Identifierade gränshinder mellan Sverige och Norge

GRÄNSHINDER FÖR NÄRINGSLIVET
Identifierade gränshinder mellan Sverige och Norge
Författare: Stina Gottlieb, Fyrbodals kommunalförbund
Framtagare av undersökning: Annika Daisley, Fyrbodals kommunalförbund • Yvonne Samuelsson, Fyrbodals kommunalförbund
Anna Ellmarker Fyrbodals kommunalförbund
Undersökningar genomfördes av: Projekt Gränshinder för näringslivet tillsammans med Företagarna
i Västra Götaland och Värmland samt med Bedriftsforbundet
Layout: Profil reklambyrå och MID Reklambyrå
Print: Arkitektkopia
Maj 2014
2
Innehåll
GRÄNSHINDER FÖR NÄRINGSLIVET – mellan Sverige och Norge……………………………………………… 4
Sammanfattning…………………………………………………………………………………………………… 4
Syfte med undersökningen……………………………………………………………………………………… 4
Om projektet ”Gränshinder för näringslivet”…………………………………………………………………… 5
Varandras viktigaste marknader……………………………………………………………………………………… 6
Sveriges utrikeshandel…………………………………………………………………………………………… 6
Norges utrikeshandel…………………………………………………………………………………………… 6
Näringslivsstrukturen samt utländskt ägande av företag…………………………………………………………… 8
Näringslivsstrukturen i Västra Götaland, Värmland och Norge………………………………………………… 8
Utländskt ägande av företag i våra respektive länder………………………………………………………………… 8
Norska företag i Västra Götaland………………………………………………………………………………… 9
Norska företag i Värmland……………………………………………………………………………………… 9
Svenska etableringar i Norge……………………………………………………………………………………… 9
Gränshinder för näringslivet mellan Sverige och Norge – fokus Västra Götaland………………………………… 10
Företag som inte handlar med utlandet……………………………………………………………………… 11
Företag som handlar med utlandet…………………………………………………………………………… 12
Rådgivningstjänst för näringslivet…………………………………………………………………………… 13
Företagens tankar om ett förbättrat handelsutbyte……………………………………………………… 14
Gränshinder för näringslivet mellan Sverige och Norge – fokus Värmland och Västra Götaland………………… 15
Företag som inte handlar med utlandet……………………………………………………………………… 17
Företag som handlar med utlandet…………………………………………………………………………… 17
Rådgivningstjänst för näringslivet…………………………………………………………………………… 20
Företagens tankar om ett förbättrat handelsutbyte……………………………………………………… 21
Gränshinder för näringslivet mellan Sverige och Norge – fokus Norge…………………………………………… 22
Goda grannar som tjänar på varandra………………………………………………………………………… 22
Geografiskt koncentrerade handelsflöden………………………………………………………………… 23
Gränshinder för näringslivets undersökning i Norge………………………………………………………… 23
Företag som inte handlar med utlandet……………………………………………………………………… 24
Företag som handlar med utlandet…………………………………………………………………………… 25
Rådgivningstjänst för näringslivet…………………………………………………………………………… 27
Företagens tankar om ett förbättrat handelsutbyte……………………………………………………… 28
Slutsats…………………………………………………………………………………………………………… 29
3
GRÄNSHINDER FÖR NÄRINGSLIVET
– mellan Sverige och Norge
Sammanfattning
Projektet ”Gränshinder för näringslivet”, som drivs av Fyrbodals k­ommunalförbund/Gränskommittén
Østfold-Bohuslän-Dalslands och Østfold fylkeskommune, har tillsammans med Företagarna i Västra
­
­Götaland och Värmland och Bedriftforbundet gjort en kartläggning om gränshinder kopplat till näringslivet
mellan Sverige och Norge.
Handeln mellan Sverige och Norge är ur ett globalt perspektiv välfungerande och smidig, världens ­effektivaste
tullsamarbete återfinns här. Men det betyder inte att all gränshandel fungerar hindersfritt. Det finns idag
många existerande gränshinder och det interaktiva gränsarbetet gör att samtidigt som många gränshinder
löses så uppkommer det samtidigt nya hinder mellan Sverige och Norge, som gör det svårare att a­ rbeta,
­studera eller driva verksamhet över landgränserna. Då Norge, tillsammans med Tyskland, är ­Sveriges
­viktigaste handelspartner är det viktigt att ta gräns- och handelshindren på allvar då ”små” eller relativt
­”enkla” hinder kan få stora konsekvenser i handelsstatistiken.
Gränshinder delas huvudsakligen in i två grupper, dels hinder som beror på att nationella regelverk inte
­fungerar optimalt tillsammans (formella gränshinder), dels hinder som beror på bristande eller svårtill­
gänglig information (upplevda gränshinder). Sedan finns det även hinder som beror på administrativa svårig­
heter som kan uppstå när regelverken stämmer överens, men tolkas olika mellan länderna. Ofta förstärker
­formella och upplevda gränshinder varandra vilket ger en uppförstorad bild av att handel med utlandet är
svårt och problemfyllt.
En stor del av företagen i Sverige och Norge upplever att det är krångligt och svårt att göra affärer med
grannlandet. De största hinder som företag upplever är tull & moms, olikheter i regelverk och s­ tandarder
samt informationsbrist. Idag finns mycket information att hämta bl.a. från internet men i­nformationen är
utspridd och det kan vara svårt att få en samlad överblick av hela bilden. ”Gränshinder för näringslivet”
kartläggning visar att det finns behov av kvalitativa informationstjänster. Företagen efterfrågar en tydlig
­informationskanal för att erhålla korrekt information och effektiv rådgivning.
Syfte med undersökningen
Projektet ”Gränshinder för näringslivet” genomförde undersökningen tillsammans med Företagarna i
­Värmland och Västra Götaland samt norska Bedriftsforbundet. Enkäterna gick ut till totalt 11 000 f­öretag
som representerade fler än tio branscher och hade verksamheter i Västra Götaland, Värmland eller ­Norge.
Syftet med undersökningen är att kartlägga näringslivets erfarenheter, åsikter och attityder om handel ­mellan
Sverige och Norge. Tyngden i undersökningen ligger på vilka gränshinder näringslivet har kommit i kontakt
med och hur de gränshindren i ett vidare steg bäst kan hanteras, dvs. finns det ett identifierat stödbehov för
gränshinderfrågor kopplat till näringslivets handel mellan Sverige och Norge?
Enkätfrågorna är framtagna av Gränskommittén Østfold/Bohuslän-Dalsland projekt ”Gränshinder för
­näringslivet”. Företagarna och Bedriftforbundet har tillgängliggjort deras medlemslistor och undersökningsprogram. Undersökningen är gjord i tre delar: Västra Götaland utfördes under sommaren 2012 i samarbete
med Företagarna Västra Götaland, Värmland under våren 2013 i samarbete med Företagarna Värmland och
Norge under våren 2013 i samarbete med Bedriftforbundet. Företagsstrukturen skiljer sig mellan de tre
delområdenas upptagningsområden.
