindustri
Kartongoch
pappersindustri
Mjuk- och
matlagningsÖvrig
Koncernen
papper verksamhet Elimineringar
totalt
Extern omsättning
323,1
882,8
743,3
2 424,8
971,4
0,3
0,0
Intern omsättning
1 153,1
56,5
557,9
60,5
0,1
2,8
-1 830,9
0,0
Omsättning totalt
1 476,2
939,3
1 301,3
2 485,3
971,5
3,2
-1 830,9
5 345,8
24,5
2,9
262,6
-214,1
20,2
-4,2
-62,8
29,2
0,0
-9,0
-4,0
-273,5
0,0
0,0
1,2
-285,3
24,5
11,9
266,6
59,4
20,2
-4,2
-64,0
314,5
Rörelseresultat
Engångsposter i rörelseresultatet
Rörelseresultat exkl. engångsposter
Resultatandelar i intresseföretag
4,2
Finansieringskostnader, netto
-131,0
Inkomstskatt
-58,9
Årets resultat
Tillgångar
-156,6
303,6
402,2
836,6
2 322,5
873,8
101,2
-228,7
Andelar i intresseföretag
4 611,2
69,6
Tillgångar som innehas för försäljning
6,8
6,8
Ofördelade tillgångar
610,3
Tillgångar totalt
Skulder
5 345,8
5 297,9
167,3
106,3
161,1
647,8
232,8
20,5
-228,7
1 107,1
Ofördelade skulder
2 695,7
Skulder totalt
3 802,8
Investeringar
3,8
14,0
44,9
95,4
61,1
8,0
Avskrivningar
2,7
32,6
63,4
119,3
39,6
1,6
8,5
0,2
71,5
2 967
907
4 428
Nedskrivningar
Medelantal anställda
1 059
227,1
14,5
273,7
80,2
3 247
438
13 046
Segmentets tillgångar = immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar, kundfordringar och övriga icke-räntebärande fordringar
Segmentets skulder = leverantörsskulder, erhållna förskott och övriga icke-räntebärande skulder
NOTER TILL BOKSLUTET 4 — BOKSLUT 2012 65
engångsposter i rörelseresultatet 2011
Milj. euro
Virkes­ Träproduktanskaffning
industri
Massaindustri
Försäljningsvinster i övriga rörelseintäkter
Förändring i lager
Personalkostnader
-1,0
10,7
10,7
-18,8
-18,8
-124,5
-1,2
Nedskrivningar
-8,5
Övriga rörelsekostnader
0,0
-0,2
0,6
-3,8
-69,2
-4,0
-273,5
personalkostnad om 1,0 miljon euro i anknytning till effektiviseringsprogrammet, 4,4 miljoner euro nedskrivningar av goodwill i verksamheten Home & Living och 2,3 miljoner euro nedskrivningar av goodwill i verksamheten Engineered Wood. Nedskrivningarna baserade sig
på nedskrivningsprövningar. Träproduktindustri bokförde också nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar om 1,8 miljoner euro.
MASSAINDUSTRI: Övriga rörelsekostnader innehåller en kompensation
om 3,8 miljoner euro, vilken hänför sig till försäljningen av Uruguayverksamheten år 2009.
KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår Metsä
Boards fastighetsförsäljningar i Finland för 10,6 miljoner euro. Förändring i lager innehåller 18,9 miljoner euro i nedskrivningar av omsättningstillgångar: 11,8 miljoner euro i anslutning till planerna att stänga
Metsä Board Alizay Paper, 4,7 miljoner euro i anslutning till planerna
att upphäva de förlustbringande verksamheterna i Metsä Board Gohrsmühle och Reflex samt 2,4 miljoner euro i anslutning till omstruktureringarna i Metsä Board Äänekoski Paper.
Personalkostnaderna innehåller totalt 123,5 miljoner engångskostnader: 57,9 miljoner euro i anslutning till planerna att stänga Metsä Board
1,2
-71,5
-9,0
TRÄPRODUKTINDUSTRI: De mest betydande engångsposterna är en
66 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 4
Mjuk- och
matlagningsÖvrig
Koncernen
papper verksamhet Elimineringar
totalt
-123,5
Resultatandelar i intresseföretag
totalt
Kartongoch
pappersindustri
0,0
-80,2
-72,5
0,0
0,0
1,2
-285,3
Alizay Paper, 54,1 miljoner euro i anslutning till planerna att upphäva de
förlustbringande verksamheterna i Metsä Board Gohrsmühle och Reflex
och 10,8 miljoner euro i anslutning till omstruktureringarna i Metsä
Board Äänekoski Paper.
Nedskrivningarna uppgår till totalt 71,5 miljoner euro: 7,7 miljoner
euro i anslutning till planerna att stänga Metsä Board Alizay Paper
-fabriken, 36,5 miljoner euro i anslutning till försäljningen av massafabriket Metsä Board Hallein, 14,8 miljoner euro i anslutning till planerna att upphäva de förlustbringande verksamheterna på fabrikerna i
Gohrsmühle och Reflex och 12,2 miljoner euro i anslutning till
omstruktureringar vid Äänekoskifabriken och stängningen av PM 2.
Övriga rörelsekostnader innehåller 69,2 miljoner euro engångskostnader: 36,3 miljoner euro i anslutning till planerna att stänga Metsä
Board Alizay Paper -fabriken, 16,6 miljoner euro i anslutning till försäljningen av massafabriket Metsä Board Hallein och 15,2 miljoner euro i
anslutning till planerna att upphäva de förlustbringande verksamheterna
i Metsä Board Gohrsmühle och Reflex.
I resultatandelar i intresseföretag, som presenteras efter rörelseresultatet, ingår år 2011 en förlust på 4,3 miljoner euro, som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards ägarandel på 35 procent i Myllykoski Paper
Oy, samt en nedskrivningsförlust på 3,4 miljoner euro, som hänför sig
till Zanders’ intressebolag i Kina och Ungern.
Geografiska områden
Omsättningen för de geografiska områdena presenteras enligt kundernas lokalisering. Tillgångarna och investeringarna presenteras enligt samma
princip.
Geografiska områden
Omsättning
Milj. euro
Finland
Långfristiga tillgångar
Investeringar
2012
2011
2012
2011
2012
2011
903,1
934,6
2 518,8
2 594,8
82,7
148,9
Tyskland
672,2
792,0
161,0
167,0
13,6
24,1
Storbritannien
542,4
569,9
29,7
31,0
0,5
0,7
Frankrike
250,2
298,7
23,8
13,3
0,9
1,6
Sverige
245,6
236,9
375,5
384,5
28,1
23,6
Italien
211,4
224,2
0,3
0,4
0,0
0,0
Polen
125,1
137,3
63,3
34,2
75,6
21,7
Holland
99,1
127,8
0,0
0,1
0,0
0,0
Österrike
93,5
101,1
0,0
0,0
0,0
0,5
Belgien
84,9
172,7
0,2
0,2
0,0
0,1
Spanien
74,5
93,4
0,0
0,0
0,0
0,0
335,6
367,3
71,2
73,4
4,4
3,0
68,8
87,8
0,1
0,1
0,0
0,0
Ryssland
154,1
120,3
49,9
48,7
5,0
2,8
Norge
126,4
117,3
0,0
0,1
0,0
0,0
Övriga Europa
143,1
143,7
0,0
0,0
0,0
0,0
Kina
322,1
297,4
0,4
0,4
0,0
0,2
USA
127,3
114,2
0,1
0,1
0,0
0,0
Övriga EU
Schweiz
Övriga länder
Totalt
421,6
409,2
0,0
0,0
0,0
0,0
5 001,0
5 345,8
3 294,3
3 348,2
210,9
227,1
Personal i slutet av året
Finland
2012
2011
5 414
5 660
Tyskland
1 876
2 305
Sverige
1 450
1 440
Storbritannien
720
753
Ryssland
531
586
Polen
430
465
Slovakien
399
397
Frankrike
228
521
Baltikum
140
126
Övriga Europa
174
179
Övriga länder
85
93
11 447
12 525
Totalt
Uppgifter om viktiga kunder
Koncernens omsättning från en kund uppgick till 383,4 miljoner euro
(560,6), vilket motsvarar ca 7,7 procent av hela koncernens omsättning
(10,5). Summan ingår i segmenten Virkesanskaffning och Kartong- och
pappersindustri.
NOTER TILL BOKSLUTET 4 — BOKSLUT 2012 67
5.Företagsförvärv, tillgångar till försäljning
samt sålda verksamheter
Förvärv under år 2011
Metsä Fibre löste i juni 2011 in sina egna aktier av UPM-Kymmene
Abp enligt det ägaravtal som Metsä Fibres ägare ingick år 2009. Inlösenpriset var 142,8 miljoner euro. Det ursprungliga inlösenpriset hade
upptagits som en skuld, men då det avvek från det slutgiltiga priset,
upptogs 31,0 miljoner euro som goodwill. Som en följd av arrangemanget ökade innehavet utan bestämmande inflytande i koncernen
med 1,3 %-enheter.
Företagsförvärv
Förvärv under år 2012
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande
Metsäliitto Osuuskunta använde sin köpoption den 24.4.2012 angående UPM-Kymmene Abp:s ägarandelen om 11,00 procent i Metsä
Fibre Oy. Inklusive överlåtelseskatt var aktiernas pris 152,4 miljoner
euro. Efter köpet äger Metsäliitto Osuuskunta 67,81 procent i Metsä
Fibre. Bokvärdet av Metsä Fibres nettoförmögenhet var vid anskaffningen 516,3 miljoner euro. På grund av förvärvet minskade innehavet
utan bestämmande inflytande med 83,6 miljoner euro och vinstmedlen
med 68,8 miljoner euro.
Metsäliitto Osuuskunta köpte 81 procent i Biokraft Oy av Vapo Oy
för 7,0 miljoner euro 12.6.2012. Efter förvärvet äger Metsäliitto Osuuskunta 100 procent i Biokraft Oy. Bokvärdet av Biokrafts nettoförmögenhet var vid anskaffningen 8,8 miljoner euro. Som en följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 7,2 miljoner
euro och vinstmedlen ökade med 0,2 miljoner euro.
Under år 2012 har koncernen för 4,9 miljoner euro förvärvat en til�läggsandel om 0,7 procent i Metsä Board Oyj. Efter förvärvet äger koncernen 42,49 procent av Metsä Board Oyj. Bokvärdet av Metsä Boards
nettoförmögenhet var vid anskaffningen 680,9 miljoner euro. Som en
följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande
med 4,6 miljoner euro och vinstmedlen med 0,6 miljoner euro.
Inverkan på eget kapital 31.12.2012 hänförligt till moderföretagets
ägare från förvärv eller försäljning av innehav utan bestämmande
inflytande
Innehav utan bestämmande inflytande
Under år 2011 anskaffade koncernen för 3,3 miljoner euro en andel om
0,75 procent av aktierna i Metsä Board Oyj. Efter anskaffningen äger
koncernen 41,78 procent av aktierna i Metsä Board Oyj. På grund av
anskaffningarna minskade innehavet utan bestämmande inflytande
med 6,6 miljoner euro och vinstmedlen ökade med 2,4 miljoner euro.
Tillgångar till försäljnng
Metsä Board klassificerade år 2012 det franska pappersfabriket Alizays
byggnader och maskiner, totalt 20,4 miljoner euro, som en tillgång till
försäljning. I samband med klassificeringen återförde Metsä Board tidigare bokade nedvärderingar om 10,7 miljoner euro. Alizay har inga
skulder till försäljning. Metsä Board klassificerade också Simpele Papers
gamla pappersmaskin som en tillgång till försäljning.
Metsä Board klassificerade år 2011 Premium Paper -verksamheten i
Metsä Board Zanders Reflex -fabrik som en tillgång till försäljning.
Verksamheten hade inga tillgångar eller skulder.
År 2011 klassificerade Metsä Board sitt intresseföretag Plastiroll Oy
som en tillgång till försäljning 31.12.2011. I januari 2012 sålde Metsä
Board sin andel om 39 procent i Plastiroll Oy (not 16).
Tillgångar till försäljnng
Milj. euro
2012
Milj. euro
Från ökning av ägarandel / Metsä Fibre Oy
-68,8
Materiella anläggningstillgångar
268,3
Andelar i intresseföretag
Från minskning av ägarandel / Metsä Fibre Oy
Från ökning av ägarandel / Biokraft Oy
Från ökning av ägarandel / Metsä Board Oyj
Från inverkan av övrig verksamhet
Nettoinverkan på eget kapital
68 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 5
0,2
Tillgångar totalt
not
2012
14
20,6
2011
0,0
0,0
6,8
20,6
6,8
-0,6
-0,5
198,6
Sålda verksamheter
Metsä Board sålde år 2012 Premium Paper -verksamheten i Reflex
-fabriken. Till avtalet hörde hela Premium Paper -verksamheten med
därtill hörande fastigheter och ca 100 arbetstagare. Från försäljningen
av verksamheten bokfördes ingen vinst eller förlust. Från försäljningen
realiserades ett negativt kassaflöde om 2,9 miljoner euro. Under år 2012
inträffade inga andra betydande företagsförsäljningar.
Metsä Board sålde i september 2011 det österrikiska företaget
M-real Hallein GmbH. Den erhållna köpeskillingen var 31,7 miljoner
euro och försäljningen resulterade i en förlust om 0,8 miljoner euro.
Under år 2011 såldes inga andra företag.
Sålda verksamheter totalt
Milj. euro
Materiella och immateriella
anläggnigstillgångar
not
13
Omsättningstillgångar
2012
2011
0,6
33,3
0,0
18,9
Kundfordringar och övriga
fordringar
0,3
9,0
Likvida medel
3,0
3,8
Tillgångar totalt
3,9
65,0
Uppskjutna skatteskulder
19
Pensionsåtaganden
0,0
2,4
1,2
4,6
1,8
0,0
0,0
2,0
Leverantörsskulder och övriga
skulder
0,1
23,9
Skulder totalt
3,1
32,9
Nettotillgångar
0,7
32,2
Avsättningar
Finansieringsskulder
26
6.Entreprenaduppdrag
I koncernen är det endast affärslinjen Byggnadsprodukter i segmentet
Träproduktindustri som bokför intäkter från entrepenaduppdrag. I
koncernens omsättning för år 2012 ingår 8,0 miljoner euro (20,1) i
intäkter från entreprenaduppdrag.
I koncernens resultaträkning 2012 ingick 3,1 miljoner euro (2,0) i
förverkligade kostnader och bokförda vinster (förlusterna avdragna)
från pågående entreprenaduppdrag. I balansräkningen ingick 2,7 miljoner euro (2,2) i förskottsbetalningar för pågående entreprenaduppdrag.
7.Övriga rörelseintäkter
Omräkningsdifferenser och övriga
Vederlag totalt
Försäljningsförlust
Kontant erhållen köpeskilling
-0,1
0,3
0,2
31,7
Milj. euro
-0,4
-0,8
Försäljningsvinster
0,2
2012
2011
18,4
20,4
Hyresintäkter
5,2
4,9
31,7
Sålda tjänster
13,9
11,5
Likvida medel i sålda företag
-3,0
-3,8
Offentliga bidrag
14,0
22,8
Inverkan på kassaflödet
-2,8
27,9
Övriga
25,4
35,8
Totalt
76,8
95,3
Försäljning av innehav utan bestämmande inflytande
Metsäliitto Osuuskunta, Metsä Board Oyj och japanska Itochu Corporation kom 11.4.2012 överens om en affärstransaktion där Itochu Corporation köper en strategisk ägarandel om 24,90 procent i Metsä Fibre
Oyj. Arrangemanget verkställdes 3.5.2012. I transaktionen sålde Metsäliitto Osuuskunta en ägarandel om 17,62 procent i Metsä Fibre Oyj för
334,0 miljoner euro och Metsä Board en ägarandel om 7,28 procent i
Metsä Fibre Oyj för 138,1 miljoner euro till Itochu Corporation
Transaktionen ökade innehavet utan bestämmande inflytande med
202,8 miljoner euro och vinstmedlen med 268,3 miljoner euro. Efter
transaktionen äger Metsäliitto Osuuskunta 50,20 procent, Metsä Board
Oyj 24,90 procent och Itochu Corporation 24,90 procent av aktierna i
Metsä Fibre Oyj. Arrangemanget ledde till att innehavet utan bestämmande inflytande ökade med 9,66 %-enheter i Metsä Group. Arvoden
betalda i samband med affären uppgick till 0,9 miljoner euro och de
bokfördes direkt i eget kapital.
De mest betydande försäljningsvinsterna under år 2012 var Metsä
Boards fastighetsförsäljningar i Finland om 3,9 miljoner euro samt
Metsä Board Sveriges försäljningar av elcertifikat om 8,0 miljoner euro.
De mest betydande försäljningsvinsterna under år 2011 var Metsä
Boards fastighetsförsäljningar i Finland om 10,6 miljoner euro samt
Metsä Board Sveriges försäljningar av elcertifikat om 4,6 miljoner euro.
De offentliga bidragen gäller ersättningar för utbildnings-, hälsovårds- och forskningsutgifter, energistöd samt utsläppsrättigheter för
koldioksid enligt programmet för EU:s utsläppshandel.
NOTER TILL BOKSLUTET 6–7 — BOKSLUT 2012 69
8.Rörelsekostnader
Milj. euro
Arvoden betalda till ledamöterna i förvaltningsrådet
2012
2011
Järvinen Hannu
ordförande
57 000
56 600
Paajanen Juha
vice ordförande
22 800
20 000
Euro
2012
2011
Material och tjänster
Övriga medlemmar
totalt
Material, förnödenheter och varor
Inköp under perioden
Förändring av lager
2 466,8
2 783,3
22,8
17,1
Distributionskostnader
627,4
612,6
Övriga köpta tjänster
345,4
356,8
3 462,4
3 769,7
Personalkostnader
Löner och arvoden
Aktiebonusersättningar (not 37)
466,4
593,4
2,9
0,7
Lönebikostnader
Pensioner
Förmånsbestämda planer
5,5
10,9
57,4
60,5
Övriga lönebikostnader
177,4
197,2
Lönebikostnader totalt
240,3
268,6
Personalkostnader totalt
709,5
862,7
46,0
40,1
101,5
98,4
Avgiftsbestämda planer
Övriga rörelsekostnader
Hyror
Köpta tjänster
Förlust på sålda långfristiga tillgångar
Övriga rörelsekostnader
Övriga rörelsekostnader totalt
0,8
1,2
257,7
319,3
406,0
459,0
Köpta tjänster innehåller tjänster förknippade med produktionen och
distributionskostnader för sålda produkter. Övriga rörelsekostnader
innefattar bl.a. tjänster, energi- och fastighetskostnader samt administriva kostnader.
Hyrorna för år 2012 innehåller en kostnad om 5,4 miljoner euro förknippad till avslutade hyresavtal för outnyttjade verksamhetslokaler.
Utgifterna för forskning och utveckling uppgick år 2012 till 19,6
miljoner euro (19,4).
Arvoden utbetalda till nyckelpersoner inom ledningen
Ledningens nyckelpersoner omfattar ledamöterna i förvaltningsrådet,
styrelsen samt ledningsgruppen inklusive koncernchefen.
Arvoden betalda till ledningens nyckelpersoner totalt
Milj. euro
2012
2011
Löner och arvoden
5,1
7,0
Aktiebonus
0,0
0,0
Pensionskostnader
3,0
4,0
Totalt
8,1
11,0
70 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 8
80 300
156 900
1 200
171 000
Totalt
Köpta tjänster
Material och tjänster totalt
Fd. ledamöter i förvaltningsrådet
90 000
169 800
156 900
Arvoden betalda till ledamöterna i styrelsen
Euro
Asunta Martti
ordförande
Jordan Kari
vice ordförande
2012
2011
86 640
85 440
0
0
48 000
47 300
Halonen Eino
51 600
48 600
Hiltunen Arto
49 800
49 200
Jääskeläinen Saini
48 000
47 650
Parpala Juha
48 000
48 150
Saukkonen Timo
48 000
48 150
Tukeva Antti
50 400
48 000
430 440
422 490
Aminoff Mikael
Totalt
Belöningssystemet för ledningen består av en fast månadslön, en resultatlön, ledningens pensionsförmån, ledningsgruppens aktieinnehavssystem samt ledningens aktiebonussystem.
Genom ett styrelsebeslut kan koncernchefen på grundval av koncernchefens avtal erhålla en resultatlön som motsvarar 6 månaders lön
och som grundar sig på resultatet, kassaflödet och de personliga målen.
År 2012 erhöll koncernchefen totalt 1 362 171 euro (2 813 700) i
lön arvoden och andra förmåner från Metsä Groups företag. Metsäliitto Osuuskunta betalade ut 1 054 878 euro (1 027 766) i lön och
naturaförmåner, 196 766 euro (1 674 522) i resultatlön samt i aktiearvoden 0 euro (0). De övriga koncernbolagen betalade ut totalt 110 527
euro (111 412) i lön, arvoden och andra förmåner till koncernchefen.
Maximibeloppen av resultatlönen för de ledamöter i koncernens ledningsgrupp som är anställda av Metsäliitto Osuuskunta kan variera
enligt uppdragets resultateffekt och uppgå till ett belopp som motsvarar
personens lön för 6 månader. Kriterierna för resultatlönesystemet
utgörs av resultatkraven på koncernnivå och inom det egna ansvarsområdet.
Till ledningsgruppens ledamöter inom de företag som hör till Metsä
Group (exklusive koncernchefen) utbetalades år 2012 som löner och
naturaförmåner 2 814 891 euro (2 958 999), som resultatlöner 357 057
euro (667 965) och som aktiearvoden 0 euro (0).
Koncernchefen har en uppsägningstid på 6 månader. Om koncernchefen blir uppsagd av styrelsen har denne rätt till ett avgångsvederlag
som motsvarar den totala lönen för 24 månader. Avgångsvederlag betalas inte om koncernchefen själv avgår från sin tjänst. Uppsägningstiden
för ledningsgruppens övriga ledamöter är 6 månader. Vid uppsägning
har de övriga ledamöterna i ledningsgruppen rätt till en ersättning som
motsvarar 6–18 månaders lön.
Ledningens aktiebonussystem och ledningsgruppens aktieinnehavssystem presentera i not 37.
Koncernchefen har via tilläggspensionssystemet i regel rätt att gå
i pension vid en ålder av 60 år. Nivån för koncernchefens pension är
60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Denna beräknas
utifrån en femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen.
Om koncernchefens anställningsavtal upphör före pensionsåldern, är
han berättigad till ett fribrev.
Utgifterna för koncernchefens förmånsbestämda pensionsplaner år
2012 var 1,0 miljon euro (1,0) och för de avgiftsbestämda planerna 0,2
miljoner euro (0,5).
Ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp har ett separat förmånsbaserat pensionsavtal med en fastställd pensionsålder på 62 år.
Pensionen är högst 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen.
Totallönen beräknas i sin tur utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Ledamöterna har rätt till fribrev om
anställningen inom Metsä Group upphör före pensionsåldern.
Utgifterna för de förmånsbestämda pensionsplanerna för övriga
ledamöter inom ledningsgruppen år 2012 var 1,1 miljoner euro (1,9)
och för de avgiftsbestämda planerna 0,6 miljoner euro (0,6).
Revisionsarvoden
Som koncernens oberoende huvudrevisor verkade år 2012 KPMG Oy
Ab och år 2011 PricewaterhouseCoopers Oy. Revisionsarvoden har
betalats för revision av årsboksluten och för relaterande tjänster i enlighet med lokala krav. Arvoden för skattetjänster innehåller skatterådgivning och -planering.
9.Avskrivningar och nedskrivningar
2012
Milj. euro
2011
Avskrivningar
Övriga immateriella tillgångar
14,1
15,2
Byggnader och konstruktioner
43,5
48,9
199,2
205,1
Maskiner och inventarier
Övriga materiella tillgångar
Totalt
3,5
4,4
260,3
273,7
Nedskrivningar
Goodwill
0,0
6,7
Övriga immateriella tillgångar
0,2
0,5
Land- och vattenområden
0,0
1,2
Byggnader och konstruktioner
-6,8
38,2
Maskiner och inventarier
-2,3
28,2
Övriga materiella tillgångar
-2,3
5,5
-11,3
80,2
249,1
353,9
Totalt
Avskrivningar och nedskrivningar totalt
Nedskrivning av goodwill enligt segment
Träproduktindustri
0,0
6,7
Totalt
0,0
6,7
Arvoden till huvudrevisorn
Milj. euro
KPMG
PwC
2012
2011
Revisionsarvoden
1,2
1,9
Arvoden för skattetjänster
0,0
0,3
Övriga arvoden
0,0
0,3
Totalt
1,3
2,5
Nedskrivning av övriga immateriella
tillgångar och materiella anläggningstillgångar enligt segment
0,0
1,8
-2,3
0,2
Kartong- och pappersindustri
-10,8
71,5
Mjuk- och matlagningspapper
1,8
0,0
-11,3
73,5
-11,3
80,2
Träproduktindustri
Massaindustri
Totalt
Arvoden till andra revisorssamfund än KPMG var 1,2 miljoner euro år
2012. Arvoden till andra revisorssamfund än PricewaterhouseCoopers
var 0,7 miljoner euro år 2011.
Nedskrivningar totalt
I nedskrivningarna ingår i Massaindustrin år 2012 en återföring om 2,3
miljoner euro från Metsä Fibres fabrik i Kaskö. Återföringen baserar sig
på försäljningen av bark- och oljepannorna till Metsä Board.
Nedskrivningarna inom Kartong- och pappersindustrin innehåller
återföringar om 10,7 miljoner euro som hänför sig till Metsä Board
Alizays byggnader och maskiner som 31.12.2012 klassificerades som
tillgångar till försäljning.
I nedskrivningarna för Mjuk- och matlagningspapper ingår en nedskrivning om 1,8 miljoner euro som hänför sig till Metsä Tissues kraftverk i Polen och stängningen av PM 5.
Nedskrivningarna år 2011 innehåller 4,4 miljoner euro nedskrivningar av goodwill i Träproduktindustrins verksamhet Home & Living
och 2,3 miljoner euro nedskrivningar av goodwill i verksamheten Engineered Wood. Nedskrivningarna baserade sig på nedskrivningsprövningar. I december 2011 bokförde Träproduktindustri också nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar om 1,8 miljoner euro.
I nedskrivningarna ingår år 2011 dessutom i segmentet Kartongoch pappersindustri nedskrivningar om 71,5 miljoner euro: 12,2 miljoner euro i anslutning till omstruktureringar vid Metsä Boards Äänekoskifabrik och stängningen av PM 2, 36,5 miljoner euro i anslutning
till försäljningen av massafabriket Metsä Board Hallein, 14,8 miljoner
NOTER TILL BOKSLUTET 8 — BOKSLUT 2012 71
euro i anslutning till planerna att upphäva de förlustbringande verksamheterna på fabrikerna i Metsä Board Gohrsmühle och Reflex samt 7,7
miljoner euro i anslutning till planerna att stänga Metsä Board Alizay
Paper -fabriken.
Nedskrivningar av tillgångar
Prövningsprinciper
Bokföringsvärdena för tillgångar eller så kallade kassagenererande enheter prövas i händelse av eventuella nedskrivningar. En kassagenererande
enhet är ett rörelsesegment eller en mindre enhet, till vilken ett återvinningsvärde kan fastställas. Om det finns indikationer på ett nedskrivningsbehov av en tillgång eller en kassagenererande enhet eller om
enhetens bokföringsvärde inkluderar eller har allokerats ett goodwillvärde, beräknas återvinningsvärdet för tillgången eller den kassagenererande enheten. Återvinningsvärdet är det nyttjandevärde som är baserat
på tillgångens eller den kassagenererande enhetens kassaflöden eller
dess nettoförsäljningsvärde.
Resultatet av goodwillprövningarna värderas genom att jämföra
återvinningsvärdet (V) med den kassagenererande enhetens bokföringsvärde (B) enligt följande:
Förhållande
V
0–5 %
>
B
V
5–10 %
>
B
V
10–15 %
>
B
V
15–20 %
>
B
V
20–50 %
>
B
V
50 %-
>
B
Träproduktindustri / Metsä Wood
Prövningar av nedskrivningsbehov inom Träproduktindustri baserar sig
på läget i slutet av november 2012.
I prövningen för år 2012 är nyttjandevärdet baserat på enhetens
genererade kassaflöden. De kassaflöden som kan återvinnas av de kassagenererande enheter som ska testas är baserade på femårsprognoser och
de jämt växande kassaflödena som följer dessa prognoser.
Den huvudsakliga utgångsinformationen för prognoserna utgörs av
prisutvecklingsprognoser för sågade trävaror och skivprodukter, prognoser om efterfrågan på och leveransmängder av dessa produkter, kostnadsutveckling för de viktigaste råvarorna och övriga produktionsfaktorer som timmer, lim och energi samt utveckling av personalkostnaderna
och de övriga fasta kostnaderna. Prognoserna påverkas även av genomföringen av beslutade besparingsåtgärder samt av beslutade och planerade investeringar.
Prisutvecklingsprognoserna för försäljningspriserna och de centrala
produktionsfaktorerna består, med beaktande av ledningens bedömning, av de informationskällor som finns tillgängliga för branschen.
Siffrorna för år 2013 är baserade på den preliminära budgeten vid testtillfället.
Vid de nedskrivningsprövningarna av goodwillvärdet som gjorts har
man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år använt en tillväxtfaktor på 2 procent, som enligt ledningen motsvarar de kassagenererande enheternas tillväxt på lång sikt. Som utgångsvärde för de vikti-
72 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 9
gaste förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena efter prognosperioden har man också använt ledningens vision om
ändringar i dessa faktorer.
Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den
senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Träproduktindustrins eget och främmande kapital. Som WACC har man vid de tester
som gjorts på läget i slutet av november 2012 använt 4,81 procent
(5,62). Både de kommande kassaflödena och diskonteringsräntan har
beräknats efter skatt.
Kassagenererande enheter i Träproduktindustri, till dem hänförligt
goodwill och resultatet av prövningen 30.11.2012:
Enhet
Goodwill, Me
Resultat (V-B)/B
Metsä Wood Merk
0,4
över 50 %
CEE försäljningsbolagen
0,9
20–50 %
Tallsågarna
5,0
över 50 %
Metsä Wood UK
0,8
över 50 %
Totalt
7,1
Känslighetsanalys enligt viktigaste premisser
Kassagenererande enhet
V–B
milj. euro
Metsä Wood
Merk
2,4
• Ett stigande försälj• - Höjningen i
ningsbidrag under en
försäljningsbi5-års testperiod
draget 0,9 %-enhe(accumulerat 4 %)
ter lägre
• WACC baserad på
• WACC 0,9 %-enheräntenivå och kreditter högre
risk vid tidpunkten för
prövning
CEE
0,8
försäljningsbolagen
• Ett stigande medelpris • Höjningen i medelunder en 5-års testpepriset 1,0 %-enheriod (accumulerat 4 %)
ter lägre
• WACC baserad på
• WACC 0,3 %-enheräntenivå och kreditter högre
risk vid tidpunkten för
prövning
Tallsågarna
• Ett stigande medelpris • Höjningen i medelunder en 5-års testpepriset 1,6 %-enheriod (accumulerat 4 %)
ter lägre
• WACC baserad på
• WACC 2,1 %-enheräntenivå och kreditter högre
risk vid tidpunkten för
prövning
17,3
Viktig premiss
Förändring så att
V=B
I tabellen nämns de antaganden för vilka återvinningsvärdet på den kassagenererande enheten är mest känslig. Vid bedömningen av hur stor
förändring som behövs i ett viktigt antagande konstaterades ingen
märkbar korrelation med övriga antaganden som påverkar återvinningsvärdet. Slutprodukternas priser regleras mest av utbudet och efterfrågan på marknaden, och producenternas kostnadsförändringar har
ingen större betydelse på produktpriserna.
Massaindustri / Metsä Fibre
Metsäliitto genomför en komplett nedskrivningsprövning av Massa­
industrin minst en gång per år, under det fjärde kvartalet, och baserar
testet på läget den 30 september. Dessutom görs en känslighetsanalys
varje kvartal. Om känslighetsanalysen ger indikationer på nedskrivning,
görs en komplett prövning. Kontrollutskottet går igenom resultaten av
nedskrivningsprövningen.
Den kassagenererande enheten Massaindustri består av Metsä Fibre
-koncernen samt de goodwill och gängse värden som allokerats av
Metsä Group.
