1. No category

Handlingar till FTFs riksstämma 2013
Den 28–29 maj är det dags att återigen samla FTF till riksstämma. Då ska vi tillsammans fatta en rad viktiga beslut som ytterligare stärker FTFs position som det
bästa fackförbundet i försäkrings- och finansbranschen. Vi kommer att fatta beslut
om ett nytt handlingsprogram, nya politiska plattformar för kompetensutveckling
och för arbetsplatser som inte utmärks av stress och känslor av otillräcklighet.
Det underlag du nu får är ett resultat av en lång resa med gemensamma förberedelser, remisser och långa och givande diskussioner i föreningar och runt fikaborden ute på arbetsplatserna i branschen. På så sätt har vi också skapat en bra grund
för en givande riksstämma som kommer att fatta kloka beslut.
Det har kommit in många motioner till årets riksstämma och det är glädjande! Vi
är många som vill vara med och fatta beslut som stärker FTF och alla medlemmar.
Vi är också många som vill att FTF ska bli ännu starkare och ett naturligt val som
partner i arbetslivet för ännu fler än i dag.
Välkommen till FTFs riksstämma 2013!
Ingolf Lundin Andreas Westerius
FörbundsordförandeFörbundssekreterare
Innehåll
Riksstämmohandbok7
När, var, hur under riksstämman
Riksstämmoskola
Program
Förslag till dagordning
Förslag till arbets- besluts- och valordning
Förslag till rese- och traktamentesersättning
8
10
13
14
16
19
Reviderade förbundsstadgar
21
Verksamhetsuppföljning 2010–2013
41
Valberedningens förslag till val
45
Arvoden till centralt förtroendevalda 2013–2016
49
Ny vision och handlingsprogram 2013–2016
53
Politisk plattform för balans och minskad stress
59
Politisk plattform för kompetensutveckling
65
Namnbyte69
Kompetensprofiler för fackliga ledare
71
Motioner med yttranden
75
5
6
Den 28–29 maj är det dags att återigen samla FTF till riksstämma. Då ska vi tillsammans fatta en rad viktiga beslut som ytterligare stärker FTFs position som det
bästa fackförbundet i försäkrings- och finansbranschen. Vi kommer att fatta beslut
om ett nytt handlingsprogram, nya politiska plattformar för kompetensutveckling
och för arbetsplatser som inte utmärks av stress och känslor av otillräcklighet.
Det underlag du nu får är ett resultat av en lång resa med gemensamma förberedelser, remisser och långa och givande diskussioner i föreningar och runt fikaborden ute på arbetsplatserna i branschen. På så sätt har vi också skapat en bra grund
för en givande riksstämma som kommer att fatta kloka beslut.
Det har kommit in många motioner till årets riksstämma och det är glädjande! Vi
är många som vill vara med och fatta beslut som stärker FTF och alla medlemmar.
Vi är också många som vill att FTF ska bli ännu starkare och ett naturligt val som
partner i arbetslivet för ännu fler än i dag.
Välkommen till FTFs riksstämma 2013!
Ingolf Lundin Andreas Westerius
FörbundsordförandeFörbundssekreterare
Innehåll
Riksstämmohandbok7
När, var, hur under riksstämman
Riksstämmoskola
Program
Förslag till dagordning
Förslag till arbets- besluts- och valordning
Förslag till rese- och traktamentesersättning
8
10
13
14
16
19
Reviderade förbundsstadgar
21
Verksamhetsuppföljning 2010–2013
41
Valberedningens förslag till val
45
Arvoden till centralt förtroendevalda 2013–2016
49
Ny vision och handlingsprogram 2013–2016
53
Politisk plattform för balans och minskad stress
59
Politisk plattform för kompetensutveckling
65
Namnbyte69
Kompetensprofiler för fackliga ledare
71
Motioner med yttranden
75
5
6
Riksstämmohandbok
När, var, hur under riksstämman
När, var, hur under riksstämman
Tid och plats
FTFs riksstämma äger rum 28–29 maj
på Stockholm Waterfront Congress
Centre, Nils Ericsons Plan 4, i nära anslutning till Stockholms central.
Riksstämman öppnas klockan 9.30. Program med övriga tider finns på sidan 13.
Riksstämmosalen ligger på plan 2 – entrén ligger på plan 4 och du ska åka två
trappor ned.
Avprickning
Alla ombud och gäster prickas av innan
riksstämman öppnas. Avprickningen är
öppen mellan 8.30 och 9.30 tisdag 28
maj och den görs utanför riksstämmosalen. Avprickningen ligger till grund
för röstlängden. På riksstämman får du
en uppdaterad och aktuell deltagarförteckning.
För att undvika köbildning, är det bra
om du som bor i Stockholm är där i god
tid.
Blir du försenad till riksstämman och
inte hinner fram innan avprickningen
stänger, är det mycket viktigt att du
meddelar detta till Margaretha Nillgård,
telefon 0722-31 44 03, så snart förseningen uppstår.
Bagage och garderob
Vid ankomsten den 28 maj finns en bevakad garderob och bagagerum på plan
2 (entrén ligger på plan 4).
Det är även här du lämnar ditt bagage
sedan du checkat ut den 29 maj.
8
Hotell
Hotellrum är bokade på Radisson Blu
Waterfront hotel, i samma byggnad som
riksstämman äger rum.
In- och utcheckning
Den 28 maj får du tillgång till ditt
hotellrum i samband med kaffepausen
klockan 15.15. Den 29 maj checkar du
ut senast klockan 12.00. Du lämnar ditt
bagage i bagagerummet på plan 2.
Personliga utgifter, som till exempel
barnotor och telefon, betalar du själv vid
utcheckningen.
Resor
När du väljer färdsätt till riksstämman,
tänk på miljöpåverkan och kostnaderna,
försök att boka resan så billigt som möjligt.
Färdbiljett beställer du själv via American Express på telefon 08-429 40 30.
Uppge att det gäller First Card, kundnummer 161 710 3327 samt kod 201.
Resor med egen bil eller taxi betalas av
FTF under förutsättning att inga lämpliga kommunala alternativ finns och att
bil- eller taxiresan godkänts i förväg.
Riksstämman beräknas vara slut 16.15.
Skulle förhandlingarna inte vara klara
på utsatt tid, fortsätter stämman en bit
in på kvällen. Ta hänsyn till det när du
planerar din resa.
Parkering
Det finns ingen bilparkering på Stockholm Waterfront Congress. Kör du bil
FTF står för parkeringskostnaderna, under samma förutsättningar som gäller
för resor med egen bil (se under Resor).
Reseräkning
Reseräkningen finns att hämta på FTFs
webbplats, under www.ftf.se/rs2013.
Där finns också ersättningsregler.
Reseräkningen skickas efter riksstämma ntill Raija Strömberg, FTF, 103 54
Stockholm. Kom ihåg att bifoga alla
kvitton som du vill ha ersättning för.
Måltider
Under riksstämman serveras lunchbuffé, samt för- och eftermiddagskaffe.
Under avprickningen serveras kaffe.
Riksstämmomiddagen hålls den 28 maj
på Stockholm Waterfront congress. Samling 19.00 för drink, middagen serveras
19.30. Sedan blir det dans till levande
musik. Baren håller öppet till 01.00.
Specialkost och allergier anger du samtidigt som du anmäler dig till riksstämman, via särskilt anmälningsformulär på
FTFs webbplats.
Ombytesrum
Om du deltar på riksstämman men inte
ska övernatta, finns det ett ombytesrum
med dusch som kan användas mellan
klockan 17 och 19 den 28 maj, inför
riksstämmomiddagen. Vill du nyttja
rummet, anger du det under rubriken
Övrigt, när du anmäler dig (via formuläret på FTFs webbplats).
Trådlöst internet
På Stockholm Waterfront kongress finns
trådlöst internet. Inloggningsuppgifter
får du på plats.
Handlingar till riksstämman
Som ombud får du alla handlingar
skickade till dig med post. Det är mycket
viktigt att du tar med dessa till riksstämman, då det inte finns extra handlingar
på stämman. Skulle du behöva kalla in
din suppleant, ansvarar du för att handlingarna lämnas över till hen.
När, var, hur under riksstämman
kan du parkera i parkeringshus på Norra
Latin, Olof Palmes gata 28, 800 meter
från Waterfront, eller i Åhlénshuset, 600
meter bort.
Handlingarna finns också på FTFs
webbplats, www.ftf.se/rs2013.
Information och webb-tv
Nyheter och information om riksstämman publiceras fortlöpande på FTFs
webbplats www.ftf.se. Riksstämman visas också på webb-tv på FTFs webbplats.
Förhinder
Om du som är riksstämmoombud inte
kan delta vid riksstämman måste du
snarast anmäla förhinder till Margaretha
Nillgård,
[email protected],
telefon 08-791 17 45.
Du måste också själv ta kontakt med
din suppleant så att denne kan ta din
plats, samt överlämna riksstämmohandlingarna till suppleanten. Förändringen
måste snarast meddelas till Margaretha
Nillgård,
[email protected],
telefon 08-791 17 45.
Frågor
Har du frågor gällande riksstämman,
resor, kost och logi, kontakta Margaretha Nillgård, [email protected],
telefon 08-791 17 45.
Har du frågor gällande handlingarna och
de frågor som tas upp på riksstämman,
kontakta Andreas Westerius, andreas.
[email protected], telefon 08-791 17 26.
9
FTFs riksstämmoskola
FTFs riksstämmoskola
FTFs riksstämma –
så funkar den
Riksstämman är FTFs högsta beslutande organ. Den hålls vart tredje år. Ombuden på stämman utses av FTFs föreningar. Hur många ombud varje förening får skicka, beror på hur många medlemmar föreningen har.
På riksstämman diskuteras i vilken riktning FTF ska gå och vad vi ska åstadkomma tillsammans under de tre kommande åren.
• Delar av de beslut som tas på riksstämman handlar om de tre senaste
årens verksamhet, alltså den period
som gått sedan senaste riksstämma.
Verksamheten som bedrivits sedan
den senaste riksstämman redovisas
och det görs en ekonomisk redovisning. Riksstämman beslutar om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen.
• Till riksstämman lämnas också olika rapporter om till exempel projekt
och annat arbete som bedrivits sedan föregående riksstämma.
• Till riksstämman kan alla medlemmar i FTF skriva motioner. Alla motioner som kommer in till riksstämman måste tas upp där och besvaras.
Förbundsstyrelsen har i förväg lämnat ett utlåtande över alla motioner,
men det är riksstämman som tar det
slutliga beslutet om en motion ska
bifallas eller avslås.
• Förbundsstyrelsen kan lämna förslag – propositioner – till riksstämman. De kan handla om kommande
10
års verksamhet, stadgeändringar,
hur höga arvoden förbundsstyrelsens ledamöter ska ha. FS brukar
också lämna förslag på plattformar,
som slår fast vad förbundet tycker i
olika frågor. De ligger till grund för
hur förbundet ska agera och arbeta
med vissa frågeställningar i framtiden.
• På riksstämman väljs en ny förbundsstyrelse. Valberedningen lämnar förslag på vilka som sitta i styrelsen. På stämman väljs också en
ny valberedning och revisorer.
Din roll som ombud
Du som är ombud på FTFs riksstämma
har ett viktigt uppdrag – du ska tänka
på hela FTFs bästa. Självklart representerar du medlemmarna i din förening –
men på riksstämman gäller det att lyfta
blicken och se helheten. Du ska väga
in dina medlemmars behov, men också
alla andra medlemmars och potentiella
medlemmars behov. Vilka beslut gynnar
hela FTF bäst? Det handlar också om att
tänka framåt i tiden, vad vi behöver göra
och vilka beslut som behöver tas för att
FTF ska vara ett starkt förbund även på
lång sikt.
Inför riksstämman
Förberedelserna inför riksstämman har
två delar: dels ska du läsa in dig på alla
handlingar, dels ska du diskutera riksstämmans frågor med din styrelse och
dina medlemmar. Genom de här förbe-
Handlingarna till riksstämman är klara
en månad före riksstämman. Då publiceras de på FTFs webbplats (de ligger
öppna för alla) och du får dem skickade
till dig per post.
Under riksstämman
Alla som är ombud på riksstämman har
samma rätt att påverka, begära ordet
och att rösta. Bland handlingarna till
riksstämman finns en arbetsordning där
du kan läsa mer om vilka som får delta i stämmans beslut, om hur du begär
ordet, hur du lämnar yrkanden, vilka
som får delta i debatten med mera.
FTFs riksstämmoskola
redelserna blir det lättare för dig att delta i stämmans diskussioner, men också
att lägga din röst på ”rätt” beslut.
Riksstämman har två ordförande. Deras
roll är att leda riksstämman, göra processen tydlig, se till att allt går rätt till
och att alla hänger med.
Frågor?
Är det något du inte förstår, något du
undrar över, något du behöver veta mer
om när det gäller riksstämmans arbetsformer?
Kontakta i så fall Andreas Westerius,
[email protected], telefon 08791 17 26.
Ordlista
Begrepp
Förklaring
Acklamation
Beslut fattas genom ja-rop.
Ajournering
Att göra ett tillfälligt uppehåll i riksstämmobehandlingen.
Begära ordet
Som ombud har du rätt att yttra dig i alla frågor som tas
upp på riksstämman. Du begär ordet genom att fylla i en
särskild begära ordet-blankett, som du lämnar till mötespresidiet. Vill du påverka beslutet i en fråga, ska du också
skriva dina beslutsförslag på blanketten.
Motionsbehandling –
Avslag
Riksstämman anser att motionen inte ska påverka verksamheten under kommande riksstämmoperiod.
Motionsbehandling –
Besvarad
Riksstämman delar motionärens intentioner. Med hänvisning till befintlig eller planerad verksamhet anses
motionärens intentioner redan ha uppfyllts på ett eller annat sätt. Det kan också gälla motioner om sådant FTF inte
rår över och därför inte kan ta beslut om att genomföra.
Motionsbehandling –
Bifall
Riksstämman beslutar i enlighet med motionens ”att”sats/
er (beslutformulering/ar).
Mötespresidium
Riksstämmans ordförande, två personer, och sekreterare.
11
FTFs riksstämmoskola
12
Begrepp
Förklaring
Permission
Kortare frånvaro från del av riksstämman. Du måste anmäla till mötespresidiet att du avviker.
Propositionsordning
Förslag till i vilken ordning olika yrkanden ska behandlas.
Mötespresidiet föreslår en propositionsordning i varje enskild fråga som riksstämman ska ta beslut i. Ombuden kan
lämna förslag på alternativ propositionsordning.
Replik
Om en person som har rätt att tala på riksstämman omnämns av en annan talare, ges den omnämnda personen
replik och då bryts talarlistan. En kontrareplik kan beviljas.
Reservation
De ombud som inte stödjer ett beslut som riksstämman
tagit, kan markera sin avvikande ståndpunkt genom att
göra en skriftli reservation Detta ska göras i omedelbar anslutning till beslutet.
Riksstämmoperiod
Den tid (tre år) som går mellan två riksstämmor. De beslut
som tas på en riksstämma gäller för kommande riksstämmoperiod.
Röstlängd
En uppdaterad förteckning över vilka röstberättigade ombud som finns närvarande vid en viss tidpunkt. Om du lämnar riksstämman, måste detta noteras i röstlängden. Det är
viktigt att röstlängden justeras inför beslut som kräver kvalificerad majoritet och där votering begärts.
Streck i debatten
Antalet nya talare i en diskussion kring en enskild fråga
begränsas. Innan förslag om streck i debatten tas upp till
behandling, ska mötesordförande justera de yrkanden som
lämnats in. Accepteras förslaget om streck i debatten, får
de som vill sätta upp sig på talarlistan. Därefter finns ingen
möjlighet att lägga till ytterligare talare.
Talarlista
Används för att lista i vilken ordning de som begärt ordet
ska få prata. Talarlistan kan brytas av till exempel en ordningsfråga eller av en replik.
Tidsbegränsning
Alla kommande anföranden i en pågående diskussion begränsas i tid. Förslag kan ställas om att begränsa talartiden
i en enskild fråga, eller för resterande del av riksstämman.
Votering
Om ombud anser att mötesordförande gjort en felaktig
bedömning av majoritet vid acklamation, kan man begära
votering. Det ska i så fall ske innan mötesordförande
klubbar ett beslut. Om votering begärs, måste den verkställas och mentometerdosorna användas.
Program
Program
28 maj
08.30 Registrering och kaffe
09.30 Riksstämman öppnas
12.30 Lunch 13.30 Förhandlingarna fortsätter
15.15 Kaffe och incheckning
16.00 Förhandlingarna fortsätter
17.45 (cirka) Förhandlingarna ajourneras
19.00 Drink
19.30 Middag
29 maj
08.30 Förhandlingarna återupptas
10.15 Kaffe
10.45 Förhandlingarna fortsätter
12.30 Lunch
13.30 Förhandlingarna fortsätter
15.00 Kaffe
15.20 Förhandlingarna fortsätter
16.15 Riksstämman avslutas
13
Förslag till dagordning
Förslag till dagordning
Riksstämma 2013
1. Riksstämman öppnas
2. Upprop
3. Fastställande av röstlängd
4. Riksstämmans behöriga utlysande
5. Fastställande av dag-, arbets- och beslutsordning
6. Nomineringstid för val
7. Val av RS-ordförande (2 stycken)
8. Val av RS-sekreterare (2 stycken)
9. Val av protokolljusterare (2 stycken)
10. Val av rösträknare (2 stycken)
11. Rese- och traktamentesersättning vid riksstämman
12. Beslut om att tillsätta ett beredningsutskott
13. Val av ledamöter och ordförande till beredningsutskott
14. Förbundsstadgar
15. Fastställande av valordning
16. Verksamheten under riksstämmoperioden 2010–2013
17. Verksamhetsberättelse och årsredovisningar 2010, 2011, 2012
18. Revisorernas berättelse 2010, 2011, 2012
19 Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen 2010, 2011, 2012
20. Val av förbundsordförande
21. Val av vice ordförande
22. Val av ledamöter samt eventuella suppleanter i förbundsstyrelsen
23. Val av förbundsrevisorer samt eventuella revisorssuppleanter
14
25. Arvoden till centralt förtroendevalda 2013–2015
Förslag till dagordning
24. Val av valberedare samt eventuella suppleanter
26. Ny vision och handlingsprogram för 2013–2016
27. Politisk plattform för balans och minskad stress
28. Politisk plattform för kompetensutveckling
29. Namnbyte
30. Kompetensprofiler för fackliga ledare
31. Behandling av motioner
32. Riksstämman avslutas
15
Förslag till arbets- besluts- och valordning
Förslag till arbets- besluts- och valordning under
FTFs riksstämma 2013
Förbundsstyrelsen föreslår följande
arbets- besluts- och valordning vid behandling av ärenden på riksstämmans
dagordning.
Arbetsordning
Riksstämmans längd
Ordinarie riksstämma pågår i två dagar,
28-29 maj 2013.
Tidsschema
Finns i handlingarna samt på plats.
Permission
Om riksstämmoombud inte har tillfälle
att närvara vid viss del av rikstämmoförhandlingarna ska frånvaro samt återkomst anmälas till en av kanslichefen
utsedd permissionsansvarig. Namnbricka och mentometerdosa ska lämnas
till permissionsansvarig som prickar av
ombud som avviker från möteslokalen
och röstlängden kommer därigenom att
kunna upprättahållas.
Anföranden och yrkanden
Begäran om ordet sker på särskild blankett, som lämnas till mötespresidiet
Alla anförande framförs från talarstolen
i mikrofon. Den som talar kommer att
visas i bild.
Yrkanden ska vara skriftliga.
Mötespresidiet kan vid behov införa
talartid. Talartiden vid första inlägget
16
på en dagordningspunkt är fyra minuter
och därefter en minut. Begränsningen
gäller inte vid en föredragning av förbundsstyrelsen eller de av riksstämman
valda utskottens föredraganden.
Rätt att bryta talarlistan gäller för:
- föredragande
- replik på debattinlägg som rör det egna
anförandet
- ordningsfråga.
Protokoll
På riksstämman förs beslutsprotokoll.
Hela mötet vid plenum spelas in på digital media med bild och ljud och som
sparas på förbundskansliet. Ombud kan
begära att få del av bild- och ljudupptagningen.
Ombud
Som ombud på riksstämman kan endast de stadgeenligt valda ombuden
eller suppleant för dessa samt förbundsstyrelsens ledamöter eller suppleant för
dessa fungera.
Förbundsrevisor, som inte är riksstämmoombud, får delta i riksstämmans
överläggningar, samt framställa yrkanden, men inte delta i beslut.
Valberedare, som inte är riksstämmoombud, får delta i riksstämmans överläggningar, samt framställa yrkanden som
rör val, men inte delta i beslut.
Enskild motionär – eller ett ombud för
grupp av sådana – får delta i riksstämmans överläggningar om egen eller
gruppens motion.
Aktiva medlemmar som inte är riksstämmoledamöter får närvara vid, men
inte delta i, riksstämmans överläggningar och beslut.
Motionshantering
Riksstämman kan besvara motionen på
tre olika sätt.
Avslag
Riksstämman anser att motionen inte
ska påverka verksamheten under kommande riksstämmoperiod.
Besvarad
Riksstämman delar motionärens intentioner. Med hänvisning till befintlig eller
planerad verksamhet anses motionärens
intentioner redan ha uppfyllts på ett eller
annat sätt. Det kan också gälla motioner
om sådant FTF inte rår över och därför
inte kan ta beslut om att genmföra.
Bifall
Riksstämman beslutar i enlighet med
motionens ”att”sats/er (beslutformulering/ar).
Beslutsordning
Ärenden som utan att vara upptagna på
dagordningen kan tas upp till beslut är:
- uttalanden
- ordningsfrågor.
Nya ärenden behandlas om riksstämman med minst 2/3 majoritet av de närvarande så beslutar.
Förslag till arbets- besluts- och valordning
Förbundets anställda tjänstemän får delta i riksstämmans överläggningar samt
framställa yrkanden, men inte delta i
beslut.
Beslut
Beslut fattas i första hand genom acklamation och i andra hand med mentometrar. Vid personval fattas dock alla
beslut med mentometrar.
Reservationer
Reservation med anledning av något
av riksstämman fattat beslut ska vara
skriftlig och lämnas till mötespresidiet.
Anmälan om reservation ska ske i samband med beslut och ska protokollföras.
Inlämnade av reservation, med angivande av den eller de som stöder reservationen, ska ske innan riksstämmans slut till
mötespresidiet. Reservation som lämnas
in efter riksstämmans avslutande förs ej
till protokollet.
17
Förslag till arbets- besluts- och valordning
Valordning
Valberedningens förslag
Valberedningen förelägger riksstämman
förslag till kandidater för valen.
Beredningsutskottet förelägger riksstämman förslag på kandidater till ny
valberedning.
Valbarhet till utskott
Valbara till utskott är alla riksstämmans
ombud samt förbundets anställda tjänstemän.
Nominering och valbarhet
Valbara kandidater till förbundsstyrelse
och förbundsrevisorer är:
- de kandidater som föreslås av valberedningen
- övriga kandidater som föreslagits till
mötespresidiet senast klockan 14.00 den
28 maj.
Mötespresidiet ska läsa upp alla inkomna nomineringar då tidpunkten för nomineringar har gått ut.
För den senare gruppen kandidater
krävs också att någon av riksstämmans
ombud föreslår kandidaten från talarstolen i samband med respektive val.
Kandidater till ny valberedning
Valbara kandidater till valberedningen
är:
- de kandidater som föreslås av beredningsutskottet
- övriga kandidater som föreslagits till
beredningsutskottet senast klockan 9.00
den 29 maj.
Förslag på kandidater till ny valberedning ska lämnas till beredningsutskot-
18
tets ordförande. Mötespresidiet ska läsa
upp alla inkomna nomineringar då tidpunkten för nomineringar har gått ut.
För den senare gruppen kandidater
krävs också att någon av riksstämmans
ombud föreslår kandidaten från talarstolen i samband med respektive val.
Majoritetsregler
Förbundsordförande och vice ordförande ska väljas med absolut majoritet, det
vill säga med mer än hälften av de avgivna och godkända rösterna. Blankoröster frånräknas. Uppnås inte detta sker
omval mellan de kandidater som erhållit
högst röstetal.
Vid alla personval avgör lotten vid lika
röstetal.
Röstning via mentometersystem
Vid röstning med mentometer ska följande ordning tillämpas:
- Rösträknarna leder och övervakar
sammanräkningen.
- Varje röstberättigad har en mentometerdosa.
- För respektive valpunkt presenteras en
förteckning över samtliga valbara kandidater på storbild.
- Ombuden knappar in sina val i mentometerdosan på uppmaning av mötesordföranden.
- Rösträknarna upprättar en sammanställning över resultatet som överlämnas till mötespresidiets ordförande.
Förbundsstyrelsen föreslår att ersättning till riksstämmans ledamöter utgår enligt
gällande traktamentesbestämmelser.
Reseräkningar skickas in till förbundskansliet efter riksstämmans slut.
Förslag till rese- och traktamentesersättning
Förslag till rese- och traktamentesersättning vid
riksstämman
19
20
Reviderade förbundsstadgar
Reviderade förbundsstadgar
Nytt förslag
Nuvarande lydelse
Förbundets värderingar
Förbundets ändamål
§1
FTF är en medlemsstyrd organisation
som förenar anställda på försäkringsföretag samt på bolag som ägs av försäkringsföretag eller på annat sätt är knutna
till försäkringsföretag. FTF bygger på
demokratiska principer och ska verka
för jämställdhet och mångfald samt alla
människors lika värde. FTF är partipolitiskt obundet.
§1
Ändamål
FTFs ändamål är att
– förena arbetstagare inom försäkrings/
finansområdet i förbundet,
– tillvarata och främja medlemmarnas
arbetsrättsliga, ekonomiska, sociala, yrkesmässiga och övriga fackliga intressen
såsom arbetstagare,
– i dessa frågor representera medlemmarna och föra deras talan.
För att fullgöra dessa uppgifter ska
förbundet
– fastställa program för att tillvarata
medlemmarnas intressen i frågor som
rör anställningsvillkor och övriga förhållanden på arbetsplatsen,
– verka för god sammanhållning och
solidaritet mellan medlemmarna,
– verka för jämställdhet mellan kvinnor
och män,
– samverka för tjänstemännens gemensamma intressen genom medlemskap
i Tjänstemännens Centralorganisation
(TCO) och representation i dess organ,
– samarbeta med andra organisationer
med vilka förbundet har gemensamma
intressen,
– iaktta politisk obundenhet.
Förbundets uppgift är att:
– fastställa program för att tillvarata medlemmarnas intressen i frågor som deras
fackliga, ekonomiska, sociala och yrkesmässiga intressen
– i dessa frågor representera medlemmarna och föra deras talan
– samarbeta med andra organisationer
med vilka förbundet har gemensamma
intressen
Förbundets organisation
Förbundets organisation
§2
Organisation
Förbundet utövar sin verksamhet genom
följande centrala förbundsorgan:
Kongress (§§ 8–12)
Förbundsfullmäktige (§ 14–19)
Förbundsstyrelse (§§ 20–22)
Presidium (§ 23)
§2
Organisation
Förbundet utövar sin verksamhet genom
följande organ:
Riksstämma (§§ 8–12)
Förbundsstyrelse (§§ 14–17)
Förbundsmöte (§ 18)
Presidium (§ 19)
Förbundets lokala organ utgörs av:
Föreningar och klubbar.
22
Nuvarande lydelse
Medlemskap
Medlemskap
§3
Varje yrkesverksam och studerande
inom förbundets organisationsområde
har rätt att bli medlem i förbundet. Medlem som lämnar arbetslivet på grund av
ålder eller sjukdom har rätt att kvarstå
som pensionärsmedlem. Medlem som
blir arbetslös behåller sitt medlemskap
som yrkesverksam.
§3
Aktiv medlem
Varje tjänsteman inom förbundets
organisationsområde har rätt att bli
aktiv medlem i förbundet om inte skäl
som skulle kunna föranleda uteslutning
föreligger. Aktiv medlem av förbundet
tillhör den förening och i förekommande
fall klubb, inom vars område medlemmen är verksam. Medlem, som enligt
bestämmelser i kollektivavtal på grund
av sin tjänst är förhindrad att aktivt delta
i de lokala organens verksamhet är dock
enbart ansluten till för bundet centralt.
