Blodverksamheten i Sverige 2012

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2012
OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET
FÖRORD............................................................................................................................... 4
SAMMANFATTNING ............................................................................................................ 5
SUMMARY............................................................................................................................ 6
ORGANISATION .................................................................................................................. 7
Tabell 1 Antal blodverksamheter 2011 ........................................................................... 7
BLODGIVARE ...................................................................................................................... 8
Blodgivare.......................................................................................................................... 8
Nyanmälda (eller nyregistrerade) givare ............................................................................ 8
Blodgivning ........................................................................................................................ 9
Autolog blodgivning ........................................................................................................... 9
Aferesgivning ..................................................................................................................... 9
Figur 1 Antal registrerade blodgivare/1000 invånare och år per region1 ........................10
Figur 2 Antal registrerade blodgivare/per region 1..........................................................10
Figur 3 Antal aktiva och nyregistrerade blodgivare per 1000 invånare 2012 ..................11
Figur 4 Andel (%) kvinnliga blodgivare år 2012 per region.............................................11
Figur 5 Antal helblodstappningar per region 2006-2012 ................................................12
Figur 6 Antal helblodstappningar , män resp. kvinnor per region 2012 ..........................12
Figur 7 Medeltappningsfrekvens för helblod per sjukvårdsregion 2011-2012................13
Figur 8 Medeltappningsfrekvens för helblod per år 1993-2012 .....................................13
Figur 9 Antalet tappade helblodsenheter per 1000 invånare under åren 2003-2012 ......14
Figur 10 Antalet plasmaferestappningar 2004-2012 ......................................................14
Figur 11 Antalet trombocytaferestappningar 1998-2012 * ..............................................15
Figur 12 Blodtappningar per 1000 invånare år 2011-2012 ............................................15
SMITTSCREENING VID BLOD OCH PLASMAGIVNING ....................................................16
Figur 13 Bekräftat positiva testresultat 2012 ..................................................................16
Tabell 2 Bekräftat positivt testresultat 2001–2011 hos vid blodgivning eller nyanmälning
(per 100 000).................................................................................................................17
Tabell 3 Antal anti-HIV-1 positiva blod/plasmagivare funna vid screening 1985-2012 ..18
Tabell 4 Antal avregistrerade blodgivare och ej godkända nyanmälningar 20121 .........19
Tabell 5. Antal avregistrerade blodgivare (per 100 000 aktiva givare) per region 201020121 .............................................................................................................................19
FRAMSTÄLLNING OCH TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER...............................20
Framställning och transfusion av erytrocyter .....................................................................20
Framställning och transfusion av trombocyter ...................................................................21
Framställning och transfusion av plasma ..........................................................................21
Figur 14 Transfunderade erytrocytenheter per 1000 invånare och region 2006-2011 ....22
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Figur 15 Transfunderade trombocytdoser per 1000 invånare och region 2005-2012 .....22
Figur 16 Transfunderade plasmaenheter per 1000 invånare och region 2006-2012 ......23
Figur 17 Antalet transfunderade erytrocytenheter under 2009-2012 .............................23
Figur 18 Andelen leukocytbefriade erytrocyter på 2000-talet ........................................24
Figur 19 Transfunderade erytrocytkomponenter per typ av komponent och region........24
Figur 20 Användning av erytrocyter och kassation ........................................................25
Figur 21 Antal transfunderade erytrocytenheter per 1000 invånare 2000-2012 ............25
Figur 22 Användning av trombocyter och kassation ......................................................26
Figur 23 Antalet transfunderade trombocytenheter under 2009-2012 ...........................26
Figur 24 Totalt antal transfunderade trombocytdoser per 1000 inv. och år 2000-2011 ..27
Figur 25 Kontroll av bakterieförekomst i trombocytenheter 2000-2012 .........................27
Figur 26 Positiva bakterieodlingar i trombocytenheter 2000-2012 .................................28
Figur 27 Användning av plasma under 2009-2012 ........................................................28
Figur 28 Användning av plasma och kassation..............................................................29
PLASMAFÖRSÖRJNING FÖR LÄKEMEDELSFRAMSTÄLLNING ....................................30
Förbrukning av koagulationsfaktor VIII och andra hemostatiska läkemedel i svensk
sjukvård ............................................................................................................................30
Figur 29 Faktor VIII förbrukning i Sverige 1994 – 2012 ..................................................31
Tabell 4. Förbrukning av läkemedel för hemostas i Sverige under 2007-2011 ...............31
Förbrukning av albumin i svensk sjukvård.........................................................................32
Figur 30 Förbrukningen av albumin i gram per 1000 invånare åch totalförbrukning (kg)
1993-2012 .....................................................................................................................32
KVALITETSGODKÄNNANDEN INOM SVENSK BLODVERKSAMHET .............................33
SAMARBETSFORMER INOM SVENSK BLODVERKSAMHET ..........................................33
3
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
FÖRORD
Inom ramen för Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) insatsområde "Blod och Blodprodukter" 19791984 genomfördes en omfattande kartläggning av blodverksamheten i Sverige. Årligen sammanställdes och publicerades nationell statistik för svensk blodverksamhet 1980 – 1983. Arbetet fortsatte då
Svensk Förening för Transfusionsmedicin, beslutade att årligen insamla uppgifter och sammanställa
en nationell statistik över den svenska blodverksamheten. Ansvaret hänsköts till föreningens metodbokskommitté. Under 1993-2005 ansvarade Svensk Förening för Transfusionsmedicin för statistikframställningen på Socialstyrelsens uppdrag via Expertgruppen för blodfrågor. Redovisningen av
smittscreeningens resultat för blod-/plasmagivare och blod/plasmatappningar sammanställs av föreningens arbetsgrupp mot ”Transfusionsöverförd smitta”. Föreningen tillskapade en särskild Arbetsgrupp för statistik år 2000. 2002 startade Svensk Förening för Transfusionsmedicin en arbetsgrupp för
Blodövervakning i Sverige, och 2004 var det första verksamhetsåret i skarp drift. Vid årsmötet 2005
beslöt Föreningen publicera en samlad rapport för blodverksamheten i egen regi, då expertgruppen
lagts ner. En årlig sammanfattande rapport från BIS (Blodövervakning i Sverige) inkluderades.
Sammanställningen bygger på uppgifter som insamlas direkt från blodverksamheterna med hjälp av
ett formulär, utarbetat av arbetsgruppen för statistik och redovisat för styrelsen och årsmötet i Svensk
Förening för Transfusionsmedicin. Sedan 2010 finns en elektronisk svarsblankett tillgänglig.
