Skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage
2011-02-18 Beställare: Täby kommun Cecilia Lundin Gatu- och parkenheten Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SKÖTSELPLANENS SYFTE 3 Syftet med naturreservatet och dess skötsel 3 BESKRIVNINGSDEL 4 Administrativa data 4 Föreskrifter utöver naturreservatsbeslut 5 Allmän beskrivning 5 Naturvärdesbedömningar 5 Historisk och nuvarande markanvändning 5 Områdets bevarandevärden 8 Prioriterade bevarandevärden 11 Referenser 13 PLANDEL 15 Övrigt 38 Uppföljning av skötselåtgärder 38 Uppföljning av bevarandemål 39 Bilagor 39 Sammanfattning av åtgärder 40 Rapporten kan citeras som: ”Skötselplan för Skålhamra Kvighage i Täby kommun” Hebert M 2010. Calluna AB, Stockholm. Projektets organisation: Mova Hebert (projektledare, skötselplan och florainventering); Hasse Berglund fjärilsinventering (kvalitetssäkring). 2 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 INLEDNING 2010 beslutade stadsbyggnadsnämnden att bilda naturreservat i Skålhamra kvighage. Det innebär att området får långsiktigt skydd mot t.ex. exploatering, men också att allmänhetens tillträde till området säkerställs liksom den hävd som sker genom att en arrendator har betesdjur i området. Täby hembygdsförening utfört naturvårdsåtgärder i området och verkat för att området ska skyddas i drygt 20 år. Marken ägs av Täby komun genom TFAB och arrendendatorn har deltagit aktivt i naturvårdsarbetet genom att hålla djur i hagen och utföra andra åtgärder som bidrar till att området hålls öppet och i gott skick för de ovanliga växter och djur som finns här. Under 2010 har en skötselplan tagits fram. Skötselplanens mål och åtgärdsförslag har tagits fram i samverkan mellan Täby kommun, arrendator Arne Gräns, Ragnhild Samuelsson och representanter från Täby hembygdsföreningen: Gudrun Ekelöf, Bror-Arne Ersson, Leona Jäger Clarstedt, Lothar Lammertz och Hasse Nordin. Från Täby kommun har Cecilia Lundin och Ylva Nilsson medverkat liksom Sören Edfjäll och Sigrid Walve. I början av projektet anordnades en utflykt då länsstyrelsen medverkade genom Ylva Berry. Från Calluna har Mova Hebert medverkat och sammanställt skötselplanen. SKÖTSELPLANENS SYFTE Skötselplanen avser främst att ge anvisningar om bevarande av naturreservatets värden. Planens mål är långsiktiga medan åtgärdsförslagen avser en kortare period, cirka tio år. Skötselplanen ska med bevarat syfte kunna justeras vid behov. Förslag till ändring av planen ska underställas Stadsbyggnadsnämnden i Täby kommun för godkännande och fastställande. Syftet med naturreservatet och dess skötsel Naturreservatets syfte är: • Bevara och utveckla den biologiska mångfalden knuten till den hävdade betesmarken i Skålhamra kvighage. • Utveckla delar av hagen så att beteshävden kan öka och stärka de värden som är knutna till friska och fuktiga betade marker. • Bevara och synliggöra det välbevarade kulturlandskapet. • Bevara och synliggöra fornlämningarna i området. • Underlätta allmänhetens tillträde och vistelse i området. Skötseln av naturreservatet ska leda till: • att genom bete eller annan hävd gynna floran och bevara landskapskaraktären, • att bevara och förstärka naturvärden i betesmarken, samt att bevara och förstärka livsmiljöer för prioriterade arter, • att underlätta allmänhetens möjligheter till naturupplevelser. 3 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 BESKRIVNINGSDEL Administrativa data Naturreservatets namn: Skålhamra kvighage Objektsnummer: 2 Kommun: Täby Fastigheter: Skålhamra 4:1, Torslunda 2:6 och Fällbro 4:1 Markägare: Täby kommun genom Täby Fastighets AB (TFAB) Förvaltare: Täby kommun Fastighetsanknutna rättigheter: Samfälld mark, Torslunda S:8 i södra delen av naturreservatet. Samfälligheten ägs av de fastigheter som äger de små remsorna vid sjön (Torslunda 2:2- 2:5). Lägesbeskrivning: Väster om Vallentunasjön, söder om Skålhamra gård i Täby kommun. Gräns: ./B Området har markerats med heldragen linje på bifogad naturreservatskarta, bilaga B. Naturgeografisk region: Svealands sprickdalsterräng med lerslättdalar och sjöbäcken (24) Area- naturreservatet: Totalt 28,9 hektar Markslag och naturtyp: Öppen gödselpåverkad betesmark Öppen ogödslad betesmark (naturbetesmark) Fuktäng, vass och vattenområde Strandsumpskog Barrblandskog med gran, björk och hassel Barrblandskog, talldominerad Glest trädbevuxen betesmark med enbuskar och björk 1,4 ha 5,3 ha 3,7 ha 5,6 ha 1,6 ha 3,7 ha 5,6 ha Området är inte avsatt som ett Natura 2000-område, men det finns miljöer som finns motsvarar Naturtyper enligt Natura 2000: Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ (6270) * 5,3 ha Övrig trädklädd betesmark (9070) 5,6 ha 4 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Föreskrifter utöver naturreservatsbeslut Området ligger inom strandskyddsområdet som sträcker sig 300 meter upp på land från Vallentunasjön och 100 meter ut i vattnet. Det blivande naturreservatet ligger inom området Skålhamravägen, ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården. Allmän beskrivning Skålhamra kvighage ligger i en trakt med ett odlingslandskap som fortfarande präglas av en mosaik av betesmarker, åkrar, lövrika skogar och öppna marker som tidigare varit slåttermarker men som nu är hagar eller sakta växer igen med skog. Naturreservatet består till störst delen av en betad hage där det både finns öppna partier, trädklädd mark och en liten dunge dominerad av gran. I söder, utanför hagen finns en bård med barrblandskog. I hagen är det dominerande trädslaget björk och det finns även gott om enbuskar. Naturreservatet omfattar en del av de strandnära miljöerna i Vallentunasjön. De domineras av vass. Områdets berggrund består av intermediärt till sura bergarter, till exempel granit. Berggrundsformerna är flacka. Jordarterna domineras av postglacial lera och gyttjelera närmare sjöstranden. Inslag av sandig morän, torv och små hällar där jordlager saknas och moränryggar med sammansatt kornstorlek och förekomst av block förekommer. Naturvärdesbedömningar I underlagsrapporten ”Grundutredning för Täbys grönplan, biologisk mångfald” från 2004 listas Skålhamra Kvighage som en av två betesmarker med högsta naturvärde, klass 1. I rapporten ”Odlingsbygd i Stockholms län, ängar och hagar” redovisas Skålhamra som en del av objektet Skålhamra - Fällbro - Torslunda, och klassas som öppen hagmark, blandlövhage och sötvattenstrandäng Områdena beskrivs som måttligt betade och med mycket högt värde. I ”Naturinventering av Täby kommun” från 1989 beskrivs Skålhamra kvighage som ett ”Omväxlande öppna och igenvuxna hagmarker mellan landsvägen och Vallentunasjön” och som en spridningskorridor i Storstockholms gröna bälte. Ett naturvärde har avgränsats i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering i naturreservatets sydvästra del. Historisk och nuvarande markanvändning Enligt Leif Grönwalls sammanställning ”Arkeologisk besiktning av Skålhamra Kvighage” är de äldsta spåren av en bofast befolkning från perioden runt år noll. Det är troligt att människan sedan dess bott och använt området som jordbruksmark. Det finns rester av hägnader från äldre järnålder i form av stensträngar (se karta 1). Genom att titta på historiska kartor kan man konstatera att delar av marken hållits öppen eller halvöppen av bete eller slåtter under åtskilliga sekel. Den äldsta kartan som finns bevarad är från 1600-talets början (karta 2). Den visar på öppen mark i nordöstra delen och trädbevuxen mark i de sydöstra delarna. De stämmer överens med en ägobeskrivning från 1764. Den berättar att stora delar är slåttermark, men att de södra delarna är hage (Se karta 3). 