Ditt Landsting nr 1 2011, tema allergi
Ditt Landsting Nr 1 • 2011 Peter Lilja tar över ledningen Den nye landstingsdirektören Peter Lilja lärde sig tidigt att ta ansvar. Redan som 16-åring skaffade han sig eget hushåll. Det är denna ansvarskänsla som gör att han nu har valt att tacka ja till att leda Landstinget Blekinge. SIDAN 8 Frisktandvård är billig tandvård Många unga har redan gjort som John Törneryd i Karlshamn och satsat på tandvård till fast pris. Nu blir det möjligt för alla oavsett ålder att abonnera på frisktandvård. SIDAN 13 Medicinerna hotar miljön FOTO: HÅKAN LINDER Zach Mikkelsen och Love Schouttz går på avdelningen Sidenrosen på Torgbackens förskola i Karlskrona. Den här avdelningen är speciellt anpassad för allergiska och infektionskänsliga barn. Det betyder bland annat att lokalerna är extra välstädade och att leksakerna förvaras i lådor och skåp för att undvika att de samlar damm. Allergierna ökar Allt fler människor drabbas av allergier. Det är något man tydligt märker på allergimottagningen vid Blekingesjukhuset. TEMA: Allergi SIDORNA 3–7 – Framförallt ökar pollenoch pälsdjursallergier, säger allergiläkaren Malgorzata Zietara. Ditt Landsting har träffat Jessica Andersson som lider av svår pollenallergi. Tack vare allergivaccinationer har hon blivit kvitt sina värsta Information och nyheter från Landstinget Blekinge besvär och våren är inte längre en plåga för henne. Vi har också besökt allergiavdelningen Sidenrosen på Torgbackens förskola i Karlskrona. Avdelningen är speciellt anpassad för infektionskänsliga och allergiska barn. Våra mediciner skadar miljön på olika sätt. Därför är det viktigt att sluta slösa med dem, men också att ställa tuffa miljökrav när man köper in medicin. Annika Christensson, miljöchef i Landstinget Blekinge, har länge arbetat med de här frågorna på hemmaplan. Nu har hon dessutom varit med och tagit fram nationella riktlinjer för miljökrav vid upphandling av läkemedel. SIDAN 9 Träning viktigt i artrosskolan Den som lider av ledsjukdomen artros kan själv göra mycket för att bli bättre. I artosskolan får deltagarna lära sig hur. Dessutom får de ett eget träningsprogram att följa, för träning är ett effektivt sätt att minska sina besvär. SIDAN 10 Lättläst Sidan 15 Postens gruppförsändelser Ditt Landsting april 2011 2 Nya regler för att söka till akuten Landstingets båda akutmottagningar ska vara öppna dygnet runt men ha olika uppdrag. Det är innebörden av ett förslag om akut- och ambulansverksamheten som landstingspolitikerna nu ska ta ställning till. Målet med förslaget är att få en mer kostnadseffektiv verksamhet och förbättra landstingets ekonomiska läge. Tanken är att akutmottagningen i Karlshamn ska ta emot patienter som inte kräver intensivvård, medan mottagningen i Karlskrona inriktar sig på att ta hand om livshotande tillstånd som kräver intensivvård. Nytt sätt att söka till akuten En viktig del av förslaget är de nya reglerna för att söka till akutmottagningen. De innebär att den som har ett livshotande tillstånd även i fortsättningen ska ringa 112. Men den som inte är akut sjuk ska alltid först kontakta vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen, 1177. Via telefonrådgivningen får man sedan en tid, antingen på akutmottagningen eller på vårdcentralen. – Vi blekingar besöker akutmottagningarna i högre grad än riksgenomsnittet. Men vården där är dyrare och i många fall skulle du få ett bättre omhändertagare av en läkare vid vårdcentralen. Dessutom slipper du långa väntetider, förklarar landstingets uppdragsdirektör Anders Hansell. Han betonar dock att den som är svårt sjuk eller skadad och i behov av akut vård självklart får det om han eller hon kommer till akutmottagningen utan att först ringa. Bra vård i ambulansen Det är viktigt att komma ihåg att man redan i ambulansen får kvalificerad vård. – I dag har vi ambulanser med avancerad medicinsk utrustning och personal som är särskilt kvalificerad att snabbt ta hand om livshotande tillstånd direkt på plats och under färden mot sjukhus. Ambulansen är i praktiken ett rullande minisjukhus, säger överläkare Thomas Troëng. Den 4 april ska politikerna ta ställning till förslaget och det är efter denna tidnings pressläggning. Text: Jens Lindell En liten släng av mobilallergi önskas! KRÖNIKAN befinner sig i ett mycket viktigt samtal. I övrigt är mobiltelefonen bra att ha men absolut inte livsnödvändig och det går att klara sig utan den en dag. Om du lever ditt liv med mobiltelefonen och svårt att vara mer än en armlängd från den, är det kanske dags att försöka distansera dig. Glöm den hemma en dag, du kommer garanterat att överleva! – En hel dag utan min mobil – det bara går inte! Du MÅSTE lämna in den på lagning i morgon bitti! Tonåringen stirrar argsint på mig. Mobilen fungerar inte och nu uppmanas jag boka av ett antal angelägna möten för att åka in till centrum och brådstörtat fixa det som är allra viktigast i hennes värld. Mobilen. Jag skakar uppgivet på huvudet och försöker förklara att jag framhärdat utan mobil ganska bra under de första trettio åren av mitt liv och att jag tror att hon kommer att överleva morgondagen även om apparaten är ur funktion. Total tystnad. Hon blänger på mig som om jag just uttalat en dödsdom. Vad är det egentligen dessa mobiler gör med befolkningen, och framför allt den yngre delen? Kalla mig mossig, jag vet att mobilen har fantastiska användningsområden. Förutom att den är en telefon är den en dator, en musikspelare, en kamera och en GPS. Funktioner som är bra att ha men som man givetvis kan klara sig utan under en dag. I dag är mobilen närvarande överallt, hela tiden. Det ringer och blippar på möten, fester, skolavslutningar, bröllop och begravningar, i bussen, på tåget, ja till och med på toaletten. Överallt förutsätts vi vara nåbara, hela tiden. Det är lätt att fundera i termer av beroende när människor, det första de gör på morgonen, kontrollerar sms, mejl, blogg och facebook via sina mobiler. När allt kommer omkring har mobiltelefonen tre grundläggande fördelar: • Den är räddaren i nöden. När man har kört i diket ute på en enslig skogsväg och behöver få tag på bärgningsbil är det enormt skönt att ha en mobiltelefon till hands. • Den hjälper mig att hålla koll på tonåringen. När tonåringen är bjuden på fest är det lugnande med ett sms då och då. • Den får mig att se upptagen ut. När jag vill undvika oönskad kontakt är det bara att hala fram telefonen och låtsas som om man Temat i Ditt Landsting denna gång är inte mobiltelefoner, om nu någon trodde det, utan allergier. För faktum är att allergierna ökar. I dag är det hela trettio procent av unga vuxna under 30 år som lider av någon form av allergi. Särskilt besvärligt har många det under pollensäsongen då ungefär en femtedel av befolkningen får symtom från ögon och näsa. Apropå allergi, är det allt för elakt att önska tonåringen därhemma en liten, liten släng av mobiltelefonallergi – åtminstone under någon dag, eller två? Med förhoppning om en god läsestund Motion och bättre kost ska göra blekingarna friskare Mer motion och bättre kostvanor. Det är väl något de flesta av oss behöver. Det är också temat på kampanjen Ett friskare Blekinge, som drar igång andra veckan i maj. För andra året i rad arrangerar nu Folkhälsoinstitutet sin kampanj, Ett friskare Sverige. Och i Blekinge har man valt att göra en egen satsning i anslutning till den nationella kampanjen. – Vi har gjort en lokal variant säger Thomas Gustafson, folkhälsostrateg i landstinget. Bakom den lokala kampanjen står Lanstinget Blekinge, Blekinge idrottsförbund och länets kommuner. Den 9 maj startar kampanjen och då blir det massor av aktiviteter över hela länet på temat matvanor och fysisk aktivitet. Landstinget arrangerar bland annat en föreläsning med rubriken Fysisk aktivitet och fysisk självkänsla, på Knut Hansskolan i Ronneby den 12 maj. Landstinget är också med och stödjer Bräknetrampen den 14 maj, det årliga cykelloppet i Bräkne-Hoby. – Vi bjuder alla landstingsanställda på anmälningsavgiften och kommer också att ha aktiviteter i anslutning till Bräknetrampen, säger han. I övrigt blir det i huvudsak länets vårdcentraler som står för de olika arrangemangen. Håll utkik efter programmet i annonser i dagspressen. Ditt Landsting Ansvarig utgivare: Kommunikationsdirektör Madeleine Flood. är producerad av Landstinget Blekinge och delas ut till alla hushåll i Blekinge. Redaktör: Maria Wogensen, informationsavdelningen Landstinget Blekinge . Tryck: Smålänningen, Ljungby. Adress och telefon: Landstinget Blekinge 371 81 Karlskrona 0455–73 10 00 E-post: [email protected] Internet: www.ltblekinge.se Madeleine Flood kommunikationsdirektör Landstinget Blekinge Ditt Landsting april 2011 TEMA: Allergi 3 Fakta om allergi Vad är allergi? Överkänslighet innebär att man reagerar mer än normalt på olika saker i sin omgivning. När överkänsligheten beror på förändringar i immunsystemet kallas den för allergi. Man skiljer på äkta allergi, när reaktionen beror på en allergisk reaktion mot ett visst ämne, och ospecifik överkänslighet, när symptomen inte beror på en allergisk reaktion. Allergi är till exempel en vanlig orsak till astma – men all astma beror inte på allergi. Hur kan allergi yttra sig? • ”Allergisnuva”, till exempel nysningar och klåda i näsa, ögon och hals. Rinnande näsa och ögon. • Astma, svårt att andas. • Trötthet och huvudvärk. • Olika hudutslag som eksem och nässelutslag. Vad kan man vara allergisk mot? Vanligast är allergi mot pollen, pälsdjur, bi, geting, dammkvalster och mögel. Man kan också vara allergisk mot olika typer av mat och mot läkemedel, till exempel penicillin. Malgorzata Zietara är Blekinges enda allergolog, läkare specialiserad på allergier. Allt fler drabbas av olika allergier Våren med sin lövsprickning och försommaren med sin skira grönska står för dörren. För