Hänt sen sist - Sveriges Farmaceuter

Rapport från Sverige till Nfu i Kolding, Danmark 15-17 aug 2013
Hänt sen sist
Förändringar i den omvärld som förbundet verkar i
Läkemedels- och apoteksutredningen
Regeringen beslutade den 16 juni 2011 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att utreda vissa
frågor om prissättning, tillgänglighet och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och
apoteksområdet. Särskild utredare har varit Sofia Wallström, länsråd i Västmanlands län. Sofia
Wallström har dock utsetts till ny generaldirektör för Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket och
ny utredare blir Anna Märta Stenberg, utbildad jurist. Hon var tillförordnad generaldirektör för TLV
från oktober 2012 fram tills att Sofia Wallström tillträdde den 24 juni i år. Enligt direktiven ska
utredningen samråda med ett flertal myndigheter och organisationer. Utredningen har valt att i
huvudsak genomföra samrådet i form av samrådsmöten där bl a Sveriges Farmaceuter deltagit.
Utredningens uppdrag är huvudsakligen att
 se över den rättsliga reglering som gäller vid maskinell dosdispensering av läkemedel och lämna
förslag som bl.a. leder till goda förutsättningar för en väl fungerande konkurrens och en god
tillgänglighet
 göra en översyn av prissättningen av originalläkemedel utan generisk konkurrens och föreslå en
långsiktigt hållbar prismodell
 se över prissättningen och hanteringen av vissa särskilda läkemedelsgrupper
 se över behovet av att definiera vilka läkemedel som kan ingå i läkemedelsförmånerna, överväga
om miljöaspekter bör beaktas vid subventionsbeslut samt utreda frågan om krav på
försäkringsskydd för läkemedel som ingår i förmånerna
 se över leverans- och tillhandahållandeskyldigheten när det gäller förordnade läkemedel och
varor
 föreslå hur tillgängligheten kan bli bättre för läkemedel för djur och hur regelverket kan
förbättras
Utredningen får även lämna förslag som rör prissättning av generiska läkemedel eller som rör
föreskrifterna om utbytet av läkemedel i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.
Uppdraget har redovisats den 31 oktober 2012 (delbetänkande 1) i de delar som gäller prissättningen
av läkemedel utan generisk konkurrens, skyldigheten att leverera och tillhandahålla läkemedel och
därmed förknippade frågor om generiska läkemedel samt vissa övriga frågor (SOU 2012:75).
Uppdraget har redovisats den 5 april 2013 (delbetänkande 2) i de delar som gäller ersättning vid
läkemedelsskador, läkemedel och miljö samt ägandet av Apoteket Farmaci-verksamheten (SOU
2013:23).
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete den 1 april 2014.
1
Statskontorets rapport
I maj överlämnade Statskontoret sin slutrapport ”En omreglerad apoteksmarknad” efter den
apoteksomreglering som beslutades om 2008 och 2009:



Vårdgivarna fick fler möjligheter att organisera sjukhusens läkemedelsförsörjning från den 1
september 2008
Det statliga bolaget Apoteket AB:s monopol på apoteksverksamhet avvecklades den 1 juli 2009
Försäljning av vissa receptfria läkemedel blev tillåtet på andra platser än apotek från den 1
november 2009
Statskontoret fick i juni 2010 i uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av
apoteksmarknaden utifrån målen med reformen:





Ökad tillgänglighet till läkemedel
Bättre service och tjänsteutbud
Låga läkemedelskostnader
Behållen kompetens och säkerhet i läkemedelsförsörjningen
Tillvarata apotekens bidrag till en förbättrad läkemedelsanvändning
Statskontorets sammanvägda bedömning är att:




Det övergripande målet om ökad tillgänglighet till läkemedel har uppfyllts i hög grad. Antalet
apotek har ökat från 924 den 1 juli 2009 till 1280 den 1 maj 2013. Dvs en ökning med 39%.
Samtliga län har fått minst ett nytt apotek, men det råder stora skillnader i ökningen mellan
länen. De genomsnittliga veckoöppettiderna på apoteken har ökat från drygt 45,5 timmar 2008
till 52 timmar 2012. Antalet apoteksombud har minskat från 839 år 2009 till 704 år 2013.
Dessutom fanns det 1 april 2013 5670 anmälda försäljningsställen (livsmedelsbutiker,
bensinstationer med flera) för vissa receptfria läkemedel utanför apotek.
Det övergripande målet om bättre service och tjänsteutbud har uppfyllts till viss del. Ett antal
nya tjänster erbjuds på apotek såsom blodsockerkontroll, allergitest, viktminsknings- och
rökavvänjningstjänster och digital söktjänst av lagerinformation om läkemedel på apotek. Många
av dessa tjänster erbjuds dock på ett begränsat antal apotek.
