1. No category

FÅGLAR I VETLANDATRAKTEN
2012
Utgiven av Vetlanda Ornitologiska Klubb
1
VETLANDA ORNITOLOGISKA KLUBB
är en lokalklubb av ideell karaktär, som vill utforska
och verka för skyddet av fågelfaunan inom främst
Vetlanda kommun. Klubben vill också verka för att
hos allmänheten väcka och underhålla intresset för
fågelfaunan och fågelmiljön samt att skapa kontakter
bland fågel- och naturintresserade.
Styrelse 2012
Ordförande
V. ordförande
Sekreterare
Kassör
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Suppleant
Suppleant
Hedersordförande
Roland Mattiasson
Tommy Carlström
Börje Gustafsson
Lars Johan Johansson
Ulla-Britt Flink
Johan Löwhagen
Sören Carlsson
Kenneth Petersson
Mathias Dahlström
Sussie Nielsen
Tommy Merkert
Jerry Nyman
0383-913 36
0383-177 89
0383-164 43
0380-37 07 21
0383-601 91
0383-920 27
0383-46 02 46
0383-155 93
0383-84081
0383-102 41
0383-840 69
0383-106 86
Rapporter
Tommy Merkert
Ulf Åkesson
Ulla-Britt Flink
Tore Carlsson
Jan Morge
Mathias & Linda Dahlström
Börje Gustafsson
Lars-Johan Lindqvist
Roland Mattiasson
Anders & Amalia Jonsson
Tommy Merkert (redaktör)
Jan Steinwall
Bruno Helgesson
Lars Johan Johansson
Johan Löwhagen
Tommy Merkert
Ulf Åkesson
Lennart Kärnhall
Göran Lindberg
0383-840 69
0383-310 60
0383-601 91
0383-620 90
0383-313 03
0383-84081
0383-164 43
0383-521 43
0383-913 36
0383-320 37
0383-840 69
0383-122 61
0380-37 30 59
0380-37 07 21
0383-920 27
0383-840 69
0383-310 60
0383-128 54
0383-314 50
Lennart Kärnhall
Jan Morge
0383-128 54
0383-313 03
Nävelsjö
Berguv Småland
Fågelsjukhus
Årsskrift
Kontaktblad
Revisorer
Valberedning
VOK:s hemsida: http://norhagen.se/vok
Medlemsavgift 150 kr Ungdomar upp till 20 år 50 kr Familjemedlem 20 kr
Postgiro 79 19 21-0
2
FÅGLAR I VETLANDATRAKTEN
2012
Nr 1
ÅRGÅNG 45
Pris 60:-
Postgiro 79 19 21 - 0
Redaktion: Tommy Merkert (redaktör och ansvarig utgivare),
Jan Steinwall, Bruno Helgesson, Lars Johan Johansson, Johan Löwhagen.
Omslagsbild: Pilfink
♦ Verksamhetsberättelse
Börje Gustafsson
4
♦ Fågelobservationer i Vetlandatrakten
Tommy Merkert
8
♦ Omslagsbilderna
Bruno Helgesson
26
♦ Fenologi
Tommy Carlström
30
♦ Hur det började… tidigt 60-tal
Roland Westring
32
♦ Upplanda
Kenneth Petersson
Börje Gustafsson
36
♦ Bodasjön
Ulf Åkesson
38
♦ Nävelsjö
Tommy Carlström
42
♦ Standardruttinventering
Tommy Carlström
44
♦ En dag i Krisianstads Vattenrike
Sussie Nielsen
46
♦ Projekt Berguv Småland 2012
Börje Gustafsson
49
♦ Inventering Nattskärra
Knut E. Axelsson
55
♦ Ringmärkningsverksamheten 2012
Lars Johan Johansson
57
♦ VOK:s årsskrift i förändring
Lars Johan Johansson
70
ISSN 0280-4662
3
Verksamhetsberättelse för Vetlanda
Ornitologiska Klubb 2012.
Klubben håller idag, lördagen den 19 januari, årsmöte i Missionskyrkan i Vetlanda.
Styrelse.
Klubbens styrelse har under verksamhetsåret bestått av;
Roland Mattiasson, ordförande,
Tommy Carlström, vice ordförande,
Lars Johan Johansson, kassör,
Börje Gustafsson, sekreterare,
Ulla-Britt Flink, ledamot,
Johan Löwhagen, ledamot,
Sören Carlsson, ledamot,
Kenneth Petersson, ledamot,
Mathias Dahlström, ledamot,
Tommy Merkert, suppleant och
Sussie Nielsen suppleant.
Styrelsemöten.
Styrelsen har under verksamhetsåret haft fem protokollförda möten.
Medlemsantal.
Vid årets slut hade klubben 131 medlemmar, varav 26 familjemedlemmar.
Publikationer.
Under året har ”I Kikaren” och ”Fåglar i Vetlandatrakten” getts ut.
Hemsida.
Tommy Merkert har haft ansvaret för VOK:s hemsida.
SMS-larmlista.
Sören Carlsson har ansvarat för administrationen av klubbens SMS-larmlista.
Nävelsjö.
Beträffande fågelobservationer hänvisas till Nävelsjögruppens egen rapport, som
redovisas i årsskriften eller på annat sätt.
Arbetet med att undersöka möjligheter för en eventuell reservatsbildning av, i första
hand, kyrkans mark vid Nävelsjön, har hittills inte gett något påtagligt resultat. Styrelsen har under året sökt nya kontaktvägar inom stiftsorganisationen.
4
Friluftsgudstjänst hölls på morgonen den 10
juni vid stugan med ett 45-tal deltagare. Alf
Lindströms kluriga tipsrunda startade i år
från parkeringen i lätt duggregn och bäst
lyckades Inger Edeborg med frågorna. Regnet upphörde och Peter Åström kunde
genomföra gudstjänsten under bar himmel
som sig bör. När kaffekorgarna plockades
fram var det dags för Lasse Karlsson och
hans musicerande gäng att äntra och inviga
orkesterdäcket – ett år senare än tänkt, eftersom premiären regnade bort 2011.
I december bjöd Nävelsjökommittén in till traditionsenligt luciafirande i stugan, med
stämningsfulla julsånger framförda av Felicia och Julia Flink till ackompanjemang
på gitarr av farfar Lars-Gunnar Flink.
Upplanda.
155 olika arter har observerats sedan Upplandatornet byggdes. Nya arter för året var
vitkindad gås, tallbit och vattenrall. Lärkfalkarnas frekventa sländjakt över dammarna indikerar att det finns en häckning någonstans i området.
Kenneth Petersson har vid flera tillfällen riggat för ringmärkning vid tornet, samt
sörjt för fågelmatningen under vintermånaderna. Lilla tornet, som fått svår slagsida i
samband med träpåfall under en höststorm, riktades upp i mars och fick sedan en
behandling med ”Peterssons blandning”, en mix av terpentin och linolja, i maj när
solen värmde gott.
Fågelskådningens Dag anordnades i anslutning till Upplandatornet den 6 maj.
Fågelsjukhuset.
Under 2012 vårdades fyra fåglar vid fågelsjukhuset. Två kattugglor kunde efter rehabilitering frisläppas med lyckat resultat. Utöver vårdfallen har många hört av sig
och haft frågor angående skadade fåglar och andra djur, huvudsakligen igelkottar.
Sedan fågelsjukhuset startades upp 1987 har nu 219 olika fåglar vårdats vid anläggningen. Vetskapen om att det finns en anläggning för vård av skadade fåglar i Näsby
är spridd, inte bara i Vetlanda utan i hela länet och även på befintliga djursjukhus i
regionen och hos polisen.
Ringmärkning.
Lars Johan Johansson har ringmärkt 744 fåglar av 38 olika arter under året. Bland
ovanligare märkarter kan nämnas 6 göktytor och 1 grönsångare. 19 stjärtmesar och 6
nötskrikor märktes, vilket är förhållandevis höga antal. En kontrollerad större hackspett och en kontrollerad entita var inne på sina (minst) sjunde levnadsår. Två utlandskontroller från Belgien av rörsångare inrapporterades under året.
5
Roland Westring och Kenneth Petersson ringmärkte 1 437 fåglar, varav 361 pull och
1 076 flygga. Talgoxe toppade med 447 märkningar, följd av blåmes 230 och svartvit flugsnappare 183. 154 domherrar ringmärktes, vilket är ett anmärkningsvärt bra
resultat. Därutöver kan nämnas 1 ringmärkt varfågel och 1 stenknäck.
För vidare uppgifter hänvisas till ringmärkarnas egna rapporter.
Inventeringar.
Tommy Carlström gjorde för 11:e gången en standardiserad vinterfågelräkning
i triangeln Simnatorp - Bodasjön - Snärle. Det är en punkttaxering som utförs varje
år kring nyår. Projektet drivs av Lunds universitet och ingår i övervakningen av
långsiktiga populationstrender för stannfåglar i Sverige.
Vidare genomförde han vid två tillfällen, i slutet av februari och början av mars, örninventering för länsstyrelsens räkning.
Tommy genomförde även den häckfågelinventering, Svensk fågeltaxering – standardruttinventering, som Lars Johan Johansson ansvarat för under ett antal år och
som är en kombinerad punkt- och linjetaxering i området Lindåsasjön/Krassaberg
sista veckan i maj månad.
Uvprojektet.
Avelsverksamheten har fortsatt med ett par hos Roland Mattiasson och ett par hos
Hans Nyberg i Virserum. I Hjältaryd frisläpptes 4 årsungar men häckningen i Virserum misslyckades. Utfallet för de vilda uvarna var svagt under året med många
misslyckade häckningar. Antalet kända, besatta revir inom området (Jönköpings och
Kalmar län) minskade dramatiskt i förhållande till föregående år. De flesta rapporterna härrör från kusttrakterna i Kalmar län.
Resor.
Lördagen den 12 maj gjordes en utflykt till Vattenriket i Kristianstad i kyla, regn och
blåst. Resan utgjorde också avslutningen på den studiecirkel i fågelskådning som
hållits under våren. Resan samlade 14 deltagare och trots bedrövliga yttre förutsättningar blev den riktigt lyckad under vår suveräna guide, Evert Walfridssons, ledning. Totalt registrerades 85 arter under dagen, av vilka bör nämnas matande pungmes vid bo, häckande pilgrimsfalk, svarttärna, vit stork, rödspov samt mängder med
gråhakedopping.
Höstresan gick till Barkerydssjön i Nässjö, ett våtmarksrestaureringsprojekt som har
stora likheter med det som skulle kunna ske i Nävelsjö, men i mindre skala.
Smålandsrallyt.
Under artrallyt lördag och söndag den 3 och 4 november deltog 22 medlemmar som
tillsammans under de 48 timmarna observerade 63 arter inom kommunen. För VOK:
s del var det första gången stenfalk observerades under dagarna för artrallyt.
6
Sommarmötet.
Sommarmötet hölls i Nävelsjöstugan den 26 augusti. Anders och Amalia Jonsson
informerade om verksamheten vid fågelsjukhuset, Knut-Erik Axelsson berättade om
oförglömliga upplevelser och häpnadsväckande antal revir i nattskärremarkerna vid
Lemnhult, Kenneth Petersson och Lars Johan Johansson refererade resultat från årets
holkringmärkning och Roland Mattiasson informerade om det strävsamma berguvparet, som kläckte fram fyra ungar för tredje året i rad. Årets ungar faddras av Anders Tullberg och Jan Steinwall.
Mötet i klubbstugan avslutades med kaffe och dopp, som Ulla-Britt Flink dukat upp.
Medan ett hastigt uppdykande åskväder drog förbi förflyttade sig de församlade till
uvvoljären i Hjältaryd, där den sista ungen i kullen mättes, vägdes och ringmärktes
och hjälptes på vingarna av Kenneth Petersson.
Övriga klubbaktiviteter.
Ett betydande antal småfågelholkar och knip-/uggleholkar tillverkades under januari och februari månader vid Parkförvaltningens förråd i Upplanda
av medlemmar i klubben.
Samordnade ugglelyss anordnades vid två tillfällen under mars månad.
En studiecirkel i fågelkännedom, i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, med 11 deltagare startades upp i början av mars månad och avslutades med en exkursion till Vattenriket i Kristianstad i mitten av maj månad.
Miniexkursioner företogs under våren till Repperda äng, Nömmeholm och
nattskärremarkerna i Lemnhult.
Sträckskådning skedde vid fyra olika tillfällen och när vädret så medgav
under september och oktober månader från Rösås kulle alternativt Nömmeholm.
En studiecirkel kring boken Fåglarna i Sverige – antal och förekomst
genomfördes under höstens klubbkvällar.
Vetlanda 19 januari 2013
Börje Gustafsson
Sekreterare
Nattskärreskådare i Lemnhult
2012-06-14
7
Fågelobservationer i Vetlandatrakten år 2012
Sammanställning ur drygt 9700 rapporter från Svalan och klubbens
interna rapportsystem. 185 arter har observerats under året.
Tommy Merkert
Knölsvan Vår och höst sågs ofta ett par knölsvan i Upplandadammarna men också
vår gamle Jarl som varit området trogen hela året. Vid ett par tillfällen under våren
har ett par flockar om 8-10 ex noterats sträckande annars dominerar Bodasjön med
10-20 ex och vid ett tillfälle 4/11 40 ex varav 14 juv (LJJ). Par har också noterats i
Tångerda och Brunnshult.
Mindre sångsvan Ett ex är rapporterat från Sandlandet 13/3 (RK).
Sångsvan Största antal sammanlagt i Nävelsjöområdet räknades till 176 ex 13/1 och
i Upplanda 36 ex 28/12 (TCm). Par har noterats i Upplanda, Grumlan, Laduslättasjön, Boasjön, Nömmeholm, Mörteryd och Värnen.
Sädgås Ett par små flockar sågs på sydsträck första dagarna i januari (JCn, m.fl.)
Vårsträcket varade mellan 1 och 12 mars, flockar på 75-125 ex rastade också dessa
dagar i Nömmeholm. Höststräcket blev mera utsträckt, mellan oktober-december
sågs till och från plogar om 35-75 fåglar, däremot är inga rastande noterade.
Spetsbergsgås Två-tre ex sågs i Nömmeholm 2/3 (UÅ m.fl.)
Bläsgås Ett ex rastade i Nömmeholm 3/3. (KPn, SN, SCn)
Grågås Från slutet av februari till början av april sågs ofta mindre flockar sträckande eller rastande. Först under hösten noterades större antal, som 7/10 348 ex sträckande vid Rösås kulle och 300 ex vid Nömmeholm (SCn, Karin Håkansson). Par har
noterats från Smedbälgen, Byestadsjön, Karlsjösjön, Bjädesjö, Grumlan, Paddingetorpasjön, Galtasjö, Upplanda, Tällerda och Hällinge.
Prutgås Över Holsby sträckte 50 ex 27/9 och över Tälläng 3 ex 4/10 (SCn). Vid
sträckräkning från Täppesås sågs tre flockar 23/10 om 80+150+200 (AL, TM).
Vitkindad gås I Nömmeholm rastade 3 ex 2/3 (UÅ, m.fl.) Några flockar på mellan
80 och 140 ex sågs sträcka mot NO i början av maj. Höststräckande 36 ex 14/10 och
115 ex 23/10 vid Täppesås (AL, TM).
8
Kanadagås Under januari-februari sågs vid öppet vatten då och då 15-45 ex och vid
ett tillfälle 13/1 ca 60 ex i Glömsjö. I början av mars rastade till och från 100-200 ex
i Nömmeholm. Under hösten gjordes bara ett fåtal observationer, 22 rastande i
Grumlan 9/11 (JS) och ett par sträckande flockar i Upplanda och Vetlanda. Par har
noterats från ett 10-tal lokaler.
Bläsand Ett ex rapporterad stationär i Vetlandabäcken vid sjukhusparken januarimaj, juli-augusti, oktober-december. Ibland noterades en hona, en honfärgad eller
hane? Vårobsar 10 ex i Bodasjön 18/3 (RW), 13 ex i Grumlan 9/4 (TCm). Höstobsar
Grumlan 25 ex 24/9 kl. 09:00 (SCn) och 37 ex kl. 15:45 (KPn), 13 ex i Upplanda
13/9 (TCm).
Snatterand Ett par i Bodasjön 5/4-8/5 (UÅ, KPn). En hona i Upplanda 9/6 (KPn). I
Tångerda såg (JS) en hona med 6 ungar 27/4. Bodasjön 14/10 5 ex (UÅ).
Kricka Som mest räknades 200 ex i Glömsjö 1/4 och 100 ex vid Tjurken 12/4 (KE).
Gräsand Största räknade antal 370 ex mellan Kvarndammen och Fågeldammen
23/12 och 220 ex i Upplandadammarna 8/12 (TCm). Nömmeholm 300 ex 17/10
(JM).
Stjärtand Bodasjön 4 i par 12/4 (UÅ).
Årta Ingen årta rapporterad under 2012.
Skedand Ekenässjön ett par 20/4 (TCm, m.fl.) Grumlan 4 ex 22/4 (LKh, TCm) och
ett par 26/4 (JS). Upplanda en hane 4/5 (TCm, m.fl.), Tångerda en hona två hane 9/5
(SCn). Upplanda 1 ex 13/9 (MEm).
Brunand Grumlan 2 ex 18/3 (TCm), 6 ex 24/4 (SCn) och en hane 26/9. Bodasjön ett
par 19/3 (KPn) och 3 hona och en hane 12/4-14/4 (UÅ, m.fl.) Skirösjön ett ex 3/4
(MEm) och ett ex i Tjurken 12/4 (KE). Upplanda två ex 1/8 (RW).
Vigg I Grumlan rastade 23 ex 12/4 (PS) och 22ex 23/9 (TCm) och lika många har
noterats från Bodasjön. I Upplanda sågs tio par i början av maj och flera ungkullar
rapporterades juni-augusti.