de flesta av oss är det en underbar tid. Men för den växande skaran av pollenallergiker kan den vara en hemsk period präglad av snuva, andningsbesvär och trötthet. Allt fler drabbas av allergi. Det är något man tydligt märker på allergimottagningen vid Blekinge sjukhuset. – Framförallt ökar pollen- och pälsdjursallergier, säger allergiläkaren Malgorzata Zietara. Men den verkliga anstormningen av patienter brukar komma först efter själva pollensäsongen. – Efter sommaren brukar det strömma in remisser till oss. Då kommer alla de som har börjat få besvär under säsongen. Kvalsterallergi om hösten Men även hösten har i allt högre grad blivit en allergisäsong. Dammkvalster och mögel, som frodas under den fuktiga årstiden, är allt vanligare orsaker till allergi. Varför allergierna ökar vet man inte. – Det pågår mycket forskning om det, och man tror att olika miljöfaktorer och klimatförändkallat allergen. Om en patient har ringar kan spela in. Men än så antikroppar mot exempelvis björklänge finns inget säkert svar på pollen vet man att hon är allergisk frågan varför allergier ökar, säger mot det. hon. Malgorzata Zietara beskriver alHuvudregeln för alla som har lergi som en överreaktion från vårt allergi är förstås att så långt som immunförsvar. möjligt undvika det man är al– Allergenet betraktas som lergisk mot. en fiende av vår kropp som då Vid lindrig allergi kan man tillverkar antikroppar, ”kroppens alltid börja med att ta de receptfria soldater”. allergimediciner som finns att De flesta allergiker kan bli köpa på apotek kvitt sina besvär Man ska alltid och i livsmedelsmed hjälp av medibutiker. ciner, antingen söka läkare om man sådana som går att köpa receptfritt När ska man får andningsbesvär. eller sådana som söka läkare för man får utskrivna sin allergi? av läkare. – När receptfria mediciner Pollenprognoser inte hjälper. Och man ska alltid Men det gäller att ta dem i god tid söka läkare om man får andningsoch inte vänta tills besvären redan besvär, säger hon. brutit ut. I första hand ska man vända sig De pollenprognoser som till sin vårdcentral. Om läkaren Landstinget Blekinge tillhandadär anser att man behöver göra håller är därför ett bra hjälpmeen allergiutredning kan man få en del för många allergiker. remiss till allergimottagningen. – Pollenprognoserna gör att En grundlig utredning patienter kan medicinera i förDär börjar man alltid med att göra väg. Det är viktigt att allergiker en grundlig utredning av vad som tar sin medicin vid första symorsakar besvären. tom och helst innan dess. Det – Syftet med en allergiutredbästa är om man kan börja ta ning är att påvisa om patienten sina mediciner redan två veckor har antikroppar mot ett visst innan pollensäsongen börjar, allergiframkallande ämne, ett så säger Malgorzata Zietara. Hur vanligt är allergi? • Runt 10 procent av alla vuxna beräknas ha astma. • Allergisnuva (allergisk rinit) förekommer hos 20 procent av den vuxna befolkningen, bland unga vuxna är siffran 30 procent. Denna form av allergi har ökat successivt de senaste 20 åren. Varför blir vissa människor allergiska? Arvet är en viktig förklaring. Den som har en förälder som har allergi löper högre risk än andra att själv utveckla sjukdomen. Om båda föräldrarna har allergi, är risken ännu högre. Dessutom spelar miljöfaktorer, som tobaksrök och luftföroreningar, in men exakt vilka och på vilket sätt vet man ännu inte. Även kostvanor kan ha betydelse. Enligt en teori, den så kallade hygienhypotesen, kan en alltför ren miljö under uppväxten göra att barn i högre grad utvecklar allergi. Det skulle förklara varför allergi är vanligare i den rika delen av världen än i utvecklingsländer. Gör klimatförändringarna att allergi blir vanligare? Det finns en del som talar för det. Ett varmare klimat medför att lövsprickningen sker tidigare men kan innebära att nya allergiframkallande växter kan komma att etableras i Sverige. Högre temperatur och luftfuktighet kan också förväntas gynna spridning av kvalster till norra Sverige, där kvalsterallergi i dag är ovanligt. Är allergi ett samhällsproblem? Ja, förutom det lidande det innebär för alla som drabbas, medför det också höga kostnader i form av sjukskrivningar, sjukvård och medicin. De samhällsekonomiska kostnaderna för allergisk astma, rinit, eksem och matallergier i Sverige har uppskattats till 10 miljarder kronor om året. Landstingets pollenprognos Under pollensäsongen kan du få en daglig pollenprognos från mätstationen i Bräkne-Hoby via e-post, sms eller på landstingets webbplats. Rapporten berättar hur mycket av olika slags pollen det finns i luften i Blekinge. Tjänsten är gratis. För mer information, gå in på www.ltblekinge.se. 4 TEMA: Allergi Ditt Landsting april 2011 FOTO: HÅKAN LINDER På allergimottagningen i Karlskrona arbetar sjuksköterskorna Helena Lagerlöf och Christina Edwardson. En viktig del av deras arbete är allergivaccinationerna. Mottagningen har öppet två dagar i veckan på sjukhuset i Karlskrona och en dag i veckan på sjukhuset i Karlshamn. De vaccinerar mot allergier Pricktester och allergivaccinationer är en viktig del av arbetet på allergimottagningen. Hit kommer patienterna på remiss från olika delar av sjukvården för att göra allergiutredningar och få behandling. Allergisjuksköterskan Christina Edwardson gör ett pricktest. Hon häller små droppar av allergiframkallande ämnen på patientens underarm. Sedan sticker hon ett litet hål så att vätskan kan tränga in i huden. Efter en kvart avslöjar hudreaktionen vilka ämnen patienten eventuellt är allergisk mot. I så fall kommer det att bildas en liten rodnad, ungefär som ett myggbett. – Det enda obehaget är att det kliar på den punkt där man får en allergisk reaktion, säger Christina Edwardson. Allegiframkallande ämnen I ett ställ har hon små flaskor som var och en innehåller ett allergiframkallande ämne, kallat allergen. Det är olika sorters pollen som björk, timotej och gråbo; det är katt, hund, häst, dammkvalster, mögel och en hel rad olika livsmedel. Pricktest är bara ett av de många sorters allergitest som görs på mottagningen. Det finns flera andra sätt, till exempel genom blodprov. På allergimottagningen gör man också lungfunktionstester, även kallad spirometri, och så kallade provokationstester. De senare är viktiga när man testar för läkemedelsallergi. ren. Den som är allergisk mot hund eller katt ska földaktligen inte ha någon fyrfota kompis hemma. Men det är inte alltid möjligt att undvika det som ger allergi. Den som är allergisk mot olika typer av pollen kan ju omöjligen undvika att utsätta sig för dessa partiklar som flyger omkring i luften. Sjukdomshistoria Men testet är bara en del i en allergiutredning. Det ger läkaren en vink om vad patienten kan vara allergisk mot, men långt Allergivaccination ifrån hela svaret. I vissa fall av svår allergi kan – Det viktigaste i det då vara aktuellt med så en allergiutredning Det viktigaste i en kallad allergivaccination eller är inte testet utan ASIT (allergenspecifik imanamnesen, patientens allergiutredning munterapi). Det innebär att sjukdomshistoria, är inte testet, utan patienten får injektioner med förklarar Christina små doser av det ämne som Edwardson. sjukdomshistorien. framkallar allergin. Det är viktigt att Genom att gradvis öka dopatienten noggrant serna påverkar man patientens berättar för doktorn immunförsvar och bygger på så sätt upp om sin allergi: när, var och hur den uppen tolerans mot ämnet som framkallar träder. allergin. Behandling När allergiutredningen är gjord och läkaren Tar upp till fem år har fastslagit vad patienten är allergisk mot, Behandlingen kan ta upp till fem år och är det dags för behandling. under de första månaderna måste patienten Ofta handlar det om att få lämplig komma varje vecka. Just nu får nästan 200 personer i Blemedicin, men framförallt är det viktigt att patienten lär sig att hantera sin allergi på kinge den här behandlingen. – Allergivaccinationer är en jättestor del rätt sätt. av verksamheten här på mottagningen, Det viktigaste är förstås att så långt som säger allergisjuksköterskan Helena Lagerlöf. möjligt undvika det som framkallar besvä- Allergivaccinationer ASIT (allergenspecifik immunterapi), i dagligt tal kallat allergivaccinationer, är en behandling som ger bestående lindring av allergi. Behandlingen består i att man får sprutor med det ämne man är allergisk mot enligt ett särskilt dosschema. På så sätt påverkas immunförsvaret och kroppens reaktion mot det allergiska ämnet minskar . I början av behandlingen, uppdoseringsfasen som pågår under 7– 15 veckor, får man en eller flera sprutor i veckan. Därefter räcker det med en spruta var sjätte till var åttonde vecka under 3– 5 år. Vaccination kan vara aktuellt när vanlig allergimedicin inte hjälper eller ger svåra biverkningar. Det ges också till patienter som får astma av sin allergi. Man kan vaccinera mot: • Pollen (träd, gräs och gråbo) • Dammkvalster • Pälsdjur (hund, katt och häst) • Bi och geting TEMA: Allergi Ditt Landsting april 2011 5 Jessica är allergisk mot våren 22-åriga Jessica Andersson har haft pollenallergi sedan hon var i sexårsåldern. Tack vare sina mediciner klarade hon sig länge ganska bra. Men så en dag för tre år sedan drabbades hon av en riktigt obehaglig upplevelse. Det var försommar och om några dagar skulle hon ta studenten på Chapmansskolan i Karlskrona. Plötsligt fick hon en allergisk reaktion som var värre än något hon tidigare varit med om. – Ansiktet svullnade upp, jag kände kraftigt tryck över bröstet och det var jättejobbigt att andas. Och min medicin hjälpte inte alls, berättar hon. Tid på vårdcentralen Hon fick genast en tid på vårdcentralen där man gav henne en kortisonspruta för att häva den allergiska reaktionen. Den hjälpte för stunden. Jessica kunde fira sin student och mådde bra trots att hela skolan var dekorerad