5 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Karta 1. De blå linjerna är stensträngar som utgör hägnader från järnåldern. Stensättningen (som inte tidsbestämts) ligger vid de grå fornminnesmarkeringarna öster om vägen. Från riksantikvarieämbetets register. Karta 2. Utsnitt ur karta som togs fram i samband med inmätning 1636. 6 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Från 1800 har inga kartor som berättar om vegetationen påträffats, men kanske att de idag igenlagda små åkrar i hagens södra del togs upp under denna period. Häradskartan från 1900-talets början visar att hela området är bevuxet med gles skog. Här kan man förmoda att hela området övergått till att vara beteshage. Den största ingående fastigheten har sedan 1964 ägts av kommunen och ägs idag genom Täby fastighets AB. Släkten som idag arrenderar, är samma som brukat marken sedan drygt 100 år. Sedan drygt 20 år är Täby hembygdsförening aktiva i området. Förutom inventeringar har man bidragit med ett omfattande natur- och kulturvårdsarbete där man bla röjt buskar och tagit ner träd. Det har bidragit till att hålla borta igenväxningsvegetation och stärkt värdena för flora och fauna. Man ordnar också blomstervandringar varje år. Karta 3. Utsnitt ur karta som togs fram i samband med ägobeskrivning 1764. Området som idag är Skålhamra kvighage avgränsas åt söder av den gula gränsen som finns mellan område 35 och 12 på kartan. De olika delområden motsvarar enligt upptecknaren: 8: Bergbunden mark med klen växtlighet 9: äng och hårdvall, dels starrvall av god gräsväxt och sjöfoder uti sjön 10: Dito äng som nyttjas av torparna med gott höfoder 11 och 12: Hage av god betesmark med vacker lövskog beväxt 7 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Idag motsvaras område nio av halvöppna marker med träd, buskar och enstaka dungar, utom i ostligaste delen där stranden mot Vallentunasjön vuxit igen med strandsumpskog. Det södra området som på kartan betecknas som åtta, elva och tolv är idag ganska öppen mark med spridda buskar och träd. Undantag utgörs av en skogsdunge som idag ligger i västra delen av område elva och tolv. Områdets bevarandevärden Bevarandevärden beskrivs här för hela naturreservatet. För detaljer, se under varje delområde. Skålhamra kvighage kan beskrivas som en levande fornlämning. Det är ett område med en rik flora och fauna som skapats genom kontinuerlig hävd som sträcker sig åtminstone 400 år tillbaka i tiden. Kanske är hävden obruten från järnåldern, de äldsta bevarade spåren från hävd och djurhållning är från denna tid.. Det ger en hög täthet av hävdgynnade växter och svampar, en rik insektsfauna och goda förutsättningar för fåglar som vill ha mosaikartade miljöer med hög produktion av insekter. Skålhamra kvighage utgör en sällsynt miljö, inte bara i kommunen utan även nationellt. Hävdade, ogödslade marker har minskat kraftigt i omfattning de senaste decennierna. Här är marken i stort, helt opåverkad av konstgödsel. Det ger en varierad och rik flora. Att ha så pass stora områden opåverkade av konstgödsel är ovanligt i ett nationellt perspektiv. I Täby finns det ett område som kan mäta sig med Skålhamra och det är Täby prästäng söder om Vallentunasjön. Här finns också stora ytor med ogödslade betesmarker och en rik flora. Biologiska värden I Skålhamra kvighage är de största värdena knutna till den långa hävden. Genom hävden har landskapet hållits öppet. Betesmarken är varierad med öppna och mer slutna partier. Det gynnar en lång rad växter och djur. Som helhet ligger det högsta värdet i den stora utbredningen och tätheten av hävdgynnad flora och fauna. Den rika floran med arter som rödklint, brudbröd, ängsvädd, nattviol och darrgräs utgör ett stort bevarandevärde. Det förekommer även mer sällsynta arter som i sig har högt bevarandevärde, som ormtunga vid strandängen och låsbräken i de torrare delarna i västra delen av hagen. Det finns även uppgifter från 1994 om att fältgentiana växer i hagen. Från Skålhamra kvighage finns goda förekomster av vaxskivlingar rapporterade. De finns i ett sådant antal och med sådan sammansättning att man kan beskriva det som ett vaxskivlingsamhälle. Dessa arter uppträder i utmagrade hävdade gräsmarker och bildar tack vare stabila förhållanden känslig mykorrhiza med örter och gräs. För att detta ska kunna byggas upp och bestå krävs just de goda förekomster av hävdgynnade kärlväxter som finns i Skålhamra kvighage. Vaxskivlingarna kan konkurreras ut av svampar som bildar mykorrhiza med träd. Träd som inte bildar mykorrhiza med svampar är tillexempel lönn, apel, ask och enbuskar. Enbuskar finns talrikt i naturreservatet och bidrar till att hålla undan mykorrhizabildande träd som indirekt kan utarma ängssvampfloran. Till ängssvamparna hör också den sällsynta blårödlingen. Den växer i grässvål i ogödslad slåttermark och naturbetesmark och är sannolikt något kalkgynnad och troligen fosforkänslig. De stabila förekomsterna av en hävdgynnad och sammansatt flora ger goda förutsättningar för en rik insektsfauna. I skålhamra kvighage är den goda förekomsten av dagfjärilar och bastardsvärmare ett viktigt bevarandevärde. Många artern och goda förekomsterna av rödlistade fjärilar finns i området, trots att det i skogsdungen finns gott om myrstackar med röd skogsmyra Formica rufa. Förmodligen finns värden för 8 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 andra insektsgrupper förutom fjärilar som steklar, hopprätvingar och blomflugor. Förekomst av sälg och inslag av döda träd ger goda förutsättningar för steklar och skalbaggar. Från området har ungefär 100 fågelarter rapporterats. En sammansatt miljö med inslag av buskar och träd ger förutsättningar för många fågelarter som annars minskar. Området ligger vid Vallentunasjön och relativt nära andra värdefulla betesmarker som Täby prästäng. Det ger vissa förutsättningar för spridning mellan Skålhamra och andra miljöer med värden knutna till öppna, hävdade marker. Rödlistade och andra naturvårdsintressanta arter i Skålhamra kvighage Fåglar Alluda arvensis Locustella naevia Picus viridis sånglärka gräshoppsångare gröngöling Fjärilar Aphantopus hyperantus Argynnis paphia Argynnis niobe Argynnis aglaja Argynnis adippe Aricia artaxerxes Brenthis ino Coenonympha arcania Gonepteryx rhamni Hymelicus lineola Inachis io