Allmänmedicin Norrbotten - kvartalstidsskrift för allmänläkare och blivande allmänläkare 2013 – Maj För att öppna hela numret i en fil, klicka på “Skriv ut senaste numret” i menyn till vänster eller på “Skriv ut” ovan! Bidrag till kommande nummer emottages tacksamt! /red Artiklar: • Femtiotusen besökare • Vem ska jag skrika åt? Samuel B om nya VAS • Ultraljud i primärvård/glesbygd - Stellan Båtsman • Motion till SFAM - Saskia o Catharina • Glesbygdsmöte Vilhelmina, ultraljud • DLF-BD styrelse • Distriktläkaren. • Signeringskrav och adminstrationsbörda • Diabetes – diverse (är PROM framtiden?) – Peter Olsson • Läkemedelsnotat – delaktighet • Om ny teknik, allmänmedicinsk diskurs III • Teknostress – a nightmare • Handledarmöte • ST-möte Hjärta rapport medikalisering • Hälsokontroller utan effekt, Cochrane rapport • ”Lägg ner primärvården” Ekholm socialdepartementet • Specialistsjuksköterskor Umeå • Calciumtillskott och hjärt-kärlrisk - Peter Olsson • Jäv för otit men inte tonsillit? Aktuella Länktips: Om Portaler böcker och sökmotorer: erfarenheter efterlyses! Kollegan Bo N om Jones bok Allmänmedicin: Går att läsa, Får med det mesta, Stundtals underhållande. (Boken recenseras av Christer Olofsson i färskaste Distriktläkaren). Niilas, AT har testat lite och saknar delar ex om migrän och en del annat. Medibas har lovat att redovisa jäv för sina författare enl meddelande från redaktionen, det skulle ju öka förtroende och tillförlitligheten. Niilas har testat och jämfört ex vad gäller Herpes Zoster med Internetmedicin och tycker att det praktiska allmänmedicinska perspektivet är tydligt i strukturen och den enhetliga utformningen. • Risk kalkylator för behandling med ASA • Maciej Zarembas artikel om sjukvårdens organisation • Förlåt dem ty de visste inte vad de gjorde – avslutande kommentar • Läkarsällskapet om Zaremba • Grattis Hortlax HC, toppar i statistiken från nationella patientenkäten • SvD: Om Zytiga och motivering, prioritering vad gäller medicinkostnader och ålder • Ny miljard som inte fungerar: Kritiskt om utvärdering av KBT och sjukskrivningar • Socialsstyrelsen om specialitetsindelning Utvidga arbetet och rapport dröjer • Brief intervention alkohol , less reduction in use . Oväntat reslutat? • ABC om axelsmärta Läkartidningen Kan balansera vår lite rigida tolkning av Axelina i NLL? • Litteraturtips om mångkultur! från Läkartidningen • Globala sjukdomsbördan, från Lancet • Här listas gratis appar med medicinskt innehåll • Hur behåller man läkare i glesbygd? (länkar) Checklistor ingen garanti för bra vård (om palliativa registret) Det spelar ingen roll hur många checklistor man bockar av om det inte finns någon verklig empati. Det blev tydligt i vården av min egen mor inför hennes död, skriver konsulten Gunnar Rundgren som själv arbetat med system för kvalitetssäkring. 4.) När jag står på en patient i signeringslistan och signerar en post markeras inte nästa post i listan för ”VAS skrivbordet” är det aktiva fönstret när det byts patient så jag måste klicka på fönstret och markera en signeringspost innan jag kan klicka på Signera igen. Dessutom tar det Läst: fortfarande 5 extra sekunder att byta från en signeringspost Arundhati Roy. Mo Yan, Mazetti, Gardell, Hammar o till näst (se punkt 1) Wilkingsson, Barberry, Webb, Adler Olsson, Hornung, Michael Bergstrand, Ingelman Sundberg, Alfredsson, 5.) Jag ser INGEN förbättring i uppdateringen vad det gäller mitt arbete som läkare i primärvården. Alla Tamelander, Hård af Segerstad, De la Motte ”förbättringar” gäller rent administrativa saker som patientens namn , närstående. Och av någon anledning är det plötsligt väldigt lätta att markera någon som avliden. Något som drabbar oss EN gång (förhoppningsvis) under tiden vi är journalförda så jag skulle inte ha något emot om det var 20 moment för att markera någon som död. Inledning maj 2013 Så har vi haft över 50 000 besökare till vår tidskrift, enligt vår räknare som verkar räkna besökare från NLL lite besynnerligt. Nu är ju inte vår målsättning att maximera detta. Visst märks det att frågor vi tagit upp återkommer i andra sammanhang och då känns det viktigt att skriva och alltmera mödosamt formulera sig. Sjukvårdsdebatten har tagit lite fart med Zarembas artikelserie och även med dokument från Socialdepartementet, den kommer nog ändå inte att bli en valfråga, varför kan man fråga sig? Lönar det sig att skriva, undrar jag ibland i väntan på PAD-svar, vi får väl se framöver hur det blir med motivationen. Jag är så frustrerad så jag känner jag håller på att spricka. Och jag vet inte vem jag ska skrika på för det är naturligtvis INGEN som tar ansvar för att min stressnivå stiger och patienterna (eller jag ) får ännu mindre tid. Någon som vet vad som händer om jag försöker använda gamla VAS 10 ? Jag överväger starkt att göra det, åtminstone för att sköta signeringslistan. Samuel Blomqvist Vik. Distriktsläkare Granitens Hälsocentral Kiruna Ultraljud i primärvård – Stellan Båtsman Peter Vem ska jag skrika åt? Samuel om nya VAS Landstinget har åter igen tagit tid av mig från patientarbete och lagt det på administration. Jag har nu använt VAS 13.1 i exakt 9 timmar och 40 minuter och några saker jag noterat är. 1.) Det tar 5 sekunder extra att ta fram en ny patient från dagsprogrammet eftersom bakgrunden ska uppdateras. 2.) Jag måste klicka en extra gång för att få fram dikteringsverktyget. 