I prövningen för år 2012 är nyttjandevärdet baserat på genererade
kassaflöden. De kassaflöden som kan återvinnas av de kassagenererande
enheter som ska testas är baserade på femårsprognoser och de jämt växande kassaflödena som följer dessa prognoser.
De centrala testförutsättningarna är baserade på uppskattningar av
Metsäliittos ledning och marknadsprognoser. De viktigaste faktorer
som påverkar förutsättningarna är utvecklingen av marknadspriset för
massa, valutakurser, leveransmängder samt kostnadsutvecklingen av
virke och energi. Därtill påverkas nyttjandevärdet märkbart av diskonteringsräntan för de kommande kassaflödena.
Vid de prövningar av goodwillvärdet som gjorts på läget 30.9.2012
och tidigare har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år
använt 2 procent som tillväxtfaktor. Som utgångsvärde för de viktigaste
förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena
efter prognosperioden har man använt ett genomsnittsvärde för en
prognosperiod på fem år och för de fasta kostnaderna värdet för prognosperiodens femte år.
Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den
senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsäliittos eget
och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC).
Både de framtida kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats
efter skatt och de diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena
redovisas i enlighet med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har
man vid de tester som gjorts på läget 30.9.2012 använt 4,41 procent
(5,22).
Kassagenererande enheten Massaindustri, till den hänförligt goodwill 30.9.2012 och resultatet av prövningen 30.9.2012:
Enhet
Massaindustri
Goodwill, Me Resultat (V-B)/B
389,8
över 50 %
På basen av prövningen 30.9.2012 konstaterades att förändringarna i
viktiga antaganden måste vara mycket betydliga för att bokföringsvärdet skall överträffa återvinningsvärdet. Den använda diskonteringsräntan borde vara 31,7 procent efter skatt eller medelpriset på massa under
estimeringsperioden cirka 23 procent lägre än den prognos som använts
i prövningen och vilken uppgjorts av en utomstående expert.
De centrala testförutsättningarna är baserade på uppskattningar av
Metsä Boards ledning och marknadsprognoser. De viktigaste faktorer
som påverkar förutsättningarna är utvecklingen av medelpriset för pappers- och kartongprodukter, leveransmängderna, valutakurserna och
kapacitetsutnyttjandet, kostnadsutvecklingen av de viktigaste råvarorna
såsom trä, massa, kemikalier och energi samt utvecklingen av personalkostnaderna och de övriga fasta kostnaderna och diskonteringsfaktorn
för kassaflödena. De väsentligaste premisserna är desamma som för år
2011.
Metsä Boards andel av Metsä Fibres återvinningsbara kassaflöde,
bokföringsvärde och goodwill (45 miljoner euro) som ingår i ”Andelar
i intresseföretag”, allokeras till de kassagenererande enheterna i förhållande till deras massainköp.
Vid de prövningar av goodwillvärdet som gjorts på läget 30.9.2012
och tidigare har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år
använt 2 procent som tillväxtfaktor. Som utgångsvärde för de viktigaste
förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena
efter prognosperioden har man använt ett genomsnittsvärde för en
prognosperiod på fem år och för de fasta kostnaderna värdet för prognosperiodens femte år.
Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den
senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsä Boards eget
och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC).
Då WACC beräknats, har man i det främmande kapitalet beaktat
marknadens syn på Metsä Boards kreditriskpremie. Både de framtida
kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de
diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet
med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester
som gjorts på läget 30.9.2012 använt 5,88 procent (6,55) och för Metsä
Fibres del 4,41 procent (5,22). Enligt ledningen så avviker inte riskfaktorerna för de framtida kassaflödena i de kassagenererande enheterna
nämnvärt från varandra.
Mest betydande kassagenererande enheter i Metsä Board, till dem
hänförligt goodwill 31.12.2012 och resultatet av prövningen
30.9.2012:
Enhet
Goodwill, Me Resultat (V-B)/B
Falskartong 1)
20,8
över 50 %
Lainer 1)
17,3
över 50 %
Kyro Paper 1)
1,4
över 50 %
Husum obestrukna papper
7,7
över 50 %
Husum bestrukna papper
0,0
0–5 %
Zanders 1)
0,6
5–10 %
över 50 %
Kartong- och pappersindustri / Metsä Board
Marknadsmassa 1)
10,1
Metsä Board genomför en komplett nedskrivningsprövning minst en
gång per år, under det fjärde kvartalet, och baserar testet på läget den
30 september. Dessutom görs en känslighetsanalys varje kvartal. Om
känslighetsanalysen ger indikationer på nedskrivning, görs en komplett
prövning. Kontrollutskottet går igenom resultaten av känslighetsanalysen eller nedskrivningsprövningen varje kvartal.
I prövningen för år 2012 är de kassagenererande enheterna desamma
som för 2011 med undantag av Alizay.
I prövningen för år 2012 har nyttjandevärdet varit som bas för alla
enheter som prövats. Återvinningsvärdena för de kassagenererande
enheter som skall prövas grundar sig på femårsprognoser samt på jämt
växande kassaflöden som följer dessa prognoser.
Totalt
57,9
1) Goodwill innehåller andelen av Metsä Fibres goodwill (45 miljoner euro), som i Metsä Boards
koncernbalans ingår i ”Andelar i intresseföretag”
När det gäller följande kassagenererande enheter har en möjlig förändring i ett viktigt antagande som följd att bokföringsvärdet överträffar
återvinningsvärdet. I tabellen nämns de antaganden för vilka återvinningsvärdet på den kassagenererande enheten är mest känslig. Vid
bedömningen av hur stor förändring som behövs i ett viktigt antagande
konstaterades ingen märkbar korrelation med övriga antaganden som
påverkar återvinningsvärdet. Slutprodukternas priser regleras mest av
NOTER TILL BOKSLUTET 9 — BOKSLUT 2012 73
utbudet och efterfrågan på marknaden, och producenternas kostnadsförändringar har ingen större betydelse på produktpriserna.
Kassagenererande enhet
V–B
milj. euro
Viktig
premiss
Förändring så att
V=B
Husum bestrukna 4, 3
papper
• WACC baserad på
• WACC 0,10 %-enheräntenivå och kreditter högre
risk vid tidpunkten för
prövning
Zanders
• WACC baserad på
• WACC 0,25 %-enheräntenivå och kreditter högre
risk vid tidpunkten för
prövning
3, 3
Mjuk- och matlagningspapper / Metsä Tissue
Metsä Tissues goodwill har prövats 31.12.2012 och i prövningen har
nyttjandevärdet använts.
I prövningen av Metsä Tissue -koncernens goodwill har som kassagenerande enhet använts koncernens segment. Mjukpappersverksamheten är fördelad på fyra geografiska områden och dessutom bildar matlagningspapperen ett eget segment. Prövningen har ändrats från i fjol,
då de kassagenererande enheterna baserade sig på kund- och produktsegment. Vid beräkning av nyttjandevärdet har man använt budgeter
och prognoser för nästkommande tre år som godkänts av ledningen.
Kassaflödena efter tre år har extrapolerats genom att man använt den
förutsedda genomsnittliga tillväxtprocenten inom branschen, vilken
förutsätts fortsätta på en 2 procents nivå, förutom på området CEE där
tillväxten antas vara 3 procent.
Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den
senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsä Tissues eget
och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC).
Då WACC beräknats, har man i det främmande kapitalet beaktat
marknadens syn på Metsä Tissues kreditriskpremie. Både de framtida
kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de
diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet
med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester
som gjorts på läget 31.12.2012 använt 5,3 procent (5,3). Enligt ledningen så avviker inte riskfaktorerna för de framtida kassaflödena i de
kassagenererande enheterna nämnvärt från varandra.
Mest betydande kassagenererande enheter i Metsä Tissue, till dem
hänförligt goodwill och resultatet av prövningen 31.12.2012:
74 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 9
Enhet
Goodwill, Me Resultat (V-B)/B
Nord-Öst Europa (NEE)
36,1
över 50 %
Skandinavien (SCD)
64,7
över 50 %
Västra Europa (WE)
14,4
över 50 %
Mellersta-Östra Europa (CEE)
29,8
20–50 %
4,0
över 50 %
Baking & Cooking
Totalt
149,0
I ovannämnda kassagenererande enheter överstigs prövningsresultatet
märkbart (> 50 %), förutom i CEE (46 %).
På basen av prövningen 31.12.2012 konstaterades att förändringarna i viktiga antaganden måste vara mycket betydliga för att bokföringsvärdet skall överträffa återvinningsvärdet. Angående de kassagenererande enheter, i vilka en möjlig förändring i premisserna skulle leda
till att V < B, borde diskontoräntan i verksamheten CEE vara 7,7 procent efter skatt eller produktpriserna under estimatperioden i medeltal
2,3 procent lägre än de använda.
10.Finansiella intäkter och kostnader
Milj. euro
2012
11.Inkomstskatter
2011
Kursdifferenser
Kommersiella poster
Säkring / ej säkringsredovisning
Ineffektiv andel av säkringar i nettoinvesteringar i utländska enheter
Övriga
Kursdifferenser totalt
6,9
-6,0
6,7
-1,6
Milj. euro
2012
2011
Skatt baserad på periodens beskattningsbara inkomst
-75,6
-97,1
Skatt för tidigare räkenskapsperioder
Uppskjutna skatter
-0,2
-0,3
Övriga skatter
1,7
-2,5
Totalt
2,4
2,3
0,1
4,6
43,9
33,9
-0,2
-0,3
-31,8
-58,9
2012
2011
Avstämning av inkomstskatt
Milj. euro
Övriga finansiella intäkter
Ränteintäkter
7,2
7,4
Resultat före skatt
Utdelningar
8,0
1,2
Skatt enligt skattesats i Finland
15,3
8,7
Övriga finansiella intäkter totalt
Övriga finansiella kostnader
Värdering av finansiella tillgångar och
skulder
Värdeförändring i finansiella tillgångar
134,5
-97,7
32,9
-25,4
Förändring i Finlands skattesats från
26,0 % till 24,5 %
0,0
-9,7
Förändring i Sveriges skattesats från
26,3 % till 22,0 %
-9,8
0,0
Skillnad mellan finländska och
utländska skattesatser
0,0
-1,4
Skattefria intäkter
-2,7
-4,2
Icke-avdragsgilla kostnader
12,2
32,2
0,0
1,7
-10,6
-15,4
-0,1
0,0
0,6
-2,2
Nedskrivningar av goodwill
- " - från säkring av verkligt värde
17,6
-8,8
- " - från föremålet för säkring av
verkligt värde
Användning av skattemässiga underskott
som inte bokförts tidigare
-6,6
13,4
11,5
2,4
Icke bokförda uppskjutna skattefordringar från beskattningsbara förluster
Vinster och förluster av derivat
(ej säkring)
Värdering totalt
Räntekostnader från finansiella skulder värderade till periodiserade
anskaffningsutgifter
-126,1
-135,0
-10,9
-9,4
Övriga finansiella kostnader totalt
-125,5
-142,0
Finansiella intäkter och kostnader
totalt
-107,8
-131,0
Övriga finansiella kostnader
8,6
82,9
Resultatandelar i intresseföretag
-1,2
-1,0
Skatter från tidigare
räkenskapsperioden
-0,1
-4,6
2,4
3,8
Inkomstskatt i resultaträkningen
31,8
58,9
Effektiv skattesats, %
23,7
-60,3
Övriga
Sveriges riksdag godkände i november 2012 en förändring av företagsskattesatsen från 26,3 procenttill 22,0 procent. Förändringen trädde i
kraft 1.1.2013. De uppskjutna skattefordringarna och -skulderna
anknytna till Sverige har från 31.12.2012 uträknats enligt den nya
skattesatsen. Inverkan av förändringen år 2012 var 9,8 miljoner euro.
Företagsskatten i Finland ändrades från 26,0 procent till 24,5 procent den 1 januari 2012. De uppskjutna skattefordringarna och -skulderna anknytna till Finland har den 31.12.2011 uträknats enligt den
nya skattesatsen. Inverkan av förändringen år 2011 var 9,7 miljoner
euro.
Skatter anknytna till övrigt totalresultat presenteras i not 12.
NOTER TILL BOKSLUTET 9–10 — BOKSLUT 2012 75
12.Poster i övrigt totalresultat
2012
Milj. euro
Bokfört i
övrigt totalresultat
2011
Omklassifi­
cering
Totalt
Säkring av kassaflödet
vinster och förluster
bokförda mot eget kapital
7,0
bokförda som justeringar till
omsättningen
-4,5
bokförda som justeringar till
omsättningen
2,8
Säkring av ränteflödet
-6,1
Säkring av ränteflödet
vinster och förluster
bokförda mot eget kapital
vinster och förluster
bokförda mot eget kapital
-8,9
bokförda som justeringar till
finansposterna
-5,2
bokförda som justeringar till
finansposterna
0,0
Säkring av råvaror
-4,2
Säkring av råvaror
vinster och förluster
bokförda mot eget kapital
vinster och förluster
bokförda mot eget kapital
-2,9
bokförda som justeringar till
inköpen
-4,9
4,4
-18,9
bokförda som justeringar till
inköpen
1,6
Totalt
-0,5
Finansiella tillgångar som kan
säljas
Totalt
0,6
-28,6
-9,7
-38,4
Finansiella tillgångar som kan
säljas
vinster och förluster från
uppskattning till verkligt värde
-17,3
överfört till övriga
rörelseintäkter
0,0
-17,3
0,0
25,0
överfört till övriga
rörelseintäkter
-17,3
Totalt
0,0
25,0
Omräkningsdifferenser
17,9
Omräkningsdifferenser
3,4
Vinster och förluster från
säkring av nettoinvesteringar
-2,3
Vinster och förluster från
säkring av nettoinvesteringar
2,4
Totalt
15,6
15,6
0,1
0,1
Övriga poster
Totalt
-6,5
4,4
-2,1
Skatter hänförliga till poster i övrigt totalresultat
5,8
5,8
Övriga poster
0,0
0,0
Totalt
2,2
-9,7
-7,5
Före
skatt
Skatte­
effekt
Efter
skatt
-38,4
9,3
-29,1
23,7
2011
Skatte­
effekt
Efter
skatt
-0,5
0,2
-0,3
Finansiella tillgångar som kan
säljas
-17,3
4,6
-12,7
Omräkningsdifferenser
15,6
0,6
16,1
0,1
0,0
-2,1
5,3
Övriga poster
Totalt
Milj. euro
Säkringar av kassaflödet
Finansiella tillgångar som kan
säljas
25,0
-1,3
Omräkningsdifferenser
5,8
-0,4
5,4
0,1
Övriga poster
0,0
0,0
0,0
3,2
Totalt
-7,5
7,6
0,1
Sveriges riksdag godkände i november 2012 en förändring av företagsskattesatsen från 26,3 procent till 22,0 procent. Förändringen trädde i
kraft 1.1.2013. De uppskjutna skattefordringarna och -skulderna
anknytna till Sverige har från 31.12.2012 uträknats enligt den nya
skattesatsen.
76 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 9–10
25,0
Skatter hänförliga till poster i övrigt totalresultat
Före
skatt
Säkringar av kassaflödet
0,0
Totalt
2012
Milj. euro
Totalt
Säkring av valutaflödet
vinster och förluster
bokförda mot eget kapital
Totalt
Omklassifi­
cering
Säkring av kassaflödet
Säkring av valutaflödet
vinster och förluster från
uppskattning till verkligt värde
Milj. euro
Bokfört i
övrigt totalresultat
Företagsskatten i Finland ändrades från 26,0 procent till 24,5 procent
den 1 januari 2012. De uppskjutna skattefordringarna och -skulderna
anknytna till Finland har från 31.12.2011 uträknats enligt den nya skattesatsen.
13.Immateriella tillgångar
Goodwill enligt segment
Immateriella tillgångar 2012
Milj. euro
Övriga
immateriella
Goodwill rättigheter
Anskaffningsvärde
1.1.2012
528,5
464,2
Pågående
projekt
Totalt
11,6
1 004,3
Omräkningsdifferens
5,3
0,7
0,0
6,0
Ökningar
0,0
22,2
7,0
29,1
Minskningar
0,0
-6,7
0,0
-6,7
Överföringar mellan
poster
0,0
9,2
-8,5
0,7
533,8
489,6
10,1
1 033,5
Ackumulerade
avskrivningar och
nedskrivningar 1.1.2012
0,0
-243,6
0,0
-243,6
Omräkningsdifferens
0,0
-0,5
0,0
-0,5
Ackumulerad avskrivning på minskningar
0,0
-2,5
Anskaffningsvärde
31.12.2012
2012
2011
Virkesanskaffning
2,4
2,4
Träproduktindustri
7,1
7,1
Massaindustri
3,9
3,9
Milj. euro
0,0
-2,5
Periodens
avskrivningar
0,0
-14,1
0,0
-14,1
Nedskrivningar
0,0
-0,2
0,0
-0,2
Ackumulerade avskrivningar 31.12.2012
0,0
-260,9
0,0
-260,9
Bokvärde 1.1.2012
528,5
220,6
11,6
760,7
Bokvärde 31.12.2012
533,8
228,8
10,1
772,7
Övriga
immateriella
Goodwill rättigheter
Pågående
projekt
Totalt
984,0
Kartong- och pappersindustri
12,7
12,7
Mjuk- och matlagningspapper
149,0
143,7
Övrig verksamhet
390,4
390,4
Elimineringar
Totalt
-31,7
-31,7
533,8
528,5
Övrig verksamhet innehåller goodwill om 389,8 miljoner euro som
uppkom i samband med Metsä Fibre -affären och goodwill om 0,6 miljon euro från förvärvet av Metsä Tissue. Vid nedskrivningsprövningarna har goodwillet hänförligt till Metsä Fibre allokerats till Massaindustrin och goodwillet hänförligt till Metsä Tissue till Mjuk- och matlagningspapper.
I Metsä Group har inga utvecklingsutgifter aktiverats.
Bokvärdet och marknadsvärdet för utsläppsrättigheterna i övriga
immateriella tillgångar 31.12.2012 uppgick till 7,7 miljoner euro (9,4).
Ursprungligen upptogs dessa till ett värde om 9,5 miljoner euro (20,9).
Bland övriga immateriella rättigheter upptas också aktiverade utvecklings- och produktionsutgifter för betydande nya ADB-tillämpningar
samt patenter, licenser och varumärken.
Immateriella tillgångar 2011
Milj. euro
Anskaffningsvärde
1.1.2011
503,3
469,7
11,0
0,8
-0,2
0,0
0,6
31,0
26,0
9,7
66,7
Minskningar
0,0
-40,6
0,0
-40,6
Överföringar mellan
poster
0,0
9,3
-9,1
0,2
535,2
464,2
11,6
1 011,0
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2011
0,0
-238,2
0,0
-238,2
Omräkningsdifferens
0,0
0,2
0,0
0,2
Ackumulerad avskrivning på minskningar
0,0
10,2
0,0
10,2
Omräkningsdifferens
Ökningar
Anskaffningsvärde
31.12.2011
Periodens avskrivningar
0,0
-15,2
0,0
-15,2
Nedskrivningar
-6,7
-0,5
0,0
-7,2
Ackumulerade avskrivningar 31.12.2011
-6,7
-243,6
0,0
-250,3
Bokvärde 1.1.2011
513,6
220,9
19,2
753,7
Bokvärde 31.12.2011
528,5
220,6
11,6
760,7
Nedskrivningarna innehåller 4,4 miljoner euro nedskrivningar av goodwill i Träproduktindustrins verksamhet Home & Living och 2,3 miljoner euro nedskrivningar av goodwill i verksamheten Engineered Wood.
Nedskrivningarna baserade sig på nedskrivningsprövningar.
NOTER TILL BOKSLUTET 11–12 — BOKSLUT 2012 77
14.Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar 2012
Milj. euro
Anskaffningsvärde 1.1.2012
Mark- och
vattenområden
Byggnader och
konstruktioner
Maskiner och
inventarier
Övriga
materiella
tillgångar
Pågående
projekt
Totalt
84,0
1 474,2
6 147,0
147,6
89,3
7 942,1
Omräkningsdifferens
0,4
11,0
58,4
1,3
2,0
73,0
Ökningar
0,7
12,1
61,5
0,6
112,2
187,1
Minskningar
0,0
-6,8
-49,0
-0,9
0,0
-56,8
Överföringar mellan poster
0,0
38,3
68,1
3,2
-110,4
-0,7
Tillgångar till försäljning
0,0
-50,0
-523,7
-2,5
0,0
-576,2
Anskaffningsvärde 31.12.2012
84,9
1 478,8
5 762,2
149,4
93,2
7 568,5
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
1.1.2012
-15,4
-936,1
-4 737,2
-124,5
0,0
-5 813,1
Omräkningsdifferens
0,0
-7,6
-44,2
-1,0
0,0
-52,8
Ackumulerad avskrivning på minskningar
0,0
6,6
47,2
-4,0
0,0
49,8
Tillgångar till försäljning
0,0
41,4
511,7
2,5
0,0
555,6
Periodens avskrivningar
0,0
-43,5
-199,2
-3,5
0,0
-246,2
Nedskrivningar
0,0
6,8
2,3
2,3
0,0
11,4
Ackumulerade avskrivningar 31.12.2012
-15,4
-932,3
-4 419,4
-128,2
0,0
-5 495,2
Bokvärde 1.1.2012
68,6
538,1
1 409,8
23,1
89,3
2 129,0
Bokvärde 31.12.2012
69,5
546,5
1 342,8
21,2
93,2
2 073,3
I nedskrivningarna ingår i Massaindustrin år 2012 en återföring om 2,3
miljoner euro från Metsä Fibres fabrik i Kaskö. Återföringen baserar sig
på försäljningen av bark- och oljepannorna till Metsä Board.,
Nedskrivningarna inom Kartong- och pappersindustrin innehåller
återföringar om 10,7 miljoner euro som hänför sig till Metsä Board
Alizays byggnader och maskiner som 31.12.2012 klassificerades som
tillgångar till försäljning.
I nedskrivningarna för Mjuk- och matlagningspapper ingår en nedskrivning om 1,8 miljoner euro som hänför sig till Metsä Tissues kraftverk i Polen och stängningen av PM 5.
Materiella anläggningstillgångar 2011
Milj. euro
Anskaffningsvärde 1.1.2011
Mark- och Byggnader och
vattenområden konstruktioner
120,6
1 568,1
Maskiner och
inventarier
Övriga
materiella
tillgångar
Pågående
projekt
Totalt
6 176,1
145,0
73,3
8 083,1
Omräkningsdifferens
0,1
-2,7
3,3
0,0
-1,7
-1,1
Ökningar
0,4
15,6
109,5
0,9
89,5
215,9
-38,2
-111,3
-203,1
-0,3
-2,7
-355,6
1,2
4,5
61,2
2,1
-69,1
-0,2
84,0
1 474,2
6 147,0
147,6
89,3
7 942,1
-48,0
-956,3
-4 687,9
-109,7
0,0
-5 801,9
0,0
1,5
-2,0
0,0
0,0
-0,5
33,8
105,9
185,9
-4,9
0,0
320,7
-258,4
Minskningar
Överföringar mellan poster
Anskaffningsvärde 31.12.2011
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
1.1.2011
Omräkningsdifferens
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Periodens avskrivningar
Nedskrivningar
Ackumulerade avskrivningar 31.12.2011
0,0
-48,9
-205,1
-4,4
0,0
-1,2
-38,2
-28,2
-5,5
0,0
-73,0
-15,4
-936,1
-4 737,2
-124,5
0,0
-5 813,1
Bokvärde 1.1.2011
78,4
542,8
1 373,0
30,8
109,8
2 134,7
Bokvärde 31.12.2011
68,6
538,1
1 409,8
23,1
89,3
2 129,0
78 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 13–14
I december 2011 bokförde Träproduktindustri nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar om 1,8 miljoner euro.
I nedskrivningarna ingår dessutom i segmentet Kartong- och pappersindustri nedskrivningar om 71,5 miljoner euro: 12,2 miljoner euro
i anslutning till omstruktureringar vid Metsä Boards Äänekoskifabrik
och stängningen av PM 2, 36,5 miljoner euro i anslutning till försäljningen av Metsä Board Hallein, 14,8 miljoner euro i anslutning till planerna att upphäva de förlustbringande verksamheterna på fabrikerna i
Metsä Board Gohrsmühle och Reflex samt 7,7 miljoner euro i anslutning till planerna att stänga Metsä Board Alizay Paper -fabriken.
Som säkring för banklån, pensionslån samt övriga skulder har ställts
fastigheter och lösöre för ett värde av 289,5 miljoner euro (302,7).
I anskaffningsvärdet på materiella anläggningstillgångar ingår tillgångar som hyrts med avtal om finansiell leasing enligt följande:
Milj. euro
Anskaffningsvärde
1.1.2012
Mark­
områden
0,0
Byggnader
18,4
Maskiner
och inventarier
51,1
69,5
0,0
-7,5
-33,5
-41,1
Bokvärde 31.12.2012
0,0
10,9
17,5
28,4
Milj. euro
Maskiner
och invenByggnader
tarier
Biologiska tillgångar, växande skog, redovisas till anskaffningsvärdet.
Förändringar i marknadsvärdet redovisas varje år i resultaträkningen. I
slutet av år 2012 ägde koncernen skog närmast bara i Finland. Markområdena i skogarna redovisas som mark- och vattenområden bland
anläggningstillgångar.
Koncernen har långfristiga skogsarrendeavtal i Ryssland och Lettland. Dessa tas inte upp i balansräkningen eftersom inga priser eller
fasta grunder för fastställandet av priserna anges i avtalen. Staten fastställer priset i regel en gång om året eller oftare. I praktiken följer priset
aktionspriserna på kortfristiga avverkningsrätter. Med långfristiga
avverkningsrätter säkerställs i första hand tillgången på virke.
2012
Milj. euro
Totalt
Ackumulerade
avskrivningar
Mark­
områden
15.Biologiska tillgångar
2011
1.1.
8,5
7,9
Förvärv under perioden
0,2
0,1
Avyttringar under perioden
0,0
0,0
Avverkning under perioden
-1,2
-0,9
Vinster/förluster från uppskattning till
verkligt värde
0,9
1,3
31.12.
8,4
8,5
2012
2011
69,6
79,8
Totalt
Anskaffningsvärde
1.1.2011
0,1
19,5
82,8
102,4
Ackumulerade
avskrivningar
0,0
-6,8
-40,0
-46,8
Bokvärde 31.12.2011
0,1
12,7
42,8
55,6
16.Andelar i intresseföretag
Milj. euro
Ökningarna i materiella anläggningstillgångar under 2012 innehåller
tillgångar om 3,7 miljoner euro (4,1), vilka hyrts via finansiella leasingavtal.
Under år 2012 aktiverades lånekostnader om 0,8 miljon euro (0,7).
Räntesatsen var 3,35–3,66 procent (3,93), vilken motsvarade kostnaderna för det lån som använts för att finansiera projekten.
Under år 2012 erhöll Metsä Fibres fabrik i Joutseno ett energiunderstöd om 2,0 miljoner euro från arbets- och näringsministeriet för byggandet av ett förgasningsverk. Understödet har bokförts som ett avdrag
till anskaffningsutgiften.
1.1.
Resultatandelar
Utdelningar
4,8
4,2
-4,6
-5,2
0,7
1,4
-4,7
-3,1
Tillgångar till försäljning
0,0
-6,8
Omräkningsdifferens
0,8
-0,6
66,6
69,6
Ökningar
Minskningar
31.12.
Resultatandelarna innehåller år 2011 en förlust om 4,3 miljoner euro
som uppstod då Metsä Board sålde alla sina aktier (35 %) i intresseföretaget Myllykoski Paper Oy. Resultatandelarna innehåller också en nedskrivningsförlust om 3,4 miljoner euro från Metsä Board Zanders’
intresseföretag i Kina och Ungern.
Metsä Tissue Oyj köpte 45 procent av aktierna i Mäntän Energia Oy
15.1.2012. Efter förvärvet äger Metsä Tissue 90 procent av Mäntän
Energia.
Metsäliitto Osuuskunta sålde sin andel om 50 procent i Thosca
Holz GmbH 6.7.2012.
Metsä Board Oyj klassificerade 31.12.2011 sitt intresseföretag
Plastiroll Oy som en tillgång till försäljning. Metsä Board sålde sin
andel om 39 procent i Plastiroll i januari 2012 (not 5).
I intresseföretagens bokvärde 31.12.2012 ingår goodwill hänförligt
till Thosca Holz GmbH 0,0 miljoner euro (1,6) och till företaget ZAO
HC Vologodskiye Lesopromyshlenniki 1,3 miljon euro (1,3).
NOTER TILL BOKSLUTET 14 — BOKSLUT 2012 79
Mest betydande intresseföretag 2012
Milj. euro
Finsilva Oyj
HemTillland gångar
Finland
Katrinefors Kraftvärme
Ab
Sverige
Lohjan Biolämpö Oy
Finland
Mäntän Energia
Finland
Suomen Metsäsijoitus Oy
Finland
196,5
Skul- Omsätt- Resulder
ning
tat
Innehav,
%
133,9
18,0
5,6
49,9
19,7
19,1
11,4
0,1
50,0
15,5
13,8
1,3
0,0
46,0
9,1
5,4
12,4
0,2
90,0
16,5
0,1
0,7
0,3
25,0
Skul- Omsätt- Resulder
ning
tat
Innehav,
%
Mest betydande intresseföretag 2011
Milj. euro
Finsilva Oyj
HemTillland gångar
Finland
199,4
134,4
Katrinefors Kraftvärme
Ab
17,7
5,8
49,9
Sverige
19,6
Mäntän Energia
Finland
9,1
19,7
10,9
0,1
50,0
6,7
12,5
0,3
Plastiroll Oy
Finland
45,0
22,5
5,0
27,1
2,3
Suomen Metsäsijoitus Oy
Finland
39,0
17,1
0,3
0,8
0,6
25,0
Inget av intresseföretagen noteras offentligt.
Transaktioner med intresseföretag
Milj. euro
2012
2011
Försäljning
16,1
11,8
Inköp
94,1
95,1
Ränteintäkter
0,1
0,1
Räntekostnader
0,0
0,0
energin producerad av Hämeenkyrön Voima Oy via G10-serien. Dessutom har koncernen en cirka 2,0 procents andel i Olkiluoto 3, som är
under byggnad, via B2-aktierna i Pohjolan Voima.
Ägarandelen i Pohjolan Voima Oy värderas varje kvartal till verkligt
värde via metoden för diskonterade kassaflöden och det vägda medeltalet av värderingen enligt tidigare transaktioner. Den genomsnittliga
vägda kapitalkostnaden som använts är 3,38 procent (4,07). För energins del har ett 12 månaders löpande medeltal för elprisförväntningar
använts, vilket utjämnar de kortvariga fluktiationerna i marknadspriset
för el. Förändringen i verkligt värde minskad med den kalkylmässiga
skatteskulden enligt finländsk skattesats, redovisas i eget kapital i fonden för verkligt värde. Anskaffningsutgiften för Pohjolan Voima Oy är
40,0 miljoner euro (34,1) och verkligt värde 347,9 miljoner euro
(359,3). Kärnkraftsaktiernas verkliga värde var 329,9 miljoner euro
(349,2), varav B-serien 304,7 miljoner euro (311,6) och B2-serien 25,2
miljoner euro (37,6), kolkraftsaktiernas (C2-serien) -4,4 miljoner euro
(-6,0) och vattenkraftsaktiernas (A-serien) 10,5 miljoner euro (9,5) och
G10-serien 12,0 miljoner euro (6,6).
Metsä Board tecknade år 2012 aktier i G10-serien om 5,4 miljoner
euro.
Intressentavtalet gällande aktierna i Pohjolan Voima Oy begränsar
den fria handeln med aktier till andra än intressenter. Övriga icke-noterade aktier, vilkas verkliga värde inte tillförlitligt kan bestämmas, har
värderats till anskaffningspris med avdrag för eventuella nedskrivningar.