med allergiframkallande blommor och blad. Men efter bara några veckor var det dags för en ny attack och en ny spruta. Och eftersom Jessicas blodprov visade att hon hade en väldigt kraftig allergi, hade hon också fått en remiss till allergimottagningen på sjukhuset i Karlskrona. Allergiutredning Där gjorde man en grundlig allergiutredning. Sedan fick hon erbjudande att genomgå en så kallad allergivaccination. Det innebär att man regelbundet får sprutor med stigande doser av det ämne man är allergisk mot. På så sätt vänjer sig kroppen gradvis mot ämnet och de allergiska symtomen minskar. – Det är en ganska krävande behandling, den har pågått i tre år nu. I början fick jag ta sprutor varje vecka, men nu behöver jag bara gå var sjätte vecka. Gradvis bättre Men det har det varit värt. Sedan hon började behandlingen har hon gradvis blivit bättre och Jessica hoppas att hon ska bli så bra att hon åtminstone slipper att ta kortison. – Jag tar inte lika mycket medicin längre och jag behöver inte börja med den lika tidigt på våren. Förr var jag tvungen att börja redan i februari när jag började känna av allergin. Allergisk mot pollen Jessica är allergisk mot pollen från lövträd, gräs och gråbo, ämnen som flyger omkring i rikliga mängder under vår och försommar. Trots att hon ofta mått som sämst under den tiden, har hon inte förlorat förmågan att njuta av den vackra årstiden. – Nej, jag tycker jättemycket om vår och försommar. Men visst tänker jag mig för, jag tar inte in vårblommor eller björkris och sätter i en vas. Och hon bär fortfarande med sig minnet av den kraftiga allergireaktionen den där försommardagen före studenten. – Sedan dess har jag alltid kortisontabletterna med mig i väskan. För säkerhets skull. Jessica Andersson har blivit vän med björken och dess hängen. Om några veckor kommer de att avge mängder med allergiframkallande pollen. Men tack vara allergivaccinationerna slipper hon nu må dåligt av dem. Pollen är den vanligaste orsaken till allergi Pollen eller frömjöl från olika växter är den vanligaste orsaken till säsongsallergi. Under vår och sommar får ungefär en femtedel av befolkningen pollenallergi med symtom från ögon och näsa. Det brukar Björk. Pollen från lövträd, framförallt björk, är den vanligaste pollenallergin. Björken blommar under april till juni. Den som är allergisk mot björk är ofta också känslig mot andra lövträd som hassel, al, ek och bok. Björkallergiker kan också få besvär när de äter hasselnöter, äpplen, päron, plommon, persikor, körsbär eller kiwi. kallas hösnuva, trots att många besväras av annat än gräspollen och även får symtom från ögonen. De flesta blir hjälpta av de mediciner som finns mot pollenallergi, men en del kan få astma och behöver då få behandling mot den. Gräs. Pollen från gräs, till exempel timotej, är den näst vanligaste formen av pollenallergi. Det finns omkring 150 olika sorters gräs och de flesta gräsallergiker reagerar mot alla gräsarter. Gräspollen finns i luften från slutet av maj till början av september. Gräsallergiker kan också få besvär av jordgubbar, mjöl, jordnötter, soja och tomater. Oftast räcker det att man behandlar sig själv med receptfria läkemedel. Men om de inte hjälper kan man behöva få receptbelagda läkemedel utskrivna av läkare. Har man svåra besvär kan man behöva få en allergivaccination. Man ska söka vård på en vårdcentral om: • receptfria läkemedel inte hjälper • små barn har pollenbesvär • man får hosta när man tränar • bara ena ögat är irriterat • man har besvär bara från ena näsborren • man har allergibesvär hela året • man har andningsbesvär eller hosta. Gråbo. I Sverige finns det nio arter av gråbo. Den betraktas som ett ogräs och växer ofta längs diken och på obebyggda tomter. Den blommar från början av juni till början av september. Gråboallergiker kan också få besvär av maskrosor och prästkragar, samt av mat som fänkål, selleri, dill, persilja och dragon. 6 TEMA: Allergi Ditt Landsting april 2011 Förskolläraren Lena Bergvall och Vesta Lindström är på väg att hämta leksakerna i lådan. Här på Sidenrosen förvaras alla leksaker i lådor och skåp. På så sätt undviker man att de samlar damm. På allergidagiset ställer man Avdelningen Sidenrosen på Torgbackens förskola i Karlskrona är som vilken dagisavdelning som helst. Nästan. Det här är en allergiavdelning. Det innebär att lokalerna är extra välstädade och för besökare gäller speciella regler. Eftersom jag har katt hemma, måste jag duscha och byta kläder innan jag besöker Sidenrosen. På den här avdelningen finns barn som är allergiska, bland annat mot pälsdjur, och därför är det viktigt att jag som besökare inte tar med mig katthår in i lokalen. För allergiska barn – Den här avdelningen är i första hand till för barn som är allergiska eller extra infektionskänsliga. Men i mån av plats får även andra barn gå här, säger förskolläraren Lena Bergvall. Vid en första anblick ser Siden- rosen ut som vilken förskoleavdelning som helst. Leksaker ligger kringströdda på golvet och barnen stojar omkring och busar. Men de flesta av barnen här har någon form av överkänslighet. De kan vara allergiska mot olika sorters mat, mot pollen, pälsdjur eller dammkvalster. De kan också vara överkänsliga mot starka dofter eller extra känsliga för infektioner. Respektera reglerna Därför måste alla som går in på avdelningen – personal, föräldrar, barn och besökare – respektera de regler som gäller här. Det gäller att: • inte vara förkyld • inte ha husdjur • inte lukta parfym • inte lukta cigarettrök. Det är också viktigt att lokalerna hålls så rena som möjligt. Leksakerna förvaras i skåp och inte på öppna hyllor. På så sätt undviker man att de samlar damm och rummen blir dessutom mer lättstädade. – Städerskan börjar alltid med att städa vår avdelning på morgonen. På så sätt riskerar hon inte att dra med sig smuts från andra avdelningar, förklarar barnskötaren Agneta Billquist. Bara pappershandukar Här finns minimalt med textilier: inga mattor och bara enstaka gardiner. I fönstren står bara plastblommor och i badrummet finns inga handdukar av textil, bara papper. – Och till skillnad från andra avdelningar tar vi aldrig in kottar och grenar utifrån, säger Lena Bergvall. Även maten är omgärdad av regler eftersom flera av barnen är allergiska mot olika födoämnen. Både förskolans kokerska och övrig personal har järnkoll på vad de olika barnen får äta. – Ibland har vi haft en hel rad olika varianter av samma mat i kylskåpet eftersom vi har haft barn som varit allergiska mot olika saker, vissa mot laktos och andra mot gluten, säger Lena Bergvall. Stort ansvar Det är givetvis ett stort och tungt ansvar för personalen att ta hand om barn som har så speciella behov. Därför har Sidenrosen något färre barn, för närvarande 16 stycken, än en vanlig förskoleavdelning. Däremot har personalen inte någon särskild utbildning för att ta hand om allergiska barn. Det är någon de har lärt sig på egen hand, inte minst av barnens föräldrar. – Det är föräldrarna som är duktiga på att lära oss vad som gäller för deras barn, säger Lena Bergvall. Allergidagis finns Förtuom avdelningen Sidenrosen i centrala Karlskrona, har kommunen ytterligare en förskoleavdelning för allergiska barn i Jämjö. Men det är bara Karlskrona kommun som har har särskilda förskoleavdelningar för allergiska barn. I resten av Blekinges kommuner har man i stället valt att allergianpassa sina förskolor vid behov. – Om vi har ett allergiskt barn på någon av våra förskolor ser vi till att allergisanera miljön där. Det kan till exempel handla om att ha mer städning, säger Torsten Berg vid utbildningsförvaltnigen i Karlshamns kommun. TEMA: Allergi Ditt Landsting april 2011 7 De efterlyser fler allergifria miljöer Astma- och Allergiföreningen i Blekinge skulle gärna se fler allergifria miljöer. Bostadsområden och teaterföreställningar speciellt för allergiker står på önskelistan. Men ännu viktigare är det med kunskap och hänsyn hos omgivningen. Arbetskamrater med katthår på tröjan, klasskamrater som har häst, parfymerade teaterbesökare och kassörskor som luktar cigarettrök. För den som är allergisk eller överkänslig är omgivningen full av problem. – Det är det som är allergikernas dilemma, att vi är så beroende av vår omgivning. Vi kan inte alltid undvika det som vi är allergiska mot, säger Eskil Hedberg, ordförande i Astma- och Allergiföreningen i Blekinge. – På andra håll i landet, till exempel i Örebro, finns det bostadsområden speciellt för allergiker, säger han. Allergifria bostadsområden Bostadsområden, eller åtminstone enstaka trapphus, där det råder strikta regler mot pälsdjur, parfym, tobaksrök och annat som brukar framkalla allergi, är något Eskil Hedberg gärna skulle se även i Blekinge. Men hittills har han inte fått gehör för den idén. Han tycker givetvis att det är bra att Karlskrona kommun har två förskoleavdelningar speciellt för allergiska och infektionskänsliga barn. Men det han helst vill se är att alla offentliga miljöer blev mer allergianpassade och framförallt att fler fick kunskap i ämnet. Allergiombud Eskil Hedberg lyfter här fram allergiombundens viktiga roll. I Blekinge finns det 103 personer som är utbildade av Astma- och Allergiföreningen och som har till uppgift att informera personal i skolor och förskolor om dessa frågor. – Allergiombuden är länken mellan oss och skolor och förskolor, säger han. Det gäller att omgivningen får kunskap och lär sig visa hänsyn. Med ganska små medel kan man göra tillvaron drägligare för de barn som är allergiska. Det kan handla om att de andra barnen lär sig att inte gå till dagis med en tröja full av hundhår eller att man inte går ut till hästen precis innan man ska till skolan. FOTO: HÅKAN LINDER FOTO: HÅKAN LINDER Hugo Cellsing har hittat en bil i leksaksskåpet. leksakerna i skåp Här når du Astma- och Allergiföreningen Blekinge: Strandgatan 8 372 30 Ronneby Telefon 0457-265 50 www.blekinge.astmaoallergiforbundet.se s bara i Karlskrona I Ronneby resonerar man på liknade sätt. Där hade man ett tag en särskild förskoleavdelning för allergiska barn, men valde att slopa den då behovet inte har varit tilläckligt stort för en sådan. Sölvesborgs kommun har också valt att anpssa förskolan efter hand som behovet uppstår. Inte heller i Olofström finns det särskilda avdelningar för allergiska barn. När man för en tid sedan fick ett barn med mycket svår allergi valde kommunen att lösa barnomsorgen genom att anställa mamman som dagbarnvårdare i det egna hemmet. Märkt av en ökning Att allergierna har ökat på senare år, är något man märker hos Astma- och Allergiföreningen. Inte minst på de många telefonsamtal man ständigt får. – Vi ser framförallt en ökning bland barn och ungdomar och då handlar det främst om pollen- och kvalsterallergier. Och vi blir ofta kontaktade av föräldrar som har problem med dålig inomhusmiljö. Själv har Eskil Hedberg lidit av allergisk astma ända sedan han var spädbarn. I dag är han 67 år och under den tiden har han sett hur vården av astmatiker och allergiker har förbättrats dramatiskt. – Det är en oerhört stor skillnad. Den stora förändringen kom på 80-talet när vi började få riktigt bra medicin. En allergistrategi kan vara på väg FOTO: HÅKAN LINDER Agneta Billqvist tröstar Hugo Cellsing medan Vesta Lindström ser till att hålla golvet rent. Det senare är extra viktigt på en allergiavdelning. En nationell strategi för astma- och allergisjukvården. Det är något som Astma- och allegiförbundet länge har efterfrågat och nu har idén även vunnit gehör hos Socialstyrelsen. Det skriver Dagens Medicin. Förbundsordförande Ingalill Bjöörn säger till tidningen att man vill se en nationell strategi liknande den som finns för cancervården. Förbundet föreslår bland annat att man skapar särskilda kompetenscentra för allergi i landstingen. Man vill också se kvalitetsmått som är gemensamma för allergivården över hela landet. Socialstyrelsen är positiv till förslaget och ska nu föra frågan vidare till regeringen. Samtidigt funderar Socialstyrelsen på att ta fram nationella riktlinjer för allergisjukvården, något som redan finns för astma. Ditt Landsting april 2011 8 Peter Lilja vill ta ansvar Det kommer även att bli tufft för landstingets personal. Det gäller att hitta nya arbetssätt när färre händer ska göra samma arbete. – Jag tror att det här går. Jag jobbat så länge i organisationen och vet vilken kraft som finns i den. Vi har redan den kompetens som behövs för att klara det här. Redan som 16-åring flyttade han hemifrån och började jobba. Peter Lilja lärde sig tidigt att ta ansvar och det lär han behöva nu när han får ansvar för hela Landstinget Blekinge. Det blir ingen mjukstart på det nya jobbet som landstingsdirektör. Han ska se över landstingets ledningsorganisation. Han ska presentera en plan för hur landstinget ska få sin ekonomi i balans. Och allt ska gå fort. Efter bara ett par månader på sitt nya jobb ska han ha stakat ut riktningen för de kommande årens arbete. Många har undrat varför i all världen Peter Lilja har tackat ja till ett sådant, till synes omöjligt, uppdrag. – Jag känner ansvar för landstinget och jag är övertygad om att det här inte är en omöjlig uppgift, säger han. Hunnit med mycket Peter Lilja fick en rivstart även på sitt vuxenliv. Han var bara 16 år när han lämnade föräldrahemmet i Torskors och skaffade eget hushåll. Han tog jobb på Nättraby bruk där han avancerade skiftförman och det trots att han egentligen var för ung för att själv få jobba skift. Sedan dess har han läst in gymnasiets ekonomiska linje på komvux, och sedan varvat yrkesarbete, familjeliv och hög skolestudier. Han har hunnit med mycket i sitt 49-åriga liv och alltid varit tidigt ute med allt. – Jag har fyra utflugna barn och tre barnbarn. Den fritid som finns umgås jag och min hustru Jacqueline helst med familj och vänner, och bäst trivs jag i sommarstugan på Trummenäs. Ett stålbad väntar Nu har han alltså fått jobbet som högsta chef för ett landsting som befinner sig i ett tufft läge. För att få en ekonomi i balans måste landstinget sänka sina kostnader Mer än 25 år i landstinget Och han borde veta vad han talar om. Peter Lilja har arbetat i Landstinget Blekinge i över 25 år. – Jag började jobba som skötare i psykiatrin 1983, till att börja med på kortare springvikariat. Genom åren har han haft en lång rad olika jobb och befattningar i landstinget: projektledare, förhandlingschef, ställföreträdande ekonomi- respektive personaldirektör, förvaltningschef och nu senast servicedirektör. Han har fått erbjudanden om andra höga chefsjobb på olika håll i landet, men valt att förbli Landstinget Blekinge trogen. – Jag och min familj är fast förankrade här i Blekinge. Och jag har alltid trivts med att jobba i landstinget, mycket för att jag hela tiden har fått nya uppgifter och utmaningar. FOTO: KATARINA HAGERFORS Peter Lilja har arbetet i Landstinget Blekinge i över 25 år och känner därfär väldigt många i personalen. med 175 miljoner kronor under det här året. En svindlande summa. Men Peter Lilja tvivlar inte på att han och hans medarbetare ska klara uppgiften. – Det är inte raketforskning att få ordning på det här, men det blir ett kärvt arbete. Det är ett riktigt stålbad vi har framför oss det närmaste året. Omställningen kommer att kräva uppoffringar från alla. Invånarna i Blekinge kommer att märka av förändringarna och några kommer kanske att tycka att landstingets service blir sämre. I fortsättningen kommer all vård inte att finnas i hela länet och som patient kan man ibland tvingas resa lite längre. Det kan också bli så att vård som tidigare funnits på sjukhuset i stället kommer att ges på en vårdcentral. Förändringar nödvändiga Men förändringar är nödvändiga för att landstinget även i fortsättningen ska kunna ge samma goda och säkra vård. – Vi kommer aldrig att äventyra patientsäkerheten, säger Peter Lilja med eftertryck. Känner många Denna långa bana i organisationen är självklart en tillgång när han ska ta itu med sin nya uppgift. Det innebär inte bara att han känner själva organisationen bättre än de flesta, utan även dem som befolkar den. – Jag tror att varenda avdelningschef som jobbat i landstinget i mer än fem år känner mig. Det blev han varse den dag det blev känt att skulle få jobbet som landstingsdirektör. Gratulationssms:en duggade tätt i hans mobiltelefon och på landstingets intranät var hyllningarna i det närmaste unisona. Uppenbarligen är Peter Lilja en uppskattad person som åtnjuter stort förtroende i organisationen. FEM FRÅGOR ...till Agneta Kalnins, ekonomidirektör i Landstinget Blekinge Landstinget Blekinge befinner sig i ett mycket allvarligt ekonomisk läge. Bokslutet för 2010 slutade på ett underskott på 71,3 miljoner kronor. Ditt Landsting bad Agneta Kalnins förklara vad det innebär. Hur mycket är 71,3 miljoner egentligen? – Det motsvarar två procent av landstingets totala kostnadsmassa. Eller årskostnaden för två och en halv genomsnittlig vårdavdelning. Skulle man slå ut summan på alla Blekinges invånare skulle det bli 469 kronor för var och en. Men nu sägs det att landstinget i år måste sänka sina kostnader med 175 miljoner kronor. Varför så mycket om underskottet ”bara” var 71 miljoner? – Vi får inte gå med under- skott i landstinget ett år till. För 2010 var underskottet 71 miljoner kronor och det beloppet måste vi återställa. Dessutom har vi ett underskott från 2009 på 68 miljoner kronor och det måste också återställas under 2011 och 2012. Dessutom fick landstinget ett tillfälligt statsbidrag, det så kallade konjunkturstödet, men det får vi inte i år. Därför måste vi sänka våra kostnader med 175 miljoner. Varför måste landstinget ha en budget i balans? – Det är lagstiftningen som styr oss, lagen om god ekonomisk hushållning. Den säger att landsting och övrig offentlig verksamhet inte får ha en ekonomi där kostnaderna överstiger intäkterna. Just nu är kostnaderna för höga och det gör att vi får mindre och mindre pengar i vår kassa. Den trenden måste vändas. Vad är orsaken till att det har blivit ett underskott? – En av orsakerna är att våra skatteintäkter har minskat. Vi i Blekinge har fortfarande inte återhämtat oss helt från finanskrisen. Men vi har också en hög kostnadsutveckling som måste vändas. Vi gör helt enkelt av med mer pengar än vi får in. Hur ska landstinget göra för att sänka sina kostnader? – En hel rad olika saker: vi ska bemanna vården mer effektivt, inte ta in konsulter, inte ge några löneökningar utöver de centrala avtalen. – Vår förhoppning är att klara våra besparingar utan att behöva ta bort någon verksamhet. Och självklart ska blekingarna även i fortsättningen få den vård de har rätt till enligt de nationella riktlinjerna. Ditt Landsting april 2011 9 FOTO: HÅKAN LINDER Annika Christensson, miljöchef i Landstinget Blekinge, arbetar för att svenska landsting ska bli bättre på att ställa miljökrav när de köper läkemedel. Medicinerna förorenar miljön Våra mediciner är en tickande miljöbomb. Medicinrester som kommer ut i våra vattendrag påverkar miljön och i förlängningen även oss människor. Men Landstinget Blekinge ligger långt framme i arbetet för en mer miljöanpassad läkemedelsanvändning. Annika Christensson, miljöchef i Landstinget Blekinge, är något av en pionjär på området. När hon började jobba i landstinget 2002 var hon en av de första i landet att intressera sig för frågan om medicinernas effekt på miljön. Nu har hon varit med och tagit fram regler för miljökrav vid upphandling av läkemedel, regler som ska gälla för alla landsting. – Det här är landstingens egen miljöfråga. Bryr inte vi oss, gör ingen det, säger Annika Christensson. Mediciner påverkar miljön på flera sätt. Mycket av den medicin vi stoppar i oss