Sjöorre Vid några tillfällen rapporterades nattsträckande i mitten av april och 6 ex
rastade i Grumlan 12/4 (JS). Ett ex i Grumlan 26/8, 16/9 och 8/10.
Svärta Grumlan 3 i par 12/4, en hane 16/4, 4 i par 4/5, och 3 ex hane 26/9 (PS m.fl.)
9
Knipa I Upplandadammarna noterades drygt 15 par under vårmånaderna. Bodasjön
drygt 80 ex i mitten av mars och en höstobs på 100 ex 18/11.
Salskrake Vid Tjurken omr. 6 rapporterade (JM) ett par 16/3. I Bodasjön rastade i
mitten av mars ett par och i början av april sågs en hane och tre honor vid några tillfällen. Från Skirösjön rapporterar (SCn) honfärgad fågel 12/11.
Småskrake Under våren rastade i Grumlan ett par mellan 8/4-14/4 och en höstobs
om tre honfärgade gjordes 24/9 (SCn).
Storskrake Stora födosökande flockar har rapporterats från Nömmen 150 ex 8/1 och
200 ex i Skirösjön 29/11.
Järpe I Lemnhult gjordes tre observationer under våren. Från Västra
Slottsgatan 27 i Vetlanda skriver
(MEm) 26/3 om en död järptupp:
”Tyvärr ett tragiskt tomtkryss för
vår katt. Endast tredje gången som
han kommer hem med fågel. Valet
av art är förstås överraskande. Levde när katten kom hem med den.”
Rapporter om ett ex har gjorts från
Vintermossen, Lindhugget, Käxegårdsmarken, Granedal, Kättilstorp,
Nöbbeholm, Norrby och i Bläjden
(1 ex trafikdödad). Från Hulugårdens skog rapporterar (HSa) 31/10
2 tuppar och 3 hönor.
Järpe i Huluskogen.
Foto: Håkan Sivencrona
Orre Stora Fly 8 ex 7/1 (MEm). Lemnhult vid Boaskögle gård 16/7 orrhöna med
fem fyra kycklingar (TM, ILm).
Tjäder Ett drygt 30-tal observationer som födosökande, ofta vid skogvägar. En tupp
rapporterades frekvent från tätortens norra del i slutet av året, här några av kommentarerna; Hambostigen (HB): ”Käkar bär i häcken. Gästat varje dag i ett par veckor.”
Obs. Amilia Engström, Withalaskolan: ”Tjädern tillbringade ett par timmar på skolgården och visade upp sig utanför No-salarna.” Dalhemsvägen (AL): ”Lever av barr
på tall, dvärgtall och bergtall och skott på Berberis Thunbergi. Saknar normal skygghet.” Odengatan (FS): ”Har tagit nattkvist på vårt altanräcke och sover där i månskenet!”
10
Vaktel Ett ex spelade kl. 00:15 20/6 vid bäcken 250 m N vägen vid Böla, Skede
(Anders Framme).
Fasan I Skede har en tupp och ett par hönor observerats under året. Även noterad
från Bjököby, Myresjö och Stenberga.
Storlom Största antal: Skirösjön 26/5 12 ex (SCn), Brunnshultadammen 13/8 11 ex
(AL), Övrasjön 17/8 13 ex (Daniel Karelid).
Smådopping Upplanda 9/10 ett ex i damm 1A (KEA, m.fl.)
Skäggdopping Största antal: Skirösjön 22/4 30 ex i par (SCn).
Gråhakedopping Grumlan ett ex 16/4 (TCm) och ett ex 26/9 (SCn).
Svarthakedopping Grumlan 13/4 sågs ett ex och 14/4 två i par (JLö, m.fl.) Samma
dag 14/4 rastade ett ex i Bodasjön (MEm) och ett ex sågs i Skirösjön 28/4 (SCn).
Storskarv Bodasjön under mars-maj mellan 25 och 50 ex dagligen, 23/7 räknade
(KEA) till 83 ex.
Rördrom Ett ex i Smedbälgen april-maj, enda lokalen.
Gråhäger Observeras oftast ensam födosökande eller förbiflygande, vid några tillfällen har 4-5 ex noterats sträckande. Ingen koloni rapporterad.
Bivråk Bara tre vårsträckande noterades i slutet av maj, under hösträcket rapporterades ett tiotal sträckande från mitten av augusti och sista obsen som gjordes i Paddingetorp 23/9 (HS).
Brun glada En rapport har kommit in från Jan Erik Hultgren (till RW) ett ex förbiflygande Ljunganäs kl. 12:00 3/8. Skulle i så fall vara ny kommunart!
Röd glada Ett par har rapporterats från känd lokal och ensamma glador har observerats ett tjugotal gånger från spridda lokaler i kommunen.
Havsörn Har rapporterats 48 gånger, oftast adult eller utan åldersbestämning.
Brun kärrhök Par har observerats vid Smedbälgen, Hjärtasjön och Repperda.
Rapporterad 46 gånger från ett 20-tal lokaler.
11
Blå kärrhök Tre vårobsar Nömmeholm, Hjältaryd och Norrby. Sju höstobsar i Nömmeholm, två i Nävelsjö och en i Farstorp, Rösås, Trollebo och Trishult.
Stäpphök Tyvärr ingen stäpphök 2012.
Duvhök Rapporterad 46 gånger.
Sparvhök Rapporterad 97 gånger. Största antal vid sträckräkning: Rösås 16 ex 8/10,
Norrby 11 ex 23/9, Nömmeholm 8 ex 7/10 och Täppesås 7 ex 30/9.
Ormvråk Observerad årets alla månader. Rapporterad 247 gånger. Största antal vid
sträckräkning: Norrby 131 ex 23/9, största skruv 28 ex (TCm), Rösås kulle 57 ex
25/8, Nömmeholm 37 ex 24/9.
Fjällvråk Fyra vårobsar 10/3-12/4. Ett 20-tal höstobsar 10/9-31/12, vid ett tillfälle
24/9 noterade (JM) fem sträckande mot söder vid Nömmeholm och 1 ex rapporterades som stationär i området från oktober och sågs fortfarande kvar 31/12.
Kungsörn Nömmeholm ett ex 10/3 (LJJ), han skriver: ”En vacker 2K. Skrämde upp
alla gäss. Slog sedan en gås. Satt på marken och åt av bytet i ca. 20 minuter. Flög
sedan mot N.” Tälläng 12/11 ett ex 1K+ (SCn), han skriver: ”Tog höjd över byn, sedan mot O.”
Fiskgjuse Har rapporterats 43 gånger. Nyligen flygga ungar har setts vid Brunnshult
och Lillnömmen.
Tornfalk Har rapporterats 35 gånger. Par vid Flocken och Nömmeholm.
Stenfalk Sex rapporter. Tre vårobsar, varav en fastnade i nät vid ringmärkning i
Upplanda (KPn). Tre höstobsar, Repperda, Farstorp och Björkeryd.
Lärkfalk Trettiotvå rapporter. Par noterade i Upplanda (KPn), Stenberga (RK) och
Kullakärret Bjädesjöholm (HS).
Pilgrimsfalk Två observationer i Nömmeholm, ett ex 1K 27/9 födosökande och ett
ex 30/9 sträckande mot S (JM).
Vattenrall Har hörts vid Saljen 22/3 (SCn), Smedbälgen 6/4 (JCn), Nävelsjö omr. 6
26/4 (KPn), Nömmen, Stationsviken 21/5 (MEm), Åsarp 10/6 (TCm) och diket i
Upplanda 23/12 (KPn).
Småfläckig sumphöna Ingen småfläckig sumphöna 2012.
12
Lärkfalk. Foto: Johan Carlsson
Kornknarr Ett ex spelade vid Bodaskögle och hördes från 6 juni till 6 juli.
Rörhöna Från april till sent in på hösten fanns ett par i Upplanda, vid några tillfällen
under våren rapporterades tre ex och sent under hösten även ett ex 1K. Ett ex 12/5
vid Linneån i Trishult (KE).
Sothöna Ett par i Upplanda hela året och två ungar har noterades i juni-juli. Ett ex i
Ekenässjön i slutet av april.
Trana De första tranorna dök upp i mitten av april alltid i par, först i slutet av månaden sågs några större flockar sträcka mot norr, 22/3 Nävelsjö 43 ex (UÅ) och Norrby
75 ex (JLö), 24/3 Bäckaby 70 ex (HS). Höststräckets största flockar noterades 6/10 –
8/10 över Vetlanda 270 ex (AL) och 500 ex (KEA), Trishult 130 ex (KE), Lemnhult
100 ex (TM) och Rösås 290 ex (KPn).
Strandskata Grumlan ett ex 20/4 och tre ex i Karsnäsasjön 6/7.
Mindre strandpipare Par har rapporterats från Östanå badplats, Trishult, Björkö
grusgrop, Reppekäll och Nydalaområdet där även en unge ringmärktes.
13
Större strandpipare Ingen större strandpipare rapporterad 2012.
Ljungpipare I Nömmeholm rastade ca 30-40 ex i slutet av april och ca 10-20 ex i
Repperda. Upplanda 30 ex 23/9. Stora Fly 2 ex 30/4 (LJJ), möjligen häckning.
Tofsvipa I Nömmeholm och på omr. 10 i Nävelsjö sågs de första viporna 24/2 och
25/2 med 3 respektive 9 ex. Största antal ca100-200 ex noterades i Nömmeholm i
sluter av september och början av oktober och på omr. 10 i Nävelsjö ca 80-90 ex juliaugusti.
Mosnäppa Ingen mosnäppa 2012.
Kärrsnäppa Ingen kärrsnäppa 2012.
Brushane En hane rastade vid Grumlan 22/4 (LKh), Trishult ett ex 20/6 (KE) och
två ungfåglar i Nömmeholm i slutet av september (JM).
Dvärgbeckasin Ett ex i Nömmeholm 2/4-6/4 (JM) och ett ex spelade i Nävelsjön
24/4-29/4 (LJJ, m.fl.)
Enkelbeckasin Årsförsta spelade vid Smedbälgen 23/3 (TM) och årets sista noterades vid Nävelsjöstugan 12/10 (LJJ). Största räknade antal Nävelsjön 10 ex 16/5
(TCm) och Nömmeholm 14 ex (MEm).
Morkulla Ett 50-tal rapporter, årsförsta 10/3, sista 3/12 i Stenberga då (RK) skriver:
”En morkulla fumlade sig fram i snön utanför Näverbyn. Lyfte under stort besvär och
satte sig i en ek. Torde nog få det svårt i vintervädret.”
Rödspov Nävelsjö ett ex på område 10 12/7 (KE).
Myrspov Nävelsjö tre ex 1K på område 10 11/7 (KE).
Storspov Årsförsta vid Tjurken 17/3 (JM, LA). Par har bara noterats i Nömmeholm
men spelflygande rapporterades 11/5 från Böla/Språtarp. På området vid Nömmeholm rastade 32 ex 25/6.
Drillsnäppa Rapporterad ett 50-tal gånger från ca 25 lokaler.
Skogssnäppa Rapporterad ett 60-tal gånger, från ca 30 lokaler. Nävelsjö omr. 10 nio
ex 11/7 och omr. 6 sju ex 25/3, Laduslättasjön sex ex 11/5.
Svartsnäppa Trishult ett ex 16/6 (KE), Ljunganäs tre ex 11/7 (JCn, m.fl.).
14
Gluttsnäppa Årsförsta i Grumlan ett ex 24/4, Nävelsjö omr. 10 elva ex 11/7 (KE),
Ljunganäs sex ex 11/7 (JCn).
Grönbena Årsförsta i Nömmeholm ett ex 21/4, Ljunganäs tio ex 11/7 (JCn), Nävelsjö omr. 10 fem ex 12/7 (KPn).
Rödbena Tångerda ett ex 15/5 (SCn, m.fl.), Nävelsjö omr. 10 två ex 18/7 (KE).
Dvärgmås Ingen dvärgmås 2012.
Skrattmås Årsförsta sågs samma dag 17/3 vid Tjurken tre ex, Grumlan ett ex och
Skirösjön två ex. Som mest Grumlan 400 ex 8/4, Bodasjön 330 ex 29/3. Rapporterade kolonier: Mörteryd 300 i par, Kvarndammen 130 i par, Tångerda 40 i par.
Fiskmås Årsförst fyra ex förbiflygande Upplanda 25/2 (KPn), sedan dröjde det till
mitten av mars, Klockesjön ett ex 13/3, Edsesjön två ex 16/3 och Lindåssjön två ex
19/3. Som mest sågs 50 ex i Smedbälgen 5/4 och 40 ex i Bjädesjösjön 28/4.
Gråtrut I Grumlan/Flishultsområdet fanns fram till mitten av januari ca 10-12 ex.
Under februari gjordes inga observationer men första dagarna i mars sågs enstaka
fåglar och 11/3 räknades 42 ex vid tippen.
Havstrut Grumlan ett ex 22/4.
Silvertärna Skirösjön 20 ex 9/5 (SCn), Tångerda ett ex 9/5 (JCn) och Solshester ett
ex 30/5 (MEm).
Fisktärna Årsförsta ett ex i Bodasjön 14/4 (SCn). Som mest sågs 10 ex i Skirösjön.
Tamduva En flock på 48 ex sågs 6/7 spisa gräsfrö mitt emot Mekonomen i Vetlanda
(KPn).
Skogsduva Ett ex 2K födosökte nästan dagligen vid Dalhemsvägen hela januari och
ett par dagar in februari (AL). Nästa skogsduva sågs i Västanå 26/2 (TCm) och första
veckan i mars kom det rapporter från Farstorp, Norrby, Nömmeholm och Stenberga
om en eller två förbiflygande och i Wallby noterade (TM) 9/3 sex ex födosökande.
Ringduva Vecka 40, första veckan i oktober rapporterades närmar elvatusen sträckande duvor.
15
Turkduva Under större delen av april-maj spelade en hane dagligen på tv-antennen
vid Dalhemsvägen, 22/5 noterar (AL) kutter från två håll. Sedan var det tyst, inga
mer rapporter förrän 16/10 då det sitter två duvor på antennen. Duvorna ses sedan
dagligen året ut, förser sig vid mataren och övernattar i en tät tall på gården. Två i par
i området Långgatan/Kullgatan. Från Landsbro rapporterar Helen Höijer 29/7 fem ex,
hon skriver: ”Troligtvis 2 vuxna och 3 ungfåglar. De saknar tydlig nackring.”
Turturduva Ingen turturduva rapporterad 2012.
Gök Årets första hördes i Norrby 2/5 (JLö) och Lemnhult 4/5 (AR)
Berguv Ingen uv rapporterad i kommunen 2012.
Sparvuggla Rapporterad från ett 10-tal lokaler, både vår och höstläte.
Kattuggla Rapporterad från ca 25 lokaler. Par med ungar vid Grumlan, Björköby,
Bäckseda, Hultaby och Rösa
Lappuggla Ett ex vid Nässja-området 29/5 kl. 16:00 (TCl), han skriver: ”Observerad
under tio minuter på ca sju meters håll. Ugglan hårt ansatt av skator. Eftersökt av tio
personer 30 minuter senare. Ej återfunnen.” Ny kommunart!
Hornuggla Ett par med ungar på Storön vid Grumlan. I skogen mellan Mörteryd och
Åsarp hördes ungar 10/6 (MEm). Spel/sång hörd vid Nyholm, Näsby 31/3 (JM).
Jorduggla Ett ex rapporterad 19/6 (JM) Vetlanda kommun och ett ex i Slageryd
10/10 (HS).
Pärluggla Spelande har rapporterats från Paddingetorp, Gungemad i Björköby, Boaskögle i Lemnhult, Eckerda och Björkenäs i Bjädesjö.
Nattskärra Vid en inventering 27/5 i vindparksområdet i Lemnhult noterade (KEA)
8 spelande nattskärror. Ett ex i Tolja 29/5 (KPn). Ett ex vid vägen mot Nybygget,
Hultaby 2/7 (Jan Fridell).
Tornseglare För fjärde året i rad kunde de Vok:are som guidade i Upplanda under
fågelskådningens dag 6/5 glädjas åt att se årets första tornseglare, fyra ex sågs svirra
över dammarna (LJJ).
Kungsfiskare Vid kanalbanken i Skede rapporterades kungfiskaren sex gånger under
november/december och tre gånger i Illharjen under samma tid.
16
Hornugglans unge. Foto: Tomas Claesson
Göktyta Spelande fåglar har hörts i Snärle, Mela kvarn, Repperda ängar, Karsnäsasjön, Nävelsjö Norregård, Rågsjö, Boda i Stenberga, Klinte och Stocksnäs i S. Solberga där ett par häckade i en holk och sex ungar ringmärktes (LJJ).
Gröngöling Observerad årets alla månader 2012, 95 rapporter.
Spillkråka Hörd och observerad årets alla månader, ca 70 rapporter.
Större hackspett Hörd och observerad årets alla månader, ca 160 rapporter.
Mindre hackspett Oftast hörd trummande mars-april, noterad från ett 20-tal lokaler,
ca 40 rapporter.
Trädlärka Ett ex sjöng NV Bjädesjöholm 20/3-18/4 (HS). Reppekäll flera rapporter
mars-juni, 4 i par 22/4 (SCn) och en uppgift om en samlad flock på 13 ex 12/8
(Anders Kjellsson).
Sånglärka Första lärkorna för året noterades samma dag 25/2 från Skirö, Farstorp
och Nävelsjö. Största räknade antal var 40 ex rastande i Nömmeholm 7/10 (SCn).