Ochlodes sylvanus Pieris napi Polyommatus amandus Plebeius optilete Zygaena lonicerae Zygaena filipendulae luktgräsfjäril (2010) silverstreckad pärlemorfjäril (2010) hedpärlemorfjäril, NT 1 ex, (2010) ängspärlemorfjäril (2010) skogspärlemorfjäril (2010) midsommarblåvinge (2010) älggräspärlemorfjäril (2010) pärlgräsfjäril (2010) citronfjäril (2010) mindre tåtelsmygare (2010) påfågelöga (2010) ängssmygare (2010) rapsfjäril (2010) silverblåvinge (2010) violett blåvinge (2010) bredbrämad bastardsvärmare, NT, 20 ex, (2010) allmän bastardsvärmare, NT, 15 ex, (2010) Kärlväxter Antennaria dioica Briza media Botrychium lunaria Centaurea jacea Ophioglossum vulgatum Gentianella campestris Filipendula vulgaris Pimpinella saxifraga Platanthera bifolia kattfot (2010) darrgräs (2010) låsbräken (2010) rödklint (2010) ormrot fältgentiana (1994) brudbröd (2010) bockrot (2010) äkta nattviol (2010) § 9 NT (2010) NT (2008) (2010) Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Saxifraga granulata Polygala vulgaris Svampar Clavaria zollingeri Entoloma baxami Hygrocybe ovina Camarophyllopsis foetens Hygrocybe punicea Hygrocybe russocoriacea Hygrocybe pratensis Hygrocybe chlorophana Hygrocybe coccinea Hygrocybe irrigata Hygrocybe laeta Hygrocybe psittacina Hygrocybe reidii mandelblom (2010) jungfrulin (2010) violett fingersvamp blårödling sepiavaxskivling stinklerskivling scharlakansvaxskivling lädervaxskivling ängsvaxskivling gul vaxskivling (2000) blodvaxskivling (1998) grå vaxskivling (2000) broskvaxskivling (1998) papegojvaxskivling (1992) honungsvaxskivling (1998) VU (1998) VU (2000) VU (1998) NT (1998) NT (1998) NT (1998) s (1998) Teckenförklaring: s=Signalart enligt Skogsstyrelsen 2000 §=Växter fridlysta i Stockholms län. Alla vilda fåglar och däggdjur (inklusive fladdermöss) och deras ägg och bon är fredade. Det samma gäller grod- och kräldjur. Hotkategori i Sverige enligt rödlistan 2010 CR = akut hotad EN = starkt hotad VU = sårbar NT = nära hotad DD = kunskapsbrist Kulturhistoriska värden Människans närvaro från järnålder till idag är påtaglig i landskapet i Skålhamra kvighage. Floran som formats av hävden är ett kulturhistoriskt värde, liksom landskapsbilden och mosaiken av naturtyper. I området finns en stensättning som var en vanlig gravtyp under bronsålder och tidig järnålder. Tolv stensträngar har registrerats. De är från äldre järnålder och deras syfte var att hålla djur ute från små åkrar. Att stensträngarna ofta slutar i tomma intet betyder inte att hägnaden slutade där, de fortsatte med andra konstruktioner. Spår kan finnas i form av stolphål under torven. Idag är det svårt att se ytorna som hägnaderna avgränsar, men vissa av stensträngarna är tydliga. Det finns även en stensättning i hagen. Den är inte åldersbestämd, men denna tp av stensättningar r vanligen från tdiig järn ålder (se karta 1). Skålhamra kvighage ligger strategiskt vid Vallentunasjön och är en del av det som kallas ”Runriket”. Norr om naturreservatet vid Skålhamra golfbana finns två runstenar, resta av Skålhamrasläkten runt år 1000. Runstenarna restes vid ägogränser eller längs färdvägar och var en del av kristnandet. Trakten runt Skålhamra kvighage var då bebodd och marken i det som idag är Skålhamra kvighage var antagligen ianspråktagen som jordbruksmark även då. 10 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Värden för friluftslivet Området är lättillgängligt och lätt att röra sig i. Det är en vacker plats att vistas på och ger möjlighet att se växter och djur som annars är sällsynta i landskapet. Området är väl värt ett besök under alla årstider och ligger tätortsnära. Prioriterade bevarandevärden Åtgärder i skötselplanen syftar till att förbättra betingelserna för värden knutna till den långa hävden. Dessa värden behöver en fortsatt hävd och även en del andra insatser för att stärkas. De prioriterade strukturerna kan ses som naturreservatets ryggrad, det som arter och samhällen är uppbyggda kring. De prioriterade samhällena beskriver något mer än de ingående arterna, de visar att det finns förutsättningar för andra ovanliga arter. Arterna som kan anses vara prioriterade är ovanliga i dagens jordbrukslandskap och har starkt bevaradevärde. De är också ett minne av den långa hävd som finns i området. Prioriterade markslag och naturtyp: • betesmarker på torr till frisk mark med dungar, buskar och träd. • betesmark på fuktig mark i anslutning till Vallentunasjön Prioriterade strukturer: • de hävdade öppna ytorna • mosaiken med mindre hårt betade partier • glest spridda buskar och träd Prioriterade växt-, svamp- och djursamhällen: • hävdgynnad kärlväxtflora • hävdgynnade ängssvampar • rik insektsfauna med arter knutna till hävdade marker Prioriterade arter: • förekommande arter av bastardsvärmare • hedpärlemorfjäril • låsbräken • äkta nattviol • rödklint • blårödling • förekommande vaxskivlingar Prioriterade värden för friluftslivet: • upplevelser av ett rikt natur- och kulturlandskap • kunskap om arter och värden som finns i betesmarker 11 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Intressen för allmänheten Området besöks redan idag av allmänheten. Täby hembygdsföreningen har sedan början av 1990-talet regelbundna blomstervandringar här. Föreningen bedriver även ett praktiskt natur- och kulturvårdsarbete i Skålhamra kvighage i samarbete med arrendator och i samråd med länsstyrelsen och kommunen. Idag finns ett par stättor som inte är i bra skick, men som går att använda, i övrigt finns inga anordningar för friluftslivet. Hagen betas från början av juni till mitten av oktober men området går bra att besöka. På grund av betesdjuren ska hundar inte tas med in i hagen under tiden då betesdjuren går där. Nya stättor ska placeras där de gamla finns i dag samt i anslutning till den nya parkeringen i sydvästra delen av naturreservatet. Skålhamra kvighage ligger vid Vallentunasjön. Idag finns ingen utsikt över sjön. Då naturreservatet bildats finns förutsättningar att med skötselåtgärder skapa utblick över sjön. Iordningsställande av en spång och en plattform i vassen ger besökarna möjlighet till en spännande upplevelse där miljön är idag är otillgänglig. En markerad stig ska dras söder om hagen i skogsbrynet. Det ska vara möjligt att uppleva hagen från de trädbevuxna höjderna och få en överblick ut över området och samtidigt uppleva hagen från flera håll och från flera perspektiv. I dagsläget finns ingen lämplig parkering vid Skålhamra kvighage. En mötesplats får ibland tjäna som parkering, vilket inte är bra ur trafiksäkerhetssynpunkt. En parkeringsplats är därför nödvändig. Ett par lägen har diskuterats under det att skötselplanen arbetats fram. Ett förslag i form av parkeringsfickor på Torslundavägen (avtagsväg till Skålhamravägen) som breddas har förts fram. Det andra förslaget rymmer fler bilar och gör det även möjligt att ställa upp bord och bänkar. Förslag två innebär att parkeringsplatsenanläggs i den sydvästligaste delen av det blivande naturreservatet. Förslaget kräver att man stängslar om en liten del av hagen och att mark från hagen ianspråktas (Cirka 400 m2). Det aktuella området saknar höga värden, antagligen har marken varit gödslad. För en parkering vid Torslundavägen skulle ett fint bryn tas i anspråk och besökare skulle sedan behöva passera över Skålhamravägen för att ta sig till naturreservatet. Parkering i direktanslutning till naturreservatet bedöms som trafiksäkrare och kan anläggas utan att skada de värden som naturreservatet avser att skydda. En annan åtgärd som ökar naturreservatets tillgänglighet är att sänka hastigheten på Skålhamravägen. Hastighetsbegränsningen är idag 70 km/h. En sänkning av hastigheten skulle göra den smala, slingriga och vackra vägen mer cykelvänlig. Informationsskyltar om naturreservatet, föreskrifter och naturvärden föreslås sättas upp norr om naturreservatet vid stättan som leder mellan åkermarken och naturreservatet och i söder på den här föreslagna parkeringsplatsen. 