1. No category

OSQLEDAREN # 2
2010/2011
TEMA
UTBYTESSTUDIER
Osqledaren hjälper till med inspiration och tips, kollar läget med KTHare ute
i världen och hör efter med utbytesstudenter om de valde Sverige av den enkla
anledningen att det är gratis.
Undvik fallgroparna Efter valet OL Gör: THs Radio Sex sektioner fyller 100
Vinn årskort till filmfestivalen Fråga fysikern Och mycket mer!
INNEHÅLL OL # 2
exchange day
21
18
08
21 10
11 november 2010, kl. 10–14
KTHB:s foajé, Osqars backe
m
m
m
m
Mässa med europeiska partneruniversitet
Informationspass om utlandsstudier
Internationella kontaktpersoner
Lättare förtäring
Inspireras och informeras om dina
möjligheter till utbytesstudier!
För mer information:
http://www.kth.se/student/utlandsstudier/utbyte/
04
05
08
10
12
16
Ledare
»För medmänsklighet«
Fråga Fysikern
Optimerad blodpudding
Lappa ihop ekonomin
Smarta tips hjälper dig att spara pengar
Uti hundrade år!
Sex av THS sektioner fyller 100 år i år
TÄVLING!
Vinn årskort till Stockholms Filmfestival
18
21
24
26
31
Så kommer du iväg
Tips för hur du tar dig igenom pappersdjungeln
OL Gör: THS Radio
Osqledaren hänger med under livesändning
Armada 2010
Vad är det och varför är det så bra egentligen?
Efter valet
Vad händer nu?
Big steps, great rewards
Yes, it’s in english. How about that?
De pluggar utomlands
OL kollar läget med svenska studenter i utlandet
OSQLEDAREN NR 2 10/11
3
Uppstart
B
äste läsare, jag är oroad... oroad över utvecklingen som
skett den senaste tiden när det gäller medmänsklighet i
Sverige, runt om i Europa och i världen i stort. Från och
med söndagen den 19e september har vi fått in ett nytt parti i riksdagen. Även om det inte kom som någon överraskning med tanke på
opinionsundersökningarna före valet ger det mig en olustig känsla
att Sverigedemokraterna har ett så stark stöd - fler än var tjugonde
person som röstade ansåg att de hade den bästa planen för Sveriges
framtid. Hur den politiska situationen skall hanteras överlåter jag
till andra att diskutera men jag vill säga följande.
Petter Eek
Grafisk form och layout
Petter Eek
Medverkande i detta nummer
Hanna Pettersson, Martin Barksten, Ingrid Kjellström,
Elisabeth Ingvar, Katja Rantala, Kim Dahlgren-Strååt,
Erik Wetter, Lidija Murseliovic, Matilda Kaba-Liljeberg,
Johannes Koch, Henning Alesund, David Ringqvist,
Axel Hammarbäck, Alexander Biledt, Mikael Juntti,
Ebba Tornérhielm, Eva Olsson, Johan Fogelström,
Christian Rydberg Åkesson, Ghazanfar Salari, Mekikis
Prodromos-Vasileios, Johanna Andersson
Redaktionskontakt
[[email protected]]
tryck
Dixa
Papper
Inlaga, Amber Graphic 90g
Omslag, Mondi 200g
Vi har ett stort ansvar. Som blivande chefer och beslutsfattare kommer vi
under våra yrkesliv ha möjlighet att påverka, vi kommer att bli lyssnade
på. Oavsett politisk agenda i övrig måste vi värna om vårt samhälle som
öppet, välkomnande och medmänskligt.
Min förhoppning var att slippa skriva raderna ovan, att de skulle
vara inbakade i oss som en självklarhet och jag ursäktar den allvarliga tonen.
Antag nu att det som får rädsla och fientlighet mot andra människor att gro är bristande kunskap och fördomar. Är så fallet borde
lösningen, om än trivial, vara att lära sig mer om världen. Har du
inte hunnit göra den stora backpackerturen innan du började plugga
och har du ingen lust att ta studieuppehåll för att resa finns ändå
möjligheten att komma utomlands - som utbytesstudent!
I det här numret har vi tagit reda på hur du går tillväga för att
komma iväg och vad du får ut av det. Vi har även hört oss för bland
utbytesstudenter som kommer till Sverige om varför de kommer
hit och om prislappen på sisådär 140 000 kr per läsår från och med
HT2011 är avskräckande (ja det är den).
Annons
Tomat Annons och Reklambyrå
www.tomat.se
[email protected]
Kontakt
08/070 790 98 70
[email protected]
Postadress
Osqledaren
Tekniska Högskolans Studentkår
100 44 Stockholm
FRÅGA Blodbudding säljs som bekant
i portionsförpackningar med form av en
halvcirkel. När jag steker blodpudding skär jag
innehållet i förpackningen i 6 stycken skivor.
Skivorna är fortfarande halvcirkelformade med
en radie på 625 mm. Min stekpanna är 26 cm
i diameter. Vilket är det optimala sättet att
placera blodpuddingsskivorna i stekpannan?
Det optimala sättet definieras som att man
maximerar den outnyttjade ytan i stekpannan
så att man på denna kan steka bacon samtidigt.
/Tobias
SVAR Låt oss till att börja med hoppas att
det är ett decimalfel i frågan. Blodpudding på
dryga metern i diameter känns mastigt. Det
ska nog vara 62,5 mm? Då har var och en yta
på 61,3 cm² totalt 368 cm². Stekpannans yta
är 531 cm². Alla skivorna går alltså i samtidigt,
men särdeles mycket plats för bacon finns inte,
i synnerhet inte om baconet ska stekas i hela
skivor. Får man finhacka baconet i arbiträrt små
fragment spelar ju inte blodpuddingsskivornas
placering någon roll. Får det plats så får det
plats. Om baconet är mycket avlånga rektanglar
Foto Marcus Blom
För medmänsklighet
Chefredaktör
och ansvarig utgivare
är det svårt att tänka sig någon lösning. Figuren
visar ju hur det blir. Sammanhängande yta blir
inte större med någon ickeförstörande åtgärd
på skivorna (som jag kan komma på).
Får man kanske förslå att du kör blodpudding och finhackad bacon i en mixer och sedan
steker smeten, varefter hela härligheten dränks
i riktigt mycket lingonsylt?
/Göran
Figur. Blodpudding fördelad i stekpanna
Göran Manneberg är universitetslektor i fysik
på KTH. Två gånger har han blivit utsedd
till årets lärare. I OL svarar Göran på dina
frågor om stor och smått. Har du en fråga till
Göran? Mejla den till [email protected]!
Om Osqledaren
Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans
Studentkårs tidning. Tidningen ges ut 6-8 gånger per
år med en upplaga på ca. 18 000 exemplar och är helt
annonsfinansierad.
Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och
kritiskt granska verksamheten inom THS och KTH.
Bidrag
Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila
[email protected]. Redaktionen förbehåller sig
rätten att korta i eller refusera insänt material.
OMSLAG
Axel Hammarbäck
Så, välkommen till Osqledaren. Hoppas att
tentorna gick bra och att du nu kan koppla av
med en timmes sträckläsning av OL #2.
Petter Eek
Chefredaktör 10/11
4
OSQLEDAREN NR 2 10/11
WWW.OSQLEDAREN.SE
OSQLEDAREN NR 2 10/11
5
NYHETER
Nya regler för
kortaccess i
Nymble
Restaurang
Nymble och
Kårbokhandeln
har flyttat in!
Den ständigt uppskjutna ombyggnationen som har pågått på plan två i Nymble i
sedan i vår börjar nu äntligen avslutas. Det
utrymme bakom nya och gamla matsalen
som tidigare bara var restaurang huserar nu
köks- och serveringsytor, Kårbokhandeln
med lager, projektrum och ett antal kontor.
De båda nyinflyttade är nöjda över
läget. »Lokalerna är toppen, mycket mer
luftigt« säger Peter Jonsson som jobbar på
Kårbokhandeln, »och vi har mer plats så vi
har tagit in ett bredare sortiment av kontorsvaror«. Restaurangchef Johan Delerud
håller med, ”Det var verkligen på tiden. Det
är kul att folk hittar hit och att det är fart i
huset”.
Nere på plan ett, dit IT-Support Center
ska flytta, är ombyggnationen i ett slutskede
Kön till Restaurang Nymble gick genom hela Gamla
matsalen när det serverades ärtsoppa och punsch.
© Microsoft Svergige
Den 4e oktober öppnade både Restaurang
Nymble och Kårbokhandeln i sina nya
lokaler på Drottning Kristinas väg.
Steve Ballmer på KTH
Med de nya reglerna får endast kårmedlemmar kortaccess till Nymble under
kvällstid och helger.
Kårbokhandeln flyttade in den 4e oktober. Peter,
Niklas och Linda som jobbar där är nöjda med flytten.
och inflyttningen är beräknad till slutet av
oktober. Utöver support och reparationer
kommer det finnas en datorsal och studieplatser.
Osqledaren önskar de nyinflyttade välkomna till Nymble och ett stort lycka till.
Petter Eek
Fortsättningen på CSN-jakten
Har du blivit felaktigt återbetalningsskyldig i CSNs fuskjakt erbjuder KTH dig ett jobb
som ersättning.
I och med obligatoriets avskaffande letar
THS vidare efter förmåner för sina medlemmar.
Tidigare har det bara varit att gå ner till KårX
och be om access under kvällar och helger.
Är du inte kårmedlem, men vill plugga
i Nymble efter klockan 19 eller under helgen
kommer du i fortsättningen att behöva bli
insläppt. ”En sak som måste understrykas är att
jag inte vill neka ickemedlemmar tillträde till huset. De har rätt att vistas i lokalerna, men måste
hitta en kårmedlem som kan öppna entrén”
skriver ordförande Ivan Milles i bakgrunden till
beslutet.
Hur de nya reglerna ska införas är fortfarande oklart, så tills vidare fungerar accessen
som vanligt.
Petter Eek
Den hektiska måndagen den 4e oktober fick KTH celebert besök
då Microsofts VD Steve Ballmer kom och föreläste.
Osqledaren hade hoppats på att få se en ny Ballmer-klassiker, men
efter ett varmt välkomnande inledde Ballmer med orden ”Well thanks, I
thought I was going to have to do a little Dance Central number there to
get the crowd going...”.
Under sitt timmeslånga anförande noterade Ballmer att F1 är en
ovanligt vertikal föreläsningssal och att vi blivande ingenjörer har gjort ett
av våra livs bästa val, att vi kommer göra karriär och leda företag.
För de studenter som inte var tillräckligt snabba att reservera platser
streamades hela presentationen till Nymble, Kista, Haninge och Telge. En
som såg presentationen på Nymbles bioduk var Emma Nordström, P-09,
som tyckte att presentationen var bra men stundtals långtråkig. Hennes
uppfattning av Microsoft ändrades dock inte markant efter att ha sett
Steve Ballmer. ”Jag har inte haft något negativt mot dem innan. Men det
är kul att se att de engagerar sig i studenter”.
Petter Eek
Säg hej till THS Ledningsgrupp! Del 2
Vilka är de? Vad vill de? Och hur ska du dra nytta
av dem?
» Roligast var kontakten med alla sköna människor, det är
svårt att hitta en dryg mottagningsansvarig! «
1,2%
Tidigare i somras meddelade man
från KTHs sida att man skulle se över vilka
möjligheter som fanns till kompensation i
de fall CSN ställt ut felaktiga återbetalningskrav.
I ett beslut undertecknat Peter Gudmundson kan man läsa att ”KTHs studenter
har drabbats ekonomiskt på grund av CSNs
hantering. KTH anser därför att studenterna bör erbjudas en möjlighet till kompensation. Vid erbjudande om kompensation till
drabbade studenter bör följande beaktas:
[...] KTH kan enbart betala ut pengar till
6
OSQLEDAREN NR 2 10/11
studenter genom arvode för utfört arbete.”
