Biobränslets framtid ur ett EU perspektiv Sollefteå 30

2000-2005 SLU Doktorand
Skogsbränslesystem
2006 Energidalen
Grotskotning Pelletering
2007-2008 Lettland
Raw material supply manager
Biobränslets framtid ur ett
EU perspektiv Sollefteå 30 Oktober
Magnus Matisons
2011- Projektledare BioFuel Region
Effektiv råvaruförsörjning av bioraffinaderier
2009-2011 Projektledare SLU
Ökat nyttjande av skoglig biomassa
Fokusområden
• Förnybar energi
med tonvikt på
transporter
• Hållbara produkter
baserad på skogsråvara
Norra Sverige – världsledande region i omställningen till
ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart samhälle
BioFuel Regions projekt
Färdplan biogas AC/BD
Platsmarknadsföring Norr
Biogas Botnia
Elfordon Norr
Social Enterprises in
Community
Renewable Energy
Dagens konsumtion 86 mb/d
World Energy Outlook 2010
Tidigare prognoser WEO
2004 121 mb/d 2006 116 mb/d 2008 106 mb/d 2010 96 mb/d
Framtidens olja är dyr smutsig och med låg produktionskapacitet
Lätt att utvinna
Mer miljöskadlig
Långsam att utvinna
The oil industry’s global
investment 2007-2011
April 2013 Energibolaget BP har beslutat att göra sig
av med alla sina vindkraftanläggningar i USA och
koncentrera sig på olja och gas
Källa: SIMON MUI,
PH.D.SCIENTIST
CLEAN VEHICLES AND FUELS
Ny olja kostar drygt 100 dollar/fat att producera
Konkurrens om råvaran
Role of biomass in meeting Europe’s renewable energy targets –
European Commission scenario
EU-27 final energy consumption from renewables; TWh
Jämför: ~131 TWh biobränsle i Sverige
2010.
3,030
850
850
350
Hydro
370
Wind
280
Solar, geothermal,
tidal and wave
380
Biofuels for
transport
1,650
Biomass
and waste
1,330
310
100
30
90
800
2007
Growth in
energy from
biomass
Source: P Berg, McKinsey
Growth in
other renewable
energy
2020 scenario
9
te
d
Ki
ng
d
De om
nm
a
Ire rk
la
n
Fr d
a
G nce
er
m
an
Th
y
e
Ne
I
th ta ly
er
la
nd
EU s
-2
7
Sp
a
G in
re
e
Be ce
lg
iu
m
Au
s
Po tria
rtu
ga
Lu Cy l
xe pru
m s
bo
ur
g
M
a
Fi l t a
nl
a
Sw nd
ed
Sl en
ov
e
Hu nia
ng
Li ar y
Th
th
ua
e
Sl
n
ov
P o ia
ak
la
Re nd
pu
bl
i
Th
La c
e
tv
Cz
ia
E
ec
st
o
h
Re nia
pu
Bu blic
lg
ar
Ro ia
m
ai
a
Un
i
Andel förnybar energi & ökning
60
50
40
Andel 2005
Andel 2020
Ökning
Sverige
EU-27
30
20
10
0
Samförbränning av biomassa i kolpannor
 Europa har mycket stor produktion
av el (1100 TWh) med kol (2800 TWh)
 Det är lätt elda biomassa i kolpannor
 Kol är tre gånger så billigt
 Volymen biomassa som ska transporteras blir mycket stor
 Bränslehanteringen måste byggas om
Biomassa i Storbritannien
 Sameldning med biomassa i kolanläggningar är det i särklass billigaste sättet att minska Co2 utsläppen
 Man se detta som en övergångslösning som
 förlänger livsländen på dessa pannor
 I planerna finns över 200 TWh el med biomassa 2030
Detta är ca. 800 TWh biomassa
80% import = 130 milj. ton pellets ≥ 300 milj. m³f
 Allt möjliggörs med ROC (Renewable Obligation Certificates) 51£/MWh = 100€/ton pellets
 1 MWh grön el = 1 ROC
 Priset är markandsbaserat (23 September 2013 ROCs are selling at around £40 each)
 Nivån ökas varje år 2002/3 - 3%, 10% - 2010, 15.4% - 2015/16. Mål 20% - 2020.
Ökad produktion av pellets I SÖ USA
Georgia Biomass 750.000 ton/år
9 $/råton till
skogsägaren
= 60 kr m³f
Pelletskedja USA – Europa
110 €/ton fob USA Transatlantic shipping
(50.000 ton) 30-70€/ton
Torrefierad pellets – 40%
140 €/ton CIF EU
UK ROC – 100 €/ton
Finpellets eller finpellets ?
Styrmedel efter visad kliamtnytta
Svensk pellets
GHG balans ca. 95%
Trend 1
Trend 2
Papperskrisen
1 400 varslade på ett år!
Minskad efterfrågan 2012-2013
Sverige 2 milj. m3f ≈ 4TWh
Norge 1milj. m3f ≈ 2 TWh
Prognos
Lika mycket till försvinner inom några år
Källa: Danske Bank
Trend 3
Kraftvärmen fortsätter expandera
Idag Biokraft från
84 Biokraftvärmeverk
40 Industrianläggningar
> 2020 30 Miljarder investeringar
40 nya anläggningar
Fortum Värtaverken
Sveriges största biobränsleeldade
Kraftvärmeverk 4,4 miljarder kr
750 GWh el 1700 GWh värme
Trend 4 2012 – Kraftigt ras på Pellets
2011 (ton)
2012 (ton)
Produktion
1 687 000
1 372 000
-315 000
-19
Export
127 000
139 000
+12 000
+9
Import
665 000
490 000
-175 000
-26
Svensk konsumtion
2 225 000
1 723 000
-502 000
-23
1 ton pellets = 4.8 MWh
Förändring (ton) Förändring (%)
Källa: SVEBIO
Trend 5 Ökande dieselbrist i Europa
bensin/diesel kvot
1990 2:1.
idag 1:3
2020 1:4
Tung transport ökar
Svaveldirektivet
Hållbar biodiesel 2020 ?
Fossilberoende fordonsflotta 2030
Källa: Energimyndigheten
Importerade
biodrivmedel
Importberoende
Byter ut ett importberoende
mot ett annat - Mindre skatteintäkter
Konkurrens med annan odling
Biobränsle-Mat–Fibrer-Bete
Ingen regional utveckling
Världsledande region på kunskap i
omställningen till förnyelsebara
drivmedel
EU Kovänder om biodrivmedel
MThe use of biofuels made from crops such as rapeseed and
wheat would be limited to 6% of total energy consumption in the
EU transport sector in 2020”
Biodrivmedel från avfall, restprodukter och cellulosa
ska få räknas dubbelt eller i vissa fall fyrdubbelt
K After 2020, biofuels should only be subsidised if they lead to
substantial greenhouse gas savings (60%) and are not produced
from crops used for food and feed"
I INFÖR ILUC-FAKTOR
Påverkar ej hållbarhetskriterierna idag men medlemsländerna
ska räkna ILUC-effekten vid rapporterar in sin växthusgasreduktion
ILUC-FAKTOR
Stärkelserika grödor 12 g CO2/MJ
Sockergrödor 13 g CO2/MJ
Oljegrödor 55 g CO2/MJ
Fossilolja 87g CO2/MJ
Rapsolja – 95g CO2/MJ
Palmolja - 105g CO2/MJ
Sojaolja– 103g CO2/MJ
27
Styrmedelsförslag från fff för nya anläggningar i Sverige 2015
Drivmedel från cellulosa och hemicellulosa, avfall och restprodukter
EUs hållbarhetskrav gäller – 50 % CO2 reduktion, 60 % från 2017
Betalningen sker genom att bensinbolagen betalar direkt till producenten
Grunden är att 12 kr per liter dieselekvivalent bränsle, i 12 år från start.
Man drar av dieselpriset (fn 5.70) och koldioxidskattebefrielsen (3 kr)
och producenten får alltså 3.30 kr/l
– på vilken ska betalas energiskatt 1,76 kr/l = Premie1,54kr/l
Om dieselpriset höjs med 50 öre sänks premien lika mycket
Efter år 3 får nytillkommande företag endast 11.50kr/l (som de får i 12 år)
Varje nytillkommande fabrik får alltså mindre ersättning, tills de faktiskt börjar
betala en viss nettoskatt. De som är först får mest (men har kanske högst
kostnader)
Efficient forest biomass supply chain for
biorefineries
20120101-20140630 - Budget 2.5 M €
Results: www.biofuelregion.se
7 partners i
Sverige och Finland
Skörd av stubbkärna
Lagringens påverkan på kemikalier
Hypotes
Stor förlust av lättflyktiga ämnen första veckorna
Provtagning efter 1, 2, 4 and 24 veckor





Sortiment
Bark barrträd- massaindustri
Bark björk – massaindustri
Tallbark - kedjeslaga
Tallstubbar - gamla
Tallstubbar - färska
Myter om biobränslen
Inte CO2 neutralt ?
Beror på fel systemavgränsningar i tid och rum
Myt 1 - Biobränslen lämnar en CO2 skuld
Man räknar på träd eller bestånds nivå - Räkna på landskapsnivå !
Man börjar räkna när biomassa eldas upp – Börja räkna vid plantering !
Myt 2 – Lämna träden i skogen är bäst för klimatet
Gamla träd tappar i tillväxt och tar upp plats för unga träd som växer bättre
Produkter från skogen ersätter råvaror med fossilt ursprung
Subs
titut
ion
Skogen – Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och
energiarbete
Sveaskog i samarbete med projekten Forest Refine, Skog Klimat
och Miljö bjuder in till ett seminarium i Piteå v 46 12 november.
Nolia City Konferens (Gamla Folkets Hus)
http://www.nolia.se/energi/
Ökad samverkan i nya projekt 2014-2020
Tillsammans kan vi göra mer!