Vakuumisoleringspaneler - Byggvetenskap

Vakuumisoleringspaneler
– tillämpning på bostadsobjekt i miljonprogrammet
Av Europas 160 miljoner byggnader
är en majoritet (cirka 85 procent)
inte energieffektiva samtidigt som
mer än 40 procent av den totala
energianvändningen kan relateras
till byggsektorn. Därav är det av
stor vikt att de existerande byggnaderna renoveras med detta mål i
sikte. På senare tid har kravet med
begränsat utrymme vid bland annat
renoveringar medfört att tunnare
tjocklekar på isoleringsmaterial
eftersöks, varför implementering av
vakuumisoleringspaneler (VIP) räknas som en attraktiv lösning.
Det finns för närvarande cirka fyra miljoner småhus och flerbostadshus i Sverige.
För att uppnå omfattande energieffektiviseringar krävs renovering av det befintliga
bostadsbeståndet, med tanke på dess relativt långsamma omsättning. Idag är ungefär 750 000 lägenheter byggda under miljonprogrammet och dessa är i behov av
renovering inom kort. För att kunna klara
redan uppsatta energieffektiviseringsmål
krävs att det befintliga bostadsbeståndet
renoveras med målet att uppnå en nivå
som dagens byggnormer. Samtidigt bör
nyproducerade bostäder byggas så energieffektiva som möjligt.
Enligt den svenska regeringens fastställda delmål för energianvändning och
miljökvalitetsmålet, God bebyggd miljö,
ska den totala energianvändningen per
uppvärmd areaenhet i bostadshus och lokaler minskas med 20 procent till år 2020
samt 50 procent till år 2050 i förhållande
till årsförbrukningen 1995. Bebyggelsesektorn ska dessutom vara helt oberoende av fossila bränslen för energianvändning, i fas med att andelen förnybar
energi ökar med kontinuerlig takt till år
2020, Boverket (2009). Energistudier utArtikelförfattare är
Navid Gohardani,
doktorand i
Byggvetenskap vid
KTH, Kungliga
Tekniska
Högskolan, i
Stockholm.
22
förda av ledande experter visar att en ekonomisk optimerad tjocklek på värmeisolering för byggnader bör ligga på cirka
300 till 500 mm beroende på rådande klimatförhållanden. Numera resulterar
byggnormernas krav ofta i en värmegenomgångskoefficient (U-värde) för väggar och tak, motsvarande en isoleringstjocklek med riktvärdet 200 mm. En problemställning med tjock värmeisolering
uppenbarar sig inte minst vid renoveringsåtgärder av flerbostadshus, där tillläggsisoleringen ytterligare hämmar de
oftast redan begränsade boytorna.
Renovering av bostadsobjekt
uppförda under miljonprogrammet
Att använda vakuumisoleringspaneler vid
renoveringar ger bland annat upphov till
en högeffektiv isolering med obetydlig
ökning av väggtjocklek, genom att de
högpresterande isoleringsmaterialen är
upptill cirka sex till åtta gånger effektivare än exempelvis mineralull. En panel
med en tjocklek på 20 till 30 mm motsvarar exempelvis 100 till 150 mm mineralull. Detta innebär att byggnader kan erhålla effektivare energiprestanda och
ändå behålla det ursprungliga arkitektoniska uttrycket.
För befintliga byggnader och objekt
där boarean redan är bestämd och inte
kan förändras, är maximering av utnyttjbar boyta ett önskemål. För att inte förlora
energi som konsekvens av ineffektiv isolering, brukar oftast tjockleken på den befintliga isoleringen utökas varvid detta bidrar till att boytan blir mindre. Trots att
initialkostnaden för vakuumisoleringspaneler är relativ hög, kan den rättfärdigas
med den bättre isoleringseffekt som den
uppvisar i samband med maximering av
boytan som båda var för sig innebär ett
sparande i energi och utrymme. Energipriset samt dess förväntade utveckling
och produktionskostnaderna är de faktorer som bör tas i beaktande vid en ekonomisk dimensionering av värmeisoleringen för en byggnad. Detta medför i sin tur
att byggkostnaden ökar i samband med
att driftkostnaden minskar. Genom att ta
fram den lägsta totalkostnaden för byggoch uppvärmningskostnader kan den
mest ekonomiska isoleringstjockleken för
varje konstruktion bestämmas. För övrigt
bör aven hänsyn tas till faktorer som rän-
ta, avskrivningstid samt energipris och
dess utveckling.