Arbetslös medlem har rätt att kvarstå
som aktiv medlem.
Yrkesverksam medlem av förbundet
tillhör den förening och i förekommande
fall klubb, inom vars område medlemmen är verksam. Förbundsstyrelsen kan
utfärda föreskrifter för vilka medlemmar
som kan anslutas centralt till förbund.
Ytterligare villkor för studerande- och
pensionärsmedlemmar kan fastställas av
förbundsstyrelsen.
Passiv medlem
Medlem, som avgår ur tjänst med pension, får kvarstå som passiv medlem mot
erläggande av avgift, som fastställs av
förbundsstyrelsen. Studerande kan mot
erläggande av avgift, som fastställs av
förbundsstyrelsen, bli passiva medlemmar i förbundet.
§4
Medlemmarnas rättigheter
Yrkesverksam medlem
– är valbar till funktion inom förbundets
centrala organ och de lokala organ medlemmen tillhör
– har motionsrätt till ordinarie kongress,
förening och klubb och har rätt att, på
egen bekostnad, närvara på kongressen,
– är berättigad till rådgivning, förhandlings- och rättshjälp i fråga om sina
anställningsintressen inom förbundets
organisationsområde; förbundet är dock
inte skyldigt ingripa i fråga som framkommit tidigare än tre månader efter
inträde i förbundet. Förbundsstyrelsen
beslutar i vilken form och utsträckning
§4
Aktiv medlems rättigheter
Aktiv medlem
– är valbar till funktion inom förbundets centrala organ och de lokala organ
medlemmen tillhör, om inte medlemmen
enligt bestämmelser i kollektivavtal på
grund av sin tjänst är förhindrad åta sig
ifrågavarande uppdrag,
– har motionsrätt till ordinarie riksstämma och rätt att, på egen bekostnad,
närvara vid riksstämma,
– är berättigad till rådgivning, förhandlings- och rättshjälp i fråga om sina
anställningsintressen inom förbundets
organisationsområde; förbundet är dock
inte skyldigt ingripa i fråga som fram-
Förbundsstyrelsen kan under kongressperiod utfärda andra former av medlemskap.
Villkoren för de medlemskapen fastställs
av förbundsstyrelsen.
Reviderade förbundsstadgar
Nytt förslag
23
Reviderade förbundsstadgar
Nytt förslag
Nuvarande lydelse
förhandlings- och rättshjälp ska lämnas,
– har efter tre månaders medlemskap
rätt till ersättning vid arbetskonflikt. Om
särskilda skäl föreligger kan förbundsstyrelsen besluta att ersättning ska utgå
även till medlem med kortare medlemstid än tre månader,
– får vid direkt övergång till förbundet
tillgodoräkna sig medlemstiden i annan
facklig organisation.
kommit tidigare än sex månader
efter inträde i förbundet Förbundsstyrelsen beslutar i vilken form och
utsträckning förhandlings- och rättshjälp
ska lämnas,
– anslutes, efter särskild prövning, till
Finans- och Försäkringsbranschens
Arbetslöshetskassa, om inte kassans
stadgar hindrar detta. Detta gäller dock
inte om medlemmen uttryckt vilja att ej
tillhöra denna,
– har efter sex månaders medlemskap
rätt till ersättning vid arbetskonflikt. Om
särskilda skäl föreligger kan förbundsstyrelsen besluta att ersättning ska utgå
även till medlem med kortare medlemstid än sex månader,
– får vid direkt övergång till förbundet
tillgodoräkna sig medlemstiden i annan
facklig organisation,
– som anser sig ha lidit orätt genom beslut, åtgärd eller underlåtelse av anställd,
förtroendevald eller förbund, kan hos
förbundsstyrelsen begära prövning av
handläggningen.
Studerandemedlem
– har motionsrätt till kongress
– har rätt att föreslå kandidater till förbundsorgan
– har rätt till information om och råd beträffande anställningsvillkor och förhållanden inom förbundets
organisationsområde.
Pensionärsmedlem
– har rätt till information om sina pensionsförmåner och övriga frågor som
berör medlemmens tidigare anställning
inom förbundets organisationsområde
24
Medlem som anser sig ha lidit orätt
genom beslut, åtgärd eller underlåtelse
av anställd, förtroendevald eller förbund, kan hos förbundsstyrelsen begära
omprövning av handläggningen.
Passiv medlems rättigheter
Passiv medlem
– saknar rösträtt och är inte valbar till
funktion inom förbundet,
– pensionerad medlem har rätt till information om och råd beträffande sina
pensionsförmåner och övriga frågor som
berör medlemmens tidigare anställning
inom förbundets organisationsområde,
– studerandemedlem har rätt till information om och råd beträffande anställningsvillkor och förhållanden inom
förbundets organisationsområde.
§5
Medlems skyldigheter
Medlem är skyldig att
– lämna begärda personuppgifter om
sina anställningsvillkor för medlems-
§5
Medlems skyldigheter
Medlem är skyldig att
– lämna begärda persondata och uppgifter om sina anställningsvillkor för
Nuvarande lydelse
register och förbundsstatistik och snarast
möjligt meddela ändringar i fråga om
adress och övriga personuppgifter,
– betala medlemsavgift samt eventuell
föreningsavgift. Uppgift om ändring av
medlemsavgift meddelas av förbundsstyrelsen
– vara lojal med förbundets värderingar
och ändamål enligt stadgar och fattade
beslut och vid konflikt följa förbundets
anvisningar och utåt iaktta solidaritet samt att respektera grundläggande
demokratiska principer och värderingar,
såsom människors lika värde och rättigheter.
medlemsregister och förbundsstatistik och
snarast möjligt meddela ändringar i fråga
om adress och övriga personuppgifter,
– erlägga medlemsavgift, som bestäms
av förbundsstyrelsen. Avgift för aktiv
medlem inkluderar avgift till Finansoch Försäkringsbranschens Arbetslöshetskassa under förutsättning att
medlemmen kan vara medlem i kassan.
Detta gäller dock inte om medlemmen
redan är medlem i annan arbetslöshetskassa eller uttryckt vilja att ej tillhöra
Finans- och Försäkringsbranschens
Arbetslöshetskassa. Uppgift om ändring
beträffande medlemsavgift meddelas
av förbundet. Begäran om korrigering
av medlemsavgift ska ske till förbundskansliet. Retroaktivt kan korrigering
därefter ske för sex månader,
– omgående ta kontakt med förbundet om
medlemmen önskar hjälp av förbundet i
fråga om sin anställning och dess villkor,
– vara lojal med förbundets syfte och
ändamål enligt stadgar och fattade beslut
och vid konflikt följa förbundets anvisningar och utåt iaktta solidaritet samt att
respektera grundläggande demokratiska
principer och värderingar, såsom människors lika värde och rättigheter.
§6
Medlemskapets upphörande
Medlem som önskar lämna förbundet
beviljas utträde månadsskiftet efter det
utträdesansökan kommit förbundskansliet tillhanda. Medlem, som har kvar sin
tjänst inom förbundets organisationsområde, men önskar utträda ur förbundet,
ska inlämna skriftlig utträdesansökan.
Förbundsstyrelsen har rätt att utfärda
föreskrifter för utträden.
§6
Utträde
Medlem, som slutar sin tjänst inom
förbundets organisationsområde, beviljas utträde månadsskiftet efter det
utträdesansökan kommit förbundskansliet tillhanda. Medlem, som har kvar sin
tjänst inom förbundets organisationsområde, men önskar utträda ur förbundet,
ska inlämna skriftlig utträdesansökan.
Utträdestiden omfattar den månad ansökan inkommit till förbundskansliet samt
nästkommande kalendermånad.
Förbundsstyrelsen har rätt att utesluta
medlem som inte uppfyller villkoren för
medlemskap.
Reviderade förbundsstadgar
Nytt förslag
25
Reviderade förbundsstadgar
Nytt förslag
Nuvarande lydelse
Den som lämnar förbundet förlorar vid
tidpunkten för utträdet alla rättigheter i
förbundet.
Uteslutning
Medlem, som utan godtagbara skäl
försummat att under tre månader erlägga
stadgade avgifter, utesluts ur förbundet. Medlem, som gjort sig skyldig till
brott mot förbundets stadgar kan genom
förbundsstyrelsens beslut uteslutas ur
förbundet.
Medlem, som utan godtagbara skäl har
tre månaders obetalda medlemsavgifter,
utesluts ur förbundet.
Återinträde
Vid utträde eller uteslutning förlorar
medlem alla sina rättigheter i förbundet.
Medlem, som utträder eller uteslutits ur
förbundet trots fortsatt anställning inom
förbundets organisationsområde, får inte
tillgodoräkna sig tidigare medlemstid.
Vid återinträde gäller de karenstider som
finns angivna i dessa stadgar.
26
Kongress
Riksstämma
§7
Uppgift
Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. Kongressen består av valda
ledamöter samt av förbundsstyrelsens
ledamöter.
§7
Uppgift
Riksstämman är förbundets högsta
beslutande organ. Riksstämman består
av valda ledamöter samt av förbundets
ordinarie styrelseledamöter.
Ledamöter
Kongressens ledamöter väljs av föreningarna. Samtliga föreningar utser en
kongressledamot för varje påbörjat 200tal medlemmar den 31 december föregående år. Förening som den 31 december
året före kongressen har under 25 medlemmar har inte rätt till kongressrepresentation. För de valda ledamöterna ska
ett lika antal suppleanter utses.
Ledamöter
Riksstämmans ledamöter väljs av
föreningarna. Samtliga föreningar
utser en riksstämmoledamot för varje
påbörjat 200-tal medlemmar den 31
december föregående år. Förening som
den 31 december året före riksstämman har under 25 medlemmar äger ej
rätt till riksstämmorepresentation. För
de valda ledamöterna ska ett lika antal
suppleanter utses.
§8
Ordinarie kongress
Ordinarie kongress ska hållas vart tredje
år under maj–juni på tid och plats som
förbundsstyrelsen bestämmer. Under
§8
Ordinarie stämma
Ordinarie riksstämma ska hållas vart
tredje år på dag och plats som förbundsstyrelsen bestämmer.
Nuvarande lydelse
kongressår ersätter kongressen ordinarie
förbundsfullmäktige.
Extra stämma
Förbundsstyrelsen kan sammankalla
extra riksstämma. Extra riksstämma ska
sammankallas, då minst fem föreningar
eller minst 25 riksstämmoledamöter
skriftligt så begär. Extra riksstämma på
grund av begäran från föreningar eller
riksstämmoledamöter ska äga rum inom
60 dagar sedan begäran kom till förbundet.
Extra kongress
Förbundsstyrelsen kan sammankalla
extra kongress. Extra kongress ska sammankallas, då minst fem föreningar eller
minst 25 kongressledamöter skriftligt så
begär.
Extra kongress på grund av begäran från
föreningar eller kongressledamöter ska
äga rum inom 60 dagar sedan begäran
kom till förbundet.
Kallelse
Kallelse till kongress ska sändas till
varje kongressledamot senast 30 dagar
före kongressen. Samtidigt med kallelse
till ordinarie kongress ska ledamöterna få
handlingar med förslag till dagordning,
styrelsens och revisorernas berättelser,
motioner och förslag från förbundsstyrelsen samt valberedningens förslag.
Om så behövs kan extra kongress sammankallas med kortare varsel, men
kallelse med förslag till dagordning och
övriga handlingar bör gå ut senast 14
dagar innan extrakongress.
Reviderade förbundsstadgar
Nytt förslag
Kallelse
Kallelse till riksstämma ska sändas till
varje riksstämmoledamot senast 30 dagar före riks- stämma. Om så behövs
kan extra riksstämma sammankallas
med kortare varsel. Samtidigt med
kallelse till ordinarie riksstämma ska ledamöterna få handlingar med förslag till
dagordning, styrelsens och revisorernas
berättelser, motioner och förslag från
förbundsstyrelsen samt valberedningens
förslag.
§9
Kongressutskott
Kongressen tillsätter ett beredningsutskott. Kongressen kan dessutom besluta
att tillsätta andra utskott.
Beredningsutskottets uppgift är
– att utforma förslag för de ärenden som
kongressen remitterar till utskottet.
– att ta emot och bereda nomineringar
till ny valberedning samt lägga förslag
till valet av denna.
– att föreslå löner och arvoden för förbundsuppdrag på nationell nivå.
27
Reviderade förbundsstadgar
28
Nytt förslag
Nuvarande lydelse
§ 10
Dagordning
Vid ordinarie kongress ska bland annat
följande ärenden behandlas:
– upprop
– fastställande av närvaro- och yttranderätt
– fråga om kongressens behöriga utlysande
– fastställande av föredragningslista
– val av ordförande och sekreterare vid
kongressen
–val av två ledamöter att jämte ordföranden justera kongressens protokoll
– val av två rösträknare
– val av beredningsutskott
- ordförande
- fyra ledamöter
– fråga om slutlig tidpunkt för nomineringar personval
– behandling av årsredovisning för det
gångna räkenskaps- och verksamhetsåret
– revisorernas berättelse
– fastställande av resultat- och balansräkning för det gångna räkenskapsåret
– förfarande med eventuellt överskott
och eller underskott för kongressperioden
– fråga om ansvarsfrihet
– förslag från förbundsstyrelsen
– motioner
– arvoden, löner och anställningsvillkor
till förbundets presidium, styrelse, revisorer och valberedning
– instruktion till förbundets valberedning för den kommande kongressperioden
– val av förbundsordförande
– val av tolv styrelseledamöter
– val av två vice ordföranden bland styrelseledamöterna
– val av två förbundsrevisorer
§9
Föredragningslista
Vid ordinarie riksstämma ska bland annat följande ärenden behandlas:
– upprop
– fastställande av närvaro- och yttranderätt
– fråga om riksstämmans behöriga utlysande
– fastställande av föredragningslista
– val av ordförande och sekreterare vid
riksstämman
– val av två ledamöter att jämte ordföranden justera riksstämmans protokoll
– val av två rösträknare
– fråga om beredningsutskott
– fråga om slutlig tidpunkt för nomineringar personval
– styrelsens berättelser
– revisorernas berättelser
– fråga om ansvarsfrihet
– förslag från förbundsstyrelsen
– motioner
– rese- och traktamentsersättning vid
riksstämman
– arvoden till förbundets ordförande,
styrelse, revisorer och valberedning
– val av förbundsordförande
– val av övriga ordinarie styrelseledamöter
– val av förste och andre vice ordförande bland de valda ordinarie ledamöterna
– val av suppleanter
– val av revisorer jämte suppleanter
– val av ledamöter i valberedning.
Vid extra riksstämma kan endast sådant
ärende upptas till behandling som angetts i kallelsen.
Nuvarande lydelse
– val av valberedning för nästkommande
kongressperiod
- sammankallande ledamot
- sju ledamöter
Reviderade förbundsstadgar
Nytt förslag
Vid extra kongress kan endast sådant
ärende upptas till behandling som
angetts i kallelsen, dock ska följande
ärenden behandlas
– upprop
– fastställande av närvaro- och yttranderätt
– fråga om kongressens behöriga utlysande
– fastställande av föredragningslista
– val av ordförande och sekreterare vid
kongressen
– val av två ledamöter att jämte ordfö– randen justera kongressens protokoll
– val av två rösträknare
– val av beredningsutskott
- ordförande
- fyra ledamöter
ärenden som angetts i kallelsen
§ 11
Motioner
Motion ska vara förbundet tillhanda
senast den 1 mars. Motion från enskild
medlem ska vara kompletterad med
medlemmens förenings yttrande, där
sådan finns. Över motion ska förbundsstyrelsen avge yttrande.
§ 10
Motionsrätt
Förbundets organ samt enskild medlem
har motionsrätt till ordinarie riksstämma. Motion ska vara förbundet tillhanda
senast den 1 mars. Motion från enskild
medlem ska därvid vara kompletterad
med medlemmens förenings yttrande,
där sådan finns. Över motion ska förbundsstyrelsen avge yttrande.
§ 12
Besluts- och närvarorätt
Ledamot av förbundsstyrelsen får inte
delta i beslut om ansvarsfrihet för styrelsen.
Förbundsrevisor, som inte är kongressledamot, får delta i kongressens överläggningar samt framställa yrkanden
men inte delta i beslut.
§ 11
Besluts- och närvarorätt
Ledamot av förbundsstyrelsen får inte
delta i beslut om ansvarsfrihet för
styrelsen. Förbundsrevisor, som inte är
riksstämmoledamot, får delta i riksstämmans överläggningar samt framställa
yrkanden men inte delta i beslut. Enskild
motionär – eller ett ombud för grupp av
29
Reviderade förbundsstadgar
Nytt förslag
Nuvarande lydelse
Enskild motionär – eller ett ombud för
grupp av sådana – får delta i kongressens överläggningar om egen eller gruppens motion.
Förbundsstyrelsen har rätt att utse
föredragande för frågor som behandlas
av kongressen. Sådan föredragande har
yttrande – och förslagsrätt i denna fråga.
sådana – får delta i riksstämmans överläggningar om egen eller gruppens motion. Förbundsstyrelsen har rätt att utse
föredragande för frågor som behandlas
av riksstämman. Sådan föredragande har
yttrande – och förslagsrätt i denna fråga.
Medlemmar som inte är riksstämmoledamöter får, på egen bekostnad, närvara
vid men inte delta i riksstämmans överläggningar och beslut.
§ 13
Valberedning
Valberedningen har till uppgift att:
– ta emot förslag på och förbereda
kongressens val av förbundsordförande,
vice ordföranden, ordinarie styrelseledamöter samt revisorer,
– se till att i sina förslag få en så kompetent och allsidig sammansättning som
möjligt.
§ 12
Valberedning
Ordinarie riksstämma utser en valberedning bestående av en sammankallande
och ytterligare sju ordinarie ledamöter
jämte tre suppleanter för tiden till och
med nästa ordinarie riksstämma. Valberedningen har till uppgift att:
– förbereda riksstämmans val av förbundsordförande, förste och andre vice
ordförande, ordinarie styrelseledamöter
och suppleanter samt revisorer och valberedning,
– förbereda förbundsstyrelsens fyllnadsval enligt § 31,
– se till att i sina förslag få en så kompetent och allsidig sammansättning som
möjligt.
Valberedningen ska under kongressperioden skaffa sig god kännedom om
förbundets arbete. Den av kongressen
beslutade instruktionen för valberedningen ska vara känd för medlemmarna.
Valberedningen ska inför ordinarie
kongress och minst två månader innan
nomineringsstopp underrätta förbundets
föreningar om vilka val som ska förrättas.
Förbundets föreningar ska senaste två
månader före ordinarie kongress komma
in med nomineringar till kandidater.
Valberedningens förslag samt alla
inkomna nomineringar ska utsändas till
kongressens ledamöter senast 30 dagar
före kongress.
30
Valberedningen ska under riksstämmoperioden skaffa sig god kännedom om
förbundets arbete. En arbetsordning
upprättas gemensamt av förbundsstyrelsens presidium och valberedningen.
Aktuell arbetsordning ska vara känd
för medlemmarna. Valberedningen ska
inför ordinarie riksstämma underrätta
förbundets lokala organ vilka avsägelser
som föreligger. De lokala organen ska
senaste två månader före ordinarie riks
stämma inkomma med förslag till kandidater. Fullständigt förslag ska därefter
utsändas till riksstämmans ledamöter
senast 30 dagar före riksstämman.
Nuvarande lydelse
Förbundsfullmäktige
§ 14
Uppgift
Förbundsfullmäktiget har till uppgift
– att behandla förbundsstyrelsens årsredovisning och förbundsrevisorernas
berättelse samt till- eller avstyrka ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen
– att förrätta eventuella fyllnadsval till
förbundsstyrelsen, förbundets revisorer
eller förbundets valberedning
– att i för förbundet viktiga frågor vara
rådgivande organ till förbundsstyrelsen.
(under rubriken Förbundsstyrelse)
§ 16
Förbundsmöte
Förbundsstyrelsen ska årligen sammankalla representanter för föreningar/
klubbar till förbundsmöte. Mötet är
rådgivande till förbundsstyrelsen.
Reviderade förbundsstadgar
Nytt förslag
§15
Ledamöter
Förbundsfullmäktige består av valda
ledamöter samt av förbundsstyrelsens ledamöter. Förbundsfullmäktiges
valda ledamöter utses av föreningarna.
Samtliga föreningar utser enförbundsfullmäktigeledamot för varje påbörjat
400-tal medlemmar den 31 december
föregående år. Förening som den 31
december året före förbundsfullmäktiget
har under 25 medlemmar har inte rätt till
förbundsfullmäktigerepresentation. För
de valda ledamöterna ska ett lika antal
suppleanter utses.
§16
Kallelse
Ordinarie förbundsfullmäktige hålls
årligen. Ordinarie förbundsfullmäktige
ska dock inte hållas under kongressår.
Förbundsstyrelsen bestämmer tid och
plats.
Kallelse samt av förbundsstyrelsen
föreslagen dagordning och övriga
handlingar som ska behandlas vid
förbundsfullmäktiget ska sändas till
förbundsfullmäktigesledamöterna senast
fjorton dagar före förbundsfullmäktiget.
Kallelse till extra förbundsfullmäktige
31
Reviderade förbundsstadgar
Nytt förslag
ska sändas till förbundsfullmäktige ledamöterna senast sju dagar före förbundsfullmäktiget
§17
Förbundsfullmäktigeutskott
Förbundsfullmäktige tillsätter ett beredningsutskott. Förbundsfullmäktige kan
dessutom besluta att tillsätta andra utskott.
Beredningsutskottets uppgift är att utforma förslag för de ärenden som förbundsfullmäktige remitterar till utskottet.
Utskottet ska också ta emot och bereda
nomineringar till eventuella fyllnadsval
till valberedning samt lägga förslag till
valet av denna.
§18
Dagordning
– upprop
– fråga om förbundsfullmäktiges behöriga utlysande
– fastställande av dagordningen
– val av ordförande och sekreterare för
förbundsfullmäktiget
– val av justerare att tillsammans med
mötesordföranden justera protokollet
– val av beredningsutskott
- ordförande
- fyra ledamöter
– fråga om slutlig tidpunkt för nomineringar personval
– behandling av årsredovisning för det
gångna räkenskaps- och verksamhetsåret
– revisorernas berättelse
– fastställande av resultat- och balansräkning för det gångna räkenskapsåret
– förfarande med eventuellt överskott
och eller underskott i årsbokslutet
– fråga om ansvarsfrihet
– arvoden för förbundets förtroendevalda
– eventuella fyllnadsval till förbundsstyrelsen, förbundets revisorer eller förbundets valberedning.
32
Nuvarande lydelse
Nuvarande lydelse
Vid extra förbundsfullmäktige kan
endast sådant ärende tas upp till behandling som angetts i kallelsen.
Reviderade förbundsstadgar
Nytt förslag
Vid extra förbundsfullmäktige ska följande ärenden behandlas
– upprop
– fastställande av närvaro- och yttranderätt
– fråga om förbundsfullmäktiges behöriga utlysande
– fastställande av föredragningslistan
– val av ordförande och sekreterare
vid förbundsfullmäktiget
– val av två ledamöter att jämte mötesordföranden justera protokollet
– ärenden som angetts i kallelsen
Vid kongressår övertar kongressen de
val som ligger på ordinarie förbundsfullmäktige.
§19
Valberedning
Valberedningen har till uppgift att:
– förbereda förbundsfullmäktiges eventuella fyllnadsval av förbundsstyrelsen
och förbundets revisorer
Valberedningen ska i god tid underrätta
föreningarna om vilka fyllnadsval som
ska förrättas på förbundsfullmäktiget.
De lokala organen ska senast en månad före förbundsfullmäktige skicka
in nomineringar av kandidater. Valberedningens förslag samt alla inkomna
nomineringar ska därefter utsändas till
förbundsfullmäktiges ledamöter senast
fjorton dagar före förbundsfullmäktiget.
Förbundsstyrelse
Förbundsstyrelse
§ 20
Uppgift
Förbundsstyrelsen har i samråd med
ordföranden hand om den omedelbara
§ 13
Uppgift
Förbundsstyrelsen handhar i samråd
med ordföranden den omedelbara
33
Reviderade förbundsstadgar
Nytt förslag
Nuvarande lydelse
ledningen av förbundets verksamhet
enligt dessa stadgar och av kongressen
fattade beslut samt utgör under tiden
mellan två kongresser förbundets högsta
beslutande organ med de inskränkningar
som framgår av §§ 14–18.
ledningen av förbundets verksamhet
enligt dessa stadgar och av riksstämman
fattade beslut samt utgör under tiden
mellan två riksstämmor förbundets högsta beslutande organ.
Ledamöter
Förbundsstyrelsen består av tretton
ledamöter. Utöver detta utser FTF-föreningen vid förbundskansliet en ledamot
jämte suppleant. Personalledamoten har
inte rösträtt i frågor som rör personalens
anställningsvillkor. Personalsuppleanten
har rätt att delta i förbundsstyrelsens
sammanträden enbart om den ordinarie
ledamoten är förhindrad.
34
Ledamöter
Förbundsstyrelsen består av förbundsordförande, förste och andre vice ordförande
samt åtta övriga ordinarie ledamöter
jämte sex suppleanter för dessa. I förbundsstyrelsen ingår dessutom en av
kansliets anställda utsedd representant
jämte suppleant med tillämpning av
lagstiftningen om styrelserepresentation.
Suppleanten har rätt att delta i förbundsstyrelsens sammanträden enbart om
ordinarie representanten är förhindrad.
Personalrepresentanten har inte rösträtt i
frågor rörande förbundets övergripande
policy av seende mål och inriktning eller
vid val av förtroendevalda. Förbundsstyrelsens ledamöter och suppleanter väljs
av ordinarie riksstämma bland förbundets
aktiva medlemmar för tiden till och med
nästkommande ordinarie riksstämma.
§ 21
Förbundsstyrelsens sammanträden
Förbundsstyrelsen ska på kallelse av
ordföranden regelbundet sammanträda.
Förbundsstyrelsen är beslutsför då minst
sju av dess ledamöter är närvarande.
Förbundsstyrelsen ska kallas till sammanträde då minst sex av dess ledamöter så begär.
§ 14
Förbundsstyrelsens sammanträden
Förbundsstyrelsen ska på kallelse av
ordföranden regelbundet sammanträda.
Förbundsstyrelsen ska kallas till sammanträde då minst tre av dess ledamöter
så begär. Förbundsstyrelsen är beslutför då minst sex av dess ledamöter är
närvarande. Vid förhinder för ordinarie
styrelseledamot ska suppleant kallas.
§ 22
Åligganden
Förbundsstyrelsen ska utöver vad som
anges i dessa stadgar
– leda och utveckla förbundets verksam
het i överensstämmelse med stadgar och
de beslut som fattas av kongressen,-
§15
Åligganden
Förbundsstyrelsen ska utöver vad som
anges i dessa stadgar
– leda och offensivt utveckla förbundets
verksamhet i överensstämmelse med
stadgar och de beslut som fattas av riksstämman,
Nuvarande lydelse
– ansvara för avtal och förhandlingar
enligt § 22. Förhandlingsrätt kan från
förbundsstyrelsen delegeras till delegation eller styrelse för förening/klubb,
– ansvara för förbundets ekonomiska
och övriga förvaltning,
– fatta beslut i fråga om konfliktåtgärder
inom förbundets organisationsområde
och i samband därmed även besluta om
finansiering, organisatoriska åtgärder,
konfliktersättning och utfärdaerforderliga instruktioner till förbundets medlemmar och lokala organ,
– utse de personer, som har rätt teckna
förbundets firma eller i övrigt representera förbundet enligt av förbundsstyrelsen angivna befogenheter.
