Apotekarsocietetens medlemstidning 5/2010 • årgång 23

e-lixir
Apotekarsocietetens medlemstidning 5/2010 • årgång 23
i detta nummer
Läkemedelskongressen
2010
Vem har makt inom läkemedelsområdet och vem tar ansvar? Detta var rubriken på årets Läkemedelskongress.
Hur våra vetenskapliga sektioner som
spänner från forskning till läkemedelsanvändning valde att tolka detta
hittar du på sidorna 5-21.
sid 5
Under Läkemedelskongressen lanserades vår nya www-adress apotekarsocieteten.se. I samband med detta
ändrades även mailadresserna till oss
på kansliet till fornamn.efternamn@
apotekarsocieteten.se.
Tips och möten
Nominerad
Läkemedelsvärlden nominerad till
Årets Tidskrift Fackpress
sid 3
Post doc stipendier
utlyses
sid 3
Apotekarsocietetens
pressrum
Sedan oktober har vi ett pressrum på
My NewsDesk. Via detta når vi ett
stort antal redaktioner och journalister.
Du hittar vårt pressrum på hemsidan
www.apotekarsocieteten.se.
innehåll nr
Nu heter vi
apotekarsocieteten.se
sid 22
Doktorander premierade
God Jul och Gott
Nytt År önskar
vi alla medlemmar
I stället för att skicka julkort
har vi valt att ge 10 000 kronor
till Rotary som stöd för deras
insamling »Polio plus« som
är ett vaccinationsprogram för
utrotning av polio. Efter många
års arbete är det nu fyra länder
i världen där polio fortfarande
förekommer.
Phabian Award, ett stipendium för
årets bästa svenska doktorsavhandling
inom området farmaceutisk och biomedicinsk analys instiftades 2004 av
Sektionen för läkemedelsanalys där
priset sponsras av AstraZeneca. sid 23
EUFEPS
Farmacevtiska vetenskapens bidrag
under de senaste 50 åren
sid 25
5 2010
Våra länkar:
www.apotekarsocieteten.se
www.lakemedelsakademin.se
www.lakemedelsvarlden.se
www.eufeps.org
www.lma-books.se
2 | Från Wallingatan
4 | Aktuellt
5 | Läkemedelskongressen 2010
22 | Tips och möten
23 | Kretsar och sektioner
25 | Eufeps
APOTEKARSOCIETETEN
SWEDISH ACADEMY OF
PHARMACEUTICAL SCIENCES
elixir
5/2010
–
1
– elixir 5/2010
från wallingatan
Bäste medlem!
När jag skriver dessa rader i början av
december så befinner vi oss i en tid
när hösten känns avlägsen. Mörkret
är oundvikligt, likaså snökaos och den
egentliga frågan är väl om vi ska få en
kall eller slaskig vinter.
Läkemedel är föreningens kitt. Kunskap på bredden och tvären gör Apotekarsocieteten så unikt. Det var årets
Läkemedelskongress ett mycket bra
exempel på. Här gavs otaliga tillfällen
att inte enbart intressera sig för sitt eget
»smala« område som du arbetar inom
dagligen. Många tog också tillfället
att bredda sina kunskaper inom andra
områden – det kan aldrig vara fel – att
stilla sin nyfikenhet!
Apotekarsocieteten har under
de senaste två åren arbetat med ett
policyprogram för läkemedelsområdet. Jag anser det är viktigt att tala
om var föreningen står i viktiga frågor. Om ni går in på vår hemsida,
www.apotekarsocieteten.se så kan du
ta del av detta. Programmet har fyra
huvudområden: Forskning och utveckling, Tillverkning och handel, Läkemedelsanvändning och patientsäkerhet
och Professioner i samverkan.
I det senaste numret av Pharma industry (nr 5 – 10) har Anders Cronlund
och jag skrivit en artikel som gör en
jämförelse av Läkarförbundets och
Apotekarsocietetens policyprogram
och av socialdepartementets förstudie
liga program diskuterar däremot frågor
som generisk förskrivning, följsamhet
och kostnader. Här hittar du hela artikeln. På Läkemedelsriksdagen 2011
kan du höra mer.
Jag brukar säga att Apotekarsocieteten är en ung organisation med rötterna
i 1600-talet. Innan 1971 var Apotekarsocieteten en apoteksägarorganisation.
Efter bildandet av Apoteksbolaget fick
Apotekarsocieteten ett nytt uppdrag,
att verka som en oberoende, ideell
förening med kompetens, kvalitet och
samhällsnytta som ledord. Det innebär
att vi nästa år, 2011 kan fira Apotekarsocieteten som 40 år i nuvarande form.
Jag hoppas att du finner glädje av ditt
medlemskap i denna unga förening!
till ett nationellt strategiprogram för
läkemedel. Det finns både likheter och
skillnader i dokumenten. Som exempel
kan ges att Läkarförbundet anser att
arbetsgivarna måste bli mer positiva
till läkemedelsforskning och kliniska
prövningar. Apotekarsocieteten anser
också att den kliniska forskningen bör
stärkas och att de statliga anslagen till
forskning inom life science bör höjas.
Det nationella strategiprogrammet
däremot, nämner inte läkemedelsutveckling i visionen för strategin. Samt-
Andreas Furängen,
VD Apotekarsocieteten
e-lixir
Apotekarsocietetens medlemstidning nr 5 • 2010 • årgång 23
Nästa nummer av e-lixir utkommer i
december. Manusstopp 11 februari.
Tidigare nummer hittar du på
Apotekarsocietetens hemsida under
rubriken e-lixir. För texter utan
avsändare ansvarar redaktören.
ISSN 1401-5374.
Ansvarig utgivare:
Andreas Furängen
Mailadress till oss på Wallingatan:
[email protected]
alternativt @lakemedelsakademin.se
Redaktör:
Birgitta Karpesjö
Andreas Furängen,
Layout:
vd Apotekarsocieteten
Susanne Henriksson
elixir
5/2010
–
2
– elixir 5/2010
Apotekarsocieteten, Box 1136, 111 81 Stockholm.
Tel 08-723 50 00. Fax 08-20 55 11.
hemsida: www.apotekarsocieteten.se
e-post: [email protected]
från wallingatan
Läkemedelsvärlden nominerad
till Årets Tidskrift Fackpress
Postdoc stipendier utdelade
Branschorganisationen Sveriges Tidskrifter delar varje år ut Tidskriftspriset
som »verkar för en hög kvalitet inom
tidskriftsbranschen genom att premiera goda förebilder och nyskapande
insatser.« Den främsta kategorin är
den som heter Årets Tidskrift. Och i år
blev Läkemedelsvärlden, tillsammans
med två andra tidningar, nominerad till
detta pris, i kategorin Fackpress.
Det var en mycket glad redaktion
som tillsammans med övriga medarbetare på Wallingatan firade nomineringen med tårta. Under de senaste
åren har tidningen genomgått en stor
förändring såväl i text som i bild- och
layoutmanér och Läkemedelsvärlden
har fått en mer självständig och tydlig
röst, vilket har uppfattats och uppskattats av juryn. I motiveringen framkom
just Läkemedelsvärldens viktiga roll
som sanitetsfaktor i en bransch med
starka särintressen, såväl ekonomiska
som politiska.
Från Apotekarsocietetens stiftelser har
under hösten delats ut stipendier för ett
totalt belopp om 2.4 miljoner kronor.
Av dessa var 4 stycken stipendier för
post doc under ett år.
Det var tidningen Starta
Eget som vann
Årets Tidskrift
manipuleraD
Fackpress då vetenskap
priserna delades ut under
Tidskriftsgalan
den 20 oktober på Cirkus
i Stockholm.
Men att »Läkemedelsvärlden som ges
ut av Apotekarsocieteten« var nominerad och blev presenterad av kända
mediaprofiler för 650 middagsgäster
från hela tidnings- och mediabranschen på Cirkus var en häftig upplevelse för de på redaktionen som var på
plats. Det var ett nytt sammanhang för
Apotekarsocieteten att synas i, och inte
helt oviktigt för vårt ändamål.
Mia Maria Ronell
Utbytessystemet har haft målet att sänka läkemedelsnotan. Därför har företagen bara fokuserat på att få ner
priset – inte på frågor som socialt ansvar och miljö.
CHARLOTTE UNGER, MILJÖCHEF PÅ LÄKEMEDELSVERKET
LäkemedelsVärlden. Oberoende om läkemedel.
1
Feb 2010. Pris 75 kr.
Läkemedelsindustrin
spökskriver systematiskt vetenskapliga
artiklar. Det du tror är
forskning är i själva
verket marknadsföring.
»Som att stycka
en elefant«
Snabb behandling Pengabrist. Nya
innovationer är hotade
av TIA-attack
Första upphandlingen av sjukhusapotek tvingar landstingen
att bena ut vad Apoteket gjort.
Risken för stroke efter en TIAattack är mycket större än man
tidigare trott.
Biotech lider av sviterna efter
finanskrisen. Branschen
efterfrågar skattelättnader.
Kunskapsakuten. Vad fungerar egentligen mot artros?
IFs stiftelse för
farmacevtisk forskning
Markus Dahlgren, läkemedelskemi,
Umeå universitet för ett års vistelse vid
Yale University, New Heaven, USA.
Rebecca Fransson, läkemedelskemi,
Farmaceutiska fakulteten, Uppsala
universitet för ett års vistelse vid University of Montreal, Canada.
Elisabeth och Alfred
Ahlqvists stiftelse
Helena Bysell, galenisk farmaci, Uppsala universitet för ett års vistelse vid
Monash Institute of Pharmaceutical
Sciences, Melbourne, Australien.
Hitesh Motwani, läkemedelskemi,
Stockholms Univeristet för ett års vistelse vid Uppsala universitet.
IF:s stiftelse för farmacevtisk forskning
Förvaltas av Apotekarsocieteten, har till ändamål att främja studier, forskning
och undervisning inom farmacins vetenskapsområden genom anslag och
stipendier till studerande, forskare, lärare och institutioner. Stiftelsen utlyser
härmed ett antal stipendier för ovanstående ändamål:
• deltagandeivetenskapligakongresserellerliknande
• resestipendieravseddaattmöjliggöraexamensarbetenutomlandsinom
farmaci/-läkemedelsområdet om minst 20 p (30hp) under hösten 2011.
• ettpostdoc-stipendiumáca250.000kronor.
Sista ansökningsdag 31 januari 2011.
Richard Dahlboms stiftelse
Post doc stipendium om 60.000 kronor för forskning inom läkemedelskemi.
Sista ansökningsdag 1 mars 2011.
Göran Schills stiftelse
Post doc stipendium om 60.000 kronor för forskning inom analytisk kemi.
Sista ansökningsdag 1 mars 2011.
elixir
5/2010
–
3
– elixir 5/2010
aktuellt
Djurförsök och medicinsk forskning
Ett seminarium med ovanstående titel arrangerades i
september av Vetenskapsrådet, LIF, Reumatikerförbundet och KI. Programmet
kretsade kring tre aspekter:
Vad försöksdjur används till,
kommunikation med djurrättsgrupper samt den filosofiska frågan om människors
och djurs rättigheter.
Allt arbete med försöksdjur bedrivs
sedan många år enligt 3R-principen:
Reduce, Replace and Refine. Jag talade
i en paus med en disputerad apotekare
från SOBI (Swedish Orphan Biovitrum), som berättade hur en metodförbättring lett till att djur som tidigare
avlidit efter försöket nu överlevde och
kunde återanvändas – Reduce. Många
försök genomförs idag med vävnadseller celluppsättningar liksom med invasiva metoder och datorsimuleringar
– Replace. Genom att sålla ut antalet
läkemedelskandidater med in vitro
metoder innan de prövas på djur, bättre
uppfödning och djuretiska kunskapskrav på experimentatorn har lidandet
för djuren minskat – Refine.