3.) Hela VAS är ännu långsammare än tidigare. Signera läkemedel mm. tar längre tid. (troligen pga. punkt 1 ovan.) Ultraljud är på modet, Stellan Båtsman från Kalix har gått kurs. I Kalix har man specialisternas apparater relativt lätt tillgängliga. Vi hade tänkt att de skulle presentera sin erfarenheter men det blir kanske senare. Man får tänka över indikationer, ev problem, kostnader och risker. Detta var också ett tema på glesbygdsmedicinsk möte i Vilhelmina. Därifrån rapporteras att en hygglig apparat sägs kosta 280 tusen kronor idag, ev tillkommer olika prober. Jag använde på Grönland, mycket långt från sjukhus, för 13 år sedan och vi hade god nytta av apparaten, men det gav en del att tänka på. Vår undersökning är inte densamma som en erfaren röntgenologs. Är det risk att man lsår sig till ro med en undersökning av tveksam kvalitet och missar viktiga diagnoser? Tekniken utvecklas och blir alltmera förfinad och kostnadern sjunker. På Iphone finns en instruktiv liten app: One Minute Ultrasound http://www.geekwire.com/2011/mobisante-releasesmartphonebased-ultrasound-system/ Ekonomistyrning. Motion till SFAM Catharina, Saskia och Josabeth Ekonomistyrning. Motion till SFAMs årsmöte, Saskia Josabeth och Catarina Motion till SFAMs fullmäktigemöte 2013-05-15 SFAM bör ta ställning i frågan om ekonomistyrningssystem för allmänmedicinsk vård Vårdvalsreformen har lett till att grundförutsättningarna för att bedriva allmänmedicinsk vård har förändrats. De olika landstingen har valt en snårskog av olika ersättningsmodeller. Allmänläkare runt om i landet har under flera års tid diskuterat sina erfarenheter av de olika systemen. Frågan har studerats ur vetenskaplig synpunkt och debatterats i olika forum. SFAMs ändamål är enligt stadgarna att ”på ett oberoende sätt främja utbildning, forskning och utveckling inom allmänmedicin.” Med hänsyn till hur utveckling inom svensk allmänmedicin kan främjas, är ekonomistyrningen en väsentlig del. Det perfekta resursfördelningssystemet återstår visserligen att finna, men på vissa punkter finns nu professionell konsensus. Det har också kommit utvärderingar av de olika modellerna i några landsting. Det är således dags för föreningen att sammanställa erfarenheterna och att agera publikt för en riksgemensam modell avseende den ekonomiska styrningen av allmänmedicinsk verksamhet. Följande punkter bör beaktas: 1. Avtal/regelböcker. Dessa ser idag olika ut i olika landsting och regioner vilket knappast underlättar för att ge befolkningen vård på lika villkor. Strukturer som viss andel specialistkompetenta allmänläkare, kallelsesystem till behövande patienter, fortbildning, deltagande i undervisning, handledning, kvalitetsarbete, med mera, bör vara förutsättningar för att få delta i vårdval. Dessa grundläggande krav för vårdvalsavtal bör vara desamma i hela riket. Det finns visserligen geografiska skillnader och olika lokala förutsättningar, men de skillnaderna är inte större än inom län och regioner. 2. Kapitationsersättning som baseras på invånarnas fria vårdval bör utgöra grunden i systemet. Denna bör viktas för att kompensera för vårdbehov. Ålder och socioekonomisk nivå är välkända faktorer som associerar med vårdbehovet. ACG, Adjusted Clinical Groups, som prövas i många landsting, är ifrågasatt. Det finns risker i form av s k ”upcoding”, dvs. en ekonomiskt motiverad inflation som kan skada människors hälsa genom överdiagnostik, sjukdomsetikettering med psykologiska och försäkringsmässiga baksidor, förvrängd statistik över sjukdomars incidens och prevalens och minskad tillit till vården vid manipulering. Det är ett observandum att ACGsystemet dels framställs som så bra att det inte går att manipulera, å andra sidan att det inte går att offentliggöra hur det är uppbyggt, just på grund av risken för manipulation. 3. 4. Resultatbaserade ersättningar. Vådorna av New Public Management-tänkandet i vården har nyligen beskrivits i en uppmärksammad artikelserie av DN-journalisten Maciej Zaremba. SFAM bör offentligen deklarera att ekonomiska ersättningar för avgränsade resultatbaserade prestationsmått har omfattande effekter. Det leder till en kostsam administrativ överbyggnad, brister i respekt för professionellt yrkesutövande och försämrar vårdens kvalitet när enkelt mätbara parametrar premieras framför sammanhang och komplexitet. Vidare minskar de, även när de enbart utgör några få procent av den totala ersättningen, drivkraften till genuint kvalitetsarbete. De multipla syftena att fungera som förbättringsunderlag, redovisning/öppna jämförelser och forskningsdata förfelas när ekonomisk ersättning stimulerar till inrapportering av korrumperade och förskönade data.Även de starkaste förespråkarna för prestationsersättningar eller så kallad ”pay-forperformance” (P4P) vidgår att den som följer incitamenten i vissa fall också riskerar att bryta mot såväl medicinsk etik som Hälso- och sjukvårdslagen. Anders W Jonsson, socialutskottets ordförande, föreslog i P1 morgon 22/2 att den den enskilda doktorn som hamnar i en sådan konflikt anmäler sin arbetsgivare till Socialstyrelsen och byter arbetsplats. Det är fullständigt orealistiskt att räkna med individuella demonstrationer eller arbetsvägran i ett oöverblickbart flöde av deformerade processer och arbetsmoment. I stället bör vi som allmänläkarkollektiv gemensamt ta avstånd från resultatrelaterade prestationsersättningar och verka för att dessa skadliga incitament tas bort. 4. 5. Revisioner som modell för uppföljning av vårdvalsavtal behöver utvecklas, dels i allmänt kvalitetshöjande syfte, dels för identifiering och åtgärdande av av misskött verksamhet. 3. Ersättning för tillgänglighet och kontinuitet. Detta är viktiga parametrar för god allmänmedicinsk primärvård, men de är vanskliga att mäta och premiera ekonomiskt. Ekonomisk ersättning för besök har använts i varierande utsträckning i syfte att premiera tillgänglighet. Kontinuitetsmått diskuteras och täckningsgradsmått används med syfte att premiera tillgänglighet till den vårdcentral där patienten är listad och att begränsa överutnyttjande av sekundärvård. De utvärderingar som finns tillgängliga (såsom rapporten från Myndigheten för Vårdanalys: http://vardanalys.se/Rapporter/2013/Vem-harvardvalet-gynnat bör studeras och ta i beaktande innan dessa former av ersättningar används som komplement till, eller istället, för viktad kapitering (punkt 2). DLF BD styrelse, debatt artikel /Svartholm, Mikko, Landin Preliminärt enl besked från Robert Svartholm: Moa Bjerner ersätter Mari Molin, Agata Winska-Korzunewicz tillträder som ny ordförande våren 2013, Jan Lehto fortsätter som ksassör, Magnus Landin och urban Mikko nya styrelseledamöter och Nirls Burström suppleant. Mari Molin och Bo Nielsen valberedning, Peter Gustavsson revisor. Robert rapporterar även från fullmäktige där Göran Stiernstedt från SKL höll anförande. Urban Mikko och Magnus Landin har publicerat följande debattartikel Kuriren Hur vill du ha det för dig, eller din mor eller far – behöver du en egen allmänläkare? Det finns en bakomliggande