1. No category

Riktlinjer för examensarbete 30 hp
vid Skolan för teknik och hälsa, KTH
Dessa anvisningar gäller för examensarbeten på 30 hp vid STH. Syftet är att tydliggöra, främst för
studenter men även externa handledare, vad som krävs av ett examensarbete på avancerad nivå vid
STH. Mer instruktioner från examinator eller enskild avdelning kan finnas. För administratörer,
interna handledare och examinatorer finns ytterligare information. Du kan också alltid vända dig till
våra exjobbskoordinatorer för information.
/Dokument under utveckling - tacksam för synpunkter/
Webbplats för exjobb på STH
Exjobbet är en kurs
Examensarbetet är formellt en kurs som du registrerar dig på, den har kursplan och ansvarig
examinator. Men det är samtidigt den viktigaste kursen i en utbildning, ett ”självständigt arbete”
inför examen, där du bland annat ska visa att du kan tillämpa det du lärt dig inom ämnesområdet,
att du kan hantera komplexa frågeställningar och problem på avancerad nivå och att du kan
presentera ditt arbete med högt ställda krav på struktur, formalia och språk. Den skrivna rapporten
kan ha stor betydelse som merit vid exempelvis anställningar, och – glöm inte det – exjobbet är en
möjlighet att fördjupa sig i något intressant ämne som kan bli starten på ditt framtida yrkesliv.
KTH:s allmänna riktlinjer för examensarbeten
Examensarbetet examineras utifrån tre bedömningsgrunder:
1) process, 2) ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt 3) presentation.
KTH:s bedömningsgrunder
Innan du blir registrerad
För att bli registrerad på examensarbetet måste du ha en exjobbsuppgift och en handledare på STH.
För registrering på kurs krävs att exjobbsuppgiften är godkänd av handledare och examinator; för
detta behövs ett beslutsunderlag, normalt i form av en projekt- och tidplan.
Det är din uppgift att själv hitta en lämplig exjobbsuppgift. Du kan vända dig till forskargrupper eller
lärare på STH eller titta bland de exjobb som annonseras på STH:s webbplats. Det finns också olika
exjobbspooler på nätet. De flesta hittar sina exjobb hos företag och organisationer. Tänk på att ett
exjobb inte är ett konsultuppdrag, det ska ha vetenskapligt intresse och behandla någon form av
1 (6)
KTH Royal Institute of Technology School of Technology and Health
KTH Royal Institute of Technology Alfred Nobels allé 10, SE-141 52 Huddinge. Phone: +46 8-790 60 00. Fax: +46 8-790 65 00.
www.kth.se/sth
problem som är relevant i din utbildning. Tänk också på att nästan alla problem går att
problematisera och utveckla till en vetenskaplig nivå; det är just det du ska visa att du behärskar.
Inblandade parter
Du är själv den viktigaste personen i exjobbet, eftersom det är din utbildning och framtida
yrkesverksamhet det handlar om. Därefter kommer kanske examinatorn på STH, som först ska
godkänna dig, din exjobbsuppgift och handledare, och när du sedan är klar ska ge dig ett betyg.
Handledaren/-ledarna (det kan vara flera) är också viktigt, det är ofta den kontakten du får
exjobbsuppgiften genom och har mest kontakt med. Är det på ett företag kallas det extern
handledare och kan vara en nyckelperson för att du ska kunna göra ett bra arbete. Du behöver också
en intern handledare på STH; den personen fungerar som kontakt med STH och rådgivare, när det
gäller processen och själva uppsatsskrivandet. För ett internt exjobb sammanfaller de båda
handledarrollerna. Intern handledare och examinator kan vara samma person, men det är inte
önskvärt eftersom rollerna är mycket olika (”hålla handen” kontra ”kritiskt granska”). För ett externt
exjobb är det viktigt att kommunikationen mellan parterna fungerar så att den externa
uppdragsgivaren förstår vad som kan förväntas av dig och t ex inte enbart uppfattar dig som en
praktikant eller extra arbetskraft.