Att bara ge bort statliga medel till
studenter är ett lagbrott och det är nu upp
till skolorna att ordna arbetstillfällen för
de 100-150 studenter som drabbats och
överklagat.
I oktober presenterade CSN fortsättningen på fuskjakten där 250 000 högskolestuderande under 2009 undersökts. Av
dessa var 1240 studenter på KTH tillsammans skyldiga CSN 8,6 miljoner kronor.
Petter Eek
Arbetslösheten för ingenjörer
minskar. Störst är minskningen
för unga ingenjörer (25-29 år) där
andelen utan jobb gått från 2,1% i
september 2009 till 1,4% i år.
Monica Fagraeus Lundström
Mottagningssamordnare
» Vi är med och ser till att det alltid finns ett studentperspektiv.
KTH tar mer hänsyn till studenterna än vad jag trodde. «
Liv Roos
Chef för utbildningsinflytande
» KTH kunde också se till att de studenter som kommer hit
kan engelska, kan man inte engelska är det svårt att klara sig «
Rättelser
Kehua Liu
Head of THS International
I OL #1 10/11 stavades tidigare chefredaktör
Dunja Vujovics namn fel. Hon heter varken
wDunja eller Vojuvic.
Hittar du fel i Osqledaren? Hör av dig till
[email protected]
WWW.OSQLEDAREN.SE
Läsningen fortsätter på
www.osqledaren.se/2010/11/thslg!
Från vänster: Kehua Liu - Head of THS International, Liv Roos - Chef för
utbildningsinflytande, Moa Mossberg - Projektledare Armada, Monica Fagraeus
Lundström - Mottagningssamordnare
OSQLEDAREN NR 2 10/11
7
OL TIPSAR
Den stora flytten
Lappa ihop ekonomin
I höst byter flera av sektionerna på campus Valhallavägen plats.
Vissa flyttar isär, andra flyttar ihop. Här är den nya kartan!
Om plånboken var rund av stora sedlar och om det regelbundet kom in en stor löneutbetalning
på kontot skulle vissa saker bli betydligt lättare. Men så är inte alltid fallet för en student. Att
behöva vrida och vända på varje krona och klippa och klistra för att få ihop ekonomin varje
månad är många studenters vardag. Därför tipsar Osqledaren om saker som kan få din studentekonomi att kännas mindre ansträngd och som gör att du kan få mer pengar över varje månad.
Bergs, Maskin
Text och illustration: Hanna Pettersson [[email protected]]
Termosmuggen
En stor kaffe på 7-eleven kostar 20 kr. Om du rannsakar dig själv, hur många
sådana köper du inte på en månad? Införskaffa en termosmugg istället och ta
med dig morgonkaffet hemifrån, det gör att du sparar massor.
Storkok och storhandling
MIT
Ägna »bakissöndagen« åt att storhandla på någon stormarknad och gör ett
storkok. Att åka några stationer extra med tunnelbanan för bättre priser än
din närbutik är något som du kommer vinna på i ländgden. Passa även på att
köpa större förpackningar och mycket av det som är billigt.
Storkok kan även vara en rolig social grej om du samlar kompisar och ni alla
gör storkok ihop. Se gärna till att ni gör olika rätter och byt med varandra så
får ni större variation på maten.
Flyg
Illustration: Martin Barksten [[email protected]]
»Nöd-pastasåsen«
Arkitektur
Med andra ord att ha en burk färdig pastasås i kylen som kan rädda dig när du
verkligen inte hinner göra matlåda. Att koka lite pasta tar bara tio minuter och
med några matskedar av en färdig pastasås får du en lunch på nolltid. Färdiga
pastasåser har den fin-fina egenskapen att de kan tillagas direkt i micron.
Köp kurslitteratur begagnat
Terminen börjar och du behöver lägga ut massor på kurslitteratur. Köp
böckerna begagnat, antingen av kompisar eller på kthbok.com. När terminen
börjar lägger du först ut dina gamla böcker som du vill bli av med och köper
sedan nya begagnade böcker för pengarna.
Fyll mobilen med rabatterbjudanden
Din mobiltelefon, i alla fall om du har Android eller iPhone, är full av möjligheter till ett rikare liv. Massor av appar med erbjudanden finns, här kommer lite
tips på några:
Rabble ger materbjudanden i hela Stockholm. Till exempel två för en på
Subway, billig sushi osv.
Sweet har rabattkuponger till bl.a. mat men också till butiker i
stockholmsområdet.
Pressbyrån & 7-eleven ger erbjudanden på deras sortiment.
Waynes Coffe ger i skrivande stund en gratis latte mot uppvisande av
kupong.
Sälj det du inte behöver
Låt Blocket och Tradera bli din bästa vän. Köp saker begagnat och framförallt
sälj saker som du inte behöver. På tradera kan man sälja allt från kläder till
möbler och hushållsapparater. Förnya dig med finansiering av saker du inte
längre vill ha.
8
OSQLEDAREN NR 2 10/11
WWW.OSQLEDAREN.SE
OSQLEDAREN NR 2 10/11
9
Uti hundrade år!
I år fyller sex av THS sektioner 100 år. I mitten av november 1910
bildades i tur och ordning Elektro, Väg- och vatten, Arkitektur,
Maskin, Bergs och Kemi. Dessa sex har tillsammans upplevt två
världskrig, svartvit television, den första månlandningen, murens
fall och internets intåg.
Osqledaren undrar vad som varit mest minnesvärt under de första 100 åren
och hur födelsedagen kommer att firas.
Elektro
10 november 1910, kl 19.15
Den 10 november, klockan 19.15 år 1910 föddes Elektrosektionen. Sektionen har färgen vit
men det var under stora protester som man tog
emot denna färgtilldelning av kåren. Kemi fick
en gul knopp på sina kårkepsar år 1956 men
innan dess hade Elektros sångbok, liksom elektronen, haft färgen gul. I protest ockuperade
Elektro kårhuset år 1956 med en gul fana och
en revolutionsorkester. Kårens dåvarande ordförande utsågs till »knoppdiktatorn« och man
avrättande en docka av denne på matsalens
scen. Ändå skedde ingen förändring i utdelning
av färger. Efter revolutionen införde Elektro en
ny tidsräkning och dessutom uppstod Promenad Orquestern
ur revolutionsorkestern.
Kårföreningarna Smusk och
Knepp härstammar också från
sektionen.
År 1927 fick E-sektionen sin fana. bild
UR e-sektionens Historieskrift
Under Elektros jubileumsvecka, den 7–14
november anordnas flera event. Bland annat
Jubileums-ELarm, sektionens arbetsmarknadsdagar, flera gasquer och en jubileumsfest i Blå
hallen.
00
20
15 november 1910, kl 20.00
2010
Kemi
16 november 1910, kl 19.15
Arkitektur
14 november 1910, kl 19.00
KTIONEN
SEkitekt
r
r
Jag möter upp ordförande för Arkitektursektionen, Johan Alvfors, framför det karaktäristiska
huset där studenterna inom sektionen håller till.
I år sökte 1000 personer till de 120 platserna
och det var första gången på länge som det
10 november 1910, kl 19.15
arrangerades en mottagning. Nyfiket frågar
jag ifall de på A har overall eller något annat.
Delat äldst tillsammans med Elektro är SektioSvaret blir ingetdera. De har inte längre en
nen för väg- och vattenbyggnadskonst. 2002
etablerad sektionsklädsel - på mottagningen
slogs sektionen ihop med Lantmäterihade de polotröjor som
sektionen för att bilda Samhällsbyggde ska försöka göra till en
nadssektionen. Även om V-sektionen
tradition framöver. Att de
inte finns i sin originaltappning kominte har någon fastslagen
mer Samhällsbyggnad att fira.
klädsel beror till stor del på
att det saknas mycket av
- Vi drog igång planeringen först i auden sektionskultur som de
gusti och har jobbat konstant sedan
flesta andra inriktningarna
dess. Vi kommer att ha tre fester i
på KTH har. Johan påstår
december med avslutning den 11e,
att den svagare tillhörighesäger Sophie Andersson, jubileumsten till sektionen påverkas
ansvarig på Samhällsbyggnad.
av det intensiva livet som
arkitekt. Går man i skolan
Under många år drogs Väg och vat9 till 5 och sedan jobbar
ten med ett rykte om att vara en rätt
långt över det, finns det
stökig sektion.
knappt tid över att engagera sig i sektionsnämnder
Ett lite annorlunda n0lleuppdrag
- På 40- eller 50-talet tillkallades polis från Vs historia.
och ordna fester.
till V’s n0llegasque efter att man
skjutit raketer inomhus och festen fick avbrytas. Arkitektur fyller 100 år i år! På frågan om hur
1979 utbröt ett stort porslins- och matkrig
den stora 100-årsfesten ska gå till, svarar Johan
under n0llegasquen och en annan gång sågade att de inte ännu har planerat någonting. Han
man av benen på stolarna i Nymble för att det
säger att de däremot är fantastiskt bra på att
var tema barnkalas, fortsätter Sophie.
ordna spontana tillställningar och nämnde en
Väg &
vatten
Maskin
15 november 1910, kl 19.15
På kvällen den 15:e
november år 1910
kom den Kungliga
maskinsektionen till.
Det är många år
sedan nu och mycket
har hunnit hända under sektionens hundra
år. Redan 1927 kom
sektionens allra första
sångbok. Någonstans
ute i Lill-Jans skogen
skedde år 1960 invigningen av maskins kända
tegelbyggnader. Det fanns under den här tiden
ingen restaurang där borta, så två bord med
stora M reserverades i Nymble åt maskinarna.
Dessa var utrustade med telefon, vilket möjliggjorde att man kunde ringa till maskin om
man sökte någon där. Sedan 1978 har Osquar
Mutter varit maskins egen orkester och under
samma årtionde infördes skärmen som n0llesymbol. Det är förresten inte bara sektionen
själv som jubilerar i år, under de senaste 25
åren har det nämligen levererats fyndiga föreställningar från maskins eget spex, Jubelspexet.
Under sin långa historia har man lyckats lämna
en del spår efter sig. Till 1959-års bergsspex De
fyra musketörerna skrevs till exempel sången
Portos visa, som numer inleder de flesta gasquerna på KTH.
- Bergsmän bildade även det första systembolaget i Falun, lägger Ulrica till.
Systembolaget i Falun bildades 1856 ”I sedlighetens intresse” och vinsten gick enligt utsago
till nyttiga ändamål. Bergsutbildningen flyttade
år 1866 till Stockholm för att bli en del av dåvarande Teknologiska Institutet (sedermera KTH).
Text: Petter Eek
[[email protected]]
Den 20 november är det jubileumsfest och biljettförsäljningen är i full gång. Valet av lokal är
viktigt för att det ska bli en bra kväll och därav
väl genomtänkt.
- Vi ville att det ska kännas lyxigt och ligga
centralt, säger jubileumsstabens PR-ansvarig
Kajsabet Jansson.
Därför föll valet på Münchenbryggeriet vid
Mariatorget på Södermalm. Utöver att skänka
kvällen en lyxig känsla har lokalen öppet till
sent så ingen vidaretransport, som ofta leder
till splittring av firande, behövs. Men innan
den stora avslutningen arrangeras en vecka
med roliga och intressanta saker för att belysa
sektionen och dess historia.
De som inte är sektionsaktiva och sällan är i
sektionslokalen riskerar att missa affischeringen
kring festligheterna. Dessa ska nås genom
inspring på föreläsningar, något som också är
typiskt för sektionen.
- Helikoptertraditionen är från V och startade
så vitt vi vet 1993 men då landade den på
kullen ute vid Osqvik, avslutar ekonomi- och
pr-ansvarig Johan Bölin.
