Hovrätten i sitt domslut 2012-01-30
1 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning 4 Rotel 43 DOM 2012-01-30 Göteborg Mål nr B 4852-11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göteborgs tingsrätts dom den 30 november 2011 i mål nr B 7737-11, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande och motpart (Åklagare) Kammaråklagaren Per Håkan Larsson Göteborgs åklagarkammare Klagande och motpart (Tilltalad) Stig MARTIN Manfred Nilsson, 530208-3919 Frihetsberövande: Häktad Västra Blomstergatan 21 C, 264 34 Klippan Ombud och offentlig försvarare: Advokaten Stig-Erik Söderholm Box 11017, 404 21 Göteborg SAKEN Försök till mord m.m. _____________________________ HOVRÄTTENS DOMSLUT 1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom endast på så sätt att hovrätten bestämmer påföljden till fängelse 10 år. 2. Martin Nilsson ska stanna kvar i häkte tills hovrättens dom i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. 3. Beslagen ska bestå. 4. Advokat Stig-Erik Söderholm tillerkänns ersättning av allmänna medel med 37 847 kr, varav 25 305 kr för arbete, 4 973 kr för tidsspillan och 7 569 kr för mervärdesskatt. Staten ska stå för kostnaden. _______________________________ Dok.Id 244010 Postadress Box 40 401 20 Göteborg Besöksadress Packhusplatsen 6 Telefon Telefax 031-701 22 00 031-774 29 43 E-post: [email protected] www.vastrahovratten.domstol.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00-16:00 2 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning 4 DOM B 4852-11 2012-01-30 YRKANDEN I HOVRÄTTEN Martin Nilsson har yrkat att hovrätten ogillar åtalet avseende försök till mord och att hovrätten under alla förhållanden sätter ned fängelsestraffet. Åklagaren har anslutningsvis yrkat att hovrätten skärper fängelsestraffet för Martin Nilsson. UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN Hovrätten har, vad gäller åtalet för försök till mord, tagit del av samma bevisning som tingsrätten har gjort. Ljud- och bildupptagningarna av förhören med Martin Nilsson, Christina Bladh, Björn Petersson, Tony Engelin och Annika Berntsson samt ljudupptagningen från telefonförhöret med Svante Karlsson har spelats upp. Förhöret med Thomas Bladh har lästs upp såsom det har antecknats i tingsrättens dom. HOVRÄTTENS DOMSKÄL Skuld Enligt tingsrättens dom, som i denna del inte överklagats, har Martin Nilsson gjort sig skyldig till olaga hot vid sju tillfällen. Såsom tingsrätten har angett, är det klart att Martin Nilsson objektivt sett agerade så som åklagaren har påstått och att Thomas Bladh, till följd av Martin Nilssons handlande, tillfogades de skador som anges i gärningsbeskrivningen. När det gäller risken för att Thomas Bladh skulle avlida konstaterar hovrätten att utredningen inte ger besked om exakt vilken mängd dynamit som fanns i bomben. Däremot är det genom Svante Karlssons vittnesmål klarlagt att bomben i vart fall innehöll så mycket dynamit att den, med hänsyn till dess konstruktion och placering i trappan, 3 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning 4 DOM B 4852-11 2012-01-30 var livsfarlig för Thomas Bladh på det avstånd som han befann sig vid detonationen. Av rättsintyget framgår vidare att de skador som Thomas Bladh ådrog sig var livshotande. Med hänsyn till det nu anförda instämmer hovrätten i tingsrättens bedömning att det förelåg konkret fara för att Thomas Bladh skulle avlida till följd av gärningen. Vad gäller frågan om Martin Nilsson hade uppsåt att beröva Thomas Bladh livet gör hovrätten följande bedömning. Martin Nilsson har uppgett att hans avsikt var att tillverka en bombattrapp som inte skulle explodera eftersom han hade använt gammal och enligt hans mening därmed otjänlig dynamit. Hans förklaring är inte rimlig och stämmer inte heller vare sig med hans handlande före händelsen eller med den noggrannhet med vilken han konstruerade och placerade ut bomben. Hovrätten anser tvärtom att utredningen visar att han var medveten om att han hade tillverkat en fungerande bomb som vid detonation allvarligt skulle skada den som befann sig i närheten. Med denna insikt placerade han bomben strax utanför Thomas Bladhs källardörr och vidtog dessutom åtgärder för att säkerställa att den skulle detonera när dörren öppnades. Han visste att Thomas Bladh var den som använde källardörren. Mot denna bakgrund kan någon annan slutsats inte dras än att han handlade med avsikt att i vart fall tillfoga Thomas Bladh allvarliga skador. Det är följaktligen bevisat att Martin Nilsson hade direkt uppsåt att allvarligt skada Thomas Bladh. Tillvägagångssättet vid brottet, samt Martin Nilssons tidigare uttalanden och åtgärder, tyder på att Martin Nilsson avsåg att döda Thomas Bladh. Enligt hovrätten ger utredningen dock inte tillräckligt stöd för en sådan slutsats. Däremot är det bevisat att Martin Nilsson placerade ut bomben trots att han var medveten om att det förelåg en mycket hög risk för dödlig utgång. Hans handlande visar att han var helt likgiltig inför om Thomas Bladh skulle dö eller inte. Det är därmed bevisat att han hade likgiltighetsuppsåt att döda Thomas Bladh. Slutsatsen är att åtalet är bevisat och att Martin Nilsson ska dömas för försök till mord. 4 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning 4 DOM B 4852-11 2012-01-30 Påföljd och häktning Åklagaren har yrkat att Martin Nilsson ska dömas till fängelse i tio år. Brottet innebar ett allvarligt angrepp på Thomas Bladhs liv, hälsa och trygghet till person. Martin Nilsson lade enligt egen uppgift en hel dag på att tillverka bomben och sedan förflytta sig från Skåne till Kungälv för att placera den vid Thomas Bladhs bostad. Dessutom har utredningen visat att Martin Nilsson under en längre tid före brottet övervägt att skada Thomas Bladh. Martin Nilssons handlande måste mot den bakgrunden anses som noga planlagt. Det var dessutom fråga om ett s.k. avslutat försök, som inte berodde på någon ytterligare åtgärd av Martin Nilsson för att det skulle leda till fullbordan. Thomas Bladh utsattes för kraftigt våld som orsakade honom svåra skador och stort lidande. Det var nära att gärningen ledde till hans död. Hovrätten kommer vid en samlad bedömning fram till att straffvärdet för brottet motsvarar fängelse i tio år. Någon annan påföljd än fängelse är utesluten och straffets längd ska bestämmas i enlighet med straffvärdet. På grund av risken för att Martin Nilsson undandrar sig straff ska han stanna kvar i häkte. ÖVERKLAGANDE, se bilaga B Överklagande senast den 27 februari 2012 ____________________________ I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Hjalmar Forsberg, hovrättsrådet Per Renell och tf. hovrättsassessorn Mia Schenck Blomqvist, referent, samt nämndemännen Christina Nordén och Hans Johansson. Enhälligt. AVRÄKNINGSUNDERLAG, se aktbilaga 25 Bilaga A 1 GÖTEBORGS TINGSRÄTT Avdelning 2 DOM 2011-11-30 meddelad i Göteborg Mål nr B 7737-11 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Per Håkan Larsson Göteborgs åklagarkammare 1. Målsägande Monica Bladh Munkegärdegatan 243 442 41 Kungälv Målsägandebiträde: Advokat Jan Ahlström Kjessler & Nolby Advokatbyrå KB Box 11096 404 22 Göteborg 2. Thomas Bladh c/o Robert Bladh Munkegärdegatan 243 442 41 Kungälv Målsägandebiträde: Advokat Jan Ahlström Kjessler & Nolby Advokatbyrå KB Box 11096 404 22 Göteborg Tilltalad Stig MARTIN Manfred Nilsson, 530208-3919 Frihetsberövande: Häktad Västra Blomstergatan 21 C Lgh 1201 264 34 Klippan Offentlig försvarare: Advokat Stig-Erik Söderholm Advokatfirman Ahlstedt HB Box 11017 404 21 Göteborg Postadress 404 83 Göteborg Besöksadress Ullevigatan 15 Telefon Telefax 031-701 10 02 031-701 13 02 [email protected] E-post: http://www.goteborgstingsratt.domstol.