Det övergripande målet om låga läkemedelskostnader har uppfyllts i hög grad. Bl a har
förändringar i valutakurserna gynnat parallellimport till Sverige. Nya varumärken har
introducerats med lägre priser på många receptfria läkemedel såsom framförallt paracetamol,
ibuprofen, loratadin och nikotinläkemedel. Det har också blivit möjligt för landstingen att
upphandla sjukhusens läkemedelsförsörjning vilket resulterat i att kostnaderna för sjukhusens
läkemedelsförsörjning har minskat efter upphandlingarna.
Det övergripande målet om bibehållen kompetens och säkerhet i läkemedelsförsörjningen har
uppfyllts till viss del. Detta innebär att den nivå på kompetens och säkerhet som fanns före
omregleringen inte har bibehållits i full utsträckning. Apotekspersonal anser att förutsättningarna
för att göra korrekta receptexpedieringar har försämrats. Även förutsättningarna att ge
information och rådgivning om läkemedel och egenvård har försämrats. Konsumentverkets och
Statskontorets konsumentundersökningar visar att konsumenterna idag är mindre nöjda med
apotekens rådgivning om läkemedel. Några förklaringar till försämringarna är ökad
arbetsbelastning, fler arbetsuppgifter, krav från apoteksledning om att expedieringar inte bör ta
2

för lång tid och att merförsäljning bör ske. Det har också varit problem med
receptexpeditionsstöden och periodens vara kräver en mer komplicerad hantering pga striktare
utbytesregler. Möjligheterna till kompetensutveckling inom farmaci har försämrats. Den
dokumenterade kompetensutvecklingen är bristfällig. Problem finns med försäljningen av vissa
receptfria läkemedel utanför apotek, bl a oanmäld försäljning. Kommunernas kontrollarbete av
försäljning utanför apotek brister.
Det övergripande målet om att tillvarata apotekens bidrag till en förbättrad
läkemedelsanvändning är komplext och svårtolkat. Målet har därför inte kunnat utvärderas.
Statskontorets sammantagna bedömning är att apotekmarknaden i maj 2013 överlag fungerar
tillfredsställande. Statskontoret bedömer samtidigt att regeringens uttalade ambition om mångfald
och goda förutsättningar för både små och stora aktörer riskerar att inte uppfyllas på längre sikt.
Läkemedelsverkets nya uppdrag
Läkemedelsverket fick genom ett regeringsbeslut 2013-02-28 två nya uppdrag.
1. Uppdrag att ta fram och utveckla indikatorer för god patientsäkerhet, tillgänglighet och kvalitet
på apotek.
Läkemedelsverket ska senast den 20 juni 2014 lämna en skriftlig slutredovisning av uppdraget till
Regeringskansliet (Socialdepartementet). I slutredovisningen ska en sammanställning av föreslagna
indikatorer ingå. Indikatorerna ska kategoriseras utifrån avsett syfte och graderas utifrån tillgång till
data, indikatorns reliabilitet och validitet. I slutredovisningen ska Läkemedelsverket även redogöra
för förutsättningarna för att applicera indikatorerna på dosapotek och apotek inom slutenvården
samt eventuellt behov av fortsatt utvecklingsarbete beträffande dessa apotekssegment.
Redovisningen ska innehålla förslag till lämplig plattform för att tillhandahålla informationen samt
formerna för publicering och löpande uppdatering av indikatorerna. Uppdraget ska genomföras i
samråd med Sveriges Apoteksförening, Apotekarsocieteten, Farmaciförbundet, Sveriges
Farmaceuter, Handikappförbunden, Konsumentverket, Jordbruksverket samt Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL).
2. Uppdrag att initiera och utvärdera en försöksverksamhet med strukturerade läkemedelssamtal
på apotek.
Försöksverksamheten ska som en grundrutin bygga på ett förfarande där läkare remitterar till
strukturerade läkemedelssamtal och farmaceuter återrapporterar utfallet av det strukturerade
läkemedelssamtalet till läkaren. Det ska även finnas en möjlighet för farmaceuter på apotek att i
samråd med förskrivande läkare ta initiativ till ett läkemedelssamtal. Försöksverksamheten ska
inskränkas till en avgränsad patientgrupp där följsamheten till ordinerad behandling är låg och
utformas så att en utvärdering av verksamheten är möjlig. I denna del ska Läkemedelsverket särskilt
samråda med Sveriges Farmaceuter, Farmaciförbundet, Handikappförbunden, Sveriges läkarförbund
samt Svenska Läkaresällskapet. Socialstyrelsens reviderade föreskrifter och allmänna råd (SOSFS
2000:1)om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården ska beaktas när projektet planeras.