– förrätta fyllnadsval
– ansvara för avtal och förhandlingar
enligt § 22. Förhandlingsrätt kan från
förbundsstyrel- sen delegeras till delegation eller styrelse för förening/klubb,
– ansvara för förbundets ekonomiska
och övriga förvaltning,
– fatta beslut i fråga om konfliktåtgärder
inom förbundets organisationsområde
och i samband därmed även besluta om
finansiering, organisatoriska åtgärder,
konfliktersättning och utfärdaerforderliga instruktioner till förbundets medlemmar och lokala organ,
– utse de personer, som har rätt teckna
förbundets firma eller i övrigt representera förbundet enligt av förbundsstyrelsen angivna befogenheter.
Presidium
§ 23
Förbundsstyrelsens presidium består av
förbundsordförande samt två vice ordföranden. Presidiet arbetar enligt särskild
arbetsordning fastställd av förbundsstyrelsen.
(under rubriken Förbundsstyrelse)
§ 17
Presidium
Förbundsstyrelsens presidium består av
förbundsordförande samt förste och andre
vice ord- förande. Presidiet har rätt att i
enlighet med förbundsstyrelsens riktlinjer
utöva dess befogenheter.
Föreningar och klubbar
Föreningar och klubbar
§ 24
Bildande
Vid varje företag (koncern) ska finnas
en FTF-förening. Som förutsättning för
bildande av FTF-förening gäller att den
ska omfatta minst tio medlemmar. FTFförening kan i undantagsfall omfatta
flera nära samverkande företag. Inom
FTF-föreningen kan klubbar bildas. Vid
företag där FTF-förening saknas kan
förbundsstyrelsen utse FTF-ombud.
FTF-ombudets uppgifter beslutas av
förbundsstyrelsen.
För bildande av flera FTF-föreningar
§ 18
Bildande
Vid varje företag (koncern) ska finnas
en FTF-förening. Som förutsättning för
bildande av FTF-förening gäller att den
ska omfatta minst tio medlemmar. FTFförening kan i undan tagsfall omfatta
flera nära samverkande företag. Inom
FTF-föreningen kan klubbar bildas. Vid
företag där FTF-förening saknas kan
förbundsstyrelsen utse kontaktombud.
Kontaktombudets uppgifter beslutas av
förbundsstyrelsen. För bildande av flera
FTF-föreningar inom samma företag
Reviderade förbundsstadgar
Nytt förslag
35
Reviderade förbundsstadgar
36
Nytt förslag
Nuvarande lydelse
inom samma företag (koncern) samt för
bildande av FTF-förening som omfattar
flera nära samverkande företag krävs
särskilt beslut i förbundsstyrelsen.
(koncern) samt för bildande av FTFförening som omfattar flera nära samverkande företag fordras särskilt beslut i
förbundsstyrelsen.
§ 25
Stadgar
Förbundsstyrelsen fattar beslut om normalstadgar för förbundets lokala föreningar. Stadgar för förening som avviker
från normalstadgarna ska vara godkända
av förbundsstyrelsen och får inte strida
mot bestämmelserna i förbundets stadgar eller beslut vid kongress.
§ 19
Stadgar
Stadgar för förening och klubb ska vara
godkända av förbundsstyrelsen och får
inte strida mot bestämmelserna i förbundets stadgar eller beslut vid riksstämma.
Förhandlingsordning
Förhandlingsordning
§ 26
Befogenheter vid förhandling
För förhandlingar gäller:
– förbundsstyrelsen har ansvaret för och
beslutanderätten i förhandlingsfrågor,
– central förhandling kan av förbundsstyrelsen delegeras till utsedd förhandlingsdelegation. För sådan förhandling
gäller de instruktioner som förbundsstyrelsen beslutar. Förbunds-styrelsen ska
hållas underrättad om förhandlingarna
och fatta beslut om förslag till uppgörelse, om så föreskrivits,
– lokal förhandling delegeras från förbundsstyrelsen till styrelse för förening
eller klubb enligt i avtalen inskriven förhandlingsordning. Styrelsen för förening
är skyldig följa av förbundet angivna
riktlinjer för förhandlingen och underställa förbundet förslag till uppgörelse,
om så föreskrivits eller resultatet kan
bedömas påverka villkoren för medlemmar i andra föreningar inom förbundet,
– begäran om förhandling i viss fråga
kan väckas av berörd medlem eller inom
organ som enligt denna förhandlingsordning är behörigt att föra förhandling.
Begäran om förhandling hos motparten
§ 20
Befogenheter vid förhandling
För förhandlingar gäller:
– förbundsstyrelsen har ansvaret för och
beslutanderätten i förhandlingsfrågor,
– central förhandling kan av förbundsstyrelsen delegeras till utsedd förhandlingsdelegation. För sådan förhandling
gäller de instruktioner som förbundsstyrelsen beslutar. Förbundsstyrelsen ska
hållas underrättad om förhandlingarna
och fatta beslut om förslag till uppgörelse, om så föreskrivits,
– lokal förhandling delegeras från förbundsstyrelsen till styrelse för förening
eller klubb enligt i avtalen inskriven förhandlingsordning. Styrelsen för förening
är skyldig följa av förbundet angivna
riktlinjer för förhandlingen och underställa förbundet förslag till uppgörelse,
om så föreskrivits eller resultatet kan
bedömas påverka villkoren för medlemmar i andra föreningar inom förbundet,
– begäran om förhandling i viss fråga
kan väckas av berörd medlem eller inom
organ som enligt denna förhandlingsordning är behörigt att föra förhandling.
Begäran om förhandling hos motparten
Nuvarande lydelse
ska göras av förbundsstyrelsen eller det
organ till vilket förbundsstyrelsen delegerat rätten att föra förhandling i frågan.
ska göras av förbundsstyrelsen eller det
organ till vilket förbundsstyrelsen delegerat rätten att föra förhandling i frågan,
– förbundsstyrelsen kan fatta beslut om
rådgivande medlemsomröstning.
§ 27
Konfliktåtgärder
För konfliktåtgärder, som berör förbundet, gäller
– varsel om eller vidtagande av konfliktåtgärd ska beslutas av förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen kan uppdra åt
förhandlingsdelegation eller presidium
att utlösa sådant beslut. Vid vidtagande
av konfliktåtgärd måste minst nio av
förbundsstyrelsens ledamöter vara ense
om beslutet,
– innan konfliktåtgärd vidtas ska kontakt
tas med berörda medlemmar,
– konfliktåtgärd kan avse arbetsnedläggelse, blockad, bojkott eller motsvarande. Medlem får inte följa andra direktiv
vid konflikt än de som grundar sig på
förbundsstyrelsens beslut,
– vid konflikt ska förbundsstyrelsen
utfärda instruktioner och anvisningar
för medlemmarna och förbundets lokala
organ. För den lokala organisationen
vid konflikt är styrelsen för förening
ansvarig.
§ 21
Konfliktåtgärder
För konfliktåtgärder, som berör förbundet, gäller
– varsel om eller vidtagande av konfliktåtgärd ska beslutas av förbundsstyrelsen. Förbunds- styrelsen kan uppdra åt
förhandlingsdelegation eller presidium
att utlösa sådant beslut. Vid vidtagande
av konfliktåtgärd måste minst åtta av
förbundsstyrelsens ledamöter vara ense
om beslutet,
– innan konfliktåtgärd vidtas ska kontakt
tas med berörd medlemsgrupp,
– konfliktåtgärd kan avse arbetsnedläggelse, blockad, bojkott eller motsvarande. Medlem får inte följa andra direktiv
vid konflikt än de som grundar sig på
förbundsstyrelsens beslut,
– vid konflikt ska förbundsstyrelsen
utfärda erforderliga instruktioner och
anvisningar för medlemmarna och
förbundets lokala organ. För den lokala
organisationen vid konflikt är styrelsen
för förening ansvarig.
Ekonomi och förvaltning
Ekonomi och förvaltning
§ 28
Förbundsstyrelsens befogenheter
Förbundsstyrelsen upprättar verksamhetsplaner utifrån av kongressen fastställt handlingsprogram, antar budget
för förbundet, beslutar om de utgifter
som erfordras för förbundets verksamhet
samt förvaltar förbundets fonder och
övriga medel.
§ 22
Förbundsstyrelsens befogenheter
Förbundsstyrelsen upprättar verksamhetsplaner utifrån av riksstämman fastställt handlingsprogram, antar budget
för förbundet, beslutar om de utgifter
som erfordras för förbundets verksamhet samt förvaltar förbundets fonder och
övriga medel.
Reviderade förbundsstadgar
Nytt förslag
37
Reviderade förbundsstadgar
38
Nytt förslag
Nuvarande lydelse
§ 29
Bokslut
Förbundets verksamhetsår sammanfaller
med kalenderår.
§ 23
Bokslut
Förbundets verksamhetsår sammanfaller
med kalenderår.
Verksamhetsberättelse
Förbundsstyrelsen ska senast den 15
mars överlämna årsredovisningshandlingar för det gångna året till förbundets
revisorer för granskning. Överskott på
förbundets verksamhet disponeras enligt
beslut av ordinarie kongress.
Verksamhetsberättelse
Förbundsstyrelsen ska senast den 15
mars överlämna årsredovisningshandlingar för det gångna året till förbundets
revisorer för granskning. Överskott på
förbundets verksamhet disponeras enligt
beslut av ordinarie riksstämma.
§ 30
Konfliktfond
För att trygga åtgärder till försvar för
väsentliga medlemsintressen ska inom
förbundet finnas en konfliktfond.
Konfliktfondens ändamål är att vid
arbetskonflikt skydda grundläggande
ekonomiska intressen för medlemmarna.
Konfliktfonden kan även användas för
stöd till annan organisation i konflikt.
Detta stöd kan lämnas i form av bidrag,
lån, ställande av borgen eller annan
garanti.
Till konfliktfonden avsätts så stor del
av avkastningen från förbundets eget
kapital som riksstämman beslutar. Där
jämte ska fonden tillföras de belopp
som riksstämman beslutar för att säkra
konfliktfondens ändamål.
Konfliktfondens medel kan tas i anspråk,
om minst 2/3 av förbunds styrelsens
ledamöter är ense, eller genom beslut på
kongress eller förbundsfullmäktige.
§ 24
Konfliktfond
För att trygga åtgärder till försvar för
väsentliga medlemsintressen ska inom
förbundet finnas en konfliktfond. Konfliktfondens ändamål är att vid arbetskonflikt skydda grundläggande ekonomiska
intressen för medlemmarna. Konfliktfonden kan även användas för stöd till
annan organisation i konflikt. Detta stöd
kan lämnas i form av bidrag, lån, ställande av borgen eller annan garanti. Till
konfliktfonden avsätts så stor del av
avkastningen från förbundets eget kapital
som riksstämman beslutar. Där jämte ska
fonden tillföras de belopp som riksstämman beslutar för att säkra konfliktfondens
ändamål. Konfliktfondens medel kan tas i
anspråk genom beslut av förbundsstyrelsen, om minst 2/3 av styrelsens ledamöter
är ense, eller genom riksstämmobeslut.
§ 31
Revision
Förbundsstyrelsens förvaltning granskas
av två av kongressen valda förbundsmedlemmar och en auktoriserad revisor.
Förbundets räkenskaper, protokoll och
handlingar ska ständigt vara tillgängliga
för revisorerna.
§ 25
Revision
Förbundsstyrelsens förvaltning granskas
av två av riksstämman valda förbundsmedlemmar och en auktoriserad revisor.
Förbundets räkenskaper, protokoll och
handlingar ska ständigt vara tillgängliga
för revisorerna.
Nuvarande lydelse
Revisionsberättelse
Berättelse över revisorernas granskning av det gångna årets räkenskaper,
innehållande omdöme om förvaltningen
och yttrande angående ansvarsfrihet, ska
överlämnas till förbundsstyrelsen senast
den 31 mars.
Revisionsberättelse
Berättelse över revisorernas granskning
av det gångna årets räkenskaper, innehållande om- döme om förvaltningen
och yttrande angående ansvarsfrihet, ska
överlämnas till förbundsstyrelsen senast
den 31 mars.
§ 32
Revisionsanmärkning
Finner revisorerna anledning till anmärkning mot styrelsen, kan de underrätta föreningar samt föreslå beslut om
kongressens sammankallande.
Förbundsstyrelsens och revisorernas berättelser ska sändas till föreningar senast
den 20 april varje år.
§ 26
Delgivning
Finner revisorerna anledning till anmärkning mot styrelsen, kan de underrätta föreningar samt föreslå beslut om
riksstämmans sammankallande. Förbundsstyrelsens och revisorernas berättelser ska sändas till föreningar/klubbar
senast den 20 april varje år.
Beslutsordning
Beslutsordning
§ 33
Omröstning
Beslut inom förbundets organ fattas med
enkel majoritet, om inte stadgarna anger
annat. Vid röstning har varje röstberättigad ledamot eller ombud en röst.
§ 27
Omröstning
Beslut inom förbundets organ fattas med
enkel majoritet, om inte stadgarna anger
annat. Vid omröstning har varje röstberättigad medlem eller ledamot en röst.
Vid rådgivande medlems- omröstning är
per post eller på annat sätt avgiven röst
giltig då så på förhand anges. Röstning
sker öppet om inte sluten omröstning
begärs. Vid personval ska alltid sluten
om- röstning äga rum. Vid lika röstetal
äger ordföranden utslagsröst. Vid slutenomröstning avgör dock lotten. Röstning med fullmakt är inte tillåten.
Sluten omröstning ska ske om någon så
begär vid personval. Vid lika röstetal
gäller den uppfattning som mötesordföranden företräder. Vid lika röstetal vid
personval avgör dock lotten. Röstning
med fullmakt är inte tillåten.
Reviderade förbundsstadgar
Nytt förslag
§ 28
Fyllnadsval
Om förbundsordföranden eller någon av
förbundets vice ordföranden avgår under
mandattiden ska förbundsstyrelsen efter
förslag från valberedningen förrätta
fyllnadsval. Om övrig ordinarie ledamot
avgår under mandattiden har valberedningen att föreslå en, med hänsyn till
39
Reviderade förbundsstadgar
Nytt förslag
Nuvarande lydelse
styrelsens totala sammansättning, lämplig suppleant att gå in på ordinarie plats.
Fyllnadsval ska därefter förrättas, enligt
ovan nämnd ordning, så att stadgeenligt
antal suppleanter bibehålls.
§ 34
Stadgeändring
Ändring av dessa stadgar kan ske på
förslag av förbundsstyrelsen eller genom
motion till ordinarie kongress. För att
föreslagen ändring ska bli gällande fordras minst 2/3 majoritet.
§ 29
Stadgeändring
Ändring av dessa stadgar kan ske på
förslag av förbundsstyrelsen eller genom
motion till ordinarie riksstämma. För
att föreslagen ändring ska bli gällande
fordras minst 2/3 majoritet.
§ 35
Förbundets upplösning
Förslag om förbundets upplösning ska
skriftligt inges till förbundsstyrelsen,
som jämte eget utlåtande framlägger
detsamma för ordinarie kongress. Därvid ska i händelse av förbundsstyrelsens
tillstyrkan även framläggas förslag till
användning av förbundets tillgångar.
Beslut om förbundets upplösning och
dess tillhörigheters användning ska för
att bli gällande i oförändrat skick bekräftas av följande ordinarie kongress
vid vilken fordras minst 2/3 majoritet.
Beslut om förbundets upplösning för att
skapa möjlighet att sammangå med annat eller andra förbund inom tjänstemannaområdet fattas dock av en kongress,
ordinarie eller extra, vid vilken fordras
minst 2/3 majoritet.
§ 30
Förbundets upplösning
Förslag om förbundets upplösning ska
skriftligt inges till förbundsstyrelsen,
som jämte eget utlåtande framlägger
detsamma för ordinarie riksstämma.
Därvid ska i händelse av förbundsstyrelsens tillstyrkan även framläggas förslag
till användning av förbundets tillgångar.
Beslut om förbundets upplösning och
dess tillhörigheters användning ska för
att bli gällande i oförändrat skick bekräftas av följande ordinarie riksstämma
vid vilken fordras minst 2/3 majoritet.
Beslut om förbundets upplösning för att
skapa möjlighet att sammangå med annat eller andra förbund inom tjänstemannaområdet fattas dock av en riksstämma,
ordinarie eller extra, vid vilken fordras
minst 2/3 majoritet.
§ 36
Tolkning av stadgar
Uppstår tvist kring dessa stadgar så gäller den tolkning som beslutas av förbundsstyrelsen.
§ 31
Tolkning av stadgar
Uppstår tvist kring dessa stadgar så gäller den tolkning som beslutas av förbundsstyrelsen.
Beslutsförslag
Riksstämman föreslås besluta i enlighet med förslag.
40
Verksamhetsuppföljning 2010–2013
Verksamhetsuppföljning 2010–2013
Bifallna motioner på riksstämman 2010 – beslutsuppföljning
Motion
Beslut
Åtgärd
1.4 Möjlighet att
förhandla om alternativ till lönehöjning
såsom exempelvis
mer ledighet
Verka för ökade möjligheter för individen att växla
lön mot ledighet.
I övrigt besvarad.
Yrkande i avtalsrörel- Avfört
sen, avvisat.
Information om löne- Pågår
växling.
2.1 Motion om
semestertillägg
42
Status
FTF ska verka för att
skrivningen i avtalet ändras så att utbetalning av
2.2 Betala ut somma- semestertillägg vad avser
rens semestertillägg sommarens semester sker
i samband med juni- tillsammans med utbetalning av junilönen.
lönen
Yrkande i avtalsrörel- Avfört
sen, avvisat.
2.10 Översyn och
eventuell uppsägning
och omförhandling
av ”Avtal om medbestämmande i försäkringsbranschen” och
”Arbetsmiljöavtal
för försäkringsbranschen”
Uppdrag åt förbundsstyrelsen att verka för att nuvarande avtal om arbetsmiljö och medbestämmande ersätts av samverkansavtal.
Behovsinventering
och riskanalys.
Beslut att ej påkalla
förhandling.
Höja kunskapsnivån
om MBL lokalt;
översyn av kurser
och webbplats.
2.11 Arbetsstress
Verka för att regler i avtal
ska ge rätt till lokal förhandling om försäljningsmål.
Performance
Pågår
management-projekt:
kunskapsuppbyggnad
och erfarenhetsutbyte
mellan föreningarna.
2.12 Fokus på den
psykosociala arbetsmiljön
Förstärka arbetet kring
psykosocial arbetsmiljö.
Synliggöra och arbeta
aktivt med uppföljning av
de psykosociala konsekvenserna av effekterna
med kontorslandskap och
nya arbetssätt.
Ta fram underlag och
Stressprojekt: medPågår
lemsenkät om stress,
förslag till RS-plattform, implementering
under planering.
Klart
Klart
Verksamhetsuppföljning 2010–2013
stötta föreningar i hur man
skapar en bra arbetsmiljö,
tillsammans med arbetsgivaren.
3.1 Sjukvårdsförsäkring som medlemsförmån, typ inkomstförsäkringen
Utreda möjligheten att erbjuda förbundets medlemmar en sjukvårdsförsäkring, individuellt eller att
den ingår i medlemskapet.
Upphandling.
Klart
3.4 Kampanj för att
fler ska bli förtroendevalda
3.5 Framtidens förtroendevalda
Ta fram en handlingsplan
och därefter vidta åtgärder
i syfte att öka intresset för
fackligt arbete. Planen bör
innehålla både kampanjliknande insatser och en mer
långsiktig strategi.
Stärka förtroendevaldas
ställning på arbetsplatserna.
Ta upp nya rörliga löneformer i avtalrörelserna.
Projekt Förtroendevaldas kompetens:
översyn av kurser
och material.
FTFs ledarskapsprogram.
Projekt Föreningsbildning.
Klart
3.9 Miljöpolicy stärker trovärdigheten
Utarbeta miljöpolicy för
förbundets verksamhet.
Utarbeta policy.
Klart
3.12 Samarbete med
Finansförbundet
Utredning av utökat samarbete med Finansförbundet.
Samlokalisering.
Utvidgat samarbete.
Klart
Pågår
4.1 Kompetensutveckling
4.2 Individuell utvecklingsplan
Finna vägar för att underlätta för medlemmar att få
den kompetensutveckling
som behövs och önskas,
genom centrala kollektivavtal eller på annat sätt.
Verka för att föra in det
gemensamma yttrandet
från den sociala dialogen i
kollektivavtalet.
Förstärkta skrivningar i kollektivavtalet avseende
åldersdiskriminering
och rätt till kompetensutveckling.
Klart
Start i
höst
Klart
Avseende nya löneformer, se motion 2:11.
43
44
Valberedningens förslag till val
Valberedningens förslag till val
Valberedningens förslag i enlighet med förslag till reviderade
förbundsstadgar
Förbundsordförande
Anders Johansson, Folksam
Övriga ordinarie styrelseledamöter
Carola Ahlberg, Hannover Re
Susanna Bergdahl, If
Lars Dahl, Länsförsäkringar
Claes Hansson, Trygg-Hansa
Göran Hrisanfow, Alecta
Kerstin Kujala, Folksam
Susanne Lindberg, Länsförsäkringar
Jane Olofsson, Skandia
Linda Pettersson, Länsförsäkringar
Johan Sjöstedt, If
Linda Törnqvist, Trygg-Hansa
Gert-Ove Zettergren, Skandia
Två vice ordförande, bland de ordinarie styrelseledamöterna
Susanna Bergdahl, If
Susanne Lindberg, Länsförsäkringar
Revisorer
Håkan Andersson, Folksam
Elisabeth Rudolphie, Skandia
46
Valberedningens förslag till val
Valberedningens förslag i enlighet med nuvarande stadgar
Förbundsordförande
Anders Johansson, Folksam
Övriga ordinarie styrelseledamöter
Carola Ahlberg, Hannover Re
Susanna Bergdahl, If
Claes Hansson, Trygg-Hansa
Göran Hrisanfow, Alecta
Kerstin Kujala, Folksam
Susanne Lindberg, Länsförsäkringar
Jane Olofsson, Skandia
Linda Pettersson, Länsförsäkringar
Johan Sjöstedt, If
Gert-Ove Zettergren, Skandia
Första vice ordförande, bland de ordinarie styrelseledamöterna
Susanna Bergdahl, If
Andra vice ordförande, bland de ordinarie styrelseledamöterna
Susanne Lindberg, Länsförsäkringar
Suppleanter
Erika Andersson, Folksam
Lars Dahl, Länsförsäkringar
Carina Lidgren, If
Helen Lundin, Länsförsäkringar
Elisabeth Sandblom, Trygg-Hansa
Linda Törnqvist, Trygg-Hansa
Revisorer, ordinarie
Håkan Andersson, Folksam
Elisabeth Rudolphie, Skandia
47
Valberedningens förslag till val
Revisorer, suppleanter
Vakant
Vakant
(Valberedningen har valt att lämna posterna för revisorsuppleanter vakanta med
hänsyn till det nya stadgeförslaget).
Valberedning, ordinarie ledamöter
Birgitta Hultfeldt. Skandia (sammankallande)
Peter Karlsson, Länsförsäkringar
Magnus Lögdahl, If
Anna-Lena Muisyo, If
Leif Ockestam, Alecta
Kristina Ottosson, Länsförsäkringar
Susan Persson, Folksam
Lola Thelin, Trygg-Hansa
Valberedning, suppleanter
Pelle Joelsson, Trygg-Hansa
Mats Kjellgren, Folksam
Siewert Stegdahl, Folksam
Övriga nomineringar som lämnats från föreningar
Erika Andersson, Folksam
Jonas Danielsson, Länsförsäkringar
Tove Danielsson, Folksam
Maria Flodqvist, If
Per-Anders Karmeroth, Skandia
Ingolf Lundin, Skandia
48
Arvoden för centralt förtroendevalda 2013–2016
Arvoden för centralt förtroendevalda 2013–2015
Arvoden för centralt förtroendevalda 2013–2016
Arvoden för centralt förtroendevalda på förbundsnivå är sedan riksstämman 2010
kopplade till inkomstbasbeloppet. På så vis uppnås en automatisk uppräkning av
arvodena i relation till löneutvecklingen. För närvarande gäller följande arvoden:
Fig 1. Årliga arvoden 2010-13
FSledamot
Arvode uttryckt 0,5 ibb
i inkomstbasbelopp*
Valberedare
Vice
Ordordförande förande
Revisor
0,15 ibb
2,5 ibb
utöver lön
0,1 ibb
5 ibb
utöver lön
* Inkomstbasbeloppet 2013 är 56 600 kronor, en höjning med 2000 kronor från
föregående år.
Förbundsstyrelsen ser ingen anledning att frångå principen att arvodena kopplas
till inkomstbasbeloppet. Däremot kan man diskutera om nivån för arvodena ligger
rätt. En närmare jämförelse med andra fackförbund inom privat sektor ger vid
handen att nivåerna för arvoden ligger klart lägre inom FTF än inom andra förbund.
Fig 2. Arvoden i jämförelse med andra förbund
Förbund
FS-ledamot
Valberedare
Vice orförande Ordförande
FTF
0,5 ibb
0,15 ibb
2,5 ibb utöver
lön
Finansförbundet
1 ibb
0,5 ibb
0,8x18 ibb som 18 ibb som lön
lön
Unionen
1,1 ibb
0,6 ibb
946 000 kronor 1 123 200
som lön
kronor som lön
5 ibb utöver
lön
När det gäller valberedare och styrelseledamöter ligger arvodena i de andra facken
på den dubbla nivån eller högre.
Vad avser ordförande och vice ordförande är bilden mer komplicerad. I FTF kvarstår den förtroendevalde i sin anställning och behåller sålunda sin lön. Därutöver
utgår arvode från förbundet för förtroendeuppdraget. Inom Finansförbundet och
Unionen är ordförandena anställda och avlönade av förbunden, helt eller delvis.
Inga arvoden utöver lön utgår. I de allra flesta fall torde FTFs ordförandes sammanlagda inkomst (lön + arvode) ligga klart lägre än vad som är fallet i de andra
förbunden.
Förbundsstyrelsens bedömning är att arvoden för centralt förtroendevalda bör
justeras så att de hamnar i nivå med andra förbund. Justeringen motiveras även
50
Den nedan föreslagna förändringen innebär ökade kostnader för förbundet om
drygt 525 000 kronor/år.
Arvoden för centralt förtroendevalda 2013–2015
utifrån att uppdragen utvecklats till att bli mer omfattande och tidskrävande.
Ärendenas komplikationsgrad ökar och kräver mer förberedelser, förväntningarna
på deltagande i projekt ställs högre. I det läget har förbundsstyrelsen svårt att se
rimligheten i att fackligt arbete inom försäkringssektorn värderas lägre än inom
andra sektorer.
Beslutsförslag
Riksstämman föreslås att fastslå årliga arvoden för centralt förtroendevalda
2013–2016 enligt följande:
FSledamot
Valberedare
Vice ordförande
Ordförande
Revisor
Arvode
i ibb
1 ibb
0,5 ibb
3 ibb
6 ibb
0,1 ibb
Arvode
i sek
56 600
28 300
169 800
339 600
5 660
500*
+19 810
+28 300
+56 600
0
0
Föränd+28 300
ring i sek
Suppleant
* För suppleanter föreslås sammanträdesarvode med 500 kronor per sammanträde. För
sammanträden som pågår längre än 8 timmar utgår arvode om 750 kronor. För tillresande utgår ett extra tillägg om 200 kronor per sammanträde.
51
Ny vision och handlingsprogram för 2013–2016
Ny vision och handlingsprogram för 2013–2016
Inledning
Vision
En vision beskriver ett önskat tillstånd som en organisation eller ett företag vill
uppnå. Den ska fungera som en slags ledstjärna att ta sikte emot. En bra vision
kan liknas vid en mycket kort och komprimerad verksamhets- eller affärsidé. Om
FTFs företrädare i möjligaste mån kan FTFs vision och delar den, bidrar det till ett
tydligare FTF och ett starkare varumärke.
Handlingsprogram
Ett handlingsprogram anger vilka frågor som är prioriterade för förbundet att
arbeta med under den kommande riksstämmoperioden. Det är en viljeinriktning
från riksstämman till förbundet och dess förtroendevalda. Förbundet behöver
kraftsamla kring vissa frågor för att verkligen åstadkomma förändring till det
bättre för FTFs medlemmar.
Handlingsprogrammet har inte för avsikt att ange klart definierade mål för riksstämmoperioden. Det uppdraget ligger på förbundsstyrelsen att konkretisera.