17
Backsvala Fortsatt minskande och bara uppgiven från grusgropen i Björköby där ett
tio-tal par försökte sig på bobygge 28/5 (TCm) skriver: ”Tyvärr har de valt en aktiv
sandhög, kabelsand. De har byggt idag men sand tas från högen så de verkar ha övergivit, hittade inga andra bohål.” (BG) räknade 20/6 till 8 ex som besöker bo. Inget
antal på de backsvalor som observerats vid senare besök under juni-juli finns med i
rapporterna, vid sista besöket 5/8 sågs bara ett ex (LJJ).
Ladusvala Årsförsta i Boaskögle 15/4 ett ex, Skirö 16/4 tre ex och Upplanda 17/4
två ex. Årets sista rapport ett ex sträckande mot söder 14/10 över fälten vid Nye.
Hussvala Årsförsta vid Skirösjön 20/4 två ex, Upplanda två ex 22/4 och Lemnhult
två ex 25/4. Årets tre sista ses sträcka mot söder vid Rösås kulle 30/9.
Större piplärka Ett ex sträckande mot söder 24/9 kl. 09:40 i Nömmeholm (JM).
Trädpiplärka Årsförsta sjöng vid Saljen 16/4, i Reppekäll och Tälläng 17/4.
Ängspiplärka Årsförsta sju ex vid Nömmeholm 1/4. I Repperda rastade ett 100-tal
27/4 och lika många i Nömmeholm 24/9.
Rödstrupig piplärka Ett ex födosökande i Nömmeholm 30/9 kl. 13:00 (JM).
Gulärla Från Repperda, Tångerda och Nömmeholm rapporterades under maj flera
gånger små flockar på upp till tio ex. Liknande flockar noterades augusti-september i
Upplanda, Östanå badplats, Nömmeholm och Äsprilla.
Nordlig gulärla Ingen Nordlig gulärla rapporterad 2012.
Forsärla Par har rapporterats från Brunnshult, Bruksgården, Strömsberg, Mela kvarn
och Ädelfors.
Sädesärla Årets första ett ex i Boaskögle 28/3, Linneån vid Trishult 1/4 och Nömmeholm och Repperda 2/4. En Henrik Ekvall rapporterade 21/8 713 ex och 22/8 732
ex sträckande SV vid Östanå badplats, på samma lokal rastade 81 ex 2/9 (TCm).
Sidensvans Från nyår och fram till 10/3 sågs till och från födosökande flockar om ca
10-50 ex i kommunen. Första höstflocken 30 ex rapporterades 1/11 och sedan noterades flockar om 10 och uppåt 50 året ut.
Strömstare De första för året sågs inte förrän 11/3, ett ex i Illharjen och ett ex i
Nömme. En häckning rapporterad från Brunnshults kraftstation. Noterad från 15 lokaler.
18
Gärdsmyg. Foto: Tomas Claesson
Gärdsmyg Några övervintrande rapporterades från Tälläng Lemnhult och Illharjen
och där spelade ett ex för fullt 18/2 och 11/3 sjöng ett ex vid Rågsjötornet (RW) och
13/3 sjöng en i Lemnhult (IL). En intressant notering är att (TCm) hade så många
som 31 sjungande gärdsmygar vid sin standardruttinventering 3/4.
Järnsparv Årsförsta 24/3 vid Sjöholmen, Paddingetorp (HS) och 25/3 i Stocksnäs S.
Solberga (LJJ).
Rödhake Övervintrande har setts i Landsbro, Upplanda och vid Vårvägen. Första
vårsången hördes i Trollebo och Glömsjö 22/3 och ett par dagar senare var rödhaken
åter allmän.
Blåhake Ett ex honfärgad födosökande vid Odengatan 13 19/9, visade upp sig på
stenbordet i trädgården skriver (FS).
Näktergal Ingen näktergal rapporterad 2012!
Svart rödstjärt Ett ex vid kommunens gatuförråd 4/4 (JM). Den 15/4 rapporterades
en hane vid Östanå badplats, en vid Korsberga Timber och en vid Optimera. Häckning vid Otimera och par har också noterats vid Granngården.
Rödstjärt Årsförsta, ett ex hona vid Hambostigen 4/4 (HB).
Buskskvätta Årsförsta sågs 28/4 i Nömmeholm och Lemnhult.
19
Stenskvätta Årsförsta 12/4 ett ex i Nömmeholm och fem ex i Repperda, där (SCn)
uppskattade antalet till minst 20 ex 6/5.
Ringtrast Ett ex i Sunnerskog 19/3, inte helt utfärgad men i övrigt typisk (LL).
Björkö två ex hona 25/4 (GL). En hane i Slageryd 3/5 (TFh). En hane 28/4 och en
hane 6/5 rapporterad av (JM), lokalangivelse Vetlanda kommun.
Koltrast Som mest 33 ex vid standardruttinventeringen i Krassaberg 25/5 (TCm) och
16 ex vid matningen i Lemnhult 17/3 (TM).
Björktrast Små övervintrande flockar sågs januari-februari, i april noterades några
större 1/4 70 ex i Glömsjö, 15/4 100 ex vid Hjärtasjön och 20/4 150 ex i Norrby.
Största höstflockar sågs 22/10 vid Wallby 250 ex och Möcklarp 300 ex och 11/11
500 ex i Nömmeholm.
Taltrast Årsförsta sjöng i Glömsjö 22/3 (RW), nästa sågs i Reppekäll 25/3 (SCn).
Rödvingetrast Ett övervintrande ex sågs vid golfbanan utmed Sävsjövägen 20/122/1 (TCm). Första vår-rödvingarna sågs i Upplanda ett ex och två ex i Ramnås
25/3. I Glömsjö rastade 200 ex 1/4 (KE).
Dubbeltrast Årsförsta ett ex födosökande i vägkanten vid Karlsjösjön 19/2 (SCn).
Flodsångare Ett ex upptäcktes när den sjöng nära bron vid Solgenån, Holsbybrunn
den 16/6 kl. 21:51 (HSa), hördes till och från fram till 21/6.
Gräshoppsångare Ingen gräshoppsångare rapporterad 2012.
Sävsångare Ett ex spelade i Upplanda vid skjutbanan 16/5 kl. 21:30 (MEm).
Kärrsångare Ett ex spelade i en häck vid Landsbro skola 22/5 kl. 08:15 (RW). Ett
ex i Upplanda vid skjutbanan 24/5-30/5 (JCn). Ett ex hördes vid Bjädesjösjön 14/6
kl. 09:23 (HS). Ett ex vid Solgenånsbron i Holsby 16/7-17/7 (HSa).
Rörsångare Spel/sång har rapporterats från Bäckseda badplats, Nömmen, Nybroviken, Repperda ängar, Flishult, Traktorgatan, Bjädesjösjön och vid Solgenån, Holsbybrunn.
Härmsångare Spel/sång har rapporterats från Paddingetorp (HS), Näsby nedanför
kyrka (JCn), Upplanda vid parkförrådet (MEm) och Nästagården i Myresjö (HS).
20
Stjärtmes. Foto: Håkan Sivencrona
Ärtsångare Årsförsta hördes vid Nävelsjö Norrgård 28/4 (RW) och Stocksnäs S.
Solberga 1/5 (LJJ).
Törnsångare Årsförsta vid Skirösjön (SCn) och Bäckseda kyrka (TCm) den 13/5.
Trädgårdssångare Årsförsta hördes i Repperda 3/5 (KPn).
Svarthätta Årsförsta var två ex födosökande i Upplanda 23/4 (BG).
Lundsångare Ett ex spel/sång i Harghult, Kvillsfors 19/5 kl. 13:20 upptäckt av
(LA).
Grönsångare Årsförsta spelade i Näsby 30/4 (JCn).
Gransångare Årsförsta hördes invid grusvägen upp till speedwaybanan 12/4 (KPn).
Lövsångare Årsförsta 21/4 vid Slåtterön Tjurken (LJJ) och Toppmurklan (KEA).
Grå flugsnappare Årsförsta ett ex 3/5 i Lemnhult (TM) och 5/5 ett ex i Näsby
(JCn).
Svartvit flugsnappare Årsförsta 24/4 vid Kettilsgatan (BG) och i Upplanda (KPn).
Stjärtmes Som mest 15 ex vid tre tillfällen, Stenberga 16/9 (RK), Holsby Hulugård
19/2 (HSa) och Nävelsjöstugan 12/10 (LJJ).
21
Talltita Ett eller två ex vid ett fåtal fågelbord vintertid.
Tofsmes Sällsynt gäst vid några fågelbord. Rapporterad ett 40 tal gånger i skogsmark.
Svartmes En till två ex vid några fågelbord.
Nötväcka Oftast rapporterad vid matningen 1-2 ex.
Trädkrypare Par i Paddingetorp, Bodasjön, Paradisvallen och Illharjen.
Sommargylling Ett ex spel/sång i Wallby 13/6 kl. 08:30, (Bob Lind) som skriver:
”Promenad i hagen ovan Wallby säteri och säger att här borde ju kunna sitta en gylling och jag visslar ett par gånger. Döm om min förvåning när en gylling svarar direkt! Sjunger intensivt innan den tystnar, får ej syn på den. Coolt!”
Törnskata Årsförsta ett ex i Repperda ängar 6/5 (TCl), som mest på området räknade (SCn) till tio ex i par 24/5. Törnskatan är också rapporterad från Krassaberg,
Glömsjö, Boaskögle, Trishult, Nömmeholm och Skirö.
Varfågel Rapporterad ca 30 gånger från ett 20-tal lokaler. Sista vårexet sågs 24/4 i
Landsbro (KE). Från Stenberga rapporterar (Carl Magnus Lundin gnm.
RK) ett ex 15/7, mycket ovanligt med julifynd i Småland, det femte sedan 1974. Första höstexet sågs vid Trollebo 21/10 (KEA).
Nötskrika Största räknade antal Hulugården 30 ex 15/9 och 20 ex i Norrby 23/9.
Skata Största räknade antal 14 ex på åtel i Upplanda 28/11 och ett riktigt skat-ting
med 15 ex samtidigt i ett träd på tomten i Norhagen 11/1.
Nötkråka Rapporterad tre gånger från Norrby under september (KPn, TCm) och ett
ex vid Nygatan i Landsbro 6-7/12 (BNn). Ett ex förbiflygande Boasjön 18/11 (B Leibiger) och ett ex Vetlanda kommun utan närmare lokalangivelse 7/9 (J Linder).
Kaja Största uppskattade flockar, Upplanda 350 ex 24/6 (KPn) och Rågsjö 300 ex
13/1 (TCm).
Råka Ett ex tillsammans med kajor och kråkor vid Farstorps gård 2/3 och ett ex 11/3
och ett ex vid Vasen 18/3. Skirösjön ett ex på isen tillsammans med kråkor 12/3. Ett
ex vid Hallsnäs i Ramkvilla 27/3. Upplanda ett ex 9/4-14/4 och ett ex 1/5.
Kråka Flishultstippen 150-200 ex 8/1 (HS).
22
Korp Flishultstippen 110 ex 8/1 (HS), Norrby 100 ex födosökande 14/5 (JLö).
Stare Årsförsta Nömmeholm fem ex 24/2 (SCn) och Glömsjö två ex 25/2 ((HB).
Största flockar, Nömmeholm 160 ex 16/3 (RW) och Nävelsjön omr. 10 150 ex 11/7
(KE).
Gråsparv Som mest 8 ex i Björköby 30/1 (UÅ) och 8 ex i Nömmeholm 4/3 (JCn).
Pilfink Som mest 45 ex i Björköby 30/1 (UÅ), 23 ex vid Vårvägen 6/10 (SN) och
Landsbro 21 ex 9/12 (BNn).
Bofink Två-tre ex i början av januari hos (KE) i Landsbro. Vid sträckräkning 30/9
räknades vid Rösås 1500 ex och Täppesås 1023 ex.
Bergfink Norrby 20/4 300 ex (JLö), samma dag skriver (TM): ”Hela dagen fullt under mataren och fullt runt om i träden i snögloppet. Luften vibrerade av surrande
kvittrande bergfinkar, minst 300 i en jätteflock.” 21/4 200 ex rastande i Paddingetorp
(HS). En rapport från Sandåkra/Bäckseda samma dag 34000, (trettiofyra tusen!),
sträckande norr (Henrik Ekvall). Ekenässjön 23/4 400 ex sträckande norr (BG).
Grönfink Norrby 23/9 100 ex på viltåker (JLö) och samma dag i Nömmeholm 100
ex födosökande (JM).
Steglits Rapporterad från ett 10-tal lokaler, som mest elva ex i Reppekäll 3/11 (SCn)
och sex ex 4/11 (TM). Sandåkra, Bäckseda sex ex 28/12 (B Johansson gnm LJJ).
Grönsiska Som mest 150 ex 1/1 vid Kvarndammen (MEm) och 100 ex vid Grumlan
26/9 (ECm).
Hämpling Bjädesjöholm två ex i allén utmed vägen 20/3 (HS). Ett ex Nävelsjö Norrgård 15/9 (RW). Ett ex 1K på stenmuren i Repperda 28/6 (SCn). Nömmeholm två ex
honfärgade vid åbron 5/8 (LJJ) och ett ex 12/8 (MEm).
Vinterhämpling I Nömmeholm rastade ett 20-tal 20/4-22/4 (TCm, m.fl.) och 40 ex
1/10 (JM) och 9 ex 4/11 (MEm).
Gråsiska Som mest 45 ex förbiflygande Upplanda 8/1 (KPn). Kettilsgatan 44 ex födosökande 18/4 (BG). Paddingetorp vid Bolet 70 ex 2/12 (HS).
Brunsiska Nömmeholm 11 ex 20/3 (HB, LB), Landsbro 1 ex 16/12 (KE) och Tälläng 1 ex 29/12 (SCn).
23
Snösiska Kristinelundsvägen, Björköby ett ex 8/1 (UÅ). Dalhemsvägen ett ex 5/11
(AL).
Bändelkorsnäbb Föredadammen två i par 11/1 (HB). Rödjenäs lärkbestånd två i par
13/1 (KPn). Tälläng fyra i par 15/1 (SCn). Kullebo kvarn ett ex hane 14/3 (R Ottvall).
Mindre korsnäbb Som mest 40 ex i Hadderödje 21/8 (KEA).
Större korsnäbb Reppekäll tre ex 19/2 (MEm), två ex 5/4 (TCm) och sex ex adult
och fyra ex 1K 22/4 (SCn). Hulugårdens skog tre ex 19/2 (HSa). Ädelfors två i par
19/2 och två ex hane i Tälläng 24/5 (SCn). Ett ex vid Landsbro skola 23/4 (RW).
Rosenfink Nävelsjön 16-17/5 ett ex spel/sång Nävelsjön omr. 2 och ett ex 2/6 och
16/6 (TCm, MEm). Nävelsjö Norrgård ett ex spel/sång 20/5 (RW). Upplanda vid
parkförrådet ett ex spel/sång 30/5 och 5/6.
Tallbit Kännestubba sex ex 17/11 (KEA). Fuse 18/11 åtta ex (A Schmitt). Helvetets
håla naturreservat ett ex honfärgad 18/11 (SCn). Upplandatornet ett ex hane 21/11
(KPn).
Domherre I Upplanda ringmärkte (KPn) 17 ex 8/2 kl. 10:15 och 13 ex 11/2 kl.10:30.
Vid några fågelbord 10-12 ex vintertid.
Stenknäck Ett 100-tal rapporter från ca 30 lokaler, som mest 35 ex i Alarp 4/1
(JEB), 25 ex i Möcklarp 2/1 (SCn), 21 ex i Landsbro 2/1 (JS), 20 ex vid Ringvägen
6/12 (JM).
Lappsparv Ingen lappsparv rapporterad 2012.
Snösparv I Nömmeholm sågs mellan 11/3 och 8/4 flockar med varierande antal, från
några få 3-7 och som mest 21 ex 18/3 (LJJ) och 17 ex 11/3 (MEm).
Gulsparv Från Nävelsjön område 10 rapporterade (TCm) en jätteflock om ca 200 ex
29/1. Norrby 17/3 ca 80 ex (JLö), Tälläng 20/12 50 ex (SCn).
Sävsparv Årsförsta ett ex vid Nömmeholm 16/3 (RW) och 17/3 två ex på område 6
vid Tjurken (JM) och fyra ex vid Paradisvallen JCn).
24
Skådarligan Vetlanda Kommun 2012
Placering Rapportör
Antal arter
1
Kenneth Petersson, Vetlanda
163
2
Sören Carlsson, Kvillsfors
157
3
Laila Petersson
156
4
Tommy Carlström, Vetlanda
154
Michael Engström, Vetlanda
154
6
Johan Carlsson, Vetlanda
145
7
Knut E Axelsson
143
8
Hans Berndtsson, Vetlanda
134
9
Sussie Nielsen Vetlanda
132
10
Lars Johan Johansson, Bodafors
122
11
Tommy Merkert, Korsberga
118
12
Börje Gustafsson, Vetlanda
116
13
Johan Löwhagen, Myresjö
111
14
Inger Lundström, Korsberga
110
Laila Berndtsson, Vetlanda
110
16
Roland Westring
109
17
Håkan Söderberg
106
18
Emma Carlström, Vetlanda
101
19
Ulf Åkesson, Björköby
99
20
Roger Karlsson, Stenberga
98
21
Göran Lindberg, Björköby
81
22
Håkan Sivencrona, Träslövsläge
80
23
Jan Morge, Björköby
74
24
Alf Lindström, Vetlanda
68
25
Mathias Dahlström, Korsberga
61
25
Fåglar i Vetlandatrakten
Omsagsbilderna av Bruno Helgesson
Det blev bara fler och fler......
Inte kunde jag ana då - när jag nerkladdad av trycksvärta, kämpade med den första
omslagsbilden till vår årsskrift – att det skulle bli fler åren framöver.
Det var en flock med starar, som jag med tungan rätt i mun, skurit ut i linoleum.