12 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Referenser Publicerade skrifter Edberg R. 2007: Runriket Täby-Vallentuna – en handledning Eliasson U.C 1995 (rev. 1996, 2004, 2007): artfaktablad om hedpärlemorfjäril, artdatabanken SLU Franzén M. 2007: artfaktablad om allmän bastardsvärmare, artdatabanken SLU Grönwall L.: Arkeologisk besiktning av Skålhamra Kvighage Hydén N. 2007: artfaktablad om bredbrämad bastardsvärmare, artdatabanken SLU Ivarson T 2005: Naturen i Osaby, sammanställning och analys av tidigare inventeringar Jacobsson S 1992: artfaktablad om blårödling, artdatabanken SLU Opublicerade skrifter Inventering av fjärilar, genomförd av Hasse Berglund 2010 Kartmaterial Bergrundskarta, skala 1:50 000, Sveriges geologiska undersökningar, utdrag från den digitala karttjänsten på internet:http://maps2.sgu.se/kartgenerator/sv/maporder.html. Jordartskarta skala 1:50 000, Sveriges geologiska undersökningar, utdrag från den digitala karttjänsten på internet:http://maps2.sgu.se/kartgenerator/sv/maporder.html. Lantmäteriets digitala häradskarta. Bladnamn Vallentuna J112-75-4 och Sollentuna J112-75-9. Geometrisk avmätning Täby Skålhamra 1-2. Ägomätning Täby Skålhamra 1-2. http://historiskakartor.lantmateriet.se/ Digitalt material Uppgifter om förekomst av fåglar, insekter, svampar och kärlväxter: http://www.artportalen.se/ Uppgifter om fornlämningar från riksantikvarieämbetets hemsida, fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html 13 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Karta 4. Målbild för Skålhamra kvighage. För att uppnå prioriterade bevarandevärden i naturreservatet har en målbild tagits fram som visar naturtypernas utbredning för att sedan kunna föreslå skötselåtgärder för de olika områdena. 14 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 PLANDEL Övergripande skötsel för reservatet är att både skog och öppen mark hävdas genom bete med kompletterande betesputs. Antalet betande djur kommer att behöva öka eftersom träd och buskar kommer att tas ner. Det ökar den betade arealen något. Produktionen av bete (gräs och örter) ökar också eftersom ljusinsläpp och näringstillgång ökar. Antal betande ungnöt bör vara mellan 14 och 17 förutsatt att de betar från mitten av juni och så länge betet växer till, ungefär till mitten av oktober. Antalet betesdjur får gärna variera för att få ett varierat betestryck. Tilläggsutfordring är inte tillåten. Av djurskyddsskäl ska det gamla taggtrådsstängslet bytas ut till elstängsel. Fuktlövskogen kommer att avverkas etappvis. I övriga delar kommer träd, och träddungar att tas ner och en del buskar kommer att röjas bort. Efter sådana åtgärder kommer mer intensifierade insatser av betesputs och kanske ytterligare röjning under följande år att behövas. Reservatet har delats upp i skötselområden. För avgränsning av skötselområden, se bilaga C. Bild 1. Örnbräken hålls efter med betesputs vartannat år. Åtgärden utförs med slåtterbalk för att inte skada den mer lågvuxna och känsliga floran som för en tynande tillvaro under örnbräkenplantorna (skötselområde 1). 15 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Skötselområde 1: Öppen betesmark med fin ängsflora (0,6 ha) Beskrivning Betad hagmark med god förekomst av kärlväxter som gynnas av öppna och näringsfattiga förhållanden. Enstaka träd, enbuskar och andra buskar förekommer. Bevarandemål 1. Arealen öppen betesmark med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till 0,6 ha 2. Förekomst av enstaka aspar. 3. Förekomst av avgränsade slån-, nypon- och enbuskar 4. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 5. Hävdgynnade gräsmarksarter som darrgräs och brudbröddominerar i fältskiktet. 6. Förekomsten av låsbräken och kattfot finns kvar i samma omfattning. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 2. Ringbarka aspar som är över 1 dm och som ska tas bort. Ringbarkas år ett och avverkas år 3. 3. Framröjning av buskar, särskilt slån, så att de består av distinkta buskar och inte utbredda snår. Löpande 1. Bete 1. I områden med örnbräken och slånsnår sker betesputs med slåtterbalk och upptag. Sker i augusti vartannat år. 1. och 3. I områden med slånsnår sker betesputs med slåtterbalk eller röjsåg och upptag. Sker i augusti vartannat år. 1. och 2. Röjning av uppkommande asp som vandrar ut över marken. Sker vart annat år eller efter behov. Materialet tas bort. 16 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Skötselområde 2: Trädbärande betesmark med fin ängsflora (0,2 ha) Beskrivning Betad hagmark med förekomst av kärlväxter som gynnas av öppna och näringsfattiga förhållanden. Bland annat förekommer darrgräs, rödklint och brudbröd som typiska arter. Buskskiktet är delvis tätt med främst slån. En växer spritt som enstaka buskar. Björk och asp förekommer. Bevarandemål 1. Arealen med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till cirka 0,2 ha 2. Förekomst av avgränsade slån-, nypon- och enbuskar samt enstaka aspar och björkar. 3. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 4. Hävdgynnade gräsmarksarter dominerar i fältskiktet. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 2. Framröjning av buskar särskilt slån så att de består av buskar och inte utbredda snår. Löpande 1. Bete 1. och 2. I Områden med örnbräken och slånsnår sker betesputs med slåtterbalk eller röjsåg. Upptag av materialet. Sker i augusti vartannat år. 17 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Skötselområde 3: Trädbärande betesmark med fin ängsflora (5,3 ha) Beskrivning Betad hagmark med förekomst av kärlväxter som gynnas av de öppna och näringsfattiga förhållandena. Bland annat förekommer darrgräs, rödklint och brudbröd. Nattviol förekommer spritt i området, ställvis rikligt. Det förekommer partier med älggräs, uppslag av slån och örnbräken. Målet är att uppslag av örnbräken och älggräs ska vara så litet som möjligt, de tränger undan den betesgynnade floran. Inom delområdet ligger några av de tydligaste stensträngarna. Buskskiktet är delvis tätt med främst slån. Enbuskar växer spritt men breder inte ut sig utan som enskilda buskar. I sydost finns hasselbuketter, getapel, vildapel och centralt i området olvon. Al förekommer i kanten mot fuktlövbården öster om delområdet. Björk och asp förekommer spritt i hela området. En liten våtmark ligger i södra delen av skötselområdet, här växer sälg i kanterna. Våtmarken är öppen och i fältskiktet växer hundstarr, flaskstarr och andra högvuxna starrarter. I delområdet har hembyggdsföreningen satt upp en brevlåda på en gran där det finns en gästbok för Skålhamra kvighage. 