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00 - 16:00 2 GÖTEBORGS TINGSRÄTT Avdelning 2 DOM 2011-11-30 B 7737-11 DOMSLUT Begångna brott 1. Försök till mord Lagrum 3 kap 1 § och 11 § samt 23 kap 1 § brottsbalken 2. 4 kap 5 § 1 st brottsbalken Olaga hot Påföljd m.m. Fängelse 9 år Skadestånd 1. Martin Nilsson ska utge skadestånd till Thomas Bladh med 298 900 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 23 maj 2011 till dess betalning sker. 2. Martin Nilsson ska utge skadestånd till Monica Bladh med 19 800 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 22 oktober 2010 till dess betalning sker. Förverkande och beslag 1. I beslag tagna kuvert och kulgevärspatron förklaras förverkade. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten i Västra Götaland; beslagsliggare, nr 2010-1400-BG14228 p 1-2). 2. I beslag tagen spik, metallsplitter, elsprängkapsel, strömbrytare, elkabel, plastbitar, tråd, flagor och skruvögla förklaras förverkade. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten i Västra Götaland; beslagsliggare nr 2011-1400BG6372 p 110, och 12). 3. Beslagen av elkabel, gem, tråd, skruvögla och mikrobrytare ska bestå till dess domen har vunnit laga kraft. (Polismyndigheten i Västra Götaland; beslagsliggare nr 2011-1400BG8690 p 2 och 8-11). 4. Beslaget av en anteckningsbok ska bestå till dess domen vunnit laga kraft. (Polismyndigheten i Västra Götaland; beslagsliggare nr 2011-1400BG8721 p 5). 5. Beslaget av kläder ska bestå till dess domen vunnit laga kraft. (Polismyndigheten i Västra Götaland; beslagsliggare nr 2011-1400BG6331 p 1). Häktning m.m. Martin Nilsson ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. 3 GÖTEBORGS TINGSRÄTT Avdelning 2 DOM 2011-11-30 B 7737-11 Ersättning 1. Stig-Erik Söderholm tillerkänns ersättning av allmänna medel med 314 004 kr. Av beloppet avser 62 801 kr mervärdesskatt. 2. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten. 3. Jan Ahlström tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med 150 838 kr. Av beloppet avser 30 168 kr mervärdesskatt. 4. Kostnaden för målsägandebiträdet ska stanna på staten. 4 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 YRKANDEN M.M. Åklagarens yrkanden, se bilaga 1. Monica Bladhs och Thomas Bladhs yrkanden, se bilaga 2-5. FRIHETSBERÖVANDEN Martin Nilsson har med anledning av misstanke om brott, som prövats i denna dom, varit berövad friheten såsom anhållen och häktad från den 20 juli 2011. DOMSKÄL Bakgrund Thomas Bladh och Christina Bladh träffades i tonåren. De gifte sig och fick tre barn. År 2002 avled en av deras söner i en trafikolycka. Thomas Bladh bearbetade sorgen genom att arbeta mycket i makarnas gemensamma företag. Christina Bladh sökte sig till healing och massage. Thomas och Christina Bladh bildade en stiftelse till minne av den avlidne sonen. Syftet med stiftelsen var att bygga cykelbanor i Kungälvs kommun. Christina Bladh skötte ekonomin i familjeföretaget och stiftelsen. När det gäller relationen i familjen går uppgifterna isär. Christina Bladh har lämnat uppgifter om hög alkoholkonsumtion samt fysisk och psykisk misshandel från Thomas Bladhs sida. Thomas Bladh har förnekat att det skulle ha förekommit någon misshandel. När det gäller alkoholkonsumtion har han uppgett att han druckit några burkar starköl på helgerna. Han har också tillstått att alkoholintaget ökade något i samband med den stress han upplevde i samband med de hot som nu är föremål för prövning. Några alkoholproblem har det emellertid aldrig varit fråga om. Ingenting av det om framkommit under utredningen har lett till att åklagaren har vidtagit några rättsliga åtgärder med anledning av påståendena om misshandel. 5 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 Martin Nilsson sysslar med massage och healing. Han hade under några år ett förhållande med en kvinna i Kungälv och arbetade då på ett spa där. Christina Bladh och Thomas Bladh kom i kontakt med Martin Nilsson och engagerade denne i familjeföretaget genom att de anställda fick möjlighet att gå på massage hos honom. Även Thomas Bladh och Christina Bladh fick massage. Christina Bladh och Martin Nilsson började samarbeta och anordnade kurser tillsammans. Någon gång under senhösten 2009 inledde Martin Nilsson och Christina Bladh ett förhållande. De planerade för ett liv ihop och pratade om att flytta till Frankrike. Flera personer i omgivningen kände till förhållandet, bl.a. Christina Bladhs och Thomas Bladhs barn. Thomas Bladh fick inte kännedom om förhållandet förrän i juli 2011 i samband med polisutredningen. Under den tid som förhållandet pågick betalade Christina Bladh vissa av Martin Nilssons omkostnader, bl.a. boende och telefon. Under tiden oktober 2010 fram till och med mars 2011 fick Thomas Bladh och hans mamma Monica Bladh ett antal hotfulla sms på sina telefoner. Händelserna polisanmäldes. Den 23 maj när Thomas Bladh öppnade källardörren för att gå till jobbet detonerade en bomb. Misstankarna riktades till en början mot en tidigare kollega som häktades. Den personen avfördes emellertid från utredningen. I juli häktades Martin Nilsson. Även Christina Bladh misstänktes för delaktighet i händelsen den 23 maj men målet mot henne avskrevs sedermera. Det uppstod emellertid misstankar mot Christina Bladh rörande ekonomiska oegentligheter i familjeföretaget och stiftelsen. Misstankarna ledde till att hon häktades för ekonomisk brottslighet. Åtal har precis väckts i det målet. Gärningarna Åtalspunkt 1-7 (olaga hot) Martin Nilsson har erkänt gärningarna. Åklagaren har åberopat den muntliga och skriftliga bevisning som framgår av stämningsansökan. 6 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 Genom förhören med Thomas Bladh och Monica Bladh har följande framkommit. De första sms:en mottogs den 22 oktober 2010 (åtalspunkt 1-2). När Monica Bladh hade fått sitt sms ringde hon till Thomas Bladh som berättade att han precis hade fått ett likadant. De blev oroliga och gick till polisen som sa att det inte var så allvarligt. Anledningen till att polisen sa så var att vissa ord var felstavade. Det andra sms:et skickades till Thomas Bladh och Monica Bladh den 29 oktober 2010 (åtalspunkt 3-4). I samband med det fick Monica Bladh även ett kuvert som innehöll ett pistolskott. Båda två blev mycket bestörta och rädda. De åkte tillsammans till polisen som upprepade att stavningen i sms:en tydde på att något inte stämde. Nästa sms skickades till Thomas Bladh den 3 december 2010 (åtalspunkt 5). Han var ute med hunden på kvällspromenad när det kom. Detta sms var det första som innehöll krav på pengar. Han var mycket orolig den natten. Den 8 januari 2011 fick Thomas Bladh ytterligare ett hotfullt sms (åtalspunkt 6). Anledningen till att Möllers namn nämndes i det kan vara att Thomas Bladh hade besvarat något av de tidigare sms:en och då skrivit att ”HA” var inkopplade. Det sista sms:et som Thomas Bladh fick kom den 1 mars 2011 (åtalspunkt 7). Christina Bladh väckte Thomas Bladh och berättade att hans pappa hade ringt och berättat att föräldrarna haft besök i sin trädgård. Strax därefter kom sms:et. Thomas Bladh drog slutsatsen att ”sugga i vit fina hus” syftade på hans mamma och kontaktade polisen direkt. Både Thomas Bladh och Monica Bladh har berättat att oron och obehaget ökade för varje sms de mottog. De hade ingen aning om vem som ville dem illa. Monica 7 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 Bladh har tillagt att hon aldrig har träffat Martin Nilsson före huvudförhandlingen. De enda som kände till vilket mobilnummer hon hade var hennes man och Christina