Stararnas fantastiska förmåga att synkronisera sin konstfulla flykt har alltid fascinerat
mig. Nu höll ynkans sextiofem fåglar på att ta död på min övertygelse om att fågelskådning var den bästa hobby man kunde ha.
Det var tyvärr inte bara linoleummallen som svärtades av trycksvärtan. Jag kan
förstå varför läraren i reklam förskräckt stängde dörren till det rum där jag, svart som
sot, sorterade ut de tryck som jag godkände och som nu skulle torka. Jag gick ju inte
ens på reklamlinjen. Vi på andra linjer på skolan blev portförbjudna ett helt år efter
denna incident.
Ja, ni som fortfarande har kvar årsskrifterna från åren 1968 och 1969 ska veta att
omslags- bilderna där är originaltryck.
Ett läsår går snabbt och jag blev en mycket god vän med läraren uppe på reklamavdelningen.
Själv studerade jag keramik i fyra år.
När det var dags för en ny årsskrift blev jag återigen tillfrågad om jag kunde göra
en ny bild.
Den förra hade ju blivit så bra. Jo, jag tackar jag!
Jag fick specialtillstånd att vistas i trycksalen.
Vis av föregående övningar skar jag ut bara fem flygande tranor (det var ju inte ett
dugg lättare).
Upplagan som jag godkände var betydligt mindre än de tryck som gick till papperskorgen.
Mina färdigheter att teckna hade nu genom daglig träning på skolan fått sig ett
uppsving. I fortsättningen när jag fick uppdraget, att göra en omslagsbild, kändes det
naturligt att skippa den ädla konsten att skära i linoleum och det kladdiga arbetet som
följde varje bild. Tusch var renare tyckte jag. Dessutom gick det nu att på ett smidigare sätt göra hur många kopior som helst utan att behöva genomgå en tvagning från
topp till tå efter utfört arbete.
På den tredje omslagsbilden kan man drömma sig tillbaka till de förtrollande stunderna då orrarnas kutter genljudit utanför kojan där man förväntansfullt suttit och
väntat på deras välkända läten.
26
År 1972 kunde jag med glädje låta en duktig tecknare i VOK få göra omslagsbilden.
Nils-Erik Elg hade året som gått haft en kalanderlärka- en ny art för Sverige- hemma
hos sig i Näshult. En genomgående beskrivning av observationen finns i den årsskriften som självfallet skulle prydas av ”Nennes” egen teckning. Han återkommer med
ytterligare omslagsbilder 1974 och 1977 där han också visar sin stora skicklighet som
tecknare även inne i årsskriften.
År 1975 hade VOK sitt 25-årsjubileum. Då gjorde jag det lätt för mig. Vårt klubbmärke fick pryda vår årsskrift.
Fram till 1979 hade vår årsskrift stencilerats upp i A4 format. Medlemsantalet var
då 55 och en pilgrimsfalk tecknad i tusch och blyerts avslutade den epoken. Nu bestämdes att ett nytt format på nästa årsskrift var nödvändigt och framför allt smidigare
att distribueras även till andra intresserade utanför klubben. Det blev - ”en vit stork
som hade observerats i Varhester strax norr om Nävelsjö den 15 juni (muntligt till
JN)”- som blev inspiration till omslaget för ”Fåglar i Vetlandatrakten”år 1980. Med
hjälp av tusch som jag laverade (målade tunt) i olika svartvita nyanser fick jag fram
bilden. Jag försökte nu att göra teckningar på den intressantaste observationen som
gjorts under föregående år och som redovisades i årsskriften.
Förra årets bild på havsörnen är dock en egen upplevelse som jag gjorde vid Strömmahult. I årets bild vill jag framhålla pilfinkens otroliga skönhet.
27
Det har varit otroligt lärorikt att under dessa år ha fått förmånen att teckna alla
dessa fåglar. Jag har ju varit tvungen att studera hur de verkligen ser ut i olika perspektiv och i olika dräkter. Dessutom transponera det hela till svart/vitt. Hur observerades fågeln i fråga? Jag vill ju ha fram den miljö där fågeln sågs.
När jag väl har bestämt mig för hur bilden ska se ut tar det dock sin tid att framställa den. Det är visserligen inte så kladdigt nu som då tekniken var en annan. Blyerts och tusch är betydligt lättare att handskas med. Fast, papperskorgen är nog lika
stor nu, som då de första ”verken” framställdes.
Dessutom så är jag betydligt kräsnare nu än då.
Sedan 1968-2013 har jag varje år tränat på att få en duglig bild till vår årsskrift.
Fyrtiofem år!
”Det är ju inte klokt”!
Nu får vi inte glömma ”Nenne” som avlöste mig tre gånger under denna tiden,
med sina fina teckningar.
Mina taffliga linoleumsnitt de första åren i ”Fåglar i Vetlandatrakten´s” historia blev ”fröet” till en lång räcka av tecknade bilder. Betydligt fler än vad jag önskade då jag, svart
som en sotare, handvevade tryckvalsen i gamla Konstindustriskolan i Göteborg.
Bruno Helgesson
28
Blir pilfinken sista omslagsbilden på våra tryckta årsböcker?
Foto: Sören Carlsson
De första årsskrifterna var i A4 format.
29
Fenologirekord i Vetlanda Kommun
Tommy Carlström
Eller enkelt uttryckt när kommer flyttfåglarna till oss på våren eller flyttar på hösten.
Jag har på nytt tagit fram statistik från svalan, nu för 2012, och lagt till mina tidigare
år 2002-2011. En vår gör ingen sommar brukar man ju säga, men jag kan konstatera
att våra flyttfåglar kommer tillbaka tidigare och tidigare. Av de 20 arter jag valt ut så
kom 15 arter tillbaka tidigare än mediandatum för de 11 åren.
Det blev tre nya fenologirekord under våren:
Storspov hade Janne Morge redan den 17 mars på Nävelsjön, område 6, nytt rekord
med 12 dagar.
Fisktärnan kom till Skirösjön den 14 april, Sören Carlsson hittade den i kikaren och
det var rekord med 8 dagar.
Rosenfinken kom till Nävelsjön redan den 16 maj, Jag själv hade en sjungande hane i
gammalt välkänt revir, rekord med 2 dagar.
Fenologirekord i Vetlanda kommun, svalan 2002-2012
Första observationen under våren
Art
Rekorddatum
Mediandatum
Storlom
2004-03-26
31/3
Skedand
2010-03-25
17/4
Brun kärrhök
2008-03-15
29/3
Fiskgjuse
2007-03-30
30/3
Trana
2008-02-11
16/3
Tofsvipa
2008-02-09
7/3
Enkelbeckasin
2008-03-16
27/3
Storspov
2012-03-17
1/4
Skogssnäppa
2007-03-20
25/3
Drillsnäppa
2005-03-31
20/4
Fisktärna
2012-04-14
24/4
Ringduva
2007-01-21
8/3
Gök
2006-04-28
5/5
Sånglärka
2008-02-09
10/3
Svartvit flugsnappare
2011-04-21
25/4
Sädesärla
2010-03-24
27/3
Stenskvätta
2003-03-31
6/4
Lövsångare
2009-04-12
20/4
Törnskata
2010-05-05
12/5
Rosenfink
2012-05-16
24/5
30
2012
2012-03-27
2012-04-20
2012-03-22
2012-04-02
2012-03-12
2012-02-24
2012-03-23
2012-03-17
2012-03-21
2012-04-18
2012-04-14
2012-01-21
2012-05-02
2012-02-25
2012-04-24
2012-03-28
2012-04-12
2012-04-21
2012-05-06
2012-05-16
Fenologi, hösten
Jag lovade i förra numret av Fåglar i Vetlandatrakten att göra en sammanställning av
motsvarande fenologirekord för hösten. Jag upptäckte ganska snart att det inte är lika
lätt att få bra indata under hösten. Vi tenderar att rapportera vanliga arter mera sällan
denna årstid och har mindre koll på när våra fåglar brukar flytta söderut. I vart fall
blir det mindre antal rapporter och följaktligen dålig statistisk säkerhet i rapporten.
Några mediandatum innehåller därför få år med rapporter under hösten aug - dec.
Men ett löfte är ett löfte :-)
En art var jag tvungen att utelämna, då senaste obsen av rosenfink är 2005-07-05,
direkt under häckningstiden i juli månad alltså. Vilket väl i och för sig visar att denna
fågel egentligen bara observeras, oftast med sång innan och under häckningstiden.
När den sedan tystnar blir den väldigt anonym.
En enda art slog "höstrekord" och det var den svartvite. Tommy Merkert hade den
hos sig i Norhagen under tomtskådning den 8/9.
Fenologirekord i Vetlanda kommun, svalan 2002-2012
Sista observationen under hösten
Art
Rekorddatum
Mediandatum
Storlom
2010-11-07
23/10
Skedand
2004-10-24
13/9
Fiskgjuse
2006-10-01
18/9
Brun kärrhök
2011-10-17
26/9
Trana
2011-11-06
14/10
Tofsvipa
2003-11-29
6/11
Enkelbeckasin
2010-11-14
20/10
Storspov
2005-08-18
10/8
Skogssnäppa
2010-09-13
9/8
Drillsnäppa
2008-09-07
29/8
Fisktärna
2007-10-01
17/9
Ringduva
2011-12-03
3/11
Gök
2010-09-18
1/9
Sånglärka
2009-11-16
5/11
Svartvit flugsnappare
2012-09-08
29/8
Sädesärla
2003-11-14
18/10
Stenskvätta
2011-10-19
2/10
Lövsångare
2004-10-24
20/9
Törnskata
2006-09-18
8/9
Rosenfink
31
2012
2012-10-10
2012-09-13
2012-08-28
2012-09-16
2012-10-23
2012-11-29
2012-10-12
2012-07-13
2012-07-14
2012-09-02
2012-08-25
2012-10-23
2012-09-01
2012-11-04
2012-09-08
2012-09-30
2012-10-02
2012-09-09
2012-08-21
Hur det började…
tidigt 60-tal
Roland Westring
En tidig favoritfågel var rödhaken
Som fågelskådare har du väl fått frågan: Varför är du egentligen intresserad av just fåglar och när och varför började du med detta intresse?
Det brukar inte vara så där jätteenkelt att svara på en sådan fråga.
I mitt fall tror jag det är en del i mitt samlarintresse. Alla människor är i
egentligen samlare. Det finns ju i generna. Våra förfäder samlade mat
för att överleva kärvare tider. Vi fågelskådare samlar observationer på
antingen ovanliga fåglar eller vilka fåglar som häckar i trädgårdens holkar
bara som några exempel.
Mina första anteckningar som bara handlar om fåglar är från 1960. Jag
har alltid gillat att skriva och rita i anteckningsböcker men sen datorn
dök upp har det nu blivit mer sällan tyvärr. Men det är en höjdpunkt att
ta fram de gamla slitna böckerna från 60-talet nu alltså mer än ett halvsekel gamla.
Min pappa var allmänt naturintresserad även om det mest handlade om
fiske. Han köpte hur som helst en kikare 7x50, som jag lade beslag på .
Jag kommer ihåg doften av konstläder och minns fodralets inredning i
röd sammet.
Men den som inspirerade och uppmuntrade mitt naturintresse var min
scoutledare i SMU-scout i Virserum. Han hette Torkel Lindvall, som lade
ner otroligt mycket jobb med utflykter och friluftsliv med ett 20-tal livliga pojkar i 10-14 årsåldern. Jag glömmer inte vår lägereldar, ”stor manliten eld” blev istället liten man stor eld!
Jag kommer ihåg när han visade mig och min lika intresserade kamrat,
Torbjörn Oscarsson, ett bofinksbo i en enbuske. Detta bo bevakade vi
ända tills ungarna lämnade boet.
32
I min första anteckningsbok, som är ett hophäftat alster i ca A5 format
finns anteckningar om vilka fågelbon jag hittade under året, artkort med
hur många ägg, boets höjd mm. Här finns också anteckningar om flyttfåglars ankomst med mycket exakta noteringar t ex ladusvala 24 april
kl.12.30 ”vid kiosken, på en stolpe”.
Fr o m 1961 blev kvalitén bättre på anteckningsboken då jag investerade i
en klassisk svart anteckningsbok, som sedan blev en för varje år. Här
finns också en sida med ovanliga fåglar (och djur) sedda under året. Här
noteras min första älg, nötkråka och stjärtmes. Den 3 jan sågs också en
lavskrika, som jag några år senare ansåg som en osannolik observation!
Här finns också ett uppslag med bilder på fågelägg. Dessa bilder hade jag
klippt ut från Brehms fågelböcker, referensbok på folkbiblioteket i Virserum! Men brottet är väl nu preskriberat (om det nu upptäcktes). Att
jag vågade, bibliotekarie var vår stränge magister i folkskolan.
Nu startar mitt första projekt som var ett holkprojekt som pågick från
1960 och några år framåt. Varje säsong avslutades med en summering av
vilka arter som häckat, hur många procent av holkarna som var bebodda.
För varje år gjordes nya holkar och som mest hade jag 150 holkar att
hålla koll på.
Jag har anteckningar från matningsfrekvens hos holkhäckarna. Jag brukade sitta 45 min och anteckna hur många gånger fåglarna matade; 31
maj 1962 holk 3 TALGOXE kl. 6.30 – 7.15: 113 matningar i medeltal 3,4
min mellan matningarna. Härligt med statistik!
I slutet av juni 1962 cyklade jag och Torbjörn till Ottenby på Öland. En
sträcka på ca 140 km. Ingen lättviktareutrustning precis; på pakethållarna fanns ett Petre´biltält som måsta ha vägt 25 kg + tunga vaddsovsäckar. Jag minns att vi tältade vid Sibyllas stuga. Här fanns inga stängsel
och det var grusväg till Näsby där vi provianterade.
Robert von Schoultz visade oss kornknarrungar; små kolsvarta saker. Vi
köpte våfflor på kungsgården och ute på udden kunde man inhandla en
glassbåt i kiosken för 1kr.
Jag noterade 14 nya arter, kommer ihåg skärfläcka och jorduggla som
extra roliga observationer. Samma år gick jag med i SOF och har varit
medlem där sedan dess. Medlemstidningen Vår Fågelvärld hade ett ganska påvert utseende om man jämför med dagens glättiga VF. Jag samlade
33
och arkiverade dessa skrifter länge. Dessutom gick jag igenom alla artiklar och katalogiserade dessa i ett kartotek, Jag älskar som sagt att samla och sortera.
(Men när mängden tidskrifter, inte bara VF utan tidskrifter från nästan
hela Sverige + British birds, började växa alltför kraftigt tog jag för
några år sen ett svårt beslut: till pappersinsamlingen! och nu sparar jag
bara de tre sista årgångarna för att få rum med allt annat jag samlar på!)
Tillbaka till det (för många) ljuva 60-talet. 1962 började jag skriva min
första fågeldagbok med anteckningar från exkursioner till enklare observationer. Exkursionsanteckningarna blev så småningom mkt fylliga och
fulla med detaljer.
När jag idag läser dessa böcker med anteckningar som gjordes för ca
50 (!) år sedan kan jag exakt komma ihåg händelserna.
De senaste åren har antecknandet blivit allt knapphändigare; artlistor
från ngn resa eller exkursion eller torftiga rapporter till Svalan. Men sådan har utvecklingen blivit, för tid finns det men den tiden tas nu till
surfning på allt som finns på nätet – men till detta vill jag återkomma till
någon annan gång.
Jag blev tidigt fascinerad av fåglarnas sång och övriga läten. Jag brukar
säga att fågelskådning är 75% att lyssna och resten visuellt skådande
(gäller kanske inte under vinterhalvåret!)
1962 införskaffade jag en bärbar bandspelare av märket Philips. Apparaten såg ut som en transistorradio med de små banden på ovandelen. Pris
450 kr, vilket var en ansenlig summa 1962.
Ljudkvalitén var relativt hyfsad, med den enkla mikrofon som medföljde.
Bandhastigheten var 4,75 cm/s.
1964 hade jag spelat in ljud från 36 olika arter. Alla inspelningar noga antecknade. Bland de inspelade arter kan nämnas nattskärra, näktergal och
småfläckig sumphöna. Problemet vid inspelningarna var att jag måste
komma tillräckligt nära för att mikrofonen skulle få in ljudet. Det blev
mycket smygande och hasande i buskarna. Men spännande var det sen att
lyssna på inspelningarna.
Banden finns förstås kvar men bandspelaren har gått hädan. Det finns
många sätt att lära in fågelsång. Det mest effektiva var att om man hörde ett nytt läte, smyga sig på fågeln, få in den i kikaren och på så sätt
34
artbestämma sångaren.
Ett jobbigt sätt men man glömde
inte sången efter en sådan procedur!
Den person som ändå betydde mest
för min utveckling som ung fågelskådare var Bertil Höglind från Virserum. Han var ledare för en studiecirkel i fågelkännedom runt 1963
tror jag att det var. Både Torbjörn
och jag anmälde oss förstås. Där
Min favoritsångare
lärde vi känna flera gubbar (tyckte
vi då) bl a Ebbe Knutsson, som jag senare har umgåtts mycket med i ornitologiska sammanhang.
Bertil tog oss med till nya fågellokaler och vi fick följa med på tjäderspel, en höjdarupplevelse för oss luar. Han ringde alltid om han sett något
intressant och på så sätt blev jag bekant med både rosenfink och svart
rödstjärt 1965.
På sommarloven jobbade jag på Virserums bryggeri (känt för sin goda enbärsdricka). Det blev mycket åkande i bryggeribilarna till hushållen i Virserum Järnforsen, Kvillsfors och Åseda. För att ha något att göra när
man inte sprang med drickakorgen och enbärskuttingarna passade jag på
att lära mig de flesta svenska fågelarternas latinska och engelska namn!