Från 2004 publiceras rapporten med det nya namnet: Blodverksamheten i Sverige: omfattning, kvalitet
och säkerhet på föreningens hemsida. Befolkningsbaserade jämförelsetal har införts för både nationella och regionala data från 2008. Uppgifter om ytterligare hemostatiska läkemedel har inkluderas
från 2008. I årets rapport finns inte statistik från BIS med eftersom den sammanställs med rullande treårsstatistik och därmed blir en helt egen rapport.
Vissa siffror från 2011 har korrigerats pga att verksamheterna har korrigerat felaktiga uppgifter i deras
tidigare siffror.
Till alla som sammanställt och skickat in uppgifter vill vi rikta ett varmt tack från arbetsgruppen för
statistik. Vi är medvetna om svårigheter att ta fram vissa siffror. Därför har det planerats även en utbildningsdag i höst (preliminärt 25/10, fm) inför 2013 statistiksamling.
Maj 2013
1
2
3
4
Mohammad R. Abedi , Marja-Kaisa Auvinen , Per-Olof Forsberg , Rut Norda
1
Universitetssjukhuset Örebro, [email protected]
Karolinska Universitetssjukhuset, [email protected]
3
Transfusionsmedicin Värmland, [email protected]
4
Akademiska sjukhuset, [email protected]
2
4
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
SAMMANFATTNING
I Sverige drivs blodverksamhet i sammanlagt 30 laboratorieorganisationer inom 19 landsting samt 2
regioner. Inom en organisation kan finnas flera blodcentraler, tappningsenheter och mobila enheter.
73% av blodcentralsorganisationerna innehar en teknisk ackreditering och 29/30 organisationer innehar tillstånd att få leverera plasma till läkemedelsframställning.
Antalet registrerade blodgivare var 388 462 varav 282 881 har lämnat blod under åren 2011-12. I Sverige har man ca 41 registrerade blodgivare och 24 aktiva givare per 1000 invånare. Av de aktiva givarna var 47% kvinnor. Antalet nya blodgivare var 43 055, ungefär lika många som året innan. År
2012 utfördes totalt 481 051 helblodstappningar och 1 493 erytrocytafereser som resulterade i totalt
460 779 disponibla erytrocytenheter. Medeltappningsfrekvensen för helblod för hela landet var 2,0
enheter/givare. Det finns dock regionala skillnader [ 2,2 - 1,8 givningar/år]. Det utfördes 48 helblodtappningar/ 1000 invånare i Sverige.
Under år 2012 utfördes totalt 46 274 plasmagivningar med aferesteknik. Antalet plasmaferestappninar
minskade med 16% och är fortfarande 52% mindre än år 2004. Antalet trombocytaferestappningar har
minskat med 15% jämfört med året innan.
Generellt är risk för blodsmitta mycket låg i Sverige. Sedan 1985 när testning för HIV startades har det
inte funnits något fall av transfusionsöverförd smitta av HIV i Sverige. Antalet positiva sållningstester
för hepatit B eller C är fortfarande mångfaldig högre bland nyanmälda än bland aktiva blodgivare.
Totalt framställdes 469 364 erytrocytenheter. Över 88% av de framställda erytrocytkomponenterna var
leukocytbefriade. I Sverige använder man ca 50 erytrocytenheter per 1000 invånare, men andelen
varierar mellan regionerna (46-55 enheter/1000 invånare). Under året blev 93 710 patienter transfunderade med totalt av 471 644 erytrocytenheter. Enligt rekommendationen i ett vårdprogram om blödningar har ca 70% av landets blodverksamheter infört sk. transfusionspaket för behandling av massiva
blödningar. Oftast består ”paketet” av 4 erytrocytenheter, 4 plasmaenheter och 1-2 trombocytdoser.
Antalet patienter som fått minst 10 erytrocytenheter under ett dygn var 974, vilket motsvarar ca 1% av
erytrocytmottagarna.
Totalt framställdes 55 033 trombocytenheter. Ca. 70% av transfunderade trombocyter framställs från
lättcellsskoncentrat. Under året blev 9 168 patienter transfunderade med 48 523 patientdoser, vilket är
3% mindre än år 2011. Samtliga transfunderade trombocytpreparationer varit leukocytbefriade, 56%
bestrålade och 18% patogeninaktiverade. År 2012 transfunderades 5,1 trombocytdoser per 1000
invånare. Ca. 11% av trombocyter blev utdaterade, en ökning av 3% jämfört med året innan.
Totalt 82 092 enheter plasma blev transfunderade till 14 336 patienter. Vid ca 74% av plasmatransfusionerna i Sverige används enbart plasma från manliga givare eller kvinnliga givare som screenats för
leukocytantikroppar. Användningen av Octaplas® utgör fortfarande en liten del av plasmatransfusionerna. Plasma som levererats till läkemedelsframställning har uppgått till 132 ton, varav aferesplasma
utgjorde 23%. Förbrukningen av Faktor VIII var totalt cirka 96,2 miljoner enheter (MIE). Härav gick
cirka 13,3 MIE av förbrukningen till behandling av patienter med von Willebrands sjukdom. I år 2012
var totala förbrukningen av FVIII 10,1 IE/invånare. Förbrukningen pF VIII (framställd ur plasma) under
2012 var 2,22 MIE, vilket har minskat sedan 2009. Årets förbrukning av rekombinant F VIII utgjorde
80,6 MIE. Under 2012 förbrukades 2537 kg albumin inom svenska sjukvården som motsvarar 265 g
albumin per 1000 invånare
5
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
SUMMARY
In Sweden the blood establishment is organized between 30 laboratory organizations. Within an organization there may be several blood and donation centers as well as mobile units. 70% of the blood
organizations hold a technical accrediation and all organizations are licensed to supply plasma to
pharmaceutical industry.
The number of repeat donors was about 388 000 and the number of regular donors was 282 000, of
which about 81% donated blood in year 2012. There are about 41 repeat donors per 1,000 inhabitants. The number of new donors was appr. 43 000, roughly the same number as year before. 55% of
the new donors were females compared with 47% of the regular donors. Total of 480 000 blood donations and 1 500 red cell phereses resulted a total of 460 000 erythrocyte units. Medium donation frequency was 2.0 donations /year, but there are regional differences. There were 48 blood donations /
1000 inhabitants in Sweden.
About 46 000 plasmaphereses were performed. The number decreased with 16% and is 52% less
than in 2004. The number of platelet aphereses decreased with 15%.
In general, a risk of transfusion transmitted infection is very low in Sweden. Since beginning of the
testing for HIV, there have been no cases of transfusion-transmitted infection of HIV in Sweden. The
number of positive screening tests for hepatitis B or C is still higher among new donors compared with
the active donors.
