Blodverksamheten i Sverige 2012
BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2012 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET FÖRORD............................................................................................................................... 4 SAMMANFATTNING ............................................................................................................ 5 SUMMARY............................................................................................................................ 6 ORGANISATION .................................................................................................................. 7 Tabell 1 Antal blodverksamheter 2011 ........................................................................... 7 BLODGIVARE ...................................................................................................................... 8 Blodgivare.......................................................................................................................... 8 Nyanmälda (eller nyregistrerade) givare ............................................................................ 8 Blodgivning ........................................................................................................................ 9 Autolog blodgivning ........................................................................................................... 9 Aferesgivning ..................................................................................................................... 9 Figur 1 Antal registrerade blodgivare/1000 invånare och år per region1 ........................10 Figur 2 Antal registrerade blodgivare/per region 1..........................................................10 Figur 3 Antal aktiva och nyregistrerade blodgivare per 1000 invånare 2012 ..................11 Figur 4 Andel (%) kvinnliga blodgivare år 2012 per region.............................................11 Figur 5 Antal helblodstappningar per region 2006-2012 ................................................12 Figur 6 Antal helblodstappningar , män resp. kvinnor per region 2012 ..........................12 Figur 7 Medeltappningsfrekvens för helblod per sjukvårdsregion 2011-2012................13 Figur 8 Medeltappningsfrekvens för helblod per år 1993-2012 .....................................13 Figur 9 Antalet tappade helblodsenheter per 1000 invånare under åren 2003-2012 ......14 Figur 10 Antalet plasmaferestappningar 2004-2012 ......................................................14 Figur 11 Antalet trombocytaferestappningar 1998-2012 * ..............................................15 Figur 12 Blodtappningar per 1000 invånare år 2011-2012 ............................................15 SMITTSCREENING VID BLOD OCH PLASMAGIVNING ....................................................16 Figur 13 Bekräftat positiva testresultat 2012 ..................................................................16 Tabell 2 Bekräftat positivt testresultat 2001–2011 hos vid blodgivning eller nyanmälning (per 100 000).................................................................................................................17 Tabell 3 Antal anti-HIV-1 positiva blod/plasmagivare funna vid screening 1985-2012 ..18 Tabell 4 Antal avregistrerade blodgivare och ej godkända nyanmälningar 20121 .........19 Tabell 5. Antal avregistrerade blodgivare (per 100 000 aktiva givare) per region 201020121 .............................................................................................................................19 FRAMSTÄLLNING OCH TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER...............................20 Framställning och transfusion av erytrocyter .....................................................................20 Framställning och transfusion av trombocyter ...................................................................21 Framställning och transfusion av plasma ..........................................................................21 Figur 14 Transfunderade erytrocytenheter per 1000 invånare och region 2006-2011 ....22 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Figur 15 Transfunderade trombocytdoser per 1000 invånare och region 2005-2012 .....22 Figur 16 Transfunderade plasmaenheter per 1000 invånare och region 2006-2012 ......23 Figur 17 Antalet transfunderade erytrocytenheter under 2009-2012 .............................23 Figur 18 Andelen leukocytbefriade erytrocyter på 2000-talet ........................................24 Figur 19 Transfunderade erytrocytkomponenter per typ av komponent och region........24 Figur 20 Användning av erytrocyter och kassation ........................................................25 Figur 21 Antal transfunderade erytrocytenheter per 1000 invånare 2000-2012 ............25 Figur 22 Användning av trombocyter och kassation ......................................................26 Figur 23 Antalet transfunderade trombocytenheter under 2009-2012 ...........................26 Figur 24 Totalt antal transfunderade trombocytdoser per 1000 inv. och år 2000-2011 ..27 Figur 25 Kontroll av bakterieförekomst i trombocytenheter 2000-2012 .........................27 Figur 26 Positiva bakterieodlingar i trombocytenheter 2000-2012 .................................28 Figur 27 Användning av plasma under 2009-2012 ........................................................28 Figur 28 Användning av plasma och kassation..............................................................29 PLASMAFÖRSÖRJNING FÖR LÄKEMEDELSFRAMSTÄLLNING ....................................30 Förbrukning av koagulationsfaktor VIII och andra hemostatiska läkemedel i svensk sjukvård ............................................................................................................................30 Figur 29 Faktor VIII förbrukning i Sverige 1994 – 2012 ..................................................31 