Alla är välkomna, det är bara att gå dit och
mingla. Det sägs även, att om man träffar
någon från arkitektur, varar det för livet.
Text: Ingrid Kjellström
[[email protected]]
Text: Petter Eek
[[email protected]]
Text: Elisabeth Ingvar
[[email protected]]
Text: Katja Rantala
[[email protected]]
WWW.OSQLEDAREN.SE
- Bergssektionen grundades av bergsmän i
Falun 1819. Det är därför vi valt att inte fira i
år, vi firar ju snart 200. Planen är att vi ska hyra
Blå hallen eller Münchenbryggeriet och bjuda
in alla gamla bergsmän och hüttor. Vi har satt
upp ett sparkonto, berättar bergssektionens
ordförande Ulrica Torkelsson.
Den 16 november
fyller kemisektionen
100 år. Kemi var
ett av de första fyra
fastställda studieområdena tillsammans
med bergsvetenskap,
maskinbyggnad samt väg- och vattenbyggnad.
Sektionen innefattar civilingenjör i kemi och
kemiteknik, högskoleingenjör i kemiteknik och
civilingenjör i bioteknik, samt ett antal 2-åriga
masterprogram.
Veckan inleds med ÄPS (ärtsoppa, punsch och
sång) lördagen den 13e november.
Även om man inte valt att överta V’s stökiga leverne har vissa traditioner följt med, till exempel
att mottagningen involverar en helikopter.
eventuell fika eller fest i ateljén. Johan Alvfors
hälsar att han hoppas att se folk från andra
sektioner där. Han vill att banden till andra
sektioner ska stärkas genom samarbeten, kommande onsdagspubar och andra tillställningar.
Nummer fem i raden av sektioner som bildades
i november 1910 är Kongliga Bergssektionen.
Men även om sektionen funnits inom THS i
snart 100 år sträcker sig anorna nästan 100 år
längre tillbaka i tiden.
Nu är det som känt snart dags för maskins jubileumsvecka. Det hela inleds självklart med en
invigning av jubileet, där mingel och lite skönt
häng utlovas. Under veckan kommer det vara
release av jubileumsboken och en dag ska vigas
åt att ära gamla traditioner.
När sektionen ringde för att boka salen fick de
beskedet att den redan var bokat. Bokningen
hade funnits i 20 år och bekräftats varje år
av någon omtänktsam elektro-alumn, utan
jubileumkommitténs vetskap. Enligt kommittén kommer det råda en anrik stämning under
festen och man kommer inse att många människor engagerats av sektionen.
OSQLEDAREN NR 2 10/11
90
Bergs
Alla dessa små event är dock bara en föraning
om vad som komma skall. På söndagen går
den stora balen i Blå hallen av stapeln. Du som
trodde att det bara var en vanlig gasque fast av
större proportioner (i storlek och kostnadsmässigt) trodde fel. Nej, det här är en riktig bal på
slottet, tänk något i stil med nobelfesten. För
den som tycker att det inte blir något riktigt
födelsedagsfirande utan tårta, får såklart det.
På måndagen den 15:e blir det tårtkalas upp på
maskin, med allt vad det innebär.
10
19
80
19
70
19
60
19
50
19
40
19
30
19
19
20
1910
Fakta från boken Kungliga Maskinsektionen 100 år av Anna
Klöfver, Lovisa Stjernlöf, Sophia Ulrich
- ÄPS är ett roligt sätt att starta igång jubileumsveckan på och något som är typiskt för
kemisektionen, säger Kajsabet Jansson.
Bergsspexet firade 50 år med pompa och ståt år 1993. Bild från
bergssektionens arkiv.
Själva födelsedagen firas med tårta och bubbel
i sektionslokalen, Draget. Firandet övergår
sedan i en traditionell pub framåt kvällen. Det
kommer även att hållas en lunchföreläsning om
kemisektionen.
M-teknologer anno 1911 tar en matpaus. Bild från KTHBs arkiv.
Text: Kim Dahlgren-Strååt
[[email protected]]
OSQLEDAREN NR 2 10/11
11
Debatt
AVGIFT FÖR ALLA
S
veriges bästa universitet är, enligt den globala rankinglistan
Times Higher Education, Karolinska Institutet som kvalar
in på en 43:e plats. Ja, ni läste rätt. Sverige, med ett av
världens absolut högsta skattetryck, har endast ett universitet som
kvalar in på topp-50. KTH hamnar på en föga smickrande 193:e
plats. Avståndet till de amerikanska och brittiska universiteten
(som Yale, Harvard, Oxford och Cambridge) som dominerar topp
10-platserna är frapperande. Gör dig inte besväret att inbilla dig att
KTH kan nämnas i samma andetag som ovanstående.
Lämnar man rankinglistor därhän så ser man att många s.k.
helttidsstudenter idag lever en föga heltidsstuderande tillvaro (här
är vi på KTH snarare ett unikum med att vi parallellt läser flera kurser med relativt hög nivå av schemalagd tid). Ekonomstudenter har
idag ca 6-10 timmar schemalagd tid per vecka. Det säger sig självt
att detta knappast är optimalt.
Initiativ till förnyelse
Vad gör en ingenjör? Vem är det? Och
varför är det så många fler killar än tjejer
som söker sig till yrket? 1: En ingenjör gör
vadsomhelst, möjligheterna är oändliga. 2:
En person med ett intresse och driv. 3: För
att bilden av en ingenjör är förlegad, i alla
fall om jag får tycka till.
Innan jag började min väg mot den diffusa
titeln civilingenjör, var min bild en mossig vetenskapsman med oändlig kunskap om allt, om
än med ett litet socialt handikapp. Skev, orättvis
och inte det minsta i närheten av sanningen?
Absolut, men säkert finns det de som fortfarande har den uppfattningen.
Två som tagit initiativet för att få bilden av
vad en ingenjör gör och vem det är att klarna
är Emelie Andrén Meiton och Marie Lagström,
grundarna till sajten womengineer.se.
- Vi vill visa på möjligheterna som finns
och vad det går ut på, säger Marie.
Detta vill de göra utan att försöka guida
eller värva, utan snarare genom att samla
informationen på ett ställe och ge en personligare bild.
Så, varför är det så många fler killar än
tjejer som söker sig till ingenjörsyrket? Tycker
12
OSQLEDAREN NR 2 10/11
inte tjejer det är intressant i samma utsträckning som killar?
Den generella uppfattningen om utbildningen verkar vara att den är väldigt svår,
nästintill omöjlig att klara sig igenom. Utifrån
egen, personlig erfarenhet är det snarare tiden
än intellektet som inte räcker till alla gånger,
och då gick jag Hotell- och Restaurang på
gymnasiet.
För många kan det även vara så att andra
utbildningar upplevs som mer precisa, lättare
att definiera i form av »detta blir jag«, som t.ex.
juridik, ekonomi etc. Men vad en ingenjör gör,
är det svårare att sätta ord på, till och med för
de som pluggar det.
- Jag tror att det finns många ambitiösa
tjejer som skulle klara det, att det inte är en
fråga om »kvinnor kan«, de behöver bara en
förebild som kan väcka intresset, säger Emelie.
Det är den uppfattningen jag får av vad
womengineer.se är, en förebild. Likväl för de
som gått ett tag på sin utbildning, som för de
som går på gymnasiet och inte ännu har valt
vad de vill plugga.
En stor del av sajten består av en blogg,
vars syfte är att ge en helhetsbild om hur det
är att plugga på KTH– trista föreläsningar,
Emelie Andrén Meiton och Marie Lagström
tentapubar och nya vänner och lärdomar om
livet och sig själv.
- Det är skönt att skriva av sig, säger
avgående bloggaren Charlotte Hilding-Sahlin.
Om jag med min blogg lyckas få folk att ifrågasätta sina fördomar om teknologer, då har jag
lyckats.
Nu söker Emelie och Marie den nya heta
bloggaren med huvudet på skaft, som ska inspirera fler att söka sig till ingenjörsyrket.
Oavsett om du är den nya bloggaren eller
ej, hoppas jag du följer förnyelsen av bilden av
ditt kommande yrke, för faktum är, det är allt
annat än ett mossigt
Text och foto: Kim Dahlgren-Strååt
[[email protected]]
WWW.OSQLEDAREN.SE
Antalet studenter har närmast fördubblats de senaste 20
åren samtidigt som kvalitén sjunkit. Framförallt på grundnivå har
högskoleverket konstaterat att kravnivåerna sänkts samtidigt som
mjukare examinationsformer som hemtenor blir allt vanligare. Detta lär fortsätta så länge som Sverige satsar på utbildningsfabriker
istället för lärosäten – och så länge som universitet och högskolor
saknar förmåga att ta ut avgifter från studenterna. Något som är en
självklarhet för topp 10-universiteten i USA och Storbritannien.
Det finns flera goda skäl till varför ett avgiftsbelagt utbildningssystem skulle vara av godo. För det första skulle universiteten
erhålla mer resurser och därmed kunna producera bättre utbildningar, en i sig tillräcklig fördel. Men vad som kanske är intressantare är hur studenter på riktigt skulle bli en stakeholder att räkna
med då vår förbättrade maktposition skulle leda till att vi bokstavligen dikterade förtjäningsmöjligheterna för våra lärosäten – de
skulle således behöva lyssna på oss i betydligt högre grad än vad
som är fallet idag. Precis som i alla andra avreglerade konkurrensutsatta branscher skulle universiteten tvingas att utforma riktigt
bra kurser med duktiga föreläsningar – incitament som idag saknas.
Krav skulle också ställas på oss studenter att vi de facto använde
vår studietid optimalt då vi själva skulle få stå för kalaset. Inga mer
”släntra-in-en-kvart-försenad” till föreläsningarna eller strunta i att
plugga ordentligt till tentan. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv vore det också sunt om de som idag parasiterar på skattemedel
genom att behandla sin studietid oansvarigt eller bara studera ”i
brist på annat” istället använde sina krafter i andra, mer produktiva
sammanhang.
Kort sagt skulle resultatet bli en satsning på kvalité istället
för kvantitet – en perspektivförskjutning svensk utbildning sedan
länge behöver.
länderna, institutioner och system som stipendier, fonder och scholarships skulle växa fram som stödverktyg.
Dock så kräver givetvis införandet av studentavgifter andra
samhälleliga förändringar så som en ökad ekonomisk förtjänst av
att ha studerat kontra att inte studerat – kort sagt, lönespridningen
mellan yrkesgrupper skulle vara tvunget att öka betydligt, samtidigt
som en reform av det progressiva skattesystem vi idag har i Sverige
vore nödvändigt, ett system som idag bokstavligen bestraffar utbildning och ansträngning.
Det är svårt att inte se fördelarna i det samlade resultatet. För
status quo är oacceptabelt. Hur kul är det egentligen att veta att vi
som KTH-studenter (som är ett av Sveriges främsta lärosäten) inte
kan åka till USA på utbytesresor för att vår skola anses obsolet, att
vi som studenter ständigt tvingas genomlida föreläsare med noll
pedagogisk kompetens samtidigt som vi tvingas dela de knappa
resurserna utbildningen har med människor som inte tar sin utbildning på KTH på allvar och mest läser vidare i brist på annat?
Det självklara att ta betalt av utländska studenter är bara början – det är dags att på allvar börja diskutera ett obegripligt tabu.
Text: Erik Wetter [[email protected]]
Men så till motargumentet: hur sjutton skulle vi ha råd med
våra studier? Givetvis vore det problematiskt om man över en natt
införde studentavgifter. Men om man gör jämförelsen att den enda
skillnaden skulle vara en räkning på hundratusentals kronor per
läsår är man fel ute; givetvis skulle, precis som i de anglosaxiska
OSQLEDAREN NR 2 10/11
13
fokus
EFTER VALET
Årets val blev enligt många en rysare, detta trots att det slutade i princip helt i enighet
med vad opinionsmätningarna förutspått. Riksdagen har i dagarna öppnat igen och
regeringsförklaringen lagts fram av Statsministern. OL frågar sig därför vad som, på ett
politiskt plan, kommer att hända med oss studenter framöver.