Total of 470 000 erythrocyte units were produced and over 88% of them were leukocyte-free. Approx.
98.5% of the produced units were used for transfusion. In Sweden about 50 erytrocyte units per 1000
inhabitants are used, but the proportion varies between regions (46-55 units/1000 inhabitants). Around
94 000 patients were transfused with a total of 471 000 erythrocyte units. According to the recommendation in a national guideline about critical bleeding, 70% of blood establishments have introduced
transfusion packages for the treatment of massive bleeding. Usually the "package" consist of four
erythrocyte units, 4 units of plasma and 1-2 platelet doses. The number of patients who received at
least 10 erythrocyte units during a 24-hour period was 974, which represents approximately 1% of
transfused patients.
Round 55 000 doses of platelets were produced and approximately 70% of them were prepared from
buffy coat concentrate. During the year, over 9 000 patients were transfused with about 49 000 platelet doses, which is 3% less than in 2011. All the transfused platelet units were leukocyte filtrated, 56%
were irradiated and 18% pathogen inactivated. In 2012 5.1 platelet doses per 1000 inhabitants were
transfused. Appr. 11% of platelet components were outdated, an increase with 3 %-units compared
with 2011.
Over 82 000 units of plasma were transfused to ~14 000 patients. In 74% of the plasma transfusions
the male-only plasma was used. Over 132 tons of plasma was delivered for fractionation and 23% of
that amount was produced by apheresis.
The total consumption of factor VIII was about 96.2 million units (MIU). In the year 2012, the total consumption of FVIII was 10.1 IU / inhabitant. Consumption of plasma derived FVIII was 2.22 MIU, and
the net use of recombinant F VIII was 80.6 MIU. In 2012, 2537 kg albumin was consumed in the Swedish health care equivalent to 265g albumin per 1000 inhabitants.
6
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
ORGANISATION
I Sverige drivs blodverksamhet i sammanlagt 30 laboratorieorganisationer inom 19 landsting samt 2
regioner (Region Skåne och Västra Götalandsregionen). Den regionala redovisningen följer fortfarande sjukvårdsregionerna, även om blodcentralssamarbetet sedan några år tillbaka har en lite annorlunda regionindelning.
Inom en organisation kan finnas flera blodcentraler, tappningsenheter och mobila enheter.
Tabell 1 Antal blodverksamheter 2012
Blodcentralsorganisationer
5
3
4
Fasta tappningsenheter
15
12
17
Mobila tappningsenheter
1
3
5
Stockholm
3
7
5
Norra
8
13
1
Uppsala-Örebro
Totalt
7
30
31
95
3
18
Västra
Sydöstra
Södra
I denna statisk används följande indelning:
Västra Regionen
Västra Götalandsregionen inkl Unilabs
Sydöstra Regionen
Landstinget Östergötland
Landstinget i Jönköpings län
Landstinget i Kalmar län
Södra Regionen
Region Skåne
Landstinget Blekinge
Landstinget Kronoberg
Region Halland
Stockholm Regionen
Stockholms läns landsting
Unilabs blodcentraler St Göran
Region Gotland
Norra Regionen
Norrbottens läns landsting
Västerbottens läns landsting
Landstinget Västernorrland
Jämtlands läns landsting
Uppsala-Örebro Regionen
Landstinget i Uppsala län
Landstinget Sörmland inkl Unilabs
Landstinget i Värmland
Örebro läns landsting
Landstinget Västmanland
Landstinget Dalarna
Landstinget Gävleborg
7
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
BLODGIVARE
Definitioner
Nyanmälan
förfarande när en person för första gången anmäler sig för att få bli godkänd som blodgivare eller
återkommer för blodgivning efter ett uppehåll som är längre än fem år (SOSFS 2009:28)
Registrerade blodgivare
anses givare som givit blod/plasma under de senaste fem åren.
Används sedan 2002 för denna statistik, under 1994-2001 inkluderade registrerade blodgivare inte de som enbart lämnade plasma.
Aktiva givare
givare som har givit blod eller plasma under år 2012
Europarådet har definierat att en aktiv givare (”regular donor”) är en person som lämnat blod inom de
senaste två åren och en registrerad givare (”repeat donor”) givare har sin senaste blodgivning längre
tid tillbaka än två år. Här skiljer sig den tidigare svenska rapporteringen ifrån övriga länders rapportering och det måste man ta hänsyn till vid jämförelser med andra länder. Sedan 2010 har även information om givare som lämnat blod under senaste 2 åren inhämtats.
Blodgivare
Figur 1-4
Antalet registrerade blodgivare var 388 462, en minskning av 4% jämfört med föregående året (2011:
405 407), som sannolikt beror på rensning av inaktiva givare från databasen. Men även antalet aktiva
givare var ca 4% lägre, 229 182 jämfört med året innan (2011:238 795). Antalet givare som lämnat
blod under åren 2011-2012 var 282 881. I Sverige har man ca 41 registrerade blodgivare och 24 aktiva givare per 1000 invånare. Andelen aktiva givare skiljer mellan regionerna i Sverige och varierar
mellan 22/1000 och 28/1000. Det verkar finnas flera aktiva givare utanför storstadsområdena. Av de
aktiva givarna var 47% kvinnor, vilket är oföränrdat sedan vi börjare samla in dessa data.
Nyanmälda (eller nyregistrerade) givare
Figur 3
Antalet nya blodgivare var 43 055, ungefär 5% mindre än 2011 (45 546).
Bara Södra regionen lyckades rekrytera flera nya givare än året innan. Ca 18% av givarkåren var nyanmälda eller nyregistrerade givare. 56% av nyanmälda var kvinnor men det går inte att särskilja om
de har varit blodgivare som haft längre uppehåll eller om regionerna har lyckats rekrytera flera kvinnor
till blodgivning.
8
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Blodgivning
Figur 5-9,12
År 2012 utfördes totalt 481 051 helblodstappningar och 1 493 erytrocytafereser som resulterade i totalt
460 779 disponibla erytrocytenheter. Det är minskning med 5% jämfört med 2011. 3% av tappningarna var misslyckade, reducerade eller annullerade. Med en annullerad tappning menas att givaren har
hunnit registrera sig till blodgivning, men av olika anledningar leder det inte till blodtappning alternativt
kärlstick misslyckas och en ny tappning utförs från ett annat blodkärl. Därför används antalet disponibla enheter som jämförelsesiffra i statistiken.