Tabell 4. Förbrukning av läkemedel för hemostas i Sverige under 2007-2011 ...............31 Förbrukning av albumin i svensk sjukvård.........................................................................32 Figur 30 Förbrukningen av albumin i gram per 1000 invånare åch totalförbrukning (kg) 1993-2012 .....................................................................................................................32 KVALITETSGODKÄNNANDEN INOM SVENSK BLODVERKSAMHET .............................33 SAMARBETSFORMER INOM SVENSK BLODVERKSAMHET ..........................................33 3 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 FÖRORD Inom ramen för Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) insatsområde "Blod och Blodprodukter" 19791984 genomfördes en omfattande kartläggning av blodverksamheten i Sverige. Årligen sammanställdes och publicerades nationell statistik för svensk blodverksamhet 1980 – 1983. Arbetet fortsatte då Svensk Förening för Transfusionsmedicin, beslutade att årligen insamla uppgifter och sammanställa en nationell statistik över den svenska blodverksamheten. Ansvaret hänsköts till föreningens metodbokskommitté. Under 1993-2005 ansvarade Svensk Förening för Transfusionsmedicin för statistikframställningen på Socialstyrelsens uppdrag via Expertgruppen för blodfrågor. Redovisningen av smittscreeningens resultat för blod-/plasmagivare och blod/plasmatappningar sammanställs av föreningens arbetsgrupp mot ”Transfusionsöverförd smitta”. Föreningen tillskapade en särskild Arbetsgrupp för statistik år 2000. 2002 startade Svensk Förening för Transfusionsmedicin en arbetsgrupp för Blodövervakning i Sverige, och 2004 var det första verksamhetsåret i skarp drift. Vid årsmötet 2005 beslöt Föreningen publicera en samlad rapport för blodverksamheten i egen regi, då expertgruppen lagts ner. En årlig sammanfattande rapport från BIS (Blodövervakning i Sverige) inkluderades. Sammanställningen bygger på uppgifter som insamlas direkt från blodverksamheterna med hjälp av ett formulär, utarbetat av arbetsgruppen för statistik och redovisat för styrelsen och årsmötet i Svensk Förening för Transfusionsmedicin. Sedan 2010 finns en elektronisk svarsblankett tillgänglig. Från 2004 publiceras rapporten med det nya namnet: Blodverksamheten i Sverige: omfattning, kvalitet och säkerhet på föreningens hemsida. Befolkningsbaserade jämförelsetal har införts för både nationella och regionala data från 2008. Uppgifter om ytterligare hemostatiska läkemedel har inkluderas från 2008. I årets rapport finns inte statistik från BIS med eftersom den sammanställs med rullande treårsstatistik och därmed blir en helt egen rapport. Vissa siffror från 2011 har korrigerats pga att verksamheterna har korrigerat felaktiga uppgifter i deras tidigare siffror. Till alla som sammanställt och skickat in uppgifter vill vi rikta ett varmt tack från arbetsgruppen för statistik. Vi är medvetna om svårigheter att ta fram vissa siffror. Därför har det planerats även en utbildningsdag i höst (preliminärt 25/10, fm) inför 2013 statistiksamling. Maj 2013 1 2 3 4 Mohammad R. Abedi , Marja-Kaisa Auvinen , Per-Olof Forsberg , Rut Norda 1 Universitetssjukhuset Örebro, [email protected] Karolinska Universitetssjukhuset, [email protected] 3 Transfusionsmedicin Värmland, [email protected] 4 Akademiska sjukhuset, [email protected] 2 4 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 SAMMANFATTNING I Sverige drivs blodverksamhet i sammanlagt 30 laboratorieorganisationer inom 19 landsting samt 2 regioner. Inom en organisation kan finnas flera blodcentraler, tappningsenheter och mobila enheter. 73% av blodcentralsorganisationerna innehar en teknisk ackreditering och 29/30 organisationer innehar tillstånd att få leverera plasma till läkemedelsframställning. Antalet registrerade blodgivare var 388 462 varav 282 881 har lämnat blod under åren 2011-12. I Sverige har man ca 41 registrerade blodgivare och 24 aktiva givare per 1000 invånare. Av de aktiva givarna var 47% kvinnor. Antalet nya blodgivare var 43 055, ungefär lika många som året innan. År 2012 utfördes totalt 481 051 helblodstappningar och 1 493 erytrocytafereser som resulterade i totalt 460 779 disponibla erytrocytenheter. Medeltappningsfrekvensen för helblod för hela landet var 2,0 enheter/givare. Det finns dock regionala skillnader [ 2,2 - 1,8 givningar/år]. Det utfördes 48 helblodtappningar/ 1000 invånare i Sverige. Under år 2012 utfördes totalt 46 274 plasmagivningar med aferesteknik. Antalet plasmaferestappninar minskade med 16% och är fortfarande 52% mindre än år 2004. Antalet trombocytaferestappningar har minskat med 15% jämfört med året innan. Generellt är risk för blodsmitta mycket låg i Sverige. Sedan 1985 när testning för HIV startades har det inte funnits något fall av transfusionsöverförd smitta av HIV i Sverige. Antalet positiva sållningstester för hepatit B eller C är fortfarande mångfaldig högre bland nyanmälda än bland aktiva blodgivare. Totalt framställdes 469 364 erytrocytenheter. Över 88% av de framställda erytrocytkomponenterna var leukocytbefriade. I Sverige använder man ca 50 erytrocytenheter per 1000 invånare, men andelen varierar mellan regionerna (46-55 enheter/1000 invånare). Under året blev 93 710 patienter transfunderade med totalt av 471 644 erytrocytenheter. Enligt rekommendationen i ett vårdprogram om blödningar har ca 70% av landets blodverksamheter infört sk. transfusionspaket för behandling av massiva blödningar. Oftast består ”paketet” av 4 erytrocytenheter, 4 plasmaenheter och 1-2 trombocytdoser. Antalet patienter som fått minst 10 erytrocytenheter under ett dygn var 974, vilket motsvarar ca 1% av erytrocytmottagarna. Totalt framställdes 55 033 trombocytenheter. Ca. 70% av transfunderade trombocyter framställs från lättcellsskoncentrat. Under året blev 9 168 patienter transfunderade med 48 523 patientdoser, vilket är 3% mindre än år 2011. Samtliga transfunderade trombocytpreparationer