Lönespecial
Intelligent Logistik www.intelligentlogistik.se Pris: 65 kr. Nr 6–7 2012 Lönespecial Så mycket tjänar logistiker och inköpare Ljus arbetsmarknad för nyutbildade logistiker 2012 toppår för nya lager inköp logistik Volvochef räddar rederiet Dag Ericsson: Mot djupare kundinsikt PRODUKTION AFFÄRER Elmia HAR DU LÖSNINGEN? Elmia Future Transport och Elmia Nordic Rail är Nordens största mötesplats för transport-, logistik- och järnvägsbranschen. Här visas tekniken, produkterna och tjänsterna för morgondagens transporter och infrastruktur. Sitter du på lösningar, ja, då borde du vara på plats! A L o M IL December 2012 D N I R T E Vilket ord kan du bilda genom att följa linjerna och bara använda varje bokstav en gång? ELmIA NORDIC RAIL ocH ELmIA FUtURE tRANSpORt 8–10 oKToBER, 2013 www.elmia.se/nordicrail www.elmia.se/futuretransport mediaspjuth.se FUTURE TRANSPORT Innehåll nr 6–7 2012 6 Ledare . ........................................................................................................................... 5 Löner Stor efterfrågan driver upp lönerna/Lönestatistik . ......................... 6–7 Urstark arbetsmarknad för logistiker ......................................................... 8 Porträtt Hon basar över FedEx nya europasatsning ...................................... 10–11 Nyheter ............................................................................................................... 12–13 Oacceptabla kostnader för bygglogistik ....................................................... 14 Hamnarna flyttas in i landet . ..................................................................... 16–17 Lagerspecial WMS – Systemstöd för modern lagerhantering .................................... 18 Enkät: Var står de svenska WMS-leverantörerna? ................................ 19 2012 Toppår för nya lager ........................................................................ 20–21 Lagerinredare ...................................................................................................... 22 Största logistikbygget invigt ................................................................. 24–25 Lönespecial: Så tjänar inköpare och logistiker. Helene Mellqvist om krisen i TransAtlantic. 33 Utbildning: Ljus arbetsmarknad väntar de högutbildade. 26 Utbildning Ljus arbetsmarknad väntar logistiker ....................................................... 26 Logistikutbildningar i Sverige ...................................................................... 27 YH-utbildningar i logistik stryps trots jobbgaranti ............................. 28 Stort tryck på inköpsutbildningar ...............................................................29 Nyheter utbildning ................................................................................... 28–29 Hamnar/Sjöfart Norvik kan öppnas 2017 .......................................................................... 30–32 Hon ska vända skutan för TransAtlantic ........................................... 33–34 Kristinehamn satsar på logistik .................................................................. 36 Inga företag förtjänade miljöpris . .................................................................. 37 Servicetjänster flyttar in i logistiken ...................................................... 38–39 Rapport APICS: Bortom Better, Faster and Cheaper . .............................. 40 Forskning Dag Ericsson: Service allt viktigare för kunderbjudandet ............. 42–43 Sätter handelslogistik på kartan ..................................................................... 45 Tänkbart ..................................................................................................................... 46 42 20 Fler logistikfastigheter än någonsin byggs 2012. Intelligent Logistik 2–3/12 Forskning: Dag Ericsson om att förstå implicita kundbehov. 3 TH O R N R E K L AM BYR Å VÅ R T L Ä G E Ä R E N N AT U R T I L L G Å N G EN DEL AV VÅR SJÄL Zoégas är ett gammalt familjeföretag som startade i Helsingborg redan 1886. Sedan 1986 ingår det i Nestlé och har utvecklats från ett regionalt kaffemärke till att bli Sveriges mest populära varumärke inom snabbrörliga konsumtionsvaror. Kaffet till vårt rosteri kommer i container och vi har även direktimport av färdigvaror från våra fabriker i Europa. Helsingborgsregionen är ur ett logistikperspektiv en väldigt bra plats att finnas på. Vi är också stolta att finnas i en region med politiker som vågar satsa. När vi har gjort kalkyler har vi kommit fram till att Helsingborg är det absolut bästa stället för oss att finnas. Intresserad av att etablera er verksamhet i Helsingborg Business Region? Läs mer och se hela intervjun med Magnus Nordin på: helsingborgbusinessregion.com Magnus Nordin, VD på Zoégas i Helsingborg Vårt läge är en naturtillgång – Nära kontinenten, med väl utbyggd infrastruktur. Den väl fungerande hamnen, våra goda järnvägsförbindelser, och Europavägarna mot både Stockholm och Göteborg. Vi ser faktiskt läget som en naturtillgång. helsingborgbusinessregion.com skiftbyte Nu tar Hilda över Efter sju år som chefredaktör för Intelligent Logistik och 20 år för andra facktidningar, är det dags att lämna över till en yngre kraft. Att det är vår dotter Hilda Hultén som tar över, känns roligt, men kräver samtidigt en förklaring. När gamla tiders hantverkare ville att en son eller dotter skulle ta över, skickades han eller hon ofta till en annan hantverksmästare att lära sig yrket. Så också Hilda. Efter högskoleexamen i journalistik har hon i fem år arbetat som reporter och webbredaktör på Sveriges ledande branschtidning inom kemi och biomedicin. Där visade hon framfötterna med uppmärksammade reportage och genom att bygga upp en mycket framgångsrik nyhetswebb. I ett och ett halvt år har Hilda nu varit nyhetsredaktör på Intelligent Logistik. Hon har visat vad hon duger till med en ny, fräsch hemsida och välskrivna reportage. Därför är det med tillförsikt som jag lämnar över chefredaktörskapet. Det är nu sju år sedan vi startade denna första svenska tidningen helt inriktad på logistik. Att den är oberoende och medarbetarägd är en styrka. När nu webbversionen börjat lyfta ordentligt och sociala medier blir allt viktigare, känns det bra att ge huvudansvaret till en ung person med kunskap och visioner för tidningens virtuella framtid. Även om jag passerat pensionsåldern, kommer jag inte lämna det redaktionella arbetet. Så länge det är roligt och möjligt vill jag fortsätta som senior editor och ansvarig för Sveriges bästa logistiklägen. Tillsammans med Lena Sonne är vi tre i redaktionen. Det gör oss inte bara till den mest spridda, utan också den redaktionellt bäst rustade tidningen inom logistik, supply, inköp och produktion. Med våra temabilagor i Dagens Industri på ca 100 000 ex. detta affärsmagasin i 12 000 RS-kontrollerade ex. och en allt mer välbesökt nyhetswebb, är vi väl rustade för framtiden. Därför önskar jag dig Hilda lycka till som chefredaktör! Gösta Hultén Senior Editor Logistikbranschen kan bättre Att skriva sin första ledare ger magpirr. Personligen är jag särskilt förtjust i att läsa just ledaren när jag vill lära känna en tidning. Den ger en känsla för redaktionens värderingar, drivkrafter och ambitioner. Våra ambitioner är höga. Det har de varit sen tidningen startade. Med stor respekt tar jag nu försiktigt över rodret på en tidning som lyser i en allt mörkare djungel av branschpress, där det redaktionella innehållet långsamt stryps till ett tamt flöde av ljummen skåpmat. Vi tänker inte servera skåpmat. Vi tänker inspirera, hjälpa er läsare att bli bättre och kunnigare. Men också påverka och uppmana. Den här gången gäller min uppmaning branschens miljöarbete. För när Världsbanken i rapporten Turn Down the Heat basunerar ut att vi skrämmande snabbt är på väg mot en temperaturökning på 4 grader, tvingas vi samma dag rapportera att Arlanda Logistic Network vid sitt senaste möte inte kunde dela ut sitt miljöpris ”Ecologistic Award” i år. Inga företag levde upp till kraven. Transportbranschen, liksom kemibranschen som jag tidigare bevakade, skuldbeläggs ofta i miljöfrågor. Liksom kemister framställs som djävulens lakejer, med kemikalier som illaklingande skällsord, pekas transporter ut som miljöProblemet med stort P. Inte utan orsak. Transportsektorn står för över 1/3 av Sveriges CO2utsläpp – mer än någon annan bransch. Dessutom ökar de. Användningen av smutsig tjockolja har tredubblats sedan 90-talet, vägtransporterna ökar, bilar går tomma och slöseriet med transporter i t ex byggbranschen är stort. Om Sverige ens ska klara att leva upp till sina miljömål, måste utsläppen från godstransporter minska drastiskt. Och precis som i kemibranschen sitter transportbranschen på svaren. Det är logistiker som kan se möjligheter, hitta lösningar och börja förändra. Så gör det! Bli hjältarna istället. Bidra till att rädda världen. Och se gärna till att tjäna en hacka samtidigt. Vi lovar att berätta om det! Hilda Hultén Chefredaktör Intelligent Logistik är Sveriges största tidning om inköp, logistik, produktion och affärer. Utgivare: Intelligent Logistik HB www.intelligentlogistik.se Redaktion: Bastugatan 6, 118 20 Stockholm Skribenter i detta nummer: Peter Lorin, Patrik Färdow. Grafisk form: Michael Wall www.michaelwall.se Chefredaktör: Hilda Hultén Tel: 070-477 59 04 [email protected] Intelligent Logistik 2/11 Omslag: Montage med bild från KY Akademin Redaktionsråd: Helena Brynolfsson, Dag Ericsson, Peter Fredholm, Patrik Färdow, Stina Löfström, Jan Sjöstrand, Nils G Storhagen. Adressändring, utebliven tidning : [email protected] Senior editor och ansvarig utgivare: Gösta Hultén Tel: 073-766 11 45 [email protected] Annonser & Marknad Intelligent Logistik HB Vämlinge 4115, 761 73 Norrtälje www.intelligentlogistik.se Prenumeration: Boka din prenumeration på www.intelligentlogistik.se Ekonomi & fakturor: Intelligent Logistik HB Vämlinge 4115, 761 73 Norrtälje Tryck: Åkessons Tryckeri Reporter: Lena Sonne Tel: 070-25 42 064 [email protected] RS-kontrollerad upplaga 2011: 11 600 ex. Grundare: Gustaf Berencreutz & Gösta Hultén Marknadsansvarig: Gustaf Berencreutz Tel: 0176-22 83 50, Fax: 0176-22 83 49 Mobil: 070-730 3521, [email protected] 5 Foto: MKT. löner Stor efterfrågan driver upp lönerna Löneskillnaden mellan män och kvinnor är fortfarande betydande i samma jobb men har ändå minskat något sedan Intelligent Logistiks förra mätning. Lönerna har stigit rejält sedan Intelligent Logistik för tre år sedan granskade löneläget senast. Det visar statistik från fackförbundet Unionen, SACO och SCB. Fortfarande är det dock mest lönsamt att vara man. Av Lena Sonne Vad tjänar logistiker och inköpare? Är det värt att satsa på en lång utbildning för att bli inköpare eller logistiker? Ser man till löneutvecklingen är svaret ett obetingat ”ja”. Det visar den senast sammanställda statistiken för helår från fackförbundet Unionen och som visar medianlönen för logistiker och inköpare i privat sektor för olika svårighetsnivåer under 2011. 6 På de fyra svårighetsnivåerna för inköpare tjänade kvinnor 24 350, 25 850, 30 000 resp 34 600 kr i månaden, medan männen i motsvarande svårighetskategori tjänade 28 000, 27 700, 32 000, 39 600 och 50 000 kr/mån. På den högsta nivån finns inte kvinnor med, vilket innebär att alltför få kvinnliga inköpare har dessa högre löner för att kunna ge underlag i statistiken. För logistiker syns samma mönster. Skillnaden är att ingångslönerna är relativt lika, sedan drar männen iväg. För kvinnor är medianlönen i snitt respektive 23 500, 25 250, 27 600 och 34 400. Männens löner är 23 400, 25 600, 29 400, 37 700 och 50 900 kr/månad. Även bland logistikerna är de riktigt högavlönade kvinnorna för få för att ge statistiska underlag. Utbildning lönar sig – mest för män Att satsa på en lång högskoleutbildning för att bli inköpare är således ett mer lönsamt val för en manlig än för en kvinnlig student. Här är nämligen löneskillnaden efter högskolestudier allra störst. Medan en kvinna har en snittlön på 34 400 kr, har den manliga kollegan på samma jobb 37 700 kr. Sedan 2009 är detta ändå en avsevärd förbättring. Då var löneskillnaden efter högskolestudier allra störst. En kvinna hade då en snittlön på 29 700 kr medan den manlige kollegan på samma jobb hade 35 600 kr. Unionens lönestatistik för medlemmar i industribranscherna som arbetar med logistik- och inköpsrelaterade arbetsuppgifter visar på stora löneskillnader, inte bara mellan könen. Inköpschefer i lönetoppen Mest i ögonfallande i den sammanslagna tabellen är väl att lönespannet är så stort. En logistikchef på nivå 5 kan komma upp i en lön på 60 752 kronor och var femte inköpschef i åldern 55–59 år tjänar minst 67 500 kr/mån. Unionens tabeller visar stora löneskillnader mellan Stockholm och övriga riket, samt mellan olika åldersgrupper. Lönespannet för inköpschef på ledningsnivå (svårighetsnivå 4) skiljer sig t ex från 30 900 sek/mån för en inköpschef i åldern 35–39 år upp till 54 927 Intelligent Logistik 6–7/12 för en välavlönad stockholmare i 45–49 årsåldern. Just 45–49 år tycks vara en väldigt bra ålder om du vill tjäna pengar som inköpschef, både på nivå 4 och 5 ligger medianlönen för åldersgruppen betydligt högre än både de yngre och de äldre kollegorna. Lönerna för Saco-anslutna logistiker 2010 var månadslönen (median) för nyexaminerade logistiker med civilekonom-/ekonomexamen Foto: Itella Logistik. löner 24 920 kr och 10 år efter examen är medianlönen 40 461 kr. Medianlönen 2010 för logistiker med civil-/högskoleingenjörsexamen med upp till fem års erfarenhet var mellan 28 000 kr och 31 000 kr/månad enligt Sveriges Ingenjörers lönestatistik. Med 10–15 års yrkeserfarenhet var medianlönen 39 000 respektive 46 000 kronor. För civilingenjörer med 20–25 års erfarenhet var medianlönen 58 000 kronor. Löneskillnader – Kvinnor/Män år 2011 Löneskillnader – Stockholm/övriga riket Medianlöner, samtliga åldersgrupper för ALS yrkeskod 31 (inköp) och 33 (materialadministration, lager, spedition, transport, distribution, trafikplanering) Medianlöner, samtliga åldersgrupper för ALS yrkeskod 31 (inköp) och 33 (materialadministration, lager, spedition, transport, distribution, trafikplanering) Logistik (ALS 33) Logistik (ALS 33) Svårighetsnivå Kvinnor Män Svårighetsnivå Hela riket Stockholm Övriga riket 1 23 500 23 400 1 23 491 25 000 23 285 2 25 250 25 600 2 25 500 26 054 25376 3 27 600 29 400 3 28 500 30 039 28 250 4 34 400 37 700 4 36 828 37 587 36 400 5 för litet underlag 50900 5 54 519 För litet underlag 51 804 Inköp (ALS 31) Inköp (ALS 31) Svårighetsnivå Kvinnor 1 24 350 Män Svårighetsnivå 28 000 1 Hela riket 25 000 Stockholm Övriga riket 26 000 24 700 2 25 850 27 700 2 26 522 27 131 26 400 3 30 000 32 000 3 30 947 33 300 30 591 34 600 39 600 4 39 100 42 400 38 675 50000 5 50 699 55 767 50 068 4 5 för litet underlag Källa: Unionens lönestatistik 2011 Så påverkar du din lön! Enligt unionens statistik finns det rekommenderade lönespann för inköpare och logistiker, beroende på arbetets svårighetsnivå, ansvar mm. Faktorer som kan påverka din lön nedåt kan vara att det råder begränsad efterfrågan på dina yrkeskunskaper, att du inte kompetensutvecklats/utbildats rätt, att du saknar arbetslivserfarenhet eller att du är ny på jobbet. Det finns också mycket som kan ge dig högre lön, som chefserfarenhet och bra ledargenskaper, att du har erfarenheter och kunskaIntelligent Logistik 6–7/12 per som har betydelse för arbetet, att du har stort ansvar (ekonomiskt/antal underställda) och att du kan visa bra resultat. Här är några knep för att höja lönen: • Skaffa dig kunskaper och erfa- renheter som är efterfrågade på marknaden • Åta dig svårare arbetsuppgifter • Bredda dig och skaffa mer mångsidiga arbetsuppgifter • Se till att arbeta i en ”het” bransch • Visa upp bra arbetsresultat • Visa att du vill utvecklas 7 Foto: Lena Sonne. arbetsmarknad Urstark arbetsmarknad för logistiker Kraven på effektivitet och lönsamhet i företagen gör att efterfrågan på logistiker ökar på lång sikt. Det ser ljust ut för logistiker – med en bättre arbetsmarknad än för andra högskoleutbildade i industrin. Även inköpare har balans i utbud och efterfrågan. Av Lena Sonne – Arbetsmarknaden för logistiker kommer att vara relativt god under det kommande året med liten konkurrens om jobben, framför allt bland personer med erfarenhet och högre utbildning, säger Tommy Olsson, Arbetsförmedlingens yrkesanalytiker för bl a logistiker. Men utbildningskraven förväntas öka. – Under det närmaste året talar det mesta för att det blir brist på erfarna och högutbildade logistiker, medan de utan akademisk utbildning och de som saknar erfarenhet, kan ha något svårare att hitta ett arbete. – Kraven på effektivitet och lönsamhet i företagen gör att efterfrågan på yrkesgruppen ökar på lång sikt. Behovet av utbildade logistiker finns