Processen
De obligatoriska delarna i ett examensarbete är följande:

Projektplanen (inklusive tidplan)

Uppsatsen (exjobbsrapporten/masteruppsatsen som bygger på projektuppgiften)

Den muntliga presentationen

Oppositionen vid en annan persons presentation

Krav på deltagande i seminarier (beroende på examinators krav)
Exjobbsprocessen börjar med kontakten med kurskoordinator eller en önskad handledare. Det leder
till diskussion, möten och val av projektuppgift. Det här är en period som kan vara svår eller
utdragen för studenten och innebära många kontakter innan beslutet växer fram. När beslutet väl är
gjort (tillsammans med uppdragsgivaren) är nästa steg att formulera en projektplan som är
tillräckligt konkret (problem och metod) för att skolan (handledare/examinator) ska kunna ta ett
antagningsbeslut och kursregistrera studenten. I beslutet ligger också att kontrollera att studenten
är formellt behörig (det innebär 240 hp på ett 300 hp-sprogram och att studenten har tillräcklig
grund för det valda examensarbetet). För interna exjobb ligger det på den aktuella forskargruppens
att ordna med arbetsplats och eventuell utrustning. För ett externt exjobb ligger motsvarande
ansvar på uppdragsgivaren.
Nu är exjobbet igång på riktigt och härifrån kan processen utvecklas ganska olika beroende på
arbetets karaktär. Oftast är den första fasen i arbetet någon form av litteraturgenomgång och
ämnesfördjupning, samtidigt som problemställningen och metodvalet utvecklas. Det är viktigt att
student och handledare är fortsatt överens om projektplanens innehåll; även den kan behöva ändras
eller utvecklas beroende på omständigheterna. Eftersom exjobbsprocessen är betygsgrundande kan
det vara en fördel för studenten att dokumentera den. Det finns inga formella krav på
KTH Royal Institute of Technology
School of Technology and Health
2 (6)
exjobbsseminarier på STH, men det är mycket lämpligt att student och handledare har regelbundna
möten och att man åtminstone genomför ett halvtidsseminarium. Vid halvtidsseminariet kan
studenten presentera sitt projekt i god tid innan slutseminariet, öva sig i presentation men
framförallt få stöd och synpunkter och kännedom om eventuella brister och tillkortakommanden.
Det är också lämpligt vid externa exjobb att den interna handledaren om möjligt besöker
exjobbsarbetsplatsen, gärna i början av arbetet för att diskutera projektet och ramarna för exjobbet
med den externa handledaren och andra inblandade och få en bild av förutsättningarna för
studenten.
Det är inte alltid ett examensarbete går på räls. Det ligger på studenten att hålla handledaren
underrättad om problem uppstår och föreslå lösningar beträffande projektplanen. Kanske måste mål
formuleras om eller tidplanen justeras. Även om avsikten är att arbetet ska motsvara en termins
heltidsarbete, kanske det är bättre för studenten att lägga ytterligare tid på arbetet för att nå ett
bättre resultat. Arbetsinsatsen på projektet respektive rapporten ska vara rimligt fördelade.
Den sista fasen i examensarbetet är den skriftliga rapporten/masteruppsatsen. Den har
förhoppningsvis växt fram under arbetets gång och kanske i dialog med handledaren. Det betyder
inte att handledaren ska medverka i rapportskrivningen, men väl svara på frågor och lämna
synpunkter på de texter studenten lämnar in. När studenten är klar med sin rapport kan
handledaren ge ytterligare synpunkter. Är den enligt handledaren otillräcklig ska den skickas tillbaks
för omarbetning. Är den enligt handledaren acceptabel är det dags för den muntliga presentationen.
Rapporten
Den skrivna exjobbsrapporten är en uppsats på masternivå (motsvarande fem års
universitetsstudier). Kraven från regeringen (Högskoleförordningen), universitetet (KTH) och skolan
(STH) är mycket höga. De skiljer sig något för en masters- och en civilingenjörsexamen.
Stor omsorg skall läggas på utformningen av rapporten liksom på den språkliga behandlingen.