Den kunskapen har jag haft stor nytta av senare i livet. Det roliga var att
även en av drickachaufförerna tycket att det var kul och lärde sig de lite
speciella namnen som t ex Bubo bubo och Grus grus.
Till och med 1965 hade jag sett 157 arter ”säkra” stod det inom parentes. Det fanns också 3 osäkra. Vilka dessa var framgår inte riktigt.
Här slutar jag min berättelse, om andan faller på återkommer jag med en
fortsättning…
35
UPPLANDA 2012
Kenneth Petersson Börje Gustafsson
Vid vinterns holktillverkning i Parkförvaltningens lokaler vid Upplanda gård,
avsattes visst utrymme för produktion
av knipholkar. Byggmaterialet var återanvänd formplywood med invändigt
applicerade klätterribbor för knipungarna. Holkarna placerades sedan ut i Upplandaområdet, två längs Emåns strand
och tre i olika positioner i närheten av
reningsverkets dammar.
Det lilla tornet på områdets södra sida hade fått svår slagsida vid en höststorm, när
trädet det förankrats i föll för blåsten. Med hjälp av såg, diverse spel och skruvdragare kom det på rätt köl en kulen marsdag och fick sedan, när solen och värmen återvänt i maj, en duvning av ”Peterssons blandning”, det vill säga en mix av linolja och
terpentin.
Den 6 maj var tornet samlingsplatsen vid Fågelskådningens Dag. Ett 15-tal personer
kunde då skåda av området under sakkunnig ledning av jourhavande guider.
Rörhönan, sothönan och viggen häckade i dammarna och fick ut ungar. Vitkindad
gås, tallbit och vattenrall sågs i området, vilket innebär att antalet observerade arter
nu är uppe i 155. Lärkfalkarnas frekventa sländjakt över dammarna indikerar häckning i området, men den exakta placeringen av boet är inte känt. Deras jaktteknik,
när de i flykten fångar sländorna med klorna, avvingar dem så att sländvingarna glittrande singlar ned mot vattenytan i solljuset och därefter flyttar dem till näbben, fascinerade och roade dock många skådare under häckningssäsongen.
Ringmärkningen i anslutning till tornet flöt på bra med Sussies hjälp, faktiskt så bra
att det blev nytt rekord för antal märkta individer. De flest förekommande arterna var
talgoxe med drygt 300 individer, blåmes med drygt 100 och, vilket var lite speciellt,
domherre med 140 individer. Av de lite mer ovanliga nätfångsterna bör nämnas en
varfågel, för övrigt den tredje märkta totalt i Vetlanda, och en stenknäck.
Ansvarade också för att övervintrande fåglar haft något att äta. Stort arbete lades under hösten ned på att arrangera serveringen av en nedlagd vildsvinsgalt på ett för
36
aktuella arter tilltalande och lockande sätt. Detta visade sig vara en utmaning av klass, men lyckades väl
vad det gällde hackspettarnas del av
bytet. På trädstammar anbringade
vildsvinsskinn, med späcksidan ut,
synes vara något av en oemotståelig
lockelse för en något svulten större
hackspett. Hackspettarnas oreserverade intresse för skinnen innebar
också att sju större hackspettar kunde snärjas i
närliggande nät och ringmärkas. Rovfåglarna var
däremot ytterst skeptiska till menyn.
Vegetationen på marken kring dammarna slogs i
vanlig ordning under sensommaren och tillhörande rotsystemen harvades upp. Detta underlättar ju
inte för promenerande runt dammarna, men skulle
kunna innebära en möjlighet att skapa slänter med
rätt lutning vid dammavallarna, så att stränderna
blev bättre lämpade för vadare.
Bilder: Vyer från lilla tornet och sothöna med
ungar. Foto: Börje Gustafsson.
37
Bodasjön 2012
Ulf Åkesson
Då var det åter dags att försöka göra en sammanställning för observationerna i Bodasjön. Under 2012 fanns ingen ny rapport inskriven i tornets liggare, utan all information kommer från Svalan.
Antalet loggade besök i Bodasjön under 2012 var 105 st, vilket är det högsta antalet
sedan jag började räkna. Flera nya namn har också noterats.
Antal besök under de senaste
åren:
År
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
Besök
97
82
55
49
67
72
79
84
77
64
71
61
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Det totala antalet arter som
noterats under perioden
1990 – 2012 vid Bodasjön är
174 stycken.
52
33
95
97
90
73
112
95
67
76
105
Årsvis är antalet observerade
arter följande:
År
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
38
Arter
98
87
80
84
80
88
102
105
94
89
93
91
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
79
70
80
114
108
99
89
104
91
88
86
Som vanligt har jag tagit fram numerären för de arter som jag anser representerar
lokalen. Dessa arter som följts upp under ett antal år är Knölsvan, Sångsvan, Kanadagås, Knipa, Vigg, Gräsand, Storskrake och Skrattmås.
Sångsvan Största antal
Knölsvan Största antal
År
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Antal
18
33
33
26
34
23
32
46
57
40
40
20
25
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
20
27
21
55
13
33
37
14
21
35
År
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Kanadagås Största antal
År
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
Antal
48
82
58
68
75
70
58
145
180
49
45
50
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
56
125
62
45
100
49
140
80
12
25
22
Antal
32
15
26
5
7
90
8
92
140
10
24
43
3
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2
10
6
130
9
9
9
11
28
37
Knipa Största antal
År
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
39
Antal
100
150
100
100
75
150
90
172
141
149
260
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
100
90
100
55
50
100
32
50
100
94
90
150
Vigg Största antal
År
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Antal
50
85
55
53
14
45
98
98
170
80
130
200
106
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
45
70
66
150
150
150
70
60
52
95
Vigghona med ungar.
Foto: Emma Carlström
Gräsand Största antal
År
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
Antal
170
240
153
47
57
200
53
171
43
62
40
50
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Storskrake Största antal
55
18
300
40
100
34
70
50
26
25
35
Storskrake
År
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
40
Antal
95
110
70
100
130
220
158
200
83
146
120
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
85
89
110
150
100
125
100
100
50
100
61
Skrattmås
Ingen notering om ungfåglar finns.
År
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Antal
500
1400
1000
2500
2500
2500
2528
1600
1000
390
750
400
500
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Sothöna:
600
620
330
550
800
800
700
620
225
330
År
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
Antal
4
32
4
3
8
29
26
108
75
78
20
2
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
0
2
0
3
4
4
1
1
1
2
0
Storlom Under året rapporterades 2 exemplar som mest, inga noteringar om
ungfåglar finns.
Gråhäger har rapporterats med endast 5 exemplar.
Storskarv noteras till 225 exemplar.
Havsörn har rapporterats ett flertal gånger.
41
Nävelsjön 2012
Tommy Carlström
Ännu ett år har rullat förbi, men ni tar väl vara på dagen.
Några minnen från 2012 tål att förmedlas.
Område 6
Att ströva omkring på område 6 nere vid Tjurken en tidig vårmorgon är att ta vara på
dagen. Redan när man parkerat bilen uppe vid Sjövik möts man av intensiv fågelsång. På vägen ner födosöker dubbeltrasten på fälten och rödvingetrasten sjunger
som aldrig förr. När man kommer till skogen hörs det karaktäristiska lätet som spillkråkan har när den flyger iväg och tofsmesen brukar finnas här i den täta granskogen.
Dimman som legat tät under morgonen börjar skingra sig och nu har solen varit uppe
en timma.
Nere från ån hörs några kvarvarande sångsvanar trots att vi är framme i slutet av
april. De borde väl varit uppe på häckningsplats nu? Men kanske tillhör de den nordliga populationen som häckar norr om polcirkeln och där har isarna inte gått upp i de
små tjärnarna där de bygger sina bon vid kanten. Skogssnäpporna har varit på plats
länge nu, de kommer tidigt på våren och markerar sina revir med sång och flyktlek.
De har bildat par nu men väntar ytterligare några dagar innan de lägger sina fyra ägg.
Visste ni det att nästan alla vadarfåglar lägger fyra ägg från de största spovarna till
tringa och calidris.. Undantagen är bla strandskata.
Rågsjötornet
Vi är flera som står på plats i Rågsjötornet en kväll i början av maj och lyssnar intensivt. Flera enkelbeckasiner flyger runt i sin dans mot himmeln. Men vi väntar på
dvärgen. Några krickor hörs bort mot ån och en morkulla drar över skogskanten. Det
mörknar alltmer och nu tycker vi att vi hör klapprande hovslag av en galopperande
häst över en träbro. Och visst, det är så Rosenberg beskriver den säregna dvärgbeckasinens sång, inte någon annan lik.
Emån
Så är vi framme i mitten av maj, närmare bestämt den 16 maj. Jag åker ut en runda
till Nävelsjön på vinst eller förlust, det är lite tidigt för rosenfinken. Jag har under
många år gjort en linjetaxering utefter Emån just på jakt efter revirhävdande rosenfink. Som mest har jag haft tre revir av denna rara art i området. En grå flugsnappare
varnar efter några hundra meter, den är inte så kräsen när det gäller bobyggnad. det
räcker med lite tak över huvudet så den inte blir blöt annars kan den häcka ofta i nischer som finns i trädklykor, trädstammar, gärdsgårdar eller på en bjälke. Den hämtar
sedan mossa och strån och fodrar med rottrådar och fjädrar.
42
Men ... hör jag inte rosenfinkens
sång, jovisst. Denna försiktiga
vissling efter en snygg tjej tycker
jag är härlig, också den helt
skiljd från alla övriga fågelsånger
och enkel att känna igen. Den
sitter högt i ett gammalt torrträd
höjer näbben mot skyn och visslar om och om igen. Det är en
gammal utfärgad hane med karminrött huvud. han har nog mött
mig här med sång tidigare år tänker jag. Välkommen, och allt har
gått bra på resan tillbaka från
Afrika frågar jag.
Rosenfink
Foto: K Abel
Nävelsjöstugan
Det är tidig höst och vi står vid våran klubbstuga, vi väntar på rovfågelsträck, klockan börjar dra sig framåt nio. Några morgonpigga sparvhökar har lite lojt dragit mot
söder, inte i termik utan aktiv lågsniff över mossen. Dags för första kaffekoppen och
en äggmacka. Smakar alltid lika gott och särskilt när man kan följa en adult kärrhökshane som födosökt hela morgonen ute på området, men vi har inte sett några
indikationer på häckning i år. Så börjar de första ormvråkarna komma upp och söka
efter luftströmmar som bär dem uppåt. Det är ännu lite tidigt på dagen och eftersom
det är kylslaget så hittar de ingen bra termik och de går ner igen. Flera koppar senare
så går det både ormvråkar och två bivråkar mot söder och nu har de hittat termik. Bivråkarnas lätt neråtböjda vingar avslöjar arten mot ormvråkarnas uppåtböjda. Det
finns ju naturligtvis ytterligare karaktärer. Att bivråken kommer sent i maj och flyttar
redan i augusti-september och på den tiden hinner få ut ett par välnärda ungar som
även de kan flytta söderut är otroligt. Några hektiska sommarmånader får man förmoda.
Att på detta enkla sätt följa naturens och fåglarnas ankomst och flyttning under året i
ett område som Nävelsjön är ett privilegium. Dessutom finns det historik som förpliktigar från denna plats när det gäller fågelräkning. Få områden i Sverige har löpande haft räkning varje år av fåglar, ringmärkning, revirkartering osv sedan början av
50-talet. Området har tyvärr under åren försämrats, sett ur fåglarnas perspektiv, i vart
fall när det gäller artrikedom. Men det går fortfarande att hitta pärlor här varje år det
lovar jag.
43
Standardruttinventering 2012, 06FZC
Tommy Carlström (TCm)
Efter att Lars Johan Johansson hade gjort "vår" standartdruttinventering i fyra år fick
jag frågan om jag kunde tänka mig att ta över vår enda ruta i Vetlanda kommun.
Självklart var svaret ja, jag tycker inventeringar är roliga och lärorika.
Att se långsiktiga förändringar i vår natur är ett viktigt beslutsunderlag i många olika
naturvårdsärenden. Sedan 1975 har fågelövervakningen utförts genom valfria punkttaxeringar över Sverige. Men fördelningen över landet blev väldigt skev och de utfördes främst där ornitologerna fanns boende. Alltså ingen statistik som man kunde
använda och överföra till hela riket.
Så 1996 beslutade man att fastställa helt fasta punkt-linjetaxeringar med ett rutnät
över hela Sverige, med 4 mils lucka. Därmed kunde man få en bättre och säkrare
övervakning som överensstämde med hela landets olika naturtyper och biotoper. Vår
ruta (06FZC) ligger väster om Lindåssjön alltså en ruta på 4 kvadratkilometer som
man går runt, totalt 8 km. Inventeringen ska alltid ske någon gång under tiden 20
maj - 10 juni och den kallas även häckfågeltaxering Starten sker här i Götaland vid
klockan 04:00 plus/minus 30 minuter. Så man måste vara morgonpigg.
Under min första inventering som höll på över 5 timmar hittade jag 54 olika arter och
535 individer. Därutöver var det första året som även däggdjur räknades så det blev
tre rådjur, två älgar och en ekorre också :-) Allt bokförs extremt noggrant efter en
fastställd metodik. Punkter och linjer för sig.
Det är svårt att förmedla känslan att en tidig solig vårmorgon sakta ta sig genom obanad terräng med kompass och samtidigt lyssna noga, fastställa art, räkna individer.
Men jag fullkomligt älskar det. Om ni visste vilken fågelsång, det blir en heltäckande
matta av ljud, nästan rörigt av mängden, och svårigheten att artbestämma och inte
räkna för många individer som rör sig i biotopen framför och runt där man går. Rutan
är ganska varierad för den inrymmer många olika biotoper, både gammelskog, planteringar, hagmarker, ängar, betesmarker, buskmarker, mossar, kalhyggen, branta
bergväggar :-), sjöar, bäckar och gölar.
Det är ju inga rariteter precis som man råkar på ute i skogen, men mängden är det
intressantaste. För att nämna några arter kan jag väl ta fullt pumpande storlom i
Lindåssjön, orrkutter på en mosse, kraftigt varnande törnskatepar på ett hygge. Vanligaste arterna var bofink med 66 individer följd av ringduva med 54.
44
Av sångarna hade jag gott om svarthätta och lövsångare, sex trädgårdssångare och en
grönsångare. Hackspettar finns det en hel del i denna ruta, sex större hackspett, fyra
spillkråkor och 3 gröngölingar.
I just löve it, och ser fram emot maj i år.
Tommy Carlström (TCm)
Gott om svarthätta och lövsångare, men ingen mindre hackspett än.
Foto: Svarthätta J Jokinen Foto: Lövsångare K Alpgåd
Foto: Mindre hackspett Tomas Claesson
45
En dag i Kristianstads Vattenrike
Sussie Nielsen
Vi var ett glatt gäng på 14 stycken från Vetlanda Ornitologiska Klubb
som hade en heldag med skådning i Kristianstads Vattenrike lördagen
den 12 maj. Dagen började tidigt med samling klockan 5 på morgonen
för samåkning. På vägen ner sa jag i ett svagt ögonblick att jag kunde
föra bok över de fåglar vi såg under dagen och det blev en del. När vi
kom fram vid 8-tiden möttes vi av vår guide för dagen, Evert Walfridsson, vid Naturum.
Vi började lite lätt med en Pilgrimsfalk i holken på vattentornet. Vi
visste att hon hade 3 ungar, så det var bara att vänta en liten stund, så
kom hanen med mat åt henne. Sen gick vi en liten bit och så kom nästa höjdpunkt - Pungmesbo. Vi fick leta länge och väl innan vi fick syn
på det väl kamouflerade boet, men det var det värt. Vi hade också turen och få både se och höra den lite exotiska fågeln. Samtidigt som vi
tittar efter boet hör vi en massa fågelsång runt omkring oss, bland annat Näktergal, Gräshoppsångare och Fasan, bara för att nämna några.
Efter en välsmakande medhavd frukost, åkte vi sedan till Herculesområdet, ett varierande landskap med öppna ängar, vidsträckta vassar,
videsnår och många dammar. Under den 3 km långa vandringen fick vi
underbara fågel- och naturupplevelser. Bland annat fick vi se alla 3 arterna av svalor, cirka 20 stycken, flyga över dammarna tillsammans
med svarttärnan. En vit stork kom promenerande i ett dike, så den var
lite svår att se emellanåt, när den böjde ner huvudet, men alla lyckades få syn på den.
Färden fortsatte till Håslövs ängar, där vi fick oss ett gott skratt, när vi
fick syn på 2 stycken rävar. Men det var något mystiskt med dem. De
stod kvar på samma ställe, men ändå rörde de på sig. Det tog en
46
Vokare i Vattenriket. Foto: Börje Gustfsson
stund, men sen förstod vi att de var konstgjorda. Att de rörde på sig
förklarades av den halva storm som blåste hela dagen. Nu började vi
bli hungriga och lite sönderblåsta, så det bestämdes, att nu var det
dags för lunch.
Efter en välbehövlig matstund, samlades vi åter vid Naturum, för att
sedan bege oss till Härlövs ängar för det sista passet av skådning. Här
syntes det verkligen att det är dåligt med vatten i området. Nästan
inget vatten på ängen så det har varit jättedåligt med vadare i området, men vi fick se en del fåglar ändå bland andra rödspov, gravand
och skedand. Nu trodde vi att vår dag var slut, men vår underbara guide hade ett ess i rockärmen. Han tog med oss till Karpalundsdammarna, ett undanskymt ställe med riktigt närskådande. Kanske inte så
många olika arter, men allt på nära håll, så man riktigt kunde studera
47
fåglarna, bland andra kärrhök, sothöns och gråhakedopping.