Vakuumisoleringspaneler
Vakuumisoleringspaneler består av tunna, formbara paneler med poröst material
som inneslutits i ett lufttätt hölje och skiljer sig från konventionella isoleringsmaterial i den bemärkelsen att gaskonduktiviteten delvis eller helt har eliminerats,
Annex39 A/B (2005). I isoleringsmaterial
som mineralull och glasull sker värmeöverföringen genom strålning samt via
molekylkollisioner och luftrörelser i porer i materialen. Genom eliminering av
denna gaskonduktivitet kan egenskaperna
hos isoleringen förbättras markant eftersom panelernas kärnmaterial är placerat i
vakuum. Höljet hindrar anslutning till
omgivningen, varvid vakuum upprätthålls
på insidan. Kärnan kan bestå av tjockare
plåt, tunn plastfilm, eller flera lager polymera filmer i anslutning till ett tunt lager
av aluminium, Johansson (2012).
När det omslutande materialet viks
längs en panelkant kan en så kallad köldbrygga bildas, på grund av höljets goda
värmeledningsförmåga. För att minimera
dessa kanteffekter bör lämpligen panelerna vara rektangulära och så stora som
möjligt.
Vakuumisoleringspaneler behöver hanteras varsamt för att förhindra att mekaniska skador uppkommer på höljet. Ingen
spikning eller beskärning får utföras för
att vakuumet och den värmeisolerande
förmågan hos panelerna ska kunna bibehållas.
För vakuumisolerade sandwichpaneler
(VIS) används en helsvetsad metallbarriär
som omslutande skikt. Dessa är mer ro-
Figur 1: Jämförelse mellan mineralull
och vakuumisoleringspaneler.
Bygg & teknik 5/12
busta samt har bättre lastbärande egenskaper i jämförelse med vakuumisoleringspaneler.
Idag bedöms livslängden för vakuumisolerade paneler till cirka 30 till 50 år, beroende på de ingående egenskaperna. Därav är det viktigt att byggtekniskt försäkra
sig om att panelerna enkelt kan bytas ut
vid exempelvis renoveringsåtgärder.
Tilläggsisolering med
vakuumisoleringspaneler
Det finns många faktorer som styr valet
av lämpligt isoleringsmaterial såsom
kompressionsresistans, ångmotstånd, livslängd för isoleringen, dess tjocklek och
naturligtvis priset.
Kostnaden för ett utförande med vakuumisoleringspaneler vid renoveringsåtgärder hamnar i dagsläget på cirka 40 000
kronor per kubikmeter isolering eller
3 000 kronor per meter vägg, medan denna kostnad ligger mellan 800 till 2 000
kronor per kubikmeter eller 300 till 752
kronor per meter vägg, för mineralull,
Gohardani (2010). En anledning till varför priset för vakuumisoleringspaneler är
högre i förhållande till andra konventionella isoleringsmaterial kan vara att denna
typ av isolering är förhållandevis ny inom
bostadsbyggandet. Detta innebär att produktion, distribution och implementeringskedjor som är relaterade till vakuumisoleringspaneler i nuläget inte är
optimala. Dessa faktorer kan förändras
med tiden i samband med att användning
av vakuumisoleringspaneler blir allt vanligare. Ännu en faktor som bör tas i åtanke
är att övriga isoleringsmaterial oftast
massproduceras, vilket i sin tur innebär
att priset för dessa blir lägre än priset för
vakuumisoleringspaneler som i nuläget
inte massproduceras i samma omfattning.
Implementering av vakuumisoleringspaneler är i synnerhet fördelaktig med avseende på den boarea som kan sparas. Det-
ta har sitt ursprung i att vakuumisoleringspaneler har ett större värmeöverföringsmotstånd i jämförelse med konventionella
isoleringsmaterial. Ett högre värmeöverföringsmotstånd innebär att tunnare paneler kan användas. Trots att vakuumisoleringspaneler inte kan implementeras i alla
byggnader, har deras funktion och tillämpning blivit alltmer vanlig vid renoveringar
av befintliga byggnader, fasader och isolering inomhus. Studier visar att användning
av vakuumisoleringspaneler bidrar till att
kostnader för landutrymmen och de isoleringskostnader som tillkommer till följd av
dessa kan reduceras drastiskt.
Vid åtgärder som inkluderar tilläggsisolering av klimatskal är fukt samt köldbryggor i väggar och taksammanfogningar svåra att utesluta helt och hållet.
Vid tilläggsisolering bör följande fuktfaktorer undvikas:
● Ytkondensation vid sammanfogningar
● Kondensation från ventilation
● Kondensation från ångdiffusion
● Kondensation av luftläckor.
För att illustrera effekten av en investering i vakuumisoleringspaneler har en
studie utförts där paneler med dimensionen L • B = 1 000 • 600 mm² och tjockleken t = 30 mm samt värmeledningsförmågan λcenter = 0,004 W/(m • K), undersökts
för en tidsperiod av cirka 50 år. Resultat
visas för tre olika räntesatser r1 = 3 procent, r2 = 5 procent och r2 = 7 procent där
fastighetsägarens inkomst per kvadratmeter yta och år, visas mot nettokostnaden
för vakuumisoleringspaneler med den
givna inköpskostnaden på 1 090 kronor
per panel, enligt figur 2.