Ian Cottgrave, toxikolog på AZ berättade om företagets djurpolicy och
att 84 procent av dess försöksdjur används inom Safety Assessment, bland
annat vid terratogena studier.
Simon Festing, ordförande i Understanding Animal Research, UK (http://
www.understandinganimalresearch.
org.uk/) talade om hur man i hans
hemland bemött kritiken mot djurförsök. Redan i slutet av 1800-talet fanns
organiserade grupper, som värnade om
djurens väl och vid förra sekelskiftet
fick landet världens första djurskyddslag. Detta som bakgrund till 1980talets militanta Animal Liberation
Front, vars ledande medlemmar sedermera fick fängelsestraff på cirka
10 år var. Kvar på den organiserade
djurrättssidan i England finns Antivi-
visections, vilka arbetar lagligt med
avslöjanden, media och lobbying.
Deras huvudbudskap är att djurförsök
är »cruel« och leder till »bad science«.
De bemöts med att företagen blivit
mer öppna och bjuder in dem och
media för att berätta om och visa upp
sin verksamhet. Detta har desarmerat
nidbilderna av denna. Även patientorganisationer har engagerat sig i försvaret för djurförsök. Föredragshållarens
huvudbudskap var att företagen bör
visa öppenhet mot sina kritiker samt
utforma och publicera regler för verksamheten.
Dagens tredje avsnitt behandlade
olika filosofiska skolors syn på djuren.
Sedan ordförande i Reumatikerförbundet redovisat förbundets försvar för
djurförsök och f.d. verksamhetschefen
för Djurens Rätt redovisat skäl mot
djurförsök gjorde Torbjörn Tännsjö,
professor i praktisk filosofi, en genomgång av skälen för och emot djurförsök. Tännsjös bok Animal Ethics
erhölls gratis vid seminariet och finns
nu i Apotekarsocietetens bibliotek. I
huvudsak vilar människors argument
på någon eller en blandning av tre
principer:
a) Människans helighet, som även
innefattar motstånd mot abort och
stamcellsforskning och drar en gräns
mot de oheliga djuren;
b) Rättsprinciper (Contractualism)
som är av varierande slag till exempel
att våld mot djur förråar människan
själv, egoism – varje art är sig själv
närmast med flera.;
c) utilitarism, som inte gör någon skillnad mellan människor och djur utan
istället ställer frågan vilket handlande,
som skapar mest lycka i världen. Det
blir en vågskålsfilosofi inom vilken
djurförsök är rätt ibland och fel ibland.
Argument mot djurförsök finns i Sverige bland annat hos organisationen
Forska utan djurförsök, (http://www.
forskautandjurforsok.se/).
I en paus talade jag med en representant från Jordbruksverket, som
lett Sveriges arbete inför EU:s beslut
elixir
5/2010
–
4
– elixir 5/2010
om ett nytt djurskyddsdirektiv (http://
www.djurforsok.info/). Detta är nu antaget och träder ikraft 2012. Det första
mötet för att samordna svenska intressenters ståndpunkter hölls på Apotekarsocieteten i april 2008. Sedan följde
möten på SMI i vilka undertecknad
deltog. Den största stridsfrågan gällde
ett förslag från djurrättsgrupper att förbjuda primater i medicinsk forskning. I
Sverige används apor vid Smittskyddsinstitutet för PET- och HIV-forskning.
Förbudet föll och det nya direktivet
skärper visserligen kraven på djurförsök, men berör mer Sydeuropa och nya
medlemsländer än Sverige, som redan
uppfyllt flertalet krav.
En avslutande debatt gällde hur motståndet mot djurförsök skall bemötas
i Sverige. Ingen kungsväg framkom,
men ökad information till skola och
massmedia föreslogs liksom visningar
av hur djurförsök faktiskt genomförs.
Troligen kommer ytterligare ett möte
på dagens tema att arrangeras för att
fortsätta diskussionen. Då kan det vara
dags att länka frågan till sällskapsdjur
och djur för livsmedelsproduktion,
som oftast innebär andra lidanden än
de som försöksdjur utsätts för.
Anders Cronlund
läkemedelskongressen 2010
Håkan Åström
Christoffer Fjellner
Anders Cronlund
Läkemedelskongressen– träffpunkt för hela läkemedelsbranschen.
Vem har makt inom läkemedelsområdet?
– och vem tar ansvar?
Det var temat för årets Läkemedelskongress som samlat cirka 1 000 deltagare.
Under dagarna diskuterades vad som är makt och vad som är ansvar och vem/
vilka olika personer, professioner och instanser som kan göra anspråk på att
ha det. De olika seminarierna som var framtagna av Apotekarsocietetens
sektioner anslöt på olika sätt till temat och anspelade på olika sätt på trender
inom läkemedelsområdet, allt från F o U till användning av läkemedel.
Måndag 8 november
I sitt inledningsanförande pekade Andreas Furängen, Apotekarsocietetens
vd på mångfalden inom Apotekarsocieteten, som därmed var väl ägnad
att ta upp temat i årets kongress och
pekade också på det pågående arbetet
med den nationella läkemedelsstrategin. Mer om den på Läkemedelsriksdagen i januari, se separat annons (red
anm).
Eva Sjökvist-Saers, Apotekarsocietetens ordförande som fungerade som
elixir
5/2010
–
5
– elixir 5/2010
moderator diskuterade temat ur ett
övergripande perspektiv.
Makten i Europa
Först ut var EU-parlamentarikern
Christoffer Fjellner, som leder ett av
läkemedelskongressen 2010
de tre utskotten på läkemedelsområdet
och som beslutsmässigt är uppdelat
mellan EU-parlamentet och ministerrådet. Fjellners engagemang omfattar
läkemedelsinformationen med bland
annat de mest kontroversiella frågorna.
I utskottet diskuteras läkemedelsindustrins information, bipacksedlarnas
utformning och patientorganisationernas roll. Materialrätten mot bakgrund
av det ökande inflytandet från Kina
och Indien har på läkemedelsutvecklingen, är också på tapeten. Likaså de
fattiga ländernas tillgång på läkemedel, vilket behandlas i ett särskilt program, Action for medicine. Relationer
mellan EU och läkemedelsindustrin är
stundtals problematisk. EU-myndigheterna skall stå för en lagstiftning, som
har allmänhetens förtroende samtidigt
som det skall skapas ett positivt företagsklimat för läkemedelsindustrin i
Europa.
Industrins makt och ansvar
Håkan Åström medgav att läkemedelsindustrin har lågt förtroende, vilket gör att den lätt blir på defensiven.
Läkemedelsföretagen skiljer sig inte
från andra företag utan har en klar ansvarsfördelning mellan ägare, styrelse
och VD/ledning. En viktig fråga är hur
de genererade vinsterna skall fördelas
mellan F o U och marknadsföring. Att
ta fram nya läkemedel är en överlevnadsfråga, men det är samtidigt viktigt
att informationen blir offentlig och når
patienterna. Betalningen och prisnivåerna är en kontroversiell fråga. Allt
bättre hälsoekonomiska studier motiverar högre priser, inte minst på produkter från bioteknikföretagen.
kronor 2007 och varje nytt läkemedel
kan kosta upp till 9 miljarder att utveckla. Om kostnaderna för nya läkemedel således blir allt högre blir nästa
fråga om det finns köpare, som har råd
att betala dem. Holmberg jämförde
läkemedelsindustrin med flygplansindustrin, vars investeringar i nya flygplan måste locka fler passagerare. På
samma sätt måste nya läkemedel få
bred användning med huvudsaklig
finansiering av offentliga försäkringssystem. Många länder, till exempel
Tyskland, Spanien och Grekland, får
allt svårare att klara av detta. Olika referenssystem och besparingar gör det
allt svårare för läkemedelsföretagen,
Nya hedersledamöter
Apotekarsocietetens två nya hedersledamöter Lena Tönnervik och Bo Holmberg installerades under Läkemedelskongressens första dag. Båda valdes av ett
enhälligt fullmäktige i maj med följande motivering.
Lena Tönnervik för att hon med stort personligt engagemang under två decennier har utvecklat och renodlat Apotekarsocietetens ekonomiska förvaltning.
Hon har på ett genomgripande sätt effektiviserat redovisning och förvaltning.
Hennes fokus på struktur och transparens har varit speciellt värdefullt för arbetet med permutation och sammanslagning av stipendiestiftelser samt i föreningens finanskommitté.
Bo Holmberg har under lång tid varit en föregångsperson och drivande i utvecklingen av svensk sjukhusfarmaci. Han har med passion och engagemang
bevakat apoteksområdet åt Apotekarsocieteten och är initiativtagare till nyhetsbrevet Aktuellt inom Läkemedelsområdet. Under 1987-1994 var han vice ordförande i Apotekarsocietetens styrelse.
Kan nya läkemedel utvecklas i en nedåtgående global
ekonomi
Frågan om nya läkemedel kan utvecklas i en nedåtgående global ekonomi
diskuterades av Christoffer Holmberg.
Eftersom ekonomierna alltmer hänger
samman globalt drabbar finanskriser
alla länder. Det i sin tur påverkar utvecklingen av nya läkemedel eftersom
det krävs stora forskningsinvesteringar. Totalt var dessa 750 miljarder
vilket till exempel Astra/Zeneca´s
neddragning av forskningen i Lund är
exempel på.
I samband med huvudsymposiet presenterades också Apotekarsocietetens
pris till årets nästa bipacksedel, som i år
utdelades till GSK´s produkt Trandate.
Bo Holmberg
Bo Holmberg och Lena Tönnervik.
elixir
5/2010
–
6
– elixir 5/2010
läkemedelskongressen 2010
Michael Hoffman
Pengar, makt och tillgänglighet
Sektionen för öppenvårdsfarmaci
Öppenvårdssektionens diskussion om makt och ansvar
fokuserade på tillgänglighet – vem som betalar för
läkemedel och vad man är
beredd att betala för att ha
tillgång till läkemedel.
Programmets första pass »Läkemedel
– en klassfråga?« diskuterade tillgänglighet på läkemedel ur en ekonomisk
Peter Andrée
synvinkel. Hur hanterar man en situation där allt fler läkemedel förlorar
subvention, och vem ska betala? Är
det möjligt att försäkra sig mot att ett
läkemedel förlorar subvention, och
hur viktigt är det till exempel med fritt
insulin för diabetiker? I passet medverkade Thony Björk (Apoteket AB),
Kenneth Johansson (Centerpartiet),
Mikael Hoffmann (Landstinget i Östergötland), Peter Andrée (Förenade Liv)
och Margareta Nilsson (Diabetesför-
Margareta Nilsson
elixir
Thony Björk
5/2010
–
7
– elixir 5/2010
bundet). Var och en av talarna gav sin
syn på frågan, följt av en paneldebatt.
Nästa pass, »Pengarna eller
livet!«tog sin utgångspunkt i den ökade
kommersialiseringen av apoteksmarknaden. Är det alltid fult att sälja, som
det ofta setts på apoteken? Hur klarar
farmaceuten av de dubbla kraven att
erbjuda kunden farmaci av god kvalitet och samtidigt uppfylla företagets
försäljningsmål? I passet medverkade Gustav Sjöstrand (Öppenvårds-
Kenneth Johansson
läkemedelskongressen 2010
sektionen), Lars G Nilsson (Sveriges
Pensionärers Förbund), Johan Wallér
(Sveriges Apoteksförening) och Kjersti Bakken (Universitetet i Bergen).