Viktiga/uppmärksammade aktiviteter som förbundet arrangerat eller
deltagit i
Årets Farmaceut på The Pharmacists Day
3
Utmärkelsen Årets Farmaceut instiftades år 1983 och tilldelas i Sverige verksam farmaceut, som
genom sina insatser inom den praktiska farmacin bidragit till att förstärka, utveckla eller befästa
farmacins roll i samhället.
Till Årets Farmaceut 2012 utsågs receptarien och apoteksfarmaceuten Barbro Forsberg. Barbro har
under många år varit mycket engagerad i arbetet med att bedöma felexpeditioner och att förebygga
så att inte motsvarande fel ska upprepas. Hon har arbetat flitigt med att sprida sina djupa kunskaper i
författningar och rutiner till kollegor och har därmed aktivt bidragit till ökad patientsäkerhet. Barbro
Forsberg är legitimerad receptarie. Hon tog sin examen 1969 och har under sina 43 yrkesverksamma
år arbetat inom olika befattningar på apotek. Hon har således varit verksam inom apoteksbranschen
före monopolet, under hela monopoltiden och nu efter omregleringen av den svenska
apoteksmarknaden. Under alla år har Barbro arbetat utifrån mottot att man som farmaceut ska vara
professionell och man ska veta vad man gör. Barbros ledstjärna har alltid varit att det i varje
expedition ska finnas ett farmaceutiskt kunnande oavsett vilka stödsystem man har för expeditionen.
Barbro har med sitt engagemang, sitt djupa kunnande och sitt enträgna arbete med patientsäkerhet
och kvalitet på ett utmärkt sätt bidragit till att förstärka och befästa farmacins roll i samhället.
Utnämningen skedde vid en kvällsaktivitet under The Pharmacists Day, den internationella
farmaceutdagen 25 september som arrangerades av förbundet. Till evenemanget kom ett 50-tal
farmaceuter från olika delar av branschen. Kvällen inleddes med en kort föreläsning av Thony Björk
om Fip och den internationella farmacin samt den internationella farmaceutdagen. Därefter höll
Årets Farmaceut sin ”farmaceutföreläsning”.
7:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet den 29-30 januari 2013
Generikareform för patientens bästa
Förbundet var medarrangör till konferensen och huvudarrangör för ett av konferensens seminarium
där generikareformen diskuterades ur olika synvinklar. Tre föreläsare hade engagerats; Magnus
Thyberg, apotekare och chef för läkemedelsenheten Stockholms läns landsting, Karolina Antonov,
apotekare och policychef från LIF samt Sören Hansen, läkare och ordförande för
läkemedelskommittéen Jönköpings läns landsting.
Inledningsvis talade seminariets moderator, Kristina Niemi, kort om generikareformen ur ett
apoteksperspektiv. Hon beskrev tillgänglighetsproblematiken och de säkerhetmässiga risker som
finns då en stor del av farmaceuternas kundkommunikation går åt till utbytesdiskussiner istället för
medicinsk information samt de stora kostnader som läkemedelsrelaterade problem ger upphov till
årligen. De tre övriga föredragshållarna fick tio minuter var att redovisa sin syn på generikareformen
och därefter följde en allmän diskussion där även publiken engagerades.
Läkemedelskongressen
Vid läkemedelskongressen i november 2012 arrangerade förbundets etikråd ett välbesökt och
uppskattat seminarium om etik i apoteksarbetet. Seminariet var upplagt som ett skådespel där olika
scener från apoteksarbetet spelades upp och diskuterades med åhörarna. I och med seminariet
belystes de etiska dilemman som farmaceuten står inför när det gäller att balasera tidspress,
lönsamhetskrav, merförsäljningskrav med individuell rådgivning och yrkesetiskt ansvar som åligger
ett legitimationsyrke.
4
JO-anmälan av beslut att ge danska farmakonomer receptarielegitimation
Under hösten 2012 beviljade Socialstyrelsen, vid två tillfällen, receptarielegitimation till personer
med dansk farmakonomutbildning. Besluten fick skarp kritik från förbundet.
Farmakonomutbildningen finns bara i Danmark och är en branschframtagen
apoteksteknikerutbildning som är anpassad efter danska krav. Att Svenska Socialstyrelsen väljer att
likställa den med den svenska receptarieutbildningen på universitetsnivå är anmärkningsvärt och
olyckligt. Utbildningen är på sin höjd ett mellanting mellan en svensk apoteksteknikerutbildning och
receptarieprogrammet.
15 mars 2013 skickade förbundets ordförande Thony Björk in en JO-anmälan av Socialstyrelsens
beslut.
”Om en lägre utbildningsnivå, med stöd av yrkeskvalifikationsdirektivet, mer eller mindre med
automatik erkänns här i landet, utan att någon fördjupad jämförelse av kunskaps- och
kompetensnivåer sker, förfelas intentionerna i direktivet”, skrev vi bland annat i anmälan.