Bladh. Martin Nilsson har uppgett följande. Han har skickat samtliga sms som finns angivna i stämningsansökan. Anledningen till detta var att han ville skrämma Thomas Bladh så att Christina Bladh skulle få lugn och ro och kunna lämna äktenskapet där hon blivit misshandlad i 25 år. Han skickade sms till Monica Bladh eftersom hon hade stöttat Thomas Bladh i dennes misshandel av Christina Bladh. Kulan som han skickade till Monica Bladh hade till syfte att stoppa Monica Bladh från att försörja Thomas Bladhs energi. Sms:en skickades i anslutning till att Thomas Bladh hade gett sig på Christina Bladh verbalt eller psykiskt. Han fick kännedom om detta genom att Christina Bladh skickade sms till honom och berättade det. Han hoppades att hoten skulle avleda Thomas Bladhs uppmärksamhet från Christina Bladh så att den psykiska misshandeln skulle upphöra. Han var orolig för att Christina Bladh skulle ta livet av sig. Christina Bladh kände inte till att han skickade sms:en. Anledningen till att han skrev att han ville ha pengar i något sms var att han hade träffat Thomas Bladh som sagt att han inte förstod vad de som hotade honom ville. Suggan i det vita huset som han skrev om i ett sms syftade på Monica Bladh. Christina Bladh hade berättat för honom att någon hade tittat in i Monica Bladhs hus så han använde sig av den informationen. Av den skriftliga bevisningen framgår att samtliga sms kunnat kopplas till telefoner som haft någon anknytning till Martin Nilsson. Tingsrättens bedömning Genom Martin Nilssons erkännande som vinner stöd av utredningen i övrigt är åtalen styrkta. Gärningarna är att bedöma på sätt åklagaren har gjort gällande. 8 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 Åtalspunkt 8 (försök till mord) Martin Nilsson erkänt att han placerat en hemmagjord bomb vid källardörren till Thomas Bladhs bostad men bestritt ansvar för försök till mord. Han har erkänt olaga hot och framkallande av fara för annan. Åklagaren har åberopat den muntliga och skriftliga bevisning som framgår av stämningsansökan. Genom utredningen har följande framkommit. Den 23 maj vid 7-tiden på morgonen när Thomas Bladh öppnade källardörren för att gå till jobbet detonerade en bomb. Ambulans tillkallades och Thomas Bladh fördes till sjukhuset. Av rättsintyget framgår att man vid läkarundersökningen noterade stickskador med kvarvarande metallfragment i bukvägg och framsidan av båda benen, tryckvågsskada på hjärtat med påverkan av pumpförmåga och hjärtrytm, tryckvågsskada på lungor med misstanke om lungbristning, tryckvågsskada på tunntarmen samt komplicerat brott av det högra underbenet. Skadebilden talade starkt för ett kombinationsvåld med skärande våld (penetrerande metallfragment) och samtidigt trubbigt våld (tryckvågsskada). Den samlade skadebilden talade starkt för högenergivåld såsom till exempel vid en explosion. Skadorna var livshotande. Thomas Bladh vårdades på kirurgkliniken, ortopedkliniken och plastikkirurgiska kliniken på Sahlgrenska sjukhuset under tiden den 23 maj till den 7 juli 2011. Det finns risk för framtida men av det komplicerade benbrottet men detta kan avgöras först efter 6-9 månaders rehabilitering och förnyad ortopedkirurgiskoperativ behandling. Samma dag som händelsen ägde rum genomförde polisen en brottsplatsundersökning på brottsplatsen. Av analysen och sammanfattningen framgår bl.a. att gärningsmannen hade utnyttjat det befintliga trefasuttaget på fastigheten för att strömsätta elsprängkapseln vilket tydde på viss lokalkännedom. 9 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 Sprängämnesbehållaren var tillverkad i rostfritt stål med en öppningsdiameter på cirka 44 mm. Genom att tillsätta spikar ökade splittereffekten och därmed farligheten. Gemet på mikrobrytaren hade sannolikt använts för att underlätta fästandet av tråden och samtidigt minskat risken för gärningsmannen att ofrivilligt påverka brytaren i samband med apteringen. Slipning av trefashandskens utsida hade sannolikt gjorts för att ta bort eventuella fingeravtryck. Sprängladdningens placering längst ner i källartrappan hade gjort att delar av kraften hade riktats inåt, mot dörren. Målsäganden hade delvis skyddats från explosionen av den inåtgående dörren. Sedan Martin Nilsson gripits och erkänt att han tillverkat bomben genomfördes en brottsplatsundersökning i Martin Nilssons bostad. Undersökningen, som gjordes den 20 juli, hade till syfte att söka efter komponenter som hade använts vid explosionen. Fynden vid undersökningen visade att Martin Nilsson hade samma typ av skruvöglor, gem och tråd i sin bostad som de som hade använts på brottsplatsen. Vid en rekonstruktion den 25 augusti fick Martin Nilsson visa hur han hade byggt bomben. Den 30 augusti utförde polisens bombskyddsgrupp en skarp rekonstruktion av bomben på Sisjöns skjutfält. Analysen och slutsatsen visade att utseendet av splittret från flaskan, spoltråden och spiken stämde bra överens med det splittermaterial som samlades in på brottsplatsen. De hörda personerna har uppgett i huvudsak följande. Thomas Bladh: Söndagen den 22 maj var en vanlig ”tråksöndag”. På kvällen tog han en promenad med hunden vid 20-21-tiden. Efter händelserna med hoten hade de installerat larm i huset så han satte på larmet vid 23-tiden när han gick och la sig. På morgonen när han vaknade gick han ner i källaren och bytte om som han brukar göra. Christina gick också upp. När han tittade på källardörren upptäckte han att larmet var på så han ropade till Christina att hon skulle larma av vilket hon gjorde. 10 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 När han tog i dörren blixtrade det till framför ansiktet på honom. Han lyckades vrida till ansiktet och kroppen så att de kroppsdelarna hamnade bakom dörren. Det var nog det som räddade livet på honom. Han kände en fruktansvärd smäll i bäckenet och vek sig dubbel. Han skrek till Christina att hon skulle ringa 112. Joakim, deras son, kom springande utifrån men han skrek åt Joakim att inte komma in och sa även åt honom att titta noga på alla övriga dörrar innan de öppnades. Till slut kom brandkår och ambulans. Han fördes till sjukhus där han låg i åtta veckor. Därefter blev det rehab-vistelse. Under sjukhusvistelsen upptäckte han successivt hur skadad han var. Han genomgick sju operationer och fick 16 stålrör i benstommen. Martin Nilsson: Efter det att han hade lärt känna Christina och Thomas fick han ganska snabbt klart för sig att någonting var fruktansvärt fel. När han behandlade Christina kände han att hela hennes muskelsystem var utslaget. Christina kom tillbaka till honom flera gånger och de pratade en del. Det dröjde innan hon öppnade sig men till slut berättade hon att Thomas hade utsatt henne för skändning, tortyr och misshandel i 25 års tid. I början hade han svårt att tro henne eftersom förhållandet mellan henne och Thomas verkade perfekt utåt. Han var tvungen att själv söka professionellt stöd för att kunna ta till sig det han fick höra eftersom allt verkade helt bisarrt. Själv såg han aldrig Thomas skada eller förnedra Christina. Thomas uppträdde berusad inför honom vid cirka två tillfällen, men det förekom inga otrevligheter då. Vid något tillfälle noterade han en rodnad på Christinas bröstben och en annan gång såg han en rodnad på hennes armar. Han sa till Christina att hon skulle anmäla Thomas för att bli fri, men hon vågade inte. Hon trodde att Thomas skulle bli släppt fort och sedan slå ihjäl henne. Själv visste han inte att han kunde anmäla Thomas anonymt. Efter den tidpunkt när han och Christina inledde sitt förhållande har han aldrig sett några synliga skador på Christina, men han är helt övertygad om