I
årets valrörelse har skolfrågan, främst
driven av Folkpartiet, varit omdebatterad nästan dagligen. En snäll
beskrivning av hur tongångarna gått torde
vara att en skola som ställer krav och vill
lyfta upp individen har stått mot en skola
där alla skall studera på samma villkor.
Mitt i allt prat om betyg från en lägre
årskurs och lärlingsprogram på gymnasiet
känns det som att högskolan har glömts
bort. Ingen missade väl Björklunds, i
mångas tycke, märkliga utspel om burkaförbud men i övrigt har det varit ganska tyst.
Ganska naturligt kan tyckas då den förra
mandatperioden knappast varit fri från
reformer och dessa nu måste få sjunka in.
Ett sammandrag av vad som genomförts
är ett avskaffande av kårobligatoriet, en
reformering av antagningssystemet liksom
att avgifter för utomeuropeiska studenter är
under införande.
Så vad händer nu? Liksom inom andra
områden tycks man satsa på att förankra
politiken från den föregående mandatperioden, man säger sig inte vilja riskera
Sveriges ekonomi i krisens kölvatten. Det
som nämns i Alliansens valmanifest är att
man skall satsa ytterligare resurser, främst
på de samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnena. Vidare utlovas en höjning av
14
OSQLEDAREN NR 2 10/11
studiemedlets lånedel med 500 kr i månabeträffande högskolan tycks bara en punkt
den liksom fortsatt arbete för att förstärka
nämnas i det rödgröna valmanifestet, viljan
kopplingen mellan studie- och arbetsliv.
att satsa på är fler högskoleplatser. SamMan säger sig även vilja kvalitetssatsa på
manlagt 100 000 fler jobb, praktikmöjlighehögre utbildning. Stor vikt läggs vid att
ter och utbildningsplatser för unga utlovas.
utveckla inte bara yrkesinriktade gymnaEtt samarbete med SD är knappast
sieutbildningar utan även yrkesinriktade
aktuellt men då de är ett riksdagsparti kan
högskoleutbildningar. Det finns även en
det ändå vara värt att se över deras visioner
vilja att satsa mer på entreprenörskap inom för utbildningspolitiken. I valmanifestet föskolan.
reslås »Ett införande
Forskningen
av svenska som enda
har fått ett eget
tillåtna samtalsspråk
En snäll beskrivning av hur
kapitel i manifesi skolan, med undantongångarna gått torde vara
tet, här läggs stor
tag för språklektioatt en skola som ställer krav
vikt på att stärka
nerna«. Vilket syfte
innovationskraften,
och vill lyfta upp individen har detta ska tjäna eller
vilket i högsta grad
stått mot en skola där alla skall hur det ska sanktiokan sägas beröra
neras framgår inte,
studera på samma villkor
oss ingenjörs- och
särkilt innovativt
arkitekturstudenter.
känns det väl inte
Härvid påtalar man
men förslaget får
även att alliansregeringens satsningar hitdock antas inte gälla högre utbildning. Vad
tills inneburit det största resurstillskottet
gäller högskolan vill man satsa på ett utökat
till svensk forskning någonsin, närmare fyra stöd till statlig forskning i syfte att stärka
procent av BNP.
och bredda grundforskningen.
Som bekant är det ju dock en minoriSlutsatsen blir således, den så kallade
tetsregering som kommer att leda Sverige
valrysaren till trots, en till synes fortsatt
framöver och samarbeten med oppositiokurs rakt föröver för högskolepolitiken.
nen lär inträffa titt som tätt. Så vad vill då
denna? Inom grundskolan verkar man ha
Text och illustration: Ebba Tornérhielm
vitt skilda verklighetsuppfattningar och
[[email protected]]
WWW.OSQLEDAREN.SE
Är det dags att packa väskan?
Krönika av Lidija Murselovic [[email protected]]
liv. Precis som jag skulle fortsätta att leva mitt, men i ett annat land
åndag morgon, det är fullt med människor på permed nya vänner och en ny vardag. Det är märkligt hur fort man kan
rongen och alla ska med samma tunnelbana. Vart
anpassa sig efter nya rutiner, så det är väl egentligen ingen idé att
leder tunnelbanan? Jo, mot en skola där vetenskap
tveka. Om jag kan anpassa mig till ett nytt liv utomlands, så komoch konst är nyckelorden. När jag står där på perrongen iakttar jag
mer jag att kunna anpassa mig till min vardag hemma igen.
människorna runt om mig och smyglyssnar lite på deras konversationer. Ganska snabbt inser jag att många av dem inte är svenskar,
När jag var yngre åkte jag på språkresa till England och tyckte att
utan kommer från alla möjliga länder för att studera på samma
det var det roligaste jag hade gjort i hela mitt liv. Där fick jag möjligskola som jag – KTH.
het att lära känna människor från hela
Till en början blir jag irriterad av allt
Europa och skaffa vänner för livet. Jag lärde
folk som trängs för att komma med samma
mig att våga använda min engelska, vilket
tunnelbana, men senare kommer jag att
Ett helt år på en
kom att öka mitt intresse för det engelska
tänka på något helt annat. Jag blir nästan
helt ny plats. Det kanske språket enormt. Men det bästa av allt var
lite inspirerad. Borde inte jag åka iväg till ett
är dags att börja packa att jag fick uppleva en helt ny kultur som jag
främmande land och trängas på deras tunnelbanor? Upptäcka deras städer? Plugga i
väskan och dra iväg på blev helt förälskad i. Om tre veckor kunde
göra ett sådant intryck på mig, tänk då vad
deras skolor?
nya äventyr.
ett år skulle kunna göra! Jag skulle hungra
Skulle inte det vara en upplevelse för liefter nya kunskaper och erfarenheter och se
vet och ett nytt steg i utbildningen? Ett helt
till att ta vara på varenda sekund!
år på en helt ny plats. Det kanske är dags
Men jag kommer ju hem igen såklart, och fortsätter att trängas
att börja packa väskan och dra iväg på nya äventyr. England, Kina,
på röda linjen med alla andra. Fast denna gång kanske med en
Australien, ja vart som helst där intresse och möjlighet finns.
känsla av samhörighet med utbytesstudenterna som kommer till
Men är det värt att lämna allt bakom sig i ett år? Vännerna,
Sverige, en känsla av nostalgi istället för längtan, en känsla av en
familjen och den rutinerade och trygga vardagen? Det är klart att
vissa kommer att sakna mig, men de skulle ju fortsätta att leva sina upplevelse för livet.
OSQLEDAREN NR 2 10/11
15
fokus
fokus
Management and marketing i
Hong Kong
Algodling som exjobb i soliga
Melbourne
Utbytesstudier i Hong Kong blandar det bästa från två världar. Och även om
studierna är viktiga lyder Ericas uppmaning »plugga inte för mycket, res mycket och
se mycket av Hong Kong«.
Jonas och Max gör sitt examensjobb i Melbourne, Australien. Deras projekt går ut
på att odla alger med hjälp av avgaser från ett kraftvärmeverk och halvrenat vatten
från Melbourne Water.
E
D
rica Edfeldt och jag dricker te och
pratar. Vi klunkar i oss teet, Erica
dricker sitt ur en skål, och pratar
på. Efter ett tag ser jag att hennes hår rör
sig.
»Har ni ac:n på?« frågar jag.
»Ja«, nickar hon, det kan jag se på
videon på Skype. Erica Edfeldt befinner
sig, till skillnad från min Solna-parkerade
kroppshydda, i Hong Kong. Och hon verkar
gilla läget.
»Jag kände att jag behövde ett break
från KTH. Jag har ändå gått där i 3 år och
har 3 år kvar.« Innan Erica började på Industriell Ekonomi studerade hon Medieteknik
i ett år. Nu, under Ericas femte termin,
gjorde hon ett utbyte till Hong Kong University of Science and Technology där hon läser
management och marketing. I januari 2010
skickade hon in ansökan i form av ett brev
till studieansvarig för sektionen. I augusti
2010 var hon på plats.
»Det var inte alls så chockerande som
jag trodde att det skulle vara« svarar Erica
på frågan om hur det kändes att komma till
ett nytt land. Hon lärde känna människor
direkt och kom snabbt in i livet på campus
där hon delar ett rum med en tjej från LA. I
skypefönstret skymtar man henne sittandes
med ryggen mot oss och hörlurar på framför
sin dator. På rundturen, jag fick Erica att
lyfta upp datorn och visa upp rummet för
mig, såg man två sängar utmed varsin vägg,
ett stort klädskåp och, detta var det tydligen
inte alla som hade, ett handfat.
Däremot var det stor skillnad på
undervisningen. I Sverige ligger fokus ofta
på analys och förståelse. Här är det ofta ett
annat fokus. Stryker Erica under text i sin
lärobok (för övrigt köpes de till halva priset
där!) som har med mening och sammanhang
att göra, händer det sällan att det dyker upp
på proven. Istället kommer detaljfrågor som
man knappt lagt märke till. Under Ericas
lektioner, där eleverna har fått lämna in
lapp med namn, bild och information om sig
själva, ställs ofta frågor och eleverna upp16
OSQLEDAREN NR 2 10/11
Nattlivet i Hong Kong är en bra anledning att åka menar Erica. Men det finns mycket vacker natur och asiatisk
kultur att uppleva också.
muntras till diskussioner. Och betygen sätts
i jämförelse med de andra i klassen!
Erica rekommenderar alla att åka. »I
Hong Kong finns både vacker natur och
storstad, dessutom är det verkligen Asien
samtidigt som det är västerländskt.«
Exempelvis har deras campus både
sandstrand och Starbucks. Och att åka in till
Hong Kongs coola nattklubbar tar lika lång
tid som att åka ut till de vackra öarna och
campa.
Till Osqledaren delar Erica med sig av
sina tips.
»Plugga inte för mycket, res mycket och
se mycket av Hong Kong också. Och resten
av Asien.« Hon tänker lite till. »Se till att ha
visum till Kina innan du åker, då får man
’multiple entry’ och får åka över gränsen så
ofta man vill. Skaffar man visumet i Hong
Kong blir det bara ’double entry’. Och skaffa
ett ICA-bankkort så att du inte behöver
betala när du tar ut. Är det någonting man
glömt så är det lätt att fixa här.«
Åker man till Hong Kong tycker Erica
att man ska se ett hästrace, något av en folkfest med jättemycket folk och bra stämning.
Oavsett vart man reser tycker hon att man
ska försöka prata med folk från olika länder
Hong kong
Namn Hong Kong Special Administrative
Region of the People’s Republic of China
Befolkning Ca. 7 miljoner
Yta 1,104 m2 (Sverige 449,964 m2)
och ställen.
När vi stänger ner samtalet har jag
kvar känslan av högt tempo och blinkande
stadsljus, och volleyboll vid havet under klar
stjärnhimmel. Men värst av allt. Mitt te är
kallt. Det är säkert inte Ericas.
Text: Matilda Kaba-Liljeberg
[[email protected]]
WWW.OSQLEDAREN.SE
et var under de avslutande
kurserna på KTH som Jonas och
Max kom fram till att de ville,
och kunde göra sina exjobb tillsammans.
Förenklat ska deras projekt mynna ut i en
pilotanläggning där avgaser och smutsigt
vatten tillsammans göder en algodling. Algerna används sedan för att producera olja,
och vattnet är renare än vad det var när det
kom in i anläggningen.