Fordringar
Långfristiga
1,5
1,5
Kortfristiga
1,9
2,6
Skulder
Långfristiga
0,0
0,0
Kortfristiga
6,0
8,6
18.Övriga finansiella tillgångar
Milj. euro
2012
2011
Räntebärande lånefordringar
Av intresseföretag
1,5
0,5
Av övriga
7,3
6,1
Totalt
8,9
6,7
Förmånsbestämda pensionplaner (not 25)
6,5
4,5
Av övriga
1,8
1,4
Totalt
8,3
5,9
17,2
12,6
17.Finansiella tillgångar som kan säljas
Räntefria fordringar
Milj. euro
2012
2011
0,4
0,4
Icke-noterade aktieplaceringar
355,8
367,5
Totalt
356,2
367,9
Offentligt noterade aktieplaceringar
Finansiella tillgångar som kan säljas är offentligt noterade och ickenoterade aktier. De offentligt noterade aktiernas verkliga värde är baserade på bokslutsdagens börsnoteringar.
Mest betydande icke-noterade aktier består av en 3,4 procents andel
i Pohjolan Voima Oy. Företaget producerar el och värme åt sina intressenter i Finland. Företaget gör affärer med sina intressenter. Priset på el
och värme baserar sig på produktionskostnader, och det betalda priset
är vanligtvis lägre än marknadspriset.
Koncernen har rätt till en 6,6 procents andel av energin producerad
av Olkiluoto kärnkraftverk (OL1 och OL2) via B-aktierna i Pohjolan
Voima, till en cirka 6,7 procents andel av energin producerad av kolkraftverket Meri-Pori via C2-aktierna och en 84,0 procents andel av
80 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 15–16
Övriga finansiella tillgångar totalt
19.Uppskjutna skatter
Avstämning mot balansen 2012
Milj. euro
1.1.2012
Bokfört i
resultat­
räkningen
Bokfört i övrigt
totalresultat
Omräkningsdifferenser
Förvärv /
Avytringar
31.12.2012
Uppskjutna skattefordringar i
balansräkningen
Pensionsåtaganden och övriga
avsättningar
16,7
-1,4
Interna bidrag
14,4
14,4
Underskottsavdrag och övriga avdrag
20,5
0,6
0,1
21,3
Övriga temporära skillnader
27,3
-1,2
-2,1
0,5
24,5
0,6
Totalt
Kvittat mot uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skattefordringar i
balansräkningen
15,4
0,0
14,3
-14,5
79,0
12,4
-16,6
-17,2
-0,6
2,5
61,8
11,7
-14,1
0,0
75,4
-15,4
0,6
0,0
60,0
Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
Avskrivningsdifferens och skattefria
avsättningar
163,4
-23,8
2,3
141,8
Förvärvad nettoförmögenhet och
biologiska tillgångar värderade till
verkligt värde
83,7
-3,7
0,0
80,1
Finansieringstillgångar till försäljning
värderade till verkligt värde
79,8
Säkring av eget kapital
Övriga temporära skillnader
61,0
-18,7
0,0
-1,5
1,5
52,7
-2,6
-2,1
4,5
6,8
0,0
335,5
52,6
379,6
-31,5
-19,4
Kvittat mot uppskjutna skattefordringar
-17,2
-0,6
2,5
Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
362,4
-32,2
-16,9
6,8
0,0
320,2
1.1.2011
Bokfört i
resultat­
räkningen
Bokfört i övrigt
totalresultat
Omräkningsdifferenser
Förvärv /
Avytringar
31.12.2011
Totalt
-15,4
Avstämning mot balansen 2011
Milj. euro
Uppskjutna skattefordringar i
balansräkningen
Pensionsåtaganden och övriga
avsättningar
17,6
-1,0
0,2
16,7
Interna bidrag
17,5
-3,1
0,0
14,4
Underskottsavdrag och övriga avdrag
14,5
6,0
0,0
20,5
Övriga temporära skillnader
27,7
-4,2
9,4
-5,6
77,2
-2,2
9,4
-5,4
-14,6
1,7
-4,3
62,6
-0,5
5,1
-5,4
0,0
61,8
-0,1
-2,4
163,4
Totalt
Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen
27,3
0,0
79,0
-17,2
Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
Avskrivningsdifferens och skattefria
avsättningar
190,6
-24,7
0,0
Förvärvad nettoförmögenhet och
biologiska tillgångar värderade till
verkligt värde
92,6
-8,8
0,0
83,7
Finansieringstillgångar till försäljning
värderade till verkligt värde
78,1
1,6
79,8
-2,0
2,0
62,1
-0,6
-0,9
-7,9
-7,9
-2,4
379,6
-7,9
-2,4
362,4
Säkring av eget kapital
Övriga temporära skillnader
Totalt
423,4
-36,1
2,7
Kvittat mot uppskjutna skattefordringar
-14,6
1,7
-4,3
Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen
408,8
-34,4
-1,6
0,0
52,7
-17,2
NOTER TILL BOKSLUTET 19 — BOKSLUT 2012 81
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kan kvittas mot varandra,
ifall det finns en lagligt verkställbar rätt att kvitta skattefordringarna
och -skulderna som baserar sig på årets beskattningsbara resultat och de
uppskjutna skatterna hänför sig till samma skattetagare.
Vid utgången av 2012 hade koncernen skattemässiga nettoförluster
på 80,9 miljoner euro (78,4), av vilka bokförts uppskjutna skattefordringar om 21,3 miljoner euro (20,5). Dessa förluster har uppkommit
närmast i Finland, Frankrike, Tyskland, Slovakien och Ryssland. De
rörelseförluster om vars utnyttjande råder osäkerhet och för vilka därför
inte redovisats uppskjutna skattefordringar utgjorde 1 326,0 miljoner
euro (1 222,6). Dessa beskattningsbara nettoförlusterna har uppkommit närmast i Finland, Sverige, Frankrike, Tyskland, Österrike, Polen
och Ryssland. De uppskjutna skattefordringarna från förlusterna uppgick 31.12.2012 till 383,3 miljoner euro (352,3).
Koncernen hade 31.12.2012 beskattningsbara nettoförluster på
totalt 1 406,9 miljoner euro, varav 1 311,5 miljoner euro inte förfaller.
Av förlusterna förfaller 17,0 miljoner euro under åren 2013–2017 och
resten under senare år.
21.Kundfordringar och övriga fordringar
Milj. euroa
2012
2011
Kortfristiga finansieringstillgångar
med resultatinverkan som bokförs till
verkligt värde
1.1.
0,0
1,0
Minskningar
0,0
-1,0
Förändring i verkligt värde
0,0
0,0
31.12.
0,0
0,0
Räntebärande lånefordringar
Av intresseföretag
0,1
0,1
Av övriga
1,9
2,1
2,1
2,2
Totalt
Kundfordringar och övriga räntefria
fordringar
Av intresseföretag
Kundfordringar
2,2
3,1
Övriga fordringar
0,0
0,0
0,3
0,1
2,5
3,3
Kundfordringar
575,2
597,1
Lånefordringar
0,0
0,0
86,8
94,1
Resultatregleringar
20.Omsättningstillgångar
Av övriga
Milj. euro
2012
2011
Övriga fordringar
Omsättningstillgångar
Material och förnödenheter
Varor under tillverkning
Färdiga produkter
Förskottsbetalningar
Totalt
271,0
316,2
37,7
38,4
381,6
390,5
34,5
36,4
724,8
781,3
Under år 2012 bokfördes som kostnader 1,4 miljoner euro för att få
omsättningstillgångarnas bokföringsvärde att motsvara nettorealiseringsvärdet (20,2). Kostnaderna har bokförts i resultaträkningen under
”Material och tjänster”.
Under år 2011 bokfördes motsvarande kostnader om 11,8 miljoner
euro till planerna på att lägga ner fabriket Metsä Board Alizay Paper,
4,7 miljoner till planerna på att lägga ner de förlustbringande verksamheterna i Metsä Board Gohrsmühle och Reflex och 2,4 miljoner till
omstruktureringarna vid Metsä Board Äänekoski Paper.
82 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 19–21
39,1
38,5
701,1
729,6
Totalt
703,6
732,9
Kundfordringar och övriga fordringar
totalt
705,7
735,1
Resultatregleringar
Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan är i huvudsak offentligt noterade masskuldebrevslån som enbart
anskaffats för handelsändamål.
Koncernen har inga lånefordringar på koncernbolagens verkställande direktörer eller deras suppleanter, ej heller på ledamöterna i styrelsen eller därmed jämförbara organ. Metsäliitto Management Oy, som
grundats för att administrera aktiebelöningssystemet för ledamöterna i
koncernens ledningsgrupp och som konsolideras som ett dotterbolag i
koncernbokslutet, behandlas närmare i not 37.
22.Kassa och banktillgodohavanden
Osäkra kundfordringar
I kundfordringar från andra har avdragits följande poster
Milj. euro
1.1.
Ökning
Minskning
31.12.
2012
2011
5,4
9,2
2,2
1,7
-2,4
-5,6
5,2
5,4
Koncernen har år 2012 bokfört nedskrivningsförluster av kundfordringar om 1,0 miljoner euro (0,6).
2012
2011
Kortfristiga placeringar till
periodiserad anskaffningsutgift
401,0
183,5
Kontanter och bankkonton
117,5
146,9
Totalt
518,5
330,4
Milj. euro
Kortfristiga placeringar utgörs av företags- och bankcertifikat samt
depositioner, vars ursprungliga löptid är under tre månader.
Fördelning av kundfordringar från andra
Milj. euro
Icke förfallna
2012
2011
500,2
536,5
Förfallna
61,6
52,3
31–60 dagar
7,5
2,2
61–90 dagar
0,4
1,9
91–180 dagar
1,0
0,7
Under 30 dagar
Över 180 dagar
31.12.
4,6
3,5
575,2
597,1
Väsentliga poster i anknytning till aktiva resultatregleringar
2012
2011
1,1
0,8
1,1
0,8
Periodiseringar av personalkostnader
1,5
2,4
Räntor
6,2
1,3
Försäkringar
1,5
4,4
Milj. euro
Långfristiga
Övriga
Totalt
Kortfristiga
0,3
0,3
29,9
30,1
Totalt
39,4
38,6
Resultatregleringar totalt
40,5
39,4
Försäljningsperiodiseringar
Övriga
NOTER TILL BOKSLUTET 21–22 — BOKSLUT 2012 83
23.Eget kapital
Förändringar i andelskapitalet
Andelskapital
A-tilläggsandelskapital
B-tilläggsandelskapital
C-tilläggsandelskapital
Totalt
149,1
366,1
46,4
10,9
572,6
Betalda andelsavgifter
4,1
22,4
15,6
0,0
42,1
Överfört från räntor
1,8
22,7
0,0
0,0
24,5
-3,6
-16,2
-1,4
-0,1
-21,3
Milj. euro
Andelskapital 1.1.2012
Återbetalda andelar
Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld
-3,6
-15,0
-4,7
-0,2
-23,5
Andelskapital 31.12.2012
147,9
380,0
55,9
10,6
594,5
Andelskapital 1.1.2011
539,2
145,7
347,1
35,6
10,8
Betalda andelsavgifter
5,1
15,7
16,2
0,0
37,1
Överfört från räntor
2,0
20,2
0,0
0,0
22,1
Återbetalda andelar
-3,2
-12,2
-2,0
0,0
-17,4
Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld
-0,4
-4,6
-3,4
0,0
-8,4
149,1
366,1
46,4
10,9
572,6
Milj. euro
Andelskapital
A-tilläggsandelskapital
B-tilläggsandelskapital
C-tilläggsandelskapital
Totalt
31.12.2012
52,8
135,7
20,0
3,8
212,3
3,6
15,0
4,7
0,2
23,5
49,2
120,8
15,3
3,6
188,9
Andelskapital 31.12.2011
Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld
Förändring
31.12.2011
Förändring
31.12.2010
Fond för verkligt värde och övriga fonder
Milj. euro
Fond för verkligt värde
2012
2011
78,4
85,7
1,2
1,2
Omvärderingsöverskott
94,9
94,9
Reservfond
Uppskrivningsfond
60,0
56,8
Fonder enligt stadgarna
0,1
0,1
Fond för investerat fritt eget kapital
1,6
1,6
236,1
240,2
Totalt
Andelskapital
Andelens nominella belopp är en (1) euro. Medlemmens skyldighet att
ta andelar bestäms utgående från arealen av den skogsmark som medlemmen äger och den kommun i vilken skogsmarken är belägen, dock så
att medlemmen är skyldig att ta högst 30 000 andelar.
Tilläggsandelar
Tilläggsandelar finns av tre slag: A-, B- och C-tilläggsandelar. Tilläggsandelarnas nominella belopp är en (1) euro. De betalda tilläggsandelarna utgör tilläggsandelskapitalet. Om utgivandet av av tilläggsandelar
om om betalning av och övriga villkor för dem beslutar Metsäliittos styrelse. Villkoren för tilläggsandelar i samma serie kan avvika från varandra, varvid sådana tilläggsandelar kan märkas med avvikande kännetecken. Endast en medlem vars andelskapital är till fullo betalt kan ta
tilläggsandelar. Antalet A-tilläggsandelar är minst en (1) och högst niohundra miljoner. Antalet B-tilläggsandelar är minst en (1) och högst
84 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 21–22
0,4
4,6
3,4
0,0
8,4
48,8
116,1
11,9
3,6
180,5
trehundra miljoner. Antalet C-tilläggsandelar är minst en (1) och högst
etthundra miljoner. Räntan på tilläggsandelarna kan avvika från räntan
på de egentliga andelarna. Därtill kan tilläggsandelarna också innehålla
andra ekonomiska fördelar. Tilläggsandelskapitalet kan nedsättas
genom ändring av stadgarna så att tilläggsinsatserna återbetalas till medlemmarna eller till den till vilken medlemmens rättigheter har övergått.
En medlem kan teckna A-tilläggsandelar mot det nettobelopp som
Metsäliitto betalar för virkesaffärer. Också med räntan som betalas åt
Metsäliittos medlemmar kan A-tilläggsandelar tecknas. Teckning kan
dock endast ske inom gränsen för maximibeloppet för A-tilläggsandelar.
Från och med början av 2012 lanserade Metsäliitto Osuuskunta en
ny placeringsprodukt, Kapitalbonus, där medlemmarna kan teckna nya
A-tilläggsandelar med ett nominellt värde av en euro i blandemission,
enligt emissionsvillkoren separat varje år till det pris som styrelsen fastställt. De nya A-tilläggsandelarna erbjuds för teckning mot inkomster
av virkesförsäljning eller andelsräntor. Fondökningen i blandemissionen
kan maximalt uppgå till 100 miljoner euro.
En medlem kan teckna B-tilläggsandelar efter eget behov. Teckning
kan dock endast ske inom gränsen för maximibeloppet för B-tilläggsandelar.
Till C-tilläggsandelen hör en fördel om rätt till tilläggsränta som
bestäms av kursutvecklingen för Metsä Board Oyj:s B-aktie. Den eventuella tilläggsräntan uträknas enligt följande: Om den enligt handelsvolymen vägda genomsnittliga handelskursen för Metsä Boards B-aktie
under fem handelsdagar före 15.2.2013 (”Avslutskurs”) överskrider 2,5
euro (”Gränspris”) på Helsingforsbörsen, betalas en sådan tilläggsränta
på varje C-tilläggsandel som motsvarar differensen mellan Avslutskursen och Gränspriset, ändå högst en (1) euro per C-tilläggsandel.
Rätten till tilläggsränta har behandlats som ett inbäddat derivat
enligt IAS 39. För rätten till tilläggsränta har bokförts en skuld om 0,9
miljoner euro (1,1) i bokslutet 31.12.2012.
Till medlemmarna kan av Metsäliittos överskott utdelas ränta, överskottsutbetalningar eller annan ersättning. Det belopp som utdelas får
inte överskrida det utdelningsbara överskottet enligt senast fastställda
bokslut med beaktande av de begränsningar som stipulerats i lagen om
andelslag i kapitel 8 paragraferna 3–5. För återbetalning av tilläggsandelar och andelar kan en tredjedel av det utdelningsbara överskottet enligt
den senast fastställda balansräkningen användas.
Omräkningsdifferenser
Till fonden för omräkningsdifferenser bokförs de omräkningsdifferenser som uppkommit vid omräkningen av de utländska enheternas bokslut. Då villkoren för säkringsredovisning har uppfyllts, förs också de
vinster och förluster med avdrag av uppskjuten skatt, som uppkommit
vid säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter, mot omräkningsdifferenser.
Fond för verkligt värde
Till fond för verkligt värde bokförs värdeförändringar i finansiella tillgångar som innehas till försäljning samt förändringar i verkligt värde
efter kalkylerad skatt, för de derivatinstrument som används för säkring
av kassaflöden.
Reservfond och fonder enligt stadgarna
Reservfonden och fonder enligt stadgarna är närmast grundade och
utökade på beslut av bolagsstämma eller fullmäktige.
Fond för investerat fritt eget kapital
Fonden för investerat fritt eget kapital innehåller placeringar som till
sin natur är eget kapital samt teckningspriset för aktier till den del, som
den uttryckligt enligt beslut inte skall bokföras som aktiekapital. Metsä
Board Oyj övergick till värdeandelssystemet år 1993. Tidsfristen för
övergången till värdeandelssystemet gick ut 11.10.2001. Metsä Board
sålde i november 2001 de aktier som inte inom tidsfristen överflyttats
och deponerade medlen för 10 år i Södra Finlands länsstyrelse, varifrån
de kunde lösas ut av innehavarna. I november 2011 gick tidsfristen ut
och Regionförvaltningsverket deponerade de outlösta medlen till
Metsä Board. Dessa medel har bokförts i fonden för investerat fritt eget
kapital.
Räntor på andelskapitalet
Efter bokslutet har styrelsen föreslagit att räntor på andelskapitalet om
totalt 39,7 miljoner euro skall betalas (37,8 miljoner euro år 2011).
Andelen av andelskapitalets räntor som behandlades som finansieringskostnader uppgick år 2012 till 10,0 miljoner euro (8,8).
24.Innehav utan bestämmande inflytande
Uppskrivningsfond
Till uppskrivningsfonden bokförs uppskrivningar av markområden och
värdepapper i långfristiga tillgångar.
Mest betydande innehav utan bestämmande inflytande
2012
2011
Omvärderingsöverskott
Metsä Fibre -koncernen
288,6
212,4
Ett omvärderingsöverskott hänförligt till den tidigare ägarandelen i
Metsä Fibre uppstod år 2009 i samband med allokeringen av det verkliga värdet för de förvärvade Metsä Fibre -aktierna.
Metsä Board -koncernen
139,8
69,8
Metsä Tissue -koncernen
69,9
69,6
Milj. euro
Övriga
1,8
8,2
Totalt
500,0
359,9
NOTER TILL BOKSLUTET 23 — BOKSLUT 2012 85
25.Pensionsåtaganden
Förmånsbestämda pensionsplaner
Poster i balansräkningen
Koncernen har flera förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner på olika håll i världen. Planerna följer de olika ländernas lokala
regler och praxis. De flesta av koncernens pensionsplaner är avgiftsbestämda.
Den mest betydande pensionsplanen i Finland är APL, där förmånerna bestäms direkt utifrån förmånstagarens förvärvsinkomster.
I Finland finns även pensionsplaner som pensionsfonden Metsäliiton
Toimenhaltijain Eläkesäätiö ansvarar för. Pensionsfondens planer är förmånsbestämda och har fonderats i förväg. I Finland finns dessutom
övriga avgifts- och förmånsbestämda pensionsplaner.
De utländska pensionsplanerna består av såväl förmånsbestämda
som avgiftsbestämda planer.
Milj. euro
2012
2011
Nuvärdet av fonderade åtaganden
139,0
128,9
Nuvärdet av icke-fonderade åtaganden
Marknadsvärde på plantillgångar
Oredovisade aktuariella vinster och
förluster
103,4
89,7
242,4
218,6
-117,1
-108,1
-27,5
-9,3
Tidigare intjänad pensionkostnad
0,0
0,0
Reduceringar
0,3
0,5
98,1
101,7
Nettoskuld i balansräkningen
Poster i resultaträkningen
2012
2011
Förmånsbestämda pensionsplaner
98,1
101,7
Avgiftsbestämda pensionsplaner
11,6
16,4
109,7
118,1
Milj. euro
Nettoskuld
Överfinansierade planer bland
tillgångar
Skuld totalt
2012
2011
Utgifter baserade på periodens
arbetsprestationer
2,5
4,7
Ränteutgifter
9,0
9,2
Förväntad avkastning på
förvaltningstillgångarna
-5,1
-4,9
Aktuariella vinster och förluster
-0,1
1,8
Milj. euro
Ersättningar efter avslutad anställning
6,5
4,5
116,2
122,6
Retroaktiva utgifter för
arbetsprestationer
0,0
-0,1
Uppfyllande av förpliktelser
-0,7
0,1
Vinster/förluster hänförliga till
reduceringar
-0,1
0,1
5,5
10,9
I personalkostnader totalt
Avkastningen på förvaltningstillgångarna år 2012 var 7,9 miljoner euro
(4,6).
Förändringar i nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser
Milj. euro
2012
2011
Förmånsbestämda förpliktelser vid
årets början
218,6
197,3
Utgifter baserade på periodens
arbetsprestationer
2,5
4,7
Ränteutgifter
9,0
9,2
Tillskjutna medel från
pensionsberättigade
-0,3
-0,4
22,3
2,8
Retroaktiva utgifter för
arbetsprestationer
0,0
-0,1
Uppfyllande av förpliktelser
0,0
1,0
Aktuariella vinster och förluster
Vinster/förluster hänförliga till
reduceringar
-1,8
0,0
Utbetalda ersättningar
-9,5
-9,7
Övriga justeringar
-1,2
11,5
2,8
2,2
242,4
218,6
Omräkningsdifferens
Förmånsbestämda förpliktelser vid
årets slut
86 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 23–25
Aktuariella antaganden
Förändring av förvaltningstillgångarnas verkliga värde
Milj. euro
Verkligt värde vid årets början
2012
2011
108,1
97,1
Förväntad avkastning
5,1
4,9
Aktuariella vinster och förluster
2,9
-0,2
Tillskjutna medel från
pensionsberättigade
0,2
0,2
Tillskjutna medel från arbetsgivaren
3,7
5,5
Uppfyllande av förpliktelser
-1,4
1,0
Utbetalda ersättningar
-3,3
-2,4
Diskonteringsränta %
4,75–4,8
0–5,7
Förväntad årlig löneökning
0–2,2
0–2,19
2,1
2,0–2,1
0–5
0–3,1
Framtida pensionshöjningar %
Förväntad återstående tjänstgöringstid
(år)
0,0
0,0
Storbritannien
1,9
2,1
Diskonteringsränta %
Förväntad avkastning på tillgångarna %
108,1
3,25
0–5,9
Omräkningsdifferens
117,1
2011
Förväntad avkastning på tillgångarna %
Övriga justeringar
Förvaltningstillgångarnas verkliga
värde vid årets slut
2012
Finland
Förväntad årlig löneökning
Utgifterna för förmånsbestämda pensionsplaner år 2013 beräknas till
4,4 miljoner euro.
Förväntad återstående tjänstgöringstid
(år)
Fördelning mellan olika kategorier av förvaltningstillgångar
Norge
Framtida pensionshöjningar %
4,35
4,7
5,32–5,86
6,26–6,62
2,5–2,8
3,0
2,8
3
10–11
11
2012
2011
Diskonteringsränta %
3,8
3,3
Aktier
31,4
29,2
Förväntad avkastning på tillgångarna %
4,0
4,8
Räntebärande värdepapper
36,2
37,4
Förväntad årlig löneökning
3,5
4,0
Fastigheter
11,3
12,0
Framtida pensionshöjningar %
3,25
3,75
Förväntad återstående tjänstgöringstid
(år)
11,4
11,4
3,2
3,5
%
Masskuldebrevslån
10,1
9,3
Övriga
11,0
12,1
Totalt
100,0
100,0
Sverige
Diskonteringsränta %
Förväntad avkastning på tillgångarna %
Årets och föregående års värden
Milj. euro
Nuvärdet av förmånsbestämda
förpliktelser
Verkligt värde på förvaltningstillgångar
Status fonderade planer
2012
2011
-242,4
-218,6
117,1
108,1
-125,3
-110,5
Förväntad årlig löneökning
3,0
3,0
Framtida pensionshöjningar %
2,0
2,0
11
11
3,76
5,3
Förväntad årlig löneökning
2,0–3,0
2,5
Framtida pensionshöjningar %
2,0–2,5
2,0
10–14,4
10–14,4
0,66
1,0
Förväntad årlig löneökning
2,5
3,0
Framtida pensionshöjningar %
2,5
3,0
Förväntad återstående tjänstgöringstid
(år)
20
21
Diskonteringsränta %
2,3
3,0
Förväntad avkastning på tillgångarna %
2,3
3,5
Förväntad årlig löneökning
1,0
1,5
Framtida pensionshöjningar %
0,0
0,5
Förväntad återstående tjänstgöringstid
(år)
4,7
5,3
Förväntad återstående tjänstgöringstid
(år)
Tyskland
Diskonteringsränta %
Förväntad avkastning på tillgångarna %
Erfarenhetsmässiga justeringar
av värdet på förpliktelser
av värdet på förvaltningstillgångar
-0,9
0,4
1,7
-0,8
Förväntad återstående tjänstgöringstid
(år)
Slovakien
Diskonteringsränta %
Förväntad avkastning på tillgångarna %
Schweiz
NOTER TILL BOKSLUTET 25 — BOKSLUT 2012 87
26.Avsättningar
Milj. euro
1.1.2012
Omräkningsdifferens
Ökning av avsättningar
Ianspråktagna avsättningar
Återföring av
outnyttjade
avsättningar
Diskonteringsinverkan
31.12.2012
27.Låneskulder
Räntebärande låneskulder
Avsättning
för
omstrukturering
Avsättning
för miljökostnader
Övriga
avsättningar
Totalt
115,5
26,3
47,7
189,5
0,2
0,0
0,3
0,5
25,2
12,9
2,8
40,9
-83,0
-7,5
-28,3
-118,7
-12,9
-5,4
-5,7
-24,0
0,1
0,2
0,0
0,3
45,0
26,6
16,9
88,4
Milj. euro
2012
2011
34,6
44,7
Kortfristiga
53,8
144,8
Totalt
88,4
189,5
Långfristiga
Masskuldebrevslån
261,0
611,3
Lån av kreditinstitut
565,9
845,7
Pensionslån
245,1
298,3
Finansiella leasingskulder
37,7
43,6
Övriga skulder
51,5
55,2
1 161,2
1 854,2
Totalt
Kortfristiga räntebärande
låneskulder
743,8
247,2
Kortfristiga skulder
0,3
0,0
Växelskulder
0,0
1,1
Övriga skulder
214,2
190,2
Totalt
958,2
438,5
2 119,5
2 292,7
Balansvärde
2012
Balansvärde
2011
8,9
6,7
Räntebärande låneskulder totalt
Den största ökningen i avsättningarna år 2012 var en miljöavsättning
på 11,5 miljoner euro i samband med saneringskostnaderna för Metsä
Boards tomt Niemenranta i Tammerfors, 8,0 miljoner euro, och en
industritomt i Nurmes, 3,5 miljoner euro.
Metsä Board ökade omstruktureringsavsättningen på 10,7 miljoner
euro, minskade miljöavsättningen med 5,0 miljoner euro och övriga
avsättningar med 5,6 miljoner euro i samband med stängningen av pappersbruket Alizay. Dessutom redovisade Metsä Board en omstruktureringsavsättning om 4,7 miljoner euro i anslutning till Husum-fabrikets
effektiviseringsprogram samt en omstruktureringsavsättning om 1,7
miljoner euro hänförlig till försäljningsbolagets personalminskningar i
Frankrike. Metsä Board återförde också 10,9 miljoner euro i omstruktureringsavsättningar i samband med uppsägningar i anslutning till planerna om nedläggning av olönsamma verksamheter i Gohrsmühle.
Övriga avsättningar ökades med 2,4 miljoner euro i samband med
logistikarrangemang. Dessutom återförde Metsä Board 1,5 miljoner
euro i logistikavsättningar från 2008 i samband med försäljningen av
Graphic Papers.
Metsä Tissues omstruktureringsavsättningar på 7,2 miljoner euro är
förknippade med de i september 2012 publicerade omstruktureringarna
och organisationsförändringarna i alla verksamheter.
Största delen av de långfristiga avsättningarna antas förfalla till slutet
av år 2014.
88 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 25–26
Balansvärde
2011
Långfristiga räntebärande
låneskulder
Kortfristig andel av långfristiga skulder
Milj. euro
Balansvärde
2012
Räntebärande finansieringstillgångar
Milj. euro
Långfristiga räntebärande
finansieringstillgångar
Lånefordringar
Kortfristiga räntebärande
finansieringstillgångar
2,1
2,2
Placeringar till periodiserad
anskaffningsutgift
401,0
183,5
Kontanter och bankkonton
117,5
146,9
Totalt
520,6
332,6
Räntebärande finansieringstillgångar
totalt
529,5
339,3
1 590,0
1 953,4
Lånefordringar
Räntebärande nettoskuld totalt
Amortering av lån och finanskostnadernas kassaflöde 31.12.2012
Milj. euro
Masskuldebrevslån
Balansvärde
2013
2014
2015
2016
2017
2018-
725,2
Amortering
-464,1
-87,2
-40,8
-14,7
-9,0
-9,0
-9,0
-201,3
-249,6
-169,3
-53,9
-39,6
-53,4
-21,2
-14,8
-11,7
-5,1
-2,8
-3,8
Amortering
-68,8
-43,4
-33,4
-98,3
-19,4
-50,7
Finansiell kostnad
-16,8
-12,3
-10,1
-6,7
-3,5
-4,2
Amortering
-6,6
-5,4
-3,0
-2,3
-2,0
-24,9
Finansiell kostnad
-1,1
-0,9
-0,7
-0,7
-0,6
-1,6
Finansiell kostnad
Lån av kreditinstitut
767,2
Amortering
Finansiell kostnad
Pensionslån
Finansiella leasingskulder
Övriga långfristiga räntebärande skulder
-173,8
313,9
44,3
54,5
Amortering
-2,9
Finansiell kostnad
-0,7
-0,7
-0,7
-743,8
-385,6
-255,4
-154,5
-234,9
-130,8
-80,6
-43,4
-32,3
-21,4
-15,8
-9,6
-758,5
-2,3
-1,4
-0,3
-0,1
-0,1
-1 716,7
-387,9
-256,8
-154,8
-234,9
-130,9
-90,5
-43,4
-32,3
-21,4
-15,8
-9,6
-13,3
-8,0
-0,7
-2,1
-0,3
-2,6
-2,1
-6,3
-5,4
-3,2
-0,7
0,2
-877,1
-46,3
Långfristiga totalt
amorteringar år 2013
Långfristiga räntebärande i balansen
-743,8
1 161,2
Amortering
214,5
Amortering
-214,5
Finansiell kostnad
Leverantörsskulder och övriga räntefria skulder
-10,0
762,7
Amortering
Totalt
2 882,1
Amortering
Finansiell kostnad
Borgensansvar
-1,8
1 905,0
Finansiell kostnad
Kortfristiga räntebärande skulder
-49,7
26,9
Derivatskulder
Ränteswapavtal
Valutaderivat
Råvaruderivat
Totalt
42,6
-7,5
-2,4
-2,4
-0,9
-886,8
-55,0
-7,8
-4,1
-0,7
0,2
881,8
46,5
881,8
46,5
0,0
0,0
0,0
0,0
-5,0
-8,5
-7,8
-4,1
-0,7
0,2
Derivatfordringar
Valutaderivat
Totalt
Derivatinstrumentens nettokassaflöde
5,1
NOTER TILL BOKSLUTET 25–26 — BOKSLUT 2012 89
Amortering av lån och finanskostnadernas kassaflöde 31.12.2011
2012
2013
2014
-103,4
-523,0
-88,3
-58,8
-32,9
-6,8
Amortering
-81,7
-204,9
Finansiell kostnad
-33,4
-31,7
Amortering
-56,5
Finansiell kostnad
-18,2
Amortering
Finansiell kostnad
Milj. euro
Masskuldebrevslån
Balansvärde
Amortering
Finansiell kostnad
Lån av kreditinstitut
Pensionslån
Finansiella leasingskulder
Övriga långfristiga räntebärande skulder
2015
2016
2017-
-343,5
-211,2
-35,1
-50,9
-19,5
-15,1
-4,2
-6,0
-118,1
-43,4
-33,4
-33,4
-70,1
-13,3
-9,2
-7,0
-5,1
-7,7
-5,6
-3,7
-5,4
-3,1
-2,2
-29,3
-1,7
-1,5
-1,3
-1,2
-1,1
-3,4
714,7
927,4
354,8
49,2
55,2
Amortering
0,0
-3,9
-1,5
-1,5
-1,5
-1,5
Amortering
-247,2
-853,6
-480,6
-297,2
-70,6
-152,2
Finansiell kostnad
-113,5
-80,9
-38,2
-24,7
-10,4
-17,0
-774,0
-4,1
-0,8
-0,8
-0,3
-0,2
-1 212,5
-857,7
-481,4
-298,0
-70,9
-152,3
-122,3
-80,9
-38,2
-24,7
-10,4
-17,0
-11,5
-4,8
-7,8
-0,3
-2,0
-1,7
-2,3
-1,5
-0,1
Finansiell kostnad
Långfristiga totalt
amorteringar år 2012
Långfristiga räntebärande i balansen
Kortfristiga räntebärande skulder
-247,2
1 854,2
191,3
-191,3
Finansiell kostnad
-8,8
780,3
Amortering
Totalt
3 072,9
Amortering
Finansiell kostnad
Borgensansvar
-1,8
2 101,4
Amortering
Leverantörsskulder och övriga räntefria
-49,5
28,1
Derivatskulder
Ränteswapavtal
Valutaderivat
Råvaruderivat
3,3
-0,5
-3,0
-1 035,1
-6,5
-2,1
-8,0
-2,7
-0,3
-0,5
-1 039,8
-9,6
-5,4
-2,8
-1,5
-0,1
Valutaderivat
1 024,1
6,6
2,0
Råvaruderivat
0,2
1 024,3
6,6
2,0
0,0
0,0
0,0
-15,4
-3,1
-3,3
-2,8
-1,5
-0,1
Totalt
55,2
Derivatfordringar
Totalt
Derivatinstrumentens nettokassaflöde
90 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 25–26
0,3
Masskuldebrevslån
Ränta, %
2012
2011
2002–2012
9,200
0,0
103,4
2002–2014
9,400
87,2
88,3
2004–2013
9,000
15,3
26,4
2006–2013
8,750
448,8
496,7
2012–2017
5,125
173,8
0,0
725,2
714,7
2012
2011
28.Övriga skulder
2012
Milj. euro
2011
Räntefria skulder till övriga
Resultatregleringar
2,4
1,1
Övriga skulder
1,8
5,1
4,2
6,3
Totalt
Finansiella leasingskulder, förfallotider
Milj. euro
Minimileasingavgifter
29.Leverantörsskulder och övriga skulder
under 1 år
7,7
7,3
1–2 år
6,3
5,3
2–3 år
3,8
6,7
3–4 år
3,0
4,2
Milj. euro
4–5 år
2,6
3,2
Räntefria skulder till intresseföretag
Över 5 år
26,5
32,7
Erhållna förskott
0,0
0,0
Totalt
49,9
59,4
Leverantörsskulder
4,0
6,8
Övriga skulder
0,0
0,0
5,6
10,2
Resultatregleringar
0,8
0,5
44,3
49,2
4,8
7,3
under 1 år
6,6
5,6
Erhållna förskott
1–2 år
5,4
3,7
Leverantörsskulder
2–3 år
3,0
5,4
Övriga skulder
3–4 år
2,3
3,1
Resultatregleringar
Framtida finansiella kostnader
Nuvärde av minimileasingavgifter
Nuvärde av minimileasingavgifter
Totalt
2011
Räntefria skulder till övriga
2,0
2,2
Över 5 år
24,9
29,3
Totalt
44,3
49,2
4–5 år
2012
De mest betydande finansiella leasingavtalen gäller Metsä Boards
Äänevoima-kraftverk. Avtalstiden för Äänevoima Oy var ursprungligen
10–15 år. Skulderna förfaller senast år 2017. I avtalen ingår optioner
för förlängning och köp.