kommer ut i vattendrag via vår urin och avföring då reningsverken inte förmår att ta hand om dem. Där tas den upp av vattenlevande organismer som på olika sätt påverkas. – Man har sett hur grodor och fiskar ändrar beteende och byter kön. I dricksvattnet Vi människor får sedan i oss medicinrester via livsmedel, men också via dricksvattnet. – Det finns små rester av läkemedel i vårt dricksvatten. Det är visserligen väldigt lite men vi vet inte hur det påverkar oss på lång sikt, under en hel livstid. Enligt Annika Christensson finns det hittills väldigt lite forskning om hur läkemedelsrester påverkar människor och miljö. Men det finns all anledning att vara försiktig och minimera utsläppen. – Läkemedel är ju kemikalier, det glömmer man lätt. Miljöskadlig tillverkning Förutom de medicinrester som kommer ut i naturen från våra kroppar, kan också själva tillverkningen vara miljöskadlig. – Läkemedelsfabriker här i Sverige har avancerad utsläppsrening. Men sedan finns det läkemedelsföretag som har underleverantörer i till exempel Indien, där man helt struntar i det och låter medicinrester gå rakt ut i vattendragen. Den medicin vi använder här i Sverige kan alltså orsaka miljöförstöring i andra delar av världen. Den kan också vara producerad med hjälp av barnarbete och under oacceptabla arbetsvillkor. Därför är det viktigt att landstingen ställer tuffa krav på sina leverantörer. – Det är viktigt att vi både ställer etiska, sociala och miljömässiga krav när vi köper in läkemedel. Vi vill ju inte bidra till dåliga arbetsförhållanden eller utsläpp som ger människor allvarliga hälsoproblem i andra delar av världen. Ett annat viktigt sätt att minska medicinernas negativa effekt på miljön är att sluta slösa med dem. I dag slängs enorma mängder. – Bara i Blekinge kastar vi läkemedel för minst 20 miljoner kronor om året. Det är ett systemfel när vi slänger läkemedel medan man i andra delar av världen knappt har tillgång till medicin. Här finns dessutom stora besparingar att göra. Att köpa in mediciner som inte används är förstås slöseri. Dessutom kostar det stora pengar att göra sig av med dem eftersom läkemedel inte får kastas hur som helst. De måste förbrännas, just för att inte komma ut i naturen. Onödig överanvändning Att en del medicinrester kommer ut i naturen är dock oundvikligt, åtminstone tills vi hittat tekniker för att rena vårt avloppsvatten från substanserna. – Ingen ska behöva känna sig som en miljöbov för att man tar medicin. Det är den onödiga överanvändningen som vi vill komma åt, säger Annika Christensson. Så kan du bidra till en grönare medicinhantering Etiska krav vid upphandling av mediciner • • • • Hamstra inte. Köp inte ut mer medicin än du behöver. Om du får medicin över, lämna in den till ett apotek. Det är ett miljöbrott att slänga läkemedel i soporna eller i avloppet. Tänk på att även kasserade läkemedelsplåster och inhalatorer innehåller medicinrester och måste lämnas in till apotek. • Miljöstyrningsrådet arbetar för att stödja företag och offentlig förvaltning i deras miljöarbete. Annika Christensson är utsedd av regeringen att representera hela det offentliga Sverige (stat, kommuner och landsting) i rådets arbete med klimatdeklarationer och kriterier för grön upphandling. Tillsammans med bland andra läkemedelsindustrin har hon nu tagit fram riktlinjer för miljökrav vid upphandling av mediciner. Ditt Landsting april 2011 10 Träning och kunskap är bästa hjälpen mot artros Med kunskap och träning kan den som lider av ledsjukdomen artros bli betydligt bättre. I artrosskolan får deltagarna verktyg att själva lära sig hantera sin sjukdom. Efter bara några månader upplever många redan en förbättring. Artros är en vanlig sjukdom Artros är en sjukdom i lederna och drabbar ofta knän, höft och fingrar. Artrospatienter är ett tåligt släkte. Många har haft sina besvär i mer än tio år och lärt sig leva med smärta, stelhet och nedsatt rörlighet. Det är vardagliga rörelser som gör ont: att gå i trappor, att ta på sig strumporna, att böja sig ner till nedersta kökslådan. Artros startar ofta i en enstaka led och symtomen börjar smygande. Tränar tillsammans I en gympasal på Lyckeby vårdcentral träffar Ditt Landsting några av deltagarna i artrosskolan. Var och en har ett individuellt träningsprogram, men de tränar tillsammans. Och det är viktigt. – Det är jättebra att få vara i grupp, säger Marianne Svensson. – För hemma på egen hand blir det inte av, säger Barbro Odenhammar. De flesta av deltagarna visste redan innan de började i skolan att träning är viktigt när man har artros. Men det tar emot att röra sig när det gör ont och det är därför viktigt att lära sig att träna på rätt sätt. – Nu vet vi att man får träna fast det gör ont, säger Barbro Odenhammar. Artrosskolan startade på försök i höstas efter modell från andra landsting. Hittills har sjukgymnasterna på några av landstingets vårdcentraler i Karlskrona erbjudit artrosskolor. Skolan startar med tre teorilektioner där deltagarna får lära sig vad de själva kan göra för att behandla sin sjukdom. – Information är viktigt för artrospatienter, att de får veta vad artros är och vad man själv kan göra åt sin sjukdom, säger Mona Trulsson, sjukgymnast på Lyckeby vårdcentral. Artros kan förekomma redan i 30-årsåldern men är vanligast efter 50 år. Sjukdomen är något vanligare bland kvinnor än bland män. Eget träningsprogram När teoridelen är avklarad får varje deltagare ett enskilt möte med sjukgymnasten. Då görs en individuell bedömning av patienten som får ett eget träningsprogram att följa. Den som är överviktig kan också få råd och stöd för att gå ner i vikt. Det senare är väldigt viktigt eftersom några extrakilon ofta förvärrar sjukdomen. Sedan erbjuds alla deltagare att komma och träna på vårdcentralen under sex veckor. – Under den tiden erbjuder vi träning i grupp, två gånger i Smärtan uppstår till att börja med vid rörelse och belastning, men kan senare under sjukdomsförloppet förekomma även i vila. Artros är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos äldre människor men förekommer också hos yngre och medelålders. Runt åtta procent av alla mellan 50 och 70 år har någon form av artros. Hälften av alla över 70 beräknas ha en knäartros. Sjukgymnast Mona Trulsson hjälper Gunvor Petersén att göra sin övning rätt. I artrosskolan får alla deltagare ett individuellt träningsprogram. veckan. Den delen är frivillig men många väljer att delta, säger Mona Trulsson. Målet med artrosskolan är att deltagarna ska få mindre ont och bli mera rörliga. Förhoppningen är att man därmed ska fördröja sjukdomsförloppet och behovet av operation eller annan medicinsk behandling. – Ungefär tio procent av alla artrospatienter behöver opereras, till exempel byta ut en knäled. Men om det kan skjutas upp eller helt undvikas är mycket vunnet för den enskilde, säger Mona Trulsson. Nöjda patienter Någon färdig utvärdering från de första omgångarna av skolan finns det ännu inte. Men Mona Trulssons patienter har hittills varit väldigt nöjda. – De säger att de har mindre ont och att de klarar att göra mer, säger hon. Och Malte Henriksson, en av dem som tränar på Lyckeby vårdcentral, tycker redan att han ser en förbättring. – Jag tycker redan att jag har blivit mera rörlig. Fast jag bara har tränat i tre veckor, säger han. Artrosskolor finns snart i hela länet Artrosskolan startade i oktober förra året på några av landstingets vårdcentraler i Karlskrona med omnejd. Projektet kom till på initiativ av Marteinn Magnusson, ortopedöverläkare, och Kristina Borén, sjukgymnast, som ett led i landstingets förbättringsarbete. Nu har landstinget beslutat att det ska bli en permanent verksamhet och finnas i hela länet. Just nu får sjukgymnaster och arbetsterapeuter utbildning i behandlingsmetoden och snart kommer alla länets vårdcentraler att kunna remittera patienter till en artrosskola. Gunvor Petersén och Barbro Odenhammar är glada över att äntligen ha kommit igång med regelbunden träning. Ditt Landsting april 2011 11 Titti hjälper patienter med smärta Kan en naprapat hjälpa ortopedpatienter med långvarig smärta lika bra som en läkare? Ja, i vissa fall. Det visar en forskningsstudie som naprapaten Titti Lilje har gjort i samarbete med ortopedkliniken i Blekinge. En naprapat behandlar smärttillstånd med metoder som massage och så kallad manipulations- och mobilitetsbehandling. – Det är när vi med hjälp av olika handgrepp återskapar rörligheten i en led, säger Titti Lilje. Naprapaten Titti Lilje har en egen mottagning i centrala Karlskrona där hon behandlar sina patienter. Modellen av en ryggrad är användbar för att förklara hur kroppen fungerar. Naprapati är en del av alternativmedicinen Naprapati används för att förebygga, utreda och behandla besvär i skelett, muskler, leder och bindväv. Det kan handla om att man har ont i kroppen eller att den inte fungerar som den ska. I Sverige utbildas naprapater vid Naprapathögskolan i Stockholm. Utbildningen omfattar fyra års studier, sedan följer ett år med praktik både inom den offentliga vården och på etablerade naprapatmottagningar. Efteråt kan studenten ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen. 2006 blev naprapat en skyddad yrkestitel, vilket betyder att det är förbjudet att kalla sig naprapat om man inte är legitimerad och alltså har en godkänd utbildning. Vissa landsting, dock inte Blekinge, har vårdavtal med naprapater. Källa: 1177.se Samarbete med läkare Som naprapat kan man ibland mötas av skepsis från skolmedicinens läkare. Men Titti Lilje har bara goda erfarenheter av att samarbeta med läkare. – För många år sedan jobbade jag på Kungliga Baletten i Stockholm där jag tog hand om dansarna. Då hade jag ett nära samarbete med en ortopedläkare och det fungerade jättebra, säger hon. Det var med den erfarenheten i minnet som hon för ett par år sedan