Efter en heldag ute i friska luften, började alla bli lite slitna av den hårda blåsten och det var dags att tänka på att åka hemåt. Efter en fikastund styrde vi färden hemåt och efter att ha summerat och kollat fick
vi ihop 85 observerade arter. Alla hade inte sett alla, men alla var jättenöjda med dagen.
Dagen fick 4 poäng av 5 möjliga bestämdes det enhälligt och det enda
minuset var den hårda blåsten, men alla hade bra kläder, så det var
ingen fara. På vägen hem fick vi i vår bil ett gott skratt strax innan Vetlanda. Vi fick syn på en fågel som satt i ett träd, förslagen haglade
duvhök, en uggla – nej, men vad var det? Vi vände tillbaka, vi måste ju
få veta - jo, en ringduva som satt och bröstade upp sig.
Som sagt var, får en bofink se ut hur som helst? Svaret är tydligen ja.
Ett stort tack till mina reskamrater och vår underbara guide, som gjorde vår skådardag oförglömlig.
Soliga hälsningar
Sussie
Hård blåst, men bra kläder.
Foto: Börje Gustafsson
48
PROJEKT BERGUV SMÅLAND UNDER 2012
Börje Gustafsson
Fokuserad blick under det första bärande vingslaget. Foto: Börje Gustafsson
Uvparet i Hjältaryd kläckte, för tredje året i rad, fram fyra ungar. Sämre gick det i
Sjöruda, där honan ruvade och kläckte fram en unge, som dock dog av okänd anledning i späd ålder.
Utfallet av häckningarna blev således fyra flygga och frisläppta ungar. Projektet hyser fortsatt två fertila par enligt följande;
Hos Roland Mattiasson sitter paret med en hona från 2001 och en hane från 2003.
Paret kläckte fram fyra ungar, två honor och två hanar. Honorna och en hane frisläpptes från voljären i början av augusti månad under aktiv medverkan av faddern,
Anders Tullberg med familj. Den kvarvarande hanen, faddrad av Jan Steinwall, frisläpptes från voljären i slutet av augusti månad i samband med sommarmötet.
Hos Hans Nyberg sitter paret med en hona kläckt 1996 och en hane kläckt 2003.
Paret häckade och honan kläckte fram en unge, som dog ganska omgående efter
kläckningen.
49
Samtliga 4 uvungar frisläpptes, vilket ger följande årsvisa fördelning av
utsläpp inklusive kända återfynd:
År
Hane
Hona
Åf. hane
Åf. hona
Överlevnad
1983-96
79
68
26
30
91
1997
3
6
1
0
8
1998
3
2
0
0
5
1999
0
4
0
1
3
2000
4
2
1
1
4
2001
2
2
0
1
3
2002
3
1
1
0
3
2003
1
3
1
0
3
2004
3
2
2
0
3
2005
0
2
0
1
1
2006
4
3
2
0
5
2007
3
1
0
1
3
2008
1
3
0
2
2
2009
3
2
0
0
5
2010
2
2
0
0
4
2011
3
4
0
0
7
2012
2
2
0
0
4
Totalt
116
109
34
37
154
50
Under 2012 rapporterades inga återfynd av berguv. Detta innebär att vi under de senaste fyra åren inte har fått in någon rapport om återfynd med dödlig utgång. Med
tanke på att vi inte kunnat konstatera några nya etablerade häckningar i området under samma period, är det svårt att dra några slutsatser av de uteblivna återfynden.
Tillgången på gnagare och tillgängligheten till maten har varierat under perioden.
Två vintrar med mycket snö och en bra gnagarsäsong 2012/2013 ger ingen entydig
bild av mattillgången. Är det kanske så att de i viss mån traditionella fyndplatserna
för uvarna, under kraftledningar och transformatorer, har fått mindre betydelse i och
med den omfattande förkabling av elnäten som skett under senare år? Betyder breddningen av siktgatorna längs med större vägar att uven lättare hinner undan om den
överraskas av en bil vid vägkanten när den kalasar på något påkört? Vad än anledningen till de minskande återfynden må vara, kan vi bara hoppas på att de indikerar
en positiv förändring i uvarnas livsmiljö.
Antalet rapporterade revir och häckningsförsök minskade dramatiskt 2012 i förhållande till 2011. Från Jönköpings och Kalmar län har 19 revir rapporterats och i 14 av
dessa påbörjades eller genomfördes häckningar. Totalt 12 pull har ringmärkts eller
iakttagits. Påfallande många kända revir var inte besatta under häckningssäsongen.
Skälen till att uvarna inte ens hävdade reviren eller påbörjade häckningar kan man
bara spekulera i, men brist på mat, och då i första hand gnagare, är naturligtvis en
rimlig spekulation.
Merparten av de rapporterade reviren och häckningarna finns i skärgården på ostkusten. Det är svårt att upptäcka ej tidigare kända häckningar i inlandets skogslandskap
och det finns sannolikt ett betydande mörkertal när det gäller uvetableringen där.
Sammanfattningsvis kan man nog konstatera, att de kraftiga variationer som förekommer från ett år till ett annat beträffande antalet konstaterade berguvsrevir, både
beror på hur aktiv inventeringen är och på faktiska variationer i berguvsstammen.
Det finns många exempel på hur ett berguvspar flyttar bobalens placering inom ett
revir från ett år till ett annat och därmed kanske undgår inventeraren. Etablerade par
ger heller inte mycket ljud från sig och blir därmed mycket svåra att lokalisera.
SOF:s arbete med att sammanställa och utvärdera artens ställning efter avslutat utplanteringsarbete är nu slutfört och avrapporterat. I rapporten, upprättad av Svensk
Naturförvaltning AB, konstaterar man att berguvsstammen återigen minskar efter det
att utplanteringen mer eller mindre upphört. Man konstaterar också att berguven är
en mycket svårinventerad art, men att det är oerhört viktigt att beståndet hålls under
uppsikt framöver, med tanke på det begränsade antal berguvar som faktiskt finns i
landet. Vidare påpekar man vikten av en sammanhållen uppföljning;
51
En ung hona på glid från
Hjältaryd.
Foto: Börje Gustafsson
Anders Tullberg med barnbarn
och fadderuv nummer 42.
Foto: Börje Gustafsson
52
”Hittills har flera olika grupper av intresserade ornitologer skapat egna system och
sätt att inventera. Tyvärr har detta medfört att många observationer inte kommer till
den nytta som det nattliga arbetet förtjänar. Det vore därför önskvärt att SOF organiserar sådana intressen så att all den möda som enskilda uvintresserade lägger ned kan
komma till användning på bästa möjliga sätt. Detta behöver inte innebära att man tar
ifrån de olika regionerna initiativet, utan bara att SOF organiserar hur arbetet kan
genomföras så att det går att få ut maximalt från de hårt förvärvade observationerna.
Det är också svårt att som intresserad ha den kompetens som behövs för att använda
olika analysmetoder och inventeringsupplägg. Detta är också något som SOF centralt
skulle kunna hålla samman och samtidigt stödja de regionala föreningarna.”
Rapportens bifogade diagram och tabeller ger en god överblick över uvpopulationens
utveckling över åren;
Antal berguvar
Antal berguvar
40
50
Skåne
35
45
Blekinge
40
30
35
25
30
20
25
20
15
15
10
10
5
5
0
1980
1985
1990
1995
2000
2005
0
1980
2010
Antal berguvar
Antal berguvar
120
160
Småland
1985
1990
1995
2000
2005
2010
Bohus län
140
100
120
80
100
80
60
60
40
40
20
0
1965
20
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
0
1985
2010
1990
1995
2000
2005
2010
Figur 4A. Populationsutveckling för berguv i områden i Götaland där tillräckliga
data finns för att man skall kunna göra en analys. Ringar = uppskattat antal berguvar
vid inventeringar, Staplar = antal utsatta berguvar. Linjen visar populationsutvecklingen enligt den modell som bäst överensstämmer med inventeringsdata och som tar
hänsyn hur antalet utsläppta berguvar påverkar populationsstorleken med ett års tidsfördröjning (se under ”metoder”).
53
Tab.1: Uppskattat antal besatta revir av berguv i Sverige vid riksinventeringar som
gjorts sedan 1943.
Område
1943-48 1965
1975
1985
1995
1999
2009
Götaland
68
56
56
136
194
310
232
Svealand
94
28
78
50
93
156
107
Norrland
293
91
57
48
101
147
51
Hela Sv.
455
175
191
234
388
613
390
Så långt rapporten, som inte ges en allmän spridning, men som finns hos undertecknad samordnare för den som är intresserad.
Om man skall uppnå kontinuitet i uppföljningen av berguvspopulationens utveckling, borde en riksinventering genomföras något av åren 2015 – 2019. Främsta förutsättningen för att det skall vara möjligt att genomföra en sådan är, att SOF tar initiativet och att man då i god tid före inventeringen fastställer och distribuerar den
metodik som skall användas. Här kan föreliggande rapport bidra med lämplig metodik och riktlinjer för hur samordning av inventeringen skall ske.
Projektet Berguv Småland är ett projekt under avveckling och inga nya avelsuvar
kommer att tillföras projektet. Vid ett eventuellt frånfall av en avelsuv i ett par,
kommer den kvarvarande uven, om detta bedöms vara möjligt, att frisläppas.
Ringmärkning av berguv sker fortsatt enligt följande områdesindelning;
För Jönköpings län gäller att all ringmärkning av berguv sköts av Mats Alderus
(Värnamo, Vaggeryd, Gislaved, Gnosjö och Hylte kommuner), Mats Thorin
(Jönköping, Aneby och Tranås kommuner) samt Lars Johan Johansson (Nässjö, Eksjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner).
I Kalmar län ringmärker Tommy Larsson, Granholmsgatan 8, 572 40 Oskarshamn
alla berguvar som hanteras av projektet.
För projektet Berguv Småland
Börje Gustafsson
Projektsamordnare
54
Inventering Nattskärra Hagasjöområdet 2012.
Knut E. Axelsson
Kort historik
Det har varit känt att Nattskärra har funnits i området sedan början av 1900-talet.
Själv har jag hört Nattskärror i området sedan slutet av 50-talet och därefter under
både 60- 70- och 80 talet. Därefter blev de mer eller mindre bortglömda till år 2008
då SCn efter tips besökte området och kunde höra den spela.
Därefter har årliga besök gjorts av flera VOK:are och den har hörts med 3-4 spelande
ex vart år.
Eftersom Hagasjöområdet har varit den enda kända platsen för spelande Nattskärra i
Vetlanda kommun och då betydande förändringar var på gång med byggandet av
vindkraftverk i området skulle en mer ingående inventering ge oss en bättre kunskap
om antalet Nattskärror.
Inventering
Området har inventerats med bil under 11 nätter. Totalt har 25,5 tim använts och 82,5
mil har körts. Därtill besöktes området 2 gånger under dagsljus för att orientera mig.
Totalt har 26 spelande Nattskärror noterats. De tätaste reviren har varit S. och SO.
Hagasjön och efter Stenssjövägen där 8 spelande kunde höras den 27/5. KEA GL
KPn LPn.
Området kring verk 13, 14 och 17 på Niklas Larssons mark i Saxhult gav 7 spelande
skärror den 17/6.
Vid återbesök den 21/6 kunde 8 ex höras på samma område. KEA, KE.
Honornas antal är mera svårbedömt, men 4 ex har kunnat ses förbiflygande och genom hannarnas beteende har det indikerat närvaro av honor på ytterligare 5-6 spelplatser.
En försiktig bedömning är att antalet honor kan vara c:a 8-10 ex. (Som jämförelse
kan nämnas Urban Rundströms inventering och ringmärkning i Oskarshamn, Mönsterås och Högsby kommuner där han på en sträcka av en mil i Mönsterås kommun
hade 77 spelande hanar men endast 6 honor.)
Jämför man detta med Hagasjön skulle det betyda att det är relativt gott om honor
däruppe, men materialet är för tunt för att göra någon utvärdering av detta.
Ytterligare 2 Nattskärror har noterats på vägen Lemnhult - Milletorp. KEA.TM.
Jag ser det som ytterst angeläget att vi kan följa upp detta med nya inventeringar under de kommande åren och se om vindkraftverken påverkar Nattskärrorna negativt.
Personligen hyser jag goda förhoppningar att vi kan få fler fantastiska nätter i området under de kommande åren med spelande skärror.
55
Röda punkter markerar spelande nattskärra.
Övrigt.
Av andra arter som hörts och setts kan nämnas spelande Pärluggla den 20/5, Göken
har hörts med som mest 4 spelande samtidigt, dom flesta verkar vara söder om Hagasjön. Morkullan verkar också har en god stam i området, som mest sågs och hördes 6
ex den 20/6. Enkelbeckasiner syns oftast i området söder om Hagasjön. Storlom har
hörts från alla 4 “stora”sjöarna i området. Orre och Tjäder har setts en gång vardera
och Grävling har setts på 3 olikaplatser, den ena passerade endast en meter från mig.
Till slut får vi tacka Stena Renewable, Svevia och de privata markägarna som gett
oss tillträde till området under nätterna, utan Er medverkan hade denna inventering
inte varit möjlig. Tack också till de VOK:are som varit med och hjälpt till, det har
underlättat betydligt.
Vi får hoppas på fler underbara nätter till kommande år.
56
RINGMÄRKNING 2012
Lars Johan Johansson
Årets ringmärkning stannade på en så pass hög siffra som 2181 ex. vilket är den fjärde högsta årssumman. År 1989 (2369 ex.), 1990 (2279 ex.) och 1973 (2282 ex.) var
högre. 1989-1990 var holkmärkningen intensiv och 1973 fångades mängder av finkar
vid Klubbstugan i ryssjan och näten.
Ansvariga ringmärkare 2012 var i vanlig ordning RW, KPn och LJJ. I synnerhet
KPn var aktiv och det var inte många fröätare som kom undan i Upplanda utan att ha
fått en blänkande ring, exempelvis 154 DOMHERRAR! Sju ST.HACKSPETTAR
lockades bl.a. i nätet med hjälp av animalisk kost från uppspända vildsvinsskinn.
Nästan alla GRÖNFINKAR ringmärktes i KPn:s trädgård på Traktorgatan.
Ingen ny märkart tillkom men årets märkta VARFÅGEL, i Upplanda, tillhör inte
vanligheterna. 1974 resp. 1978 fångades 1 ex. men på vilken lokal har jag inte lyckats utröna.
Av årets 2181 ex. märkta var 717 (=33%) pull, därav 716 holkhäckare.
KATTUGGLORNA (8) ingick i två 4-kullar från Björkö resp. Bäckseda.
TORNSEGLARNA (2) häckade i Skirö, M.STRANDPIPAREN (1) i Nydalaområdet och kullarna av STARE, GÖKTYTA och GRÅ FLUGSNAPP. kom från S.
Solberga.
Pull-märkningen i övrigt utfördes i Snärle, Rösa, Upplanda, Landsbro, Nävelsjö, S.
Solberga, N.Sandsjö och Bodafors.
Pull-märkning:
TALGOXE
255
KATTUGGLA
8
SV.VIT FLUGSNAPP
248
GÖKTYTA
6
BLÅMES
122
GRÅ FLUGSNAPP
4
STARE
32
PILFINK
3
SVARTMES
16
TORNSEGLARE
2
NÖTVÄCKA
12
M. STRANDPIPARE
1
ENTITA
8
Inom BERGUV-projektet i Vetlanda blev det återigen en grann 4-kull, 2 honor
och 2 hanar som, efter vederbörlig måttagning, vägning och ringmärkning,
frisläpptes i augusti. Mer om uv i BG:s artikel.
57
NÖTVÄCKA tillkom som ny i listan ”över-tusen-märkta”. Sävsparv och bergfink
ligger närmast till att kandidera för en plats på listan.
"Över-tusen-märkta" - 2012 års märkning inom parentes:
TALGOXE
12565 (655)
LÖVSÅNGARE
1514 (46)
SV.VIT FLUGSNAPP.
9286 (275)
ENTITA
1442 (50)
BLÅMES
6052 (335)
DOMHERRE
1404 (164)
GRÖNFINK
4907 (158)
STARE
1067 (32)
BACKSVALA
3561 (0)
BOFINK
1043 (5)
GRÖNSISKA
1657 (133)
NÖTVÄCKA
1006 (36)
RÖDHAKE
1613 (29)
Ovanligare märkarter:
M.STRANDPIPARE
1
SÄVSÅNGARE
3
BERGUV
4
GRÖNSÅNGARE
1
KATTUGGLA
8
VARFÅGEL
1
TORNSEGLARE
2
STENKNÄCK
2
GÖKTYTA
6
LJJ sysslade återigen med CES-märkning under 12 morgnar i maj-augusti. 174 ex. av
26 arter ringmärktes. Andelen årsungar blev 44%. 11 egna kontroller från tidigare år
(2009-2011) gjordes samt kontroller av två Belgien-märkta RÖRSÅNGARE. Bland
de egna kontrollerna fascinerar ännu en gång LÖVSÅNGARE med sin lokaltrohet; 2
ex. ringmärkta vid Uppsjön 2009 kontrollerades 2012 för tredje året i rad.
Mycket ovanligt är att inte ett enda återfynd inrapporterades under 2012. Det kan naturligtvis tolkas på alla möjliga sätt vilket härmed överlåtes till läsaren att fundera
över. 47 egna kontroller, senare än 6 mån. från märkdagen, noterades. En STÖRRE
HACKSPETT och en ENTITA, vilka var inne på sitt minst 7:e levnadsår, förtjänar
ett extra omnämnande.
58
ÅTERFYND och KONTROLLER 2012
Sammanställningen som följer omfattar återfynd och kontroller, som inrapporterats
under 2012, avseende VOK:s ringmärkning. Medtagna egna kontroller är mer än 6
mån. räknat från märkningsdagen. Tidsintervallet mellan märkningsdag och återfyndsdag anges i klartext, t.ex. 2 år och 91 dagar. Avståndet mellan märk- och fyndplats anges i km.