att hon talar sanning när hon berättar om det som hon blivit utsatt för. 11 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 Förhållandet mellan honom och Christina var känt av ganska många i deras omgivning. Alla som visste om det stöttade dem, även Christinas och Thomas barn. Många kände till att Thomas var aggressiv så de brukade ringa till honom om de inte fick tag i Christina eftersom de var oroliga för Christinas liv. Även barnen berättade för honom om Thomas misshandel av Christina. Han hade ingen anledning att betvivla att allt var sant och var mycket orolig för att Thomas skulle döda Christina alternativt att Christina skulle ta livet av sig. Oron ledde till att han inte sov gott en enda natt. Under den tidsperiod som förflöt mellan de sista sms-hoten och bomben umgicks han och Christina som vanligt. Han har inget minne av att det hände något speciellt. Vid årsskiftet 2010/11 kom han i kontakt med Björn Petersson som var sprängare. De bodde på samma ställe och kom att prata om att fjärrstyra tändhattar för nyårssmällare. Björn Petersson berättade att tändhattarna gick på 12 volt vilket gjorde honom uppspelt. Samtalet ägde rum före nyår. Efter nyår hade de ingen kontakt. I slutet av mars höll han en kurs i Kungälv. En av deltagarna på kursen var Tony Engelin, en person han hade träffat och behandlat när han jobbade på ett LVM-hem. Tony hade sett honom gråta öppet av oro för Christina på LVM-hemmet och då erbjudit sig att ställa upp. Vid något tillfälle pratade Tony även om att han – Martin – skulle ha en hagelbössa. Han trodde att Tony skämtade och sa därför ingenting när hagelbössan kom på tal. Efter behandlingen på LVM-hemmet fortsatte han att ha kontakt med Tony. I samband med kursen i Kungälv såg han till att Tony kunde bo på Sol och Sand, ett Bed & Breakfastställe i närheten. När kursen var slut den 26 mars åkte Tony med honom i bilen till Sol och Sand. Dit kom även Christina och en vän till familjen, Annika Berntsson. En kompis till Tony var också med. Tony och Tonys kompis drack öl och kom i gasen. Tony var arg för det här med Christina och ville ge sig på Thomas. Han förstod att Tony skulle ha dödat Thomas om han gett sin tillåtelse och sa nej eftersom han inte ville det. Han berättade även för Christina att det fanns två killar som kunde göra det, men Christina sa nej. 12 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 Händelsen med bomben föregicks av en ”cocktail av känslor”. Christina hade varit apatisk och trött en tid. Christinas och Thomas dotter Sofia hade pratat om att hon hade letat efter gift på nätet för att kunna döda sin pappa. Han sa till Sofia att hon inte kunde göra så men bad henne spela in med sin telefon när Thomas gav sig på Christina. Sofia gjorde det och lät honom lyssna. I inspelningen kunde han höra att Christina ville gå på yoga men inte fick det för Thomas. Det förekom inga hot eller våldsamheter men ljudet var dåligt. Veckan före händelsen med bomben var han och Christina i Stockholm. Under vistelsen där berättade Christina att Thomas hade börjat dricka mer och mer. Allt eskalerade. När han vaknade den 22 maj kände han sig orolig för Christinas liv. Han ville skrämma bort Thomas hemifrån så att han kunde tala allvar med Christina om att flytta därifrån. Thomas hade sagt till Christina att han skulle dra hemifrån om det hände mer så syftet med bomben var att få bort Thomas från hemmet. Den första tanken på söndagen var att åka hem till Christina. Sen kom han på att han skulle tillverka en bombattrapp och ställa den utanför dörren. Attrappen skulle vara så autentisk som möjligt för att se farlig ut men den fick inte skada Thomas. Han ville ha uppmärksamhet och förstod att en bomb skulle ge massmedial effekt. I sin källare hade han dynamit och tändhattar som hade legat där i 5-6 år. Dynamiten bestod mest av smulor så den hade han dömt ut, men han förstod att tändhatten skulle explodera. Han hade läst om bombmannen i Stockholm och förstod att det kunde gå fel. Han tog en vattenflaska och funderade på hur trycket skulle gå. Eftersom han trodde att kraften skulle gå uppåt gjorde han sin konstruktion utifrån det antagandet. Han bakade ihop dynamiten i Dynamexpappret som den legat i och virade ståltråd runt. Därefter förde han ner rullen med dynamit i flaskan. Resterande del av utrymmet i flaskan fylldes med småspik, dyckert. Antalet spikar uppgick till cirka 650 stycken. För att fixera det hela la han ett lager plastic padding ovanpå. När han fyllde på plastic padding blev det varmt. Han blev lite orolig för att det skulle bli en kemisk reaktion som kunde få tändhatten att explodera som en kinapuff, så han ställde ut flaskan på balkongen. 13 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 Det är riktigt att han i ett förhör sa till polisen att han blev ”skräckslagen” när det blev varmt och även sa att han tänkte ”fan om jag står här och bränner av för så blir det när det härdar”. Dessa uttalanden är emellertid från det första förhöret som hölls med honom. Vid det tillfället hade han inte sovit på flera dagar vilket innebär att han inte var riktigt klar i huvudet. För att bomben skulle se realistisk ut satte han dit två ledartrådar som stack ut från flaskan. Han använde sig av två strömbrytare. Först tänkte han ta ett 12-voltsbatteri men det blev klumpigt så han använde sig av en trefashandske som han kunde sätta i ett trefasuttag i elskåpet vid dörren. Han visste inte om det var ström i uttaget. För att sladden inte skulle trilla ur kontaktdonet gjorde han en knut på den. Han slipade även bort fingeravtryck från materialet. Allt för att det skulle se så realistiskt ut som möjligt. Tanken var att Thomas skulle öppna dörren, se bomben och sedan ringa till polisen som skulle komma och konstatera att allt var farligt. Han var helt säker på att attrappen inte kunde skada Thomas. På kvällen den 22 maj lämnade han sin bostad och åkte till Kungälv. Vid 02.30-tiden på natten åkte han ut till Thomas och Christina och placerade bomben utanför källardörren. Han satte bomben i hörnet av trappan och la tidningar runt omkring samt två spadar över trappan. Syftet med det var att Thomas skulle märka att något inte stämde när dörren öppnades. När bomben var färdigplacerad anslöt han kontakten. Han stod då bakom ett buskage runt hörnet av huset. Det var praktiskt att stå där eftersom han inte ville ha en kinapuff i ansiktet om tändhatten skulle explodera. Dessutom hade det varit lätt att springa därifrån om det skulle ha hörts något. Han gjorde ingenting för att undvika att tändhatten skulle explodera eftersom allt skulle se realistiskt ut. Anledningen till att det står antecknat i förhör att han sa att bomben skulle ta Thomas ben om den sprängdes, vilket skulle kunna tyda på att han trodde att den skulle göra det, är att det kommer från det första förhöret när han var väldigt förvirrad. Det kom som en total chock för honom att Thomas blev skadad. Folk i omgivningen blev glada men inte han. Det inträffade är en katastrof som förstört 14 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 livet för både honom och Thomas. Det var ingen adekvat reaktion att göra som han gjorde men han var rädd för att Christina inte skulle klara sig. Det var först när han satt häktad som han fick klart för sig att Christina hade hållit på med ekonomiska oegentligheter. Han kände sig tom och blåst när han fick höra det. Christina Bladh: Relationen mellan henne och Thomas har varit dålig. Thomas har misshandlat henne och barnen psykiskt och fysiskt i 25 års tid. Det har mest varit psykisk misshandel genom ord och hot. Några gånger har han ”dratt tag i henne”. Barnen har sett