18 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Skötselområde 3: Trädbärande betesmark med fin ängsflora (5,3 ha) Bevarandemål 1. Arealen med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till cirka fem hektar. 2. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 3. Hävdgynnade gräsmarksarter dominerar i fältskiktet. 4. Förekomst av avgränsade slån-, nypon- och enbuskar samt enstaka aspar och björkar. 5. Stensträngarna ska vara synliga och inte övervuxna av buskar och träd. 6. Våtmarken ska vara öppen söder ut. Det förekommer grodlek och vuxna individer hinner utvecklas innan den torkar ut. 7. God förekomst av bärande buskar och träd. 8. Getapel och delar av hasselbeståndet sparas i sydost. 9. Brevlådan med gästboken finns kvar. 19 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Skötselområde 3: Trädbärande betesmark med fin ängsflora (5,3 ha) Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1-5. Avverka träd inom zoner nära de öppnare områdena så att det blir en gradvis övergång mellan öppna och slutna miljöer. I de mer centrala delarna i området kan fler träd och dungar lämnas. Åtgärderna sker etappvis med insatser i en tredjedel av området i taget. Björk avverkas och röjning sker i busksiktet. Enstaka enar plockas bort. Asp ringbarkas år ett och avverkas år två eller tre. 1. och 5. Avverka al i östra delen av området. Avverkning görs under sensommaren då mycket näring finns lagrat i bladen men då de flesta fåglar är klara med häckning. Vissa stammar och grenar kan lämnas på solbelyst plats för att ge ökad förekomst av död ved i området. Det mesta av veden, ris och grenar tas bort. Enstaka av de grövre alarna kan sparas. 1.-5. Begränsa vissa av slånbuskarnas utbredning så att de inte vandrar ut över de öppna ytorna där det finns en fin flora. 4- 6. Framröjning av buskar särskilt slån så att de består av buskar och inte utbredda snår. 6. Runt våtmarken avverkas asp, björk och al. Sälg kan sparas. Åtgärden inleds med att ringbarka aspen år ett, avverkning sker sedan år två eller tre. Enstaka sälg sparas. 8. I hasselbeståndet gallras en tredjedel av buketterna år ett. Ytterligare åtgärder kan ske här efter mellan tre till fem år med ytterligare förnyelse av beståndet. Det är viktigt att det finns en kontinuitet av gamla stammar kvar. Getapeln gynnas vid åtgärden. Löpande 1. Bete 1. I områden med örnbräken och slånsnår sker betesputs med slåtterbalk och upptag. Sker i augusti vartannat år. 4. I områden med slånsnår sker betesputs med slåtterbalk eller röjsåg och upptag. Sker i augusti vartannat år. 6. Runt våtmarken röjs den södra kanten vart tredje år. Materialet tas bort. 20 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Bild 2. I skötselområde 3 ska en hel del träd tas bort. Träd med avvikande form sparas. Likaså gynnas bärande träd och buskar. 21 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Skötselområde 4: Barrblandskog (1,6 ha) Beskrivning Barrblandskog som domineras av gran. Marken är stenig och näringsfattig så träden växer långsamt. Där träd har fallit bildas luckor och gläntor. Det förekommer björk och hassel, men även enbuskar och enstaka tallar. I området förekommer flera stora myrstackar med röd skogsmyra. Röd skogsmyra äter insektslarver och kan i Skålhamra kvighage påverka fjärilspopulationerna negativt. Enstaka enar och slånsnår förekommer i brynet. I östra brynet växer även asp som börjar bli grov. Bevarandemål 1. Arealen betad skog uppgår till 1,6 ha 2. Mängden död ved uppgår till minst 10 skogskubikmeter beräknat per hektar. 3. I brynen mot den öppna marken förekommer slån, en, asp, björk och andra lövträd. 4. Skog med bara enstaka myrstackar med röd skogsmyra. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1-2. Lämna döda träd. 3. Gynna bärande buskar och träd i brynet. Avverka enstaka granar. 4. Gräva bort de flesta myrstackarna. Löpande 1. Bete. 1. I områden med örnbräken och slånsnår sker betesputs med slåtterbalk och upptag. Sker i augusti vartannat år. 22 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Bild 3. I skogsbrynet, skötselområde 4, gynnas bärande träd och buskar 23 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Skötselområde 5: Öppen betesmark med fin ängsflora (4,8 ha) Beskrivning Betad hagmark med förekomst av kärlväxter som gynnas av de öppna och näringsfattiga förhållandena. Bland annat förekommer darrgräs, rödklint och brudbröd. Nattviol förekommer spritt i området, ställvis rikligt. Det förekommer partier med älggräs, uppslag av slån och örnbräken. Målet är att uppslag av örnbräken och älggräs ska vara så litet som möjligt. Dessa arter tränger undan den betesgynnade floran. I sydöst finns en björkdunge. Buskskiktet är delvis tätt med främst slån. Enbuskar växer spritt men breder inte ut sig utan som enskilda buskar. Bevarandemål 1. Arealen öppen betesmark med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till cirka 4 hektar. 2. Spridda och goda förekomster av nattviol. 3. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 4 .Hävdgynnade gräsmarksarter som darrgräs och rödklint dominerar i fältskiktet. 5. Förekomst av avgränsade slån-, nypon- och enbuskar samt enstaka björkar. Avveckla björkdungen till största delen. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. och 5. Avverka björk i sydöstra delen av området. Avverkning görs under sensommaren då mycket näring finns lagrat i bladen men då de flesta fåglar är klara med häckning. Vissa stammar och grenar kan lämnas på solbelyst plats för att ge ökad förekomst av död ved i området. Det mesta av veden, ris och grenar tas bort. 1-5. Åren efter avverkning kommer betesputs med upptag att behövas i områden där träd tas ner. De multnande rötterna frisätter näring och tillsammans med den ökade ljusinstrålningen ger det en skjuts till gräs och örter som gynnas av näringsrika och ljusa förhållanden. Löpande 1. Bete 1. I områden med örnbräken och slånsnår och där björk avverkas ska betesputs med slåtterbalk och upptag utföras i augusti vartannat år. 24 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Bild 4. Skötselområde 5. Då avverkning av träd och buskar sker ökar behovet av bete och betesputs eftersom multnande rötter ger ett näringstillskott och ljusinstrålningen ökar. 25 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Skötselområde 6: Område som iordningställs för parkering och entré (ca. 400 m2 ) Beskrivning Inga anordningar och anläggningar finns ännu för friluftslivet. En parkeringsplats för ca tio bilar planeras i skötselområdet. Här placeras även en stätta till hagen. Utanför hagen placeras en bänk och ett bord samt en informationsskylt. Bevarandemål 1. En ny parkeringsplats för ca tio bilar. 