Ofta ställda frågor om äldre hus och underhåll
Ofta ställda frågor om äldre hus och underhåll 1. S t ä l l f r å g o r Fråga, fråga och fråga. Och helst före du gör. Kontakta sakkunniga, läs litteratur. Och framförallt: Gör allt detta före du sätter igång. Kom ihåg: - Reservera tid för planeringsarbete. Bekanta dig med ditt hus, fråga sakkunniga, studera litteratur och verkställda lösningar. ”Bra planerat är hälften gjort!” är en bra tumregel även i samband med vård och ombyggnad av äldre hus. - Utgå ifrån dina verkliga behov. Glöm bort färdiga modeller, nutida standarder och typhus. - Reparera och underhåll hellre än förnya. - Använd traditionella material och bygg-nadsmetoder. Minns att även nya konstruktioner måste gå att underhålla och reparera: Använd inte material som inte går att åtgärda eller med risk för att produktionen upphör. - Allt underhåll bör ske på husets villkor och helst innanför den befintliga stommen. Förändra inte bärande konstruktioner eller öppningar. Om du är tvungen att utvidga ditt hus – utvidga det helst med en fortsättning i samma höjd och bredd, samma takform och material och samma storlek på öppningarna. - Slutligen: Om dina behov och det befintliga husets förutsättningar inte möts, överlåt byggnaden åt någon den passar bättre och bygg åt dig själv ett nytt, för dina behov lämpligt hus. Curatio Byggnadsvårdsförening i Åboland r.f. Curatio Turunmaan korjausrakentamisyhdistys r.y. 2. 0 - a l t e r n a t i v e t En fråga som sällan ställs är om man överhuvudtaget behöver göra något alls? I samband med vården av äldre byggnader diskuteras ofta hur man skall åtgärda huset, vad man skall göra, i vilken ordning och varför. Man glömmer ofta bort nollalternativet. Ett äldre hus har redan stått sig i kanske femtio-hundra eller hundrafemtio år. Det har upplevt stränga vintrar, hårda stormar och höstregn. Och det står där fortfarande. Det motsvarar kanske inte dagens byggnadsnormer, men väl normerna för sin tid. Efter att byggnaden levt så länge: Vem har råd att påstå att den är dåligt byggd? Allting kräver underhåll, så även huset. I äldre tider förstod man sig på underhåll. Kanske berodde det på sparsamhet, kanske på knappa resurser eller kanske på rent bondförstånd. Men huset underhölls och detta underhåll har bevarat huset ända till idag. Med ett gott underhåll med rätta material har det ännu flera lyckliga år framför sig. Så tag väl hand om ditt hus ! 3. V a d k o s t a r d e t ? När man företar sig ett större byggnadsprojekt är det oftast budgeten som sätter ramarna för arbetet. Då bör man sträva till att se skogen för träden och utgå ifrån helheten. Isoleringsarbete och ett nytt kök hör till de största investeringarna och därför bör behovet av dem övervägas noga. Vid uppläggning av budgeten skall man vara noggrann med att jämföra jämförbara värden och siffror. Som exempel: Vid jämförelse av olika målfärger bör man fästa sig vid målad ytareal/liter färg framom burkpris, åldrandets inverkan på behandlingen samt lätthet och behov av återbehandling. Det lönar sig också att föredra traditionella produkter som man vid behov kan tillverka själv, framom nya vars tillgänglighet i framtiden är osäker. Överväg också mindre konventionella lösningar. Ett kök till exempel behöver inte bestå av en enhetlig skåprad, utan kan även bestå av en grupp olika möbler. Låt fantasin löpa och spara pengar! Det finns bidrag att söka för underhåll av äldre, kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Hör dig för på det lokala byggnadsvårdscentret eller landskapsmuseet. 