det hända, men det mesta har skett bakom stängda dörrar. Anledningen till att hon inte lämnat Thomas är att hon varit rädd för honom. Hon har haft sin anställning i familjeföretaget men det har inte funnits några ekonomiska motiv till att hon stannat kvar. Planen var att hon skulle bo kvar tills Sofia gått ut skolan. Relationen med Martin var känd av omgivningen som var glad för hennes skull. Hon var orolig för att Thomas skulle få reda på förhållandet. De sms-hot som Thomas fick gjorde henne inte speciellt rädd eftersom hon inte blir så rädd för saker. Hon visste inte att det var Martin som skickade dem. Söndagen den 22 maj hände det inget speciellt. Familjen var hemma. Det var inga särskilda konflikter. Natten var lugn. På morgonen när Thomas ropade att hon skulle stänga av larmet gjorde hon det. Därefter hörde hon en dov smäll. Hon förstod nog inte vad som hänt men sprang ner och öppnade källardörren. Thomas sa åt henne att ringa efter ambulans vilket hon gjorde. Hon hade ingen aning om att Martin skulle placera en bomb utanför källardörren. De hade inte fört några diskussioner om att bli av med Thomas. Det är riktigt att hon, Martin, Annika Berntsson, Tony Engelin och ytterligare en person träffades på Sol och Sand i slutet av mars. Samma kväll hade Thomas varit jättefull och gapat och skrikit. Annika Berntsson, som varit hemma hos dem då, hade sett det och sagt åt henne att de inte kunde vara kvar i det galna huset. När kom till Sol och Sand såg Tony Engelin att hon var ledsen. Han sa att de skulle prata med Thomas. Hon gav ingen tillåtelse till det. Martin bad aldrig Tony Engelin att ta hand om Thomas. Martin var orolig för att Thomas skulle skada henne men han skulle aldrig döda någon. 15 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 Björn Petersson: Han arbetade i december 2010 till någon gång i januari 2011 för Svensk Bergsprängning. Under den perioden var han stationerad i Kungälv och bodde på Nordiska folkhögskolan där han kom i kontakt med Martin Nilsson. Martin Nilsson började prata med honom och undrade om han kunde skaffa tändhattar som skulle användas till nyårsraketer. Han sa att han skulle se om han kunde ordna det, men det blev aldrig av. Tändhattar är inte något han har hört talas om att man använder för nyårsraketer men det kanske hade varit möjligt att använda dem i det syftet. Han och Martin Nilsson bytte telefonnummer. Martin Nilsson hörde senare av sig via sms och telefon och ville veta om han kunde få tag på något för att spränga en sten vid Martin Nilssons sommarstuga i Stockholm. Han hänvisade Martin Nilsson till sin chef eftersom han varken är behörig att skaffa fram sprängmedel eller att utföra ett liknande arbete. Efter det hördes de inte av mer. Den sista kontakten var nog någon gång efter nyår. Tony Engelin: Han lärde känna Martin Nilsson på ett behandlingshem utanför Helsingborg där han var vårdtagare och Martin arbetade. De kom varandra nära. Martin är som en fadersgestalt för honom. De har pratat mycket om att man kan lösa problem på annat sätt än genom våld. Martin har hjälpt honom att komma på rätt väg igen. Han kände till att Martin och Christina hade en relation och att Martin hade problem med Thomas som var våldsam mot Christina. Martin hade en stark önskan att Thomas och Christina skulle separera. De pratade en hel del om det och diskuterade olika lösningar på problemet. Martin ville skada Thomas, men inte fullt ut så att denne skulle dö. Sprängämnen fördes aldrig på tal, däremot pratade de om att preparera Thomas öl med LSD eller andra starka medel. Även handgranater diskuterades. De pratade om att fördelen med handgranater är att det inte finns mycket bevismaterial kvar sen som kan leda till att gärningsmannen avslöjas. Samtliga åtgärder han och Martin diskuterade skulle resultera i att Thomas skulle få men för livet. När Martin ville att han skulle fixa handgranater sa han emellertid till denne att ”nu får du fan backa”. Han tänkte på vilka rubriker det skulle bli om 16 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 Martin torskade. I slutet av mars 2011 var han på en kurs i Kungälv som Martin höll. Martin var då intresserad av olika saker som han möjligtvis kunde skaffa. När hagelbössa nämndes sa han att han kunde skaffa det. Det var införstått att det skulle ingå ammunition. Martin skulle ha hagelgeväret i försvar om det skulle gå överstyr. Han tog kontakt med en vän, Jimmy, och styrde upp alltihop. Tanken var att han och Martin skulle åka tillsammans och möta Jimmy. Det var Martin som skulle betala för hagelgeväret. Det avlyssnade samtalet mellan honom och Jimmy handlar om det hagelgevär som Martin skulle ha. ”High Chaparal” syftar på hagelgeväret. Det hela slutade emellertid med att han avstyrde alltihop för Martins skull. Han förstod att konsekvenserna kunde bli fruktansvärda om Martin använde hagelgeväret och han såg att Martin var förbannad och taggad, ”bägaren var full.” Vid kurstillfället i Kungälv erbjöd sig han och en kompis att ta hand om Thomas, något som Martin tackade nej till. Även vid andra tillfällen när han erbjöd sig att åka hem till Thomas och ge denne en omgång sa Martin nej. När han sa åt Martin att slå Thomas skrattade Martin och sa att han – Martin – inte kunde slåss. Han hade ingen aning om att Martin skulle placera en bomb vid Thomas källartrappa och han har inte hjälpt till att införskaffa sprängmedlet till den. Han kan inte föreställa sig att Martin skulle använda våld eftersom Martin har alltid pratat om att lösa konflikter utan våld. Annika Berntsson: Hennes familj och familjen Bladh har umgåtts mycket från år 1996. Hon och hennes syskon utvecklade genom åren en stark relation till Christina och hon lärde känna familjen väl. Den 26 mars 2011 var hon hemma hos familjen Bladh. Hon och Christina satt och pratade när Thomas kom in. Thomas var märkbart berusad. Det var första gången hon noterade att Thomas var i det tillståndet. Christina hade sagt till henne vid flera tillfällen att Thomas var alkoholist men hon hade svår att ta till sig de uppgifterna eftersom hon själv inte hade märkt något trots att hon besökt dem ofta. Thomas satte sig vid dem men efter en stund gick han ner en trappa och satte på hög musik. Han var inte högljudd eller otrevlig. Christina sa att de hade det på det sättet varje helg. När Christina skulle 17 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 hämta Sofia vid 22-tiden följde hon med. De lämnade huset i varsin bil. På vägen stannade de till på Sol och Sand för att träffa Martin. Martins två vänner bodde där och var med vid tillfället. Christina nämnde att Thomas hade kommit hem kraftigt berusad och beklagade sig över hur hon hade det hemma. Martin sa något i stil med att ”om det är så att du vill bli av med Thomas så finns det två killar här som kan hjälpa dig med detta”. De två killarna sa omgående att de skulle hjälpa till om hon blev behandlad på det sättet. Christina svarade inte jakande men avstyrde det inte heller. De sa aldrig vad de skulle göra men hon tolkade det som att de skulle döda Thomas. Det kändes som om Martin och killarna menade allvar. Hon visste att Christina och Martin var ett par. Det var många i deras omgivning som kände till relationen men inte Thomas. Christina var rädd för att Thomas skulle få reda på förhållandet med Martin. Hon tror att Christina hade kunnat avsluta relationen med Thomas på ett normalt sätt och frågade en gång varför Christina inte skiljde sig. Christina svarade att hon var rädd att det skulle bli gemensam vårdnad om barnen. Hon kunde se att Christinas och Thomas förhållande inte var det mest harmoniska. Det förekom en