Den efterföljande diskussionen, där
auditoriet var delaktig, handlade om
vad kvalitet på farmaci är, och hur och
vem som ska se till att det uppnås.
Under det sista passet gavs utblickar
på den avreglerade marknaden. Först
talade Paul Folkesson om hur Optikerförbundet arbetar med kompetensutveckling och visade på hur ett system
där varje kund kan se vilken kompetens en enskild optiker har leder till ett
incitament för att fortbilda sig. Han
gav också exempel på att kunder väljer
att vänta på att komma till en optiker
som engagerar sig i sin utbildning, vilket skulle kunna bli en intressant modell för apoteken.
Robert Svanström och Johan Olofsson från det nystartade fristående företaget Din Apotekare berättade om sina
erfarenheter av att starta ett helt eget
apotek, och vilka utmaningar de råkat
ut för under vägen. De visade på vikten
av tillgänglighet av framför allt IT-stöd
till entreprenörer och att Sverige har
en bit kvar att gå innan vi kan säga att
marknaden är öppen för fria företagare.
Sist för dagen delade Klara Lundin
från Familjeapoteket.se med sig av sina
erfarenheter från arbete på internetapotek. Hon gav perspektiv på rådgivning där kunder vågar vara mer öppen
eftersom hon eller han kan vara helt
anonym, talade om möjligheter med
leverans av receptbelagda läkemedel
över internet och att det är möjligt att
ha en tät kontakt med en stamkund
även om man aldrig träffas fysiskt.
Sektionen ordnade också under tisdagen och onsdagen totalt tre workshop-pass med titeln »Nätverkande
och sociala medier« under ledning av
Marianne Norelius (Apoteket AB),
Hannah Gustafsson (ICA-skolan) och
Karina Tellinger (Sveriges Kommuner
och Landsting).
Gustav Sjöstrand
Vem har makten
över läkemedel för djur?
Sektionen läkemedel för djur
Sektionen läkemedel för
djur anslöt sig som vanligt till
årets tema på Läkemedelskongressen och arrangerade
en halvdag med ovannämnda
rubrik som lockade ett drygt
80-tal åhörare som deltog
livligt i debatt och frågestund.
Ansvariga
myndigheter inledde
Tre myndigheter hade inbjudits att
delta, högsta ansvariga myndighet
Socialdepartementet representerat av
departementsråd Helena Santesson
Kurti, Jordbruksdepartementet och
departementsråd Aase Tronstad samt
Läkemedelsverket och Henrik Holst
som tituleras veterinär koordinator.
Lagen skiljer ju inte på humana läkemedel och djurläkemedel utan många
bestämmelser är desamma. Vissa
skillnader finns det ju och en är att
humansjukhus får inköpa läkemedel
direkt från partihandeln medan veterinära inrättningar måste köpa från
öppenvårdsapotek. Det som också är
speciellt är att veterinärer får förskriva
både humana preparat och veterinära
preparat, att veterinärmarknaden är
mycket liten i Sverige, cirka 2 procent
av totala försäljningen, att det finns
»delmarknader« som lantbrukets djur
och sällskapsdjur samt att det saknas
prisreglering och subventioner. Departementsrådet berättade också att en ny
utredning är på gång, departementet
arbetar just nu med direktiven. Denna
kommer att titta specifikt på tillgängligheten och annat som rör handel
med djurläkemedel såsom tillstånd för
djurapotek, vem som får driva sådana
och e-recept för veterinärer. För häst
är regelverket särskilt komplicerat eftersom hästen också är ett livsmedel,
som sällskapsdjur motsvarar hästar
elixir
5/2010
–
8
– elixir 5/2010
Helena Santesson Kurti
ofta stora ekonomiska värden och behandlingarna är ofta dyra. För övriga
sällskapsdjur gäller att det oftast finns
en vilja hos ägarna att göra omfattande
och dyra behandlingar. Lantbrukets
djur kan behöva gruppvisa behandlingar, man vill undvika ekonomiska
störningar av produktionen, det finns
delegerad behandling och generösa
jourdoser tillåts. För jourdoser gäller
dock att veterinären inte får göra någon
vinst på läkemedlen, endast påslag för
lagring och svinn.
Licensfrågan
ledde till diskussioner
Läkemedelsverkets möjlighet att utfärda licenser gäller då behandling
med ett icke godkänt läkemedel är
motiverad, verket bedömer denna motivation. Det kan finnas terapeutiska
luckor inom landet som motiverar en
licens. Veterinären skriver recept på
preparatet i fråga och motiveringen
för ansökan som sedan bedöms av
Läkemedelsverket. Det apotek som
veterinären anger ges sedan tillstånd
att lämna ut läkemedlet. För apotekets
del är detta förenat med en tillståndskostnad på enligt uppgift 165 kronor.
Licensen är endast giltig ett år, därefter måste en ny ansökan med ny motivering göras. Det åligger också den
ansökande veterinären att själv hitta
läkemedelskongressen 2010
nödvändig information om läkemedlet vad gäller dosering, indikationer,
biverkningar etc. Ibland kan apoteken, tillverkaren eller den svenska
företagsrepresentanten hjälpa till med
detta men det kan vara ett tidsödande
arbete. Hans Kindahl, som var dagens
sista föreläsare och representerade
den praktiserande veterinären, höjde
temperaturen i debatten avsevärt då
han redovisade dagens licenssituation.
354 unika läkemedel har i dag licens
i Sverige medan samtliga godkända
preparat i Fass vet endast utgör 299
stycken. Läkemedelverket hanterar
cirka 12 500 licenser för veterinärer
årligen. Detta betecknade han som
en oacceptabel situation. Närvarande
apotekspersonal påpekade att det kan
vara svårt att informera djurägare om
dessa licenspreparat då de ska hämtas
ut när ingen skriftlig information finns
tillgänglig. Många av de preparat som
nu används på licens har tidigare varit
registrerade i Sverige men dragits tillbaka på grund av för dålig försäljning.
En del närvarande läkemedelrepresentanter kunde berätta hur de kämpar med sina företag för att få behålla
vissa viktiga läkemedel registrerade
trots dålig lönsamhet. Försäljningen i
Sverige behöver överskrida 500 000
kr/år för att det ska vara lönsamt att
registrera. En bidragande orsak till
dålig försäljning är att svenska veterinärer ofta bryter mot kaskadprincipen
genom att förskriva humana läkemedel
trots att det finns motsvarande veterinärmedicinska preparat registrerade.
Anledning anges oftast vara att det
blir billigare för djurägaren att lösa ut
humanpreparaten. Apotekspersonalen
kan inte påverka detta, det finns inga
regler för att byta till andra preparat
på veterinärsidan. Detta är dock att
göra hela landets veterinärkår en stor
otjänst, blir det inte tillfredställande
försäljning så försvinner de veterinärmedicinska läkemedlen och alla
tvingas söka licenser i stället.
Djurförsäkringar
kan ha viss påverkan
I Sverige har vi mycket bra försäkringar för våra djur och att detta även
ger försäkringsbolagen en viss makt
över läkemedlen kunde Kent Karlstrand produktchef från Agria redogöra för. De flesta sakförsäkringar
bygger på att skada inte ska inträffa
men just djurförsäkringen är en unik
försäkring, skada inträffar ofta, det
vill säga alla djur behöver gå till veterinär under sin levnadstid. Förutom
basförsäkring erbjuds därför en til�läggsförsäkring just för läkemedelskostnaden och intresset för denna ökar
stadigt. Man får ersättning med upp
till 3 000 kronor/år. Detta kan påverka
djurägarens agerande och beslut i samband med veterinärbesöket. Dessutom
inverkar det faktum att inte alla typer
av läkemedel ersätts, det ska vara läkemedel godkända i Sverige och enligt
kaskadprincipen. För andra preparat
kan bolaget neka ersättning även om
man oftast litar på veterinärens kunnande. Hur framtiden ser ut är svårt att
bedöma, intensivvården ökar, djuren
blir allt äldre vilket ger ökade läkemedelskostnader. Redan i dag överskrider
kroniskt sjuka djur oftast gränsen för
vad som ersätts. I år utbetalar Agria
den svindlande summan av 3 miljoner
per dag i ersättning till djurägare, 50
procent sker genom direktreglering
hos veterinären. Om läkemedlens del
av varje skada ökade med bara 50 kronor skulle detta betyda en ökad kostnad för Agria på 10 miljoner/år.
Paneldebatt
med fem företag
Fem representanter för de nya apoteksaktörerna på marknaden fick presentera
sig och svara på frågor som avslutning
på dagen. Närvarande var Kristina
Niemi, Cura apoteket ICA, Birgitta
Molin, Djurfarmacia Trollhättan, PiaLena Wallin, Djurapoteket Eskilstuna
Apoteket AB, Gabriella Sander, Djurapoteket Apovet och Jan-Krister Larsson, Veterinärens Apotek. En stor del
av diskussionen upptogs av just licensproblematiken och man var eniga om
att denna diskussion behöver fortsätta
och alla aktörer måste samarbeta för
att försöka finna en bättre lösning för
framtiden. Lagerhållning och tillgänglighet var också en fråga som ledde
elixir
5/2010
–
9
– elixir 5/2010
till en hel del diskussioner. Det påpekades att det inte enbart är apotekens
fel att 24-timmarsregeln inte alltid kan
uppfyllas. En bidragande orsak är att
de två grossisterna, Tambro och Kronans Droghandel, inte har öppet under
helgerna. Apoteket Cura som nu finns
inhyst hos 25 ICA Maxiaffärer i delar
av landet med mycket distriktsveterinärer har på grund av affärernas generösa
öppettider blivit något av jourapotek.
Djurfarmacia kan expediera recept inkomna före klockan 18 till nästa dag,
Djurapoteket i Eskilstuna kan skicka
hem till nästa dag recept som inkommer
före 15.30. Apovet har full information
på sin hemsida, där finns både prisuppgifter och uppgifter om lagerhållning.
Det påpekades dock att det före avregleringen fanns 900 apotek i landet, just
nu finns drygt 1 000 och om några år
kommer det att finnas kanske 1 500.
Efterfrågan på djurläkemedel har dock
inte ökat i samma utsträckning utan ligger på cirka 2 procent försäljning som
tidigare. Sprider man då ut detta på nästan dubbelt så många apotek kommer
inte tillgänglighet och lagerhållning att
öka. Marknaden är komplex med olika
behov i olika delar av landet och detta
måste man hitta lösningar för. Brist på
prisinformation togs också upp till diskussion. På frågan om djurläkemedel
kommer att bli billigare eller dyrare i
framtiden var meningarna delade. Prissättningen är ju fri och beror mycket på
konkurrensen på marknaden, fler generika måste komma för att priserna ska
sjunka. Kanske blir det i framtiden säsongbundna priskrig för vissa varor, till
exempel avmaskningsmedel på våren.
Text och foto: Christina Arosenius
läkemedelskongressen 2010
Svenska läkemedelsprofiler
Farmacihistoriska sällskapet
Farmacihistoriska sällskapet
genomförde under måndagen traditionsenligt, i närvaro av ett tillfredställande
antal åhörare, sitt halvdagsprogram.