Vi ansåg att Socialstyrelsens tolkning riskerar höja risken för felexpeditioner och äventyra
patientsäkerheten och vi tyckte inte att Socialstyrelsen har analyserat dessa möjliga konsekvenser. Vi
tyckte också att Socialstyrelsen borde ha gjort en betydligt mer omfattande utredning av
farmakonomers respektive svenska receptariers yrkesverksamheter i Danmark respektive Sverige då
vi inte anser att dessa är jämförbara.
Vi ansåg i vår JO-anmälan att Socialstyrelsen har brutit mot regleringen i
patientsäkerhetsförordningen, handlat i strid mot intentionerna samt regleringen i EU:s
yrkeskvalifikationsdirektiv, samt undgått att handlägga ärendena i linje med sitt uppdrag.
JO beslutade dock, den 28 mars, att lämna anmälan utan åtgärd. Någon motivering angavs inte i
beslutet.
Socialstyrelsen har hänvisat till EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv när det gäller de utfärdade
legitimationerna.
Socialstyrelsens jurist ansåg att de är skyldiga att följa EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv och de
direktiven säger att man ska erkänna även utbildningar som ligger en nivå under landets om de leder
till jämförbar yrkesverksamhet. I de här fallen har Socialstyrelsen bedömt att yrkesverksamheten är
jämförbar.
Dock har vår anmälan lett till att Socialstyrelsen tittar på den kritik som framförts och gör nu en
granskning för att se om man ska förändra den praxis som man tidigare har haft.
Ett viktigt syfte med JO-anmälan var att påverka framtida bedömningar. Vi hoppades på att
åstadkomma att man för framtida bedömningar säkerställer att utländska examina värderas på rätt
sätt, så att vi inte hamnar i ett läge där vi ställer högre krav på de inhemska studenterna än på dem
som kommer utifrån. Om vi påverkar Socialstyrelsens praxis är mycket vunnet.
Politikermöten
Under året har möten arrangerats med företrädare för de inom de politiska partierna som ansvarar
för läkemedels- och apoteksmarknadsfrågor. Vi har dessutom träffat Socialdepartementet och
5
socialministerns politiske sakkunnige. Vi har visat på vikten av att nyttja den farmaceutiska
kompetens som finns på våra apotek, inte minst genom finansiering av farmaceutiska tjänster
Enkät till apoteksanställda
I maj skickade förbundet ut en enkät till apoteksanställda medlemmar. Syftet med enkäten var att
kartlägga hur farmaceutens tid fördelas på apotek. 1265 apoteksfarmaceuter svarade (70 %
receptarier och 30 % apotekare) och vi kan av detta se följande:
Ca 60 % av respondenterna får bara som mest 1 timmes professionsinriktad kompetensutveckling
per månad. Med professionsinriktad kompetensutveckling menas fortbildning som är inriktad på
farmaci och inte utbildningar som rör skönhet, säljkurser, ledarskap etc.
Ca 69 % av farmaceuterna anser att farmaceuten har en viktig roll i egenvården. Dock uppger man att
man inte får möjlighet att lägga mer än 12 % av sin arbetstid i egenvården. Ca 72 % av arbetstiden
lägger farmaceuten på receptexpedition.
16 % av de svarande är apotekschefer. Av dessa uppger en tredjedel att de inte får tillräcklig tid att
utöva sitt chefs- och ledarskap.
22 % av de svarande är läkemedelsansvarig farmaceut, och ansvarar därmed för att
öppenvårdsapoteket uppfyller de krav som myndigheterna ställer på verksamheten. Av dessa menar
nästan en fjärdedel att de inte får utrymme att arbeta med kvalitetsrelaterat arbete.
FOKUS
Vi har sett tydliga signaler på att kompetensutvecklingen fungerar mindre bra för många av våra
medlemmar. Sedan omregleringen av apoteksmarknaden har utrymmet och möjligheterna till
kompetensutveckling minskat på apoteken.
Kompetensutveckling är oerhört viktig inte bara för den individuella fortbildningen utan också för att
säkerställa att vi lever upp till de krav som ställs på oss som legitimerad yrkeskår.
För att sätta fokus på frågan och ge medlemmar verktyg för att visa på den farmaceutiska
kompetensutvecklingen som man gör så har vi i enlighet med Norges modell för FEVU (Farmasoyters
etter- og videreutdanning) startat FOKUS, som står för FOrtlöpande KompetensUtveckling för
Sveriges Farmaceuter.
Vi har tillsatt ett FOKUS-råd, som ska bedöma utbildningar och dela ut kompetenspoäng, och nu är
förbundets system för att mäta och värdera kompetensutveckling redo att sjösättas fullt ut.
Utbildningsaktiviteter som har blivit FOKUS-certifierade kommer att läggas upp på förbundets
webbplats sverigesfarmaceuter.se.