Rapporten kan skrivas på svenska eller engelska. Trots att studenten har relativt stor frihetsgrad när
det gäller form och struktur, är det ändå lämpligt att följande moment finns representerade i
uppsatsen (även om de inte explicit används som rubriker): STH:s särskilda försättsblad
(obligatoriskt), Eventuellt förord, Sammanfattning (både svensk och engelsk),
Innehållsförteckning, Introduktion (alt. Bakgrund) med problembeskrivning, Syfte och/eller Mål,
Teori (alt. Litteratur), Metod, Resultat och analys, Diskussion, Slutsats, Litteraturreferenser,
Eventuella bilagor.
Det finns en ganska väl utvecklad, underförstådd och allmänt spridd uppfattning om vad som
förväntas av en akademisk/vetenskaplig rapport. För den som inte är bekant med detta kan det därför
vara lärorikt att läsa hur kraven formuleras på olika universitet. Det finns länkar (”Förslag på
rapportens utformning”)på webbplatsen för exjobb (se början av denna text). Du kan hitta många bra
råd och tankar i till exempel anvisningarna för examensarbete vid CSC, KTH eller ”Lathund för
rapportskrivning” från Linköping.
I vetenskapligt skrivande är problembeskrivningen, anknytningen till tidigare arbete/forskning och
syftet speciellt viktigt, eftersom det ger svar på viktiga frågor som: ”vilket problem behandlas”,
”varför är det viktigt”, ”vad vet vi sedan tidigare” och ”vad vill författaren uppnå”. På denna
problematiserade verklighetsbild följer då valet av metod för att lösa problemen naturligt (även
metodvalet är ju ett problem) och så själva genomförandet av undersökningen (alt. forskningen,
utredningen, lösningen), som förhoppningsvis leder till ett resultat och nya kunskaper (observera att
även negativa resultat kan vara nya kunskaper).
KTH Royal Institute of Technology School of Technology and Health
3 (6)
STH ställer höga krav på god källhantering och gör alltid plagiatkontroll av texten. Uppsatsen bör
följa ett av de internationellt accepterade systemen för referenshantering, t ex Harvard-,
Vancouver-, APA- eller Oxfordsystemet, se länkar på webbplatsen för exjobb (se början av denna
text).
Diskussion och slutsats har ofta stor betydelse för bedömningen av uppsatsen. Här visar studenten
sin förmåga att kritiskt granska sitt eget arbete, värdera dess betydelse, styrka och svagheter samt
sätta det i ett sammanhang.
Oppositionen
För examensarbete 30 hp krävs genomförd opposition på en annnan students arbete. Det bör helst
ske innan den egna presentationen. Tanken med opposition vid framläggning av akademiska
uppsatser är att åstadkomma ett ”akademiskt samtal” mellan opponenten och respondenten
(exjobbaren i detta fall), vilket ska belysa förtjänster och begränsningar med det genomförda
arbetet. Oppositionsintrumentet ska ses som ett verktyg för vetenskap, kritik och
kunskapsutveckling. Som opponent ska du granska det utförda arbetet, ställa frågor om val av
problem och metod och hur resultatet presenteras samt diskutera betydelsen av det utförda
arbetet. Opponenten ska inte ”angripa” respondenten eller arbetet men väl försöka peka ut
eventuella brister eller svagheter, allt i en konstruktiv anda. Tiden är kort för detta (10-15 minuter)
så det gäller att förbereda sig och fokusera på väsentligheter. Till stöd finns ett oppositionsprotokoll
(se webbplats för exjobb på STH), som ska fyllas i och lämnas till respondent och examinator efter
den genomförda oppositionen. Även andra anteckningar kan lämas, t ex anmärkningar om
oklarheter och språkliga synpunkter gjorda direkt i den utskrivna rapporten.
Även om det inte är ett krav från STH, är det lämpligt att ha närvarat vid minst två exjobbsseminarier
innan den egna oppositionen och presentationen, för att få förståelse för vad det innebär att
opponera och att presentera sitt arbete.
Presentationen och bedömningen
En examinator kan välja att ha presentation av examensarbeten gruppvis (seminarieform), men på
STH är enskilda presentationer vanligast. Den skriftliga rapporten ska i slutgiltig, elektronisk form
(förutom TRITA-nummer, som tilldelas först när den är godkänd) sändas till examinator senast en
vecka före den muntliga presentationen (om inget annat överenskommits).