I sektionens serie om svenska läkemedelsprofiler porträtterades apotekaren,
samlaren och mecenaten Carl David
Carlsson av undertecknad. Redan
under sin livstid kom Cede, som han
kallades, att verka som mecenat och
donator. Han understödde Apotekarsocieteten med rika gåvor och han
donerade en enastående samling av
och kring Albert Enströmssamling
till Eksjö stad. Samlingen utgör grunden i Eksjö museum. I sitt testamente
gjorde Cede Apotekarsocieteten till sin
universalarvinge vilket i dag kanske
främst gör sig påmint genom utdelning
av medel ur Apotekare C D Carlssons
stiftelse.
Christer och Elisabeth Carling berättade om tillkomsten av Turbuhaler,
ett långvarigt och mödosamt tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete i mötet mellan ingenjörsvetenskap
och farmaci. Många ting och begrepp
berördes alltifrån »manickens« utveckling och konstruktion och plasters
kvalité till pulverteknologi och statisk
elektricitet. Allt genomsyrat av begrepp som doseringsnoggrannhet, reproducerbarhet och användarvänlighet
vid tillverkning i miljonskala.
Tyvärr var sektionens danske gäst
Hanne Kirkegaard, som skulle redogöra för uppbyggnaden och verksamheten vid Leo Pharma Historical
Archives and Museum, förhindrad att
delta. Sektionens styrelsemedlem Lennart Ernerot, som ingick i en grupp som
under året besökt Leo Pharma, gav ett
improviserat inlägg. Han redogjorde
för Leo Pharmas (tidigare Lövens)
mycket lovvärda omhändertagande
Björn Lindeke
och dokumentation av företagets historiska utveckling samt dokumentens
organisation och tillgängliggörande för
forskning.
Apotekare Jan-Erik Ögren presenterade den nyligen utkomna boken
om apoteken i Skellefteå med omnejd.
I boken gör ett antal apotekare historiska tillbakablickar och beskriver
utvecklingen och verksamhetan vid
apotek i Västerbotten. Inte minst viktigt är hur man interagerar med politiker, sjukvården och media. Med energi
och uthållighet fick man till slut också
ihopa medel så en kun tryck boka.
Programmet avslutades med två
föredrag med kopplingar till svensk
sjukhusfarmaci, där Pål Stenberg redogjorde för den biomedicinska forskningen på sjukhusapoteket i Malmö
och Fred Fritzson berättade om vårt
pågående arbete med att dokumentera sjukhusfarmacins historia. Bioanalytisk och biomedicinsk forskning
etablerades på ett antal av landets
regionsjukhus under senare delen av
1900-talet, då ett antal disputerade
apotekare kom att anställas på landets
sjukhusapotek. Den goda kemiska
kompetens som därigenom tillfördes
sjukvården kom, som i fallet i Malmö,
elixir
5/2010
–
10
– elixir 5/2010
att resultera i intima samarbeten mellan
farmaceuter och läkare som skulle bli
av stor betydelse för en rationell läkemedelsterapi. Samarbetena kom också
att leda till nya forskningsrön och ny
kunskap, i exemplet från Malmö gällande bland annat vissa blodfaktorer,
transglutaminaser med mera. Försök
att dokumentera svensk sjukhusfarmacis historia, har pågått ett antal år och
har visat sig vara en mödosam historia som nu äntligen verkar ha kommit
igång. Det har visat sig svårt att få fram
dokument, men man upplever nu något
av en ketchupeffekt. Det har lossnat.
Eftermiddagen avslutades med sektionens årsmöte som genomfördes i
närvaro av 22 röstberättigade medlemmar. Årsmötet omvalde till ordförande
Björn Lindeke. Till övriga styrelseledamöter omvaldes Jan-Olof Brånstad,
Lennart Ernerot, Leif V Eriksson,
Elisabeth Göthberg, Bo Ohlson och
Greta Roslund. Till styrelsen nyvaldes Astrid Kågedal och Claes Wallén.
Ordföranden avtackade avgående styrelseledamöterna Ingegerd Agenäs och
Gunilla Sjödin. Till valberedning omvaldes Alar Krepp (sammankallande),
Jan G Bruhn och Jan-Erik Ögren.
Björn Lindeke
läkemedelskongressen 2010
Christina Rångemark-Åkerman
Karin Sandström
Anne Hiselius
Anna Bäsén
Tisdag 9 november
Andra dagen inleddes av Johan Wallér, som konstaterade att förändringen på
apoteksmarknaden ger nya valmöjligheter för såväl kunder som medarbetare
på apoteken. Nya entreprenörer ges möjligheter, men samhällsansvaret övervakas av staten genom lagar och avtal.
Just det senare betonade moderatorn
Ingrid Stenberg, chefredaktör för Läkemedelsvärlden när hon bollade över
till Christina Rångemark-Åkerman,
generaldirektör på Läkemedelsverket
som tog upp myndigheternas makt och
ansvar i Europa och Sverige. Vi lever i
en globaliserad värld och genom EU´s
godkännandemyndighet EMA styrs
också vilka läkemedel vi skall ha i Sve-
rige. Ramverken här utgörs av lagar,
som stiftas av riksdagen, förordningar
av regeringen och föreskrifter och
allmänna råd av myndigheterna. Til�lämpningen av dessa kan överklagas
av rättsväsendet. Läkemedelsverket
påverkar EU´s godkännandeprocedur som ett ofta anlitat referensland.
Verket har också fått utökade arbetsuppgifter, inte minst genom omregleelixir
5/2010
–
11
– elixir 5/2010
ringen av apoteksmarknaden. Ett nytt
centrum för läkemedelsanvändning
(CBL), ansvaret för Giftinformationscentralen, läkemedelsupplysningen,
medverkan i att bilda en nationell läkemedelsstrategi och övertagande av
Apoteket AB`s forskningsverksamhet
är exempel på de vidgade arbetsuppgifterna. För att nå framgång i dessa
uppdrag måste en god samverkan
läkemedelskongressen 2010
åstadkommas med andra intressenter.
Patientens makt berördes av Karin
Sandström, som är ordförande Handikappförbundens Samarbetsorgan
(HSO) med 39 medlemsorganisationer
och 450 000 enskilda medlemmar.
Patienterna arbetar på tre nivåer: individuellt, grupp och organisation. Den
enskilde individen får ökat inflytande
genom kunskaper och information. På
gruppnivå sker det genom informell kontaktverksamhet, bland annat via internet.
Patientförbunden arbetar på central, regional och lokal nivå. De är mestadels
välkomna hos olika delar av sjukvården
och har till exempel bildat brukarråd med
Apoteket AB och LIF. Problemet är resursbrist och vilken makt patienten verkligen har, är en öppen fråga.
Anna Bäsen, medicinjournalist på Expressen, lämnade olika synpunkter på
medicinjournalistikens makt i allt från
larm till lyckopiller. Det viktigaste är att
göra komplicerad information begriplig.
Inflytandet kan variera och vid konfliktsituationer är målsättningen att alla
berörda kommer till tals, inte minst enskilda berörda individer. Sökandet av
information sker genom de gängse informationskanalerna IT och litteratur, men
kontakterna med vårdprofessionerna är
mycket omfattande. Olika kontaktmönster utvecklas också och samröret mellan
patientorganisationerna och läkemedelsindustrin har påtagligt ökat under senare
tid enligt föredragshållaren.
Huvudsymposiet dag 2 avslutades
med anförande av Anne Hiselius, årets
Rune Lönngren-stipendiat, och hon
gav nya perspektiv på ordination av läkemedel. Patienterna har enligt henne
en övertro på IT-teknikens möjligheter
att med förskrivarstöd ge samma information mellan läkare och apotek. En
brist är att ordinationen till patienten
inte inkluderar skriftlig information
om målsättningen med läkemedelsbehandlingen. Det är också av största
vikt att olika professionerna kan samverka mellan varandra och patienterna.
Ett steg i rätt riktning är ett nystartat
projekt, som syftar till utveckla nationella ordinationsmallar.
Bo Holmberg
Fredrik Hed
Budskap som styr valet av
läkemedel, Vem har makten
– Och vem tar ansvar?
Sektionen för läkemedelsinformation
Ett halvdagssymposium arrangerades i avsikt att belysa
och diskutera vilka budskap
som styr valet av läkemedel,
framför allt i förskrivningsögonblicket.
Under ledning av moderator Fredrik
Hed från Viva text & Pharma diskuterade deltagare från Reumatikerförbundet och Läkarförbundet tillsammans
med representanter från läkemedelsindustri, apotek och myndigheter
vad som påverkar val av läkemedel.
Fredrik Hed inledde dagens program
med en rad tankeväckande bilder, ord
och frågor till publiken med hjälp av
mentometerknappar. Fredrik pratade
om att information är makt och att
all information har en egen drivkraft
att vara fri och ständigt uppdateras,
vara tillgänglig och användbar, gratis
eller billig samt vara förståelig och
kunna delas, särskilt med den mängd
informationskanaler som vi har idag.
Ingeborg Björkman presenterade sina
studier som visat att valet av antibio-
Ingeborg Björkman
Lars Lööf
elixir
5/2010
–
12
– elixir 5/2010
läkemedelskongressen 2010
tika vid likartade infektioner skiljer
sig mellan sjukhusläkare och allmänvårdsläkare. Resultaten pekade på att
allmänläkarna hade patienten mer i
fokus än vad sjukhusspecialisterna
hade. Anne Carlsson från Reumatikerförbundet gav sin bild som representant för patienten och menade att
kommunikationen mellan läkare och
patient är A och O för att uppnå en
optimal behandling. En påläst och välinformerad patient förstår bättre vad läkaren har ordinerat, hur läkemedlet ska
användas och kan därmed ta ett större
ansvar för sin behandling. Den yttersta
makten har patienten, som i slutändan
styr över sin behandling, menade Anne
Carlsson. Som representant för läkarkåren talade Eva Nilsson Bågenholm
från läkarförbundet om den professionella autonomin och menade att en
läkare aldrig accepterar att bli bunden
i sitt val av behandling och att det med
dagens lättillgängliga information är
enklare att göra ett medvetet, välinformerat val till sin patient. Anders Tegnell talade om Socialstyrelsens mål att
kunskapsstyrning ska vara baserad på
bästa tillgängliga medicinska kunskap
och att deras instruktion är att bygga
upp och sprida denna genom att säkerställa att evidensbaserad kunskap
finns, skapa en evidensbaserad praktik
och att stödja verksamheterna med implementering av sådan kunskap. Fokus
för de riktlinjer som utarbetas ligger
inom områden som är kontroversiella,
vid vattendelare, vid stora praxisvariationer eller vid olika indikationer.
Christina Rångemark Åkerman från
Läkemedelsverket berättade att verkets huvuduppgifter är att värdera ett
läkemedels nytta – risk-balans genom
läkemedlets hela livscykel, värna om
läkemedels tillgänglighet, motverka illegal handel samt tillhandahålla medicinsk information till alla som har
behov av den. Christina höll även med
Fredrik att Läkemedelsverket bör se
över sin kommunikation och anpassa
den till dagens informationskanaler,
såsom till exempel Facebook.
Läkemedelskommittéerna representerades av Lars Lööf som menade att
kommittéerna fungerar som kanalen
för myndigheterna att nå verkstadsgolvet, och att de på så vis kan påverka
genom sitt rådgivande till förskrivare
eller ledningsorgan eller genom sitt
kunskapsnätverk de besitter. Apoteksaktörerna representerades av Monica
Hagman från Apoteket och Annika
Svedberg från Apotek Hjärtat som
menade att en fördel med den avreglerade apoteksmarknaden är att den
har bidragit till en ökad tillgänglighet,
elixir
5/2010
–
13
– elixir 5/2010
nya tjänster, och ökat kundfokus. För
att möta dessa behov hos patienterna
kommer vi se ett ökat rådgivningsstöd,
konceptapotek och tillsättning av »specialister« som kommer att verka som
informatörer inom specifika områden.