Medeltappningsfrekvensen för helblod för hela landet var 2,0 enheter/givare, vilket är oförändrat sedan år 2008. Det finns dock regionala skillnader och i Sysöstra regionen gav givare lite oftare, 2,2
ggr/år jämfört med givare i Stockholms regionen, med genomsnitt 1,8 givningar/år. Medeltappningsfrekvensen påverkas av antalet nyanmälningar. År 2000 var det många nyanmälningar och de nya
givarna hann inte lämna så många gånger, därför blev medeltappningsfrekvensen låg, 1,6 ggr/år.
Det utfördes 48 helblodtappningar/ 1000 invånare (exkl. plasmagivningar) i Sverige, som är den lägsta
nivån sedan 1997. Andelen har varierat mellan 51-54 under 2000-talet. Antalet helblodstappningar
skiljer inom Norden och ligger mellan 41-56 enheter per 1000 invånare, siffran som har minskat i Finland och Danmark sedan 2001 och nu även i Sverige.
Autolog blodgivning
Antalet autologgivningar som registrerades under 2012 var 58 fördelat på 47 patienter.
Det totala antalet autologgivningar utgjorde under året mindre än 0,01% av de under året totalt transfunderade erytrocytenheterna och autologgivningen är fortsatt helt marginell. Det är framför allt vid
allogen benmärgsdonation som autolog blodgivning tillämpas. En annan indikation för autolog givning
är en individ med en sällsynt blodgrupp då det rekommenderas en blodgivning för eventuella framtida
transfusionsbehov.
Aferesgivning
Figur 10-11
Under år 2012 utfördes totalt 46 274 plasmagivningar med aferesteknik (2011: 55 337, -16%). Antalet
plasmaferestappningar har minskat under åren och antalet är fortfarande 52% mindre än år 2004.
Antalet trombocytaferestappningar har minskat, sannolikt pga att behovet av trombocyter kan tillgodoses med BC (buffy coat) trombocyter. Totalt utfördes 7 895 trombocytafereser som gav 2-4 patientdoser (2011: 9 355, -15%) .
Totalt 1 401 erytrocyttappningar utfördes med aferesteknik vilket är en minskning av 7% från år 2011.
De flesta utfördes (94 %) inom Uppsala Örebroregionen. Antalet övriga typer av cytaferestappningar,
som leukaferes för framställning av granulocytpreparationer var 170 (2011:173). Perifer stamcellskörd
ingår inte denna statistik.
9
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Figur 1 Antal registrerade blodgivare/1000 invånare och år per region1
30
29
28
27
26
25
24
23
22
21
20
2010
2011
2012
Västra
28
26
24
Sydöstra
25
25
22
Södra
24
23
23
Stockholm
22
22
22
Norra
28
29
26
Uppsala/ Örebro
29
29
28
Totalt
26
25
24
1 avser givare som givit blod/plasma under de senaste 5 åren, 2013-01-01
Figur 2 Antal registrerade blodgivare/per region 1
100000
90000
80000
70000
60000
50000
40000
30000
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Västra
64634
70812
69487
70372
71827
71507
69379
Sydöstra
34214
39465
38387
38425
39297
40625
34630
Södra
62202
74703
77380
78160
80073
62666
62705
Stockholm
80976
86719
81915
84850
87411
93534
94200
Norra
52707
51745
50655
49048
46942
45738
40148
Uppsala/ Örebro
86034
98853
98027
92332
93553
91337
87400
Totalt
380767
422297
415801
413187
419103
405407
388462
1 avser givare som givit blod/plasma under de senaste 5 åren, 2013-01-01
10
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
100 000
90 000
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
Invånare
30
25
20
15
10
5
0
Västra
Sydöstr
a
Södra
Stockho
lm
Norra
Uppsala
/ Örebro
Totalt
1 600 447
1 006 448
1 905 406
2 184 247
877 036
1 982 309
9 555 893
Blodgivare
69379
34630
62705
94200
40148
87400
388 462
Aktiva*
39022
22017
42983
47808
22379
54973
229 182
Nyanmälningar
7229
3549
6795
14 269
3946
9758
45 546
Aktiva/1000 inv*
24,4
21,9
22,6
21,9
25,5
27,7
24,0
Nyanm/1000 inv
4,5
3,5
3,6
6,5
4,5
4,9
4,8
*Antal givare som har givit blod eller plasma under 2012.
Figur 4 Andel (%) kvinnliga blodgivare år 2012 per region
52
50
48
46
44
42
Andel kvinnor
2010
Andel kvinnor
2011
Andel kvinnor
2012
Västra
44,7
44,9
44,3
Sydöstra
45,4
46,5
45,0
Södra
43,6
44,1
44,3
Stockholm
50,5
51,2
51,3
Norra
47,4
49,1
47,4
Uppsala/ Örebro
46,5
46,8
46,1
11
Antal/1000 inv.
Antal
Figur 3 Antal aktiva och nyregistrerade blodgivare per 1000 invånare 2012
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Figur 5 Antal helblodstappningar per region 2006-2012
120 000
110 000
100 000
90 000
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Västra
88 562
88 841
95 762
97 128
95 434
89 437
82 977
Sydöstra
41 351
47 973
47 913
50 766
50 679
49 581
46 313
Södra
97 088
97 831
103 015
101 373
99 704
97 782
94 661
Stockholm
83 759
85 295
89 952
90 115
88 300
90 598
87 534
Norra
49 939
48 071
47 967
46 869
47 383
46 964
44 758
Uppsala-Örebro
107 225
106 606
112 549
115 036
111 938
109 862
104 536
Totalt
467 924
474 617
497 158
501 287
493 438
484 224
460 779
Figur 6 Antal helblodstappningar , män resp. kvinnor per region 2012
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
Västra
Sydöstra
Södra
Stockholm
Norra
UppsalaÖrebro
Helblodstappningar Män
50 510
27 629
54 891
41 450
26 381
60 860
Helblodstappningar Kvinnnor
32 467
18 684
39 770
46 084
18 377
43 676
12
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Figur 7 Medeltappningsfrekvens för helblod per sjukvårdsregion 2011-2012
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
Västra
Sydöstra
Södra
Stockholm
Norra
Uppsala/
Örebro
2011
2,2
2,0
2,2
1,9
1,9
1,9
2012
2,1
2,1
2,2
1,8
2,0
1,9
Figur 8 Medeltappningsfrekvens för helblod per år 1993-2012
2,3
2,2
2,1
2,0
1,9
1,8
1,7
1,6
1,5
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
frekvens 1,96 1,88 1,99 2,15 1,87 1,93 1,92 1,64 1,73 1,82 1,84 1,93 1,95 1,99 1,99 2,02 2,03 2,06 2,03 2,01
13
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Figur 9 Antalet tappade helblodsenheter per 1000 invånare under åren 2003-2012
60
58
56
54
52
50
48
46
44
42
40
2003
tappn/1000 inv
antal helblodstappn
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Norge
(2011)
Danmark
(2011)
Finland
(2012)
53,6
52,3
53,1
51,3
51,7
53,7
53,7
52,4
51,1
48,2
41
56
46
481078
471696
480261
467924
474617
497158
501287
493438
484224
460779
204000
312421
251000
Figur 10 Antalet plasmaferestappningar 2004-2012
120000
100000
80000
60000
40000
20000
0
plasmafereser
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
98280
91516
85510
73321
70705
63447
54832
55337
46274
14
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Figur 11 Antalet trombocytaferestappningar 1998-2012 *
10000
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Antal
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
6312
7042
7253
8260
8317
9086
8647
6531
7691
8454
8287
8929
7735
*2011-2012 Antalet gäller enbart lyckade trombafereser.