4,6
10,3
330,4
330,9
78,7
88,0
335,5
325,5
Totalt
749,1
754,6
Leverantörsskulder och övriga
skulder totalt
754,0
761,8
2012
2011
2,4
1,1
2,4
1,1
Periodiserade personalkostnader
88,2
88,6
Räntor
18,0
19,9
Periodiserade inköp
96,6
92,5
Resultatregleringar
Milj. euro
Långfristiga
Övriga
Totalt
Kortfristiga
Övriga
Totalt
133,5
124,9
336,3
326,0
NOTER TILL BOKSLUTET 27–29 — BOKSLUT 2012 91
30.Finansiella tillgångar och skulder grupperade enligt IAS 39 samt verkligt värde
Milj. euro
Till verkligt Finansiella
Till periodivärde via tillgångar
Lån och
Derivat
serat
resultat­
till
övriga
i säkrings­
anskaffnot räkningen försäljning fordringar redovisningen ningsvärde
Bokvärde
totalt
Verkligt
värde
356,2
356,2
Finansiella tillgångar 31.12.2012
Finansiella tillgångar som kan säljas
17
Övriga långfristiga finanstillgångar
18
17,2
17,2
17,2
Kundfordringar och övriga fordringar
21
704,2
704,2
704,2
Kassa och banktillgodohavanden
22
518,5
518,5
Derivatinstrument
31
Totalt
356,2
518,5
-0,2
-0,2
5,3
356,2
1 239,9
5,3
5,1
5,1
0,0
1 601,2
1 601,2
1 194,5
Finansiella skulder 31.12.2012
Långfristiga räntebärande finansskulder
27
1 161,2
1 161,2
Övriga långfristiga finansskulder
28
4,2
4,2
4,2
Kortfristiga räntebärande finansskulder
27
958,2
958,2
971,4
Leverantörsskulder och övriga skulder
29
661,1
661,1
661,1
Derivatinstrument
31
42,6
42,6
2 784,8
2 827,4
2 873,8
Till verkligt Finansiella
Till periodivärde via tillgångar
Lån och
Derivat
serat
resultat­
till
övriga
i säkrings­
anskaffnot räkningen försäljning fordringar redovisningen ningsvärde
Bokvärde
totalt
Verkligt
värde
367,9
367,9
Totalt
Milj. euro
12,5
12,5
30,1
0,0
0,0
30,1
Finansiella tillgångar 31.12.2011
Finansiella tillgångar som kan säljas
17
Övriga långfristiga finanstillgångar
18
12,6
12,6
12,6
Kundfordringar och övriga fordringar
21
732,8
732,8
732,8
Kassa och banktillgodohavanden
22
330,4
330,4
Derivatinstrument
31
Totalt
367,9
330,4
0,1
0,1
0,2
367,9
1 075,7
0,2
0,3
0,3
0,0
1 444,0
1 444,0
1 861,2
Finansiella skulder 31.12.2011
Långfristiga räntebärande finansskulder
27
1 854,2
1 854,2
Övriga långfristiga finansskulder
28
6,3
6,3
6,3
Kortfristiga räntebärande finansskulder
27
438,5
438,5
442,2
Leverantörsskulder och övriga skulder
29
663,0
663,0
663,0
Derivatinstrument
31
Totalt
17,8
17,8
37,5
0,0
0,0
37,5
2 961,9
55,2
55,2
3 017,1
3 027,8
Kundfordringar och övriga fordringar innehåller inte förskottsbetalningar, skattefordringar eller periodiseringar av personalkostnader (not 21).
Leverantörsskulder och övriga skulder innehåller inte erhållna förskottsbetalningar, skatteskulder eller periodiseringar av personalkostnader
(not 29).
Alla finansieringsskulder i Metsä Group värderas enligt metoden för effektiv ränta som en periodiserad anskaffningskostnad. De räntebärande
finansieringstillgångar har klassificerats enligt IAS 39 -standarden. De verkliga värdena för varje skuld eller tillgång är uträknade till nuvärde enligt
en marknadsränta. De tillämpade diskonteringsräntorna varierar mella 1,0 och 5,4 procent (1,0–9,9). Av de räntebärande skulderna har 37 procent
(55) en rörlig ränta och de övriga skulderna en fast ränta. Medelräntan för de räntebärande skulderna var i slutet av år 2012 5,1 procent (5,4).
De verkliga värdena för kundfordringar och övriga fordringar samt leverantörsskulder och övriga skulder avviker inte nämnvärt från sina bokvärden
i balansräkningen.
92 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 30
Hierarkin för finansieringstillgångarnas och -skuldernas verkliga värden
2012
not
Nivå 1
Finansiella tillgångar som kan säljas
Milj. euro
17
0,4
Derivatinstrument, fordringar
31
Derivatinstrument, skulder
31
Nivå 2
Nivå 3
Totalt
355,8
356,2
5,1
5,1
7,1
35,4
42,6
Nivå 2
2011
Milj. euro
not
Nivå 1
Finansiella tillgångar som kan säljas
17
0,4
Derivatinstrument, fordringar
31
Derivatinstrument, skulder
31
8,2
Nivå 3
Totalt
367,5
367,9
0,3
0,3
47,1
55,2
Finansieringstillgångar som värderats enligt Nivå 3
Milj. euro
2012
2011
Värde 1.1.
367,5
337,7
Vinster och förluster i
resultaträkningen
Vinster och förluster i totalresultatet
0,1
0,1
-17,3
25,0
5,9
4,9
Avyttringar
-0,5
-0,3
Värde 31.12.
355,8
367,5
Förvärv
I balansräkningen har finansieringstillgångarna och -skulderna grupperats enligt IFRS 7, Finansiella instrument; Upplysningar, enligt punkterna 27A och 27B.
Nivå 1 De verkliga värdena är baserade på noterade priser på aktiva
marknader.
Nivå 2 De verkliga värdena är baserade på andra observerbara indata
än de som ingår i Nivå 1.
Nivå 3 De verkliga värdena är inte baserade på observerbara marknadsdata, utan på företagets egna antaganden.
NOTER TILL BOKSLUTET 30 — BOKSLUT 2012 93
31. Derivatinstrument
31.12.2012
Milj.euro
Nominellt
Derivatvärde tillgångar
Ränteswappar
1 256,0
Räntederivat totalt
1 256,0
0,0
Derivat­
skulder
28,9
-28,9
-1,8
-20,9
28,9
-28,9
-1,8
-20,9
0,0
-6,2
4,6
0,7
-0,2
Valutaterminer
874,8
5,0
5,0
Valutaoptioner
47,3
0,0
0,0
Valutaswappar
42,4
Valutaderivat totalt
964,5
Elderivat
5,1
Derivat
utanför
säkringsredovisningen
Verkligt
värde
Totalt
Säkring av
verkligt Säkring av
Säkring av
värde kassaflöde eget kapital
-6,2
0,0
0,5
-0,5
-0,5
0,5
4,6
-0,5
4,6
0,7
-0,2
164,1
12,9
-12,9
-6,9
Övriga råvaruderivat
3,8
0,3
-0,3
0,0
Råvaruderivat totalt
167,8
0,0
13,2
-13,2
0,0
-6,9
0,0
-6,3
2 388,3
5,1
42,6
-37,5
-2,3
-23,2
0,7
-12,7
Derivat­
skulder
Verkligt
värde
Totalt
Säkring av
verkligt Säkring av
Säkring av
värde kassaflöde eget kapital
Derivat
utanför
säkringsredovisningen
Derivatinstrument totalt
-6,0
-0,3
31.12.2011
Milj.euro
Ränteterminer och futurer
Nominellt
Derivatvärde tillgångar
4,0
0,1
-0,1
Ränteswappar
1 009,9
22,4
-22,4
-3,7
-12,0
Räntederivat totalt
1 013,9
0,0
22,6
-22,6
-3,7
-12,0
0,0
Valutaterminer
1 020,2
0,1
11,6
-11,5
-5,2
-2,9
Valutaoptioner
41,1
0,1
-0,1
Valutaswappar
Valutaderivat totalt
Elderivat
Massaderivat
101,2
1 162,6
0,1
131,3
24,7
-0,1
-6,7
-6,9
-3,4
-0,1
9,6
-9,6
-9,6
21,3
-21,2
-9,6
-5,2
8,9
-8,9
-4,1
0,2
0,0
0,2
0,2
-2,9
-3,5
-4,8
Övriga råvaruderivat
6,7
2,5
-2,5
Råvaruderivat totalt
162,8
0,2
11,4
-11,2
0,0
-3,9
0,0
-7,3
2 339,3
0,3
55,2
-54,9
-13,3
-21,1
-2,9
-17,7
Derivatinstrument totalt
94 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 31
-2,5
32.Förfalloplan för kassaflödets säkringsredovisning
Säkringsinstrumentets resultat redovisas i resultatberäkningen när kassaflödet som varit föremål för säkringen erhållits. Förfallodagarna för skyddsinstrumenten är desamma som för det kassaflöde som är föremål för säkringen.
31.12.2012
Perioder, då det förutsedda kassaflödet
förväntas erhållas
Mycket sannolika
valutakassaflöden
Avtalsbaserade
räntekassaflöden
Q1
125,9
-3,9
Q2
112,1
-1,7
-9,1
Q3
38,1
-4,7
-8,0
Q4
Totalt 2013
2014
14,8
-1,7
290,8
-12,0
2,1
Mycket sannolika
varukassaflöden
Mycket sannolika
varukassaflöden
-9,6
-8,0
0,0
-34,7
-9,5
-26,6
2015
-8,2
-17,4
2016
-3,5
-9,3
2017
-1,2
2018–
-0,3
Kassaflöden totalt
292,9
-34,6
Nominellt värde av de derivat som varit föremål för
säkringsredovisning
0,0
-88,0
292,9
590,0
Mycket sannolika
valutakassaflöden
Avtalsbaserade
räntekassaflöden
Mycket sannolika
varukassaflöden
Mycket sannolika
varukassaflöden
88,0
31.12.2011
Perioder, då det förutsedda kassaflödet
förväntas erhållas
Q1
161,7
-3,3
6,7
-7,7
Q2
133,4
-0,5
6,7
-7,7
Q3
45,4
-6,1
4,4
-7,7
Q4
13,4
-0,5
353,9
-10,3
17,8
-30,9
Totalt 2012
2013
2,5
-7,7
-8,7
-14,9
2014
-8,0
-4,8
2015
-7,6
-4,7
2016
-2,4
2017–
-1,3
Kassaflöden totalt
356,4
-38,4
17,8
-55,2
Nominellt värde av de derivat som varit föremål för
säkringsredovisning
356,4
365,0
17,8
55,2
NOTER TILL BOKSLUTET 32 — BOKSLUT 2012 95
34.De viktigaste dotterföretagen 31.12.2012
33.Noter till koncernens rapport
över kassaflöden
Metsäliitto Osuuskunta
Milj. euro
2012
2011
Justeringar i årets resultat
En förteckning av moderföretaget Metsäliitto Osuuskuntas aktieinnehav presenteras på sidorna 114–115.
31,8
58,9
249,1
353,9
0,2
-0,6
-4,8
-4,2
Vinster/förluster från långfristiga
tillgångar
Metsä-Botnia Metsät Oy
-20,1
-25,3
Oy Silva Shipping Ab
Finansieringskostnader, netto
107,8
131,0
Utländska
-108,7
120,7
255,4
634,3
Skatter
Avskrivningar och nedskrivningar
Biologiska tillgångar
Resultatandelar i intresseföretag
Pensionsförbindelser och
avsättningar
Totalt
Förändring i omsättningstillgångar
63,3
-0,3
Förändring i kundfordringar och
övriga fordringar
28,1
99,3
-9,4
-24,5
82,1
74,4
Totalt
Ägarandel, %
Finland
100 000
100,00
Finland
400 000
100,00
Metsä Fibre GmbH
Tyskland
1 000
100,00
Metsä Fibre S.r.l.
Italien
1
100,00
OOO Metsä Svir
Ryssland
1
100,00
Ryssland
43 700
99,00
945
100,00
Sverige
4 501 000
100,00
Sverige
2 000 000
100,00
Metsä Tissue
Inhemska
Finncao Oy
Förändring i övrigt eget kapital
Metsä Board övergick till värdeandelssystemet år 1993. Tidsfristen för
övergången till värdeandelssystemet gick ut 11.10.2001. Metsä Board
sålde i november 2001 de aktier som inte inom tidsfristen överflyttats
och deponerade medlen för 10 år i Södra Finlands länsstyrelse, varifrån
de kunde lösas ut av innehavarna. I november 2011 gick tidsfristen ut
och Regionförvaltningsverket deponerade de outlösta medlen om 3,9
miljoner euro till Metsä Board.
Förändringar i innehav utan bestämmande inflytande
År 2012 innehåller förändringarna i innehav utan bestämmande inflytande en positiv kassaflödesinverkan om 471,1 miljoner euro från försäljningen av aktier i Metsä Fibre Oy samt negativa kassaflödesinverkan
från ökningen av innehavet i Metsä Fibre Oyj (152,4 milj. euro),
ökningen av innehavet i Metsä Board Oyj (4,9 milj. euro) och ökningen
av innehavet i Biokraft Oy (7,0 milj. euro). Se närmare not 5.
Finland
Utländska
Dambi AB
Metsä Tissue AB
96 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 33
Antal
aktier
Land
Inhemska
ZAO Petrovles Podporozhye
Förändring i rörelsekapital
Förändring i leverantörsskulder och
övriga skulder
Metsä Fibre
Metsä Tissue A/S
Danmark
1 000
100,00
Metsä Tissue AS
Norge
6 020
100,00
1
100,00
Metsä Tissue
Immobilienverwaltungs GmbH
Tyskland
Metsä Tissue Czech s.r.o.
Tjeckien
Metsä Tissue Krapkowice Sp. z.o.o.
Polen
800 000
100,00
100,00
Metsä Tissue Poland Sp z.o.o.
Polen
98 171
100,00
Metsä Tissue Romania s.r.l.
Rumänien
4 000
100,00
Metsä Tissue Slovakia s.r.o.
Slovakien
Metsä Tissue Ukraine LCC
Ukraina
Metsä Tissue GmbH
Tyskland
Metsä Tissue Hungary Kft.
Ungern
Metsä Tissue Ltd
Storbritannien
OOO Metsä Tissue
Ryssland
100,00
100,00
1
100,00
100,00
250 000
100,00
1
100,00
35.Samriskföretag
Metsä Board
Inhemska
Metsäliitto Osuuskunta
Finland
Alrec Boiler Oy *)
Finland
899
24,92
Logisware Oy
Finland
4 500
100,00
OOO Peterbox
179 171
Ryssland
100,00
Metsä Board International Oy
Finland
10 000
100,00
Metsa Board (Middle East &
North Africa) Ltd
Cypern
742 105
100,00
Metsa Board Americas Corporation
USA
180
100,00
Metsa Board Australia and New
Zealand Pty Ltd
Australien
1
Metsa Board Hong Kong Ltd
M-real Shanghai Ltd
Hong Kong
100
Kina
Samriskföretagen ( Joint venture) har i koncernbokslutet konsoliderats
rad för rad enligt den relativa ägarandelen. I koncernens resultaträkning
och balansräkning ingår tillgångar, skulder, kostnader och intäkter
enligt följande:
2012
2011
Långfristiga tillgångar
47,9
42,2
100,00
Kortfristiga tillgångar
4,8
5,5
100,00
Tillgångar totalt
52,7
47,7
35,4
Milj. euro
100,00
Metsa Board Ibéria S.A.
Spanien
147 871
100,00
Långfristiga skulder
40,8
Metsa Board Italia s.r.l.
Italien
100 000
100,00
Kortfristiga skulder
5,1
4,0
Metsa Board Singapore Pte Ltd
Singapore
10 000
100,00
Skulder totalt
45,9
39,4
Metsa Board UK Ltd
Storbritannien
2 400
100,00
Metsä Board Benelux n.v./s.a
Belgien
2 921
100,00
Omsättning
12,2
13,7
Metsä Board CZ s.r.o.
Tjeckien
100,00
Kostnader
14,0
15,1
1
100,00
Resultat
-1,6
-1,2
8 211
100,00
30
100,00
Mest betydande samriskföretag
5 000
100,00
Ägarandel, %
2012
2011
36
100,00
Äänevoima Oy
56,25
56,25
1 000
100,00
Metsätapiolas fastigheter
48,98
48,98
232
100,00
Metsä Board Deutschland GmbH
Tyskland
Metsä Board France S.A.S.
Frankrike
Metsä Board Hungary Kft.
Ungern
Metsä Board Ireland Ltd
Irland
Metsä Board Nordic A/S
Danmark
Metsä Board Nordic AB
Sverige
Metsä Board Polska Sp. Z o.o.
Polen
Metsä Board Schweiz AG
Schweiz
100
100,00
M-real Benelux B.V.
Holland
2 000
100,00
M-real Hellas Ltd
Grekland
306
51,00
OOO Metsä Board
Ryssland
100
100,00
Metsä Board Kemi Oy
Finland
2 000 000
100,00
Metsä Group Financial Services Oy
Finland
25 500
51,00
Oy Hangö Stevedoring Ab
Finland
150
100,00
Utländska
Metsä Board Deutsche Holding
GmbH
Tyskland
Metsä Board Zanders GmbH
Tyskland
BGE Eisenbahn Gutverkehr
GmbH
Metsäliitto Energie GmbH
100,00
2 800 000
100,00
Tyskland
72,00
Tyskland
80,00
Metsä Board Netherlands Fine B.V.
Holland
1 000
100,00
Metsä Board NL Holding B.V.
Holland
15 350
100,00
M-real IBP Deals (China) Ltd
Kina
M-real IBP HK Ltd
Hong Kong
100,00
7 009 900
100,00
19 997
100,00
10 000 000
100,00
Metsä Board Reinsurance AG
Schweiz
Metsä Board Sverige AB
Sverige
M-real Holding France S.A.S.
Frankrike
520 000
100,00
Frankrike
3 203 210
100,00
M-real Alizay S.A.S.
M-real IBP Deals Americas Ltd
USA
50
100,00
M-real UK Holdings Ltd
Storbritannien 146 750 000
100,00
Storbritannien 115 800 001
100,00
M-real UK Services Ltd
*) Behandlas som ett dotterföretag enligt intresseavtalet.
36.Ansvarsförbindelser
I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors
tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto
Osuuskunta och två andra skogsindustriföretag som en följd av otillåtet
prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda
företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands
kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto och de
övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto känner till, är totalt cirka
236 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 87 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto. I de nämnda talandena ingår dessutom anspråk på
ränte- och mervärdesskatt. Metsäliitto anser att skadeståndsanspråken
är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål.
I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemannaförfarande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och Metsä
Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 miljoner euro
och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en påstådd obehörig
vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett påstått brott mot en
medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som Metsä Fibre undertecknade 2009. Metsäliitto bestrider kravet som ogrundat och har inte
redovisat avsättningar för detta ändamål.
Företag i koncernen Metsä Group har under de senaste åren varit
säljare i ett flertal aktieaffärer. I samband med dessa har företagen
NOTER TILL BOKSLUTET 34 — BOKSLUT 2012 97
undertecknat sedvanliga ansvarsförbindelser. Det kan inte uteslutas att
talan väcks mot säljaren angående dessa förbindelser eller att förbindelserna ger upphov till kostnader för företagen.
Milj. euro
2012
Övriga hyresavtal
Koncernen har gjort många ouppsägbara hyresavtal om kontors- och
lagerutrymmen. I vissa avtal ingår en möjlighet att förlänga avtalet efter
det ursprungliga förfallodatumet.
2011
Inteckningar för egna lån
Minimihyresavgifterna för ouppsägbara hyresavtal
Ställda panter som säkerhet för lån
Milj. euro
2012
2011
Lån av kreditinstitut
260,0
260,0
Under 12 månader
16,8
15,2
Pensionslån
132,5
155,0
1–5 år
20,6
28,0
Övriga skulder
Ställda panter
10,0
7,4
354,3
337,6
över 5 år
Totalt
2,4
1,1
39,7
44,3
Fastighetsinteckningar som säkerhet
för lån
Lån av kreditinstitut
Pensionslån
Fastighetsinteckningar
31,9
46,2
164,1
184,0
281,4
294,8
Inteckningar i lösöre som säkerhet
för lån
Lån av kreditinstitut
3,0
3,0
Övriga skulder
3,0
2,5
8,1
7,9
Inteckningar i lösöre
Ansvar för samriskföretag
Metsä Tissue Mariestad i Sverige har fram till år 2016 en förbindelse att
köpa processånga av det lokala energibolaget Katrinefors Kraftvärme
AB, i vilket Metsä Tissue AB har en ägarandel om 50 procent.
För företag inom samma koncern
Panter
13,4
13,4
Borgensansvar
18,1
18,4
3,5
3,8
Fastighetsinteckningar
0,0
0,0
Borgensansvar
5,4
5,9
11,8
15,4
0,6
0,5
För intresseföretag
Borgensansvar
För övriga
Övriga ansvarsförbindelser
som säkerhet för egna förbindelser
Pensionsansvar
37.Aktiebonussystem
Under räkenskapsperioden hade koncernen haft i kraft två aktiebonussystem, som en del av företagets program för att stimulera och engagera
nyckelpersoner: aktiebonussystemet 2008–2010, som styrelsen beslöt
att ta i bruk 16.1.2008 och aktiebonussystemet 2011, som styrelsen
beslöt att ta i bruk 15.12.2010. Bonussystemens inverkan på resultatet
för år 2012 var 2 851 708 euro.
Totalt
Panter
367,7
351,0
Inteckningar
289,5
302,7
Borgensansvar
26,9
28,1
Övriga ansvar
11,8
15,4
Pensionsansvar
Övriga hyresavtal
Totalt
0,6
0,5
39,7
44,3
736,2
742,0
De ställda pantena utgörs av aktier i dotterföretagen och banktillgodohavanden som ställts som säkerhet för Nord Pool -ansvaren.
98 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 35–36
Aktiebonussystemet 2008–2010
Om de fastställda målen uppfylls för en intjäningsperiod kan företagets
nyckelpersoner tilldelas B-aktier i Metsä Board Oyj. Programmet består
av tre intjäningsperioder på vardera ett kalenderår. Styrelsen besluter
om intjäningskriterierna som bygger på koncernens ekonomiska nyckeltal eller liknande och fastställer årliga övre och undre gränser (mål)
separat för varje tidsperiod. Hur stor del av maximibonusen som utbetalas till den berörda nyckelpersonen beror på hur målen som fastställts
i intjäningskriterierna uppfylls. Bonusen, vars storlek är beroende av
hur målen förverkligats under intjäningsperioden, betalas efter att intjäningsperioden har upphört före utgången av april. Till bonusen hör förutom aktier en kontantdel, med vilken man täcker skatter och skatteliknande avgifter som nyckelpersonen förorsakas med anledning av bonusen. Bonus utbetalas inte om personens anställningsförhållande upphör
före utgången av intjäningsperioden. Denna person måste dessutom
behålla de intjänade aktierna i minst två år efter utgången av intjäningsperioden.
Utifrån aktiebonussystemet 2008–2010 betalades för intjäningsperioden 2010 totalt 133 595 B-aktier, samt en penningsumma, som
behövs för skatter och skatteliknande avgifter med anledning av bonusen vid tidpunkten för överföringen av aktierna.
Aktiebonussystemet 2008–2010
2010 *
Totalt
Maximal aktiebonus, antal
280 000
280 000
Maximal kontantandel, antal
280 000
280 000
Tagits i bruk enligt styrelsens beslut 16.1.2008
Grunddata
Beviljningsdag(ar)
Intjäningsperiodens börjar, datum
Intjäningsperioden slutar, datum
Aktieinnehavsskyldighet, år
Villkor för bonus
Kriterier
Frisläppande av aktier, datum
Maximal giltighetstid, år
Betalningssätt
Återstående bindningstid, år
1./3./4.2.2010
1.1.2010
31.12.2010
2
Anställningsavtal
EBIT, Kassaflöde 2
1.1.2013
3
Aktier och kontanter
1
Personer (31.12.2012)
17
Realisationspris, euro
0
0
Beräkning av verkligt värde **
Aktiekurs vid tilldelning, euro
1,62 /1,78 /1,80
Aktiens verkliga värde vid tilldelning, euro
1,62 /1,78 /1,80
Antagen utdelning, euro
Aktiekurs vid betalning / i slutet av perioden, euro
Verkligt värde vid bokslutstillfället, euro
0
3,16
701 173
701 173
206 336
206 336
37 901
37 901
0
0
133 595
133 595
Inverkan på resultat och ekonomisk ställning
Kostnad år 2012, aktiebaserade betalningar, euro
Kostnad år 2012, aktiebaserade betalningar behandlat som eget kapital, euro
Skuld från aktiebaserade betalningar i slutet av räkenskapsperioden, euro
Antal 1.1.2012
Utestående i början av perioden
Förändring under perioden
Beviljade
Återförda
Tilldelade
Förverkade
0
0
16 931
16 931
0
0
116 664
116 664
Antal 31.12.2012
Utestående i slutet av perioden
0
0
Genomförbara i slutet av perioden
0
0
*Aktiebonussummorna i tabellen syftar på antalet aktier som kan tilldelas inom ramen för aktiebonussystemet. Företaget har dessutom förbundit sig att utbetala en kontantandel vars maximi
motsvarar aktiernas värde (skatteandel).
**Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen vid tidpunkten för premietilldelningen var marknadspriset för Metsä Board Oyj:s B-aktie med avdrag för de dividender som kommer att
utbetalas före tilldelning. Vid beräkning av verkligt värde för kontantdelen uppskattas värdet varje rapporteringsdag fram till slutet av intjänandeperioden. Därmed ändras skuldens verkliga
värde i enlighet med aktiekursen. Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen bokförs till ett belopp som baserar sig på bästa möjliga uppskattning om ersättningens storlek, till vilken
rättighet antas uppstå.
NOTER TILL BOKSLUTET 36–37 — BOKSLUT 2012 99
Aktiebonussystemet 2011
Om de fastställda målen uppfylls kan företagets nyckelpersoner tilldelas
B-aktier i Metsä Board Oyj. Systemet omfattar tre intjäningsperioder
på tre år vardera: kalenderåren 2011–2013, 2012–2014 och 2013–
2015. Bonusen för intjäningsperioden besluts på basis av de uppfyllda
målen efter varje intjäningsperiod före utgången av april. Bonus utbetalas dels som aktier och dels som kontant ersättning. Med kontantande-
len täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av
bonusen. Bonus utbetalas inte om personens anställningsförhållande
upphör före utgången av intjäningsperioden. Personen måste dessutom
behålla de intjänade aktierna i minst två år efter utgången av intjäningsperioden.
Aktiebonussystemet 2011
Tagits i bruk enligt styrelsens beslut 15.12.2010
2011–2013
2012–2014
Totalt
2 347 500
3 130 000
5 477 500
4.4.2011/11.4.2012
11.4.2012
Grunddata
Maximal aktiebonus, antal
Beviljningsdag(ar)
Intjäningsperiodens börjar, datum
Intjäningsperioden slutar, datum
Aktieinnehavsskyldighet, år
Villkor för bonus
Kriterier
Rätt uppkommer senast, datum
Frisläppande av aktier, datum
Maximal giltighetstid, år
Betalningsätt
Återstående bindningstid, år
Personer (31.12.2012)
Realisationspris, euro
1.1.2011
1.1.2012
31.12.2013
31.12.2014
2
2
Anställningsavtal
Anställningsavtal
Soliditet,
Soliditet,
ROCE, EBIT
ROCE, EBIT
30.4.2014
30.4.2015
1.1.2016
1.1.2017
5
5
Aktier och kontanter
Aktier och kontanter
3
4
49
50
0
0
0
Beräkning av verkligt värde *
Aktiekurs vid tilldelning, euro
3,09
1,90
Aktiens verkliga värde vid tilldelning, euro
2,73
1,83
Antagen utdelning, euro
0,12
0,02
Aktiekurs vid betalning / i slutet av perioden, euro
2,22
2,22
3 334 368
3 865 854
7 200 222
1 725 758
919 615
2 645 373
0
39 846
39 846
1 874 438
879 769
2 754 207
1 540 000
0
1 540 000
Verkligt värde vid bokslutstillfället, euro
Inverkan på resultat och ekonomisk ställning
Kostnad år 2012, aktiebaserade betalningar, euro
Kostnad år 2012, aktiebaserade betalningar behandlat som eget kapital, euro
Skuld från aktiebaserade betalningar i slutet av räkenskapsperioden, euro
Antal 1.1.2012 **
Utestående i början av perioden
Förändring under perioden
Beviljade
33 333
1 515 000
1 548 333
Återförda
153 333
43 333
196 666
Tilldelade
0
0
0
Förverkade
0
0
0
Antal 31.12.2012
Utestående i slutet av perioden
1 420 000
1 471 667
2 891 667
Genomförbara i slutet av perioden
1 420 000
1 471 667
2 891 667
*Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen vid tidpunkten för premietilldelningen var marknadspriset för Metsä Boards B-aktie med avdrag för de uppskattade dividender som
kommer att utbetalas före tilldelning. Vid beräkning av verkligt värde för kontantdelen uppskattas värdet varje rapporteringsdag fram till slutet av intjänandeperioden. Det verkliga värdet av den
aktiebaserade ersättningen bokförs till ett belopp som baserar sig på bästa möjliga uppskattning om ersättningens storlek, till vilken rättighet antas uppstå.