inte bara hos transportföretag och i producerande företag, utan även på exempelvis sjukhus, flygplatser och större lager. – Den svaga konjunktur vi befinner oss i dämpar arbetsmarknaden i de flesta branscher, i synnerhet industrisektorn. Samtidigt är bra logistik viktigt för bland annat lönsamhet och kostnadseffektivitet överallt. Därmed är det en viktig faktor för företagen att ta hänsyn till, inte minst när konjunkturen är svag. – Eftersom logistikerna arbetar inom så många olika branscher, påverkas arbetsmarknaden också av branschmässiga variationer. Balans för inköpare – För inköpare med högskoleutbildning är det balans mellan utbud och efterfrågan, både i halvårsanalysen från juni och i den 5-åriga och 10-åriga långtidsprognosen, säger Andrew Sundin, Arbetsförmedlingens analytiker med ansvar för inköpare. – Behovet av inköpare ökar de kommande tio åren. En anledning är att många arbetsgivare ser möjligheter till minskade kostnader med hjälp av inköpare. På fem till tio års sikt blir jobben fler, men tillgången på inköpare motsvarar fortfarande anställningsbehoven. – Inom de två största branscherna –tillverkningsindustri och handel –är det stora skillnader på åldersstrukturen bland inköparna. Inom tillverkningsindustrin är det en större andel som är på väg att gå i pension än inom handeln. Det gör att efterfrågan på tekniskt kunniga inköpare kommer att öka. Även upphandlare inom offentlig sektor har en hög medelålder. Här ökar därför också behovet av att ersättningsrekrytera. För speditörer, transportledare och transportplanerare, som är mer konjunkturberoende, är efterfrågan för närvarande svagare. Många uppsägningar i transportbranschen Läget på arbetsmarknaden för logistiker och logistikrelaterade tjänster är inte odelat positivt. I transportbranschen duggar varslen tätt. Pg a konjunkturläget och en minskad export går flera transportföretag än förra året nu i konkurs, 8 och ofta då med arbetslöshet som följd. Nära hälften av de svenska transportföretagen tror att de kommer att tvingas säga upp personal innan året är slut. Det visar den senaste Transportindikatorn. En tredjedel av företagen fruktar minskad omsättning under årets sista månad. Transportindikatorn för kvartal 3 2012 hamnar på -25, jämfört med -17 kvartalet innan. – Försämrad ekonomi på våra exportmarknader, kombinerat med kronans starka kurs slår hårt mot vår industri och därmed också mot transportnäringen. Läget är mycket allvarligt. Vartannat transportföretag tror att de kommer att minska sin personalstyrka under återstoden av 2012, kommenterar Peter Jeppsson, vd för TransportGruppen som ligger bakom Transportindikatorn. Intelligent Logistik 6–7/12 FOTO: MASKOT & MATS A. FLOW TO MAKE BUSINESS GROW. LogPoint South Sweden erbjuder ett av Skandinaviens bästa logistiklägen. Med E4:an som pulsåder sträcker sig området från Jönköping och Torsvik ner till Vaggeryd. Svårslagen närhet till storstadsregionerna och kontinenten kombinerat med småländsk entreprenörsanda och gediget engagemang. Omkring 100 företag finns här redan idag. Nu finns det plats för dig också. Med unika exponeringsytor mot E4:an och LogPoint South Swedens serviceutbud och nätverk runt hörnet, släpper vi nu tomter på området Stigamo – strax söder om det befintliga området. Kontakta Magnus Bergkvist på 036-10 24 62 [email protected] Han hjälper dig att etablera din verksamhet här. Skandinaviens bästa logistikläge www.logpoint.se CONCRET.SE | Lediga tomter! Foto: Hilda Hultén expressfrakt Hon basar över FedEx nya europasatsning – Det finns en tydlig strategi att växa, men vi går mer försiktigt fram och tänker efter före, säger Helena Jansson. Helena Jansson, finanschef för FedEx i EMEA och ett tungt namn i europeisk expressfrakt, berättar om storsatsningen i Sverige, knepiga Ryssland och varför den nya europasatsningen ska lyckas bättre än floppen på 1980-talet. Av Hilda Hultén Helena Jansson har jobbat 17 år i budjätten FedEx. Hon flyttade som relativt nybakad civilekonom från Sverige till Belgien 1992. – Jag har i princip aldrig varit yrkesverksam i Sverige. Jag började i FedEx 1995 och har varit kvar sen dess. Som finanschef för FedEx emearegionen och med en rad tyngre poster i bagaget, har hon en svåröverträffad överblick över internationell expressfrakt. Nysatsar i Sverige – Jag kom in efter att FedEx drog sig ur sin stora inrikessatsning i Europa under 80-talet. Sedan dess har jag fått följa branschen på nära håll genom tillväxt och finansiella kriser. Hon har varit delaktig i hur FedEx successivt byggt upp verksamheten från transkontinental till mer och mer 10 intereuropeisk och nu åter bli en stark europeisk inrikesaktör. Få i logistikbranschen har missat att FedEx Express nu hårdsatsar på att öka sin verksamhet i Sverige och Norden. – Sett till antal multinationella industriföretag per capita är Sverige världens industritätaste land, en jätteviktig marknad för expressfrakt. Sedan mars i år har företaget öppnat fem nya stationer i Sverige. – Vi öppnade i Ljungby och Västerås i mars och i september flyttade vi till en större, modernare station i Malmö och tog över stationerna i Norrköping och Göteborg från vår tidigare agent. Antalet budbilar nära fördubblas, från 39 till 76, när 2012 är slut. I mars sattes också tre nya Boeing 757 i trafik till Stockholm, Helsingfors, Oslo och Köpenhamn. – Svensk ekonomi är hoppfull, och står sig relativt stark och stabil jämfört med södra Europa. Ökar i hela Europa Satsningen är en del i en pågående strategi att öka verksamheten i Europa. De senaste 1,5 åren har FedEx gjort flera strategiska uppköp av inrikes budfirmor i bl a Frankrike och Polen. Sett till antal multinationella företag per capita är Sverige världens industritätaste land. Det skapar en viktig kritisk massa och kompletterar internationell frakt så att verksamheten totalt blir mer kostnadseffektiv. – Vi satsar mer och mer på inrikes. Europa är en mogen marknad och har du ingen inrikesverksamhet från början behövs strategiska uppköp. Betyder det att ni letar efter ett inrikes budföretag att köpa i Sverige också? – Det kan jag inte säga, varken att vi letar eller att vi inte letar. Men ges ett bra tillfälle är det inte omöjligt att vi skulle göra ett uppköp i Sverige. FedEx förra inrikessatsning i Europa blev att magplask, varför kommer satsningen lyckas nu? – Jag tror att FedEx kanske hade en väl amerikansk ”approach” och ville bli för stora för snabbt. Föränderlig marknad Hon tror att bolaget lärt sig en läxa. – Det finns en tydlig strategi att växa, men vi går mer försiktigt fram och tänker efter före. Sedan finns en stor förståelse för kulturella skillnader i bolaget, de högsta cheferna har alla jobbat internationellt, jag upplever ett stort stöd och förståelse uppifrån. Konkurrenten dhl har tappat global Intelligent Logistik 6–7/12 expressfrakt FedEx Sverigesatsning 2012 Två nya stationer Ljungby och Västerås Ny, större station ersätter den gamla i Malmö Övertag av två stationer i Norrköping och Göteborg Antalet budbilar ökar från 39 till 76 under året Tre nya Boeing 757 till Stockholm, Helsingfors, Oslo och Köpenhamn FedEx Express är mest känt för sin flygplansflotta på ca 660 plan, den största godsfraktflottan i världen. marknadsandel från 60 procent till 37 procent under 2000-talet. Har det påverkat FedEx beslut att satsa strategiskt på Europa? – Jag vill inte kommentera våra konkurrenters verksamhet, men dhl har lagt mycket energi på sin konsolidering de senaste åren efter samgåendet med Deutsche Post, det kan ha bidragit till att de tappat marknad. – Expressfrakt är en marknad i stor förändring, p g a stora bolagsförändringar och det osäkra konjunkturläget. Helena Jansson är ekonomi- ansvarig för FedEx i emea – där Europa, Mellanöstern, Afrika, och Indiska halvön med tillväxtmarknaden Indien och Pakistan räknas in. Är det vanligt att räkna in Indien i emea? – Nej, men jag tror att det är klokt. På så vis hamnar inte två av de största tillväxtmarknaderna, Indien och Kina, i samma organisation. Det är ett hästjobb att bygga upp verksamhet på en tillväxtmarknad. Om de ligger under samma affärsområde är det nog lätt att den ena glöms bort. Men det är min personliga åsikt. Drömmen om Ryssland När man pratar med Helena Jansson återkommer hon till begreppet lyhördhet, särskilt när samtalet kommer in på möjligheterna österut. För trots att hon ser Ryssland som en oerhört intressant marknad, finns ännu inga planer på att starta verksamhet i det stora landet. – Ryssland är jätteintressant, vi har agenter där men ingen egen verksamhet. Man ska vara medveten om att det är en oerhört komplicerad process att etablera sig i Ryssland. Ger man sig in i leken får man vara beredd på konsekvenserna. Det gäller att ha rätt lösning, förstå marknaden, vara lyhörd och ha tänkt efter före. Västvärldens stora expressfraktaktörer har ännu knappt gett sig in i Ryssland – tror du det blir ”Följa John” om någon börjar? – Haha, det har jag inte tänkt på, men det är nog möjligt. För vår del har satsningen österut bara börjat. DOCKSIDE.SE 2012 EXAKT SÅ. H ur m ång a b e h ö v k v a dr a t er n l p fa s t i g h du ? eter. se Ett perfekt lager är alltid skräddarsytt: Ljust, fräscht och prisvärt. Inga tomma ytor eller andra extrakostnader. Sådana lager erbjuder vi. Hör av dig och berätta hur du vill ha det. Vi fixar resten. Kontakta: Christian Berglund, 070 217 83 88, [email protected] Intelligent Logistik 6–7/12 11 nyheter H&M hamnar på tredjeplats och AstraZeneca kniper femteplatsen trots sitt mediokra resultat 2011, när Gartner Group listar Europas bästa företag inom supply chain. Det amerikanska konsultföretaget Gartner Group listar varje år de bästa företagen i varje världsdel inom supply chain. I 2012 års rankning hamnar H&M på tredje plats och Astra Zeneca på femte bland de 15 europeiska företag (emea) som enligt Gartner har bäst supply chain. Mätningen gäller roa, hur vinsten förhåller sig till eget kapital, lageromsättning, intäktsökning och en sammanvägning av dessa nyckeltal. H&Ms topplacering bygger främst på det goda resultatet medan AstraZeneca kan sägas ligga femma trots ett mediokert rörelseresultat 2011. I toppen dominerar livsmedels– och modekoncernerna. Överlägsen etta är livsmedelsjätten Unilever. Tvåa är inte oväntat spanska Inditex som äger modebutikskedjan Zara. De tyska biltillverkarna bmw och vw finns också med på listan. Sammanlagt listar Gartner på detta sätt närmare 300 företag i världen utifrån deras prestationer inom Supply Chain. 2012 EMEA Ranking 2012 Overall Ranking Foto: Lena Sonne H&M och AstraZeneca i Europatoppen inom supply chain H&Ms försörjningskedja är Europas tredje bästa. Company Return on Assets (ROA) Inventory Turns Revenue Growth Composite Score 1 10 Unilever 10.2% 6.0 5.5% 4.21 2 15 Inditex 17.3% 4.0 10.3% 3.37 3 17 H&M 28.6% 3.6 5.7% 3.09 4 18 Nestlé 15.9% 4.9 -9.5% 3.06 5 28 AstraZeneca 16.5% 3.1 1.7% 2.01 6 29 Tesco 5.5% 16.4 6.4% 2.01 7 30 BASF 7.9% 5.6 11.6% 1.98 8 33 RB 13.0% 5.1 12.4% 1.93 9 35 BMW Group 2.9% 5.7 11.8% 1.92 10 41 Novartis 8.1% 2.9 13.1% 1.77 11 47 AnheuserBusch 6.1% 6.4 14.7% 1.72 12 51 Syngenta 8.8% 1.7 7.7% 1.67 13 53 Roche 14.4% 2.5 -4.9% 1.64 14 58 BAT 11.8% 0.9 6.6% 1.54 15 59 VW 4.2% 5.6 17.5% 1.54 Källa: Gartner Group Bättre godsvård kan spara miljoner I augusti slog ett nytt konsultföretag upp portarna i Jönköping. Logistic Quality Consulting drivs av Martin Mammoo, kvalitetsräv från Posten, med många lyckade förbättringsarbeten i bagaget. Av Lena Sonne Martin Mammoo, tidigare kvalitets-/logistiksamordnare på Posten Logistik, har startat kvalitetskonsultbyrån lqc, Logistic Quality Consulting ab, med säte i logistikmeckat Jönköping. Inriktningen är aktivt skadeförebyggande inom lager och logistik. – Gods som blivit transportskadat kostar enorma pengar varje 12 år. Dessutom måste man i många fall kassera gods för att skadorna blivit så omfattande. – Affärsidén föddes när jag såg att behovet fanns. Företag kan spara miljonbelopp. På Posten hjälpte han många stora kunder och även postterminaler runt om i Sverige med att effektivisera lager, sänka kostnadsbilden, minska skadorna på godset, höja kvaliteten för bättre arbetsmiljö och att utbilda terminalpersonal och chaufförer i godsvård. – Jag är på ”allt” och visar på brister. – I mitt jobb ingick att undersöka på vilket sätt emballaget skadat en produkt. Jag kan ofta se hur skadan har uppkommit och visa vilken förpackning som kan motverka skador. Minskat råvaruspill Martin Mammoo brinner för att minska råvaruförbrukningen. Genom att arbeta aktivt med bl a utbildningar inom godsvård och emballage går det enligt honom att sänka antalet skador på relativt kort tid. – Förbättrad godshantering och effektivare kvalitetsarbete i lager– och logistikbranschen leder i förlängningen till minskad råvaruförbrukning, det är jätteviktigt i dagens konsumtionssamhälle. Förutom att det resulterar i stora kostnadsbesparingar för företagen. – Förbättrad godshantering leder till minskad råvaruförbrukning. Det är jätteviktigt i dagens konsumtionssamhälle, säger Martin Mammoo. Intelligent Logistik 6–7/12 nyheter Samarbetar om brevleveranser Lagom till julhandeln inleder Bring och DHL ett samarbete om leveranser av stora brev. Bring satsar också strategiskt i Sverige genom köpet av Ekdals Åkeri. Snabbväxare inom e-handel satsar i Norden Svenska E-handelskedjan Sportamore har växt ur sitt gamla lager och precis flyttat till större i Spånga. Nu är siktet inställt på Norden och Europa. Av Hilda Hultén E-handelsföretaget Sportamore grundades 2009 och sedan e-butiken lanserades i maj 2010 vuxit till Nordens största sportbutik online med omkring 60 anställda och en omsättning på ca 68 miljoner kronor. Sportamore säljer över 450 varumärken, 10 000 produkter för ca 30 sporter. Sidan besöks av över 1 miljon besökare varje månad. – Vi har ett uttalat mål att omsätta 800 miljoner kronor år 2016, berättar Sportamores logistikchef Ulrika Lindgren. Hon har haft en hektisk höst. I början av september genomförde Sportamore en lagerflytt på en helg. Det gamla lagret på 1 200 kvm i Solna blev för litet och företaget flyttade till nya, 8 000 kvm stora, lagret i Lunda industriområde utanför Spånga i norra Stockholm. –Vi behövde större lokaler och hittade en lokal som passar verksamheten. Det ligger nära vår transportpartner och inom en mils radie från vår administrativa avdelning, säger Ulrika Lindgren. –Allt har gått helt enligt plan, vi genomförde lagerflytten på 60 Intelligent Logistik 6–7/12 timmar. Nu kan vi effektivisera, förbättra servicegraden och fortsätta vår offensiva tillväxtplan. Expanderar i Europa Nu satsar företaget på expansion i Europa. – Det första steget är Norden, vi lanserar egna e-butiker i Norge, Danmark och Finland i början av 2013. Att företaget växt så snabbt tyder på att det funnits en öppning för sport på nätet. – Ingen renodlad nätaktör har tidigare satsat på att bli en duktig generalist. Men enligt Ulrika Lindgren finns det flera starka aktörer. – Vår stora konkurrent är väl stadium.se men det är många större sportkedjor som satsar på nätet nu. Både xxl och Intersport har börjat med eller sagt att de ska satsa på e-butiker. Inför expansionen i Norden har företaget valt att samarbeta med PostNord Logistik. Hämtningen av paket sker två gånger om dagen på vardagarna samt på söndagar. Förutom brev skickar Sportamore många mindre försändelser, en anledning till samarbetet är just Postens helhetslösningar med både paket och varubrev. – Vi hade en lista med kriterier gällande lösningar för expansion i Norden och Europa. PostNord kunde uppfylla dem. Bring Citymail och dhl Freight har tillsammans tagit fram en lösning för att levererera stora brev i Brings vanliga postflöde. Bring gör först ett försök att dela ut de stora breven. Går de inte ner i brevlådan/om mottagaren inte är hemma aviseras de för uthämtning på dhls närmaste utlämningsställe. dhl har drygt 1300 utlämningsställen, Service Points, i landet i affärer, kiosker och bensinstationer. –Efterfrågan på att skicka stora brev ökar i takt med att e-handeln ökar. Att kunna leverera stora brev i vårt vanliga postflöde är en förutsättning för att vi ska ha ett bra erbjudande till våra kunder, kommenterar Patrik Östberg, vd på Bring Citymail. Den nya tjänsten är i full gång inför julhandeln. Bring Citymail är den svenska postdelen av Bring som ägs av Posten Norge. Koncernen har cirka 30 000 medarbetare och omsatte 3 miljarder euro i fjol. Strategisk Sverigesatsning I oktober köpte Bring också Ekdals Åkeri, ett av Sveriges största privata åkerier, med ca 520 anställda och omsättning på 640 miljoner SEK. Enligt Posten Norges koncernchef Dag Mejdell innebär köpet att Bring kan stärka sitt logistikutbud mot svenska industrikunder. – Förvärvet är ett led i koncernens strategiska satsning på Sverige och innebär att vi stärker vår position inom inrikes transport, kommenterar Dag Mejdell, koncernchef. Intelligent Logistik INKÖP LOGISTIK PRODUKTION AFFÄRER Missa inte nästa Tematidning i Dagens Industri Om: •Sveriges bästa logistiklägen 2013 • • Hamnar och sjöfart • Miljölogistik • • Infrastruktur • Logistikfastigheter • Utgivning: vecka 6, 2013 Materialdag: 25 januari Kontakt: 0176-22 83 50 [email protected] www.intelligentlogistik.se 13 Foto: Lena Sonne bygglogistik Oacceptabla kostnader för bygglogistik – Inom Skanska vet vi ganska bra vad vi behöver göra för att effektivisera logistiken inom våra projekt. Utmaningen är att genomföra. Inte bara prata, säger Andreas Davidson. – Transporterna är grunden om man ska lyckas förbättra logistiken i byggprojekt, säger Skanskas logistikchef Andreas Davidson. Text & foto: Lena Sonne Tom stora, etablerade leverantörer kan ha 0% i leveranssäkerhet. 