hel del diskussioner och hårda ord. Thomas var oftast den som startade diskussionen men Christina vågade svara emot. Hon har inte uppfattat att Christina skulle ha varit utsatt för någon misshandel. Christina nämnde aldrig något om någon våldsanvändning förrän Martin kom med i bilden. Svante Karlsson: Han arbetar på Totalförsvarets forskningsinstitut där han bl.a. sysslar med riktad sprängverkan och bombsplitter. När dynamit åldras svettas den ut sprängämnet nitroglycerin vilket med tiden kan innebära en sämre sprängverkan. Merparten av effekten finns dock kvar. Svettningsprocessen kan påskyndas om materialet blivit utsatt för växlingar i temperaturen. Om dynamiten förvaras väl kan den hålla 40-50 år. Det syns på dynamit om den har åldrats eftersom materialet blir smuligt. Om dynamiten blivit smulig går den att packa ihop igen. Görs inte det förlorar den mycket av sin sprängverkan eftersom det då uppstår luftrum mellan delarna i materialet. Om man tillför spik till en bomb kommer spikarna kastas ut av sprängeffekten. De kröks vid accelerationen och roterar vilket innebär att 18 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 skademekanismen i kroppen blir högre och risken för skador mycket större än om bomben hade fått verka utan spikar eller annat splitter. I det aktuella fallet där dynamiten var ihoplindad med metalltråd och nerstoppad i en flaska var den lika farlig runtomkring. Det gick inte att styra riktningen på bombens sprängverkan. Att bomben var placerad som den var, på nedersta trappavsatsen med betong runtomkring, innebar att mycket av sprängverkan, energi och splitter kom att riktas mot dörröppningen. Mängden dynamit i bomben uppgick troligtvis till 75-80 gram, vilket innebar ett riskavstånd på en meter. Ett riskavstånd är det avstånd en människa kan stå med bar kropp ifrån bomben och överleva sprängvågorna. I detta fall var bomben placerad så att stötvågen endast bredde ut sig i en begränsad sektor, en kvartssfär. Den energi som går ut i kvartssfären blir mer koncentrerad än om sprängsektorn skulle vara större. Laddningsvikten för denna bomb motsvarade därför ungefär 200 gram dynamit vad avser stötvågen. Detta innebär att riskavståndet blev avsevärt större. Eftersom bomben dessutom var försedd med dyckert så var den livsfarlig på det avstånd som Thomas Bladh befann sig vid detonationen. De tändhattar som användes till bomben kan inte användas till fyrverkerier utan är helt till för att initiera sprängning av sprängämnen. Om endast tändhatten hade briserat och inte dynamiten hade effekten blivit att flaskan hade gått sönder. Tingsrättens bedömning De faktiska omständigheterna är i princip ostridiga. Martin Nilsson har erkänt att han tillverkade bomben och placerade den på källartrappan till makarna Bladhs bostad. De uppgifter som Martin Nilsson lämnat om händelseförloppet, inklusive redogörelsen för tillverkningen av bomben, vinner stöd av utredningen i övrigt. Det är alltså styrkt att Martin Nilsson betett sig på det sätt som åklagaren påstått i gärningsbeskrivningen. Det är även klarlagt att Thomas Bladh genom detta agerande ådrog sig de skador som åklagaren gjort gällande. 19 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 Martin Nilsson har bestritt ansvar för försök till mord på grund av bristande uppsåt. Den fråga som tingsrätten har att ta ställning till är alltså om Martin Nilsson haft uppsåt att döda Thomas Bladh. Allmänt om uppsåt Uppsåt anses i första hand föreligga om någon agerar med en avsikt att t.ex. döda någon (s.k. direkt uppsåt). Vidare anses uppsåt föreligga om gärningsmannen dels insåg att det förelåg en avsevärd risk för att gärningen skulle medföra en viss effekt – i detta fall att Thomas Bladh skulle dödas – dels var likgiltig inför att effekten skulle förverkligas. Av Högsta domstolens praxis framgår vilka riktlinjer som ska gälla vid bedömningen av om detta s.k. likgiltighetsuppsåt föreligger (se NJA 1998 s 86, 2002 s 449, 2004 s 176, 2004 s 479 och domen den 16 september 2011 i mål B 2130-11). Utgångspunkten vid prövningen ska vara omständigheterna vid gärningen. Om gärningsmannen varit medveten om att det förelåg en mycket hög sannolikhet för att en viss effekt skulle inträda, anses likgiltighet ha förelegat redan på grund av det. I övriga fall, då risken inte varit mycket hög men ändå avsevärd, kan omständigheter såsom hänsynslöst beteende, upprörd sinnesstämning eller gärningsmannens intresse i gärningen tala för att gärningsmannen varit likgiltig. När det gäller våldsbrott mot person är ofta själva angreppssättet och den effekt som detta typiskt sett är ägnat att orsaka av avgörande betydelse för uppsåtsbedömningen. Har någon t.ex. medvetet använt ett livsfarligt vapen mot en annan på ett sätt som typiskt sett är ägnat att förorsaka dennes död, talar som regel förhållandena starkt för att gärningsmannen också varit likgiltig för om offret skulle dö eller inte. Försöksbrott Av 23 kap 1 § brottsbalken framgår att en förutsättning för att en gärning ska bedömas som försök till brott är att det har förelegat fara för att gärningen skulle 20 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 leda till brottets fullbordan eller att sådan fara endast på grund av tillfälliga omständigheter varit utesluten. Med fara avses i detta sammanhang s.k. konkret fara. Att en viss gärning har innefattat konkret fara för en viss effekt – i detta fall att Thomas Bladh skulle avlida – brukar sägas innebära att det varit möjligt att gärningen skulle medföra denna effekt. Det ska dessutom ha förelegat en viss sannolikhet för effekten i den meningen att det framstår som rimligt att förvänta att denna skulle inträffa som en följd av gärningen. Bedömningen ska göras på rent objektiva grunder. Gärningsmannens subjektiva uppfattning saknar således betydelse. När det gäller detta fall är det bl.a. genom Svante Karlssons uppgifter klarlagt att en bomb av det aktuella slaget som placeras på det avstånd som skedde kan döda en människa. Genom rättsintyget har det också framkommit att Thomas Bladh ådrog sig livshotande skador. Detta innebär att det förelåg en konkret fara för att Thomas Bladh skulle avlida. Som nämnts ovan krävs det för att Martin Nilsson ska kunna dömas för försök till mord även att han hade insikt om faran för effekten samt ett uppsåt till effektens förverkligande. Omfattade Martin Nilssons uppsåt endast att skrämma Thomas Bladh? Martin Nilsson har hävdat att hans avsikt med bomben endast var att skrämma Thomas Bladh. Han har anfört att han är en person som hjälper människor och ogillar våld, vilket innebär att det är otänkbart att han skulle kunna skada en annan människa. Genom utredningen har det framkommit att Martin Nilsson levde i övertygelsen att Thomas Bladh under 25 års tid hade utsatt Christina Bladh för skändning, tortyr samt fysisk och psykisk misshandel. Han hade under lång tid funderat på hur Christina Bladh skulle kunna bli fri från Thomas Bladh så att han och Christina Bladh kunde påbörja det liv de planerade tillsammans. Av innehållet i de 21 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 telefonsamtal och sms som förebringats vid huvudförhandlingen samt av Tony Engelins och Annika Berntssons vittnesmål framgår det att det mer än en gång förekom uttalanden från Martin Nilssons sida som gick ut på att Thomas Bladh skulle skadas allvarligt. Tony Engelins vittnesmål sammantaget med det avlyssnade telefonsamtalet mellan honom och en person vid namn Jimmy visar att Martin Nilsson hade bett Tony Engelin om hjälp att skaffa ett hagelgevär. Anledningen till det var att Martin Nilsson hade problem med Thomas Bladh och skulle ha