Cecilia Kennerfalk från LIF representerade läkemedelsindustrin och talade
om vikten av att se på vilka som har
skyldighet att ge information utifrån
den kompetens som finns för att möta
allmänhetens behov, snarare än vilka
som har rätten. Amelia Adamo talade
om medias roll och makt, för sin del
ansåg hon att hälsorelaterade inslag
aldrig ska vara det som lockar läsare
genom till exempel förenklade budskap på omslaget, det var av etiska
skäl, menade hon. Amelia förklarade
även att samtliga av deras hälsorelaterade texter granskas av läkare
eller annan hälso-sjukvårdspersonal.
Dagen avslutades med paneldebatt och
mentometerfrågor och det som tydligt
framträdde under dagen var att patienten blir allt viktigare och att samhället
behöver en välinformerad patient. Utmaningen ligger nu i att förvalta den
information som faktiskt redan finns,
samarbeta och lära av varandra samt
anpassa den till dagens informationskanaler.
Sofia Johansson
läkemedelskongressen 2010
Växtbaserade läkemedel, naturläkemedel
och kosttillskott – vem säljer, vem väljer?
Sektionen för farmakognosi
Blocket började med en exposé av
hur växtbaserade läkemedel och andra
produkter kunnat användas i öppenvården och vara patienter till god nytta,
alltsen den tid när provinsialläkare utnämndes via kungligt brev och till nu.
Havregrynsgröt till frukost kan vara ett
tips för att få bukt med blodfetterna.
Intressant var Moa Vlastos lilla undersökning på hennes egen arbetsplats
angående kollegornas inställning till
naturläkemedel, växtbaserade läkemedel och kosttillskott. Utav fyra läkare
var en negativ mot produkterna medan
tre läkare tyckte sig sakna kunskap om
produkterna.
Av Charlotte af Klercker fick vi
höra att den typiska kunden som köper
egenvårdsprodukter är mellan 30 och
50 år och vill ha hjälp med trötthet,
oro eller att få bukt med sin vikt, om
det är en kvinna. Den typiske mannen är mellan 25 och 40 och handlar
tränings- eller förkylningsprodukter.
Visad effekt är viktig, men reklam
och rekommendationer betyder också
mycket för val av produkt. påtalade
att för apotek i dagligvaruhandeln
är kundens önskemål av stor vikt för
produktsortimentet. Vill kunden ha en
produkt så kan den komma att tillhandahållas, även om det inte är visat att
den har någon effekt. Etiskt dilemma?
Branschorganisationen Svensk
Egenvård har gjort mycket för att
Foto: Ulrika Huss Melin
Föreläsare från hälso- och
sjukvården, producentorganisation, apotek, dagligvaruhandel, myndighet och
media var inbjudna att ge
sina synpunkter på vem som
har makt och ansvar för
växtbaserade egenvårdsprodukter, i ett ökande flöde av
produkter, försäljningsställen och marknadsföring.
Paneldebatt om vem som har makt och ansvar inom området växtbaserade
läkemedel, naturläkemedel och kosttillskott. Från vänster: Nils Bergå Nygren, Moa Vlastos, Charlotte af Klercker, Ingrid Atteryd, samt Kristina
Niemi.
producenterna ska kunna följa regler
och riktlinjer, bland annat genom att
sammanställa branschriktlinjer för
kosttillskott. Branschen har också ett
egenkontrollprogram. I och med att
begreppet naturläkemedel i framtiden
enbart kommer att vara sådant som
inte är växtbaserat, exempelvis mineraler, och växtbaserade produkter skall
godkännas som läkemedel med högre
krav på säkerhet och visade effekter,
så tror Ingrid Atteryd att fler av dessa
produkter kommer att glida över till
kosttillskottssidan. Produktgruppen
kosttillskott växer, 2008 omsatte den
1983 miljarder SKr, och kommer troligen att fortsätta att växa.
Får man säga vad som helst om de
produkter man säljer? Yttrandefriheten
har en stark ställning i Sverige, och i
princip kan en person inte förbjudas att
säga vad den vill; vilket också gäller
försäljare av kosttillskott i dagligvaruhandeln, även om de skulle ge dåligt
underbyggda råd och rekommendationer. Nils Bergå Nygren ansåg att
journalister har en frihet under ansvar.
Inom tryckta media finns ett pressetiskt
elixir
5/2010
–
14
– elixir 5/2010
regelverk med Pressombudsmannen
och Pressens opinionsnämnd. Övertramp sker dock i alla fall. Ett problem
kan vara när journalister saknar fackkunskaper, och måste förlita sig helt på
den eller de personer som intervjuas.
Fler fackutbildade journalister skulle
stärka medias trovärdighet.
Föreläsare under den intressanta,
informativa och trivsamma eftermiddagen var: Moa Vlastos, Landstinget
i Västmanland; Charlotte af Klercker,
Apoteket Hjärtat; Kristina Niemi,
Cura Apotek; Ingrid Atteryd, Svensk
Egenvård; Nils Bergå Nygren, Sveriges Farmaceutförbund. Moderator
var Erika Svedlund och i paneldebatten medverkade även Barbro Gerdén,
Läkemedelsverket och Ulla Beckman
Sundh, Livsmedelsverket.
Ulla Beckman Sundh
läkemedelskongressen 2010
Under Läkemedelskongressen uppvaktades professor Lars Bohlin som ny
hedersledamot i Sektionen för farmakognosi. Lars utsågs till hedersledamot
vid sektionens årsmöte för sitt djupa
och genuina intresse för att öka kunskapen om läkemedel och andra bioaktiva substanser från naturen. Genom
sin forskning och utbildning i ämnet
farmakognosi vid Uppsala universitet
har Lars bidragit till ett ökat kunnande
inom detta område.
Under kongressen delade också adjungerad professor Jan G Bruhn ut
Fonden för farmakognosis stipendium
till Robert Burman, nybliven Farmacie doktor. Fonden för farmakognosis
stipendiater prisas för sitt arbete med
att föra ut kunskap om läkemedel från
naturen. Stipendiet har möjliggjorts
genom den verksamhet som bedrevs
av Centrum för Tillämpad Farmako-
Foto: Erika Svedlund
Sektionen för farmakognosi uppvaktar
ny hedersledamot och stipendiat
Från vänster. Adjungerade professor Jan G Bruhn, pharm dr Robert Burman och professor Lars Bohlin. Text och
gnosi och de sponsorer som stödde
verksamheten. Stiftelsens huvudsakliga ändamål är att stärka utvecklingen
av ämnesområdet farmakognosi vid
Uppsala universitet avseende kompetensutveckling och kunskapsöverföring
till samhället.
Erika Svedlund
Sjukhusfarmacins roll i framtiden
– vem tar ansvar för kvalité och styrning?
Sektionen för sjukhusfarmaci
Förutsättningarna för sjukhusfarmacin
i Sverige har radikalt ändrats efter avregleringen av apoteksmarknaden och
förändringarna i lagen om handel med
läkemedel (SFS 2009:366). Landstingen har fått ett större ansvar och
sjukhusens läkemedelsförsörjning är
numera en konkurrensutsatt marknad
med olika aktörer. Syftet med sektionens program till årets läkemedelskongress var att belysa några aspekter
av sjukhusfarmacins roll i framtiden.
Vem tar ansvar för kvalitet och styrning?
Först ut var Björn Wettermark från
Stockholms läns landsting som talade
om läkemedelsstatistik som verktyg
för uppföljning och styrning av läkemedelsförskrivning. Sverige har länge
haft världens bästa läkemedelsstatistik
på aggregerad nivå. Sedan juli 2010
har dock landstingen fått tillgång till
data om uthämtade recept på individnivå, vilket ger förfinade möjligheter
till analys och uppföljning. Det går
bland annat att följa incidens på ett
säkrare sätt och ordning för insättning
av läkemedel, till exempel huruvida
patienter med ARB har provat ACEhämmare först. Genom förbättrad läkemedelsstatistik kan man utforma
relevantare kvalitetsmått för styrning
av läkemedelsförskrivningen. Björn
betonade dock att statistik i sig inte
elixir
5/2010
–
15
– elixir 5/2010
förändrar förskrivningsmönster utan
statistiken måste användas som underlag för diskussion med läkarna.
Upphandling är ett annat verktyg för
styrning som landstingen har till sitt
förfogande. Att upphandling inte är
helt enkelt belystes av Anders Bergström från Norrbottens läns landsting.
Det finns exempel där upphandlade
produkter fungerat dåligt i den kliniska vardagen och kliniker istället har
slutit separata avtal med läkemedelsindustrin i strid med upphandlingen.
Förändringar i lagen om offentlig upphandling har dock tvingat landstingen
att göra mer korrekta upphandlingar
och efterleva dem bättre, vilket å andra
läkemedelskongressen 2010
Kelly Babcock
Ulrika Gillespie
Anders Bergström
sidan har lett till att upphandlingar
överprövas i större utsträckning av industrin. Ett bra exempel är den nationella upphandlingen av HPV-vaccin.
Enligt Anders Bergström är upphandling ett bra styrmedel under förutsättning att processen är transparent och
att brukarna involveras tidigt så att
man får bra förfrågningsunderlag.
Programmet efter lunch handlade
om farmaceuternas roll i sjukvården.
Landstingen har generellt blivit mer
intresserade av läkemedelsfrågor och
har anställt många apotekare på senare
tid. En trend, som bland andra observerats av Ulrika Gillespie från Akademiska sjukhuset i Uppsala, är dock att
de apotekare anställs av landstingen
tenderar att komma bort från det patientnära kliniska arbetet genom att de
får ökade administrativa arbetsuppgifter och ansvar. Ulrika påtalade i sitt
anförande också vikten att hålla ihop
farmaceutprofessionen och undvika
interna strider, något som riskerar att
försvåras på en avreglerad sjukhusfarmacimarknad.
Huvudtalaren för dagen, sjukhusapotekaren Kelly Babcock från Ottawa, knöt an till vikten av en stark
profession i sitt anförande om situationen i Kanada. Där är apotekare är en
självklar del av vårdteamet. På hans
sjukhus arbetar apotekarna 90 procent
av sin tid med patientnära kliniskt arbete, men genomsnittet i riket är cirka
50 procent. En nyckelfaktor i utvecklingen av klinisk farmaci har just varit
ett stark kollegial miljö där fokus har
legat på att maximera patientnära farmaceutisk omsorg, främja lärande och
kompetensutveckling samt kvalitetssäkring av farmaceutisk service genom
forskning. Andra framgångsfaktorer
har varit att maximera apoteksteknikernas befogenheter för att frigöra
apotekartid till kliniskt arbete samt
att utveckla nära band med läkare och
sjuksköterskor.
Kvalitetssäkring av klinisk farmaci
var ämnet för Tommy Erikssons anförande. Tommy är forskningschef inom
Apoteket Farmaci och har tillsammans
med kollegor i Skåne utvecklat den så
kallade LIMM-modellen för bättre
och säkrare läkemedelsanvändning.