4
I undersökningen får företagen svara på frågor i flera kategorier: företagets utlandshandel, uppfattning om
gränshinder för dem och deras kunder/leverantörer, företagets faktiska gränshinder, inom vilka områden
upplevs flest gränshinder och till sist behov av informationstjänst/stöd.
Om projektet ”Gränshinder för näringslivet”
Sverige och Norge har utbyte av både varor, tjänster och av arbetskraft som antingen tillfälligt flyttar till
grannlandet eller pendlar över gränsen för att arbeta. Gränshinder för näringslivets syfte är att erbjuda
­näringslivet hjälp inom området ”gränshinder”. Kartläggningen ska bidra till att skapa förutsättningar för ökad
tillväxt, stärkt konkurrenskraft och bättra lönsamhet hos företagen. Arbetat ska ligga till grund för vidare­
utveckling av elimineringsarbetet av gränshinder för näringslivet.
Projektets mål är att identifiera, sammanställa och presentera en samlad bild av gränshinder som existerar
för svenska och norska företag. Projektet ska även undersöka hur näringslivet kan få en starkare position
inom gränshinderarbetet mellan Sverige och Norge, samt inom Norden.
Projektet drivs av Fyrbodals kommunalförbund / Gränskommittén Østfold-Bohuslän-Dalslands och ­Østfold
fylkeskommune under åren 2011-2014 inom Interreg IV A Sverige-Norgeprogrammet.
5
Varandras viktigaste marknader
Sverige och Norge är varandras viktigaste marknader. Detta gör att även ”små” gränshinder kan få s­ tora
ekonomiska konsekvenser. Tabellerna nedan visar den nationella import- och exportstatistiken för 20132003 med de största avsändar- och mottagarländerna.
Sveriges utrikeshandel
Den svenska statistiken visar att Norge, tillsammans med Tyskland och viss mån Danmark, de senaste åren
har varit Sveriges viktigaste marknad. Norge är det land Sverige exporterar mest till. När det ­kommer
till import ligger Norge på en stadig andra plats efter Tyskland. Av de fem största import­marknaderna
2012-2003 är Norge det enda som inte tillhör EU och EU:s tullunion.
Sveriges import- och exportstatistik 2012-20031
Sveriges största varuexportmarknader 2012-2003
2012201120102009200820072006200520042003
Norge
1211223333
Tyskland
2122111222
USA
4446532111
Storbritannien
3333454444
Danmark
5554345555
Sveriges största varuimportmarknader 2012-2003
2012 2011 20102009200820072006200520042003
Tyskland
1111111111
Norge
2222333334
Danmark
3333222222
Nederländerna
4444555555
Storbritannien
5555444443
Norges utrikeshandel
Den norska offentliga statistiken är uppdelad i två kategorier. Vid export talar man om ”total export” och
”fastlandsexport” (ibland kallad traditionell export). Fastlandsexport är export utan skepp, oljeplattformar,
råolja, kondensat och naturgas. På samma vis räknar Norge ”totalimport” och ”import utan skepp och oljeplattformar”. Uppdelningen av statistiken ger en intressant bild av vad som sker när Norges stora offshoremarknads lyfts ut. 2012 så bestod 24 % av Norges BNP av olja och gasverksamhet.2 Statistiken visar att när
man kollar på fastlandsexport och import förutom skepp och oljeplattformar så är Sverige Norges största
marknad både för import och export, och är så i hela tidsintervallet 2013-2003. Ser man till Norges totala
export och import så är Sverige fortfarande den totalt största importmarknaden, men mellan 4-6 plats för
totalexporten.
1 Statistiska centralbyrån: Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2012, i löpande priser (2013)
Statistiska centralbyrån: Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2011, i löpande priser 2011, 2009, 2007, 2005 och 2003
2 Statistisk årbok 2013, sida 253
6
Norges import- och exportstatistik 2012-20033
Norges största varuexportmarknader, fastlandsexport 2012-2003
2012201120102009200820072006200520042003
Sverige
1111111111
Nederländerna
2454325555
USA
3323434444
Storbritannien
4545542233
Tyskland
5232253322
Norges största varuimportmarknader, import utom skepp och oljeplattformar 2012-2003
2012201120102009200820072006200520042003
Sverige
1111111111
Tyskland
2222222222
Kina
333345555-
Danmark
4444343333
Storbritannien
5556534444
Norges största varuexportmarknader, totalexport 2012-2003
2012201120102009200820072006200520042003
Storbritannien
111111111-
Nederländerna
222333333-
Tyskland
333222222-
Sverige
454555666-
Frankrike
545444444-
Norges största varuimportmarknader, totalimport 2012-2003
2012201120102009200820072006200520042003
Sverige
111111111-
Tyskland
222222222-
Kina
333345555-
Danmark
444434333-
Storbritannien
555653444-
3 Statistisk årbok 2013, 2012, 2011, 2010, 2009, 2008, 2007, 2006, 2005 och 2004
7
Näringslivsstrukturen samt utländskt
ägande av företag
Näringslivsstrukturen i Västra Götaland, Värmland och Norge
Näringslivsstrukturerna i Västra Götaland och Värmland samt i Norge skiljer sig åt samtidigt som de i­
mycket påminner om varandra. I Norge finns cirka 527 000 arbetsställen; 99,4% av företagen har färre än
100 anställda och över 60% av företagen har inga anställda4. De små och medelstora företagen står för en
stor del av värdeskapandet i norsk ekonomi. Det är dock i den procentuellt lilla gruppen med storföretag,
många koncentrerade till Osloregionen, som de största forsknings- och innovationsinvesteringarna sker.
Näringslivsstrukturerna i Västra Götaland och Värmland överensstämmer ganska väl med strukturen i ­övriga
Sverige men det finns några karaktäristiska drag. Även om näringsgrenarna inom tjänstesektorn s­ ysselsätter
flest människor i Västra Götaland och Värmland, är tillverkningsindustrin mycket viktig och något större
i länen än genomsnittet i riket. Den utmärkande skillnaden branschmässigt mellan Västra Götaland och
­Värmland är att de areella näringarna i snitt sysselsätter fler i Värmland.5 6
Det finns cirka 190 000 arbetsställen i Västra Götaland, närmare 70 procent av alla arbetsställen utgörs
av företag utan anställda.7 I Värmland finns över 37 000 arbetsställen, varav 73% utgörs av företag utan
­anställda.8
Utländskt ägande av företag i våra respektive länder
Norge är det land som äger flest utländska företag i Sverige. 2012 fanns 2 241 norskt ägda i Sverige vilket är
mer än en fördubbling på 11 år då det bara fanns 1 019 norskägda företag i Sverige 2001. 2012 fanns det i
­Sverige totalt 14 069 utlandsägda företag och Norge toppar som sagt den listan med dryga 16% av ägandet.