2. Väl underhållen bänk, bord och informationsskylt. 3. Stätta över staketet till hagen. Skötselåtgärder Engångsåtgärd 1. Stängsla om hagen så att delområdet hamnar utanför. er 1. Anlägg en parkering enligt specifikationer från tekniska kontoret. 2. Placera ut informationsskylt, bänk och bord i hörnet närmast hagen. 3. Placera ut en stätta med låg steghöjd och handledare. Löpande 1. Tillsyn och städning av parkeringsplatsen och övriga anordningar. Tillsyn behövs varannan vecka under sommarhalvåret och en gång i månaden under resten av året. 26 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Skötselområde 7: Öppen betesmark med fin ängsflora (0,3 ha) Beskrivning Området är idag ganska igenvuxet med björkar, slån och nypon. I fältskiktet förekommer älggräs, örnbräken och andra växter som gynnas av näringsrika och ohävdade förhållanden. I fältskiktet växer även skogsnäva, vitmåra och hundäxing men även arter som gynnas av hävd som gulmåra. Bevarandemål 1. Arealen öppen betesmark med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till cirka 0,3 hektar. 2. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 3. Hävdgynnade gräsmarksarter som gulmåra förekommer rikligt i fältskiktet. 4. Förekomst av avgränsade slån-, nypon- och enbuskar samt enstaka aspar. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. och 4. Avverka enstaka yngre aspar i kanten mot delområde åtta. Aspar som ska tas ner ringbarkas år ett och tas ner år tre. 1. - 4. Glesa ut trädskiktet genom att avverka ungefär hälften av träden. Spara bärande träd och träd med avvikande form samt träd som börjar bli grova och som präglats av att de vuxit upp i en öppen miljö. 1 och 4. Begränsa slån- och nyponbuskarnas utbredning så att området präglas av öppenhet med enstaka buskar och träd. Buskar kan röjas med röjsåg under sensommar eller höst. Materialet tas bort. Löpande 1.- 4. Bete 1.- 4. Betesputs utförs varje eller vartannat år till att börja med både där det finns en föryngring av slån, nypon och asp efter inledande röjning /avverkning och i bestånd med örnbräken. Röjsåg eller trimmer kan användas och upptag av allt material ska ske direkt efter röjningen. 27 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Skötselområde 8: Aspbestånd (0,2 ha) Beskrivning I kanten av hagen där naturreservatet gränsar mot åker växer asp. Inslag av död ved finns, men också en del yngre aspar och slån. Asparna står öppet. Bevarandemål 1. Förekomst av grova aspar och viss föryngring i beståndet. 2. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 3. Betes- och slåttergynnade gräsmarksarter förekommer i fältskiktet. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. Avverka enstaka yngre aspar. Aspar som ska tas ner ringbarkas år ett och tas ner år tre. 1. och 3. Begränsa vissa slånbuskar med trimmer. Löpande 1.- 3. Bete 1.- 4. Betesputs utförs varje eller vartannat år till att börja med, både där det finns en föryngring av slån, nypon och asp efter inledande röjning /avverkning och i bestånd med örnbräken. Röjsåg eller trimmer kan användas och upptag av allt material ska ske direkt efter röjningen. Bild 5. Delområde 8 där asp gallras. Lämna död ved 28 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Skötselområde 9: Öppen betesmark med ängsflora (0,6 ha) Beskrivning Öppen gräsmark delvis på torvmark. Delar av området är näringsrikt med högvuxna arter som älggräs i fältskiktet. I vissa fläckar är fältskiktet tunt och jorden blottad. Här växer stora bestånd av gråfibbla. Viss förekomst av slån och enbuskar i södra delen av området. Björk, asp och hassel förekommer också. Bevarandemål 1. Arealen öppen betesmark med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till 0,6 hektar 2. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 3. Hävdgynnade gräsmarksarter tex. Gråfibbla, förekommer rikligt i fältskiktet. 4. Förekomst av avgränsade slån-, nypon- och enbuskar samt enstaka träd. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. och 4. Avverka enstaka yngre aspar i kanten mot delområde åtta. Aspar som ska tas ner ringbarkas år ett och tas ner år tre. 1. - 4. Glesa ut trädskiktet genom att avverka ungefär hälften. Spara bärande träd och träd med avvikande form samt träd som börjar bli grova och som präglats av att de vuxit upp i en öppen miljö. 1. Och 4. Begränsa vissa av slånbuskarnas utbredning så att de inte vandrar ut över de öppna ytorna där det finns en fin flora. Löpande 1.- 3. Bete. 1.- 4. Betesputs utförs varje eller vartannat år till att börja med både där det finns en föryngring av slån, nypon och asp efter inledande röjning /avverkning och i bestånd med örnbräken. Röjsåg eller trimmer kan användas och upptag av allt material ska ske direkt efter röjningen. 29 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Skötselområde 10: Öppen betesmark med ängsflora (5,4 ha) Beskrivning Idag dominerar glasbjörk, sälg och al området. I fältskiktet växer älggräs, vasstarr, hundstarr kråkklöver och grenrör i de öppna partierna. Utanför fuktlövsbården finns inslag av en hävdgynnad flora med dybläddra, ängsull, kärrsilja och fackelblomster. Bevarandemål 1. Arealen öppen betesmark med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till cirka 5 hektar. 2. Två eller tre dungar med al och björk samt fristående sälgar sparas 3. Hela området är välhävdat så att det inte förekommer gräs och växtdelar vid betessäsongens slut som bildar förna. 4. Hävdgynnade gräsmarksarter ängsull och dybläddra förekommer i fältskiktet spritt i hela området. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1 -4. Avverka hela beståndet av fuktlöv. Avverkning ska ske i hela delområdet, men uppdelat på flera år. Detta för att den nyröjda marken ska hinna betas av tillräckligt. Till att börja med avverkas cirka en tredjedel av området längst i söder. Marken är delvis blöt och det krävs försiktighet för att inte skada marken. Bästa tiden att göra röjning/ avverkning är på sensommaren när det är relativt torrt och då häckande fåglar fått ut ungarna. Avverkningen kan med fördel ske manuellt med röjsåg och motorsåg. Det avverkade materialet lämnas tills marken är frusen och körs bort. Död ved kan sparas för att gynna insekts och fågellivet. Den placeras då gärna så att den blir solbelyst. Löpande 1- 4. Bete 1- 4. Betesputs utförs efter den inledande avverkningen och sedan löpande vartannat eller vart tredje år Röjsåg eller trimmer kan användas och upptag av allt material ska ske direkt efter röjningen. 30 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Bild 6. Fuktlövskogen i skötselområde 10 avverkas. Avverkningen sker etapppvis med cirka en tredjedel av området i taget med början i söder. Detta för att bete och betesputs ska hinna med att hävda området efter avverkningen. 