Beslutsförslag
Riksstämman föreslås besluta:
att fastställa visionen
att fastställa handlingsprogrammet
att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att verkställa intentionerna i handlingsprogrammet under rikstämmoperioden 2013–2016.
54
FTF skapar mervärde för dig i försäkringsbranschen. Vi står för utvecklande jobb,
stöd i förändring och villkor som passar din livssituation.
Ny vision och handlingsprogram för 2013–2016
FTFs vision
Handlingsprogram för 2013–2016
FTF – vi kan försäkrings- och finansbranschen
FTF organiserar nära 13 000 anställda inom försäkrings- och finansbranschen. Vi
har medlemmar inom alla yrkeskategorier, från skadereglerare via kundtjänst till
banktjänstemän och jurister. Över 800 av branschens chefer är med i FTF. Det ger
FTF en unik position i branschen, med möjlighet att samla in erfarenhet från alla
delar av försäkringsbolagens verksamhet.
FTF verkar för en försäkrings- och finansbransch med fler och bättre jobb. Vi
vill att branschen ska vara ett föredöme i att skapa arbetsplatser med engagerade,
trygga och högt presterande medarbetare. Vi verkar för att etik och moral ska få
en större betydelse i frågor som rör rådgivning och försäljning av försäkrings- och
bankprodukter. Vi verkar även för att branschen ska ta ett samhällsansvar i sitt
agerande i stort.
FTF ska stärka sin kompetens inom frågor som rör försäkrings- och finansbranschen. När regering, myndigheter, media, branschorganisationer eller andra
aktörer lägger förslag som rör branschen, ska FTF vara en naturlig samtalspartner.
Genom att aktivt arbeta tillsammans med utvalda nationella och internationella
organisationer får FTF större genomslagskraft i de forum där en överväldigande
majoritet av de beslut som påverkar försäkringsbranschen tas.
Var sätts din lön?
Lönerna i Sverige är satta under stor press. Finanskris, regleringar och högt satta
avkastningskrav används av arbetsgivarna som slagträn i debatten om vad som är
en rimlig löneutveckling.
Samtidigt omfattas fler och fler medarbetare i dag av olika typer av mätsystem.
Regelbundna avstämningar hålls med varje medarbetare för att säkerställa att satta
mål uppnås. Rätt använda och utformade kan sådana system upplevas som ett stöd
i det dagliga arbetet och även ett verktyg som hjälper den anställda att nå sin fulla
55
Ny vision och handlingsprogram för 2013–2016
potential på jobbet. Fel använda blir de en källa till stress och känslor av otillräcklighet.
FTF anser att den ekonomiska utvecklingen ska ge förbundets medlemmar en
reallöneutveckling. Om rörliga löner förekommer på företaget, ska ett lokalt
kollektivavtal slutas som reglerar den rörliga delen av lönen.
FTF vill att mätsystem ska upplevas som bra och rättvisa. Medarbetare som ska
mätas ska känna sig delaktiga i systemets utformning och i målnivåerna. Vi vill
att branschens medarbetare ska känna mer kontroll än i dag över sin arbetsvardag.
FTF ska ta fram förslag på processer för hur FTFs lokala föreningar kan jobba
kvalitativt med mätsystem. Fler medlemmar ska uppleva att mätsystemen är ett
stöd i arbetet och färre ska uppleva att de är stressade.
Mångfald ger mersmak
Oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder, ska samma
förutsättningar gälla för alla medarbetare i branschen. Inte bara för medarbetarnas
skull, utan även för att det är lönsamt att skapa arbetsplatser utan diskriminering.
Lön ska sättas utifrån ansvar, kompetens och prestation. Men bland medarbetare i
försäkringsbranschen finns det i dag omotiverade löneskillnader. En löneskillnad
som inte är motiverad är en osaklig löneskillnad.
FTF ska arbeta mer med att få bort och förebygga osakliga löneskillnader. Under
kongressperioden är målet att jämställda löner mellan kvinnor och män ska uppnås. FTF vill att det ska råda samma förutsättningar för alla oavsett kön, etnicitet,
sexuell läggning, ålder och funktionshinder när det gäller möjligheten att göra
karriär. Vi vill att det ska råda nolltolerans mot alla former av diskriminering på
branschens arbetsplatser.
Må bra på jobbet
Friska medarbetare är en lönsam investering för branschen, det enskilda företaget
och för medarbetarna. Branschen och företagen stärker sina varumärken i rekryteringssammanhang, medarbetarna mår bra och levererar goda arbetsprestationer.
En känsla av att inte räcka till, att känna sig stressad, är alltför vanligt i försäkringsbranschen.
Över hela tjänstemannakåren breder ökade prestationskrav, obegränsade arbetstider och dygnet runt-tillgänglighet ut sig. Krav på prestation och flexibilitet kan
vara positiva, men alltför ofta tar de negativa aspekterna över.
FTF vill tillsammans med arbetsgivarna på central och lokal nivå sätta fokus på
frågor som rör arbetsrelaterad stress. FTF sätter nu ett tydligt fokus på att sjuktalen ska går ner och att den arbetsrelaterade stressen ska minska. FTF vill att
medarbetare ska känna att de har inflytande över sina arbetstider och att arbetstider och plats för arbetets utförande är flexibla för att passa varje medarbetares
livssituation.
56
Ibland händer det att hela grupper av anställda står med en kompetens som företaget inte ser sig behöva. Då görs så kallade kompetensväxlingar. En korrekt utförd
kompetensväxling borde i fler fall än i dag kunna hanteras genom kontinuerlig
kompetensutveckling av de som jobbar på arbetsplatsen. Kompetensluckor ska
identifieras i kompetensförsörjningsplaner. Utvecklingssamtal och utvecklingsplaner ska användas för att staka ut vägen och stötta anställda att bygga på kompetensen.
Ny vision och handlingsprogram för 2013–2016
Växa på jobbet
Medarbetare som kontinuerligt kompetensutvecklas är en lönsam investering för
branschen, det enskilda företaget och för medarbetarna. Att bygga rätt kompetens
är ett gemensamt ansvar för företaget och den anställde. Arbetsgivaren har ett ansvar för att ställa resurser i form av tid, pengar och coachning till förfogande. Den
anställde har ett ansvar för att vilja utvecklas och ta till sig den kompetenspåbyggnad som arbetsgivaren erbjuder. Men alltför många FTF-medlemmar känner att de
inte ens får tillräckligt med kompetensutveckling för att hänga med i förändringar
av de dagliga arbetsuppgifterna.
FTF vill tillsammans med arbetsgivarna på central och lokal nivå sätta fokus på
kompetensutvecklingsfrågor. FTF ska arbeta med att fler medlemmar känner att de
får tillräckligt med kompetensutveckling för att hänga med i de dagliga arbetsuppgifterna. FTF anser också att den som vill ska med hjälp av goda möjligheter till
kompetensutveckling kunna utvecklas till mer avancerade arbetsuppgifter och
högre lön. Vi vill att den enskilde medarbetaren ska känna ett större inflytande
över sin egen kompetensutveckling. FTF ska verka för att utveckla möjligheter
för fler medlemmar att växla kompetens mitt i livet. FTF vill att varje företag ska
upprätta en kompetensförsörjningsplan i samverkan med den lokala FTF-organisationen. Varje medarbetare ska ha en utvecklingsplan som kontinuerligt uppdateras
och utvärderas.
Ett starkt FTF ger starka medlemmar
När FTF växer, växer även FTFs styrka och handlingskraft. Ett starkt FTF ger
starka medlemmar. Nära fem år av obruten medlemstillväxt är en utveckling att
vara stolt över och vi vill fortsätta att växa.
Det är de lokalt förtroendevalda som är ryggraden i FTF och utan en stark rygg
faller hela kroppen ihop. Fler och starka fackligt förtroendevalda är en förutsättning för att kunna ta en aktiv roll i att forma arbetsplatserna.
Kollektivavtal är bra för branschen, det enskilda företaget och medlemmarna.
Tyvärr har fortfarande alltför många arbetsgivare i försäkringsbranschen valt att
ställa sig utanför den svenska modellen och inte teckna ett kollektivavtal.
FTF kommer att arbeta för att antalet yrkesverksamma medlemmar årligen ska
öka. Vi vill utveckla FTFs ambition att vara det nära förbundet genom att öka
andelen FTF-medlemmar som omfattas av en lokal FTF-organisation. Andelen
medarbetare i försäkringsbranschen som omfattas av ett kollektivavtal ska öka.
57
Ny vision och handlingsprogram för 2013–2016
58
FTF ska ta fram kompetensutvecklingsmöjligheter för förbundets förtroendevalda
och skapa fler arenor för möten och erfarenhetsutbyte. Vi ska jobba hårdare på att
bli starkare, stoltare och kunnigare förtroendevalda. FTF vill även utveckla samarbeten med andra förbund inom TCO samt med internationella organisationer på
alla de områden som stärker förbundet och medlemmarna.
Politisk plattform för balans och minskad stress
Politisk plattform för balans och minskad stress
Inledning
FTFs politiska plattform för balans och minskad stress i försäkringsbranschen
beskriver kortfattat och på ett övergripande plan hur vi som förbund ser på den
psykosociala arbetsmiljön, med fokus på stress, i försäkringsbranschen.
FTF vill att de anställda i försäkringsbranschen trivs och mår bra på arbetet, har
en bra arbetsmiljö och rimlig arbetsbelastning. Men de undersökningar som gjorts
under de senaste åren visar att de anställda i vår bransch upplever sig mer stressade än andra och att medlemmarna anser att FTF arbetar för lite med frågor som
rör den psykosociala arbetsmiljön. De visar vidare att FTFarna stressas av mätsystemen, brist på kontroll och arbetsbelastningen. De här faktorerna hänger ihop.
Den som har inflytande över det som ligger nära det egna arbetet, klarar lite högre
arbetsbelastning och har ofta en större förståelse för företagets mål, sin egen roll
och det resultat som hen förväntas leverera.
Det är framför allt känslan av att inte ha kontroll/inflytande som skiljer FTFarna
från andra tjänstemän. I undersökningarna ser man vidare att stress är självupplevd. Med det menas till exempel att när man upplever stress skiljer sig från
individ till individ och att det som stressar vissa till och med kan upplevas stimulerande av andra.
Parterna på arbetsmarknaden och medlemmarna har gemensamma intressen när
det gäller arbetsmiljö, stress, trivsel och hälsa. Medarbetare som mår bra, gör
ett bra jobb och det ger lönsamma företag. Ekonomisk stabila företag borgar för
trygga jobb. Vantrivsel, ohälsa och sjukdom å andra sidan är förknippat med kostnader och problem för samhället, företagen och individen.
FTF menar att arbetet med den psykosociala arbetsmiljön inte är en isolerad fråga
utan tangerar många andra områden, till exempel inflytande, arbetstid, mål- och
verksamhetsplanering samt ledarskap.
Avgränsning
Detta förslag till plattform gör inte anspråk på att omfatta samtliga psykosociala
faktorer i arbetsmiljön, utan tar endast upp områden kopplade till stress och livsbalans.
Syfte
Den politiska plattformens syfte är att tydliggöra FTFs ställningstagande. Plattformen ska omsättas i handlingsplaner och konkreta arbetssätt.
Beslutsförslag
Riksstämman föreslås besluta i enlighet med förslag.
60
Samverkan för en bransch att må bra i
FTF vill att försäkringsbranschen ska vara en bransch där alla medarbetare ges
möjlighet att växa och må bra. Det tjänar alla på. Medarbetare som mår bra gör ett
bra arbete, vilket leder till lönsamma företag och i förlängningen trygga jobb.
I försäkringsbranschen är det mycket vanligt att ha ”hållbart arbetsliv” som en
del av företagens CSR (Corporate social responsibility), integrerat i företagens
affärsmodeller och som en del av profileringen. Samtidigt visar arbetsgivarorganisationen FAOs statistik att sjuktalen i försäkringsbranschen är högre än i andra
branscher. Det finns därmed all anledning att också titta närmare på arbetsmiljön
och de hälsofrämjande åtgärderna inom det egna företaget och i branschen.
Politisk plattform för balans och minskad stress
Politisk plattform för balans och minskad stress
Arbetsgivarna har det lagstadgade ansvaret för arbetsmiljön. FTF menar att ett
proaktivt arbetsmiljöarbete inte enbart innebär att ta bort fysiska och psykosociala
riskfaktorer, utan också att skapa förutsättningar för individens möjligheter till
trygghet, stimulans och utveckling på jobbet.
FTF anser att:
Medarbetarna är företagens viktigaste resurs. Insatser för friska medarbetare som
trivs på arbetet är en investering för företagen.
FTF, arbetsgivarna och medlemmen har gemensamt intresse och ansvar – därmed
är samarbete viktigt för att nå resultat.
Samtal och feedback
På en välfungerande arbetsplats ses medarbetarna som individer med olika erfarenheter, kunskaper och förutsättningar. Medarbetarnas behov och önskemål
kan också variera över tid, beroende på vilken livsfas hen befinner sig i. Att vara
lyhörd för den enskildes behov ska därför vara en strävan.
I regelbundna samtal, avstämningar och coachning kan problem fångas upp i ett
tidigt skede och ohälsa och sjukskrivningar undvikas. Det ger också den som är
chef bra förutsättningar att uttrycka sina förväntningar och krav. Anställda vill ha
feedback på sin prestation. Att inte få feedback genererar ofta osäkerhet och stress.
Stressen i det moderna arbetslivet är ofta självupplevd och individuell. Därför
sker det bästa arbetsmiljöarbetet så nära den/dem det berör som möjligt, och i nära
samverkan med det lokala facket och oftast även med den enskilde medarbetaren
involverad. Det är också viktigt att den företagshälsovård som finns kan hantera
psykosociala frågor.
FTF anser att:
Genom samverkan och stor delaktighet lokalt kan vi nå framgång i arbetet med en
bättre psykosocial arbetsmiljö i försäkringsbranschen.
Medarbetaren har rätt till fortlöpande feedback och coachning i jobbet, och till
regelbundna samtal där frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön kan tas upp.
61
Politisk plattform för balans och minskad stress
Inflytande och kontroll
Den enskildes inflytande över jobbnära frågor behöver stärkas. Många av FTFs
medlemmar är starkt styrda i vad de ska göra och när det ska göras. De sitter uppkopplade i system och på telefonslingor där de förväntas vara tillgängliga mellan
exakta klockslag. De har begränsade möjligheter att påverka till exempel inflödet
av arbetsuppgifter, hur arbetet utförs, när de ska ta paus och när arbetet ska vara
klart.
Bristen på inflytande och kontroll i de vardagliga löpande göromålen på jobbet
skiljer FTFarna från övriga tjänstemän och är också, enligt alla forskning, en av de
starkaste stressfaktorerna.
FTF anser att:
Starkt styrt arbete ska undvikas eller begränsas.
Den anställdes möjligheter att påverka arbetstidsförläggning ska öka.
Mål och resultat för den enskilde ska sättas i samråd med den anställde och det
måste finnas reella förutsättningar att uppnå de mål som sätts.
Balans mellan arbete och fritid
Gränserna för när och var arbete utförs har suddats ut. Inte ens ett så grundläggande begrepp som ”arbetsplats” blir entydigt när anställda hanterar mejl på tåget,
svarar i arbetstelefonen när de lagar middag eller förbereder kommande arbetsvecka hemma på söndagskvällen. Ett stort ansvar vilar på medarbetaren att sätta
sina egna gränser. Många anställda säger nämligen att de gillar flexibiliteten och
att den är en förutsättning i en hektisk vardag.
Det finns risker med det gränslösa arbetslivet. Särskilt i organisationer där kraven
och/eller målen med den enskildes arbete är otydligt eller inte kommunicerat.
Risken finns att fritiden blir obetald arbetstid för medarbetare som känner sig
pressade eller osäkra på om de verkligen nått sina mål och presterat tillräckligt.
Möjligheterna för återhämtning minskar och arbetsgivarna tappar kontrollen av
den reella arbetstiden på företaget. Såväl arbetsgivarna som de fackliga företrädarna måste ta ansvar för att hitta rutiner för att följa upp den verkliga arbetstiden
på arbetsplatsen.
FTF anser att:
Det i det moderna arbetslivet vilar stort ansvar på medarbetaren att själv sätta sina
egna gränser.
Det behövs former för att följa upp arbetstid, även för dem som inte är övertidsberättigade, i syfte att alla ska ha tid för återhämtning och vila.
Samtliga arbetsplatser bör ha en policy som förtydligar arbetsgivarens förväntningar på tillgänglighet.
62
Det är också arbetsgivarens ansvar att se till att cheferna har den kunskap som
behövs för att kunna bedriva ett förebyggande och systematiskt arbetsmiljöarbete,
samt att de har reella möjligheter att vidta åtgärder. Minskad sjukfrånvaro och
medarbetare som mår bra innebär lönsamma företag. Chefernas arbete för trivsel
och minskad ohälsa måste därför värdesättas och inte stå i konflikt mot försäljningsmål.
Politisk plattform för balans och minskad stress
Ledarskap
Ledarskapet betydelse för hur medarbetaren trivs på jobbet får inte underskattas.
Ett välfungerande ledarskap lägger grunden för trivsel och friska medarbetare och,
som en följd av att medarbetarna mår bra, också effektiva och lönsamma företag.
En viktig del i arbetsgivaransvaret för arbetsmiljön måste därför vara ge de chefer
som finns nära medarbetarna bra förutsättningar att bedriva ett gott ledarskap. Rätt
befogenheter, tid avsatt för ledarskapet och rimligt satta mål är några exempel på
viktiga förutsättningar.
För högt satta mål på enheten/avdelningen sätter en press på chefen/ledaren som
sedan spiller över på de krav som hen sätter på de enskilda medarbetarna. Chefer
med personalansvar måste därför vara delaktiga i att sätta målen för enheten/avdelningen.
FTF anser att:
Chefen/ledarens arbete för en bra psykosocial arbetsmiljö och friska medarbetare
måste uppvärderas.
Arbetsgivarna har ansvar för att chefer/ledare har de kunskaper som krävs och
reella möjligheter att bedriva ett gott ledarskap.
Arbetsgivarna har ansvar för att chefen/ledaren har reella förutsättningar att påverka resultatet och uppnå de mål som sätts på enheten/avdelningen.
63
Politisk plattform för kompetensutveckling
Politisk plattform för kompetensutveckling
Inledning
FTFs politiska plattform för kompetensutveckling beskriver kortfattat och på ett
övergripande plan hur vi som förbund ser på kompetensutveckling för de anställda
i vår bransch.
Kompetens är en färskvara som utgörs av individens egna teoretiska och praktiska
kunskaper, arbetslivserfarenhet och sociala färdigheter. Den är individuell och den
enskildes egendom. Utveckling av kompetensen måste ske kontinuerligt under
hela arbetslivet och utformas på olika sätt i olika situationer.
Försäkringsbranschen är en intensiv bransch i ständig förändring. I takt med att
arbetsmarknaden globaliseras, växer och expanderar även försäkringsbranschen.
Nya internationella bolag kommer in på den svenska marknaden och det sker
överskridningar mellan bank och försäkring. Kunskapskraven på varje medarbetare är hög. Omstruktureringarna i branschen går snabbt.
FTF anser att det är viktigt att medarbetarna ges möjligheter att utvecklas i takt
med branschen för att kunna leva upp till förändrade krav och behov. Det är också
en avgörande faktor för att medlemmar ska känna sig trygga och ha självförtroende i sitt arbete och på arbetsmarknaden. Med rätt kompetens för jobbet och med
arbetsuppgifter som stimulerar, gör de anställda ett bra jobb. Det ger lönsamma
företag. Något som både de anställda och arbetsgivarna tjänar på.
Försäkringsbranschen är bred och innehåller många olika yrken. Med bra möjligheter till utveckling blir branschen attraktiv att arbeta i, inte enbart för dem som
redan finns i branschen, utan också för kommande generationer.
Efter att ha lyft och arbetat med frågor kring kompetensutveckling tillsammans
med FTFs medlemmar och förtroendevalda vet vi att utmaningarna och behoven
varierar och att det inte finns ett enda enkelt svar på hur den fortlöpande kompetensutvecklingen och komptetensförsörjningen bör hanteras.
Syfte
Den politiska plattformens syfte är att tydliggöra FTF syn på kompetensutveckling. Plattformen ska omsattas i handlingsplaner och konkreta arbetssätt.
Beslutsförslag
Riksstämman föreslås besluta i enlighet med förslag.
66
Kompetensutveckling i branschen
Försäkringsbranschen är en kunskapsbransch och företagets totala kompetens är
ett konkurrensmedel. I dag kan vi se att företagens potentiella konkurrensförmåga
ligger hos de anställda. FTF menar därför att de anställdas kompetensutveckling
en viktig investering för arbetsgivaren.
Branschens förmåga att utveckla nya och samtidigt behålla befintliga kompetenser
är en förutsättning för lönsamhet, tillväxt och trygghet. Med goda utvecklingsmöjligheter går medarbetarnas anpassning till nya förutsättningar bra. Företagen i sin
tur ökar sin konkurrenskraft, upprätthåller hög effektivitet, utvecklar sin verksamhet och attraherar nya medarbetare. Kortsiktiga och ofta dyra lösningar med inhyrning av personal och konsultstöd kan undvikas.
Politisk plattform för kompetensutveckling
Politisk plattform för kompetensutveckling
För att säkerställa att de anställda har rätt kompetens och/eller får rätt kompetensutveckling för att företaget ska kunna nå sina verksamhetsmål, bör alla arbetsplatser ha så kallade kompetensförsörjningsplaner. Det är chefernas ansvar att se till
att de anställda har god kännedom om vart företaget är på väg och vilken form av
kompetens som behövs. Både arbetsgivaren och den enskilde ser då nyttan i det
kontinuerliga lärandet. Det leder i sin tur till att medarbetaren blir motiverad, och
arbetsgivaren blir attraktiv och lönsam. Kompetensförsörjningsplaner borde dessutom kunna minska risken för kostsam och kortsiktig kompetensinhyrning.
Ett av de viktigaste verktygen för att motivera och engagera sina medarbetare och
skapa trygghet är de individuella utvecklingssamtalen. Med kompetensförsörjningsplaner blir det lättare för både chef och medarbetare att ha konstruktiva och
framåtriktade utvecklingssamtal.
Struktur och metodik för bra kompetensförsörjningsplaner och utvecklingssamtal
ser olika ut på olika arbetsplatser. Därför bör frågan hanteras av de lokala parterna
i nära samverkan. Gemensamt för alla arbetsplatser är däremot att arbetsgivaren
måste skapa förutsättningar för den enskilde att kompetensutvecklas. Det står i
FTFs centrala avtal.
FTF anser att:
Varje medarbetare har rätt till årliga utvecklingssamtal med uppföljning. Dessa
ska utmynna i en individuell utvecklingsplan.
Kompetensförsörjningsplaner ska finnas på samtliga arbetsplatser. Planerna ska
tas fram i samarbete med facket och vara väl kända av medarbetarna inför utvecklingssamtalen.
Kompetensinhyrning i många fall är en sämre lösning än kompetensutveckling av
den befintliga personalen.
67
Politisk plattform för kompetensutveckling
Kompetensutveckling och den anställde
Det är av stor betydelse att alla människor får tid och möjlighet till att utvecklas i
sitt arbetsliv för att känna sig trygga. Arbetsmarknaden är tuffare i dag än tidigare.
Kontinuerlig kompetensutveckling handlar om att vara anställningsbar genom
livet.
Samhället, facket och framför allt arbetsgivaren har ett ansvar för att skapa förutsättningar och möjligheter till utveckling. Det är dock den enskilde som står sig
själv närmast och den egna kompetensen är den enskildes egendom. Därför anser
FTF att det måste ligga i var och ens intresse att vara medveten om sin utveckling och att visa intresse och ta initiativ till kontinuerligt lärande. Därför bör varje
medarbetare tillvarata de möjligheter till kompetensutveckling som erbjuds.
Genom att ta ansvar för sin egen kompetensutveckling ökar möjligheten för den
enskilde att hantera växlingar som sker på den egna arbetsplatsen, men också på
arbetsmarknaden i stort.
FTF anser att:
Alla ska ha möjlighet till individuellt anpassad kompetensutveckling.
Kompetens och omvärld
Kunskapsintensiteten genomsyrar inte bara försäkringsbranschen, utan också
samhället i stort. Det gör kompetens till en färskvara och kontinuerlig kompetensutveckling genom hela yrkeslivet till en trygghetsfråga.
I dag kan man inte förvänta sig att ha samma jobb hela livet och därför bör man
vara förberedd på stora växlingar i livet. FTF menar att människor bör ges större
utrymme för att påverka och ta ansvar för sin egen utveckling och att det måste
finnas grundförutsättningar för det livslånga lärandet. Det främjar produktivit och
tillväxt, och minskar samhällets kostnader för utanförskap och arbetslöshet. FTF
delar TCOs åsikt att samhället måste ta ansvar för att utveckla olika utbildningsoch finansieringssystem så att medborgarna kan utvecklas och lära sig genom hela
livet.
FTF anser att:
Kontinuerlig utveckling i arbetslivet är viktigt oavsett var i livet man befinner sig.
Det behövs utbildnings- och finansieringssystem som möjliggör för alla, oavsett
livsfas, att byta bana och ta sig in i en ny yrkeskarriär.
De utbildningsinstitutioner, såsom högskolan och yrkesutbildningar, som finns i
samhället bättre möter de behov som finns av kompetensförsörjning till försäkringsbranschen.
68
Namnbyte
Namnbyte
Namnbyte för ett tydligare FTF
Ett bra företags- eller organisationsnamn fastnar i minnet, skapar associationer
till det som företaget/organisationen står för och särskiljer varumärket från andra.
Mycket tyder på att FTFs namn inte gör någotdera.
Förkortningen FTF bär sig inte själv utan kräver en förklaring – facket för försäkring och finans. Det är långt och besvärligt att säga. Dessutom väcker förklaringen
ofta en ny fråga: vad står t:et i FTF för? Det finns fortfarande många som använder det gamla namnet, Försäkringstjänstemannaförbundet, eftersom de upplever
att FTF inte fungerar bra.
Det är förbundsstyrelsens övertygelse att ett otydligt namn också skapar otydlighet kring vilka vi egentligen är, och att ett bättre namn skulle kunna bidra till att
stärka förbundets varumärke. Samtidigt är styrelsen väl medveten om att det också
kan finnas nackdelar med ett namnbyte och att namnbyten ofta är emotionellt laddade för dem som står organisationen/företaget nära.
Förbundsstyrelsen vill ta första stegen mot ett eventuellt namnbyte genom att,
i nära samverkan med FTFs förtroendevalda, utreda för- och nackdelar med ett
namnbyte. Processen med ett eventuellt namnbyte måste få ta tid och extern
expertis kan behöva användas.
Förbundsstyrelsen föreslår vidare att diskussion och beslut om ett eventuellt
namnbyte sker under demokratiska former, med representation från de lokala
organisationerna, vid ett förbundsmöte/fullmäktige.
Beslutsförslag
Riksstämman föreslås besluta:
att förbundet ska utreda ett namnbyte för FTF
att de lokala företrädarna involveras under hela processen
att FTFs förbundsmöte/fullmäktige får mandat att besluta i namnfrågan.
70
Kompetensprofiler för fackliga ledare
Kompetensprofiler för fackliga ledare
Demokratiskt ledarskap
FTF är en medlemsstyrd organisation. Det ställer speciella krav på ledarskap.
Lyhördhet och förankring är av vital betydelse. Det är viktigt att det finns en
gemensam syn på vilka kompetenser och egenskaper förbundet vill se hos sina
ledande företrädare. Lika viktigt är att förbundets valberedning har ett tydligt
uppdrag.
Valberedningens uppgift
Valberedningens uppgift regleras i förbundsstadgarna. I korthet är uppdraget att
förbereda val av styrelseledamöter, vice ordförande, ordförande och revisorer.
I detta arbete ska valberedningen vinnlägga sig om att få en ”så kompetent och
allsidig sammansättning som möjligt”. Mer vägledning än så ges inte.