varit leukocytbefriade, 56% bestrålade och 18% patogeninaktiverade. År 2012 transfunderades 5,1 trombocytdoser per 1000 invånare. Ca. 11% av trombocyter blev utdaterade, en ökning av 3% jämfört med året innan. Totalt 82 092 enheter plasma blev transfunderade till 14 336 patienter. Vid ca 74% av plasmatransfusionerna i Sverige används enbart plasma från manliga givare eller kvinnliga givare som screenats för leukocytantikroppar. Användningen av Octaplas® utgör fortfarande en liten del av plasmatransfusionerna. Plasma som levererats till läkemedelsframställning har uppgått till 132 ton, varav aferesplasma utgjorde 23%. Förbrukningen av Faktor VIII var totalt cirka 96,2 miljoner enheter (MIE). Härav gick cirka 13,3 MIE av förbrukningen till behandling av patienter med von Willebrands sjukdom. I år 2012 var totala förbrukningen av FVIII 10,1 IE/invånare. Förbrukningen pF VIII (framställd ur plasma) under 2012 var 2,22 MIE, vilket har minskat sedan 2009. Årets förbrukning av rekombinant F VIII utgjorde 80,6 MIE. Under 2012 förbrukades 2537 kg albumin inom svenska sjukvården som motsvarar 265 g albumin per 1000 invånare 5 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 SUMMARY In Sweden the blood establishment is organized between 30 laboratory organizations. Within an organization there may be several blood and donation centers as well as mobile units. 70% of the blood organizations hold a technical accrediation and all organizations are licensed to supply plasma to pharmaceutical industry. The number of repeat donors was about 388 000 and the number of regular donors was 282 000, of which about 81% donated blood in year 2012. There are about 41 repeat donors per 1,000 inhabitants. The number of new donors was appr. 43 000, roughly the same number as year before. 55% of the new donors were females compared with 47% of the regular donors. Total of 480 000 blood donations and 1 500 red cell phereses resulted a total of 460 000 erythrocyte units. Medium donation frequency was 2.0 donations /year, but there are regional differences. There were 48 blood donations / 1000 inhabitants in Sweden. About 46 000 plasmaphereses were performed. The number decreased with 16% and is 52% less than in 2004. The number of platelet aphereses decreased with 15%. In general, a risk of transfusion transmitted infection is very low in Sweden. Since beginning of the testing for HIV, there have been no cases of transfusion-transmitted infection of HIV in Sweden. The number of positive screening tests for hepatitis B or C is still higher among new donors compared with the active donors. Total of 470 000 erythrocyte units were produced and over 88% of them were leukocyte-free. Approx. 98.5% of the produced units were used for transfusion. In Sweden about 50 erytrocyte units per 1000 inhabitants are used, but the proportion varies between regions (46-55 units/1000 inhabitants). Around 94 000 patients were transfused with a total of 471 000 erythrocyte units. According to the recommendation in a national guideline about critical bleeding, 70% of blood establishments have introduced transfusion packages for the treatment of massive bleeding. Usually the "package" consist of four erythrocyte units, 4 units of plasma and 1-2 platelet doses. The number of patients who received at least 10 erythrocyte units during a 24-hour period was 974, which represents approximately 1% of transfused patients. Round 55 000 doses of platelets were produced and approximately 70% of them were prepared from buffy coat concentrate. During the year, over 9 000 patients were transfused with about 49 000 platelet doses, which is 3% less than in 2011. All the transfused platelet units were leukocyte filtrated, 56% were irradiated and 18% pathogen inactivated. In 2012 5.1 platelet doses per 1000 inhabitants were transfused. Appr. 11% of platelet components were outdated, an increase with 3 %-units compared with 2011. Over 82 000 units of plasma were transfused to ~14 000 patients. In 74% of the plasma transfusions the male-only plasma was used. Over 132 tons of plasma was delivered for fractionation and 23% of that amount was produced by apheresis. The total consumption of factor VIII was about 96.2 million units (MIU). In the year 2012, the total consumption of FVIII was 10.1 IU / inhabitant. Consumption of plasma derived FVIII was 2.22 MIU, and the net use of recombinant F VIII was 80.6 MIU. In 2012, 2537 kg albumin was consumed in the Swedish health care equivalent to 265g albumin per 1000 inhabitants. 6 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 ORGANISATION I Sverige drivs blodverksamhet i sammanlagt 30 laboratorieorganisationer inom 19 landsting samt 2 regioner (Region Skåne och Västra Götalandsregionen). Den regionala redovisningen följer fortfarande sjukvårdsregionerna, även om blodcentralssamarbetet sedan några år tillbaka har en lite annorlunda regionindelning. Inom en organisation kan finnas flera blodcentraler, tappningsenheter och mobila enheter. Tabell 1 Antal blodverksamheter 2012 Blodcentralsorganisationer 5 3 4 Fasta tappningsenheter 15 12 17 Mobila tappningsenheter 1 3 5 Stockholm 3 7 5 Norra 8 13 1 Uppsala-Örebro Totalt 7 30 31 95 3 18 Västra Sydöstra Södra I denna statisk används följande indelning: Västra Regionen Västra Götalandsregionen inkl Unilabs Sydöstra Regionen Landstinget Östergötland Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Kalmar län Södra Regionen Region Skåne Landstinget Blekinge Landstinget Kronoberg Region Halland Stockholm Regionen Stockholms läns landsting Unilabs blodcentraler St Göran Region Gotland Norra Regionen Norrbottens läns landsting Västerbottens läns landsting Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Uppsala-Örebro Regionen Landstinget i Uppsala län Landstinget Sörmland inkl Unilabs Landstinget i Värmland Örebro läns landsting Landstinget Västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg 7 