31 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Skötselområde 11: Vassar (3,6 ha) Beskrivning Området domineras av en mäktig vassbård, som bredast är den upp till 80 meter. Vass, bredkaveldun, svärdslilja och brunrör förekommer i bestånd. Vassen är ogenomtränglig och homogen i hela delområdet. Det finns enstaka förekomster av arter som låga starrar, svärdslilja, bläddror och även en gammal notering av ormtunga. På sikt finns förutsättningar att området hävdas intensivare då fuktlövbården avverkas i intilliggande delområden och betet får bättre förutsättningar. Vassen kommer då att vandra ut en bit i sjön och lämna plats för ett mer lågvuxet och sammansatt fältskikt. I övrigt lämnas vassen utan åtgärd. Breda vassbårdar är ovanligt i Vallentunasjön och är gynnsamt för brun kärrhök och rördrom, två fågelarter som noterats i området. Vassen är idag ogenomtränglig för besökare. En spång och en plattform utanför vassen kan anläggas. Det ger besökare möjlighet att vistas i vasshavet och även komma ut och få en bra utblick över sjön. Bevarandemål 1. Arealen öppen fuktig till blöt betes mark med en hävdgynnad och sammansatt flora uppgår till cirka 1 ha. 2. Hävdgynnade fuktängsarter som lågvuxna starrar, ormtunga och dybläddra förekommer i fältskiktet spritt i området innanför en lucker vassbård. 3. Förutsättningar för att brun kärrhök och rördrom ska kunna häcka. 4. En luckigare vassbård i norra delen för att öka produktionen och för att ska småmiljöer. Skötselåtgärder Löpande 1.- 3. Bete 1.- 3. Betesputs utförs vartannat eller vart tredje år där det förekommer älggräs eller sly. Röjsåg eller trimmer kan användas och upptag av allt material ska ske direkt efter röjningen. 4. För att skapa en mer sammansatt miljö kan vass fräsas i delar av den norra delen av området så att vassen blir flikigare och mindre kompakt även i ytterkant. Åtgärden kan återkomma med cirka fem års mellanrum. 32 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Bild 7. Delområde 11: ut mot Vallentunasjön växer en massiv vassbård. Ökar betet här blir den mer lucker. I norra delen kan kanaler skapas genom att vass skördas. 33 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Skötselområde 12: Barrblandskog (0,6 ha) Beskrivning Barrblandskog med inslag av asp och björk. I buskskiktet förekommer enstaka enbuskar. Vissa av tallarna har förutsättningar att bli riktigt grova och spärrgreniga. I fältskiktet växer blåbärsris, en del lågvuxna örter och mossor och lavar. Området ingår som ett naturvärdesobjekt i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Bevarandemål 1. Barrblandskog med inslag av tall som börjar bli spärrgrenig och grov. 2. Inslag av asp. 3. God förekomst av död ved. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. Frihugg en del av tallarna så att de får bättre förutsättningar att bli grova. 2. Spara asp så att det fins en kontinuitet av grov asp i området. 3. Lämna en del av de nedtagna träden i området så att mängden död ved ökar. Löpande 1-2. Återkommande röjning under tallar kan behövas var femte till tionde år. 34 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Skötselområde 13: Barrblandskog (3,1 ha) Beskrivning Området är småkuperat med en del uppstickande bergknallar. Ett par mindre fuktsvackor finns också. Barrblandskog dominerar. I kanten mot hagen växer en hel del asp. I de fuktigare delarna växer lövskog med björk och sälg. I buskskiktet förekommer enstaka enbuskar. Vissa av tallarna har förutsättningar att bli riktigt grova och spärrgreniga. Det är liten tillgång på död ved i området. I fältskiktet växer blåbärsris, en del lågvuxna örter och mossor och lavar. Bevarandemål 1. Barrblandskog med inslag av frihuggna tallar som börjar bli spärrgreniga och grova. 2. Inslag av asp, särskilt i brynet mot hagen. I brynen ska det även finnas buskar med nektarrika blommor och bär. I brynen förekommer även sälg, ett värdefullt träd. De sälgar som finns ska finnas kvar och få chans att utvecklas. 3. God förekomst av död ved. 4. Lövdominans med sälg och glasbjörk i fuktsvackorna. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. Frihugg en del av tallarna så att de får bättre förutsättningar att bli grova. Lämna en del av de nedtagna träden i området så att mängden död ved ökar. 2. Spara asp så att det fins en kontinuitet av grov asp i området. I brynen kan en del gran tas bort. Skapa en bred och trappstegsformad brynzon. Gynna bärande buskar och sälg vid åtgärder i brynet. Lämna död ved och tillför mer om möjligt. Löpande 1-2. Återkommande röjning under tallar kan behövas var tionde år. 2. Återkommande röjning i brynzonen för att gynna bärande buskar, sälg och grova aspar kan behövas var tionde år. 35 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Skötselområde 14: Övriga åtgärder för friluftslivet Beskrivning Hagen har idag en stätta i norra delen av hagen och en mittemot mötesplatsen på Skålhamravägen. Bevarandemål 1. Gränsmarkeringar runt naturreservatet 2. Nya bredare stättor med lägre steghöjd och handledare i norra delen av hagen och mot Skålhamravägen vid mötesplatsen. 3. Informationsskylt vid den norra delen av hagen. 4. Spång och plattform i vassen i Vallentunasjön. 5. I område 13 dras en stig och en stätta placeras så att det finns möjlighet för besökare att promenera i naturreservatet utanför hagen och komma över staketet en bit in. 6. På en bergknalle placeras en bänk. Här tas utsikten mot hagen fram också genom att granar och aspar tas ner. 5. Hela anordningar, inget skräp i naturreservatet. Skötselåtgärder Engångsåtgärder 1. Gränsmarkeringen följer svensk standard, SIS 03 15 22. 2. Placera ut en stätta vid den norra entrén och i skötselområde ett på samma plats där det idag finns en, mittemot mötesplatsen på Skålhamravägen. 3. Informationsskylt utanför hagen vid den norra stättan. 4. Anlägg spång och plattform i vassens södra del i skötselområde 11. Spången anläggs så att man kan gå torrskodd från den fasta marken ut genom vassen. I kanten på vassen placeras en plattform ca 4 x 3 meter, eventuellt med en fast bänk på. Plattformen ska kunna ligga ute under året. 5. En stig röjs fram och markeras i terrängen. Vid slutet av stigen placeras en stätta. 