**Aktiebonussummorna i tabellen syftar på antalet aktier och kontantandelar som kan tilldelas inom ramen för aktiebonussystemet. I bonuset ingår dessutom en kapitalandel, med vilken man
täcker skatter och skatteliknande avgifter.
100 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 36–37
Metsäliitto Management Oy
Ledamöterna i koncernens ledningsgrupp har under år 2010 beviljats
ett aktiebaserat belöningssystem, som förverkligats genom bolaget
Metsäliitto Management Oy. Systemet trädde i kraft 10.8.2010 och det
omfattar 6,8 miljoner B-aktier i Metsä Board. Aktieförvärven har finansierats med ledamöternas kapitalplaceringar om 3 850 000 euro av vilka
koncernchef Kari Jordans andel är 1 000 000 euro, samt med ett lån om
15 400 000 euro beviljat av Metsäliitto Osuuskunta. Aktier om ett
belopp på 5,0 miljoner euro har anskaffats åt Kari Jordan.
Hela lånet från Metsäliitto Osuuskunta ska vara återbetalt senast
den 31 mars 2014. Om systemets giltighetstid förlängs med ett år i sänder 2013, 2014, 2015 eller 2016 förlängs också lånets löptid i motsvarande grad. Metsäliitto Management har rätt att betala tillbaka lånet i
förtid när som helst. Metsäliitto Management är skyldig att betala tillbaka lånet i förtid genom att sälja sina B-aktier i Metsä Board, ifall kursen för Metsä Boards B-aktie inte enbart tillfälligt överskrider den i systemet bestämda nivån.
Systemets giltighetstid löper ut vid årsskiftet 2013–2014, då systemet avvecklas på ett sätt som fastställs senare. Systemet kan upplösas
genom att fusionera bolaget i Metsä Board eller genom att sälja bolagets
B-aktier i Metsä Board antingen till Metsäliitto, part utsedd av Metsäliitto eller till tredje part och upplösa bolaget, eller genom att sälja bolagets aktier till Metsäliitto. Systemet förlängs ett år i sänder om börskursen för Metsä Boards B-aktie i oktober–november 2013, 2014, 2015
eller 2016 understiger det medelpris som Metsäliitto Management
betalat för sina B-aktier i Metsä Board.
Under den tid systemet är i kraft, har överlåtelsen av de B-aktier som
Metsäliitto Management äger i Metsä Board begränsats. Ledamötens
ägarandel i Metsäliitto Management är i stort sett i kraft ända tills systemet upplöses.
I Metsä Group behandlas systemet som ett aktiebelöningssystem
betalbart med kontanter. En värdering sker varje rapporteringsdag på
basen av det verkliga värdet på Metsä Boards B-aktie.
Under åren 2012 och 2011 bokfördes inga kostnader i koncernresultatet hänförliga till Metsäliitto Managements aktieinnehavsprogram.
38.Transaktioner med närstående
Till koncernens närstående hör moderföretaget samt dotter-, samriskoch intresseföretag. Till närstående räknas också ledamöterna i förvaltningsrådet, styrelsen och ledningsgruppen samt verkställande direktören och deras närstående familjemedlemmar.
Nyckelpersoner som hör till koncernens ledning är ledamöterna i
förvaltningsrådet, styrelsen samt ledningsgruppen inklusive koncernchefen. Arvoden som erlagts till ledningen presenteras i not 8 och not
37. Nyckelpersonerna inom ledningen har inte beviljats lån, borgensansvar eller övriga ansvarsförbindelser.
Omsättningen av Metsäliitto Osuuskuntas virkesleveranser till koncernens dotterbolag år 2012 var 728,4 miljoner euro (708,1). Omsättningen till intresse- och samriskföretagen under år 2012 var 16,9 miljoner euro (11,9).
Metsäliitto Osuuskunta äger 49,9 procent av intresseföretaget
Finsilva Oyj, som handhar koncernens skogar. Finsilva säljer virke till
Metsäliitto Osuuskunta och leveransernas omsättning år 2012 var 18,0
miljoner euro (17,7).
Metsä Group Financial Services Oy, som samägs av Metsäliitto
Osuuskunta och Metsä Board, fungerar som Metsä Groups interna
bank. Räntorna baserar sig på marknadspriser.
Metsäliitto Management Oy, vars hemort är Esbo, har grundats
enbart för att administrera Metsäliitto Osuuskuntas aktiebelöningssystem. Metsäliitto Osuuskunta eller företag i vilka Metsäliitto har bestämmanderätt, har ingen ägarandel i bolaget. På basen av avtal har Metsäliitto Osuuskunta beslutanderätt i bolaget.
Metsäliittos viktigaste dotterföretag presenteras i not 34. I not 35
presenteras joint venture-företagen. Affärstransaktionerna med intresseföretagen redovisas i not 16.
NOTER TILL BOKSLUTET 37–38 — BOKSLUT 2012 101
39.Miljöposter
40.Händelser efter räkenskapsperioden
I miljöutgifterna upptas enbart identifierbara tilläggskostnader, som
kan förknippas med motarbetning eller lindring av miljöskador. Miljöutgifterna aktiveras i sådana fall då de kan förknippas med kommande
miljöskyddsåtgärder och de i framtiden genererar ekonomisk nytta. I
tabellen presenteras de miljöposter som upptagits i resultaträkningen
samt de kostnader som har aktiverats till balansräkningen.
I Alizay inleddes våren 2012 ett nyindustrialiseringsprojekt i samarbete
med Metsä Board, personalens representanter och lokala myndigheter.
Till följd av projektet sålde bolaget i januari 2013 fabriksområdet i Alizay med befintliga anläggningar och byggnader till det statliga företaget
Conseil General de l’Eurelle för 22 miljoner euro.
Efter räkenskapsperiodens slut utnämndes vicehäradshövding, juris
kandidat Esa Kaikkonen, till branschdirektör för Metsä Wood från och
med 5.2.2013. Kaikkonen har varit verksam som chefsjurist i Metsä
Group sedan 2003 och medlem i ledningsgruppen sedan 2008. Han
rapporterar till koncernchef Kari Jordan.
Resultaträkning
Milj. euro
Material och förnödenheter
2012
2011
21,6
23,2
Personalkostnader
Löner och arvoden
3,2
3,9
Lönebikostnader
1,6
2,0
17,0
Avskrivningar
13,1
Övriga rörelsekostnader
10,1
8,0
Totalt
49,5
54,0
2012
2011
317,2
459,5
Balansräkning
Milj. euro
Immateriella och materiella tillgångar
Anskaffningsutgift 1.1.
Ökningar
Minskningar
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Bokvärde 31.12.
9,1
5,3
-19,6
-147,6
-184,1
-204,3
122,7
112,9
26,6
26,3
Avsättningar
Miljöavsättningar
Noter
2012
2011
Villkorliga miljöskulder (milj. euro)
1,4
1,7
Förbindelser för skötsel av miljö
(milj. euro)
4,7
4,7
Utsläppshandel
1 140
1 184
Förverkligade utsläpp (1 000 t)
911
1 219
Försäljning av utsläppsrätter
(milj. euro)
5,9
8,8
Innehav av utsläppsrätter (1 000 t)
102 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL BOKSLUTET 39–40
Moderföretagets resultaträkning
(Finländsk redovisningspraxis)
Milj. euro
Omsättning
not
1.1–31.12.2012
1.1–31.12.2011
1
1 604,6
1 538,7
-1,8
2,9
Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning
Tillverkning för eget bruk
Övriga rörelseintäkter
2
0,4
0,4
147,1
62,1
-968,3
-972,7
Material och tjänster
Material, förnödenheter och varor
Inköp under räkenskapsperioden
Förändring av lager
Köpta tjänster
-14,9
8,1
-411,6
-378,8
-153,3
Personalkostnader
3
-154,8
Avskrivningar och nedskrivningar
4
-26,1
-27,3
Övriga rörelsekostnader
5
-79,4
-65,3
-1 655,2
-1 589,2
95,1
15,0
69,7
96,5
Rörelseresultat
Finansiella intäkter och kostnader
6
Intäkter från andelar i företag inom samma koncern
Intäkter från andelar i intresseföretag
Intäkter från övriga placeringar bland bestående aktiva
Övriga ränte- och finansiella intäkter
Kursdifferenser
7
4,2
4,1
12,6
12,2
1,9
1,4
-3,7
-2,6
Nedskrivningar på placeringar
-35,4
-31,2
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader
-33,6
-32,5
15,6
47,9
110,7
62,9
Resultat före extraordinära poster
Extraordinära poster
8
Extraordinära intäkter
0,0
1,2
Extraordinära kostnader
0,0
0,0
0,0
1,2
110,7
64,1
3,3
-0,2
0,0
0,0
113,9
63,8
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt
Bokslutsdispositioner
Förändring av avskrivningsdifferens
Inkomstskatt
Räkenskapsperiodens överskott
9
MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING — BOKSLUT 2012 103
Moderföretagets balansräkning
Milj. euro
not
31.12.2012
31.12.2011
AKTIVA
not
31.12.2012
31.12.2011
PASSIVA
Bestående aktiva
Immateriella tillgångar
Milj. euro
Eget kapital
10
14
Andelskapital
200,7
198,3
515,8
486,9
Immateriella rättigheter
7,8
5,8
Tilläggsandelskapital A
Goodwill
1,0
1,1
Tilläggsandelskapital B
75,9
61,8
Tilläggsandelskapital C
14,4
14,5
Övriga utgifter med lång
verkningstid
1,8
1,7
Förskottsbetalningar och
pågående nyanläggningar
7,7
3,6
Reservfond I
3,9
3,9
18,3
12,2
Reservfond II
56,0
52,9
Balanserade vinstmedel
528,8
506,0
Räkenskapsperiodens överskott
113,9
63,8
1 509,6
1 388,1
12,3
15,6
3,8
2,4
Materiella tillgångar
10
5,3
Mark- och vattenområden
5,2
Övriga fonder
Byggnader och konstruktioner
41,1
39,4
Maskiner och inventarier
84,1
79,0
2,1
2,3
Ackumulerade
bokslutsdispositioner
16,0
3,9
Avskrivningsdifferens
148,5
129,9
Övriga materiella tillgångar
Förskottsbetalningar och
pågående nyanläggningar
Placeringar
Avsättningar
11, 12
Andelar i företag inom samma
koncern
1 553,4
Fordringar hos företag inom
samma koncern
Andelar i intresseföretag
1 658,6
1,9
128,7
26,5
31,1
2,0
2,2
1 583,8
1 820,5
1 750,5
1 962,6
Övriga aktier och andelar
Främmande kapital
15
16, 17
Långfristigt
Masskuldebrevslån
174,7
0,0
Lån av kreditinstitut
473,9
638,2
65,0
65,0
Erhållna förskott
1,7
0,9
Skulder till företag inom samma
koncern
2,8
2,8
Rörliga aktiva
Övriga skulder
0,0
0,2
Omsättningstillgångar
Resultatregleringar
Bestående aktiva totalt
Material och förnödenheter
89,5
106,0
Färdiga produkter och varor
under tillverkning
33,2
34,7
3,1
1,8
28,6
33,1
154,4
175,5
Övriga omsättningstillgångar
Förskottsbetalningar
Långfristiga fordringar
13
Pensionslån
Kortfristigt
17,9
9,5
8,0
Erhållna förskott
3,4
6,4
Leverantörsskulder
57,7
33,8
45,1
62,1
18,9
1,8
Skulder till företag inom samma
koncern
Övriga fordringar
0,1
0,0
Skulder till intresseföretag
19,1
20,8
64,9
57,6
Fordringar hos företag inom
samma koncern
13
434,5
112,1
1,0
0,2
Lånefordringar
0,4
0,5
Övriga fordringar
5,5
12,4
6,9
5,9
513,3
188,6
532,4
209,3
Resultatregleringar
Fordringar totalt
Kassa och banktillgodohavanden
Rörliga aktiva totalt
Aktiva totalt
Övriga skulder
Resultatregleringar
Fordringar hos intresseföretag
80,3
1,7
767,0
386,6
2 517,5
2 349,2
104 BOKSLUT 2012 — MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING
707,1
35,0
1,5
Kundfordringar
0,0
719,2
Pensionslån
17,4
Kortfristiga fordringar
1,1
18
Lån av kreditinstitut
Lånefordringar
Fordringar hos koncernföretag
19
Främmande kapital totalt
Passiva totalt
19
1,2
1,4
16,6
17,9
104,2
88,4
272,6
235,9
991,8
943,0
2 517,5
2 349,2
Moderföretagets finansieringsanalys
Milj.euro
2012
2011
Kassaflöde från rörelsen
Rörelseresultat
Justeringar i rörelseresultatet 1)
Erhållna räntor
Betalda räntor
95,1
15,0
-54,1
26,4
14,4
13,5
-30,6
-26,2
73,9
100,7
Övriga finansiella poster, netto
-7,4
-6,1
Betalda skatter
0,0
0,0
38,0
-64,9
129,1
58,5
Erhållen utdelning
Förändring i rörelsekapital 2)
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-192,0
-23,2
Investeringar i anläggningstillgångar
-30,9
-17,2
Avyttring av aktier
339,0
0,0
1,6
2,9
Förvärv av aktier
Avyttring av anläggningstillgångar
Ökning/minskning i långfristiga fordringar
Kassaflöde före finansiering
128,2
1,0
245,9
-36,5
375,1
22,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Ökning i långfristiga skulder
Minskning i långfristiga skulder
Kortfristiga skulder, ökning/minskning
Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning
Betalda andelsräntor
Ökning/minskning i eget kapital
Förändring i likvida medel
207,8
168,0
-176,7
-166,8
-16,2
-26,0
-318,9
-5,8
-37,8
-35,4
45,4
41,8
-296,5
-24,1
78,6
-2,1
1,7
3,8
Förändring i likvida medel
78,5
-2,1
Likvida medel i slutet av perioden
80,3
1,7
26,1
27,3
-81,6
-0,2
Likvida medel i början av perioden
1) Justeringar i rörelseresultatet
Avskrivningar och nedskrivningar
Försäljningsvinster/-förluster från anläggningstillgångar
Förändring i avsättningar
Totalt
1,3
-0,7
-54,1
26,4
2) Förändring i rörelsekapital
Omsättningstillgångar (ökning-/minskning+)
21,2
-10,5
Kortfristiga icke-räntebärande fordringar (ökning-/minskning+)
-0,9
-20,3
Kortfristiga icke-räntebärande skulder (ökning+/minskning-)
Totalt (ökning-/minskning+)
17,7
-34,1
38,0
-64,9
MODERFÖRETAGETS FINANSIERINGSANALYS — BOKSLUT 2012 105
Moderföretagets redovisningsprinciper
Bokslutet i Metsäliitto Osuuskunta är uppgjort i enlighet med finländsk bokslutspraxis. Metsämannut Oy fusionerades i moderföretaget
Metsäliitto Osuuskunta 31.3.2012 och Biokraft Oy 31.12.2012.
Anläggningstillgångar och avskrivningar
Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till ursprunglig
anskaffningskostnad minskad med planenliga avskrivningar och nedvärderingar. Anläggningstillgångar avskrivs lineärt under sin sannolika
ekonomiska livslängd enligt följande:
Omsättning
Vid beräkningen av omsättningen har indirekt skatt, rabatter och
övriga korrektivposter avdragits.
för byggnader och konstruktioner
för maskiner och inventarier
för övriga tillgångar
20–40 år
3–15 år
5–10 år
Kursdifferenser
Anskaffningskostnaderna för mark- och vattenområden avskrivs inte.
Kursdifferenserna har bokförts bland finansposterna. Öppna och realiserade kursdifferenser som uppkommit i samband med säkring av försäljning bokförs direkt bland resultaträkningens finansposter.
Leasing
Leasingavgifterna betraktas som hyreskostnader.
Affärstransaktioner i utländsk valuta
Affärstransaktioner i utländsk valuta har bokförts till dagskurs. Samtliga fordringar och skulder i utländsk valuta vid bokslutstidpunkten har
omräknats till euro enligt Europeiska centralbankens kurs på bokslutsdagen.
Miljöutgifter
Pensioner och ansvarsunderskott
Extraordinära intäkter och kostnader
Den lagstadgade pensionstryggheten sköts av pensionsförsäkringsbolag
utanför Metsä Group. En del av tjänstemännen har utöver en lagstadgad pension rätt till tilläggspension antingen på basis av en försäkring,
ett åtagande av pensionsstiftelsen Metsäliiton Toimenhaltijain Eläkesäätiö eller ett pensionsansvar som tillkommer företaget.
Pensionspremierna har periodiserats att motsvara de prestationsrelaterade lönerna i bokslutet.
Större rörelsefrämmande intäkts- och kostnadsposter, som t.ex. avyttring av affärsrörelse, redovisas som extraordinära poster. Skatteeffekten
av dessa poster framgår ur noterna.
Utgifter för forskning och utveckling
Utgifterna för forskning och utveckling redovisas som kostnader för
räkenskapsperioden.
Miljöutgifterna inkluderar de specifikt identifierbara utgifter som orsakats av miljöåtgärder i avsikt att förhindra, åtgärda eller lindra skador
på miljön.
Bokslutsdispositioner
I Finland kan i beskattningen avdrag från resultatet för räkenskapsperioden göras, förutsatt att motsvarande post även återfinns i bokföringen. Mest betydande är avskrivningsdifferensen på anläggningstillgångar, som redovisas som avskrivningsdifferens i balansen och som förändring av avskrivningsdifferens i resultaträkningen.
Avsättningar
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningskostnad eller till
ett sannolikt lägre nettoförsäljningsvärde. Omsättningstillgångarna har
periodiserats enligt FIFO- eller medelprisprincipen.
106 BOKSLUT 2012 — MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER
Framtida åtaganden som sannolikt kan medföra utgifter och förluster
har redovisats som kostnader vid respektive kostnadspost. I balansräkningen redovisas dessa poster som avsättningar då exakt belopp eller
exakt tidpunkt inte kan förutses. I andra fall upptas posterna under
resultatregleringar. Till dessa poster hör bl.a. pensionsansvar samt avyttrings- och saneringskostnader.
Noter till moderföretagets bokslut
2012
2011
1 119,0
1 055,7
EU-länder
342,7
350,1
Revision
Övriga länder
142,8
132,9
1 604,6
1 538,7
Milj. euro
1. Omsättning per marknadsområde
Finland
Totalt
2012
2011
KPMG
PwC
0,1
0,3
Skattekonsultering
0,0
0,0
Övriga arvoden till revisionsbyråer
0,0
0,0
Totalt
0,1
0,4
Milj. euro
5. Övriga rörelsekostnader
Huvudrevisorns arvoden
2. Övriga rörelseintäkter
1,7
1,7
Vinst på försålda anläggningstillgångar
81,3
0,6
Sålda tjänster
58,4
56,1
Hyresintäkter
Övriga
5,7
3,7
Totalt
147,1
62,1
Vinst på försålda anläggningstillgångar år 2012 innehåller försäljningsvinst från aktier i Metsä Fibre Oy om 80,9 milj. euro.
97,1
Pensionskostnader
Övriga lönebikostnader
6. Finansiella intäkter och kostnader
Intäkter från bestående aktiva
Utdelningar
69,7
96,5
Från intresseföretag
4,2
4,1
Från övriga
0,0
0,0
73,9
100,7
Från företag inom samma koncern
3. Personalkostnader och medelantal anställda
Löner
Som huvudrevisor fungerade år 2012 KPMG Oy Ab och år 2011
PricewaterhouseCoopers Oy.
95,2
Totalt
22,6
25,4
Ränteintäkter
35,1
32,6
154,8
153,3
Koncernchefen samt hans suppleant
1,3
3,1
Styrelsens medlemmar och suppleanter
0,4
0,4
Förvaltningsrådets medlemmar
0,2
0,2
Totalt
1,9
3,7
Totalt
Löner och arvoden till högsta ledningen
12,6
12,2
Totalt
12,6
12,2
Intäkter från bestående aktiva
86,5
112,8
Från företag inom samma koncern
Övriga ränte- och finansiella intäkter
Ränteintäkter från företag inom samma
koncern
1,4
1,0
Ränteintäkter från intresseföretag
0,0
0,0
Ränteintäkter från övriga
Pensionsåtaganden för ledningen
Totalt
Moderföretagets VD har rätt att avgå med pension vid 60 års ålder.
Vissa personer som hör till Metsäliittos ledning har rätt till en stadgeenlig tilläggspension då de går i pension vid 62 års ålder.
Kursdifferenser
Nedvärdering av placeringar
I företagets tjänst var under perioden i
medeltal
Tjänstemän
1 201
Arbetstagare
1 556
1 589
Totalt
2 756
2 806
1 217
Immateriella rättigheter
2,5
2,3
Goodwill
0,1
0,0
Övriga aktiverade kostnader
0,4
0,5
Byggnader och konstruktioner
4,6
4,5
18,2
19,3
Maskiner och inventarier
Övriga materiella tillgångar
Planenliga avskrivningar totalt
Förändring av avskrivningsdifferens
Totalavskrivningar
Räntekostnader till företag inom samma
koncern
Räntekostnader till övriga
Totalt
Planenliga avskrivningar
0,4
0,7
26,1
27,3
-3,3
0,2
22,8
27,5
0,4
1,4
-3,7
-2,6
-35,4
-31,2
Räntekostnader och övriga finansiella
kostnader
Finansiella kostnader till övriga
4. Avskrivningar och nedskrivningar
0,5
1,9
Finansiella intäkter och kostnader totalt
-2,6
-3,7
-26,8
-25,3
-4,2
-3,5
-33,6
-32,5
15,6
47,9
Nedvärdering av placeringar innehåller år 2012 nedvärderingar om
35,4 miljoner euro (31,2) av bokföringsvärdet i utländska dotterbolag som hör till Metsäliitto Osuuskuntas Träproduktindustri.
NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2012 107
2012
2011
Försäljningens kursdifferenser
0,1
0,2
Anskaffningsvärde 1.1.
8,5
9,3
Inköpens kursdifferenser
0,0
-0,1
Ökningar
0,4
0,1
Finansieringens kursdifferenser
-3,7
-2,7
Minskningar
-0,1
-1,0
Totalt
-3,7
-2,6
Överföringar mellan posterna
0,1
0,2
Anskaffningsvärde 31.12.
8,9
8,5
-6,9
-7,4
Milj. euro
7.
Kursdifferenser i resultaträkningen
Milj. euro
2012
2011
Övriga aktiverade utgifter
8. Extraordinära poster
Extraordinära intäkter
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
Erhållna koncernbidrag
Totalt
0,0
1,2
Ackumulerad avskrivning på minskningar
0,0
1,2
9. Inkomstskatt
Skatt för räkenskapsperioden
0,0
0,0
Skatt för tidigare räkenskapsperioder
0,0
0,0
Totalt
0,0
0,0
Skatt på ordinarie affärsverksamhet
0,0
0,3
Skatt på extraordinära poster
0,0
-0,3
Totalt
0,0
0,0
0,1
1,0
Avskrivningar under året
-0,4
-0,5
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
-7,1
-6,9
Bokvärde 31.12.
1,8
1,7
Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.
0,2
0,2
Anskaffningsvärde 1.1.
3,6
2,3
Ökningar
6,3
2,7
Minskningar
0,0
0,0
-2,2
-1,5
7,7
3,6
58,4
55,8
Pågående nyanläggningar
Överföringar mellan posterna
10. Immateriella och materiella tillgångar
Anskaffningsvärde 31.12.
Immateriella tillgångar
Anskaffningsvärde 1.1.
45,2
44,1
2,4
0,7
-1,3
-1,1
2,1
1,5
48,4
45,2
Ökningar
Minskningar
Överföringar mellan posterna
Anskaffningsvärde 31.12.
Immateriella tillgångar totalt
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
Minskningar
Överföringar mellan posterna
Anskaffningsvärde 31.12.
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
-39,4
1,1
-2,5
-2,3
-40,6
-39,4
7,8
5,8
Avskrivningar under året
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Bokvärde 31.12.
Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.
0,4
4,5
-1,5
-2,1
0,0
0,3
66,0
58,4
-46,3
-45,5
-38,2
1,3
Ackumulerad avskrivning på minskningar
9,1
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
1,4
2,1
-3,0
-2,8
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
-47,8
-46,3
Bokvärde 31.12.
18,2
12,2
0,6
0,7
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Avskrivningar under året
0,5
Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.
Goodwill
Anskaffningsvärde 1.1.
1,1
0,0
Mark- och vattenområden
Ökningar
0,0
1,1
Anskaffningsvärde 1.1.
5,9
5,3
Minskningar
0,0
0,0
Ökningar
0,0
0,3
Överföringar mellan posterna
0,0
0,0
Minskningar
0,0
0,0
Anskaffningsvärde 31.12.
1,1
1,1
Överföringar mellan posterna
0,0
0,3
Anskaffningsvärde 31.12.
5,9
5,9
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
0,0
0,0
0,0
0,0
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
-0,6
-0,6
Avskrivningar under året
-0,1
0,0
Ackumulerad avskrivning på minskningar
0,0
0,0
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
-0,1
0,0
Avskrivningar under året
0,0
0,0
1,0
1,1
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
-0,6
-0,6
5,3
5,2
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Bokvärde 31.12.
Bokvärde 31.12.
108 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT
Milj. euro
2012
2011
120,8
122,1
9,8
0,7
-1,5
-3,0
Byggnader och konstruktioner
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
Minskningar
0,1
0,9
129,1
120,8
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
Minskningar
Överföringar mellan posterna
Anskaffningsvärde 31.12.
-81,3
-79,8
Ackumulerad avskrivning på minskningar
-2,2
2,9
Avskrivningar under året
-4,6
-4,5
-88,1
-81,3
41,1
39,4
Bokvärde 31.12.
-3,9
-2,8
Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.
395,4
400,0
41,3
10,9
-10,9
-19,0
1,5
3,5
427,2
395,4
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Bokvärde 31.12.
Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.
Maskiner och inventarier
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
Minskningar
Överföringar mellan posterna
Anskaffningsvärde 31.12.
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Avskrivningar under året
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Bokvärde 31.12.
2011
544,1
553,6
64,9
12,8
-12,5
-22,0
0,0
-0,3
596,6
544,1
-414,2
-409,1
Ackumulerad avskrivning på minskningar
-10,8
19,4
Avskrivningar under året
-23,2
-24,5
-448,1
-414,2
148,5
129,9
11,8
14,9
1 658,6
1 667,7
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
11. Placeringar, aktier
Andelar i företag inom samma koncern
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
192,0
22,4
Minskningar
-297,2
-31,6
Överföringar mellan posterna
Anskaffningsvärde 31.12.
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
2012
Materiella tillgångar totalt
Anskaffningsvärde 31.12.
Överföringar mellan posterna
Milj. euro
-316,4
0,0
0,0
1 553,4
1 658,6
31,1
30,3
0,0
0,8
-4,6
0,0
-313,5
-8,6
16,5
-18,2
-19,3
-343,2
-316,4
84,1
79,0
Andelar i intresseföretag
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
Minskningar
Överföringar mellan posterna
0,0
0,0
26,5
31,1
15,5
17,5
18,2
18,0
Anskaffningsvärde 1.1.
2,2
2,2
Ökningar
0,1
0,1
Ökningar
0,0
0,0
Minskningar
0,0
0,0
Minskningar
-0,2
0,0
Överföringar mellan posterna
0,0
0,0
Överföringar mellan posterna
0,0
0,0
18,3
18,2
Anskaffningsvärde 31.12.
2,1
2,2
-15,8
-15,2
0,0
0,0
1 691,8
1 700,2
-0,4
-0,7
-16,2
-15,8
2,1
2,3
Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.
Övriga materiella tillgångar
Anskaffningsvärde 1.1.
Anskaffningsvärde 31.12.
Ackumulerade avskrivningar 1.1.
Ackumulerad avskrivning på minskningar
Avskrivningar under året
Ackumulerade avskrivningar 31.12.
Bokvärde 31.12.
Anskaffningsvärde 31.12.
Övriga aktier och andelar
Placeringar, aktier totalt
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
Minskningar
Överföringar mellan posterna
Anskaffningsvärde 31.12.
Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12.
0,1
0,1
3,9
8,2
13,7
0,7
192,0
23,2
-301,9
-31,6
0,0
0,0
1 581,9
1 691,8
Pågående nyanläggningar
Anskaffningsvärde 1.1.
Ökningar
0,0
0,0
Överföringar mellan posterna
-1,6
-5,0
Anskaffningsvärde 31.12.
16,0
3,9
Minskningar
NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2012 109
Milj. euro
2012
2011
Placeringar, fordringar
Milj. euro
2012
2011
19,0
20,8
13. Fordringar
Långfristiga fordringar
Fordringar hos företag inom samma koncern
Anskaffningsvärde 1.1.
Lånefordringar
128,7
128,7
1,9
0,0
Ökningar
Minskningar
-128,7
0,0
1,9
128,7
Anskaffningsvärde 31.12.
Övriga fordringar
Anskaffningsvärde 1.1.
0,0
3,1
Ökningar
0,0
0,0
Minskningar
0,0
-3,1
Anskaffningsvärde 31.12.
0,0
0,0
128,7
131,7
Placeringar, fordringar totalt
Anskaffningsvärde 1.1.
1,9
0,0
-128,7
-3,1
1,9
128,7
Ökningar
Minskningar
Anskaffningsvärde 31.12.
Placeringar, fordringar
Kapitallån, givna
1,9
0,0
Övriga lånefordringar
0,0
128,7
Placeringar, fordringar totalt 31.12.
1,9
128,7
12. Marknadsvärde av placeringar
i bestående aktiva
Övriga fordringar
Totalt
0,1
0,0
19,1
20,8
De långfristiga lånefordringarna innehåller år 2012 en räntebärande
fordran om 16,4 miljoner euro (15,9) från Metsäliitto Management
Oy. Företagets förmåga att svara för förpliktelsen är beroende av
kursutvecklingen för Metsä Board Oyjs B-aktie. Metsäliitto anser,
att Metsäliitto Managements aktier i framtiden kommer att generera
en tillräcklig avkastning för att täcka låneförpliktelsen.
Inga lån har beviljats åt verkställande direktören, medlemmar i
förvaltningsrådet, medlemmar i styrelsen eller deras suppleanter
eller därmed jämförbara organ. Borgenansvar eller övriga förbindelser har heller inte givits.
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos företag inom samma koncern
Kundfordringar
80,4
Lånefordringar
339,3
14,5
14,8
14,1
434,5
112,1
Kundfordringar
0,9
0,2
Lånefordringar
0,1
0,0
1,0
0,2
57,6
Resultatregleringar
Totalt
83,4
Fordringar hos intresseföretag
Totalt
Övriga fordringar
Börsnoterade aktier
Bokvärde
526,1
521,3
Kundfordringar
64,9
Marknadsvärde
293,2
177,1
Lånefordringar
0,4
0,5
Differens
233,0
344,2
Övriga fordringar
5,5
12,4
Av differensen mellan bokvärdet och marknadsvärdet i de börsnoterade aktierna härstammar 233,0 miljoner euro från aktierna i Metsä
Board Oyj. Metsäliitto anser, att de sannolika genererade inkomsterna i framtiden kommer att överstiga aktiernas bokvärde.
6,9
5,9
77,7
76,3
532,4
209,3
Räntor
0,1
0,0
Försäkringar
0,5
0,4
Övriga resultatregleringar
6,3
5,5
Totalt
6,9
5,9
Resultatregleringar
Totalt
Fordringar totalt
Kortfristiga resultatregleringar
110 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT
2012
2011
198,3
194,5
Betalda andelsavgifter
4,1
5,1
1.1.
1,8
1,4
Överfört från räntor
1,8
2,0
Ökning
1,0
0,6
-0,6
-0,2
2,2
1,8
Milj. euro
14. Eget kapital
Andelskapital 1.1.
Återbetalda andelar
*) Andelskapital 31.12.