hagelgeväret i försvar om saker och ting skulle gå överstyr. Tony Engelin har vidare berättat att Martin Nilsson var mycket sugen på att skada Thomas Bladh och att de vid flera tillfällen förde diskussioner om detta varvid både handgranater och att preparera öl med LSD kom på tal. Martin Nilsson har gjort gällande att Tony Engelins vittnesmål inte kan tillmätas någon betydelse eftersom Tony Engelin har problem med minnet efter många års narkotikamissbruk och kan ha missuppfattat saker och ting. Tony Engelin har berättat att hans allmäntillstånd är sådant att han har vissa problem med minnet. Tingsrätten kan emellertid konstatera att ingenting har framkommit som tyder på att Tony Engelin skulle ha lämnat olika uppgifter under utredningen jämfört med huvudförhandlingen, vilket tyder på att hans minnesbilder när det gäller de händelser han hörts om är klara. Vittnesmålet har inte heller innehållit några motsägelsefulla uppgifter. Det som sagts om hagelgeväret stämmer överens med vad som framgår av det avlyssnade samtalet. Den förklaring Martin Nilsson har lämnat till varför hans namn förekom i det samtalet – att Tony Engelin hade ett dödshot på sig och ville ha ett eget hagelgevär – framstår som långsökt och kan lämnas utan avseende som en efterhandskonstruktion. Det har dessutom framkommit att Tony Engelin är mycket fäst vid Martin Nilsson och ser denne som en fadersgestalt. Att Tony Engelin skulle ljuga ihop en berättelse i syfte att skada 22 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 Martin Nilsson förefaller helt uteslutet. Tingsrätten finner därför att Tony Engelins vittnesmål har ett högt bevisvärde. Även Annika Berntsson, vars uppgifter det saknas anledning att ifrågasätta, har berättat att Martin Nilsson vid det tillfället i slutet av mars när de var på Sol och Sand fällde ett uttalande som gick ut på att Tony Engelin och dennes kompis kunde hjälpa Christina Bladh att bli av med Thomas Bladh. Hennes uppgifter om detta stämmer överens med vad Tony Engelin och Martin Nilsson har berättat om den kvällen. Sms-hoten till Thomas Bladh och Monica Bladh samt kulan som skickades i ett brev till Monica Bladh visar också att Martin Nilsson, trots sitt motstånd mot våld, inte drog sig för att dödshota folk. Redan de nu anförda omständigheterna visar att Martin Nilsson inte var främmande för att ta till våld, något som talar för att hans uppsåt omfattade mer än att skrämma Thomas Bladh. Till detta kommer angreppssättet. Genom utredningen står det klart att den bomb som Martin Nilsson tillverkade var fullt fungerande och hade kapacitet att döda en människa. Martin Nilssons egen redogörelse och rekonstruktionsfilmen visar att han var mycket noggrann när han tillverkade bomben. Den smuliga sprängdegen bakades ihop i sitt papper vilket skapade förutsättningar för att den skulle detonera. Martin Nilsson lindade även najtråd runt pappersrullen med sprängdeg för att hålla allt på plats. Därutöver stoppade han cirka 650 spikar, s.k. dyckert, i flaskan vilket ökade bombens farlighet markant. Martin Nilsson har hävdat att han inte förstod att bomben kunde detonera eftersom sprängdegen var gammal och smulig. Den invändningen framstår enligt tingsrättens mening som en efterhandskonstruktion. Det är högst osannolikt att Martin Nilsson inte skulle ha känt till att smulig sprängdeg fungerar om den bakas ihop. Han hade enligt egen uppgift läst en del om 23 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 bombmannen i Stockholm och satt även själv inne med tillräckliga kunskaper för att kunna tillverka en bomb. Dessutom vidtog han ett antal försiktighetsåtgärder, både under tillverkningen och när han placerade bomben. Han ställde ut bomben på balkongen när locket av plastic padding härdade eftersom han enligt uppgifter från det förebringade förhöret blev ”skräckslagen” att den skulle ”bränna av” när det blev varmt. Vidare använde han sig av en ohmmätare för att avgöra vilket läge strömbrytaren var i när han anslöt bomben. Han ställde sig även i säkerhet bakom hörnet av huset när bomben var placerad och strömmen slogs på. Dessa försiktighetsåtgärder visar enligt tingsrättens mening att Martin Nilsson var orolig för att bomben skulle detonera. I det förhör som förebringats nämnde han även att bomben skulle ta Thomas Bladhs ben ”om det nu skulle bli någonting av det”. Martin Nilsson har förklarat sitt agerande med att han ”inte ville ha en kinapuff i ansiktet”. Enligt tingsrättens mening var dock försiktighetsåtgärderna mer omsorgsfulla än vad som hade varit nödvändigt om den enda risk som Martin Nilsson kalkylerade med var en kinapuffsmäll. När det gäller Martin Nilssons invändning att uppgifterna i det förebringade förhöret inte kan tillmätas någon betydelse eftersom han inte var sig själv då, kan tingsrätten i och för sig ha viss förståelse för att situationen måste ha varit omtumlande. Samtidigt hade det vid den tidpunkten gått några månader från det att bomben detonerade, en tid som Martin Nilsson hade tillbringat i frihet. Martin Nilsson hade alltså haft lång tid på sig att fundera och reflektera över händelsen. Detta innebär att även uppgifterna från förhöret får betydelse för bedömningen. Genom det nu anförda är det även visat att Martin Nilsson var medveten om att bomben kunde detonera. Att ett angrepp med en fungerande bomb som fyllts med 650 spikar innebär livsfara visste Martin Nilsson. Invändningen att han endast hade uppsåt att skrämma Thomas Bladh är alltså motbevisad. 24 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 Hade Martin Nilsson uppsåt att döda Thomas Bladh? Angreppssättet – en fungerande bomb – och den effekt som detta typiskt sett är ägnad att orsaka tyder på att Martin Nilssons avsikt var att döda Thomas Bladh. Utöver detta och vad som i övrigt anförts ovan finns det ytterligare omständigheter som med styrka talar för att så var fallet. Martin Nilsson knöt en knut på sladden i trefashandsken när bomben kopplades ihop med elkontakten för att försäkra sig om att poltrådarna inte skulle åka ut. Om poltrådarna åkt ut hade bomben inte detonerat. Längden på tråden till strömbrytaren (60-80 cm) innebar att källardörren kunde öppnas en bra bit innan bomben detonerade. Detta fick till följd att Thomas Bladh blev mer oskyddad. Bomben placerades på ett sådant sätt att kraften riktades mot dörren när den öppnades. Martin Nilsson la även tidningar runt bomben. Syftet med detta kan inte ha varit något annat än att dölja bomben för Thomas Bladh. I ett avlyssnat samtal mellan Martin Nilsson och Christina Bladh den 15 juli sa Martin Nilsson till Christina Bladh att det var bra att de som försökte ha ihjäl Thomas Bladh inte lyckades med det. Uttalandet är anmärkningsvärt eftersom Martin Nilsson är den enda som vet vilket syfte han hade med bomben. Vad som anförts ovan talar med styrka för att det fanns ett direkt uppsåt hos Martin Nilsson att döda Thomas Bladh. Det visar hur som helst att Martin Nilssons insikt om sannolikheten för att bomben skulle kunna döda Thomas Bladh var hög. Till detta kommer att Martin Nilsson befann sig i en upprörd sinnesstämning eftersom han var orolig för Christina Bladh. Han hade också ett eget intresse i gärningen eftersom han och Christina Bladh skulle få sitt planerade liv tillsammans om Thomas Bladh var borta. Slutligen kan det konstateras att Martin Nilsson, genom att placera bomben på det sätt som gjordes och sedan lämna platsen, inte hade någon som helst möjlighet att kontrollera händelseförloppet. Någon annan slutsats av allt detta kan inte dras än att det är visat att Martin Nilsson i vilket fall som helst var likgiltig inför effekten att Thomas