Följande kompetensprofiler är avsedda att komplettera stadgarna och vara vägledande i valberedningens arbete. Här finns beskrivningar av olika uppdrag och
vilka krav de ställer på innehavaren. Profilerna syftar såväl till att underlätta valberedningens jobb att hitta lämpliga kandidater, som till att tydliggöra för kandidaterna vilka förväntningar som är förknippade med fackligt ledarskap.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
Beslutsförslag
Riksstämman föreslås besluta:
att fastställa förslag till kompetensprofiler för fackliga ledare enligt förslag
att uppdra åt valberedningen att beakta dessa kompetensprofiler.
72
Uppdragsbeskrivning
I förbundsordförandes roll ingår att:
• leda styrelsens arbete mot uppsatta mål
• representera förbundet i förhållande till motparter och media och i andra fackliga sammanhang såväl nationellt som internationellt.
Kompetensprofiler för fackliga ledare
Förbundsordförande
Arbetet utgår från förbundskansliet i Stockholm. I uppdraget ingår resor och
övernattningar. Omfattningen bedöms motsvara 50 procent av en heltid, dock med
stora variationer.
Profil
FTF eftersträvar ett demokratiskt ledarskap. Som förbundets högsta företrädare är
det ordförandes roll är att leda förbundets arbete utan att dominera, att uppträda
med auktoritet utan att vara auktoritär och att ta initiativ och samtidigt arbeta med
delegation som verktyg.
Viktiga egenskaper är:
• Initiativkraft och stark motivation att befrämja förbundets mål. Han/hon har
personliga visioner för förbundets utveckling.
• Förmåga att entusiasmera och inspirera andra.
• Förmåga att fatta beslut, även i osäkra och komplicerade lägen.
• Helhetsyn och överblick snarare än detaljorientering.
• Vakenhet för omvärldsförändringar, öppenhet för omprövningar.
• Förmåga att komma överens med andra människor.
Vice ordförande
Uppdragsbeskrivning
Vice ordförande träder in när ordförande inte kan utföra sitt uppdrag, på grund av
sjukdom eller andra förhinder. Vidare sköter vice ordförande självständigt vissa
uppdrag. Det kan handla om att representera förbundet i vissa frågor eller sammanhang; den närmare rollfördelning görs upp inom presidiet.
I uppdraget ingår resor och övernattningar. Uppdraget bedöms över tiden motsvara cirka 25 procent av en heltidsbefattning.
Profil
Eftersom vice ordförande är ordförandens ersättare, är kravprofilerna likartade:
initiativkraft, beslutsförmåga och social orientering.
73
Kompetensprofiler för fackliga ledare
Förbundsstyrelseledamot
Uppdragsbeskrivning
Förbundstyrelsen utgör förbundets högsta ledning mellan riksstämmorna:
• Styrelseledamöterna ansvarar kollektivt för att verksamheten bedrivs enligt
stadgar och stämmobeslut.
• Styrelsen fastställer och följer upp mål och policies och fattar beslut i löpande
ärenden.
• Styrelsen utgör förhandlingsdelegation i kollektivavtalsfrågor.
• Styrelseledamot förväntas representera FTF både nationellt och internationellt
och medverka i olika förbundsprojekt.
Styrelsemötena – sammanlagt cirka 15 dagar/år inklusive förberedelser – hålls
oftast i Stockholm, några av dem i internatform. Avtalsår sammanträder styrelsen i
egenskap av förhandlingsdelegation. Kvällsarbete och övernattningar förekommer
i samband med detta.
Profil
Som ledamot i FTFs förbundsstyrelse representerar man hela förbundets medlemskår, oavsett bolags- eller yrkestillhörighet.
Viktiga egenskaper är:
• Överblick och helhetssyn, snarare än detalj- och bolagsperspektiv.
• Medlemsförankring och branschförståelse.
• Integritet och lojalitet. Ledamöter förväntas delta engagerat i diskussion före
beslut och ta ansvar när beslut väl fattats.
• Påläst. Ledamöter förväntas vara väl insatt i ärenden som behandlas av styrelsen.
74
Motioner med yttranden
Motioner med yttranden
Motionsblock A: Bransch – Motion 1–5
Motionsblock B: Lön – Motion 6–10
Motionsblock C: Likabehandling – Motion 11–12
Motionsblock D: Må bra på jobbet – Motion 13–21
Motionsblock E: Växa på jobbet – Motion 22–24
Motionsblock F: Starkt FTF – Motion 25–32
Motion 1 – Tydlig politisk plattform
FTF – facket för försäkring och finans är en partipolitiskt obunden, politisk organisation men vi har inte tagit tillräckligt ställningstagande i flertalet sak- och samhällsfrågor inom vår bransch. Detta innebär att vi inte profilerar oss i debatter eller
media i frågor som är angelägna för våra medlemmar. Vi anser att FTF är osynliga
både inom vår bransch och inom den fackliga sfären.
För att synligöra oss mer för medlemmar och potentiella medlemmar behöver FTF
– facket för försäkring och finans synas och höras med i det dagliga mediabruset
och börja ha åsikter i sak- och samhällsfrågor som är relevanta för våra medlemmar.
Vi yrkar därför:
att rikstämman ger i uppdrag till förbundsstyrelsen att författa en tydlig politisk
plattform med ställningstaganden inom områden som till exempel mångfald,
HBT, regelverk i branschen och andra samhällsfrågor som rör och relaterar
till vår bransch inom försäkring och finans.
Förslagsvis utser förbundsstyrelsen en arbetsgrupp för att lägga en politisk plattform samt tilldelar ansvar för respektive sakfråga till ledamöter i förbundsstyrelsen.
Man bör också se över den politiska plattform som bör finnas inom TCO för att se
vilka ställningstagande som redan finns inom andra tjänstemannaförbund.
Styrelsen för Länsförsäkringsgruppens personalförening, LFP
Bifall från LFPs fullmäktigemöte
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 1
Motionären noterar helt korrekt att FTF – facket för försäkring och finans är en
organisation som står fri att alltid samverka med de organisationer som delar FTFs
medlemmars intressen. På det viset fokuserar FTF på sakfrågor i stället för politik.
För att kunna agera som en politisk organisation krävs det tydliga ställningstaganden i för våra medlemmar viktiga frågor. Motionären nämner några viktiga
och det finns fler. Arbetet med att ta fram ställningstaganden pågår dock redan
76
Motioner med yttranden
för fullt. I förbundsstyrelsens förslag till handlingsplan återfinns exempelvis just
förslag om en tydligare branschnärvaro och likabehandling. Samtidigt har förbundet under 2012 och 2013 skickat in remissvar i frågor som rör försäkringsförmedlingsdirektivet och flytträtt. Arbetet med en tydligare branschnärvaro avser
förbundet att intensifiera. Förbundet deltar även under Almedalsveckan med en
egen aktivitet.
Att förbundet skulle utarbeta en sammanhållen politisk plattform, i likhet med
exempelvis partiprogrammen, är förbundsstyrelsen tveksam till. Däremot kommer
förbundet att ta fler, och politiska, ställningstaganden de närmaste åren. Förbundsstyrelsen är involverad i arbetet med att utveckla politiska ställningstaganden. Förbundsstyrelsens propositioner inom områdena livsbalans och kompetensutveckling har till exempel styrts av arbetsgrupper med två förbundsstyrelseledamöter i
varje temagrupp. Att däremot på förhand binda sig till att talespersoner ska utses
för varje sakfråga ställer sig förbundsstyrelsen tveksam till. En bättre ordning är
att varje fråga får den bemanning och organisation som stunden och frågan kräver
och som förbundsstyrelsen anser vara rimlig.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att
motionen är besvarad.
Motion 2 – Närvaro i Almedalen för opinionsbildning
I dag är det många fackförbund som profilerar sig under Almedalsveckan, men
ingen inom försäkring- och finanssektorn. Facket för försäkring och finans måste
fortsätta profilera sig i detta forum.
Almedalen är en stor politisk mötesplats där både politiska förbund, intresseorganisationer och fackförbund finns representerade. Som största fackliga förbundet
inom försäkring och finans borde vår närvaro där vara uppenbar. Vi behöver bli
bättre på att bilda opinion, att träffa politiker och näringsliv direkt är en bra sak.
Att inte synas i Almedalen kan likställas med att vi inte tycker att det är en bra
arena att bearbeta både politiker och opinion på.
Syns vi så finns vi, och då får vi också fler medlemmar.
Min bedömning är att vi ska vara med under Almedalen för att både påverka
politiker och näringsliv, samt visa för våra medlemmar att vi driver de frågor som
är viktiga för dem i de forumen som finns och
föreslår därför:
att
riksstämman beslutar om att skicka minst tre förtroendevalda personer
varje år till Almedalen för att bilda opinion och uttala sig i för oss viktiga
frågor. En av dessa personer bör vara ledamot i förbundsstyrelsen.
77
Motioner med yttranden
Möjlighet finns säkert med samarbete med övriga TCO-förbund och detta bör
också undersökas. Sätt att bilda opinion kan bland annat vara att medverka i workshops, debatter samt anordna mingel.
Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm
Bifall från Personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm
Bifall från LFPs styrelse med tillägg om:
att eftersom det finns ett beslut i FS i dag (om beslutet endast rör 2013) bör närvaron ske över FS mandatperiod.
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 2
Motionären vill att förbundet profilerar sig på plats under den så kallade Almedalsveckan. Förbundsstyrelsen delar till fullo motionärens åsikt om att det är
viktigt att bli bättre på att bilda opinion och att närvaro i Almedalen antagligen är
ett bra sätta att bilda opinion. Därför var förbundet på plats i Almedalen 2012 med
fem personer, varav två från förbundsstyrelsen. Förbundet kommer även att vara
på plats i Almedalen under 2013, i år dessutom med en egen aktivitet. Även i år
kommer förbundsstyrelsen att vara representerade med två eller fler personer.
Att däremot, som motionären föreslår, på en riksstämma binda sig till en viss typ
av opinionsbildningsaktivitet och dessutom på förhand bestämma hur bemanningen av en sådan aktivitet ska se ut anser inte förbundsstyrelsen vara en god
idé. Förbundsstyrelsen avser att utvärdera resultatet av att närvaro i Almedalen
2013 och tar med utgångspunkt i den utvärderingen ställning till om förbundet
även framöver bör delta. Med stor sannolikhet kommer förbundet att delta även
fortsättningsvis, men varje aktivitet bör granskas och utvärderas för sig. Vad gäller
bemanning så anser förbundsstyrelsen att det, i enlighet med dagens arbetsordning, bör ligga inom förbundsstyrelsens beslutsmandat att löpande utse vem som
ska delta på olika typer av arrangemang.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att
motionen avslås.
Motion 3 – Etiska policies
I vår vardag händer det med jämna mellanrum att vi ställs inför olika etiska
dilemman. Det gör att vi behöver känna oss trygga i att kunna agera i vår roll som
förtroendevalda.
Det kan till exempel gälla:
• Alkohol och/eller droger på arbetstid
• Porrsurfande
• Kränkande språkbruk
78
Vi föreslår riksstämman besluta:
att
Motioner med yttranden
I dessa situationer skulle det kännas bra att ha FTFs etiska policy att luta sig mot.
FTF tar fram en etisk policy, inklusive riktlinjer, för förtroendevalda och anställda inom FTF.
Styrelserna för FTF-föreningarna på AFA och AMF
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 3
De flesta försäkringsbolag har policies rörande alkohol/droger på jobbet, policies
som rör trakasserier av olika former och kring internetanvändning. Förbundsstyrelsens uppfattning är att dessa policies i regel har tagits fram i samverkan med
det lokala facket, som ett led i medbestämmandearbetet och/eller det systematiska
arbetsmiljöarbetet. Förbundsstyrelsens uppfattning är att de policies som redan
finns på arbetsplatserna i de allra flesta fall är välavvägda.
FTF har även en policy kring hur förtroendevalda bör agera om arbetsgivaren vill
genomföra drog- eller alkoholtester på anställda; en fråga som både handlar om
arbetsgivarens och de anställdas intresse av drogfria arbetsplatser och om den
enskildes intresse av integritet. Det pågår planeringsarbete med att ta fram mångfalds- och arbetsmiljöpolicies för FTF.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att motionen är besvarad.
Motion 4 – Fortbilda inom ekonomi och ställa krav på att
försäkringsbranschen ska bli mer begriplig
Bakgrund
Finans- och försäkringsbranschen är ofta i fokus när det gäller att kommunicera
med kunder på ett begripligt sätt om privatekonomin. Privatekonomi innefattar allt
från den allmänna pensionen, arbetslöshetsersättning, försäkringar till fonder och
tjänstepension.
Många bolag arbetar med att bli så begripliga som möjligt i kundmötet. Dessutom
ställs det krav om tydlighet och korrekt och väldokumenterad rådgivning från EU
och staten för att skydda konsumenterna.
Bedömning
FTFs medlemmar jobbar dagligen med finansiella tjänster eller med att sälja försäkring- och finansiella produkter, hantera skadeärenden och annat som kräver att
man har kännedom om produkterna och villkoren.
79
Motioner med yttranden
När det gäller rådgivning i privatekonomi och ”koll på grundläggande försäkringsbehov”, kan inte försäkringsbolagen och den finansiella sektorn på egen hand säkerställa att kunderna får större kunskap om sitt hushålls ekonomi när det gäller placeringar, sparande eller något så grundläggande som vad ingår i en hemförsäkring.
Som fackförbund har vi stort inflytande på branschen, därför ska FTF vara med
och bidra till folkbildning inom privatekonomi.
• Det stärker FTFs varumärke som försäkrings- och finansfacket som ”har koll
på ekonomin”.
• FTF kommunicerar tydligare och mer aktivt om värdet av de delar i privatekonomin som möjliggörs via kollektivavtalet (föräldralön,inkomstförsäkring,
tjänstepension och så vidare).
En väg kan vara via frukostseminarier eller tydlig information (förslagsvis en egen
”ekonomiskola” på webben där FTF lyfter fram kollektivavtalets värde – vad får
man om man jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal i kronor och ören) och
sammanfattar.
Det etiska perspektivet
Den andra frågan är FTFs påverkan i hur branschen kommunicerar med kunderna.
Genom att samarbeta med branschen och ställa krav på att branschen använder
ett begripligt språk, skulle FTF kunna vara med och bidra till ett enklare pensionsspråk, försäkringsspråk och så vidare. På detta sätt möjliggörs det för FTF
och branschen att bidra till en tydligare bransch samtidigt som vi gör nytta för
medlemmen som sitter i själva kundmötet.
Jag yrkar därför:
att FTF arbetar med att hitta samarbetsmöjligheter med branschen för att göra försäkringsspråket begripligare
att FTF arbetar med att ta fram strategier och förslag för hur vi som fack-
förbund kan bidra till folkbildningen i privatekonomiska frågor genom oberoende finansiell information (allt från hur den allmänna pensionen fungerar till fondförvaltning och vad inkomstförsäkringen innebär, ett helhetsgrepp i privatekonomi).
Viola Zabeti, FTFs kansli
Kansliets FTF-förenings yttrande över motion 4
Motionären menar att FTF som förbund ska kunna ge våra medlemmar mer
kunskap om privatekonomi om de så önskar. Privatekonomi innefattar allt från
den allmänna pensionen, arbetslösersättning, försäkringar och fonder till tjänstepension. Motionären menar att detta är för att stärka våra medlemmars kunskap i
dessa frågor, samtidigt som det stärker FTF som fackförbund.
Vi anser att detta är en bra idé. Det stärker FTFs varumärke, att vi kan erbjuda
80
Motioner med yttranden
våra medlemmar möjlighet att lära sig mer om både sin privatekonomi, tjänstepension och att det med det gör att försäkringsspråket blir mer begripligt.
Mot bakgrund av detta föreslår vi RS att bifalla motionen och därmed påbörja
ett samarbete med projektet ”Gilla din ekonomi”, eller att hitta ett annat sätt att
utbilda våra förtroendevalda och medlemmar i privatekonomi.
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 4
Motionären tar upp intressanta frågeställningar kring hur en komplicerad
bransch och komplicerade produkter kan göras mer begripliga för en vanlig
kund samt vilken roll ett fackförbund som FTF kan och bör spela i en sådan
process. Förbundsstyrelsen delar motionärens bedömning att det är nödvändigt
att stärka konsumenternas kunskap i privatekonomi och speciellt i hur dagens
pensionssystem hänger ihop, samt vilken roll kollektivavtal spelar för att trygga
privatekonomin.
Motionären nämner att språkbruket i branschen utgör ett problem i sig. Så kan
vara fallet, även om förbundsstyrelsen menar att det kan vara nog så svårt att
förstå exempelvis beräkningsgrunderna för den garanterade delen av en livförsäkringsprodukt. Eller de juridiska och ekonomiska grunderna för när garantin kan
förändras.
Att det är ett snårigt område är förbundsstyrelsen överens med motionären om.
Förbundsstyrelsen ställer sig däremot tveksam till om det är en del av ett fackförbunds kärnuppdrag att agera folkbildande i privatekonomiska frågor. Att agera
som finansiell rådgivare enligt den juridiska definition som finns i
Finansinspektionens föreskrifter ställer dessutom stora krav på specialistkompetens för den som bedriver rådgivningen. Något som FTF anser vara bra, men
också något som gör det tveksamt om det är vårt förbunds uppgift att bedriva den
typen av verksamhet. Förbundsstyrelsens bedömning är att det finns ett flertal
olika aktörer på marknaden som redan i dag besitter en sådan kompetens och därmed kan fullgöra motionärens syfte.
Förbundsstyrelsen delar motionärens oro över att finansiella rådgivare som
säger sig vara oberoende i själva verket inte är det. I förbundets remissvar till
försäkringsförmedlingsdirektivet tillstyrkte därför förbundet ett förslag om provisionsförbud för oberoende försäkringsmäklare som säljer investeringsprodukter.
Framöver kan det bli aktuellt att hitta ytterligare vägar att säkra att oberoende
försäkringsmäklare de facto är oberoende och alltid agerar med kundens bästa för
ögonen.
Vad gäller motionärens förslag om att hitta samarbetsmöjlighet med branschen för
att förenkla försäkringsspråket, så är förbundsstyrelsen även här tveksam till om
det är fackets roll att fylla. En möjlig lösning skulle vara att bilda ett partsgemensamt språkråd för försäkringsbranschen. Samtidigt finns det myndigheter såsom
Finansinspektionen och Konsumentverket, som redan i dag bedriver ett arbete
med att säkerställa att konsumenter av finansiella produkter får en korrekt infor-
81
Motioner med yttranden
mation. FTF avser dock att följa den utredning om konsumentskydd vid finansiell
rådgivning som konsumentminister Birgitta Ohlsson och regeringen tillsatt. I det
arbetet kan det eventuell finnas möjlighet att lyfta språkets och ordens betydelse
för att stärka konsumenternas ställning.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att första att-satsen avslås
att andra att-satsen är besvarad.
Motion 5 – Våga skapa debatt i mediala kanaler
Under de senaste åren har FTF blivit mer synliga i medier som Facebook, Twitter
och via den egna bloggen Litevassare.se.
Att vi syns är väldigt bra då vi inte sågs alls innan, men det är dags att öppna upp
för mer debatt och att släppa fram de frågor som våra förtroendevalda och medlemmar brinner för. I dagsläget skapar vi för lite debatt i våra kanaler och verkar
inte våga ta ett ställningstagande i frågor som rör a-kassa, förslag på försämringar
i Las, mångfaldsfrågor med mera. Självklart ska vi se till att det vi förmedlar inte
kan anses kränkande eller är olagligt, men vi får inte vara rädda för att prata om
något bara för vi tror att alla inte håller med. Att vara ansvarig utgivare är inte att
man ska censurera och det ska vi inte heller göra i våra kanaler.
Vår förbundsstyrelse behöver också synas mer i mediala kanaler och visa medlemmarna att vi är ett förbund som har en egen åsikt.
För att vi ska uppnå det yrkar jag:
att ledamöterna i förbundsstyrelsen genomgår någon form av mediaträning för att veta hur man uttalar sig i olika medier,
att våra egna kanaler öppnas upp mer och kansliet jobbar för att skapa mer debatt på bland annat Litevassare.se. Fler personer måste få komma till tals
och det ska inte vara kansliets egna åsikter som ska styra vad som
publiceras där.
Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm
Bifall från Personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm
Bifall från LFPs styrelse
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 5
Motionären lyfter två olika frågor som delvis hänger samman: dels ett FTF synligare i offentlig debatt och aktuella sakfrågor, dels möjligheterna för FTFs medlemmar och förtroendevalda att göra sin röst hörd.
82
Motioner med yttranden
Som beskrivs i motionssvar nummer 1 (”Tydlig politisk plattform”), så delar förbundsstyrelsen motionärens åsikt om att politiska ställningstaganden och ett tydligare FTF är viktigt för att vi ska kunna ta en mer aktiv plats i debatt och opinionsbildning och bli ännu tydligare i kommunikationen med våra olika målgrupper.
Medieträning är en god tanke. Förbundsstyrelsen anser det dock inte lämpligt att
på riksstämman fastslå vilka som ska ha en sådan utbildning och syftet med densamma. Att utbilda FS är till exempel kanske inte nödvändigt, medan varslet förra
året visade att det kan vara av vikt att utbilda lokala företrädare.
Alla FTFs kanaler ingår som pusselbitar i kommunikationsstrategin – så även
bloggen. Det betyder att FTFs kanaler naturligtvis speglar förbundets och inte
”kansliets åsikter”. Gästbloggare – till exempel lokalt förtroendevalda eller externa debattörer – välkomnas och publiceras när så är lämpligt. Om alla förtroendevalda eller medlemmar skulle kunna använda förbundets blogg för att kommunicera just sina hjärtefrågor skulle det ge en mycket splittrad bild av FTF.
Som medlemsförbund är det vår uppgift att hela tiden lägga örat mot marken och
lyssna på medlemmarna. Därför jobbar FTF hela tiden med att öppna för dialog
och diskussion med medlemmar och förtroendevalda, till exempel genom att
bjuda in till debatt i våra kanaler och genom att göra medlemsundersökningar och
enkäter. Förbundet uppmuntrar också de lokala organisationerna att göra detsamma. Att låta medlemmar komma till tals är helt enkelt en trovärdighetsfråga om vi
vill vara det medlemsnära förbund som vi säger att vi är.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att första att-satsen avslås
att andra att satsen är besvarad.
Motion 6 – Tidpunkt för utbetalning av semestertillägget.
Dagens skrivning i kav är att semestertillägget utbetalas i samband med eller efter
semester. Många av våra medlemmar har drabbats av att man får vänta en eller
två månader på sin utbetalning. Beräknad ersättning är viktig för många medlemmar som kalkylerar med extra tillskott till sommarsemestern.
Ett alternativ kunde vara att man kan få ta ut sin semesterersättning i ledighet.
FTF-föreningen inom If yrkar på :
att FTF ska verka för att kollektivavtalet ändras så att utbetalning sker vid en eller flera bestämda tidpunkter. Avtalet borde också kunna vara flexibelt
för andra lokala lösningar om till exempel kompensation i ledighet.
FTF-föreningen inom If
83
Motioner med yttranden
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 6
Motionen berör frågan om vid vilken tidpunkt semestertillägget ska betalas.
Motionären yrkar dels att FTF verkar för en ändring av kollektivavtalet så att
semestertillägget utbetalas vid en eller flera bestämda tidspunkter, dels att FTF ska
verka för att öka kollektivavtalets flexibilitet, till exempel genom att tillåta lokala
lösningar om kompensation i ledig tid i stället för semestertillägg.
Vad rör frågan om kompensation i form av ledig tid hänvisas till motionssvar
nummer 8 (”Möjlighet att byta semesterersättning mot en extra semestervecka”).
Förbundsstyrelsen gör följande bedömning:
Semesterlagen utgår från principen att ersättningsnivån under semestern ska vara
något högre än under resten av året. För att arbetstagaren ska ges möjlighet att
nyttja denna löneförstärkning under semestern, föreskriver semesterlagen att
arbetsgivaren ska betala ut semesterlönen i samband med semesterledigheten.
I FTFs kollektivavtal anges att semestertillägget ska betalas ut vid det ordinarie
löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern, såvida
inte annat överenskommits i lokalt avtal. Kollektivavtalen är alltså något mindre
förmånliga än vad semesterlagen anger, eftersom semestertillägget kan betalas
ut efter det att semestern ägt rum. En sådan skrivning kan sägas strida med syftet
bakom den förstärkning som semestertillägget är avsett att utgöra.
Förbundsstyrelsen anser att en skrivning i kollektivavtalet som ligger i linje med motionärens förslag stöds av principerna bakom semesterlagen. Enligt förbundsstyrelsen
skulle den lämpligaste formuleringen av den tidpunkt vid vilken semestertillägget ska
utbetalas vara samma som semesterlagens, det vill säga ”i samband med semestern”.
FTF fick även vid förra riksstämman in flera motioner rörande utbetalningstidpunkt för semestertillägget, vilka tillstyrktes, och FTF hade ett yrkande i avtalsrörelsen 2011 om detta; ett yrkande som dock inte ledde till någon förändring av
kollektivavtalet. Förbundsstyrelsen anser att det finns anledning att även i kommande avtalsrörelse driva frågan om att utbetalning av semestertillägget inte ska
ske efter semesterledigheten.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att förbundsstyrelsen verkar för att kollektivavtalet ändras så att utbetalning
av semestertillägget ska göras i samband med, och inte efter, semestern
att motionen därmed anses besvarad.
Motion 7 – Utbetalning av semestertillägget i juni månad
Under de senaste åren har flera försäkringsbolag ändrat utbetalningstillfälle för semestertillägget för sina anställda, man går från att utbetala semestertillägget i samband
84
Motioner med yttranden
med löneutbetalning i juni månad till att utbetala semestertillägget månaden efter man
har tagit ut sin semester. Då de allra flesta tar ut sin semester just på sommaren så vore
det värdefullt att få tillgång till semestertillägget och kunna använda det under semestern i stället för att få det utbetalat efter att man har haft sin semester.
Kristina Karlsson, Skandia
Bifall från årsmötet för Skandia FTF Klubb Norr
FTF-föreningen på Skandias yttrande över motion 7
FTF-föreningen på Skandia instämmer fullt ut i avsikterna med Skandia FTF
Klubb Norrs motion om utbetalning av semestertillägg. FTF-föreningen på Skandia beslutade därför att anta motionen som sin egen och skicka den vidare till
FTFs riksstämma 2013.
Vi yrkar därför:
att FTFs förbundsstyrelse får i uppdrag att arbeta för att detta ska regleras i
det nya centrala kollektivavtalet mellan FTF och FAO som ska förhandlas
under 2014.
Skandias FTF-förening
Förbundsstyrelsen yttrande över motion 7
Motionen berör frågan om vid vilken tidpunkt semestertillägget ska betalas.
Motionen bör förstås som att motionären yrkar att FTF verkar för en ändring av
kollektivavtalet så att semestertillägget ska utbetalas i samband med semestern,
istället för i samband med eller efter semestern. Förbundsstyrelsen hänvisar till
motionssvar nummer 6 för en närmare beskrivning av beslutsförslaget.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att motionen bifalles.
Motion 8 – Möjlighet att byta semesterersättning mot en extra
semestervecka
I dagsläget är det svårt att förhandla sig till en extra semestervecka mot att man
avstår från övertidsersättning. En del medarbetare har sedan tidigare denna möjlighet, en del kommer aldrig att få den.
En lösning för många vore att avstå från sin semesterersättning och i gengäld få en
vecka extra semester. Erbjudandet/möjligheten skulle omprövas varje år och vara
ett frivilligt erbjudande.
85
Motioner med yttranden
Jag tror att det är en bra lösning för både arbetstagaren och arbetsgivaren.
Jag yrkar därför:
att FTFs Personalklubb i Länsförsäkringar Stockholm tar upp med arbets-
givaren att vi medlemmar skulle vilja ha den möjligheten
att detta även tas upp via Länsförsäkringsgruppens personalförening för att se
om man kan förhandla det i större grupp för att få större genomslagskraft
att den skickar vidare motionen till riksstämman i maj för att se om vi kan få in
detta i våra kollektivavtalsförhandlingar.
Lotta Holmberg, Länsförsäkringar Stockholm
Bifall från Personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm
Bifall från LFPs styrelse med yrkande om:
att FS utreder om konsekvenser innan frågan blir en avtalsfråga.
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 8
Förbundsstyrelsen vill inledningsvis påminna om att det endast krävs att
den anställde jobbar 38,75 timmars övertid på ett år för att ett avstående av
övertidsersättning ska vara en dålig affär för den anställde i arbetstidshänseende.
I de fall som en medarbetare får en valmöjlighet i denna fråga rekommenderar
förbundsstyrelsen att medarbetaren noggrant överväger om det verkligen är mest
fördelaktigt att avtala bort övertidsersättningen.
Förbundsstyrelsen uppfattar motionen som att det är semestertillägget om 1,25
procent av månadslönen per betald semesterdag som avses, och att motionären
föreslår att förbundsstyrelsen ska verka för att kollektivavtalet ger den enskilde
medarbetaren möjlighet att på årsbasis avstå från semestertillägget i utbyte mot en
extra semestervecka.
Förbundsstyrelsen gör följande överväganden:
Lagstiftaren har sedan semesterlagens tillkomst avsett att den anställde ska ha
ett extra tillskott under semestern. Semestertillägget är i dag reglerat i semesterlagens 16 a och 16 b §§. Försäkringsbranschens semestertillägg är förmånligare än
lagens: 1,25 procent mot semesterlagens 0,43 procent.
Avvikelser från semesterlagens 16 a och 16 b §§ kan göras genom centralt kollektivavtal. Men avvikelser får inte medföra att semesterlagens principer åsidosätts
genom en otillbörlig urholkning av arbetstagarens rättigheter. Det kan diskuteras
ifall ett möjligt utbyte av det extra tillskott i semesterkassan som semestertillägget
är avsett att utgöra mot en extra semestervecka skulle anses som ett åsidosättande
av semesterlagens principer.
Förbundsstyrelsen har gjort bedömningen att semesterlagen är dispositiv i denna
del, men att denna dispositivitet bör används med försiktighet. De kollektivavtal
86
Motioner med yttranden
på arbetsmarknaden som gjort avsteg från semesterlagens regler om semestertillägg rör själva beräkningen av eller utbetalningstidpunkten för semestertillägget,
inte ett borttagande av detsamma.
Ett utbyte av semestertillägget mot en extra semestervecka skulle i stort sett vara
kostnadsneutralt för arbetsgivaren. Däremot skulle den enskilde förlora något i
pensionshänseende (semestertillägget är tjänstepensionsgrundande). Den enskilde
som får möjlighet att välja mellan semestertillägg och en extra semestervecka
skulle förmodligen uppleva kollektivavtalet som mer flexibelt än tidigare.
Förbundsstyrelsen gör bedömningen att det kan vara positivt att verka för en ytterligare flexibilitet i kollektivavtalet, men att det kan finnas andra frågor som bör
sättas högre upp på agendan i kollektivavtalsförhandlingarna. Slutlig ställning om
avtalskrav i denna fråga bör tas av förbundsstyrelsen i samband med att yrkandena
i avtalsrörelsen fastställs, dock självklart med beaktande av de diskussioner som
riksstämman har fört om motionen.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att
ge förbundsstyrelsen i uppdrag att ta ställning till huruvida ett yrkande i
enlighet med motionens förslag ska läggas fram vid kollektivavtalsförhandlingarna
att motionen därmed är besvarad.
Motion 9 – Ökat inflytande och verkan för samsyn på vy-koder
I dag säger vi att vi har medbestämmande om vy-koder och att sättandet av vykod ska göras i samarbete mellan arbetsgivare och fackförening/klubb. Detta
samarbete fungerar ganska bra på en del ställen och inte alls på andra. Det läggs
väldigt mycket tid och energi på diskussioner med medlemmar som är missnöjda
med sin kod på ett eller annat sätt.
Vy-koderna är det vi bygger lönestatistiken på och så länge vi inte har samsyn
mellan bolagen och mellan bolag och facklig företrädare på hur olika yrken ska
kodas så är statistiken inte tillförlitlig.
Vi vet att det i dag finns en grupp från arbetsgivarsidan som arbetar med samsyn,
förklaringar, rekommendationer och eventuella tillägg av nya ”familjer” varje år.
Jag yrkar därför på:
att riksstämman ger förbundsstyrelsen i uppgift att tillsammans med kansliet
medverka i denna grupp med lämplig blandning av förtroendevalda och
kanslianställda för att sedan gå ut med gemensamma riktlinjer på kodningen
av yrken.
87
Motioner med yttranden
Om den första att-satsen inte är genomförbar:
att riksstämman ger förbundsstyrelsen i uppgift att på lämpligt sätt skapa eget
underlag för våra medlemmars lönestatistik.
Linda Pettersson, Länsförsäkringar Halland
Bifall från FTFs Personalklubb Länsförsäkringar Hallands årsmöte
Bifall från LFPs styrelse
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 9
I oktober månad varje år samlar försäkringsbranschen in lönestatistik. För att statistiken ska bli jämförbar sorteras alla befattningar in i ett system med yrkesfamilj.
De tre första siffrorna i koden anger yrekesfamilj och den fjärde siffran anger en
sammanvägd svårighetsgrad.
Systemet ses regelbundet över. Varje år bjuds företagen och FTF in av FAO till
ett möte där frågor kring systemet diskuteras. Det finns också verktyg på FAOs
webbplats för att man enkelt ska kunna sätta rätt vy-kod.
Försäkringsbranschen anses ha en väl fungerande lönestatistik. Samtidigt är den
inte felfri. Att det blir ett och annat fel när över 18 000 löner samlas in är kanske
inte så konstigt. Den största felkällan är med all sannolikhet bristande engagemang hos en del företag. Det råder nämligen ingen brist på tydlig information om
hur systemet ska användas. Dessutom går det alltid att få hjälp från FAO om man
stöter på problem.
Det finns också medlemmar som är missnöjda med sin vy-kod. Är missnöjet
befogat är det enkelt för företaget att rätta till detta. Men ibland bygger missnöjet
på bristande kunskap om hur systemet fungerar. En vanlig missuppfattning är att
med en annan kod så får jag högre lön. Men statistiken styr inte lönen utan beskriver bara hur lönesättningen ser ut.
Finns det synpunkter från föreningarna på hur vy-kodsystemet kan förbättras kan
självfallet förbundet samla in dessa och föra vidare förslagen till FAO.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att förbundet samlar in förslag från föreningarna på hur vy-kodsystemet kan
förbättras och för dessa vidare till FAO
att anse motionen besvarad.
Motion 10 – Sjuklön
Kraven på ökad tillgänglighet för kunderna har inneburit stora förändringar för
flera av våra medlemmar, framför allt de som arbetar på kundcenter men även på
88
Motioner med yttranden
skadeenheter. Man arbetar schemalagt på både kvällar och helger, och i allmänhet
kompenseras man genom ob-tillägg i olika omfattning beroende på vilka lokala
avtal man har tecknat.
Denna utveckling passar inte riktigt in i de skrivningar vi har om sjuklön i det
centrala avtalet: där skiljer man på fast lön, provisionsbaserad lön till mer än 25
procent rörlig del eller provisionsbaserad lön med mindre än 25 procent rörlig
del. Har man en fast lön men denna bygger på att man har ganska mycket obtillägg, så straffas man väldigt hårt om man får en sjuklön som bara bygger på
den fasta delen. Om man är sjuk mer än 14 dagar och sedan får sjukpenning från
Försäkringskassan, så tar denna hänsyn till det ob-tillägg man skulle ha fått.
Det kommer sannolikt att bli aktuellt med fler lokala avtal hos fler arbetsgivare,
och det är viktigt att vårt centrala avtal anpassas till de förändrade villkor som
våra medlemmar arbetar under. På ett flertal andra avtalsområden är det självklart
att sjuklönen beräknas utifrån den inkomst man skulle haft för den schemalagda
arbetstiden.
FTF-föreningen inom If vill:
att
förbundet inför kommande avtalsförhandlingar arbetar för att få in skrivningar i kollektivavtalet som gör att sjuklönen även beräknas på ob-tilllägg
för schemalagd tid.
FTF-föreningen inom If
Förbundstyrelsens yttrande över motin 10
Huvudfrågan i motionen är att sjuka även ska kompenseras för förlorad obersättning med mera.
Sjuklönelagen ger grundförutsättningarna för anställdas rätt till sjuklön vid sjukfrånvaro. Arbetsgivarens ansvar sträcker sig över de första 14 dagarna av sjukperioden. Den första dagen medarbetaren får ett löneavdrag med anledning av
sjukfrånvaro är en karensdag. Det innebär att man får ett löneavdrag som motsvarar hela frånvaron. Den som går hem efter halva arbetsdagen får ett avdrag
på en halv dagslön och den som är sjuk hela första dagen får avdrag med en hel
dagslön.
Från dag 2 till dag 14 av sjukperioden får den anställde sjuklön med 80 procent av
den lön och de anställningsförmåner som han/hon går miste om på grund av sjukdom. Det är alltså inte bara den fasta månadslönen som kompenseras. Den som
enligt schemat skulle ha arbetat på arbetstid som ger rätt till ob-ersättning, skiftersättning och så vidare, blir kompenserad även för den förlorade ersättningen med
80 procent. De anställningsförmåner som man har kvar även under sjukfrånvaron,
till exempel ränterabatter eller bilförmån, blir inte kompenserade.
Skrivningen i FAO-avtalet § 5.4 och 5.5 om tjänstemannens rätt till sjuklön begränsar inte rätten till sjuklön enligt sjuklönelagen. Med fast lön avses här även
89
Motioner med yttranden
olika former av lönetillägg, till exempel ob-ersättning. FAO-avtalet ger därmed
rätt till ersättning vid sjukfrånvaro för ob-ersättning med mera.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att
motionen är besvarad.
Motion 11 – Mångfald måste genomsyra hela vår verksamhet.
Facket för försäkring och finans står för trygghet, utveckling och arbetsglädje. Vi
ska också vara det självklara valet för alla inom försäkringsbranschen.
Däremot pratar vi inte något om mångfald, alla människors lika rätt eller rätten att
få vara sig själv och inte behöva känna sig utsatt på grund av kön, ålder, sexuell
läggning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller
könsidentitet och könsuttryck.
Detta gör att vi varken är för eller emot mångfald, vilket skickar en konstig signal
både till våra medlemmar och blivande medlemmar. Nu är det förhoppningsvis
självklart för både vår förbundsstyrelse, vårt kansli och våra förtroendevalda att
alla människor är lika värda och att vi jobbar med frågorna varje dag.
Däremot är det dags för FTF – facket för försäkring och finans att ta ett ställningstagande och göra mångfald till en naturlig del av all vår verksamhet. Vi måste
både ta politisk ståndpunkt för mångfald samt se till att både material, stadgar,
vision och kommunikation till medlemmar och potentiella medlemmar blir mer
anpassat efter det samhälle vi lever i i dag. Det handlar om att inte förvänta sig att
allt är mamma, pappa och barn, att det är män som är byggskadereglerare eller att
det bara är kvinnor som håller på med hästar. Det handlar också om att ha en vision och idé som speglar mångfald och inte bara hänvisa till yrke, befattning eller
utbildning. Det handlar om att vi måste förtydliga i våra stadgar att alla inom vår
bransch oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller könsidentitet och könsuttryck är välkomna
att bli medlem. Det handlar också om att vi uttryckligen ska säga att vi står för
mångfald inom alla områden av vår verksamhet och inte bara inom lön.
För att vi ska bli ett förbund som står för mångfald krävs det:
att riksstämman tar beslut om att ändra i våra stadgar under §1 Ändamål och
lägga till en skrivelse under andra stycket ” För att fullgöra dessa uppgifter
ska förbundet” – Verka för alla människors lika värde på arbetsplatsen och
låta mångfald genomsyra verksamheten
att riksstämman tar beslut om att ändra i våra stadgar under Medlemskap §3
”Medlemskap” ”Aktiv Medlem” ändrar skrivelsen till Varje tjänsteman
inom förbundets organisationsområde, oavsett kön, ålder, sexuell läggning,
etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller
90
att att att Motioner med yttranden
att könsidentitet och könsuttryck, har rätt att bli aktiv medlem i förbundet om
inte skäl som skulle kunna föranleda uteslutning föreligger
riksstämman ger förbundsstyrelsen i uppdrag att göra ett forum för att ta
fram politisk plattform gällande mångfald och se till att all verksamhet
genomsyras av mångfald
riksstämman ger förbundsstyrelsen i uppdrag att ändra vår vision så att den
återspeglar mångfald
förbundsstyrelsen i samarbete med kansliet ger dem i uppdrag att anpassa
material, hemsida med mera utifrån ett mångfaldsperspektiv samt ger dem i
uppdrag att göra en handlingsplan för mångfaldfrågor
samtliga ombudsmän, kanslianställda och förbundsstyrelsen genomgår utbildning i mångfaldsfrågor för att lättare kunna ha förståelse för våra medlemmars olikheter och på så sätt lättare kunna upptäcka diskriminering på
arbetsplatsen.
Det finns i dag flertalet förbund inom TCO som jobbar med mångfaldsfrågor och
ett samarbete eller inspirationsinhämtade kan ske från dem.
Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm
Bifall från personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm
Bifall från LFPs styrelse
Motion 12 – Öka HBT-kunskapen i vårt förbund
I den svenska diskrimineringslagstiftningen finns i dag sju diskrimineringsgrunder och för oss som fackförbund är det viktigt att vi arbetar med alla dessa frågor.
FTF – facket för försäkring och finans ska stå upp för alla människors lika rätt och
värde samt för en god arbetsmiljö.
Jag anser att HBT-kunskapen (HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner) behöver ökas hos våra förtroendevalda. Som HBT-person vågar man
många gånger inte vara öppen med sin sexuella läggning eller könsidentitet, vilket
innebär en enorm begränsning i livet där yrkeslivet utgör en stor del. Man är rädd
för att komma ut då de värderingar och attityder som kan finnas på arbetsplatsen
påverkar arbetssituationen och framtida karriärmöjligheter.
När någon av våra medlemmar utsätts för nedvärderande kommentarer eller mobbing måste våra företrädare ha kunskapen att hantera dessa frågor.
Genom att stärka den fackliga utbildningen visar vi våra medlemmar att FTF står
upp för alla medlemmar oavsett diskrimineringsgrund och lever upp till önskan
om att vara ett fackförbund för alla.
91
Motioner med yttranden
Jag yrkar därför:
att förbundsstyrelsen verkar för att FTF uppfattas som ett fackförbund som står
för alla människors lika rätt och värde
att FTF ökar inslagen av HBT-kunskap i samtliga grundutbildningar
att samtliga ombudsmän på kansliet genomgår adekvat utbildning för att kunna
bemöta de medlemmar som behöver hjälp med de här frågorna på arbetsplatsen
att FTF utformar ett informationsmaterial kring sexuell läggning och könsidentitet
att FTF verkar för motionens andemening i HBT-arbetet inom TCO.
Det finns flertalet förbund inom TCO som i dag har informationsmaterial anpassat
för HBT och är något att titta på och kanske kopiera. Det finns även utbildningar
för ombudsmän som bland annat Vision har för sina ombudsmän som man kan
snegla på.
Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm
Bifall från personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm
Bifall från LFPs styrelse
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 11 och 12
Motion 11 och 12 behandlar samma område och kommer därför att behandlas i ett
och samma motionssvar.
Den första motionen lyfter mångfaldsområdet och vikten av att det bör genomsyra
FTFs verksamhet. Motionären pekar på två delar i sitt resonemang kring motionen. Å ena sidan syftar man till att FTF behöver göra ställningstagande i frågor
som har med likabehandling och mångfald att göra utifrån diskrimineringsgrunderna. Å andra sidan pekar man på vikten av att mångfald och likabehandling bör
genomsyra verksamheten och bli en naturlig del i allt vi gör. I det ingår även att
samtliga ombudsmän, kanslianställda och förbundsstyrelsen bör genomgå utbildning i mångfaldsfrågor för att lättare ha förståelse för alla olikheter och på så sätt
förebygga diskriminering på arbetsplatserna. Kortfattat vill motionären att mångfald och likabehandling ska generera politiska ställningstaganden för förbundet,
material och kommunikationen utåt. Det ska även genomsyra visionen och stadgeändringar/tillägg ska göras.
Den andra motionen pekar på att kunskapen i dag är begränsad kring HBT-frågor.
Det är inte alltid lätt att vara öppen om sin sexuella läggning eller könsidentitet på
arbetsplatserna. Kunskapsbristen från omgivningen kan många gånger hindra personer med annan sexuell läggning eller könsidentitet att utvecklas eller bana väg
för framtida karriärmöjligheter. De som arbetar med fackliga frågor bör vara mer
utbildade och ha större kunskap om hur de ska hantera dessa slags frågor.
Förbundsstyrelsen delar synen att FTF bör arbeta med allas lika värde och att
mångfald och likabehandling bör genomsyra hela verksamheten. FTF är det
92
Motioner med yttranden
självklara och största förbundet inom försäkringsbranschen oavsett våra medlemmars kön, ålder, sexuella läggning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning eller könsidentitet och könsuttryck.
Motion 11 berör ett flertal yrkanden. Med anledning av att stadgeändringar redan
gjorts och ska föreslås på riksstämman, kommer yrkanden om stadgeförändringar/
tillägg inte att lyftas. Motionären vill att visionen ska ändras för att återspegla
mångfald. Visionen har under våren 2013 skickats ut på remiss till samtliga föreningar för att fastslås på riksstämman. Den politiska plattformen för likabehandling anses besvarad då förbundet under 2013 tagit fram en likabehandlingspolicy.
För att vi ska nå ut till våra medlemmar är det viktigt att förbundet anpassar
material, webben och utvecklar en handlingsplan för likabehandlingsområdet.
Lika viktigt är det också att ombudsmän, kanslianställda och förbundsstyrelsen
genomgår utbildning för att lättare förstå medlemmar och kunna upptäcka och åtgärda diskrimenering på arbetsplatserna. FTF anser dock att samtliga ska erbjudas
möjligheten att få genomgå en utbildning.
Motion 12 berör många delar som motion 11 redan lyft fram. För FTF är det
viktigt att vi lever upp till de värderingar som vi står för. Att vi har kunskapen och
verktygen för att förhindra diskriminering och främja allas lika värde. Kunskap är
utveckling och i dagens samhälle bör den enskildes sexuella läggning eller könsidentitet inte påverka en god arbetsmiljö eller framtida utvecklingsmöjligheter.
FTF har även arbetat fram en likabehandlingspolicy samt en handlingsplan för
2013 som endast lyfter HBT-frågor. Frågan är viktig och därför har arbetet kring
likabehandling och mångfald redan påbörjats. Vi behöver dock lära oss mer om
HBT-området innan vi är redo för att utforma informationsmaterial kring sexuell
läggning och könsidentitet. Förbundsstyrelsen delar även uppfattningen att kunskapen kring HBT-frågor bör öka genom att möjlighet till utbildning ska erbjudas
ombudsmännen. Den ska således inte vara obligatorisk för alla.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman att i motion 11 besluta:
att att att att avslå att-sats ett, två, fyra och sex
anse motionens tredje att-sats som besvarad
i övrigt tillstyrka motionens att-satser
ombudsmän, kanslianställda och förbundsstyrelsen ska erbjudas möjlighet
att genomgå utbildning i likabehandlingsfrågor för att lättare kunna ha förståelse för våra medlemmars olikheter och på så sätt lättare kunna upptäcka
diskriminering på arbetsplatsen.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman att i motion 12 besluta:
att avslå motionens fjärde att-sats
att i övrigt anse motionen besvarad.
93
Motioner med yttranden
Motion 13 Höj ob-ersättningen i kollektivavtalet
Försäkringsbranschen försöker möta kundens behov av personlig kontakt på tider
som kunden vill, med så kallade butiker har man öppet kvällar och helger. Det har
inneburit mera kvälls- och helgarbete för en viss kategori personal, med dagens
låga nivå på ob-ersättning känns det tungt att avstå fritiden för att jobba kvällar
och helger. Våra egna medlemmar som jobbar dessa tider funderar varför inte vi
har liknande nivåer som andra fackforbund som har medlemmar som jobbar obekväma arbetstider.
Då öppettiderna hos försäkringsbranschen tenderar att bli längre med utökad
öppentid på vardagarna till sena kvällar och även öppet på helgerna, så är det dags
att se över hela paragrafen som behandlar ”kompensation för obekväm arbetstid”.
Jag yrkar därför:
att FTFs riksstämma beslutar att FTF till kommande kollektivavtalsförhandling
ska se över hela paragrafen som behandlar ersättning för obekväm arbetstid.
Roine Linsdström, LF Uppsala
Bifall från LFPs styrelse
Motion 14 – Ersättning för obekväm arbetstid måste regleras
ytterligare i kollektivavtalet
Vårt nuvarande kollektivavtal bygger i stor del på att försäkringstjänstemän jobbar
måndag till fredag mellan 8 och 17, men på många försäkringsbolag ser det inte ut
så i dag.
Med ökande krav från våra kunder på att våra försäkringsbolag ska vara tillgängliga för dem, så ställs det även krav på våra medlemmar att jobba mer på
obekväma arbetstider. Att jobba fram till klockan 22, på lördag och söndag eller
på nyårsafton är inte längre ovanligt.
Då vår bransch inte är van att jobba dessa tider är varken förtroendevalda eller
våra arbetsgivare bra på att teckna avtal gällande ersättning för arbete på obekväm
arbetsid. Man är heller inte insatt i hur regelverk gällande sjukersättning och andra
ersättningar påverkas av detta. Det finns inte heller någon direkt hjälp att hämta i
vårt kollektivavtal för att få stöd, då det enda som regleras är när man jobbar efter
klockan 17 samt efter 15 på vissa arbetsfria dagar.
Jag yrkar därför på:
att riksstämman ger förbundsstyrelsen i uppgift att få in ersättning och regelverk gällande arbete på obekväm arbetstid i vårt kollektivavtal. Det måste
omfatta kalenderårets samtliga dagar och dygnets alla timmar.
94
Motioner med yttranden
Det finns i dag ett förhandlat kollektivavtal med ob-ersättning på Länsförsäkringar
Stockholm man kan använda som mall så man har något att utgå ifrån om man så
önskar.
Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm
Bifall från Personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm
Bifall från LFPs styrelse
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 13 och 14
Fram till 2006 hade arbetsgivarna enbart rätt att förlägga arbetstiden måndag–
fredag mellan 8.00 och 17.00. Skulle arbete utföras på annan tid krävdes ett lokalt
kollektivavtal.
För att kunna erbjuda kunderna bättre service förde FAO fram krav om en utvidgad rätt för arbetsgivaren att förlägga arbetstiden. Efter utdragna förhandlingar
enades parterna om de regler som fortfarande gäller. Det innebär att arbetsgivaren
fritt kan förlägga arbetstiden måndag–torsdag 07.30–20.00 samt fredagar 07.30–
17.00. Mellan 17.00 och 20.00 utgår då ett ob-tillägg på 30 procent per timme.
Motionärerna kräver att centrala regler införs som reglerar ob-ersättningen för allt
kvälls- och helgarbete. Självklart ska ersättning utgå för den som arbetar kvällar
och helger. Men förbundsstyrelsen ställer sig tveksam till att ett centralt regelverk
skulle vara förmånligare för medlemmarna än det nuvarande systemet.
För att arbete ska få utföras utanför ovan nämnda tidsramar krävs ett lokalt kollektivavtal. I dessa lokala avtal regleras även vilken ersättning som ska utgå. I dessa
förhandlingar går det att väga ihop företagets behov och medlemmarnas önskemål
på ett sätt som aldrig är möjligt i en central förhandling.
Det ska också understrykas att lokala arbetstidsavtal är en ren intresseförhandling
och ytterst finns det möjlighet till konflikt i dessa frågor. Företaget kan aldrig ensidigt bestämma när arbete ska utföras och hur hög ob-ersättningen ska vara. Det
krävs en överenskommelse med den lokala FTF-föreningen.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att
motionerna avslås.
Motion 15 – Fackligt stöd vid distansarbete
Arbetsplatserna för våra medlemmar är inte statiska i dag, man arbetar ofta utanför arbetsgivarens lokaler. Detta medför flexibilitet men ställer också krav.
Stödet från fackligt håll avseende arbetsmiljö och reglering av frågor som uppstår
i samband med distansarbete är ganska svagt eller inaktuellt.
95
Motioner med yttranden
Ett arbete behöver utföras för att belysa hur vi från fackligt håll kan hjälpa de som
arbetar på distans i dag, ett stödpaket med praktiska tips och mallar för avtal bör
tas fram.
Jag yrkar därför:
att FTFs förbundsstyrelse gör en utredning av hur vi kan stötta våra medlemmar som regelbundet arbetar utanför arbetsgivarens lokaler.
Gert-Ove Zettergren, Skandia
Bifall från Skandias FTF-förening
Förbundsstyrelsen yttrande över motion 15
Att arbeta på andra platser än det traditionella kontoret blir allt vanligare. Även att
arbeta hemifrån, så kallat distansarbete har ökat i många branscher, också i försäkringsbranschen. En allmän definition av distansarbete är ”arbete som traditionellt
skulle ha utförts på den ordinarie arbetsplatsen, men som med hjälp av modern
teknik utförs i den egna bostaden”.
Det finns helt klart vissa fördelar med att arbeta hemifrån. Genom att tid och
kostnader för resor minskar för de anställda kan företag med distansarbete upplevas som mer attraktiva. Det finns dock en del saker man bör tänka på vid distansarbete. Såväl arbetstagarna som företagen bör uppmärksamma vissa arbetsmiljöförhållanden och sociala förhållanden.
Förbundsstyrelsen håller helt och hållet med motionären om att FTF bör ge sina
medlemmar råd och stöd i denna utveckling. Att ta fram ett bra stödpaket med
praktiska tips och råd samt utkast till avtal som kan användas av både förtroendevalda och medlemmar i dialogen med företagen, är ett bra förslag tycker förbundsstyrelsen.
Ett viktigt råd är att uppmana företagsledningen att fastställa en policy och riktlinjer för distansarbete, helst i samarbete med FTF-föreningen där sådan finns. Andra
saker som bör tas upp i ett stödpaket är hur kollektivavtal och lagregler gäller vid
distansarbete.
Arbetstidfrågor såsom hur arbetstiden ska förläggas, hur övertid och semesteruttag
ska hanteras är några andra exempel. Givetvis måste arbetsmiljöfrågorna finnas
med. Att arbetsmiljölagen gäller i hemmet vid distansarbete och att arbetsgivaren
ansvar för arbetsplatsen i bostaden är troligen inte allmänt känt. Den psykosociala
arbetsmiljön vid distansarbetet bör också belysas.
Förbundsstyrelsen avser att i linje med motionen uppdra åt FTF-kansliet att ta fram
ett material med råd och riktlinjer för distansarbete i bostaden, som kan vara till stöd
för medlemmar och förtroendevalda. Detta arbete ska påbörjas senast hösten 2013.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att motionen bifalles.
96
Gränserna för var och när arbetsuppgifter ska genomföras suddas ut mer och mer.
Många kan i dag sköta sina arbetsuppgifter från sin bostad. Med den utrustning
som försäkringsanställda har i dag är man tillgänglig i stort sett hela dygnet, och
många arbetar mycket mera än vad som redovisas till vår arbetsgivare.
Motioner med yttranden
Motion 16 – Det gränslösa arbetet
Ökad stress och hög arbetsbelastning blir följderna av oklara gränser mellan vad
som är arbetstid och vad som är fritid (tid för återhämtning).
Hur passar våra kollektivavtal in på nuvarande arbetssituation? Hur säkerställer vi
att vi följer lagen när det gäller arbetstider och övertidsuttag?
FTF-föreningen inom If vill:
att förbundet inför kommande avtalsförhandlingar beaktar utmaningarna med
det gränslösa arbetet.
FTF-föreningen inom If
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 16
Förbundsstyrelsen håller med om motionärens beskrivning av verkligheten i det
gränslösa arbetslivet och konstaterar också att vi i detta avseende delar verklighet
med många andra tjänstemannabranscher.