14 Byggjätten Skanska har hårdsatsat på samordnade centrala inköp och standardiserade faktureringssystem. Nära 80 % av leverantörsfakturorna hanteras nu elektroniskt i en gemensam portal. Av inköp sker nu ca 50 % centralt. Men inköp och fakturering är bara en del för att komma åt logistikkostnaderna, som till två tredjedelar är materialhantering. – Forskare som Per-Erik Josephsson, Chalmers och Martin Rudberg, Linköpings tekniska högskola hävdar att 50 % av byggkostnaderna kan vara slöseri. Men jag är tveksam till om det är en förbättringspotential som är praktiskt genomförbar, säger Andreas Davidson, logistikchef på Skanska Sverige. Enligt honom går 25 % av byggarbetarnas tid åt till materialhantering. – Den siffran går att påverka genom att förbättra leveranssäkerheten och minska störningar i produktionen, som för många transporter, fel fordon, bristande intern styrning m m. Här har byggbranschen stor förbättringspotential. – Transporterna är grunden om man ska lyckas förbättra logistiken. Varje år genomför Skanska runt 3 000 projekt i Sverige. Flera leverantörer levererar till varje projekt och många underentreprenörer är inblandade. – Vi lägger för mycket tid på att hantera material och på att eftersöka leveranser. Alldeles för stor andel leveranser har någon form av avvikelse. Leveranssäkerheten i branschen är som helhet för dålig, antingen kommer leveransen för tidigt eller för sent, eller med fel produkt, fel kvantitet, kvalitetsbrister eller utan relevant dokumentation. 0 procent leveranssäkerhet – T o m stora, etablerade leverantörer kan ha 0 % i leveranssäkerhet mot ett specifikt projekt, visar vår dokumentation. Det driver ju naturligtvis helt oacceptabla kostnader. Enligt Andreas Danielsson sker också för många leveranser. – Varje leverans innebär ett avbrott i produktionen. Ofta är lastbilarna inte heller anpassade till de byggprojektens lossningssätt. Ett projekt kan ha flera infarter och flera lossningszoner med olika resurser för lossning. – Ett typiskt vardagsproblem på ett bygge är att en betongbil med färsk betong inte kommer fram för att en paketdistributionsbil som inte hittar leveranspersonen står i vägen. Vad är det som hindrar att genomföra bestående strukturförändringar? – Vi måste bygga företagsstrukturer för logistik, lösningarna får inte vara projektfokuserade. Det kostar för mycket. Dessutom får vi göra om allt varje gång vi startar ett nytt projekt. Leverantörerna måste också förstå vilka förväntningar vi har på leveranserna. Vet vad vi behöver göra – Inom Skanska vet vi ganska bra vad vi behöver göra för att effektivisera logistiken inom byggprojekt. Utmaningen är att genomföra det. Inte bara prata. Idag arbetar företaget med att förbättra logistiken i ca 70 projekt runt om i landet och de blir successivt fler. – Vi arbetar idag med transportavtal, informationskontroll och integrerade system, samlastade leveranser, inbärningstjänster och bevakning av leveranser för att fånga upp avvikelser i leveranskedjan. 2015 räknar vi med att täcka 80 % av vår omsättning. Under 2013 får våra projekt nya arbetssätt som leveranskalendrar, lossningskalendrar, vmi-lösningar och utökad informationskontroll via samarbeten med transportörer. – Information behöver bli transparent. Först i försörjningskedjorna fram till projekten, sedan mellan olika aktörer. Då skapar vi möjlighet till kontroll och styrning av leveranser, men också styrning av internlogistiken. Intelligent Logistik 6–7/12 Norra Sverige E4 50 Oslo E 18 E 18 Arboga Stockholm Örebro E 20 Kumla Hallsberg 51 E4 50 E 20 Göteborg E4 Södra Sverige Mitt i prick! St. Petersburg Vad är egentligen ett bra logistikläge? Naturligtvis är det många faktorer som styr. Men för vår del tycker vi att det är Helsingfors Oslo London Köpenhamn ganska enkelt. Hos oss ligger Sveriges befolkningsmässiga mitt- punkt. Inom en trettiomilsradie bor det 6,5 miljoner människor. Här Paris Riga Berlin möts två Europavägar, här finns torrhamn, kombiterminaler och en av Nordens största järnvägsknutar. Dessutom har vi Sveriges fjärde största fraktflygplats. Vi är Örebro, Arboga, Hallsberg och Kumla och tillsammans bildar vi Logistik- regionen. Redan idag är det många som upptäckt de fördelar vårt läge ger. Flera centrallager har etablerats i vår region och nyligen blev vi också centrum för Försvarsmaktens logistikfunktioner. Vår långa erfarenhet inom området logistik gör också att vi har god tillgång på utbildad personal, mycket tack vare logistikutbildningar inom ramen för gymnasieskolan, yrkeshögskoleutbildningar och vid Örebro universitet. Kortare avstånd ger nöjdare kunder, nöjdare medarbetare, bättre lönsamhet och mindre miljöpåverkan. Läs mer på www.logistikregionen.se och kontakta oss, så hittar vi den optimala etableringsplatsen utifrån dina önskemål och behov. www.logistikregionen.se Intelligent Logistik 6–7/12 15 Foto: Lena Sonne tullhantering Eskilstuna Kombiterminal, där terminaloperatören M4 och Logent Customs öppnat en ”inhouse tullavdelning”. Hamnarna flyttas in i landet I år har Sverige fått två nya ”torrhamnar” i Vaggeryd och i Eskilstuna. ”Det finns mycket att tjäna på att effektivisera tullhanteringen” säger Ann-Sofie Falkemar, vd Logent Customs som sköter satsningarna. Av Hilda Hultén Att Vaggeryd har velat bli en torrhamn för Göteborgs hamn har varit känt länge, men först i våras blev projektet verklighet. – PGF Tåg, som driver Vaggeryds kombiterminal, har kämpat länge för att få till en torrhamnslösning med Göteborgs hamn, men av någon anledning har det inte blivit av. Till slut hörde de av sig till oss, berättar Ann-Sofie Falkemar, vd på Logent Customs. I mars 2012 blev allt klart och Vaggeryd blev Sveriges första ”torrhamn” med en inhouse tullavdelning. Lösningen innebär att importgods som skeppas till Göteborgs hamn kan skickas vidare utan förtullning till terminal och lagerhotell. – Godset kan snabbt flyttas från hamnarna och godsägaren kan styra när och 16 hur de vill förtulla sina varor, vilket kan spara mycket pengar. Ger bättre kassaflöde Höga hamnhyror gör det också dyrt att låta godset stå och vänta på förtullning. – I torrhamnarna kan man lagra varor oförtullade tills de ska säljas. Att slippa ligga ute med moms och tullavgifter skapar bättre kassaflöde. I oktober fick Vaggeryd sällskap av Eskilstuna Kombiterminal, där terminaloperatören M4 och Logent Customs öppnat en ”inhouse tullavdelning”. – Det kommer säkert att bli fler, men var de hamnar vet jag inte. Vi väljer lägena mycket utifrån kundunderlag. I Vaggeryd bygger beslutet på närheten till storkunden Jysk med centrallager i Nässjö och i Eskilstuna finns H&Ms stora centrallager som nu uppvaktas. – Nu har vi skapat lösningen, så får vi se om H&M är intresserade av den. Det borde de vara, säger AnnSofie Falkemar. Växer snabbt År 2010 handplockades hon från I torrhamnarna kan man lagra varor oförtullade tills de ska säljas. tidigare jobbet på Green Cargo för att bygga upp Logents då icke-existerande tullverksamhet. – Lars Göran Ahlberger (Logents vd) hörde av sig till mig och frågade om jag ville hålla i den nya tullsatsningen. Jag började från ”noll” i januari 2010. Nu har verksamheten 16 anställda och omsatte 24 miljoner 2012. – Det är väldigt mycket att göra, vi växer hela tiden och räknar med att behöva nyanställa åtminstione 6–7 personer de närmaste månaderna. Strategisk tullhantering Förutom torrhamnarna driver Customs inhouse tullavdelningar ute hos företag. En kund sedan juni i år är OBH Nordicas centrallager i Finnerödja. – Obh Nordica har en ny lösning där varor som skall till Norge aldrig tullas in i eu, de står oförtullade tills de ska skickas iväg, vilket sparar både pengar och arbete. Tullfrågor är en viktig del av logistiken, det finns mycket att tjäna på strategisk tullhantering. En av de senaste lösningarna är för Volvo Personvagnar, där Logent ska ansvara för all tull och dokumenthanIntelligent Logistik 6–7/12 tullhantering ”Vi räknar med att behöva nyanställa åtminstone 6–7 personer de närmaste månaderna” säger Ann-Sofie Falkemar. tering från fabrikerna i Torslanda och Gent, förutom, distribution, transporter och s k ”yard management”. Satsningen görs inom konceptet Logent Automotive Logistics som lanserades i slutet av 2011. Och fler kontrakt är på väg in. – Vi har kontakt med flera stora industriföretag och är på väg in i ett samarbete med Örebro kombiterminal om en ny inhouse tullavdelning. Efterfrågan på tulltjänster är enorm. världens torraste torrhamn KINA I utkanten av staden Xi’an i Kina, byggs just nu världens ”torraste” torrhamn, avståndet till oceanhamnarna omkring Shanghai är ca 150 mil. Xi’an International Trade and Logistics Park började byggas 2008 och ska vara fullt utbyggd år 2015. Då ska den täcka ett område på ca 44 kvadratkilometer. Logistikparken ska ska fungera som torrhamn för oceanhamnarna i östra Kina och förbättra distributionsmöjligheterna i delar av landet som länge varit eftersatta. Xián är också en viktig inlandshub på nya Euro–Asia Railway, ett sydligare alternativ till Transsibiriska järnvägen. Hittills har 10,3 miljarder yuan investerats i parken, ca 11,2 miljarder SEK. Totalt räknar myndigheterna med en kostnad på 65 miljarder yuan. Av Gösta Hultén TÄNK STORT! Det finns hamnar som är större än vi, men inte i vår del av världen. Göteborgs Hamn är störst i Skandinavien, med 230 fartygsanlöp i veckan. Tack vare effektiva och hållbara transporter når vi 70% av den nordiska marknadens industriproduktion inom sex timmar. Med våra 23 dagliga tågpendlar till viktiga logistikcentra i Sverige och Norge har vi en avgörande roll i Sveriges samhällsutveckling. Med direkta avgångar till både Nordamerika och Fjärran Östern skapar vi optimala förutsättningar för landets internationella konkurrenskraft. Vi har stora planer för framtiden. Tänk stort du också. www.portgot.se Intelligent Logistik 6–7/12 17 Foto: Consafe Logistics wms wms – systemstöd för modern lagerhantering Varje del inom tillverkning och logistik kräver sitt eget systemstöd. WMS är det IT-stöd som är skräddarsytt för lagerhantering. Analys: Gösta Hultén Wms, Warehouse Management Systems, har funnits i mer än 20 år. Men ute på lagren har de, trots att de är affärskritiska, ännu inte alltid nått ut. Logistik i allmänhet och lagerhantering i synnerhet är områden som historiskt sett fått stå tillbaka och kommit sist både i verksamhetsanalys, uppmärksamhet och systemstöd. Två drivande faktorer Två faktorer är på väg att ändra den saken. Kedjor som Zara och h&m har tilldragit sig allt större intresse, just på grund av sin avancerade logis- 18 tik och precisa lagerhantering. Ökande e-handel har också skapat behov av fler kanaler, att kunna nå kunder både på nätet och i en fysisk butik med rätt produkt i rätt tid och med ett enkelt och effektivt retursystem. Dessa komplicerade flöden kräver specialdesignade wms. Därtill har möjligheten att prenumerera på ett system som en s k molntjänst gjort att kostnaden blivit överkomlig även för mindre företag och tredjepartslogistiker med sina pressade marginaler. Bygger på automatisk datafångst Wms kontrollerar förändringar och status i ett lager och stödjer transaktioner som varumottagning, plockning, packning och utleverans och ger information om lagerstatus i realtid. Wms använder ofta automatisk datafångst med hjälp av streckkodscanning, mobila datorer eller trådlös lan och ibland också rfid för att registrera varuflödet. När data samlats in, kopplas de till en batch och/eller överförs till en central databas. Databasen kan i sin tur leverera aktuell lagerstatus för de olika produkterna i lagret. Syftet med ett wms är att förse verksamheten med digitaliserade processer, som kan hantera och styra ut- och inflöde i lagret. Det kan modellera och hantera det fysiska lagret och de varor som finns där, så att en sömlös förbindelse fungerar till orderprocessen. Självständigt eller modul Wms kan vara självständiga system eller moduler i ett erp/ affärssystem eller i ett system för Supply Chain Execution. Den främsta nyttan med ett wms är att kunna kontrollera lagerrörelser och lagerstatus i ett lager. Man kan också beskriva det som nätverkets yttersta tentakler, som automatiskt förser ”spindeln”, dvs butiken, lastbilen eller produktionslinjen med rätt produkt vid rätt tidpunkt. Det fungerar som en tolk och budbärare i logistik- och produktionsprocessen och som länk till erp – och andra system. Når långt utanför lagrets väggar Wms verkar inte bara inom lagrets väggar. Det kommunicerar både med affärssystem, planeringssystem och företagets andra it-system. Lagring, stuffning och lossning av containers täcks ofta också av wms. Även produktionsstyrning är idag ofta beroende av wms. Det är en vital del av försörjningskedjan, som ser till att butiker, industrier och logistikfunktioner, och då inte minst tredjepartslogistiker, kan fungera optimalt. Intelligent Logistik 6–7/12 wms Var står de svenska WMS-leverantörerna? Intelligent Logistik har ställt åtta frågor till svenska WMS-leverantörer. Här är deras svar. CargoIT 1. CIS Lager 2. 2007 3. Ja, vi erbjuder CIS Lager även som molntjänst. 4. Huvudmålgruppen är mindre och medelstora tredjepartslogistiker samt transport- och speditionsföretag med egna lager. CIS Lager är ett användarvänligt realtidssystem med stöd för kundaccess, hand- och truckdatorer, avtalshantering, fakturering, integration mot affärssystem och e-handelsplatser m.m. 5. HK Upplands Väsby, kontor i Örnsköldsvik 6. Ett 100-tal användare på ca 20 företag. 7. Bring Cargo East, Ragn-Sells, SNLog KGK 8. Stor. I samband med att ehandeln växer och fler och fler börjar se sig om efter effektiva sätt att outsourca lagerverksamhet, kommer även behovet av bra och kostnadseffektiva IT-stöd att öka. Med ett bra IT-stöd kan slutkunden få lika bra koll på sitt lager som om det fanns inhouse. Vi ser även en stor tillväxt inom närbesläktade områden t ex terminaler, godsmottagningar och renhållning. Consafe Logistics 1. Astro WMS och Sattstore WMS 2. Början av 1980-talet 3. Ja 4. Alla manuella och automatiserade lager och distributionscentraler med högt flöde av order, eller komplexa logistik- och lagerhanteringsprocesser. Våra kompletta, smarta, skalbara och moduluppbyggda WMS växer med företagets Intelligent Logistik 6–7/12 Våra frågor: 1.Namn på systemet 2.När kom ert första WMS? 3. Erbjuds det som molntjänst? 4.Specifik målgrupp och vad systemet är särskilt bra på? 5. Var finns ni? 6. Antal kundföretag/användare? 7. Några kända kundföretag? 8. Hur uppfattar ni marknaden för WMS? behov. Många system låser fast gamla arbetssätt - våra WMS förändras i takt med verksamhetens utveckling. 5. HK i Stenungsund, övriga kontor bl a i Växjö, Oslo, Korsholm/Vasa (Finland) och London 5. Lund HK, Stockholm, Karlskoga, Vänersborg, Norge – Strömmen, Danmark – Skovlunde, Vejle, Holland – Oudenbosch, Polen – Warsawa, UK–Schrewsbury 7. Trelleborgs Hamn,Gävle Hamn, Sängjätten 6. Idag har våra WMS ca 15 000 användare. Det inkluderar siter med allt från 5 användare till 700 användare. Ca 350 aktiva installationer. 7. SKF, Arla Foods, Elgiganten, Carlsberg, DHL, ICA, Unilever, Coop, samt en svensk möbel leverantör. 8. Marknadspotentialen för WMS är fortsatt stor. 2012 har vi kraftigt ökat antalet nya kunder jämfört med 2011, i t ex Norge, Holland och Polen. Bland befintliga kunder ökar intresset för att addera funktionalitet till sitt WMS. Här ser vi röststyrning, automation, stöd för business intelligence och workforce planning som mest efterfrågade. Under 2013 tror vi att efterfrågan på molntjänster ökar. Företag med låg komplexitet i kommer kräva en mer standardiserad implementationsprocess för att snabbt komma igång med WMS. Hogia 1. Flera branschanpassade lösningar, bl a Hogia Order/Lager, Hogia WMS och Deta3000 2. Hogia har jobbat med WMSlösningar sedan 1990-talet. 3. Ja. 4. Våra lösningar används av bland annat grossister, detaljhandel, bygg, el/vvs, tredjepartslogistiker, för citylogistik samt för godshantering i hamnar och kombiterminaler. 6. Varierande per system. 