På andra plats kommer Danmark (1 340 företag) och på tredje plats USA (1323).9 Även om Norge toppar
listan av utlandskontrollerade företag i Sverige så ligger de först på fjärde plats när det kommer till antal
anställda i utländska företag i Sverige 2012. Först på den listan ligger USA med 71 904 anställda, följt av
Tyskland och Finland med 71 758 respektive 61 341 anställda. Sedan kommer Norge med 56 686 anställda.10
Merparten av de anställda i norskkontrollerade bolag arbetar inom tjänstesektorn (68%) följt av tillverkningsindustrin (23%) och övriga branscher (9%).
4 Små bedrifter – store verdier, sidan 8 (2012)
5 http://www.regionfakta.com/Varmlands-lan/Naringsliv/Branschstruktur/ [2014-05-07]
6 http://www.regionfakta.com/Vastra-Gotalands-lan/Naringsliv/Branschstruktur/ [2014-05-07]
7 http://www.regionfakta.com/Vastra-Gotalands-lan/Naringsliv/Arbetsstallen-efter-antal-anstallda/ [2014-05-07]
8 http://www.regionfakta.com/Varmlands-lan/Naringsliv/Arbetsstallen-efter-antal-anstallda/ [2014-05-07]
9 Norska Företag i Sverige och Västra Götaland, Västra Götalandsregionen (2012)
10 Utländska företag 2012, Tillväxtanalys (2013)
8
Norska företag i Västra Götaland
2011 fanns 885 stycken norskägda företag i Västra Götaland vilka tillsammans hade 11 100 personer anställda. Detta är en markant ökning med 87 respektive 46 % under perioden 2001-2011. Merparten av de
norskkontrollerade företagen i Västra Götaland är lokaliserade i och omkring Göteborg, följt av Bohuslän.
Ser man till kommunstorlek i proportion till antal utländska företag och arbetsplatser är det Strömstads
kommun som särskilt utmärker sig då nästan en av tio där är anställd av ett norskkontrollerat företag.11
Norska företag i Värmland
2011 var Värmland det län i Sverige med högst andel anställda i norskkontrollerade företag i Sverige.
Svenska etableringar i Norge
Hela 749 svenska koncerner hade norska etableringar 2011, vilket utgör 31 % av svenska koncerners utlands­
etablerade dotterbolag. Tjänstesektorn dominerade även här.12 Norsk statistik kompletterar bilden med
att det 2011 fanns 1 752 svenskkontrollerade företag i Norge, dessa sysselsatte då över 64 000 personer.
Sverige är det land med flest utlandskontrollerade företag i Norge, följt av Danmark och Storbritannien.13
11 Norska Företag i Sverige och Västra Götaland, Västra Götalandsregionen (2012)
12 Svenska koncerner med dotterbolag i utlandet 2011, Tillväxtanalys
13 http://www.ssb.no/virksomheter-foretak-og-regnskap/statistikker/utfono [2014-05-08]
9
Gränshinder för näringslivet mellan Sverige
och Norge – fokus Västra Götaland
Sommaren 2012 skickades det ut 7 727 enkäter till medlemmarna i Företagarna Västra Götaland, 718 s­ venska
företag svarade, svarandelen blir 9,3 %. Huvuddelen av de svarande var SME-företag med 1-9 anställda,
­följda av enmansföretag. De svarande företagen var jämt fördelade mellan Västra Götalands olika urbana
och rurala segment: storstad, småstad och landsbygd. Även köns- och ålders fördelning av de svarande
­företagen är representativ för SME-företag i Västra Götaland.
Bor du i...
AndelKön
Andel
Storstad
29 %
Man
76 %
Mindre stad
39 %
Kvinna
24 %
Landsbygd/glesbygd
32 %
Hur många anställda har ditt företag?
AndelÅlder
Andel
0 anställda
17 %
Upp till 39 år
12 %
1-9 anställda
60 %
40-49 år
28 %
10-25 anställda
14 %
50-59 år
33 %
26-49 anställda
4,5 %
60 år eller äldre
27 %
Fler än 49 anställda
4,5 %
De svarade företagen representerar fler än 10 branscher och de flesta inkomna svar kom från branscherna:
Bransch
Andel
Tillverknings- och utvinningsindustri
16,0 %
Handel
13,6 %
Byggindustri
11,6 %
Företagstjänster
9,6 %
Informations- och kommunikationsföretag
7,4 %
Energi och miljö
3,6 %
Transportföretag
3,5 %
Vård och omsorg
1,8 %
Jordbruk, skogsbruk och fiske
1,5 %
Personliga och kulturella tjänster m.m.
1,5 %
Fastighetsbolag
1,3 %
Kreditinstitut och försäkringsbolag
0,6 %
Annat
22,4 %
På frågan har ditt företag utländska kunder och leverantörer, svarade 66 % av företagen från Västra Götaland
att de bedriver utlandshandel. Merparten bedriver en, globalt sätt, nära utrikeshandel med Norden och
Övriga EU. På tredje plats kommer handeln med Asien ovanför handeln med Nordamerika som ligger på
fjärdeplats.
10
Figur 1: Ni som har utländska aff ärer - Med vilka världsdelar driver du aff ärer med?
100 %
Import
87 %
90 %
80 %
Export
76 %
70 %
60 %
56 %
54 %
50 %
40 %
30 %
25 %
20 %
13 %
13 %
11 %
10 %
6%
6%
Norden
Övriga EU
Nordamerika
2%
2%
1%
0
Sydamerika
Afrika
6%
Australien
Asien
Företag som inte handlar med utlandet
För företag som inte har utländska kunder eller leverantörer uppger företagen att utlandshandel är krångligt
(7 %) och de saknar information (7 %) men de flesta uppger att utlandshandel inte är aktuellt just nu (72 %).
Figur 2: Ni som inte har utländska kunder eller leverantörer – Varför inte?
80 %
72 %
70 %
60 %
50 %
40 %
30 %
20 %
16 %
10 %
7%
7%
Saknar
information
Krångligt
0
Inte aktuellt
Annat
Företag som inte har utländska kunder eller leverantörer, men som hade kunnat tänka sig utländska aff ärer,
uppger bland annat följande orsaker till varför de inte gör utlandsaff ärer:
– saknar nätverk och kontakter
– saknar resurser
– har inte fått förfrågan från utländsk kund/leverantör
– vet inte hur man marknadsför, saknar information- och rådgivning
11
Företag som handlar med utlandet
66% av de företag i Västra Götaland som svarade på enkäten angav att de gjorde aff ärer med utlandet. Av dem
så gör 69% aff ärer med Norge: 53% sysslar med export, 5% import och 11% gör både import och export.
Figur 3: Ni som har utländska aff ärer – Gör ditt företag aff ärer med Norge?