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 BLODGIVARE Definitioner Nyanmälan förfarande när en person för första gången anmäler sig för att få bli godkänd som blodgivare eller återkommer för blodgivning efter ett uppehåll som är längre än fem år (SOSFS 2009:28) Registrerade blodgivare anses givare som givit blod/plasma under de senaste fem åren. Används sedan 2002 för denna statistik, under 1994-2001 inkluderade registrerade blodgivare inte de som enbart lämnade plasma. Aktiva givare givare som har givit blod eller plasma under år 2012 Europarådet har definierat att en aktiv givare (”regular donor”) är en person som lämnat blod inom de senaste två åren och en registrerad givare (”repeat donor”) givare har sin senaste blodgivning längre tid tillbaka än två år. Här skiljer sig den tidigare svenska rapporteringen ifrån övriga länders rapportering och det måste man ta hänsyn till vid jämförelser med andra länder. Sedan 2010 har även information om givare som lämnat blod under senaste 2 åren inhämtats. Blodgivare Figur 1-4 Antalet registrerade blodgivare var 388 462, en minskning av 4% jämfört med föregående året (2011: 405 407), som sannolikt beror på rensning av inaktiva givare från databasen. Men även antalet aktiva givare var ca 4% lägre, 229 182 jämfört med året innan (2011:238 795). Antalet givare som lämnat blod under åren 2011-2012 var 282 881. I Sverige har man ca 41 registrerade blodgivare och 24 aktiva givare per 1000 invånare. Andelen aktiva givare skiljer mellan regionerna i Sverige och varierar mellan 22/1000 och 28/1000. Det verkar finnas flera aktiva givare utanför storstadsområdena. Av de aktiva givarna var 47% kvinnor, vilket är oföränrdat sedan vi börjare samla in dessa data. Nyanmälda (eller nyregistrerade) givare Figur 3 Antalet nya blodgivare var 43 055, ungefär 5% mindre än 2011 (45 546). Bara Södra regionen lyckades rekrytera flera nya givare än året innan. Ca 18% av givarkåren var nyanmälda eller nyregistrerade givare. 56% av nyanmälda var kvinnor men det går inte att särskilja om de har varit blodgivare som haft längre uppehåll eller om regionerna har lyckats rekrytera flera kvinnor till blodgivning. 8 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Blodgivning Figur 5-9,12 År 2012 utfördes totalt 481 051 helblodstappningar och 1 493 erytrocytafereser som resulterade i totalt 460 779 disponibla erytrocytenheter. Det är minskning med 5% jämfört med 2011. 3% av tappningarna var misslyckade, reducerade eller annullerade. Med en annullerad tappning menas att givaren har hunnit registrera sig till blodgivning, men av olika anledningar leder det inte till blodtappning alternativt kärlstick misslyckas och en ny tappning utförs från ett annat blodkärl. Därför används antalet disponibla enheter som jämförelsesiffra i statistiken. Medeltappningsfrekvensen för helblod för hela landet var 2,0 enheter/givare, vilket är oförändrat sedan år 2008. Det finns dock regionala skillnader och i Sysöstra regionen gav givare lite oftare, 2,2 ggr/år jämfört med givare i Stockholms regionen, med genomsnitt 1,8 givningar/år. Medeltappningsfrekvensen påverkas av antalet nyanmälningar. År 2000 var det många nyanmälningar och de nya givarna hann inte lämna så många gånger, därför blev medeltappningsfrekvensen låg, 1,6 ggr/år. Det utfördes 48 helblodtappningar/ 1000 invånare (exkl. plasmagivningar) i Sverige, som är den lägsta nivån sedan 1997. Andelen har varierat mellan 51-54 under 2000-talet. Antalet helblodstappningar skiljer inom Norden och ligger mellan 41-56 enheter per 1000 invånare, siffran som har minskat i Finland och Danmark sedan 2001 och nu även i Sverige. Autolog blodgivning Antalet autologgivningar som registrerades under 2012 var 58 fördelat på 47 patienter. Det totala antalet autologgivningar utgjorde under året mindre än 0,01% av de under året totalt transfunderade erytrocytenheterna och autologgivningen är fortsatt helt marginell. Det är framför allt vid allogen benmärgsdonation som autolog blodgivning tillämpas. En annan indikation för autolog givning är en individ med en sällsynt blodgrupp då det rekommenderas en blodgivning för eventuella framtida transfusionsbehov. Aferesgivning Figur 10-11 Under år 2012 utfördes totalt 46 274 plasmagivningar med aferesteknik (2011: 55 337, -16%). Antalet plasmaferestappningar har minskat under åren och antalet är fortfarande 52% mindre än år 2004. Antalet trombocytaferestappningar har minskat, sannolikt pga att behovet av trombocyter kan tillgodoses med BC (buffy coat) trombocyter. Totalt utfördes 7 895 trombocytafereser som gav 2-4 patientdoser (2011: 9 355, -15%) . Totalt 1 401 erytrocyttappningar utfördes med aferesteknik vilket är en minskning av 7% från år 2011. De flesta utfördes (94 %) inom Uppsala Örebroregionen. Antalet övriga typer av cytaferestappningar, som leukaferes för framställning av granulocytpreparationer var 170 (2011:173). Perifer stamcellskörd ingår inte denna statistik. 9 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Figur 1 Antal registrerade blodgivare/1000 invånare och år per region1 30 29 28 27 26 25 24 23 22 21 20 2010 2011 2012 Västra 28 26 24 Sydöstra 25 25 22 Södra 24 23 23 Stockholm 22 22 22 Norra 28 29 26 Uppsala/ Örebro 29 29 28 Totalt 26 25 24 1 avser givare som givit blod/plasma under de senaste 5 åren, 2013-01-01 Figur 2 Antal registrerade blodgivare/per region 1 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Västra 64634 70812 69487 70372 71827 71507 69379 Sydöstra 34214 39465 38387 38425 39297 40625 34630 Södra 62202 74703 77380 78160 80073 62666 62705 Stockholm 80976 86719 81915 84850 87411 93534 94200 Norra 52707 51745 50655 49048 46942 45738 40148 Uppsala/ Örebro 86034 98853 98027 92332 93553 91337 87400 Totalt 380767 422297 415801 413187 419103 405407 388462 1 avser givare som givit blod/plasma under de senaste 5 åren, 2013-01-01 10 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Invånare 30 25 20 15 10 5 0 Västra Sydöstr a Södra