»Som tur var har KTH och min instutition expertis inom alger och relaterad miljöteknik. Ingen där hade gjort ett liknande
projekt tidigare men det fanns stöd för vår
idé« berättar Jonas.
»Jag pratade med min examinator och
frågade om det var okej att ha en handledare
på en annan institution, och efter att han
tittat igenom projektplanen var det inga
problem« fyller Max i.
Men att göra exjobb utomlands kräver
ofta att man knyter sina egna kontakter
med företaget eller skolan som håller i projektet. I Jonas och Max fall fanns lösningen
nära till hands. Max morbror jobbar sedan
länge med återvinning och avfallshantering
i Melbourne. När Max och Jonas presenterade en tidig projektidé låg morbrodern redan
i startgroparna med ett liknande projekt där
»Det är helt annorlunda. Här har vi alltid någonstans att sitta och jobba, kontakt
med intressanta personer ute i industrin och
sen så klart sol, swimming pool och surf«
förklarar Max. »På campus hamnar man ju
fort i enformiga rutiner med sina studier.
Här växlar uppgifterna dagligen« fortsätter
Jonas.
» Sustainable technology
efterfrågas allt mer, och Australien
är i stort behov då de ligger efter
i hållbarhet i sin industri och
infrastruktur «
» Vi kommer bra överens och har
samma intressen utanför plugget.
Har man inte det kan det nog
vara svårt att fungera tillsammans
utomlands i ett exjobb «
de kunde hoppa på. »Sustainable technology
efterfrågas allt mer, och Australien är i stort
behov då de ligger efter i hållbarhet i sin
industri och infrastruktur« säger Jonas.
Även om de kommer att skriva varsin
rapport i slutändan är det mycket av arbetet
som görs tillsammans. Och på andra sidan
jorden kan det vara svårt att komma ifrån
varandra.
»Vi kommer bra överens och har samma
intressen utanför plugget. Har man inte det
kan det nog vara svårt att fungera tillsammans utomlands i ett exjobb« säger Jonas.
Maskinkonstruktion. Jonas Lindblom är 27 år
och började på Design och produktframtagning
2006. Jonas gör sitt exjobb inom Industriell
ekologi.
Max Larsson är 24 år och började på Maskinteknik hösten 2006. Max gör sitt exjobb inom
Text: Petter Eek
[[email protected]]
Att ha bra kontakter på plats underlättar.
Jonas och Max har fått hjälp med att hitta
bostad och bil. På frågan om skillnaderna
mellan att plugga i Sverige och utomlands
svarar båda att det både finns för och nackdelar. Det positiva i miljöombytet vägs mot
tryggheten hemma i Sverige.
Det är stor skillnad mellan att göra exjobbet på KTH och utomlands menar Jonas och Max. De har bytt enformigheten på Campus mot solen i Melbourne.
Australien
Namn Commonwealth of Australia
Befolkning Ca. 22,5 miljoner
Yta 7,617,930 m2 (Sverige 449,964 m2)
OSQLEDAREN NR 2 10/11
17
fokus
fokus
Undvik fallgroparna
Text och illustration: Johannes Koch [[email protected]]
Plugga utomlands?
Ja vill man egentligen det? Osqledarens Henning Alesund och David Ringqvist begav sig
till Osquars backe för att söka svar.
Magnus Gudmundsen, Data -10
Ang Wei Sian, Chemistry
Markus Pettersson, Data -09
Svar Jag har tänkt på att åka utomlands men
Svar Jag visste att jag ville plugga i Europa och
Svar Jag har inte bestämt mig om jag ska åka.
Johannes Bengtsson, Indek -08
Yoshiyuki Mitsuhashi, Mechanical
Engineering
Svar Jag har alltid velat komma till Sverige så
i så fall till något engelsktalande land. Jag har
inte något stort språkintresse men det vore bra
för att utveckla sin engelska och träffa nytt folk.
det var smidigt att komma hit till KTH.
Man vill ju prova något nytt och så får man lära
känna ett nytt land.
Jag utgår ifrån att du, som varje trogen Osqledaren-läsare, läser hela tidningen artikel för artikel utan att missa ett enda ord. Därför
vet jag även exakt hur du känner dig just nu. Du har precis läst två texter om studenter som insisterar på att dera utbytesår var den
bästa tiden i deras liv och är nu hur taggad som helst på att själv åka till någon exotisk destination. Du har kanske till och med helt
glömt bort tidningen (fy skäms!) i din iver att försöka hitta en lista över KTH:s partneruniversitet. Det är nu jag måste ingripa i min roll
som förnuftets röst och förklara att det inte är helt så enkelt. Här följer en checklista på viktiga saker att tänka på innan du åker:
1. Ansök (duh)
Sista ansökningsdagen brukar vara i slutet av januari, så tänk på att
inte lämna in din ansökan för sent! Klipp ut rutan nedan och sätt
fast den på din datorskärm så slipper du gå miste om ett grymt år i
Australien för att du är för lat för att använda en kalender.
ANSÖK OM UTBYTESSTUDIER, PUCKO!
2. Pengar
Let’s be honest – de flesta studenter tänker på pengar oftare än
de tänker på att ta med sig pennor till skolan (läs: sluta sno mina
pennor). Ett utbytesår brukar kosta mer än ett vanligt år på KTH,
eftersom man spenderar pengar på resor, att utforska landet och, ja,
att festa. Dock så kan man dryga ut sin utbyteskassa ganska rejält
om man anstränger sig lite, det finns nämligen en hel del stipendier
man kan söka om man ska studera utomlands. Även om man söker
stipendier som inte är knytna till utlandsstudier kan det hjälpa att
nämna detta faktum i motivationsbrevet. Om du är medlem i någon
fackförening är det även en bra idé att leta efter stipendier på deras
hemsida. KTH bidrar i vissa fall med resepengar, och även lånedelen
av CSN-bidraget höjs. Men tänk på att du inte kan söka CSN på
samma sätt som vanligt!
3. Bostad
Denna punkt är tvådelad. Om du vill behålla din lägenhet medan du
är i utlandet får du hyra ut den i andra hand ifall du inte vill betala
18
OSQLEDAREN NR 2 10/11
två hyror varje månad. Som tur är är bostadssituationen i Stockholm lika kass som alltid, så att det är hur enkelt som helst att hitta
intressenter på Blocket eller (företrädesvis) i din vänskapskrets.
Alternativt kan du hyra ut den till KTH som i sin tur ger den till
någon inkommande utbytesstudent. Det andra, större, problemet
är att fixa boende i staden du ska till. Vissa universitet tar hand om
det åt dig, men det är långt ifrån alla som erbjuder denna service.
Många städer har dessutom inte lika ordnade kösystem som Stockholm, så förbered dig på att tjata på bostadsförmedlingstanter via
telefon. Gråt, muta – vad som helst. Inget suger lika mycket som att
anlända till en ny stad och inte ha någonstans att bo.
Svar Jag kommer troligen inte att åka på
utbytesstudier. Ett hinder är att jag inte talar
andra språk än svenska och engelska.
Svar Jag ville studera på KTH för att jag hittade
en lärare som gjorde mig intresserad av hans
forskning. Jag är väldigt glad att få forska och
studera på KTH.
Carmen Straub, Mathematics
jag såg min chans i och med utlandsstudier.
Många föreläsningar är på engelska så då
behöver man inte lära sig ett nytt språk.
4. Hjälp
Men framför allt: prata med utbyteskoordinatorn på din skola. Han
eller hon kan hjälpa dig med de flesta frågorna som kan uppstå
inför ett utbytesår, och vet i de allra flesta fallen vad han/hon pratar
om. Annars är det alltid bra att bara få höra en lugnande röst som
försäkrar dig att tusentals utbytesstudenter innan dig har klarat sig
utan problem.
5. Bonustips
• Glöm inte att gå på KTH:s Exchange Day den 11 november
• Den förut nämnda listan över partneruniversitet är inte lika lätt
att hitta som man kan tro. Spara dig mödan och gå in på http://
tinyurl.com/kth-partners
• Fler tips om viktiga förberedelser inför utbytesåret finns på
KTH:s hemsida. Gå in på: http://tinyurl.com/kth-utbyte
Joakim Lööv, MEDIA -06
Fredrik Arbegard, Farkost -09
Pedro Hernandez, Media -09
Svar Jag åkte till Tokyo och det var det bästa
Svar Jag är väldigt sugen på att genomföra
Svar Jag kommer från Colombia men har
jag gjort på KTH. Man lär sig verkligen mer om
allt. Det var ganska hårt men det fanns även
dem som slackade. Det blir vad man gör det till.
mitt exjobb utomlands men jag har hört att det
är svårt. Jag funderar även på att plugga två år
utomlands och därigenom få en dubbelexamen.
pluggat i USA, Japan och nu går jag på Media
här på KTH. Man får mer erfarenhet om
samhället och läs sig om olika kulturer. Jag vill
bli utbytesstudent igen. Gärna i Australien.
Text: David Ringqvist [[email protected]]
Foto: Henning Alesund [[email protected]]
Tack till My DelbyWWW.OSQLEDAREN.SE
och Sofia Norlander på
Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad
OSQLEDAREN NR 2 10/11
19
fokus
Varför Sverige?
Från och med nästa höst kommer man att ta ut en avgift för utomeuropeiska studenter
som vill läsa sin masterexamen på KTH. Prislappen är satt – är man till exempel från
Indien, Kina, Iran eller USA får man punga ut med ca 145 000 kr om man vill läsa ett år
på KTH, vilket kommer vara snäppet över den genomsnittliga prislappen i Sverige. Som
om inte Stockholm var en dyr stad att leva i ändå, eller? Andra högskolor i Sverige och
Europa har liknande priser, eller till och med snäppet lägre, så man kan ju fråga sig –
varför skulle man vilja komma och plugga i Sverige?
R
utomeuropeiska masterstudenter man
egeringen yrkar på att man vill
konkurrera på den globala arbets- kommer kunna locka nästa höst går inte
att ta fram, men Eva Malmström Jonsson,
marknaden med kvalitet, istället
för att bara vara ett lågbudgetalternativ, att prorektor på KTH, räknar med att man
skattebetalarna sparar 500 miljoner kronor, kommer förlora ca 80 till 90 procent av dasamt att det är mer rättvist då svenskar som gens utomeuropeiska studenter. I Danmark
införde man liknande avgifter 2006, och
väljer att läsa sin masterexamen utanför
resultaten nästa år var slående – året därpå
Europa själva får finansiera den. Motståndarna hävdar istället att utlandsstudenterna var i praktiken de enda utomeuropeiska studenter som började sina masterprogram i
är våra främsta ambassadörer för kunDanmark de få förunnade som hade lyckats
skapsnationen Sverige, att införandet av
få stipendier.
en avgift kommer att hämma Sverige som
I Sverige har man tagit lärdom av detta
utbildningsdestination, och att man stryper
och satsar på ett generösare stipendieanslag
en viktig resurs nu när ingenjörer i Sverige
än våra grannar i söder. Men då det inte
kommer vara en bristvara framöver.