69%
60 %
53 %
50 %
40 %
31 %
30 %
20 %
11 %
10 %
5%
0
Ja, importerar
Ja, exporterar
Nej
Ja, både
importerar och
exporterar
Av de företag som gör utlandsaff ärer och som har en bestämd uppfattning om hur lätt eller komplicerat det
är att göra aff ärer med utlandet så svarade 33% att de tycker det är mycket komplicerat eller komplicerat
att göra aff ärer med Norge, 43% av företagen tycker att det är mycket lätt eller lätt. 24% väger mellan att det
både kan vara lätt och krångligt. Det som figur 4 visar är att det generellt ses som enklare att göra aff ärer
med Danmark och Finland framför Norge och Island. Detta stärker bilden av att handel inom EU:s gränser
och tullunion är enklare att bedriva än handel utanför EU.
Figur 4: Ni som har utländska aff ärer – Hur lätt uppfattar du att det är att göra aff ärer med de olika
nordiska länderna? (Exklusive ”Vet ej”: D.v.s. de respondenter som har kunnat ta ställning till frågan)
60 %
1 = Mycket komplicerat
2
50 %
3
4
43 %
41 %
5 = Mycket lätt
40 %
32%
30 %
28%
27 %
24 % 24%
20 %
17 %
15 %
18%
22% 22%
19 %
17 %
15%
13%
10 %
10 %
5%
5%
3%
0
Danmark
Norge
Finland
Island
De tre största gränshinder som företag upplever är tull & moms, regelverk/standarder och informationsbrist.
Detta korrelerar väl med Kommerskollegiums rapport ”Sveriges handel med Norge – grannhandel med
förhinder?” (2013) som även den slår fast att tullprocedurer, tullar, momsregler, nationella tekniska regelverk
är bland de vanligaste hindren svenska företag möter när de gör aff ärer med Norge. Den rapporten slår
12
även fast att många av handelshindren ofta förstoras av att det finns en upplevd förväntansbild av att handel
med Norge borde vara lika enkelt, eller till och med enklare än handel med exempelvis Danmark. Rätt
information ses som en nyckel för att ge företagen både rätt kunskap och rätt förväntningar för att på så vis
undvika en del av handelshindren14.
Figur 5: Ni som har utländska kunder – Vilka av följande alternativ upplever du som gränshinder för ditt
företag i handeln med Norge?
80 %
68 %
70 %
60 %
50 %
41 %
40 %
30 %
23 %
20 %
10 %
10 %
9%
9%
5%
0
Informationsbrist
Regelverk /
standarder
Tull och moms
Språk
Kultur
Infrastruktur
Annat
En fjärdedel av företagen i Västra Götaland uppger att de har kommit i kontakt med gränshinder som har
försvårat deras förutsättningar att göra aff ärer mot Norge. När företagarna i Västra Götaland fått svara på
vilka direkta gränshinder de kommit i kontakt med som försvårat deras förutsättningar att göra utlandsaff ärer med Norge så svarar de bland annat:
• Momsregler
• Tull och tullprocedurer
• Regelverk
• Tidskrävande och krånglig byråkrati
• Långa leveranstider och dyra frakter
• Brist på samlad och lättillgänglig information
• Transport av varor, utrustning och verktyg fram och tillbaks över gränsen
En stor del av företagen i Västra Götaland anger att gränshinder har påverkan på deras verksamhet,
8% uppger att hinder påverkar mycket men 71% tycker att gränshinder påverkar till viss del eller lite. Motsvarande bedömer 14% bedömer att gränsproblematiken påverkar deras kunder och leverantörer mycket,
42% företagen att gränshinder påverkar lite medan 21 % tycker att de påverkar inget alls.
Rådgivningstjänst för näringslivet
Frågan ställdes till de företag som har utländska kunder att ange inom vilka områden de skulle värdesätta
rådgivning. Företagen fick möjligheten att välja mer än ett område och flera kryssade i ett flertal alternativ.
76% av företagen i Västra Götaland önskade rådgivning i export- och importfrågor, 45% önskar rådgivning
i lagar, avtal och regel och 31% i tjänsteutövning. 29% värdesätter rådgivning i skatt- & försäkring, 25% i
företagsetablering och 19 % inom anställningsförhållanden.
14 ”Sveriges handel med Norge – grannhandel med förhinder?” Kommerskollegium (2013)
13
Figur 6: Ni som har utländska aff ärer - inom vilka områden skulle ni värdesätta rådgivning?
80 %
76 %
70 %
60 %
50 %
45 %
40 %
31 %
30 %
29%
25 %
19 %
20 %
10 %
3%
0
Export &
import
Företagsetablering
Tjänsteutövning
Skatt &
försäkring
Anställningsförhållande
Lagar, avtal &
regler
Annat
Företagens tankar om ett förbättrat handelsutbyte
Företagen ombads dela med sig av sina egna tankar och idéer beträffande möjligheter att öka aff ärsutbytet
mellan Sverige och Norge. Nedan ses en summering av några av de synpunkter som lämnades in.
Friare handel
Utöka den fria marknaden och tullunionen så att den även inkluderar Norge. Förenkla momsregler och
underlätta tullprocedurer.
Samarbete, nätverk och marknadsföring
Ett utökat samarbete, exempelvis genom en samverkansorganisation mellan Västsverige och Oslo. Många
företag upplever att det är svårt att på egen hand finna kontakter för nya kunder och leverantörer. Även
nätverkande för erfarenhetsutbyte nämns av flera, inte minst för att få stöd när det går fel eller för att få
information om hur andra bemött olika problem eller undvikit fallgropar.
Samlad information
Det borde finnas en informationstjänst dit företag kan vända sig både via telefon och via webb för att få
tillgång till samlad och korrekt information. Regelverken finns beskrivna hos olika myndigheter och det är
besvärligt och tidskrävande att få en samlad bild, speciellt när även information från norska myndigheter behövs samlas in. Mallar, grundläggande checklistor och direkta kontaktuppgifter till rätt tjänstemän (undvika
att bli runt slussad telefonväxlar) på de olika myndigheterna kommer upp som förslag på enkla verktyg som
kan underlätta i processen att handla med Norge.
14
Gränshinder för näringslivet mellan Sverige och
Norge – fokus Värmland och Västra Götaland
Under våren 2013 skickades det ut 800 enkäter till medlemmarna i Företagarna i Värmland, 135 företag
svarade, svarandelen blir 16,9%. Huvuddelen av de svarande var SME-företag med 1-9 anställda, följda av
SME-företag med 10-25 anställda och enmansföretag. Köns- och åldersfördelning av de svarande företagen
följer samma mönster som i Västra Götaland, dock med en mindre andel under 40 år.
Kön
Västra Götaland
Värmland
Andel Antal
AndelAntal
Man
75,6% 287
77,8%105
Kvinna
24,4% 89
22,2%30
Ålder
Västra Götaland
Värmland
Andel Antal
AndelAntal
Upp till 39 år
12,4%
43
5,2%
7
40-49 år
28,0%
102
32,8%
44
50-59 år
32,6%
120
32,8%
44
60 år eller äldre
27,0%
111
29,1%
39
Bor du i… Västra Götaland
Värmland
Andel Antal
AndelAntal
Storstad
29,1% 107
54,8%74
Mindre stad
39,1%
24,4%
Landsbygd/glesbygd
31,8% 119
20,7%28
Hur många anställda har ditt företag?