2012
Milj. euro
2011
15. Avsättningar
Arbetslöshetspension
-3,6
-3,2
200,7
198,3
31.12.
Pensionsstiftelsens underskott
Minskning
486,9
463,2
Betalda tilläggsandelar
22,4
15,7
1.1.
0,5
1,1
Överfört från räntor
22,7
20,2
Ökning
0,4
0,0
Minskning
0,0
-0,7
31.12.
0,9
0,5
0,6
A-tilläggsandelskapital 1.1.
Återbetalda tilläggsandelar
**) A-tilläggsandelskapital 31.12.
-16,2
-12,2
515,8
486,9
B-tilläggsandelskapital 1.1.
61,8
47,5
Övriga avsättningar
Betalda tilläggsandelar
15,6
16,2
1.1.
0,2
Återbetalda tilläggsandelar
-1,4
-2,0
Ökning
0,7
0,0
B-tilläggsandelskapital 31.12.
75,9
61,8
Minskning
-0,1
-0,4
0,7
0,2
C-tilläggsandelskapital 1.1.
14,5
14,5
31.12.
0,0
0,0
Avsättningar totalt
-0,1
0,0
1.1.
2,4
3,1
14,4
14,5
Ökning
2,1
0,6
-0,8
-1,3
Reservfond I 1.1.
3,9
3,9
3,8
2,4
Reservfond I 31.12.
3,9
3,9
52,9
51,5
Långfristigt
3,2
1,4
Räntefritt
56,0
52,9
Betalda tilläggsandelar
Återbetalda tilläggsandelar
C-tilläggsandelskapital 31.12.
Minskning
31.12.
16. Främmande kapital
Reservfond II 1.1.
Överfört från föregående års överskott
Reservfond II 31.12.
Räntebärande
Totalt
Överskott 1.1.
Betalda andelsräntor
Överfört till reservfond II
Räkenskapsperiodens överskott
Överskott 31.12.
Eget kapital totalt
569,8
542,7
Kortfristigt
-37,8
-35,4
Räntefritt
-3,2
-1,4
113,9
63,8
642,7
569,8
1 509,6
1 388,1
Räntebärande
Totalt
5,6
4,0
713,6
703,2
719,2
707,1
228,2
209,7
44,5
26,2
272,6
235,9
*) Utestående andelsavgifter
Tecknat andelskapital
259,2
258,0
Betalda andelsavgifter
-200,7
-197,7
58,5
60,3
Utestående andelsavgifter
**) Av tilläggsandelskapitalet förfaller 1.7.2013 till återbetalning 28,7
miljoner euro.
17. Långfristiga lån och avbetalningsplan
Skulder till företag
inom samma koncern
Mass­skulde­
brevslån
Lån av
kredit­institut
Pensionslån
Övriga lån
2013
0,0
0,0
34,7
9,5
0,0
44,2
2014
0,0
0,0
240,5
0,0
0,0
240,5
2015
0,0
0,0
159,1
0,0
0,0
159,1
2016
0,0
0,0
34,1
65,0
0,0
99,1
2017
0,0
174,7
29,3
0,0
0,0
204,0
2018–
0,0
0,0
10,9
0,0
0,0
10,9
Totalt vid årets slut
0,0
174,7
508,6
74,5
0,0
757,8
Milj. euro
Totalt
NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2012 111
2012
2011
35,0
17,9
Pensionslån
9,5
8,0
Erhållna förskott
3,4
6,4
57,7
33,8
Milj. euro
18. Kortfristigt främmande kapital
Lån av kreditinstitut
Leverantörsskulder
Skulder till företag inom samma koncern
36,4
53,5
Leverantörsskulder
8,7
4,1
Övriga skulder
0,0
0,3
Resultatregleringar
0,0
4,1
1,2
1,4
Erhållna förskott
Skulder till intresseföretag
Leverantörsskulder
Skulder till övriga
16,6
17,9
104,2
88,4
272,6
235,9
Övriga skulder
Resultatregleringar
Kortfristigt främmande kapital totalt
19. Resultatregleringar
Kortfristiga
Räntor
4,4
5,2
Pensionsförsäkringar
2,0
2,1
23,2
Periodiserade personalkostnader
24,9
Periodiserade inköp
59,3
47,1
Övriga resultatregleringar
13,5
10,9
104,2
88,4
Totalt
112 BOKSLUT 2012 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT
20. Ansvarsförbindelser
I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors
tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto
Osuuskunta och två andra skogsindustriföretag som en följd av otil�låtet prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de
nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om
konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har
några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning
från Metsäliitto och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto känner till, är totalt cirka 236 miljoner euro. Av dessa krav har
cirka 87 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto. I de nämnda
talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt.
Metsäliitto anser att skadeståndsanspråken är ogrundade och har
inte redovisat avsättningar för detta ändamål.
I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemannaförfarande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och
Metsä Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 miljoner euro och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en
påstådd obehörig vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett
påstått brott mot en medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som
Metsä Fibre undertecknade 2009. Metsäliitto bestrider kravet som
ogrundat och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål.
Under de senaste 12 månaderna har det inte förekommit några
andra sådana förvaltningsförfaranden, rättegångar eller skiljeförfaranden som kan ha eller har haft väsentlig inverkan på Metsäliittos
ekonomiska ställning. Metsäliitto har heller ingen kännedom om att
sådana förfaranden eller rättegångar skulle ha anhängiggjorts.
2012
Milj. euro
2011
2011
Löner och arvoden
0,7
0,5
Lönebikostnader
0,3
0,3
Avskrivningar
0,4
0,5
Övriga rörelsekostnader
1,4
1,2
Totalt
2,9
2,5
6,1
4,9
21. Miljöposter
Inteckningar för egna lån
Ställda panter för lån
Personalkostnader
Lån från kreditinstitut
Pensionslån
Ställda panter
260,0
260,0
65,0
65,0
292,8
278,6
För företag inom samma koncern
Panter
13,4
13,4
Borgensansvar
12,0
20,2
2,2
2,2
Materiella tillgångar
För övriga
Borgensansvar
Anskaffninsvärde 1.1.
0,3
1,1
Minskningar
-1,7
0,0
Ackumulerade avskrivningar
-3,1
-4,3
1,6
1,8
0,1
0,1
Ökningar
Övriga egna förbindelser
30,0
50,0
8,2
7,2
21,7
29,0
Panter
306,1
292,0
Borgen
14,2
22,5
Övriga ansvarsförbindelser
30,0
50,0
Leasingansvar
29,9
36,2
380,2
400,6
Övriga ansvarsförbindelser
Leasingansvar
För nästa år
För därpå följande år
Bokvärde 31.12.
Avsättningar
Totalt
Totalt
Milj. euro
Ansvar på grund av
derivatkontrakt
2012
Milj. euro
Bruttobelopp
2012
Öppna
kontrakt,
verkligt
värde
Bruttobelopp
2011
Öppna
kontrakt,
verkligt
värde
435,0
-11,4
185,0
-7,8
Miljöavsättningar
I miljöutgifterna upptas enbart identifierbara tilläggskostnader, som
kan förknippas med motarbetning eller lindring av miljöskador. Miljöutgifterna aktiveras i sådana fall då de kan förknippas med kommande
miljöskyddsåtgärder och de i framtiden genererar ekonomisk nytta.
Räntederivat
Ränteswapkontrakt
Valutaderivat
Terminkontrakt
119,5
0,8
128,7
-3,8
Optionkontrakt
2,5
0,0
0,0
0,0
556,9
-10,6
313,7
-11,7
Derivatkontrakt
totalt
NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2012 113
Moderföretagets aktieinnehav 31.12.2012
Dotterföretag
Koncernens
ägande, %
Ägarandel, %
Asunto Oy Tapiolan Jalava
Finland
48,98
872
Asunto Oy Tapiolan Pyökki
Finland
48,98
872
Asunto Oy Tapiolan Saarni
Finland
48,98
872
Asunto Oy Tapiolan Tammi
Finland
48,98
872
Storbritannien
100,00
2 350
Burt Boulton and Haywood Ltd
Financière Finnforest S.A.S.
Frankrike
100,00
Polen
100,00
Finnforest Slovensko s.r.o.
Slovakien
100,00
Finnforest UK Holdings Ltd
Storbritannien
100,00
Finnforest Polska Sp. z.o.o.
Finnforest Österreich GesmbH
Antal aktier
Bokvärde
1 000 euro
Land
405 000
4 600
0
0
43 200 000
53 458
15 018
Österrike
100,00
Kiinteistö Oy Metsätapiola
Finland
48,98
30 432
Kiinteistö Oy Metsätapiolan Pysäköinti
Finland
48,92
159
Kiinteistö Oy Tapiolan Jalopuupysäköinti
Finland
48,98
Kirkniemen Kartano Oy
Finland
100,00
57 100
Kumpuniemen Voima Oy
Finland
53,97
34
462
Lettland
100,00
670
3 259
Italien
100,00
Finland
40,28
42,49
60,78
Metsa Forest Latvia SIA
Metsa Wood Italia S.r.l.
Metsä Board Oyj *
0
118
243
6 035
1
0
132 173 295
526 139
Metsä Fibre Oy
Finland
50,20
38 211
721 058
Metsä Forest Eesti AS
Estland
100,00
150 000
1 146
Metsä Forest Sverige AB
Sverige
100,00
5 000
703
Metsä Group Financial Services Oy
Finland
49,00
24 500
4 944
Metsä Group Services Sp. z.o.o.
Metsä Tissue Oyj
Metsä Wood CZ s.r.o.
70,67
Polen
100,00
100
1 442
Finland
76,62
6 986 571
156 548
Tjeckien
100,00
5 000
Tyskland
100,00
35 821
Metsä Wood Eesti AS
Estland
100,00
100 000
Metsä Wood Holdings Oy
Finland
100,00
1 000
Metsä Wood Holland B.V.
Holland
100,00
Metsä Wood Hungary Kft.
Ungern
100,00
Metsä Wood Ibérica S.L.U.
Spanien
50,00
Metsä Wood Schweiz AG
Schweiz
Metsä Wood Deutschland GmbH
Metsä Wood USA Inc.
Metsäliitto France S.A.
Mittaportti Oy
1 056
446
100,00
200
750
USA
100,00
500 000
316
Frankrike
100,00
100 000
100
1 000
8
Finland
33,33
Ryssland
100,00
OOO Metsa Forest Podporozhye
Ryssland
100,00
OOO Metsa Forest St. Petersburg
Ryssland
100,00
Finland
20,00
Dotterföretagsaktier totalt
*) Moderföretagets andel av rösterna 61,01 %, koncernens sammanlagda andel 61,72 %
114 BOKSLUT 2012 — MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2012
9
643
250
OOO Finnforest Petersburg
Äänevoima Oy
651
100,00
53,61
3
0
4 579
39,12
100
981
2 000 000
2 000
1 553 373
Intresseföretag
Land
Ägarandel, %
Koncernens
ägande, %
Antal aktier
Bokvärde
1 000 euro
14 439
Finsilva Oyj
Finland
49,90
48 128 550
Hartolan Kuningaslämpö Oy
Finland
50,00
300
76
Lohjan Biolämpö Oy
Finland
46,00
782 000
782
Metsäteho Oy
Finland
24,00
40
67
Perkaus Oy
Finland
33,33
2 500
6
Punkaharjun Lämpö Oy
Finland
20,00
6
10
Punkavoima Oy
Finland
34,67
9 292
929
Suomen Metsäsijoitus Oy
Finland
25,00
7 500
4 011
Ryssland
44,19
ZAO HC Vologodskiye Lesopromyshlenniki
6 164
Intresseföretagsaktier totalt
Övriga aktier och andelar
Finnforest Nippon
26 485
Land
Ägarandel, %
Koncernens
ägande, %
Antal aktier
Bokvärde
1 000 euro
120
Japan
10,00
20
Finnish Wood Research Oy
Finland
25,00
60
60
Finnish Bioeconomy Cluster FIBIC Oy
Finland
5,00
150
150
Misawa Homes of Finland
Finland
Bostads- och fastighetsbolag
Golf-aktier
400
67
1 373
194
Telefonaktier och -andelar
31
Övriga aktier och andelar
36
Övriga aktier och andelar totalt
2 031
MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2012 — BOKSLUT 2012 115
Förvaltningsrådets utlåtande
Förvaltningsrådet har tagit del av Metsäliitto Osuuskuntas bokslut för år 2012 och koncernbokslutet för Metsä Group uppgjort i enlighet med
internationella redovisningsstandarder (IFRS), samt godkänner att de föreläggs revisorerna och fullmäktiges ordinarie stämma.
Eftersom C-tilläggsandelarna konverterats till B-tilläggsandelar i enlighet med teckningsvillkoren för C-tilläggsandelarna efter datumet för
styrelsens förslag, har förvaltningsrådet avvikit från förslaget och beslutat följande angående disposition av överskottet:
Förslag till vinstdisposition för 2012
Euro
Till fullmäktiges förfogande står
räkenskapsperiodens överskott
113 942 303,24
balanserade vinstmedel från tidigare år
528 801 622,16
sammanlagt
642 743 925,40
Förvaltningsrådet föreslår, att
till reservfond II överförs i enlighet med § 13 1 mom. i stadgarna
5 697 115,16
samt dessutom
4,84
5 697 120,00
andelsränta betalas
5,5 % på inbetalt andelskapital
10 963 644,53
5,0 % på inbetalt tilläggsandelskapital A
25 065 166,70
4,5 % på inbetalt tilläggsandelskapital B *)
3 655 609,50
39 684 420,73
bland balanserade vinstmedel lämnas
597 362 384,67
sammanlagt
642 743 925,40
*) inkluderar räntorna för tilläggsandelskapital C
Om fullmäktige godkänner förslaget ovan, är andelslagets eget kapital följande:
Andelskapital
200 709 452,91
Tilläggsandelskapital A
515 780 505,98
Tilläggsandelskapital B
90 357 415,43
Reservfond I
3 939 904,28
Reservfond II
61 739 550,00
Balanserad vinst
597 362 384,67
Eget kapital sammanlagt
1 469 889 213,27
Av förvaltningsrådets medlemmar är följande i tur att avgå: Ilkka Juusela, Antti Jäärni, Petri Kuutti, Timo Kässi, Jukka Lappalainen, Jussi Linnarata,
Mårten Malmström, Antti-Jussi Mikkola, Mikko Tolonen och Jukka Vanhatalo.
Esbo, den 25 mars 2013
För förvaltningsrådet
Hannu Järvinen
Förvaltningsrådets ordförande
116 BOKSLUT 2012 — FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE
Miika Arola
Förvaltningsrådets sekreterare
översättning
REVISIONSBERÄTTELSE
Till medlemmarna i
Metsäliitto Osuuskunta
Vi har reviderat Metsäliitto Osuuskunta
benämnda andelslagets bokföring, bokslut,
verksamhetsberättelse och förvaltning för
räkenskapsperioden 1.1–31.12.2012. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden
och noter till bokslutet samt moderandelslagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet.
Styrelsens och verkställande
direktörens ansvar
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att koncernbok­
slutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i
enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU
och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i
enlighet med i Finland gällande bestämmelser
om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen
över bokföringen och medelsförvaltningen är
ordnad på behörigt sätt och verkställande
direktören för att bokföringen är lagenlig och
medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.
Revisorns skyldigheter
Vår skyldighet är att uttala oss om bokslutet,
koncernbokslutet och verksamhets berättelsen
på grundval av vår revision. Revisionslagen
förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer.
Vi har utfört revisionen i enlighet med god
revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen
för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet eller verksamhetsberättelsen innehåller
väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i moderandelslagets förvaltningsråd
eller styrelse eller verkställande direktören har
gjort sig skyldiga till en handling eller försummelse som kan medföra skadeståndsskyldighet
gentemot bolaget, eller brutit mot lagen om
andelslag eller andelslagets stadgar.
En revision innefattar att genom olika
åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp
och annan information som ingår i bokslutet
och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns
omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av
oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen
som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse
som ger riktiga och tillräckliga uppgifter.
Revisorn bedömer den interna kontrollen för
att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om
effektiviteten i andelslagets interna kontroll.
En revision innefattar också en utvärdering av
ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och
verksamhetsberättelsen
Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som
grund för vårt uttalande.
Uttalande om koncernbokslutet
Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens
ekonomiska ställning samt om resultatet av
dess verksamhet och kassaflöden i enlighet
med internationella redovisningsstandarder
(IFRS) sådana de antagits av EU.
Uttalande om bokslutet och
verksamhetsberättelsen
Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av koncernens och moderandelslagets verksamhet samt om deras ekonomiska ställning i enlighet med i Finland
gällande bestämmelser om upprättande av
bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet
är konfliktfria.
Övriga uttalanden
Vi förordar fastställande av bokslutet och
koncernbokslutet. Styrelsens förslag till disposition av det överskott som balansräkningen
utvisar beaktar bestämmelserna i lagen om
andelslag. Vi förordar beviljandet av ansvarsfrihet för medlemmarna i moderandelslagets
förvaltningsråd och styrelseledamöterna samt
verkställande direktören för den av oss granskade räkenskapsperioden.
Esbo, den 25 mars 2013
KPMG Oy Ab
Raija-Leena Hankonen
CGR
REVISIONSBERÄTTELSE — BOKSLUT 2012 117
Kvartalsjämförelser
Milj. euro
Resultaträkning
Hela året
Per kvartal
2012
2011
IV/2012
III/2012
II/2012
I/2012
IV/2011
III/2011
II/2011
I/2011
1 515,4
1 476,2
375,6
350,8
384,9
404,1
355,0
904,2
939,3
216,0
217,0
249,4
221,8
219,7
351,7
393,4
376,1
217,8
264,1
Massaindustri
1 273,9
1 301,3
321,4
326,6
300,4
325,5
290,4
237,7
332,4
338,6
339,8
Kartong- och pappersindustri
2 107,6
2 485,3
508,5
532,2
522,3
544,6
Mjuk- och matlagningspapper
981,5
971,5
254,1
248,5
235,4
243,5
524,4
615,7
660,4
684,9
246,3
246,7
237,2
3,3
3,1
0,6
1,0
0,8
0,9
241,3
0,6
0,8
0,9
-1 784,9
-1 830,9
-448,1
-434,0
-446,2
0,9
-456,5
-413,6
-448,5
-491,5
-477,3
5 001,0
5 345,8
1 228,0
1 242,2
1 246,9
1 284,0
1 222,7
1 316,7
1 403,1
1 403,4
Virkesanskaffning
20,2
24,5
7,0
1,9
5,3
6,0
6,7
3,3
7,0
7,5
Träproduktindustri
16,6
2,9
1,1
-0,8
12,1
4,2
-9,3
-1,3
8,4
5,2
Omsättning per segment
Virkesanskaffning
Träproduktindustri
Övrig verksamhet
Elimineringar
Omsättning
Rörelseresultat per segment
Massaindustri
150,4
262,6
30,7
40,3
34,6
44,8
20,2
61,9
85,0
95,7
Kartong- och pappersindustri
219,8
-214,1
40,4
22,6
161,1
-4,4
-215,3
-12,4
-32,8
46,4
Mjuk- och matlagningspapper
32,8
20,3
5,8
10,9
6,6
9,5
3,7
6,7
3,3
6,5
Övrig verksamhet
67,7
-4,2
-4,1
-5,2
78,7
-1,7
-2,3
2,0
-2,1
-1,8
Elimineringar
-270,0
-62,8
-4,0
-14,0
-237,5
-14,6
-4,0
-15,6
-17,2
-26,1
Rörelseresultat
237,5
29,2
77,0
55,7
61,0
43,8
-200,1
44,5
51,5
133,4
130,0
251,7
314,5
70,8
66,6
62,6
51,7
3,1
62,7
118,7
-"-, i % av omsättningen
5,0
5,9
5,8
5,4
5,0
4,0
0,2
4,8
8,5
9,3
Resultatandelar i intresseföretag
4,8
4,2
-0,3
1,1
4,9
-1,0
-1,1
2,4
2,7
0,1
Kursdifferenser
2,4
2,3
1,1
1,7
-1,7
1,3
0,5
1,4
1,2
-0,7
-110,2
-133,4
-28,8
-34,0
-13,3
-34,1
-27,3
-31,0
-31,5
-43,6
134,5
-97,7
48,9
24,6
50,9
10,1
-228,0
17,3
23,9
89,1
-31,8
-58,9
2,1
-8,6
-16,8
-8,5
21,7
-20,9
-33,3
-26,5
Periodens resultat
102,6
-156,6
51,0
16,0
34,1
1,6
-206,2
-3,6
-9,4
62,7
Rörelsereslutat
exkl. engångsposter
2012
2011
IV/2012
III/2012
II/2012
I/2012
IV/2011
III/2011
II/2011
I/2011
Virkesanskaffning
20,2
24,5
7,0
1,9
5,3
6,0
6,7
3,3
7,0
7,5
Träproduktindustri
18,9
11,9
2,1
0,5
12,1
4,2
0,1
-1,5
8,1
5,2
-"-, exklusive engångsposter
Övriga finansiella intäkter och
kostnader
Resultat före skatt
Inkomstskatt
148,1
266,6
30,7
40,3
34,6
42,5
20,2
61,9
89,0
95,7
Kartong- och pappersindustri
73,6
59,4
24,6
24,7
19,0
5,3
-21,1
5,9
31,6
43,1
Mjuk- och matlagningspapper
39,6
20,3
12,6
11,0
6,6
9,5
3,7
6,7
3,3
6,5
Övrig verksamhet
-5,9
-4,2
-3,7
1,7
-2,2
-1,7
-2,3
2,0
-2,1
-1,8
Massaindustri
-42,7
-64,0
-2,5
-13,4
-12,8
-14,0
-4,3
-15,6
-18,1
-26,1
Totalt
251,7
314,5
70,8
66,6
62,6
51,7
3,1
62,7
118,7
130,0
Nyckeltal
2012
2011
IV/2012
III/2012
II/2012
I/2012
IV/2011
III/2011
II/2011
I/2011
Soliditet, %
35,4
28,3
35,4
34,4
33,8
28,5
28,3
31,0
30,9
30,4
84
131
84
89
94
132
131
113
121
112
1 590
1 953
1 590
1 648
1 705
1 993
1 953
1 895
2 051
1 933
6,6
1,1
7,9
5,9
7,1
4,7
-20,6
4,9
5,5
13,2
7,0
8,5
7,3
7,0
7,3
5,5
0,7
6,7
12,5
12,8
6,1
-9,9
10,9
3,5
8,2
0,4
-51,9
-0,9
-2,2
14,7
6,9
8,6
9,6
5,9
8,6
2,5
0,1
3,4
14,5
13,9
Elimineringar
Nettoskuldsättningsgrad, %
Räntebärande nettoskuld, milj. euro
Avkastning på sysselsatt kapital, %
- " -, exklusive engångsposter
Avkastning på eget kapital, %
- " -, exklusive engångsposter
118 KVARTALSJÄMFÖRELSER
Fem år i siffror
Milj. euro
2012
2011
2010
2009
2008
Omsättning
5 001
5 346
5 377
4 837
6 434
Rörelseresultat
237
29
497
-169
2
- "-, exkl. poster av engångskaraktär
252
314
547
-75
45
Resultat före skatt
134
-98
345
-329
-233
Räkenskapsperiodens resultat
103
-157
214
-342
-511
3 354
3 410
3 534
3 697
4 252
Långfristiga tillgångar
725
781
798
669
943
1 258
1 107
1 340
1 364
1 704
Summa tillgångar
5 337
5 298
5 672
5 730
6 899
Eget kapital
1 388
1 135
1 154
927
1 104
500
360
524
471
682
Långfristiga skulder
1 667
2 417
2 534
2 689
3 449
Kortfristiga skulder
1 782
1 386
1 460
1 643
1 664
Summa eget kapital och skulder
5 337
5 298
5 672
5 730
6 899
Avkastning på sysselsatt kapital, %
6,6
1,1
11,8
-3,3
0,5
- "-, exkl. poster av engångskaraktär
7,0
8,5
13,4
-1,4
1,3
Avkastning på eget kapital, %
6,1
-9,9
13,9
-20,0
-8,4
6,9
8,6
18,2
-13,4
-6,4
35,4
28,3
29,7
24,5
26,0
Omsättningstillgångar
Övriga kortfristiga tillgångar
Innehav utan bestämmande inflytande
- "-, exkl. poster av engångskaraktär
Soliditet, %
84
131
116
157
149
112
153
143
199
198
2 119
2 293
2 398
2 778
3 545
529
339
459
575
879
1 590
1 953
1 939
2 203
2 666
204
227
138
152
268
4,1
4,2
2,6
3,1
4,2
Medelantal anställda *)
11 986
13 046
13 168
14 534
17 538
Anställda i slutet av året
11 447
12 525
12 820
13 592
16 729
5 414
5 660
5 734
5 575
6 889
Nettoskuldsättningsgrad, %
Skuldsättningsgrad, %
Räntebärande främmande kapital
Räntebärande finansieringstillgångar
Räntebärande nettoskuld
Investeringar i anläggningstillgångar
Investeringar, %/oms.
- av vilka i Finland
*) Personalantalet är presenterat som FTE (Full Time Equivalent) förutom år 2008, som är presenterat som NOE (Number of Employees).
Formler för beräkning av nyckeltal
Resultat före skatt + räntekostnader, nettokursdifferenser och övriga finansiella kostnader
Avkastning på sysselsatt kapital (%)
ROCE
=
Avkastning på eget kapital (%)
=
Soliditet (%)
=
Nettoskuldsättningsgrad (%)
=
Skuldsättningsgrad (%)
=
Räntebärande nettoskuld
= Räntebärande skulder – likvida medel och räntebärande fordringar
Balansomslutning – räntefria skulder (årsmedeltal)
Resultat före skatt – inkomstskatt
Eget kapital + innehav utan bestämmande inflytande (årsmedeltal)
Eget kapital + innehav utan bestämmande inflytande
Balansomslutning – erhållna förskott
Räntebärande nettoskuld
Eget kapital + innehav utan bestämmande inflytande
Räntebärande skulder
Eget kapital + innehav utan bestämmande inflytande
FEM ÅR I SIFFROR 119
Redogörelse för förvaltningsoch styrningssystemet
Denna rapport över Metsä Groups administrations- och styrningssystem har getts med
stöd av 7 kap. 7 § värdepappersmarknadslagen
som en separat redogörelse och har publicerats
samtidigt som Metsä Groups bokslut och styrelsens verksamhetsberättelse.
Metsäliitto Osuuskunta är ett finskt
andelslag och Metsä Groups moderbolag. I
denna redovisning hänvisas till Metsäliitto
Osuuskunta i de fallen att ärendet endast
granskas ur moderbolagets perspektiv. Vid
beslutsfattandet och administrationen hos
bolagen inom Metsä Group tillämpas lagen
om andelslag, aktiebolagslagen, värdepappersmarknadslagen, andelslagets stadgar, arbetsordningar som godkänts av förvaltningsorganen samt principer och instruktioner som
godkänts av Metsäliitto Osuuskuntas styrelse
och ledningsgrupp. Metsäliitto Osuuskuntas
alla stadgar finns på Metsä Groups webbplats,
i avsnittet ”Metsä Groups principer för företagsstyrning”.
Denna rapport om Metsä Groups företagsstyrningssystem följer strukturellt och innehållsmässigt den rekommendation som Värdepappersmarknadsföreningen rf. gav den 15
juni 2010 om börsbolagens företagsstyrningssystem (se www.cgfinland.fi). Metsä Groups
moderbolag Metsäliitto Osuuskunta tar dock
hänsyn till den kooperativa företagsformens
särdrag och noterar avvikelserna från rekommendationen samt motiveringarna till dessa.
I enlighet med det ställningstagande som
Centralhandelskammaren publicerade i januari 2006 borde de sammanslutningar som har
en bred ägarbas eller som på grund av sin
omfattande verksamhet är regionalt eller
nationellt viktiga följa rekommendationen för
börsbolagen till den del som det med hänsyn
till deras särdrag är möjligt i enlighet med
comply or explain-principen, dvs. på ett
sådant sätt att avvikelser och skälet till avvikelserna måste anges.
Metsä Group uppgör bokslutet och delårsrapporterna enligt internationell bokslutspraxis, International Financial Reporting
Standards (IFRS). Bokslutshandlingarna
publiceras på finska, svenska och engelska.
Metsä Groups huvudkontor finns i Esbo,
Finland. Moderbolag Metsäliitto Osuuskuntas
hemort är Helsingfors.
Centrala förvaltningsorgan
Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsorgan är
fullmäktige, förvaltningsrådet, styrelsen och
verkställande direktören. Vid beslutsfattandet
assisteras förvaltningsorganen av organ som
nämns senare i denna redogörelse. Dessa
organ bereder även förvaltningsorganens
beslut. Metsäliitto Osuuskuntas verkställande
direktör verkar för närvarande som koncernchef i Metsä Group. I denna redogörelse
används i fortsättningen ordet koncernchef
när texten hänvisar till Metsäliitto Osuus­
kuntas verkställande direktör.
Fullmäktige
Fullmäktige utövar ledamöternas högsta
beslutanderätt inom Metsäliitto Osuuskunta
i de frågor som enligt lagen och stadgarna
ålagts fullmäktige. Fullmäktige ersätter andelsstämman i Metsäliitto Osuuskunta.
Vid fullmäktigemötet behandlas frågor i
enlighet med lagen om andelslag och Metsäliitto Osuuskuntas stadgar samt övriga frågor
som nämns i kallelsen till mötet. Fullmäktiges
viktigaste uppgifter är att
• besluta om fastställande av bokslutet
• besluta om vinstutdelning till ledamöterna
• besluta om beviljande av ansvarsfrihet för
förvaltningsrådet, styrelsen och verkställande direktören/koncernchefen
• välja ledamöterna till förvaltningsrådet och
revisorerna samt att besluta om arvoden
för dem.
Fullvärdig medlem i Metsäliitto Osuuskunta
eller hans/hennes maka/make kan väljas till
fullmäktige. Fullmäktigeval förrättas vart
fjärde år genom poströstning eller datakommunikation eller med något annat tekniskt
hjälpmedel. Varje ledamot har en röst. Valet
förrättas för varje valkrets så att man från varje
valkrets väljer lika många representanter som
det finns Metsäliitto Osuuskuntas röstberättigade medlemmar registrerade i valkretsens
vallängd den 1 januari under valåret, beräknat
120 FÖRVALTNING — REDOGÖRELSE FÖR FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEMET
i tal som börjar på 2 300. Valkretsarna fastställs av förvaltningsrådet och bestäms i princip i enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas
kretsorganisationer. Person som är anställd
hos Metsä Group är enligt valordningen inte
valbar.
Fullmäktige har enligt stadgarna sammanträde en gång om året på våren. Fullmäktige,
förvaltningsrådet eller styrelsen kan besluta
om ett extra sammanträde. Ett extra sammanträde måste även sammankallas om minst
1/10 av ledamöterna kräver det. Fullmäktige
sammankallas av förvaltningsrådets ordförande senast sju dagar före sammanträdet med
en skriftlig kallelse som skickas till alla ledamöter i fullmäktige. De frågor som ska
behandlas vid sammanträdet ska nämnas i kallelsen.
Varje ledamot har en röst vid sammanträdet. För att ändra Metsäliitto Osuuskuntas
stadgar krävs att minst 2/3 av de fullmäktigeledamöter som deltar i sammanträdet bifaller
ändringsförslaget. Närvarande vid fullmäktiges sammanträden är, förutom mötesrepresentanterna, styrelseordförande samt i regel ledamöterna i styrelsen och förvaltningsrådet.
Därutöver deltar revisorerna i ordinarie sammanträden.
Fullmäktiges sammansättning presenteras i
årsredovisningen på sida 128.
Distriktsråden
I enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas stadgar finns det ett distriktsråd i varje anskaffningsdistrikt. Distriktsrådet består av de från
distriktet valda ledamöterna i fullmäktige,
ledamöterna i förvaltningsrådet och styrelsen
samt av de fullmäktigekandidater som inte har
blivit valda vid fullmäktigevalet, ordnade på
grundval av deras röstetal. Antalet sådana kandidater är två gånger så många som antalet
valda kandidater från distriktet, dock alltid
minst fem. Distriktsrådets uppgifter beskrivs i
de riktlinjer som förvaltningsrådet har fastställt. Enligt riktlinjerna är distriktsrådets
huvudsakliga uppgift att genom sin verksamhet främja kommunikationen och interaktionen mellan medlemmarna och Metsäliitto
Osuuskuntas anskaffningsdistrikt i fråga.