I det gränslösa arbetslivet kan det finnas mer eller mindre uttalade förväntningar
på tillgänglighet under såväl kvällar som helger. I det gränslösa arbetslivet kan en
regnig semesterdag förvandlas till några timmars jobb. I det gränslösa arbetslivet
kan medarbetare som vill, arbeta nästan hur mycket som helst. Särskilt i organisationer där kraven och/eller målen är otydliga finns risken att fritiden blir obetald
arbetstid för de som är osäkra på om det presterat tillräckligt. Möjligheterna för
återhämtning minskar, medarbetare stressas och arbetsgivarna tappar kontrollen
av den reella arbetstiden på företaget.
Andra sidan av myntet är att många anställda uppskattar flexibiliteten som det
innebär i vardagen, att kunna arbeta på annan plats än kontoret och på tider utanför vanlig arbetstid. Därför står det i förslaget till politisk plattform för balans och
minskad stress, att ett stort ansvar vilar på medarbetaren att sätta sina egna gränser. Men hen har naturligtvis inte allt ansvar. I förslaget till plattform står också att
det behövs policies på alla arbetsplatser som förtydligar arbetsgivarens förväntningar på tillgänglighet och att måste gå att följa upp arbetstid, även för dem som
inte är övertidsberättigade.
Det gränslösa arbetslivet är en viktig fråga för FTFs medlemmar, men också för
arbetsgivarna och för FTF.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att
motionen bifalles.
97
Motioner med yttranden
Motion 17 – Personlig integritet på jobbet
Jag läser ibland om att vissa företag spionerar på arbetstid men även privat på sina
anställda, själv så känner jag en otrygghet i att mina privata och dessutom fackliga
samtal kan råka spelas in eller lyssnas på av obehörig. Det skapar en oro för mig
på jobbet, speciellt som fackligt aktiv, att information kommer på avvägar. Och nu
när det kommer digital telefoni (IP-telefoni) så kommer möjlighet till inspelning
och avlyssningar att vara mycket större.
Redan i dag fungerar det mycket bra med bandspelare för att spela in samtal i
utbildningssyfte. Jag kan inte se varför den situationen ska ändras bara för att vi
byter telefonisystem. Detta kan ske genom bandspelare som i dag eller genom till
exempel högtalartelefon så att kollegor kan medlyssna.
Jag yrkar därför:
att FTF-föreningen arbetar aktivt för att ledare och kollegor inte ska få möjlighet att lyssna på inspelade/pågående telefonsamtal utan att respektive handläggare aktivt kan bestämma vilka samtal, om några, som spelas in/lyssnas
av.
Anders Svensson, If
If Klubb västs yttrande över motion 17
Det är en viktig fråga att ta upp då vi också förstår att den här sortens arbetsmetoder öppnar dörrar till nya idéer som våra medlemmar inte riktigt kan känna
sig bekväma med.
Företaget arbetar kontinuerligt med att förändra våra arbetsprocesser och verktyg
och detta är en tydligt sådan förändring.
IP-telefonin togs fram först och främst för att effektivisera företagets kommunikation internt och externt men man har under utvecklingens gång från företagets sida
upptäckt fler möjligheter med den här sortens verktyg.
Företaget har dock hela tiden hävdat att detta är i utbildnings- och utvecklingssyfte. Man har också framlagt olika förslag på vem/vilka har rätt att se/höra samtalen,
hur uppföljning av inspelade samtal går till och vad de skulle kunna användas till.
Precis som du själv skriver så ökar med den här teknologin företagets möjligheter
att ha en större kontroll på medarbetarnas telefonkultur och självklart finns risken
att det kan missbrukas. Facket har redan från början haft den uppfattning att våra
medlemmar kan komma att ha åsikter om den här sortens arbetsverktyg. Av den
anledningen så har facket varit involverade från starten av hur detta skulle tillämpas i praktiken, vad för sorts samtal och vem de ska hanteras av.
För att besvara din fråga om inspelning så rent juridiskt har företaget rätt att spela
in samtalen då samtalen utövas via företagets verktyg, medarbetaren kommer att
ha information om att inspelning görs och det ger företaget ur lagens synvinkel
98
Motioner med yttranden
rätten. Dock så försöker vi hela tiden framhålla våra medlemmars åsikter och önskemål så att det inte blir bara den ena parten vilja som ska igenom.
Vi känner också att arbetsgivaren nu har blivit uppmärksammad på hur medarbetarna reagerar på ett sådant verktyg och sättet man vill tillämpa den på.
Klubb Väst anser att FTFs och företagets största ansvar i detta vilar på att våra
medlemmars och medarbetarnas integritet bevaras och att man inte skapar misstro
arbetsgivare och medarbetare emellan.
Klubb Väst kommer att fortsätta arbeta för att våra medlemmars intressen i den
här frågan kommer i fokus och förtydliga för vår arbetsgivare vikten av att våra
medlemmar ska få verktyg de ska arbeta med och inte emot. Vi kommer därför att
lämna denna motion vidare till FTF-föreningen inom Ifs årsmöte.
FTF-föreningen inom Ifs yttrande över motion 17
Den tekniska utvecklingen ger möjligheter till omfattande samtalsinspelning, digital kartläggning och detaljerad uppföljning. Alla dessa nya tekniska möjligheter
gör att man lätt tappar perspektivet på den personliga integriteten för de anställda
och i förlängningen även för kunderna.
Detta är viktiga frågor som berör många av våra medlemmar, och vi delar motionärens oro.
FTF-föreningen inom If yrkar därför:
att förbundet ska arbeta för att ta fram riktlinjer för hur detta ska hanteras ute på
bolagen, där det framgår hur rättsläget ser ut och hur förbundet ser på detta.
Vi vill även att man utreder möjligheterna att reglera detta i centrala avtal.
FTF-föreningen inom If
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 17
Ursprungsmotionären tar upp en fråga som blir allt vanligare ute på bolagen –
inspelning av telefonsamtal. Den tekniska utvecklingen har till och med bidragit
till att det nu finns tjänster att koppla på inspelningstjänsten som sedan stenograferar de ord man använder i ett telefonsamtal och analyserar dessa efter bestämda
premisser.
Motionären lyfter problemet med att det inte finns någon urskiljning i vilka samtal
som spelas in och dryftar i med det även en farhåga om att bolaget kan komma
att spela in fackliga samtal. Personuppgiftslagen, Pul, blir i detta fall tillämpligt i
egenskap av privat/facklig användning av arbetsredskapen. Lagen föreskriver då
att samtalen inte får avlyssnas men det är självklart svårt att veta om detta efterföljs eller om informationen ändå kommer arbetsgivaren till handa. Ursprungsmotionären föreslår här att man i stället bör få välja vilka samtal som spelas in.
Det torde dock vara svårt att få arbetsgivaren att gå detta till mötes då det då kan
99
Motioner med yttranden
finnas en misstanke om att man som enskild handläggare enbart släpper vidare
sina bästa samtal och att arbetsgivaren därför förlorar syftet för inspelning, vilket
är att få information för att förbättra prestationen hos sina anställda.
Då målet för avlyssningen är att förbättra presationen hos de anställda bör det i så
fall i stället vara så att handläggaren själv äger informationen och därför själv kan
lära sig av denna. Här borde vi därför som fackförbund kunna yrka att man som
handläggare själv ska kunna äga informationen, då syftet med inspelningarna just
är att få en lärande organisation och att man som anställd ska mätas i sina mål och
inte vägen dit.
Styrelsen för FTF-föreningen inom If utvecklar motionen med att yrka på att FTF
bör ta fram riktlinjer för hur denna fråga ska hanteras ute på bolagen, där det framgår hur rättsläget ser ut och hur förbundet ser på detta samt att man utreder möjligheten att reglera detta i centrala avtal och ställer denna att-sats mot riksstämman.
Då det först är Ifs att-sats som ställs mot riksstämman, syftar därför detta motionssvar till att i första hand bemöta detta yrkande med följande svar:
Frågan om integritet i arbetslivet har tidigare utretts på regerings-nivå (SOU
2002:18). Denna utredning landade i ett betänkande som innehöll förslag om en
särskild ”Lag till skydd för personlig integritet i arbetslivet” (LIA). Detta förslag
hamnade dock i byrålådan på regeringskansliet 2002 och sedan dess har frågan
inte lyfts. Det innebär att det enda vi har att luta oss på i frågan är Pul och medbestämmandet, vilket i sig innebär att vi är i grunden hänvisade till interna riktlinjer
och lokala kollektivavtal.
Mot bakgrund av detta vore det därför lämpligt att FTF som fackförbund utreder
området och tar fram förslag på riktlinjer.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att motionen bifalles.
Motion 18 – Demografi
Demografifrågor blir allt viktigare för oss alla. Områden som hälsa, utbildning och
arbetsvillkor blir mera i fokus när arbetsklimatet och konkurrensen hårdnar.
Pensionsåldern är redan i dag flexibel upp till 67 år, men mycket talar för att den
kommer att höjas. Många av våra medlemmar oroar sig över hur de ska orka, och
om arbetsgivaren över huvud taget vill ha dem kvar så länge.
Hur ska vi inom försäkringssektorn behålla engagemang och uthållighet, och få
ett hållbart arbetsliv under de sista åren i yrkeskarriären? Ska det bara vara ekonomiska skäl som styr när pensionsåldern ska inträffa? När vi nu inte längre har en
tydlig pensionsålder utan en som kan fluktuera mellan 62 år och kanske 70 år så
behöver vi nya förutsättningar för att överbrygga gränsdragningen.
100
Motioner med yttranden
En väg skulle kunna vara möjligheten att trappa ner arbetstiden de sista arbetsåren, utan att det radikalt försämrar de ekonomiska ramarna som pensionär. Detta
vet vi skulle uppfattas som mycket positivt av våra medlemmar. Det skulle bidra
till en bra kompetensöverföring och samtidigt ge en mjukare övergång mellan
arbetsliv och pension.
FTF-föreningen inom If yrkar därför:
att förbundsstyrelsen inför kommande kollektivavtalsförhandlingar arbetar för
att våra medlemmar ska kunna få rätten att välja att arbeta färre timmar, med
bibehållen pensionsförmån men något reducerad lön.
FTF-föreningen inom If
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 18
En av de viktigaste faktorerna för att vi ska orka arbeta långt upp i åldern är att vi har
god hälsa. Därför kan det för många som närmar sig pensionsåldern vara bra att ha
möjlighet att trappa ner med minimalt ekonomiskt avbräck enligt 80-90-100 modellen:
att arbeta 80 procent, få 90 procent i lön och 100 procent inbetalt till tjänstpensionen.
Att som äldre få möjligheten att gå ner i tid skapar en rimlig arbetssituation samtidigt som det ger möjligheter till generationsväxling och kompetensöverföring på
företaget.
I dag stöder inte pensionsavtalet den förändringen och kan inte genomföras förrän
2017, då nuvarande pensionsavtal löper ut. Avtalet ger dock i dag möjlighet att för
vissa grupper i en övergångsregel använda sig av 62-årsregeln.
För lokala FTF-föreningar finns möjligheten att med arbetsgivaren teckna lokala
avtal att utifrån pensionsplanen gå ner i arbetstid med reducerad lön och bibehållen pensionsförmån.
Detta är ett stort och brett område med många komplexa frågor som ytterligare
behöver utredas. Bland annat påverkas våra egna avtal, men också vad framtida
förändringar i lagar och avtal påverkar om till exempel pensionsålder.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att fortsätta diskutera frågan
att motionen är besvarad.
Motion 19 – Förutsättningar för föräldraskap
För 50 år sedan var det mer regel än undantag att kvinnor slutade sitt lönearbete
för att bli hemmafru när första barnet kom. Sedan dess har utvecklingen gått mot
101
Motioner med yttranden
att allt fler återvänder till arbetslivet efter en kortare eller längre tids föräldraledighet, och det går också åt rätt håll när det gäller fördelning av föräldrarnas uttag av
ledighet.
Vi har i dag mycket som är bra i vårt kollektivavtal när det gäller rätt att arbeta
deltid, föräldraersättning etc. Alla som på senare år har varit föräldralediga har
dock upptäckt att det inte är så flexibelt och anpassat till hur man i praktiken vill
dela upp ledigheten. Om man väljer att ta ut hel ersättning under x antal månader
i sträck fungerar det väl, men om man delar upp veckorna och kanske till och med
dagarna så blir det väldigt komplicerat.
FTF-föreningen inom If vill:
att förbundet inför kommande avtalsförhandlingar arbetar för att få in skrivningar i kollektivavtalet som dels förbättrar möjligheterna för ett jämställt
och flexibelt uttag av föräldraledighet, dels underlättar livspusslet
genom enklare regler för uttag och ersättning.
FTF-föreningen inom if
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 19
Huvudfrågan i motionen är att anställda ska få möjlighet till ett jämställt och mer
flexibelt uttag av föräldraledighet och ersättning.
Några exempel på vad som är problematiskt:
• Att föräldraersättningen från arbetsgivaren enbart kan tas ut i hela dagar.
• Kvalifikationstiden för föräldraersättning vid upprepad föräldraledighet.
• Att föräldraersättningen grundas på tjänstgöringsgraden den senaste tolvmånadersperioden.
För att arbetsgivaren ska kunna ha en bra åldersspridning bland personalen är
det viktigt att underlätta för de anställda som har särskilda behov, till exempel
småbarnsföräldrar. Det är också viktigt att villkoren upplevs som rättvisa, det vill
säga att båda föräldrarna har samma möjligheter att använda sig av föräldraersättningen.
Fler och fler föräldrar väljer att dela på föräldraledigheten. Hur uttaget av ledigheten faktiskt går till varierar och det är nu allt vanligare att man delar på dagar
eller på veckor. Då är det viktigt att villkoren för föräldraersättningen följer utvecklingen. Samtidigt måste hänsyn tas till arbetsgivarnas möjlighet att administrera ersättningen. FTF bör därför inför kommande avtalsförhandlingar utreda om
det är praktiskt möjligt att göra föräldraersättningen mer flexibel, till exempel så
att den går att ta ut för del av dag, och därmed förse förbundsstyrelsen med ett
underlag för ett eventuellt avtalsyrkande.
Den tjänsteman som har varit föräldraledig måste tjänstgöra sex månader för att
kvalificera sig för en ny period med föräldraersättning. Om den första föräldraledigheten tas ut genom att modern först tar nio månader och fadern därefter nio
102
Motioner med yttranden
månader uppstår inget problem. Men om föräldrarna har delat upp ledigheten i
flera perioder så att modern har de avslutande månaderna innan det första barnet
börjar på dagis, kan det bli svårt för modern att hinna arbeta sex månader innan
en ny föräldraledighet. Dessutom baseras föräldraersättningen på den tjänstgöringsgrad som tjänstemannen har arbetat under de senaste tolv månaderna. Det
är betydligt vanligare att kvinnor går ner i arbetstid om de har småbarn, särskilt
om ytterligare ett barn är på väg. Därmed drabbar detta villkor kvinnor i större
utsträckning. Det är framför allt när barnen är riktigt små som det är angeläget för
föräldrar att kunna gå ner till deltid. Att då kräva att man arbetar heltid för att få
full ersättning rimmar illa. Även här kan systemet för föräldraersättning upplevas
som oflexibelt och omodernt. Dessa frågor bör därför utredas tillsammans med
frågan om föräldraersättning för del av dag.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att
förbundet inför kommande avtalsförhandlingar ska arbeta för att få in skrivningar i kollektivavtalet som underlättar för medlemmarna att få föräldraersättning för del av dag
att ge kansliet i uppdrag att utreda hur systemet för föräldraersättning kan
göras mer flexibelt och anpassat efter småbarnsföräldras behov
att motionen därmed är besvarad.
Motion 20 – Permission vid nära anhörigs död
När någon nära anhörig dör så har vi i dag rätt till två dagar betald ledighet för att
klara av praktiska saker. Något jag aldrig har funderat över tidigare. Men när man
hamnar i en situation där man måste använda sig av dessa dagar och märker hur
mycket det är att ordna med när någon nära dör så är två dagar lite.
Min man jobbar på ett statligt företag och de har tio dagar, har även hört om de
som har fem dagar.
Mitt förslag är
att man skulle kunna öka på dessa dagar, fem kanske vore rimligt.
Anna Höglund, If
Styrelsen för If Klubb Nords yttrande över motion 20
Det är många som upplevt situationen och kan bekräfta motionärens egen upplevelse att två dagar inte räcker långt vid en nära anhörigs död. I princip räcket det
för upphandling av begravning hos begravningsbyrå och begravningsdagen.
Styrelsen yrkar bifall till motionen.
103
Motioner med yttranden
Motionen sänds till FTF-föreningen inom If med begäran om förhandling i motionärens inriktning.
Styrelsen för FTF-föreningen inom Ifs yttrande över motin 20
Det är svårt att komma fram inom ramen för lokala förhandlingar när det gäller
denna fråga.
FTF-föreningen inom If yrkar därför
att FTF ska verka för att skrivningar kommer in i kollektivavtalet som innebär
att man har rätt till fem dagars permission vid nära anhörigs död.
FTF-föreningen inom If
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 20
Rätten till betald ledighet när nära anhörig är svårt sjuk, avlider eller för begravning är inte reglerad i FTFs kollektivavtal. I Lagen om rätt till ledighet av trängande familjeskäl (SFS 1998:209) regleras endast rätten till ledighet, inte om den är
betald.
Omfattningen av ledighet varierar mellan olika förbund. Det vanligaste är en till
två dagar plus en till två resdagar. Inom stat, kommun och lansting kan man få
högst tio dagar om det finns synnerliga skäl. I dessa dagar ingår då ledighet för
sjukdom, bortgång, begravning och bouppteckning.
Rätt till tjänstledighet med bibehållen lön då en nära anhörig är svårt sjuk eller har
avlidit kan regleras i lokala avtal där den lokala FTF-föreningen och arbetsgivaren
kommit överens om omfattningen och innehåll.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att motionen är besvarad.
Motion 21 – Hälso- och friskvård
Arbete och fritid flyter alltmer ihop då fler och fler arbetar gränslöst. Livspusslet
är svårt att få ihop både ekonomsikt och tidsmässigt för många, framför allt för
småbarnsföräldrar.
På senare år har det blivit allt vanligare att arbetsgivarsidan fokuserar på medarbetarnas hälsotillstånd. Det är inte alltför ovanligt att detta till och med ingår som en
viktig parameter i de årliga planeringssamtalen. Tyvärr läggs ofta det fulla ansvaret att hålla sig frisk på medarbetaren. Kraven på arbetsgivaren för att underlätta
detta tidsmässigt och ekonomiskt är snudd på obefintliga. Vi tycker att det är en
klar obalans i ansvarsfördelningen i dag.
104
Motioner med yttranden
Många företag har ett friskvårdsbidrag. Men detta bidrag är oftast mycket otillräckligt. Detta trots att Skatteverkets regler har luckrats upp och numera tillåter
rejäla bidrag utan att det får skattekonsekvenser.
På en del företag kan man få lov att träna på arbetstid. Men även här gäller det att
man ”valt” rätt arbetsgivare. På många arbetsplatser är träning på arbetstid fortfarande en utopi.
Samtidigt kan vi konstatera att allt fler inom försäkringsbranschen binds till sina
skrivbord genom den tekniska utvecklingen (telefoni, scanning etc). Detta ökar
risken för förslitningsskador på grund av monotont arbete och inte minst riskerar
den fysiska statusen att bli sämre på lång sikt. Att kompensera ett stillasittande
arbete med aktiv träning kräver tid, och konsekvenserna av att man inte hinner det
kan vi inte överblicka i dagsläget. Flera studier pekar också på att fysisk aktivitet
motverkar stress och trötthet, och leder till en bättre psykosocial hälsa.
FTF-föreningen inom If yrkar därför:
att förbundet framöver ska arbeta med frågan om hur man genom centrala avtal
kan stötta och underlätta för medarbetarna att ägna sig åt friskvård.
FTF-föreningen inom If
Förbundsstyrelsen yttrande över 21
Motionären tar upp ett aktuellt och viktigt ämne, friskvård. Att det ger en rad
positiva effekter när man utövar någon form av träning eller sport är numera
vetenskapligt belagt. FTF har uppmärksammat detta genom olika aktiviteter och
medlemserbjudanden, bland annat gratis provträning och rabatt på träningskort.
De flesta arbetsgivare erbjuder i dag sina anställda ett friskvårdsbidrag i någon
form. Utformning av bra friskvårdssatsningar kan se vitt skilda ut, beroende
på företagets placering, lokala förutsättningar och människors olika behov. Det
är därför svårt att genom centrala kollektivavtal reglera frågan om hur stort ett
friskvårdsbidrag ska vara eller hur det ska utformas . Även frågan om möjlighet
att träna på arbetstid är svår att avtala om på central nivå. Förbundstyrelsen ser
självklart positivt på att det finns friskvårdsbidrag och friskvårdstid på företagen,
men att detta är något som främst avtalas på lokal nivå.
Det gäller att skapa en förståelse och kunskap hos företagen om hur stor vinsten
med ”långtidsfriska medarbetare” är. Denna kunskap kan FTF i större utsträckning
förmedla till de förtroendevalda så att dialogen om långtidsfriska medarbetare kan
ta fart ute på företagen. Ett delat ansvar är en viktig aspekt.
FS menar att det också är mycket viktigt att kontinuerligt jobba med frågan om
en tillfredsställande arbetsmiljö, för att medarbetare ska må bra på jobbet. Att det
systematiska arbetsmiljöarbetet, Sam, fungerar och att riskanalyser ingår i det
vardagliga fackliga arbetet, är nog så viktigt att uppnå. På det här området krävs
det satsningar och mer utbildning.
105
Motioner med yttranden
Precis som motionären påpekar har det skett en ökning av monotont, starkt styrt
och bundet arbete inom försäkringsbranschen. Riskanalyser och uppföljning på
hur detta arbetssätt påverkar hälsan, både fysiskt och psykiskt, ska kontinuerligt
genomföras och anpassningar ske om behov finns. Det är också viktigt att jobba
med den psykosociala arbetsmiljön, med fokus på att undvika stress och att kontrollen över det egna arbetet ska öka för individen.
Hälsa och friskvård är frågor som FTF på det lokala planet ska samverka med
arbetsgivarparten om. Det är där den största kunskapen finns om vad som är bäst
för olika grupper och individer. I lokal samverkan om en god arbetsmiljö kan man
fokusera på de områden som har störst behov av insatser och hitta lösningar som
inte går att avtala om på central nivå. Såväl problemen som behoven är så vitt
skilda att en ”fix summa” i ett centralt avtal inte kommer att vara särskilt verkningsfullt.
FS menar att kunskapsspridning samt ett väl fungerande arbetsmiljöarbete är
grunden för att uppnå resultat. I FTF kommer vi att jobba vidare på att detta får ett
större utrymme i dialogen med arbetsgivarna framöver. FS vill inte begränsa sig
till att arbeta med dessa frågor via ”den centrala avtalsvägen” utan ser snarare att
en rad olika arenor måste flätas samman mot samma mål – friska och välmående
medarbetare.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att
motionen är besvarad.
Motion 22 – Tjänstledighet för studier eller prova på annat
arbete
Kompetensutveckling är en stor och viktig fråga i hela samhället, och inte minst
för FTFs medlemmar. Alla parter är överens om att det livslånga lärandet måste
underlättas och få bättre förutsättningar framöver, så att individen kan anpassa sig
till förändrade förutsättningar i arbetslivet och bibehålla sin anställningsbarhet.
I dag har vi inga skrivningar i vårt kollektivavtal om rätt till tjänstledighet vid
studier, utan det är skrivningarna i studieledighetslagen från 1974 som styr detta.
Vi tycker inte att dessa är tillräckliga, utan det fordras bättre förutsättningar. Att
till exempel behöva vänta upp till sex månader på tjänstledighet är inget bra alternativ, det innebär att du måste ansöka om tjänstledighet innan du vet om du över
huvud taget blir antagen till utbildningen.
På en del avtalsområden kan man få tjänstledigt för att prova på andra arbeten
eller att starta eget. Detta är väldigt uppskattat och ger en trygghet om man vill
prova att byta bransch till exempel. En variant på detta är möjligheten att ta ett så
kallat ”friår” som tidigare funnits, och som nu åter är på tapeten.
106
att förbundet inför kommande avtalsförhandlingar arbetar för att få in skrivningar i kollektivavtalet som underlättar för medlemmarna att få tjänstledigt
för studier, samt även möjligheten att vara tjänsteldig för att pröva andra
yrken eller att ta ett ”friår”.
Motioner med yttranden
FTF-föreningen inom If vill
FTF-föreningen inom If
Motion 23 – Tjänstledighet för att prova på annat jobb utanför
det egna bolaget
I dag har du rätt till tjänstledighet för studier, enligt studieledighetslagen, och det
är naturligtvis bra.
I dessa föränderliga tider ser vi att bolag mer och mer centraliserar och outsourcar
verksamheter inom alla möjliga områden för att spara kostnader. Jag ser därför att
det på sikt kommer att påverka våra anställningar och att framtiden mer kommer
att handla om att avyttra ej behövd personal och inte så mycket om att anställa
personal.
För att möta detta behöver vi få möjlighet att få tjänstledighet för annat än studier. Detta skulle även öppna upp för arbetsgivaren att eventuellt slippa säga upp
personal.
Jag yrkar därför
att riksstämman ger förbundsstyrelsen i uppdrag att få in en skrivelse i kollektivavtalet där arbetstagaren får möjlighet till tjänstledighet för att prova på
annat jobb utanför det egna bolaget. Förslagsvis skulle det gälla sex månader och rimmar då väl med eventuell provanställningstid.
Helen Lundin, Länsförsäkringar Älvsborg
Bifall från LFP styrelse
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 22 och 23
Motion 22 och 23 förklarar liknande fenomenen och lyfter kompetensutveckling
som kärnpunkten för sina yrkanden.
Den ena motionären betonar det livslånga lärandet. Med tanke på att vår bransch
expanderar och ställer högre krav är det viktigt att våra medlemmar utvecklas och
är förebedda på nya förändringar. Samtidigt är det viktigt att företagen utvecklar
sina anställda för att kunna upprätthålla hög effektivitet, förmåga att utveckla
verksamheten och samtidigt attrahera nya medarbetare. De anställdas roll och
betydelse ökar. Det innebär att satsningar på dem ger en stor utväxling i samhäl-
107
Motioner med yttranden
let. När förändringar sker i arbetslivet, är det investeringar i kontinuerlig kompetensutveckling som gör att nya möjligheter uppstår för människor, arbetsplatser
och samhället. Motionären betonar vikten av att lärande och utveckling bör ske
oavsett var i livet man befinner sig.
Den andra motionären lyfter fram vikten av att ta ansvar för sin egen utveckling
när/om man ställs inför en eventuell uppsägning på grund av arbetsbrist. Enligt
studieledighetslagen har man rätt att vara ledig för att studera. Motionären anser
att vi bör gå ett steg längre och menar att det är minst lika viktigt att få vara ledig
för att prova på annat arbete i sex månader. Det kan hjälpa anställda att gå vidare
och arbetsgivare genom att de slipper säga upp personal om en sådan åtgärd krävs.
Båda motionärerna menar dock att det första steget i arbetet är att stärka kollektivavtalet och att få in skrivningar som underlättar för våra medlemmar att få tjänstledigt för studier, prova på annat arbete eller beviljas ett ”friår”.
Kompetens och kompetensutveckling är en av våra medlemmars hjärtefrågor.
Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att den enskilde får möjlighet att utvecklas och förberedas inför eventuella växlingar i arbetslivet. Det är dock viktigt att
poängtera att det i lagen inte finns något stöd för en arbetstagare att få tjänstledigt
för att prova på ett annat arbete, utan det är helt upp till arbetsgivare att bestämma
om det ska beviljas eller ej. Ett steg i rätt riktning kan vara att reglera skrivningar
i kollektivavtalet för att ge medlemmar chans till att studera eller prova på nytt
arbete. Däremot finns det inget som styrker ”friår”, då det begreppet aldrig haft en
arbetsrättslig innebörd.