Figur 12 Blodtappningar per 1000 invånare år 2011-2012
58
56
54
52
50
48
46
44
42
40
38
Västra
Sydöstra
Södra
Stockholm*
Norra
UppsalaÖrebro
Tappn/1000 invånare 2011
56,2
49,5
51,7
42,2
53,6
55,7
Tappn/1000 invånare 2012
51,8
46,0
49,7
40,1
51,0
52,7
Ery trans/1000 invånare 2011
51,7
48,9
53,4
47,1
51,9
53,8
Ery trans/1000 invånare 2012
47,1
46,0
53,0
46,9
49,7
54,7
*St.Göran/Unilabs tappar blod utanför Stockholm
15
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
SMITTSCREENING VID BLOD OCH PLASMAGIVNING
Figur 13
Tabell 2-5
Sedan 1985 har det införts krav för 6 nya tester för sållning av smittämnen och generellt är risken för
blodsmitta mycket låg i Sverige. Sedan 1985 när testning för HIV startades har det inte funnits något
fall av transfusionsöverförd smitta av HIV i Sverige. Det finns 85 personer som har smittats under
1980–talet genom blodtransfusion innan testningen var möjligt, dessutom det finns 8 fall före 1985 där
exakt tidpunkt för smitta ej är klarlagd. Personer som anmäler sig till blodgivning testas vid nyanmälningstillfälle innan de blir godkända som blodgivare och kan tappas för blod. Antalet positiva sållningstester för hepatit B eller C är fortfarande mångfaldig högre bland nyanmälda än bland aktiva blodgivare.
Som tidigare redovisas även uppgifter om blodgivare som avregistrerats eller nyanmälda som ej godkänts pga reaktiv sållningstest som ej kunnat verifieras i ett bekräftande test (sk. ospecifika reaktioner). Ca 87/100 000 registrerade (2011:62/100 000), givare inom landet måste avregistreras eller
stängas av under långtid pga ospecifika reaktioner i någon av sållningstester men det föreligger skillnader mellan de olika regionerna och år.
Figur 13 Bekräftat positiva testresultat 2012
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
14
1
11
HBsAg
Antal positiva
14
prevalence/100 000 testade personer
32
incidens/100 000 givare
3
0
0
1
1
1
88
Nyanmälnin Blod/plasma Nyanmälnin Blod/plasma Nyanmälnin Blod/plasma Nyanmälnin Blod/plasma Nyanmälnin Nyanmälnin
gar
givning
gar
givning
gar
givning
gar
givning
gar
gar
HCV
1
11
HIV 1/2
3
25
0
Syfilis
0
0
0,2
0,6
16
1
HTLV I/II
1
2
0,0
0,2
Anti-HBc
1
88
2
202
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Tabell 2 Bekräftat positivt testresultat 2001–2011 hos vid blodgivning eller nyanmälning (per
100 000)
HBV
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
HIV
HCV
Nya givare
1)
Tappningar
2)
Nya givare
1)
Tappningar
2)
Nya givare
1)
44
39
46
31
52
43
29
25
44
32
37
32
0,5
0,5
0,3
0,3
0,9
0,2
0,2
0,2
0
0,2
0,2
0,2
2,2
4,3
4,3
0
0
2,5
2,2
0
2
0
0
0
0
0
0,3
0,3
0,5
0,2
0
0,3
0,2
0,2
0
0
90
91
75
57
84
51
67
43
60
18
50
25
1) Per 100 000 testade personer
2) Per 100 000 blod/plasmatappningar
17
Tappningar
2)
0,2
0,3
0,5
0
0,4
0,5
0,4
0
0,2
0,2
0,5
0,6
HTLVI/II
Nya
givare
1)
4,4
6,5
0
5,1
0
5,1
2,2
2,2
2,2
4,9
4,4
2,3
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Tabell 3 Antal anti-HIV-1 positiva blod/plasmagivare funna vid screening 1985-2012
År
Antal testade
Blodgivare*
Nyanmälan**
1985
264 146
1986
533 802
0
7
1987
600 824
1
3
1988
575 102
1
2
1989
594 272
3
1
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Total
586 022
592 192
588 147
594 358
592 363
648 642
683 959
717 404
719 644
670 281
642 848
665 491
661 692
633 059
585 887
557 335
568 314
564 214
576 656
582 296
565 040
555 326
526 330
16 645 646
1
4
2
0
0
2
0
3
1
0
0
0
0
2
2
3
1
0
2
1
1
0
0
30
3
2
1
2
1
1
0
1
0
2
0
1
2
2
0
0
1
1
0
1
0
0
0
41
7
*vid testning av blodgivare med tidigare negativt resultat i HIV-screening
**vid testning i samband med nyanmälan alt. blodgivare som ej testats tidigare
18
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Tabell 4 Antal avregistrerade blodgivare och ej godkända nyanmälningar 20121
HBV
Västra
Sydöstra
Södra
Stockholm
Norra
UppsalaÖrebro
Sverige
1
20
2
13
0
17
15
Avregistrerade blodgivare
HCV HIV1/2 HTLV Syfilis
I/II
34
2
0
32
5
0
0
0
29
9
1
0
16
6
0
1
26
4
0
13
50
6
8
17
67
160
27
9
63
Ej godkända nyanmälningar
HCV HIV1/2 HTLV Syfilis
I/II
6
9
5
1
7
2
1
0
0
0
14
18
0
0
0
0
10
3
0
0
3
6
2
0
3
7
8
6
0
0
HBV
32
52
16
1
10
pga reaktiva sållningstester som ej kunnat verifieras i bekräftande test (sk. ospecifik reaktion)
Tabell 5. Antal avregistrerade blodgivare (per 100 000 aktiva givare) per region 2010-20121
Västra
Sydöstra
Södra
Stockholm
Norra
UppsalaÖrebro
1
2010
27
4
32
2
12
5
HBV
2011
11
5
10
1
20
9
2012
29
6
21
0
42
17
2010
38
36
97
13
37
54
HCV
2011
55
7
57
5
39
49
2012
49
14
46
17
65
57
2010
23
16
20
9
8
17
HIV1/2
2011
7
2
11
4
9
27
2012
3
0
14
6
10
7
2010
16
0
5
2
8
7
Syfilis
2011
10
0
5
0
7
9
pga reaktiva sållningstester som ej kunnat verifieras i bekräftande test (sk. ospecifik reaktion)
19
2012
46
0
0
1
32
19
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
FRAMSTÄLLNING OCH TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER
Definitioner
Buffy coat (BC)
Lättcellskoncentrat. Skiktet mellan erytrocyter och plasma i en blodpåse som centrifugerats .