8. Speciellt för branschanpassade lösningar ser vi en stor potential. Idnet 1. Manhattan Associates SCOPE och Manhattan Associates SCALE 2.1990 3. Nej 4. Logistikverksamheter med komplexa och avancerade krav på funktionalitet inom Fashion, Food & Bevarage, grossist, distribution, TPL och Life Science. 5. HK, Atlanta USA, Bracknell (UK) Paris Nieuwegein Holland, Göteborg (Idnet AB, Sverige) Reykjavik, St Petersburg, Moskva, Krakow,Budapest Barcelona, Madrid, Dubai, Kapstaden. 6. 1200+ kunder på 2500+ anläggningar 7. Adidas, Mulberry, Whirlpool 8. WMS-marknaden i Skandinavien kommer att öka i takt med krav från konsumenter. Kraven på information om tillgänglighet på produkter, olika försäljningskanaler, alternativa leveranser och alternativa vägar för retur av varor ökar. Behov av komplext systemstöd i hela varuflödeskedjan växer kontinuerligt. NYCE Solutions 1. NYCE.LOGIC 2. 1997 3. Ja 4. NYCE.LOGIC har till stor del specialiserat sig på Tredjepartslogistikernas lagerproduktion, vilket medför hög effektivitet / flexibel funktionalitet, eftersom dessa och deras kunder har högsta krav. Har därmed påverkat NYCE.LOGICs utveckling av standardfunktionalitet, vilket naturligtvis även kommer varuägarna till godo. 5. Huvudkontor Nittorp nära Borås, dotterbolag / produktutveckling i Kiev. 6. 50-tal kunder. Med TPL-verksamheternas kunder som vi även gör uppdrag för, närmare 200 st. 7. Bring, DHL, Kjell & Company. 8. Effektiviseringen inom verksamheter som inkluderar affärskritisk logistik och lagerhantering har inte nått det optimala. WMS har/kommer att få samma tyngd som ERP/ affärssystemen och MPS systemen. ”Varje affärskritisk del i processen skall ha sitt eget systemstöd, så även logistik och lager” enligt en känd logistikprofessor. Ongoing Systems 1. Ongoing Warehouse 2. 2008 3. Ja, Systemet är helt webbaserat, erbjuds endast som ”molntjänst”. 4. Ett standardsystem för TPLföretag. Går snabbt och enkelt att komma igång med. 5. HK i Göteborg. Partners i Norge, Finland och Danmark. 6. 86 TPL-företag. Ca 1 300 användare. 7. DB Schenker, Scandinavian Supply Chain, Veddesta Distribution 8. Växande, både i Sverige och internationellt. 19 vinjett Sverige är ett av få länder i Europa, där det just nu byggs nya, stora lager. Foto: EAB 2012 Toppår för nya lager 2012 går in som ett av toppåren sett till färdigställda nya lager i Sverige. 2013 blir också ett bra år. Men 2014 pekar det mot en dämpning eller rent av ett tvärstopp. Av Gösta Hultén 2012 kan summeras som ett av de bästa åren hittills, sett till färdigställda nya lagerbyggnader. Lägger man till större ny – och tillbyggnader på 10 000 kvm och uppåt hamnar byggandet på hela 20 375 000 kvm. Det gör 2012 till ett av de bästa åren sedan millennieskiftet. Bara 2006 var bättre. 2,5 miljoner kvm på tio år Totalt har det byggts ca 2,5 miljoner kvadratmeter logistikbyggnader mellan 2002 och 2010. Sverige sticker också ut som ett av få länder i Europa där det just nu byggs nya, stora lager. I genomsnitt har nybyggnationen legat kring 200 000 kvm per år under de senaste tio åren. De största nysatsningarna görs under året i Helsingborgsregionen, dit vi då räknar Landskrona, med 108 000 kvm nya lagerytor, Göteborgsregionen, inklusive Borås, med 58 000 kvm och Halmstad med 52 000 kvm. – Både 2012 och 2013 blir mycket bra år om man ser på tillkommande nya lagerytor, säger Patrik Carlsson, ansvarig för logistikfastigheter på CBRE. Tvärstopp 2014 Men igångsättningarna nästa år av lagerbyggen som ska stå färdiga 2014, tycks däremot bli betydligt färre. – Vi har sett ett tvärstopp sedan september i år. Under hösten har intresset att starta nya lagerbyggen varit mycket lägre än tidigare, konstaterar Patrik Carlsson. – Det nya nu är de växande vakanserna. Både i Göteborg, Malmö, Jönköping och Stockholm har de outhyrda ytorna börjat att växa. I Jönköpingsregionen står ca 150 000 kvm tomma. Ett annat särdrag är de låga kvadratmeterhyror som nu erbjuds i Intelligent Logistik 6–7/12 nya lager Nya lager som öppnats under 2012 Ort Nya lager som öppnas under 2013 HyresgästYta i kvm Ort HyresgästYta i kvm Göteborg RPG Logistics 20 000 Göteborg Amring 26 000 Göteborg Apoteket m fl 18 000 Göteborg Tingstad Papper 32 000 Speed Logistics 20 000 Arlandastad Altia 20 000 DSV 15 000 Arlandastad Hyresgäst ej klar 29 000 Beijer 20 000 Rosersberg Lidl 45 000 Swedol 18 000 Stockholm Årsta ICA m fl 15 000 Borås Arlandastad Arlandastad Örebro AB Gunnar Pellvik 12 000 Åstorp Frode Laursen 15 000 Helsingborg Post Nord Logistik 23 000 Helsingborg DHL 15 000 Helsingborg PostNord Logistik 30 000 Malmö Subaru 10 000 DSV 90 000 Helsingborg DHL 14 800 Norrköping Stadium 11 000 Summa 222 800 kvm Norrköping Haugengruppen 11 000 Falun Samdistribution 11 000 Biltema 18 900 Halmstad AJ Produkter 33 000 Jönköping Hyresgäst ej klar 14 000 Summa 374 900 kvm Halmstad nybyggda lager, påpekar han: – Vi kan se hyresnivåer som är extremt låga eller runt 400 kr per kvm och år. Det gör att det nu verkligen är hyresgästerna marknad. En orsak till den tvära inbromsningen är enligt Patrik Carlsson bankernas njugga inställning: – De är väldigt ovilliga att ge lån till nya lagerbyggnader för närvarande. Det bidrar också till att byggandet avstannat. – Vi ser en fortsatt stor efterfrågan på bra logistikobjekt både bland utländska och svenska investerare. De senaste 18 månaderna har vi varit involverade i tolv olika affärer i Sverige och sålt mer än 220 000 kvm logistikyta för nästan 2 miljarder kr. Detta visar på ett stort intresse och vi tror att 2013 kommer bli lika bra säger Daniel Andersson, Head of Capital Markets på CBRE. Ytor för 2 miljarder – 2012 och 2013 blir två av de bästa åren hittills, säger Erik Barnekow, logistikansvarig på Colliers. Enligt honom finns två orsaker till att den kraftiga utbyggnaden fortsätter i Sverige. – Ekonomin i Sverige har varit ganska ok och har bl a drivits av fortsatt hög konsumtion, vilket driver upp behovet av logistikytor. Logistikfastigheter som investeringsobjekt är fortsatt attraktivt så länge det är fastigheter av hög kvalitet i bra lägen med starka hyresgäster. Finansiering är ett problem men med rätt produkt och med upparbetade bankrelationer så går det att finansiera, även om belåningsgraden gått ner dramatiskt. Intelligent Logistik 6–7/12 Två faktorer driver på Den andra orsaken är behovet att dra ner kostnader. – Ja, det kan låta som en paradox, men i dåliga tider så vill man göra kostnadsbesparingar och att samla och effektivisera logistiken i ett nytt centrallager kan vara ett sätta att spara. – Dessutom är faktiskt kvadratmeterhyrorna i stora, nya och moderna lager ofta lägre än i äldre lager. Erik Barnekow tycker också att det är för tidigt att säga hur marknaden för logistikfastigheter blir 2014. – Nu sitter många med långa kontrakt och de sägs bara upp i förtid om företag läggs ner, flyttar eller går i konkurs. Därför frigörs inte så stora ytor och det behövs ett fortsatt tillskott när gamla lager blir för trånga eller inte är ändamålsenliga. – Det är för tidigt att säga hur byggandet av logistikfastigheter blir 2014, säger Erik Barnekow. Foto: CBRE Landskrona Foto: Hilda Hultén Falköping – Det nya är de växande vakanserna säger Patrik Carlsson. 21 Foto: Element Logic lagerinredare Autostore-installationen hos Swedol i Örebro. Systemet är ett intressant alternativ till lagerautomater och kranlager för miniload. Innovativ teknik i nytt Örebrolager Av Gösta Hultén I juli flyttade Swedol in i sitt nya logistikcentrum i Örebro. Det ska försörja kedjans ca 50 butiker i både Sverige och Norge. I lagret kombineras automatiserat plock, ”goods-to-man” och röststyrt, manuellt plock i konventionella hyllor och pallställ. Swedol säljer både yrkesklä- der och förbrukningsvaror för industrin, med stor spännvidd på varorna. Det nya logistikcentrat är på 18 500 kvm och först i Sverige med Autostore, ett robotstyrt automatlager som gör det möjligt att bygga mycket kompakta lagersystem. – En traditionell lösning hade krävt 75–80 procent större golvyta, berättar Jacob de Leur på Element Logic, som levererat Autostore, Element wms och ”Warehouse-By-Voice”, ett röststyrningskoncept som stödjer de flesta arbetsprocesser som godsmottagning, inlagring, plock, konsolidering och lagerflytt. – Lådorna som används som lastbärare är staplade på varandra. Robotar på hjul hämtar lådorna till plockstationer. Robotarna arbetar uppifrån och lyfter lådorna som beställts och transporterar dem till plockstationerna. Anläggningen hos Swedol har drygt 18 000 lastbärare, var och en tar 30 kg. Systemet har fem plockstationer och 17 robotar sköter hanteringen. Systemet har en golvyta på ca 22 x 23 meter och är drygt 6 meter högt. Det ger plats för en stapel med 16 lådor. Lagret har dessutom 20 000 pallplatser som buffert och för manuellt plock med truck där man till stor del använder röststyrning och/eller PDA. Wms-systemet stödjer både Autostore och det manuella plocket. Genom sin yteffektivitet och precision är systemet ett intressant alternativ till lagerautomater och kranlager för miniload. – Vi har levererat ca 20 installationer, förutom Swedols finns 18 i Norge och en i Danmark. Swisslog säljer också lösningen både i Sverige och internationellt. Foto: EAB Swedol flyttade in i sitt nya logistikcentrum i Örebro i juli. Anläggningen är den första i landet med det nya, robotstyrda kompaktlagret Autostore. ”E-handeln pådrivare för nya lagersatsningar” – Det är e-handelns behov av nya lagerlösningar som gör att vi ser ljust på framtiden, säger Per-Åke Andersson, ägare och vd för marknadsledande lagerinredaren EAB i Smålandstenar. Av Gösta Hultén Sveriges industri har drabbats hårt av eurokrisen, med konkurser och personalneddragningar som följd. Lagerinredaren eab har däremot klarat sig hyggligt. – Förklaringen är nog att vi är mer beroende av handelskonjunkturen än av industrikonjunkturen, säger vd Per-Erik Andersson, som inte tycker att krisen gjort så stora avtryck i form av minskade beställningar, som man kunde tro. 22 – Vi har en stabil orderingång och jag tycker att vi kan se ganska ljust på framtiden. E-handeln fortsätter växa både i Sverige och i andra länder och det gör att det hela tiden byggs nya centrallager för e-handelns och konsumtionens behov. – Dessutom växer ju varuutbudet hela tiden. Gå t ex in i en ica Maxi och titta på hur många olika texmex-produkter det finns. Smålänning erövrar världen – Vi jobbar med kundspecifika lösningar. Snabbrörliga konsumtionsvaror ökar efterfrågan på nya lagerlösningar. Tre årsfärska exempel är för pappersgrossisten rpg i Göteborg, Swedol i Örebro och för modefö- retaget Ellos i Borås. Historien om eab börjar i slutet av 50-talet, då Erik Andersson startade tillverkning av trappräcken och staket hemma i källaren. I sann småländsk entreprenöranda blev räcken sedan kompletta trappor och verksamheten utökades med industriportar och stålbyggnader. 1984 kom satsningen på lagerinredningar – som numera går på export till hela världen. En lagerinredning såldes t ex nyligen till Coca Colas nya centrallager i Melbourne, Australien. – Förr fanns det ett par olika produkter, nu finns det kanske 50. Det är en strukturell förändring i ett ständigt mer varierat varuut- – Ökad e-handel kräver mer lageryta. Det gör att vi nyanställer säger Per-Åke Andersson. bud som helt enkelt kräver fler lagerplatser. Intelligent Logistik 6–7/12 MODERNA LOGISTIKCENTER driver affärerna framåt +46 8 678 16 63 • www.nreplogistics.se • Kungsgatan 42 • 111 35 Stockholm Sverige Foto. DSV logistikbygge Med över 100 000 kvm under tak är DSVs site i Landskrona den största logistikanläggningen i Sverige. Största logistikbygget invigt Med 100 000 kvm under tak är DSVs nya terminal i Landskrona en av Nordens och Nordeuropas största logistikanläggningar. Sysselsättningsmässigt blir den också den största nyetableringen i Sverige 2012. Av Gösta Hultén DSV nya terminal, som invigdes med en julfest för 800 personer den 1 december, ska hysa både DSV Road, DSV Solution och DSVAir & Sea. Den blir också DSV Roads nya huvudkontor. – Hela den verksamhet som DSV har bedrivit i Helsingborg och Malmö, flyttar till Landskrona i december. Den 1 januari ska allt och alla vara på plats, säger Magnus Malmqvist, vd för DSV Road, som disponerar ca 35 000 kvm av den nya terminalen för 24 cross-docking. Den 29 mars 2011 togs det första spadtaget till bygget vid stadens södra infart och alldeles intill E6an. Den gigantiska byggnaden täcker totalt över 100000 kvm. 55 000 kvm ska användas för DSV Solutions lager och TPL-verksamhet och 35 000 kvm är hanteringsytor för DSV Road. Anläggningen har totalt hela 170 portar. – Till dessa 90 000 kvm kommer ca 11 000 kvm för den administrativa personalen, säger Magnus Malmquist. Landskrona nytt nav Landskrona blir därmed det nya navet för DSV Roads trafik till/ från Central- och Västeuropa. Här bedrivs även omfattande trafik på de nordiska länderna samt inrikes partigods, distribution och upphämtning av gods inom Skåne. – Även vår terminal i Jönköping kan avlastas något. – De stora utrikesflödena går idag via skånska hamnar till och från Tyskland och Polen. Travemünde är vår största kombiterminal. Vilka är fördelarna med flytten och den nya terminalen? – Största fördelen är synergieffekterna när allt samlas på en plats. Det geografiska läget, närheten till Öresundsbron och till de stora Europavägar gjorde att valet föll på just Landskrona. – Jämfört med våra tidigare anläggningar i Malmö och Helsingborg blir den nya terminalen också lättare att angöra. – Vi får också den mest moderna anläggningen i Sverige och investerar tex också i en ny truckflotta på totalt 50–60 truckar av olika slag. Truckupphandlingen vanns av Toyota Material Handling. Tåget får vänta Hur ser ni på möjligheten till spåranslutning? – Vi har möjlighet att bygga ett järnvägsspår till anläggningen om det behövs. Till en början övervägde vi att göra det men nu får det vänta, åtminstone tillsvidare. Vi kör också gods på järnväg, men det lastas om på andra platser. Sveriges och Europas ekonomi är inte den bästa just nu. Hur ska ni klara att tjäna pengar på den här investeringen? – Vi jobbar i en tuff lågmarginalbransch. Men jag tror att vi är en av ett fåtal stora transportörer i Sverige som tjänar pengar i dag. Det beror på att vi kan erbjuda kunderna flexibilitet, service och kvalitet. Vi har också fått in Intelligent Logistik 6–7/12 många nya kunder den senaste tiden. Våra kunder kommer att se fördelar av den här nya terminalen. DSV Roads största kund i Sverige är ica Sverige. Största nyetableringen DSVs nya logistikanläggning blir den största nyetableringen i Landskronas historia. Den blir också den största nyetableringen alla kategorier i Sverige under 2012. Landskrona kommun har också ansträngt sig för att ordna ett bra boende för de medarbetare som vill flytta och för att få till effektiva offentliga kommunikationer. Den nya terminalen kommer inte bara att betjäna Skandinavien, utan också delar av kontinenten. I så måtto representerar lokaliseringen i Sverige delvis ett nytt logistiskt tänkande. Alla viktiga marknader i norra Europa kan nås inom 24 timmar. DSV beräknas totalt ha investerat ca 700 miljoner sek i den nya Foto. DSV logistikbygge anläggningen som har byggts av danska ds Flexhall. Outsourcar ägandet Tillsammans med DSVs terminaler i Stockholm. Göteborg och Jönköping kommer DSV Solutions 55 000 kvm av byggnaden ägas av NREP, medan den övriga DSV Road delen av Landskronaanläggningen ägs av DSV själva. – Den nya arbetsplatsen kommer att sysselsätta ca 600–650 anställda av vilka ca 500 är tjänstemän och resterande terminalarbetare. Alla anställda har erbjudits att flytta med och nästan alla har också tackat ja. Inom DSV Solutions har man möjlighet att nyanställa i takt med att verksamheten växlas upp och nya kunder tillkommer. Möjligheten finns också att växa till det dubbla vid behov. Danskägda börsnoterade DSV-koncernen har verksamhet i mer än 70 länder och ca 22000 anställda. – Den 1 januari ska allt och alla vara på plats, säger Magnus Malmqvist. MäSSa och konferenS Vår mötesplats – din möjlighet! SvenSka MäSSan, GöteborG 29–30 Maj 2013 På Nordens största renodlade logistikmässa med konferens möts hela branschen och skapar de rätta kontakterna – alla viktiga aktörer finns på plats som utställare eller besökare! Läs mer på www.logistik.to OFFICIELL PARTNER Intelligent Logistik 6–7/12 OFFICIELL MEDIAPARTNER MEDIAPARTNER 25 utbildning Foto: Patrik Karlsson, Högskolan i Borås. Ljus arbetsmarknad väntar logistiker För den som väljer att bli logistiker väntar troligtvis en trygg arbetsmarknad med gott om jobb, trots ekonomiska kriser. Arbetsmarknaden för logistiker ser ljus ut. Enligt Arbetsförmedlingen väntar en god efterfrågan, särskilt på de välutbildade. Om ekonomin krisar kan det till och med öka suget efter logistiker. Av