Göteborg, den 31 maj 2012
Till
Ken Benson, viceprefekt för forskning
Institutionsstyrelsen vid SPL
Profilförslag för SPL: Översättning
Nedan följer vårt förslag med forskningsprofilen Översättning. Texten följer i tur och ordning
de punkter som finns upptagna i den mall som skickats ut.
Med vänlig hälsning,
Elisabeth Bladh och Magnus Pettersson Ängsal
1. Titel och motivering; tidigare och planerade aktiviteter
Profilen som härmed föreslås tänker vi oss lyda under benämningen Översättning. Denna
ganska generella titel har vi valt eftersom det är den paraplyterm under vilken alla forskare
vid SPL kan samlas som i någon bemärkelse ägnar sig åt översättningsforskning.
Den vittnar också om samband mellan forskning och undervisning vars aktualitet och relevans
har ökat sedan SPL blev värdinstitution för Översättarprogrammet. Att
forskningsanknytningen behöver bli starkare i Översättarprogrammet framgick också av den
fördjupade granskning som nyligen har gjorts av ett antal ämnen och program vid
Humanistiska fakulteten. Även starten av Internationella språkprogrammet HT 2012
motiverar en översättningsvetenskaplig profil. ISP syftar till att förbereda studenterna ”för ett
yrkesliv i ett internationellt, mångkulturellt och flerspråkigt sammanhang.” 1 Teman som språk
och identitet och språk som kulturbärare ingår i ISP. Här är kulturella översättningsperspektiv
högrelevanta. Till detta kan läggas de översättningsmoment som finns i flera av institutionens
utbildningsämnen.
Det finns ytterligare ett skäl till att titeln inte specificeras närmare: Profilen är tänkt att
fungera interdisciplinärt och samla forskare från SPL med intresse för översättning oavsett om
de huvudsakligen arbetar litteraturvetenskapligt, lingvistiskt, kulturvetenskapligt, klassisktfilologiskt eller fornspråkligt. Översättningsforskning är i sig ett interdisciplinärt fält och kan
överbrygga skiljelinjer mellan ämnestraditioner; översättningsproblematik aktualiseras i
många förgreningar av textforskning. Den samlade akademiska kompetens som finns inom
olika filologier vid SPL är en styrka, som bör tas till vara i en översättningsprofil. Den
tradition och kunskap som finns inom SPL:s översättningsforskning kan rätt förvaltad bidra
till kontinuitet i forskningen.
Översättningsforskning är relevant också i ämnen som inte erbjuds vid SPL, exempelvis
lingvistik, religionsvetenskap, idé- och lärdomshistoria. Vår förhoppning är att profilen kan
1
Se Utbildningsplan för Internationella språkprogrammet, s. 2:
http://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course50155/published/1330814755028/resourceId/19268075/content/
Utbildningsplan%20Internationella%20spr%C3%A5kprogrammet.pdf.
1
berikas av samarbeten med forskare från andra ämnen och institutioner vid GU och andra
lärosäten. Likaså hoppas vi att en översättningsprofil kan skärpa SPL:s forskningskontur utåt
och bidra till andra forskningsmiljöer. En viktig kontaktyta finns redan i och med att
Institutionen för svenska språket vid GU är involverad i Översättarprogrammet och forskare
därifrån deltog i en SPL-workshop om översättning i november 2011 (se nedan). Nationellt
har översättningsstudier hög relevans, inte minst eftersom svenska är ett relativt litet språk
och Sverige är beroende av kompetenta översättare och framsynt översättningsforskning.
Översättningsforskning kännetecknas av en betydande mångfald (teoretiskt, metodiskt,
empiriskt), från utforskandet av transformationer av kulturella koncept vid översättning till
kognitionsvetenskaplig forskning om översättningsprocessen. Dessa områden är under ständig
teoretisk och metodisk utveckling i det internationella forskarsamhället, delvis som en följd av
migration och globalisering.
Bland aktiviteter kan nämnas en grupp forskare som tar sig an August Strindbergs drama
Fröken Julie samt översättningar och adaptationer av detsamma (Elisabeth Bladh, Marie-Rose
Blomgren, Katharina Nahlbom, Martin Nordeborg, Elisabeth Tegelberg, Nadezjda Zorikhina
Nilsson).
Ett led i forskningssatsningen vid SPL 2011 var workshopen Översättning, stil och
lingvistiska metoder, 24-25 november 2011 (Elisabeth Bladh och Magnus Pettersson Ängsal).
Drygt tjugo forskare, från GU och andra lärosäten, deltog med föredrag. Ett urval bidrag
sammanställs HT 2012 i en volym i institutionsserien SILL. Workshopen tilldrog sig intresse
från andra länder och får förhoppningsvis en uppföljning i Finland 2013.