Grunden är att man får ett poäng per utbildningstimme och omfattar föredrag, workshops, e-kurser,
regionmöten mm. Målet är 12 FOKUS-poäng per år, dvs 1 utbildningstimme per månad vilket skall
ses som ett absolut minimum. Systemet är bara tillgängligt för medlemmar och i likhet med Norge
ser vi följande fördelar:
 Enkelt och frivilligt
 Synliggör och dokumenterar farmacevters kompetensutveckling även mellan olika arbetsgivare
 Kan integreras i CV
 Kan anpassas till arbetsplatser och individuella planer för kompetensutveckling
6

Tydliggör farmaceuters rättigheter till kompetensutveckling
Farmaceutiska tjänster
I maj 2012 genomförde Sveriges Farmaceuter och sektionen för öppenvårdsfarmaci inom
Apotekarsocieteten en enkätundersökning bland våra medlemmar. Enkäten, vars resultat
presenterades i slutet av juni, besvarades av cirka 1 400 apotekare och receptarier, främst
yrkesverksamma på apotek. Av dessa uppgav 95 procent att farmaceutiska kunskapstjänster som
främjar ökad förståelse av läkemedelsanvändningen bör utföras på apotek.
Hela 87 procent ansåg sig vara intresserade av att utföra sådana tjänster. 33 procent av de svarande
ansåg sig idag utföra farmaceutiska tjänster i någon form, oftast då som bokad rådgivning inom
ramen för finansieringen av receptexpeditioner.
Farmaceuterna var tydliga med att det inte är rökavvänjning och viktnedgång det handlar om utan
man ser bland kunderna ett ökat behov av tjänster som på olika sätt förbättrar
läkemedelsanvändningen som t ex uppföljning av behandling mot högt blodtryck, astma, diabetes.
Som framgångsfaktor såg majoriteten av de svarande att det behövdes få till stånd en
finansieringslösning för farmaceutiska tjänster som inte tär på den idag så låga marginalen för
receptexpedition.
Efter enkätens entydiga besked fattades beslut att prioritera frågan.
Förbundet har också träffat de stora patientorganisationerna i Sverige för att skapa kontakt och
skaffa en bild av utgångsläget kring hur patienter ser på apotekens verksamhet och farmaceuter idag.
I juni inleddes ett samarbete med Apotekarsocieteten och Umeå Universitet för att med
gemensamma krafter hitta strategier för att nå framgång.
Examensarbete Apotekarstudent
Under hösten och våren har förbundet via vår professionsrådgivare varit extern handledare åt en
apotekarstudent från Umeå Universitet i hennes avslutande examensarbete. Examensarbetet
handlade om att kartlägga subventionerade, farmaceutiska tjänster i andra länder samt att skapa en
uppfattning om de strategier som legat bakom implementerandet av dessa tjänster. Arbetet är inte
publicerat ännu men beräknas bli klart hösten 2013.
Nordiska Socialfarmacikongressen
Förbundet har sponsrat den nordiska Socialfarmacikongress som gick av stapeln i Göteborg i juni
2013. Vi hade representation på plats och hade därmed möjligheter till en uppdatering av
kunskapsläget inom området. Flera intressanta kontaker knöts i samband med detta.
Arbetsmarknaden
Fortsatt stora pensionsavgångar
Antalet farmaceuter som förväntas gå i pension de närmaste åren är fortsatt stort. Det ser vi inte
minst i vår medlemsstatistik där vi kan konstatera att minst 15 % av våra medlemmar kommer att gå i
pension de närmaste åren.
Apotek
7
Fortsatt omstrukturering av apoteksmarknaden
Till följd av stora förändringar i och med apoteksmarknadens omreglering tvingades Apoteket AB dra
ner på centrala stödfunktioner med 220 tjänster varav ca 20 medlemmar berördes.
Detta bland annat eftersom bolaget förlorat flera avtalsuppdrag inom sjukvårdens
läkemedelsförsörjning och dosdispensering. Utifrån en tuffare konkurrens på såväl konsument- och
vårdmarknaden organiserade Apoteket AB om sig för att möta de nya förutsättningarna på
apoteksmarknaden.
Apoteksmarknaden har nu gått in i en ny fas där ägarna av respektive kedja ser över sitt ägandeskap.
Två stora affärer hamnade hos konkurrensverket för bedömning och fick klartecken,
apoteksaffären mellan Kronans Droghandel och Medstop samt mellan Apotek Hjärtat och
Vårdapoteket. Den koncentration av marknaden som affärerna innebär anses inte vara skadlig för
konkurrensen.
Kronans Droghandel med sina 222 apotek får med Medstops 65 apotek totalt 287 apotek i och med
affären vilket innebär cirka 21 procents marknadsandel och närmare 1900 anställda.
På samma sätt växer Apotek Hjärtats 276 apotek till 303 med Vårdapotekets 27 öppenvårdsapotek
med en sammanlagd omsättning på cirka 9 miljarder kronor.