Lena Sonne ”Arbetsmarknaden för logistiker kommer att vara god under det kommande året. Det förväntas bli liten konkurrens om jobben, framför allt bland 26 personer med erfarenhet och högre utbildning.” skriver Arbetsförmedlingen i sin yrkesanalys. Nyckelpersoner – Den ekonomiska nedgången kommer sannolikt inte att påverka välutbildade logistiker med erfarenhet negativt. De är nyckelpersoner och bör komma i sista hand vid varsel, säger Andrew Sundin, yrkesanalytiker på Arbetsförmedlingen. – En lågkonjunktur kan tvärtom resultera i mer uppgifter för en logistiker. Företagen omorganiserar och rationaliserar sin verksamhet. En viktig process för ökad lönsamhet som logistikern bör vara involverad i för att den ska bli effektiv så att företaget inte tappar marknadsandelar. ”Under det närmaste året förväntas det bli något svårare för arbetsgivarna att hitta rätt arbetskraft vid rekryteringar av logistiker. Det mesta talar för att det blir brist på erfarna och högut- bildade logistiker, medan de utan akademisk utbildning och de som saknar erfarenhet kan ha något svårare att hitta ett arbete”. Behovet av logistiker finns inte bara hos transportföretag och i industrin, utan även inom sjukvård, handel, byggindustri och tjänstesektorn. Intelligent Logistik 6–7/12 utbildning högskoleutbildningar i logistik: Grundnivå (kandidatexamen) (Ort, lärosäte, utbildningsnamn, omfattning) Eskilstuna: Mälardalens högskola, Innovation, produktion och logistik, 180 hp Gävle: Högskolan i Gävle, Industriel ekonomi, Industrial management and logistics 180 hp Göteborg: Chalmers tekniska högskola, Sjöfart och Logistik 180 hp Göteborg: Göteborgs universitet, Handelshögskolans logistikprogram 180 hp Jönköping: Högskolan i Jönköping, Industriell organisation och ekonomi, Logistik och ledning, 180 hp Ljungby: Linnéuniversitetet/CIL, Informationslogistik 180 hp Lund/Helsingborg: Lunds universitet, Campus Helsingborg– Logistics Service Management 180 hp Norrköping: Linköpings universitet, LITH campus Norrköping – Flygtrafik och logistik, 180 hp Skövde: Högskolan i Skövde, Industriell ekonomi och logistik 180 hp Stockholm: Södertörns högskola, Ekonomi och logistik 180 hp Trollhättan: Högskolan Väst, Produktionsteknik med logistik, Co-op, 180 hp Avancerad nivå (master/magister): (Ort, lärosäte, utbildningsnamn, omfattning) Borås: Högskolan i Borås, Industriell ekonomi – logistik, 60 hp Eskilstuna: Mälardalens högskola, Produktion och logistik 120 hp Gävle: Högskolan i Gävle, Logsitics and innovation management, 75 hp Göteborg: Göteborgs universitet, Logistics and Transport management, 120 hp Helsingborg: LU, Campus Helsingborg, Service management, logistics, 120 hp Jönköping: Högskolan i Jönköping, International Logistics and Supply Chain Management 60/120 hp Linköping: Linköpings universitet: Intelligent Transport Systems and Logistics, 120 hp Ljungby: Linnéuniversitetet/CIL, Informationslogistik, 60 hp Luleå: Luleå tekniska universitet, Industriell ekonomi, industriell logistik, 120 hp Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan, Tillämpad logistik, 60 hp Växjö: Linnéuniversitetet, Business Process and Supply Chain Management, 60 hp Umeå: Umeå universitet, Civilekonomprogrammet, Handel och logistik 240 hp (Kandidat + Magisternivå) Fristående kurser Det finns en rad fristående högskolekurser inom logistikområdet vid många av de ovanstående och flera andra lärosäten, bl a Örebro universitet, Tekniska högskolan i Jönköping, Blekinge Tekniska Högkola (Karlskrona/Karlshamn), Högskolan Dalarna (Borlänge) och Mittuniversitetet (Sundsvall). YH-utbildningar runt om i landet: Jönköping. Logistikprogrammet är en tvåårig YH-utbildning på Internationella Handelshögskolan. – Den ekonomiska nedgången kommer sannolikt inte att påverka välutbildade logistiker med erfarenhet. Intelligent Logistik 6–7/12 Norrköping. Utbildning i Affärslogistik på YH. LTH har utbildning i bl a bygglogistik här. Skellefteå. I Skellefteå finns Affärslogistik på YH. Vänersborg. Komvux erbjuder programmet Energi– och miljöeffektiv transportlogistik. Kalmar.Affärshögskolan IUC Kalmar AB har utbildning till produktionsplanerare som YH-utbildning. Göteborg. Göteborgs Stads Utbildning i Logistik och transportledning på Yrkeshögskolan Göteborg. Nässjö. På Nässjöakademin kan man bli Inköpslogistiker. Falun. Falun har Fordons– och transportprogrammet YA Frigymnasium en inriktning på logistik. Andra rikstäckande eller regionala utbildningsarrangörer är Plan, Systemic Minds, Silf Competence, Eminator Utbildning och Gothia Logistics Centre. 27 utbildning YH-utbildningar i logistik stryps trots jobbgaranti Foto: Lena Sonne YH-utbildningar i logistik beviljas inte medel trots 100 % jobbgaranti. Märkligt tycker Tobias Jonasson på Logent. Av Lena Sonne – För några år sedan startade en mängd yh-utbildningar i logistik. Men förra året beviljades bara ett fåtal i hela landet, säger Tobias Jonasson, utbildningsansvarig och marknadschef på Logent AB, vars delägda dotterbolag Logistikhögskolan driver utbildningsverksamhet i Stockholm och Göteborg. Få utbildningar beviljas KY/YH-utbildningar med logistikinriktning har tidigare funnits i t ex Sigtuna, Norrköping, Kalmar och Helsinborg men alla förlorat YH-anslaget. Produktionslogistik, lagerhantering, spedition, återvinningslogistik, returlogistik, citylogistik, e-logistik, sjöfarts– och järnvägslogistik är alla områden med stor efterfrågan på folk med rätt utbildning och kompetens. Men myndigheten för yrkeshögskolan gör en generell bedömning och tar inte individuella hänsyn. – Ett stort antal yh-utbildningar har inslag av logistik men jag vet ännu inte hur många som får starta, berättar säger Per-Åke Bladh, pressekreterare, yh-myn- – Vi har 100 % jobbgaranti för våra kursdeltagare, säger Tobias Jonasson. digheten. – I år kom rekordmånga ansökningar. Tidigare år har bara ca en fjärdedel av ansökningarna kunnat beviljas. Hur det blir efter denna ansökningsomgång vet myndigheten först i januari 2013. Försöker igen – Men vi ansöker igen om att utbilda affärslogistiker, transportledare, lager och terminalansva- riga. Behovet är stort och vi har 100 % jobbgaranti för våra kurs- deltagare, säger Tobias Jonasson. Logents engagemang i Logistikhögskolan har funnits sedan 2010 och tidigare i år startades också ett samarbete med Plan om företagsinriktade kurser. Att ett logistikföretag anordnar utbildning är ovanligt. – Vi hade ett behov och det var svårt att få tag på logistiker med olika inriktning och rätt kompetens, säger Tobias Jonasson, som ser flera fördelar i satsningen. – Vi får en intern rekryteringsbas och våra egna konsulter är lärare. Ett 70-tal har redan gått kurser i Logent/Plans regi i distributionslogistik, och ca 200 elever har hittills gått yh-kurserna. Flera utbildningsföretag har yh-logistikutbildningar, fei, Företagsekonomiska institutet och nbi, Nordic Business Institute, är andra betydelsefulla aktörer inom logistikutbildning. Fakta YH-utbildning KY – Kvalificerad yrkesutbildning ändrade 2009 namn till YH – Yrkeshögskola då Myndigheten för yrkeshögskolan inrättades. Utbildningsformen startade 1996 i Norrköping och finns idag i hela Sverige, med fokus på näringslivets och arbetsmarknadens behov av kompetens. Ca en tredjedel av utbildningstiden är praktik och kurserna är studiemedelsberättigade. Även Luleå ökar igen På Luleå tekniska universitet, LTU, har också antalet logistikstudenter ökat. Av Lena Sonne – Under några år hade ltu en svacka i antalet ingenjörsstudenter som även påverkade industriell logistik, som vårt ämne kallas, men nu har vi fler studenter än någonsin, säger Anders Segerstedt, professor i logistik vid Luleå tekniska universitet. – Jag undervisar själv en hel del, 28 men det tyngsta ”lärarlasset” dras av teknologie doktor Diana Chronéer, som sett till att intresset för logistik ökat. Studenterna med inriktning logistik får lätt jobb. Kurs i bygglogistik – Ibland blir jag imponerad av vilka kvalificerade förstajobb de får, exempelvis huvudplanerare för en stor livsmedelsproduktion. Det är ingen enkel uppgift, men vi försöker förbereda dem så gott vi kan. Ibland blir jag imponerad av vilka kvalificerade förstajobb de nyexaminerade får. Anders Segerstedt har tillsammans med Thomas Olofsson, professor i byggproduktion, utvecklat en kurs i bygglogistik. Det finns tre andra kurser i logistik på olika nivåer; en speciell inköpskurs och en introducerande kurs som kallas ’Operations Management’. – En viktig del i vår logistikinriktning är också en kurs i operationsanalys. Det planeras också en högskoleingenjörslinje i Luleå; industriell ekonomi med inriktning på produktionslogistik. Intelligent Logistik 6–7/12 utbildning ”Stort tryck på inköpsutbildningar” NBI, Nordic Business Institute AB, logstikutbildningsarrangör med ursprung i Växjö, har företags– och yrkeshögskoleutbildningar bl a inom inköp och logistik. Foto: Fredrik Fahlin I Växjö, Malmö, Sundsvall och Luleå finns nbis utbildning Inköp & Supply Management med fokus på inköp, men kursen ger även logistikkompetens. Utbildningen har totalt 200 studenter. – Trycket på inköps-/upphandlarutbildningar är stort, säger Therése Malmqvist, nbi, Örebro. På utbildningen till strategisk inköpare/upphandlare går 64 studenter. Däremot har det varit svårare att få studenter till logistikutbildningarna, trots ljus arbetsmarknad. – Det kan bero på att det är svårt att marknadsföra vad yrket logistiker innebär och göra yrkesrollen attraktiv. Över 500 studenter finns inom nbi, som driver yh-utbildningar i bl a Malmö, Hässleholm, Växjö, Kalmar, Stockholm, Örebro, Sundsvall och Luleå. – Vi har också möjlighet att starta företagsutbildningar för yrkesverksamma där det finns behov. Tredubblat intresse – Trycket på utbildningar inom inköp/upphandling är stort, säger Therése Malmqvist. Inköp & Supply Management på NBI har 200 studenter. I Stockholm erbjuder också Företagsekonomiska Institutet (fei) utbildning till strategisk inköpare som startar våren 2013. fei anlitas ofta av företag för skräddarsydda kurser och finns även i Göteborg. – Vi har en 2-årig yrkeshögsko- leutbildning till logistikutvecklare, säger Stefan Carlberg, utbildningsledare, fei. Sedan utbildningen startade 2009 (då hette den Strategisk Logistiker) har antal sökande tredubblats från 50 till 150 år 2012. – Arbetsmarknad ser god ut, både i Stockholm och nationellt. Vi har gjort resultatuppföljning på den första årskullen, 93% av de utexaminerade hade relevanta logistikarbeten sex månader efter examen. fei har ansökt om att driva utbildningen vidare i ytterligare två intag. Beviljande eller avslag görs av yh-myndigheten och grundar sig bl a på arbetslivets behov. Besked väntas i januari 2013. Stefan Carlberg tror att fokus på hållbar logistik kommer att öka. – Vi en bra delkurs som bl a belyser transporters miljöpåverkan, miljörätt och marknadsbaserat miljöarbete. Fler logistikstudenter än Äntligen logistik på någonsin på Chalmers Stockholms universitet – Vi har ett ökat antal sökande för varje år till våra 60 platser, säger Ola Hultkrantz, utbildningsansvarig för Chalmers masterprogram i Supply Chain Management. Från att ha varit mer transportinriktad, har inriktningen breddats och tar nu upp större delen av värdekedjan. – De flesta får jobb direkt – ofta redan där de gör sina examensarbeten. Internationellt står vi oss bra, det syns bl a genom att våra utländska studenter, ca 20 av de 60, ofta väljer att fullfölja sina studier här. – De flesta kommer numera från Europa efter att studieavgifterna Intelligent Logistik 6–7/12 för utomeuropeiska studenter höjts kraftigt. Stort intresse från företag Logistiken blir allt viktigare för företag eftersom logistikkostnaderna blir en allt större del av varans värde. – Företag inser vikten av att se till helheten och minska sina kostnader i hela försörjningskedjan. På Chalmers finns också kurser i logistik som vänder sig till yrkesverksamma, Chalmers Professional Education. – Vi har haft kurser i lean production länge, dessutom har Kenth Lumsden och jag delat programansvar för ett Executive program i scm, 10-dagarskurser för logistikchefer och företagsledare, där vi samarbetar med universitet i Chicago och Cambridge för att få bra föreläsare. Göteborg, Linköping, Lund och Luleå har alla avancerad utbildning i logistik, men Stockholm har länge varit en blind fläck. – Vi ser att det finns behov av logistiker på arbetsmarknaden, säger Mandar Dabhilkar, universitetslektor i operations management, Stockholms universitet. Från höstterminen 2012 är han anställd vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet och förbereder en ny tvåårig masterutbildning i logistik som planeras till hösten 2014. – Den kommer fokusera på både varu– och tjänsteproducerande verksamhet, t ex logistikutmaningar inom vård och detaljhandel. Mandar Dabhilkar har ett förflutet på KTH där han initierade flera valbara kurser i distribu- Foto: Lena Sonne Behovet av logistiker ökar och nya utbildningar startas. Ola Hultkrantz, utbildningsansvarig, märker tydligt det ökade logistikintresset. – 2014 hoppas vi kunna starta vår första masterutbildning i logistik, säger Mandar Dabhilkar. tionslogistik, inköp och produktion för civilingenjörer som läste industriell ekonomi. 29 Norvik kan öppnas Efter många förseningar är den nu på gång, den nya godshamnen Stockholm–Nynäshamn Norvikudden med placering på Norvikudden en bit norr om centrala Nynäshamn. Stockholms Hamnar hoppas på byggstart under 2013. 2017 Av Peter Lorin Diskussionens vågor har gått höga kring detta hamnprojekt, som drivs av kommunägda Stockholms Hamnar och som började projekteras redan i början av 1990-talet då Stockholms hamnar köpte marken. I december 2010 kom beskedet från Miljööverdomstolen att den nya godshamnen för rullande gods och containers får byggas. Glädjen över domstolsbeslutet grumlades dock något över den överklagan av Miljööverdomstolens dom som ett antal närboende sakägare lämnat in till hd. I april 2012 kom dock beskedet att Högsta domstolen beslutat att inte lämna prövningstillstånd i ärendet och nu är det alltså fritt fram för hamnprojektet att starta. Nu återstår för Mark- och miljödomstolen att besluta om villkoren för både bygg- och drifttiden. Stockholms Hamnar hoppas på en byggstart under 2013 och med en byggtid på tre år skulle det första fartyget i bästa fall kunna tas emot i den nya hamnen någon gång vid årsskiftet 2016/2017. – Godshamnen på Norvikudden i Nynäshamn kommer att ersätta containerhamnen i Frihamnen i Stockholm. När Norvikudden är i drift kommer alltså inga containerfartyg att anlöpa Stockholm och Frihamnen. I Värtahamnen blir det inga stora förändringar, då mycket av roro-godset kommer med färjorna som ska ha kvar verksamheten i Värtahamnen. Louddens tonnage påverkas inte alls av Norvikudden, eftersom oljeprodukter inte ska gå till Norvikudden, berättar Johan Castwall, vd för Stockholms Hamnar. Säkrar effektiv varuförsörjning Enligt Johan Castwall kommer den nya hamnen på Norvikudden i Nynäshamn att säkra en effektiv varuförsörjning till hela Stockholm–Mälardals–regionen. – Vi bedömer att befolkningsutvecklingen i kombination med ökad handel inom, till och från Östersjöområdet kräver kraftfulla förstärkningar av befintlig och framtida infrastruktur. Markna- den kommer att växa och Norvikudden blir ett konkurrenskraftigt alternativ på ostkusten. –Den ökande godsmängden och de allt större fartygen ställer högre krav på effektivitet, kort och säker insegling, gott om manöverutrymme i hamnen och gott om plats för snabb och effektiv omlastning och lagring. Norvikudden kommer att erbjuda detta. –Vi tror att en viss förflyttning av godsflödena kommer att ske, men det är för tidigt att göra en bedömning om exakt hur påverkan kommer att bli på de andra hamnarna i området, konstaterar Johan Castwall. Ovanligt hamnbygge Av de hamnar som Stockholms Hamnar driver byggdes majo- 2030. Stockholms Hamnar pekar på att den globala containertrafiken femdubblats sedan 1990 och att den år 2020 väntas bli dubbelt så stor som idag. Större fartyg Snittkapaciteten hos nybyggda containerfartyg har också ökat mycket snabbt, från 4000 teu 2009 till beräknade 7000 teu 2012. Enligt Sjöfartens Analysinstitut kommer den totala containergodsmängden öka med 7,6 % per år fram till 2020. Enligt Stockholms Hamnar visar också statistiken över beställda fartyg hos världens alla varv att medianfartygets hanteringskapacitet för containrar ökat från 3000–4000 containrar 2004 till 5000–6000 ”Viss förflyttning av godsflödena kommer att ske, men det är för tidigt att bedöma påverkan på de andra hamnarna i området” säger Johan Castwall. riteten i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Kapellskärs hamn utanför Norrtälje är yngst med 50 år på nacken. Stockholms Hamnar betonar tre viktiga skäl för byggandet av Norviks hamn; den förväntade snabba befolkningstillväxten