Vid SPL finns och har på senare år funnits projekt med översättningsvetenskaplig
problematik:
- Med fokus på periferin. Franskspråkig litteratur i svensk översättning under 1900-talet.
(Elisabeth Bladh) 2012-2014, finansierat av Kungliga Vitterhetsakademien.
- Verbala betydelsefält i kontrast (Pauli Kortteinen) 2011-2012, finansierat av Riksbankens
Jubileumsfond.
- Fjärranfiktioner: De arabiska, afrikanska och latinamerikanska litteraturernas svenska
översättningshistoria (Tetz Rooke, Mikela Lundahl, Cecilia Alvstad) 2007-2010, finansierat
av Vetenskapsrådet.
Vidare kan nämnas prof. em. Christina Heldners fleråriga projekt om metrisk text och
översättningskritik, som 2008 redovisades i monografin Översättningskritik och estetisk form
(Nya Doxa).
Planerade aktiviteter är ett översättarseminarium med regelbundna träffar för föredrag,
workshops och gästföreläsningar. Ambitionen är att översättarseminariet blir en naturlig miljö
för forskare från SPL och andra institutioner med intresse för översättningsproblematik från
olika synvinklar. Också studenter på Översättarprogrammet involveras för att sambandet
mellan forskning och undervisning skall kunna stärkas.
2. Intresserade forskare vid SPL samt samarbetsparter utanför institutionen. Nationella
och internationella nätverk.
Personer vid institutionen som är intresserade av att ingå i profilen: Elisabeth Bladh (franska),
Malin Podlevskikh Carlström (ryska), Andrea Castro (spanska), Sara Ehrling (latin), Anna
2
Elgemark (engelska), Britt-Marie Karlsson (franska), Jenny Mattsson (engelska), Per-Ola
Nilsson (engelska), Martin Nordeborg (japanska), Andreas Nordin (engelska), Mårten
Ramnäs (franska), Tetz Rooke (arabiska), Elisabeth Tegelberg (franska), Nadezjda Zorikhina
Nilsson (ryska), Magnus Pettersson Ängsal (tyska).
Anna Elgemark och Malin Podlevskikh Carlström (påbörjar doktorandstudier sept. 2012) har
översättningsrelaterade doktorandprojekt.
Forskare utanför institutionen: Sonja Bjelobaba (bosniska, kroatiska, serbiska), Sveza
Daceva-Filiopva (etnologi, även verksam som översättare), Katharina Nahlbom (tyska, även
verksam som översättare).
Samarbetspartners utomlands: Dr. Rumyana Todorova, Universitetet Konstantiv Preslavsky i
Shumen, Bulgarien. Erasmus-avtal finns med lärosätet.
Tetz Rooke (arabiska) och Ulla Åkerström (italienska) är verksamma som skönlitterära
översättare.
3. Beskrivning för hemsidan
Översättning är en grundläggande syssla för oss människor alltsedan skriftspråken uppstod.
Så har kunskaper, insikter, erfarenheter kunnat vandra från språk till språk. Varje översättare
är en kulturbärare och kulturförmedlare. SPL bedriver omfattande forskning inom
översättning, bland annat i litterär översättning och sakprosa. Översättningsforskning är ett
tvärvetenskapligt fält för lingvister, litteraturvetare, kulturvetare, fornspråksforskare och
klassiska filologer. SPL har forskning och utbildning inom ett stort antal språk (germanska,
romanska, slaviska, arabiska, kinesiska, japanska, grekiska). Det gör institutionen till en
idealisk miljö för översättningsforskning. SPL är också värd för Översättarprogrammet
(avancerad nivå) och med profilområdet Översättning säkrar och fördjupar vi de viktiga
banden mellan utbildning och forskning.
4. Förslag på ordförande
Fil. Dr. Elisabeth Bladh
5. Publikationer
Bladh, Elisabeth. (under utgivning) . ”La retraduction comme outil pédagogique dans
l’enseignement de la littérature : le cas Lysistrata dans les Caraïbes anglophones”. In: Olof
Eriksson (ed.). Proceedings from the conference Aspects de la retraduction littéraire 7–8
octobre 2011. Växjö: Linnæus University.
Bladh, Elisabeth. 2011. ”Gouverneurs de la rosée de Jacques Roumain en danois et en
suédois : Une étude de traductions de notes en bas de page”. I : Atelier de traduction, 15, s.
113–132.
Bladh, Elisabeth. 2011. ”La traduction des titres de la littérature franco-caribéenne dans les
pays nordiques”. In : Muguraş Constantinescu och Elena Brânduşa Steiciuc (eds.).
Conférence internationale ”Traduction et francophonie” Suceava les 16–17 mai 2011.
Suceava: Muşatinii, s. 72–88.