konflikt mellan enskilda medborgares önskemål/befolkningens efterfrågan och Arbetet som allmänläkare inom primärvården i de begränsade resurserna för offentligt finansierad vård. Norrbottens län är en glädje! SFAM bör med stor pedagogisk tydlighet föra upp En aldrig sinande ström av människor i behov av råd, stöd, denna konflikt till ytan i den politiska debatten. I utredning, diagnos och behandling söker dagligen till Hälso- och sjukvårdslagen påbjuds vård på lika länets många Hälso- och Vårdcentraler. Många blir villkor för hela befolkningen, samt företräde till hjälpta, men inte alla. Det fria vårdvalet innebär frihet för vården för den med det största behovet. patienten att välja vårdenhet, men ur en absurd synvinkel Vi motionärer hemställer om att kongressen beslutar att innebär detta även ett ansvar, eftersom det är du som patient som ska avgöra när du bedömer att den vård du fått kalla till ett eller flera nationella seminarier med det uttalade syftet att presentera ett hållbart principförslag inte duger för ett nationellt system för finansiering av primärvården. Ovanstående punkter skall finnas med på En kontinuerlig kontakt mellan patient och allmänläkare är för de allra flesta en enorm fördel. Både för patienten, agendan för diskussion. Eftersom ACG-modellen förordas av en del allmänmedicinare, bör förespråkare doktorn och samhället i stort. Inte minst bygger detta på för denna metod särskilt bjudas in i syfte att uppnå en det mer eller mindre uttalade faktum, att din hälsa är din OCH din doktors ansvar att sköta om, eftersom det är just allsidig genomlysning. din doktor. Någon det går att diskutera HELA sin behandling med, och som bedömer din sammanvägda Catarina Canivet situation, inte enbart din onda hals. Josabeth Hultberg Saskia Bengtsson Hur man som stafettläkare ställer sig till ett sådant ansvar vi oss inte om, men en förutsättning för att ta ett Glesbygdsmedicinsk möte Vilhelmina uttalar långtgående ansvar ligger självfallet i att kontakten med april 2013patienten är varaktig över tid. Vi förväntar oss en kort skriven rapport om ultraljud, rekrytering till glesbygd och andra intryck! Vi som har fast anställning och önskar ta ett långtgående ansvar för våra patienters hälsa, oro och sjukdom, ser med egen oro på sjukvårdens utveckling och får allt svårare att förhålla oss till de insikter vi själva sitter på gällande bemanningssituationen på olika vårdenheter i länet. Liksom att det blir allt svårare att arbeta på t ex jourcentral kvällstid, och lämna vidare utredning till ”ordinarie vårdgivare”, när vi ofta vet att någon sådan inte finns på patientens hälso-/vårdcentral, lika svårt blir det att primärvården, att få förmånen att ha en egen rekommendera någon eventuell blivande kollega att allmänläkare?” söka jobb på en underbemannad vårdenhet eftersom arbetsmiljön som allmänläkare är direkt avhängig den Distriktsläkaren lokala läkarbemanningen. Dålig arbetsmiljö i ett så ansvarsfyllt arbete som vårt kan vara personligen Distriktsläkaren,http://www.mediahuset.se/Distrikstlakar förödande för den läkare som faktiskt känner ett reellt en/ ansvar. Tyvärr har detta en tendens att leda till att den som tar mest ansvar i en krissituation inom vårt yrke, Jag bläddrar i nr 1 2013 och Christer Olofsson är ny allt som oftast är den som själv råkar illa ut, med risk redaktör som gett tidskriften en ny om än något för egen psykisk problematik och i det långa loppet risk ålderdomlig prägel, perspektivrik? Går det urskilja en för att man slutar arbeta inom den primärvård som man journalistisk linje? egentligen ville vara med och ta ansvar för. PG Swartling beskriver en förfärlig historia och (samma rubrik som jag själv använt, när doktorn blir patient, en Vi tror att alla som funderar en stund inser att en dramatisk sjukhistoria, men positiv och med fantastisk allmänläkare varken kan eller bör vara ansvarig för hur livsvilja. många patienter som helst. Anders Ekholms utredning från socialdepartementet kommenteras på flera ställen, hur ska man se på den, är Din tid med din allmänläkare är direkt avhängig hur någon dialog meningsfull med de utgångspunkterna? många andra som behöver träffa sin/din läkare idag, S O Hansson Risk-bok presenteras. Dock berörs inte eller just den här månaden. människans tendens att söka risk, ex äventyrare, turism, ungdomars sexvanor, brytande av tabun, droger, Varken du eller din sjuke anhörige ska behöva träffa en finansvärldens användning av begreppet? allmänläkare som mitt i ett förtroligt samtal behöver Ingvar Ovheds ImPrim (som vi tidigare länkat ) med springa iväg för att kika i någon annans onda öra. Något intressanta internationella utblickar och samverkan. som vi tyvärr alla erfar händer dagligen på våra Det finns mycket annat att kommentera och tidskriften är respektive arbetsplatser. Vi menar, att oavsett hur man läsvärd, möjligen kunde man rikta sig mera även till yngre organiserar primärvård, är grunden för precis allt en kolleger. En gammal fråga är en sammanslagning med stabil och kunnig allmänläkarbemanning lokalt. Allmänmedicin och då skulle den redaktionella bearbetningen kunna utvecklas. Kommentarsfunktion (på Vi undrar om det i nuläget finns en genomtänkt strategi nätet) borde gå att lösa! hos landstinget kring hur länets allmänläkarbrist ska lösas på sikt? Vi undrar också om landstinget som huvudman för all sjukvård, anser att det är deras sak att arbeta med rekryteringsstrategi? Administrations bördan – intervju med Peter i Sjukhusläkaren Vi ser med glädje på att vi inom vårt yrke får fler arbetsplatser att välja mellan men antalet patienter inom länets gränser är likväl detsamma, oavsett om man som Artikel om administrationsbördan (eva nordin, läkare arbetar inom landstingsdriven eller privatdriven sjukhusläkaren) primärvård. Om inte fler allmänläkare totalt sett börjar http://www.sjukhuslakaren.se/2013/02/20/administrationsb arbeta inom länets primärvård är det tämligen givet att ordan-har-exploderat-under-senare-ar/ den totala ”produktionen” av allmänläkarvård inte kommer öka – med följden att många av länets invånare ”Administrationsbördan har exploderat inte har förmånen/rättigheten att ha en egen under senare år” allmänläkare att vända sig