1 4. M a t e r i a l v a l ? Vid val av material till ett äldre hus bör man fästa sig vid deras egenskaper. Våra äldsta timmerhus består av trä alltigenom, inklusive det träbaserade spännpappret och tapeterna. Ända fram till det andra världskriget höll sig den folkliga byggnadstekniken lika enkel: De tillgängliga byggnadsmaterialen begränsade sig till cirka 50. Idag har vi upptill 50000 olika byggnadsmaterial att välja mellan. Det blir svårt att välja rätt. Väljer man traditionella eller nya material med möjligast likadana egenskaper som de ursprungliga, blir valet ofta lyckat. De traditionella metoderna och materialen har i århundraden visat sig hållbara såväl ekologiskt, ekonomiskt som byggnadstekniskt. De flesta byggnadstekniska problemen i samband med äldre hus uppkommer av användandet av alltför olika material som motarbetar varandra. Problem uppstår också om det nya materialet är alltför tätt. Materialen i en äldre byggnad bör tillåta fuktvandringar. Rätt val av material är viktigt såväl gällande isolering, ytmaterial, målfärger, tapeter som lim. Värt att minnas är möjligheten att bevara befintliga, gamla material. Det lönar sig inte att riva bort eller byta ut gammalt material ifall det inte kan anses nödvändigt. De gamla materialen är ofta av bättre kvalitet än nya, de utgör ett historiskt dokument och byte av material kostar. Till exempel i väggar lönar det sig också att bevara äldre ytlager som extra tätning. 5. V a r i f r å n f å r m a n g a m m a l t t i m m e r e l l e r l å nga nya stockar ? Ofta lönar det sig att utgå ifrån återbruk av begagnat material. Gammalt, helt och friskt timmer är ofta av minst lika bra om inte bättre material än nytt trävirke. Återbruk av timmer är också tradition: Timmer från rivna hus har sedan gammalt återanvänts i nya byggnader, friska delar av äldre timmer i mindre nya uthus eller hela bostadshuset kan ha delats. Antagligen består även din byggnad i nuvarande skick av mycket olika ålders timmer. Gammalt timmer för återbruk fås via lokala reservdelsbanker. Nytt timmer av god kvalitet fås från lokala sågverk eller privata skogsägare. I Åboland finns också en trävirkesbörs. Kontakta sakunniga eller ditt lokala byggnadsvårdscentrum för mera information. 2 6. F ö n s t r e n a ä r d å l i g a . Borde de bytas till nya? Ett gammalt fönster är en skatt jämförbar med en antikmöbel, gjord av en sakkunnig hantverkare av speciellt för ändamålet utvalt trävirke. Studera därför först konditionen på befintliga fönster och överväg noga behovet att förnya dem. Be vid behov hjälp av sakkunnig. Ofta räcker det med utbyte av några få delar eller fönstren på den mest utsatta sidan av husen: Fönster på den södra fasaden slits mest, på norra fasaden är de gamla fönstrena antagligen nästan intakta. Äldre, handgjorda fönster är i regel av betydligt bättre material och kvalitet än nya, fabrikstillverkade fönster. Det är också svårt att få lika detaljerade profiler som på gamla fönster. Gamla fönster kräver oftast dock underhåll i form av ordentlig kittning och målning. Man kan göra stora besparingar på att göra arbetet själv. Om du byter fönstren: Kontakta sakkunig snickare. Även det enklaste gamla fönster är en hantverksprodukt och med tanke på sin ålder, med största sannolikhet av högsta kvalitet. Bristen på underhåll kan göra att det ser litet luggslitet ut, men en ordentlig målning och kittning får det att bli somm nytt igen. Mätritning Yrsa Cronhjort. 7. F i n n s d e t s å g v e r k s o m g ö r n y a b r ä d e r t i l l y t t e r f o d r i n g? Ytterfodringen på huset är sällan i så dåli kondition som det i första taget verkar. Ofta räcker det med mindre omfattande reparationer framom utbyte av all gammal fodring. Dessutom är den gamla brädfodringen, trots sin ålder, antagligen av betydligt bättre kvalitet än nya brädor till salu på den normala marknaden. Om du besluter dig för större utbyte, be offerter av flera firmor. Fäst uppmärksamhet framförallt vid det erbjudna virkets kvalitet. Utred möjligheterna till lokalt virke från Åbolands virkesbörs. Det kan även löna sig att kontakta reservdelsbanker som ibland förmedlar virke i mindre eller större mängder, både begagnat och nytt. 3 8. H u r b e h a n d l a r m a n g o l v ? Vilka alternativ finns ? Äldre trägolv bör behandlas med respekt: Glöm bort slipning, fyllning av mellanrum och lackering. Stora springor kan tätas med jutrep. Tvätta golvet och om ytbehandling önskas, använd traditionella material som mjölk, sand, såpa och till målning av golv linoljefärg eller linoljelackfärg. Viktigt är att ytan andas, med andra ord, släpper igenom fukt. Så undviker du röta i det undre bjälklaget. Ifall golvet måste förnyas men delar av det ännu är fullt användbara: Lossa bräderna försiktigt hela och hämta dem till en reservdelsbank eller sätt dem på en förmedlingslista. Fast du i ditt sammanhang inte skulle uppskatta dem finns det alltid någon annan som gör det och är i behov av dem. Bland andra golvmaterial finns det kanske bevaat gamla mattor i kork eller linoleum. Observera att också hela linoleummattor från början av 1900talet är en raritet värd att bevara. Dylika fås inte åter. Om huset inte motsvara dina behov: Överlåt det åt någon det passar bättre. Tammerfors Tekniska Högskola/Uppmätningsritning. 4 9. V a l a v f ä r g t y p ? För olika ändamål finns det olika färger bäst lämpade för sitt speciella ändamål. Traditionellt har använts tre typers målfärger: Slamfärg (kokfärg,rödmylla) utomhus, linoljefärg såväl utomhus som inomhus och limfärg inomhus. Därtill har använts graffitifärg på tak i stålplåt. Ett drag har dessa färger gemensamt: De bildar inte en tät ogenomtränglig yta, utan de släpper igenom fukt samtidigt som de skyddar det underliggande materialet mot yttre påfrestningar. Om den befintliga färgen på ytterfodringen flagar är orsaken oftast fel typ av målfärg. Trä utomhus målas inte med färg som innehåller alkyd eller latex och det är just denna typs färg vi känner igen på den som korvskinn bort fla-gande färgen. Färgen har hindrat trävirket från att andas. De traditionella färgerna är hälsosamma. De avger inga för människan giftiga gaser och de irriterar inte huden vid målning. Till exempel rödmylla är i princip råg- eller vetevälling med en tillsats av vitriol och fortfarande det mest rekommendabla alternativet även för nybyggen. Linoljefärgen är dyrare men också hållbarare och användes främst till fönster och dörrar, foderbräder och senare paneler inomhus. Limfärgen användes främst till dekorering och målning av spännpapp och annan inredning. Ett hållbarare, men inte lika traditionellt alternativ är temperafärg. 10. H u r p l a c e r a r m a n t r a p p o r n a i e n g a m m a l byggnad ? I första hand bör vinden bevaras kall. Ett rejält, kallt och välventilerat luftrum mellan varma bostadsrum och yttertaket är bra för huset och motarbetar fuktproblem. En stor, kall vind kan också vara mycket användbar som lagerutrymme vilket man som känt är, aldrig har för mycket av. Om det finns ett verkligt behov för ibruktagandet av vinden, bör man beakta de förändringar på rumsindelningen i nedre våningen ibruktagandet av övre våningen med tillhörande trappa förorsakar. Överväg också att använda redan befintlig trappa: Även om den är brant kan den vara ett fungerande alterantiv. Därtill bör man kontakta byggnadsinspektionen: Ibruktagandet av vinden är jämförbart med nybygge. Det lönar sig också att anlita en välansedd planerare för projektet. Planera noga och först, gör sedan. 5 11. H u r b y g g e r m a n b a d r u m och bastu i ett äldre hus? Börja med att väga riskerna mot behovet. Tilläggsutrymmen, såväl våta som andra, kräver en omarbetning av bottenplanen och rumsfördelningen, nya ledningar och omfattande byggnadsarbete. Våta utrymmen utgör också en risk för äldre byggnadskonstruktioner främst i form av eventuella fuktskador och hör till de kostsammaste utrymmen att bygga. Samtidigt förlorar du boendekvadrater till förmån för ett badrum. Överväg alternativa lösningar. I äldre tider hade man ofta bastubyggnaden skillt ute på backen. Moderna alternativ kunde vara byggandet av en helt ny bastu med tilläggsutrymmen ute på gården, ibruktagandet av en gammal bastu utomhus eller ombyggnad av ett gammalt, kallt uthus till bastu med våtutrymmen. Dessa lösningar kräver minst såväl byggnadstekniskt, ekonomiskt som arbetsmässigt och hän-derna är inte lika bundna som innanför väggarna på bostadshuset eller karaktärsbyggnaden. Risken för fuktskador koncentreras till en skild byggnad. Samtidigt minskar sidoeffekterna av byggnads-arbetet: Du behöver inte ha köksbordet täckt med byggdamm. Principen för byggandet av våtutrymmen i ett äldre hus. Observera luftmellanrummen och märk att luften faktist skall vädras ända ut. Läs mera i Museiverkets byggrådskort. Ritning Yrsa Cronhjort. Drag känns kallt. Tätandet av såväl byggnadsstommen som golv och tak är betydligt viktigare än tilläggsisolering. Bild Anneli Lassila. 6 12. T i l l ä g g s i s o l e r i n g ? Ofta beror känslan av kyla på drag. Människan uppfattar väldigt små värmeskillnader: Golvet känns kallt, fastän det skulle vara bara ett par grader kallare än rumsluften. Drag förorsakas förutom av direkta luftläckage också av ytor som är kallare än sin omgivning som fönster. Timmerhusets lufttäthet eller dragfrihet och där-med boendetrivseln kan oftast förbättras med relativt enkla metoder. Börja alltså med att: - Täta och reparera fönstren Täta i knutar och hörn Spara gamla tapet- och papplager i väggarna, tillsätt på dem en porös träfiberskiva Ibland kan det dock finnas ett verkligt behov av tilläggsisolering. Då bör man beakta den åverkan tilläggsisoleringen har på byggnadens utseende. Tekniskt sett är det bättre att isolera utanpå än på insidan, men det är aktuellt endast om fod-ringen måste förnyas. Då förorsakar isoleringen problem i fasadens förhållanden: Fönstren sjunker in och taket blir mindre. Om man är tvungen att förnya ytterfodringen kan man också välja att enbart förbättra väggens vindtäthet och därmed hela byggnadens lufttäthet genom att täta med fodringspapper eller en tunn, porös träfiberskiva under brädfodringen. Isolering utanpå är inte möjlig om man vill spara fasaden, varför det alternativet vanligen utesluts i en kulturhistoriskt värdefull byggnad. Om man väljer att tilläggs isolera på insidan av byggnaden, förtjockas väggarna inåt och då förfaras ofta fast inredning och oväntade kostnader kan uppkomma till exempel för flyttning av batterier. Tilläggsisolering av väggarna kan också förorsaka nya problem: Ett tjockt lager isolering på insidan av väggen kyler ner timmerväggen. Därför bör isoleringens tjocklek på insidan inte överskrida 50mm. Ibland motiveras tilläggsisolering med framtida inbesparingar på energikostnaderna. Härvid bör man dock beakta att de arbetskostnader iso-leringsarbetet resulterar i sällan motsvarar de tilltänkta inbesparingarna (med undantag för isolering i det övre bjälklaget som ofta är lönsamt). Tilläggsisolering i allmänhet är lönsamt endast om konstruktionerna även annars kräver åtgärder. I samband med ibruktagandet av äldre byggnader kan man utnyttja kompensationsprincipen. D 7
© Copyright 2024