tog kontakt med Håkan Friberg, verksamhetschef på ortopedkliniken vid Blekingesjukhuset, och föreslog att de skulle inleda ett samarbete. Det resulterade i en studie som omfattade 80 patienter som stod i kön till ortopedkliniken. Patienter i ortopedkön Det handlade om patienter som var remitterade till ortopedkliniken men inte var aktuella för operation eller prioriterade för annan behandling. Hälften av dem lottades att ingå i en grupp som skulle få naprapatbehandling, experimentgruppen. Och den andra hälften, kontrollgruppen, fick vanlig behandling på ortopeden. Efteråt jämförde man resultaten i de båda grupperna. Man jämförde smärta, fysisk funktion och upplevd förbättring hos patienterna. Båda grupperna följdes upp vid tre tillfällen: efter tre månader, sex månader och ett år. – Det visade sig att förbättringen var signifikant större i experimentgruppen. Kostnaderna i den gruppen blev också lägre, säger Titti Lilje. Dessutom valde 62 procent av patienterna i naprapatgruppen att helt lämna ortopedkön. Det är förstås goda nyheter både för Titti Lilje och för sjukvården. Bli av med smärtan Men framförallt är det bra för de patienter som har fått hjälp att bli kvitt sina besvär. – En patient sa till mig, ”jag bryr mig inte om vem jag träffar, bara jag blir av med smärtan”. I många fall handlar det om patienter där det inte finns något sjukdomstillstånd bakom smärtan och där den vanliga sjukvården inte har någon bra hjälp att erbjuda. Om en del av dessa i stället kan bli hjälpta av en naprapat är det en vinst för alla, resonerar Titti Lilje. – Det gäller att vara prestigelös från båda sidor. Det ena är inte bättre än det andra, det gäller att hitta rätt behandling för rätt patient. Vi behöver samarbeta läkare, sjukgymnaster och naprapater. Alla skulle vinna på det, inte minst patienterna. Titti Lilje menar att smärta är ett folkhälsoproblem. – Det finns kopplingar mellan störd nattsömn, depression och smärta. Patienterna som ingick i studien betalade vanlig patientavgift på 120 kronor när de fick behandling hos Titti Lilje. Men i vanliga fall får den som går till en naprapat betala hela avgiften själv (för närvarande drygt 500 kronor) eftersom Landstinget Blekinge inte har något avtal med naprapater. Ortopedchefen: ”Läkaren ger inte alltid bästa hjälpen” Både naprapater, kiropraktorer och sjukgymnaster är många gånger bättre än ortopeder på att behandla värk i muskler och leder. Det säger Håkan Friberg, verksamhetschef för ortopedkliniken. – En ortoped är framförallt skolad att ta hand om sådant som går att operera. Men vi är ganska dåliga på att manipulera, töja och dona, och på att ge råd om träning, säger han. På vårdcentralen I likhet med Titti Lilje vill han gärna se mera samarbete mellan de olika yrkesgrupperna. Men om Håkan Friberg fick bestämma skulle de ske redan på vårdcentralerna. Han menar att många patienter blir remit- terade till ortopedkliniken helt i onödan. Smärta från rörelseorganen är mycket vanligt och ortopedkliniken håller på att drunkna i remisser. Men bara en bråkdel av alla dessa besvär lämpar sig för att åtgärdas med operation eller någon annan behandlig som ortopedläkaren kan erbjuda. – Alla har vi ont i leder och muskler någon gång i livet. Det är också det som orsakar mest sjukskrivningar. Bättre hjälp De flesta patienter med smärtproblem skulle få både bättre och snabbare hjälp om de redan på sin vårdcentral fick träffa exempelvis en sjukgymnast. – Det viktiga är att man utesluter ortopediskt behandlings- bara eller allvarliga diagnoser som diskbråck, ledsjukdom eller tumör. Men det kan i de allra flesta fall läkaren på vårdcentralen göra. Han tror också att många patienter lever i föreställningen att en specialistläkare alltid ger den bästa hjälpen. Eller att man alltid måste bli röntgad för att få rätt diagnos. – Men så är det ju inte. Många skulle få bättre hjälp av en sjukgymnast eller en naprapat. Ditt Landsting april 2011 12 Klamydiatest på nätet får fler att testa sig I september förra året lanserades en ny tjänst för Blekinges invånare – möjligheten att beställa klamydiatest på nätet. I dag, mer än ett halvår senare, flödar beställningarna in. Hundratals har hittills utnyttjat möjligheten att testa sig på distans och patienterna är nöjda med valmöjligheten. Provsvar inom en vecka För att beställa ett test måste man ha fyllt 15 år och vara folkbokförd i Blekinge. Beställningen görs på www.klamydiatest.nu och ett par dagar senare levereras testet i ett vanligt vitt kuvert utan synlig avsändare. I kuvertet finns allt man behöver för att göra testet: instruktioner, ett rör att förvara urinprovet i, en pipett för att hälla urinprovet i röret och en förvaringshylsa. Kvinnor behöver inte lämna urinprov utan de använder i stället en medföljande bomullspinne. Utöver detta innehåller kuvertet en informationsbroschyr och en kondom. Tjänsten sköts från Blekinges infektionsmottagning i Karlskrona. Där tar man emot beställningar, skickar ut tester och ser till så att patienter får sitt provsvar. Mer lättillgänglig Anna Wideskär-Benoni arbetar som kurator på infektionsmottagningen och har varit med sedan starten: – Anledningen till att distanstestet infördes är för att göra vården lättillgänglig för alla och att nå personer som annars inte skulle testa sig, förklarar Anna. – Samtidigt kan det kännas utlämnande att gå till infektionsmottagningen eller vårdcentralen och testa sig för klamydia. Det behövs inte längre, nu är vi bara två personer som ser namnet på beställaren. – Det kan inte bli tryggare än så, fortsätter Paula Pettersson som arbetar som kanslist på mottagningen och är den som När testet är genomfört skickas det för analys i ett förberett medföljande kuvert och redan efter en vecka får patienten ett provsvar via webben. Den som önskar får även ett sms som berättar att ett provsvar finns att hämta på webbplatsen. Allt är helt gratis och man kan testa sig så ofta man vill. skickar ut testerna i diskreta kuvert. Önskan om att nå nya målgrupper visar sig ha gett utslag även i statistiken. Två tredjedelar av kuverten som skickas ut går till västra Blekinge. Nå hela befolkningen – På detta sätt når vi nya geografiska delar av befolkningen, men syftet när vi startade var även att nå fler unga män som vi av erfarenhet vet inte testar sig, förklarar Anna. – Där kan vi fortfarande bli bättre. De flesta beställningarna kommer fortfarande från kvinnor, men vi tänker kreativt och försöker nå ut till alla, fortsätter Paula. – Vi samarbetar också med flera andra landsting där får idéer och tankar kring hur vi kan få invånarna att testa sig. Testa dig Men alla, oavsett ålder, bör tänka över om de behöver testa sig. Så till alla som haft oskyddat sex har Paula och Anna bara ett råd: –Testa dig! Text: Jens Qwarngård En mottagning bara för killar Varje tisdag mellan klockan 15.00 och 16.30 är det killmottagning på ungdomsmottagningen i Karlskrona. Då är endast killar välkomna upp med sina frågor och problem. Man behöver inte beställa tid innan utan kan bara titta in. – Vi vill tvätta bort stämpeln att ungdomsmottagningen bara är barnmorskor som skriver ut preventivmedel. Vi jobbar främst inom två hälsoområden – sexuell hälsa och psykisk hälsa. Dessutom arbetar vi brett med livsstilsfrågor. Alla dessa områden berör unga människor oavsett kön, säger Agnes Lindeberg, chef för ungdomsmottagningarna i Blekinge. I dagsläget är cirka tolv procent av besökarna på mottagningen killar och andelen som besöker samtalsterapeut drygt 23 procent. – Genom att ha öppettider särskilt för killar hoppas vi att fler ska känna sig välkomna, säger Agnes Lindeberg. Tidigare har man haft killmottagning på ungdomsmottagningen i Ronneby och det försöket slog väl ut. För den som fortfarande vill testa sig på en fysisk mottagning går det jättebra. Då är det lättast att kontakta den vårdcentral man är listad hos, alternativt att kontakta Blekinges infektionsmottagning. Är man yngre än 25 år går det även bra att höra av sig till närmaste ungdomsmottagning. Säkrare vård med delade journaler I maj inför Landstinget Blekinge en ny nationell e-tjänst, Nationell Patientöversikt (NPÖ), som gör det möjligt för vårdpersonal att via datorn ta del av patientens journaler hos andra vårdgivare. Detta förutsatt att vårdpersonalen har rätt behörighet, en vårdrelation med patienten och att patienten gett sitt samtycke. En samlad bild av patientens vårdhistoria ökar möjligheten att ge den bästa vården och höjer patientsäkerheten. I första skedet kommer främst omsorgspersonal inom kommunerna att använda tjänsten för att läsa i landstingets journaler. Patienter kan spärra sina journaler så att de inte visas i NPÖ men då måste de själva ansvara för att vårdpersonalen får all den information de behöver. För mer information om spärrning ring till 0455 – 73 10 99. Läs mer om Nationell Patientöversikt på www.ltblekinge.se/npo. Nytt innehåll på 1177.se Nu går man vidare och testar det i Karlskrona. Om även det går bra tänker man på sikt ska införa samma på de andra mottagningarna i länet. Text: Liten Löfgren Nu har 1177.se lanserats i en ny version. På 1177.se får du råd och kunskap om hälso- och sjukvård. Läs bland hundratals artiklar om sjukdomar, undersökningar och patientberättelser. Dessutom finns en barnavdelning för barn som ska genomgå undersökningar eller behandlingar. Du kan även anonymt ställa frågor och få ett personligt svar från läkare eller sjuksköterskor. Så kom ihåg siffrorna 1177 – råd om vård på webb och telefon. Ditt Landsting april 2011 13 Frisktandvård till alla vuxna Från och med den 2 maj 2011 erbjuder folktandvården i Blekinge frisktandvård till alla vuxna. I avtalet ingår bland annat: • • • • • Undersökningar och utredningar Råd om munhygien och kost Behandling av sjukdomar som karies och tandlossning Lagningar och rotbehandlingar Akuttandvård I avtalet ingår inte: • • • • Tandreglering Förskönande tandvård Tandvård på grund av olycksfall Broar, implantat eller proteser John Törneryd från Karlshamn har satsat på frikstandvård. Han menar att det lönar sig i längden. John abonnerar på bra tandvård Många unga har redan gjort som John Törneryd och tecknat avtal om frisktandvård. Det innebär att han får tandvård till en fast avgift. Och nu blir det möjligt för alla, oavsett ålder, att få frisktandvård. 