i Stockholm/ Mälardalsområdet, det faktum att godsfartygen växer sig allt större samt om ett allmänt miljöperspektiv. Containerterminalen i Frihamnen ska drivas vidare så länge som det krävs innan den nya storhamnen i Nynäshamn står klar att successivt ta över containertrafiken. Passagerartrafik och rullande gods på färjor stannar i Frihamnen. Stockholm–Mälardalsregionen har idag ca 3,2 miljoner invånare, som tros växa till 3,5 miljoner år containrar 2008. Containerhanteringen i Östersjöområdet ökar främst mycket snabbt i europeiska Ryssland, Baltikum och Polen, medan den bara pekar långsamt uppåt på de mer mogna marknaderna i Finland och Sverige. I detta sammanhang konstaterar Stockholms Hamnar att det i dagläget inte finns någon svensk hamn på ostkusten som kan ta emot de stora fartyg som redan trafikerar andra delar av Östersjön. Inloppen är för långa, kajerna för korta och farlederna otillräckligt djupa. Byggs i tre etapper Vattendjupet blir som mest 16,5 meter och hamnens yta fullt utbyggd hela 44 hektar med 1400 kajmeter, sju kajplatser och fyra– norvik fem containerkranar. Kapaciteten blir 300 000 containrar per år. Hamnprojektet omfattar tre etapper, i den första byggs hamnområdets centrala delar och kajplatserna 3–4 och 6–7, omfattande två containerkajer och två ro-ro-lägen. Även järnvägsanslutning och järnvägsterminal liksom kontors– och servicebyggnader byggs ut i etapp ett. Omfattningen av etapp två och tre beslutas senare beroende på efterfrågan. I direkt anslutning till hamnen bygger NCC även en separat logistik– och företagspark. Opereras av HPH Containerverksamheten ska drivas av Hutchison Port Holdings (hph), en av världens största terminaloperatörer, som även får ansvaret för kranar och övrig hanteringsutrustning. Hph driver redan sedan 2009 containerterminalen i Stockholms Frihamn i samarbete med Stockholms Hamnar, och har verksamhet i 47 hamnar i 24 länder runtom i världen. Ro-Ro-terminalen vid Norviks hamn ska däremot drivas av Stockholms Hamnar. Kostar två miljarder Totalkostnaden för Norvikprojektet beräknas i dagsläget till ca två miljarder kronor (i 2010 års penningvärde) och sprids över 12–15 år utan behov av statliga infrastrukturmedel. Hela satsningen finansieras av Stockholms Hamnar via Stockholms Hamn AB ägs av Stockholms stad. Enligt Stockholms Hamnar ska den nya storhamnen på Norvikudden bli en av Europas mest miljöanpassade godshamnar. Fartygen ska bland annat erbjudas möjlighet till elanslutning. Det ska också gå att ta emot svart– och gråvatten från fartygen samt att källsortera fartygens sopor. ”Norvik kan öka koldioxid-utsläppen i Storstockholm” Analys: Gösta Hultén När Norvik nu av allt att döma verkligen blir av kommer logistikflödena i Storstockholm och Mälardalen att påverkas. Att Hong Kong-ägda hph, en av världens största hamn– och terminaloperatörer, får en bas i Norvik kan ge upphov till nya feederlinjer helt nya eller på bekostnad av de som idag går till andra svenska 32 hamnar. Men det kan också betyda att flera svenska östersjöhamnar kan locka till sig mer feedertrafik, om Norvik garanterar stora nya volymer. Vinnare blir logistikområdena i Haninge och Jordbro söder om Stockholm, men också Stockholm Syd mellan Södertälje och Nykvarn. Även Eskilstuna/Strägnäs och Katrineholm kan gynnas på lite sikt. Förlorare blir främst Södertälje hamn, medan Gävle och Oxelösund troligen bara påverkas marginellt. Södertälje har redan sett följder av konkurrensen då rederiet msc lämnade Södertälje för Frihamnen med sin veckotrafik, troligtvis under inverkan av internationellt mäktiga hph, och med Norvik i kikaren för framtiden. Ett stort problem med Norvik är bristen på järnvägsinfrastruktur mot Stockholm och Mälardalen. Det kan innebära att lastbilstransporterna och därmed utsläppen i Sveriges mest tätbefolkade regioner kan komma att öka ytterligare, åtminstone på kort sikt. Det är helt i strid med regeringens målsättning att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser från transportsystemen. Intelligent Logistik 6–7/12 Foto: Transatlantic. sjöfart Hon ska vända skutan för TransAtlantic ”Jag gillar att ta mig an uppgifter som känns lite omöjliga” säger Heléne Mellquist som lämnat Volvo efter 23 framgångsrika år för att stoppa blodflödet på krisande rederiet TransAtlantic. Av Hilda Hultén – När jag kom till TransAtlantic vid årsskiftet var det ett bolag i fritt fall. Uppgiften blev att försöka stoppa blodflödet. Det har vi lyckats ganska bra med, säger Heléne Mellquist. Hon började som finansdirektör på TransAtlantic i januari och möttes av bokslut med ilsket lysande röda siffror, som växte kvartal efter kvartal. Rederiet med det anrika namnet gjorde en förlust på 132 miljoner kronor efter skatt Q 1 2012, mot minus 53 miljoner året innan. – Krisen i TransAtlantic har flera orsaker. I början av 2000-talet och fram till 2008 hade sjöfarten en ständig volymtillväxt, ett nirvanaliknande tillstånd som alla trodde bara skulle fortsätta. När krisen kom 2008 trodde alla att volymerna snart kulle komma tillbaka. Men branschen rustade för en tillväxt som aldrig kom. – Sedan 2008 har marknaden minskat radikalt i hela norra Europa, det har lett till ett stort överutbud på tonnage. Stor omstrukturering En annan svaghet var att bolaget de senaste åren gjort flera förvärv och uppköp, utan att konsolidera. – Verksamheten var uppdelad i öar Intelligent Logistik 6–7/12 som fått fungera för sig själva, utan att effektivisera administration och operativt arbete. Verksamheten, som är uppdelad i affärsområdena Industrial Shipping och Viking Supply Ships, genomgår nu en stor omstrukturering. Strategin och implementeringsplanen har Heléne Mellquist spelat en central roll i att skapa. Gillar omöjliga uppdrag Nu får hon även genomföra planen, som vd för Industrial Shipping. Hon tog över vd-stolen i oktober. – Jag tycker om uppgifter som känns lite omöjliga, försöka bli en inspirerande kraft och vända förlust till vinst. Lyckas man är det en otrolig seger för alla inblandade. Att få med personalen på att omstrukturera och banta organisationen är en utmaning. – Det är ju inte deras fel att ekonomin inte håller, men de drabbas. Att göra omstruktureringar är en svår balansgång. Samtidigt vet personalen ofta långt före ledningen att något håller på att gå snett. Jag upplever att omstruktureringen här är efterlängtad. Tredje kvartalet 2012 visade något bättre siffror, ”bara” –42 miljoner. – Vi har en otroligt stark ägare i Kistefos som tror på verksamheten, annars hade inte jag varit här. Ägaren Christen Sveaas som är styrelseordförande är fast övertygad om att det går att vända. Han säger ”Nu ska vi rute dette bolag op”. Lång karriär på Volvo Efter många år med flera lyckade – När jag kom till TransAtlantic vid årsskiftet var det ett bolag i fritt fall. Den första uppgiften blev att försöka stoppa blodflödet, säger Heléne Mellquist. omstruktureringar på Volvo vet Heléne Mellquist vad hon talar om. Hennes senaste uppdrag var som cfo för Volvo Lastvagnars internationella division. –Det var verksamhetens svarta får när jag började, men vi vände till vinst och bidrog väsentligt till lönsamheten när jag lämnade. – Man lyckas inte alltid, jag har varit med om misslyckanden också. Men efter 23 år på alla möjliga poster i Volvo dök TransAtlantic upp som en utmaning. Breddat erbjudande En av de viktigaste förändringarna i TransAtlantic är att börja jobba mer kommersiellt och bredda transporterbjudandena. – TransAtlantic har länge förlitat sig på ett antal stora kunder som fyllt volymerna, det fungerar inte längre. Vi måste bli bättre på att aktivt leta last. Företaget har därför inlett en aggressiv kommersiell satsning, stärkt huvudkontoret i Göteborg och skapat renodlade säljkontor. Vi har för dålig täckning av hamnarna längs den svenska norrlandskusten. Det ska vi ändra på. 33 sjöfart transittider. Szczecin har något så ovanligt som kapacitet för tillväxt. Idag skeppar TransAtlantic ca 6 000 lastbilar till Szczecin. – Det kommer att öka, hamnens läge är också strategiskt bra för att nå tillväxtmarknaderna i öst. Överväger Ryssland – Vi försöker erbjuda mer end-toendlösningar, där vi tar hand om transporten dörr till dörr. Vi har haft kompetensen länge, men inte ett samlat erbjudande. Industrial Shipping har fortfarande ingen egen verksamhet i Ryssland, även om tankar finns. – Ryssland är en otroligt intressant marknad med rejält bra tillväxt, men det är också en stor utmaning. Det gäller att stegvis försöka förstå marknaden och bygga erfarenhet. Förvärv av lokal verksamhet kan bli aktuellt. – Det kan hända att vi försöker förvärva i Ryssland. En annan möjlighet är att utnyttja erfarenheten i Viking Supply Ships, som har ett säljkontor i Moskva. Styrka i Östersjön Saknar hamnar i Norrland TransAtlantics hemområde är Östersjön, namnet till trots. Heléne Mellquist tror att bolagets trumfkort ligger i östersjötäckningen. – Vi finns i hamnar där inte alla finns. Vi är väldigt starka på Finland och vår linjetrafik till Szczecin i Polen är en styrka. Storhamnarna i norra Europa, som Hamburg, Antwerpen, Amsterdam och Bremerhafen är knökfulla och tampas alla med kapacitetsbrist och långa Ett uttalat mål är att fortsätta expandera nätverket i Östersjön. En svaghet i dagens utbud är enligt Heléne Mellquist Norrlandskusten. – Vi ska förbättra vår täckning av hamnarna längs den svenska norrlandskusten. Norra Sverige är en tillväxtregion med många potentiella kunder, bl a inom den växande gruvindustrin. En möjlighet vi måste utnyttja är att bygga smarta transportnät för gruvnäringen. Rederi AB Transatlantics fartyg M/S Minnesota på ett vykort från New York. Hon sjösattes år 1949, såldes 1972 och skrotades sedan 1978. Bild: landgången.se Ett namn med anor Det ursprungliga Rederi AB Transatlantic grundades 1904. Huvudsyftet var att upprätta direkta sjöförbindelser mellan Sverige och Nordamerika, men företaget hade även linjer till Sydafrika och Australien. 1994 gick det anrika företaget i graven. Det nutida TransAtlantic bildades 2005 genom en fusion mellan B&N och Gorthon Lines. Namnet till trots har rederiet ingen trafik över Atlanten. Den sista transatlantiska linjen lades ner år 2011. Heléne Mellquist berättar om diskussioner i ledningen om namnet skall behållas eller ej. – Vi ser en stor betydelse i kontinuiteten och det går inte att byta namn så fort man justerar någon inriktning i verksamheten. Transatlantic är ett namn med fina anor, särskilt här i Göteborg. Jag tror att det betyder mycket för varumärket. ”Svaveldirektivet inte i linje med EUs mål” Det s k svaveldirektivet är FNorganet imo:s nya regler om svavelutsläpp i norra Europas farvatten, där Nordsjön och Östersjön ingår (SEC, sulphur emission control areas). Reglerna säger att svavelnivån i fartygsbränslet ska ner till 0,1 procent from 2015. Det röstades igenom av EU-parlamentet i september och kommer att påverka kostnaderna för sjötransporter och industrins kostnader. Det kan öka godstransporterna på väg, vilket strider mot EUs utsläppsmål. Medelhavet och farvattnen väs34 ter om England slipper till vidare de skärpta kraven. I Sverige har bl a Skogsindustrierna föreslagit satsningar på järnvägen som ersättning för sjöfarten, i form av en investeringspott i infrastrukturpropositionen. I Finland har regeringen slopat farledsavgifterna för att underlätta för industrin och hjälpa sjöfarten när konkurrensvillkoren nu ändras. Flera hävdar att regelverket fortfarande går att ändra. Borde Sverige göra som Finland? – Regeringen bör inse att sjöfarten är viktig för landet, särskilt med vår geografi. Vi bor på en halvö – nästan en ö. Att slopa farledsavgifter är ett initiativ, men jag vet inte hur stor betydelse det får. Vad tycker du om direktivet? – Det är viktigt att driva utvecklingen mot bättre bränslealternativ och minskad miljöpåverkan. Svaveldirektivet är till för att driva hållbar utveckling. Men det straffar viss industri och förändrar konkurrensvillkoren för vissa delar av Europa. Jag tror inte det är förenligt med EUs mål. Karta över SECA-området där de nya utsläppsreglerna för svavel skall gälla. Intelligent Logistik 6–7/12 Framtiden kommer till Årsta 2014! Framtidens transporter anländer med tåg 2014, närmare bestämt till Sveriges modernaste logistikanläggning för crossdocking – Stockholm Årsta kombiterminal. Ett toppmodernt logistikcenter där transporter kan ta sig nästan hela vägen in till city via järnväg. Väljer man el- eller biogasbilar för lokal distribution blir leveranskedjan i princip koldioxidfri. Det hjäper många företag att uppnå sina miljömål. Det finns fortfarande möjlighet att göra Årsta till en del av din logistik. Kontakta oss för en lösning som gör dina transporter lönsammare och betydligt grönare. jernhusen.se/tagplats Foto: Kristinehamns kommun logistiklägen Kristinehamn satsar på logistik Kristinehamn får snart en mulit-modal terminal i hamnen. Kristinehamns kommun i Värmland satsar ca 50 miljoner på en ny multi-modal terminal i hamnen. Den ska vara klar vid halvårsskiftet 2013 och ge ny skjuts åt Kristinehamn som logistikläge. Av Gösta Hultén Foto: Kristinehamns bildarkiv – När arbetet är klart blir Kristinehamns hamn en multimodal hamn med plats för gods som kan transporteras med både sjöfart, tåg och lastbil. Terminalen blir en omlastningsplats för gods av alla kategorier, säger Conny Wolbe, samhällsplanerare i Kristinehanns kommun, med inriktning mot infrastruktur och logistik. 2007 startade projektet att bygga om hamnen. Den totala investeringen är på över 50 miljoner kronor. 29 miljoner kronor kommer från kommunen och 23 miljoner har EU bidragit med, via Tillväxtverket. – Kristinehamns läge är utomordentligt bra ur ett logistikperspektiv, med anslutningar till både Värmlandsbanan, Bergslagsbanan och som slutstation för Inlandsbanan via den nyligen elektrifierade sträckan Kristinehamn-Nykroppa. Störst uppland – Vi ligger vid E18 mellan Stockholm och Oslo och vid riksväg 26. Hamnen ingår i det interkommunala samarbetet Vänerhamn AB. – Kristinehamns hamn är den vänerhamn som har det största industriella upplandet och bäst infrastruktur, säger Conny Wolbe. Kristinehamn har en lång historia som hamnstad. Hamnen här var centrum för Bergslagens järnexport från mitten på 1700-talet till mitten av 1800-talet. Förhoppningen är att Kristinehamn ska kunna återta en viktig roll som utskeppningshamn för biobränsle till det framtida Ryaverket i Göteborg men även för industrivaror, material för gruvdriften och med containerhantering. Marieholmsbro inget hinder Begränsningen för Vänern är slussarna i Trollhättan, som är utdömda efter 2030. Men Marieholmsbron i Göteborg bli inget hinder för ökad trafik via Göta Kanal, menar Conny Wolbe. – Med fastare tidtabeller där man undviker rusningstiderna tror jag att det kommer att fungera alldeles utmärkt. I kommunen har nu startats projektet Transportstaden som skissar upp visionen för Kristinehamn som ett viktigt regionalt logistikläge och med skogs och industriprodukter som bas. – I dag pågår en relativt omfattande malmverksamhet i västra Bergslagen säger Conny Wolbe. flerhundraårig hamnstad Kristinehamn växte fram som en hamn– och marknadsplats kring den bro där riksvägen mellan Sverige och Norge passerade Varnan. Här mötte handelsmän och resande på Vänern folk från Bergslagen. När Gustav Vasa sökte en lämplig plats för ett nytt järnbruk, nära en bra utskeppningshamn föll valet på Bro, som staden då hette. Hans son Karl IX lät anlägga hytta och hammarsmedja här på 1570-talet. Så småningom drev järnexporten via Vänern fram en stadsbildning 1642, under drottning Kristinas förmyndarregering. Kristinehamn växte som ett centrum för Bergslagens järn– och träexport. Denna roll förstärktes när en av landets första järnvägar öppnades mellan Kristinehamn och Sjöändan strax norr om Kristinehamn redan 1850 – den första delen av Inlandsbanan. För att påminna om sjöfartens betydelse för staden har Kristinehamn en båt i sitt stadsvapen. En fullskalig modell av båten i stadsvapnet, en s k bojort som fick namnet Christine af Bro, seglar nu på Vänern som en populär sommarattraktion. 36 Intelligent Logistik 6–7/12 nyheter Inget miljöpris delas ut i år av Arlanda Logistic Network. – Vi har inte funnit att några företag uppfyller våra kriterier, säger juryordförande Catherina Löfquist. första gången priset inte delas ut. Om miljöarbetet har avstannat i en tid som mer än någonsin behöver initiativ för sänkta koldioxidutsläpp, kan inte Catherina Löfquist uttala sig om. Av Lena Sonne 4 graders temperaturhöjning I juryn för Arlanda Logistic Network, ALNs miljöpris ”Ecologistic Award” sitter förutom Catherina Löfquist, miljöansvarig på Bring Express, också Per Holmgren, TVmeterolog och klimatförfattare, Maria Huge-Brodin, universitetslektor i logistik vid Linköpings Universitet och Ulf Nilsson, vd DHL Global Forwarding. Priset skulle ha delats ut på ALNs 26:e seminarium i slutet av november. Priset har tidigare gått till företag och verksamheter med anknytning till Arlanda som samarbetat för lägre utsläpp. Det är I världsbankens färska rapport Turn Down the Heat pekar nu den samlade forskningen på en global temperaturhöjning på 4 grader istället för 2. Det gör problemet än mer överhängande. Transportsektorn står för närmare 40 procent av de svenska koldioxidutsläppen. I världen står transportsektorns utsläpp för över 30 procent av de totala växthusgasutsläppen. Tunga fordon ökar utsläppen Ingen samhällssektor är mer fossilberoende. Flyg och sjöfart använder enbart fossila drivme- Foto: Lena Sonne Inga företag förtjänade miljöpris Utsläppen från tunga lastbilar ökar, men försöken att flytta över mer gods till järnväg har misslyckats. del. Vägtrafiken drivs till över 95 procent med fossila bränslen. Av de samlade utsläppen från inrikes transporter svarar vägtrafiken för över 90 procent. Medan Sveriges totala utsläpp av växthusgaser minskar, stiger transportsektorns utsläpp, främst med tunga fordon. Personbilarnas utsläpp minskar något i och med att de blir mer bränslesnåla. Men utsläppen från internationell sjöfart och flyg med svensk anknytning stiger dramatiskt. Utsläppen från den bunkerolja fartyg tankar i Sverige, motsvarar ca 7 miljoner ton koldioxid,d vs mer än från hela den svenska lastbilstrafiken. ENKÖPING – Sveriges Närmaste Stad Enköping ligger mitt i den expansiva tillväxtregionen Stockholm-Mälardalen. Inom 60 min restid lever och verkar tre miljoner människor. Här möts E18, riksväg 55 och 70. Goda kommunikationer och närheten till tre internationella flygplatser gör Enköping till en viktig mötesplats för handel och affärer. 65 nya företag Under senare år har 65 företag etablerat sig i Enköping och ca 1 000 nya arbetstillfällen har skapats. Vi är stolta över att ha tilldelats utmärkelsen ”Årets nyföretagarJarl & Co · www.jarloco.se kommun i Sverige”. Vi är också högt rankade i Svenskt Näringslivs ranking över bra företagsklimat. Idag finns färdig industrimark att bebyggas och vi vill hälsa Dig För mer information: marknadschef Arne Wåhlstedt 0171-62 52 71 · [email protected] och ditt företag varmt välkommen till Enköping – Sveriges Närmaste Stad. www.enkoping.se Intelligent Logistik 6–7/12 37 reportage Serviceavdelningen är en viktig del av 20:20s lagerverksamhet. Servicetjänster flyttar in i logistiken På mobildistributören 20:20 Mobiles nya lager i Rosersberg finns både kundservice, reparationsservice och returavdelning. ”Kringtjänster blir allt viktigare”, säger logistikchef Mårten Sondell. Text och foto Hilda Hultén I en sprillans ny, stålgrå lagerbyggnad i Rosersberg nära Arlanda, huserar 20:20 Mobile sedan ett år. – Vi flyttade hit från våra gamla lokaler på en helg. Flytten fick inte störa produktionen, allt planerades månader i förväg, berättar Felix Engfeldt, lagerchef på 20:20 Mobile, när han visar runt i lagret. – Vårt gamla lager i Kista blev för trångt, personalen fick nästan klättra på varandra och varorna. Det påverkade trivsel, effektivitet och säkerhet. De har gått från 3 000 till nästan 10 000 kvm, och har nu gott om plats att växa. – Dessutom har vi förbättrat effektiviteten med 10 procent, utan tekniska lösningar. Svårt att planera Felix Engfeldt berättar om svårigheterna i att planera det perfekta lagret i förväg. – Det är mycket att tänka på, allt från hur många eluttag och vilken utrustning som behövs till var varorna ska stå. Klassisk lagerinredning får man hjälp med av leverantörerna, resten är svårare. 38 Gardiner, toalettpapper och dörrmattor är lätt att glömma bort. Enligt honom kan det också vara svårt att få loss pengar för det när väl projektbudgeten är satt. – I efterhand kan jag tänka att det hade varit skönt att ha en erfa- – Personalen är vår viktigaste tillgång, vi har satsat mycket på trivsel i nya lagret, säger Felix Engfeldt. ren konsult som skötte detaljplaneringen. Samtidigt har vi lärt oss jättemycket. Satsat på trivsel En viktig faktor vid utformningen var arbetsmiljön. – Vi har satsat mycket på trivsel, gödslat med toaletter och belysning och sett till att lunchrummen är ljusa och trevliga. Hela tiden försökt tänka ”hur skulle jag vilja ha det om jag jobbade här åtta timmar om dagen”. En udda satsning är ett högtalarsystem i lagret, där personalen kan välja musiken som spelas – eftersom man av säkerhetsskäl inte får ha med sig egen elektronik. Enligt Felix Engfeldt var det viktigt att få med de anställda i flytten. – Det tar lång tid att bli duktig och vi tappar kompetens och servicegrad om personalen vantrivs eller slutar. Det måste vara trevligt, annars kan man inte leverera. Personalen har också varit delaktig i utformningen av den nya lagret. – Det är ju de som vet hur verksamheten fungerar. Ett exempel är bärbara datorer som man kan ta med på plockrundan, det var en medarbetares idé. Inte bara distribution 20:20 Mobile hette tidigare AxCom och är ett dotterbolag till brittiska 20:20 Mobile Group. Koncernen omsätter ca 13 miljarder sek i Storbritannien, Spanien och Norden, varav 20:20 Mobile står för ca en tredjedel totalt i Norden, med Sverige som huvudmarknad. Företaget är en klassisk distributör av telekomprodukter, främst mobiler och tillbehör, men har också en rad logistikrelaterade kringtjänster som lagerhållning, kundservice, returhantering, reparationer och tredjepartslogistik. Leverantörerna är mobiltillverkare och leverantörer och kunderna är stormarknader, HiFibutiker, mobiloperatörer och elektronikkedjor, men även aktörer inom e-handel och B2B. Kringtjänster viktigare Enligt 20:20s logistikchef Mårten Sondell blir kringtjänster allt viktigare i elektronikbranschens knivskarpa konkurrens. – Branschen är väldigt prispressad redan, det går inte att konkurrera med enbart pris. Du måste erbjuda mervärdestjänster också. För att få ekonomi i serviceutbudet krävs storskalighet, något som enligt Mårten Sondell inte alltid är möjligt för enskilda återförsäljare. – Det krävs standardiserad stordrift för att kunna erbjuda kringtjänster kostnadseffektivt. För en enskild leverantör är det svårt att få till. Vi kan erbjuda samma typer av tjänster till flera och på så vis få volym och storskalighet. Idén är ett slags ”one stop shop” där allt från lager och logistik till eftermarknadstjänster som reparation, kundservice och försäljning sköts av 20:20. – Vi kan ladda, konfigurera, sätta på loggor och displayskydd på produkterna, teckna försäkringar, hantera returer, reparera produkter. Vi har också tillbehörsIntelligent Logistik 6–7/12 reportage – De som vågar prognosticera ännu bättre blir branschens vinnare, säger Mårten Sondell. sortiment som kan skickas ut med leveransen direkt till slutkund. Just i tillbehör och angränsande produkter ser Mårten Sondell stor potential. – Tillbehör har högre marginal, där vi dels kan ha ett eget sortiment och fungera som tredjepartslogistiker. Höga transportkrav Mobiltelefoner är högvärdiga produkter, att varutransporterna sker säkert och kommer i tid är oerhört viktigt. – Vi ställer väldigt höga krav på transportörernas säkerhetstänk och leveransprecision. Det är stora varuvärden som transporteras, förseningar innebär kapitalförluster. Att transportören har en medvetenhet om säkerhetsrisker är viktigt, inte minst för chaufförernas skull. Men det viktigaste är att de håller leveranslöftena. – Våra kunder struntar ju i varför vi inte kan leverera, de bryr sig bara om att få sina varor i tid. Vill se tajtare samverkan Mobilindustrin är relativt ung och har enligt Mårten Sondell en hel del att lära i att förutse efterfrågan och kundbehov. – Allt har skett relativt prognoslöst och omoget när det kommer till supply chain. Där finns fortfarande mycket att förbättra i hela kedjan med ännu tajtare samverkan. Men medvetenheten har ökat drastiskt sen något år. Han vill se att branschen tar efter mode- och livsmedelsindustrin, med mer forecasting genom hela kedjan från tillverkare till slutkonsument. – Om branschen skulle satsa mer på att på att uppnå en rakare, mer självgående försörjningskedja med automatisk varupåfyllnad skulle det spara pengar och ge bättre marginaler. Samtidigt är marknaden svår att förutspå. – De som lyckas prognostisera och ännu bättre träffa efterfrågan i samarbete med kunder och partners kommer att bli branschens vinnare. – Branschen är också väldigt it-ung i vissa avseenden. Bättre och kraftigare it- och affärssystem skulle ge utvecklingen en skjuts. Lagerfakta Ägare: Kilenkrysset Avtalstid:10-års hyreskontrakt Disponibel yta: 9 800 kvm Antal lageranställda: drygt 40 Investeringskostnad: 10 miljoner SEK Leveranser/dag: 1 200–2 000 (ca 30 000 artiklar/dag) Antal lagerhållna artiklar: ca 8 000 Lageromsättning: 16 gånger/år Försörjer: Sverige, Norge, Danmark, Finland och Baltikum Transportör: drygt 80 % med Posten Logistik. N 57° 40.898’, E 14° 7.282’ TABERG, JÖNKÖPING Tänk sToRT. Tänk 29 000 m² lager och kontor i ett av Sveriges bästa logistiklägen. Intelligent Logistik 6–7/12 I Taberg/Torsvik, ett nyckelläge precis utanför Jönköping, nära E4 och R40, finns nu en större och mångsidig lokal ledig. Här hittar du 21 000 m² lagerbyggnad med generösa rangerytor, högt i tak och flexibla lösningar för lager- och varuhantering. Tänk stort, läs mer: Se www.cbre.se, scanna QR-koden. Hör mer: Patrik Carlsson, CBRE, 0703-60 60 09 eller 031 719 32 50. Dessutom 5 000 m² fräscha kontorsytor och 3 000 m² att disponera som t ex utställningsyta. Möjligheter finns också att ta över befintligt stallage. 39 apics RAPPORT APICS: ”Bortom Better, Faster and Cheaper” Årets upplaga av APICS årliga konferens anordnades i Denver, Colorado den 14–16 o ktober. Temat var hur man ökar effektivitet i försörjningskedjor samt hur statusen för Supply Chain höjs i fler företag. typen av analyser har vi ju gjort i Sverige den senast 15 åren. Det samma gäller Sales & Operations Planning, vmi, Value Stream Analysis etc. Största behållningen under apics 2012 var nätverkandet och studiebesöken på de regionala bolagen. Nu får vi istället se fram mot en betydligt matigare konferens i Stockholm den 15–16 april då plan firar sitt 50 årsjubileum samt 2013 års upplaga av plankonferensen. Av Patrik Färdow Totalt hade drygt 2 000 personer sökt sig till Denver för att lyssna till de fler än 60 föredragen som fanns med i programmet i ett antal parallella föreläsningsserier. Under de två sista dagarna anordnas även ett tiotal välbesökta studiebesök på regionala företag, som fick chansen att visa upp sig för den vetgiriga och kritiska publiken. Generellt präglades konferensen som alltid av en informell och nyfiken stämning. Var kommer du från och vad jobbar du med? Nätverkandet mellan olika branscher och företag gick det inte att ta miste på. Och visst är det spännande att träffa likasinnande med samma utmaningar och problemställningar. Som keynote speaker hade man bjudit in Douglas Merrill, f d cio på Google samt Eric Berlow, ted Senior Fellow. Både försökte bringa klarhet i vad det är som händer runtomkring oss i världen med tanke på ökad komplexitet och ny teknik som hela tiden sköljer över oss. Men ibland är det komplexa enklare och mer förutsägbart Drygt 2 000 personer sökt sig till Denver för att lyssna till över 60 föredrag under två dagar i oktober. åtminstone om Eric Berlows teorier stämmer. USA står och stampar Konferensen var välarrangerad med bra presentationer men innehållet kunde ha varit mer intressant. Jag fick lite känslan av att Nordamerika står och stampar lite när det gäller nytänkande inom operationsområdet. De värsta effekterna av recessionen som drabbade usa och en organisation som apics hårt under 2008/2009 är nu på betryggande avstånd. Dock saknas det fortfarande energi och en rejäl satsning på framtiden inom produktionsoch logistikområdet. Många av föredragen är handfasta och bra men mycket av kunskaperna är att betrakta som gammal skåpmat i alla fall för den mer initierade logistikern. Personligen saknade jag fler case från företag som hittat nya vägar inom logistiken och på så sätt ökat sin konkurrenskraft eller lönsamhet. I väntan på nästa megatrend För några år sedan pratade alla på konferenser som denna om lean, Six Sigma, Theory of Constraints samt en uppsjö av andra initiativ för att adressera problem med ökad komplexitet med ett strukturerat angrepps sätt. Nu känns det mer som att alla mest går och samlar kraft inför nästa megatrend inom området. Visst var fördragen om simulering av distribution och lagerverksamhet på Unilever och Coca-Cola i Brasilien intressanta men den Patrik Färdow var fram till mitten av november vd för säkerhetsbolaget Nokas Sverige, tidgare G4S. Läs intervjun med honom om säkerhetstransporter, varför han slutade på Nokas och vad som händer med branschen efter Panaxias konkurs på www.intelligentlogistik.se Näringslivets Norrköping. Rätt läge för nya idéer. Det bubblar i Norrköping. Av den nya entreprenörsandan. Den kreativa energin. Och det växande för Norrköping som plattform för forskning och nya näringslivssatsningar. Vi är en del av tillväxtin www.vti.se/transportforum East Sweden och har ett av landets bästa logistiska lägen. Här möts flyg, sjöfart, tåg och Europavä Våra konferensanläggningar är i toppklass och arenorna likaså. Dessutom erbjuder vi ett starkt ku och enastående skärgårdsnatur som skapar mervärden för både företag, anställda och kunder. I Norrköping får dina idéer växtkraft! Transportforum firar 30 år! 9–10 januari 2013 i Linköping Vilket är bästa läget för dig? Läs mer på www.norrkoping.se/naringsliv Välkommen till Nordens största årliga konferens inom transportområdet! 40 Under två intensiva dagar bjuder VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, på mer än 500 föreläsare, möjlighet till många spännande möten mellan 1 800 deltagare samt underhållning. Vi ses i januari! Intelligent Logistik 6–7/12 e intresset nitiativet ägar. ulturliv Näringslivets Norrköping. Näringslivets Näringslivets Näringslivets Norrköping. Norrköping. Norrköping. Rätt Rätt Rätt läge läge läge för för för nya nya nya idéer. idéer. idéer. Rätt läge för nya idéer. Det bubblar i Norrköping. Av den nya entreprenörsandan. Den kreativa energin. Och det växande intresset bubblar Det Det bubblar isom bubblar Norrköping. i Norrköping. i Norrköping. Av Avnya den Aventreprenörsandan. den nya entreprenörsandan. Den kreativa DenDen kreativa kreativa energin. det Ochväxande Och det det växande intresset växande intresset intresset förDet Norrköping plattform förden forskning ochnya nyaentreprenörsandan. näringslivssatsningar. Vienergin. är enenergin. delOch av tillväxtinitiativet förSweden Norrköping för Norrköping för Norrköping somettplattform som plattform plattform förbästa forskning förlogistiska forskning för forskning och lägen. nya ochnäringslivssatsningar. och nya näringslivssatsningar. näringslivssatsningar. Vi tåg är en Vioch är del ViEuropavägar. en är avdel en tillväxtinitiativet av deltillväxtinitiativet av tillväxtinitiativet East och har av som landets Härnya möts flyg, sjöfart, East East Sweden och Sweden har ochett och har av har ett landets av ettlandets avbästa landets bästa logistiska bästa logistiska logistiska lägen.lägen. Härlägen. möts Här möts flyg, möts sjöfart, flyg,flyg, sjöfart, tåg sjöfart, och tåg Europavägar. tåg och och Europavägar. År East 2017Sweden är det byggstart för Ostlänken. Då kortas avstånden mellan tvåHär av Sveriges största arbetsochEuropavägar. Våra konferensanläggningar VåraVåra konferensanläggningar konferensanläggningar i toppklass är i är toppklass i toppklass och arenorna och arenorna arenorna likaså.likaså. Dessutom Dessutom Dessutom erbjuder erbjuder erbjuder ett vi starkt ett vi starkt ett kulturliv kulturliv tjänstemarknader. Vårt läge blir är ännu mer attraktivt ochoch satsningen blirlikaså. en hävstång förvi investeringar i starkt vårkulturliv region. och enastående och och enastående enastående skärgårdsnatur skärgårdsnatur skärgårdsnatur som skapar som som skapar mervärden skapar mervärden mervärden för både för både företag, för både företag, anställda företag, anställda anställda och kunder. och och kunder. kunder. I Norrköping får dina idéer växtkraft! I Norrköping I Norrköping I Norrköping får dina får idéer dina får dina idéer växtkraft! idéer växtkraft! växtkraft! Vilket är bästa läget för dig? VilketVilket är bästa Vilket är bästa läget är bästa läget för dig? läget för Läs dig? för mer dig? Läspå Läs mer www.norrkoping.se/naringsliv mer på www.norrkoping.se/naringsliv på www.norrkoping.se/naringsliv Läs mer på www.norrkoping.se/naringsliv eller ring 011-15 12 74 dag ericsson Henry Ford med en T-Ford och Steve Jobs med en I-Phone. Båda skickliga på att upptäcka kundernas implicita behov och förutse och skapa behov av produkter. Service allt viktigare för kunderbjudandet Logistiken