Västra Götaland
Värmland
Andel Antal
AndelAntal
0 anställda
17,3%
68
13,3%
18
1-9 anställda
59,9%
220
65,2%
88
10-25 anställda
13,9%
55
14,8%
20
26-49 anställda
4,5%
14
3,7%
5
Fler än 49 anställda
4,5%
19
3,0%
4
150
33
De svarande branscherna representerar fler än 10 branscher och fördelningen av svaren ses i tabellen
­nedan. Majoriteten av svaren kom från företag verksamma inom handel, företagstjänster, tillverkningsoch ­utvinningsindustrin och byggindustrin. Dessa fyra kategorier ligger även i toppen för svaren för Västra
­Götaland, om än i annan inbördesordning.
15
Bransch
Västra Götaland
Värmland
Andel
Antal
Andel
Antal
Handel
13,7%
50
17,2%
23
Företagstjänster
9,6%
39
16,4%
22
Tillverknings- och utvinningsindustri
16,0%
68
14,2%
19
Byggindustri
11,6%
35
10,4%
14
Utbildning
3,3%
15
5,2%
7
Informations- och kommunikationsföretag 7,4%
26
4,5%
6
Energi och miljö
3,6%
18
2,2%
3
Transportföretag
3,5%
14
2,2%
3
Fastighetsbolag
1,3%
2
2,2%
3
Hotell och restaurang
2,2%
5
0,7%
1
Kreditinstitut och försäkringsbolag
0,6%
4
0,7%
1
Jordbruk, skogsbruk och fiske
1,5%
7
0,7%
1
Personliga och kulturella tjänster m.m.
1,5%
9
0,7%
1
Vård och omsorg
1,8%
7
0,0%
0
Annat
22,4%
77
22,4%
30
På frågan har ditt företag utländska kunder och leverantörer, svarade 60 % av företagen från Värmland
att de bedriver utlandshandel. Majoriteten bedriver en, internationellt sätt, nära handel med Norden och
övriga EU som handelspartners. I stort följer företagen i Värmland samma mönster som företagen i Västra
Götaland.
Figur 7: Ni som har utländska aff ärer - Med vilka världsdelar driver du aff ärer med?
Västra Götaland
100 %
90 %
Export
87 %
80 %
Import
76 %
70 %
60 %
54 %
56 %
50 %
40 %
30 %
25 %
20 %
11 %
10 %
13 %
13 %
6%
6%
1%
0
Norden
Övriga EU
Nordamerika
Sydamerika
2%
Afrika
16
6%
2%
Australien
Asien
Värmland
100 %
90 %
Export
Import
84 %
80 %
67 %
70 %
61 %
60 %
51 %
50 %
40 %
30 %
24 %
20 %
24 %
15 %
13 %
10 %
5%
0
Norden
Övriga EU
Nordamerika
6%
2%
Sydamerika
2%
Afrika
2%
0%
Australien
Asien
Företag som inte handlar med utlandet
För företag som inte har utländska kunder eller leverantörer uppger företagen att utlandshandel är krångligt
(4%) och att de saknar information (6 %), men de flesta uppger att utlandshandel inte är aktuellt just nu
(78%). Som Figur 8 visar har Västra Götaland och Värmland samma svarsmönster. Av de som svarar att de
inte har utlandshandel så uppger 20% av företagarna i Värmland att de kan tänka sig eller planerar att inleda
utländska aff ärer, motsvarande siffra för Västra Götaland är 29%.
Figur 8: Ni som inte har utländska kunder eller leverantörer – Varför inte?
90 %
Västra Götaland
78 %
80 %
Värmland
72 %
70 %
60 %
50 %
40 %
30 %
20 %
16 %
7%
10 %
6%
7%
12 %
4%
0
Inte aktuellt
Saknar
information
Krångligt
Annat
Företag som handlar med utlandet
60% av de företag som svarade på enkäten angav att de gjorde aff ärer med utlandet. Av dem så gör 74%
aff ärer med Norge, 58% sysslar med export, 3% import och 13% gör både import och export. Även här
följer Värmland och Västra Götaland samma mönster.
17
Figur 9: Ni som har utländska aff ärer – Gör ditt företag aff ärer med Norge?
Av de företag som gör utlandsaff ärer i Värmland svarade 37% av företagen att de tycker att det är mycket lätt
eller lätt att göra aff ärer med Norge. I motsats till Västra Götaland (15%) tycker bara 6% att det är mycket
komplicerat. Värmland har dock en högre andel, 58%, som tycker det är krångligt eller svårt att göra handel
med grannlandet än vad Västra Götaland har (42%). Kollar man på nordisk nivå så upplever även värmländska företag att det är enklare att göra aff ärer med Finland och Danmark som befinner sig inom EU:s
tullunion än det är att göra aff ärer med Norge. Det som bryter mönstret är Island, vilket kan förklaras med
att bara 8% av de svarande hade en bestämd uppfattning om hur komplicerat det är att göra aff ärer med
Island. Jämför man den siffran med Norge så hade 84% en bestämd uppfattning.
Figur 10: Ni som har utländska aff ärer – Hur lätt uppfattar du att det är att göra aff ärer med de olika
nordiska länderna? Exklusive ”Vet ej”: D.v.s. de respondenter som har kunnat ta ställning till frågan
Västra Götaland
60 %
1 = Mycket komplicerat
2
50 %
3
4
43 %
41 %
5 = Mycket lätt
40 %
32%
30 %
28%
27 %
24 % 24 %
20 %
17 %
18 %
22% 22 %
19 %
17 %
15 %
15 %
13%
10 %
10 %
5%
3%
5%
0
Danmark
Norge
Finland
18
Island
Värmland
60 %
1 = Mycket komplicerat
2
48 %
50 %
3
47 %
4
40%
40 %
5 = Mycket lätt
29% 29 %
30 %
23 %
23 %
20 %
20%
20 %
18 %
17 %
13%
11 %
10 %
0
40 %
6%
13%
4%
0%
0%
0%
Danmark
Norge
Finland
Island
De tre största gränshinder som företag i Värmland upplever är samma som för Västra Götaland: tull &
moms, regelverk/standarder och informationsbrist. Detta styrker alltså även det Kommerskollegiums
undersökning ”Sveriges handel med Norge – grannhandel med förhinder?” över vad svenska företag upplever som gränshinder.
Figur 11: Ni som har utländska kunder - Vilka av följande alternativ upplever du som gränshinder för ditt
företag i handeln med Norge?