24-årige John Törneryd är på en av sina årliga rutinkontroller hos Marie Gustafsson, tandhygienist vid folktandvården i Karlshamn. – Det ser jättebra ut, du har fina tänder, säger Marie medan hon undersöker hans mun. När John Törneryd fyllde 20 år och skulle börja betala för sin tandvård, var det självklart att välja frisktandvård. – Jag räknar med att det blir billigare i längden. Förr eller senare händer det något som gör att man behöver göra något som kostar lite mer, säger han. Fast pris Den här gången är han lite orolig för en visdomstand som han tycker verkar lite konstig. Maries underökning visar dock att allt är som det ska. Men om han hade haft något problem som hade behövt åtgärdas, hade det ingått i det fasta pris han betalar. Innan man tecknar avtal om frisktandvård, görs alltid en noggrann undersökning av tänderna för att bestämma vilken premiegrupp patienten tillhör. Eftersom John har bra tandhälsa, hamnade han i den lägsta premiegruppen och betalar därmed den lägsta avgiften, bara 40 kronor i månaden. Inte så mycket pengar Man får själv välja hur man vill betala, en gång om året eller varje månad. John har valt att betala månadsvis via autogiro. – Det är bra att man inte behöver lägga ut så mycket pengar på en gång, säger han. Frisktandvård fungerar precis som en försäkring – ju mindre risk det är att man råkar ut för något som kostar mycket, desto lägre premie betalar man. Ju bättre tandhälsa man har när man tecknar avtalet, desto lägre blir alltså avgiften. riskgruppen och behöver inte betala så mycket, förklarar Marie Gustafsson. Johns besök är snabbt avklarat. Efter några röntgenbilder och en undersökning av hans mun, konstaterar Marie att allt är som det ska. Gäller i tre år Avtalet gäller i tre år och inför varje ny avtalsperiod görs ny bedömning innan man bestämmer viken premiegrupp man ska tillhöra. – Det blir ju en morot att fortsätta att sköta sina tänder. På så sätt blir man ju kvar i den lägre Goda råd Hon ger honom lite goda råd om hur han ska borsta för att bättre komma åt kindtänderna längst bak. Sedan släpper hon iväg honom med en förmaning om att fotsätta att sköta sina tänder och inte slarva med tandtråden. De arbetar för att göra vården säkrare På landstingets patientsäkerhetsavdelning arbetar man ständigt för att göra vården bättre och säkrare. Ett viktigt verktyg i det arbetet är lex Maria-anmälningarna. Trots att all personal i sjukvården hela tiden gör sitt yttersta inträffar det ibland misstag. Enligt lagen, kallad lex Maria, är sjukvården skyldig att själv anmäla alla fel och misstag till Socialstyrelsen. – Det viktiga är inte själva anmälan utan den utredning och de åtgärder som följer av den, säger Bengt Wittesjö som är chef för avdelningen. Han är också chefläkare för sjukhusvården och tillsammans med Anders Rehnholm, cheflä- kare för primärvården och Ingrid Nytzén, chefläkare för psykiatrin, ansvarar han för lex Mariaanmälningarna. Fel i organisationen Felbehandlingar i vården beror sällan på slarv eller inkompetens hos vårdpersonalen. I stället ligger orsaken oftast på ett annat plan. – Det är klart att det ibland sker individuella misstag men oftast ligger felet i organisationen, säger Anders Rehnholm. Det kan handla om dåliga rutiner, felaktig resursfördelning eller en felaktig organisation. Lex Maria-utredningarna hjälper landstinget att hitta dessa brister och rätta till dem så liknande fel kan undvikas i framtiden. Vid årsskiftet trädde en ny patientsäkerhetslag i kraft. Den innebär bland annat att vårdpersonal som gör fel inte längre straffas med erinran eller varning. I stället läggs ett större ansvar på landstingen. Anmäla mer Ingrid Nytzén tycker att det är bra. Hon menar att vårdpersonalen kommer att bli mer benägen att anmäla misstag om man inte riskerar att pekas ut som skyldig. – Grunden för patientsäkerhetslagen är att vi ska anmäla mer och på så sätt förbättra våra rutiner. Att ett landsting gör många lex Maria-anmälningar är alltså inget tecken på att vården är dålig. Tvärtom är det ett tecken på att man jobbar med att göra vården bättre och säkrare. I Landstinget Blekinge finns det tre chefläkare: Anders Rehnholm ansvarar för primärvården, Ingrid Nytzén för psykiatrin och Bengt Wittesjö för sjukhusvården. Ditt Landsting april 2011 14 Mats favoritdeckare finns inte här Mats Reenbom är bibliotekarie och arbetar på medicinska biblioteket i landstinget. Det ligger inrymt i Blekinge kompetenscentrum i Karlskrona och riktar sig huvudsakligen till anställda i landstinget. Men biblioteket är också en guldgruva för studenter och forskare som söker litteratur om vård och medicinsk vetenskap. JOBBA I LANDSTINGET Hur länge har du arbetat som bibliotekarie? – Sedan 1987 och i landstinget sedan 1998. Vad är skillnaden att jobba här jämfört med att arbeta i ett folkbibliotek? – Här i landstinget är man en del i en större organisation och det gäller att vara organisationen till största möjlig nytta. Sjukvården är en väldigt kunskapsintensiv verksamhet som hela tiden måste ha tillgång till information. Vilka är det som använder biblioteket? – Det kan vara en läkare som vill ha tag på en viss artikel i en vetenskaplig tidskrift. Det kan också vara sjuksköterskor, psykologer, kuratorer och arbetsterapeuter som behöver uppdatera sig på sitt område. Men vi har också forskare och omvårdnadsstudenter som söker kurslitteratur. Får inte allmänheten använda biblioteket? gistrera sig som låntagare. Fast vi har ju ingen skönlitteratur utan bara facklitteratur. Däremot har vi mycket patientinformation. Berätta om ditt arbete. – Det handlar väldigt mycket om att underhålla våra informationsresurser, speciellt nu när mer och mer information går över till att vara elektronisk. Det är databaser och elektroniska tidskrifter. Det gäller att se till att tekniken fungerar och jag har mycket kontakt med landstingets itavdelning. Sedan handleder och undervisar jag användarna i hur tekniken fungerar. Vad är det bästa med ditt jobb? – En av de stora fördelarna är att det är så omväxlande. När jag kommer på morgonen vet jag aldrig hur min dag kommer att se ut. Och så träffar jag väldigt mycket spännande människor. Mats Reenbom Ålder: 53 år Bor: I Karlskrona Gör på fritiden: Spelar gitarr, gillar allt från rock och världsmusik till jazz; skådar fåglar och reser, gärna till någon tropisk regnskog. Läser: Bra deckare är jag ganska svag för, gärna engelska deckare av till exempel Ian Rankin. – Jo, det är bara att komma hit och re- Akne – så kan du behandla ungdomsfinnar EGENVÅRDSTIPSET Vad är akne? Akne – eller finnar – får man ofta som tonåring. Det är talgkörtlar under huden som blir inflammerade, framför allt i ansiktet, på bröstet eller på ryggen och visar sig som olika slags utslag. De kan vara små varblåsor på hudens yta eller ömmande plitor som går lite djupare ner i huden. Akne beror inte på att man tvättar sig för dåligt eller att man äter någon speciell mat, utan på att hormonbalansen i kroppen ändras under puberteten. Talgkörtlarna tillverkar mer talg och påverkas samtidigt av att mängden av en speciell bakterie som normalt finns i huden ökar. Det gör att talgkörtelns öppning lättare täpps igen och att en inflammation uppstår. Att ha akne kan kännas jobbigt, men för de allra flesta försvinner problemen efter puberteten. Vad kan man göra själv? Det finns ett antal sätt att lindra besvären, men det kan ta några veckor innan man märker att det blir bättre: • • • • Tvätta ansiktet morgon och kväll, det räcker. Använd helst en mild tvål eller ansiktstvätt för fet och finnig hy. Undvik att klämma på aknen eller själv skära eller sticka i en böld eftersom talgkörteln kan skadas och inflammationen bli värre. Använd en fettfri gel för att återfukta huden om huden blir torr. Undvik feta krämer och oljor eftersom de kan täppa till talgkörtlarna och förvärra aknen. Pröva att badda med aknelösning eller massera med aknegel. De innehåller salicylsyra och gör att talgkörtlarna inte täpps till så lätt. Om man vill dölja finnarna kan man använda ett särskilt täckstift som är anpassat för fet och finnig hy. Täckstiftet och de övriga med- len finns att köpa på apotek och ofta i vanliga affärer. Många upplever också att deras akne blir bättre under en solig sommar. Det går inte att vetenskapligt bevisa att motion eller solljus hjälper, men att röra sig ute i frisk luft och sola försiktigt utan att bränna sig ger oftast bättre hy. Receptfria läkemedel Om man har mycket besvär med sin akne och det inte har blivit bättre efter flera veckors behandling med aknelösning och aknegel, kan man pröva att använda receptfria läkemedel som innehåller bensoylperoxid, till exempel Stioxyl och Basiron. De minskar mängden bakterier och löser också upp proppbildningen i talgkörtelns öppning. Medlen finns i olika styrkor och man ska alltid börja med den svagaste, så att huden inte blir irriterad i onödan. Om man tänker sola ska man undvika de här preparaten helt. Medlen finns att köpa på apotek. ILLUSTRATION: KATARINA HAGERFORS Kontakta vården: • Om man har använt receptfria läkemedel i mer än sex veckor och fortfarande inte blivit bättre kan man kontakta till exempel skolsköterskan eller vårdcentralen. • Det kan man också göra om man får svårare besvär. Om det behövs kan en läkare skriva ut receptbelagda läkemedel mot akne. Källa: 1177.se Ditt Landsting april 2011 15 LÄTTLÄST