Frisläppning
Förfarande när blodkomponenter godkänns för avsedd användning och förflyttas (i register och fysiskt)
från karantänlager till ”fritt” lager.
Leukocytbefriad
En blodkomponent som undergått en process, t.ex. filtrering, som minskar mängden leukocyter i blod6
komponenten till mindre än en miljon (<1x10 leukocyter/enhet).
Framställning och transfusion av erytrocyter
Figur 14,17-21
Över 96% av helblodstappningar ledde till komponentproduktion. Totalt framställdes 469 364 erytrocytenheter varav 1% blev kasserade före frisläppning och 1,4 % efter frisläppning.
Över 88 % av de framställda erytrocytkomponenterna var leukocytbefriade. Antalet leukocytbefriade
och bestrålade enheter var 4,4% av totalt transfunderade enheter.
Av frisläppta erytrocytenheter ca. 98,9% användes för transfusion. Totalt 4 792 enheter blev utdaterade (1%) och 0,1 % användes för forskning eller laboratoriebruk.
Under året blev 93 710 patienter transfunderade med erytrocyter. I Sverige använder ca 50 erytrocytenheter per 1000 invånare, men andelen varierar mellan regionerna (46-55/1000 invånare). Motsvarande siffror för övriga nordiska länder variera mellan 40/1000 för Norge och 53/1000 för Danmark.
Totalt transfunderades 471 644 erytrocytenheter, vilket 2,8 % mindre än året innan (2011: 485 071). I
statistiken ser det ut som antalet patienter ökade men antalet transfusioner minskade för alla blodtyper
dvs. flera får blod men inte lika många enheter som tidigare. En möjlig förklaring kan vara att några
patienter flyttas i större utsträckning än tidigare till andra sjukhus för vidare vård och förekommer två
gånger i statistiken.
21/30 organisationerna har infört sk. transfusionspaket för behandling av massiv blödning. Det består
oftast av 4 erytrocyt-, 4 plasma- och 1 trombocytenhet(er). Alla utom en blodcentral har också angivit
antalet patienter (totalt 974 patienter) som fått minst 10 erytrocytenheter under ett dygn, vilket motsvarar ca 1% av erytrocytmottagarna.
20
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Framställning och transfusion av trombocyter
Figur 15, 22-26
Totalt framställdes 55 033 (2011: 53 447) trombocytenheter varav 1,6% blev kasserade före frisläppning. Ca. 69% av transfunderade trombocyter framställs från lättcellsskoncentrat. Ca 2,4% blev kasserade efter frisläppning och ytterligare 11% av framställda trombocyter blev utdaterade. Utdatering
ökade med 3 %-enheter från 2011. Detta sannolikt beror på ökat antal transfusioner året innan och att
man då inte kunde förutse att antalet transfusioner vände neråt. Alternativt att man hade ökat komponentframställning för att undvika bristsituationer, som oftast leder till kassation. Ca 37% ( 17 751) av
trombocytdoser har kontrollerats avseende bakterieförekomst, varav 0,11% var positiva i odlingen (19
st).
Under året blev 9 168 patienter transfunderade med trombocyter (2011: 8949, +2%). Totalt transfunderades 48 523 patientdoser (2011: 49 866, -3%). Samtliga transfunderade trombocytpreparationer
varit leukocytbefriade, 56% bestrålade och 18% patogeninaktiverade. År 2011 transfunderades 5,1
trombocytdoser per 1000 invånare, men variationen mellan regionerna är från 3,6 till 5,9 per 1000
invånare.
Framställning och transfusion av plasma
Figur 16, 27-28
Totalt framställdes 182 893 enheter av plasma (2011: 145 092). Ca 4,7 % blev kasserade före frisläppning och 2,1% efter frisläppning, 5,6% blev utdaterade. Totalt transfunderades 22 733 kg till patienter som utgjorde 14,3% av producerat plasma (2011:23 762 kg). Till fraktionering för framställning
av läkemedel såldes totalt 132 246 kg (2011:140 208 kg) plasma varav aferesplasma utgjorde 23%.
Totalt 82 092 (2011: 85 808, -4%) enheter blev transfunderade till 14 336 patienter (2011: 14 133) .
Vid ca 74% av plasmatransfusionerna i Sverige används enbart plasma från manliga givare eller
kvinnliga givare som screenats för leukocytantikroppar. Användningen av Octaplas® var 2 693 enheter, 539 L (2011: 2 859, 572 L), men den är fortfarande en relativt liten del (ca 3%) av plasmatransfusionerna.