Bladh, Elisabeth. 2011. ”Skönlitteratur från det fransktalande Karibien i översättning. En
undersökning av utgivningen i Norden under perioden 1945–2009 ». I: Elisabeth Bladh
3
och Christina Kullberg (eds.). Litteratur i gränszonen. Transnationella litteraturer i
översättning ur ett nordiskt perspektiv. Falun: Högskolan Dalarna, s. 130–158.
Bladh, Elisabeth and Christina Kullberg (eds.). 2011. Litteraturer i gränszonen.
Transnationella litteraturer i översättning ur ett nordiskt perspektiv. Falun: Högskolan
Dalarna.
Bladh, Elisabeth och Alexander Künzli (under utgivning). La littérature caribéenne de langue
française et sa traduction en allemand et en suédois pendant la période 1945 – 2010.
Palabres.
Künzli, Alexander and Elisabeth Bladh. 2011. ”En titt på titlar: Svensk kriminallitteratur i
tysk och fransk översättning”. I: Per Erik Ljung och Claes-Göran Holmberg (eds.).
Konferensvolym till IASS konferens i Lund augusti 2010.
Bladh, Elisabeth. 2009. ”Gouverneurs de la rosée de Jacques Roumain en suédois : paratexte,
traduction et réception”. I : Romanitas. Literaturas latinoamericanas y caribeñas:
Perspectivas europeas. Vol. 3, num. 2. s. 89–114.
Bladh, Elisabeth. 2007.
”La Bible en français contemporain: le participe du grec de la
koinè traduit par un syntagme prépositionnel ou par une proposition subordonnée
circonstancielle”. I : Conference Proceedings of CILPR (Congrès International de la
Linguistique et Philologie Romanes), Aberystwyth, Wales 2–4 August 2004. Volume III, s.
225–236.
Bladh, Elisabeth. 2006.
”La linguistique – outil utile dans l’étude des traductions de la
Bible”. I : Proceedings of XVII Scandinavian Congress of Romance Languages.
Copenhagen–Roskilde. Denmark. 24–27 August 2005. Department of Language and
Culture, Roskilde University. (http://www.ruc.dk/cuid/publikationer/ publikationer/XVISRK-Pub/MOL/MOL01-Bladh/)
Bladh, Elisabeth. 2004.
”Le jardinier or le gardien ? Who Did Mary Think She Met in the
Garden”. In Cook, Johann (ed.). Bible and Computer. Proceedings of the Association
Internationale Bible et Informatique “From Alpha to Byte”, University of Stellenbosch,
17–21 July, 2000. Leiden–Boston: Brill. s. 463–474.
Bladh, Elisabeth. 2003. La Bible traduite en français contemporain : étude des équivalents du
participe grec dans sept traductions du récit de la passion dans les quatre évangiles :
forme, signification et sens. Eslöv: Akademitryck. PhD thesis.
Bladh, Elisabeth. 2002.
”Le Nouveau Testament traduit en français contemporain.
Quelques remarques sur la traduction du participe aoriste de la koinè en français dans sept
versions contemporaines du Nouveau Testament, en prenant spécialement en considération
les notions du temps et de l’aspect”. I : Romansk Forum, s. 297–308.
(http://www.duo.uio.no/roman/Art/Rf-16-02-2/fra/Bladh.pdf)
Castro, Andrea. 2009. ”Fantastiska översättningar. Genre, översättning och litteraturläsning
på språkinstitutioner vid svenska universitet”. I: Thorsson, Staffan och Christer Ekholm
(eds.). Främlingskap och främmandegöring. Förhållningssätt till litteratur i
universitetsundervisningen. Daidalos. s. 319–343.
Castro, Andrea. 2008. ”Edgar A. Poe en castellano y sus reescritores: el caso de ’The Oval
Portrait’”. I: Andrea Castro, Ana Morales, José Miguel Sardiñas (eds.). Anales. Lo
fantástico: Norte y Sur. (11–12: 2008) Iberoamerikanska Institutet, Göteborgs universitet,
Sverige, s. 97–125.
Castro, Andrea. 2011. ”Buenos Aires – Nueva York: Paul Groussac y los dobleces de una
traducción.” I: Espéculo. Revista de estudios literarios. julio–octubre 2011.
(http://www.ucm.es/info/especulo/numero48/groussac.html)
Mattsson, Jenny. 2009. The Subtitling of Discourse Particles. A corpus-based study of well,
you know, I mean, and like, and their Swedish translations in ten American films.
Göteborgs universitet. [Diss.]
4
Kortteinen, Pauli. 2005. Les verbes de position suédois stå, sitta, ligga et leurs équivalents
français : étude contrastive. Göteborgs universitet. [Diss.]
Nilsson, Per-Ola. 2006. ”A Multidimensional Perspective on Collocational Patterning in
Swedish Fiction Texts Translated from English”. I: Literary and Linguistic Computing, 21
( Supplement 1 ) s. 113–126.