Stockho lm Norra Uppsala / Örebro Totalt 1 600 447 1 006 448 1 905 406 2 184 247 877 036 1 982 309 9 555 893 Blodgivare 69379 34630 62705 94200 40148 87400 388 462 Aktiva* 39022 22017 42983 47808 22379 54973 229 182 Nyanmälningar 7229 3549 6795 14 269 3946 9758 45 546 Aktiva/1000 inv* 24,4 21,9 22,6 21,9 25,5 27,7 24,0 Nyanm/1000 inv 4,5 3,5 3,6 6,5 4,5 4,9 4,8 *Antal givare som har givit blod eller plasma under 2012. Figur 4 Andel (%) kvinnliga blodgivare år 2012 per region 52 50 48 46 44 42 Andel kvinnor 2010 Andel kvinnor 2011 Andel kvinnor 2012 Västra 44,7 44,9 44,3 Sydöstra 45,4 46,5 45,0 Södra 43,6 44,1 44,3 Stockholm 50,5 51,2 51,3 Norra 47,4 49,1 47,4 Uppsala/ Örebro 46,5 46,8 46,1 11 Antal/1000 inv. Antal Figur 3 Antal aktiva och nyregistrerade blodgivare per 1000 invånare 2012 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Figur 5 Antal helblodstappningar per region 2006-2012 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Västra 88 562 88 841 95 762 97 128 95 434 89 437 82 977 Sydöstra 41 351 47 973 47 913 50 766 50 679 49 581 46 313 Södra 97 088 97 831 103 015 101 373 99 704 97 782 94 661 Stockholm 83 759 85 295 89 952 90 115 88 300 90 598 87 534 Norra 49 939 48 071 47 967 46 869 47 383 46 964 44 758 Uppsala-Örebro 107 225 106 606 112 549 115 036 111 938 109 862 104 536 Totalt 467 924 474 617 497 158 501 287 493 438 484 224 460 779 Figur 6 Antal helblodstappningar , män resp. kvinnor per region 2012 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra UppsalaÖrebro Helblodstappningar Män 50 510 27 629 54 891 41 450 26 381 60 860 Helblodstappningar Kvinnnor 32 467 18 684 39 770 46 084 18 377 43 676 12 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Figur 7 Medeltappningsfrekvens för helblod per sjukvårdsregion 2011-2012 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala/ Örebro 2011 2,2 2,0 2,2 1,9 1,9 1,9 2012 2,1 2,1 2,2 1,8 2,0 1,9 Figur 8 Medeltappningsfrekvens för helblod per år 1993-2012 2,3 2,2 2,1 2,0 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 frekvens 1,96 1,88 1,99 2,15 1,87 1,93 1,92 1,64 1,73 1,82 1,84 1,93 1,95 1,99 1,99 2,02 2,03 2,06 2,03 2,01 13 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Figur 9 Antalet tappade helblodsenheter per 1000 invånare under åren 2003-2012 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 2003 tappn/1000 inv antal helblodstappn 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Norge (2011) Danmark (2011) Finland (2012) 53,6 52,3 53,1 51,3 51,7 53,7 53,7 52,4 51,1 48,2 41 56 46 481078 471696 480261 467924 474617 497158 501287 493438 484224 460779 204000 312421 251000 Figur 10 Antalet plasmaferestappningar 2004-2012 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 plasmafereser 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 98280 91516 85510 73321 70705 63447 54832 55337 46274 14 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Figur 11 Antalet trombocytaferestappningar 1998-2012 * 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Antal 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 6312 7042 7253 8260 8317 9086 8647 6531 7691 8454 8287 8929 7735 *2011-2012 Antalet gäller enbart lyckade trombafereser. Figur 12 Blodtappningar per 1000 invånare år 2011-2012 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 38 Västra Sydöstra Södra Stockholm* Norra UppsalaÖrebro Tappn/1000 invånare 2011 56,2 49,5 51,7 42,2 53,6 55,7 Tappn/1000 invånare 2012 51,8 46,0 49,7 40,1 51,0 52,7 Ery trans/1000 invånare 2011 51,7 48,9 53,4 47,1 51,9 53,8 Ery trans/1000 invånare 2012 47,1 46,0 53,0 46,9 49,7 54,7 *St.Göran/Unilabs tappar blod utanför Stockholm 15 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 SMITTSCREENING VID BLOD OCH PLASMAGIVNING Figur 13 Tabell 2-5 Sedan 1985 har det införts krav för 6 nya tester för sållning av smittämnen och generellt är risken för blodsmitta mycket låg i Sverige. Sedan 1985 när testning för HIV startades har det inte funnits något fall av transfusionsöverförd smitta av HIV i Sverige. Det finns 85 personer som har smittats under 1980–talet genom blodtransfusion innan testningen var möjligt, dessutom det finns 8 fall före 1985 där exakt tidpunkt för smitta ej är klarlagd. Personer som anmäler sig till blodgivning testas vid nyanmälningstillfälle innan de blir godkända som blodgivare och kan tappas för blod. Antalet positiva sållningstester för hepatit B eller C är fortfarande mångfaldig högre bland nyanmälda än bland aktiva blodgivare. Som tidigare redovisas även uppgifter om blodgivare som avregistrerats eller nyanmälda som ej godkänts pga reaktiv sållningstest som ej kunnat verifieras i ett bekräftande test (sk. ospecifika reaktioner). Ca 87/100 000 registrerade (2011:62/100 000), givare inom landet måste avregistreras eller stängas av under långtid pga ospecifika reaktioner i någon av sållningstester men det föreligger skillnader mellan de olika regionerna och år. Figur 13 Bekräftat positiva testresultat 2012 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 14 1 11 HBsAg Antal positiva 14 prevalence/100 000 testade personer 32 incidens/100 000 givare 3 0 0 1 1 1 88 Nyanmälnin Blod/plasma Nyanmälnin Blod/plasma Nyanmälnin Blod/plasma Nyanmälnin Blod/plasma Nyanmälnin Nyanmälnin gar givning gar givning gar givning gar givning gar gar HCV 1 11 HIV 1/2 3 25 0 Syfilis 0 0 0,2 0,6 16 1 HTLV I/II 1 2 0,0 0,2 Anti-HBc 1 88 2 202 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Tabell 2 Bekräftat positivt testresultat 2001–2011 hos vid blodgivning eller nyanmälning (per 100 000) HBV 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 HIV HCV Nya givare 1) Tappningar 2) Nya givare 1) Tappningar 2) Nya givare 1) 44 39 46 31 52 43 29 25 44 32 37 32 0,5 0,5 0,3 0,3 0,9 0,2 0,2 0,2 0 0,2 0,2 0,2 2,2 4,3 4,3 0 0 2,5 2,2 0 2 0 0 0 0 0 0,3 0,3 0,5 0,2 0 0,3 0,2 0,2 0 0 90 91 75 57 84 51 67 43 60 18 50 25 1) Per 100 000 testade personer 2) Per 100 000 blod/plasmatappningar 17 Tappningar 2) 0,2 0,3 0,5 