är mitt i en snabb omställning från kostnads- till kundfokus och från inside-out till outside-in och där ”push” har ersatts av ”pull”, säger Dag Ericsson, välkänd professor i logistik. Av Gösta Hultén Dag Ericsson är den som främst introducerat begreppet Demand Chain Management, som komplement till det traditionella begreppet Supply Chain Management. Under det senaste halvåret har han deltagit i internationella logistikkonferenser för världsledande forskare i Singapore i juni och i Bryssel i oktober. – Där konstaterades att också supply chains i grunden är efterfrågedrivna dvs demand driven supply chains. De är alltså ”pull-” snarare än ”push”orienterade. Men samma sak gäller ju definitionsmässigt för demand chains. Demand Chain Management tar kunderna och inte varuproduktionen som utgångspunkt. – Typiskt för demand chains är också att de inte bara fungerar i existerande konkurrenssystem, utan också kan 42 bidra till att skapa nya marknader, kundsegment och konkurrensfördelar. framgångsrika företag ligger steget före sina kunder i att veta vad de kommer att efterfråga. Kräver fördjupad konsumentinsikt Men denna möjlighet bygger på att de har en djup konsumentinsikt. – Det gäller inte bara kundernas explicita utan också deras implicita, ännu inte uttalade behov. Det gäller att förstå möjligheter med produkter och servicefunktioner som inte funnits förut och som kunden alltså inte har kunnat efterfråga. – Apple är ju idag arketypen för denna sorts företag. De var skickliga på att förutse och skapa behov av produkter som Ipad och Iphone, som kunderna väntar otåligt på i månader i förväg. Det här kundbehovet skapar de inte genom traditionell marknadsföring utan genom att plantera nyheter t ex i sociala media. – Utmaningen är att som Apple ta sig ut från den mördande konkurrensen i ”branschen”, där utgångspunkten är att vara lite bättre än konkurrenterna till de fria, ”uncharted waters of the blue sea”. Det är dock inte första gången som Redan Henry Ford förstod Logistiker måste kommunicera med både marknadsförare, säljare och slutkunder. Man måste skaffa sig ett gemensamt språk. – Redan Henry Ford påpekade vikten av att inte bara möta kundernas uttalade behov och önskemål, utan också tänka ”out of the box” och definiera implicita behov. Han lär ha sagt: ”Jag kan ju inte fråga kunderna, för de vill bara ha snabbare hästar”. Men han erbjöd ju ”horse-less carriages”! – Den allt vanligare ansatsen att arbeta med ”co-creation” mellan leverantörer och kunder, är också exempel på efterfrågedrivande eller efterfrågeskapande agerande, menar Dag Ericsson. – Electrolux ”Ergorapido” som har tagits fram i samspel med konsumenter, är ett annat exempel på vad djup kundinsikt kan ge. Demand Chain Management fokuserar på nära samarbete, co-creation, med ett fåtal, noga utvalda leverantörer och kunder. – Samarbetet bygger på förtroende, partnerskap och gemensamma värdeIntelligent Logistik 6–7/12 Foto: Lena Sonne dag ericsson E-skohandeln Brandos låter returerna bli ett bidrag för fördjupad kundinsikt, och kan på så vis förfina kunderbjudandet, menar Dag Eriksson. ringar. Det blir allt mer betydelsefullt nu när konkurrensen snarare ligger mellan försörjningskedjor än mellan enskilda företag. Avhandling om returns management Det här är också en orsak till detaljhandelns stora förändring, en förändring som också dragit till sig logistikforskningens intresse. Den mest expansiva delen av detaljhandeln är e-handeln, som fortsätter att öka med över 10 procent per år. Vid Högskolan i Borås, där Dag Ericsson är professor, finns också siir, Swedish Institute for Innovative Retailing, som erbjuder forskar- och utvecklingsmiljöer som kan bidra till innovativ och hållbar handel. Borås är sedan länge ett starkt kluster både för postorder och modeföretag. Därför ligger man också i framkanten att lösa e-handelns problem. – I början av nästa år läggs en intressant avhandling fram av Klas Hjort, som visar hur djup konsumentinsikt kan göra ett problem till en möjlighet. Den handlar om Returns Management, d v s hur man hanterar returer i e-handeln. Egna kunderna de största ”leverantörerna” – Fri returrätt och fri frakt har nästan blivit norm inom e-handeln. I Tyskland och i Finland är det lagkrav på fria returer och det är något som e-handeln i Sverige måste acceptera. – Det har visat sig att de mest lönsamma kunderna inte, som man kan tro, är de som inte returnerar några varor, utan de som gör någon enstaka Intelligent Logistik 6–7/12 retur. – De egna kunderna står för 20–30 procent av inleveranserna till distanshandelsföretagen i form av returer. De är alltså de enskilt största ”leverantörerna”, vilket belyser att returlogistik och Returns Management är en strategisk fråga. – Returerna ger en utmärkt feedback på vad kunderna vill ha och inte ha. De framgångsrika e-handelsföretagen, som t ex skohandelsföretaget Brandos, har lärt sig att analysera returerna för att förfina sitt kunderbjudande. De lyckas göra returerna till ett bidrag för fördjupad kundinsikt, säger Dag Ericsson. Ännu ett exempel på hur service blir allt viktigare i kunderbjudandet. Samma utveckling i Asien På sida 12 listas de 15 främsta företagen i Europa utifrån deras supply chain. Listan domineras av livsmedels- och modekoncerner. På USA-listan ligger Apple och Cisco i topp, tillsammans med företag som Procter&Gamble, Wal-Mart och PepsiCo. – Gartners Europalista, liksom senaste amr/Gartner-rapporten, visar hur initiativet i utveckling av innovativ logistik svänger över från traditionell industri till företag inom snabbrörliga konsumentvaror. – Listorna visar att partnerskap, innovation och nätverksbyggande som baseras på förtroende, ömsesidigt beroende och ”co-creation” är nycklar till framgång. Den utvecklingen belystes också vid konferensen ”Thought Leadership in scm” som hölls i Singapore i juni i år. – Demand-driven supply chains leder utvecklingen också i Asien och allt fler betonar vikten av att också komplettera med demand-driving chains, som ju är en grundsten i en dcm-ansats. Både listorna och diskussionerna i Asien illustrerar den snabba omställningen från kostnads- till kundfokus. Push har ersatts av pull och nu också en ”ny” push-ansats, baserad på djup kundinsikt och kännedom inte bara om kundens köpvanor, utan också om bakomliggande behov, konsumtionsbeteende och latenta önskemål. – Returerna ger en utmärkt feedback på vad kunderna vill ha och inte ha, säger Dag Ericsson. Service blir avgörande – Köpet ska i allt högre utsträckning vara en upplevelse, ett ”event” och då måste vi komma mycket närmare konsumenten. Produkterna blir alltmer jämförbara, vilket innebär att servicen i vid bemärkelse blir avgörande. – Logistikern måste kunna förstå och kommunicera med både marknadsförare, säljare och slutkund. Man måste skaffa sig ett gemensamt språk. Kraven ökar inte bara på logistik, marknadsföring, försäljning och produktutveckling, utan också på företags- och organisationsutveckling i ett strategiskt perspektiv. 43 Vill du lämna konkurrenterna långt bakom dig? På Consafe Logistics förstår vi alla delar i din leveranskedja; våra lösningar används av företag inom alla industrier och segment i mer än 35 länder över hela världen. Kort sagt: vi vet vad som fungerar, och vad som inte fungerar. Vill du veta mer? Läs mer om hur vi hjälpt våra kunder på www.consafelogistics.se Kontakta oss gärna på [email protected]. Se hur våra kunder använder logistik som en konkurrensfördel! Vårt erbjudande är heltäckande: Inom manufacturing hjälper vi er att optimera materialflöden i produktion och i produktionslager. Våra lösningar kopplar ihop produktionsprocesser med affärsprocessen för alla tillverkande företag. Resultatet låter inte vänta på sig. Inom warehouse management får ni effektiv och pålitlig lagerhantering som ni kan räkna med. Vårt WMS bygger på vår erfarenhet inom lagerlogistik och distributionsprocesser – vi matchar era behov. Inom enterprise mobility erbjuder vi en unik kombination av mjukvara, hårdvara, service och support för mobilitetsstöd i era affärsprocesser. Smidig integration med era befintliga ERP-system och mobila enheter. vinjett Stambanan genom Norrland. De stora avstånden är en logistisk utmaning. Foto: Wikipedia Sätter handelslogistik på kartan På Umeå universitet håller Lars Silver på att göra sig hemmastadd. Han är nytillträdd på professorstjänsten i handel och logistik vid avdelningen för företagsekonomi. – Logistiken är ett sätt att tillföra handeln en unik konkurrensfördel. Av Lena Sonne Umeå universitet har visat framfötterna bl a inom samhällsvetenskap men har hittills varit en vit fläck på kartan över svenska logistikutbildningar. – Syftet är att stärka det nuvarande civilekonomprogrammet med ny forskning och en utbildningsinriktning mot handel och logistik, säger Lars Silver, som finns på plats med familjen i Umeå sedan augusti i år. Han har tidigare varit verksam vid kth i Stockholm och Uppsala universitet där han skrev sin doktorsavhandling om entreprenörskap. Professuren i ”Retail and Demand Chain Management” är ovanlig genom att logistik kopplas till handel. Logistik har traditionellt mest studerats i industri – och i transportsektorn. Intelligent Logistik 6–7/12 – Norrland med långa avstånd och gles befolkning är en utmärkt plattform för att studera logistikens möjligheter, säger Lars Silver. – Logistik faller lite mellan olika utbildningar. Vi kommer att ta upp ämnet både på civilingenjörs– och civilekonomutbildningen. Målet är att Umeå ska få en unik utbildning genom att sammanföra kompetenser från flera områden. Viktigt med helhetssyn Enligt Lars Silver ökar logistikens betydelse för handeln. – Studenterna ska få en bredd, där man sätter samman affärsmannaskapet med inköps– och logistikkompetens. Företagen efterfrågar och behöver generalis- ter med helhetssyn. Utbildningen får inslag som t ex konkurrensfördelar, helhetssyn, logistik som central strategisk fråga, best practice med exempel på smarta logistiksystem, efterfrågestyrd logistik och outsourcingproblematik. Men också etik, moral och ekologi och deras betydelse för varumärket. – Det har visat sig att framgångsrika logistikinriktade företag som t ex ikea och Dell utgår från helhetsperspektivet i sina flödeskedjor. Sådana exempel är värda att studera. Logistiken viktig i Norrland Professuren finansieras externt med 5 miljoner kronor, bl a med 2 miljoner kronor från Svensk Hande 1,6 miljoner från Handelns utvecklingsråd, hur, och Sveriges inköps– och logistikförbund, Silf med 300 000 kronor årligen. Men finansieringen kommer också från fonder som köpmän i södra Västerbotten byggt upp genom åren. – Logistik kan ha särskild betydelse för handelsnäringen och hela näringslivet i Norrland som har en speciell situation med långa avstånd och gles befolk- ning. I Norrland finns en utmärkt plattform för att studera logistikens möjligheter. För att svenska företag ska kunna konkurrera på en världsmarknad med många lågprisalternativ krävs spetskompetens utöver det vanliga. Många företag idag har likvärdiga produkter till samma pris, logistiken avgör ofta vem som blir vinnare eller förlorare. Mjuka värden väger tungt Men att skaffa sig en konkurrensfördel i kronor och ören räcker inte, menar Lars Silver. – Moraliskt ansvar, etik och ekologiska frågor har stor betydelse för att utveckla ett varumärke och en egen identitet. Att t ex få en negativ stämpel för orimligt låga löner kan vara förödande för hela varumärket. Det här är ämnen han vill belysa. – De som kan ha nytta av vår forskning och utbildning är framförallt handeln – stora dagligvaruhandelskedjor som Ica, Coop och H&M, Zara och liknande, men också små entreprenörer som vill skaffa konkurrensfördelar genom en effektivare inköp och logistik. 45 tänkbart »Mr Simmons«. Torrnålsgravyr, Axel Fridell. ”Tänkte inte på det...” Stockholm är norra Europas snabbast växande huvudstad. Varje dag kommer två busslaster nya invånare, ca 40 000 per år. På Färgfabriken i Stockholm pågår utställningen ”Stockholm on the Move” t o m mars 2013, om den växande Stockholmsregionens möjligheter för infrastruktur, stadsbyggnad och samhällsplanering. Missar varuförsörjning Men trots att kth, Trafikverket, Naturskyddsföreningen, Stockholm hamnar, Stadsbyggnadskontoret och flera kommuner är medarrangörer saknas ett perspektiv helt: Varuförsörjningen. Bland framtidsprojekten finns inte Norvik med. Inget om citylogistik. Inget om nya transportvägar och kombiterminaler. Ett gotlänskt dilemma… Destination Gotlands färjetrafik har länge belastat skattebetalarna. I den senaste upphandlingen överväger Trafikverket att sänka hastighetskravet från dagens 28 knop till ”minst” 22 knop för att minska kostnader och bränsleförbrukningen. Fartsänkningen skulle göra överfarten en timme längre. Det har fått gotländska politiker Foto Alexandra Eriksson Tänkbart Stockholm att protestera och kräva 28 knop. Alla partier på Gotland står eniga bakom kravet i ett upprop till riksdagen och till statsministern. Men 28-knopskravet skulle utesluta alla bolag från upphandlingen, utom privatägda Destination Gotland. Sex knops lägre hastighet minskar enligt Trafikverket bränsleförbrukningen och CO2-utsläppen Med utställningen Stockholm on the Move visar huvudstaden åter sin brist på logistikintresse. Stockholm visar härmed åter sin brist på intresse för logistik. Anders Bergmark, informationsansvarig på Färgfabriken håller med. – Det är sant. Men vi kommer att ha seminarier, debatter och workshops där det perspektivet kan komma med, säger han. Så bra. Men hur det än blir med det, så kan vi bara rekommendera alla stockholmare, stockholmsvänner och stockholmshatare att besöka en ovanligt intressant utställning. med ca 40%. Enligt en kth-studie är höghastighetsfärjorna t om värre miljöbovar än flyg. Snabbfärjan från Nynäshamn orsakar 60–80 kg koldioxid per person, mot 28–50 kg för motsvarande flygresa. Båtresorna till fastlandet är alltså Gotlands största bidrag till Sveriges samlade koldioxidutsläpp. Samtidigt vill Gotland bli ”världens klimatvänligaste ö” – och kommunledningen har i ett ”borgmästaravtal” lovat att gå längre än EUs klimatmål när det gäller minskade utsläpp. Hur de gotländska färjeprotesterna och klimatmålen ska förenas, har hittills ingen berättat. Prenumerera på Intelligent Logistik! Intelligent Logistik Pris: 65 kr. Nr 6–7 2011 www.intelligentlogistik.se INKÖP LOGISTIK AFFÄRER PRODUKTION Slussen – sinnrik flödesmodell Logistikfastigheter: Läget är allt Världsmästare på lager Dag Ericsson om SCM 2.0 Intelligent Logistik Pris: 65 kr. Nr 6–7 2012 www.intelligentlogistik.se Stort lönespecial Så mycket tjänar logistiker Ljus arbetsmarknad för nyutbildade logistiker 2012 toppår för nya lager 46 och ligg steget före genom att prenumerera på branschens bästa tidning! Fyll i och sänd in talongen. Du får 5 5 nummer (två magasin, tre tematidningar och full tillgång till detta och tidigare nummer på www.intelligentlogistik.se) till priset 400:- inkl. moms. Du kan även faxa in den på 0176-22 83 49 eller gå in på www.intelligentlogistik.se och klicka på ”Prenumerera”. Välkommen som prenumerant och trevlig läsning! Tema: Hamn och sjöfart INKÖP Logistik av idag är konsten att ständigt förbättra och förenkla flöden och processer oavsett om det gäller material, information, dagligvaror, människor eller pengar. Och oavsett om du är VD, logistik- eller inköpsansvarig, produktions- eller verksamhetschef vill du ha full insikt i och överblick över verksamhetens villkor. Denna insikt och överblick får du genom att läsa tidningen Intelligent Logistik. Håll dig ständigt uppdaterad LOGISTIK Företag Beställare Org.nr Postadress Postnr Ort och inköpare Volvochef räddar rederiet Dag Ericsson: Mot djupare kundinsikt PRODUKTION Frankeras ej mottagaren betalar portot Intelligent Logistik HB SVARSPOST 20492681 761 10 Norrtälje AFFÄRER Intelligent Logistik 6–7/12 UTBILDNINGAR FÖR DIREKT AFFÄRSNYTTA Plan och Logent erbjuder gemensamt både öppen och anpassad utbildning inom distributionslogistik. Tillsammans erbjuder vi er: DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR! » Praktiska utbildningar med gedigen bas i aktuell forskning, exempelvis: - Lagerstyrning för tillverkande och distribuerande företag - Tredjepartslogistik - det lönsamma logistiksamarbetet - Logistikbemanning - Övergripande tullkunskap - Farligt gods » Lärare med aktuell erfarenhet och djup kunskap » Företagsinterna utbildningar anpassade till just ert företag Akutella kursstarter hittar du på www.plan.se. Plan_121113.indd 1 2012-11-14 14:45:56 POSTTIDNING B logistiktrender.se Skanna QR-koden med din telefon. Den som vet mest vinner. Logistiktrender ger dig de senaste nyheterna inom logistikvärlden. Följ utvecklingen på logistiktrender.se brinova.se TH O R N R E K L AM BYR Å Returer: Intelligent Logistik, Vemlinge 4115, 76173 Norrtälje
© Copyright 2024