Våra medlemmar har olika behov och arbetar inom så många olika yrkesgrupper
är det blir svårt att avgöra hur lång tid den enskilde behöver vara tjänstledig. Därför blir det svårt att reglera tjänstledigheten på sex månader. Det bör arbetsgivaren
och den enskilde komma överens om lokalt.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att bifalla båda motionerna med undantag från ”friår” och sexmånadersförslaget.
Motion 24 – Regelverk vid byte av tjänst
Dagens arbetsliv är mycket mer flexibelt och omväxlande än för bara några år
sedan. Detta gäller inte minst karriärutvecklingen.
I dag är det inte ovanligt att medarbetare och ledare tvingas acceptera nya yrkesroller med sämre förmåner än de tidigare har haft. Samtidigt upplever vi en stigande motvilja hos arbetsgivarna att erbjuda rimliga övergångsvillkor vid byte till
tjänst med sämre förmåner och lön. Det är idag inte ovanligt att medarbetare och
ledare tvingas till lönesänkningar på 10 000 kronor i månaden eller mer. Löne-
108
Motioner med yttranden
sänkningar som dessutom trumfas igenom på mycket kort tid. Sådana lönesänkningar kan naturligtvis leda till ekonomisk katastrof för den drabbade medarbetaren och dennes familj
FTF-föreningen inom If yrkar därför:
att förbundet ska arbeta med frågan om hur man genom centrala avtal kan reglera hur försämring av löner och övriga förmåner ska skötas i samband med
byte av tjänst.
FTF-föreningen inom If
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 24
Lönesänkningar när man byter tjänst var länge ovanligt inom försäkringsbranschen. Ur ett rättsligt perspektiv är det ingen tvekan om att arbetsgivaren ändå
har en sådan rätt. Utan att ha tillgång till någon statistik är vår känsla ändå att
denna typ av lönesänkningar blivit vanligare.
Vårt kollektivavtal bygger på lokal lönebildning. Att då reglera en sådan fråga i
ett centralt avtal blir knappast framgångsrikt. Åtminstone ett av våra större försäkringsbolag har i avtal reglerat hur den här typen av lönesänkningar ska hanteras
för att den anställde ska hinna ställa om sin ekonomi.
Förbundsstyrelsen föreslår att förbundet samlar in de exempel som finns på hantering av dessa frågor. Utifrån detta får förbundet sedan i uppdrag att på lämpligt
sätt sprida denna information till föreningarna.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att förbundsstyrelsen får i uppdrag att samla in och sprida information till
föreningarna om hanteringen i bolagen om den typ av lönesänkningar som
motionen tar upp
att motionen därmed är besvarad.
Motion 25 – Internationellt ansvarig
Den internationella påverkan för vår bransch ökar stadigt. Beslut som fattas utanför vårt lands gränser får ofta direkt påverkan för våra medlemmar. Detta innebär
en utmaning för våra förtroendevalda och inte minst för vår förbundsstyrelse.
NFU bevakar, agerar och samordnar de nordiska förbundens synpunkter mot beslutsfattare i på olika nivåer och instanser inom EU. FTFs medlemskap i NFU är
till stor fördel i många avseenden, men FTF måste ha egna ståndpunkter i viktiga
frågor som rör försäkringssektorn.
109
Motioner med yttranden
Vårt kansli har begränsade resurser även om vi har service i form av internationell
sekreterare. Arbetsmängden ökar för förbundsstyrelsen och inte minst för presidiet.
FTF-föreningen inom If föreslår:
att riksstämman utser en internationellt ansvarig som kan fokusera på internationella uppdrag. Fördelen skulle vara att valberedningen ges möjlighet att
hitta en kandidat som har viljan, tiden, intresset och kapaciteten att ta sig
an dessa arbetsuppgifter. Vi tror dessutom att om man får ett uppdrag direkt
från riksstämman ger det en starkare position att agera ifrån.
FTF-föreningen inom If
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 25
Över 90 procent av försäkringsbranschens regler har sitt ursprung i Bryssel. Det
fackliga internationella arbetet är därför av stor vikt för förbundet. Företagen har
länge sträckt sina gränser utanför länders gränser. Av den anledningen får också
fackförbunden allt större behov av att samordna sig över landsgränserna. Samtidigt bedriver fackförbund i andra europeiska länder en politik som direkt motverkar det vi kallar den svenska modellen, med starka och autonoma parter.
Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt att NFU är till stor hjälp i det internationella fackliga arbetet. NFU har genom ett aktivt påverkansarbete i Bryssel påverkat förslag i en riktning som tjänar förbundets medlemmar. Förbundsstyrelsen
vill även nämna TCO som en viktig aktör på europeiska fackliga scenen. Genom
TCO påverkar vi Europafacket att hålla tillbaka krav på europeisk arbetsmarknadsreglering, minimilöner etc.
Internationellt arbete tar, och måste få ta, tid. Det innebär bland annat många
resor, mycket handlingar att läsa in och förmågan att kunna hålla igång ett stort
internationellt nätverk. Däremot anser förbundsstyrelsen inte att rikstämman ska
utse en enskilt internationellt ansvarig. Det bör i stället, i enlighet med dagens
arbetsordning, vara upp till förbundsstyrelsen att inför varje uppdrag kunna avgöra
vem som är bäst lämpad att ta just det uppdraget. Hur förbundsstyrelsen konstituerar bör således vara en fråga för kontinuerlig bedömning. Om den nyvalda förbundsstyrelsen finner det lämpligt kan också en internationellt ansvarig utses av
förbundsstyrelsen. Om just den internationellt ansvariga väljs av riksstämman är
den ledamoten i den specifika rollen formellt enbart ansvarig gentemot riksstämman – något som kan skapa friktion i det lagarbete som förbundsstyrelsens arbete
ytterst bygger på.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att
110
motionen avslås.
Motioner med yttranden
Motion 26 – Bekostad utbildning hos Fackliga akademin även
för klubb- och föreningsordförande
Fackliga akademin har kurser som är öppna för den som är förtroendevald eller
anställd i ett TCO-förbund. Varje år hålls ett antal kurser på hög nivå.
Kurserna genomförs i samarbete med universitet och högskolor och ger högskolepoäng, om du har grundläggande behörighet för högskolestudier. Har du inte det,
kan du ändå gå kurserna.
Exempel på Fackliga akademins utbildningar är arbetsmiljö, arbetslivets juridik
och facklig påverkan på avreglerad arbetsmarknad
Kurserna är avgiftsbelagda. FTF bekostar kurser för FS-ledamöter och suppleanter, medan övriga förtroendevalda får vända sig till sin arbetsgivare eller till sin
FTF-förening för att få en kurs bekostad.
Jag tycker att fler förtroendevalda borde få chansen att gå dessa utbildningar och
många föreningar och klubbar har inte pengarna för att kunna skicka förtroendevalda på dessa kurser.
Jag yrkar därför:
att riksstämman tar beslut om att anordna en fond där förenings- och klubbordförande kan ansöka om att få den utbildningen bekostad.
Självklart måste det även finnas kriterier för vilka som ska ha rätt att få ansöka om
bidrag, men detta samt storleken på fonden borde överlåtas till förbundsstyrelsen
att ta beslut om.
Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm
Bifall från Personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm
Bifall från LFPs styrelse
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 26
Motionären föreslår att en fond inrättas. Till fonden ska förtroendevalda kunna
vända sig om man vill gå någon av TCOs avgiftsbelagda kurser.
Kunniga förtroendevalda är ryggraden i FTFs verksamhet. Förbundet satsar därför
betydande resurser på facklig utbildning. Här finns kurser på olika nivåer, från
grundkurser och påbyggnadsutbildningar till spetskurser i enskilda sakfrågor.
Under den gångna RS-perioden har hela kursutbudet gåtts igenom och utvecklats
både innehållsmässigt och pedagogiskt. För närvarande utvecklas en ny ledarskapsutbildning. Parallellt med kursöversynen har information och gör-det-självguider utvecklats. I dag kan en förtroendevald hitta råd och instruktioner kring
flertalet möjliga fackliga spörsmål på FTFs webbplats.
Utbildning på riktigt hög nivå anordnar förbunden gemensamt via TCO. Mest
uppskattad är kanske arbetsrättskursen på universitetsnivå. FTF avsätter varje år
111
Motioner med yttranden
medel till att finansiera deltagarnas kursavgifter. Någon särskild fond behövs således inte. Däremot delar förbundsstyrelsen motionärens ståndpunkt att antagningskriterierna för den högre fackliga utbildningen bör ses över.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att avslå motionen
att uppdra åt FS att se över antagningskriterierna för den högre fackliga
utbildningen.
Motion 27 – Fackligt arbete ska löna sig
Att jobba fackligt och vara förtroendevald är ett roligt och utvecklande uppdrag.
Det är också ett uppdrag som många brinner för och intresset för både de fackliga
frågorna samt medlemmarnas välmående är stort hos de flesta.
Däremot så känner många förtroendevalda att man stannar både i utveckling samt lön
under den tiden man jobbar fackligt. Många gånger får förtroendevalda höra att chefen
inte kan ge någon löneförhöjning för att man inte kunnat se vad den förtroendevalda
har bidragit med till verksamheten. De fackliga som dessutom jobbar större delen av
sin arbetstid med fackliga frågor har speciellt svårt att få förståelse från närmaste chef
när väl lönedialogen är. Man får också höra att man inte ska tjäna något på att jobba
fackligt även om man gjort ett bra jobb fackligt som varit till gagn för arbetsgivaren.
Ja, vi har i dag en lagstiftning som heter förtroendemannalagen och där det framgår att förtroendevalda inte ska missgynnas, men detta sker ändå. Det är svårt att
driva dessa frågor lokalt och många väljer att inte ta det vidare. Det är därför dags
för oss som förbund att ta ett ställningstagande och se till att det fackliga arbetet
lönar sig.
Vi yrkar därför
att riksstämman ger förbundsstyrelsen i uppdrag att ta en diskussion med FAO
om att få med förtroendevaldas löneutveckling i kollektivavtalet
att förbundsstyrelsen tar en diskussion med FAO att det inte är ok att förtroendevalda missgynnas på arbetsplatsen och att arbetsgivarna måste börja se de
förtroendevalda som den tillgång de är.
Exakt hur det ska skrivas in i kollektivavtalet lämnar vi åt förbundsstyrelsen att
komma fram till. Ett exempel kan vara att man ska ha minst den procentsats som
förhandlats fram lokalt om man jobbar större delen av sin arbetstid fackligt.
Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm
Susanne Lindberg, Länsförsäkringar Skåne
Bifall från LFPs styrelse
112
Motioner med yttranden
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 27
En av grunderna i förtroendemannalagen är, precis som motionären anger, att den
som är förtroendevald inte ska missgynnas i exempelvis lönehänseende. Denna
princip är självfallet essentiell för en facklig organisation.
Även till riksstämman 2010 inkom en motion om förtroendevaldas rättigheter. Ett
resultat av bland annat den motionen, blev att det så kallade förtroendemannaprojektet sjösattes. Projektet syftade bland annat till att stärka de förtroendevaldas kompetens i ett antal frågor. Ett resultat av förtroendemannaprojektet är att förtroendemannalagen ännu tydligare lyfts fram på FTFs utbildningar, på webben, med mera.
FTF har inte en enda gång under 2000-talet haft någon central förhandling om
missgynnande löneutveckling för förtroendevalda. Ombudsmännen har heller inte
fått frågor eller gett rådgivning inför en lokal förhandling på denna fråga. Behovet
av att kollektivavtala rätten till löneutveckling för förtroendevalda framstår därför
som otydligt. För att nå framgång i frågan i en kollektivavtalsförhandling är det
viktigt att ha konkreta exempel eller någon form av djupundersökning som visar
ett faktiskt behov av en kollektivavtalsreglering.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att kansliet ges i uppdrag att på lämpligt sätt undersöka i vilken utsträckning
förtroendevalda missgynnas i lönehänseende, och att förbundsstyrelsen får i
uppdrag att vidta åtgärder mot bakgrund av undersökningens resultat
att motionen därmed är besvarad.
Motion 28 – Styrelsearvode till personalrepresentanter
Vi är många fackligt förtroendevalda inom FTF. En hel del av oss sitter som personalrepresentanter i olika bolagsstyrelser. Som personalrepresentant i en styrelse
har vi samma mandat som övriga ledamöter, det vill säga samma ansvar, beslutsrätt, ansvar för kapitalförvaltning, verksamhetsutveckling, budget, affärsplaner
med mera. De senaste åren har framför allt ansvaret ökat för ledamöter i styrelserna genom bland annat ökade regelverk, riktlinjer, kapitalplacering/kapitaltäckning,
kontroll över risker, solvens II, ökat kompetenskrav.
Arvode betalas till styrelseledamöter som ska motsvara ansvaret men vi som personalrepresentanter har ingen ersättning/arvode för detta ansvar. Vi är undantagna!
Detta medför att personalrepresentanterna tvivlar på/känner oro över att sitta med
ett så pass stort ansvar utan att få någon ersättning för det.
Dessutom finns en stor risk att det blir svårt att rekrytera nya fackligt förtroendevalda personalrepresentanter framöver. Ett argument som vi ofta får höra är att
arvodet ska täcka den inkomstförlust/avdrag av lön som ledamoten blir drabbad
av i sitt ordinarie arbete när denne arbetar med styrelseuppdraget. Personalrepre-
113
Motioner med yttranden
sentanterna har ingen inkomstförlust/avdrag utan har lön under styrelsearbetet
och ska därmed inte få arvode. Med ett sådant argument faller det tillbaka på att
vi fackligt förtroendevalda inte har lön som står i nivå för vårt fackliga uppdrag.
Vi har ingen löneutveckling i förhållande till vårt ansvar som fackliga förträdare.
Detta är ett ekorrhjul som vi inte kommer ur.
Jag yrkar därför:
att FTF ska undersöka hur det ser ut i branschen och i övriga branscher och på
övriga arbetsmarknaden
att undersöka hur lagar och regelverk ser ut i branschen
att arbeta för att personalrepresentanterna ska ha ersättning som övriga ledamöter i form av arvode eller annan ersättning.
Susanne Lindberg, Länsförsäkringar Skåne
Bifall från LFPs styrelse
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 28
Ansvaret att delta i en bolagsstyrelse på ett fackligt mandat är både spännande och
utmanande. Beslutsunderlagen består ofta av tekniskt komplex natur och kräver
noggrann inläsning. När beslut tas i bolagstyrelsen är alla ledamöter ansvariga för
eventuella negativa konsekvenser. Rent rättsligt har en bolagstyrelseledamot på
fackligt mandat samma ställning som övriga ledamoter.
En facklig grundprincip är att ersättning ska lämnas utifrån det ansvar som ligger
i en tjänst eller ett uppdrag. Denna grundprincip anser förbundsstyrelsen även bör
gälla för uppdraget att var en bolagsstyrelseledamot på fackligt mandat. Hur en
ersättning ska utformas och vilken nivå på ersättningen som är lämplig bör kunna
regleras i lokala överenskommelser, olika bolag kan ha olika principer för hur
ersättningen ska regleras. Men att någon form av ersättning lämnas som står i relation till uppdragets ansvar bör vara huvudregeln.
Förbundets presidium har haft en första diskussion i den fråga som motionären lyfter
och avser att återkomma till förbundsstyrelsen med den information som efterfrågas.
Förbundstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att motionen bifalles.
Motion 29 – Ungdomsarbete ska vara en naturlig del av det
fackliga arbetet
I dag har förbundet många medlemmar under 35, men vi har också många i den
ålderskategorin som väljer att inte gå med i facket. Skulle vi sänka den åldern till
25 skulle det antagligen se ännu sämre ut.
114
Motioner med yttranden
Arbetslivet har förändrats sen den dagen vi stod på barrikaderna och skrek oss
till bättre villkor. Vi har i dag människor som väljer att utbilda sig längre, väntar
längre innan man skaffar barn och har krav på ett mer flexibelt och fritt arbetsliv.
Man har också ett krav på både personlig utveckling och utveckling i karriären.
Det har även förändrats vad man vill få ut av sitt fackförbund, där det inte längre
är solidariteten som är viktigast utan vad facket kan göra för mig. Jag får väldigt
ofta frågan ”Vad gör facket för mig personligen om jag är med?”, något som inte
alltid är lätt att besvara.
I dagsläget väljer många föreningar och klubbar inom FTF att lägga detta ansvar
på en person, vanligtvis den mest nyvalda och/eller yngsta ledamoten. Stödet från
förbundet är inte heller tillräckligt då vi saknar utbildningar och material som
vänder sig till unga.
Vi måste ta fram både utbildningar och material som vänder sig till både unga
förtroendevalda men även till medlemmar och potentiella medlemmar. Vi måste
också se till att alla tar ansvar för att ungdomsarbetet blir av. Det är varje förtroendevalds uppgift, från förbundsstyrelse till minsta klubb, att jobba med ungdomsfrågorna och se till att även unga förtroendevalda får åka på träffar, utbildningar
med mera, som vi som suttit ett tag tar för givet. Vi måste också få unga förtroendevalda att se mervärdet av det fackliga engagemanget så som vi tidigare gjort
med resorna till bland annat Moskva och Madrid.
Jag yrkar därför:
att riksstämman ger förbundsstyrelsen i uppdrag att se till att både kansli och
samtliga förtroendevalda inom FTF är involverade i ungdomsarbetet inom
förbundet samt på lokal nivå i föreningar och klubbar
att ett speciellt forum bildas för att hitta nya sätt att kommunicera och förklara
värdet av fackligt medlemskap på ungdomars villkor
att det tidigare arbetet med att få fler unga att se mervärdet av att vara förtroendevald återupptas.
Ett sätt för förbundsstyrelsen att bli mer involverade i ungdomsarbetet är att se till
att det görs aktiviteter och också följer upp föreningars och klubbars arbete. Det
handlar inte om att man ska bevaka det utan att man ibland måste påminna om att
även jobba med de frågorna.
Det handlar om att visa facket på ett mer ungdomligt och lättsamt sätt i allt från
förtroendeuppdraget till hur vi profilerar oss. Det handlar om att marknadsföra
sig på fler sätt då vi självklart inte bara ska kommunicera med unga utan se till att
kommunicera till alla grupper bland våra medlemmar och potentiella medlemmar.
Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm
Bifall från Personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm
Bifall från LFPs styrelse
115
Motioner med yttranden
Förbundsstyrelsen yttrande över motion 29
Motionären tar upp en viktig utmaning som alla fackförbund ställs inför i dagens
individualistiska samhälle. En viktig fråga är hur man göra det fackliga medlemskapet attraktivt för de yngre målgrupperna 20–35 år? Förbundsstyrelsen håller
med motionären att vi har många medlemmar under 35 år och att vi samtidigt har
en grupp i den ålderskategorin som väljer att inte gå med i FTF.
Vi håller också med motionären att det inte alltid är lätt att svara på vad facket kan
erbjuda den enskilde individen.
Motionären poängterar att vi behöver ta fram material och utbildningar för att nå
resultat ungdomsarbetet både när det gäller att nå fler yngre förtroendevalda och
yngre medlemmar.
Förbundsstyrelsen håller med om att några förutsättningar för ett lyckat ungdomsarbete skulle vara riktade utbildningar, material och nätverksträffar där ungdomsfrågorna har hög prioritering på agendan. Som det ser ut nu på lokal nivå, är
ungdomsansvaret tilldelat de yngsta ledamöterna och en person, vilket begränsar
möjligheterna till att skapa större aktiviteter och träffar för de yngre förtroendevalda.
Vi håller med om att det även behövs målgruppsanpassat material för att locka
yngre medlemmar till FTF och vill tillägga att det även handlar om att behålla de
yngre medlemmar som vi redan har lyckats värva.
Därför gör FTF detta:
Vi utvecklar ledarskapsutbildning för FTFs förtroendevalda som välkomnar alla
men riktar sig till yngre förtroendevalda i åldrarna 20–35 år. Parallellt med detta
har FTFs utvecklingsavdelning verksamhetsplanerat för att bilda och stödja lokala
nätverk där de yngre förtroendevalda ges möjlighet att skapa kontakt och byta
erfarenheter.
Vi arbetar med att via medlemsförmåner, nyhetsbrev, sociala medier och medlemsaktiviteter rikta oss mot den yngre målgruppen unga 20–35 år och yngre
akademiker. Vi är aktivare än någonsin via Twitter och Facebook och FTFs klubbar och föreningar får bra kontakt med de yngre.
Vi arbetar med att tilltala den yngre medlemskategorin och blivande medlemmar
som är unga, och ser att vi kan stärka det arbetet genom ett fortsatt stärkt lokalt
FTF och kommunikativa insatser som riktar sig till målgruppen.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämma besluta:
att motionen är besvarad.
116
I dag har vi inom FTF inget studentmedlemskap att erbjuda alla de ungdomar som
kan bli framtida arbetstagare inom vår bransch. Varken när FTF är ute och pratar
med studenter eller när vi på våra arbetsplatser tar emot arbetande studenter kan
vi erbjuda medlemskap och hjälp. Detta innebär också att vi marknadsför fackets
fördel men de flesta studenter väljer sedan Saco som är starka bland studenter
i dag. Dessa medlemmar är sen svåra att motivera att gå över till FTF när de väl
arbetar på någon arbetsplats där FTF är verksamt.
Motioner med yttranden
Motion 30 – Studentmedlemskap i FTF
För att underlätta i arbetet att få nya medlemmar och framför allt för att verka för
att ungdomar går med i FTF då vi är det dominerande fackförbundet i branschen
så bör det införas ett studentmedlemsskap som gäller alla studenter.
Jag yrkar därför:
att vi inom LFP beslutar att vi ska påverka förbundet att inrätta ett sådant
studentmedlemskap.
Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm
Bifall på LFPs årsstämma
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 30
Motionärer tar upp en viktig fråga om studerandemedlemskap för alla de ungdomar som kan bli framtida arbetstagare inom vår bransch. Förbundsstyrelsen
håller med om motionärens beskrivning av behovet av att nå unga studenter tidigt.
Förbundsstyrelsen håller med om att FTF ska erbjuda unga ett studerandemedlemskap och på så sätt underlätta arbetet med att få nya medlemmar och verka för att
ungdomar går med i FTF.
FTF erbjuder redan ett gratis och förmånligt studerandemedlemskap för studenter.
Studerar man på heltid vid en YH-utbildning eller högskoleutbildning med inriktning mot försäkringsbranschen, erbjuder FTF ett studerandemedlemskap.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att
motionen är besvarad.
Motion 31 – Gör en App för iPhone, Android och Windows
Phone
I en värld där information konsumeras i en allt snabbare takt ställs det krav på att
hålla jämn takt även för oss i FTF.
Det skulle både vara varumärkesbyggande samt att det underlättar att få ut infor-
117
Motioner med yttranden
mation och även vid värvning om det finns en bra app. Man kan fylla den med allt
från information om vad som händer, bli medlem direkt via appen och bloggen
Litevassare.se. Det är i dag både billigt och enkelt att skapa en egen app och då all
information kan länkas från hemsidan så behöver den inte fyllas med mycket egen
information.
Jag yrkar därför att riksstämman beslutar:
att FTF tar fram en egen app för iPhone, Android och Windows Phone.
Man bör sätta samman en arbetsgrupp med både kanslianställda och förtroendevalda för att se vad för information man ska fylla appen med.
Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm
Bifall från Personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm
Bifall från LFPs styrelse
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 31
Med surfplattor och smarta telefoner har det mobila surfandet slagit igenom på
bred front och det fortsätter hela tiden att öka. Den snabba teknikutvecklingen och
de nya vanor detta medfört pekar i en riktning: att besöken från mobila enheter
blir en allt större andel av det totala besöksantalet på FTFs webbplats. I dag görs
drygt 15 procent av besöken på FTFs webbplats via mobila enheter – att jämföra
med fem procent för ett år sedan. Det är därför viktigt att möta de behov som finns
hos besökarna, med en webbplats som är användarvänlig och tillgänglig även på
mobila enheter.
Användarupplevelsen blir sällan bra då en webbplats, byggd för att visas på en
datorskärm, i stället visas i mobila enheter många gånger mindre än en datorskärm. Ett sätt att lösa detta har varit att göra mobilappar, där vissa funktioner eller visst innehåll från webbplatsen finns tillgängligt. Men ny teknik och responsiv
design har gjort det lättare att göra webbplatser anpassade för mobila enheter. Allt
fler företag leder i dag sina mobilsatsningar på den öppna webben, snarare än med
appar skrivna specifikt för Iphone eller Android.
Appar och webbplatser är bra på olika saker. Tyngre program, som spel och
arbetsverktyg, gör sig fortfarande bäst i form av nedladdningsbara appar. Men en
webbplats, anpassad för mobilen, kan i dag göras lika funktionell och lika visuellt
tilltalande som en app. En tumregel är att bara välja app-spåret om någonting rent
tekniskt inte går att utveckla för en responsiv webbplats.
Mobilappar utvecklas med en specifik plattform i åtanke. Att släppa samma app
för flera plattformar är dyrt och tidskrävande. Det är billigare att utveckla en responsiv webbplats och den har betydligt större räckvidd än en app.
Att utveckla en app kan säkert bli aktuellt i framtiden, vid till exempel en kampanj
eller när någon särskild funktion från webbplatsen ska lyftas. Däremot bör inte
118
Motioner med yttranden
riksstämman besluta att en app ska utvecklas. Eftersom motionären föreslår att
appen ska fyllas med innehåll från FTFs webbplats, bör i stället förbundet se över
hur en anpassning av nuvarande webbplats bäst görs för mobila enheter: om det är
via app, mobilsajt eller responsiv design.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att motionen avslås.
Motion 32 – Hjälp oss stötta våra medlemmar
Det beskrivs så fint av många HR-direktörer att HR stöttar chefen i att finnas för
medarbetaren och det är chefen som ska ta hand om och tillgodose utveckling,
arbetsmiljö, stötta när det går dåligt eller man mår dåligt och finnas där om det blir
konflikter i gruppen.
Visst låter det fint att chefen ska finnas där för sina medarbetare, men ser det verkligen ut så? Vart går man om det är chefen man har problem med? Om chefen inte
ser till medlemmens personliga utveckling eller om hen inte hjälper medarbetaren
när den hamnar i dispyt med en kollega? Vad händer om chefen anser att man inte
gör sitt jobb?
I dag är det de förtroendevalda som får stötta våra medlemmar när det är svårt.
För att våra förtroendevalda ska kunna vara det stödet yrkar jag på:
att en utbildning utformas för förtroendevalda där man lär sig mer om att stötta
och coacha medlemmar. Det behöver vara en utbildning med inriktning på
just HR och ledarskap
att vi kan stötta våra medlemmar där arbetsgivaren sviktar är ett bra sätt att ge
dem mervärde av sitt fackliga medlemskap.
Lars Dahl, Länsförsäkringar Stockholm.
Bifall från personalklubben på Länsförsäkringar Stockholm
Bifall från LFPs styrelse
Förbundsstyrelsens yttrande över 32
Motionen beskriver en vanlig situation som man som förtroendevald ofta befinner
sig i: det handlar om att möta och agera stöd för de medlemmar som blir utsatta
för orättvis behandling på jobbet eller som har hamnat i konflikt med sin chef
och därmed inte åtnjuter stöd från denna. Motionären efterfrågar utbildning i hur
man kan agera stödjande och efterfrågar i samband med det vägledning i form av
utbildning med angränsning till HR och ledarskap.
119
Motioner med yttranden
Det här är mycket kärnan i det fackliga arbetet. Många medarbetare kommer till
oss när jobbiga situationer och konfliker uppstår. Det blir lätt så att facket vid
dessa tillfällen blir klagomuren och det är då viktigt att våra förtroendevalda står
så pass rustade i sitt ledarskap att de inte tar på sig andras bördor och på så sätt går
under med sitt uppdrag.
Förbundsstyrelsen förstår motionärens önskan. För att rusta de förtroendevalda
att på ett bättre och mindre självutplånande sätt kunna möta medlemmar i jobbiga
situationer planeras en förändring i grundutbudet vad gäller utbildningar, en
webbaserad utbildning i coachande förhållningssätt samt lästips inom området.
Den kommande ledarutbildningen innehåller också pass om att möta medlemmen
där denna är.
Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman besluta:
att
120
motionen är besvarad.