6. Utsikten tas fram genom att gran och asp avverkas nedanför bergknallen för att skapa bra utsikt över hagen. Här placeras en bänk. 36 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Skötselområde 14: Övriga åtgärder för friluftslivet Löpande 5. Tillsyn och städning av naturreservatet och anordningar. Det behövs varannan vecka under sommarhalvåret och en gång i månaden under resten av året. 37 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Övrigt Bränder Uppkomna bränder ska släckas. Död ved lämnas kvar efter brand. Vägar (inklusive vägdiken), stigar och ledningar Befintliga körvägar får underhållas. Nödvändiga röjningar i anslutning till dessa får utföras. Upplag m.m. Tillfälliga upplag får upprättas av förvaltaren i samband med skötsel av området. Ridning Det är förbjudet att rida eller på annat sätt framföra häst. Stängsel och staket Stängslen ska förses med genomgångar där så behövs, t.ex. där stigar går genom betesområdet. Vassröjning Kan ske i norra delen av skötselområde 11. Fauna- och floravård Eventuella åtgärder som kan behöva utföras till stöd för hotade eller sällsynta arter får göras inom reservatet. Forskning och undervisning Förvaltaren kan godkänna att det för forsknings- eller undervisningsändamål vidtas åtgärder inom reservatet som i viss grad strider mot reservatsföreskrifterna under förutsättning att dessa åtgärder inte bedöms strida mot reservatets syfte. Sådana åtgärder kan vara t.ex. att gräva provgropar, märka ut provrutor, insamla ryggradslösa djur och vedlevande svampar eller att ringmärka fåglar. Fornlämningar Fornlämningar är skyddade enligt lagen om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950). Åtgärder som rör fornlämningar ska ske i samråd med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Uppföljning av skötselåtgärder Kommunen ansvarar för dokumentation av förändringar inom reservatet, inklusive skötselåtgärder. Dokumentationen bör helst ske med både anteckningar och fotografier. Skötselåtgärderna ska följas upp för att kontrollera att de genomförda åtgärderna överensstämmer med bevarandemålen och så att status före och efter utförda skötselåtgärder dokumenteras. 38 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Uppföljning av bevarandemål Kommunen ansvarar för att uppföljning av bevarandemål görs varje år för: • Välhävdade, betade hagmarker och trädklädda betesmarker. • Parkeringsplats, informationstavla, reservatsskyltar och stigar samt städning. Kommunen ansvarar för att uppföljning av bevarandemål görs var tredje år för: • Förekomst av prioriterade arter • Gränsmarkeringar • Förekomst av myrstackar • Stensträngarnas synlighet Bilagor A: Översiktskarta B. Naturreservatskarta C. Karta med skötselområden D. Rapport från inventeringarna av fjärilar och flora sommaren 2010. 39 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Sammanfattning av åtgärder Engångsåtgärder Skötselområde Åtgärd Kommentar 1 (del av) Ringbarka asp År 1 1 (del av) Avverka asp År 3 1 Röja slån och nypon som breder ut sig och skapa avgränsade buskar År 1 1 Stätta 2 Röja slån och nypon som breder ut sig och skapa avgränsade buskar År 1 3 Röja slån och nypon som breder ut sig och skapa avgränsade buskar År 1 3 Avverka björk i sydöstra delen av delområdet År 1 3 Avverka al i östra delen År 1 3 Ringbarka asp År 1 3 Avverka asp År 3 3 Avverka träd och buskar Arbeta med ungefär en tredjedel av området i taget (med en eller två års mellanrum). År 1, 3 och 5 3 Gallra hasselbeståndet Gallra cirka en tredjedel varje gång med tre års mellan. 3 Avverka träd och buskar längs södra kanten på den lilla våtmarken År 1 3 Stätta och informationsskylt Informationsskylt placeras norr om staketet utanför det egentliga skötselområdet. 40 Omfattning Utfört den Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Engångsåtgärder Skötselområde Åtgärd Kommentar 4 Avverka enstaka granar i lövrikt bryn År 3 4 Avveckla myrstackar År 1 5 Avverka björkdungen i sydöst, spara enstaka björkar. År 2 5 Röja slån och nypon som breder ut sig och skapa avgränsade buskar År 1 6 Dra om stängslet så att pplatsen så att det blir plats för den planerade pplatsen utanflr hagen. År 1 6 Anlägga p-plats År 1 eller 2 6 Placera ut stätta År 1 6 Placera ut informationsskylt År 1 eller 2 6 Placera ut bänk och bord År 1 eller 2 7 Avverka cirka hälften av träden inom området År 2 och 4 7 Ringbarka asp År 1 7 Avverka asp År 3 7 Röja slån och nypon som breder ut sig och skapa avgränsade buskar År 1 8 Ringbarka asp År 1 8 Avverka asp År 1 9 Röja slån och nypon som breder ut sig och skapa avgränsade buskar År 1 41 Omfattning Utfört den Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Engångsåtgärder 9 Avverka cirka hälften av träden inom området År 2 och 4 9 Ringbarka asp År 1 9 Avverka asp År 1 10 Avverka al och glasbjörk. År 1, år 3 och år 5 Arbeta med en tredjedel av området i taget. 11 Skapa luckor i vassen i norra delen av vassen År 2 11 Anlägg spång och plattform södra delen Efter avverkning av fuktlöv i södra delen 42 Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Löpande åtgärder Skötselområde Åtgärd Kommentar 1 Betesputs särskilt i bestånd med örnbräken och där slån breder ut sig År 1, år 3 osv. vartannat år 1 Avverka uppkommande aspsly vartannat år eller efter behov 2 Betesputs särskilt i bestånd med örnbräken och där slån breder ut sig År 1, år 3 osv. vartannat år 3 3 4 Betesputs särskilt i bestånd med örnbräken och där slån breder ut sig Omfattning Vartannat år Extra betesputs med Efter betessäsongen år 2, 4 och 6 upptag där avverkning av efter åtgärd. träd och röjning av buskar har skett. Efter åtgärder i bryn och sedan Betesputs särskilt i bestånd med örnbräken vart tredje år eller älggräs och där slån breder ut sig 5 Betesputs särskilt i bestånd med örnbräken eller älggräs och där slån breder ut sig. 7 Betesputs särskilt i bestånd med örnbräken eller älggräs och där slån breder ut sig. Extra betesputs med upptag där avverkning av träd och röjning av buskar har skett. Betesputs av örnbräken, slånsnår och uppkommande aspsly 7 8 Vartannat år Varje eller vartannat år, efter behov Efter betessäsongen år 3 och 5 osv.,efter avverkning av träd och buskar i skötselområdet. Vartannat år, eller efter behov 43 Utfört den Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Löpande åtgärder Skötselområde Åtgärd 9 Betesputs särskilt i bestånd med örnbräken eller älggräs och där slån breder ut sig 9 Extra betesputs med upptag där avverkning av träd och röjning av buskar har skett. 10 Betesputs 10 11 Kommentar Omfattning Varje eller vartannat år, efter behov Efter betessäsongen år 3, år 5 och så vidare efter avverkning av träd och buskar i skötselområdet Varje eller vartannat år, efter behov Extra betesputs med Efter betessäsongen år 2, 4 och 6 upptag där avverkning av där avverkning av träd har skett träd och röjning av buskar har skett. Betesputs Varje år 44 Utfört den Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Tillsyn Skötselområde Åtgärd Kommentar Hela naturreservatet Hävd marken är väl avbetad efter betessäsongen Varje år 1,2,3, 5, 9, 10 och 11 Förekomst av prioriterade arter kärlväxter, svampar och fjärilar Vart tredje år Hela naturreservatet Förekomst av prioriterade fågelarter Vart tredje år 4 Förekomst av myrstackar om kan påverka fjärilsfaunan negativt Vart tredje år 1-5 och 9 Stensträngarna ska vara synliga Vart tredje år 45 Omfattning Utfört den Förslag till skötselplan för naturreservatet Skålhamra Kvighage Täby kommun 2011-02-03 Calluna AB Linköpings Slott 582 28 Linköping www.calluna.se, [email protected] Telefon: 013-12 25 75. Fax: 013-12 65 95 46
© Copyright 2024