Förkortningar och symboler
pull unge på häckplats, ej flygg eller nyligen flygg
10
fågel under sitt första kalenderår
1+
ettåring eller äldre
20
fågel under sitt andra kalenderår
2+
tvååring eller äldre osv
M
hane
F
hona
X
funnen död
+
skjuten
V
fångad och släppt med ring (=kontroll)
c?
fångad, dess vidare öden okända
59
Tabell 1. EGNA KONTROLLER
Av totalt 128 märkta STÖRRE HACKSPETTAR har 11 egna kontroller gjorts. En av
årets kontroller, 5 år 4 dagar, är den äldsta.
ST. HACKSPETT
2+ F
071015 Sandsjöfors, Nygård
4525683 (LJJ)
V
121018 Sandsjöfors, Nygård
5 år 4 dagar
ST. HACKSPETT
2+ M
110329 Vetlanda, Björkö
4352955 (KPn)
V
121106 Vetlanda, Björkö
1 år 223 dagar
Av totalt 402 märkta SVARTHÄTTOR gjordes under 2012 den första egna kontrollen, 325 dagar efter märkdatum.
Ej närmare redovisad nedan men är medräknad i Tab. 3.
Av totalt 1514 märkta LÖVSÅNGARE har 36 egna kontroller gjorts. Den äldsta är
från 2008: 3 år 62 dagar.
LÖVSÅNGARE
2+ M
090501 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
CG56482 (LJJ)
V
120604 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
3 år 35 dagar
LÖVSÅNGARE
2+
090512 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
CG56483 (LJJ)
V
120514 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
3 år 3 dagar
LÖVSÅNGARE
2+ F
100602 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
CK63035 (LJJ)
V
120716 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
2 år 45 dagar
LÖVSÅNGARE
2+ M
110506 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
CK63229 (LJJ)
V
120613 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
1 år 39 dagar
LÖVSÅNGARE
10 F
110725 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
CL56962 (LJJ)
V
120822 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
1 år 29 dagar
60
Tabell 1. EGNA KONTROLLER
Av totalt 12565 märkta TALGOXAR har 302 egna kontroller gjorts.
Den äldsta är från 2004: 7 år 19 dagar. 5 egna kontroller 2012, mellan 7-24 mån, spec.
ej nedan men är medräknade i Tab.3.
TALGOXE
10 M
081105 Sandsjöfors, Nygård
2KP39989 (LJJ)
V
120227 Sandsjöfors, Nygård
3 år 115 dagar
TALGOXE
10 F
100910 Vetlanda, Traktorgatan
1ES19070 (KPn)
V
121230 Vetlanda, Reningsverket
3 år 112 dagar
TALGOXE
2+ F
091020 Vetlanda, Traktorgatan
1ER18454 (KPn)
V
120208 Vetlanda, Björkö
2 år 111 dagar
Förflyttning från Traktorgatan (KPn) till Håkansgården, Björköby (GL)!
Av totalt 6052 märkta BLÅMESAR har 137 egna kontroller gjorts.
Den äldsta är från 2009: 4 år 321 dagar. 5 egna kontroller 2012, mellan 7-24 mån,
spec. ej nedan men är medräknade i Tab.3.
BLÅMES
10 F
091204 Sandsjöfors, Nygård
1ER21397 (LJJ)
V
120227 Sandsjöfors, Nygård
2 år 86 dagar
BLÅMES
2+ F
101031 Vetlanda, Reningsverket
CL56675 (KPn)
V
121209 Vetlanda, Reningsverket
2 år 40 dagar
Av totalt 1442 märkta ENTITOR har 147 egna kontroller gjorts.
Den äldsta är från 2001: 6 år. 6 egna kontroller 2012, mellan 7-24 mån, spec. ej nedan
men är medräknade i Tab.3.
ENTITA
2+ M
071114 Sandsjöfors, Nygård
CE99830 (LJJ)
V
121105 Sandsjöfors, Nygård4 år 358 dagar
ENTITA CH79766
(KPn)
2+
091103 Vetlanda, Traktorgatan
V
121018 Vetlanda, Reningsverket
2 år 351 dagar
61
Tabell 1. EGNA KONTROLLER
Av totalt 1006 märkta NÖTVÄCKOR har 66 egna kontroller gjorts.
Den äldsta är från 1999: 3 år 322 dagar. En egen kontroll 2012, mellan 7-12 mån,
spec. ej nedan men är medräknad i Tab.3.
NÖTVÄCKA
2KR23006 (LJJ)
NÖTVÄCKA
2KR23029 (LJJ)
NÖTVÄCKA
2KR23030 (LJJ)
1+ M
091107 Sandsjöfors, Nygård
V
121105 Sandsjöfors, Nygård
3 år
2+ M
100120 Sandsjöfors, Nygård
V
121105 Sandsjöfors, Nygård
2 år 291 dagar
2+ F
100120 Sandsjöfors, Nygård
V
120129 Sandsjöfors, Nygård
1 år 10 dagar
Av totalt 98 märkta NÖTSKRIKOR har 7 egna kontroller gjorts.
Den äldsta är från 2007: 7 år 361 dagar.
NÖTSKRIKA
6027096 (LJJ)
2+
100210 Sandsjöfors, Nygård
V
121105 Sandsjöfors, Nygård
2 år 279 dagar
Av totalt 1043 märkta BOFINKAR har 37 egna kontroller gjorts.
Den äldsta är från 1977: 4 år 66 dagar.
BOFINK
1ER21316 (LJJ)
BOFINK
1ER21416 (LJJ)
2+ F
090512 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
V
120524 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
3 år 13 dagar
2+ M
100502 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
V
120524 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
2 år 23 dagar
62
Tabell 1. EGNA KONTROLLER
Av totalt 4907 märkta GRÖNFINKAR har 214 egna kontroller gjorts.
Den äldsta är från 1999: 5 år 184 dagar.
GRÖNFINK
2+ M
080807 Vetlanda, Traktorgatan
2KK29660 (KPn)
V
120814 Vetlanda, Traktorgatan
4 år 8 dagar
GRÖNFINK
2KP00394 (KPn)
3+ M
110221 Vetlanda, Reningsverket
V
120902 Vetlanda, Traktorgatan
1 år 195 dagar
Av totalt 1404 märkta DOMHERRAR har 17 egna kontroller gjorts.
Den äldsta är från 1995: 3 år 341 dagar. En egen kontroll 2012, mellan 7-12 mån,
spec. ej nedan men är medräknad i Tab.3.
DOMHERRE
2+ F
110319 Vetlanda, Traktorgatan
2KR59123 (KPn)
V
120810 Vetlanda, Traktorgatan
1 år 144 dagar
Av totalt 925 märkta SÄVSPARVAR har 22 egna kontroller gjorts.
Den äldsta är från 1977: 3 år 18 dagar.
SÄVSPARV
2+ M
100502 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
1ER21414 (LJJ)
V
120613 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
2 år 43 dagar
Sävsparv kontrollerad vid Uppsjön
63
Tabell 2. FRÄMMANDE KONTROLLER och ÅTERFYND
RÖRSÅNGARE
11671957
(LJJ)
2+ M
100815 Mechelen, Antwerpen, BELGIEN
V
120604 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
1 år 294 dagar 977 km
RÖRSÅNGARE
12405107
(LJJ)
10
110902 Nodebais, Brabant, BELGIEN
V
120524 N.Sandsjö, Uppsjön (CES)
265 dagar 989 km.
Gökunge som föds upp av en rörsångare.
Rörsångaren är märkt med två plastringar på höger tars.
64
Tabell 3 Summering 1950-2012 – Ringmärkning, kontroller och återfynd.
Tabell 3
Art
Märkta
1950-2011
Märkta
2012
Märkta
1950-2012
Summa
Kontr.
KNÖLSVAN
2
2
GRÄSAND
11
11
KNIPA
1
1
SMÅSKRAKE
1
1
TJÄDER
3
3
KORNKNARR
4
4
STORLOM
1
1
GRÅHÄGER
7
7
3
FISKGJUSE
555
555
7
BRUN KÄRRH.
7
7
ORMVRÅK
52
52
BIVRÅK
4
4
SPARVHÖK
22
22
DUVHÖK
15
15
TORNFALK
5
5
LÄRKFALK
6
6
STENFALK
2
2
SMÅFL. SUMPH.
1
1
RÖRHÖNA
1
1
SOTHÖNA
1
1
M. STRANDPIP
12
TOFSVIPA
66
66
GRÖNBENA
4
4
1
Summa
Återfynd
1
48
2
2
1
1
1
1
13
65
3
Tabell 3
Art
Märkta
1950-2011
Märkta
2012
Märkta
1950-2012
Summa
Kontr.
Summa
Återfynd
SKOGSSNÄPPA
9
9
DRILLSNÄPPA
10
10
STORSPOV
4
4
1
MORKULLA
5
5
1
ENKELBECKASIN 2
2
FISKMÅS
10
10
GRÅTRUT
7
7
FISKTÄRNA
55
55
TURKDUVA
1
1
GÖK
1
1
BERGUV
223
PÄRLUGGLA
17
17
SPARVUGGLA
5
5
HORNUGGLA
41
41
KATTUGGLA
230
8
238
1
TORNSEGLARE
63
2
65
3
KUNGSFISKARE
18
18
SPILLKRÅKA
1
1
GRÖNGÖLING
8
8
ST.HACKSPETT
117
4
227
11
128
VITR.HACKSPETT 6
6
M.HACKSPETT
12
12
GÖKTYTA
128
SÅNGLÄRKA
2
2
TRÄDLÄRKA
3
3
6
134
66
3
77
5
9
1
11
1
Tabell 3
Art
Märkta
1950-2011
Märkta
2012
Märkta
1950-2012
Summa
Kontr.
Summa
Återfynd
159
2
BACKSVALA
3561
3561
LADUSVALA
35
35
HUSSVALA
228
228
ÄNGSPIPLÄRKA
19
19
TRÄDPIPLÄRKA
99
1
100
SÄDESÄRLA
353
1
354
GULÄRLA
13
13
FORSÄRLA
52
52
STRÖMSTARE
490
490
SIDENSVANS
132
132
JÄRNSPARV
284
3
RÖDHAKE
1584
29
NÄKTERGAL
2
3
93
16
287
8
1
1613
13
7
6
6
1
BLÅHAKE
15
15
RÖDSTJÄRT
156
156
SV.RÖDSTJÄRT
3
3
STENSKVÄTTA
29
29
BUSKSKVÄTTA
75
75
TALTRAST
176
2
1
178
3
1
RÖDVINGETRAST 63
63
2
3
DUBBELTRAST
6
6
BJÖRKTRAST
76
2
78
KOLTRAST
637
11
648
19
3
205
4
1
402
1
2
TRÄDG.SÅNGARE 205
SVARTHÄTTA
396
6
67
1
Tabell 3
Art
Märkta
1950-2011
Märkta
2012
Märkta
1950-2012
Summa
Kontr.
Summa
Återfynd
TÖRNSÅNGARE
96
96
ÄRTSÅNGARE
141
3
144
SÄVSÅNGARE
94
3
97
1
GRÄSHOPPSÅNG
25
25
1
FLODSÅNGARE
3
3
RÖRSÅNGARE
413
KÄRRSÅNGARE
3
3
HÄRMSÅNGARE
6
6
LÖVSÅNGARE
1468
46
1514
GRÖNSÅNGARE
10
1
11
GRANSÅNGARE
5
KUNGSFÅGEL
124
4
128
GÄRDSMYG
141
4
145
GRÅ FLUGSNAPP
133
5
138
M.FLUGSNAPP
1
SV.V.FLUGSNAPP
9011
275
9286
31
10
TALGOXE
11910
655
12565
302
17
SVARTMES
735
24
759
20
3
BLÅMES
5717
335
6052
137
6
TOFSMES
27
ENTITA
1392
50
1442
147
3
TALLTITA
222
4
226
33
STJÄRTMES
271
26
297
22
NÖTVÄCKA
970
36
1006
66
TRÄDKRYPARE
51
VARFÅGEL
2
TÖRNSKATA
55
39
452
5
3
36
5
1
1
27
51
1
3
55
68
3
Tabell 3
Art
Märkta
1950-2011
Märkta
2012
Märkta
1950-2012
Summa
Kontr.
43
Summa
Återfynd
SKATA
43
NÖTSKRIKA
92
NÖTKRÅKA
2
2
1
KAJA
14
14
1
GRÅKRÅKA
1
1
1
KORP
40
40
2
STARE
1035
1067
4
GRÅSPARV
9
PILFINK
401
25
426
7
1
BOFINK
1038
5
1043
37
2
BERGFINK
820
23
843
HÄMPLING
6
GRÅSISKA
537
SNÖSISKA
13
13
STEGLITS
4
4
GRÖNFINK
4749
158
4907
214
23
GRÖNSISKA
1524
133
1657
1
3
DOMHERRE
1240
164
1404
17
9
STENKNÄCK
48
2
50
M.KORSNÄBB
2
2
ROSENFINK
11
11
SÄVSPARV
916
22
5
ORTOLANSPARV
4
GULSPARV
728
2
730
24
6
SUM: 124 arter
År 2012 43 arter
56757
2181
58938
1465
307
6
98
32
3
7
2
9
2
6
24
561
9
925
4
69
VOK:s årsskrift i förändring
Lars Johan Johansson
När jag fick frågan att formulera en resumé över årsskriftens 45-åriga ”liv” i tryckt
version var det med blandade känslor, och en smula vemod, jag antog utmaningen.
Efter att under lång tid ha varit intimt knuten till årsskriften är risken stor att denna
kria blir både nostalgisk och kanske patetisk. Är du överkänslig – bläddra vidare eller
klicka fram till något häftigare!
En klubb eller förening som inte dokumenterar har snart ordnat sin egen avveckling.
Redan 1950, och även före, hade Jerry & co klart för sig värdet av anteckningar och
dokumentation. Flera årtionden noterades det i A-böcker (Jerrys egen), B-, Nävelsjö-,
Aspö-, Ryningen-böcker, och kanske ytterligare några, plus VOK:arnas egna grå
böcker med linnepärm. Notering i artregister med sidhänvisning till dessa böcker var
en given syssla på många inneklubbmöten.
I årsmötesprotokoll från 5 jan. 1969 hittar jag:
”….. att för första gången i klubbens historia välja en klubbordförande ….”
”….. att göra en publikation över anmärkningsvärda observationer med början år
1968 ….”
”….. beslöts att Bruno H. skulle göra någon trevlig förstasida samt göra ett klubbemblem ….”
Vetlanda dag som ovan Bengt Linde, sekr.
Därmed gick startskottet! Varför jag satte mig vid skrivmaskinen har jag inget direkt
svar på men mitt dagliga slit på kontor spelade säkert in. Någon tänkare har formulerat: Förvärvsarbetet inkräktar alldeles för mycket på fritiden. Kanske har en viss relevans! Naturligtvis är fågelintresset, och alla trivsamma kontakter med skrivande
VOK-are, ett viktigt skäl att det blev 20+3 år och ca 1500 sidor. Dessa goda vänskapsband, ibland förhoppningsvis hovsamt spörjande: när..? – hade nog aldrig blivit
knutna. I början av maj, när våren var långt framskriden, tog jag under många år en
semestervecka för intensivutskrift. Senare blev tryckerikontakter och korrekturläsning årliga uppgifter.
Årgång 1 1968 av ”Fåglar Vetlandatrakten” ”smögs” igång lite anspråkslöst men
med Brunos fina, arbetskrävande förstasida som blickfång: starar, i tillsynes kaos,
men under full kontroll. Redan året därpå hade sidantalet utökats rejält. Jag hade
åsatts stämpeln redaktör och ansvarig utgivare vilket i mina öron lät både pretentiöst,
och aningen främmande, men i dessa sammanhang är det den terminologin som gäller.
70
År och årgångar rullar på med utökade sidantal, förbättrad utskriftsteknik, ändrat format, bättre bildåtergivning och som en riktig pärla, årgång 44 i färg (suck)!
Det skulle bära alldeles för långt att här sammanfatta eller rescensera varje årgång
men jag tillåter mig några, högst subjektiva nedslag (det blev rätt många) och guldkorn(!).
1968: Min. 4 kornknarrar i Nävelsjö – 3 ringmärks. Vitrygg. i Ryningen. Gulsparv
återhämtar sig efter biocidkatastrofen. 35 strömstarar inräknas.
1969: 45-sidig årsskrift. Invallningshot i Ryningen. Klubbstugebygget i Nävelsjö.
Ottenbyresor.
1970: Klubbstugan invigs. ”Fritt valt arbete” på gymnasiet. Backsvalekontroll min. 6
år. Naturreservatet Illharjen bildas.
1971: Häckfågeltax. i Nävelsjö startas. Sjöinventering påbörjas. Tjäderinventering.
1972: ”KALANDERLÄRKA – ny fågelart för Sverige”(!). 9 nya medlemmar. SR:s
”Småländskt Varjehanda” i Nävelsjö. Vår- o höststräckräkning i Ryningen.
1973: Häckfågeltax. i Upplanda påbörjas. Årsskriften byter namn till: Fåglar i Vetlandatrakten.
1974: Svensk Fågelatlas startas – Roland W. general. M.flugsnapp. i Nävelsjö. En
studie i Svartvit. Oljekris i landet. ”Fritt valt arbete” fortsätter. Vinterfågelinventering.
1975: VOK 25 år. ”Från tvättstuga till eget klubbhus”, Egon H.(!). VOK-are
minns…(!) Artikel om Bodasjön. God fågelatlas-aktivitet. Helgolandsfälla i Nävelsjö.