Vårdapotekets 27 apotek är belägna vid universitets-, läns-, och länsdelssjukhus i södra och mellersta
Sverige. Apoteken anses komplettera Apotek Hjärtats apoteksnät och det har sagts att samtliga
kommer att drivas vidare.
Konkurrensverket konstaterar att Apoteket AB även efter de båda affärerna kommer att vara den
största aktören på marknaden med sina 370 apotek. Något som har betydelse för verkets
bedömning.
I takt med att apoteksaktörerna köper upp varandra kommer det dock bli allt svårare att få
Konkurrensverkets godkännande.
Troligt är att vi i Sverige i likhet med Norge på sikt kommer att ha 3-4 stora apotekskedjor på
marknaden.
Arbetslösheten i apoteksbranschen är i princip noll och lediga tjänster annonseras ständigt ut.
Nytt Apoteksavtal
Ett nytt branschavtal har träffats med Almega tjänsteförbunden Apotek. Avtalet har en tydlig
inriktning på att utveckla frågor som är viktiga för den farmaceutiska professionen.
Avtalet är 3-årigt, precis som de flesta övriga avtal på svensk arbetsmarknad. Med anledning av att
avtalet innehåller flera intressanta punkter där utvecklingsarbete ska göras har vi bedömt det
lämpligt ha en ganska lång avtalsperiod. Avtalet löper fr o m 2013-05-01 t o m 2016-04-30. Skulle vi
av något skäl vara missnöjda med hur avtalet fungerar så har vi möjlighet att säga upp det senast 31
oktober 2014 och då löper avtalet ut den 30 april 2015.
De områden där fortsatt utveckling kommer att ske i arbetsgrupper är följande:
Vidareutveckling av löneavtalet - vi har fått till stånd ett partsgemensamt arbete med Almega i syfte
att fortsätta utveckla den lokala lönebildningsprocessen.
Ändringar av allmänna villkor i syfte att skapa en bättre arbetssituation
8




Utlåning
Kompetensutveckling
Chefers arbetssituation
Fortsatt arbete för en bättre arbetsmiljö
Industri
AstraZeneca la under 2012 ner sin forskningsenhet i Södertälje. Ca 1200 tjänster försvann och ca 200
av förbundets medlemmar berördes.
Nytt Industriavtal
Många av förbundets medlemmar arbetar inom läkemedelsföretag som tillhör Innovations- och
kemiarbetsgivarna (tidigare Industri- och kemigruppen). Sveriges Ingenjörer, som är avtalspart, har
träffat ett nytt 3-årigt kollektivavtal som även kommer att tillämpas på våra medlemmar.
Avtalet omfattar perioden 1 april 2013 till 31 mars 2016 och är ett s.k. processlöneavtal där lokala
parter kan komma överens om löneökningsnivån. Om inte lokala parter kommer överens om annat
så ska årliga lönerevisoner genomföras 1 april 2013, 1 april 2014 samt 1 april 2015.
Myndigheter
Myndigheter inom läkemedels- och apoteksområdet har fått nya och utvidgade uppdrag. Dessutom
har förändringar gjorts inom myndigheterna och en ny myndighet har bildats 1 juni 2013,
Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO tog över flera verksamheter och tillståndsslag från och
med den 1 juni 2013. Det är
1.




tillsynen av
hälso- och sjukvård
hälso- och sjukvårdspersonal
socialtjänst
verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
2.




handläggning av anmälningar enligt till exempel
lex Sarah
lex Maria
kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut
allmänhetens klagomål på vård och omsorg
3.



prövning av ansökningar om
tillstånd för enskilda verksamheter enligt socialtjänstlagen och LSS
patientjournalförstöring
vissa tillståndsärenden inom hälso- och sjukvården.
IVO ansvarar också för de register som behövs för att utöva verksamheten.
Från den 1 juni övergick dessutom Socialstyrelsens samtliga regionala tillsynsenheter (Stockholm,
Göteborg, Malmö, Örebro, Umeå och Jönköping) till IVO.
Totalt sett har dessa förändringar för myndigheterna skapat många nya arbetstillfällen och många
nya uppdrag för farmaceuter.
9
Sjukhus
Intresset för klinisk farmaci och klinikapotekare ökar nu kraftigt inom landstingsvärlden i takt med att
alltmer data visar vinsterna med att ha en väl fungerande läkemedelsanvändning från början, både
för patienterna och för vårdgivarna.