Modellen har belönats med Guldskalpellen 2009 som är Dagens Medicins
pris för bästa innovation i svensk sjukvård. Enligt Tommy ligger nyckeln
till kvalitetssäkrad klinisk farmaci i
att fokusera på aktiviteter som leder
till direkt påvisbar patientnytta och att
arbeta efter evidensbaserade modeller
och processer som genererar mätbara
och reproducerbara resultat. En del i
kvalitetssäkringen är också att införa
ackreditering av sjukvården och sjukhusfarmacin utifrån standarder som
utvecklas av myndigheter och professionella organisationer baserat på goda
exempel och forskning. Kelly Babcock
replikerade här att även om standarder
och kvalitetssäkring är viktigt, så finns
det en risk att det kan hämma utveckling. Hans egen erfarenhet är att man
kommer långt bara med att vistas på
sjukhusavdelningarna och göra ett gott
arbete. Det var så klinisk farmaci tog
fart i Kanada.
Efter anförandena gavs publiken,
som nästan uteslutande utgjordes av
anställda inom sjukhusapotek och
landsting, möjlighet att tycka till
genom ett antal mentometerfrågor. Det
visade sig att de flesta instämde med talarnas synpunkter. Hela 78 procent av
publiken tyckte att sjukhusfarmaceuter
gör störst nytta i det patientnära teamet. Ekonomi (44 procent) och andra
professioners motstånd (37 procent)
upplevs utgöra de största hindren för
att få in fler farmaceuter i patientnära
arbete. Drygt hälften (54 procent) av
publiken ansåg att farmaceuter måste
ta mer plats och bli synligare och tydligare i patientsäkerhetsarbete. Sektionen för sjukhusfarmaci kan bidra
till att stärka rollen för sjukhusfarma-
Tommy Eriksson
Malin Östbring-Carlsson
Maria Gradén
elixir
5/2010
–
16
– elixir 5/2010
läkemedelskongressen 2010
ceuter genom att arbeta med certifiering och vidareutbildning (43 procent)
samt opinionsbildning och debatt (26
procent).
Sektionsprogrammet avrundades
med tre korta exempel på klinisk farmaci från Kalmar, Dalarna respektive
Stockholm. Malin Östbring-Carlsson
berättade att klinisk farmaci i Kalmar
län är tämligen väl utvecklat med multiprofessionella team där apotekare
ingår för mångbesökare, äldre och reumatiker. Det finns totalt sju klinikapotekare fördelade på länets tre sjukhus
som arbetar inom medicin, geriatrik,
psykiatri och kirurgi. Apotekarna är
också involverade i patientskolor inom
reumatologi, njurmedicin, kardiologi
och dialys, vilket är mycket uppskattat
av patienterna.
I Dalarna har man också satsat på
klinisk farmaci. Under året har ett projekt pågått där två kliniska apotekare
har introducerats i slutenvården och
dito fem inom primärvården i olika
delar av länet. Projektet har utfallit väl
och lett till att landstinget nu har utlyst
Zahra Shah-Shahid
dessa tjänster i egen regi. Maria Gradén berättade att projektet har omfattat läkemedelsgenomgångar för äldre
och mottagningsbesök hos apotekare
på vårdcentraler. Det faktum att apotekarna i primärvården har haft tillgång
till journalen har förbättrat kvaliteten
på apotekarnas medverkan i läkemedelsgenomgångarna enligt Maria.
Framgångsfaktorerna för detta projekt
var slående lika de som anförts tidigare
under dagen, nämligen att vara verksamhetsnära, synas, verka för kontinuitet och ha ett nätverk för samhörighet.
Avslutningsvis redogjorde Zahra
Shah-Shahid för en interventionsstudie som genomförts på akuten vid
Södersjukhuset i Stockholm. För de
200 patienterna interventionsgruppen
gjorde en klinisk apotekare en läkemedelsavstämning vid inskrivning,
läkemedelsgenomgång, läkemedelsremiss till nästa vårdinstans samt efterföljande uppföljning. Kontrollgruppen
bestod av 201 patienter. Resultaten
visade att patienterna i interventionsgruppen hade 3,5 färre vårddagar/år
än dem i kontrollgruppen och läkemedelsbehandlingen förbättrades enligt
Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer.
I genomsnitt identifierades 3 läkemedelsrelaterade problem per patient.
Från det efterföljande årsmötet för
sektionen för sjukhusfarmaci kan rapporteras att Malin Östbring-Carlsson,
Lina Waern och Elisabeth Nilsson invaldes som nya styrelseledamöter för
att ersätta Per Nydert, Peter Persson,
Malin Kuno-Edvardson och Jeanette
Jonsson som alla har valt att inte sitta
kvar i styrelsen.
Matts Balgård
Små molekyler, små företag
– stora visioner?
Sektionen för läkemedelskemi
Utmaningarna för att behålla
den svenska kompetensen
inom forskning och utveckling
av småmolekylära läkemedel
var huvudtemat för debattdagen »Små molekyler, små företag – stora visioner?«, under
årets Läkemedelskongress.
Närmare 80 personer samlades till
debattdagen, som arrangerades av
Apotekarsocietetens sektion för läkemedelskemi och tidningen Kemivärlden
Biotech. Många små företag redogjorde
för sina projekt och utvecklingsstrategier och föreläsarna fick svara på många
intresserade frågor från auditoriet. Re-
presentanterna från de små företagen berättade om sina forskningsprojekt. Små
företag, med endast ett fåtal anställda,
tvingas ofta att driva sina projekt med
fokus på företagets och projektets överlevnad snarare än att kunna fokusera på
att nå största möjliga patientnytta. Till
exempel kan val av terapiområde styras
av möjligheten att uppnå regulatoriska
krav i en liten klinisk studie. Patenttiden
är en annan viktig som faktor påverkar hur utvecklingen sker och vad som
anses värt att utveckla.
Rolf Johansson på AstraZeneca
gav det stora läkemedelsbolagets syn.
Inom AZ, liksom hos många andra läkemedelsbolag, har andelen biologiska
läkemedel i projektportföljen ökat på
elixir
5/2010
–
17
– elixir 5/2010
senare år. Men företaget lägger fortfarande 85 procent av sin forskningsbudget på småmole­kylär forskning och
de små molekylerna har sin självklara
plats, konstaterar Rolf Johansson.
– Småmolekylära läkemedel kommer naturligtvis att finnas kvar. Vem
bryr sig om det är en liten eller stor
molekyl – bara den gör tricket. Så resonerar de stora läkemedelsbolagen,
läkemedelskongressen 2010
säger han. Rolf Johansson konstaterar att det ofta sägs att biologiska läkemedel går snabbare att utveckla än
små molekyler och oftare lyckas hela
vägen till marknaden. Han förutspår
dock att utvecklingstiderna för små
och stora läkemedel kommer att närma
sig varandra när de »enklaste« proteinläkemedlen, som nya insuliner och
genotropin, nu är framtagna.
Martin Wikström på Naturvetarna
konstaterade att det i Sverige inte finns
någon sammanhållen life science-strategi, men att regeringen har uttalat att
det ska tas fram en innovationsstrategi.
– I en sådan strategi är det viktigt att
forsknings- och innovationspolitiken
samordnas bättre, att man tydligare
visar på life science-industrins betydelse för landet, tittar på företagens
behov och på vilka utbildningssatsningar som behövs, säger han.
Dagen avslutades med en paneldiskussion där deltagarna bland annat fick
ange den åtgärd i en innovationsstrategi som de anser skulle vara viktigast
för life science-industrin i Sverige.
– Främja det långsiktiga ägandet,
sa Torun Nilsson, författare till boken
»När Sverige sålde Nobelindustrin«.
– Det behövs en akademisk tvärvetenskaplig enhet, som inte är uppdelad
på fakulteter, där fokus ligger på läkemedelsutveckling. Där kan till exempel överblivna projekt från industrin
leva vidare, en sorts inkubator där man
delar fritt på information och lär av varandra. Man borde kunna avsätta regeringspengar i procentklassen av BNP till
det, säger Rolf Johansson, AZ.
– Fokusera på att behålla kompetensen i Sverige – läggs allt ut på kontrakt
utanför landet finns snart ingen kompetens kvar att ens beställa det vi vill
ha gjort i Kina, sa Anki Malmborg på
investeringsbolaget LuBio i Lund.
– Mer pengar måste finnas tillgängliga för små bolag så att de snabbare
kan komma igång med de studier som
krävs för att lyckas, avslutar Benjamin
Pelcman, från Apotekarsocieteten och
BeepCo.
Sara Nilsson, KemivärldenBiotech
Agneta Larhed, Apotekarsocieteten
Paneldiskussion kring frågan Vem tar ansvar för läkemedelsanvändningen.
Onsdag 10 november
Den sista dagens huvudsymposium inleddes av Anders
Blanck, LIF som erinrade om att sjukvården är en politisk
angelägenhet. De stora olikheterna i landet gör den nationella läkemedelsstrategin mycket angelägen. I arbetet med
denna måste även F o U på läkemedelsområdet ingå.
Det senare betonades även av förmiddagens moderator, Erik Fredholm,LIF
som öppnade med frågan om vem som
styr området.
Universitetens makt och ansvar är
en viktig fråga för att Sverige enligt
gällande forskningspolitik skall ligga
i frontlinjen, ansåg Sharon Rider från
Uppsala universitet i sitt anförande.
Under de senaste 20 åren har vi dock
sett en förändring från universitetens
självreglerande roll att själva välja
forskningsfrågor och metoder till att de
idag skall vara motorer för ekonomisk
utveckling. Staten som finansiär anser
sig ha rätt att bestämma deras inriktning. Vi får en situation där kostnaderna för kunskapsproduktionen bärs
Anders Blanck
Erik Fredholm
elixir
5/2010
–
18
– elixir 5/2010
läkemedelskongressen 2010
Studenter möttes
Sharon Rider
Märit Johansson
av medborgarna medan den utvunna
kunskapen privatiseras. Detta kan ses
som att gå emot andemeningen i de europeiska universitetens rättsförklaring,
som tecknades i Bologna 1988.
Utvecklingen av nya och effektiva
läkemedel kräver välfungerande system för att slussa akademiska upptäckter till kommersialisering, men också
starka och långsiktiga ekonomiska resurser. Detta påstående inledde Märit
Johanssons föredrag och hon tog
också upp betydelsen av samarbetet
i Karolinska Institutets Science Park,
(KISP), för vilket hon är VD. Organisationen består av ett 50-tal företag
och samarbetet ger synergieffekter och
rationella administrativa rutiner. De
akademiska innovationernas väg till
affärer omfattar stegen idé – utveckling – affärsutveckling – start-up-företag. I innovationssystemet kommer
Karolinska Development AB in och i
dess förvaltning ingår bland de största
produktportföljerna inom life-science
i Europa. I pågående projekt ingår 12
läkemedelskandidater i klinisk fas och
21 läkemedelssubstanser har first-inclass-potential.
I den följande debatten under ledning av Sofia Kälvemark och med
Göran Sjöstrand och Kristina Fritjofsson, båda representerande apotek, Lars
Nilsson, Sveriges Pensionärsförbund,
Christina Rångemark Åkerman, Läkemedelsverket och Ingela Segerborg,
Pfizer, som deltagare, togs frågan om
vem som har ansvar för läkemedelsanvändningen upp. Det sammanfattande
intrycket av diskussionen var att en
förbättring kräver ökad samverkan.
Det gäller centralt, till exempel mellan
myndigheter, patient- och pensionärsföreningar. De enskilda patienterna har
ett eget ansvar, men i de vardagsnära
problemen kan deras situation förbättras genom ökat samarbete mellan
sjukvård och apotek.