0 0,4 0,5 0,4 0 0,2 0,2 0,5 0,6 HTLVI/II Nya givare 1) 4,4 6,5 0 5,1 0 5,1 2,2 2,2 2,2 4,9 4,4 2,3 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Tabell 3 Antal anti-HIV-1 positiva blod/plasmagivare funna vid screening 1985-2012 År Antal testade Blodgivare* Nyanmälan** 1985 264 146 1986 533 802 0 7 1987 600 824 1 3 1988 575 102 1 2 1989 594 272 3 1 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Total 586 022 592 192 588 147 594 358 592 363 648 642 683 959 717 404 719 644 670 281 642 848 665 491 661 692 633 059 585 887 557 335 568 314 564 214 576 656 582 296 565 040 555 326 526 330 16 645 646 1 4 2 0 0 2 0 3 1 0 0 0 0 2 2 3 1 0 2 1 1 0 0 30 3 2 1 2 1 1 0 1 0 2 0 1 2 2 0 0 1 1 0 1 0 0 0 41 7 *vid testning av blodgivare med tidigare negativt resultat i HIV-screening **vid testning i samband med nyanmälan alt. blodgivare som ej testats tidigare 18 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Tabell 4 Antal avregistrerade blodgivare och ej godkända nyanmälningar 20121 HBV Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra UppsalaÖrebro Sverige 1 20 2 13 0 17 15 Avregistrerade blodgivare HCV HIV1/2 HTLV Syfilis I/II 34 2 0 32 5 0 0 0 29 9 1 0 16 6 0 1 26 4 0 13 50 6 8 17 67 160 27 9 63 Ej godkända nyanmälningar HCV HIV1/2 HTLV Syfilis I/II 6 9 5 1 7 2 1 0 0 0 14 18 0 0 0 0 10 3 0 0 3 6 2 0 3 7 8 6 0 0 HBV 32 52 16 1 10 pga reaktiva sållningstester som ej kunnat verifieras i bekräftande test (sk. ospecifik reaktion) Tabell 5. Antal avregistrerade blodgivare (per 100 000 aktiva givare) per region 2010-20121 Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra UppsalaÖrebro 1 2010 27 4 32 2 12 5 HBV 2011 11 5 10 1 20 9 2012 29 6 21 0 42 17 2010 38 36 97 13 37 54 HCV 2011 55 7 57 5 39 49 2012 49 14 46 17 65 57 2010 23 16 20 9 8 17 HIV1/2 2011 7 2 11 4 9 27 2012 3 0 14 6 10 7 2010 16 0 5 2 8 7 Syfilis 2011 10 0 5 0 7 9 pga reaktiva sållningstester som ej kunnat verifieras i bekräftande test (sk. ospecifik reaktion) 19 2012 46 0 0 1 32 19 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 FRAMSTÄLLNING OCH TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER Definitioner Buffy coat (BC) Lättcellskoncentrat. Skiktet mellan erytrocyter och plasma i en blodpåse som centrifugerats . Frisläppning Förfarande när blodkomponenter godkänns för avsedd användning och förflyttas (i register och fysiskt) från karantänlager till ”fritt” lager. Leukocytbefriad En blodkomponent som undergått en process, t.ex. filtrering, som minskar mängden leukocyter i blod6 komponenten till mindre än en miljon (<1x10 leukocyter/enhet). Framställning och transfusion av erytrocyter Figur 14,17-21 Över 96% av helblodstappningar ledde till komponentproduktion. Totalt framställdes 469 364 erytrocytenheter varav 1% blev kasserade före frisläppning och 1,4 % efter frisläppning. Över 88 % av de framställda erytrocytkomponenterna var leukocytbefriade. Antalet leukocytbefriade och bestrålade enheter var 4,4% av totalt transfunderade enheter. Av frisläppta erytrocytenheter ca. 98,9% användes för transfusion. Totalt 4 792 enheter blev utdaterade (1%) och 0,1 % användes för forskning eller laboratoriebruk. Under året blev 93 710 patienter transfunderade med erytrocyter. I Sverige använder ca 50 erytrocytenheter per 1000 invånare, men andelen varierar mellan regionerna (46-55/1000 invånare). Motsvarande siffror för övriga nordiska länder variera mellan 40/1000 för Norge och 53/1000 för Danmark. Totalt transfunderades 471 644 erytrocytenheter, vilket 2,8 % mindre än året innan (2011: 485 071). I statistiken ser det ut som antalet patienter ökade men antalet transfusioner minskade för alla blodtyper dvs. flera får blod men inte lika många enheter som tidigare. En möjlig förklaring kan vara att några patienter flyttas i större utsträckning än tidigare till andra sjukhus för vidare vård och förekommer två gånger i statistiken. 21/30 organisationerna har infört sk. transfusionspaket för behandling av massiv blödning. Det består oftast av 4 erytrocyt-, 4 plasma- och 1 trombocytenhet(er). Alla utom en blodcentral har också angivit antalet patienter (totalt 974 patienter) som fått minst 10 erytrocytenheter under ett dygn, vilket motsvarar ca 1% av erytrocytmottagarna. 20 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Framställning och transfusion av trombocyter Figur 15, 22-26 Totalt framställdes 55 033 (2011: 53 447) trombocytenheter varav 1,6% blev kasserade före frisläppning. Ca. 69% av transfunderade trombocyter framställs från lättcellsskoncentrat. Ca 2,4% blev kasserade efter frisläppning och ytterligare 11% av framställda trombocyter blev utdaterade. Utdatering ökade med 3 %-enheter från 2011. Detta sannolikt beror på ökat antal transfusioner året innan och att man då inte kunde förutse att antalet transfusioner vände neråt. Alternativt att man hade ökat komponentframställning för att undvika bristsituationer, som oftast leder till kassation. Ca 37% ( 17 751) av trombocytdoser har kontrollerats avseende bakterieförekomst, varav 0,11% var positiva i odlingen (19 st). Under året blev 9 168 patienter transfunderade med trombocyter (2011: 8949, +2%). Totalt transfunderades 48 523 patientdoser (2011: 49 866, -3%). Samtliga transfunderade trombocytpreparationer varit leukocytbefriade, 56% bestrålade och 18% patogeninaktiverade. År 2011 transfunderades 5,1 trombocytdoser per 1000 invånare, men variationen mellan regionerna är från 3,6 till 5,9 per 1000 invånare. Framställning och transfusion av plasma Figur 16, 27-28 Totalt framställdes 182 893 enheter av plasma (2011: 145 092). Ca 4,7 % blev kasserade före frisläppning och 2,1% efter frisläppning, 5,6% blev utdaterade. Totalt transfunderades 22 733 kg till patienter som utgjorde 14,3% av producerat plasma (2011:23 762 kg). Till fraktionering för framställning av läkemedel såldes totalt 132 246 kg (2011:140 208 kg) plasma varav aferesplasma utgjorde 23%. Totalt 82 092 (2011: 85 808, -4%) enheter blev transfunderade till 14 336 patienter (2011: 14 133) . Vid ca 74% av plasmatransfusionerna i Sverige används enbart plasma från manliga givare eller kvinnliga givare som screenats för leukocytantikroppar. Användningen av Octaplas® var 2 693 enheter, 539 L (2011: 2 859, 572 L), men den är fortfarande en relativt liten del (ca 3%) av plasmatransfusionerna. 