Oavsett vad man tycker kvarstår faktu- på långa vägar räcker för att kompensera
met att Sverige snart sällar sig till den stora för alla de studenter som försvinner pågår
mycket förebyggande arbete på de enskilda
majoritet av länder i Europa som kommer
lärosätena för att dämpa ett eventuellt
att ta ut en avgift. Men är verkligen lilla
landet lagom en så pass eftertraktad utbild- ekonomiskt njurslag. På KTH ska man bland
annat inrätta stipendieprogram i samband
ningsdestination så att vi kan konkurrera
med företag som är relevanta för de olika
med England och Holland, som subventionerar kostnaderna för mastersstudenter, el- skolorna och arbeta med samarbeten europeiska universitet emellan och skaffa fler utler prestigefulla universitet i andra delar av
byten, men man måste med all sannolikhet
världen? Kehua Liu är ordförande för THS
även minska antalet masterprogram samt
International, där han är ansvarig för THS
bli bättre på att annonsera för skolan. KTH
arbete mot de internationella studenterna.
lägger dessutom mer fokus på att rekryHan förklarar att KTH räknar med ett stort
tera betalande studenter
tapp, men att Sverige trots
inom Europa, och höjer
höga avgifter har konkur» That it’s free isn’t the
taket från 200 till 400
renskraft.
best reason to study
europeiska studenter,
- Det bästa med Sverige är att de allra flesta kan here, but the cost would berättar Kehua Liu.
be a big reason not to «
prata bra engelska, trots att
Kring ett bord i
det inte är ett engelskspråkigt land. Dessutom finns här en väldigt bra Nymble sitter mastersstudenterna Haisu
industri, med kända varumärken som IKEA, Zuo, Paweena Lewthanamongkol, Piyatnida
Sriphanich, Catherine Wong och Tatiana
Ericsson, Volvo, med flera. Den goda stuRojas, och går noggrant igenom gårdagens
diemiljön är också en viktig faktor – jag har
hört av många att campus Vallhallavägen är intervju de gjorde med »Kjell-Åke«, projektett av de bästa campus de sett. Jämfört med chef för Citybanan, i deras kurs i Project
Management. De är alla från länder utanför
Indien och Kina finns också mycket bättre
Europa – Kina, Thailand, Hong Kong, och
utrustning i form av labbsalar och datorer.
Colombia – och jobbar hårt med att ta sina
Enligt Kehua finns det runt 1400
mastersexamina.
masterstudenter på KTH, varav 200-300 är
Jag fick tio minuter av deras dyrbara
europeiska. En exakt siffra på hur många
20
OSQLEDAREN NR 2 10/11
Kehua Liu, chef för THS International, tycker att
Sverige konkurrerar med god studiemiljö och välkänd
industri.
Tatiana Rojas, Catherine Wong, Piyathida Sriphanich,
Haisu Zuo och Paweena Lewthanamongkol pluggar i
Nymble.
tid, och när jag ställer frågan om varför de
valde att plugga i Sverige får jag en hel drös
olika svar – »maken bor i Sverige«, »jag jobbade med ett svenskt företag i Kina«, »KTH
gjorde bra ifrån sig på rankinglistor«, »den
svenska kulturen och livskvalitén«, för att
nämna några. Att det var gratis att plugga
i Sverige är inget uppenbart svar för någon
av dem, men när de får frågan om de ändå
skulle plugga i Sverige om de var tvungna
att betala 145 000 kr, skakar alla bestämt
på huvudet. Eller som Haisu Zuo sade innan
mina tio minuter var slut: »That it’s free isn’t
the best reason to study here, but the cost
would be a big reason not to«.
OL Gör
THS RADIO
Efter förra numrets episka artikel om Radionämnden fortsätter vi till nästa
radiogäng. Det har absolut inget alls att göra med skribenternas inre lathet att
de inte orkade gå längre än till sina grannar i kårhusets mediaflygel. Låt oss
presentera: THS Radio.
Text och foto: Axel Hammarbäck
[[email protected]]
WWW.OSQLEDAREN.SE
OSQLEDAREN NR 2 10/11
21
OL GÖR
THS RADIO
Den största skillnaden
mellan att sända i USA
och i Sverige är att det är
många fler som ringer in
till stationen i Nashville.
J
ag vet, vi är lika förvånade som ni - det finns en studentradio
på KTH! De har funnits sedan 1979 (förut känd som Studentradion) och sänder allt från program om lokaltrafik till
internationella program som Rocket FM. Hela 60 timmar i veckan
sänder de från sin lilla studio längst upp i kårhuset. Tillhör du gruppen studenter som inte äger en radio, ett segment som enligt vår
mycket begränsade marknadsundersökning uppgår till cirka 100 %,
så behöver du inte sluta läsa nu. Det går nämligen lika bra att lyssna
på dem via Internet, antingen på webbradion eller via podcasts.
Som den uppmärksamme läsaren kanske har märkt vid det här
laget så handlar detta nummer av Osqledaren om utbytesstudier
och internationella studenter. Eftersom vi är så temaövergipande
att det inte är sant har er favorit-skribentduo i det här numret
intervjuat en av THS Radios många internationella medverkande.
Melanie Rosenthal från ATL(anta), Georgia, US and A är med och
sänder Rocket FM samt sitt och pojkvännens egna program “Let
them eat cake”. Frågan är då hur en tjej från det stora landet i väst
fick för sig att flytta till Sverige för att sända radio?
Anledningen är enligt henne själv att hon blev kär i Stockholm
när hon besökte stan under ett utbytesår i Köpenhamn. Därför
bestämde hon sig för att återvända hit för att ta sin masterexamen
inom filmstudier på SU (rimmar på FU, höhö). Melanie har tidigare
hållit på med studentradio på sitt universitet i Nashville, Tennessee. Hon menar att den största skillnaden mellan att sända i USA
och i Sverige är att det är många fler som ringer in till stationen
i Nashville. Visserligen kommer de flesta samtalen från det fulla,
alternativt det galna, segmentet av populationen, men faktumet
kvarstår. I och för sig är det väl ingen hemlighet att svenskar inte är
världens mest pratglada folk. Vi förklarar för Melanie att det enda
sättet att få telefonen att ringa är att lotta ut iPods, men hon verkar
tveksam till att den sortens pengar finns i budgeten. Lägliga som vi
22
OSQLEDAREN NR 2 10/11
till olika nationaliteter, listan över medarbetarna överskrider även
campusgränser. En stor del av medlemmarna på THS Radio är, namnet till trots, inte KTH:are. Men vi är inte de som är de, precis som
Aftonbladet så gillar vi olika och det är inte bara för att radiogänget
har största musiksamlingen på campus.
Melanie tar emot en låtönskning i THS Radios studio
är så lyckas vi dock vara där när det ringer in någon till showen, en
brittisk lyssnare som önskar en låt av Arcade Fire.
THS Radio kan möjligtvis vara den kårföreningen med störst
internationell mångfald, och vi passar så klart på att fråga vårt
intervjuoffer om möjliga anledningar till detta. En förklaring ser
hon i stationschefen, amerikanskättade Eric Paglia, som enligt
Melanie har varit med i THS Radio sedan 1996. Hans egna förflutna
som utbytesstudent från Boston har satt sina spår i bland annat
programmet Rocket FM som numera sänds varje dag efter 12, där
alla DJ:s talar engelska. Det är inte svårt att förstå att detta kan
verka mindre avskräckande för utbytesstudenter än t.ex. att skriva
för Osqledaren, där majoriteten av artiklarna är skrivna på ett språk
de inte förstår. Men stationen är inte bara mångfaldig med hänsyn
WWW.OSQLEDAREN.SE
Vi som är grannar med radion kan ibland få intrycket att folk
kommer in, gör sitt program och går igen. Mycket interaktion mellan de olika programledarna verkar inte finnas. Men enligt Melanie
motsvarar detta inte verkligheten. Till exempel bjuder stationschefen ibland på spelningar, och stationen har till och med ett basketlag. Vilka de spelar mot är dock en annan femma, men vi förutsätter
att det är något i stil med Basket-VM mellan Sveriges mest anrika
radiostationer. En sak som alla som medverkar delar är dock en
kärlek till att göra radioprogram. Melanie själv tycker att det bästa
med att sända radio är att man får möjligheten att promota band,
att förhoppningsvis vara en av de radiostationer som börjar sända
ett visst bands musik först och på det sättet verka som en slags
katalysator för deras blomstrande karriär. När man uttrycker det så
får man nästan en tår i ögat när man tänker på alla kärleksbrev vi
fått från läsare som inspirerats av vår poesi och följt sina litterära
drömmar.
Nu kommer den mest kritiska delen av de alla, betygsdags.
Detta kräva noga övervägning, eftersom vi är medvetna om att betyget kommer att prägla THS Radios rykte i årtionden att komma.
So here it comes. Tanken att få stå och tala i radio och säga vad
man vill ut i etern blandat med faktumet att man får träffa coola
band och hänga i ett skönt kontor i Nymble leder oss fram till vårt
slutbetyg i dagens artikel. THS Radio erhåller på en globalt myntad
skala från A till AWESOME, ett lagomt starkt AWESO, med avdrag
för att de inte har en “On Air”-skylt utanför studion. Så för er som
använder denna artikelserie för att välja kårförening att gå med i
har ni nu fått två bra förslag, både Radionämnden och THS Radio är
kårföreningar med roliga praktiska jobb inom ljud och musik.
Du får absolut inte missa Melanie och Johns program “Let
them eat cake”, varje söndag klockan 14 på 95,3FM. Mer information finns på www.thsradio.se
Text: Johannes Koch och Alexander Biledt
[[email protected]] [[email protected]]
Foto: Alexander Biledt
P.S. Eftersom vi förutser att denna fråga kommer ställas ofta: nej, trots
att Melanie har pluggat i Nashville har hon inte träffat Miley Cyrus (vi
blev också förvånade). Dock så spelades en av hennes filmer in på Melanies universitet.
OSQLEDAREN NR 2 10/11
23
Hej Moa! Kan du berätta om vad Armada är för alla nya
studenter?
- Absolut! Armada är THS arbetsmarknadsdagar och har som syfte
att skapa förutsättningar för att studenter och företag ska träffas under
studietiden. Arbetet mynnar ut i en branschöverskridande mässa som
täcker alla programmen på KTH, och som nu går av stapeln för trettionde
gången. Förutom sjäva mässan har vi även ett gäng kringaktiviteter vars
syfte är att ge studenterna möjlighet att lära känna företagen på ett
djupare plan, för att sedan kunna återknyta till det på mässan.
Vad är nytt på mässan för i år?
- Av de 150 företagen som deltar på årets mässa kommer ungefär
30 att vara helt nya. Ett par event är också helt nya för i år, bland annat
korta företagspresentationer där företagen presenterar sig branschvis.
Förhoppningen är att man enklare ska få en inblick i företagens verksamhet och att det blir lättare för studenterna att inleda ett samtal efteråt.
Vad bör man tänka på innan man går på mässan?
- För att få ut så mycket som möjligt av mässan är det viktigt att
man förbereder sig genom att fundera på vad man vill ha ut av mässan
och att man läser på om företagen. Var är de verksamma? Vad har de
för eventuella examensjobb och projekt på gång? Till sin hjälp har man
bland annat den traditionella armadakatalogen där mängder av nyttig
information finns samlad, men man har även hemsidan (www.armada.
nu) och den relativt nya söktjänsten Armada 2.0 som gör det möjligt att
söka bland företag genom olika kriterier (branch, exjobb osv).
Hur har arbetet gått inför årets mässa?
- Det har gått bra! Armada har en ganska lång planeringsperiod, så
man har möjlighet att förbereda sig väldigt bra. Det är lite nya utmaningar i år eftersom det byggs om i Nymble, man har inte riktigt fått en
känsla för hur det kommer att bli som mässlokal när det väl är klart. Men
vi kommer även att få ställa ut i kårbokhandeln där det finns ganska stor
planyta, så på det stora hela blir det bättre i år än tidigare.
Vad har Armada för framtidsplaner?
- Jag tror att internetdelen kommer utvecklas en hel del framöver.
Förhoppningsvis kan Armada 2.0 växa sig större och kanske finnas med
under hela året. Det kommer aldrig att bli en jobbportal eftersom det inte
är syftet med Armada, men det finns rum för utveckling. Mässkonceptet
kommer nog vara sig ganska likt under de kommande åren. Vi måste
även bli bättre på att få studenternas och företagens förväntningar mer
samstämmiga. Många studenter tror att man kan gå på Armada och
plocka ett examensjobb medan företagens syfte mer är att vara där för
att marknadsföra sig och visa upp sig långsiktigt, knyta kontakter och
prata med studenter.