80 %
Västra Götaland
Värmland
68 %
70 %
61 %
60 %
53 %
50 %
41 %
40 %
29 %
30 %
23 %
20 %
10 %
10 %
5%
8%
9%
8%
9%
12 %
0%
0
Informationsbrist
Regelverk /
standarder
Tull och moms
Språk
Kultur
Infrastruktur
Annat
En fjärdedel av företagen i Värmland uppger att de har kommit i kontakt med direkta gränshinder som har
försvårat deras förutsättningar att göra aff ärer mot Norge. Lika många uppger att de inte vet om de har
kommit i kontakt med något hinder som har försvarat deras aff ärer med Norge. Även här är mönstret för
Värmland och Västra Götaland överensstämmande. I en rapport utgiven av Region Värmlands ”Relationen
Sverige-Norge och Värmlands roll” undersöks även där det Värmländska näringslivet attityder till att göra
aff ärer med Norge, i den rapporten uppger 48% av de svarande företagen (totalt 300) att det finns hinder
för att etablera sig i Norge. Liksom i Gränshinder för näringslivets undersökning och Kommerskollegiums
rapport så är tull och skatt det i särklass största handelshindret15.
15 ”Relationen Sverige – Norge och Värmlands roll” Rapport nr 14, Region Värmland (2013)
19
När företagarna i Värmland har fått svara på vilka direkta gränshinder de kommit i kontakt med som försvårat deras förutsättningar att göra utlandsaff ärer med Norge så svarade de bland annat:
• Moms, tull och skatteregler
• Regelverk och olika standarder
• Passera tull med servicebil och verktyg
• Komplicerad administration
• Långa leveranstider
• Norsk kund måste själv betala tull för vara från svenskt bolag – för att förenkla för kund får bolaget öppna
firma även i Norge
14% av företagen i Värmland uppger att gränshinder påverkar deras verksamhet mycket och 68% tycker att
gränshinder påverkar till viss del eller lite. Motsvarande bedömer 15% av företagen att gränshinder påverkar
deras kunder och leverantörer mycket, 41% lite och 17% inget alls medan 27% inte har någon uppfattning.
Rådgivningstjänst för näringslivet
54% av företagen i Värmland uppger att det skulle vara värdefullt med en informationstjänst som kunde
underlätta handeln med Norge. 14% svarar att det inte skulle värdefullt. Både företagen i Värmland och
Västra Götaland är positiva till en utökad informationstjänst för näringslivet.
Figur 12: Ni som har utländska aff ärer – Skulle det vara värdefullt för er med en informationstjänst för att
underlätta/öka handeln med Norge?
60 %
Västra Götaland
54 %
Värmland
50 %
40 %
41 %
33%
30 %
32%
27 %
20 %
14 %
10 %
0
Ja
Vet ej
Nej
Frågan ställdes till de företag som har utländska kunder att ange inom vilka områden de skulle värdesätta
rådgivning. Företagen fick möjligheten att välja mer än ett område och flera kryssade i ett flertal alternativ.
65% av företagen i Värmland önskade rådgivning i export- och importfrågor, 59% önskar rådgivning i lagar,
avtal och regler och 46% värdesätter rådgivning i skatt- & försäkring. 43% i tjänsteutövning, 22% inom
anställningsförhållanden och 19% i företagsetablering.
20
Figur 13: Ni som har utländska aff ärer – inom vilka områden skulle ni värdesätta rådgivning?
80 %
70 %
76 %
Västra Götaland
Värmland
65 %
59 %
60 %
50 %
46 %
43 %
45 %
40 %
31 %
30 %
29 %
25 %
22%
19 %
20 %
19 %
10 %
3%
5%
0
Export och
import
Företagsetablering
Tjänsteutövning
Skatt och
försäkring
Anställningsförhållanden
Lagar, avtal
och regler
Annat
Företagen i Värmland ombads dela med sig av sina egna tankar och idéer beträffande möjligheter att öka
aff ärsutbytet mellan Sverige och Norge. Nedan ses en summering av några av de synpunkter som kom in.
Företagens tankar om ett förbättrat handelsutbyte
Friare handel
Utöka den fria marknaden och tullunionen så att den även inkluderar Norge. Förenkla momsregler och
underlätta tullprocedurer.
Samlad information
Det borde finnas en informationstjänst dit företag kan vända sig både via telefon och via webb för att få
tillgång till expert hjälp och samlad korrekt information. Regelverken finns beskrivna hos olika myndigheter
och det är besvärligt och tidskrävande att få en samlad bild.
Enklare administration
Tullhantering mycket kostsam. Och bland annat ett enkelt sätt att få tillbaks utförselpapper tas upp som ett
område där det önskas förenkling. Även digital tullklarering efterfrågas som är oberoende av vart gränsen
passeras.
Samarbete, nätverk och marknadsföring
Många företag upplever att det är svårt att på egen hand finna kontakter för nya kunder och leverantörer. Ett
marknadsföringscentra eller digitalt forum/media nämns som exempel på önskade matchmaking aktiviteter.
Även i Region Värmlands rapport ”Relationen Sverige-Norge och Värmlands roll” uppkommer synpunkten
från näringslivet i Värmland att hjälp med kontakter och tillgång till nätverk skulle underlätta för dem att göra
aff ärer med Norge16.
16 ”Relationen Sverige – Norge och Värmlands roll” Rapport nr 14, Region Värmland (2013)
21
Gränshinder för näringslivet mellan Sverige
och Norge – fokus Norge
Goda grannar som tjänar på varandra
Norge är som nämnt Sveriges största exportmarknad. I Norges handelsstatistik för 2012 framgår det
motsvarande att Sverige är Norges största handelspartner när det kommer till import, följt närmast av
Tyskland och Kina, se Figur 14. Ser man till Norges totala export så kommer Sverige först på fjärdeplats
efter Storbritannien, Nederländerna och Tyskland. Men då får det vara med i bilden att detta räknar in
exporten för petroleumbranschen med råolja, naturgas, kondensat, oljeplattformar och skepp. Plockas
dessa produkter bort ur statistiken och man endast kollar på den så kallade ”fastlandsexporten”, det vill säga
ej ovanstående produkter, så är Sverige plötsligt Norges största marknad även när det kommer till export.
Att Norge och Sverige är viktiga handelspartners för varandra är alltså ställt utan all tvekan. En välfungerande handel över nationsgränserna med få gränshinder är följaktligen oerhört viktigt ur en nationalekonomisk
synpunkt, likväl som ur ett regionalt och lokalt näringslivsperspektiv. Som nämnt tidigare har Sverige och
Norge ett av världens mest funktionella tullsamarbeten, men då handelsvolymen är så hög kan även små
gränshinder få stora konsekvenser.