21 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Figur 14 Transfunderade erytrocytenheter per 1000 invånare och region 2006-2011 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala-Örebro 2006 52,4 44,2 51,4 46,7 53,5 52,1 2007 53,0 46,0 49,0 44,7 53,9 53,8 2008 57,2 44,4 53,5 48,7 51,4 54,8 2009 58,2 48,3 53,5 48,6 51,0 56,2 2010 56,3 48,6 51,4 47,1 51,1 55,7 2011 51,7 48,9 53,4 47,1 51,9 53,8 2012 47,1 46,0 53,0 46,9 49,7 54,7 Figur 15 Transfunderade trombocytdoser per 1000 invånare och region 2005-2012 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala/Örebro 2005 5,2 2,5 3,0 3,1 5,0 3,7 2006 4,8 2,6 3,6 3,2 6,1 3,6 2007 5,9 3,3 3,5 3,8 4,7 3,9 22 2008 6,4 2,9 3,5 3,9 3,8 4,3 2009 6,5 3,6 3,7 4,1 5,0 4,9 2010 5,3 3,8 3,9 4,4 5,5 4,7 2011 6,0 4,5 5,0 5,1 6,1 5,1 2012 5,5 3,6 5,0 5,3 5,9 5,0 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Figur 16 Transfunderade plasmaenheter per 1000 invånare och region 2006-2012 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Västra 11,9 13,0 16,6 17,3 13,3 11,1 2012 8,5 Sydöstra 13,4 16,0 12,7 13,5 11,1 11,2 10,0 Södra 9,9 9,3 10,0 10,2 7,4 7,3 6,0 Stockholm 12,5 14,6 10,9 10,9 10,8 10,5 12,7 Norra 8,7 8,1 11,1 8,9 7,6 7,1 6,3 Uppsala/Örebro 12,3 14,0 8,2 9,2 8,2 7,3 7,0 Figur 17 Antalet transfunderade erytrocytenheter under 2009-2012 500000 100000 495000 98000 96000 490000 94000 485000 92000 480000 90000 475000 88000 86000 470000 84000 465000 460000 Erytrocyter Antal patienter 82000 2009 494901 2010 488275 2011 485071 86110 23 2012 471644 93710 80000 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Figur 18 Andelen leukocytbefriade erytrocyter på 2000-talet 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 leukocytred.% 43 54 61 61 65 70 85 83 83 84 84 2012 85 leuk red + bestrålade, % 2,2 3,8 3,3 3,6 3,6 3,9 4,2 3,7 4,2 4,3 4,7 4,5 Figur 19 Transfunderade erytrocytkomponenter per typ av komponent och region 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala/Örebr o Filtrerade 71596 42973 97611 94314 40162 53510 Filtrerade och bestrålade 2400 2784 3150 5862 2835 4000 Övrigt* 1412 553 291 2346 795 687 1 0 0 8 3 44351 Ej filtrerade,ej bestrålade *Barnenheter inkl utbytesblod 24 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Figur 20 Användning av erytrocyter och kassation Figur 21 Antal transfunderade erytrocytenheter per 1000 invånare 2000-2012 60 50 40 30 20 10 0 Danm Finlan Norge ark d 2011 2011 2012 Ery transf/1000 48,3 49,1 50,6 49,6 50,5 49,6 50,1 49,9 52,2 53,0 51,9 51,2 49,4 39,5 53,0 42,6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 25 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Figur 22 Användning av trombocyter och kassation Figur 23 Antalet transfunderade trombocytenheter under 2009-2012 52000 9400 50000 9200 9000 48000 8800 46000 8600 44000 8400 8200 42000 8000 40000 38000 Trombocyter Antal patienter 7800 2009 43256 2010 42817 2011 49866 8170 26 2012 48523 9168 7600 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Figur 24 Totalt antal transfunderade trombocytdoser per 1000 inv. och år 2000-2012 6,0 antal doser per 1000 inv. 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 buffy-coat 2,4 2,1 2,5 2,1 2,3 2,2 2,3 2,7 2,8 3,0 3,0 3,7 3,5 trombocytaferes 1,0 1,4 1,3 1,5 1,6 1,5 1,5 1,5 1,4 1,6 1,5 1,6 1,6 Figur 25 Kontroll av bakterieförekomst i trombocytenheter 2000-2012 25 000 50 45 20 000 40 35 15 000 30 25 10 000 20 15 5 000 10 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Antal doser som kontrollerats 3 252 5 771 7 166 8 780 9 253 8 106 13 328 13 778 13 261 15 901 15 613 21 723 17 751 Patogen inaktiverade Andel odlade % 10,6 18,3 21,1 27,0 27 26,3 24,4 37,9 36,2 34,1 36,8 5 189 8537 8504 36,5 36,6 43,6 0 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Figur 26 Positiva bakterieodlingar i trombocytenheter 2000-2012 50 0,70% 45 0,60% 40 0,50% 35 30 0,40% 25 0,30% 20 15 0,20% 10 0,10% 5 0 Antal positiva (bekräftat) % pos av odlade 2000 2001 10 20 2002 2003 2004 45 33 8 2005 2006 21 15 2007 2008 18 16 2009 2010 2011 2012 18 13 8 19 0,31% 0,35% 0,63% 0,38% 0,09% 0,26% 0,11% 0,13% 0,12% 0,11% 0,08% 0,04% 0,11% Figur 27 Användning av plasma under 2009-2012 120000 14400 14300 100000 14200 14100 80000 14000 60000 13900 13800 40000 13700 13600 20000 13500 0 Plasma Antal patienter 2009 112414 2010 91441 2011 85808 13777 28 2012 82092 14336 13400 0,00% Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Figur 28 Användning av plasma och kassation 29 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 PLASMAFÖRSÖRJNING FÖR LÄKEMEDELSFRAMSTÄLLNING Plasma som levererats till läkemedelsframställning har uppgått till 132 ton, ungefär 6% mindre än året innan. Andelen aferesplasma är 30,1 ton (23%) jämfört med drygt 27% i år 2011. Förbrukning av koagulationsfaktor VIII och andra hemostatiska läkemedel i svensk sjukvård Figur 29 Tabell 4 Under 2012 var förbrukningen av faktor VIII i Sverige totalt cirka 96,2 miljoner enheter (MIE) att jämföra med ca 93,4 MIE i 2011. Härav gick cirka 13,3 MIE av förbrukningen till behandling av patienter med von Willebrands sjukdom. Sverige har varit pionjär inom hemofiliabehandling och därmed länge varit ett land där man använder mest FVIII per capita. I en artikel (Stonebraker et al A study of reported factor VIII use around the world. Haemophilia (2010), 16: pp 33-46) anges FVIII brukning 1996-2006 vara genomsnitt 6,64 IE/per invånare. I de övriga nordiska länderna ligger nivån på 3-3,7 IE/invånare förutom Island som använde 9IE/invånare. Författarna diskuterar om Sverige har kommit till steady state fas inom användningen och om övriga länder kommer att ha samma utveckling. I Sverige har användning fortsatt att stiga och lågt på 10,1 MIE/invånare (2011: 9,9 MIE/invånare). Förbrukningen pF VIII (framställd ur plasma) under 2012 var 2,22 (2011: 3,48 MIE), vilket är 36% mindre än året innan. Genom att nytillkomna blödarsjuka från början av sin behandling fortsatt insätts på rFVIII (rekombinant FVIII) kommer den relativa andelen pF VIII fortsätta att minska. Årets förbrukning av rFVIII utgjorde 80,6 MIE och är en liten ökning jämfört med 2011. Sammanställningen från förbrukningsstatistik för övriga hemostatiska medel enligt Apotekbolagets statistik visar en ökande förbrukning av protrombinkomplexkoncentrat samt även av rFVIIa och fibrinogen. 