till – något som alla vet leder till dyra oekonomiska och potentiellt medicinskt Av: Eva Nordin Publicerad: 20 februari, 2013 riskabla lösningar med tillfälliga vikarier. Peter Olsson är distriktsläkare vid Jokkmokks vårdcentral. Han tillbringar en allt större del av sin arbetstid framför datorn med administrativa uppgifter. Från början av 90-talet fram till 2012 har antalet registrerade patientbesök minskat från 9000 till under 5000. (Mina egna besök från 3000 till Peters korrigering)Förra året var antalet 1 100. Ett viktigt skäl, Huvudfrågan kvarstår: Hur vill du ha det för dig då du menar Peter Olsson, är byråkratiseringen kring blir sjuk, eller då en nära anhörig blir sjuk? Och anser läkarbesöken. du som medborgare att det ingår i det du vill ha ut av Vi ser med oro på framtiden som allmänläkare i Norrbotten, och vill med detta delge våra funderingar. Frågan berör såväl politiker som dig som sjuk, som dig som frisk norrbottning. Vilken sjukvård vill du bli erbjuden då du behöver hjälp? Peter Olsson, distriktsläkare i Jokkmokk. I 23 år har Peter Olsson (bilden) arbetat som distriktsläkare och specialist i allmänmedicin vid vårdcentralen i Jokkmokk. Peter Olsson tror inte att patientsäkerheten skulle bli lidande om man helt avstod från att signera. Istället skulle han vilja se ett system där den som hanterar ett patientärende, fokuserar på det som är avvikande. – Mycket administration och stress skulle minska om vi Tiden han lägger på administration, där signeringar är också samlar ihop all information kring en patient på ett och samma ställe i IT-systemet. I dag hamnar exempelvis en betydande del, har minst tredubblats, menar han. journaltexten, anteckningar från sjuksköterskan, resultat från urinprov, blodtryck på olika ställen och allt ska – Administrationsbördan har exploderat under de senaste åren. Mina arbetsdagar har blivit längre och mer signeras. Det är en stressande faktor att detta inte är samlat och mer tid går åt att titta in i skärmen och klicka. En på ett ställe. sak hade väl varit om det känts viktigt och meningsfullt, men mycket upplever jag vara trögt utfyllnadsarbete. Peter Olsson skulle också vilja se två olika journalföringar, Jag har kollegor som inte reder ut detta, även om de får dels en enkel systematisk journalföring med nödvändiga hjälp. Vissa slutar, andra lever med en osignerad börda, uppgifter om patienten, dels en journalföring där ansvarig vilket inte är särskilt patientsäkert, säger Peter Olsson. läkare skriver personliga anteckningar. – Registreringen i samband med varje besök tar mycket längre tid än själva samtalet med patienten. Ett enkelt rutinbesök kan ge upphov till tio olika poster som jag ska signera. Sedan har vi har en åldrande befolkning med ökande krav på undersökningar, remisser, labprover med mera, säger Peter Olsson. – Om man skiljer dessa åt skulle man förenkla mycket. Det som jag skriver ned i löpande text är det ingen som hittar och kommer att läsa. Det viktigaste är att skapa en journal med systematiskt ordnade faktauppgifter om patienten som är överskådligt och lätt att läsa. Och om patienten får tillgång till journalen skulle kommunikation om bedömningar och provsvar betydligt kunna underlättas, säger Peter Olsson. – På min signeringslista finns många olika poster för varje patientkontakt. Personligen tror jag inte att det här systemet ökar patientsäkerheten. När jag frågat mina http://www.sjukhuslakaren.se/category/nyheter-reportage/ kollegor på läkarmöten så säger de flesta att de inte läser så noggrant det som de ska signera. Är det långa Jag hamnade i en intervju i ”Sjukhusläkaren” och fick textmassor så litar vi i regel på att sekreterarna gjort möjlighet att framföra en gammal käpphäst om rätt. Många gånger är det en ren formalitet att vi sitter Signeringskravet. I det färdiga numret ser jag att Kurt där och klickar. Asplund, en av våra mest respekterade kolleger under sin tid på socialstyrelsen kommit till samma slutsats, för länge sedan, att ett slopande av signeringskravet inte skulle Det finns inte en rimlig möjlighet att på reglerad arbetstid hinna läsa allt noggrant och samtidigt hinna påverka patientsäkerheten. med arbetsuppgifterna, menar han. I samma nummer redovisas en enkät om – Jag har kollat i loggen. En vanlig arbetsdag kan jag slutenvårdkollegernas erfarenhet av Pascal som IT-folket tvingas hantera cirka 900 skärmdumpar, jag bedömer borde ta till sig. 89 % mycket missnöjda användare! Intervjun väckte en hel del frågor till livs. Jag tänker på att majoriteten rör signering, registrering och hur man i biståndsarbete kan ha 5-10 gånger så många administration, säger Peter Olsson. patienter per dag som här hemma, med tolk och En stor källa till irritation och onödig tidsåtgång är de dokumentation, diagnossättning etc. bristande funktionerna i IT-system. Det medför att de En gammal ide att enkelt mäta tiden som mina ögon möter olika arbetsmomenten tar onödigt lång tid. skärmen vore kanske möjlig idag (lär finnas i vissa mobiltelefoner som känner av när man vänder bort – Det går inte att arbeta effektivt i de system vi har. blicken), jag tror att alltmera tid är våra ögon riktade mot Socialstyrelsen påstår att vi kan göra undantag från signeringskraven, men de IT-system vi har tillåter inte skärmen och möter inte patientens blick. Det vore en intressant uppföljning av vårt arbete. Tidstrenden är riktigt att vi gör avsteg. Sedan har vi en paradoxal uppenbar. Det blir inte bättre av senare tids alltmera utveckling med flera parallella databaser där information lagras vid sidan av patientjournalerna. Det tilltagande datatrassel. kan vara anteckningar som inte behöver signeras, till exempel EKG-undersökningar. Får jag ett akutbesök där ett EKG tas så signeras det inte in i vårt system, vilket jag tycker är högst märkligt med tanke på patientsäkerhetskraven. blandar ihop begreppen. Den ökade registreringen kan Diabetes diverse Nya preparat, förmodas kopplad till ersättningar i landstingen. NDR översikten, NDR, länsgrupp lipider och verkar ändå medveten om att det snedvrider och försämrar statiner sponsring spännande PROM! indata. Här tänkte jag samla lite splittrade synpunkter, tankar, För oss som är tveksamma till kolesterolhypotesen i reflektioner och länkar kring ett av de ämnen jag följt allmänhet och även försöker väga in subjektiva lite närmare under många år: biverkningar av exempelvis statiner känns en maximering av förskrivning som ett märkligt mål, både för NDR och -Satsningen på folkhälsa (30-åringar etc) verkar på sina länsgrupp diabetes. På Medscape har dessutom diskuterats statinernas diabetogena effekt, togs det upp på håll i länet dränera tillgången på diabetessköterskor, diabetesdagen? http://www.ajconline.org/article/S0002frågan är om det blir en rimlig prioritering? 