Även opponenten, som ska vara godkänd av handledare eller examinator, måste ha rapporten i god
tid före presentationen. Opponenten måste inte vara en student på STH. Listan med Pågående
exjobb kan vara till hjälp för att hitta en opponent.
Vid exjobbspresentationen måste examinator, handledare och opponent närvara. Det är din uppgift
att i dialog med examinatorn hitta en lämplig tid och plats för detta. Presentationen är öppen för
alla, anhöriga, uppdragsgivare och andra studenter kan närvara. Det vanliga är att den har
annonserats ut på skolan. Det förekommer att den görs på den arbetsplats där arbetet utförts, men
det är i så fall vanligare att det är två skilda presentationer, en på STH och en på arbetsplatsen. Vid
examinationen fungerar examinatorn som ordförande. Du får mellan 35 till 45 minuter för din
muntliga presentation. Efter detta finns utrymme för korta följdfrågor innan oppositionen tar vid.
Opponenten får 10-15 minuter för sin sammanfattning och diskussion med dig. Slutligen ges
utrymme för allmän diskussion och frågor kring exjobbet innan examinatorn avslutar seminariet.
KTH Royal Institute of Technology
School of Technology and Health
4 (6)
Efter presentationen ska du ta hänsyn till de synpunkter som framkommit från opponenten (både
skrifligt och muntligt) och andra närvarande. Du kan ha fått en explicit formulerad ”rest” från
examinatorn om något bedömts otillräckligt, men det kan också handla om att du insett hur du ska
göra din rapport bättre eller tydligare i något avseende eller att du behöver rätta språk- eller slarvfel.
Den skriftliga rapporten, i slutversion och med tilldelat TRITA-nummer ska slutgiltigt godkännas av
examinatorn, som därefter skickar den till exjobbskoordinatorn och Ladok-rapportören för
rapportering och publicering i DiVA. Examinatorn skriver också ett betygsunderlag för exjobbet. Han
eller hon måste då värdera arbetet från alla de tre bedömningsgrunder som gäller på KTH (process,
ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt presentation, se länk början av denna text). För
bedömningen av process är examinatorn normalt beroende av samråd med handledaren/-ledarna.
Klar på kursen?
För att bli klar med exjobbet räcker det inte att göra sin uppdragsgivare nöjd och att ha fått den
skriftliga rapporten accepterad av examinator. Kursresultatet måste ju också registreras i Ladok.
Innan det senare görs, krävs att examinatorn har lämnat och undertecknat en betygsrapport, att
uppsatsen plagiatgranskats och att du varit opponent på en annan exjobbares arbete. Det kan också
finnas krav på att du avslutar praktiska uppgifter, som att plocka undan utrustning, städa arbetsplats,
lämna in passerkort och liknande, innan handledaren anser att du är klar. Slutligen ska rapporten
publiceras, vilket kräver ditt godkännande (ladda ner blankett på webbplatsen för exjobb).
Lycka till!
/Lars Gösta Hellström, 2012-01-18
KTH Royal Institute of Technology
School of Technology and Health
5 (6)
Studentens checklista, exjobb
 Klar
Student, namn:
Preliminär titel på exjobbet:
Projektplan accepterad av handledare/examinator, datum:
Intern handledare:
Extern handledare:
Examinator:
Deltagande i exjobbsseminarium, daum:
Opposition godkänd, datum:
Respondent:
Examinator:
Halvtidsseminarium, datum:
Exjobbsrapport accepterad av extern handledare:
Exjobbsrapport accepterad av intern handledare:
Presentation av exjobb, datum:
Slutversion inlämnad, datum:
Exjobb godkänt, betyg datum:
Publicering, datum:
Kursutvärdering och självreflektion datum:
Registrerat i Ladok, datum:
6 (6)
KTH Royal Institute of Technology School of Technology and Health
KTH Royal Institute of Technology Alfred Nobels allé 10, SE-141 52 Huddinge. Phone: +46 8-790 60 00. Fax: +46 8-790 65 00.
www.kth.se/sth