1. No category

Stomme
Curatio Byggnadsvårdsförening i Åboland r.f.
Curatio Turunmaan korjausrakentamisyhdistys r.y.
Ytterväggen: Grånad timmervägg eller fodring i pastelltoner ?
Våra äldre byggnader i Åboland kan grovt indelas enligt stommaterial
i sten- och tegelhus, timmerhus samt resvirkeshus. De äldsta bevarade
bostadshusen är byggda i liggtimmer. Plankväggar användes redan
på 1800-talet som en kall konstruktion i uthus och senare i förstugor
eller verandor. I bostadshus började den användas i form av en utvecklad stolpstomme först på 1900-talet och allmän blev den efter
krigen. Idag byggs de flesta nya trähusen med resvirkesstomme. Uthus kan vara byggda i timmer eller resvirke, av stora stenblock eller
brända tegel, slaggtegel, senare betongtegel eller i kalktegel.
Byggnader med stomme i sten krävde ingen särskilld ytbehandling.
Bättre tegelbyggnader behandlades dock utanpå och till exempel stenkyrkor också inuti med kalkputs. Också byggnader i trä har behandlats med kalkputs och -målning för att byggnaderna bättre skulle efterlikna stenbyggnader. Ända fram till 1930-talet var rent kalkbruk,
utan tillsats av cement, det normala för putsade ytor. Brukets sammansättning varierade enligt använt sandmaterial och renheten på kalken. Traditionellt och ända fram till 1950-talet kunde kalk också tonas
med jordfärger som röd- eller gulmylla och kimrök. Också järnvitriol
eller -sulfat kunde användas för framställning av gul kalkfärg.
1
Knutar i timmerhus: Den
långa knuten är mycket gammal och traditionell. Till höger överst en kort laxknut för
vägg med ytterfodring, undertill en haklaxknut eller låsknut, använd främst i krävande konstruktioner som
från fasaden utstående delar
på loftbodar. Korta knutar
kom ibruk ungefär samti-digt
som användningen av hyvlad
ytterfodring blev allmän.
Ritningar Yrsa Cronhjort.
Undertill:
Såhär fogas lätta plankväggar
och brandmurar till timmerväggar.
Bild Anneli Lassila.
2
Konstruktionsritning för
en stomme med så kallad
stolpvägg, använd bland
annat i “sågspånshus”:
a) locklist, b) ytterpanel,
c) tjärpapp, d) stolpe, e)
invändig sned panel, f)
byggpapp, g) liggande
panel, h) liggande panel.
Bild Pietari Visanti.
Undertill:
Spännbjälkar eller följare
har använts till skarvning
och stöttande av timmerväggar samt för ihopkoppling av resvirkesväggar till timmerväggar.
Nederst exempel på
gränsyta mellan timmervägg och tegelvägg.
Spännbjälkar är speciellt
användbara vid reparation
av timmerstomme som
tilläggsstöd och för korrigering av utbuktningar.
Bild Anneli Lassila.
Underst:
Typiska konstruktioner i
ett åboländskt hus är den
svenska takstolen, stommen i timmer som ofta
fortsätter ända upp till
kroppåsen, fyllnadsbottnet och den tillbyggda
förstugan med plankstomme. Istället för kakelugn finns här en
plåtbleklädd ugn.
Uppgård, Kimito.
KOIH. Uppmätningsritning.
Kuusisto, Parkkinen, Salo.
2001.
3
Råd för underhåll
Stommen i en timmerbygnad består i sin enkelhet av liggande timmer
som radats på varandra och fogats med hjälp av knutar och sammanbindande dymlingar. Tillsammans bildar de jättelika balkar som formar en bärande stomme.
En gammal timmervägg motsvarar inte de krav som nuförtiden ställs
på värmeisolering i nybyggen. En timmervägg har dock sina fördelar, den lagrar värme och dess yttemperatur är hög. Det största obehaget förorsakas av eventuellt drag. Rummets inre luftströmmar och
isynnerhet golvets yttemperatur inverkar starkt på boendbekvämligheten. En känsla av drag förorsakas också av ytor som är kal-lare
än sin omgivning, till exempel fönster. Börja alltså med att åtgärda
draget genom att täta luftläckor i hörn och fogar med till exempel
papper och paff, täta fönstren med limpapper till vintern.
I ett resvirkeshus kan draget också bero på ihopsjunken isolering som
kan lappas. Isolering i väggarna tillsätts från för ändamålet gjorda
öppningar på vinden. Det kan också finnas lösa bräder vid fönstren
för just detta ändamål. Det är också möjligt att fyllningen vid någon
tidigare reparation avlägsnats helt och hållet eller på 1960- och 70talen fyllts på med blåsbar plastbaserad fyllning. Denna typs isolering
liknar till utseendet vitt mögel och även den har oftast sjunkit ihop. Till
isolering används såg- eller kutterspån eller blåsbar cellulosafiber-isolering. Ytterst och innerst används ett lager tjärpapper, och om utrymme finns, vindskyddsskiva.