1976: Härfågel i Glömsjö 3 jan. Jubileumsresor till Öland o Falsterbo. Josef Arenkvist förste hedersmedlemmen. Höststräckräkning startas i Nävelsjöområdet. Nattfjärilar i Nävelsjö. Aspö-dammen. 10 nya fågelskyddsområden fiskgjuse. 87-sidig årsskrift.
1977: ”I Kikaren” startas. Fem nya, unga medlemmar. Lundsångare i Ramkvilla.
Häckn. halsbandsflug. i Stenberga. 26 atlasrutor färdiginv.
1978: VOK påverkar Västerledens sträckning. Klubbresa Kvismaren o Öland. Samtliga andelar i Klubbstugan inlösta av VOK. Ny klubblokal i Vetlanda. Fågelinv. i
71
Ramkvilla. En av många årgångar med högklassiga illustrationer av Bruno. 200 brushanar i Ryningen.
1979: Resa till Västerviks skärgård. Trad.
gökotta 125 pers. samt biskopsbesök i Nävelsjö. 200 arter i Ryningen. Kärrsångare i
Korsberga. Kurs i fågelkännedom. ”Ett 20årsminne, Ottenby”(!). Första Afrikaåterfyndet av fiskgjuse. 24 näktergalar i Ryningen.
Punkttaxering Nömmen-öar startas.
Fågeltaxering med velociped, RW.
Årg. 15-1982. Bild BH.
1980: Årsskriften byter format till A5 samt
offsettryck. VOK 30 år och NSOF-årsmöte.
Familjemedlemskap. Vetlanda kommuns
kulturstipendium. Tornbygge i Ryningen.
Länsstyrelsen besöker Nävelsjö. Fiskgjuseinventering.
1981: 245 sångsvanar i Nävelsjö. Lokalradiosändn. från Nävelsjö. Berguvprojektet
startas – Börje general. Voljärbygge i Hjältaryd. ”VOK bygger allt…..”(!). 314 backsvalor o 33 fiskgjusar ringm.
1982: AMS-röjning i Nävelsjö. Uvvoljär i Sunnerskog. Skogsgrupp bildas. Holkprojekt. Roland W. cykelinventering Nävelsjö-Landsbro. Sträckräkning.
1983: Livlig VOK-aktivitet. ”Åtelladdning” (Läs o roas!) Blåkråka i Ökna. Nävelsjö
i fokus- reservat? årensning? Lövskogsinv. i Ryningen. Uvbur nr 3. Första uvsläppet.
Tjäderstudier. Fågelatlas 10 år. Årsskriften med i Fågeltidskriftspaketet.
1984: Ryngen-stuga m torn klar. Inspektionstur med båt i Nävelsjö med bl.a. landshövding. Sommargylling i Holsbybrunn. 4 VOK-exkursioner.
1985: Besök av SOF-buss ”Örnnästet”. Skogsavverkning i Hökatorp avvärjes. Rördrom i Grumlan. 150 pers. på gökotta i Nävelsjö. Många turer i Nävelsjöärendet. Nybörjarcirkel. ”Det ljuva 50-talet”. VOK 35 år på Öland.
1986: Ny, mindre fångstryssja i Nävelsjö. Höststräckräkning på 8 punkter. Datorer
gör sitt inträde i VOK. Ca 1000 pullmärkn, bl.a. 2 bivråk. 650 sädgäss i Ryningen.
1987: Det stora invallningshotet i Ryningen avvärjt. Fågelsjukhus i Näsby. Nattfågelinv. Två nya fågeltorn i Nävelsjöomr. 295 holkar i holkproj. och 121 i storholkproj.
72
På sträckräkning i Hjälmåkra. Årg. 15-1982. Bild BH.
Aftonfalk Tjurken. VOK:s syn på Nävelsjöärendet i VP:s ”Aktuell debatt”. SNV förvärvar 26 har i Rågsjö. Riksuvmöte i Trollebo.
1988: Roland W. ny årsskriftredaktör. 124-sid. årsskrift. 7 nya arter i Nävelsjö.
VOK-resa till Camargue. Strömstareräkning o knölsvaninventering. Naturvärdesbedömning av kommunens sjöar.
1989: Datorutskrift. 9 sjung. Rosenfinkar i Nävelsjö. 10 uvungar i VOK-proj. Pungmeshäckn. I Ryningen. Svarthals. dopping i Bodasjön. Nytt årsrekord VOK-ringm.
Utklippan-resa. S-cirkel ”Skydda fåglarna”.
1990: Näktergalhäckn. i Nävelsjö. VOK 40 år. Brunn vid Klubbstugan. Ängs- och
hagmarksinv/TFh. 2 Ungern-backsvalor. Smedbälgen-artikel. Fiskgjuse-åf efter 18
år.
1991: NSOF-årsmöte. Hackspettinv. Korsberga OK startas. VOK-resa till ÖsterrikeUngern. Fågelsjukhuset Gläntan invigs. S-cirkel ”Våtmarker”. Proj. strömstare start.
Buskröjn. i Nävelsjö. Våtmarksinventering. Utterns förekomst. 300 småspovar i sept.
Ryningen.
73
Åtelladdning,AJ. Årg. 16-1983. Bild BH.
1992: Svarth. buskskvätta i Korsberga. S-cirkel ”Fälbestämn. tättingar”. 800 sädgäss,
1859 grågäss i Ryningen. 78 strömstarar ringm. 65 strömstareholkar utplacerade.
1993: S-cirkel för yngre samt s-cirkel ”Fältbest. av sjöfågel”. Altan på Klubbstugan.
33 fiskgjusar ringmärks.
1994: God tillgång på ugglor. Vitrygg. hackspett vid Vrången. Nytt uthus Klubbstugan. 8-åriga strömstarar kontr. 6 strömstarehäckn. Cinclus-möte i Nävelsjö. 2500
skrattmåsar i Bodasjön. LJJ nygammal årsskriftredaktör.
1995: Fågelskådn. dag i Östanå. 7 häckn. lärkfalk. 2 styltlöpare en maj-dag Hjärtasjön. Riksuvmöte i Ädelfors. ”Vintermossen, nyblivet naturreservat”(!) Åf från Ghana av 9-årig Nävelsjö-märkt bivråk. Nyckelbiotoper i Vetlanda/TFh.
1996: Medv. Hush.sällskapets sommarmöte i Glömsjö. Fågelsjukh. Gläntan 10 år.
Sommargylling i Hjältaryd. ”Proj. berguv – en tillbakablick”(!). Alkekung i Grönelid.
1997: Curt B. ny årsskriftredaktör. Rovfågel- o vadarekurs. Rovfågelåtel i Nävelsjö.
Luciakväll i Klubbstugan. 500 märkta fiskgjusar passeras. ”Illharjen – utvidgat reservat”(!). Sommargylling i Björköby.
1998: 149 VOK-medl. Konsum-lotteri inbringar 16 tkr. Buskröjning och kreatursbetning i Nävelsjö fortsätter. Ny grillplats vid Klubbstugan. Nattfågelinv. Rödh. gås i
Ryningen. ”Inventering av naturreservat i Vetlanda/TFh”. VOK-resa till Getterön.
74
1999: Tommy M. ny årsskriftredaktör. S-cirkel ”Vårfåglar”. Ängshök-häckn. och
svart stork i Ryningen. Nedtrappn. uvproj. påbörjas. 9 strömstarehäckn.”En valberedares funderingar”(!) CES-start Uppsjön. Supersträck i Hjälmåkra 9-10 okt.
2000: VOK:s 50-årsjub. Nävelsjö bygdegård. Tre klubbresor. Hemsidan startas av
TM. Rallhäger i Sörasjön. Snyltörnar i Ryngen. 12:e Afrika-åf av fiskgjuse.
”Lyckans dagar”(!)
2001: Jerry hedersordf. Kenneth ny ordf. o Laila E. sekr. Ing 2 m pansarbandvagnar i
Nävelsjö – massmediauppbåd. Nu 202 arter i Nävelsjö. 30 par fiskgjusar i kommunen. 5 nya arter i Ryningen. 225 brushanar i Ryningen.
2002: Invign. fågeltornet vid nya reningsverket, Upplanda. Dvärgbeckasin-spel vid
Klubbstugan. Landskapet och fåglarna/MWP. 50-åriga Ryningen-epoken avslutas.
2003: Artrally Småland 2 dygn. Tre klubbresor. 80 holkar tillv. Samarbete m Uppvidinge fågelklubb. Illharjens dag o Skogens dag. Berguv fast i fotbollsmål – släppt
efter rehab. Forsärla på 15 lokaler.
2004: Rågsjö-tornet klart i febr. Hemsidan o Svalan nyttjas flitigt. Start CES-ringm.
Klubbstugan. Torn nr 2 i Upplanda. Bra höststräckräkn. i Norrby. Vitv. tärna och 45
dvärgmåsar i Skirösjön. ”50 VOK-år i Ryningen”(!) Uvprojektet fortsätter. Kontr. 9årig talgoxe. 120-sid. välmatad årsskrift.
2005: Gudrun härjade 7-8 jan. S-cirklar vår o höst. Örn-skådning Åsnen o Tåkernresa. Amerik. kricka i Nävelsjö. Grumlan bra rastlokal. Härfågel vid Grumlan. Skådarligan på hemsidan. Anebyexkursion. Svanarnas å – Solgenån/AL. 5:e årets slåtter i
Rågsjö. Återfynd 15-årig uv.
2006: S-cirkel ”Fåglarnas ekologi”. 1 maj häpnadsväck. nedfall av spovar i Repperda
och Nävelsjö. Många obsar av röd glada. Rosenstare i Repperda. ”Solgenresan”(!)
101 utlands-återfynd redovisas.
2007: Holktillv. en masse. Exk. till Repperda äng. Smådopping ny i Bodasjön. Lång
förflyttn. av ringm. nötväcka. 208 arter i Nävelsjö. L-G Flink underhåller vid Lucia.
500 krickor i Nävelsjö. 50000 ringm. passeras. 49 återfynd av utlandsmärkta redovisas.
2008: Mäktigt prutgåssträck 29 maj. Standardruttinv. Krassaberg startas. S-cirkel ”I
fåglarnas värld”. Ägretthäger vid Kallsjön. Stäpphök Nömmeholm. Vild berguvhäckn. JCn toppar skådarligan. Inventeringsförteckn. 1950-2008. 8-kull knölsvan i
Upplanda. ”Skogen som livsmiljö”(!). Naturreservat i Rågsjö.
75
Klubbmöte i Aspö i maj 1959. Årg. 18-1985.
2009: Sören drar igång SMS-larmlista. Fågelsjukhuset Gläntan återstart efter H5N1.
CES-ringm. nr 2 ,Uppsjön. Örninventering. 16 orrtuppar St.Fly. Min. 8 rördrommar i
kommunen. Flera nattskärror… Trastsångare Hjärtasjön. Varg i Ryningen. Grumlanartikel.
2010: V.ordf. Roland M. tar över ordf.klubban och Börje sekr. Tjäderinv. TCm vinterfågelinv. 9:e året. Stort 60-årsjubel på Öland. 8 tjädertuppar i Hökatorp. 40 havsörnobsar. Min. 2 härfåglar. St. piplärka i Nömmeholm. 2000 björktrast Vetlanda, 300
Landsbro i januari. Utter m 3 ungar i Upplanda. ”Nömmeholm, en pärla”(!). Kulörta
nötskrikor i Lemnhult.
2011: Färgstark årsskrift! 215 patienter Gläntan sedan start. Sommarmöte Emåns
Ekomuseum. Nybörjarcirkel med 30 delt. Häckning röd glada. 2 turturduvor. Bändelkorsnäbbinvasion. Kenneth topp igen i skådarligan. 227 sångsvan i Nävelsjö. En av
våra pull-märkta starar togs av pilgrimsfalk i Kristianstad. (Falkarna blev giftdödade
2012.) Ridå!
………………………………………………………………………………………….
Fågelintresset kan man ibland fundera över. Att upptäckarglädje och uthållighet är
passande ledord framgår väl av krönikan ovan.
Hasse Alfredssons pensionerade stins sa: där går det ena tåget efter det andra men det
ger jag f..n i. Ornitologer, vill jag påstå, klarar inte av att ignorera naturens mångfald
och växlingar!
76
Väder 2012
Januari
Mildvintern från december 2011 fortsatte in på 2012. Månaden var mild och grå.
Trots att månaden avslutades kallt blev det varmare än normalt i hela landet. Temperaturöverskotten blev mellan en och tre grader – i inre Norrland mer än fyra. Varmast
blev Hörby den 2 med 9,4 plusgrader. Nederbördsrikast blev Hattsjöbäcken i Ångermanland med 163 mm
Februari
Kontrasternas månad. Började bistert kallt men slutade milt. Det gjorde att månaden
sammantaget blev i stort sett normal temperaturmässigt. Det var barmark i hela Götaland och södra Svealand när månaden var slut. Samtidigt hade Leipikvattnet i Jämtland två meter snö.
Den 6 hade Naimakka i Lappland minus 43 grader. Dagen före var det 28 grader kallt
så långt söderut som i Horn i Östergötland.
Men några veckor senare, den 28, var det nästan 16 grader varmt i Säffle. Det var
nytt februarirekord för Svealand.
Mars
Trots en kall avslutning blev denna den varmaste marsmånad som uppmätts i mellersta Sverige och en av de tre varmaste i hela landet (i södra Sverige vinner 1990,
och i norra 2007). Det var också en hel del sol.
Den varmaste perioden inleddes den 21. Dagen därefter satte exempelvis Uppsala
värmerekord för mars med 19 plusgrader. Säffle stod för ett nytt Svealandsrekord
den 27 med 21,3 grader.
April
Temperaturmässigt en ganska normal månad, men under 2000-talet har april konstant
varit varmare än normalt. Man får gå tillbaka till 1998 för att hitta en aprilmånad som
var tydligt kallare än årets.
En märklig omständighet var att april var kallare än mars på flera håll, exempelvis i
Karlstad, där detta inte hänt på 150 år.
77
Maj
Kalla och varma perioder tog ut varandra. Men i övre och västra Norrland var månaden kallare än normalt. I Götaland och västra Svealand var årets maj varmast sedan
2008.
Topptemperaturen blev Faluns 30 grader den 25. Bottennoteringen gjordes i Mierkenis i Lappland med –13 den 4. Fyra nätter senare hade Hagshult i Småland 6 minusgrader.
Snödjupet var ännu den 3 maj 123 centimeter i Katterjåkk.
Juni
En riktigt blöt historia. Nytt regnrekord sattes för till exempel Stockholm, Västerås
och Skara; 160, 131 respektive 200 millimeter.
Luleå noterade ett nytt bottenrekord för antal soltimmar.
Månaden blev den kallaste juni sedan 1991 med medeltemperaturer mellan 1,5 och 2
grader under det normala. Maxnoteringen blev blygsamma 26 grader på Ölands norra
udde den 30. Endast två gånger steg temperaturen över 25 grader i Götaland.
Juli
Moln, regn och låga dagstemperaturer till trots blev medeltemperaturen lite över den
normala i södra Sverige. Med lågtrycken från sydväst följde ganska mild luft. Men
någon tropisk natt, då temperaturen stannar över 20 grader, blev det inte. I norra
Norrland var juli kallast på 15 år.
Lund blev varmast med 30,5 grader den 25. I Tarfala var det 3 minusgrader den 4.
På de flesta håll blev det regnigare än normalt, men inga rekord sattes. Hinshult i
Småland fick ta emot inte mindre än 245 millimeter regn, varav 163 strilade ner den
7. Löttorp på Öland fick däremot bara 20 millimeter.
Augusti
Den sista högsommarmånaden fortsatte som dess föregångare: ostadigt väder med en
medeltemperatur något över normal. Årets värmetopp kom uppseendeväckande sent:
Lund noterade 32,1 grader den 20. Den 28 sjönk termometern till minus 5 i Mierkenis.
78
September
Sommarens melodi spelades vidare in i september, som fick fler regndygn än normalt. Den 10 blev ett dramatiskt dygn i landet med svinkalla minus sju i Naimakka,
samtidigt som sommarens sista suck drogs i söder med nästan 28 grader i Kristianstad (alltså varmare än det blev någon gång i juni). Dagen efter hade Eklången i Södermanland 23 grader.
Regnigast blev det i Fotskäl i Västergötland med 258 mm.
Oktober
Som de flesta kanske anar vid det här laget bjöd även oktober på en hel del höstrusk,
och praktiskt taget hela vårt långsträckta land fick mer nederbörd än normalt. I nordöstra Norrland slogs det lokalt nya nederbördsrekord för stationer med mer än 100åriga mätserier.
Lite kallare än normalt blev det också i stort sett i hela landet. Det hindrade inte att
Helsingborg noterade 20 grader så sent so den 20, vilket var ”senhetsrekord” för en
så hög temperatur. I Idre blev det så kallt som –23 den sista dagen i månaden.
November
I slutet av oktober hade snötäcket nått ner till delar av Svealand, men den 1 november blev det mildväder igen och vintern fick dra sig tillbaka. Det var mest mulet och
disigt, men först i slutet av månaden kom det mycket nederbörd, framför allt i öster
och söder. I samband med det slog det om och blev kallt. Sammantaget blev november dock 1,5 till 4 grader varmare än normalt. Störst överskott fick övre Norrland
Hudiksvall blev varmast med 11 grader den 14, medan Karesuando hade 32,4 grader
kallt den 30. Samma dag hade Hassela i Hälsingland 60 cm snö.
December
Vintern slog till direkt. Isarna lade sig på småsjöar i mellersta och södra Sverige någon eller några veckor tidigare än normalt. Hela landet var snötäckt i mitten av månaden. Skara tangerade sitt decemberrekord med 59 centimeter. Stockholm hade 42
centimeter på annandagen, och det är det tjockaste decembersnötäcket i huvudstaden
sedan 1981.
Men Sydsverige fick tillbaka barmarken efter jul.
79
80