En prisjämförelse mellan vakuumisoleringspaneler och konventionell isolering
visar att den sistnämnda är cirka 100 kronor billigare per kvadratmeter. Emellertid
är värmeledningsförmågan för vakuumisoleringspaneler cirka sex till åtta gånger
mindre. Figur 2 visar att en investering i
Figur 2: Hyresintäkt i kronor per kvadratmeter yta och år plottat mot
nettokostnaden av vakuumisoleringspaneler i kronor per kvadratmeter vägg och
år, för olika räntesatser, r.
Bygg & teknik 5/12
vakuumisoleringspaneler avskriver insatsbeloppet efter en tidsperiod av cirka 50 år,
Gohardani & Gudmundsson (2011).
Köldbryggor
En köldbrygga är en försvagning i klimatskalet, där värmeflödet ut ur byggnaden
är större än i övriga delar av klimatskalet.
Köldbryggor förekommer bland annat
runt fönster, vid balkonginfästningar samt
anslutningar mellan väggar och bjälklag.
Köldbryggor utgörs ofta av material som
har hög värmeledningsförmåga som stål
eller betong. Effekten av uppkomst av
köldbryggor medför att vissa innerytor av
byggnaden blir kallare än resterande partier. Effekten av köldbryggor kan beskrivas
av den linjära värmegenomgångskoefficienten Ψ. Det specifika värmeflödet QΨ
som avlägsnas ut genom byggnaden ges
enligt nedanstående samband:
QΨ = Ψ • l [W/K]
där Ψ betecknar den linjära värmegenomgångskoefficienten [W/mK] och l är
köldbryggans längd [m].
Den linjära värmegenomgångskoefficienten Ψ definieras som skillnaden
mellan värmeförlusten för konstruktionen
och konstruktionens U-värde, där effekten av köldbryggor försummats.
Fallstudie – Hovsjö, Södertälje
Hovsjö bostadsområde i Södertälje, söder
om Stockholm, tillkom under 1972 till
1974 som ett resultat av satsningarna i
miljonprogrammet. Bostadsområdet består av 2 200 lägenheter och utbreder sig
på en area som är cirka en halv kvadratkilometer. På grund av det stora antalet boende som uppgår till cirka 6 000 personer,
räknas Hovsjö till ett av Sveriges folktätaste bostadsområden. För att kunna möta
de krav som framtiden ställer på energieffektivitet finns det därför utrymme för
förbättringar inom bostadsområdet i form
av reducering av energiförbrukning genom bland annat tilläggsisolering och allmän upprustning.
För att kunna jämföra betydelsen av
olika isoleringsmaterial vid tilläggsisolering, utfördes en studie på en typisk väggsektion från ett flerbostadshus inom Hovsjö bostadsområde. I studien undersöktes
värme- och fuktöverföringsproblem för
det aktuella klimatskalet under naturliga
väderförhållanden.
I ett fall simulerades tilläggsisolering
med vakuumisoleringspaneler på utsidan
av sammanfogningen mellan lättbetongvägg och bjälklag. Figurerna 3 och 4 på
nästa sida visar temperaturfördelningen
samt det totala värmeflödet som resultat
av kopplad värme- och fukttransport till
följd av värmeövergång och diffusion.
Tilläggsisolering av balkongplattor
med vakuumisoleringspaneler
Balkongplattor är bra exempel på köldbryggor. Tidigare energieffektiviserings-
23
Figur 3: Temperaturfördelningen för köldbryggan där
vakuumisoleringspaneler placerats som yttre isolering och
lättbetong som inre skikt.
I figuren är Tutsida = -10 °C och Tinsida = 20 °C.
projekt har ansett det nödvändigt att avlägsna och ersätta dessa med nya fribärande balkongplattor, eller att förlänga
hela ytterväggen utanför balkongen, för att
bryta värmegenomgången orsakat av köldbryggan. Vakuumisoleringspaneler sparar
betydande utnyttjbar boyta i väggtjocklek
jämfört med konventionella isoleringsmaterial, speciellt vid ombyggnader då dessa
är bättre anpassade för att kunna användas
med större precision och effektivitet vid
isolering av stora linjära och punktformade köldbryggor. I en aktuell undersökning som utförts i Sverige med huvudmålet
att utvärdera möjligheterna av energirenoveringar med hjälp utav högpresterande
isoleringsmaterial, övervägdes möjligheten att tilläggsisolera en balkongplatta av
betong parallellt med skapandet av ytterligare arkitektoniska värden. I denna studie
skulle vakuumisoleringspaneler monteras
ytterst på kanten av balkongplattan medan
den övre och nedre delen skulle täckas
med konventionell isolering såsom mineralull. Figur 5 illustrerar den arkitektoniska
gestaltningen av ett flerbostadshus med
balkongplattor som försetts med en kombi-
Figur 4: Totala värmeflödet för köldbryggan där
vakuumisoleringspaneler placerats som yttre isolering och
lättbetong som inre skikt.
nation av vakuumisoleringspaneler samt
mineralull.