Antalet äldre patienter med olämpliga läkemedel minskade vid Skånes universitetssjukhus med 30
procent under det första kvartalet 2013 jämfört med 2012. Och då hade 2012 redan inneburit en
minskning jämfört med tidigare år. Arbetet med att belysa och motverka olämpliga läkemedel till
äldre har pågått länge och varit långsiktigt på Skånes universitetssjukhus där man har gjort
informationsfoldrar, arbetat med utskrivningsinformation och gjort läkemedelsgenomgångar. Man
har anställt chefsapotekare, divisionsapotekare och klinikapotekare på de stora
universitetssjukhusen i Lund och Malmö. De kliniska apotekarna arbetar i team tillsammans med
läkare och sjuksköterskor. På så sätt har kompetens kunna nyttjas bäst och man har nu siffror på att
det lönar sig att anställa apotekare.
Löneutveckling
Den genomsnittliga löneökningen för Sveriges Farmaceuters samtliga medlemmar slutade 2012 på
4,3 % vilket är något lägre än utfallet för 2011, 5,2 %. Den nominella utvecklingen i löneavtal för
merparten av svensk arbetsmarknad var 2,6 %.
De främsta vinnarna sett till löneutvecklingen var de industrianställda farmaceuterna. Genomsnittet
för dem låg på 5,4 % under perioden september 2011 till september 2012. Det är en något lägre
löneökning jämfört med förra året. Men med tanke på världsekonomins kris och att det så kallade
märket, alltså löneöverenskommelsen mellan facken inom industrin och de privata arbetsgivarna,
slutade på 2,6 % 2012 kan utfallet ses som relativt gott.
En grupp vid sidan om industrin som fick ett bra utfall förra året var de statligt anställda
farmaceuterna. De fick i genomsnitt en löneökning på 4,6 %. En bidragande orsak kan vara att man
på Läkemedelsverket gjorde en strukturanalys då det uppdagades att vissa personalkategorier låg
lågt i förhållande till andra anställda. Därför fick flera av farmaceuterna på Läkemedelsverket utöver
”den vanliga” lönerevisionen ett extra lönepåslag.
En grupp som inte hade samma goda utveckling under förra året är de landstingsanställda
farmaceuterna. Det kan förklaras av att det är kärva tider och att landstingen har sett att deras
ekonomi har försämrats i takt med att den ekonomiska krisen har förvärrats. Dessutom är många
farmaceuter inom landstingen nyanställda och har i samband med nyanställningen förhandlat till sig
en ny lön.
En positiv iakttagelse är att de apoteksverksamma farmaceuter som inte bytte jobb 2012 lyckades
uppnå en lika bra löneutveckling som dem som bytte arbetsplats, sett till genomsnittet (4,3 %).
Traditionellt brukar det vara så att de som rör på sig får en bättre löneutveckling. Men statistiken för
2012 visar att det inte är någon skillnad mellan grupperna. En trolig förklaring är att det är ont om
farmaceuter i och med den omreglerade apoteksmarknaden med fler apotek och fler
öppethållandetimmar som följd. Det gör att apoteksaktörerna nu börjar göra mer för att behålla de
farmaceuter man har. Arbetsgivarna har ett stort behov av farmaceuter för att kunna driva sina
apotek och ger därför lönepåslag för att behålla dem.
10
Utbildning/fortbildning
Grundutbildning
Antalet sökande till farmaceutiska utbildningar ökar för tredje året i rad. Det gäller både
receptarieprogrammet och apotekarprogrammet. Antalet förstahandssökande har 2013 ökat med 15
% på apotekarprogrammet och med hela 36 % på receptarieprogrammet jämfört med 2012.
Totalt har 407 studenter sökt i första hand till apotekarprogrammets 217 platser vilket innebär 1,9
sökande per plats, medan 560 studenter i första hand har sökt sig till receptarieprogrammets 335
platser, eller motsvarande 1,7 sökande per plats. Detta är tredje året i rad som antalet ansökningar
till både apotekar- och receptarieprogrammet ökar.
Flera intresse- och branschorganisationer har liksom oss under många år bedrivit ett långsiktigt
arbete med att göra farmaceututbildningarna synliga för landets studenter.
Från förbundets sida arbetar vi med att sprida information om programmen på mässor, besöker
gymnasieskolor och utbildar studievägledare. Vi har en studenthandläggare anställd på kansliet med
ansvar för detta arbete.
Fortbildning
Tio apotekare som jobbade inom Astra Zenecas forskning i Södertälje har under våren gått en
skräddarsydd utbildning i klinisk farmaci. I samarbete med Lunds universitet, Stockholms läns
landsting och Trygghetsrådet har tio apotekare som jobbade på Astra Zenecas nedlagda
forskningsanläggningar i Södertälje fått en helt ny karriärväg.
Under vintern och våren har de gått en specialgjord utbildning i klinisk farmaci som består av 12
högskolepoäng klinisk farmaci och farmakoterapi och 15 högskolepoäng projektarbete.