Förvaltningsrådet
Enligt Metsäliitto Osuuskuntas stadgar utgör
förvaltningsrådet en del av Metsäliitto Osuuskuntas styrningsmodell. På detta sätt har man
velat trygga en tillräcklig ägarstyrning samt
medlemmarnas engagemang i Metsäliitto
Osuuskuntas beslutsfattande. För de strategiska och de övriga genomgripande besluten
ansvarar Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och
för den operativa ledningen ansvarar den operativa ledningsgruppen.
Förvaltningsrådets uppgifter fastställs i
Metsäliitto Osuuskuntas stadgar. Förvaltningsrådets grundläggande uppgift är att
övervaka att Metsäliitto Osuuskunta förvaltas
i enlighet med dess stadgar samt fullmäktiges
och förvaltningsrådets beslut. Till förvaltningsrådets uppgifter hör dessutom att
• utse ledamöter i Metsäliitto Osuuskuntas
styrelse och befria dem från sina uppdrag
samt att besluta om deras arvoden
• utse verkställande direktör som också är
koncernchef om inte förvaltningsrådet
beslutar något annat
• ge styrelsen anvisningar i frågor som är av
stor betydelse och principiellt viktiga
• granska bokslutet och ge fullmäktige förslag till disposition av överskottet.
Förvaltningsrådet väljer inom sig ordförande
och vice ordförande för ett år i taget samt
utser en sekreterare. Förvaltningsrådet sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta
som det är nödvändigt eller styrelsen föreslår
det. Förvaltningsrådet är beslutfört när mer än
hälften av förvaltningsrådets ledamöter är
närvarande. Beslutet blir den åsikt som majoriteten understöder. Om rösterna faller lika,
avgör ordförandens röst och vid val lotten.
Förvaltningsrådet består av minst tjugo
(20) och högst trettio (30) personer som fullmäktige utser bland Metsäliitto Osuuskuntas
medlemmar. Metsäliitto Osuuskuntas personal kan välja högst fem (5) ledamöter till förvaltningsrådet. Dessutom kan fullmäktige på
förvaltningsrådets förslag välja högst tre (3)
sakkunningledamöter till förvaltningsrådet.
Mandatperioden för en ledamot i förvaltningsrådet börjar efter det ordinarie sammanträde för fullmäktige som valt honom eller
henne och varar fram till det ordinarie sammanträde för fullmäktige som hålls tre (3) år
senare. Med en mandatperiod på tre år har
man velat säkerställa kontinuiteten i beslutsfattandet. När en ledamot i förvaltningsrådet
har fyllt 65 år slutar hans eller hennes mandatperiod dock vid det ordinarie sammanträde
för fullmäktige som hålls under nästkommande år. Vid val av ledamöter till förvaltningsrådet strävar man efter att förvaltningsrådet har representanter från alla regioner.
Styrelseledamöter får inte väljas till förvaltningsrådet.
Förvaltningsrådets sammansättning presenteras i årsredovisningen på sida 129.
Förvaltningsrådets
nomineringskommitté
Valet av styrelseledamöter bereds av en särskild nomineringskommitté i enlighet med en
arbetsordning. Dessutom ger nomineringskommittén förslag till arvoden för styrelsemedlemmarna. Nomineringskommitté består
av sex (6) ledamöter i förvaltningsrådet samt
förvaltningsrådets ordförande och vice ordförande. Nomineringskommitténs ordförande
är förvaltningsrådets ordförande och sekreteraren är styrelsens sekreterare. Nomineringskommittén kan tillkalla styrelseordföranden
som expert vid mötet.
Förvaltningsrådet valde på sitt möte
3.5.2012 följande personer till Nomineringskommitté: Ilkka Juusela, Esko Kinnunen,
Timo Kässi, Hannu Lassila, Timo Nikula,
Erkki Vainionpää. Förvaltningsrådets ordförande Hannu Järvinen och vice ordförande
Juha Paajanen är medlemmar i nomineringskommittén på grund av sin position.
Uppgifter om förvaltningsrådets
Styrelsen
Styrelsen svarar för att Metsäliitto Osuuskuntas
och Metsä Groups verksamhet och administration är ändamålsenligt ordnad i enlighet
med Metsäliitto Osuuskuntas stadgar och lagstiftningen. Styrelsen har upprättat en arbetsordning för sin verksamhet som fastställer de
detaljerade principer som ska tillämpas vid
styrelsens beslutsfattande. Styrelsen har bland
annat följande uppgifter:
• fastställa uppgifterna för verkställande
direktören/koncernchefen och övervaka
att denne/dessa sköter andelslagets
löpande administration i enlighet med
styrelsens anvisningar och stadgar
• välja och avskeda de direktörer som direkt
underlyder verkställande direktören och
den eventuellt utsedda koncernchefen
• fastställa på vilket sätt andelsavgiften uppbärs samt tilläggsinsatserna och villkoren
för dessa
• fastställa de årliga budgeterna och strategierna för andelslaget och koncernen samt
övervaka att de iakttas
• underteckna och presentera bokslutet och
koncernbokslutet för granskning i förvaltningsrådet
• bereda ärenden för beslut i förvaltningsrådet
• besluta om försäljning, inköp, nedläggning, inledning och sammanslagning av
affärsverksamheter
• på nomineringskommitténs förslag fastställa arvodena och andra förmåner för
verkställande direktören/koncernchefen
och annan högre ledning
• även i övrigt besluta om de ärenden som
med hänsyn till omfattningen och karaktären av andelslagets verksamhet är ovanliga
och vittbärande.
sammanträden under föregående
räkenskapsperiod
År 2012 hade förvaltningsrådet 34 ledamöter
och fyra av dem hade valts av representanter
för Metsäliitto Osuuskuntas olika personalgrupper. Förvaltningsrådet hade inga sakkunnigledamöter år 2012. Förvaltningsrådet sammanträdde fyre (4) gånger och ledamöternas
deltagande var 96 procent.
Styrelsen utser inom sig en styrelseordförande
för ett år i taget. Koncernchefen är vice ordförande i enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas
stadgar. Enligt rekommendationen bör verkställande direktören inte väljas till styrelseordförande. En avvikelse från rekommendationen
kan dock motiveras med den kooperativa styrningsmodell som valts i Metsäliitto Osuuskunta. Styrelsen sammanträder på kallelse av
REDOGÖRELSE FÖR FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEMET — FÖRVALTNING 121
ordföranden så ofta som det är nödvändigt.
Styrelsemötena förbereds av koncernchefen.
Styrelsen är beslutför när mer än hälften av
styrelseledamöterna är närvarande. Vid lika
röstetal avgör ordförandens röst. Styrelsemötet protokollförs.
Styrelsen utvärderar regelbundet en gång
om året sitt arbete och sina arbetsmetoder
genom en självutvärdering.
Styrelsens sammansättning
och mandatperiod
Metsäliitto Osuuskuntas styrelse väljs av förvaltningsrådet. Valet av styrelse för Metsäliitto
Osuuskunta avviker därmed från den rekommendation som gäller val av styrelse. Med de
behörighetsbestämmelser som avviker från
rekommendationen säkerställs den kooperativa ägarstyrningen samt medlemmarnas
omfattande deltagande i beslutsfattandet
inom Metsäliitto Osuuskunta.
Styrelsen består av minst fem (5) och högst
åtta (8) ledamöter samt koncernchefen. Alla
styrelseledamöter med undantag av koncernchefen är oberoende av Metsä Group. Båda
könen är representerade i styrelsen. Mandatperioden för en styrelseledamot börjar vid
ingången av det kalenderår som börjar efter
det sammanträde av förvaltningsrådet där
ledamoten har blivit vald och varar tre (3) år i
sänder. Mandatperioden för en styrelseledamot upphör vid utgången av det kalenderår
som han fyller 65 år. Mandatperioden för styrelseledamöterna avviker från den ettåriga
mandatperioden enligt rekommendationen.
Andelslagets ägare har dock inte ansett att det
har funnits något behov av att förkorta mandatperioden, eftersom en mandatperiod på tre
år har ansetts vara nödvändig för att kontinuiteten i beslutsfattandet ska kunna säkerställas.
Under de senaste åren har förvaltningsrådets nomineringskommitté lagt speciell vikt
på styrelsens sammansättning och diversifieringen av ledamöternas kompetens. Under år 2012 har Martti Asunta varit
ordförande för styrelsen, Kari Jordan har varit
vice ordförande och övriga ledamöter har
varit Mikael Aminoff, Eino Halonen, Arto
Hiltunen, Saini Jääskeläinen, Juha Parpala,
Timo Saukkonen och Antti Tukeva.
Styrelseledamöternas meritförteckningar
och deras andelar i Metsä Group presenteras i
årsredovisningen på sida 130.
Styrelsens kommittéer
För att trygga effektiviteten i styrelsens uppdrag har Metsäliitto Osuuskuntas styrelse ett
kontrollkomitté och en kompensationskommitté till sitt förfogande. Kommittéerna har
ingen egen beslutanderätt, utan styrelsen kan
fatta beslut i ärenden utifrån kommittéernas
beredning. Styrelsen väljer kommittémedlemmarna bland sina ledamöter.
Kontrollkommitté
Kontrollkommittén bistår styrelsen vid skötseln av styrelsens övervakningsuppgift. I
denna roll bedömer och övervakar kommittén
frågor om den ekonomiska rapporteringen,
revisionen, internrevisionen och riskhanteringen i enlighet med den särskilda arbetsordningen som har fastställts för kommittén.
Kontrollkommittén består av minst tre (3)
medlemmar som styrelsen väljer bland sina
ledamöter en gång om året. Dessa medlemmar
är oberoende av Metsä Group. Dessutom deltar koncernchefen i kontrollkommitténs
möten, med undantag för de situationer där
kommittén vill sammanträda utan den operativa ledningens närvaro. Kontrollkommittén
ska regelbundet rapportera till styrelsen om
sin verksamhet och de iakttagelser som kommittén har gjort. År 2012 fungerade Arto
Hiltunen som ordförande och Martti Asunta
och Eino Halonen som medlemmar
i kontrollkommittén.
Kompensationskommitté
Kompensationskommitténs uppgift är att tillsammans med styrelsen se till att Metsä Group
har ändamålsenliga och konkurrenskraftiga
lönesystem och en plan för efterföljare och
utveckling i enlighet med en separat arbetsordning som fastställts av styrelsen. I sitt uppdrag presenterar kommittén för styrelsen
bland annat villkoren för verkställande direktörens och koncernchefens anställningsförhållande, lönesystemen för högsta ledningen
samt de viktigaste principerna för avtalen fram
för högsta ledningen. Dessutom lägger kom-
122 FÖRVALTNING — REDOGÖRELSE FÖR FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEMET
pensationskommittén fram de årliga målen för
högsta ledningen att godkännas av styrelsen
och följer upp att dessa uppnås samt behandlar frågor i anslutning till högsta ledningens
kompensationssystem och presenterar dem för
beslut i styrelsen.
Kompensationskommittén består av tre (3)
medlemmar som styrelsen årligen utser inom
sig. Majoriteten av medlemmarna i kompensationskommittén ska vara oberoende av Metsä
Group, och en person som hör till Metsä
Groups ledning kan inte vara medlem i kommittén. Kompensationskommittén bör regelbundet rapportera om sin verksamhet till styrelsen. Under år 2012 har Martti Asunta varit
ordförande och Eino Halonen och Antti
Tukeva medlemmar i kompensationskommittén.
Uppgifter om styrelsens och dess
kommittéers sammanträden under
föregående räkenskapsperiod
Under år 2012 hade styrelsen 15 sammanträden och ledamöternas närvaroprocent var 97.
Kontrollkommittén sammanträdde fyra (4)
gånger, och ledamöternas närvaroprocent var
92. Kompensationskommittén samlades fem
(5) gånger, och ledamöternas närvaroprocent
var 100.
Koncernchefen
Metsäliitto Osuuskunta har en verkställande
direktör som också är koncernchef, om inte
förvaltningsrådet beslutar något annat. Koncernchefen leder hela Metsä Groups verksamhet. För närvarande är Metsä Groups koncernchef Kari Jordan även verkställande direktör för Metsäliitto Osuuskunta.
Koncernchefen har till uppgift att leda
Metsä Groups operativa verksamhet i enlighet
med lagen och stadgarna samt i enlighet med
förvaltningsorganens beslut och anvisningar.
Koncernchefen är dessutom enligt stadgarna
ansvarig för andelslagets löpande administration och följer upp kapitalförvaltningen.
Koncernchefen väljs av förvaltningsrådet,
och koncernchefens avtal godkänns av styrelsen. Ett sätt att välja koncernchef som avviker
från rekommendationen kan motiveras med
den kooperativa styrningsmodell som valts i
Metsäliitto Osuuskunta.
Koncernchefens meritförteckning och
hans andelar i Metsä Group presenteras i årsredovisningen på sidorna 130 och 131.
Ledningsgruppen
Metsä Group har en ledningsgrupp, vars ordförande är koncernchefen. Ledningsgruppen
bistår koncernchefen med planeringen och
den operativa ledningen av affärsverksamheten samt bereder förslag för styrelsen, såsom
affärsstrategier, budgetar och viktiga investeringar. Ledningsgruppen har inga befogenheter med stöd av lagen eller stadgarna. Ledningsgruppen består av Metsä Groups koncernchef, dotterbolagens verkställande
direktörer, branschdirektörerna för affärsområdena för Metsä Wood och virkesanskaffning
samt av koncernens ekonomi- och strategidirektörer. Ledningsgruppen sammanträder på
kallelse av ordföranden i regel två gånger i
månaden och dessutom alltid vid behov.
Under år 2012 bestod ledningsgruppen av
koncernchef Kari Jordan, Hannu Anttila
(strategidirektör), Mikko Helander (Metsä
Board Oyj:s verkställande direktör), Ilkka
Hämälä (Metsä Fibre Oy:s verkställande
direktör), Mika Joukio (Metsä Tissue Oyj:s
verkställande direktör), Esa Kaikkonen
(branschdirektör för Metsä Wood), Juha
Mäntylä (branschdirektör för Metsä Forest)
samt Vesa-Pekka Takala (ekonomidirektör).
Meritförteckningarna för ledningsgruppens medlemmar och deras andelar i Metsä
Group presenteras i årsredovisningen på sida
131.
genomförs med stöd av bland annat interna
instruktioner och olika rapporteringssystem.
Nedan beskrivs principerna, målen och
ansvaren för Metsä Groups internkontroll
samt principerna för internrevisionen. Metsä
Groups operativa ledning, chef för riskhanteringen och internrevision svarar för att
nämnda principer görs upp, och styrelsen fastställer principerna.
Övervakning i efterhand
Definition på internkontroll
och dess målsättningar
Internkontrollen omfattar den ekonomiska
övervakningen och den övriga övervakningen
i Metsä Group. Internkontrollen genomförs av
styrelsen, kontrollkommittén och den operativa ledningen samt hela den övriga personalen. Med internkontroll avses den del av styrningen som ska säkerställa att
• de mål som har satts upp för Metsä Group
uppnås
• resurserna används på ett ekonomiskt,
ändamålsenligt och effektivt sätt
• riskerna för verksamheten hanteras i tillräcklig mån
• den ekonomiska informationen och den
övriga informationen är tillförlitlig och
korrekt
• de externa reglerna och de interna arbetsrutinerna tillämpas
• lämpliga förfaranden iakttas i kundrelationerna
• verksamheten, informationen och egendomen är tillräckligt skyddade
• det finns tillräckliga manuella och datatekniska system som har ordnats på ett lämpligt sätt till stöd för verksamheten.
Förebyggande övervakning
Intern övervakning, internrevision
och riskhantering
En resultatrik affärsverksamhet förutsätter att
verksamheten övervakas kontinuerligt och
tillräckligt effektivt. Metsä Groups internkontroll omfattar övervakning av ekonomisk rapportering, interna godkännanden, uppföljning
av investeringar och kreditövervakning. Verksamheten i internkontrollen utvärderas i sin
tur av Metsä Groups internrevision. Internkontrollen gäller hela organisationen och
verksamhetssystem och arbetsinstruktioner, i
anslutning till verksamhetsstyrningen. Exempel på detta kan vara bland annat att fastställa
ansvarsområdena och befogenheterna för personalen och att differentiera de s.k. farliga
arbetskombinationerna samt befattningsbeskrivningar, godkännanden och ersättarsystem.
Med förebyggande övervakning avses bland
annat fastställande av värderingar, allmänna
verksamhets- och affärsprinciper samt mål och
strategier för Metsä Group. Metsä Groups
företagskultur, styrningsmetoder och förhållningssätt till övervakningen skapar tillsammans grunden för hela internkontrollen.
Daglig övervakning
Med daglig övervakning avses en allmän övervakning och uppföljning, inklusive tillhörande
Med övervakning i efterhand avses uppföljning och säkerställande, såsom olika utvärderingar som görs av ledningen samt granskningar, jämförelser och verifieringar som
säkerställer att målen uppnås och som ser till
att de överenskomna verksamhets- och kontrollprinciperna följs.
Övervakning av den ekonomiska
rapporteringsprocessen,
kreditövervakning och
godkännandebefogenheter
Organisationerna för de olika affärsområdena
och koncernens ekonomiska organisationer
ansvarar för den ekonomiska rapporteringen.
Enheterna och affärsområdena ger varje
månad rapporter om ekonomin. Controllerna
för affärsområdena granskar månadsresultaten
för de affärsverksamheter och enheter som
hör till respektive controllers eget affärsområde och rapporterar dem till koncernens ekonomiförvaltningen. Lönsamhetsutvecklingen
samt affärsriskerna och -möjligheterna för
affärsområdena behandlas månatligen i Metsä
Groups ledningsgrupp med deltagare från
högsta ledningen i Metsä Group och inom alla
affärsområden samt i ledningsgruppen för
ekonomi som bland annat koncernens ekonomi- och finansdirektörer samt ekonomidirektörerna för affärsområdena deltar i. Resultatet rapporteras månatligen till styrelsen för
Metsäliitto Osuuskunta. Dessutom rapporteras resultaten för de olika affärsområdena
månatligen till styrelserna för affärsområdenas
moderbolag. I Metsä Groups Controllers’
Manual finns en noggrann beskrivning av rapporterings- och övervakningsreglerna samt
rapporteringsproceduren.
För kreditövervakningen ansvarar alla
affärsområden i enlighet med Metsä Groups
REDOGÖRELSE FÖR FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEMET — FÖRVALTNING 123
policy för kreditövervakning och policyn för
affärsområdena som har gjorts upp utifrån
policyn för kreditövervakning. Kreditövervakning bedrivs av en central koncernorganisation för kreditövervakning tillsammans med
affärsområdenas ledning.
Befogenheterna att godkänna kostnader,
viktiga avtal och investeringar är stegvis fastställda för de olika organisationsnivåerna i den
beslutsordning som styrelsen har fastslagit
samt utifrån de befogenheter som koncernchefen och den övriga ledningen separat har
gett.
För godkännandet och uppföljningen av
investeringar ansvarar koncernens ekonomiförvaltning i enlighet med investeringspolicyn
som har fastställts av styrelsen. Efter att investeringarna har godkänts preliminärt behandlas
de i affärsområdets ledningsgrupp inom
ramen för den årliga investeringsplanen. De
mest betydande investeringarna presenteras
separat för koncernens ledningsgrupp, styrelsen för koncernens moderbolag och styrelsen
för affärsområdets moderbolag för godkännande.
Internrevision
Metsä Groups internrevision bistår styrelsen
med dess övervakningsuppgift genom att
bedöma nivån på den internrevision som upprätthålls för att uppnå målen för Metsä
Groups verksamhet. Internrevisionen stöder
organisationen dessutom genom att utvärdera
och trygga funktionsdugligheten i affärsprocesserna, riskhanteringen samt lednings- och
förvaltningssystemen.
En av de viktigaste uppgifterna för internrevisionen är att utvärdera effektiviteten och
ändamålsenligheten i internkontrollen av koncernens funktioner och enheter. Internrevisionen för Metsä Group har beskrivits ovan
under ”Definition på internkontroll och dess
målsättningar”.
Enheten för internrevisionen arbetar under
koncernchefen och kontrollkommittén.
Handlingsplanen för internrevisionen upprättas för ett kalenderår i taget. Revisionen inriktar sig varje år på de områden som bedöms
som viktiga med tanke på risken och koncernens mål vid den aktuella tidpunkten. Hand-
lingsplanens aktualitet och ändamålsenlighet
ses över med ledningen halvårsvis.
Omfattningen och samordnandet av
internrevisionen säkerställs genom regelbunden kontakt och kommunikation med revisorerna och de övriga interna säkerhetsfunktionerna. Internrevisionen anlitar vid behov
underleverantörer för att tillfälligt anställa
ytterligare resurser eller för att göra utvärderingar som kräver specialkompetens. De
externa tjänsteleverantörerna arbetar då under
chefen för internrevisionen.
Varje revision redovisas med en skriftlig
rapport som delas ut till koncernchefen, den
högsta ledningen i den underkoncern som har
varit föremål för revisionen samt till ledningen
i den funktion eller enhet som har varit föremål för revisionen. Revisionsrapporterna ges
för revisorernas kännedom och enligt prövning till de instanser som anses vara relevanta
på basis av rapportens innehåll. Internrevisionen gör halvårsvis upp en rapport om de
genomförda revisionerna, de viktigaste iakttagelserna och de överenskomna åtgärderna
för kontrollkomittén. I halvårsrapporten konstateras dessutom de viktigaste ändringarna i
de genomförda revisionerna i jämförelse med
handlingsplanen och övriga viktiga uppdrag
som internrevisionen utfört samt eventuella
ändringar i resurserna. Styrelsen får en årlig
rapport om internrevisionens verksamhet.
Riskhantering
Riskhanteringen ansluter sig i väsentlig mån
till Metsä Groups normala planering och styrning av affärsverksamheten. Riskhanteringen
är en del av det dagliga beslutsfattandet, uppföljningen av verksamheten och internkontrollen som främjar och säkerställer att de
uppsatta målen uppnås.
Styrningen av affärsverksamheten och den
effektiva samordningen av riskhanteringen
utgår från de verksamhetsprinciper som fastställts av Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och
som syftar till att bibehålla riskhanteringen
som en tydlig, förståelig och tillräckligt pragmatisk enhet. Om riskerna och utvecklingen
av riskerna rapporteras regelbundet till styrelsens kontrollkomitté. Den centrala riskhante-
124 FÖRVALTNING — REDOGÖRELSE FÖR FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEMET
ringen svarar även för samordnandet och konkurrensutsättningen av Metsä Groups försäkringar.
Det främsta syftet med riskhanteringen är
att identifiera och bedöma de risker, hot och
möjligheter som kan ha betydelse både för
genomförandet av strategin och för uppnåendet av de kortsiktiga och de långsiktiga målen.
När det gäller betydande investeringar fogas
dessutom separata riskkartläggningar till förslagen.
Affärsområdena utvärderar och följer
regelbundet upp riskmiljön och eventuella
förändringar i den som en del av den årliga
planeringen och den strategiska planeringen.
Identifierade risker och hanteringen av dem
rapporteras till ledningen, kontrollkomittén
och styrelsen minst två gånger om året. Affärsriskerna innebär alltid även möjligheter, och
de kan utnyttjas inom ramen för de överenskomna risklimiterna. Besluten om medveten
risktagning ska alltid fattas bland annat utgående från en tillräcklig bedömning av riskhanteringsförmågan och vinst- och förlustpotentialen.
Ansvarsområden för riskhanteringen
Ansvarsområdena inom riskhanteringen i
Metsä Group fördelas på följande sätt:
• Styrelsen ansvarar för riskhanteringen i
Metsä Group och godkänner riskhanteringspolicyn.
• Kontrollkomittén utvärderar de viktigaste
riskområdena och huruvida Metsä Groups
riskhantering är tillräcklig och ändamålsenlig. Utifrån denna utvärdering framlägger
kontrollkommittén förslag för styrelsen.
• Koncernchefen och ledamöterna i ledningsgrupp ansvarar för att principerna för
riskhanteringen görs upp och införs. Dessutom svarar de för att riskerna tas i beaktande i planeringsprocesserna och för att
riskerna rapporteras på ett tillräckligt och
ändamålsenligt sätt.
• Koncernens chef för riskhanteringen
ansvarar för utvecklingen och samordnandet av riskhanteringsprocessen, genomförandet av riskbedömningarna och de viktigaste försäkringslösningarna i Metsä
Group.
• Affärsområdena och servicefunktionerna
har till uppgift att identifiera och bedöma
väsentliga risker för de egna ansvarsområdena i planeringsprocesserna samt att förbereda sig för sådana risker, vidta nödvändiga förebyggande åtgärder och rapportera
om riskerna på ett överenskommet sätt.
Riskhanteringsprocessen
Syftet med riskhanteringen är att
• främja och säkerställa att de mål som har
satts upp för affärsverksamheten uppnås
• säkerställa en säker, fortlöpande och störningsfri affärsverksamhet under alla förhållanden
• optimera den totala riskpositionen för
Metsä Group.
Till de viktigaste elementen i Metsä Groups
element hör att genomföra en övergripande
riskhanteringsprocess som stödjer hela affärsverksamheten, att skydda egendomen och att
säkerställa affärsverksamhetens kontinuitet
samt säkerheten i och den kontinuerliga
utvecklingen av Metsä Group, krishantering
och kontinuitets- och återhämtningsplaner.
Enligt riskhanteringspolicyn och -principerna
är en tillräcklig riskbedömning en del av de
preliminära utredningarna och genomförandet av projekt som är ekonomiskt eller på
något annat sätt viktiga.
De mest betydande risker och osäkerhetsfaktorer som Metsä Group har kännedom om är
beskrivna i styrelsens verksamhetsberättelse.
Hantering av insiderinformation
I fråga om insiderinformation tillämpar Metsä
Group värdepappersmarknadslagstiftningen
och dotterbolaget Metsä Board Oyj:s anvisning för insiderinformation, som upprättats i
enlighet med Finansinspektionens standarder
och de instruktioner som tagits fram av
NASDAQ OMX Helsinki Oy (Helsinki
Börsen). Metsä Group förutsätter att varje
anställd följer riktlinjerna för insiderinformationen. För uppdateringen och förvaltningen
av Metsä Groups lagstadgade insiderinformation ansvarar styrelsesekreteraren för respektive koncernbolag. Metsä Group rekommenderar endast långfristiga investeringar och
användning av förvärvsprogram. I Metsä
Boards offentliga insiderregister ingår Metsäliitto Osuuskuntas styrelseledamöter, koncernchefen och revisorerna. Till Metsä Boards
företagsrelaterade insiderregister hör medlemmarna i koncernens ledningsgrupp samt
sådana personer som har utsetts till Metsä
Groups juridiska och ekonomiska uppdrag
samt uppdrag inom kommunikation och
investerarrelationer och som därigenom får
regelbunden insiderinformation om Metsä
Board.
I enlighet med beslutet av det ordinarie
fullmäktigemötet våren 2012 är Metsäliitto
Osuuskuntas revisor under räkenskapsperioden 2012 CGR-samfundet KPMG Oy Ab,
huvudansvarig är revisor Raija-Leena
Hankonen, CGR. År 2012 utbetalade bolagen inom Metsä Group till KPMG-kedjan
totalt 1 246 000 euro och till övriga revisorssamfund totalt 205 000 euro i revisionsarvoden. Till KPMG-kedjan utbetalades dessutom
totalt 38 000 euro och till övriga revisorssamfund 962 000 euro för sådana tjänster som
inte anknyter till revisionen.
Uppgifterna för riskhanteringen är att
• säkerställa att alla identifierade risker som
påverkar personal, kunder, produkter,
egendom, kunskapskapital, image, samhällsansvar och funktionsförmåga hanteras
på det sätt som lagen förutsätter utifrån
bästa möjliga kunskaper och ekonomiska
omständigheter
• säkerställa att målen för Metsä Group uppnås
• uppfylla intressegruppernas förväntningar
• skydda egendomen och säkerställa att verksamheten fortgår störningsfritt
• optimera vinst- och förlustrelationen
• säkerställa hanteringen av Metsä Groups
totala riskposition och minimera de totala
riskerna.
Revision
I enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas stadgar har Metsäliitto Osuuskunta en revisor som
ska vara ett av Centralhandelskammaren godkänt revisorssamfund. Fullmäktige väljer revisorn som ska granska räkenskaperna för innevarande år, och revisors uppdrag upphör i slutet av nästa ordinarie fullmäktigemöte.
Revisorn har till uppgift att granska koncernens och moderbolagets bokslut och bokföring samt moderbolagets administration.
Revisorn överlämnar en lagstadgad revisionsberättelse till Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar i samband med årsredovisningen och
rapporterar regelbundet om sina iakttagelser
till styrelsen och Metsä Groups ledning.
REDOGÖRELSE FÖR FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEMET — FÖRVALTNING 125
löne- och ersättningsrapport
Denna löne- och ersättningsrapport för Metsä
Group har getts i enlighet med en rekommendation till administrationskoden 47 den
15.6.2010 för listade bolag i Finland och har
publicerats på Metsä Groups webbsidor
31.3.2013. I enlighet med Metsä Groups
praxis uppdateras löne- och ersättningsrapporten preliminärt två gånger per år och alltid
i mars samtidigt med rapporten om administrationssystemet.
Förvaltningsrådets
och styrelsens arvoden
Metsäliitto Osuuskuntas
förvaltningsråd
Utifrån fullmäktiges beslut betalas en fast
månadsersättning och ett mötesarvode till
förvaltningsrådets ordförande och vice ordförande. Till de övriga ledamöterna betalas
endast ett mötesarvode. Ledamöterna har rätt
till reseersättningar enligt Metsä Groups resereglemente.
Ordinarie fullmäktigemöte våren 2012
beslutade att bibehålla arvoden till förvaltningsrådets ledamöter oförändrade under
2012. Månadsersättningen till förvaltningsrådets ordförande under 2012 var 3 400 euro
och mötesarvodet 600 euro per möte. Till
ordföranden utbetalades totalt 57 000 euro
(56 600 euro 2011) i lön och mötesarvoden.
År 2012 var månadsersättningen till vice ordföranden 1 500 euro och mötesarvodet 600
euro per möte. Till vice ordföranden utbetalades totalt 22 800 euro (20 000 euro 2011) i
lön och mötesarvoden. Till de övriga ledamöterna utbetalades 600 euro per möte i mötesarvoden, totalt 91 200 euro (80 300 euro
2011). Under år 2012 utbetalades totalt
171 000 euro (156 900 euro 2011) i löner och
arvoden till förvaltningsrådets ledamöter.
Förvaltningsrådets möte i november 2011
beslutade att bibehålla arvoden till styrelseledamöterna oförandrade under 2012. Månadsersättningen till styrelseordföranden år 2012
var 5 800 euro och mötesarvodet 600 euro per
möte. Till ordföranden utbetalades totalt
86 640 euro (85 440 euro 2011) i lön och
mötesarvoden. År 2012 var månadsersättningen till de övriga ledamöterna 3 200 euro
och mötesarvodet 600 euro per möte. Till de
övriga ledamöterna utbetalades totalt 343 800
euro (337 050 euro 2011) i lön och mötesarvoden. Till koncernchefen betalas inga separata löner eller arvoden för styrelsearbetet.
Under år 2012 utbetalades totalt 430 440
euro (422 490 euro 2011) i löner och arvoden
till styrelseledamöterna.
Belöning av medlemmarna
i den operativa ledningen
Syftet med Metsä Groups belöningssystem för
den operativa ledningen är att på ett rättvist
och konkurrenskraftigt sätt belöna ledningen
för Metsä Groups resultat, tillämpningen av
strategin och utvecklingen av affärsverksamheten. Metsäliitto Osuuskuntas styrelse fastställer på nomineringskommitténs förslag arvodena och andra ekonomiska förmåner till
koncernchefen samt till de ledamöter i ledningsgruppen som är anställda av Metsäliitto
Osuuskunta samt kriterierna för ett resultatlönesystem. Samma belöningsprinciper tillämpas i samtliga bolag som ingår i Metsä Group,
men beslut om belöningskriterierna fattas
separat i varje dotterbolags styrelse.
Belöningssystemet består av en fast
månadslön, en resultatlön som beräknas utifrån uppdragets resultateffekt, ledningens
pensionsförmåner samt av ett aktiebonus­
system.