30 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Figur 29 Faktor VIII förbrukning i Sverige 1994 – 2012 11 120,0 MIE 10 100,0 9 IE/inv. 80,0 8 60,0 7 40,0 6 20,0 5 4 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Faktor VIII MIE 46,4 46,3 53,6 46,7 67,4 50,8 67,0 61,7 62,0 61,3 65,7 69,4 74,6 72,5 80,0 82,0 90,0 93,4 IE/invånare 5,24 6,06 5,28 7,61 5,73 7,54 6,92 6,94 6,84 7,29 7,67 8,18 7,90 8,64 8,78 9,56 9,85 10,14 5,26 Tabell 4. Förbrukning av läkemedel för hemostas i Sverige under 2007-2011 2007 2008 2009 2010 2011 2012 3,4 72,8 90 5,7 5,8 0,06 0,16 6,6 2,6 3,5 77,5 93,4 7,7 7,1 0,06 0,10 7,4 2,7 2,2 80,6 96,2 8,0 8,4 0,07 0,16 9,4 4,2 18 000 19 466 15 207 5 100 6 825 8 623 MIE pFVIII* rFVIII** Total FVIII*** pFIX* rFIX** FX FXIII Protrombin komplex Aktiverat Protrombin komplex 13,3 59,8 6,2 7,3 0,07 0,38 3,1 2,9 1,1 59,1 80 5,9 6,2 0,05 0,12 3,9 4,2 3,3 70,6 82 5,4 5,8 0,07 0,17 5,1 2,4 rFVIIa 11 500 12 000 15 800 Fibrinogen 1 400 2 100 3 600 mg g * framställt från plasma **rekombinant *** Inklusiv kombination av FVIII+vWF 31 96,2 0,0 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 Förbrukning av albumin i svensk sjukvård Figur 30 Under 2011 förbrukades 2 537 kg albumin inom svenska sjukvården, vilket kan jämföras med 2011 års förbrukning på 2 163 kg albumin. Albuminförbrukningen motsvarar 265 g albumin per 1000 invånare. Enligt nyligen publicerat artikel (Jones D et al: International albumin use: 1995 to 2006. Anaesthesia and intensive care: 2010 vol:38 iss:2 sidor: 266-273) har albumin användning varierat mellan 254 g/1000 invånare år 1995 och 135 g/1000 invånare år 2004 inom 15 länder sammanlagt. Figur 30 Förbrukningen av albumin i gram per 1000 invånare åch totalförbrukning (kg) 19932012 450 400 350 300 Albumin, gram 250 200 150 100 50 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Förbrukning /invånare 430 390 340 343 299 274 170 159 156 124 150 154 162 165 173 194 206 211 228 265 Total förbrukning, kg 3760 3441 3006 3034 2646 2430 1505 1415 1388 1110 1344 1384 1462 1502 1585 1794 1925 1985 2163 2537 32 Blodverksamheten i Sverige 2012 2013-05-31 KVALITETSGODKÄNNANDEN INOM SVENSK BLODVERKSAMHET Tjugotvå (22) av 30 blodcentralsorganisationer rapporterar att de upprätthåller teknisk ackreditering med godkännande från SWEDAC enligt IS0/IEC 17025 och/eller enligt ISO/IEC 15189. Alla utom en (29/30) organisationer innehar tillstånd från Läkemedelsverket för att få leverera plasma till läkemedelsframställning. SAMARBETSFORMER INOM SVENSK BLODVERKSAMHET Blodverksamheten i Sverige har från början knutits till sjukhusen. Blodcentralen med specialister i transfusionsmedicin och ansvar för blodverksamheten i sjukvårdsregionerna startade på regionsjukhusen under 1950-1960 talen. Det nuvarande regionala samarbetet drivs av chefsgruppen RBS (RegionBlodcentralernas Samarbetsnämnd). Med regionblodcentralernas blodgivarrekryterare har RBS etablerat den Nationella Informationsgruppen, och via denna grupp har www.geblod.nu och BlodLänk Sverige etablerats som verktyg för elektronisk kommunikation med blodgivare, den intresserade allmänheten och medarbetare på blodcentralerna. Svensk Förening för Transfusionsmedicin har en central roll i utformningen av utbildningen av specialister i transfusionsmedicin och för det vetenskapliga arbetet med standarder för blodcentralernas arbete. Föreningen har väl etablerade arbetsgrupper, bl.a. arbetsgruppen för Handbok för Blodcentraler. Denna arbetsgrupp åtar sig att uttolka föreskrifter och andra riktlinjer till standarder för blodverksamheten i Sverige med en regelbundet uppdaterad och dokumentstyrd elektroniskt publicerad dokumentsamling. Transfusionsföreningen hemsida (www.transfusion.se) är en viktig källa till information. Blodövervakning i Sverige (BIS) är en arbetsgrupp under Svensk förening för Transfusionsmedicin. Den deltar i det nordiska samarbetet avseende hemovigilans och är medlem i den internationella hemovigilansgruppen. Rapportering av händelser kan numera ske elektroniskt via www.hemovigilans.se som även ger mer information om gruppens arbete. Sammanställningar rapporteras via transfusionsföreningens hemsida, se ovan. Svenska Blodalliansen (SweBA) är en ideell förening som bildades av blodcentralerna år 2004 enligt dansk förebild. SweBA är medlem av den Europeiska blodalliansen (EBA), en förening som startades 1998 av blodorganisationerna inom EU i samband med att EU arbetade fram ett direktiv för blodverksamhet. Sedan några år tillbaka driver EBA flera andra samverkansprojekt. SweBA driver framför allt frågor som gäller elektronisk information och informationsutbyte inom blodverksamheten. "Samverkande Blodsystem", som möjliggör för blodgivare att lämna blod på alla blodcentraler i Sverige, och "Sökbar koddatabas för blod-ID systemet ISBT 128" är exempel på projekt som drivs av SweBA. På www.sweba.se finns information om föreningen, dess arbetsgrupper och verksamheten. Samverkande Blodsystem för utbyte av givarinformation togs i drift 2008. Vid utgången av 2012 var 8 blodverksamheter anslutna och ca. 40% av landets blodgivare kunde utnyttja systemet. Under 2013 kommer 3 hela regioner (Stockholm, Sydöstra och Uppsala-Örebro regioner) samt Unilabs i Västra regionen vara anslutna. 33
© Copyright 2024