Nilsson, Per-Ola. 2004. ”Translation-specific lexicogrammar? Characteristic lexical and
collocational patterning in Swedish texts translated from English”. I: Translation
Universals - Do They Exist?, s. 129–141.
Nilsson, Per-Ola. 2002. ”An assessment of the translation-specificity of over-represented
multi-word patterns in Swedish fiction texts translated from English”. I: Linguistica
Antverpiensia, 1 s. 407–417.
Nilsson, Per-Ola. 2002. ”Investigating characteristic lexical distributions and grammatical
patterning in Swedish texts translated from English”. I: A Rainbow of Corpora: Corpus
Linguistics and the Languages of the World, s. 99–107.
Nordeborg, Martin. 2011. ”Kan Gud tala japanska– översättning av kristna begrepp i den
första japanska läseboken”. I: Chaos, 52, s. 7–20.
Nordeborg, Martin. 2009. ”Confucian Frosting on a Christian Cake–The Translation of an
American Primer in Meiji Japan”. I: Japanese Language and Literature, 43 ( 1 ) s. 83–119.
Pettersson, Magnus. 2011. ”Zur Interkulturalität poetischer Funktionen und ihrer
Widerspiegelung in schwedischen Übersetzungen der ’Sonette an Orpheus’ von Rainer
Maria Rilke”. Interkulturalität und (literarisches) Übersetzen. Internationale und
interdisziplinäre Tagung zu Wechselwirkungen zwischen Translatologie und
Literaturwissenschaft, 30.09.–02.10.2011. Tartu University Press. s. 41–42.
Ängsal, Magnus Pettersson (under utgivning): ”Interkulturalität, Übersetzung und Sprache als
Form. Metrik und Reimschema in schwedischen Übersetzungen der ‚Sonette an Orpheus’
von Rainer Maria Rilke.“ I: Silke Pasewalck, Dieter Niedlinger, Terje Loogus (eds.)
(2012). Interkulturalität und (literarisches) Übersetzen. Tübingen: Stauffenburg Verlag (=
Studien zur Multi- und Interkultur). [15 ss.]
Ramnäs, Mårten. 2006. Étude contrastive du verbe suédois 'få' dans un corpus parallèle
suédois–français. Göteborgs universitet. [Diss.]
Ramnäs, Mårten. 2011. Quelques constructions causatives en suédois, français et italien.
Étude contrastive.
Rooke, Tetz. 2011. ”’Berättelser från vår gata’ och Mahfouz i Sverige. I: Litteratur i
Gränszonen. Transnationella litteraturer i översättning ur ett nordiskt perspektiv. I:
Elisabeth Bladh och Christina Kullberg (eds.). Litteratur i gränszonen. Transnationella
litteraturer i översättning ur ett nordiskt perspektiv. Falun: Högskolan Dalarna, s. 94–117.
Tetz Rooke (2006). ”Translation of Arabic Literature: A Mission Impossible”. I: Lutz Edzard
och Jan Retsö (eds.). Current Issues in the Analysis of Semitic Grammar and Lexicon II,
Oslo–Göteborg Cooperation 4th–5th November 2005. Abhandlung für die Kunde des
Morgenlandes ( Band LIX ), s. 214–225.
Rooke, Tetz. 2002. Den nya arabiska översättningsrörelsen – ett svenskt perspektiv. Studie på
uppdrag på Svenska Institutet i Alexandria.
Tegelberg, Elisabeth. 2011. ”La retraduction littéraire – quand et pourquoi?” I: Babel, 57 ( 4 )
s. 452–471.
Tegelberg, Elisabeth. 2011. ”Nyöversättning – när, hur och varför?” I: Tidskrift för
litteraturvetenskap, ( 3–4 ) s. 77–90
Tegelberg, Elisabeth. 2010 ”Litterär nyöversättning – när och varför?” I: Lingua, ( 1 ) s. 44–
48.
Tegelberg, Elisabeth. 2010. ”Mademoiselle Julie – två franska versioner”. I: Lingua, ( 4 ) s.
22–29
5
Tegelberg, Elisabeth. 2009. ”Främlingen och främlingskapet” I: Finsk Tidskrift, ( 8 ) s. 401–
411
Tegelberg, Elisabeth. 2008. ”Deckarna som kom in från kylan. Den svenska
kriminallitteraturens genomslag i Frankrike”. I: Svenska Dagbladet (”Under strecket”), 16
april 2008.
Tegelberg, Elisabeth. 2008. ”Le polar suédois – une marche victorieuse sur le marché
français”. I: Nordiques, ( 16 ) s. 103–120.
Tegelberg, Elisabeth. 2007. ”La traduction comme outil didactique dans l'apprentissage d'une
langue étrangère”. I: Moderna Språk, 101 ( 2 ) s. 118–130.
6