Många får allergi Många människor får allergi. Det betyder att man blir sjuk av något i miljön. Det kan vara pollen från olika växter. Det kan vara kvalster som är små djur som finns i damm. Det kan vara stick från getingar eller bin. Det kan vara olika sorters mat eller mediciner. Den som blir allergisk kan bli sjuk på olika sätt. Man kan få snuva och det kan klia i näsa och ögon. Man kan också få svårt att andas och då kallas det astma. Om man får astma ska man alltid gå till doktorn. Om man har annan allergi kan man ta medicin som går att köpa utan recept på apoteket. Om inte medicinen hjälper ska man gå till doktorn. På allergidagiset är det extra rent Sidenrosen är en dagisavdelning för barn som är allergiska eller känsliga för infektioner. Det betyder att de kan bli sjuka av olika saker, som växter, damm och hår från djur. Därför är det extra rent på Sidenrosen. Och den som hälsar på får inte ha djurhår på kläderna eller vara förkyld. Jessica är allergisk mot pollen Jessica Andersson är allergisk mot pollen. Pollen är frömjöl från växter och flyger omkring i luften under vår och sommar. Jessica mår dåligt och börjar nysa när det är mycket pollen i luften. En dag för tre år sedan blev hon plötsligt väldigt sjuk av allergi. På vårdcentralen fick hon en spruta. Sedan fick hon komma till allergimottagningen på sjukhuset. Där fick hon vaccination mot allergi. Det betyder att hon fick ta många sprutor under flera år. Vaccinationen har gjort att hon har mindre allergi. Peter Lilja har blivit högsta chef i Landstinget Blekinge Peter Lilja är ny landstingsdirektör. Det betyder att han är högsta chef i Landstinget Blekinge. Peter Lilja har jobbat i landstinget i mer än 25 år. Han började arbeta som skötare i psykiatrin och har sedan dess haft många olika jobb. Landstinget har just nu dålig ekonomi och det blir Peter Liljas jobb att göra den bra igen. Många har frågat varför han ville ta ett sådant svårt jobb som landstingdirektör. Han säger att det är för att han känner ansvar för landstinget. Medicinerna förstör miljön Rester av mediciner kommer ut i sjöar, åar och havet när vi kissar och bajsar. Rester av mediciner kommer också ut i vattnet när man tillverkar mediciner. Det är dåligt för miljön och för djur som lever i vattnet Därför har landstingets miljöchef, Annika Christensson, varit med om att ta fram regler om mediciner och miljö. Reglerna ska gälla alla landsting i Sverige. Reglerna innehåller krav på dem som tillverkar medicinerna. De som tillverkar mediciner i Sverige släpper oftast ut bara lite medicinrester i vattnet. Men delar av medicinerna tillverkas i andra länder, till exempel i Indien. Där släpper man ut mycket medicinrester i vattnet. Landstingen behöver ställa krav så att det ska bli bättre för miljön och för människorna i andra länder. Du kan själv hjälpa miljön genom att inte äta medicin i onödan eller köpa mer medicin än du behöver. Lämna alltid tillbaka medicin som blir över till ett apotek. Träning hjälper mot sjukdomen artros Artros är en sjukdom i lederna. Den som har artros får ont, blir stel och får svårt att röra sig. På vårdcentralen i Lyckeby får människor med artros träna tillsammans. De får också lektioner i hur man själv kan behandla sin artros. Träningen och lektionerna kallas för artrosskola. Meningen med artrosskolan är att man ska få mindre ont och kunna röra sig bättre. Snart kommer artrosskolor att finnas i alla kommuner i Blekinge. Ditt Landsting april 2011 16 PERSONLIGT MED ...Rickard Eitrem Ålder: 62 år Familj: Hustru och tre vuxna döttrar och tre barnbarn. Fritidsintressen: Spelar golf, en sport som väl låter sig förenas med naturintresset: ”Jag ser aldrig så mycket fåglar som när jag spelar golf”. Har dessutom ett stort engagemang i Rotary där han ansvarar för den internationella läkarbanken. Är därtill avgående ordförande i Karlskrona läkarförening. Läser just nu: Biografin över Olof Palme av Henrik Berggren, Norrtullsligan av Elin Wägner, Axel Munthe av Bengt Jangfeldt, och Pandemi av Björn Olsen. Rickard Eitrems gamla kamera från gymnasietiden vittnar om ett stort fotointresse som har hållit i sig hela livet. På det belamrade tjänsterummet finns ett arkiv med diabilder på ovanliga sjukdomar som han tagit. Smittskyddsläkaren som gillar att fotografera och odla tomater Under skoltiden brukade han jobba extra som springpåg i pappas ICA-butik hemma i Trelleborg. Möjligen var det då Rickard Eitrem skaffade sig den sociala förmåga som han haft sådan nytta av i arbetet som läkare. – Jag lärde mig att tala med tanter. Det gällde ju att vara trevlig om man skulle få dricks. Som länets smittskyddsläkare har Rickard Eitrem blivit något av en kändis i Blekinge. Han syns ofta i medierna, inte minst i samband med utbrott av smittsamma sjukdomar. Till skillnad från många av sina kollegor talar han ofta och gärna med journalister. – Som smittskyddsläkare gäller det att stå på god fot med journalister, säger han. Gammal ägodel När jag träffar Rickard Eitrem på hans tjänsterum har jag med ett föremål som en gång tillhört honom och som på outgrundliga vägar har hamnat i mina händer. Den gamla adresslappen på baksidan avslöjar vem som var den ursprungliga ägaren. – Herregud, det är ju min första kamera! Titta jag har stavat Rickard med bara c. Ja, det var på den tiden när man gick på gymnasiet och ville vara lite märkvärdig. Fotointresset har han kvar från den tiden. Och då liksom nu gick det hand i hand med ett stort naturintresse. Han fotograferade fåglar, var medlem i fältbiologerna och hade stort A i biologi. – Och jag var den ende på hela Söderslättsgymnasiet som hade ett herbarium. Trots det naturvetenskapliga intresset valde han handelsgymnasium. Till detta hade han lockats av sin svåger som var revisor. – Jag hade kunnat bli ICAhandlare. I så fall hade jag varit rik i dag! Men rektorn på Söderslättsgymnasiet övertygade honom att byta linje. Och med höga betyg och ett stort biologiintresse var det naturligt att söka till läkarlinjen efter studenten. Romantiskt möte Hustrun Eva-Lott träffade han under romantiska former på Malmö allmänna sjukhus där hon var sjuksköterskeelev och han var medicine kandidat. När paret skulle söka jobb och sätta bo föll valet på Blekinge. – Hon kommer från Nässjö och jag från Trelleborg, därför valde vi att bosätta oss mittemellan. Vi tyckte att det var lagom avstånd från föräldrarna. 1974 började de båda jobba på sjukhuset i Karlskona och på den vägen är det. – Jag har haft samma arbetsgivare, samma fru och samma telefonnummer i 37 år, konstaterar Rickard Eitrem. Men det vore ett misstag att tro att han därmed levt ett enformigt liv. Det har han långt därifrån. I själva verket har hans liv präglats av äventyrslystnad och upptäckarglädje. Flera gånger har han arbetat som läkare i FN:s tjänst. Första gången på Sinaihalvön, senare på Cypern och i Hebron på Västbanken. På Cypern snubblade han över en ovanlig sjukdom som grasserade bland de svenska soldaterna och turisterna på ön. – Jag hittade ett nytt virus, eller rättare sagt ett virus som hade varit bortglömt sedan andra världskriget. Doktorsavhandling Sjukdomen, som gav influensaliknade symtom, orsakades av en insekt. Han gav åkomman namnet sandmyggefeber och den kom att bli ämnet för Rickard Eitrems doktorsavhandling. Hans vetenskapliga arbete har genom åren blivit omfattande och han har publicerat åtskilliga artiklar i prestigefulla internationella medicintidskrifter. Men forskningen har han huvudsakligen skött på sin fritid, vid sidan av sitt ordinarie arbete. En förstående familj har varit en förutsättning för det. – Jag frågade min fru om lov innan jag satte igång med avhandlingen. Och hon sa ”det får du annars kommer du att blir gnällig resten av livet”. Kompostering Tvärtemot vad man skulle kunna tro har Rickard Eitrem också fritid. Ledig tid ägnar han åt huset och trädgården på Långö i Karlskrona. Och då i synnerhet åt kompostering. – Professionell kompostering, förtydligar han. Komposteringens konst, att omvandla trädgårdsavfall till näringsrik mylla, tar enligt Rickard Eitrem minst 20 år att lära sig. Och själv har han tagit sig an uppgiften med vetenskaplig systematik. Efter noggranna tester har han kommit fram till att tomater, är det som lämpar sig bäst att odla i kompostjord. Så varje år blir det en rejäl tomatodling i den Eitremska trädgården. – Det brukar bli 20–25 kilo tomater varje år. Jag brukar lägga in dem och har tagit fram ett recept som jag tycker är väldigt bra. Renlig i köket I köket är det annars hustrun som regerar. Men några kulinariska specialiteter behärskar Rickard Eitrem. – Jag kan göra pannkakor och två kinesiska rätter. Jag undrar hur man som smittskyddsläkare, med all kunskap om mikrober och deras inverkan på människokroppen, förhåller sig till kök och mat. Är du en hygienfascist i köket? – Nej, men jag är renlig och försöker hålla mig till vanlig gammal husmorskunskap. Äter du råbiff? – Nej, bara genomstekt kött. Och jag är försiktig med maten när jag är utomlands. Smittskyddsläkarens syltade komposttomater 1 kg golfbollsstora gröna tomater vatten i jämnhöjd med tomaterna 2 tsk salt per liter vatten Lag 9 dl strösocker (lugn, lagen äter man ju inte!) 2 dl rödvinsvinäger 2 dl ättikssprit 2 dl vatten 1/2 tsk hela nejlikor 2–4 bitar kanel beroende på storlek 2 bitar torkad ingefära Koktid i vatten 10-15 minuter, i lagen 20-25 minuter Skölj tomaterna och nagga dem. Koka dem sedan i saltat vatten tills de är halvmjuka. Blanda ingredienserna till lagen och koka upp den. Lägg i tomaterna och koka på svag värme tills de är mjuka. Förvara i kyl i burkar. Låt gärna kryddorna komma med i burkarna, det ser dekorativt ut. Om du får stor skörd: Ge en burk i gå-borts-present! Det är alltid populärt. Herbarium är en samling av pressade växter som används för studier i botanik.
© Copyright 2024