9149(12)02640-9/abstract -Vi blev inbjudna till en diabetesföreläsning och Eller rapport om njurskada av statiner? läkemedelslunch till en närbelägen medicinklinik. Märkligt att man ”samverkar” för att få lunch betald. http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Nyaron/2013/04/1/ Det visar sig att det finns oanvända medel för föreläsningar via läkemedelskomitten. På vårdcentralen upplever vi alla det så skönt att slippa dessa för alla -På Medscape är annars marknadsföringen av SGLT2 och parter så pinsamma bjudningar. andra nya preparat intensiv (vad är kostnaden för att få denna ruta som automatiskt öppnas när man loggar in), bl -Då det är en hel del nya preparat på gång föreslog jag a genom att experter beskriver hur de agerar i realistiska via en nära kontakt att länsgrupp diabetes skulle ta upp fallbeskrivningar. Någon som känner igen argumenten med ”lorry-driver”. De verkar återkomma världen över, den känsliga frågan hur vi ska hantera den massiva marknadsföringen för preparat med ännu ganska osäkra dvs överviktiga chaufförer som för att få behålla körkortet effekter och säkerhet till höga kostnader. Att bolagen måste undvika insulin. De blir inkörsporten för nya har nära kontakter i ”samverkan” med kliniker verkar ju otillräckligt testade preparat, med tveksamma långtidseffekter, biverkningar och säkerhet till enorma uppenbart. Men det var nog redan bestämt att man kostnader. istället skulle satsa på ämnet ”lipider” i år. Diabetesdagen har ännu inte avlöpt när detta skrivs. Norrbotten avviker som tidigare år med ganska höga -Myndigheterna, FDA i USA och även motsvarighet i värden på blodfetter samtidigt som vi har en något lägre Europa har särskilt reglerat vid införandet av nya diabetesförskrivning av statiner jämfört med genomsnittet i preparat. DIabetologerna verkar inte riktigt lära av tidigare riket. Hur ska det förstås? Det kan finnas anledning att misslyckade introduktioner av nya medel som fått dras påminna om det viktiga som påtalas i Nationella tillbaka. Med den ökande prevalensen är stora pengar på Diabetes Registrets årsrapport: spel, men även människors hälsa. Se länk om de strängare ”Det är viktigt att poängtera att riksgenomsnittet för en kraven just på diabetesområdet: indikator enbart är ett medeltal för riket och reflekterar http://www.lakemedelsverket.se/upload/ominte vad som är bra eller dåligt eller vad som är möjligt lakemedelsverket/publikationer/information-franatt uppnå” lakemedelsverket/2013/Information%20fr%c3%a5n%20L Redovisningen av data bör istället vara utgångspunkt %c3%a4kemedelsverket%20nr%201%202013.pdf för en öppen och förutsättningslös analys om skillnaderna och utvecklingen. http://www.fda.gov/NewsEvents/Newsroom/PressAnno uncements/ucm345848.htm När och om slutsatserna blir identiska med industriintressen och åtgärderna endast blir försök att öka -När utredaren Anders Ekholm på socialdepartementet förskrivning av vissa bestämda läkemedel borde man visionärt skriver (se annan artikel) att primärvården kan kanske överlåta det till industrin? De är betydligt läggas ned och att patienterna vill ha direktkontakt med effektivare i sitt arbete med påverkan. specialister som styrs av expertråd kan man fundera på hur mycket endokrinologer/diabetologer det skulle behövas NDR är inte riktigt konsekventa i sin neutrala framöver? resultatredovisning i årsrapporten, de använder värdeord som ”bättre” och ”sämre” än genomsnittet för -Individualisering i målnivåer för olika variabler har slagit riket när skillnader lyfts fram. igenom på flera håll. I USA verkar dock geriatriker och ADA inte riktigt överens om nivåerna för de äldre? Som Dessutom innebär väl inte ett ökat antal variabler som effekt av Choosing wiseley-kampanjen, som listar vad registreras automatiskt att kvaliteten i registrerinbgen man inte bör göra inom olika specialiteter, framförde ökat som man skriver i inledningen, jag tycker man läkarna för de äldre att HbA1C-mål nivåerna inte borde vara så strikta. Det kan dock inte accepteras av Läkemedelsnotat – delaktighet diabetologerna. När ska ”experternas” industriintressen få underordna sig erfarenheter från de verkligt kliniskt Vi fick från IT förslaget om var Läkemedelsgenomgång verksamma? och Läkemedelsberättelse ska noteras under Läkemedelsnotat i VAS, det vore ju betydligt bättre att det -Diabetesöversikten i VAS kunde kanske när nåddes direkt från Läkemedelslistan när man har det ögonkliniken i Sunderbyn får en ny organisation med aktuellt på skärmen. en särskild sektion för diabetes utvecklas så att vi kunde få automatiskj inhämtning av data om I alla fall aktualiserade det en tanke vi haft vad gäller ögonbottenundersökning, ev retinopati och Epikriser eller slutanteckningar från OBS-avdelningen. På synnedsättning, på samma sätt som det nu hämtas in många håll har man ju där utvecklat ett annat tilltal och aktuella labdata och medicinering från LM. Det skulle skriver dessa direkt till patienten. Dvs Du lades in för: underlätta och efterhand öka värdet av översikten. Dina undersökningar visade etc. Detta kan sedan avslutas -Checklistor har diskuterats bland allmänmedicinare som påminnelse men även onödigt styrande och ibland störande, så att läkaren blir ouppmärksam på patientens agend. Jag har ändå använt Diabetesöversikt till våra (fantastiska) AT-läkare, de får ju sedan avstå från att använda det som inte är tillämpligt, men som en grundstruktur tror jag det är användbart som en utgångspunkt för läkarens uppgifter vid årsbesök. -Så villl jag avsluta med något positivt där det finns möjligheter för framtiden. Jag har tidigare kritiserat försöken till att integerera PROM (ex Patient related outcome measurement) i NDR, speciellt vad gäller begreppen ex trygghet. Nu arbetar bl a Maria Svedbo Engström med som det verkar i årsrapporten i NDR med ett rejält omtag i förståelsen, man utgår från Amartya Sen och Martha Nussbaums begrepp ”Capability Approach”: . Det är ännu väldigt preliminärt och redovisas en första studie vad gäller diabetes typ I, skillnaderna mellan det och olika åldrar och duarationer för diabetes typ II blir uppenbar. med en förklarande läkemedelsberättelse. Vi (jag några st och våra AT-läkare, men även sköterskor omvårdnadsepikriser) har börjat testa med några stycker och det har varit väldigt positivt bland både patienter och anhöriga.