Figur 14: Norges Export 201217
313
Nasjonalregnskap og utenrikshandel
Andel av Norges totale import og eksport av varer 2012. Prosent
Total import
Total eksport
15
30
25
20
10
15
10
5
5
0
0
d
e
ig
er
Sv
n
kla
s
Ty
a
Kin
r
ma
ia
k
n
Da
n
tan
ri
b
or
St
d
A
US
n
r la
e
d
Ne
Fr
r
nk
a
ike
da
n
le
Po
a
an
C
St
nia
an
rit
b
or
er
d
Ne
d
lan
d
e
lan
sk
Ty
ig
er
Sv
Import utenom skip og oljeplattformer
Fr
kr
an
ike
A
US
ar
nm
Da
k
a
lgi
Be
ea
or
r-K
Sø
lia
Ita
Fastlandseksport
15
15
10
10
5
5
0
0
d
e
ig
er
Sv
s
Ty
n
kla
a
Kin
r
ma
ia
k
n
Da
St
b
or
ri
n
tan
A
US
ike
kr
d
e
n
r la
d
Ne
Fr
an
a
Ca
d
na
n
e
le
Po
ig
er
Sv
17 ”Statistisk årsbok 2013” Statistisk Sentralbyrå (2013)
22
er
d
Ne
d
lan
A
US
St
nia
an
rit
b
or
d
lan
sk
Ty
ar
nm
Da
k
Fr
kr
an
ike
a
Kin
ea
or
r-K
Sø
a
lgi
Be
Geografiskt koncentrerade handelsflöden
Norge och Sverige har en lång landsgräns men den landgående
godstransporten mellan länderna är i hög grad koncentrerad till
Östfold, och då främst genom de två Europavägarna E6 och E18
där över 75% av Norges totala landgående import och export
förs över gränsen. E6 kopplar samman Östfold med Västra
­Götaland medan E18 kopplar samman Östfold med Värmland.
Det är på väg E6 som Norges absolut största koncentrerade
godsflödet finns med cirka 50% av Norges totala landgående
import/export, E18 står för cirka 25%.18
Gränshinder för näringslivets
undersökning i Norge
Under våren 2013 skickades 2500 enkäter ut till medlemmarna
i Bedriftforbundet, 455 norska företag svarade, svarsandelen
blir 18%. Huvuddelen av de svarande var män, vilket även var
Inom cirkeln sker mer än 75% av Norges totala
fallet i Västra Götaland och Värmland. Även åldersfördel­ningen
landgående export och import
­korrelerar ungefärligt med svaren från Västra Götaland och
Värmland. Däremot skiljer sig företagsstrukturen sig något mellan Norge och de svenska regionerna i undersökningen. I Norge består företagsstrukturen huvudsakligen av företag med 1-9 anställda (81%). Detta följs
­sedan av företag med 10-25 anställda. Antal enmansföretag (med noll anställda) av de svarande företagen är bara
2% vilket är väsentligt färre en de i Västra Götaland och Värmland (17,3% respektive 13,3%).
Kön
Andel
Man
84 %
Kvinna
16 %
Ålder
Andel
Upp till 39 år
10 %
40-49 år
23 %
50-59 år
38 %
60 år eller äldre
29 %
Hur många anställda har ditt företag
Andel
0 anställda
2%
1-9 anställda
81%
10-25 anställda
14%
26-49 anställda
2%
Fler än 49 anställda
1%
18 http://www.ostfoldanalyse.no/infrastruktur (2013-10-08)
23
På frågan har ditt företag utländska kunder och leverantörer, svarade 62% av företagen från Norge att
de bedriver utlandshandel. Norden och andra länder i Europa är huvudsakliga handelspartners, precis
som för företagen i Västra Götaland och Värmland. Sedan kommer Asien och Nordamerika, främst
via import men även med en viss del export.
Figur 15: Ni som har utländska aff ärer – Med vilka världsdelar driver du aff ärer med?
70 %
60 %
67 %
Norden
Andre land i Europa
Nord-Amerika
56 %
Sør-Amerika
50 %
Afrika
Australia
40 %
Asia
29 %
30 %
20 %
25 %
23 %
16%
10 %
6%
2%
2%
3%
2%
4%
6%
3%
0
Import
Eksport
Företag som inte handlar med utlandet
För företag som inte har utländska kunder eller leverantörer uppger företagen att utlandshandel är krångligt
(9%) och de saknar information (4%) men de flesta uppger att utlandshandel inte är aktuellt just nu (75%).
Detta kan vara för att de bedriver verksamheter med lokal karaktär eller för att företaget inte är i en
expansiv fas mot utlandet.
Figur 16: Hvorfor har ikke din bedrift internasjonale kunder?
Annet
12 %
Vanskelig
9%
Savner informasjon
4%
Ikke nødvändig
75 %
24
Företag som handlar med utlandet
Av de företag i Norge som svarat att de gör utländska aff ärer så gör 65% aff ärer med Sverige, 13% sysslar
med export, 40% import och 14% gör både import och export.
Figur 17: Ni som har utländska aff ärer – Driver din bedrift handel med Sverige?
40 %
40 %
37%
35 %
30 %
25 %
20 %
15 %
13 %
14 %
10 %
5%
0
Ja, importerer
Ja, eksporterer
Ja, importerer og
eksporterer
Nei
De tre största gränshinder som företag upplever är tull & moms, regelverk/standarder, annat alternativ och
informationsbrist. Även här är mönstret lika mellan företagen i Norge och företagen i Västra Götaland och
Värmland. Det som skiljer är att norska företagen noterat ”Annat” på tredjeplatsen för gränshinder. Inom
”annat” ryms en variation av olika svar från de norska företagen, exempelvis höga fraktkostnader och långa
transporttider.
Figur 18: Ni som har utländska kunder – Hvilke av alternativene under opplever du og din bedrift som et
hinder for å drive handel med Sverige?
60 %
51 %
50 %
40 %
30 %
24 %
20 %
18 %
12 %
10 %
8%
3%
1%
0
Informasjonssvikt
Regelverk /
standarder
Tull og moms
Språk
Kultur
25
Infrastruktur
Annet
En femtedel av företagen i Norge uppger att de har kommit i direkt kontakt med gränshinder som har
försvårat deras förutsättningar att göra aff ärer mot Sverige. Ett företag kommenterar att ”er en del varer
man bare må la være å ta inn pga tollbarierrer”. Som andra exempel nämns:
• Krånglig byråkrati
• Höga tullkostnader vilka förhindrar ”småordrar”. Tullavgifter kan ofta vara lika dyra som själva varufrakten.
• Tidskrävande tullhantering, tullhantering tar lång tid och vissa papper önskar företagen kunna fylla i själva,
importdokument exempelvis.
• Transport av underhållsmaskiner och verktyg över gränsen
• Frakt, både dyrt och omständligt.
En stor del av företagen i Norge anger att gränshinder har påverkan på deras verksamhet, 7% uppger att
hinder påverkar mycket och 65% tycker att gränshinder påverkar till viss del eller lite.
Figur 19: I hvor stor grad påvirkes din bedrift/organisasjon av byråkrati/regelverk og andre hindringer ved
handel med andre bedrifter i Sverige?
Mye
7%
Vet ikke
2%
Ingen ting
25 %
Till en viss grad
31 %
Lite
34 %
När det kommer till hur gränshinder påverkar deras kunder eller leverantörer bedömer 13% av företagen
i Norge att gränsproblematiken påverkar mycket, 42% att det påverkar lite medan bara 16% anser att det
påverkar deras kunder och leverantörer inget alls.