Hur gör man ifall man vill engagera sig i Armada?
- Då håller man utkik efter ansökningsperioden på till exempel hemsidan eller via affischer. Man kan engagera sig på olika nivåer, där värd
är det enklaste och motsvarar ungefär en veckas arbete. Annars kan man
vara gruppledare eller en del av projektgruppen. Idag är vi 19 personer
som arbetar i projektgruppen, som i sin tur är indelad i tre grupper:
logistik, marknadsföring samt näringsliv/event. Det är framförallt väldigt
roligt att vara med i Armada och man lär sig otroligt mycket. Man får mer
tillbaka ju mer man engagerar sig.
Vi tackar Moa för pratstunden och önskar lycka till inför årets
mässa!
Text och foto: Mikael Juntti [[email protected]]
Text: Ingrid Kjellström och Johanna Andersson, Bild: Johanna Andresson
Armada 2010
Den 16 november öppnar dörrarna till årets Armadamässa. Ungefär
150 företag kommer under två dagar finnas på plats i Nymble och
KTHB för att informera om sin verksamhet och knyta kontakter med
studenter. Osqledaren träffar projektledare Moa Mossberg för att ta
tempen inför årets mässa.
24
OSQLEDAREN NR 2 10/11
WWW.OSQLEDAREN.SE
OSQLEDAREN NR 2 10/11
25
Museum
SPEL
Spelrecension
Kinas Terrakottaarmé
Har du alltid velat åka till det gigantiska landet i öster? Har du
alltid velat besöka ett av Kinas stora under från svunnen tid? Nu
behöver du inte köpa en dyr flygbiljett för att få uppleva något
av det.
Det är inte den kinesiska muren som transporterats runt jordklotet,
om någon trodde det, men väl delar av den gigantiska terrakottaarmén som har väckt sensation världen över. Armén, som hittades
när några bönder grävde en brunn i mitten av 1970-talet, består
av ungefär 8000 gubbar av terrakotta. De utgör en ruskigt stor
krigsstyrka. I den ingår allt från högsta general till lägsta fotsoldat
men även hästar och vagnar, alla i någorlunda naturlig storlek . Att
armén kom till beror på en enda mans, kejsare Qins, önskan om
att hans krigshär skulle följa med honom i döden för att slåss för
honom även i livet efter detta.
Utställningen, som ordnas av Östasiatiska museet, finns att beskådas på Skeppsholmen i bergsrum som tidigare användes av försvarsmakten. Man får en timme på sig att gå genom utställningen,
i vilken det ingår tio handplockade soldater som kom åkandes från
Kina med privatflyg. Med sig har de även hundratals andra föremål
från Qin-dynastin men även från den efterföljande Han-dynastin.
Så om du är sugen på en timme fullproppad med kultur och historia
är ett besök på Skeppsholmen en bra idé.
Sedan Fotografiska slog upp portarna i maj tidigare i år har besökarna gladeligen kommit för att se på bilder av bland andra Annie
Leibovitz och Lennart Nilsson. I höst visas holländske Pieter ten
Hoopens utställning Stockholm och utställningen Fashion!
Pieter ten Hoopens skildring av Stockholm får mig som infödd
stockholmare att se staden jag bott i hela mitt liv med andra ögon.
Det är inte det Stockholm vi känner igen från vykorten i turistbutikerna på Drottninggatan, utan Stockholm präglat av ensamhet
i den urbana miljön. Jag känner igen mig i bilderna, särskilt den
tagen på tunnelbanan där personer med tomma blickar stirrar ut
i ingenstans med blicken lika kall som Stockholm kan vara för en
nyanländ till staden.
Nästa utställning på tur är Fashion! och det som slår mig när jag
står i ett halvdunkelt rum med upplysta fotografier på kvinnor från
1920-talet och framåt är hur de omedvetet speglar sin samtid på
bilderna genom stämningen, kläderna och situationerna de befinner sig i. Jag trollbinds av glamouren och den ouppnåeliga värld
modefotografierna i utställningen bjuder in till. Min vän däremot
trollbinds av att fotoutställningar är det enda stället där det är
socialt accepterat att stirra på bröst.
Med detta sagt kan jag, efter att ha lyft blicken från fotografierna
och studerat människorna som befann sig där en söndagseftermiddag, konstatera att Fotografiska verkar locka alla slags själar vilket
borde vara ett gott betyg förv ett museum som har haft djärvheten
att koncentrera sig på något så smalt som fotografi.
Terrakottaarmén går att se till och med den 16:e januari 2011.
Stockholm visas på Fotografiska till och med den 28:e novmeber, Fashion! visas till och med den 2:a januari 2011.
Text: Katja Rantala [[email protected]]
Text: Eva Olsson [[email protected]]
26
OSQLEDAREN NR 2 10/11
Seriens hjältinna, Samus Aran, är en prisjägare som får uppdrag från den
galaktiska federationen. I det förra spelet, kronologiskt sett, utplånade
hon rymdpiraterna och den sista Metroiden på planeten Zebes. När hon
sedan färdas genom galaxen i väntan på sitt nästa uppdrag upptäcker
hon ett nödanrop från en avlägen plats i galaxen.
Samus beger sig genast till de angivna koordinaterna där hon finner ett
övergivet rymdskepp med tvivelaktigt förflutet. Inuti skeppet hinner hon
ifatt den sjunde plutonen under ledningen av Adam Malkovich, hennes
tidigare officer från tiden då hon befann sig i militären. Samus blir temporärt en del av plutonen då det är hennes enda chans att få utforska
det hemlighetsfulla skeppet. Tillsammans undersöker de vad som hänt
ombord och skeppet visar sig tillhöra federationen, trots att det inte finns
med i de officiella rapporterna.
© nintendo
Fotografiska
Nintendos Metroid Other M utannonserades för
några år sedan och fansen världen över jublade,
men hur gick det egentligen? Osqledarens Johan
Fogelström har testat och finner en del brister.
Med många fiender och lite hp är förstapersonsläget inte att rekomendera, pröva
några uppladdade laserskott istället.
Other M är en aningen annorlunda gentemot tidigare spel i serien. Other
M fokuserar på att berätta en historia och leverera ett schysst actionspel mellan filmsekvenserna istället för att som föregångarna vara mer
utforskande. För att filmsekvenserna ska visas rätt känns spelet mer låst
än de tidigare delarna. Du känner till exempel aldrig samma frihet som i
Prime-spelen.
Vapenhanteringen sköts genom att Adam förbjuder Samus från att
använda alla uppgraderingar tills han säger annorlunda. Det blir dock irriterande när det sista vapnet låses upp och spelet bryter mönstret genom
att inte tala om det på det vanliga sättet. Du måste lista ut det själv inom
några sekunder, annars är det slut.
Spelet utspelar sig mestadels i tredjepersonsvy men genom att vrida på
kontrollen, så att du pekar mot skärmen, får du förstapersonsvy där du
kan avfyra missiler. Missilerna är effektivare än vanliga laserskott mot de
flesta fiender men tyvärr är det inte så bra gjort. Spelet saktar visserligen
ner i några sekunder medan du utför manövern, men den tar fortfarande
tid som du kanske inte har. Missiler blir något du använder vid behov
istället för att spamma skjutknappen.
© nintendo
Foto: Karl Zetterström
Foto: Pauline Benthede
Metroid Other M
Spelets första boss är en lila slemklump med ett öga. Sjunde plutonen assisterar
genom att frysas de olika lemmarna som sedan kan sprängas bort med några väl
riktade missiler.
På det stora hela är det ett bra actionspel med en trevlig story att förgylla
en helg med. Men som Metroid-spel håller det inte riktigt måttet. Gå
hellre tillbaka och spela Metroid Prime Triology och vänta tills Other M
börjar hamna på begangnathyllan.
Betyg då? Tja, grafiken är snyggt gjord men ljud och kontroll är bakslag i
min mening. Spelet är kort och inte särskilt svårt för det mesta. Extrauppdraget i slutet var nog det bästa i hela spelet, men det är inte tillräckligt
för att väga upp resten.Totalt sett får Metroid Other M 5/10 av mig för
ett gott försök som inte riktigt räckte hela vägen.
Text: Johan Fogelström [[email protected]]
WWW.OSQLEDAREN.SE
OSQLEDAREN NR 2 10/11
27
Litteratur
in English
Och allt är förvridet av Emma
Ångström
Om jag glömmer dig blir jag
någon annan av Ida Linde
Förlag: Alfabeta
Förlag: Norstedts
Jag roar mig ibland på ett litteraturforum vid namn
boktipset.se. Där delar vi med oss av nya fynd, skyltar hej vilt
med våra digitala bokhyllor och sätter betyg på det vi läser. Jag
är inte insatt i programmeringen, men på något sätt visas (med
betygsättning och lästa böcker som grund) andra medlemmar med liknande smak. Enligt denna jämförelse skulle en viss
Emma Ångströms tycke för litteraturen vara till 98 procent
som min egen. När jag nyfiket styr in på hennes hemsida visar
hon sig inte bara vara examinerad arkitekt, ha arbetat som
journalist, släppt en EP, utan dessutom givit ut en roman.
Prestationsångest javisst, men mest ett väldigt begär att få läsa
vad nu någon med denna eminenta smak kan ha åstadkommit.
Erik blir dumpad. En klassisk start. Det är fult gjort. De
flesta anser sig nog någon gång ha utsatts för svidande manövrar och osnygga drag. Kanske inte av samma kaliber som
de här, men visst känns det igen. Inledningsvis växer sympatierna. Det morbida i svartsjukan är förståeligt. Mina (den fd
flickvännen) är bäst i världen på pilkastning. Vassa små pilar i
Eriks (och min) bröstkorg. Frustrationen tilltar. Som att försöka
omsluta en plan yta. En kall vägg av sten. Men givetvis är intrigen inte fullt så enkelriktad. Snart är jag förlorad i en nervkittlande känsla av att inte veta var man har någon av personerna.
Stämningen blir allt mer kvävande. Antydningar, självbild – allt
är verkligen förvridet.
Ångströms språk är varken utmanande eller omvälvande,
men bär stadigt och effektivt upp sin berättelse. Några liknelser
här och var, annars rakt på sak. En ton som förstärker ensamheten på Odenplan, kylan i Tessinparken. Det skulle vara lätt
att förkasta boken som ännu en rå skildring av vår förmåga
att plåga dem vi älskar. Ännu en berättelse om den ambivalenta ”snart 30-årsåldern” – leka vuxen men söka skydd mot
verkligheten. Ännu en sådan, fast ändå inte. Den här har satt
sig djupare än många andra.
Nog kan ens minne anses både bygga upp ens person,
forma ens förflutna och ge förutsättningar för det som komma
skall. Och i så fall bär glömskan på stor makt att förändra. När
vi glömmer försvinner både en bit av vårt förflutna, vår framtid
och inte minst av det rykande heta nuet.
För debuten Maskinflickans testamente fick Linde 2006
års litteraturpris av Nöjesguiden. Jag minns att jag planerade
att läsa den då, men planen föll i glömska. I år gör hon sig
åter hörd och tack vare det nya kulturhusbibliotekets (Sergel)
effektiva frontning och bokens bedårande omslag (målningen
Sonja av Christian Schad) blev jag påmind. Om jag glömmer
dig… utgörs av två korta berättelser. Den första om en häst
vars ryttare blir avslängd. Trots rutin och erfarenhet vägrar
hon framför hindret. Oförståelsen är stor. Vad gick fel? Små
manövrar, obetydliga rörelser med oanade konsekvenser för
relation, självbild och framtid.