(opch personal). Det känns ibland lite avigt att diktera och man faller in i gamla ordvändningar som får korrigeras i utskriften för att bli begripliga. Det som inte går att förklara får man fundera en gång till på och då är det oftast inte klart tänkt. Sverige ligger lågt i patient delaktighet i jämförelser med andra dlear av Europa, stämmer dåligt med svensk självgodhet och självförståelse av kultur och konsultaitonskonst. Här tor jag att en utveckling av journalen där patienterna själva kan kan föra in sina synpunkter under särskild sökord vore bra, varför ska jag omformulera deras berättelse, sen följer mitt status och bedömning. Det skulle underlätta och klargöra tror jag. Patienternas tillgång till journalen kan vi inte motsätta oss på sikt. Peter Ändå tror jag att utgångspunkterna är vettiga. Möjligen kan man utveckla något som reumatologerna menar att man utvecklat i sitt ”kvalitets”register, nämligen patienternas egna synpunkter och delaktighet i vården Ny teknik – Allmänmedicinsk diskurs del och även dokumentationen i journalen. Jag skulle kunna3 tänka mig en framtid där patienten har full tillgänglighet till journalen och själv under Ny teknik. Allmänmedicinsk diskurs. Del III specificerade delar, vissa sökord dokumenterar sina uppgifter, som läkaren kan ta del av vid kontakter och Vi får till sjukstugan ett mail från en lab ass som arbetar årsbesök. Det finns mycket att reda ut vad gäller med ett kvalitetshöjande projekt: Ni bör köpa ny utrustning begreppen och hanteringen, det är inte säkert det är för Trop T, BNP och D dimer! En särskild apparat, andra möjligt att kombinera med ”kvalitets”-registeringen, har köpt och det är säkrare och högre kvalitet egentligen ett hopplöst begrepp och mycket kan gå fel läkarna vc: Behöver vi det? Vad kostar det? och väcka motstånd. Den nya ansatsen verkar dock tillfrågad lab läk (dessutom allm med spec): Nivån för att mera öppen och ödmjuk inför patientens perspektiv. detektera trop t är betydligt känsligare med apparaten. Spännande! läk B: Har vi behov av det? Ändrar det på något sätt vår handläggning? Har vi missat något med nuvarande metod? Peter Olsson Jokkmokk läk A: Vi behöver inte BNP akut, det är inte ett prov vi bör använda för uppföljning, det är för att få ett normalt värde och utesluta diagnosen det bör användas. Läk C: Vad kostar det? På lab är det dyrt med BNP, 350 kr/analys. uppmärksamhet. Jag tänker att: Skärp dig nu, du får ta en -Inget svar om det diktafon, letar men den finns inte där den ska vara. Nu då; Usk och vc chef: Personalen skulle nog klara det skriv på ett block, det har ju gått bra vid mottagning med tekniska, apparaten verkar väldigt enkel. hundratals patienter utomlands, datorn får du fixa sedan, läk A: Gäller det 24 timmar om dygnet, alla veckans 7 men då fungerar inte pennan och papperet på blocket dagar och året om? För även nattpersonal och vik vittrar sönder… sommartid som nu klarar våra enkla kit? Vaknar upp svettig, vad beror såna här drömmar på, skiljer Tolkat svar från lab ass: kostnaden för apparat, de så mycket från verkligheten? reagenser, kaliberering, etc cirka 20 000 per år?? läkarna: vill vi ha denna utrustning, vi har ju valt att lita (Se hur de har det i Skåne: Artikel ur Sydsvenskan om på central-labs kvalitet. Risk att vi får ytterligare Journalsystem som skapar stress) prover och svar vi inte har ordinerat eller önskat. Beslut: Vi är ännu inte övertygade, inte fått tillräckligt med info om kvalitetshöjningen och vad den kostar, inte heller hur många analyser vi utför per år och vill vi Handledarmöte info öka etc. Vi avvaktar därför, ny informatio kan ändra beslutet. Handledarmöte i Jokkmokk 25-26/4, nästa gång får vi Det vi sett på andra vårdcentraler som valt annan kanske ha bara en dag, svårt för många att komma ifrån inriktning på lab har inte övertygat oss att det verkligen och långa resor. Deltagarstyrt och det brukar vara givande blir kvalitetshöjning. om problem och glädjeämnen i rollen som inspiratör. läk A: Vad är alternativkostnad? Skulle vi istället satsa Blanketter och intyg är dock ett elände, blir det bättre på ultraljudsapparat? Blodgasapparat? Kostnaden framöver? mycket större? Vad säger man på glesbygdsmedicinmötet? Vi blev tio personer, eller var vi elva? Alltid stimulerande att träffa dessa kolleger som sliter med att stödja och puffa på kollegar att bli goda allmänmedicinare. Teknostress – A nightmare /Peter Hjärta och medikalisering Brändön Det var tidigt på mottagningen, vid 07 på morron, enda Rapport från ST-möte Hjärta och medikalisering. sättet att hinna undan, en timme före arbetstiden, jag Brändön. försökte förgäves få igång datorn och logga in, hade en hel del (brev mail tel, svar epikris, remiss, intyg) i Det var Kalixgänget som planerat mötet. Vi fick möta huvudet som måste göras innan alla nya ärenden Märta Skoglund, geriatriker med lång erfarenhet kommer in och sammanfatta sina farmakaterapeutiska erfarenheter, det var det går inte logga in, samtidigt ringer telefonen, som länge sedan jag fick lyssna till en sådan genomgång, fungerar för ingående samtal! Men eftersom datorn ödmjukt eminensbaserat som kollega påpekar men kan ju utslagen går det inte för utgåendsamtal men väl vara grundat i evidens och påläst. Det började bra men blir ingående och jag får veta att kollega är sjuk och jag får inte övertygad om vikten av utredning på alla glömska även ta jourtelefonen. med LP, vi har sett för många felbedömda fall, markörerna Ambulanssjuksköterskan, som är ny, kommer med en tveksamma t o m på Medscapes geriatriker, det hänger inte lapp om en gammal patient i akutrummet, hon vet inte ihop logiskt men det är klart att varje ”specialist” vill hur man tar fram patienten på datorn, som ju ändå inte motivera sin egen verksamhet. Annorlunda vore ju om det fungerar, på ett rimligt sätt påverkade prognos, diagnos och Jag försöker hitta sekreteraren som brukar kunna hjälpa behandling. Vi måste ju ändå ta hand om och bemöta de vid datorproblem, letar överallt. Men hon är inte där! dementa och glömska. Mirtazapin populärt liksom Sjukskrivning, går inte, receptförnyelse går inte, pascal zopiklon. Risperdal blivit besvikelse och ibland fungerar ska förnyas för flera, du kan göra det sen, säger äldre högdoserade preparat bättre, enl vår ringa erfarenhet. sköterskan. kommunsköterskan lämnar ett meddelande, men hon kan inte läsa vår journal längre då de inte har Maud Sjödin, ordningsam studierektor med st helt aktuellt samma datorsystem, introducerade oss i socialstyrelsens irrgångar vad gäller In kommer sen stor familj från ett samhälle söderut i intyg och blanketter, vanliga fel i förståelsen av vilka intyg kommun, alla skakar i händerna, farmor mormor som ska användas vid ”randning” dvs tjänstgöring på mamma systrar alla skakar, in kommer de med ett litet annan klinik eller arbetsplats. Auskultationintyg får inte barn alla är oroliga de lämnar över barnet till mig, in i användas. Vi ska dra detta en omgång till på mottagningsrummet som är min expedition väller fler handledarmöte, om vi får tillräckligt många anmälda. och fler människor, de undrar om värden och recept och remisser och sitter och står och pockar på Primärvårdledningen genom Jan Lundberg och Marcus Claesson informerade. ”Lägg ner primärvården” Ekholm socialdepartementet Vår forna ST-läkare Camilla som i Kalix blivit invärtesmedicinare tog aktuella rek om förmaksflimmer http://www.dagensmedicin.se/Global/Dagens_medicin/Ag och hjärtsvikt med ett modernt globalt avbrott med ngn enda/verksamhetschefensdag2012/andersekholm.pdf obegriplig dans. Benno Kraschler medicinare med integritet och egen tankeförmåga presenterade tänkvärt http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/204043 exempel på stort finskt projekt med preventivt syfte Anders Ekholm, analyschef på socialdepartementet har som aldrig kommer att publiceras. Upplägget var att publicerat en VISION om den framtida vården. Det är tänka fritt kring begreppen, hälsa, sjukvård, första gången under min karriär som jag får läsa ett förslag förebyggande och problematiserande och det var väl om att lägga ner primärvården. I ord, om än inte i ngt provocerande för de med fasta övertygelser. handling, har det varit en total politisk enighet om Med tanke på rubriken hade jag tänkt visa Linn Getz ”satsning”. Lönar det sig att bemöta, är rapporten seriös illustration av hur riktlinjer faller ut på en befolkning, och är det inte bara strukturen (primärvården som del av välfärden) som ska skrotas, kan man fråga sig. (samma som lever längst i mänsklighetens historia. Något tanke verkade Karin TN SFAMs ordförande framföra i verkar tokigt när så gott som samtliga ska behandlas Läkartidningen) som högriskindivider: http://www.lakartidningen.se/store/images/9/9322/large Det ska bli ”fri”vård på samma sätt som tågen och skolan. /Fig1.jpg http://www.lakartidningen.se/store/images/9/9323/large I Distriktläkaren Distrikstlakaren var det flera som kommenterade, Christer Peterson tog upp dystopin i en /Fig2.jpg ur: http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.ph artikel i Läkartidningen Kontroll är frihet. p?articleId=13115 En del av Ekholms utgångspunkter eller nulägesbeskrivning kan man vara överens om, även men tyckte inte det behövdes. Blev dock inte riktigt klok på synen på lipider och kolesterolet, där jag tillhör framtida finansieringsproblem. När det gäller framtida de tvivlande och problemet kommer att tillta efterhand trender och iakttagelser i tiden är en del intressant men det verkar ändå finnas en insikt om att marknaden inte löser som människor blir äldre och äldre. De med höga allt. Tekniktron, övervakning och beslut av expertsamhälle värden blir äldre, verkar vara en skyddsfaktor. verkar skrämmande med tanke på hur korrupta dessa är redan idag i förhållande till vinstdrivande industri. Att alla Badtunna, fina morgnar, mycket social tid och sena skulle kontrolleras, även automatisk registrering av vad morgnar när st själva bestämmer. som passerar toaletterna är kanske en blink till Zehs dystopi om framtida hälsofascism. Konsultationskursen flyttades framåt och nästa möte Mentorerna som superkommunkatörer kunde placeras i ansvarar Boden för, kanske kommer Malmfälten glesbygd, det skulle lösa en del, men hur ska de växa framöver – det har blivit en tillräckligt stor grupp!? fram? Inslag om patientinflytande är dock vettigt. Vi får förhålla oss till Apotekets självtester vad vi än tycker. På Medscape beskrevs problem med självtest för Lyme disease.Lyme disease, självtest Hälsokontroller utan effekt Cochrane i http://www.medscape.com/viewarticle/778482? LT nlid=27823_589&src=wnl_edit_medn_fmed&spon=34 Redaktören Eric Topols framtidsvision om tekniken i appar http://video.msnbc.msn.com/rock-center/50582822 Hälsokontroller utan effekt Cochrane rapport i LT är enbart positiv. Tänker på detta när jag ser NLLs projekt med hälsosamtal med 30-åringar. Det kan väl vara av värde Synen på hälsa, liv och mening och komplicerad men fodrar en mycket respektfull attityd till andra människor och deras livsvillkor. Jag samverkar med en verklighet, där varje patient är unik, kommer alltmera att framhäva betydelsen av generalister med överblick även av de mest engagerade sköterskorna och hon är om Ekholm lyckas riva primärvården. jätteduktig och ambitiös. Även om jag tvivlar på effekten ska vi ju ha kompetensen, att kunna erbjuda stöd vid ex rökavväning, samtal om alkohol etc. Se också :JAMA om hälsokontroller Avancerade specialistsjuksköterskor även kommer att ge kompetens inom strålbehandling med möjlighet till fördjupning. Det är väl bra med sådan här specialistutbildning, så länge det finns en generalistsjuksköterska i botten, dvs Från 2013 erbjuder medicinska fakulteten vid Umeå med distriktsköterskeutbildning. Annars riskerar man universitet totalt nio specialistsjuksköterskeprogram och en subspecialisering i glesbygd som blir mycket sårbar ett masterprogram i omvårdnad för sjuksköterskor. och att andra tappar i kompetens/Peter Studier visar att fler specialistsjuksköterskor i vården stärker säkerheten och kvaliteten. Andelen Umeå universitet startar masterprogram specialistutbildade sjuksköterskor i Sverige har de senaste för ”avancerade specialistsjuksköterskor” tjugo åren minskat från cirka 70 procent till 40 procent. Regeringen vill se fler specialistsjuksköterskor i vården. I [2013-01-08] Två nya påbyggnadsprogram för Västerbottens län råder i första hand brist på sjuksköterskor startar vid Umeå universitet hösten 2013: En utbildning till ”avancerad specialistsköterska” specialistsjuksköterskor i intensivvård, psykiatri, onkologi samt operations- och barnsjukvård. Umeå universitet inom ett masterprogram i omvårdnad samt ett unikt erbjuder efterfrågade specialistutbildningar på dessa specialistsjuksköterskeprogram i onkologisk vård. områden men också i ambulans-, anestesisjukvård, vård av äldre samt till distriktssköterska. Utbildningarna är helt Höstterminen 2013 startar Umeå universitet ett (vård av äldre) eller delvis nätbaserade och förnyas masterprogram för sjuksköterskor. Utbildningen ger kontinuerligt utifrån samhällsutvecklingen och vårdens kompetens för arbete som avancerad specialistsjuksköterska i omvårdnad. Programmet har behov. ett brett utbud av kurser samt möjligheter till fördjupning av kunskaper inom bland annat psykiatrisk Sök programmen före 15 april. För mer information, se http://www.omvardnad.umu.se/utbildning/program/ vård och primärvård med ett glesbygdsperspektiv. För mer information, kontakta gärna Sjuksköterskor med masterexamen bör i rollen som ”avancerad specialistsjuksköterska” bli nyckelaktörer i Viveca Lindh, biträdande prefekt arbetet med patientsäkerhet, evidensbaserad behandling tel. 090 – 786 9262 och omvårdnad samt vårdutveckling. En avancerad specialistsjuksköterska har fördjupad kompetens inom ett specifikt område för att självständigt kunna göra Calciumtillskott kliniska bedömningar samt planera, genomföra och utvärdera vård och behandling. Tanken är att de avancerade specialistsjuksköterskorna ska kunna ta ökat Calciumtillskott och hjärtkärldödlighet ansvar för bedömning och uppföljning av patienter och även ha egna mottagningar. Västerbottens landsting är Under jourarbete i väntan på patient läste jag lite med och formar utbildningen med målet att stärka skrämmande info från Medscape om en kraftig riskökning kvaliteten och utveckla rollerna i vården. Utbildningen med tablett tillskott av Calcium, fick en kommentar från är till stora delar nätbaserad och därmed tillgänglig i Anders Hernborg som är infomartionsläkare i Halland hela landet. men sedan blev det ingen reaktion. Här mina noteringar och några länkar; Avancerade specialistsjuksköterskor med masterexamen, så kallade Nurse Practitioner (NP) Från BMJ om Ca-tillskott utvecklades på 1960-talet i USA med fokus på Ur socialstyrelsens riktlinjer för osteoporos primärvården och i akutsjukvård på 1990-talet. NP (Calcium: Xiao Q, Murphy RA, Houston DK, Harris TB, finns idag i USA, Canada, England, Holland, Finland, Chow W, Park Y. Dietary and supplemental calcium Nya Zeeland och Australien. De arbetar till exempel intake and cardiovascular disease mortality: The National med egna mottagningar, kliniska bedömningar, Institutes of Health-AARP Diet and Health Study. JAMA självständigt rondansvar, ordination av läkemedel och Intern Med. 2013;1-8.) infusioner, in- och utskrivning av patienter, remisser, multidiciplinär koordination och uppföljning samt att ”Hej (lite spridda funderingar under jour) vara en resurs och stöd till sjuksköterskor och läkare i Jo vi har nog även i obygden hört om viss riskökning med teamet. Calciumtillskott men just som du skriver ”marginellt”, men det kan man väl inte säga om det aktuella resultatet! Det nya specialistsjuksköterskeprogram med inriktning De undersökningar du refererar nämns i den akuella mot onkologisk vård som startar hösten 2013 är det artikeln. Och jag har nog oftast förnyat annans enda i Norrland som förutom kompetens i vård, förskrivning och på begäran som du beskriver. rehabilitering och omvårdnad av personer med cancer Möjligen har frågan skymts ngt av Vit D-intresset? Har inte sett, men kan ha missat i LT och Allmänmedicin eller från myndigheterna dock. Däremot ganska massiv reklam(om kvinnors sköra skelett). I FASS står inget om ökad risk för hjärt-kärldödlighet vad jag kan se. Tror inte att denna misstänkta risk är mera känd i befolkningen, men kan ha fel? I artikeln nämns att 60 % av amerikanska medelålders kvinnor tar Ca-tillskott idag, I Sverige var det, enl artikeln, 1997 25% varav en konstant fjärdedel var förskrivet på recept. Hur många är det idag? Studien är komplicerad och tolkning svårt som Rikard påpekar (men kanske tvärtom dvs det är de friska, som vill vara sunda, som tar ytterligare Ca?). Karin kanske varit deltagare i studien? Hade reaktionen varit annorlunda om det gällt män och hjärtkärlprevention? (olika studier pekar i olika riktningar vad gäller könsskillnaden) Det första om jag minns rätt, är att inte skada, och här handlar det ju om förskrivna (och receptfria) preparat i förebyggande syfte och rek dos är 500mgx2. På Medscape är en av expertkommentarerna att preparatet inte borde förskrivas förrän säkerheten undersökts! Vad gäller för de patienter som ordineras bisfosfonater, är riskökningen densamma för dem med Calciumtillskott vad gäller hjärta-kärl. Och de äldre på säbo?” Peter Olsson Jokkmokk Jäv för otit men inte tonsillit? Ur Läkemedelsverkets jävsdeklarationer (behandling av faryngotonsillit) hämtas följande pärla: ”Föreläst åt olika företag (MEDA, Wyeth, gsk, Salvat) om otiter och vaccinationer. Ej om specifika preparat eller behandlingar. Ej tonsillit. Deltagit som rådgivare vid planering av kliniska studier.Ansökan inne för studie om extern otit där jag skulle vara investigator. Inget avseende tonsillit.” Fullständiga artiklar och länkar samt recensioner finns på allmanmedicinbd.se /Peter och Andreas