21
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Figur 14 Transfunderade erytrocytenheter per 1000 invånare och region 2006-2011
60
58
56
54
52
50
48
46
44
42
40
Västra
Sydöstra
Södra
Stockholm
Norra
Uppsala-Örebro
2006
52,4
44,2
51,4
46,7
53,5
52,1
2007
53,0
46,0
49,0
44,7
53,9
53,8
2008
57,2
44,4
53,5
48,7
51,4
54,8
2009
58,2
48,3
53,5
48,6
51,0
56,2
2010
56,3
48,6
51,4
47,1
51,1
55,7
2011
51,7
48,9
53,4
47,1
51,9
53,8
2012
47,1
46,0
53,0
46,9
49,7
54,7
Figur 15 Transfunderade trombocytdoser per 1000 invånare och region 2005-2012
7,0
6,5
6,0
5,5
5,0
4,5
4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
Västra
Sydöstra
Södra
Stockholm
Norra
Uppsala/Örebro
2005
5,2
2,5
3,0
3,1
5,0
3,7
2006
4,8
2,6
3,6
3,2
6,1
3,6
2007
5,9
3,3
3,5
3,8
4,7
3,9
22
2008
6,4
2,9
3,5
3,9
3,8
4,3
2009
6,5
3,6
3,7
4,1
5,0
4,9
2010
5,3
3,8
3,9
4,4
5,5
4,7
2011
6,0
4,5
5,0
5,1
6,1
5,1
2012
5,5
3,6
5,0
5,3
5,9
5,0
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Figur 16 Transfunderade plasmaenheter per 1000 invånare och region 2006-2012
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Västra
11,9
13,0
16,6
17,3
13,3
11,1
2012
8,5
Sydöstra
13,4
16,0
12,7
13,5
11,1
11,2
10,0
Södra
9,9
9,3
10,0
10,2
7,4
7,3
6,0
Stockholm
12,5
14,6
10,9
10,9
10,8
10,5
12,7
Norra
8,7
8,1
11,1
8,9
7,6
7,1
6,3
Uppsala/Örebro
12,3
14,0
8,2
9,2
8,2
7,3
7,0
Figur 17 Antalet transfunderade erytrocytenheter under 2009-2012
500000
100000
495000
98000
96000
490000
94000
485000
92000
480000
90000
475000
88000
86000
470000
84000
465000
460000
Erytrocyter
Antal patienter
82000
2009
494901
2010
488275
2011
485071
86110
23
2012
471644
93710
80000
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Figur 18 Andelen leukocytbefriade erytrocyter på 2000-talet
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
leukocytred.%
43
54
61
61
65
70
85
83
83
84
84
2012
85
leuk red + bestrålade, %
2,2
3,8
3,3
3,6
3,6
3,9
4,2
3,7
4,2
4,3
4,7
4,5
Figur 19 Transfunderade erytrocytkomponenter per typ av komponent och region
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Västra
Sydöstra
Södra
Stockholm
Norra
Uppsala/Örebr
o
Filtrerade
71596
42973
97611
94314
40162
53510
Filtrerade och bestrålade
2400
2784
3150
5862
2835
4000
Övrigt*
1412
553
291
2346
795
687
1
0
0
8
3
44351
Ej filtrerade,ej bestrålade
*Barnenheter inkl utbytesblod
24
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Figur 20 Användning av erytrocyter och kassation
Figur 21 Antal transfunderade erytrocytenheter per 1000 invånare 2000-2012
60
50
40
30
20
10
0
Danm Finlan
Norge
ark
d
2011
2011 2012
Ery transf/1000 48,3 49,1 50,6 49,6 50,5 49,6 50,1 49,9 52,2 53,0 51,9 51,2 49,4 39,5 53,0 42,6
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
25
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Figur 22 Användning av trombocyter och kassation
Figur 23 Antalet transfunderade trombocytenheter under 2009-2012
52000
9400
50000
9200
9000
48000
8800
46000
8600
44000
8400
8200
42000
8000
40000
38000
Trombocyter
Antal patienter
7800
2009
43256
2010
42817
2011
49866
8170
26
2012
48523
9168
7600
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Figur 24 Totalt antal transfunderade trombocytdoser per 1000 inv. och år 2000-2012
6,0
antal doser per 1000 inv.
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
buffy-coat
2,4
2,1
2,5
2,1
2,3
2,2
2,3
2,7
2,8
3,0
3,0
3,7
3,5
trombocytaferes
1,0
1,4
1,3
1,5
1,6
1,5
1,5
1,5
1,4
1,6
1,5
1,6
1,6
Figur 25 Kontroll av bakterieförekomst i trombocytenheter 2000-2012
25 000
50
45
20 000
40
35
15 000
30
25
10 000
20
15
5 000
10
5
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Antal doser som kontrollerats 3 252 5 771 7 166 8 780 9 253 8 106 13 328 13 778 13 261 15 901 15 613 21 723 17 751
Patogen inaktiverade
Andel odlade %
10,6
18,3
21,1
27,0
27
26,3
24,4
37,9
36,2
34,1
36,8
5 189 8537
8504
36,5
36,6
43,6
0
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Figur 26 Positiva bakterieodlingar i trombocytenheter 2000-2012
50
0,70%
45
0,60%
40
0,50%
35
30
0,40%
25
0,30%
20
15
0,20%
10
0,10%
5
0
Antal positiva (bekräftat)
% pos av odlade
2000 2001
10
20
2002
2003
2004
45
33
8
2005 2006
21
15
2007 2008
18
16
2009
2010
2011
2012
18
13
8
19
0,31% 0,35% 0,63% 0,38% 0,09% 0,26% 0,11% 0,13% 0,12% 0,11% 0,08% 0,04% 0,11%
Figur 27 Användning av plasma under 2009-2012
120000
14400
14300
100000
14200
14100
80000
14000
60000
13900
13800
40000
13700
13600
20000
13500
0
Plasma
Antal patienter
2009
112414
2010
91441
2011
85808
13777
28
2012
82092
14336
13400
0,00%
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Figur 28 Användning av plasma och kassation
29
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
PLASMAFÖRSÖRJNING FÖR LÄKEMEDELSFRAMSTÄLLNING
Plasma som levererats till läkemedelsframställning har uppgått till 132 ton, ungefär 6% mindre än året
innan. Andelen aferesplasma är 30,1 ton (23%) jämfört med drygt 27% i år 2011.
Förbrukning av koagulationsfaktor VIII och andra hemostatiska läkemedel i svensk sjukvård
Figur 29
Tabell 4
Under 2012 var förbrukningen av faktor VIII i Sverige totalt cirka 96,2 miljoner enheter (MIE) att jämföra med ca 93,4 MIE i 2011. Härav gick cirka 13,3 MIE av förbrukningen till behandling av patienter
med von Willebrands sjukdom.
Sverige har varit pionjär inom hemofiliabehandling och därmed länge varit ett land där man använder
mest FVIII per capita. I en artikel (Stonebraker et al A study of reported factor VIII use around the
world. Haemophilia (2010), 16: pp 33-46) anges FVIII brukning 1996-2006 vara genomsnitt 6,64 IE/per
invånare. I de övriga nordiska länderna ligger nivån på 3-3,7 IE/invånare förutom Island som använde
9IE/invånare. Författarna diskuterar om Sverige har kommit till steady state fas inom användningen
och om övriga länder kommer att ha samma utveckling. I Sverige har användning fortsatt att stiga och
lågt på 10,1 MIE/invånare (2011: 9,9 MIE/invånare).
Förbrukningen pF VIII (framställd ur plasma) under 2012 var 2,22 (2011: 3,48 MIE), vilket är 36%
mindre än året innan. Genom att nytillkomna blödarsjuka från början av sin behandling fortsatt insätts
på rFVIII (rekombinant FVIII) kommer den relativa andelen pF VIII fortsätta att minska. Årets förbrukning av rFVIII utgjorde 80,6 MIE och är en liten ökning jämfört med 2011.
Sammanställningen från förbrukningsstatistik för övriga hemostatiska medel enligt Apotekbolagets
statistik visar en ökande förbrukning av protrombinkomplexkoncentrat samt även av rFVIIa och fibrinogen.
30
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Figur 29 Faktor VIII förbrukning i Sverige 1994 – 2012
11
120,0
MIE
10
100,0
9
IE/inv.
80,0
8
60,0
7
40,0
6
20,0
5
4
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Faktor VIII MIE 46,4
46,3
53,6
46,7
67,4
50,8
67,0
61,7
62,0
61,3
65,7
69,4
74,6
72,5
80,0
82,0
90,0
93,4
IE/invånare
5,24
6,06
5,28
7,61
5,73
7,54
6,92
6,94
6,84
7,29
7,67
8,18
7,90
8,64
8,78
9,56
9,85 10,14
5,26
Tabell 4. Förbrukning av läkemedel för hemostas i Sverige under 2007-2011
2007
2008
2009
2010
2011
2012
3,4
72,8
90
5,7
5,8
0,06
0,16
6,6
2,6
3,5
77,5
93,4
7,7
7,1
0,06
0,10
7,4
2,7
2,2
80,6
96,2
8,0
8,4
0,07
0,16
9,4
4,2
18 000
19 466
15 207
5 100
6 825
8 623
MIE
pFVIII*
rFVIII**
Total FVIII***
pFIX*
rFIX**
FX
FXIII
Protrombin komplex
Aktiverat Protrombin
komplex
13,3
59,8
6,2
7,3
0,07
0,38
3,1
2,9
1,1
59,1
80
5,9
6,2
0,05
0,12
3,9
4,2
3,3
70,6
82
5,4
5,8
0,07
0,17
5,1
2,4
rFVIIa
11 500
12 000
15 800
Fibrinogen
1 400
2 100
3 600
mg
g
* framställt från plasma
**rekombinant
*** Inklusiv kombination av FVIII+vWF
31
96,2
0,0
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
Förbrukning av albumin i svensk sjukvård
Figur 30
Under 2011 förbrukades 2 537 kg albumin inom svenska sjukvården, vilket kan jämföras med 2011
års förbrukning på 2 163 kg albumin. Albuminförbrukningen motsvarar 265 g albumin per 1000 invånare. Enligt nyligen publicerat artikel (Jones D et al: International albumin use: 1995 to 2006. Anaesthesia and intensive care: 2010 vol:38 iss:2 sidor: 266-273) har albumin användning varierat mellan 254
g/1000 invånare år 1995 och 135 g/1000 invånare år 2004 inom 15 länder sammanlagt.
Figur 30 Förbrukningen av albumin i gram per 1000 invånare åch totalförbrukning (kg) 19932012
450
400
350
300
Albumin, gram
250
200
150
100
50
0
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Förbrukning /invånare 430 390 340 343 299 274 170 159 156 124 150 154 162 165 173 194 206 211 228 265
Total förbrukning, kg
3760 3441 3006 3034 2646 2430 1505 1415 1388 1110 1344 1384 1462 1502 1585 1794 1925 1985 2163 2537
32
Blodverksamheten i Sverige 2012
2013-05-31
KVALITETSGODKÄNNANDEN INOM SVENSK BLODVERKSAMHET
Tjugotvå (22) av 30 blodcentralsorganisationer rapporterar att de upprätthåller teknisk ackreditering
med godkännande från SWEDAC enligt IS0/IEC 17025 och/eller enligt ISO/IEC 15189. Alla utom en
(29/30) organisationer innehar tillstånd från Läkemedelsverket för att få leverera plasma till läkemedelsframställning.
SAMARBETSFORMER INOM SVENSK BLODVERKSAMHET
Blodverksamheten i Sverige har från början knutits till sjukhusen. Blodcentralen med specialister i
transfusionsmedicin och ansvar för blodverksamheten i sjukvårdsregionerna startade på regionsjukhusen under 1950-1960 talen. Det nuvarande regionala samarbetet drivs av chefsgruppen RBS (RegionBlodcentralernas Samarbetsnämnd). Med regionblodcentralernas blodgivarrekryterare har RBS
etablerat den Nationella Informationsgruppen, och via denna grupp har www.geblod.nu och BlodLänk
Sverige etablerats som verktyg för elektronisk kommunikation med blodgivare, den intresserade allmänheten och medarbetare på blodcentralerna.
Svensk Förening för Transfusionsmedicin har en central roll i utformningen av utbildningen av specialister i transfusionsmedicin och för det vetenskapliga arbetet med standarder för blodcentralernas arbete. Föreningen har väl etablerade arbetsgrupper, bl.a. arbetsgruppen för Handbok för Blodcentraler.
Denna arbetsgrupp åtar sig att uttolka föreskrifter och andra riktlinjer till standarder för blodverksamheten i Sverige med en regelbundet uppdaterad och dokumentstyrd elektroniskt publicerad dokumentsamling. Transfusionsföreningen hemsida (www.transfusion.se) är en viktig källa till information.
Blodövervakning i Sverige (BIS) är en arbetsgrupp under Svensk förening för Transfusionsmedicin.
Den deltar i det nordiska samarbetet avseende hemovigilans och är medlem i den internationella hemovigilansgruppen. Rapportering av händelser kan numera ske elektroniskt via www.hemovigilans.se
som även ger mer information om gruppens arbete. Sammanställningar rapporteras via transfusionsföreningens hemsida, se ovan.
Svenska Blodalliansen (SweBA) är en ideell förening som bildades av blodcentralerna år 2004 enligt
dansk förebild. SweBA är medlem av den Europeiska blodalliansen (EBA), en förening som startades
1998 av blodorganisationerna inom EU i samband med att EU arbetade fram ett direktiv för blodverksamhet. Sedan några år tillbaka driver EBA flera andra samverkansprojekt. SweBA driver framför allt
frågor som gäller elektronisk information och informationsutbyte inom blodverksamheten. "Samverkande Blodsystem", som möjliggör för blodgivare att lämna blod på alla blodcentraler i Sverige, och
"Sökbar koddatabas för blod-ID systemet ISBT 128" är exempel på projekt som drivs av SweBA. På
www.sweba.se finns information om föreningen, dess arbetsgrupper och verksamheten. Samverkande Blodsystem för utbyte av givarinformation togs i drift 2008. Vid utgången av 2012 var 8 blodverksamheter anslutna och ca. 40% av landets blodgivare kunde utnyttja systemet. Under 2013 kommer 3
hela regioner (Stockholm, Sydöstra och Uppsala-Örebro regioner) samt Unilabs i Västra regionen vara
anslutna.
33