Den andra handlar om en morfar och ett barnbarn. Ett
tyst men okomplicerat förhållande. Lekfullt, mycket värme. En
lite vuxnare och inte fullt så lakonisk version av Tove Janssons
Sommarboken. Med sidorna blir barnbarnet äldre och morfar
likaså. Nya villkor, så stora minnen, vad finns då kvar?
Texterna svävar och dess diktlika stycken är stundtals svåra
att sätta i ett större sammanhang. Prosalyrik lär det kallas av
dem som kan sina litteraturtermer. Ha inte ont om tid. Kortheten lockar till snabbläsning, men då riskerar mycket gå förlorat.
Bokens handling som helhet kommer jag säkert att glömma,
men jag bär med mig fragment av dess färger, välfraserade
iakttagelser, av någon annans minnen att fläta samman med
mina egna. Det är ingen bok för dig som förväntar dig raka
svar och skarpa konturer, så läs med öppna sinnen. Smaka på
raderna, gärna mer än en gång. Ambivalensen inför vad jag
egentligen ska tänka ställs mot en kreativ frihet. Tolka som du
vill och förhoppningsvis ser du både det sköra och sköna. Ta
en tjuvtitt in i Sonjas ögon. Det känns som om hon aldrig skulle
glömma.
Av: Christian Rydberg-Åkesson [[email protected]]
28
OSQLEDAREN NR 2 10/11
WWW.OSQLEDAREN.SE
Photo: Mekikis Prodromos-Vasileios
Column by Syed Ghazanfar Salari [[email protected]]
The clouds started to get thinner and the
height began to drop. Anxiety ever increasing,
excitement reaching new heights, thrill in full
swing and the anticipation knew no bounds.
How it will be? Will it be the same as I have heard? Will I adjust
to the new environment? And most importantly, how will an international Pakistani student like me be welcomed? These were my
feelings and thoughts when the pilot of the Boeing 777 announced
that we would land at Arlanda Airport, Stockholm in about ten
minutes.
Frankly speaking, a few years back I knew Sweden just because
of its calm people, Vikings, Alfred Nobel and Henrik Larsson. Then
the wheel of the life turned, I graduated, applied for masters and got
admitted to KTH. Coming to KTH was a very crucial decision in my
life and one thing that really helped me make this big decision was
the reputation of Sweden as a great place to study and enjoy. This is
precisely what I have found after arriving here.
Frankly speaking, a few years
back I knew Sweden just
because of its calm people,
Vikings, Alfred Nobel and
Henrik Larsson.
When you arrive at a new place, every second you spent in the
new environment teaches you about the ways, attitudes and styles
of the people. This was exactly the case with me. The first thing I
witnessed, which I had also heard a lot about the Swedes, was their
reserved, calm and moderate attitude. I had never seen so quiet and
calm people ever in my life. I really was not used to sitting in the
metro and not talk about the last night match or any gossip or even
weather with the fellow passenger. The next important thing was
the discipline. In my country like many others, making queues or
using a zebra crossing is not so very common. But the people here
always do and they are exemplary for many nations of the world.
When thinking of some other similarities and differences
between Pakistan and Sweden then the first is the architecture and
the buildings. All the structures here tell the story of the extreme
cold they withstand every year. Back home generally 5 - 6°C is the
outmost we get in winter. That’s why houses and buildings are more
open, wide and airy.
The cooking style and food is very different in both countries.
We cook the food to its limit and then add as many spices as we
can which I guess is not the case here. Food here is also good and
healthy, but the taste buds which I have developed over the past 22
years really push me the other way round.
As far as sports are concerned, the biggest difference between
the both countries is cricket. In Pakistan cricket is like the mother
of all sports. Everything comes to a standstill whenever there is a
match of the national team. But games like hockey, football and
swimming which are very famous here also have a big fan crowd
following back in Pakistan.
The beauty of life lies in the diversity and the uniqueness of its
beings. Every nation is different and special, and that is the very
thing that makes this world so great. I found Sweden and Swedes to
be very hospitable, helpful and kind. The facilities and ease which
international students get here are exceptional. I am looking forward to my next two exciting years here in Stockholm and hopefully
the beautiful memories and experiences of this great place will
remain with me throughout my life.
* Resultaten presenteras i vår på studera.nu och www.hsv.se.
Big steps, great
rewards
Oavsett konstart och genre kan utbudet av nya ambitiösa kreatörer verka
oöverskådligt. En del av tillskottet är säkert ointressant, en del mediokert, men också
de som verkligen har något att komma med kan ha svårt att nå ut utan ett etablerat
namn. Samtidigt riskerar den mest angelägna och uppdaterade konsumenten att gå
miste om guldkornen. En ömsesidig frustration. Det finns inte mycket att göra, mer än
att fortsätta vara lyhörd. Allt jag kan göra är att dela med mig av två unga svenska
författare som jag tror att vi kommer få höra mer utav.
325 000 blivande studenter
behöver veta hur nöjd du är
med din utbildning.
Du som har fått årets studentenkät*:
Glöm inte att svara.
OSQLEDAREN NR 2 10/11
29
ordförandekolumnen
Var sak har sin tid
Krönika av Matilda Kaba-Liljeberg
När jag ska intensivplugga
bunkrar jag upp med massa fräscha
papper och pennor, bärbar dator och
alla böcker som kan behövas och
lite extra, kakor och te och kaffe och
juice. Jag ställer mig för att se på
bordet där allt är dukat. Jag är nöjd
och stressad. Det är dags. Laddad och
redo som en nysmörjd revolver. Nu
sätter jag igång. Jag börjar städa.
Aldrig blir huset så rent som när
jag har för lite tid att plugga till ett stort prov. Fönstren glittrar i solen, vidöppna svänger de fram och tillbaka för att vädra lägenheten,
oavsett om det råder midvinterkyla eller spöregn där ute. Blir bara
fräschare. Ljudet av trafik från gatan nedanför fyller hemmet på ett
mycket hemtrevligt vis. Det låter som städdags.
» Aldrig blir huset så rent
som när jag har för lite tid att
plugga till ett stort prov «
Allt tvättas maniskt. Snällare medel överges snart mot klor
och preparat ur en lysande orange flaska med arabisk text och stora
varningsrutor. I köket står alla kastruller på bordet så att skåpen
kan tvättas ordentligt från grunden, vardagsmattan hänger över
balkongräcket och telefonen ringer under en stor klädhög som ska
sorteras efter användningsområde och färg. Äh, hinner inte svara
ändå. Har ju massor att plugga! Fan händerna brinner. Tar mig en
snabbdusch och fy fan vad taket ser ut där. Hur ska man nå upp?
Hämtar en stege och försöker tvätta i taket med skrubbsvamp på en
galge. Det här verkar dumt tänker jag och böjer mig bakåt i brygga
från stegen på det blöta golvet, men måste ju få bort smutset i
hörnet. Det tar för lång tid! Sprejar hetsigt klor rakt upp i taket,
hostar och försvinner in i köket medan det »marinerar« och kommer tillbaka in för en snabb avduschning i taket med duschslangen.
Ooops, verkar ha fastnat vatten inunder taklampan. Bäst att stänga
av den. AJ jävlar vilken stöt! Försöker gräva fram telefonen under
kläderna och ringa någon som kan tycka riktigt synd om mig. Varför
ligger damsugaren på sängen? Just det ja skulle tvätta golvet först.
Det ska väl inte tas i den ordningen ändå? Hittar inte telefonen,
men det var skönt att vila ögonen ett litet tag.
J
ojomen, det är ofta högt tempo i ledningsgruppsrummet
bakom glasdörren i Nymble. På med hörlurarna, skygglapparna och försök att inte lyssna på kollegorna som verkar ha så
fantastiskt roligt där borta åt ett gammalt dokument i en pärm från
70-talet (det finns underbara papper härinne om man bara letar
lite!). Fokus! Kallelsen måste ut, mailet måste iväg, föreningsdejten
ska bokas, samtalet ska ringas, pressreleasen från utbildningsdepartementet ska läsas, mailerbjudandet om billigare medicin ska
deletas och telefonen ska besvaras på ett korrekt och artigt… är det
där brandlarmet igen?
Samtidigt är det svårt att svara på frågan: »vad gör du egentligen?«. Frukosten i Nymble glider över i Outlook, och när jag tittar
upp från mailen är klockan alltid typ halv tolv och det är dags för
lunch. Annars är det möten eller samtal. Det är ett fantastiskt
jobb egentligen: allt jag gör handlar om kontakt; antingen direkt
med folk, eller att vara närvarande och tillgänglig för experterna i
ledningsgruppen jag arbetar med, eller möten med KTH och annat
viktigt folk, eller så handlar det om att se till att rätt personer får
träffa varandra, eller att styra upp n stycken nya möten och 3n nya
möteshandlingar och protokoll.
Det här är grejen: THS är en organisation av och för studenter.
Allt vi gör handlar till syvende og sidst om möten och andra människor. Gilla läget: om inte alla dina polare är på Nymble spelar det
ingen roll om vi så bokat U2, för du kommer inte gå hit själv, eller
hur? Och om alla dina polare och den snygga snubben från S-tvåan
köar utanför Nymble kommer du också hit, även om attraktionen
för kvällen är en gök från ett konstnärskollektiv som tolkar bulgariska folksagor med en synt och en virveltrumma1.
De tyngsta mötena handlar naturligtvis om utbildningens
framtid, och möten med KTH är alltid något extra. Det är så stora
saker, så enorma pengar och så otroligt mycket folk som berörs av
varje ändring. Det kanske inte är uppenbart, men KTH är inte din
gamla gymnasieskola. KTH är en myndighet, får sina direktiv och
order direkt från regeringen och är lika komplex och trasslig som en
mindre stad. Hela klabbet styrs på många olika nivåer: från universitetsstyrelsen där politiker, VD:ar, forskare och myndighetschefer
(och er ödmjuke kårordf.) styr och bevakar skolans verksamhet och
framtid, ner via skolstyrelserna och ut på kursnivå, där de möts upp
av sektionernas hjältar: kursnämnderna, SNO:arna och PAS:arna.
I fakultetsnämnden, som är utbildningens och forskningens
topp, stöts och blöts allt från utbildningspolitiska beslut (vad tycker
Gus Van
Sant. Vision
ary Award
2010
Och så vaknar jag någon timme senare, huttrandes i det övervädrade rummet.
Orka dammsuga.
Hur har dagen varit?
Jag har faktiskt köpt skivan, den var bra! Bandet heter Svarrogh, skivan heter Yer
Su för den som är intresserad.
1
30
OSQLEDAREN NR 2 10/11
Vi älskar
film.
WWW.OSQLEDAREN.SE
vi egentligen om förslaget om en tredje termin?) till sammanslagning av program (kalla kårar eller gåshud?) till de nya tentamensreglerna som kom i ett kuvert idag. Jag får blåmärken på hjärnan bara
jag läser över axeln på de två som jobbar med utbildningsinflytande
i ledningsgruppen, när jag försöker förstå de texter och processer
som de manövrerar igenom.
»Men det där är ju faktiskt en bra och tydlig bild!«
Att jobba på kåren är oväntat rock’n’roll. Nästan allt är roligt,
nästan allt är viktigt, och nästan allt susar förbi i högt tempo. Svaret på frågan om vad vi gör är fortfarande att träffa folk: studenter,
politiker, lärare, chefer på KTH och hjälpa alla på alla nivåer att dra
åt samma håll: en bättre utbildning, en roligare studietid, ett större
kontaktnät och att ha utbildat en bättre ingenjör eller arkitekt efter
diplomeringen.
Det är förstås en lurig balansgång: det här med arbetsro är
inget man är bortskämd med. Disturb-o-metern pekar på tio
personbesök, åtta mail, sex missade telefonsamtal och tre nyfödda,
gula, att göra-post-its på den timme den här texten tog att skriva.
Ivan milles
Ordförande THS
OSQLEDAREN NR 2 10/11
31
Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm