Ladda ner hela rapporten - IVL Svenska Miljöinstitutet

RAPPORT
Årsrapport 2009 för
projektet RE-PATH
Mätningar av PFAS i närområdet
till Stockholm-Arlanda Airport och
Göteborg Landvetter Airport
Andreas Woldegiorgis Karin Norström Tomas Viktor
B1899
November 2010
Rapporten godkänd
2010-11-11
Lars-Gunnar Lindfors
Senior Adviser
Organisation
IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Adress
Box 21060
100 31Stockholm
Rapportsammanfattning
Projekttitel
RE-PATH; Risks and Effects of the
dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial
and Human populations in the vicinity of
International Airports
Anslagsgivare för projektet
Swedvia AB/NV
Telefonnr
08-598 563 00
Rapportförfattare
Andreas Woldegiorgis, Karin Norström, Tomas Viktor
Rapporttitel och undertitel
Årsrapport för projektet RE-PATH. Mätningar av PFAS i lokaler i och omkring Stockholm Arlanda
Airport och Göteborg Landvetter Airport
Sammanfattning
Inom ramen för projektet RE-PATH har en omfattande provtagning genomförts under höst och vår
2009 i närområdet till Landvetter respektive Arlanda flygplats. Vatten, sediment och olika typer av
biotaprover (företrädelsevis fisk) har insamlats, karterats och analyserats med avseende på PFAS
(främst PFOS och PFOA). De kemiska analyserna visar att PFOS och PFOA som läckt ut till närmiljön
från brandövningsplatser där brandskummet AFFF använts fortfarande finns kvar i sådana mängder att
halter i vatten, sediment och fisk är förhöjda jämfört med bakgrundslokaler. I L:a Issjön och
Issjöbäcken är halterna av PFOS mycket förhöjda i både ytvatten och fisk. I Västra Ingsjön sker en
utspädning halterna av PFOS och PFOA, och vid vidare transport mot havet via Kungsbackaån ligger
halterna av PFOS och PFOA i paritet med bakgrundshalterna då Kungsbackaån passerar Lindome.
I Halmsjön (som avvattnar stora delar av Arlanda flygplats) är halterna av PFOS mycket förhöjda i både
ytvatten och fisk. Från sjöns utlopp via Märstaån sker en viss utspädning men de halter som uppmäts
vid mynningen i Mälaren är också förhöjda jämfört med Botele udd och Görväln, där bakgrundskoncentrationer uppmätts.
Sedimentkärnor insamlade i anslutning till Märstaåns utlopp visar att PFOS detekteras i sedimentskikt
som härrör ifrån sent 1960-tal.
I projektet har även ett antal olika effektstudier företagits på Åkergroda (Rana arvalis). Ekotoxikologiska
immobiliseringstester visar att grodyngel påverkas av brandskummet AFFF även i mycket utspädd
form. Nybefruktad grodrom insamlad i ett opåverkat bakgrundsområde kläcktes och utvecklades helt
normalt i närvaro av sediment från V:a Ingsjön och Halmsjön. Sediment från Lilla Issjöbäcken (nära
brandövningsplatsen på Landvetter) påverkade kläckningen hos grodrommen signifikant vid jämförelse
med sediment från Sandsjön som är referensområdet.
Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren
PFOS, PFOA, AFFF, Landvetter flygplats, Arlanda flygplats
Bibliografiska uppgifter
IVL Rapport B1899
Rapporten beställs via
Hemsida: www.ivl.se, e-post: [email protected], fax 08-598 563 90, eller via IVL, Box 21060, 100 31
Stockholm
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Innehållsförteckning
1 2 3 Sammanfattning ........................................................................................................................................ 3 Inledning .................................................................................................................................................... 7 Varför är PFOS så intressant? ................................................................................................................ 9 3.1 Brandskum och släckmedel ........................................................................................................... 9 3.2 Toxikologiska effekter .................................................................................................................... 9 3.3 Ekotoxikologiska effekter ............................................................................................................10 4 Metodik ....................................................................................................................................................12 4.1 Vatten och sediment .....................................................................................................................12 4.1.1 Göteborg Landvetter Airport .................................................................................................12 4.1.2 Stockholm Arlanda Airport ....................................................................................................12 4.2 Biota ................................................................................................................................................13 4.3 Åldersbestämning av fisk .............................................................................................................13 4.4 Analysmetodik ...............................................................................................................................14 4.4.1 Extraktion av PFAS ämnen ....................................................................................................14 4.4.2 Instrumentering ........................................................................................................................15 4.4.3 Kvalitetssäkring .........................................................................................................................15 5 Göteborg Landvetter Airport och området kring Västra Ingsjön..................................................17 5.1 Resultat Landvetter .......................................................................................................................23 5.1.1 Yt- och grundvatten .................................................................................................................23 5.1.2 Sediment.....................................................................................................................................25 5.1.3 Fisk och biota ............................................................................................................................27 6 Stockholm Arlanda Airport och området kring Halmsjön ..............................................................31 6.1 Allmänt ...........................................................................................................................................33 6.2 Vår ...................................................................................................................................................34 6.3 Höst .................................................................................................................................................34 6.4 Resultat Arlanda ............................................................................................................................34 6.4.1 Ytvatten ......................................................................................................................................34 6.4.2 Sediment.....................................................................................................................................36 6.4.3 Biota utom fisk..........................................................................................................................40 6.4.4 Fisk ..............................................................................................................................................42 6.4.5 Organspecifik kartering av PFOS i Halmsjöfisk .................................................................43 6.5 Översiktlig analys av PFOS i fisk inom projektet RE-PATH................................................45 7 PFAS i ’Jungfruliga’vätskor...................................................................................................................47 7.1 Avisningsmedel..............................................................................................................................47 7.2 Hydrauliska oljor ...........................................................................................................................48 7.3 Gallsyror .........................................................................................................................................49 8 Effektstudier av PFOS m a p Åkergroda (Rana arvalis)....................................................................51 8.1 Grodromsinsamling ......................................................................................................................52 8.2 Försöksuppställning ......................................................................................................................52 8.3 Resultat ...........................................................................................................................................53 8.4 Immobiliseringstest av grodyngel m a p släckmedlet AFFF ..................................................53 8.4.1 Resultat immobiliseringstest ...................................................................................................54 9 Slutsatser ..................................................................................................................................................54 10 Referenser ................................................................................................................................................56 11 Appendix I...............................................................................................................................................61 11.1 Landvetter ......................................................................................................................................63 11.1.1 Vatten .....................................................................................................................................63 1
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
11.1.2 Sediment ................................................................................................................................66 11.1.3 Fisk .........................................................................................................................................66 11.2 Arlanda ............................................................................................................................................70 11.2.1 Vatten .....................................................................................................................................70 11.2.2 Sediment ................................................................................................................................73 11.2.3 Fisk och biota .......................................................................................................................76 12 Appendix II : Resultattabell; provID, PFOS och PFOA (resultat redovisade kapitel 6-8) .......81 13 Appendix III : Resultattabell; PFOS, PFOA och övriga PFAS ......................................................87 2
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Sammanfattning
Inom ramen för projektet RE-PATH (Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic,
Terrestrial and Human populations in the vicinity of International Airports) har en omfattande
provtagning genomförts vid två tillfällen (vår och höst) i närområdet till Landvetter respektive
Arlanda flygplats. Vatten, sediment och olika typer av biotaprover (företrädelsevis fisk) har
insamlats, karterats och analyserats med avseende på främst PFOS och PFOA.
De halter av PFOS och PFOA som kunnat konstateras i vatten, sediment och fisk ifrån provlokaler
i nära anslutning till Landvetter och Arlanda flygplatsområden är förhöjda. D v s halterna av PFOS
är flera gånger högre än motsvarande halter i prov insamlade i olika närbelägna bakgrundslokaler
(dit ingen spridning av PFOS via släckmedel kan spåras). Vad gäller PFOS i ytvatten så föreligger
en stark korrelation mellan närheten till den förmodade källan (brandövningsplatsen) och den halt
PFOS som uppmätts i insamlade vattenprov vid källan eller nedströms källan.
PFOS är ett oerhört spritt ämne i världen. Inom projektet RE-PATH detekteras PFOS i samtliga
prover som insamlats (således även i alla bakgrundsprover). Detta ställer krav på den
upparbetnings- och analysmetodik som används. Arbetet måste bedrivas i enlighet med högt ställda
krav på renhet, spårbarhet och kvalitetssäkring sådan att korskontamination mellan prover inte
tillåts ske, eller att prover oavsiktligt kontamineras av PFOS ifrån provtagningsutrustning,
labutensilier eller analysinstrument (som de-facto många gånger innehåller komponenter av
perfluorerad plast). Inom projektet RE-PATH har denna typ av kvalitetssäkring nu utarbetats och
applicerats.
Vad gäller situationen kring Landvetter flygplats och området kring brandövningsplatsen kan man
konstatera att de finns höga halter av PFOS och PFOA i dammarna på flygplatsområdet.
Koncentrationerna är fortsatt höga ned till L:a Issjön och Issjöbäcken ned mot V:a Ingsjön. När
vattenpaketet passerat Västra Ingsjön och via Kungsbackaån når Lindome, är halterna i paritet med
de halter av PFOS som detekteras i bakgrundssjöar i området. PFOS detekteras i alla avsnitt av
Kungsbackaån, även vid utloppet till Kungsbackafjorden (där inträngning av havsvatten sker under
vissa perioder).
Årstidsvariationen i halter av PFOS i ytvatten i Landvetterområdet har visat sig vara relativt måttlig.
Halterna är dock genomgående högre på hösten än på våren, vilket förmodligen kan tillskrivas den
lägre vattenföringen under hösten vilket minskar utspädningen.
I Landvetterområdet förefaller Lilla Issjön vara den sjö som är mest påverkad av PFOS. Halterna i
sediment och fisk är många gånger högre i den sjön jämfört med motsvarande halter i Västra
Ingsjön som är belägen nedströms Lilla Issjön. I Västra Ingsjön förefaller halterna av PFOS i vatten
och fisk vara relativt oförändrade jämfört med tidigare studier.
Vad gäller situationen kring Arlanda flygplats kan man konstatera att vatten, sediment och fisk ifrån
den primära recipienten, Halmsjön, visar på mycket förhöjda halter av PFOS, jämfört med den
valda bakgrundssjön Valloxen. Från Halmsjöns utlopp via Märstaån sker en viss utspädning men de
halter som uppmäts vid mynningen i Mälaren är också förhöjda jämfört med Botele udd och
Görväln, där bakgrundskoncentrationer uppmätts.
Halterna av PFOS i abborre ifrån Halmsjön har befunnits innehålla 100 ggr högre halt av PFOS
jämfört med halterna i motsvarande abborre i från Valloxen. Det totala fiskeförbud som Swedavia
3
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Arlanda utfärdat i Halmsjön bör kvarstå då halterna i fiskfilé ifrån abborre är ca 40 ggr högre än det
gränsvärde som föreslagits av Naturvårdsverket. I Halmsjön har även PFOS detekterats i den
sedimentlevande organismen Sötvattensgråsugga, samt i den vanligt förekommande
Vandringsmusslan. Halterna av PFOS i dessa organismer är låga (< 10 ng/g ww) i förhållande till
de halter som uppmätts fisk ifrån den lägsta trofinivån (mört), vilket antyder att
biokoncentrationsfaktorn varierar mellan olika typer av biota.
I abborre från Halmsjön har ett flertal organ tagits ut och preparerats för analys m a p PFOS och
PFOA. Det visar sig att halterna av PFOS i lever är 15 ggr högre än i själva muskelfilén, i helblod är
halterna 12 ggr högre än i filén men även gälar (5 ggr högre) och gonader (3 ggr högre) är
intressanta organ. I detta fiskprov detekteras även PFOA (i helblod) i låg halt. En slutsats ifrån
denna mer organspecifika studie är att enstaka fiskindivider kan innehålla så mycket som 1,7 µg
PFOS, vilket sett till fiskens totalvikt, motsvarar ca 1 ppm.
Ett antal olika effektstudier har även företagits på Åkergroda. Ekotoxikologiska
immobiliseringstester visar att grodyngel av Åkergroda påverkas av brandskummet AFFF även i
mycket utspädd form.
Nybefruktad grodrom insamlad i ett opåverkat bakgrundsområde kläcktes och utvecklades helt
normalt i närvaro av sediment från V:a Ingsjön och Halmsjön. Sediment från Lilla Issjöbäcken
(nära brandövningsplatsen på Landvetter) påverkade kläckningen hos grodrommen signifikant vid
jämförelse med sediment från Sandsjön som är referensområdet
4
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Förkortningar använda i denna rapport
PFAS (perfluorerade alkylsubstanser) används som ett samlingsnamn och avser alla kemiska
föreningar som presenteras.
I figurer och i löpande text har man för halter i fisk använt beteckningen ng/g ww (nanogram/gram
wet weigth). Detta skall på svenska läsas som ng/g våtvikt alt. ng/g färskvikt.
Vidare har man för halter i sediment (i löpande text och i figurer) använt beteckningen ng/g dw
(nanogram/gram dry weight). Detta skall på svenska läsas som ng/g TS (TS=torrsubstans).
Det är olyckligt att engelska förkortningar använts.
5
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
6
IVL rapport B1899
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
1 Inledning
Projektet RE-PATH har sitt ursprung i ett antal mätningar IVL gjorde kring Landvetter flygplats i
samband med att man på uppdrag av Naturvårdsverket genomförde en nationell screening av
perfluorerade alkylsulfonater (PFAS) 2005-2006. En vanligt förekommande industriell applikation
för PFAS föreföll att vara hydrauliska oljor som används i flygplan. Av den anledningen bedömdes
luft och då framförallt partiklar i luft kunna vara en lämplig matris för att mäta PFAS i. I samband
att utrustning för denna typ av provinsamling installerades på flygplatsområdet provtogs även en
näraliggande sjö; Västra Ingsjön. Ett ytvattenprov kompletterades med ett fiskprov som skänktes
undersökningen av en fritidsfiskare som råkade vara där när vattenprovet togs. När proverna väl
analyserats, tillsammans med 50-60 andra prover insamlade ifrån olika delar av Sverige, kunde man
konstatera att PFOS och besläktade ämnen fanns i partiklar i luft och i nederbörd ifrån
flygplatsområdet kring Landvetter flygplats. Dessa halter var dock i paritet med motsvarande halter
ifrån partikel- och nederbördsprover insamlade i Stockholms innerstad, ifrån Råö på Västkusten
(bakgrundslokal), och även ifrån Pallas i Finska Lappland (bakgrundslokal). Däremot kunde man
konstatera att halterna av PFOS i ytvattenprovet och i fiskvävnadsprovet ifrån Västra Ingsjön var
förhöjda jämfört med andra prover i undersökningen(Woldegiorgis et al., 2006). Detta föranledde
Länsstyrelsen i Västra Götaland att förorda en mer omfattande undersökning av området. Denna
undersökning genomfördes 2007 (Vägverket Konsult, 2007) och det framkom att kemikalien
perfluoroktansulfonat (PFOS) förmodligen hade läckt ifrån en brandövningsplats brukad av
Landvetter flygplats, till näraliggande vattenrecipienter (bl. a Västra Ingsjön). PFOS är en
komponent som tillsätts brandskum för att den brandbekämpande vätskan skall förmås att flyta
ovanpå bränslet vid petroleumbränder (Holm och Solyom, 1995).
Länsstyrelsen ansåg, i samband med att förhöjda halter påvisats i undersökningarna 2006 och 2007,
att en utredning om; ”fortsatta utsläpp, avseende påverkan på fisk och andra organismer i Västra
Ingsjön och möjliga åtgärder, bör göras omgående”.
Luftfartsverket (LFV) uppmanades därför ta fram ett åtgärdsprogram som bl a undersökte om
PFOS fortfarande tillfördes systemet från brandövningsplatsen, i vilken utsträckning PFOS läcker
ut från sedimenten i sedimentationsdammen närmast brandövningsplatsen, förekomst av PFOS
biota, t.ex. fisk, kräftdjur, i Västra Ingsjön och andra relevanta biotoper, samt utreda vilka möjliga
åtgärder som borde vidtas.
För att utreda dessa frågor anlitades IVL Svenska Miljöinstitutet. Under vårvintern 2008 vidtogs en
omfattande provtagning m ap vatten och fisk i Västra Ingsjön. Analyserna påvisade ånyo förhöjda
halter av PFOS i vatten och fisk (Woldegiorgis och Viktor, 2008). Som jämförelse användes en
närbelägen sjö, Sandsjön, vars position på andra sida om en kritisk vattendelare gör att den ej
förefaller att vara föremål för PFAS-kontamination ifrån brandövningsplatsen. Då halterna av
PFOS i matfisk ifrån Västra Ingsjön (såsom abborre) befanns förhöjda jämfört med abborre av
motsvarande årsklass och vikt ifrån Sandsjön utfärdades en generell rekommendation att barn och
kvinnor i fertil ålder bör avstå ifrån att konsumera fisk från Västra Ingsjön. För den vuxna
befolkningen i övrigt beräknades ett gränsvärde för PFOS i fisk utifrån ett maximalt tolerabelt
dagligt intag TDI, Tolerable Daily Intake, eng) föreslaget av Naturvårdsverket (detta värde jämfördes
även med motsvarande gränsvärde i England och Tyskland) (NV, 2008). Då halterna av PFOS i
exempelvis abborre i Västra Ingsjön varierade mellan 36 och 93 ng/g ww (medelvärde 66 ng/g
ww), vilket överstiger det föreslagna gränsvärdet på 15 ng/g ww (Naturvårdsverket, 2008), således
rekommenderades att inte äta Västra Ingsjöfisken oftare än någon gång per vecka.
7
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Undersökningen visade också på de kunskapsluckor som fortfarande finns m a p PFOS i Sverige;

Är de halter som uppmätts i ytvatten och sediment i sjöarna kring Landvetter flygplats ett
problem för det lokala ekosystemet?

Finns det risk att fåglar som häckar i området förgiftas av PFOS (de fiskätande fåglarna,
samt predatorer av dessa)? Hur påverkas rovdjur högst upp i näringskedjan?

Hur påverkas andra arter, t ex groddjur av PFOS i vatten och sediment?

Hur bör hälsoriskbedömning av PFOS och andra PFAS utföras, i ljuset av den exponering
via vatten och fisk som kringboende kring flygplatsen erfar?

Finns de andra källor för PFOS (än AFFF) i de produkter eller kemikalier som hanteras i
ansenliga volymer i flygplatsen?

Om AFFF utfasas som övningsbrandskum (skedde på Landvetter flygplats i december
2007), hur lång tid tar det innan halterna av PFOS och andra PFAS nedströms flygplatsen
är i paritet med de bakgrundshalter som uppmäts?
När ytterligare en svensk storflygplats (Arlanda) några månader efter rapportens publicerande
uttryckte behov om råd hur påvisade halter av PFOS i vatten, sediment och fisk ifrån flygplatsens
närområde borde riskbedömas, insågs behovet av en större utredningsinsats med forskningshöjd.
Frågorna ovan, samt frågeställningar kring antalet brandövningsplatser i Sverige (och därmed
antalet potentiellt kontaminerade, nedströms belägna sjöar), erfarenheter gjorda internationellt kring
bruket av AFFF, riskkommunikation till allmänhet och berörda kringboende, identifiering av
intressentgrupperingen kring PFAS i Sverige (kommuner, vattenvårdsförbund, vattenverk,
reningsverk, fiskevårdsförbund, länsstyrelser mm). Det är i ljuset av dessa frågeställningar som det
samfinansierade projektet RE-PATH (Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial
and Human populations in the vicinity of International Airports) växt fram.
Från 1 april 2010 delades LFV i två olika bolag. Det är flygplatsbolaget Swedavia AB som är den del
som bekostar forskningsprojektet Re-Path.
Denna rapport redovisar halter av perfluorerade alkylsubstanser (PFAS, däribland PFOS) i fisk och
vattenprover, vilka insamlats i Västra Ingsjön och Halmsjön. Vidare jämförs erhållna
halter("perfluoroprofilen") i infångad fisk och, i insamlat vatten, med perfluoroprofilen i den
brandbekämpningskemikalie som företrädelsevis använts. Halterna som påvisats har jämförts med
motsvarande fisk- och vattenhalter ifrån referenssjöar, till huvudlokalerna näraliggande sjöar vars
avrinningsområde ej omfattas av brandövningsplatser.
8
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
2 Varför är PFOS så intressant?
2.1 Brandskum och släckmedel
Brandskum och släckmedel för petroleumbränder innehåller ofta skumbildande, detergentlika
ämnen som gör att den brandbekämpande vätskan förmår att flyta ovanpå bränslet (Holm och
Solyom, 1995). Den produkt som traditionellt använts på storflygplatser globalt heter AFFF (”Atripple F”, Aqueous Forming Film Foam) och har egenskapen att inte ’sjunka’ igenom en
petroleumbrandhärd utan istället ligga som ett lock och utöva en kvävande effekt. AFFF är baserad
på ett antal PFAS, t ex PFOS. AFFF innehåller även andra perfluorerade ämnen (som t ex PFOA
och PFOSA), samt ämnen som är delvis fluorerade (t ex telomera alkoholer).
Ifrån de av myndigheterna godkända, invallade övningsplatserna på Arlanda och Landvetter har
PFAS läckt ut och spridits. Trots att man i närtid endast övat brandbekämpning på av
myndigheterna godkända, invallade och dedikerad ytor (denna typ av övningsverksamhet med
AFFF har i bägge fallen upphört sen något år), har stora mängder PFOS läckt ut i närmiljön (oklart
hur mycket).
Figur 1.
Flygplatsrelaterad släckningsövning med släckskum.
2.2 Toxikologiska effekter
PFOS har i en rad studier visat sig vara toxiskt för de flesta däggdjur. Hos råtta och mus exempelvis
har både prenatala och postnatala effekter konstateras av PFOS, t ex vävnadsförändring av levern,
störd tillväxt och försenad utveckling av vissa organ (Fuentes et al., 2006; Grasty et al., 2003; Lau et
al., 2003; Luebker et al., 2005a, 2005b; Thibodeaux et al. 2003). PFOS har även konstaterats vara
reproduktionsstörande för däggdjur (Abbot et al., 2009).
9
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Det närbesläktade ämnet PFOA (som också återfinns i släckmedlet AFFF) har i undersökningar
visat sig vara genotoxiskt (Yao och Zhong, 2005). PFOA kan även skada levern hos råttor och apor
(Butenhoff et al., 2004) och att PFOA orsakar utvecklingsstörningar i möss (Lau et al., 2006).
För PFAS generellt indikerar ett flertal toxicitetsstudier att olika PFAS påverkar cell-till-cellkommunikation och orsakar s.k. peroxisomproliferation, vilket kan leda till cancer (Berthiaume och
Wallace, 2002; Hu et al., 2002, Upham et al., 1998). Vissa PFAS-analoger såsom PFOS tycks också
påverka fettmetabolism och reproduktion hos däggdjur (Haugom och Spydevold, 1992; Lau et al.,
2003; Thibodeaux et al., 2003).
PFOS och PFOA passerar dessutom placentabarriären hos gravida kvinnor (Apelberg et al., 2007)
samt passerar över i bröstmjölk hos ammande mödrar (Aune et al., 2007).
Nya data från 2008 (Peden-Adams et al, 2008) visar exempelvis att PFOS förändrar immunsystemets responsiva funktioner hos möss. Detta sker vid i sammanhanget mycket låga
exponeringsnivåer. De halter av PFOS som den amerikanska befolkningen exponeras för idag (via
diffusa källor såsom matförpackningar, textilier och andra konsumentnära produkter), är tillräckliga
för att inducera kraftiga störningar hos mössens immunsystem. Exempelvis försvagas mössens s k
Plaque-forming cell response (ett försvarssystem som skall aktiveras när antikroppar attackerar antigener,
t.ex. virus) vid exponeringsnivåer så låga som 0,05-0,5 mg PFOS/kg TAD. Även den s.k. Tcellsoberoende antikroppsproduktionen minskade hos de exponerade mössen.
Dessa egenskaper, i kombination med att ämnena är extremt persistenta (de bryts de-facto inte ner
av några biokemiska processer) gör att spridning av dessa ämnen i miljön måste undersökas.
2.3 Ekotoxikologiska effekter
Ekotoxikologiska effektdata m a p perfluorerade ämnen i allmänhet och PFOS (och PFOA) i
synnerhet är fortfarande ofullständiga, även om forskning pågår. Generellt tycks PFOS och PFOA
ej vara specifikt akuttoxiska för vattenlevande organismer (se Tabell 1). Den art som rapporterats
vara mest känslig för PFOS är larver av fjädermyggan Chironomus tentans (se Figur 2), som förefaller
vara 3-5 gånger känsligare för PFOS än några andra testade akvatiska organismer. Artikelförfattarna
till studierna kring PFOS och Chironomus tentans rekommenderar att ett NOEC (No Effect
Concentration, d v s den högsta tänkbara halt vid vilken ingen art skadas) om 490 ng/l används vid
riskbedömning (MacDonald et al. 2004). Interaktion mellan PFOS och hemoglobinet hos
Chironomus tentans förslås vara en tänkbar orsak till den höga PFOS-toxiciteten för just denna
organism (MacDonald et al. 2004).
Figur 2.
Fjädermyggan Chironomus tentans uppvisar en stark
toxicitet m a p långtidsexponering för PFOS. Däremot
tycks PFOA ej ge upphov till samma känslighet.
10
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
Tabell 1.
IVL rapport B1899
Akvatiska effektkoncentrationer av PFOS och PFOA, baserat på toxikologiska standard
endpoints. Sammanställning ifrån Brunn Poulsen et al., 2005).
11
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
3 Metodik
3.1 Vatten och sediment
3.1.1 Göteborg Landvetter Airport
Vattenprovtagningar i ytvattenförekomster i Landvetterområdet skedde 15-16/4och 9-11/9 2009.
Provtagningen utfördes genom att specialdiskade och specifikt syratvättade plastflaskor sänktes ned
i vattnet med en aluminiumhämtare och fylldes helt. Provtagningspunkterna framgår av kartan (se
Figur 4, Figur 8-Figur 10). Vattenproverna förvarades i kyla och frystes ned vid ankomsten till
laboratoriet. Grundvattenprovtagningen utfördes den 5/5 2009 genom att prov pumpades upp ur
befintliga rör som först pumpats torra och därefter tilläts fyllas på nytt. Grundvattenprov från rören
runt brandövningsplatsen provtogs med polyetenvagga utformad för att passa de befintliga
nedslagna rören. Vattenprov från ytvattenförekomster inne på flygplatsområdet provtogs även den
5/5 2009 på samma sätt som för andra ytvattenförekomster. Samlingsprov av ytsediment samlades
in med Ekmanhuggare där två till tre hugg per lokal blandades till ett samlingsprov av ytsediment
(0-2 cm).
3.1.2 Stockholm Arlanda Airport
Provtagningar av ytvatten i Mälarområdet (bl a Halmsjön och Märstaån) utfördes den 28-30/4 med
samma metodik som vid Landvetterområdet. Den 28/4 togs även sediment prover i Mälaren från
Håtuna i norr till Görvälns vattenverk i söder (se karta i Figur 18). Samlingsprov av ytsediment
samlades in med Kajakhämtare med 50 cm syradiskade nya plexiglasrör. Den översta delen (0-2 cm)
togs från fyra proppar och samlades till ett samlingsprov. Vid fyra lokaler Håtuna, Märstaåns
mynning, djuphålorna vid Skarven och Gjörvälns vattenverk togs hela, intakta (upp till 40-55 cm
långa) sedimentkärnor upp m h a kajakprovtagare (’Willnerhämtare’)provtagits (Figur 25). Dessa rör
förslöts direkt och tilläts stå orörda i kylrum till skiktningen före analys utfördes. Fem olika
sedimentskikt provtogs. Skikten som valdes för analys representerar ca 10 års sedimentation
beräknat enligt uppgifter om sedimentationshastighet i området. Fördelen med att provta hela
sedimentkärnor är att man, om sedimentationshastigheten i provlokalen är känd eller kan beräknas,
kan skikta kärnan i olika ålderssegment. Genom att mäta aktiviteten för isotopen 137Cs (cesium) i
sedimentkärnan kan sedimentationshastighetenbestämmas. Isotopen 137Cs förekommer inte
naturligt utan är en antropogent skapad produkt som uppkommer i samband med
kärnklyvningsprocesser. Med beaktande av isotopens 30-åriga halveringstid kan man med stor
sannolikhet utgå ifrån att allt 137Cs som idag kan mätas i Mälarens sediment härrör från
Tjernobylolyckan i 26:e april 1986. Isotopens nedre gräns för sitt uppträdande i
sedimentlagerföljden utgör därmed en s k ”markör” för året 1986. Baserat på vilket sedimentdjup
detta sker och de antal år som förflutet mellan Tjernobylolyckan och mätdatum kan
sedimentationshastigheten beräknas. I en första approximation tas ingen hänsyn till sedimentens
kompaktion till följd av avvattning vid sedimentation. Kompaktionen är mycket liten i de yngsta
delarna av lagerföljden. I de provlokaler i Arlandaområdet som provtagits med kajakprovtagare har
tidigare undersökningar (t ex Jonsson och Karlsson., 2005) indikerat en ungefärlig
sedimentationshastighet om 0,8 cm/år baserat på just mätningar av den skiktmässiga
fördelningsaktiviteten av 137Cs.
12
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Följande sedimentdjup provtogs från respektive rör 0-1 cm, 8-9 cm, 16-17 cm, 24-25 cm och 32-33
cm. Dessa sedimentprov motsvarar ungefär den aktuella situationen vid år 2008, 1998, 1988, 1978
och 1968.
3.2 Biota
Provfiskning utfördes enligt samma metodik i de båda undersökningsområdena för att kunna
jämföra fångsterna i de fyra olika sjöarna. Vid varje fiske användes ett eller två s k bottenöversiktsnät av s k ’Norden’-typ. Näten som har 12 olika sektioner med olika maskstorlek möjliggör
att båda små och stora fiskar av olika arter kan fångas. Näten placerades vinkelrätt 30 meter rakt ut
från stranden, i sjön, med början från ca 1,5 m djup för att fånga upp de fiskar som rör sig längs
stränderna nattetid. Näten lades sent på eftermiddagen och vittjades så tidigt som möjligt morgonen
därpå. Varje fiske över natt betecknas fortsättningsvis som en fångstansträngning och
fångstjämförelserna grundar sig på antal ansträngningar (nät per natt) per sjö. Nattens fångst togs
skyndsamt omhand och de enskilda fiskarna avlivades genom ett bedövande slag mot huvudet följt
av destruktion av hjärnan med skarpslipad pincett. De enskilda fiskarna sorterades efter art och
ungefärlig ålder och packades i aluminiumfolie. Den totala fångsten placerades i kolsyreis vilket ger
en väldigt snabb infrysning. Proverna förvarades i frysboxar med kolsyreis efter provtagningen och
placerades i frysrum vid ankomsten till laboratoriet.
Före dissektion av fiskarna bestämdes längd och vikt på alla individer och de besiktigades visuellt en
gång till. Prov från alla fiskar preparerades genom att muskel, lever och gonad skar ut och vägdes
separat. I vissa fall preparerades även galla, gälar och hjärta med så mycket blod som möjligt från
hjärttrakten. Alla prover överfördes till metanoltvättade plaströr (av polypropylen) där
homogenisering kunde utföras och den vidare upparbetningen genom extraktion med acetonitril
påbörjas.
3.3 Åldersbestämning av fisk
All infångad fisk inom projektet RE-PATH har åldersbestämts i enlighet med beprövad praxis
utarbetad av IVLs sötvattenlaboratorium. Åldersbestämning av fisk går i princip till på samma sätt
som när man räknar årsringarna på ett träd. Liksom alla fleråriga och växelvarma djur, som lever i
områden där temperaturen växlar och klimatet har årstider, sker tillväxten hos en fisk periodiskt
och med stor säsongsvariation. Sommarens värme och snabba tillväxt efterföljs av vinterns kyla och
låga aktivitet eller dvala. När fisk i nordliga vatten tillväxer, bildas därför ömsom mörka
(vinterzoner) ömsom ljusa (tillväxtzoner) s k årsringar i fjäll, benvävnad och öronstenar (otoliter).
Genom att räkna årsringarna kan man därför bestämma fiskens ålder. Inom projektet RE-PATH
har åldersbestämning av mörts gjorts m a p ringar på fiskfjällen (Figur 3A). Tekniken med
åldersbestämning på otoliter har ej använts.
Gällock, cleithrum, vingben
Gällocket är det största av flera ben som täcker gälarna hos benfiskar. Benet kan användas för
åldersbestämning av bl a abborrfiskar. Cleithrum (se Figur 3C) är ett ben som sitter bakom/under
gällocket på fiskkroppens sida. Vingbenen (Metapterygoid)sitter i fiskens kranium bakom och
nedanför ögat. Vingbenet och cleithrum används bl. a för åldersbestämning av gädda. Inom projektet
RE-PATH har åldersbestämning av abborre gjorts m a p gällocket, och för gädda har
åldersbestämning gjorts m a p vingbenet.
13
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
A
IVL rapport B1899
B
C
Figur 3.
Tekniker för åldersbestämning av fisk i svenska vatten (fritt efter Fiskeriverket, 2005).
3.4 Analysmetodik
3.4.1 Extraktion av PFAS ämnen
Vatten
Metoden för extraktion av PFAS-ämnen ur vatten är hämtad ifrån Kallenborn et al. (Kallenborn et
al., 2005). Proverna (300 g) filtrerades genom ett glasfiberfilter (GF/C, diameter 47 mm, Whatman)
och därefter tillsattes ammoniumacetat (2 mM) och internstandard (13C-märkt PFOS och PFOA).
För extraktion användes ”solid phase extraction” (SPE-kolonner, 0.2 mg Oasis HLB). Kolonnerna
tvättades med 20 ml metanol och konditionerades med 10 ml Milli-Q vatten. Vattenproverna
extraherades genom kolonnerna och analyterna eluerades ut med 8 ml metanol. Provvolymerna
justerades med kvävgas och värme till en lämplig volym inför analys.
Fisk
Extraktionsmetoden för fisk bygger på en metod hämtad ur Powley et al. (Powley et al., 2005) med
modifieringar beskrivna av Verreault et al. (Verreault et al., 2007). Homogenat från fiskvävnader (ca
1-2 g) förvarades i acetonitril (5 ml) i polypropylenprovrör tills extraktion. Vid extraktion tillsattes
internstandard och provet extraherades i ultraljudsbad i rumstemperatur. Acetonitrilfasen avskiljdes
efter centrifugering och extraktionen upprepades ytterligare en gång. Den kombinerade organiska
lösningmedelsfasen indunstades till 1 ml med kvävgas och värme. Extraktet renades vidare med
grafitiserat kol i Eppendorfrör. 0.5 ml av extraktet överfördes till ett nytt Eppendorfrör och 0.5 ml
ammoniumacetat i vatten (4 mM) tillsattes. Extraktet förvarades i frys och centrifugeras före analys.
Sediment
Extraktionsmetoden för sediment är beskriven i Powley et al. 2005 och anpassades här för en
mindre provmängd. Sedimentet frystorkades över natt och ca 1 g användes för vidare analys. Till
proverna sattes natriumhydroxid (0.2 M, 0.5 ml), metanol (5 ml) och internstandard i
polypropylenprovrör och provet extraherades i ultraljudsbad i rumstemperatur. Metanolfasen togs
av efter centrifugering och extraktionen upprepades ytterligare en gång. Saltsyra (2 M, 50 µl) sattes
till den kombinerade organiska lösningsmedelfasen och provet centrifugerades. Supernatanten
indunstades till 1 ml och extraktet renades upp på samma sätt som är beskrivet för biologiska
prover.
14
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
3.4.2 Instrumentering
Proverna analyserades med “high performance liquid chromatography” (HPLC) kopplat till en API
4000 triple quadrupole masspektrometer. Den analytiska kolonnen var en C8 50 mm x 3 mm,
partikelstorlek 5 μm. Kolonntemperaturen var 40ºC. Före injektorn sattes in en förkolonn en (C8
50 mm x 2.1 mm, partikelstorlek 5 μm) för att förskjuta den kontaminering som härrör från
instrumentet. Mobilfas A var 2 mM ammoniumacetat i vatten och mobilfas B 2 mM
ammoniumacetat i metanol. Hastigheten på mobilfasen var 0.4 ml/min med följande
elueringsprogram: 0.5-5 min linjär ökning till 95% B, 5-10 min isokratiskt B, 10-11 min linjär
minskning till 40% B, 11-16 min jämviktning.
För analys injicerades 10 µl provextrakt. ESI för negativa joner och “multiple reaction monitoring”
(MRM) användes. Masstalen för kvantifiering visas i Tabell 2. Identifiering gjordes via retentionstid
och masstal och för kvantifiering användes autentiska referensföreningar.
Tabell 2.
Masstal (m/z) för att bestämning av PFOS och PFOA.
Förening
PFOS
Q1
[M-H] m/z
498.7
Q3
m/z
80
PFOA
431.1
368.9
C14-PFOS
502.7
99
C14-PFOA
417
372
Q3
m/z
99
3.4.3 Kvalitetssäkring
För att säkerhetsställa att en korrekt koncentration rapporteras beskriver följande punkter den
kvalitet på analyserna som eftersträvas.

En internstandard ska ha så lika kemiska och fysikaliska egenskaper som de föreningar som
ska analyseras. I projektet används C13-märkta internstandarder för kvantifiering av PFOS
och PFOA.

För varje substans har en kalibreringskurva upprättats för att ha kontroll på det linjära
området. Alla prover som analyseras justeras så att koncentrationerna för respektive
substans faller inom det linjära området.

För identifiering av PFOS och PFOA gäller att föreningarna ska ha identiska
retentionstider som sina respektive C13-standarder. För PFOS gäller beräknas dessutom
kvoten mellan m/z 99 (-FSO3) och m/z 80 (-SO3) som måste överensstämma med
motsvarande kvot i en autentisk referensstandard.

För varje provserie upparbetas och analyseras ett antal så kallade labblankar, dvs. ett prov
bestående av enbart lösningsmedel som behandlas med de riktiga proverna för att
kontrollera eventuell bakgrundskontaminering. Likaså används blankar i fält för att
kontrollera den bakgrund som kan förekomma vid provtagningstillfället. Detta gäller
främst vid vattenprovtagning.
15
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899

Ett referensmaterial har framställts av fiskmuskelhomogenat vilket har för avsikt att ingå i
varje provserie av biologiskt material för att kunna kontrollera att upparbetningsmetoden
fungerar och att standarder och instrument inte avviker över tid.

Limit of detektion (LOD) beräknas som 3 gånger standardavvikelsen av detekterade halter
i blankproverna.

Återvinningen av internstandarderna beräknas kontinuerligt för att kontrollera att metoden
har fungerat.
16
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
4 Göteborg Landvetter Airport och området
kring Västra Ingsjön
Det första delområdet som varit föremål för omfattande provtagning och kemisk analys inom
ramen för projektet RE-PATH är Landvetter flygplatsområde. I inledningen till denna rapport har
historiken kring Landvetterområdet och PFOS utförligt beskrivits och inom Swedavia Landvetter
har man utfärdat ett övningsförbud mot AFFF (innehållandes PFOS) sedan december 2007.
Västra Ingsjön är fysiskt sammanbunden med den uppströms liggande brandövningsplatsen som
Landvetter flygplats använt för träning och övning, via ett mindre vattensystem omfattandes Lilla
och Stora Isjön samt Issjöbäcken. (Figur 4). Dagvatten ifrån flygplatsområdet rinner till Issjöbäcken
via ett antal dedikerade sedimentationsdammar.
Västra Ingsjön är en vackert belägen sjö med stort rekreationsvärde (Figur 5). Sjön marknadsförs
både nationellt och internationellt som ett attraktivt och omväxlande fiskeområde av Ingsjöarnas
och Oxsjöns Fiskevårdsområde (informationsblad). Lyckade insatser har genomförts för att skapa
självproducerande öringsbestånd, bl a har man tillsett att lax och havsöring numera har fri passage
från havet (Kungsbackafjorden), via Kungsbackaån ända till Västra Ingsjön. Sjön har goda bestånd
av gädda, abborre, öring, sik, nors, ål och mört. Även siklöja fångas frekvent.
17
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Figur 4.
Översiktskarta över området mellan Landvetter flygplats och Värsta Ingsjön. Rödmarkeringar
illustrerar vattendelare, blå punkter utmärker lokaler varifrån yt- eller grundvattenprover
analyserats. Analysresultat ifrån punkterna 12, 13, 19, samt lokalerna ”Ö V:a Ingsjön” samt ”Ö:a
Insjön” redovisas ej i denna rapport men har funnits med i planering av provlokaler för projektet
RE-PATH (för halter se Vägverket Konsult, 2007, samt Woldegiorgis och Viktor, 2008).
Figur 5.
Västra Ingsjön, en vackert belägen sjö med stort naturvärde.
Topologin kring Landvetter flygplatsområde i stort är sådan att dagvatten ifrån de stora hårdgjorda
ytorna samt överskottsnederbörd rinner ifrån flygplatsområdet (som är beläget på en gammal
18
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
torvmosse) ner längs sluttningarna ner mot respektive mossmark (Holkemossen i nordväst och
Snälle- respektive Spejsmossarna i öster- och sydost). Brandövningsplatsen vid Landvetter sluttar
generellt sätt mot väster. Området består av berg i dagen, tunna jordlager på bergmark, samt av
fyllnadsmassor såsom sprängsten. Avrinningen i området följer den generella topografin och rinner
mot väst.
Dagvatten ifrån övningsplatsen går via brandövningsdammen till ett dike som leder ner till
sedimentationsdammen dit huvudavrinningen från flygplatsen går via innan vattnet når Issjöbäcken.
Viss avrinning från brandövningsplatsen når dock Spejsmossarna. Dagvatten från
brandövningsplattan som via en oljeavskiljare, rinner således vidare till sedimentationsdammen i
den sydvästra delen av området (vid övningar kopplades systemet om och släckvattnet samlades
upp i tankar för omhändertagande). Vattnet i dammen leds via ett dike som är anslutet till
huvuddiket för dagvatten från flygplatsen, till Spejsmossarna (muntlig kommun., Swedavia).
Närmaste recipient för den naturliga avrinningen i området är också Spejsmossarna. Spejsmossarna
angränsar till Issjöbäcken i väster. Issjöbäcken är huvudvattendrag för en stor del av avrinningen
från banområdet och är en spridningsväg (för PFOS) till Västra Ingsjön. Issjöbäcken har sitt lopp
via Lilla Issjön till Västra Ingsjön. Ytterligare en bäck, Krokbäcken, avvattnar Spejsmossarna.
Krokbäcken mynnar i Kärrflötetjärnet och rinner sedan vidare till Västra Ingsjön (Ramböll, 2009).
Övningsplatsen är belägen ca 157 meter ö h, medan Västra Ingsjön är belägen på ca 57 meter ö h.
Således har vattnet i Issjöbäcken oftast en mycket snabb flödeshastighet (Figur 6), vilket kan tänkas
påverka suspension-resuspension i flödessystemet.
Som referenslokal för att kunna relatera halter av PFAS-ämnen i fisk, vatten och sediment i Västra
Ingsjön (med biflöden), valdes Sandsjön (se Figur 10). Sandsjön ligger i omedelbar närhet till Västra
Ingsjön men är ej recipient av vatten ifrån varken flygplatsen eller dess brandövningsplats. Halter av
PFAS i Sandsjön är att betrakta såsom bakgrunds-halter och avspeglar istället bidraget ifrån den
atmosfäriska depositionen (regn, snö och partikeldeposition).
Figur 6.
Lilla Issjöbäcken, strax innan utloppet i Västra
Ingsjön (lokal P4). Foto taget i april 2009.
19
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
Figur 7.
Karta över ytavrinningen från brandövningsplatsen
(röd cirkel i figuren), 1-Spejsmossarna, 2Krokbäcken,
3-Issjöbäcken,4-Kärrflötetjärnet,5Lilla Issjön och 6Västra Ingsjön (fritt ifrån Ramböll, 2009).
20
IVL rapport B1899
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
a)
b)
c)
d)
Figur 8.
IVL rapport B1899
Översiktskartor över aktuellt område, provlokaler vid blå symboler (lokalbeteckning i gulmarkerad
text). a) Övningsplatsen samt dammarna Övningsplatsen ligger vid provpunkt 15). b) Issjöbäcken,
nedströms Lilla Issjön, c) Issjöbäcken vid P4, samt Syd P4 vid inloppet i Västra Ingsjön, d)
Utloppet ifrån Västra Ingsjön till Kungsbackaån, Inseros.
21
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
a)
b)
IVL rapport B1899
c)
a)
Figur 9.
Översiktskartor över aktuellt område. Provlokaler vid blå symboler (lokalbeteckning i gulmarkerad
text) belägna längs Kungsbackaåns lopp. a) Lindome C, b)Hede bron, c)Mynningen ut i
Kungsbackafjorden.
Figur 10. Karta över Sandsjön, den sjö i omedelbar närhet till Västra Ingsjön som projektet RE-PATH
nyttjar som referenssjö. Halter av PFAS i Sandsjön är att betrakta såsom bakgrunds-halter och
avspeglar istället bidraget ifrån den atmosfäriska depositionen (regn, snö och partikeldeposition).
22
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
4.1 Resultat Landvetter
I detta kapitel redovisas resultat ifrån de kemiska analyserna för ett rationellt urval av alla de prover
som insamlats i Landvetterområdet. Analyserna har utförts med hjälp av LC-MS-MS på IVLs
analyslaboratorium för organiska specialanalyser i Stockholm. Analysmetodik och specifika
frågeställningar kring PFOS-analys tas upp i kapitel Analysmetodik.
4.1.1 Yt- och grundvatten
Halterna av PFOS i ytvatten redovisas i Figur 11. Det som mycket klart framgår av de plottade
halterna är att;
1)
Koncentrationen av PFOS är i regel högre på hösten än på våren. Detta förmodligen
beroende på den lägre vattenföringen under den tidsperioden, vilket sannolikt gör att
koncentrationerna ökar (spädningen minskar).
2)
Både höst- såväl som vårprovtagning visar på ett tydligt samband mellan närheten till
brandövningsplatsen (se inringad punkt i Figur 7) och halten PFOS i ytvattnet.
Exempelvis är provpunkten ”Diket ned till nedre dammarna” belägen cirka 200-300
meter ifrån brandövningsplatsen och ”Utlopp sedimenteringsbassäng, D-A14”
ytterligare någon halvkilometer ifrån övningsplatsen (se punkt 18 i Figur 8a).
Provpunkten ”Inlopp från södra delen D-B14” är belägen i alldeles omedelbar närhet
av punkt 18 men avspeglar däremot endast avrinning ifrån södra banändan (alltså inte
hela landningsbanan och norra delarna om landningsbanan). Inget höstprov har
insamlats vid denna provpunkt.
3)
Halterna av PFOS i vattensystemet ut från flygplatsområdet, Issjöbäcken och Västra
Ingsjön är förhöjda relativt halterna i den närliggande referenssjön (Sandsjön, se punkt
9 Figur 4 samt Figur 10). Dock klingar halten PFOS av mycket snabbt och när vattnet
rinner ur Västra Ingsjön mot Lindome är halterna jämförbar med halten i Sandsjön.
Ett rimligt antagande är att halterna PFOS i Kungsbackaån söder om Lindome
förmodligen inte kommer att sjunka speciellt mycket så länge som PFOS tillförs denna
del av Sverige via deposition ifrån luften.
Vid beaktande av Figur 11 bör också klargöras att halterna av PFOS i grundvattnet precis vid
övningsplatsen uppgår till ca 26-33 µg/l (26 000-33 000 ng/l, Ek et al., 2009). Vidare har halten
PFOS i sedimentationsdammen vid D-A14 (se punkt 18 i Figur 8a) i tidigare undersökningar
(Vägverket Konsult, oktober 2007) rapporterats som 320 ng/l (jmf 200-326 ng/l i denna studie).
Andra referenspunkter ifrån studien utförd av Vägverket Konsult i Lilla Issjön (260 ng/l, oktober
2007) och i Västra Ingsjön (180 ng/l, oktober 2007) indikerar att halterna varierat måttligt över
tiden (år från år).
En ytterligare observation ifrån mätserien är att halten PFOS vid provpunkten ”Inseros”
(provpunkt 3 i Figur 8d) som varierade mellan 21 ng/l på hösten och 19 ng/l i vårprovet,
överensstämmer väl med en tidigare ytvattenmätning i denna punkt (13 ng/l vid en extrem
högflödestopp vintern 2008, Woldegiorgis och Viktor). Vidare kan man ifrån Figur 11 konstatera
att halten PFOS i provpunkten ”Hede bron” är något högre än den uppströms liggande punkten
”Lindome C”. Detta behöver inte vara en mätanomali utan skulle snarare kunna tillskrivas det
faktum att ”Hede bron” ligger vid ett större köpcentrumområde med stora arealer med hårdgjorda
ytor (t ex asfalterade parkeringsplatser), vilket sannolikt bidrar till ökat dagvattenflöde till denna del
av Kungsbackaån och därmed högre PFOS-halter.
23
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
PFOS i ytvatten kring Landvetters flygplats
[ng/l]
Innanför flygplatsområdet
450
Våren 2009
400
Hösten 2009
350
300
V:a Insjön
250
200
150
Kungsbackaån
< 1 ng/l
100
n
Sa
nd
sj
ö
Li
nd
om
e
C
H
ed
e
br
on
M
yn
ni
ng
en
ro
s
4
P
In
se
öb
äc
ke
n
Is
sj
re
ne
d
til
l
se
di
m
frå
n
p
ed
U
tlo
pp
In
lo
p
ik
et
n
D
sö
dr
a
da
m
m
en
ar
te
na
de
rin
l
en
gs
-b
D
-B
as
14
sä
ng
D
-A
14
50
bakgrundsnivå på våren
0
Figur 11. Provpunkter i och omkring Landvetter flygplats analyserade m ap PFOS. Det finns som synes en
stark korrelation mellan uppmätt halt PFOS i vattenproverna och avståndet till
brandövningsplatsen. Provpunkten ”Diket ned till nedre dammarna” motsvaras av provpunkt 16 i
Figur 8a, Provpunkten ”Inlopp från södra delen, D-B14” motsvaras av provpunkt 18 i Figur 8a,
Provpunkt ”Utlopp sedimenteringsbassäng, D-A14”motsvaras av provpunkt 18 i Figur 8a (dock ej
samma tillflöde som ”Inlopp…, D-B14”).
PFOA i ytvatten kring Landvetters flygplats
[ng/l]
40
Innanför flygplatsområdet
Våren 2009
Hösten 2009
35
30
25
V:a Insjön
20
15
Kungsbackaån
10
jö
n
Sa
nd
s
yn
ni
ng
en
M
C
br
on
e
H
ed
e
Li
nd
om
4
In
se
ro
s
P
Is
sj
öb
äc
ke
n
U
tlo
D
ik
et
ne
d
In
til
lo
ln
pp
pp
ed
f
re
se
rå
n
di
da
sö
m
m
en
dr
m
a
te
ar
de
rin
na
l
gs
en
-b
D
as
-B
14
sä
ng
D
-A
14
5
bakgrundsnivå
0
Figur 12. Provpunkter i och omkring Landvetter flygplats analyserade m ap PFOA. Det finns som synes en
stark korrelation mellan uppmätt halt PFOA i vattenproverna och avståndet till
brandövningsplatsen.
24
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
I Figur 12 redovisas halterna av PFOA på liknande sätt. Det mönster som kunde identifieras för
PFOS är även skönjbart m a p PFOA. Bortsett ifrån provpunkten närmast brandövningsplatsen
”Diket ned till nedre dammarna” är halterna högre på hösten än på våren. Halten av PFOA är
liksom för PFOS, högre i provpunkten ”Hede bron” än den uppström liggande punkten ”Lindome
C”, vilket ytterligare indikerar att närheten till stora arealer av hårdgjorda ytor (och ett stort tillskott
dagvatten) ger lokalt förhöjda halter av PFOA och PFOS. I fallet PFOA är halterna genomgående
högre i Kungsbackaån än i referenssjön Sandsjön, även i provpunkten ”Mynningen” (se punkt 7,
Figur 9c) som är belägen endast ett hundratal meter ifrån utloppet i Kungsbackafjorden (och
föremål för periodiskt inträngande saltvatten). Dock är halterna i denna del av vattensystemet
mycket låga och bedömningen tillsvidare är dock att halterna PFOA i ”Lindome C” och i
”Mynningen” är i paritet med bakgrundshalterna i Sandsjön (kvantifieringsgränsen för PFOA i
denna typ av prov är ca 1 ng/l).
Som ett tillägg till de resultat för ytvatten som redovisas i Figur 11 och Figur 12 har även ett
ytvattenprov insamlats ifrån Oxsjön (förekommer inte på någon av kartorna som inkluderats i
rapporten). Oxsjön ligger 4 km söder om Västra Ingsjön och sorterar under samma fiskevårdsområde, Ingsjöarnas fiskevårdsområde. Halten PFOS i ytvatten ifrån Oxsjön bestämdes till 3,5 ng/l
medan PFOA-halten befanns vara under kvantifieringsgränsen (< 1 ng/l). Detta indikerar att
Oxsjön, liksom referenssjön Sandsjön endast tar emot PFAs via torr- och våtdeposition. Med
beaktande av att Västra Ingsjön är belägen på ca 57 meter ö h och Oxsjön är belägen ca 120 meter
ö h, förefaller det orimligt att tro att vattenpaket kan flöda ifrån Västra Ingsjön till Oxsjön.
4.1.2 Sediment
Av de sedimentprover som insamlats i området har fyra prover bedömts som särskilt intressanta
och analyserats. Samtliga fyra prover är insamlade under höstprovtagningen 2009. De tre första
proverna är insamlade i tre olika provpunkter i Lilla Issjön, den sjö som sammanbinder Issjöbäcken
och Västra Ingsjön (se punkt 5, Figur 7). Den sista provpunkten är ifrån Issjöbäckens inlopp i
Västra Ingsjön.
PFOS i sediment i Lilla Issjön och V:a Ingsjön
[ng/g dw]
60
50
40
30
20
10
0
L:a Issjön A
L:a Issjön B
L:a Issjön C
Syd P4 V:a Ingsjön
Figur 13. PFOS i sedimentprover ifrån Lilla Issjön och Västra Ingsjön under hösten 2009.
Om dessa halter (Figur 13) jämförs med tidigare rapporterade halter av PFOS i sediment ifrån dessa
lokaler (eller alldeles i närheten, Vägverket Konsult, 2007) kan man konstatera att halterna i Lilla
25
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Issjön ifrån denna studie (medelhalt 30 ng/g dw) är högre än tidigare (halterna under
detektionsgränsen i Vägverket Konsults rapport, oktober 2007). Vad gäller Västra Ingsjön är halten
PFOS i denna studie däremot lägre än halten ifrån studien 2007; 11 ng/g dw jämfört med 39 ng/g
dw (Vägverket Konsult, oktober 2007).
Även om dessa halter kan antas vara förhöjda (inget sedimentprov ifrån referenslokalen Sandsjön är
ännu analyserat) så är det inte troligt att någon specifik sedimentlevande organism kan pekas ut som
särskilt känslig vid dessa haltnivåer. När sediment naturligt kontaminerade med PFOS eller med ett
spikat PFOS-innehåll exponerades för ett antal bentiska invertebrater och andra sedimentlevande
organismer i en studie utförd av ITM (Sundelin et al., 2008), kunde man konstatera att märlkräftan
Monoporeia affinis(Vitmärla)ej påverkas i ett 60-dagarstest där halten PFOS i den fria vattenfasen (ca
900 ml) är 50 µg/l och där sedimentfasen utgörs av ca 40 ml sediment (dödlighet jmf. med
dödlighet för vitmärla i ett kontrollsediment). Alldeles oavsett hur stor halt på torrsubstansbasis
denna försöksuppställning visar sig ge så är denna halt betydligt högre än de halter som uppmätts i
Lilla Issjön respektive Västra Ingsjön. Om man antar att PFOS vid steady-state fördelar sig såsom
10:1 mellan sediment och vattenfas i ett statiskt system erhålls utifrån de försöksparametrar som
finns tillgängliga i ITMs rapport en PFOS-halt om 330 µg/g ww. Alldeles oavsett torrsubstanshalt
för det aktuella sedimentet blir halten flera hundra ggr högre än uppmätta halter ifrån Landvetter.
Vitmärla (M. affinis) i t ex Västra Ingsjön torde således ej uppvisa en förhöjd dödlighet vid de halter
av PFOS som uppmätts i sjösystemet.
Effektdata ifrån långtidsstudier (35-42 dagar) i s k microcosmformat för slingbildande vattenörter
(Myriophyllum spicatum och Myriophyllum sibiricum) har publicerats (Hanson et al., 2005a och b). Med
avseende på PFOS kan man konstatera att NOEC, den högsta koncentration där inga effekter kan
konstateras, är 11 mg/l (för Myriophyllum spicatum). Vad gäller Myriophyllum sibiricum var PFOA den
PFAS–analog som växten var känsligast för, NOEC bestämdes där till 24 mg/l (Hanson et al.,
2005b). Även om dessa data ej är direkt jämförbara med halter i sediment är det inte sannolikt att
uppmätta sedimenthalter i Lilla Issjön eller Västra Ingsjön kan korrespondera till fria
vattenkoncentrationer i mg/l-området.
Tillgången på ekotoxdata med avseende på PFOS, PFOA och andra perfluorerade ämnen, för
sedimentlevande organismer, är annars mycket bristfällig varför det genomgående är svårt att
värdera de halter av PFOS som detekterats i sediment.
26
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
PFOA i Lilla Issjön och V:a Ingsjön
[ng/g dw]
0.35
<0.3 ng/g dw
<0.3 ng/g dw
0.3
L:a Issjön C
Syd P4 V:a Ingsjön
0.25
0.2
0.15
0.1
0.05
0
L:a Issjön A
L:a Issjön B
Figur 14. PFOA i sedimentprover ifrån Lilla Issjön och Västra Ingsjön under hösten 2009.
I Figur 14 visas motsvarande halter avseende PFOA. Halterna av PFOA i Lilla Issjön är låga,
medelhalten för de två prover där halten överstiger kvantifieringsgränsen är 0,044 ng/g dw. I det
andra sedimentprovet ifrån Lilla Issjön och i provet ifrån Lilla Issjöbäckens utlopp i Västra Ingsjön
detekteras PFOA men halterna överstiger ej kvantifieringsgränsen i just dessa prover (0,3 ng/g dw).
4.1.3 Fisk och biota
En fullständig förteckning över fisk som infångats och analyserats finns i appendix II (med
avseende på fångstdatum, kön, ålder, vikt och längd).
Generellt har fångstlyckan varit mycket god vid de två tillfällen då provfiske genomförts. I Tabell 3
redovisas vilken typ av fisk som kan fångas med översiktsnät. Resultaten redovisas per utlagt nät
och natt (per fisketillfälle således). I Tabell 4redovisas samma datamaterial men transformerat
såsom medelvikt per art, nät och natt. Denna typ av data är mycket stort värde för projektet i syfte
att få en uppfattnings om dessa sjöars mer övergripande ekologiska status. Exempelvis kan man på
basis av Tabell 3-Tabell 4försiktigtvis dra slutsatsen att Halmsjön (vid Arlanda flygplats) alldeles
oavsett halten PFOS i vatten, sediment och biota, håller en förvånansvärt god ekologisk status sett
till den historiska belastningen; provfiske i sjön visar på en god artrikedom, en balanserad åldersfördelning för de arter som fångats, och en god fiskförekomst.
I projektet RE-PATH har även den ekologiska statusbedömningen av sjöarna kompletterats med
framtagande av vedertagna fiskindikatorer som benämns EQR8 i enlighet med Fiskeriverkets
rekommendationer (Holmgren et al. 2007). EQR8 består av 8 olika indikatorer som ger en god
uppfattning om fiskpopulationerna i sjön och dess status. Vi har även kompletterat med att
bestämma konditionsfaktor och leversomatiska indextal.
27
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
Tabell 3.
Översikt över fiskfångst inom ramen för de två (höst, vår) provfiske som genomförts i
projektet RE-PATH. Observera att resultaten anges som medelantal individer per nät och natt.
Art
Mört
(Rutilus rutilus)
Åldersklass [år]
1-2
V:a Ingsjön
14
Sandsjön (ref)
16
3-5
>5
1-2
10
0
23
5
0
10
17
4
3
13
0
5
>3
0
6
0
7
0.3
3
0
7
0
0
0
0
11
0
0
0
0
0
2
0
0
0
13
0
0
0
0
2
0
Abborre
(Perca
fluviatilis)
Gädda
(Esox lucius)
Gärs
(Gymnocephalu
s cernuus)
Gös
(Sander
lucioperca)
Braxen
(Abramis
brama)
Övr. vitfisk
Tabell 4.
Halmsjön
153
Valloxen (ref)
16
Översikt över fiskfångst inom ramen för de två (höst, vår) provfiske som genomförts i
projektet RE-PATH. Observera att Resultaten anges som medelvikt (g) per nät och natt
Art
Mört (Rutilus rutilus)
Abborre (Perca fluviatilis)
Gädda (Esox lucius)
Gärs (Gymnocephalus cernuus)
Gös (Sander lucioperca)
Braxen (Abramis brama)
Övr. vitfisk
Tabell 5.
IVL rapport B1899
V:a Ingsjön
787
607
0
0
0
0
0
Sandsjön (ref)
727
3270
0
0
0
0
0
Halmsjön
3620
2060
717
0
0
0
0
Valloxen (ref)
543
536
0
213
505
529
90
EQR8-klassing kompletterat med konditionsfaktor och leversomatiskt index (normalvärden
inom parentes) för ett slumpmässigt urval av fiskindivider ifrån de provfisken som
genomförts inom projektet RE-PATH.
EQR8-klassning
Antal inhemska arter
Rel. biomassa
Inhemska arter [g]
Rel. antal inhemska
arter
Medelvikt i totala
fångsten [g]
Kvot
Abborre/karpfiskar
vikt
Konditionsfaktor
(1-1.3)
Leversomatiskt Index
(1.1-1.2)
V:a
Ingsjön
2
1394
Sandsjön
3
4001
Lilla
Issjön
2
n/a
1
3
0,5
22,13
105,3
0,77
Halmsjön
(vår)
4
6797
Halmsjön
(höst)
2
586
Valloxen
(vår)
6
2614
Valloxen
(höst)
6
2892
2
2
3
3
n/a
23,1
146
35,3
28,7
4,5
n/a
0,57
0,46
0,68
0,15
0,88
0,93
1,19
1,2
1,18
1,06
1,1
1,15
1,25
0,78
1,31
1,29
1,1
1,71
Fiskarnas fysiologiska status är, utöver en eventuell antropogen belastning m a p PFOS, också
påverkad av en rad olika abiotiska faktorer som klimat, hydrografi, syrehalt och salinitet. Fysiologiska
funktioner står dessutom under inflytande av biotiska faktorer såsom ålder, storlek, könsmognad,
näringsstatus, och parasitangrepp. Samtliga dessa faktorer bidrar till den biologiska spridningen och
28
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
försvårar möjligheten att påvisa eventuella signifikanta skillnader mellan fiskgrupper från olika
undersökningsområden eller att påvisa signifikanta tidstrender inom de olika områdena.
Vid beräknande av samlade fiskeindex (EQR8, enligt Holmgren et al., 2007) visar fångsterna från
området runt Landvetter att Sandsjön har en god status och V:a Ingsjön en måttligt god status. Indexen
ligger inom det förväntade spannet för de två sjöarna. Beträffande Lilla Issjön kan inget jämförbart
index beräknas eftersom fångsten skedde med vanliga fiskenät och inte den översiktsmodell som
använts i de andra sjöarna.
Eftersom fiskarna där skilde sig signifikant från fiskarna i Sandsjön m a p konditionsfaktorn, se
Tabell 5) bör man överväga att utföra ett förnyat fiske med översiktsnät till våren. Eftersom Lilla
Issjön är den första sjön som Issjöbäcken mynnar i är av intresse att säkerställa om
fiskpopulationerna i sjön uppvisar någon påverkan av antropogena föreningar. Fisk ifrån Västra
Ingsjön och Sandsjön har relativt sett låga konditionsfaktorer då detta representerar vårfiske med
magra fiskar ifrån sjöar med ganska låg näringsstatus.
De fiskbiologiska indexen för sjöarna i Arlandaområdet visar att god till måttlig status i Halmsjön vid
de två utförda fiskena och Valloxen uppvisar god status vid de bägge utförda fiskena. Skälet till att
Halmsjönsindexet var sämre vid höstfisket kan tillskrivas den stora mängd vattenpest (Elodea sp)
som fastnade i näten och därmed synliggjorde näten för fiskarna.
De halter i fisk som kan konstateras i sjösystemet kring Landvetter flygplats redovisas i Figur 15Figur 16. Dessutom har en gädda som fiskevårdsföreningen (Ingsjöarna och Oxsjöns fiskevårdsförbund) skänkt projektet analyserats m a p PFOS och PFOA.
Från Figur 15 och Figur 16 är det tydligt att fisk ifrån Lilla Issjön (mellan flygplatsområdet och
Västra Ingsjön, se punkt 5, Figur 7) är den som uppvisar de högsta halterna av PFOS. Halterna i
mört och abborre är exempelvis 5-10 ggr högre än de som återfinns i motsvarande arter i Västra
Ingsjön. Halterna i mört och abborre ifrån både Lilla Issjön och Västra Ingsjön kan konstateras
vara kraftigt förhöjda jämfört med de halter som återfinns i fisk ifrån referenssjön Sandsjön.
Exempelvis är halten PFOS i mört ifrån Lilla Issjön cirka 100 ggr högre än den förmodade
bakgrundsnivån medan halten i abborre ifrån Lilla Issjön är cirka 35 ggr högre än motsvarande
bakgrundshalt. Om halterna i abborre och mört ifrån Västra Ingsjön i denna studie jämförs med
motsvarande halter ifrån tidigare studier (Woldegiorgis och Viktor, 2008) så kan man konstatera att
halterna är jämförbara, t ex var medelhalten i 2008 års studie 66 ng/g ww i abborre (4 individer)
ifrån Västra Ingsjön medan motsvarande mörtmedelvärde för PFOS var 35 ng/g ww (5 individer).
Fiskdatamaterialet ifrån Sandsjön i 2008 års studie är mer begränsat (en mört och en abborre) men
PFOS-halten i mört (2,2 ng/g ww) och motsvarande halt i abborre (5,5 ng/g ww), korresponderar
väl med de medelhalters som rapporteras i denna rapport (3-3,45 ng/g ww för de bägge arterna).
Slutsatsen blir således att ingen minskning av halterna i fisk ifrån Västra Ingsjön kan ännu
konstateras varför rekommendationerna kring konsumtion av fisken bör kvarstå.
För att sätta funna halter av PFOS i matfisk i Västra Ingsjön i proportion till andra rapporterade
halter av PFOS i t ex abborre kan Figur 35 med PFOS-halter funna i fisk (Abborre) ifrån Mälaren
studeras. I figuren kan man se att medelhalten PFOS i abborre infångad under perioden 2000-2002
i västra Mälaren (och i viss mån även Saltsjön) faktiskt korresponderar väl med de halter som
återfinns i Västra Ingsjön.
Halten PFOS i gädda (den enda gäddan som analyserats i projektet RE-PATH under 2009) uppgår
till 37 ng/g ww, vilket faktiskt är helt identiskt med halten PFOS i den gädda som rapporteras av
Woldegiorgis och Viktor 2008. I rapporten från 2008 konstateras vidare att bakgrundshalten PFOS
29
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
i gädda skulle kunna uppgå till 5 ng/g ww (ett exemplar fångat i Sandsjön). Även om bedömningsgrunden m a p gädda är väl knapphändig (enstaka fiskindivider) verkar det som även för denna art
är halterna PFOS är konstanta i Västra Ingsjön under perioden (2008-2009).
[ng/g ww]
PFOS i Mört (Rutilus rutilus ) ifrån området kring Landvetter
140
120
100
80
60
40
20
Medelhalt bakgrundsområde 3,45 ng/g ww
0
L:a Issjön
mört mellan
(höst)
V:a ingsjön
mört mellan
(höst)
V:a ingsjön
mört mellan
(höst)
Sandsjön mört Sandsjön mört Sandsjön mört
liten 09:6
mellan 09:7 stor 09:8 (Vår)
(Vår)
(vår)
Figur 15. Halter av PFOS i mört (Rutilus rutilus) ifrån området kring Landvetter.
[ng/g ww]
PFOS i Abborre (Perca fluviatilis ) ifrån området kring Landvetter
350
300
250
200
150
100
50
bakgrundshalt i referenssjön; 3.5 ng/g ww
0
Lilla issjön Lilla Issjön
Abborre
Abborre
4:1
4:2
V:a Ingsjön V:a Ingsjön V:a Ingsjön
Abborre
Abborre
Abborre
09:1
09:3
09:5
Sandsjön
Abborre
09:1
Sandsjön
Abborre
09:2
Sandsjön
Abborre
09:3
Figur 16. Halter av PFOS i abborre (Perca fluviatilis) ifrån området kring Landvetter.
Samtliga fiskar i figuren härrör ifrån vårfisket 2009.
En ytterligare intressant detalj vad gäller dessa fiskprover är att en av abborrarna ifrån Lilla Issjön
(en hane) även analyserades m a p PFOS i gonaderna och dessa befanns innehålla 1570 ng/g ww,
således en fem gånger högre koncentration än vad som i medeltal återfinns i muskelvävnad i
abborre ifrån Lilla Issjön. Med beaktande att denna abborre infångades (och preparerades för
analys) på hösten (september, då gonadvävnaden är under uppbyggnad inför vårens lekperiod)
indikerar att Lilla Issjöns fisk är kraftigt kontaminerad m a p PFOS. En mer utförlig organanalys
har exekveras i en abborre ifrån Halmsjön (Arlanda), se Tabell 6 och Figur 33.
30
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
5 Stockholm Arlanda Airport och området
kring Halmsjön
Området kring brandövningsplatsen på Arlanda flygplats har ingen naturlig avrinning till den
närliggande vattenrecipienten Halmsjön. Däremot kan dagvatten möjligen nå Halmsjön via
avrinning till lägre liggande hårdgjorda ytor vilka i sin tur kan avvattnas via kulvertar under bana 2.
Dagvatten ifrån brandövningsplatsen skulle också kunna tänkas nå Halmsjön via passage till
grundvattnet.
4
1
1
2
3
Figur 17.
Översiktskarta över flygplatsområdet. 1) motsvarar den nuvarande brandövningsplatsens position,
2) Halmsjön, 3) Märstaåns utlopp i Mälaren, samt 4) Horssjön (den referenssjö som projektet REPATH inledningsvis nyttjade).
Som referenslokal för att kunna relatera halter av PFAS-ämnen i fisk, vatten och sediment i
Halmsjön (och nedströms liggande lokaler), valdes ifrån början sjön Horssjön, strax norr om bana 2
(se Figur 17). Sjön fick dock överges som referenssjö då intressanta matfiskarter ej kunde infångas i
sjön. Istället valdes sjön Valloxen i Knivsta (se punkt 4,Figur 19) till referenssjö. Valloxen ligger
relativt nära Halmsjön men är ej recipient av vatten ifrån varken flygplatsen eller dess
brandövningsplats. Valloxen ligger i anslutning till Knivsta Centrum varför halter av PFAS i sjön ej
enbart är att betrakta såsom bakgrundshalter, utan avspeglar istället bidrag ifrån PFOS-innehållande
dagvatten i tätorten tillsammans med bidraget ifrån den atmosfäriska depositionen (regn, snö och
partikeldeposition.
31
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Figur 18. Översiktskarta med angivande av de lokaler (röda cirklar) i Norra Mälaren som projektet REPATH nyttjat för provtagning.
I Figur 18 kan hela området för provtagning inom projektets Arlandadel ses. Som synes är det en
mycket stor vattenvolym som inbegriper i princip hela norra Mälaren.
32
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Figur 19. Kartbild över nuvarande referenssjön Valloxen i Knivsta.
5.1 Allmänt
Brandövningsplatsen på Arlanda flygplats (punkt 1, Figur 17) har varit i bruk i ca 15 år i nuvarande
utformning. På denna plats har brandövningar ägt rum sedan början av 1980-talet. Innan denna
övningsplats anlades fanns en enklare övningsplats belägen i närheten av bana 2’s mittpunkt (se
Figur 17). Dagens övningsplats består av en gjuten, delvis invallad plattform (Figur 20) där
överskottssläckmedel via brunnar förs till en uppsamlingsdamm med gummiduk. Släckvatten från
dammen transporteras till ett av Swedavias egna reningsverk innan det pumpas vidare till
spillvattennätet och Käppala avloppsreningsverk för behandling. Figur 20. Brandövningsplatsen på Arlanda flygplats.
33
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
5.2 Vår
Provtagningen i Arlandaområdet under våren 2009 skiljer sig något i omfattning jämfört med
motsvarande provtagning under hösten. Den avgörande skillnaden ligger i bytet av referenssjö. Det
är naturligtvis mindre lyckat att referenssjön byts ut men i detta fall var den nödvändigt då Horssjön
(se punkt 4, Figur 17) visade sig ej innehålla andra fiskarter än sutare (möjligen finns även Braxen i
sjön). Då fångst och kemiska analys av matfisk såsom abborre och gädda är av central betydelse för
möjligheterna till fullgod riskbedömning inom projektet övergavs Horssjön till förmån för sjön
Valloxen i Knivsta (se Figur 18 och Figur 19). Vad gäller Horssjön kan i alla fall rapporteras att sjön
förfaller endast att vara föremål för PFOS-kontamination via våt- och torrdeposition från luft. T ex
var halten PFOS i sediment ifrån Horssjön mycket låg (ca 0,01 ng/g dw) och
vattenkoncentrationen PFOS understeg kvantifieringsgränsen i provet (0,6 ng/l).
5.3 Höst
Höstprovtagningen i Arlandaområdet genomfördes såsom beskrivits i Stockholm Arlanda” och
Biota”. Som ett tillägg till den allmänna beskrivningen bör noteras att även sedimentlevande
organismer (Asellus a.) och filtrerare (Dreissena p.) insamlades.
5.4 Resultat Arlanda
5.4.1 Ytvatten
I Figur 21 finns ytvattenprover ifrån Arlandaområdet plottade. Vårprovet i Halmsjön har
konstaterats innehålla 139 ng/l av PFOS och 68 ng/l av PFOA (se Figur 22). Vidare finns endast
ett bakgrundsprov (Valloxen) i Figur 21då aktuell sjö ej identifierats under vårens provtagning. Det
som är mycket tydligt i både Figur 21 och Figur 22 är;





att halten PFOS (eller PFOA) är som högst i Halmsjön för att sedan drygt spädas ut och
halveras i samband med utflödet i Mälaren (via Märstaån). Halterna PFOS i Halmsjön är ca
50 gånger högre än den näraliggande bakgrundssjön Valloxen. För PFOA är halterna i
Halmsjön nästan 42 gånger högre än bakgrundshalten.
Att andelen PFOA i ytvattenprover ifrån Halmsjön är nästan 60 % (jmf. med PFOS).
Detta är högt jämfört med situationen på Landvetter (6-15 % PFOA jmf. med PFOS, se
data för lokalen ”Diket ned till nedre dammarna”, Figur 8a).
Att PFOS förekommer i Mälarens vatten uppströms Märstaåns anslutning. Således finns ett
bidrag av PFOS i det vatten som Fyrisån förser Mälaren med. Att Fyrisån består av en viss
andel renat avloppsvatten kan till viss del förklara varför ytvattenprover i Håtuna innehåller
PFOS, 7-8,2 ng/l (halten dessutom relativt årstidsoberoende).
Att hela denna del av Mälaren, från Håtuna i norr till Görväln i söder innehåller högre
halter av PFOS än vad som återfinns i den näraliggande referenssjön Valloxen.
Motsvarande mönster för PFOA är dock inte lika tydligt.
Att både PFOS (4,2-15 ng/l) och PFOA (1,4-2,8 ng/l) detekteras i ytvatten ifrån lokalen
”Görväln” (se Figur 18) insamlade nära råvattenintaget till Gjörvälns vattenverk. .
34
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport

IVL rapport B1899
Att bakgrundshalterna (PFOS = 2,2 ng/l, PFOA = 1,6 ng/l) i Valloxen (via torrvåtdeposition samt dagvatten ifrån Knivsta tätort) är jämförbara med de halter som
uppmätts i Sandsjön (1-2 ng/l, referenssjö till V:a Ingsjön).
Resultaten ifrån provlokalen ”Görväln” föranledde att kontakter togs med företaget Norrvatten AB
som är ansvariga för driften av Gjörvälns vattenverk. Ett formellt samarbete mellan Norrvatten AB
och projektet RE-PATH har nu initierats och dedikerad provtagning av råvattnet in till
anläggningen (via företagets egna råvattenintag) innehåller PFOS (6 ng/l) och PFOA (1 ng/l). Värt
att notera är att dessa halter av PFOS är långt under det gränsvärde som föreslagits för dricksvatten,
350-1000 ng/l (Naturvårdsverket, 2008). Samarbetet med Norrvatten AB har nu permanentats så
att representanter ifrån företaget kommer att ha en plats i den nationella referensgrupp för PFAS
som projektet kommer att formellt starta 2010.
När problematiken med utläckage av PFOS i sjöarna kring Landvetter och Arlanda flygplats skall
jämföras med varandra förefaller situationen kring Arlanda vara mer komplicerad än den kring
Landvetter. Detta framför allt på grund av att Halmsjöns PFOS-rika vatten rinner ut i Märstaån,
som i sin tur rinner ut i norra Mälaren som är påverkad av flera källor. I den del av norra Mälaren
där Märstaån mynnar ut finns ett landområde som har använts till övningsverksamhet där
släckmedel och brandskum innehållande PFOS och PFOA har använts under lång tid (Tyréns,
2009). Norra Mälaren får dessutom ett bidrag av PFOS och PFOA via avloppsreningsverk i
närområdet, bidragen därifrån har dock inte undersökts i detta projekt.
PFOS-halter i avrinningsområdet kring Halmsjön, Mälaren
[ng/l]
120
Obs, 2 höstprover tagna med 2 månaders mellanrum!
100
80
PFOS Vårprover
PFOS Höstprover
60
40
20
Bakgrundsnivå på hösten
Va
llo
xe
n
ör
vä
ln
G
R
os
er
s
B
be Ros ote
l
rg
er
sv
sb e u
dd
ik
e
rg
en
(IT svik
e
M
,v n
år
-0
2)
ta
ån
M
är
s
sjö
n
H
al
m
H
åt
un
a
0
Figur 21. Halter av PFOS i ytvatten i närheten av Arlanda flygplats. Repeterad provtagning i referenssjön
Valloxen under senhösten resulterade i en PFOS-halt om 2,2 ng/l, PFOA-halten var vid det
tillfället under kvantifieringsgränsen, < 1 ng/l.
35
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
PFOA-Halter i avrinningsområdet kring Halmsjön, Mälaren
[ng/l]
80
Obs, 2 höstprover tagna med 2 månaders mellanrum!
70
60
50
PFOA Vårprover
PFOA Höstprover
40
30
20
10
<1 ng/l
<1 ng/l
<1 ng/l
Bakgrundsnivå på hösten
n
Va
llo
xe
ör
vä
ln
G
R
os
er
Bo
R
sb
er ose tele
gs
rs
be udd
vi
ke
rg
n
s
(IT vik
e
M
,v n
år
-0
2)
M
är
st
aå
n
n
Ha
lm
sjö
H
åt
un
a
0
Figur 22. Halter av PFOA i ytvatten i närheten av Arlanda flygplats.
5.4.2 Sediment
Resultat ifrån den översiktliga sedimentprovtagningen medelst Ekmanhuggare redovisas i Figur 23Figur 24. Det är alldeles uppenbart att flera delar av området är kontaminerat av PFOS. Mer
förvånande är att halterna i halmsjön är så pass låga relativt vad som uppmäts i själva Mälaren,
exempelvis är halten PFOS ifrån provpunkten ”Botele udd” i paritet med dem som återfinns
Halmsjön. I Halmsjön tycks ingen egentligen årstidsvariation av halten PFOS förekomma. Alla
ingående provlokaler uppvisar kraftigt förhöjda PFOS-halter jämfört med de använda
bakgrundslokalerna. Bakgrundshalten sediment i Stockholms innerstad har tidigare bestämts till 0,71,6 ng/g dw, således är dessa lokaler även förhöjda jämfört med urbana sediment (Woldegiorgis et
al., 2006). Tidigare studier utförda av ITM (Stockholms Universitet) i Rosersbergsviken har påvisat
5,2-6,6 ng/g dw (ITM 2002 och 2005), vilket är i paritet med de halter som projektet RE-PATH
kan rapportera. Antingen sker en förhållandevis kraftig bioturbation (omblandning av sedimentet) i
detta område, sådant att halten förblir relativt konstant över tid, eller så tillförs provlokalen PFOS i
suspenderat material i samma takt som gamla sediment täcks över.
36
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
PFOS i sediment kring Arlanda flygplats
(avrinning samt berörda delar av Mälaren)
[ng/g dw]
25
Halmsjön med avrinning
Provpunkter i Norra Mälaren
Sedimentprov våren ; 0.01 ng/g dw
20
bakgrund ~ 0.3 ng/g
dw
15
10
5
(re
f*)
f)
(re
ss
jö
n
n
H
or
Va
llo
xe
ud
d
S
R
k
os
ar
ve
er
sb
n
er
gs
vi
ke
n
G
ör
vä
ln
Bo
te
le
al
m
sj
ön
H
(v
al
år
m
)
sj
ön
(h
ös
t)
M
är
st
aå
n
H
H
åt
un
a
0
Figur 23. PFOS i sedimentprover ifrån Arlandaområdet.
I Figur 24 redovisas hur halten PFOA varierar över de olika provlokalerna. Halten PFOA är
genomgående mycket lägre än motsvarande halt av PFOS (minst en tiopotens). Halten PFOA i
Halmsjön är låg, strax ovanför kvantifieringsgränsen.
0.3
< LOD 0.3 ng/g dw
< LOD 0.3 ng/g dw
0.4
< LOD 0.3 ng/g dw
0.5
Provpunkter i Norra Mälaren
< LOD 0.3 ng/g dw
< LOD 0.3 ng/g dw
Halmsjön med avrinning
< LOD 0.3 ng/g dw
0.6
PFOA i sediment kring Arlanda flygplats
(avrinning samt berörda delar av Mälaren)
< LOD 0.3 ng/g dw
[ng/g dw]
0.2
0.1
(re
jö
n
n
(re
f*)
f)
äl
n
ör
v
n
G
vi
gs
Va
llo
xe
H
or
ss
R
os
er
s
be
r
Sk
ar
v
ke
en
d
ud
le
Bo
te
H
al
m
sj
ön
(v
H
år
al
)
m
sj
ön
(h
ös
t)
M
är
st
aå
n
H
åt
un
a
0
Figur 24. PFOA i sedimentprover ifrån Arlandaområdet. Gråa, skuggade staplar indikerar prover som var
under kvantifieringsgränsen.
37
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Figur 25. Arbete med provtagning av intakta sedimentkärnor
för projektet RE-PATH i Norra Mälaren 2009.
I Figur 26 och Figur 27 redovisas analysresultaten (PFOS och PFOA) för de intakta
sedimentkärnor som insamlats med ”Willnerhämtare” och sedan skiktas i ’decennieprover’ (baserat
på sedimentationshastigheten i området).
[ng/g dw]
PFOS i sedimentkärna ifrån Skarven, "djuphålan" (20 m)
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
0-1 år
10-11 år
20-21 år
30-31 år
40-41 år
År
Figur 26. PFOS i sedimentkärnor (skiktade) ifrån norra Mälaren- Skarven, ”djuphålan”, som funktion av
tid.Vattendjup20 m.
I sedimentkärnan ifrån djuphålan i Skarven (se Figur 26, ca 20 m djup) kan PFOS detekteras i
sedimentsegment som går tillbaka ända till 1969 (40 år). Halten i det äldsta sedimentsegmentet är
0,1 ng/g dw. Det ytligaste segmentet i sedimentkärnan ifrån djuphålan i Skarven innehåller 16 ng
38
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
PFOS/g dw, vilket korresponderar väldigt väl med den halt PFOS som erhålls när ytsediment
insamlade med Ekmanhuggare analyseras (13 ng PFOS/g dw, Figur 23).
I Märstaåns utlopp till norra Mälaren (Figur 27) är PFOS detekterbar i sedimentsegment så gamla
som 30 år (sedimenterat 1979). Halten är förvisso mycket låg men det är ändå intressant att kunna
konstatera att halterna i äldre sediment gradvis klingar av. Detta är troligen en effekt av borttransport
och bioturbation snarare än nedbrytning. Halten PFOS i det översta sedimentsegmentet, 10 ng/g dw,
korresponderar väl med den halt PFOS som erhållits ifrån analys av ytsediment ifrån området som
insamlats med Ekmanhuggare (7,7 ng/g dw, se Figur 23). PFOA, som är mer vattenlösligt än PFOS,
detekteras endast i det översta sedimentsegmentet där halten är 0,46 ng/g dw.
En förklaring till att halterna av PFOS i sediment är högre i Skarven än i Märstaåns utlopp (se Figur
28) för alla år (utom år 2000) som kärnorna omfattar är troligen att omblandning och borttransport
av suspenderat material är effektivare i Märstaåns utlopp där vattenströmningshastigheten är
mycket högre.
PFOS i sedimentkärnor ifrån Märstaåns utlopp i Mälaren
[ng/g dw]
12
10
8
6
0,01 ng/g dw
4
2
0
0-1 år
10-11 år
20-21 år
30-31 år
Figur 27. PFOS i sedimentkärnor (skiktade) ifrån norra Mälaren- Märstaåns utlopp i Mälaren, som funktion
av tid.
39
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
PFOS i sedimentkärnor ifrån norra Mälaren
[ng/g dw]
18
16
14
12
Märståns utlopp
Djuphålan i Skarven
10
8
6
4
2
0
1965
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
årtal
Figur 28.
Jämförelse mellan halter av PFOS i olika sedimentsegment (korrelerat till förmodat
sedimentationsårtal).
5.4.3 Biota utom fisk
Sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus)
Sötvattensgråsuggor eller vattengråsuggor (Asellidae) är en familj små kräftdjur som lever hela sitt liv i
sötvatten. De finns över stora delar av Norra hemisfären. De blir oftast inte större än en centimeter
och dess kropp är bred och platt och hoptryckt ovanifrån. De flesta livnär sig på blad, alger och
ruttnande växtdelar och de andas med gälar som sitter på undersidan bakom de sista benparen. I
Halmsjön kunde man under höstprovtagningen konstatera rikliga mängder med Asellus i de
sedimentprover som insamlades (ytterligare en indikation på att sjöns allmänna näringsstatus är god).
Figur 29. Foto av vattengråsuggan Asellus aquaticus.
Asellus insamlades under hösten 2009 från Halmsjöns botten via håv och manuell utsortering.
Omedelbart i samband med infångandet frystes djuren ner över kolsyreis. Ett prov preparerades
sedan genom att 1,96 g hela gråsuggor mortlades, spikades med intern standard och extraherades i
enlighet med metodiken för biotaprover. Då extraktionsutbytet (baserat på intern standard) var gott
40
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
bedömdes metoden som tillräckligt bra för att bestämma PFOS i denna typ av prov. I det prov
ifrån Halmsjön som hitintills analyserats var halten PFOS 6,4 ng/g ww och halten PFOA 0,7 ng/g
ww.Inga tidigare förekomstdata för PFAS i denna typ av organism har stått att finna i referenslitteratur varför jämförelser ej låter sig göras.
Vandringsmussla (även kallad Zebramussla, Dreissena polymorpha)
Musslan är en s kinvasiv art och kommer ursprungligen från det pontokaspiska området, i och
omkring Svarta havet och Kaspiska havet. Förmodligen har musslan spridits till Mälaren via
båtskrov eller i samband med tömning av barlastvatten. Första observation i svenska vatten gjordes
i Mälaren redan 1924.
De ekologiska konsekvenserna av att zebramusslan invaderar ett nytt område kan vara både
negativa och positiva. Eftersom musslan har en mycket hög populationstillväxt kan den snabbt
komma att dominera ett område. Dels ändrar de täta kolonierna den fysiska miljön för många andra
arter, och i t ex de Stora sjöarna i Nordamerika har många andra musselarter försvunnit genom att
de helt enkelt blir överväxta av invaderande zebramusslor. Zebramusslan kan också bli en
allvarligfödokonkurrent till andra filtrerande arter genom att ha en ovanligt hög filtreringskapacitet
med man kan också se positiva konsekvenser av zebramusslans närvaro. Genom sin effektiva
filtrering av planktonalger kan den göravattnet mindre grumligt, vilket gör att utbredningen av
makroalger och bottenlevande växter kan öka.
Zebramusslan kan ingå i många arters diet, bl.a. sjöfåglar, kräftdjur, bisamråtta och olika fiskarter
(förmodligen Braxen). Väletablerade bestånd av musslan hållsofta på en kontrollerad nivå av dessa
predatorer, och det är i allmänhet när musslan börjar få fäste i nya områden som den kan orsaka
störningar.
Zebramusslan räknas till världens 100 ”värsta” invasiva arter (se ISSG Global Invasive Species
Database).
Figur 30.
A: Tät koloni av zebramussla på en träpåle. B: Zebramussla med sitt karaktäristiska brun-vita
sicksackmönster. C: Filtrerande zebramusslor. Mellan skalhalvorna syns de två sifonerna för inrespektive utströmningsvatten. Foto A: © Sergej Olenin; B: ©Amy J Benson, U.S. Geological
Survey; C: © GLSGN Exotic Species Library , Ontario Ministry of Natural Resources.
I samband med höstprovtagningen i Halmsjön provtogs ett antal exemplar av musslan. Djuren
frystes momentant ner över kolsyreis. Ett prov preparerades sedan genom att 2,45 g
mjukdelsvävnad homogeniserades och spikades med intern standard. Homogenisatet extraherades
sedan i enlighet med metodiken för biotaprover. Då extraktionsutbytet (baserat på intern standard)
41
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
var gott bedömdes metoden som tillräckligt bra för att bestämma PFOS i denna typ av prov. I det
prov ifrån Halmsjön som hitintills analyserats var halten PFOS 3,87 ng/g ww och halten PFOA
0,099 ng/g ww. Detta är såvitt vi vet den första gången som PFAS analyseras i denna typ av
organism.
Det som är intressant i detta sammanhang är att PFOS och PFOA detekteras även i andra typer av
biotaprover, representerandes andra trofinivåer, samt att projektet RE-PATH nu med större
precision nu kommer att kunna skatta hur mycket PFOS som finns bundet i Halmsjöns biomassa
(kombinationen av Asellus, mussla och fisk ifrån olika trofinivåer). Även om halterna gissningsvis
måste betraktas såsom låga kan stora mängder perfluorerade ämnen finnas uppbundna i
sedimentlevande organismer som Asellus eller i filtrerande organismer som musslor, då dessa
förekommer i stora mängder i sjön.
5.4.4 Fisk
I Figur 31-Figur 32redovisas resultat ifrån analys av fiskmuskelvävnad ifrån Halmsjöfisk. Fiskprover
av s k betande fisk (födan är primärt växt och zooplankton) består av mört (medelstor-stor). De
mörtfiskprover som analyserats indikerar relativt stor spridning i halten PFOS (90-295 ng/g ww),
där medelhalten är 162 ng/g ww. Vidare är den mindre mörten (klassad som ”medelstor”) som
innehåller den högsta halten PFOS. Det är oklart huruvida detta är en avvikelse eller om de äldre
mörtfiskarna kan utsöndra PFOS i högre utsträckning (exempelvis via gonaderna i samband med
lek). Helt klart är dock att PFOS-halten i mört ifrån bakgrundssjön Valloxen är mycket låg
(medelhalt 3,1 ng/g ww oavsett storleksklass). Halmsjömört innehåller således ca 50 ggr högre
halter av PFOS än mört ifrån Valloxen, vilket tycks stämma väldigt väl överens med skillnaden i
PFOS-halt i ytvatten sjöarna emellan (45 ggr högre halt i Halmsjöns vatten jmf med PFOS-halten i
Valloxen, på hösten, se Figur 21). Eftersom halten av PFOS i mört främst antas härröra ifrån
upptag via gälarna och ej ifrån bioackumulation ifrån födan.
PFOS i mört (Rutilus rutilus ) ifrån Arlandaområdet 2009
[ng/g ww]
350
300
250
200
150
100
50
bakgrundsnivån 3.1
ng/g ww
ör
t,
ör
t,
lo
xe
n
m
lo
xe
n
Va
l
Va
l
42
m
m
ör
t,
m
lo
xe
n
Va
l
H
H
Figur 31. PFOS i mört ifrån provlokalerna kring Arlanda.
ed
el
st
or
lit
en
lit
en
st
or
m
ör
t,
sjö
n
al
m
sjö
n
al
m
H
al
m
sjö
n
m
ör
t,
m
m
ör
t,
st
or
ed
el
st
or
0
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
I Figur 32 redovisas erhållna halter ifrån analys av abborre ifrån Halmsjön (muskelvävnad). Halterna i
Halmsjöabborre varierar mellan 315 – 988 ng/g ww. Om halterna av PFOS i Halmsjöabborre jämförs
med korresponderande halter i abborre ifrån Valloxen (referenssjön) blir det uppenbart att
Halmsjöabborren innehåller 100-130 ggr högre halter av PFOS (beroende på hur storleksklassningen
tillåts influera medelvärdet). Matfisken i Halmsjön är således kraftigt kontaminerad av PFOS. Beaktat
de föreslagna gränsvärden som föreligger för PFOS i matfisk för dagligt intag, 15 ng/g ww
(Naturvårdsverket, 2008,) är det fiskeförbud som införts i sjön välmotiverat.
Utifrån de vävnadsundersökningar som gjorts på den insamlade fisken ifrån Halmsjön så har ännu
inga synliga effekter kunnat konstateras i fiskvävnad, den höga PFOS-halten till trots. Som
fångstdata ifrån Halmsjön (redovisade i detalj i kapitel 4.1.3) indikerar, förefaller sjön näringsstatus
vara god, likaså den ekologiska statusen.
PFOS i Abborre (Perca fluviatilis ) ifrån Arlandaområdet
[ng/g ww]
1200
1000
800
triplikat på samma individ
600
400
200
bakgrundsnivå 4.9 ng/g ww
el
st
or
st
or
:4
,
09
re
bo
r
ab
Va
llo
xe
n
xe
n
llo
Va
m
ed
el
m
ed
:3
,
09
bo
r
ab
ab
llo
xe
n
xe
n
Va
llo
Va
re
re
re
bo
r
bo
r
ab
H
el
st
or
st
or
:2
,
m
ed
09
09
:1
,
ab
al
m
sj
ön
ön
m
ed
el
st
or
bo
bo
ab
ab
ön
al
m
sj
H
al
m
sj
H
rre
,
rre
,
rre
,
bo
m
ed
:5
09
bo
rre
st
or
st
or
r
el
st
o
ls
to
r
ls
to
r
Ab
ön
al
m
sj
H
al
m
sj
ö
H
H
al
m
sj
ö
n
n
Ab
Ab
bo
rre
bo
rre
09
09
:3
,m
:4
,m
ed
e
ed
e
:2
,l
n
al
m
sj
ö
H
H
al
m
sj
ö
n
Ab
Ab
bo
rre
bo
rre
09
09
:1
,l
it e
it e
n
n
0
Figur 32. PFOS i abborre ifrån provlokalerna kring Arlanda.
5.4.5 Organspecifik kartering av PFOS i Halmsjöfisk
För att bättre förstå hur belastningen av PFOS kan tänkas vara för abborre ifrån Halmsjön har
projektet RE-PATH varsamt dissekerat en enskild individ (den s k ’superabborren’). Denna
fiskindivid, som varit föremål för denna fördjupade studie, är en hona, 6 år gammal. Alla organ av
intresse har tillvaratagits (se Figur 33), vägts och upparbetats för analytisk slutbestämning m a p
PFOS. Resultaten, som redovisas i Tabell 6, visar att muskelvävnad ej är det mest belastade organet.
Bl. a är halterna av PFOS i lever 15 ggr högre än i själva filén, i hjärta-helblod är halterna 12 ggr
högre än i filén men även gälar (5 ggr högre) och gonader 3 ggr högre) är intressanta organ. I detta
fiskprov detekteras även PFOA (i hjärta-helblod) i låg halt. För att kunna relatera dessa halter till en
’teoretisk’ total mängd PFOS i detta fiskexemplar har övrig fiskvävnad (vävnad sådan som ej
kunnat klassas som ’muskel’, ’lever’, ’gälar’, ’gonader’ eller ’hjärta-blod’) antagits hålla samma PFOShalt som fiskmuskel (640 ng/g ww).
43
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
En viktig observation ifrån studien är att gonaderna (rommen) kan innehålla så höga halter av
PFOS (2100 ng/g ww). Detta innebär att honfiskar faktiskt har en utsöndringsväg för PFOS i
samband med att fisken leker. I samband med fisklek på våren kan totalmängden PFOS i fisken
reduceras med upp till 37 % (beräkning enbart baserat på analys av rompaketet i gonaderna).
En annan mycket viktig slutsats ifrån denna mer organspecifika studie är att enstaka fiskindivider
kan innehålla så mycket som 1,7 µg PFOS, vilket sett till fiskens totalvikt, motsvarar detta ca 1 ppm.
Frågeställningar inför projektet RE-PATHs framtida undersökningar under 2010 blir att genomföra
en motsvarande analys på hanfisk av abborre, samt att förhoppningsvis även kunna inkludera
mindre han- och honfiskar i analysen. En uppenbar fördel med att välja detta exceptionellt stora
exemplar av abborre för denna studie är naturligtvis att tillräckligt stora organ kunnat friläggas
intakt i samband med dissektion.
Figur 33. Anatomisk skiss över Abborre (Perca fluviatilis). De organ som färgmarkerats i skissen har i en
honabborre ifrån Halmsjön tillvaratagits och varsamt upparbetats för analys; Muskel,Lever, Gonad
(rom), Hjärta + tillgänglig fraktion helblod, samt Gälar. En kartering av halten PFOS i de olika
organen ges i Tabell 6 nedan.
Tabell 6.
Halter och mängder av PFOS i olika organ i honabborre ifrån Halmsjön
Organets
vikt [g]
Del av
fiskens
totalvikt
[%]
Halt PFOS
[ng/g ww]
Mängd PFOS
[ng]
Organets PFOSinnehåll som del av
tot. [%]
Muskel (rygg)
180
11
640
120
6,7
Lever
20,6
1,3
9700
200
12
Gonad (♀)
300
18,4
2100
630
37
5
0,31
8000a
40
2,3
4
0,25
3200
13
0,76
509,6
31
n/a
1000
58
Organ
Hjärta+helblod
Gälar
Summa
Antagande;
Resterande del
Totalt
Om resterande organ antas ha samma PFOS-halt som Muskel (640 ng/gww) så;
1 121,4
68,8
640
720
42
1 631
99,8 (~100)
n/a
17
n/a
a
I organet ”hjärta + helblod” detekteras dessutom PFOA, 0,97 ng/g ww, vilket totalt skulle innebär 5 ng PFOA.
44
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Slutligen är det viktigt att poängtera att dessa resultat inte på något sätt förändrar hälso- och
riskbedömningen av PFOS i fisk m a p födoämnesexponering för människa – även om andra organ
än själva filén innehåller mångdubbelt högre halt, av vilka viss utsöndring kan tänkas ske, så är det
fiskfilén som man äter. Detta är potentiellt viktig ny information kring fiskens organspecifika
belastning av PFOS; även under perioder när PFOS anrikas i utsöndringsorgan (i gonader, innan
lek) är halten i filén mycket hög. Riskbedömningen måste således ta höjd för att halterna i filén ej
förändras över tid (vid t ex lekperioden) eller att andra organ är mer anrikade med PFOS.
5.5 Översiktlig analys av PFOS i fisk inom projektet
RE-PATH
Om samtliga analyser av fisk inom projektet RE-PATH sammanställs som i t ex Figur 34 (PFOS i
abborre), får man en god överblick över hur halterna varierar m a p provlokal, att de valda
referenslokalerna (Sandsjön resp. Valloxen) visar på mycket likartade halter i abborre (vilket skulle
kunna tolkas såsom att belastningen och spridningen till sjöarna är likartad), samt att vattensystemet
kring Halmsjön är mer belastat med PFOS (vatten, fisk ifrån lägre trofinivåer) än vattensystemet
kring Västra Ingsjön. Vidare kan man konstatera att Lilla Issjön (uppströms Västra Ingsjön) är
betydligt mer belastad än Västra Ingsjön. Detta föranleder att man inom projektet RE-PATH
fortsättningsvis även allokerar projektresurser för att inkludera Lilla Issjön i
provtagningsprogrammet.
Intressant i sammanhanget är att om man jämför halterna av PFOS i typisk matfisk (abborre) ifrån
exempelvis Västra Ingsjön med andra rapporterade halter i abborre, exempelvis ifrån Mälaren (se
Figur 35, från Järnberg et al., 2008), så är halterna (medelvärde RE-PATH 39 ng/g ww, medelvärde
Woldegiorgis och Viktor, 2008, 66 ng/g ww) lika eller endast något förhöjda, jämfört med halterna
PFOS i Mälarabborre, vilken man vanligen antas kunna äta reservationslöst av alla utom fertila
kvinnor. Tidigare har det varit halterna av kvicksilver i matfisk ifrån Mälaren som varit begränsande
för konsumtionen (Karlsson och Elving, 2009). Sett till det föreslagna gränsvärdet för PFOS i
matfisk om 15 ng/g ww bör dock inte heller Mälarabborre konsumeras dagligdags.
Jämfört med halterna av PFOS som redovisas Halmsjön är dock Mälarabborre betydligt mindre
belastad (en faktor 15-20 ggr högre halter i Halmsjön).
45
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
PFOS i abborre från Arlanda och Landvetter
[ng/g ww]
1200
1000
800
600
Avbborrdata
400
200
39.3
4.9
3.3
jö
n,
m
ed
el
st
or
to
r
Sa
nd
s
lo
xe
n,
m
ed
el
s
or
Va
l
V:
a
In
gs
jö
m
ön
,
is
sj
Li
lla
n
sjö
al
m
n,
m
ed
el
st
ed
el
st
or
st
or
ab
bo
rre
,s
to
r
n,
m
ed
el
H
H
al
m
H
sjö
al
m
sjö
n,
l
ite
n
0
Figur 34. Halten PFOS i muskelprov från abborre fångad inom projektet RE-PATH 2009. Alla provlokaler
är inkluderade. Standardavvikelsen inom varje storleksklass indikerar spridningen.
Spridningsmåttet (i ng/g ww av PFOS baseras på minst 3 observationer per klass (n ≥3)
Figur 35. Översiktskarta över Mälaren – skärgården och uppmätta halter av PFOS i abborremuskel. (Från
Järnberg et al., 2008)
46
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
6 PFAS i ’Jungfruliga’vätskor
I samband med att projektet RE-PATH initierades stod det klart att man ifrån Swedavias sida
aktivt, och på frivillig basis avslutat all övningsverksamhet med släckmedlet AFFF som innehåller
PFOS (i december 2007 på Landvetter och under första halvåret 2008 på Arlanda). Desto viktigare
blev det då att säkerställa att andra tänkbara källor till spridningen av PFOS på storflygplatser var
under kontroll. Främst har tänkbar spridning associerats till användning av avisningsmedel för
flygplan och landningsbanor, samt till användningen av olika hydrauliska oljor i klaff- och
styrsystem i flygplanen. Avisningsmedel används i mycket stora volymer varför endast låga halter
PFOS skulle kunna vara källa till fortsatt spridning av betydande mängder till de närbelägna
recipienterna.
För att utreda denna frågeställning vidare har man inom projektet RE-PATH utvecklat
analysmetoder för, och analyserat halterna av PFOS i ett urval av s.k. ’jungfruliga vätskor’ (ej
utspädda avisningsmedel och hydrauliska oljor). Dessa analyser har varit mycket komplicerade att
utföra då vissa produkter innehåller mycket höga halter av olika emulgeringsmedel. Sedvanlig
vätskeextraktion har i vissa fall enbart renderat komplexa flerfassystem innan extraktionerna
optimerats (ej beskrivet i denna rapport). Resultaten ifrån dessa analyser redovisas i Avisningsmedel”
och Hydrauliska oljor”.
Figur 36. Avisningsmedel och hydrauliska oljor föremål
för kemisk analys inom projektet RE-PATH.
6.1 Avisningsmedel
Totalt har 5 olika avisningsmedel upparbetats och analyserats (se Tabell 7).
Tabell 7.
PFOS och PFOA i tekniska avisningslösningar i bruk för avisning av flygplan och
landningsbanor.
Namn/beteckning
PFOS [ng/g]
PFOA [ng/g]
Clariant safewing MP 2 flight
Clariant safewing MP 1
”Glykol 1 Arlanda”
”Glykol 2 Arlanda”
”Formiat 1 Arlanda”
2,7
0,18
Ej detekterad
Ej detekterad
0,08
Ej
Ej
Ej
Ej
47
0,16
detekterad
detekterad
detekterad
detekterad
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Användningen av 1 ton avisningsmedel riskerar således att medföra oavsiktliga utsläpp av upp 2,7
mg PFOS, en i sammanhanget försumbar mängd.
6.2 Hydrauliska oljor
Totalt har fyra olika hydrauliska vätskor (oljor) signifikativa för flygplansmekanik-hydraulik
analyserats PFOS och PFOA. Då dessa vätskor innehåller mycket höga halter av en rad
emulgeringsmedel, samt vikts% av en rad andra organiska ämnen (t ex flera arylfosfater) har
analyserna varit komplicerade och tidsödande. Flera frågetecken återstår att räta ut men resultaten
är ändock mycket indikativa för den nuvarande belastningssituationen (se Tabell 8). Som jämförelse
har även två släckmedelsrelaterade prover inkluderats, ett prov på den typ av övningsskum som
man numera använder, samt släckvatten ifrån ett brandfordon (provtagning direkt ifrån
vattentanken, som ej bör innehålla PFOS).
Tabell 8.
PFOS och PFOA i tekniska hydraulikoljor som förekommer i flygplan, samt olika
släckmedelsrelaterade prover. Obs, i de hydrauliska oljorna är halten angiven som µg/g
olja.
Namn
Skydrol 500 B-4
Skydrol LD-4
Exxon Hyjet 4 A plus
Släckvatten ifrån
brandfordon
Övningsskum som
används numera
PFOS [µg/g]
PFOA [µg/g]
Hydrauliska oljor
115
6,2
153
37
88
9
Kommentar
Halterna av PFOS kan
vara föremål för
justering i efterhand,
medan halterna av
PFOA är mer definitiva.
Släckvatten mm
80 (OBS ng/l)
Ej detekterad
Ej detekterad
Ej detekterad
Det som gör att analysen av PFOS i dessa prover ej kan betecknas som problemfri är att i
analysresultaten döljer sig det faktum att kvoten mellan instrumentsignalen ifrån masstalen (m/z)
vid 99 och 80 (99/80 således) ej är 0,25. Istället erhålls en instrumentsignal där kvoten 99/80>1.
Den masspektrometriska ”signaturen” för PFOS erhölls således ej. Detta kan ha flera olika orsaker
av vilka några tas upp nedan. Analysmetoden för hydrauliska oljor är under utveckling för att bättre
säkerställa PFOS-innehållet och kommer att redovisas under 2010. .
I fallet PFOS har man här således förekomst av ett störande ämne som i analysinstrumentet erfar
samma retentionstid som PFOS, som har en moderjon som väger 499 (precis som PFOS) och
precis som PFOS släpper 2 karaktäristiska fragment vid passage av instrumentets kollisionscell, ett
fragment med masstal 80 och ett fragment med masstal 99. Som en tänkbar kandidat identifierades
de olika gallsyror som bl. a kallas taurodeoxycholate isomerer (eng). Dessa har av Benskin et al.
(Benskin et al., 2007) beskrivits som den typ av ämnen vilken stör PFOS-analysen och ger upphov
till den skeva kvoten mellan masstalen. Dessa gallsyror används för övrigt mycket ofta som
industriella emulgeringsmedel varför en tanke var att de skulle kunna vara de störande ämnena.
Dessvärre (dessbättre) har riktad analys av de hydrauliska oljorna visat att de ej innehåller
taurodeoxycholate-isomerer. Det är således något annat ämne som stör analysen. Vid denna
rapports förfärdigande har detta okända ämne ej ännu identifierats, men arbetet fortskrider. I ”7.3
Gallsyror” tas denna problematik upp m a p PFOS-analys av fisk.
48
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
6.3 Gallsyror
I fisk med höga halter PFOS har det visat sig att kvoten mellan m/z 99 och m/z 80 fragmenten
frångår den kvot som beräknas fram från de autentiska standarderna. Det är extra tydligt hos fisk
med höga halter av PFOS. Figur 37 visar hur ett kromatogram hur dessa fragment ser ut i en
referensstandard och hur de er ut i fiskmuskel med hög PFOS halt. Det har visat sig att i biologiska
prover förekommer även taurodeoxycholate isomerer (gallsyror) med identiskt masstal som PFOS
och som ger upphov till det specifika m/z 80 fragmentet (Benskin et al. 2007). Genom att
kvantifiera PFOS med hjälp av m/z 99 fragmentet undviks problemet med att eventuellt rapportera
fel koncentrationer av PFOS. En gallsyra (TCDCA, se Figur 38) med molekylvikt identiskt med
PFOS analyserades och gav två fragment; m/z 123,9 och m/z 80. Dock var retentionstiden inte
identisk med PFOS. Genom att scanna för gallsyrans fragment genom hela körningen visade det sig
att en fisk med skev PFOS kvot är störd av dessa fragment vilket visas i Figur 37. Det finns ett
flertal gallsyror med samma masstal som ger upphov till just dessa fragment och någon eller några
av dessa ha väldigt snarlik retentionstid som PFOS, dock ej identisk med C13-PFOS, se Figur 37.
Alla PFOS koncentrationer i rapporten är beräknade utifrån m/z 99 fragmentet.
De hydrauliska oljorna som analyserats uppvisar även de en skev PFOS-kvot men där m/z 99 >
m/z 80 vilket är det omvända förhållandet jämfört med fisk. Dessa prover visade sig inte innehålla
gallsyrorna då m/z 123,9 inte kunde detekteras (se Hydrauliska oljor”). Dock innehåller dessa oljor
en substans med identiskt masstal som PFOS och som ger upphov till m/z 99, detta är ännu inte
utrett.
Figur 37. HPLC-MS/MS kromatogram med PFOS i referensstandard respektive i ett fiskprov.
49
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Figur 38. Kromatogram med massfragment från en gallsyra (’tauroursodeoxycholic acid’, TCDCA).
50
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
7 Effektstudier av PFOS m a p Åkergroda
(Rana arvalis)
Målsättningen med att använda åkergrodan som art för testning m a p PFOS är att inga studier
funnits tillgängliga m a p amfibier tidigare. Amfibier är generellt mycket känsliga redan för små
förändringar i sin livsmiljö (Gyllenhammar et al., 2009ab, Bernabó et al., 2008, Pettersson och Berg,
2007). Ofta är riklig förekomst av grodor och amfibier i en miljö en mycket bra indikator på att
området ej är kontaminerat.
Både i Sverige och globalt har man kunnat konstatera att många grodarter är hotade i sina
nuvarande habitat. Delvis beror detta på spridningen av två mycket allvarliga infektionssjukdomar
som drabbar grodor (infektion med s.k. ranavirus och infektion med svampen Batrachochytrium
dendrobatidis), med också beroende på spridningen av föroreningar i grodans naturliga miljö (Ågren
och Malmsten, 2008).
Den svenska Åkergrodan (Rana arvalis) lever framför allt i fuktiga skogsområden, men kan också
påträffas i så skilda biotoper som tundra, stepp, sankmark och halvöken (IUCN, 2009). Den
förekommer även i bräckvatten (Curry-Lindahl, 1988). Den går normalt inte särskilt högt, i
skandinaviska fjällen knappast högre än 500 m, men kan i Altajbergen gå upp till 1 500 m (IUCN,
2009). Den är företrädelsevis aktiv i skymningen, men kan även uppträda mitt på dagen under
molniga dagar. Födan består av insekter, spindlar och sniglar. Den kan hoppa för att fånga fjärilar
(Curry-Lindahl, 1988). Grodan sover vintersömn från september–oktober till april i norra delen av
utbredningsområdet (Curry-Lindahl, 1988), oktober till februari längre söderut (Ballasina, 1984).
Övervintringen kan ske både nergrävd i jord eller i vatten. Det förefaller som om valet av
övervintring är klimatberoende; i södra delen av utbredningsområdet förefaller övervintring på land
vara vanligare, i norra delen vattenövervintring(Curry-Lindahl, 1988). Medellivslängden uppgår till
omkring 5 år, men vissa individer, speciellt i kyligare klimat, kan bli upp till 9 år gamla (Ballasina,
1984). Åkergrodan blir könsmogen vid 3 till 4 års ålder (Curry-Lindahl, 1988). Den leker i
stillastående, ej för sura, vatten (IUC, 2009). Leken äger rum i mars i södra delen av området, i juni
längst i norr. Honan lägger då 1 000 till 2 000 ägg, i undantagsfall upp till 3 000som sjunker till
botten av vattensamlingen. Äggen kläcks efter omkring 3 veckor, och förvandlas efter cirka 3
månader (Curry-Lindahl, 1988).
Det specifikt intressanta för testning av PFOS är således att åkergrodan, under sin tidiga livscykel,
exponeras för ämnen i sediment (grodrommen sjunker ner i sedimentet innan kläckning), för
ämnen i ytvattnet (under tiden som yngel), och även för ämnen spridda i mark (under grodans
senare landlevande fas). Detta livsmönster korresponderar mycket väl med de olika matriser i
miljön där PFOS återfinns.
Figur 39. Svensk åkergroda (Rana arvalis)
51
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
7.1 Grodromsinsamling
Nybefruktad rom från åkergroda samlades in vid Dalkarlsäng belägen på nordvästra delen av
Södertörn i Salems kommun. Tillstånd att samla in maximalt 2000 ägg gavs från länsstyrelsen i
Stockholm. Dalkarlsäng ligger i ett naturreservat som inrättats för att bl.a. skydda den utmärkta
vattenkvaliteten i Bornsjön som är Stockholm vattens reservvattentäkt. Området har under lång tid
fungerat som hemvärnets skjutfält och ingen permanent bebyggelse finns inom området varför
vattenområdena kan betecknas som opåverkade med en god naturlig vattenkvalitet. Insamlingen av
grodrom skedde 25/4 2009 ifrån minst tre olika honors äggsamlingar och uppskattningsvis
samlades totalt ca 1500 ägg in. Grodrommen inspekterades visuellt vid insamlingen för att bekräfta
att den var nybefruktad samt att den tillhörde rätt grodart. Grodrommen transporterades vid 5ºC i
rostfri hink innehållande vatten från lokalen, till kylrum där rommen förvarades mörkt vid 4ºC
under två dygn till försöksstarten.
7.2 Försöksuppställning
Exponeringen av grodrommen startade 27/4 2009 när 50 ägg tillsattes till 3 liters glasbägare
innehållande 400 g sediment (ifrån ytliga sedimentlager) och 2,0 liter spädvatten. Det
standardiserade medium som används vid fisktester (SS028193) användes även som spädvatten vid
grodexperimenten. Spädvattnet tillverkas genom att salter tillsätts till omvänd osmosbehandlat
kranvatten från Norsborgs vattenverk. Spädvattnet är ett mjukt sötvatten med endast spår av
metaller och organiska ämnen. Sediment och vattenfas tilläts jämvikta i ett dygn för att undvika att
grodrommen skulle täckas av finpartikuklärt material samt att inga reducerande svavelföreningar
skulle finnas närvarande. Tre olika replikat undersöktes med sediment från varje lokal.
Undersökningen omfattade sediment från fyra olika lokaler Issjöbäcken, V:a Ingsjön, Halmsjön och
Sandsjön (referenssjö). Exponeringen skedde i kylrum vid 5ºC för att få en så lång kontakttid med
sedimenten som möjligt dock utan att rommen påverkas negativt av den låga temperaturen. pH,
syre och temperatur kontrollerades vid ett flertal gånger per vecka under försöksperioden. Samtidigt
utfördes en visuell besiktning av grodrommen för att bekräfta att larvutvecklingen pågick normalt.
Försöken avslutades den 29/5 2009 då en visuell bedömning utfördes och endast kläckta grodyngel
registrerades i glasbägarna. Vid försökens avslutande fångades alla kläckta grodyngel in och
räknades och deras morfologi bedömdes. Alla grodyngel mättes och vägdes innan de skyndsamt
placerades i flytande kväve som avlivade djuren omedelbart. Grodynglen förvaras i frysrum till dess
att analyser kan genomföras.
52
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
7.3 Resultat
Av Figur 40 framgår tydligt att den normala kläckningsfrekvensen, som är strax under 85 % för
grodrom som hanteras manuellt, ej påverkas vid exponering i sediment ifrån Västra Ingsjön eller
Halmsjön (eller referenssjön Sandsjön). Däremot kan en signifikant försämring av
kläckningsfrekvensen konstateras i de fall där grodrommen exponerats för sediment ifrån
Issjöbäcken om man jämför med referenslokalen Sandsjön. Naturligtvis är detta inte ett entydigt
bevis för att det just är förekomsten av PFOS i sedimenten (medelhalten PFOS i sediment ifrån
Lilla Issjön nedströms om den provpunkt i Issjöbäcken varifrån sedimenten insamlats, är 30 ng/g
dw, se Figur 13), som är den avgörande orsaken till förändringen i kläckningsfrekvens. Andra
föroreningar i Issjöbäckens sediment kan visa sig vara mer betydelsefulla för att förklara resultaten.
Man kan dock klart konstatera att Issjöbäcken och Lilla Issjön är lokaler föremål för påverkan
(vilket delvis också EQR8-klassningen indikerar, se Tabell 5).
120
100
normal frekvens
80
60
40
20
0
Sandsjön
V:a Ingsjön
Issjöbäcken
Halmsjön
Figur 40. Kläckningsfrekvens så grodrom av arten Svensk åkergroda (ifrån opåverkat bakgrundsområde)
exponeras för sediment ifrån sjöarna inom projektet RE-PATHs verksamhetsområde.
Exponeringsstudien genomfördes vid 5oC för att erhålla långsam kläckning (20 dygn). I sediment
ifrån Lilla Issjöbäcken påverkas rommens kläckningsfrekvens signifikant.
7.4 Immobiliseringstest av grodyngel m a p
släckmedlet AFFF
Toxicitetstesten utfördes med den gamla AFFF formuleringen som användes före 2003 som erhölls
från brandstationen på Arlanda. Testerna utfördes med nyligen kläckta grodyngel som utvecklats i
rent vatten från insamlingslokalen. Exponeringen utfördes i 120 ml glasburkar med 100 ml
testlösning. Ren AFFF blandades till en brukslösningskoncentration motsvarande 3 vol% som
därefter späddes vidare till 5, 1, 0.5, 0,1 och 0 vol% testlösning. Testen utfördes i två replikat med
10 grodyngel i varje koncentration. Exponeringen pågick under 7 dygn och andelen orörliga
grodyngel registrerades dagligen. Ur immobiliseringsdata beräknades den teoretiska koncentration
(IC50) där hälften av grodynglen var orörliga vid varje avläsningstillfälle. pH och syrenivåer
kontrollerades dagligen i alla koncentrationer för att utesluta abiotiska effekter.
53
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Figur 41. Spädningsserie av släckmedlet AFFF i samband med exponeringsstudie för grodrom. Försöket
pågick i 7 dygn och resultatet sammanställdes såsom IC50, den koncentration av AFFF vid vilken
50 % av grodynglen immobiliseras (blir orörliga).
7.4.1 Resultat immobiliseringstest
Den akuta toxiciteten av AFFF som undersöktes med nykläckta yngel av åkergroda är att andelen
orörliga yngel (IC50) vid exponering upp till 7 dygn är 0,000124 vol% AFFF. Således, vid 124 ppm
AFFF i vattnet kommer hälften av grodynglen att förbli orörliga. Det går inte att säkert fastställa
om alla dessa orörliga yngel de facto är döda men helt klart påverkas de (exempelvis är ju deras
flyktbenägenhet vid farosituationer helt satt ur spel vid denna haltinblandning av AFFF). Hela den
toxiska effekten av AFFF kan heller ej tillskrivas förekomsten av PFOS enbart. AFFF förefaller
innehålla minst 11 olika perfluorerade ämnen (analoger till PFOS och PFOA) samt minst en
telomer fluoralkohol (se analys av FC-203A Light Water AFFF ifrån 3M, Woldegiorgis och Viktor,
2008). Den toxiska effekten skulle dessutom kunna tillskrivas förekomsten av helt andra, för REPATH oväsentliga kemikalier (som finns släckmedlet).
Det är förvisso mycket intressant att man här, för första gången direkt kan knyta en toxisk effekt
ifrån AFFF till en i Sverige mycket utsatt art, Rana arvalis. Det är dock ej tillfredsställande att
försöket ej tillåter att den eventuella toxiska effekten ifrån PFOS, PFOA m.fl., på Rana arvalis ej kan
mätas direkt. Under 2010 kommer denna typ av toxiska tester att återupptas med skillnaden att
testen kommer att utföras med vatten enbart spikat med PFOS och med PFOA.
8 Slutsatser
De slutsatser som kan dras ifrån projektet RE-PATHs första verksamhetsår är att de förhöjda halter
av PFOS i fisk och vatten som tidigare konstaterats i närheten av storflygplatserna Landvetter och
Arlanda kvarstår då de jämförs med bakgrundssjöar. Det finns också ett tydligt samband mellan
avståendet ifrån respektive brandövningsplats och uppmätta halter av PFOS i ytvatten i
närområdet. De halter som uppmäts i ytvatten i de till flygplatserna närbelägna sjöarna är lägre än
det av Naturvårdsverket föreslagna gränsvärdet (3000 ng/l).
I avrinningsområdet ifrån övningsplatsen på Landvetter flygplats finns två sjöar, Lilla Issjön och
Västra Ingsjön, som kunnat konstateras vara föremål för PFOS-kontamination. I fallet Lilla Issjön
förefaller det finnas en viss påverkan på sjöns ekologiska status där vissa fiskfysiologiska index
avviker betänkligt. Detta behöver inte nödvändigtvis bero på de förhöjda halterna av PFOS i sjön
54
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
då denna sjö sannolikt även innehåller andra spår av antropogen påverkan. De abborrar ifrån Lilla
Issjön som analyserats var PFOS-halter ca 300 ng/g ww, se Figur 16. Det av Naturvårdsverket
föreslagna gränsvärdet för PFOS som fisk kan innehålla för dagligt är 15 ng PFOS/g ww. Därför
bör fisk ifrån Lilla Issjön inte tjäna som föda för varken människa eller husdjur. Västra Ingsjön
uppvisar även den förhöjd halt av PFOS (ytvatten, fisk och sediment) med PFOS halter i abborre
på 40 ng/g ww och med utgångspunkt från Naturvårdsverkets rekommendationer kan fisk fångad i
V:a Ingsjön konsumeras någon gång per vecka. När EQR8-indexering av Västra Ingsjön analyseras
kan man konstatera att sjön hamnar i klassen måttligt god status (jmf med den närliggande
bakgrundssjön Sandsjön som erhåller god status-klassningen). På Landvetter har man slutat att öva
med PFOS-innehållande släckskum sedan ett par år borde det så småningom avspegla sig i lägre
halter PFOS även i matfisken.
Halterna av PFOS i ytvatten och fisk är mycket förhöjda i Halmsjön jämfört med situationen i den
närliggande bakgrundssjön Valloxen. Halmsjön klassas (EQR8) vid bägge provfiskena såsom god till
måttlig status och referenssjön Valloxen erhåller klassningen god status. Fisk ifrån Halmsjön innehåller
mycket höga halter av PFOS, ca 600 ng/g ww, och bör således inte tjäna som föda för varken
människa eller husdjur. Dock förefaller fisken inte synligt ha påverkats av den höga PFOS-halten då
de olika organ som preparerats för analys ifrån sett normala ut vid en okulärbesiktning. Under
nästkommande år i projektet RE-PATH bör en mer omfattande vävnadspatologisk undersökning
göras av organsnitt.
Situationen kring brandövningsplatsen vid Arlanda flygplats, samt den mottagande
vattenrecipienten Halmsjön är mer komplicerad än för motsvarande recipient vid Landvetter. Då
Halmsjön, via Märstaån, är förbunden med Mälaren, är det viktigt att utläckaget av PFOS minskas
eftersom det finns ytterligare källor till PFOS i norra Mälaren.
Vid Arlanda och Landvetter sker idag reningsförsök i pilotanläggningar av PFOS med aktivt kol.
De mer generella, nya kunskaper som projektet RE-PATH genererat rör främst det faktum att i
matfisk, såsom abborre är det inte bara muskel, lever och blod som ackumulerar PFOS i samband
med exponering. Gälarna, fiskens andningsorgan, innehåller en hög halt PFOS (3200 ng/g ww).
Huruvida fiskens syreupptagningsförmåga kan tänkas påverkas av PFOS eller om gälarnas tillväxt
exempelvis kan skadas av PFOS vid exponering i yngelperioden är frågeställningar som väcks.
Abborrehonor verkar dessutom kunna utsöndra för PFOS via rom i samband med lek då PFOS
detekterades i höga halter i rommen. I det fiskexemplar som detaljstuderats inom projektet REPATH skulle den totala mängden PFOS i honan efter lekperioden kunna reduceras med upp till 37
%. Att abborrom kan innehålla så höga halter som 2100 ng/g ww var inte tidigare känt. Dessa
resultat måste naturligtvis kontrolleras med fler fiskindivider, liksom hur halter i gonader och
utsöndring av PFOS via gonaderna (mjölke) hos hanfisk varierar.
Studier på åkergroda visar att släckmedlet AFFF är toxiskt för grodyngel. Resultaten kommer under
2010 även att jämföras m a p enskilda perfluorerade ämnen i AFFF – kan toxiciteten knytas till en
viss PFAS-analog eller kanske till någon telomer fluoroalkohol?
Studier av intakta sedimentkärnor ifrån olika lokaler i norra Mälaren visar att PFOS funnits i denna
miljö under 30-40 år. Analyserna av sedimentkärnorna visar också att halterna i nysedimenterat
material är som högst. Om detta enbart indikerar att bioturbation transporterat bort PFOS ifrån
äldre sedimentskikt, eller om detta de facto återspeglar att det nu sker ett högre utläckage av PFOS
till norra Mälaren än tidigare är också frågeställningar som måste undersökas vidare.
55
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Enligt naturvårdsverkets rapport 5799 (Naturvårdsverket, 2008) är det föreslagna gränsvärdet för
vatten 30000 ng/l och för andra ytvatten 3000 ng/l men det anses inte tillräckligt låga för att skydda
människa och predatorer från sekundär förgiftning. Därför föreslås ett gränsvärde för biota på 6
ng/g ww. För sekundär förgiftning för människa är gränsvärdet 15 ng/g ww. Alla analyser av
muskel från matfisk som projektet hittills analyserat visar att halten PFOS överskrids för
acceptabelt dagligt intag av fisk. Från våren 2011 kommer PFOS troligen att ingå i EU:s
Vattendirektiv vars mål bl. a är att skapa god ekologisk och kemisk status i våra sjöar, vattendrag,
kustvatten och grundvatten. Detta kan medföra en förändring av gränsvärden.
Det som projektet RE-PATH närmast syftar till är bl. a att fortsätta studera toxiciteten av PFOS
innehållande AFFF men även för det PFOS-fria brandskum som ersatt det gamla samt för enskilda
substanser. Detta kommer att utföras på groddjur och på två olika fiskarter. Vidare kommer
sediment att studeras närmare för att se huruvida sediment båda kan vara en sänka och en källa för
PFOS, jämviktsstudier kommer att genomföras. Arbetet med PFOS-innehållet i hydrauliska oljor
kommer att fortsätta där analysmetoden måste förbättras. Provfiske kommer att utföras på andra
belastade lokaler för att få en mer regional jämförelse med de belastade lokala områdena från denna
studie. Organspecifika PFOS-analyser kommer då att ske på fler individer.
Figur 42. Västra Ingsjön en augustikväll2009 med granruskor
som tjänar som abborrens leksubstrat i förgrunden.
9 Referenser
ABC, 2010. Nyhetssändning av ABC Uppsala och ABC Stockholm, 14/1 2010.
http://svtplay.se/v/1846751/utslapp_fran_arlanda_sprider_sig_till_dricksvatten.
AlControl, 2008. ”Studie av PFOS i fisk från Halmsjön” (Elisabeth Hilding).
Alexander B.H., Olsen G.W., Burris J.M., Mandel J.H. and Mandel J.S. (2003).“Mortality of
employees of a perfluorooctanesulphonyl fluoride manufacturing facility”. Occup Environ
Med. Vol. 60, 722-729.
Apelberg B. J, Witter F. R, Herbstman J. B, Calafat A. M, Halden R. U, Needham L. L, Goldman L.
R. (2007). “Cord Serum Concentrations of Perfluorooctane Sulfonate (PFOS) and
Perfluorooctanoate (PFOA) in Relation to Weight and Size at Birth”. Environ Health
Perspect., vol 115, 1670-1676.
Aune M, Darnerud P O, Ericson I, Glynn A, Karrman A, Lignell S, Lindström G, van Bavel B.
(2007). “Exposure of perfluorinated chemicals through lactation: levels of matched human
56
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
milk and serum and a temporal trend, 1996-2000, in Sweden”. Environ Health Perspect., vol
115, 226-230.
Ballasina, Donato 1984. Amphibians of Europe ISBN 0-7153-8603-4
Berthiaume Jessica, Wallace Kendall B., 2002. Perfluorooctanoate, perflourooctanesulfonate, and
N-ethyl perfluorooctanesulfonamido ethanol; peroxisome proliferation and mitochondrial
biogenesisToxicology Letters, Volume 129, Issues 1-2, 24 March 2002, Pages 23-32.
Benskin, J.P., Bataineh, M., Martin, J.W., 2007. Simultaneous characterization of perfluoroalkyl
carboxylate, sulfoante, and sulfonaminde isomers by liquid chromatography-tandem mass
spectrometry.Analytical Chemistry, 79, 6455-6464.
Bernabò I, Brunelli E, Berg C, Bonacci A, Tripepi S. (2008) Endosulfan acute toxicity in Bufo bufo
gills: Ultrastructural changes and nitric oxide synthase localization. Aquatic Toxicology,
86(3):447-56.
Brunn Poulsen P, Astrup Jensen A, Wallström E, 2005, “More environmentally friendlyalternatives
to PFOS-compounds and PFOA”, Danish EPA, Environmental Project No. 1013 2005,
Miljøprojektm, 161 pp.
Curry-Lindahl, Kai. 1988. Däggdjur, groddjur & kräldjur ISBN 91-1-864142-3. Stockholm.
F-Fakta, 2005:21, ISSN 1101-8089, Fiskeriverket, www.fiskeriverket.se
Hanson, ML, J Small, PK Sibley, T Boudreau, RA Brain, SA Mabury, and KR Solomon.2005.
Microcosm evaluation of the fate, toxicity and risk to aquatic macrophytes from
perfluorooctanoic acid (PFOA). Archives Env. Contam.Toxicol. 49: 307-316.
Hanson, ML, PK Sibley, RA Brain, SA Mabury, and KR Solomon. 2005. Microcosm evaluation of
the toxicity and risk to aquatic macrophytes from perfluorooctane sulfonic acid (PFOS).
Archives Env. Contam.Toxicol.48: 329-337.
Holmgren, K., Kinnerbäck, A., Pakkasmaa, S., Bergquist, B. & Beier,U., 2007.Bedömningsgrunder
för fiskfaunans status sjöar – utveckling och tillämpningav EQR8. Fiskeriverket Informerar
2007:3
Gyllenhammar. I., Holm, L., Eklund, R., Berg, C. 2009a. Reduced Fertility in Xenopus tropicalis
after Developmental Exposure to Environmental Concentrations of Ethynylestradiol.Aquatic
toxicology, 91: 171-178.
Gyllenhammar Irina, Eriksson Hanna, Söderqvist Anneli, Lindberg RichardH., Fick Jerker, Berg
Cecilia. 2009b. Clotrimazole exposure modulates aromatase activityin gonads and brain during
gonadal differentiation in Xenopus tropicalis frogs.Aquatic Toxicology 91, 2:102-9.
Haughom, B.; Spydevold, O. 1992.The mechanism underlying the hypolipemic effect of
perfluorooctanoic acid (PFOA), perfluorooctane sulfonic acid (PFOSA) and clofibric acid.
Biochimica et Biophysica Acta, Lipids and Lipid Metabolism, 1128, 65-72.
Hu, W.-Y., Jones, P.D., Upham, B.L., Trosko, J.E., Lau, C., Giesy, J.P., 2002. Inhibition of gap
junctional intercellular communication by perfluorinated compounds in rat liver and dolphin
kidney epithelial cell lines in vitro and Sprague-Dawley rats in vivo. Toxicol. Sci. 68, 429–436.
ISSG Global Invasive Species Database, http://www.issg.org/database/welcome/
IUCN list ot threatened species, the red list.
http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/58548/0
57
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Jonsson P, Karlsson M. 2005, ”Sedimenttillväxt på ammunitionsdumpningsplatser i Mälaren –
datering genom varvräkning och 137Cs-aktivitet”. JP Sedimentkonsult HB (Projektet
finansierades av Försvarsmakten, avrapporterades i juni 2005).
Järnberg U, Holmström K, van Bavel B, Kärrman A. 2008. ”Perfluoralkylated acidsand related
compunds (PFAS) in the Swedish
environment”.Naturvårdsverket.http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/Miljoover
vakning/rapporter/miljogift/PFAS_ITMreport_06oct.pdf
Kallenborm, R., Berger, U., Järnberg, U. 2004. Perfluorinated alkylated substances (PFAS) in the
Nordic environment. TemaNord 2004:552. 107 p. Nordic Council of Ministers.
Kaiser MA, Larsen BS, Kao C-PC, Buck RC, (2005). ”Vapour pressures of perfluorooctanoic, nonanoic, decanoic, -undecanoic, and -dodecanoic acids. Journal of Chemical & Engineering
Data 50(6), 1841-1843).
Lau C, Thibodeaux JR, Hanson RG, Rogers JM, Grey BE, Stanton ME, et al. (2003) “Exposure to
perfluorooctane sulfonate during pregnancy in rat and mouse. II: Postnatal evaluation”.
Toxicol Sci. vol. 74, 382–392.
Lau C., Thibodeaux J.R., Hanson R.G., Narotsky M.G., Rogers J.M., Lindstrom A.B., Strynar M.J.,
2006, Effects of Perfluorooctanoic Acid Exposure during Pregnancy in the Mouse,
Toxicological Sciences 90:510-518.
Lundgren N, Karlsson H, 2009, ”Delrapport C Perfluorerade ämnen i miljön – en bedömning
avrisker för människa och miljö vid f.d.Räddningsverkets skola i Rosersberg”,
Uppdragsnummer: 218854B, Tyréns (på Uppdrag av Avvecklingsmyndigheten).
MacDonald MM, Warne AL, Stock NI, Mabury SA, Solomon KR, SibleyPK. Toxicity of
perfluorooctane sulfonic acid perfluorooctanoic acid toChironomus tentans. Environ Toxicol
Chem 2004; 23: 2116-2123.
Naturvårdsverket. ”Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Stöd till
vattenmyndigheterna vidstatusklassificering och fastställande av MKN”. Rapport 5799.
Naturvårdsverket, 2008.
OECD, Hazard Assessment of perfluorooctane sulfonate (PFOS) and itssalts, Co-operation on
existing chemicals, Organisation for Economic Cooperationand Development (OECD),
ENV/JM/RD(2002)17/FINAL,November 21 2002.
Olsen Geary W, Church, Timothy R, Hansen Kristen J, Burris Jean M, Butenhoff John L, Mandel
Jeffrey H, Zobel Larry R. (2004). “Quantitative Evaluation of Perfluorooctanesulfonate
(PFOS) and Other Fluorochemicals in the Serum of Children”. Journal of Children's Health,
Volume 2, Issue 1 January 2004 , pages 53 – 76.
Olsen G. W and Zobel L. R, “An analysis of the 2000 Fluorochemical (Perfluoroctanate, PFOA)
medical Surveillance Program at 3M Company’s Antwerp (Belgium), Cottage Grove
(Minnesota), and Decatur (Alabama) Facilities”. 3M Medical Department Epidemiology, May
16, 2006. EPA Docket AR226-3678.
Pettersson, I. & Berg, C. (2007). Environmentally Relevant Concentrations of Ethynylestradiol
Cause Female-Biased Sex Ratios in Xenopus tropicalis and Rana temporaria. Environmental
Toxicology and Chemistry, 26:1005-1009.
Powley, C.R., George, S.W., Ryan, T.W., Buck, R.C. 2005.Matrix effect-free analytical methods for
determiantion of eprfluorinated carboxylic acids in environmental matrixes. Analytical
Chemistry, 77, 6353-6358.
58
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Sanderson H, Boudreau TM, Mabury SA, Solomon KR. Effects ofperfluorooctane sulfonate and
perfluorooctanoic acid on the zooplanktoniccommunity. Ecotoxicol Environ Safety 2004; 58:
68-76.
Thibodeaux J. R, Hanson R. G, Rogers, J. M, Grey, B. E, Barbee, B. D, Richards, Butenhoff,, J. H,
Stevenson, L. A., Lau C (2003). “Exposure to Perfluorooctane Sulfonate during Pregnancy in
Rat and Mouse. I: Maternal and Prenatal Evaluations”. Toxicological Sciences.vol 74, 369–381.
Upham, B. L.; Deocampo, N. D.; Wurl, B.; Trosko, J. E. 1998.Inhibition of gap junctional
intercellularcommunication by perfluorinated fatty acids is dependent on the chain length of
the fluorinated tail. International Journal of Cancer, , 78, 491-495.
Verreault, J., Berger, U., Gabrielsen, G.W. 2007.Trends of perfluorinated alkyl substances in herring
gull eggs from two coastal colonies in northern Norway: 1983-2003. Environmental Science
and Technology, 41, 6671-6677.
Woldegiorgis A, Andersson J, Remberger M, Kaj L, Ekheden Y, Blom L, Brorström-Lundén E,
Borgen A, Dye C, Schlabach M, “Results from the Swedish National Screening Programme
2005. Subreport 3: Perfluorinated Alkylated Substances (PFAS)” (2006), IVL rapport B1698,
November 2006.
Yao X., Zhong L., 2005, Genotoxic risk and oxidative DNA damage in HepG2 cells exposed
toperfluorooctanoic acid, Mutation Research/Genetic Toxicology and Environmental
Mutagenesis, vol 587, no 1-2: 38-44.
Ågren, E. & Malmsten, J. 2008. Jordens groddjur hotas av infektionssjukdomar – Fauna och Flora
103(4): 2–7.
59
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
60
IVL rapport B1899
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
10 Appendix I
I detta appendixformat redovisas halter av övriga perfluorerade analoger (PFAS) som inkluderats i
analysarbetet inom projektet RE-PATH (se tabell 10). Då resultat avseende PFOS och PFOA som
presenterats tidigare i rapporten avser en första analysomgång genomförd innan IVLs laboratorium
hade full tillgång till standarder för övriga kongener är det viktigt att inte sammanblanda de primära
analysresultaten för PFOS och PFOA (som redovisas i kapitel 6-8, samt i tabellform i appendix II)
med de resultat för PFOS och PFOA som presenteras i nedanstående appendixavsnitt (samt i
tabellform i appendix III). Dessa analyser avspeglar en om-analys av de flesta prover sådan att
kvantifiering mot nya kalibreringslösningar och nya standardkurvor gjorts. PFOS- och PFOAresultaten nedan är således ej helt identiska med vad som tidigare rapporterats (men oftast faktiskt
inte mer än 20-30 % skillnad mellan de respektive analysomgångarna) men det är ändå av mycket
stort konceptuellt värde att presentera halterna av övriga detekterade kongener tillsammans med
detekterade halter av PFOS och PFOA, vid analystillfället.
Vidare bör nedanstående data tolkas med viss försiktighet då det är mycket svårt att få en bra
överblick över huvudsakliga förekomstmönstren. Skillnader i perfluoro-fingerprint (den relativa fördelning av olika PFAS-kongener) i ett prov ifrån Landvetterområdet jämfört med ett analyserat
prov (med den matrisen) ifrån Arlandaområdet kan t ex indikera att man använt och övat med olika
fabrikat av brandskummet AFFF, men det kan även vara tillfälligheter, eller så är det andra faktorer
som är avgörande för hur perfluoroprofilen i en provtyp verkligen ser ut. Ämnenas olika längd på
kolkjedjan i strukturen avför ämnenas öde i naturen som t.ex. vattenlöslighet och potentialen att
bioackumuleras. Haltmönstret m a p perfluorerade C4-C6-karboxylater och sulfonater i proverna
kan således ändras över tid och avspeglar med kanske inte perfluoroprofilen vid källan.
Resultaten för dessa andra kongener redovisas i samma ordning som övriga resultat i rapporten;
Landvetter först, Arlanda sedan. Ytvatten som första matris, följt av sediment och biota. Inga
analyser av jungfruliga vätskor har genomförts m a p dessa kongener.
61
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
Tabell 9.
Dessa PFAS-kongener har analyserats m h a samma slutbestämningsmetodik (HPLC-MS-MS).
Förkortning
Kemiskt namn
CAS-nr
Struktur (deprotonerad form)
F
PFBS
Perfluorobutan sulfonat
F
29420-49-3
F
F
Perfluorohexan
sulfonat
F
432-50-7
F
PFOS
Perfluoroktan sulfonat
2795-39-3
F
F
F
375-85-9
Perfluorooktan syra
335-67-1
F
F
F
375-95-1
335-76-2
F
F
F
PFUnA
Perfluoroundekan syra
2058-94-8
F
F
PFOSA
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
O
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
O
F
F
F
F
F
F
O
F
O
F
F
O
F
O
F
F
F
F
F
F
F
F
F
754-91-6
62
O
F
F
F
O
F
F
F
F
Perfluorooktan
sulfonamid
F
F
F
F
Perfluorodekan syra
F
F
F
F
O
O
F
F
F
O
O
F
F
F
F
PFDA
F
F
S
F
F
F
F
O
F
F
F
F
O
O
F
F
Perfluorononan syra
S
O
F
F
O
F
F
F
F
F
F
F
F
O
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
PFNA
O
F
F
F
F
F
F
PFOA
S
F
F
F
Perfluoroheptan syra
O
F
F
F
PFHpA
F
F
F
307-24-4
O
F
F
F
F
Perfluorohexan syra
F
F
F
F
PFHxA
O
F
F
67906-42-7
O
F
F
Perfluorodekan sulfonat
F
S
F
F
PFDS
O
F
F
F
F
F
F
PFHxS
IVL rapport B1899
F
F
S
F
F
O
O
H
N
H
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
10.1 Landvetter
10.1.1 Vatten
I ytavattenprover ifrån de lokaler kring Landvetter flygplats som insamlats kan samma mönster
skönjas för C6- och C7-karboxylsyrorna PFHxA och PFHpA som i fallen PFOS och PFOA
(jmf.Figur 11 - Figur 12, med avklingningsmönstret i Figur 43 - Figur 45);





Halterna av PFHxS (C6-sulfonat) är högre i ytvattten än de korresponderande halterna av
PFOA i motsvarande prov.
Halterna av PFHxA (C6-karboxylat) i ytvatten är i princip likvärdiga med de
korresponderande halterna av PFOA i motsvarande prov.
Halterna klingar av ju längre ifrån den förmodade källan proven är tagna (utspädning),
Halterna är genomgående högre på hösten än på våren (ibland 5-10 ggr högre).
I höjd med utflödet vid Inseros är halterna nästan i paritet med bakgrundshalterna.
C6- och C7-perfluorerade karboxylsyror i ytvatten ifrån Landvetter
[ng/l]
25
PFHxA (vår)
PFHxA (höst)
PFHpA (vår)
PFHpA (höst)
20
15
10
5
Bakgrundshalt PFHpA (höst) =0,14 ng/l
ön
O
xs
jö
n
nd
sj
Sa
Li
nd
om
e
H
ed C
e
M bro
n
yn
ni
ng
en
P
4
In
se
ro
s
n
öb
äc
ke
Is
sj
D
ik
et
ne
In
U
tlo
lo d til
pp
ln
pp
frå ed
se
re
n
di
s
m
da
en öd
m
ra
te
m
de
ri n
ar
n
le
gs
ba n D a
ss
än B1
4
g
D
-A
14
0
Figur 43. Halter av PFHxA (C6) och PFHpA (C7) i ytvatten under höst och vår 2009 i Landvetterområdet.
63
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
[ng/l]
IVL rapport B1899
C9-och C10-perfluorerade karboxylsyror i ytvatten ifrån Landvetter
2.5
PFNA (vår)
PFNA (höst)
PFDA (vår)
PFDA (höst)
2
1.5
1
Bakgrundshalt PFNA (vår) =0,15 ng/l
0.5
ön
xs
jö
n
O
nd
sj
Sa
Li
nd
om
e
H
ed C
e
br
M
yn on
ni
ng
en
P
4
In
se
ro
s
n
öb
äc
ke
Is
sj
D
ik
et
ne
In
d
U
tlo
lo
t
pp ill n
pp
frå ed
se
re
n
di
da
s
m
en ödr
m
m
a
te
ar
de
rin
na
le
gs
n
ba
ss D-B
än
14
g
D
-A
14
0
Figur 44. Halter avPFNA (C9) och PFDA (C10) i ytvatten under höst och vår 2009 i Landvetterområdet.
Vad gäller uppmätta halter av PFNA och PFDA så förefaller halterna vara låga i proverna ifrån
Västra Ingsjöområdet vilket gör att utspädningseffekten inte blir lika påfallande (se Figur 44). Dock
är uppmätta halter av dessa två kongener 5-10 ggr högre än korresponderande bakgrundshalter
(Sandsjön och Oxsjön).
C4- och C6-perfluorerade sulfonsyror i ytvatten ifrån Landvetter
PFBS (vår)
PFBS (höst)
PFHxS (vår)
PFHxS (höst)
nd
sj
ön
O
xs
jö
n
Sa
In
se
ro
s
4
P
n
Bakgrundshalt PFHxS(vår-höst)=1,4-0,13 ng/l
Is
sj
öb
äc
ke
D
ik
et
ne
In
d
U
lo
tlo
til
ln
p
pp
p
f
rå edr
se
e
n
di
da
s
m
en ödr
m
m
a
te
ar
de
ri n
na
le
gs
n
ba
ss D-B
än
14
g
D
-A
14
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Li
nd
om
e
H
ed C
e
br
M
yn on
ni
ng
en
[ng/l]
Figur 45. Halter av PFBS (C4) och PFHxS (C6)i ytvatten under höst och vår 2009 i Landvetterområdet.
64
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Att PFBS ej detekteras i någon större omfattning i ytvattenproverna ifrån Landvetterområdet (se
Figur 45) trots att den tekniska variant av AFFF som företrädelsevis använts i området innehåller
högre halter av PFBS än PFHxA (Woldegiorgis och Viktor, 2008) kan tyda på att PFBS faktiskt
omsätts snabbare i miljön (t ex via nedbrytning eller större rörlighet och därmed utspädning).
Halterna av PFOSA får betraktas som låga men det går ändock att skönja samma avklingning av
halten ju längre ifrån källan proverna härrör. I höjd med utloppet vid Inseros förefaller halterna av
PFOSA vara i paritet med bakgrundshalterna (Figur 46).
Halter av PFOSA (C8-sulfonsyaamid) i ytvatten ifrån Landvetter
[ng/l]
4
3.5
PFOSA (vår)
PFOSA (höst)
3
2.5
2
1.5
1
Bakgrundshalt PFOSA (vår) = 0.10 ng/l
0.5
n
jö
xs
O
Sa
nd
sj
ön
br
on
M
yn
ni
ng
en
m
e
Li
nd
o
H
ed
e
C
ro
s
4
P
In
se
n
ke
öb
äc
sj
Is
D
ik
e
tn
ed
In
til
ln
lo
U
pp
tlo
ed
pp
re
frå
se
da
n
sö
di
m
m
dr
m
en
ar
a
de
na
te
rin
le
n
gs
D
ba
-B
ss
14
än
g
D
-A
14
0
Figur 46. Halter av i PFOSA (C8-sulfonsyraamid) i ytvatten under höst och vår 2009 i Landvetterområdet.
65
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
10.1.2 Sediment
I sediment ifrån Landvetterområdet är det liksom i ytvtten, C6-kongenerna (sulfonat och
karboxylat) som dominerar. Uppmätta halter m a p PFHxA och PFHxS överstiger motsvarande
halter av PFOA med en faktor 5-10.
Andra PFC:er i sediment ifrån Landvetter
[ng/g dw]
5
PFHxA
4.5
PFUnDA
4
PFHxS
PFOSA
3.5
PFDS
3
2.5
<0.04 PFUnDA
<0.06 PFDS
0.5
<0.04 PFUnDA
1
<0.06 PFDS
1.5
<0.04 PFUnDA
2
0
L:a Issjön A
L:a Issjön B
L:a Issjön C
Syd P4 V:a Ingsjön
Figur 47. Detekterade PFAS-kongener i sediment ifrån Lilla Issjön och Västra Ingsjön. Gråa staplar med
prick-streckade kanter representerar detektionsgränsen för ämnet i resp. prov (för jämförelsen).
Samtliga prover ifrån hösten 2009.
10.1.3 Fisk
Fisk ifrån tre trofinivåer finns representerade i det analyserade materialet; mört, abborre och gädda
(1 individ). Tre lokaler finns representerade; Västra Ingsjön, Sandsjön (referenslokal) och Lilla
Issjön (endast abborre). Halterna av PFAS-ämnen är klart högst i Lilla Issjön (jmf Figur 49 med
Figur 50). En annan intressant observation är att det förutom PFOS är PFOSA som är den
dominerande kongenen i fiskfilé medans C6-kongenerna PFHxA och PFHxA föreligger i mycket
låga halter (även i abborre ifrån Lilla Issjön) (se Figur 48 - Figur 51). Detta i stark kontrast till de
perfluoro-fingerprints som erhållits vid analys av ytvatten och sediment ifrån dessa provlokaler. En
förklaring kan vara att PFOSA är mer bioackumulerande är PFHxA och PFHxA.
66
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Mört
I mört är halterna av övriga PFAS-kongener så pass låga att skillnaderna i haltnivå mellan
punktkälla och referens gradvis försvunnit (se t ex PNDA och PFDA, Figur 48). Undantaget är
PFOSA där halterna av PFOSA i Västra Ingsjön är ca 15-20 ggr högre än halterna i mört ifrån
Sandsjön (Figur 48).
Perfluoro-fingerprint Mörtmuskelvävnad, Västra Ingsjön
resp. Sandsjön (ref)
[ng/g ww]
PFOS-halt; 20.1 - 24 ng/g ww
4
V:a ingsjön mört höstfiske
V:a ingsjön mört höstfiske
Sandsjön mört liten 09:6
Sandsjön mört mellan 09:7
Sandsjön mört stor 09:8
2
PF
O
SA
A
PF
U
nD
PF
D
A
PF
N
A
A
O
PF
H
pA
PF
H
xA
PF
PF
D
S
S
O
PF
H
xS
PF
PF
BS
0
Figur 48. Analys av fiskfile ifrån mört (Västra Ingsjön och Sandsjön)
Abborre
Halterna av både PFOS och PFOSA i abborre ifrån Lilla Issjön är ca 10 ggr högre än i abborre
ifrån Västra Ingsjön. Övriga PFAS-kongener föreligger i så låga halter i både abborre ifrån Västra
Ingsjön och i abborre ifrån Lilla Issjön för att några generella mönster skall kunna skönjas (se Figur
49 och Figur 50).
67
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Perfluoro-fingerprint, Abborre ifrån Västra Ingsjön och Sandsjön (ref )
[ng/g ww]
PFOS-halten 30.2 - 39 ng/g ww
4
V:a Ingsjön Abborre 09:1
V:a Ingsjön Abborre 09:3
V:a Ingsjön Abborre 09:5
Sandsjön Abborre 09:2
Sandsjön Abborre 09:3
2
SA
O
PF
D
A
PF
U
nD
A
PF
PF
N
A
A
O
PF
PF
H
pA
H
xA
PF
PF
D
S
S
O
PF
H
xS
PF
PF
BS
0
Figur 49. Analys av fiskfilé ifrån abborre (Västra Ingsjön och Sandsjön)
Perfluoro-fingerprint, Abborre, muskelvävnad, Lilla Issjön
[ng/g ww]
20
Lilla Issjön Abborre 4:5
Lilla issjön Abborre 4:1
Lilla Issjön Abborre 4:2
PFOS-halten 217 - 287 ng/g ww
15
10
5
Figur 50. Analys av fiskfilé ifrån abborre (Lilla Issjön)
68
PF
O
SA
A
PF
U
nD
A
D
PF
PF
N
A
A
O
PF
H
pA
PF
H
xA
PF
D
S
PF
S
O
PF
H
xS
PF
PF
BS
0
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Gädda
Det gäddexemplar ifrån Västra Ingsjön för vilken PFAS-innehållet redovisas i detta appendix, har ej
redovisats under kapitel 4.1.3. Således kan man konstatera att PFOS-halten om 33,4 ng/g ww (se
Figur 51) är i paritet med halterna av PFOS ifrån abborre fångad i Västra Ingsjön (se Figur 49). I
riskbedömningssammanhang används ofta en bioackumuleringsfaktor mellan trofinivåer på två
(OECD Guidelines). Detta får dock inget stöd i jämförelsen mellan PFOS och PFOSA i gädda
respektive abborre ifrån Västra Ingsjön.
Västra Ingsjön, Gädda (Esox lucius )
[ng/g ww]
35
30
25
20
15
10
5
Figur 51. Analys av fiskfilé ifrån gädda.
69
PF
O
SA
A
PF
U
nD
PF
D
A
PF
N
A
O
A
PF
PF
H
pA
H
xA
PF
PF
D
S
O
S
PF
H
xS
PF
PF
BS
0
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
10.2 Arlanda
10.2.1 Vatten
I de vattenprover som insamlats i Arlandaområdet är mönstret hos analyserade PFAS-kongener
mycket likt det mönster som tidigare observerats (se Figur 21 och Figur 22); att halterna är högst i
Halmsjön för att sedan klinga av ner mot provpunkten Görväln. I fallet med de korta
karboxylaterna (C6-C7) är halterna högre på våren än på hösten, vilket förvånar (se Figur 52). Vidare
kan det tyckas vara en smula märkligt att vårprovet ifrån Halmsjön innehållerca 20 ng/l PFHxA
(jmf med i ca 100 ng/l PFOS), medans ämnet ej detekteras i höstprovet. Detta beror på en oklar
matriseffekt som gör att detektionsgränsen för PFHxA i just detta prov är ca 90 ng/l. Vidare är
halterna av PFHpA högre än korresponderande bakgrundshalter endast för lokalerna Halmsjön,
Märstaån och Rosersbergsviken.
C6- och C7-perfluorerade karboxylsyror i ytvatten ifrån norra Mälaren
[ng/l]
25
20
PFHxA (vår)
PFHxA (höst)
PFHpA (vår)
PFHpA (höst)
15
10
5
Bakgrundshalt PFHpA (höst)=0.3 ng/l
llo
xe
n
Va
ön
H
or
ss
j
G
ör
vä
ln
ud
os
d
er
sb
er
gs
vi
ke
n
R
Bo
te
le
M
är
st
aå
n
sj
ön
al
m
H
H
åt
un
a
0
Figur 52. Halter av PFAS-kongener (C6-C7-karboxylater) i ytvattenprover ifrån Arlandaområdet 2009.
Halterna av C9- och C10-karboxylater uppvisar det bekanta mönstret med högst halter i Halmsjön
men halterna i övriga provlokaler är kraftigt förhöjda jämfört med bakgrundslokalen. Att halten
PFDA (C10-karboxylat) är högre i Märstaån än i Halmsjön är anmärkningsvärt (höstprov), likaså att
halterna av PFDA är så pass förhöjda även vid Rosersbergsviken och vid Görväln (Figur 53).
70
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
C9- och C10-perfluorerade karboxylsyror i ytvatten ifrån norra Mälaren
[ng/l]
25
PFNA (vår)
PFNA (höst)
PFDA (vår)
PFDA (höst)
20
15
10
5
Bakgrundshalt PFNA (vår) =0.16 ng/l
Bakgrundshalt PFDA (höst) = 1 ng/l
or
s
H
G
R
os
er
Va
llo
xe
n
sj
ön
äl
n
ör
v
sb
er
gs
vi
ke
n
ud
d
el
e
Bo
t
M
är
st
aå
n
H
al
m
sj
ön
H
åt
un
a
0
Figur 53. Halter av PFAS-kongener (C9-C10-karboxylater) i ytvattenprover ifrån Arlandaområdet 2009.
Halterna av C6-sulfonat (PFHxS) är kraftigt förhöjda i Halmsjön och nedströms liggande provlokaler. Det förefaller dock, utifrån haltprofilen i området, som om Halmsjön är huvudkällan för
just denna PFAS-kongen. I Halmsjön är halterna av PFHxS konstanta över året och ca 70 ng/l (jmf
med 100 ng/l för PFOS). Det är således av mycket stor vikt att dessa resultat konfirmeras med
ytterligare provtagning och analys under 2010 (Figur 49).
Halter av C4- och C6-perfluorerade sulfonsyror i ytvatten från norra Mälaren
[ng/l]
80
PFBS (höst)
PFHxS (vår)
PFHxS (höst)
70
60
PFBS detekteras endast i ytvatenprover insamlade på hösten 20
50
40
30
20
Bakgrundshalt av PFBS (höst)= 3.7 ng/l
Bakgrundshalt av PFHxS (höst)= 0.3 ng/l
10
n
Va
llo
xe
or
ss
jö
n
H
äl
n
ör
v
G
ik
en
R
os
er
s
Bo
te
le
be
rg
sv
ud
d
aå
n
är
st
M
H
al
m
sj
ön
H
åt
un
a
0
Figur 54. Halter av PFAS-kongener (C4-C6-sulfonater) i ytvattenprover ifrån Arlandaområdet 2009.
71
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
I Figur 55 redovisas uppmätta halter av PFOSA. Halterna av PFOSA i ytvatten är betydligt lägre i
Arlandaområdet jämfört med korresponderande halter kring Landvetter flygplats (se Figur 46). Detta
kan möjligen tolkas så att det brandskum som företrädelsevis använts vid Arlanda flygplats har en
annorlunda perfluorosammansättning än det skum som man övat med på Landvetter flygplats.
Halter av PFOSA (C8-sulfonsyraamid) i ytvatten ifrån norra Mälaren
[ng/l]
0.7
0.6
0.5
0.4
PFOSA (vår)
PFOSA (höst)
0.3
0.2
0.1
Va
llo
xe
n
or
ss
jö
n
H
ör
vä
ln
G
be
rg
sv
ik
en
ud
d
R
os
er
s
Bo
te
le
är
st
aå
n
M
ön
al
m
sj
H
H
åt
un
a
0
Figur 55. Halter av PFOSA i ytvattenprover ifrån Arlandaområdet 2009.
I en betraktelse av perfluoroprofilen i ytvatten ifrån provlokalen Görväln, respektive råvatten ifrån
själva Vattenverket (Norrvatten AB, se Figur 56) kan man konstatera att de i ytvatten i högst halt
förekommande ämnena (PFOS, PFHxA och PFDA), föreligger i betydligt lägre halter i råvattnet
som går in till verket. Detta torde bero på att råvattenintagen till vattenverket ligger på ett annat
djup. Enligt Norrvatten AB är flödesförhållandena vid Görväln sådana att vattenpelaren är skiktad i
olika kemokliner där det främst är skillnader i salthalt mellan vatten ifrån Brofjärden - Näsfjädern
jämfört med vattnet ifrån norra Mälaren (och Skarven). Verket opereras med flera råvattenintag på
bägge sidor om kemoklinen och periodvis används således både vatten ifrån norra Mälaren och
ifrån Västra Mälaren (Brofjärden – Näsfjädern) i olika proportioner varför
ytvattensammansättningen vid Görväln inte alltid återspeglas i råvattensammansättningen
(diskussion med Per Ericsson, Norrvatten AB).
72
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Perfluoro-fingerprint i ytvatten insamlat i och omrkring Görvälns Vattenverk
[ng/l]
12
Görväln (vår 2009)
Görväln (höst 2009)
Råvattenintaget Görväln (höst 2009)
10
8
6
4
2
SA
O
PF
A
PF
U
nD
A
PF
D
PF
N
A
A
O
PF
H
pA
PF
H
xA
PF
PF
D
S
S
O
PF
H
xS
PF
PF
BS
0
Figur 56. Halter av PFAS-kongener (C4-C11)i ytvatten- och råvattenprover ifrån Gärvälns Vattenverk 2009.
10.2.2 Sediment
I sediment ifrån Arlandaområdet och norra Mälaren är halterna av övriga PFAS-kongener låg, < 1
ng/g dw. PFHxS (C6-sulfonatet) och PFOSA (C8-sulfonsyraamiden) är den mest frekvent
förekommande PFAS-kongenen (förutom PFOS) i dessa prover (se Figur 57).
Av karboxylsyrorna är C6-kongenen PFHxA den vanligast förekommande kongenern (se Figur 58).
Halterna är genrellt sätt mycket låga och det är svårt att dra några slutsatser ifrån dessa
sedimentprover.
I de sedimentkärnor ifrån Märstaåns utlopp och ifrån Skarven där känd sedimentationshastighet
använts för att kartera sedimentlagrens ungefärliga ålder, detekteras PFHxS och PFOSA (Figur 59
och Figur 60). I sedimentkärnan ifrån Skarven kan man faktiskt detektera PFHxS i alla lager som
undersökts och 40 år gamla lager innehåller PFHxS. Om man jämför haltprofilen för PFHxS i
denna kärna med motsvarande haltprofil för PFOS (se Figur 26) är överensstämmelsen god. Under
de tre senaste decennierna tycks haltkvoten mellan PFOS och PFHxS konstant legat mellan 20 och
30, vilket kan indikera en huvudsaklig källa för PFAS-ämnen under denna tidsperiod.
73
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Andra perfluorerade sulfonsyror i sediment ifrån norra Mälaren
[ng/g dw]
1
0.9
PFHxS
PFOSA
PFDS
0.8
0.7
0.6
0.5
< 0.06, PFDS
0.1
< 0.06, PFDS
0.2
< 0.06, PFDS
0.3
< 0.06, PFDS
< 0.06, PFDS
0.4
G
ör
vä
ln
ke
n
R
os
er
sb
er
gs
vi
Sk
ar
ve
n
ud
d
Bo
te
le
st
aå
n
M
är
H
H
al
m
åt
un
a
sj
ön
0
Figur 57. Halter av PFAS-kongener (PFHxS, PFOSA och PFDS) detekterade i sedimentprover ifrån
Arlandaområdet och norra Mälaren. Gråa staplar med prick-streckade kanter representerar
detektionsgränsen för ämnet i resp. prov (för jämförelsen).
Andra perfluorerade karboxylsyror i sediment ifrån norra Mälaren
[ng/g dw]
1.2
PFHxA
PFNA
PFDA
PFUnDA
1
< 0.03, PFHxA
< 0.04, PFUnDA
< 0.03, PFNA
< 0.03, PFHxA och PFNA
< 0.04, PFUnDA
< 0.03, PFHxA och PFNA
< 0.04, PFUnDA
< 0.03, PFNA
< 0.04, PFUnDA
0.2
< 0.04, PFUnDA
0.4
< 0.03, PFNA
0.6
< 0.03, PFNA och PFDA
0.8
äl
n
ör
v
G
er
gs
vi
ke
n
ar
ve
n
R
os
er
sb
Bo
Sk
te
le
ud
d
aå
n
är
st
M
H
al
m
sj
ön
H
åt
un
a
0
Figur 58. Halter av PFAS-kongener (C6-C11-karboxylater) detekterade i sedimentprover ifrån
Arlandaområdet och norra Mälaren. Gråa staplar med prick-streckade kanter representerar
detektionsgränsen för ämnet i resp. prov (för jämförelsen).
74
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
PFC-kongener i sedimentkärna ifrån Skarven
[ng/g dw]
0.8
0.7
PFHxS
PFOSA
PFDS
0.6
0.5
0.4
0.3
0.2
0.1
0
0-1
10-11
20-21
30-31
40-41
år
Figur 59. PFAS-kongener i sedimentkärnor (skiktade) ifrån norra Mälaren- Skarven, som funktion av tid.
PFC-kongener i sedimentkärna ifrån Märstaåns utlopp
[ng/g dw]
0.35
0.3
0.25
PFHxS
PFOSA
0.2
0.15
0.1
0.05
LOD PFHxS; < 0.04 ng/g dw
LOD PFOSA; <0.01 ng/g dw
0
0-1
10-11
20-21
år
Figur 60. PFAS-kongener i sedimentkärnor (skiktade) ifrån norra Mälaren- Märstaåns utlopp, som funktion
av tid.
75
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
10.2.3
IVL rapport B1899
Fisk och biota
Fiskanalysdata ifrån Arlandaområdet (Halmsjön och Valloxen) omfattar mört av två årsklasser samt
tre årsklasser av abborre. Vidare föreligger analys av PFAS-kongener även ifrån sötvattensgråsuggan
Asellus aquaticus och vandrarmusslan Dreissena polymorpha.
Mört
I mörtmuskelvävnad ifrån fisk ifrån referenssjön Valloxen är halterna av PFAS-kongener mycket
låga. Förutom PFOS detekteras endast PFDA (C10-karboxylat) och PFUndA (C11-karboxylat) i
mycket låga halter (se Figur 61).
Perfluoro-fingerprint Mörtmuskel Valloxen
[ng/g ww]
0.5
Halten PFOS i mörtmuskelvävnad 1.8-3.2 ng/g ww
0.4
0.3
Valloxen mört 1 (liten)
Valloxen mört 2 (liten)
0.2
0.1
SA
O
PF
D
A
PF
U
nD
A
PF
N
A
PF
A
PF
O
H
pA
PF
H
xA
PF
D
S
PF
S
PF
O
H
xS
PF
PF
BS
0
Figur 61. Halter av PFAS-kongener i mörtmuskel ifrån referenssjön Valloxen.
I mörtmuskelvävnad ifrån fisk infångad i Halmsjön är motsvarande halter inte signifikant högre (se
Figur 62). Däremot är halten PFOS i dessa individer 40-75 gånger högre. Dessutom detekteras en
rad andra PFAS-kongener i Halmsjömörtens vävnad. PFOSA, som ju detekterats i förhöjda halter i
mört ifrån Västra Ingsjön förefaller ej föreligga i kraftigt förhöjda halter i mört ifrån Halmsjön (jmf.
med respektive halt av PFOS, se Figur 48).
76
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Perfluoro-fingerprint Mörtmuskel Halmsjön
[ng/g ww]
5
Halten PFOS i muskelvävnad 76 - 239 ng/g ww
4.5
Mört 1 (mellan), Halmsjön
Mört 2 (stor), Halmsjön
Mört 3 (stor), Halmsjön
4
3.5
3
2.5
2
1.5
1
0.5
PF
O
SA
PF
U
nD
A
D
A
PF
PF
N
A
A
O
PF
PF
H
pA
H
xA
PF
PF
D
S
S
O
PF
PF
PF
BS
H
xS
0
Figur 63. Halter av PFAS-kongener i mörtmuskel ifrån Halmsjön. Halter av PFOS detekterade i filén inlagda
för jämförelsens skull.
Perfluoro-fingerprint Abborremuskel Valloxen
[ng/g ww]
0.7
PFOS 3-6 ng/g ww
Abborre 1 (Valloxen)
Abborre 2 (Valloxen)
Abborre 3 (Valloxen)
Abborre 4 (Valloxen)
0.6
0.5
0.4
0.3
0.2
0.1
Figur 64. Halter av olika PFAS-kongener i abborrmuskel ifrån Valloxen (referenssjön).
77
SA
O
PF
PF
U
nD
A
D
A
PF
N
A
PF
A
O
PF
H
pA
PF
PF
H
xA
D
S
PF
S
O
PF
PF
H
xS
PF
BS
0
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
I Figur 65 har PFAS-kongeninnehållet i fem olika abborrar ifrån Halmsjön. Jämförs detekterade
halter i Halmsjöabborrarna med motsvarande ifrån Valloxen (se Figur 64) kan man konstatera att
många PFAS-kongener föreligger i 40-60 gånger högre halt i Halmsjön (PFHxA och PFOSA). För
PFOS är skillnaden i halt 100-150 gånger.
Perfluoro-fingerprint Abborremuskel Halmsjön
[ng/g ww]
25
300-880 ng/g ww
Abborre 1 (liten) Halmsjön
Abborre 2 (liten) Halmsjön
Abborre 3 (mellan) Halmsjön
Abborre 4 (mellan) Halmsjön
Abborre 5 (stor) Halmsjön
20
15
10
5
O
SA
PF
PF
U
nD
A
D
A
PF
N
A
PF
A
PF
O
PF
H
pA
PF
H
xA
PF
D
S
S
PF
O
xS
PF
H
PF
BS
0
Figur 65. Halter av PFAS-kongener i abborremuskel ifrån Halmsjön.Tre olika storlekar på abborre (’åldrar’)
har analyserats. Halter av PFOS detekterade i filén inlagda för jämförelsens skull.
När olika vävnadstyper-organ studeras i det abborreexemplar ifrån Halmsjön som tidigare
analyserats m a p PFOS och PFOA (se Tabell 6), kan man konstatera att levern överlag är det organ
som uppvisar högst PFAS-belastning. Halten av PFHxS i abborrlever i förefaller vara mer än
dubbelt så hög som i andra organ i fisken och halten PFOSA tycks vara nästan tre gånger högre än i
organpreparationen ”hjärta+blod”. Gonaderna är det organ som genomgående uppvisar lägst halt
av de övriga PFAS-kongenerna. Halterna av respektive PFAS-kongen i muskelvävnad i detta
abborrexemplar redovisas i Figur 67.
78
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
Perfluoro-fingerprint, "superabborren", Halmsjön
[ng/g ww]
60
PFOS-halter 1 757- 8 099 ng/g ww (gonad-lever)
50
"superabborre"- Gälar, Halmsjön
"superabborren" - Lever, Halmsjön
"superabborren" - gonad, Halmsjön
"superabborren" - hjärta + blod, Halmsjön
40
30
20
10
O
SA
PF
A
PF
U
nD
A
D
PF
PF
N
A
A
PF
O
PF
H
pA
xA
PF
H
PF
D
S
S
PF
O
xS
H
PF
PF
BS
0
Figur 66. Halter av PFAS-kongener i abborre ifrån Halmsjön. Fyra olika vävnadstyper-organ har analyserats.
Halter av PFOS detekterade i de olika organtyperna i abborre inlagda för jämförelsens skull.
Perfluoro-fingerprint, Stor abborre, Halmsjön, muskelvävnad.
ng/g ww]
3
PFOS i muskelvävnad 498 - 528 ng/g ww
2.5
"Superabborren" 1(3), Halmsjön"
"Superabborren" 2(3), Halmsjön"
"Superabborren" 3(3), Halmsjön"
2
1.5
1
0.5
O
SA
PF
PF
U
nD
A
A
D
PF
PF
N
A
A
O
PF
PF
H
pA
xA
H
PF
PF
D
S
S
O
PF
xS
H
PF
PF
BS
0
Figur 67. Halter av PFAS-kongener i abborre ifrån Halmsjön. 3 replikatanalyser av muskelvävnad har
företagits. Halter av PFOS detekterade respektive analys är inlagda för jämförelsens skull.
79
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
I ett försök att studera kongensammansättningen i vävnad i ett par olika primärkonsumenter ifrån
Halmsjöns ekosystem har analys av sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus) företagits liksom kemisk
analys av vandrarmussla (Dreissena polymorpha). Dessa analysresultat har jämförts med motsvarande
kongensammansättning i en mört ifrån Halmsjön. Mört är ju en betande fisk varför jämförelsen är
relevant (se Figur 68). Resultaten indikerar att både sötvattensgråsugga och vandrarmussla tar upp
fler PFAS-kongener än PFOS samt att perfluoro-fingerprint i bägge dessa arter påminner om
motsvarande kongensammansättning i mörtmuskelvävnad.
Perfluoro-fingerprint i sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus ),
vandrarmussla (Dreissena polymorpha ) och mört (Rutilus rutilus )
- en jämförelse i Halmsjön
[ng/g ww]
10
PFOS-halt; 80.1 ng/g ww
8
6
Halmsjön Asellus
Halmsjön vandrarmussla
Halmsjön mört stor
4
2
Figur 68. Perfluorosammansättning i betande och filtrerande organismer ifrån Halmsjön.
80
PF
O
SA
A
PF
U
nD
PF
D
A
PF
N
A
O
A
PF
PF
H
pA
PF
H
xA
PF
D
S
O
S
PF
xS
H
PF
PF
BS
0
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
11 Appendix II : Resultattabell; provID, PFOS och PFOA
(resultat redovisade kapitel 6-8)
Re-PATH
provID
3
4
5
6
7
8
9
14
15
17
18
20
21
Plats/Namn
Inseros
”P4”,
Landvetter
Lindome C
Ytvatten
Ytvatten
Hede bron
Ytvatten
Mynningen
Ytvatten
datum
2009-04-16
2009-04-16
N (RT90)
E (RT90)
6392462
1287925
6392857
1289426
PFOS [ng/l]
PFOA
[ng/l]
19,3
120,2
4,9
2009-04-16
1277965
10,0
1,0
2009-04-16
6382681
1276699
27,6
0,90
Ytvatten
2009-04-16
6377829
1275920
19,3
1,2
Issjöbäcken
Ytvatten
2009-04-16
6395182
1289816
179,5
20,0
Sandsjön
Ytvatten
2009-04-16
6396592
1293883
12,0
1,3
Görväln
Ytvatten
2009-04-28
6590565
1610120
4,2
1,4
Görväln
Sediment
2009-04-28
6590565
1610120
Håtuna
Ytvatten
2009-04-28
6613866
1602660
7,1
<1
Håtuna
Sediment
2009-04-28
6613866
1602660
Märstaån
Ytvatten
2009-04-28
6610903
1613408
16,7
3,1
Märstaån
Sediment
Sediment
(”0-1 år”)
Sediment
(”10-11 år”)
Sediment
(”20-21 år”)
Sediment
(”30-31 år”)
Ytvatten
2009-04-28
6610903
1613408
Märstaån
22b
Märstaån
22c
Märstaån
22d
Märstaån
Botele udd
Botele udd
Skarven
26a
Skarven
26b
Skarven
Sediment
Sediment
Sediment
(”0-1 år”)
Sediment
2009-04-28
2009-04-28
2009-04-28
2009-04-28
6610903
6610903
6610903
6610903
PFOS
[ng/g dw]
PFOA
[ng/g dw]
11,9
0,12
9,9
<0,10
13,3
6389643
22a
23
24
25
Matrix
1613408
1613408
1613408
1613408
7,7
<0,30
10,0
0,50
4,3
<0,060
0,60
<0,060
0,009
<0,06
<0,30
2009-04-28
6609083
1612974
2009-04-28
6609083
1612974
17,5
2009-04-28
6607122
1613166
13,3
2,9
16,2
<0,060
2,5
<0,060
2009-04-28
2009-04-28
6607122
6607122
1613166
1613166
81
9,2
<1
PFOS
[ng/g
ww]
PFOA
[ng/g ww]
Övrigt
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
Re-PATH
provID
Plats/Namn
Matrix
datum
N (RT90)
E (RT90)
IVL rapport B1899
PFOS [ng/l]
PFOA
[ng/l]
PFOS
[ng/g dw]
PFOA
[ng/g dw]
2,9
<0,060
1,2
<0,060
0,1
<0,060
6,7
<0,30
20,3
0,51
(”10-11 år”)
26c
Skarven
26d
Skarven
26e
Skarven
27
28
36
37
38
41
42
47
48
49
50
51
52
54
55
Sediment
(”20-21 år”)
Sediment
(”30-31 år”)
Sediment
(”40-41 år”)
2009-04-28
2009-04-28
2009-04-28
6607122
6607122
6607122
1613166
1613166
1613166
Rosersbergsviken
Rosersbergsviken
”Diket ned till
nedre
dammarna”,
Landvetter
”Inlopp från
södra delen DB14”,
Landvetter
“Utlopp
sedimenterings
bassäng DA14”,
Landvetter
Halmsjön
Ytvatten
2009-05-05
Ytvatten
2009-04-30
Horssjön
Ytvatten
2009-04-30
Halmsjön
Sediment
2009-04-30
6617222
1621944
Ytvatten
2009-04-28
Sediment
2009-04-28
Ytvatten
2009-05-05
6607279
6607279
1615337
9,4
4,0
1615337
6396905
1289253
239,5
35,0
1289233
17,5
1,8
1289275
199,5
19,6
6399875
Ytvatten
2009-05-05
6396820
6617222
1621944
138,7
67,7
<0,060
<0,90
Inseros
Ytvatten
2009-04-30
6392462
1287925
21,5
13,2
Lindome C
Ytvatten
2009-04-30
6389643
1277965
14,1
1,8
Hede Bron
“Mynningen”,
Landvetter
”P4”,
Landvetter
”Diket ned till
nedre
dammarna”,
Landvetter
Ytvatten
2009-04-30
6382681
1276699
10,4
7,5
”Utlopp
Ytvatten
Ytvatten
Ytvatten
2009-04-30
2009-04-30
6377829
6392857
1275920
1289426
6396905
Ytvatten
2009-09-11
2009-09-11
10,9
2,7
170,5
15,6
419,5
25,0
325,8
23,4
1289253
6396820
1289275
82
PFOS
[ng/g
ww]
PFOA
[ng/g ww]
Övrigt
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
Re-PATH
provID
56
57
58
59
60
Plats/Namn
sedimenterings
bassäng DA14”,
Landvetter
Issjöbäcken
Sandsjön
Oxsjön
Clariant
safewing MP 2
flight
Clariant
safewing MP 1
Matrix
Ytvatten
Ytvatten
Ytvatten
datum
N (RT90)
2009-09-11
6395182
2009-09-11
6396592
2009-09-11
6388940
E (RT90)
IVL rapport B1899
PFOS [ng/l]
PFOA
[ng/l]
239,5
18,3
1,2
<0,90
3,4
<1,0
2,7 ng/g
0,16 ng/g
0,18 ng/g
<0,10 ng/g
1289816
1293883
1292900
Avisningsmedel
PFOS
[ng/g dw]
PFOA
[ng/g dw]
PFOS
[ng/g
ww]
PFOA
[ng/g ww]
Övrigt
2009-09-11
Avisningsmedel
2009-09-11
a
61
Skydrol 500 B4
62
Skydrol LD-4
63
Exxon Hyjet 4
A plus
64
73
Lilla Issjön
Lilla Issjön
74
Lilla Issjön
79
Lilla Issjön
81
Sandsjön
85
Sandsjön
89
Arlanda
90
91
Hydraulisk olja,
klaffsystem
Hydraulisk olja,
klaffsystem
Hydraulisk olja,
klaffsystem
Abborre 4:5,
fiskmuskel
Abborre 4:4,
gonad
Abborre 4:1,
fiskmuskel
Abborre 4:2,
fiskmuskel
Abborre 09:1,
fiskmuskel
Abborre 09:2,
fiskmuskel
”Glykol 1”
Arlanda
”Glykol 2”
Arlanda
”Formiat”
a
6,2 µg/g
a
37,2 µg/g
115,0 µg/g
2009-09-11
153,0 µg/g
2009-09-11
a
88,0 µg/g
2009-09-11
2009-09-09
6395410
2009-09-09
6395410
2009-09-09
6395410
2009-09-09
6395410
2009-04-17
2009-04-17
6396592
6396592
9,0 µg/g
1289700
1289700
1289700
1289700
1293883
1293883
2009-06-05
2009-06-05
2009-06-05
83
<0,010 ng/g
<0,10 ng/g
<0,010 ng/g
<0,10 ng/g
0,080 ng/g
<0,10 ng/g
271
<0,10
1573
<0,10
304
<0,10
323,7
<0,10
2,5
<0,10
4,1
<0,10
osäker
bestämning,
matriseffekter
a
osäker
bestämning,
matriseffekter
a
osäker
bestämning,
matriseffekter
19 cm, 80,3 g
hona, 5+ år
19 cm, 85,0 g
hane, 5+ år
21 cm, 121 g
hona, 6+ år
21 cm, 127 g
hane, 7+ år
26 cm, 196 g
hona, 6+ år
33 cm, 513 g
hona, 8+ år
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
Re-PATH
provID
Plats/Namn
92
Arlanda
93
Arlanda
97
Sandsjön
99
V:a Ingsjön
105
V:a Ingsjön
111
V:a Ingsjön
114
Valloxen
115
Valloxen
117
Valloxen
119
Valloxen
125
Halmsjön
127
129
134
138
143
144
145
146
147
148
Matrix
datum
N (RT90)
E (RT90)
IVL rapport B1899
PFOS [ng/l]
PFOA
[ng/l]
”Övningsskum”
”Släckvatten
ifrån brandbil”
Abborre 09:3,
fiskmuskel
Abborre 09:1,
fiskmuskel
Abborre 09:3,
fiskmuskel
Abborre 09:5,
fiskmuskel
Abborre 09:1,
fiskmuskel
Abborre 09:2,
fiskmuskel
Abborre 09:3,
fiskmuskel
Abborre 09:4,
fiskmuskel
Abborre 09:1
liten, fiskmuskel
2009-06-05
<0,010 ng/g
<0,10 ng/g
2009-06-05
80,0 ng/l
0,10
Halmsjön
2009-04-17
2009-04-17
2009-04-17
2009-04-17
6396592
6392504
6392504
6392504
PFOS
[ng/g dw]
PFOA
[ng/g dw]
1293883
1289276
1289276
1289276
2009-06-05
6624282
2009-06-05
6624282
2009-06-05
6624282
2009-06-05
6624282
2009-04-30
6617222
Abborre 09:2
liten, fiskmuskel
2009-04-30
6617222
Halmsjön
Abborre 09:3,
fiskmuskel
2009-04-30
6617222
Halmsjön
Abborre 09:4,
fiskmuskel
2009-04-30
6617222
Halmsjön
Abborre 09:5,
fiskmuskel
2009-04-30
6617222
Håtuna
Ytvatten
2009-04-30
6613866
2009-04-30
6590565
2009-09-09
6395410
1289700
19,9
2009-09-09
6395410
1289700
22,5
0,030
2009-09-09
6395410
1289700
47,9
<0,30
11,3
<0,30
Görväln
Ytvatten
L:a Issjön A
Sediment
L:a Issjön B
Sediment
L:a Issjön C
Sediment
“Syd P4”
V:a Ingsjön
Sediment
6392504
2009-09-10
1612739
1612739
1612739
1612739
1621944
1621944
1621944
1621944
1621944
1602660
8,2
<0,90
1610120
14,9
2,8
1289276
84
0,060
PFOS
[ng/g
ww]
PFOA
[ng/g ww]
3,8
<0,10
38,2
<0,10
34,3
<0,10
45,5
<0,10
3,8
<0,10
5,6
<0,10
5,8
<0,10
4,4
<0,10
629,0
<0,10
314,7
<0,10
691,0
<0,10
28 cm, 316 g
hona, 5+ år
726,3
<0,10
31 cm, 475 g
hona, 7+ år
987,6
<0,10
33 cm, 520 g
hane, 8+ år
Övrigt
10 cm, 8,4 g
hane, 1+ år
10 cm, 10,5 g
? kön, 1+ år
12 cm, 14,0 g
hona, 2+ år
18 cm, 25,2 g
Hona, 3+ år
12 cm, 17,6 g
hane, 2+ år
12 cm, 17,2 g
? kön, 2+ år
18 cm, 65,4 g
hona, 4+ år
36 cm, 523 g
hona, 8+ år
9,5 cm, 8,9 g
? kön, 2+ år
8,7 cm, 7,2 g
hane, 2+ år
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
Re-PATH
provID
149
150
151
152
153
154
155
165
167
170
Plats/Namn
Rosersbergsviken
Märstaån
2009-06-05
6607279
PFOS [ng/l]
PFOA
[ng/l]
1615337
13,3
2,6
E (RT90)
2009-06-05
6610903
1613408
45,7
7,2
Ytvatten
2009-06-05
6617222
1621944
99,7
68,0
Valloxen
Ytvatten
Mört,
fiskmuskel
Mört,
fiskmuskel
Mört,
fiskmuskel
2009-06-05
6624282
1612739
2,2
1,6
V:a Ingsjön
V:a Ingsjön
L:a Issjön
2009-09-10
2009-09-10
2009-09-10
Sandsjön
Mört liten 09:6,
fiskmuskel
2009-04-17
Sandsjön
Mört mellan
09:7,
fiskmuskel
2009-04-17
Sandsjön
Mört stor 09:8,
fiskmuskel
2009-04-17
179
181
Valloxen
Gädda
fiskmuskel
Mört liten,
fiskmuskel
2009-06-25
2009-06-05
Mört liten,
fiskmuskel
2009-06-05
Valloxen
Mört,
fiskmuskel
2009-06-05
Halmsjön
Halmsjön
187
Halmsjön
189
Halmsjön
Halmsjön
Sötvattensgråsugga
(Asellus)
Mört,
fiskmuskel
Mört, stor,
fiskmuskel
Mört, stor,
fiskmuskel
Superabborren,
fiskmuskel
(192:1)
6392504
6392504
6395410
6396592
1289276
1289276
1289700
1293883
6396592
Valloxen
186
192
Ytvatten
N (RT90)
Ytvatten
V:a Ingsjön
185
datum
Halmsjön
178
183
Matrix
IVL rapport B1899
6396592
6392504
6624282
6624282
6624282
1293883
1289276
1612739
1612739
1612739
6617222
2009-04-30
2009-04-30
PFOS
[ng/g
ww]
PFOA
[ng/g ww]
26,0
<0,10
23,4
<0,10
122,0
<0,10
1,7
<0,10
3,8
<0,10
22 cm, 113 g
hona, 7+ år
4,8
<0,10
22 cm, 134 g
Hona, 8+ år
37
<0,10
2,9
<0,10
4,1
<0,10
73 cm, 2171g
hona, 6+ år
12 cm, 15,8 g
hane, 4+ år
11 cm, 11,1 g
? kön, 3+ år
2,3
<0,10
6,4
0,70
294,6
<0,10
101,3
<0,10
89,8
<0,10
629,7
<0,10
Övrigt
17 cm, 59,4 g
hona, 5+ år
18 cm, 58,7 g
hona, 5+ år
18 cm, 100 g
hane, 7+ år
11 cm, 11,3 g
? kön, 3+ år
11 cm, 13,4 g
hona, 4+ år
1621944
6617222
6617222
6617222
1621944
1621944
1621944
6617222
2009-04-30
PFOA
[ng/g dw]
1293883
2009-11-10
2009-04-30
PFOS
[ng/g dw]
1621944
85
9,0 cm, 6,0 g
? kön, 2+ år
20 cm, 94,6 g
? kön, 6+ år
19 cm, 65,6 g
hona, 5+ år
44 cm, 1631g
hona, 6+ år
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
Re-PATH
provID
192
192
Plats/Namn
Halmsjön
Halmsjön
193
Halmsjön
194
Halmsjön
196
197
Matrix
Superabborren,
fiskmuskel
(192:2)
Superabborren,
fiskmuskel
(192:3)
Superabborren,
gälar
Superabborren,
fisklever
datum
E (RT90)
PFOS [ng/l]
PFOA
[ng/l]
PFOS
[ng/g dw]
PFOA
[ng/g dw]
6617222
2009-04-30
6617222
2009-04-30
2009-04-30
Superabborren,
gonader
2009-04-30
Halmsjön
Superabborren,
hjärta+blod
2009-04-30
6617222
6617222
6617222
6617222
6617222
1621944
1621944
1621944
1621944
Halmsjön
Gjörvälns VAverk
Råvatten
2009-11-10
224
225
226
227
Valloxen
Sediment
2009-11-10
6624282
1612739
0,30
<0,30
2009-11-10
6617222
1621944
17,1
0,30
1612739
1620570
0,010
<0,30
Halmsjön
Sediment
2009-11-10
PFOA
[ng/g ww]
Övrigt
<0,10
Som ovan
618,8
<0,10
Som ovan
3200,9
0,30
Som ovan
9720,0
0,72
Som ovan
2160,9
<0,10
Som ovan
8073,0
1,0
Som ovan
3,9
0,10
1621944
203
204
216
Halmsjön
2009-11-10
PFOS
[ng/g
ww]
669,7
1621944
2009-04-30
Halmsjön
Vandrarmussla
(Dreissena)
Ytvatten
N (RT90)
IVL rapport B1899
6617222
6590104
Valloxen
Ytvatten
2009-11-10
6624282
Horssjön
Sediment
2009-11-10
6619954
1621944
1621944
96,0
66,2
1610718
6,5
1,2
86
2,2
<0,90
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
IVL rapport B1899
12 Appendix III: Resultattabell; PFOS, PFOA och övriga PFAS
Re-PATH
provID
3
4
5
6
7
8
9
14
15
17
18
20
21
Plats
PFOS
15,8
PFDS
<0,20
PFHxA
<0,020
93,5
<0,20
10,3
PFHpA
<0,020
Enhet
PFOA
4,2
PFNA
0,20
PFDA
<0,060
PFUnDA
<0,0050
0,70
ng/l
12,9
0,60
<0,060
<0,0050
2,5
ng/l
Ytvatten
2009-04-16
2009-04-16
<0,020
31,8
Lindome C
Ytvatten
2009-04-16
<0,020
1,8
7,6
<0,20
<0,020
<0,020
<0,90
0,070
<0,060
<0,0050
0,040
ng/l
Hede bron
Ytvatten
2009-04-16
<0,020
2,1
21,7
<0,20
<0,020
<0,020
<0,90
0,070
<0,060
<0,0050
0,40
ng/l
Mynningen
Ytvatten
2009-04-16
<0,020
1,8
15,7
<0,20
<0,020
<0,020
<0,90
0,20
<0,060
<0,0050
0,60
ng/l
Issjöbäcken
Ytvatten
2009-04-16
1,8
45,0
143,0
<0,20
12,1
6,2
19,0
1,0
0,20
<0,0050
3,8
ng/l
Sandsjön
Ytvatten
2009-04-16
<0,020
1,4
9,8
<0,20
<0,020
<0,020
<0,90
0,10
<0,060
<0,0050
0,10
ng/l
Görväln
Ytvatten
2009-04-28
<0,90
2,2
2,8
<0,20
9,1
0,40
1,4
<0,060
8,1
<0,020
<0,01
ng/l
Görväln
Sediment
2009-04-28
<1,0
0,30
14,5
<0,060
<0,030
<0,050
0,20
0,30
0,10
0,20
0,2
ng/g dw
Håtuna
Ytvatten
2009-04-28
<0,90
2,9
6,0
<0,20
5,5
0,10
<0,90
<0,060
5,7
<0,020
<0,010
ng/l
Håtuna
Sediment
2009-04-28
<1,0
0,10
9,0
<0,060
0,10
<0,050
<0,10
<0,030
0,080
<0,040
0,040
ng/g dw
Märstaån
Ytvatten
2009-04-28
<0,90
8,2
12,5
<0,20
6,3
0,80
3,0
<0,060
8,1
<0,020
<0,010
ng/l
2009-04-28
0,070
<0,050
<0,10
<0,030
0,040
<0,040
0,30
ng/g dw
0,10
<0,050
0,30
0,10
<0,030
<0,040
0,10
<0,030
<0,050
<0,10
<0,030
<0,030
<0,040
0,070
<0,030
<0,050
<0,10
<0,030
<0,030
<0,040
<0,010
<0,030
<0,050
<0,10
<0,030
<0,030
<0,040
<0,010
Botele udd
Sediment
Sediment
(”0-1 år”)
Sediment
(”10-11 år”)
Sediment
(”20-21 år”)
Sediment
(”30-31 år”)
Ytvatten
<1,0
0,40
<0,9
<0,060
2,1
<0,020
<0,010
ng/l
Botele udd
Sediment
0,020
<0,040
0,10
ng/g dw
Skarven
Sediment
Sediment
(”0-1 år”)
Sediment
(”10-11 år”)
Sediment
(”20-21 år”)
ng/g dw
Märstaån
Märstaån
22c
Märstaån
22d
Märstaån
26c
PFHxS
2,0
Ytvatten
22b
26b
PFOSA
PFBS
1,2
”P4”, Landvetter
Märstaån
26a
datum
Inseros
22a
23
24
25
Matrix
Skarven
Skarven
Skarven
2009-04-28
2009-04-28
2009-04-28
2009-04-28
<1,0
<1,0
<1,0
<1,0
0,40
6,7
0,50
0,30
7,7
<0,060
0,20
3,5
<0,060
<0,04
0,30
<0,060
<0,04
<0,10
<0,060
4,6
2009-04-28
<0,9
3,4
6,8
<0,20
2,0
2009-04-28
<1,0
0,50
14,5
0,14
<0,030
<0,050
<0,10
<0,030
2009-04-28
<1,0
0,20
12,0
<0,060
<0,030
<0,050
<0,10
<0,030
1,1
0,70
0,030
<0,030
<0,050
<0,10
<0,030
<0,030
<0,040
0,30
<0,030
<0,050
<0,10
<0,030
<0,030
<0,040
0,010
<0,030
<0,050
<0,10
<0,030
<0,030
<0,040
0,050
2009-04-28
2009-04-28
2009-04-28
<1,0
<1,0
<1,0
0,70
0,080
0,10
12,6
0,70
1,8
<0,060
2,2
<0,060
87
ng/g dw
ng/g dw
ng/g dw
ng/g dw
ng/g dw
ng/g dw
ng/g dw
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
Re-PATH
provID
26d
26e
27
28
36
37
38
41
42
47
48
49
50
Plats
Skarven
Skarven
Rosersbergsviken
Rosersbergsviken
”Diket ned till
nedre
dammarna”,
Landvetter
”Inlopp från södra
delen D-B14”,
Landvetter
“Utlopp
sedimenteringsba
ssäng D-A14”,
Landvetter
Halmsjön
Horssjön
Halmsjön
Matrix
Sediment
(”30-31 år”)
Sediment
(”40-41 år”)
datum
2009-04-28
2009-04-28
IVL rapport B1899
PFOSA
PFBS
<1,0
<1,0
<0,90
Ytvatten
2009-04-28
Sediment
2009-04-28
Ytvatten
2009-05-05
Ytvatten
2009-05-05
Ytvatten
2009-05-05
Ytvatten
2009-04-30
<0,90
Ytvatten
2009-04-30
Sediment
PFHxS
0,10
0,060
PFOS
PFDS
0,90
<0,060
<0,10
<0,060
PFHxA
<0,030
PFHpA
<0,050
PFOA
<0,10
PFNA
<0,030
PFDA
<0,030
PFUnDA
<0,040
<0,010
<0,030
<0,050
<0,10
<0,030
<0,030
<0,040
<0,010
4,6
0,90
3,7
0,090
7,6
<0,020
<0,010
0,10
<0,050
<0,10
<0,030
0,090
<0,040
0,040
7,0
5,5
35,9
1,2
0,60
<0,0050
2,7
<0,020
<0,020
1,4
0,40
<0,020
<0,0050
0,20
1,4
2,2
18,8
1,2
0,80
<0,0050
1,0
Enhet
ng/g dw
ng/g dw
1,9
6,8
<0,20
0,20
5,8
<0,060
29,7
189,3
0,30
2,1
13,2
<0,20
17,6
150,1
0,30
71,6
< 0,10
112,5
< 0,50
<0,20
< 0,20
20,3
7,6
62,5
1,2
<0,60
<0,020
0,70
< 0,90
< 1,0
< 0,020
< 1,0
< 0,060
< 0,60
< 0,020
<0,010
ng/l
2009-04-30
<1,0
0,90
16,3
<0,060
0,090
<0,050
0,50
<0,030
<0,030
<0,040
0,60
0,20
ng/g dw
ng/l
<1,0
<0,020
<0,020
<0,020
ng/l
ng/g dw
ng/l
ng/l
ng/l
ng/l
Inseros
Ytvatten
2009-04-30
<0,020
3,8
16,2
<0,20
0,80
0,30
12,4
0,50
<0,060
<0,0050
Lindome C
Ytvatten
2009-04-30
<0,020
2,9
11,9
<0,20
0,50
0,20
1,3
0,30
<0,060
<0,0050
0,20
ng/l
Ytvatten
2009-04-30
<0,020
1,8
8,1
<0,20
<0,020
<0,020
6,9
0,40
<0,060
<0,0050
0,10
ng/l
51
Hede Bron
“Mynningen”,
Landvetter
Ytvatten
2009-04-30
2,0
8,1
<0,20
0,040
<0,020
2,4
0,80
0,40
<0,0050
0,20
ng/l
52
”P4”, Landvetter
Ytvatten
2009-04-30
34,9
131,9
<0,20
11,1
6,5
14,9
2,0
0,50
<0,0050
1,7
ng/l
342,8
<0,20
21,2
11,6
25,4
1,6
0,40
<0,0050
2,8
ng/l
250,3
<0,20
17,8
9,7
23,7
1,5
0,30
<0,0050
2,7
ng/l
203,8
0,20
6,1
3,5
8,7
0,80
<0,80
0,080
2,9
ng/l
1,0
<0,20
<0,30
0,10
0,60
0,10
<0,80
<0,040
<0,010
ng/l
54
55
56
57
”Diket ned till
nedre
Ytvatten
dammarna”,
Landvetter
”Utlopp
sedimenteringsba
Ytvatten
ssäng D-A14”,
Landvetter
Issjöbäcken
Ytvatten
Sandsjön
Ytvatten
<0,020
<0,020
3,7
2009-09-11
82,3
2009-09-11
4,0
2009-09-11
4,2
2009-09-11
<0,60
68,1
44,5
0,10
88
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
Re-PATH
provID
58
64
73
Plats
Oxsjön
Lilla Issjön
Lilla Issjön
74
Lilla Issjön
79
Lilla Issjön
81
Sandsjön
85
Sandsjön
97
Sandsjön
99
V:a Ingsjön
105
V:a Ingsjön
111
V:a Ingsjön
114
Valloxen
115
Valloxen
117
Valloxen
119
Valloxen
125
Halmsjön
Matrix
Ytvatten
Abborre 4:5,
fiskmuskel
Abborre 4:4,
gonad
Abborre 4:1,
fiskmuskel
Abborre 4:2,
fiskmuskel
Abborre
09:1,
fiskmuskel
Abborre
09:2,
fiskmuskel
Abborre
09:3,
fiskmuskel
Abborre
09:1,
fiskmuskel
Abborre
09:3,
fiskmuskel
Abborre
09:5,
fiskmuskel
Abborre
09:1,
fiskmuskel
Abborre
09:2,
fiskmuskel
Abborre
09:3,
fiskmuskel
Abborre
09:4,
fiskmuskel
Abborre
09:1 liten,
datum
PFBS
2009-09-11
2,5
2009-09-09
<0,20
2009-09-09
<0,20
2009-09-09
<0,20
2009-09-09
<0,20
2009-04-17
PFHxS
0,40
PFOS
5,8
IVL rapport B1899
PFDS
<0,20
PFHxA
0,60
PFHpA
0,30
PFOA
2,2
PFNA
0,30
PFDA
<0,80
PFUnDA
0,040
PFOSA
Enhet
0,030
ng/l
ng/g
ww
ng/g
ww
ng/g
ww
ng/g
ww
0,70
<0,0010
0,020
<0,10
0,10
0,20
16,9
<0,050
<0,020
<0,10
<0,10
1,7
3,1
14,5
<0,020
<0,0010
<0,020
<0,10
0,20
0,30
20,3
<0,020
<0,0010
<0,020
<0,10
0,20
0,30
19,8
<0,050
<0,020
<0,0010
<0,020
<0,10
0,20
0,30
<0,010
ng/g
ww
3,5
<0,050
0,20
<0,0010
<0,020
<0,10
0,30
0,50
0,020
ng/g
ww
<0,10
3,0
<0,050
<0,02
<0,0010
<0,020
<0,10
0,20
0,30
0,010
ng/g
ww
<0,20
<0,060
31,0
0,30
<0,04
<0,0010
<0,0020
0,0080
0,20
0,50
1,7
ng/g
ww
2009-04-17
<0,20
<0,060
30,2
0,20
0,20
<0,0010
<0,0020
0,010
0,20
0,50
1,6
ng/g
ww
2009-04-17
<0,20
0,080
39,0
0,10
<0,040
<0,0010
<0,0020
0,030
0,50
0,60
1,0
ng/g
ww
<0,20
<0,060
3,2
<0,030
<0,040
<0,0010
<0,0020
<0,0040
0,10
0,10
<0,010
ng/g
ww
<0,20
<0,060
4,7
<0,03
0,40
<0,0010
<0,0020
0,010
0,30
0,30
<0,010
ng/g
ww
<0,20
<0,020
5,9
<0,060
<0,050
<0,020
<0,10
<0,10
0,040
0,080
0,050
ng/g
ww
<0,20
<0,020
4,4
<0,060
<0,020
<0,10
<0,10
0,20
0,10
0,040
ng/g
ww
0,90
543,2
0,30
<0,0010
0,030
0,30
1,0
0,40
3,2
0,30
217,2
1,1
0,50
1244,8
21,8
0,30
265,6
1,5
0,20
286,6
1,3
<0,20
<0,10
1,8
2009-04-17
<0,20
<0,10
2009-04-17
<0,20
2009-04-17
2009-06-05
2009-06-05
2009-06-05
2009-06-05
<0,050
2009-06-05
<0,20
89
<0,0020
ng/g
ww
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
Re-PATH
provID
Plats
Matrix
datum
IVL rapport B1899
PFOSA
PFBS
PFHxS
PFOS
PFDS
PFHxA
PFHpA
PFOA
PFNA
PFDA
Enhet
PFUnDA
fiskmuskel
127
129
134
138
Halmsjön
Halmsjön
Halmsjön
Halmsjön
Abborre
09:2 liten,
fiskmuskel
Abborre
09:3,
fiskmuskel
Abborre
09:4,
fiskmuskel
Abborre
09:5,
fiskmuskel
2,6
0,70
2,1
ng/g
ww
<0,0010
2,0
0,060
2,0
0,70
2,8
ng/g
ww
<0,0020
<0,0010
0,0090
0,080
1,2
0,80
3,1
ng/g
ww
4,7
0,20
<0,90
<0,060
5,5
<0,020
<0,010
7,0
0,40
2,6
0,40
9,5
<0,020
<0,010
<0,0010
<0,20
0,70
580,5
0,60
14,8
<0,0010
<0,20
0,70
693,7
0,40
8,3
<0,20
0,90
791,9
0,70
2,7
6,4
<0,20
1,7
11,0
<0,20
ng/g
ww
2009-09-09
<1,0
4,3
18,5
<0,060
1,7
<0,050
<0,10
<0,030
<0,030
<0,040
0,030
ng/g dw
2009-09-09
<1,0
3,3
18,1
<0,060
0,20
<0,050
<0,10
<0,030
<0,030
<0,040
0,020
ng/g dw
Sediment
2009-09-09
<1,0
3,7
42,9
0,40
1,5
<0,050
<0,10
<0,030
<0,030
<0,040
0,10
ng/g dw
<0,030
<0,050
<0,10
<0,030
<0,030
0,10
1,4
n/a
0,80
n/a
0,40
13,7
<0,020
<0,010
2,2
6,1
0,30
20,3
<0,020
0,040
ng/l
L:a Issjön A
L:a Issjön B
L:a Issjön C
170
0,060
<0,0010
Sediment
Ytvatten
167
4,3
<0,0020
Sediment
Görväln
154
165
2,1
0,080
<0,90
144
145
146
147
153
2009-06-05
0,30
265,9
2009-04-30
Ytvatten
149
150
151
152
2009-06-05
1,7
0,30
<0,90
Håtuna
148
2009-06-05
0,10
<0,20
2009-04-30
143
“Syd P4”
V:a Ingsjön
Rosersbergsviken
Märstaån
2009-06-05
Sediment
Ytvatten
<1,0
2009-09-10
2009-06-05
2,2
0,20
2,9
7,8
0,090
11,1
<0,20
ng/l
ng/l
ng/g dw
ng/l
Ytvatten
2009-06-05
5,4
24,1
37,4
<0,20
n/a
Halmsjön
Ytvatten
2009-06-05
6,4
74,2
82,5
<0,20
n/a
8,9
60,8
1,0
19,6
<0,020
0,30
ng/l
Valloxen
Ytvatten
Mört,
fiskmuskel
Mört,
fiskmuskel
Mört liten
09:6,
fiskmuskel
Mört mellan
09:7,
fiskmuskel
Mört stor
09:8,
fiskmuskel
2009-06-05
3,7
0,30
1,0
<0,20
n/a
0,30
n/a
0,20
10,8
<0,020
<0,010
<0,0020
<0,0010
<0,0010
0,0070
0,20
1,1
1,5
<0,0020
<0,0010
<0,0010
0,0060
0,20
0,60
1,8
ng/l
ng/g
ww
ng/g
ww
V:a Ingsjön
V:a Ingsjön
Sandsjön
Sandsjön
Sandsjön
2009-09-10
2009-09-10
<0,20
<0,20
<0,060
24,0
0,30
<0,060
20,1
0,30
2009-04-17
<0,20
0,020
1,3
<0,060
0,40
<0,020
<0,10
<0,10
0,020
0,10
<0,0050
ng/g
ww
2009-04-17
<0,20
<0,060
3,2
<0,030
0,10
<0,0010
0,010
0,10
0,20
0,10
0,090
ng/g
ww
2009-04-17
<0,20
<0,060
4,0
<0,030
<0,0020
<0,0010
0,0030
0,20
0,30
0,40
0,030
ng/g
ww
90
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
Re-PATH
provID
Plats
178
V:a Ingsjön
179
181
Valloxen
183
185
Valloxen
Mört,
fiskmuskel
2009-06-05
Halmsjön
Halmsjön
189
Halmsjön
Halmsjön
192
Halmsjön
192
Halmsjön
193
Halmsjön
194
Halmsjön
203
2009-06-05
2009-06-05
187
197
2009-06-25
Mört liten,
fiskmuskel
Halmsjön
196
Gädda
fiskmuskel
Mört liten,
fiskmuskel
datum
Valloxen
186
192
Matrix
Halmsjön
Sötvattensgråsugga
(Asellus)
Mört,
fiskmuskel
Mört, stor,
fiskmuskel
Mört, stor,
fiskmuskel
Superabborren,
fiskmuskel
(192:1)
Superabborren,
fiskmuskel
(192:2)
Superabborren,
fiskmuskel
(192:3)
Superabborr
en, gälar
Superabborr
en, fisklever
Superabborren,
gonader
PFBS
<0,20
<0,20
<0,20,
<0,20
PFHxS
PFOS
IVL rapport B1899
PFDS
PFHxA
<0,0020
PFHpA
<0,0010
PFOA
<0,0010
<0,050
<0,020
PFUnDA
0,70
PFOSA
Enhet
15,3
ng/g
ww
ng/g
ww
PFNA
0,020
PFDA
0,20
<0,10
<0,10
0,080
0,10
<0,0050
0,10
32,4
0,20
<0,010
2,4
<0,060
<0,010
3,2
<0,060
<0,050
<0,020
<0,10
<0,10
0,080
0,10
<0,0050
ng/g
ww
<0,010
1,8
<0,060
1,2
<0,020
<0,10
<0,10
0,0080
0,050
<0,0050
ng/g
ww
0,10
5,3
<0,060
<0,050
<0,020
0,60
<0,10
0,10
0,30
0,30
ng/g
ww
1,0
239,1
0,20
<0,050
<0,020
<0,10
<0,10
0,60
0,30
1,1
0,40
80,2
0,070
0,060
<0,020
<0,10
<0,10
0,30
0,20
1,4
0,70
76,3
<0,060
0,30
<0,020
<0,10
<0,10
0,10
0,10
1,1
1,2
498,1
0,40
<0,050
<0,020
<0,10
<0,10
1,0
0,50
1,1
ng/g
ww
1,4
528,4
0,60
<0,050
<0,020
<0,10
<0,10
1,1
0,60
1,5
ng/g
ww
1,2
489,5
0,40
<0,050
<0,020
<0,10
<0,10
0,90
0,50
1,0
ng/g
ww
5,2
2464,3
1,6
<0,050
<0,020
0,30
<0,10
4,6
2,5
8,3
13,6
8098,8
2,3
<0,050
<0,020
<0,10
<0,10
20,9
11,7
50,6
ng/g
ww
ng/g
ww
<0,20
2009-11-10
2009-04-30
2009-04-30
2009-04-30
2009-04-30
2009-04-30
2009-04-30
2009-04-30
2009-04-30
<0,20
<0,20
<0,20
<0,20
<0,20
<0,20
<0,20
<0,20
ng/g
ww
ng/g
ww
ng/g
ww
2009-04-30
<0,20
3,6
1757,4
1,2
<0,050
<0,020
<0,10
<0,10
2,3
0,90
0,90
ng/g
ww
<0,20
7,0
6472,4
1,9
<0,050
<0,020
<0,10
<0,10
11,5
7,0
18,1
ng/g
ww
<0,010
2,9
<0,060
<0,050
<0,020
0,10
<0,10
n/a
<0,0010
1,2
Halmsjön
Superabborren,
hjärta+blod
2009-04-30
Halmsjön
Vandrarmussla
2009-11-10
<0,20
91
ng/g
ww
Årsrapport inom projektet RE-PATH.
Mätningar av PFAS i och omkring Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport
Re-PATH
provID
Plats
Matrix
datum
PFBS
PFHxS
PFOS
IVL rapport B1899
PFDS
PFHxA
PFHpA
PFOA
PFNA
PFDA
PFOSA
Enhet
ng/l
PFUnDA
(Dreissena)
204
216
Halmsjön
Gjörvälns VAverk
Råvatten
2009-11-10
224
225
226
227
Valloxen
Sediment
2009-11-10
Halmsjön
Sediment
2009-11-10
Valloxen
Ytvatten
Horssjön
Sediment
Ytvatten
2009-11-10
<0,90
<0,90
74,5
81,6
<0,20
29,2
8,2
62,8
1,0
2,5
<0,020
0,50
1,8
0,30
1,1
0,10
0,70
<0,020
<0,010
1,7
4,4
<0,20
<1,0
0,060
0,20
<0,060
0,10
<0,050
<0,10
<0,030
<0,030
<0,040
0,010
ng/g dw
<1,0
0,80
11,3
<0,060
0,10
<0,050
0,60
<0,030
<0,030
<0,040
0,80
ng/g dw
2009-11-10
<0,90
0,30
1,3
<0,20
<1,0
0,20
<0,90
0,070
0,80
<0,020
<0,010
2009-11-10
<1,0
<0,040
<0,10
<0,060
3,4
<0,050
<0,10
<0,030
<0,030
<0,040
<0,010
92
ng/l
ng/g dw