De tio kom från helt olika avdelningar inom Astra Zeneca där vissa jobbade med toxikologi, några var
på regulatory affairs, andra jobbade med kliniska studier, några med farmaceutisk utveckling och
ytterligare andra med farmakokinetik.
Under utbildningens sista del placerades alla på olika sjukhus, framför allt på geriatriska avdelningar,
för att genomföra ett projektarbete. Projekten handlar om hur förskrivarna tar hänsyn till
njurfunktionen hos de äldre patienterna, eller hur väl förskrivningen av antikoagulantia vid
förmaksflimmer följer riktlinjerna och vilka läkemedelsrelaterade problem som faktiskt hittas vid
genomgångarna, men också hur patienter och distriktsläkare uppfattar den utskrivningsinformation
som alla patienter ska få när de skrivs ut från sjukhus.
Nytt i förbundet
Ny styrelse
Vid fullmäktigemötet i november 2013 valdes ny förbundsstyrelse. Förbundsordförande Thony Björk
omvaldes för ytterligare en mandatperiod. Ny som förste vice ordförande är Lena Johansson, tidigare
ledamot i förbundsstyrelsen. Till andre vice ordförande nyvaldes Magnus Ljungqvist
(industrisektionen). Ytterligare nya ledamöter är Magnus Dahlander (apotekssektionen), Claes
Jagensjö (egenföretagarsektionen), Jeanette Lagerlund (offentligsektionen).
11
Studentsektionen har utsett Marcus Wanselius som sin representant till Förbundsstyrelsen för
ytterligare ett år.
Nytt namn
15 mars 2013 bytte förbundet namn till Sveriges Farmaceuter. Namnbytet firades med ett mingel där
representanter för apotekskedjorna, läkemedelsindustrin, Apotekarsocieteten samt Sacos
ordförande, kanslichef och förbundsdirektörer från flera Saco-förbund mfl deltog.
Rådsmöte
2013 kommer förbundet för första gången att inte hålla något fullmäktigemöte. Vid fullmäktigemötet
2012 beslutades att fullmäktigemöten bara ska hållas vartannat år i samband med att val ska
förrättas. Åren däremellan ska istället ett rådsmöte hållas där viktiga frågor för förbundet skall
diskuteras. Årets rådsmöte kommer att hållas 8-9 november och temat för mötet är farmaceutens
roll om 10 år resp förbundets roll om 10 år, dvs Farmaceuten år 2023 och Förbundet år 2023.
Regional verksamhet
Verksamheten med regionala samordnare har fortsatt att implementeras. En hel del uppskattade
aktiviteter har anordnats på olika platser i landet, bl a seminarium om generikautbyte, förfalskade
läkemedel, läkemedelsmissbruk, farmaceutisk yrkesetik och farmaceutens roll.
Etikrådet
Etikrådet har fått en tydligare plats i förbundet, som ett fristående organ direkt underställt
förbundsstyrelsen. Etikrådets roll har successivt ändrats från att för några år sedan uteslutande
handla om felexpeditioner på apotek till att idag ha ett mycket bredare uppdrag kopplat till
farmaceutisk etik inom alla verksamheter där farmaceuter är verksamma.
Utveckling för förbundstidningen
Svensk Farmaci – bakgrund
Svensk Farmaci är Sveriges Farmaceuters medlemstidning sedan 2011 då den ersatte den tidigare
medlemstidningen Farmacevtisk Revy.
Svensk Farmaci har vunnit priset Silverbladet 2012 i kategorin Bästa nykomling/omgörning.
Tidningen delproduceras av mediebyrån A4 och utkommer med 5-6 tryckta tidningar/år som en
medlemsförmån.
Tidningen kompletteras med en livaktig nyhetssajt, svenskfarmaci.se med daglig nyhetsförmedling
samt bloggar. Sajten är än så länge öppen för alla.
Dessutom skickas, via e-post, ett nyhetsbrev ut en gång i veckan till förbundets medlemmar.
Tidning och sajt har sin tonvikt på arbetsmarknads-, bransch-, politik och facklig bevakning men har
emellanåt ”medicinska” fördjupningsblock.
Sedan sist - redaktionellt
Svensk Farmaci har befäst sin roll som ledande nyhetsmedium för hela branschen. Det är inte
ovanligt att den citeras i större medier.
Vi strävar efter att vara nyhetsledande i webbkanalen och har haft en rad tunga nyheter först. Två
exempel från våren är ”förhandsspekulationer” kring strukturaffär med Apotek Hjärtats köp av
Vårdapoteket samt Sofia Wallström som ny generaldirektör på Tandvårds- och
12
läkemedelsförmånsverket, nyheter som sedan visade sig slå in.
Vi har haft ett unikt fördjupat material i tidningen senaste året kring Apoteket AB:s bantningar,
läkemedelsbrist, farmaceutrollen, biosimilars, FIP, ”progressive patients access” (först i Europa på
djup nivå), etc
13