Genom ett styrelsebeslut kan koncernchefen på grundval av koncernchefens avtal
erhålla en resultatlön som motsvarar sex (6)
månaders lön och som grundar sig på resultatet, kassaflödet och de personliga målen.
År 2012 erhöll koncernchefen totalt
1 362 171 euro (2 813 700 euro 2011) i lön,
arvoden och andra förmåner från Metsä
Groups bolag. Metsäliitto Osuuskunta betalade ut 1 054 878 euro (1 027 766 euro 2011)
i lön och naturaförmåner samt 196 766 euro
(1 674 522 euro 2011) i resultatlön och aktiearvoden till koncernchefen. De övriga koncernbolagen betalade ut totalt 110 527 euro
(111 412 euro 2011) i lön, arvoden och andra
förmåner till koncernchefen.
Koncernchefen har en uppsägningstid på
sex månader. Om koncernchefen blir uppsagd
av styrelsen har denne rätt till ett avgångsvederlag som motsvarar den totala lönen för 24
månader. Avgångsvederlag betalas inte om
koncernchefen själv avgår från sin tjänst.
Löner och arvoden till de övriga
medlemmarna i ledningen
Maximibeloppen av resultatlönen för de ledamöter i koncernens ledningsgrupp som är
anställda av Metsäliitto Osuuskunta kan
variera enligt uppdragets resultateffekt och
uppgå till ett belopp som motsvarar personens
lön för 0–6 månader. Kriterierna för resultatlönesystemet utgörs av resultatkraven på koncernnivå och inom det egna ansvarsområdet.
År 2012 utbetalade bolagen inom Metsä
Group totalt 2 904 262 euro (3 626 964 euro
2011) i lön och arvoden till ledamöterna i ledningsgruppen (exklusive koncernchefen).
Långsiktiga incitament
Aktieinnehavssystem för
ledningsgruppen
Metsäliitto Osuuskuntas styrelse
Utifrån förvaltningsrådets beslut betalas en
fast månadsersättning och ett mötesarvode till
varje styrelseledamot. Ett mötesarvode betalas
även för kontrollutskottets och nomineringskommitténs möten. Ledamöterna har rätt till
reseersättningar enligt Metsä Groups resereglemente.
126 FÖRVALTNING — LÖNE- OCH ERSÄTTNINGSRAPPORT
Kortsiktiga incitament
Koncernchefens lön och arvoden samt
avgångsvederlag
Koncernchefens månadslön inklusive naturaförmåner är 84 241 euro. I månadslönen ingår
bostad, bil, chaufför och andra mindre naturaförmåner.
En del av medlemmarna i Metsä Groups ledningsgrupp har deltagit i grundandet av ett
bolag vid namn Metsäliitto Management Oy.
Av medlemmarna i ledningsgruppen är
Mika Joukio inte delaktig i Metsäliitto
Management Oy.
Genom bolaget har företagsledningen placerat egna medel till ett belopp av 3 850 000
euro i B-aktier i Metsä Board Oyj. Dessutom
har en del av bolagets placeringar i B-aktier i
Metsä Board finansierats genom ett lån på
15 400 000 euro från Metsäliitto Osuuskunta.
Ledningen bär själv ägarrisken för sina placeringar i systemet. Syftet med arrangemanget är
att uppmuntra ledamöterna i ledningsgruppen
att köpa och inneha B-aktier i Metsä Board
och därigenom att höja aktieägarvärdet i
Metsä Group på lång sikt och att främja koncernens strategiska mål.
Hela lånet från Metsäliitto Osuuskunta ska
vara återbetalt senast den 31 mars 2014. Om
systemets giltighetstid förlängs med ett år i
sänder 2013, 2014, 2015 eller 2016 förlängs
också lånets löptid i motsvarande grad. Metsäliitto Management har rätt att när som helst
återbetala lånet i förtid. Om börskursen för
Metsä Boards B-aktie inte endast tillfälligt
överskrider en viss nivå som fastställts för systemet är Metsäliitto Management skyldigt att
återbetala lånet i förtid genom att sälja sina
B-aktier i Metsä Board.
Systemets giltighetstid löper ut vid årsskiftet 2013–2014, då systemet avvecklas på ett
sätt som fastställs senare. Systemet förlängs ett
år i sänder om börskursen för Metsä Boards
B-aktie i oktober–november 2013, 2014,
2015 eller 2016 understiger det medelpris som
Metsäliitto Management betalat för sina
B-aktier i Metsä Board. Överlåtelse av Metsäliitto Managements B-aktier i Metsä Board är
begränsad under systemets giltighetstid. Ledningsgruppens innehav i Metsäliitto Management gäller i regel fram till avvecklingen av
systemet. Om en ledamot i ledningsgruppen
säger upp sig före avvecklingen av systemet
återbetalas alla de medel som ledamoten har
placerat i aktierna, exklusive en eventuell värdestegring, till honom eller henne. Om systemet uppvisar en förlust, får ledamoten endast
den beräknade andelen av kapitalet.
Genom Metsäliitto Management har man
köpt totalt 6 790 887 B-aktier i Metsä Board,
varav koncernchefen indirekt innehar
1 763 867 aktier och de övriga ledamöterna i
ledningsgruppen totalt 5 027 020 aktier.
Ledningens aktiebonussystem
Pensionssystem för ledningen
Aktiebonussystemet för åren 2011–2015:
De ledamöter i Metsä Groups ledningsgrupp
omfattas av lagen om pension för arbetstagare.
Genom lagen omfattas ledamöterna av det
lagstadgade pensionsskyddet som bygger på
anställningstiden och arbetsinkomsterna.
Enligt arbetspensionssystemet i Finland räknas grundlön, arvoden och skattepliktiga
naturaförmåner in i inkomsterna, men inte
inkomster av optioner eller inkomster utifrån
ledningens aktiebonussystem.
Styrelsen har fattat ett beslut om ett aktiebaserat incitamentsprogram för de ledande befattningshavarna i Metsä Group för åren 2010–
2015. Genom programmet kan målgruppen
tilldelas B-aktier i Metsä Board Oyj för tre
intjäningsperioder på vardera tre kalenderår
om de fastställda målen för intjäningskriterierna har uppfyllts. Intjäningsperioderna är
kalenderåren 2011–2013, 2012–2014 och
2013–2015. Den första intjänandeperioden
enligt systemet är tre år, dvs. åren 2011–2013.
Vid början av varje tre års intjänandeperiod
utser Metsäliitto Osuuskuntas styrelse de
ledande befattningshavare som ingår i målgruppen och fastställer maximibonusarna för
dem. Maximibonusen anges i antal aktier. Hur
stor andel av maximibonusen som utbetalas
till berörda befattningshavare beror på hur de
fastställda målen för intjänandeperioden har
uppfyllts. Eventuell bonus utbetalas dels som
aktier i Metsä Board Oyj och dels som kontant ersättning. Med kontantandelen täcker
man skatter och skatteliknande avgifter med
anledning av bonusen. Aktierna får inte överlåtas under den tvååriga perioden då åtagandet
gäller. Bonusen utbetalas inte om personens
anställningsförhållande har upphört före
bonusutbetalningen. De redan utbetalda
bonusarna ska återbetalas om personens
anställningsförhållande upphör på grund av
att anställningen upphört eller att den
anställde sagt upp sig inom två år från det att
intjänandeperioden gick ut.
Eventuell bonus från intjänandeperioden
2011–2013 grundar sig enligt systemet på
Metsä Groups självförsörjningsgrad och hur
avkastningen på det sysselsatta kapitalet
(ROCE) och rörelsevinsten (EBIT) utvecklas.
Bonus som betalas för ifrågavarande intjänandeperiod motsvarar totalt högst cirka 4,7 miljoner av värdet på Metsä Boards B-aktie inklusive den andel som betalas i kontanta medel
(inklusive bonusar enligt Metsä Boards aktiebonussystem).
Ytterligare information om koncernens
aktiebonussystem i årsredovisningen på
sidorna 98–100.
Pensionssystem för koncernchefen
Genom tilläggspensionssystemet har koncernchefen i regel rätt att gå i pension vid 60 års
ålder. Koncernchefens pension är 60 procent
av totallönen enligt arbetspensionslagen.
Totallönen beräknas i sin tur utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. År 2012 utgjorde årsavgiften för det
förmånsbaserade pensionssystemet för koncernchefen 76 procent av den totallön och det
totala arvode som bolagen inom Metsä Group
utbetalade till koncernchef (77,5 procent
2011). Koncernchefen har rätt till ett fribrev
om dennes anställningsavtal upphör före pensioneringen.
Pensionssystem för ledningen
De ledamöter i Metsä Groups ledningsgrupp
har ett separat förmånsbaserat pensionsavtal
med en fastställd pensionsålder på 62 år. Pensionen är 60 procent av totallönen enligt
arbetspensionslagen. Totallönen beräknas i sin
tur utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Ledamöterna i
ledningsgruppen har rätt till fribrev om
anställningen inom Metsä Group upphör före
pensionsåldern.
LÖNE- OCH ERSÄTTNINGSRAPPORT — FÖRVALTNING 127
Metsäliitto Osuuskuntas fullmäktige
Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar väljer bland sig fullmäktige vart fjärde år genom poströstning. Fullmäktige har den högsta beslutanderätten.
Aikkinen Ilmari
Jordbrukare
Mynämäki
Niemelä Henry
Jordbrukare
Lappo
Alatalo Matti
Jordbrukare
Soini
Nylund Mats
Jordbrukare
Pedersöre
Eeva Toivo
Jordbrukare
Kauhajoki
Nyyssönen Olli-Pekka
Bilförare
Pielavesi
Haukilahti Tapani
Jordbrukare
Vetil
Pekonen Kari
Landsbygdsföretagare
Parikkala
Häppölä Heikki
Jordbrukare
Orimattila
Purhonen Petri
Jordbrukare
Enonkoski
Idström Eero
Jordbrukare
Kiuruvesi
Pyykkönen Rauno
Skogsbrukstekniker
Suomussalmi
Isomuotia Harri
Jordbrukare, forstmästare
Tavastkyro
Raininko Tuomo
Land- och skogsbruksföretagare
Jämijärvi
Juutilainen Jukka
Land- och skogsbruksföretagare
Juva
Raitala Juha
Jordbrukare
Loimaa
Juvonen Matti
Pensionär
Joensuu
Rautiola Antti
Jordbrukare
Oulainen
Kallunki Heikki
Fysioterapeut
Kuusamo
Ryymin Jaakko
Jordbrukare
Idensalmi
Kananen Jussi
Jordbrukare, agrolog
Viitasaari
Räsänen Tauno
Företagare
Tuusniemi
Kangas Erkki
Lantbruksföretagare
Harjavalta
Savolainen Jyrki
Jordbrukare
Laukaa
Keskinen Sakari
Jordbrukare
Mänttä-Vilppula
Sipola Atso
Jordbrukare
Uleåborg
Keskisarja Hannu
Jordbrukare
Nivala
Sirviö Antti
Jordbruksföretagare
Kemijärvi
Kivenmäki Ari
Agrolog, jordbrukare
Kuortane
Snellman Veli
Forstmästare
Helsingfors
Kiviranta Esko
Jordbrukare, vicehäradshövding
Sagu
Storsjö Bo
Lantbrukare
Kristinestad
Koskinen Jaakko
Jordbrukare
Fredrikshamn
Tienhaara Asko
Jordbrukare
Alajärvi
Kuisma Jaakko
Agrolog
Urjala
Tolvanen Matti
Jordbrukare, skogsbrukstekniker
Varkaus
Kuivalainen Kyösti
Landsbygdsföretagare
Lieksa
Tuominen Pasi
Landsbygdschef, jordbrukare
Eura
Laineenoja Jari
Agronom, jordbrukare
Vittis
Tuppi Veli-Matti
Jordbrukare, företagare
Laihela
Laitinen Pirkko
Agrolog
Utajärvi
Turtiainen Matti
Journalist, jordbrukare
Kerimäki
Lamminsalo Asko
Landsbygdsföretagare
Rääkkylä
Uotila Kirsi
Skogsbruksföretagare
Helsingfors
Lauttia Petri
Jordbrukare
Tavastehus
Uusitalo Ilkka
Jordbrukare
Salo
Levänen Pertti
Äldre konstapel
St Michel
Vapaniemi Jukka-Pekka
Skogsserviceföretagare
Nurmijärvi
Lunttila Tommi
Land- och skogsbruksföretagare
Äänekoski
Wasberg Johan
Skogsingenjör
Korsholm
Lyömiö Matti
Agrolog
Mäntyharju
Wasström Anders
Landsbygdsföretagare
Raseborg
Långgård Thomas
Jordbrukare
Malax
Vuorela Erkki
Landsbygdschef
Salla
Morri Tiina
Skogsbruksföretagare
Virdois
Vuorenmaa Heino
Skogsbruksföretagare
Haapavesi
Murto Pentti
Agrolog
Tammerfors
Väänänen Martti
Jordbrukare
Siilinjärvi
Mäkinen Pirjo
Skogsbruksföretagare
Petäjävesi
Ylitalo Martti
Jordbrukare
Ii
Nevavuori Jari
Utvecklingschef, jordbrukare
Nystad
Ylä-Outinen Päivi
Jordbrukare
Villmanstrand
128 FÖRVALTNING — METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE
Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsråd
Förvaltningsrådet ska se till att Metsäliitto Osuuskuntas verksamhet bedrivs i enlighet med stadgar och förvaltningsrådets beslut samt i Metsäliittos
intresse. Förvaltningsrådet ser även till att fullmäktiges beslut verkställs och väljer Metsäliittos styrelse.
Ordförande
Järvinen Hannu
Agronom
Janakkala
Jordbrukare
Punkaharju
Björkenheim Johan
Jordbrukare
Storkyro
Lappalainen Jukka
Jordbrukare
Pielavesi
brandt mats
Agrolog
Karleby
Lassila Hannu
Jordbrukare
Vetil
Ekman Eero
Landsbygdssekretare
Pemar
Lindqvist Hans-Erik
Forstmästare, stadsdirektör
Närpes
Hatva Teuvo
Skogbruksföretagare
Kajana
Linnaranta Jussi
Agronom
Kuopio
Hirvonen Ville
Agrolog
Rääkkylä
malmström marten
Jordbrukare
Esbo
Hongisto Arto
Jordbrukare
Limingo
Mikkola Antti-Jussi
Jordbrukare
Pälkäne
Isotalo Antti
Jordbrukare
Kauhava
Nikula Timo
Agrolog
Laitila
Junttila Risto
Verksamhetsledare
Kemijärvi
Palojärvi Martti
Jordbrukare
Vichtis
Juusela Ilkka
Ekonomieråd
Sastamala
Ruuth Mauri
Agrolog
St Michel
Jäärni Antti
Jordbrukare
Simo
Siponen Ahti Tapani
Bankdirektör
Kiuruvesi
Kinnunen Esko
Jordbrukare
Pieksämäki
Tolonen Mikko
Jordbrukare
Suomussalmi
Kulmala Airi
Projektkoordinator, jordbrukare
Nousis
Vainionpää Erkki
Jordbrukare
Töysä
Kuutti Petri
Jordbrukare
Kouvola
Vanhatalo Jukka
Jordbrukare
Siikainen
Kässi Timo
Agrolog
Uurainen
Äijö Matti
Skogsingenjör
Ikalis
Hyvönen jari
Bruksmätare
Keuru
Keskinen Matti
Inköpsförman
Nastola
Koljonen Timo
Systemspecialist
Esbo
Nurmi Mikko
Projektingenjör
Kyrö
Vice ordförande
Paajanen Juha
Ledamöter
Personalrepresentanter
METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FÖRVALTNINGSRÅD — FÖRVALTNING 129
Metsäliitto Osuuskuntas styrelse 27.3.2013
Martti Asunta
Kari Jordan
Mikael Aminoff
Martti Asunta
f. 1955
Forstmästare, skogsråd
Styrelseledamot sedan 2005
Styrelseordförande sedan 2008
• Huoneistokeskus Oy, byrådirektör
(2003–2005)
• Kuru kommun, projektchef (2001–2003)
• Kiinteistötoimisto Martti Asunta LKV,
företagare (1995–)
• Föreningsbanken i Finland, bankdirektör
(1993–1995)
• Tampereen Aluesäästöpankki (SSP),
regiondirektör (1988–1993)
• Norra Tavastlands
Skogsvårdsföreningars Förbund,
fältchef, verkställande direktör
(1982–1988)
• Metsä Board Oyj, vice styrelseordförande
(2008–)
• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2008–)
• Metsä Tissue Oyj, styrelseledamot
(2008–)
• Sällskapet Pellervo, styrelseledamot
(2008–), styrelseordförande (2010–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: 62 990,20 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
50 624 (B-aktie)
Kari Jordan
f. 1956
Ekonom, bergsråd
Vice styrelseordförande och
styrelseledamot sedan 2005
Metsä Group, koncernchef (2006–)
Metsäliitto Osuuskunta, verkställande
direktör (2004–)
• Metsä Board Oyj, styrelseordförande
(2005–)
• Metsä Tissue Oyj, styrelseordförande
(2004–)
• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2004–),
ordförande (2006–)
• Centralhandelskammaren,
styrelseordförande (2012–)
• Finlands Näringsliv (EK), styrelseledamot
(2005–), vice ordförande (2013)
• Skogsindustrin r.f., styrelseordförande
och ordförande i styrelsens arbetsutskott
(2009–2011), vice styrelseordförande och
medlem i styrelsens arbetsutskott
(2005–2009), styrelseledamot (2012–)
• Ömsesidiga arbetspensionsförsäkrings­
bolaget Varma, styrelsens vice
ordförande (2013–)
• Flera förtroendeuppdrag i olika
stiftelser och föreningar.
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Eino Halonen
Arto Hiltunen
Osuuskunta: 520 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
direkta ägarandelar 31 696 (B-aktie), indirekt
ägarandel via Metsäliitto Management Oy
1 763 867 (B-aktie), se löner och arvoden
s. 126
Mikael Aminoff
f. 1951
Forstmästare
Styrelseledamot sedan 2008
• Södra Skogsreviret, styrelseordförande
(2000–2007)
• Skogsägarförbundet Kusten, ordförande
(2004–2007)
• Jord- och skogsbruksföretagare (1992–)
• Västra Nylands skogsrevir, verkställande
direktör (1980–1997)
• Metsä Board Oyj, styrelseledamot
(2010–)
• Finlands Skogscentral, medlem i
regionrådet Kusten (2010–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: 43 007,50 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
42 977 (B-aktie)
Eino Halonen
f. 1949
Ekonom, finansieringsråd
Styrelseledamot sedan 2006
• Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget
Suomi, verkställande direktör
(2000–2007)
• Livförsäkringsbolaget Pohjola,
verkställande direktör (1998–1999)
• MeritaNordbanken, vice verkställande
direktör, regionbanksdirektör (1998)
• Merita Bank, direktör, medlem i
ledningsgruppen (1996–1997)
• Kansallis-Osake-Pankki (1971–1995)
• Cramo Oyj, vice styrelseordförande
(2003–)
• YIT, styrelseledamot (2000–2012),
ordförande i revisionsutskottet
(2004–2012) samt medlem i
nomineringsutskottet (2008–2012)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: 2 738 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
18 900 (B-aktie)
Arto Hiltunen
f. 1958
Ekonom
Styrelseledamot sedan 2007
• Centrallaget för Handelslagen i Finland
130 FÖRVALTNING — METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STYRELSE 27.3.2013
Saini Jääskeläinen
Juha Parpala
(SOK Corporation), koncernchef och
styrelseordförande (2007–2009)
• Helsingin Osuuskauppa Elanto,
verkställande direktör (2004–2007),
styrelseordförande (2005–2007)
• Andelsaffären Elanto, efter
fusionsbeslutet, verkställande direktör
(2003)
• Helsingfors Andelshandel (HOK),
verkställande direktör, styrelseordförande
(1998–2003)
• Metsä Tissue Oyj, styrelseledamot
(2010–)
• Veho Group Oy AB, styrelseledamot
(2011–), ordförande (2012–)
• Talent Partners Oy, styrelseledamot
(2010–)
• SRV-Yhtiöt Oyj, styrelseledamot (2010–)
• Itella Oyj, styrelseledamot (2010–),
ordförande (2011–)
• Styrelseledamot i Jenny och Antti
Wihuris stiftelse (2010–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: 1 040 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
400 (A-aktie)
Timo Saukkonen
Antti Tukeva
styrelseordförande (1995–1996)
• Länsi-Pohjan metsänhoitoyhdistys,
delegationsmedlem (1998–2004)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: 1 422,20 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
1 000 (B-aktie)
Timo Saukkonen
f. 1967
Agronomie- och forstmagister,
forstmästare
Styrelseledamot sedan 2007
• Jordbrukare (1992–)
• Sällskapet Pellervo, delegationsledamot
(2008–)
• Simpeleen Osuuspankki, ledamot i
förvaltningsrådet (2000–)
• Metsäliitto Osuuskunta, olika
förtroendeuppdrag (1995–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: 57 423,50 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
3 699 (B-aktie)
Saini Jääskeläinen
Antti Tukeva
f. 1959
Jordbruks- och skogsföretagare
f. 1953
Agronom
Styrelseledamot sedan 2005
Mellersta Finlands centralsjukhus,
anestesiskötare (1986–1988),
barnmorska (1989–1998)
• Korpilahden Osuuspankki, ledamot i
förvaltningsrådet (2008), styrelseledamot
(2009−)
• Vapo Ab, styrelseledamot (2005–2009)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: 93,798.34 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
2 678 (B-aktie)
Styrelseledamot sedan 2009
• Osuuskunta Maitosuomi, verkställande
direktör (2007–)
• Osuuskunta Normilk, verkställande
direktör (1994–)
• Osuuskunta Maitojaloste, verkställande
direktör (1991–2006)
• Jord- och skogsbruk, Kukkala gård
(1985–)
• LähiTapiola Öster Botnia,
styrelseledamot (2012–)
• Olika förtroendeuppdrag inom
jordbruks- och
mejerinäringsorganisationer
• Lakeuden Lähivakuutus, vice
styrelseordförande (2006–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: 20 628,98 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
3 200 (B-aktie)
Juha Parpala
f. 1967
Agrolog
Styrelseledamot sedan 2009
• Jordbrukare (1994–)
• Metsäliitto Osuuskunta, distriktsråd
(1997–), ledamot i förvaltningsrådet
(2001–2008)
• Simon Turvejaloste Oy, styrelseledamot
(2011–)
• Osuuskunta Pohjolan Maito,
styrelseledamot (2006–2007)
• Osuuskunta Lapin Maito,
fullmäktigeledamot (1998–2006)
• Simon metsänhoitoyhdistys, vice
Metsä Groups ledningsgrupp 27.3.2013
Kari Jordan
Hannu Anttila
Kari Jordan
f. 1956
Ekonom, bergsråd
Koncernchef, Metsä Group
Medlem i ledningsgruppen sedan 2005
• Metsä Group, koncernchef (2006–)
• Metsäliitto Osuuskunta, verkställande
direktör (2004–)
• Centralhandelskammaren,
styrelseordförande (2012–)
• Finlands Näringsliv (EK),
styrelseledamot (2005–), vice ordförande
(2009–2011)
• Skogsindustrin r.f., styrelseordförande
och ordförande i styrelsens arbetsutskott
(2009–2011), vice styrelseordförande och
medlem i styrelsens arbetsutskott
(2005–2009), styrelseledamot (2012–)
• Metsä Board Oyj, styrelseordförande
(2005–)
• Metsä Tissue Oyj, styrelseordförande
(2004–)
• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot
(2004–), ordförande (2006–)
• Ömsesidiga
arbetspensionsförsäkringsbolaget
Varma, styrelsens vice ordförande
• Flera förtroendeuppdrag i olika
stiftelser och föreningar.
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: 520 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
direkta ägarandelar 31 696 (B-aktie),
indirekt ägarandel via Metsäliitto
Management Oy 1 763 867 (B-aktie), se
löner och arvoden s. 126
Hannu Anttila
f. 1955
Ekonom
Strategidirektör, Metsä Group
Medlem i ledningsgruppen sedan 2005
• Metsä Group, strategidirektör (2006–)
• M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj),
verkställande direktör (2005–2006)
• Metsäliittokoncernen, finansdirektör
(2003–2004)
• Metsä Tissue Oyj, verkställande direktör
(1998–2003)
• Tidigare verksam i olika ledande
befattningar inom Oy Metsä-Botnia Ab
(nuv. Metsä Fibre) och Metsä-Serla Oy
(nuv. Metsä Board Oyj)
• Metsä Group Financial Services Oy,
styrelseordförande (2010–)
• Pohjolan Voima Oy, styrelseledamot
(2009–)
• Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget
Tapiola, ledamot i förvaltningsrådet
(2011–)
Mikko Helander
Ilkka Hämälä
• Teollisuuden Voima Oyj, styrelseledamot
(2007–)
• Metsä Tissue Oyj, styrelseledamot
(2004–)
• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2004–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: Inga ägarandelar
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: Inga
direkta ägarandelar, indirekt ägarandel
via Metsäliitto Management Oy 617 353
(B-aktie), se löner och arvoden s. 126
Mikko Helander
f. 1960
Diplomingenjör
Verkställande direktör, Metsä Board Oyj
Medlem i ledningsgruppen sedan 2006
• Metsä Board Oyj, verkställande direktör
(2006–)
• Tidigare verksam som verkställande
direktör för Metsä Tissue Oyj samt i
olika ledande befattningar inom
Valmet- och Metso-koncernerna.
• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2009–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: Inga ägarandelar
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: Inga
direkta ägarandelar, indirekt ägarandel
via Metsäliitto Management Oy 881 933
(B-aktie), se löner och arvoden s. 126
Ilkka Hämälä
f. 1961
Diplomingenjör
Verkställande direktör, Metsä Fibre Oy
Medlem i ledningsgruppen sedan 2008
• Metsä Fibre Oy, verkställande direktör
(2008–)
• Tidigare verksam i olika ledande
befattningar inom Metsä-Botnia (nuv.
Metsä Fibre Oy)
• Skogsindustrin r.f., vice
styrelseordförande och vice ordförande i
styrelsens arbetsutskott (2012–)
• Skogsindustrin r.f., medlem i
produktionsledningsutskottet (2009–)
• Pohjolan Voima Oy, styrelsesuppleant
(2009–)
• Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget
Ilmarinen, ledamot i förvaltningsrådet
(2009–
• Finlands Kvalitetsförening r.f.,
delegationsledamot (2008–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: Inga ägarandelar
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: Inga
direkta ägarandelar, indirekt ägarandel
via Metsäliitto Management Oy 617 353
(B-aktie), se löner och arvoden s. 126
Mika Joukio
Esa Kaikkonen
Mika Joukio
f. 1964
Diplomingenjör, MBA
Verkställande direktör, Metsä Tissue Oyj
Medlem i ledningsgruppen sedan 2012
• Metsä Tissue Oyj, verkställande direktör
(1.2.2012–)
• M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj),
direktör ansvarig för affärsområdet
Consumer Packaging (2006–2012)
• Tidigare verksam i flera ledande
befattningar inom Metsä-Serla och
M-real (nuv. Metsä Board Oyj) sedan
1990
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: Inga ägarandelar
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj:
34 345 (B-aktie)
Esa Kaikkonen
f. 1969
Juris kandidat, vicehäradshövding
Branschdirektör, Metsä Wood
Medlem i ledningsgruppen sedan 2008
• Metsä Wood, branschdirektör (5.2.2013–)
• Metsä Group, direktör för juridiska
ärenden (2003–2013)
• Metsäliittokoncernen, jurist (2000–
2003)
• Metsä-Serla Oyj (nuv. Metsä Board Oyj),
jurist (1998–2000)
• Medlem i Finlands Näringsliv (EK),
medlem i lagutskottet (2007–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: Inga ägarandelar
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: Inga
direkta ägarandelar, indirekt ägarandel
via Metsäliitto Management Oy 440 967
(B-aktie), se löner och arvoden s. 126
Juha Mäntylä
Vesa-Pekka Takala
• Skogsindustrin r.f., ordförande i
skogsutskottet (2010–)
• Finlands Skogsstiftelse, styrelseledamot
(2010–)
• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2008–)
• Finsilva Oyj, styrelseledamot (2007–)
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: 44 349,37 euro
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: Inga
direkta ägarandelar, indirekt ägarandel
via Metsäliitto Management Oy 440 967
(B-aktie), se löner och arvoden s. 126
Vesa-Pekka Takala
f. 1966
Ekonomie magister
Ekonomidirektör, Metsä Group
Medlem i ledningsgruppen sedan 2010
• Metsä Group, ekonomidirektör (2010–)
• Outotec-koncernen, ekonomi- och
finansdirektör (2006–2010), medlem i
ledningsgruppen, ersättare för
verkställande direktören
• Outokumpu-koncernen, ekonomidirektör
(2001–2006), medlem i ledningsgruppen
(2005)
• Tidigare verksam i ledande befattningar
inom ekonomiförvaltningen för
Outokumpu-koncernen
Andelsplaceringar i Metsäliitto
Osuuskunta: Inga ägarandelar
Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj: Inga
direkta ägarandelar, indirekt ägarandel
via Metsäliitto Management Oy 440 967
(B-aktie), se löner och arvoden s. 126
Juha Mäntylä
f. 1961
Agronomie- och forstmagister,
forstmästare
Branschdirektör, Metsä Forest
Medlem i ledningsgruppen sedan 2008
• Metsä Forest, branschdirektör (2008−)
• Tidigare verksam i olika befattningar
inom Metsäliitto Osuuskunta
• Södra Österbottens skogscentral och
Enso Forest Development Ltd, i olika
befattningar
• CEPI (Confederation of European Paper
Industries), Forest Committee, medlem
(2012–)
• Föreningen Sveriges Skogsindustrier,
Skogskommitté, medlem (2011–)
METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP 27.3.2013 — FÖRVALTNING 131
Ekonomisk RAPPORTERING
Metsä Group lämnar inga kommentarer om företagets ekonomiska
resultat eller motsvarande frågor under tiden från slutet av rapporteringsperioden till publicering av rapporten för respektive period, med
undantag av väsentlig förändring i marknadsläget eller rättelse av en
felaktig uppgift.
EKONOMISK INFORMATI ON
De ekonomiska översikterna publiceras på finska, svenska och engelska.
Årsredovisningar och övriga publikationer kan beställas per e-post från
[email protected] och från koncernens webbplats
www.metsagroup.com.
Börsmeddelanden, delårsrapporter och bokslutsuppgifter uppdateras på Metsä Groups webbplats i realtid. På webbplatsen finns en företagspresentation, som alltid uppdateras i samband med att ekonomiska
rapporter publiceras. På webbplatsen presenteras dessutom bland annat
132 EKONOMISK RAPPORTERING
koncernens produkter, kunder, försäljningsnätverk samt miljöfrågor
och organisation. På webbplatsen kan man beställa Metsä Groups
publikationer och ge respons. Företagets allmänna e-postadress är
[email protected].
Metsä Group strävar efter att regelbundet och öppet erbjuda aktuell
och lättillgänglig information om koncernen. Koncernens målsättning
är att på ett tillförlitligt och sanningsenligt sätt ge information om sin
verksamhet och ekonomiska ställning samt utsikter för den närmaste
tiden. Alla investerare bemöts på ett likvärdigt sätt.
Metsä Group publicerar sina ekonomiska rapporter för 2013
enligt följande:
STÄNGT FÖNSTER
EKONOMISK ÖVERSIKT
PUBLICERINGSDAtum
1.1–7.2.2013
BOKSLUTSKOMMUNIKÉ för 2012
torsdagen 7.2.2013
1.4–7.5.2013
DELÅRSBOKSLU t JANUARI–MARS
tisdagen 7.5.2013
1.7–1.8.2013
DELÅRSBOKSLU t JANUARI–juni
torsdagen 1.8.2013
1.10–6.11.2013
DELÅRSBOKSLU t JANUARI–SEPTEMBER
onsdagen 6.11.2013
UTGIVARE
Metsä Group
Koncernkommunikation
PB 10
02020 METSÄ
[email protected]
Publikationen finns i PDF-format på webbplatsen www.metsagroup.fi
Årsredovisningen finns tillgänglig på svenska, finska och engelska.
Omslag: Carta Integra 190 g/m2
Insats: Galerie Art Silk 115 g/m2
Metsä Group
PB 10
02020 METSÄ
Telefon: +358 (0)10 4601
www.metsagroup.fi
www.metsagroup.com