4
Ibland överväger man dessutom tilläggsisolering av väggen. Vid isolering av en gammal byggnad, är det viktigt att förstå sig på, hur olika
konstruktioner och material fungerar. Användning av organiska isoleringsmaterial såsom trä, träfiberskiva, isoleringspapper, cellulosafiberisolering, sågspån eller linull rekommenderas. Observera också att den
eventuella inbesparingen du gör genom tilläggsisolering, inte motsvarar arbetskostnaderna annat än i specialfall. Tätning av luftdrag är däremot ekonomiskt. Tilläggsisolering lönar sig endast, om konstruktionen även annars kräver åtgärder. Ifall man vill tilläggsisolera för att
förbättra boendekvaliteten, begränsas reparationen till de utrymmen
där det verkligen behövs.
Drag känns kallt. Tätandet av såväl byggnadsstomme som golv och tak
är betydligt viktigare än
tilläggsisolering.
Bild Anneli Lassila.
5
Skador och åtgärder på olika stommen
-
I en timmerstomme finns ofta delar som skadats av röta. Typiska
ställen är syllvarvet, timren under fönstren eller de översta varven.
Dylika skador kan åtgärdas genom utbyte av delar av eller hela enskilda
timmer.
-
I ett stenhus kan fogarna ha rämnat med tiden. Vid reparationsarbetet används kalkrappning. Ibland kan man til och med bli tvungen
att riva och bygga om till exempel ett helt hörn.
-
I äldre resvirkeshus har kanske isoleringen sjunkit ihop. Isolering
tillförs från för ändamålet byggda öppningar på vinden.
Tätning av en timmervägg
-
Själva timmerstommen har förut tätats med mossa, idag används
lindrev. Ifall timmer-väggen är bar, tätas alla fogar, mellanrum mel-lan
timmervarven och mellan fönster- eller dörrkarm och timmervägg.
-
Tätning på insidan av väggen påbörjas i knu-tarna. I ett timmerhus är
knutarna avgörande för husets täthet. Ifall väggarna inomhus är
bara, placeras skilda papphörn i alla knutar och först därpå spännpapp eller tapet. Förut täcktes väggen först med ett lager makulatur,
både för att skydda den ovanpå kommande tapeten och utjämna och
täta väggen. Detta är fortfarande en användbar metod. Istället för
tidningspapper kan man ta till byggpapper.
-
Speciell uppmärksamhet fästs vid tätning bakom lister och i fogar
mellan golv och vägg samt tak och vägg.
Om man har behov av att förnya delar av ytterfod-ringen, kan väggen
täckas med tjärpapper under de nya delarna.
6
Att reparera rötskadat timmer
-
Knutskador är vanliga på äldre timmerhus. Stu-dera skadan och om den
inte påverkar stabili-teten kan man låta den vara. Knuten kan skyd-das
genom fodring eller genom behandling med trätjära.
-
Om knutskadan är allvarlig och hotar stabili-teten på huset, bör den
lagas. Då bör speciell uppmärksamhet fästas vid hur man fäster nytt
virke. Är man tvungen att åtgärda de understa timmervarvens knutar
måste eventuellt delar av sockeln tillfälligt rivas.
-
Rötskadat timmer kan bra repareras med små åtgärder och utbyte mot
nytt av endast delar av virket. Märk riktningen på snittytan mellan nytt
och gammalt virke. Knuten förankras alltid inåt mot mitten.
Läs mera:
Hidemark, Ove - Stavenow-Hidemark,
Elisabeth - Unnerbäck, Axel (1973).
Så renoveras torp och gårdar.
Örebro. 1973.
Holmström, Ingmar (2000).
Byggnadsteknik för lång livslängd. Om upprepat
underhåll, isärtagbarhet och reparerbarhet. KTH,
Arkitektskolan, avdelningen för konstruktionslära.
Stockholm 2000.
Liggtimmerhus. Tillsyn och reparation.
Riksantikvarieämbetet. Rapport RAÄ 1992:nm2.
Thurell, Sören (1986).
Vård av trähus. En handbok i vård och upprustning av
gammal träbebyggelse.
Gummessons Tryckeri AB, Falköping 1986.
Museovirasto Korjauskortisto
Hirsitalon rungin korjaus (1995)
Pärmbild: Timmerstommens konstruktionsprincip. Bild Anneli Lassila.
Ibland blir man tvungen att byta ut delar av hela timmer på grund av rötskador.
På bilden visas tre olika alternativ. Kom ihåg att alltid fästa lagningen in mot
mitten.Ritningar Yrsa Cronhjort.