26
Figur 20: I hvilken grad tror du at dine kunder og leverandører rammes av byråkrati/regelverk eller andre
hindringer ved handel med andre bedrifter i Sverige?
Ingen ting
16%
Vet ikke
29 %
Lite
42 %
Mye
13 %
Rådgivningstjänst för näringslivet
51% av företagen i Norge uppger att det skulle vara värdefullt med en informationstjänst som kunde underlätta handeln med Sverige. 18% svarar att det inte skulle värdefullt.
Frågan ställdes till de företag som har utländska kunder att ange inom vilka områden de skulle värdesätta
rådgivning. Företagen fick möjligheten att välja mer än ett område och flera kryssade i ett flertal alternativ.
52% av företagen i Norge önskade rådgivning i eksport og import, 40% värdesätter rådgivning i skatt
og avgifter och 30% önskar rådgivning i avtaler och regler. 20% inom lover, 19% inom ansettelseforhold,
11% inom bedriftetablering och 6% inom tjenestesektor.
Figur 21: Kryss av på de områdene du mener det trengs ekstra informasjon eller rådgivning
60 %
52 %
50 %
40 %
40 %
30 %
30 %
19 %
20 %
20 %
11 %
10 %
6%
6%
0
Eksport og
import
Bedriftsetablering
Tjenestesektor
Skatt og
avgifter
Ansettelseforhold
27
Lover
Avtaler og
regler
Annet
Företagens tankar om ett förbättrat handelsutbyte
Företagen i Norge ombads lämna övriga kommentarer om handeln mellan Norge och Sverige. Följande
synpunkter om problem och behov framfördes.
Samlad information
Många företag upplever att det är komplicerat att finna rätt information. Exempel som nämns av företagen i
Norge är momsfrågor. Momsfrågorna är komplicerade och det är svårt att få svar från skatteetaten. Samma
fråga till olika personer på skatteetaten kan också ge olika svar, dessutom kan det ta lång tid att få svar. Även
arbetsmiljö och andra skattefrågor nämns, många företag har höga krav på dokumentation och kunskap
hos företagen om arbetsmiljöfrågor och skatter, vilket upplevs som komplicerat. Även avtal med utlandet
angående garantier är ett problem där importören ofta sitter som ”Svartepetter” på grund av kontrakt med
leverantörerna.
Samarbete, nätverk och marknadsföring
Många företag upplever att det är svårt att på egen hand finna kontakter för nya kunder och leverantörer.
28
Slutsats
Syftet med undersökningen var att kartlägga små- och medelstora företags åsikter och attityder kring
handel mellan Sverige och Norge. Undersökningen genomfördes i de tre områdena under sommaren 2012
(Västra Götaland) och våren 2013 (Värmland och Norge). Undersökningen är tänkt att skapa en bild av
näringslivets utmaningar vid gränsöverskridande handel mellan Sverige och Norge. Det viktiga var att fånga
upp behov och påvisa de generella tendenser om hur näringslivet resonerar kring gränshandel.
Den första slutsatsen att lyfta är att näringslivet i Norge, Västra Götaland och Värmland upplever de största
gränshindren inom samma områden: tull & moms, olikheter i regelverk & standarder samt brist på, eller
svårtydd, information. När företagen sedan frågades inom vilka områden de ville ha rådgivning så svarade
näringslivet i Norge, Västra Götaland och Värmland att export och import är det område där det är störst
behov. Eftersom Sverige och Norge kan sägas vara varandras viktigaste marknader är import- och exportfrågorna viktiga då även små hinder kan få stora konsekvenser. De efterlyser även ganska samstämmigt
rådgivning inom ”Lagar, avtal och regler”, ”Skatt och avgifter”, ”Tjänsteutövning” och ”Företagsetablering”.
Över 90 % av de som har svarat på undersökningarna är småföretag med upp till 25 anställda. Vilket skulle
kunna tolkas som att det är dessa företag som upplever at det är krångligt och svårt att handla med grannlandet. Av de svarande företagen gör över 60% affärer med utlandet, och en stor andel av dem angav att de
gjorde affärer med Sverige alternativt Norge.
Av de svenska företag som gör affärer med de olika nordiska länderna ses generellt affärer med Norge som
mer komplicerade än när de gör affärer med Danmark, och Finland som då befinner sig inom EU:s tullgräns.
Ser man till det utländska ägandet av företag i Sverige och Norge blir det även där tydligt hur viktiga länderna
är för varandra. Norge är det land som äger flest utländska företag i Sverige, likaså är Sverige det land med
flest utlandskontrollerade företag i Norge.
29
Tänkte ha en ren säljare i Norge
men insåg snabbt att med tull
och moms, där kunden får en
faktura från mig och sedan
ytterligare fakturor från tullverket …
inte gynnade affärerna.
Strul med tull
och transporter.
Ingen kan gi et ordentlig
svar på mva og tilatelser til
utplassering av underholdningsmaskiner i Sverige.
Vi utför installationstjänster och det är ett stort
problem att ta med verktyg
in i Norge.
Tilbakeføring av moms
på mindre utgifter som
messedeltakelse, seminarer,
opphold og slikt, koster ofte
mer enn momsen!
12 13
Saxat ur
undersökningarna
Hvorfor kan vi ikke
fylle ut importdokumenter selv!!??
Det största problemet
är vår risk att bli
drabbade av införselavgifter om mottagaren
inte betalar Norge!
Katastrofregel.
Vårt koncept kräver 24timmarsservice, framme
nästa dag. Till Norge tar det
minst 3 dagar med tjockt
brev … Alltså faller
hela affärsidén!
Meget store kostnader
for fortolling, gjør
det umulig å kjøpe
småordrer.
Mva.-spørsmålene er for kompliserte,
og det er vanskelig å få svar fra
Skatteetaten. Samme spørsmål til
ulike personer i Skatteetaten kan også
gi ulike svar. Og når vi og vår kunde i
Norge går sammen om å stille spørsmål
til Skatteetaten, tar det 5-6 uker før de
i det hele tatt tar i saken. Ikke bra!
Om projektet ”Gränshinder för näringslivet”
”Gränshinder för Näringslivet” är ett projekt som verkar för att få bort så många gränshinder som möjligt mellan
Sverige och Norge, för att på så vis underlätta för affärer och människor. Målet är att stimulera utveckling och tillväxt
i gränsregionen Oslo-Göteborg samt Karlstad-Oslo.
Projektet drivs av Fyrbodals kommunalförbund/Gränskommittén Østfold-Bohuslän-Dalsland samt Østfold
fylkeskommune och sträcker sig fram till halvårsskiftet 2014. Finansiärer är Interreg Sverige-Norge,
Nordic Innovation och 20-talet andra samarbetspartner.
Fyrbodals kommunalförbund • SE-451 18 • UDDEVALLA, SVERIGE • [email protected] • Tel +46(0)522-44 08 43