I studien utfördes bland annat simuleringar med Finita elementmetoden (FEM)
för att visa samspelet mellan vakuumisoleringspaneler och konventionella isoleringsmaterial. Baserat på resultaten från
denna studie kunde bland annat verifieras
att tilläggsisolering av balkongplattan reducerar den linjära värmegenomgångskoefficienten Ψ vid anslutning till yttervägg,
med cirka 50 procent. Detta motsvarar en
reduktion från cirka 1,2 W/mK till ungefär
0,6 W/mK jämfört med skicket innan renoveringsåtgärden. Den ungefärliga energibesparing som följer av ett sådant
genomförande motsvarar cirka 50 kWh
per meter balkonganslutning. Därutöver
kommer risken för kondens på insidan och
frostskador i den omgivande betongen
med stor sannolikhet att reduceras till följd
av att balkongplattan kommer att förbli
torr och varm. Figur 6 illustrerar temperaturfördelningen i anslutningen mellan balkongplattan och ytterväggskonstruktionen,
med och utan tilläggsisolering. Den nyrenoverade lösningen baserades på en 200
mm balkongplatta täckt med 50 mm mineralullsisolering på ovan- och undersidan,
medan den yttre kanten antogs vara isolerad med vakuumisoleringspaneler med en
tjocklek motsvarande 15 mm.
Slutsats
Generellt kan vakuumisolerade element
brukas i situationer där en högeffektiv
värmeisolering efterfrågas samtidigt som
det förekommer utrymmesbegränsningar
hos konstruktionen. För tillämpningar
inom bostadsbyggandet används vakuumisoleringspaneler numera mestadels för
värmeisolering av väggar och golv. För
dessa ändamål behövs skyddsåtgärder i
form av förstärkningar för att garantera en
implementering utan läckage. Vakuumisolerade sandwichpaneler uppvisar däremot en hög lastbärande förmåga och kan
därmed brukas under strängare förhållanden än vakuumisoleringspaneler.
Den främsta fördelen med dessa högpresterande termiska isoleringsmaterial är
bland annat en högeffektiv termisk isolering med obetydlig ökning av exempelvis
väggtjocklek, genom ett värmeöverför-
Figur 5: Arkitektonisk gestaltning av ett flerbostadshus med isolerade balkongplattor, Orrling & Larsson (2009).
24
Bygg & teknik 5/12
Figur 6: FE-analys av temperaturfördelningen hos tilläggsisolerade balkongplattor i befintligt skick (till vänster)
samt efter tilläggsisolering med mineralull och vakuumisoleringspaneler (till höger).
ingsmotstånd som kan vara upptill cirka
sex till åtta gånger effektivare än konventionell isolering, såsom mineralull.
Avslutningsvis önskar artikelförfattaren tacka Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och samhällsbyggande
(Formas) samt Stiftelsen för utveckling
av energieffektivt byggande för erhållet
forskningsanslag beträffande energieffektivt byggande.
■
Referenser
Boverket (2009). Så mår våra hus –
redovisning av regeringsuppdrag be-
Bygg & teknik 5/12
träffande byggnaders tekniska utformning.
Annex39 A/B (2005). Vacuum Insulation in the Building Sector, Systems and
Applications. HiPTI-High Performance
Thermal Insulation, IEA/ECBCS Annex39 Report Subtask A/B.
Gohardani, N. (2010). Vakuumisolering
vid byggnadsrenovering och tilläggsisolering, Kungliga Tekniska Högskolan.
Gohardani, N. & Gudmundsson, K.
(2011). Sustainable building renovation
and refurbishment with applications of
Vacuum Insulation Panels, Proccedings
Vol. 2, SB11 World Sustainable Building
Conference, Helsinki, Finland.
Johansson, P. (2012). Retrofitting of
old Exterior Wall with Vacuum Insulation
Panels: Measurements of Thermal Properties, Moisture Performance and Practical Considerations, Department of Civil
and Environmental Engineering, Chalmers University of Technology.
Orrling, A. & Larsson, J. (2009). Form
& teknik vid upprustning av 1960-/70talshus, White och ÅF, Stockholm.
25