Årets Bengt Danielsson – föreläsning hölls av Bengt Mattsson, som
gav en beskrivning av läkemedels-
Bengt Mattsson
företagens nya strategi att utveckla
stödjande insatser. Företagen måste av
naturliga skäl generera vinster för att
kunna satsa på F o U. Det gör dock att
förtroendet för dem ofta är dåligt och
för att förbättra detta satsar de i den
nya strategin alltmer på olika insatser
för att motverka ohälsa och förebygga
sjukdomar. Insatserna följer två linjer,
varav den ena inriktas mot sociala faktorer och den andra mot miljöproblem.
De filantropiska insatserna riktas framför allt mot utvecklingsländerna och
har kontinuerligt ökat i storlek Bara
Pfizer lägger till exempel ner 2,4 miljarder dollar årligen på aktiviteterna.
Bo Holmberg
elixir
5/2010
–
19
– elixir 5/2010
Under onsdags eftermiddagen på
Läkemedelskongressens sista dag
anordnades After Congress för studenter från hela landet. Det bjöds
på snittar och bubbel samt tävling,
ett stort GRATTIS till Sofi Johansson, Elisabeth Furängen och Sanna
Storgård som alla vann fina priser
från Apotekarsocieteten, Läkemedelsvärlden samt Läkemedelsakademin.
Emma Sabelström från LIF informerade om möjliga karriärvägar
inom läkemedelsindustrin vilket
uppskattades av studenterna som
även fick möjlighet att ställa en hel
del frågor till Emma.
Linda Eriksson från AstraZeneca
i Mölndal berättade om företagets
framtida storsatsning.
I samband med implementering
av AstraZenecas nya R&D Strategi
(som baseras på fyra huvudprioriteringar: stärka forskningsportföljen,
tillväxt, förändra verksamheten och
vårt beteende och företagskultur),
kommer forskningsanläggningen
i Mölndal att förstärkas på flera
fronter.
Den farmaceutiska utvecklingen
av läkemedel kommer att växa med
cirka 200 nya tjänster inom de närmaste 3 åren och Mölndal får ett
betydande ansvar för framställning
och distribution av kliniskt prövningsmaterial för AstraZenecas studier världen över.
Det blev en trevlig stund att
umgås och samtidigt knyta kontakter inför arbetslivet.
Petra Flygare
läkemedelskongressen 2010
Unga lovande forskare inom
galenisk farmaci och biofarmaci
Sektionen för galenisk farmaci och biofarmaci
Under Läkemedelskongressens sista
dag arrangerade Sektionen för galenisk
farmaci och biofarmaci ett program
under temat Unga lovande forskare
inom galenisk farmaci och biofarmaci.
Dagen började med en mycket trevlig
postervisning där det bjöds på kaffe
och en smörgås. Cirka 10 personer
från Uppsala universitet, Chalmers och
Luleå högskola presenterade sina postrar. Här gavs tillfälle till att diskutera
forskning och knyta nya kontakter.
Annette Larsson
Jonas Berggren, Recipharm AB var
moderator och hälsade cirka 40 åhörare från såväl akademi och industri
välkomna. Pär Matsson, forskare vid
institutionen för farmaci på Uppsala
universitet var först ut och talade utifrån ämnet Genetisk variation som ett
verktyg för att bestämma reglering av
ABC-transportproteiner. Detta följdes
av Denny Mahlin, forskarassistent vid
institutionen för farmaci på Uppsala
universitet som berättade om Nya sätt
att förutsäga och förbättra amorfa materials stabilitet. Båda föredragen var
uppskattade och flera frågeställare ville
veta mera eller lämna sina synpunkter.
Förmiddagens program avslutades
med utdelning av pris till den av juryn
utsedda postern. Priset gick till Annika
Borde, doktorand på Chalmers för postern Stabilization of Vibrio cholerae
during freeze-drying: Towards an oral
elixir
5/2010
–
20
– elixir 5/2010
dry-formulated cholera vaccine. Juryns motivering var: »Postern presenterade resultat på ett tydligt sätt med en
god vetenskaplig nivå inom ett vetenskapligt viktigt område. Postern hade
en tydlig röd tråd med stöd av enkla
och tydliga bilder och en lättförstålig
slutsats«. Annika får gå gratis på valfri
temadag som sektionen arrangerar tillsammans med Läkemedelsakademin.
Joel Hellrup
Pär Matsson
läkemedelskongressen 2010
Innovativ svensk läkemedelsforskning
Apotekarsocietetens vetenskapliga sektioner
Under Läkemedelskongressen anordnade Apotekarsocietetens vetenskapliga
sektioner ett halvdagsprogram på temat Innovativ
svensk läkemedelsforskning.
Innovativ läkemedelsforskning har bedrivits i Sverige under många decennier
och har resulterat i betydelsefulla innovationer såsom Losec och Genotropin.
Är vi lika innovativa i Sverige idag?
Fyra föredragshållare beskrev olika
exempel på aktuell innovativ läkemedelsforskning i Sverige. I en paneldebatt diskuterades också bland annat
innovationsklimatet och framtiden för
svensk läkemedelsutveckling.
Claes Post, LiU Innovation, Linköpings universitet var moderator och inledde med en kort överblick över några
av de trender som påverkar utvecklingen av nya läkemedel. Det faktum
att FoU-kostnaderna ökat dramatiskt
samtidigt som allt färre nya substanser
godkänns sätter stort fokus på innovation och nytänkande inom läkemedelsutvecklingen.
Pontus Blomberg, som är enhetschef
på Vecura, en del av Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, gav en
överblick av avancerade terapier. Med
avancerade terapier avses här genterapi, somatisk cellterapi och vävnadstekniska produkter. I dagsläget finns
endast ett fåtal läkemedel för avancerad terapi i världen men ett stort antal
kliniska studier pågår. Ett exempel
på en produkt som godkänts i EU är
ChondroSelect (TiGenix) för behandling av broskskador.
I Sverige drivs utveckling inom
detta område inom både akademi och
mindre företag. SMI och smittskyddsinstitutet har testat ett lovande genvaccin mot HIV på friska frivilliga. Vid
Sahlgrenska sjukhuset har broskskador
framgångsrikt behandlats med autolog
broskcellsinplantering. Andra sjukdo-
Claes Post
Pontus Blomberg
mar där arbete pågår är bland annat
Alzheimers sjukdom, cancer, Parkinsons sjukdom och kardiovaskulära
sjukdomar. Kostnaden för avancerade
terapier är än så länge mycket hög.
Huntexil™ är ett nytt läkemedel som
visat positiva effekter på motoriken
vid Huntingtons sjukdom. Clas Sonesson, Neurosearch, Göteborg, beskrev
utvecklingen av detta nya läkemedel.
Huntexil™ är en dopaminerg stabiliserare – en ny substansklass. Genom att
inhibera dopamin D2-receptorer i hjärnan stabiliseras psykomotoraktiviteten.
Utvecklingen av Huntexil™ har utgått
från ett systembiologiskt perspektiv
och screeningen av substanser har gjort
in vivo. På så sätt kan visserligen färre
substanser undersökas än vid så kallade
high throughput screening men detta
uppvägs av att man får mer information
om de undersökta substanserna.
Nya läkemedel betyder inte bara nya
aktiva substanser. Hans Lennernäs,
Uppsala universitet, berättade om sitt
arbete med att åstadkomma en mer
effektiv behandling av prostatacancer
med hjälp av en ny beredningsform.
Genom att injicera en depotberedning
av 2-hydroxiflutamid direkt i prostata
kan höga lokala koncentrationer uppnås samtidigt som den systemiska
exponeringen hålls på en låg nivå.
På så sätt hoppas man kunna undvika
biverkningar. För att åstadkomma en
långsam frisättning används kalciumsulfat som bildar en fast långsamt eroderande struktur in vivo.
Det kanske största hotet mot vår
framtida hälsa är utveckling av anti-
biotikaresistens hos patogena bakterier. Pia Keyser, Creative Antibiotics,
Umeå, presenterade ett nytt koncept för
antibiotikautveckling. Genom att angripa virulensen hos patogena bakterier
utan att påverka tillväxten hos normala
bakterier minskas risken för utveckling
av resistens. Till den minskade risken
för resistensutveckling bidrar också att
bakterierna bara berövas sin förmåga
att infektera celler men inte dödas.
Detta uppnås genom att man inhiberar
det så kallade typ III sekretionssystemet hos gram-negativa bakterier. Man
arbetar med tre olika projekt nämligen
infektioner i brännsår, diarré och sexuellt överförbara sjukdomar.
Under den avslutande paneldebatten
diskuterades hur Sverige kan fortsätta
att spela en roll inom innovativ läkemedelsforskning. Panelen ansåg att
svårigheten att finansiera forskning
och utveckling var ett viktigt problem.
Finansieringsproblemet är störst i senare faser. Det borde finnas bättre förutsättningar för att växa till medelstort
företag i Sverige utan att bli uppköpt
av utländska investerare. Ett annat
problem är svårigheten att genomföra
kliniska studier i Sverige. Små biotechbolag samarbetar nära akademin
och det framhölls att den akademiska
forskningen också behöver strategisk
satsning för ömsesidig och innovativ
input i svensk läkemedelsforskning.
Affärsstrateger som kan utveckla små
företag på ett effektivt och kompetent
sätt är också en bristvara.
Charlotte Asker-Hagelberg
Torkel Gren
elixir
5/2010
–
21
– elixir 5/2010
tips och möten
Från småföretagare till läkemedelsexpert
– apotekarminnen under drygt 100 år
Läkemedelsutvecklingen
under 1900-talet är
enastående. Vid seklets ingång
fanns vissa smärtstillande medel, bedövn
ingsmedel, hjärtmedicinen digitalis, kinin, laxerm
edel och jodsprit,
men därutöver få effekti
va läkemedel. Alla
läkemedel tillverkades på
apoteken och apoteksinnehavaren kunde ha både
en papegoja och röka
cigarr i butiken. Under
motstånd från den egna
yrkeskåren sökte sig apotek
are från och med slutet
av 30-talet till den
växande läkemedelsindustrin.
Apotekarutbildningen var
länge hantverksmässigt
inriktad och modern forskning tillkom först
runt 1960. En förskjutning
i utbildningen
skedde från botanik till
kemi och farmakologi och
senare med alltmer
inslag av samhällsaspekter.
Påfallande många medver
kande i denna antologi är de första akadem
ikerna i släkten. Bortset
t från tidigare generationers studieresor till
främst Tyskland var flera
också först med att
ge sig ut i världen. Sällan
hade de några planerade
karriärer, men kom
i flera fall att bli pionjärer
inom sina verksamhetsom
råden. Den arbetsinsats, som många av dem
lade ner på sina examina
och sitt yrkesliv är
idag ovanlig. Nihile sine
labore!
Under seklet försvann tillverk
ningen från apoteken och
packade läkemedel fyllde
fabriksförhyllorna. Allt fler apotek
are kom att ägna sig
åt forskning, information
och frågor kring läkeme
dels användning. De
blev läkemedelsexperter.
Antologin består av 14
apotekares minnen
från denna tid. Författarna
berättar om sin bakgrund,
sina intressen och
inspiratörer samt tillfällig
heter som styrt deras liv.
Bidragen är en blandning av intervjuer, nyskriv
na texter och resuméer av
självbiografier.
Anders Cronlund, redaktö
r
APOTEKARSOCIETETE
N
SWEDISH ACADEM
PHARMACEUTICAL Y OF
SCIENCE
Från småföretagare till
läkemedelsexpert – apot
ekarliv under drygt 100
år
I boken berättar 14 apotekare om sin
bakgrund, utveckling och insatser på
läkemedelsområdet. Påfallande många
är de första akademikerna i sin släkt.
Sällan hade de några planerade karriärer, men kom i flera fall att bli pionjärer inom sina verksamhetsområden.
Vid 1900-talets ingång fanns få effektiva läkemedel och apotekaren kunde
både ha en papegoja och röka cigarr
i butiken. Under seklet försvann tillverkningen från apoteken och fabriksförpackade läkemedel fyllde hyllorna.
Allt fler apotekare kom att ägna sig
åt forskning, information och frågor
kring läkemedelsanvändning. De blev
läkemedelsexperter.
Medverkande: Carl Wilhelm Sebardt
(1841 – 1918); Harry Wärff (1902 –
1990); Gerd Nordgren (1909 – 2008);
Rune Lönngren. (1917 – 2010); Finn
Sandberg (1920); Gunnar Törnqvist
(1922); Sven O Eriksson (1923); Rune
Casslén (1924); Stig Agurell (1932);
Ingegerd Agenäs (1936); Klas Gustavii (1937); Lars G Nilsson (1937); JanErik Ögren (1939); Anders Cronlund
(1943).
Boken finns presenterad i Farmacevtisk Revy nr 7/10. Den ges ut med
stöd av Apotekarsocieteten, Apoteket
AB, Läkemedelsindustriföreningen,
Från småföretagare till
läkemedelsexpert – apotek
arliv
under drygt 100 år
14 korta memoarer redige
rade av Anders Cronlund
S
Kärl till försäljning
Farmaciförbundet, Sveriges Farmacevtförbund samt Farmaceutiska fakulteten och har sammanställts utan
alla ersättningar. Eventuellt överskott
från försäljning kommer att fonderas
till stöd för utgivning av memoarer
inom läkemedelsområdet.
Redaktör: Anders Cronlund
270 sidor, Apotekarsocietetens förlag, pris 110:- inkl moms, porto tillkommer.
Beställ på www.lma-books.se eller
på 08 723 50 00.
Farmacihistoriska sällskapet förfogar
över ett antal större keramikkärl till
försäljning (se bild).
Prisidé 200-300 kr styck beroende
på kvalité.
Köpsugen? anmäl dig till [email protected], alternativt bjorn.
[email protected]
Eller hör av dig på telefon
08-723 50 83.
HÄLSA PÅ GLAS
Apotek, medicin och
pillerburkar under 300 år
27/11 2010 - 29/5 2011
Mycket är på gång inom
Apotekarsocieteten och
Läkemedelsakademin
Mer information och alla aktiviteter hittar
du på www.apotekarsocieteten.se resp.
www.lakemedelsakademin.se
elixir
5/2010
–
22
– elixir 5/2010
smålands museum
sveriges glasmuseum
S. Järnvägsgatan 2, Växjö tel: 0470-70 42 00
www.smalandsmuseum.se
kretsar och sektioner
Phabian-dagen i Lund – 2010
»The Phabian Award«
Phabian Award, ett stipendium för årets bästa svenska
doktorsavhandling inom
området farmaceutisk och
biomedicinsk analys instiftades 2004 av Sektionen för
läkemedelsanalys där priset
sponsras av AstraZeneca.
I samband med prisutdelningen anordnas också ett program där de nominerade kandidaterna presenterar sin
forskning. Årets Phabian arrangemang
anordnades den andra november i Belfragesalen högst upp i Biomedicinska
Centrat i Lund med vidsträckt utsikt
över den Skånska slätten.
Årets pris delades mellan Stina
Lindman från Lund med avhandlingstiteln; »Perplexing Protein Puzzles«
och Muhammadreza Shariatgorji från
Stockholm med arbetet; »Novel cleanup, concentration and laser desorption/ionizatiuon strategies for mass
spectrometry«.
Prissumman på 25 000 kronor delades mellan de båda vinnarna och pristagarna kommer därutöver att under ett år
att fungera som adjungerade ledamöter
till styrelsen i sektionen för läkemedelsanalys. Ytterligare två kandidater
fick hedersutmärkelser, Erik Portelius
från Göteborgs universitet samt Erik
Allard från Uppsala universitet.
De fyra Phabian-nominerade presenterade sina arbeten på förmiddagen
och på eftermiddagen var programmet uppbyggt kring presentationer
från AstraZeneca, där Sven Kjellström
(AstraZeneca R&D, Lund) presenterade biomarkmörutveckling för
kliniska studier och där framtida läkemedelskandidateffekter kan profileras. Thomas Laurell från Lunds
Tekniska Högskola gav en presentation; Acoustophoresis – en ny klinisk
teknologi som sorterar, manipulerar
Stina Lindman och György Marko-Varga.
och hanterar celler i mikrofluidiksystem. Presentationen handlade om
mikrofluidikutvecklingen inom ett
flertal forsknings-konsortia, med applikationer i dedicerade mikrostrukturutvecklingar för att kunna isolera/
processa/analysera och karakterisera
celler i biologiska matriser såsom blod.
György Marko-Varga gav en presentation om biobankers betydelse och
utveckling för framtida läkemedel och
diagnostik.
Det Globala projektet att kartlägga
alla kroppens Proteiner (kodade av genomet), beslutades vid senaste HUPO
World Congress i Sydney i oktober
2010. Det svenska initiativet som
stöds av Swedish Proteomics Society
godtogs och kommer att bli det nästkommande stora ’Science initiativet’,
där Biobanker kommer att få en central
roll.
Det var en blandad publik med deltagare från olika akademiska institutioner men även läkemedelsindustrin och
olika instrumentfirmor var represenelixir
5/2010
–
23
– elixir 5/2010
Muhammadreza Shariatgorji och
György Marko-Varga.
terade liksom även kollegor och släkt
och vänner till de nominerade.
Dagen avslutades med en rundvandring på BMC och proteinlaboratorierna
med imaging och masspektrometriplattformar för biomarkörkvantifiering
i kliniska studier samt en demo-runda i
Acoustoforetiska Cell labben (avd. för
elektrisk mätteknik) där vi fick en titt
in i mikro & nanostrukturernas värld.
György Marko-Varga
Fredrik Nilsson
kretsar och sektioner
Föreläsning av professor Lars Bohlin i Lund
Torsdagen 28 oktober 2010
gav Lars Bohlin, professor vid
avdelningen för farmakognosi,
Institutionen för läkemedelskemi, Uppsala Universitet
en föreläsning för Skånska
kretsen i samarbete med sektionen för farmakognosi. Rubriken var »På jakt efter nya
läkemedel i naturen«.
Vi var 36 stycken. Stort intresse visades från hälsokostbranschen men även
deltagare från industrin, sjukvården
och apotek. Vi bjöds på en fantastisk
resa från Linné och hans lärjungars
resor ut i världen via Digitalis och dagens »Naturläkemedel«som Ginkgo
Biloba, Johannesört och Ginseng till
Medical food som Cacao fram till da-
gens forskning på Violer och Havstulpaner.
En mycket intressant och givande
kväll med många positiva reaktioner
efteråt.
Roligt med ett samarbete som föll så
väl ut
Gunilla Söderström
Skånska kretsen
säkerhet, kostnadseffektivitet och miljö
– delar av den nationella läkemedelsstrategin
Moderator
Peter Aspelin, professor
Karolinska Institutet
Välkommen till Läkemedelsriksdagen för att lyssna på föredrag och
paneldebatter, samt delta i diskussioner och mentometeromröstningar
med myndigheterna, socialdepartementet och andra viktiga aktörer.
Anmäl dig på www.lakemedelsriksdagen.se
tid och plats
20 januari 2011
City Conference Centre
(Folkets Hus), Stockholm
Läkemedelsriksdagen är ett årligt återkommande evenemang på initiativ av Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt Statens beredning för medicinsk utvärdering. Läkemedelsriksdagen arrangeras av Läkemedelsakademin.
elixir
5/2010
–
24
– elixir 5/2010
eufeps
Den farmacevtiska vetenskapens bidrag
Nya idéer, begrepp och
andra framgångar
Om läkemedelsanvändning
Vad har farmacevtisk vetenskap
egentligen bidragit med för slutmålet
bättre hälsa under 50 år? FIP Board of
Pharmaceutical Sciences (BPS), där
EUFEPS är medlem, bad nyligen ett
antal forskare (75) bidra till en ”tioi-topp-lista”. Svaren (från 52 av dem
per den 24 augusti i år) kategoriserades och presenterades preliminärt i den
senaste läkemedelsvärldskongressen
(PSWC2010), som hölls den 12-18 november 2010 i New Orelans LA USA
med omkring 9000 deltagare.
Om nya läkemedel
• Klassificering av farmakologiska
receptorer, inklusive i subgrupper av
dem, för att bättre förstå komplexa
system och interaktionen mellan aktiva
komponenter och receptorer
• Datorer i design och modellering på
molekyl- och receptornivå
• Molekylärbiologiska landvinningar i
form av nya verktyg och tekniker, plus
stratifiering av patienter i både utveckling och användning av läkemedel
• Automatiserad screening
• Biokemiska signalsystem, metaboliska nätverk, bättre kartläggningar av
sjukdomar och individuella egenskaper
ning av ”klassiska” läkemedelsformer
med hög kvalitet
• Förbättrad processutveckling och
-styrning med hjälp av datorer
• Systematisk tillämpning av biotillgänglighetskonceptet i läkemedelsutvecklingen
• Bättre karaktärisering av modifierade
läkemedelsformer (oralt och parenteralt) plus nya hjälpsubstanser
• Utveckling av målstyrda läkemedelsformer och -system
• Nya administrationsformer för hud
och andningsorgan, som ger bättre
biotillgänglighet
Om farmakokinetik och
-dynamik
Om registrering av läkemedel
• Förståelse av sambandet kinetik och
dynamik och bättre insikt om reaktioner och dosering
• Begreppet (kinetisk) ”clearence”
• Helkropps- och fysiologibaserad kinetisk modellering för bättre prediktion av interaktion och variabilitet
• Populationskinetik eller icke-lineär
modellering med bättre kunskap om
hur läkemedels verkan varierar i en
population trots begränsad tillgång till
data
Om läkemedelsformulering
• Utveckling och införande av successivt mer avancerad teknik för tillverk-
• Riktlinjer och standarder för säkrare
och tryggare individuell dosering; regler som underlättar läkemedelsutveckling och regulatoriska beslut
• Kortare registreringsväg väg för generiska produkter
• Acceptans för genetiska biomarkörer
med avseende på farmakokinetisk och
-dynamisk variabilitet och sjukdomsstatus
• Metodik för värdering av läkemedelsrelaterade risker
• Underlättande reglering för utvärdering av läkemedelsprodukter, inklusive
det biofarmacevtiska klassificeringssystemet
elixir
5/2010
–
25
– elixir 5/2010
• Effektiv läkemedelsbehandling till
reducerade kostander med generika –
och fortsatt innovation för att nå nya
profukter påmmarknaden
• Maximering av terapeutiskt värde parallellt med minimering av oönskade
effekter till totalt sett lägre kostnad
• Nya, bioteknologiska sätt att behandla sjukdomar med komplexa
molekyler (vacciner, antikroppar, proteiner och genterapi) – i tidigt stadium
dock
• Läkemedelsformer för förbättrad
följsamhet, behandlingsresultat och
färre biverkningar
• Personlig läkemedelsterapi baserad
på individuella attribut, ännu på ”barnstadiet” trots starka samhälleliga och
vetenskapliga krafter i rörelse
FIP PBs avsikt är att närmare redogöra
för resultatet i två kommande rapporter, en för beslutsfattare och en för en
vidare krets. Den senare inte minst avsedd för dem som tänker sig en karriär
inom läkemedelsvetenskapen.
Hans H. Lindén