Bladh kunde dö. Han agerade alltså med uppsåt 25 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 att döda Thomas Bladh. Som redan konstaterats ovan förelåg det fara för brottets fullbordan. Det nu anförda innebär att åtalet är styrkt. När det gäller rubriceringen delar tingsrätten åklagarens bedömning. Det finns inga omständigheter som gör att gärningen framstår som mindre grov. Tvärtom ger både planeringen och angreppssättet anledning att se ytterst allvarligt på det inträffade. Martin Nilsson ska därför dömas för försök till mord. Påföljdsfrågan Martin Nilsson är tidigare ostraffad. Av i målet inhämtat yttrande framgår att han lever under ordnade förhållanden. Något övervakningsbehov bedöms inte föreligga. Någon annan påföljd än fängelse är inte aktuell. Vid straffmätningen ska det göras en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Omständigheter som talar i skärpande riktning är t.ex. att brottet har föregåtts av noggrann planering eller har präglats av särskild förslagenhet eller att gärningen varit särskilt hänsynslös genom att den har medfört ett svårt lidande för brottsoffret. I skärpande riktning bör även tala att brottet har riktat sig mot en närstående eller att brottsoffret har befunnit sig i en skyddslös ställning. I mildrande riktning bör tala att brottet har begåtts under påverkan av en psykisk störning eller att den tilltalade av någon annan orsak haft starkt nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande (se prop. 2008/09:118 s 43 ff). Straffet för ett försöksbrott sätts som huvudregel lägre än för det fullbordade brottet. Av särskild betydelse vid bedömningen av straffvärdet för ett försöksbrott är hur nära det varit att brottet fullbordats och vilka effekter brottet fått för det intresse som skyddas av straffbestämmelsen, i detta fall Thomas Bladhs liv och hälsa. 26 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 Vid bedömningen av straffvärdet i detta fall konstaterar tingsrätten att det inte föreligger några försvårande eller förmildrande omständigheter enligt 29 kap 2 och 3 §§ brottsbalken. Martin Nilssons invändning att han begått brottet för att skydda Christina Bladh skulle kunna tolkas som att han anser att brottet föranletts av Thomas Bladhs uppenbart kränkande beteende (29 kap 3 § 1 p brottsbalken). Tingsrätten finner emellertid inget stöd för att situationen varit sådan att det finns skäl att tillämpa den bestämmelsen. Det har varit fråga om ett brott som begåtts mot Thomas Bladh i hans eget hem. Gärningen har medfört svårt lidande för Thomas Bladh. Det var ytterst nära att brottet fullbordades. Straffet för ett fullbordat brott hade enligt tingsrättens mening överstigit tio års fängelse. Mot bakgrund av att det varit fråga om ett försöksbrott bestäms fängelsestraffets längd till nio år. Vid denna bedömning har även beaktats att brottet begåtts efter den 1 juli 2010. Skadeståndsfrågorna Vid denna utgång i målet ska Martin Nilsson förpliktas att betala skadestånd till Monica Bladh och Martin Bladh. Monica Bladh Martin Nilsson har medgett att betala 18 800 kr jämte ränta, varav 10 000 kr för kränkning, 8 500 kr för sveda och värk och 300 kr (yrkat belopp) avseende läkarbesök. Han har bestritt att betala något för förlorad arbetsförtjänst eftersom det inte föreligger någon adekvat kausalitet. Monica Bladh har berättat att hoten påverkade hennes liv. Hon mådde mycket dåligt. Låsen på huset byttes ut och hon bodde hos grannar och vänner för att inte vara ensam. Samtidigt ville hon bara vara hemma och vakta allt. Hon är pensionär men har arbetat från och till i SVT:s reception. Timlönen där är 200 kr och hon har arbetat åtta timmar per dag. Hoten fick till följd att hon inte arbetade på två månader. 27 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 Tingsrättens bedömning Beloppet avseende läkarbesök är medgivet och ska utgå. När det gäller kränkningsersättning är den normala ersättningen vid ett verbalt olaga hot 5 000 kr. Försvårande omständigheter är ett stort antal hot samt om hoten sker med livsfarligt vapen. – I förevarande fall har det varit fråga om hot vid två olika tillfällen. Tingsrätten finner att Monica Bladh får anses skäligen tillgodosedd med en ersättning uppgående till det medgivna beloppet, dvs. 10 000 kr. Sveda och värk avser personligt fysiskt och/eller psykisk lidande under akut sjuktid. Akut sjuktid pågår till dess den skadade har tillfrisknat eller invaliditetstillstånd har inträtt. För att ersättning för sveda och värk ska utgå krävs det i allmänhet att den skadade är sjukskriven. – Monica Bladhs yrkande motsvarar sex månaders lidande enligt trafikskadenämndens tabeller. Tingsrätten finner emellertid att de uppgifter hon lämnat i denna del inte motiverar en högre ersättning än det medgivna beloppet som motsvarar cirka tre månaders akut sjuktid. Ersättning ska alltså utgå med 8 500 kr. När det slutligen gäller ersättning för förlorad arbetsförtjänst har Monica Bladh gjort gällande att hon varit arbetsoförmögen i två månader och att hon skulle arbetat åtta timmar per dag, 20 dagar per månad. Tingsrätten anser inte att de uppgifter som Monica Bladh lämnat i målet varit tillräckliga för att slå fast att hon var arbetsoförmögen i två månader på grund av hoten. Gärningarna ägde rum den 22 och 29 oktober 2010. Det är rimligt att tänka sig att Monica Bladh var förhindrad att gå till jobbet några dagar efter varje tillfälle på grund av de obehagskänslor hon upplevde. Utredningen ger emellertid inte stöd för att hon skulle ha behövt så lång återhämtningstid som två månader. Tingsrätten bestämmer ersättningen till skäliga 1 000 kr motsvarande fem arbetsdagar. 28 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 Det totala belopp som Martin Nilsson ska betala till Monica Bladh uppgår alltså till 19 800 kr jämte ränta. Thomas Bladh Martin Nilsson har medgett att betala 201 000 kr jämte ränta, varav 100 000 kr för kränkning (75 000 kr för försök till mord och 25 000 kr för olaga hot), 50 000 kr för sveda och värk (40 000 kr för försök till mord och 10 000 kr för olaga hot), 1 800 kr för medicin, 38 500 kr för förlorad arbetsförtjänst och 10 700 kr för sjukhus och rehab. Thomas Bladh har berättat att han upplevde starkt obehag av hoten och hade svårt att sova på nätterna. Obehaget ökade successivt från oktober till maj. Efter händelsen med bomben låg han på sjukhus i åtta veckor. Han hade smärtor och fick flytande morfin varje dag i tre-fyra veckor. Totalt genomfördes sju operationer. Eftersom benet var söndersprängt fattades det benbitar. Man fixerade benet för att rädda det. Vid flera tillfällen fick han infektioner i benet och var tvungen att ta penicillinkurer. Han gick omkring med en ställning som han blev av med först i början av november. I maj/juni 2012 ska läkarna försöka fastställa hans framtida invaliditet. Av allt det som har hänt är det sveken som är värst. Han mår fruktansvärt psykiskt dåligt och vet inte om han kan klara av att leva med detta. Tingsrättens bedömning Yrkandet avseende medicin och sjukhus är medgivet och ska utgå. När det gäller kränkningsersättning för olaga hot hänvisas till vad som anförts ovan beträffande Monica Bladh. Mot bakgrund av att det rört sig om fem verbala hot finner tingsrätten att ersättningen ska bestämmas till 25 000 kr i enlighet med medgivandet. Vad härefter gäller försök till mord framgår det av 29 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 brottsoffermyndighetens praxis att normalbeloppet för denna typ av kränkning ligger på 100 000 kr. Tingsrätten finner inte skäl att frångå den bedömningen i detta fall. Ersättningen för kränkning såvitt avser mordförsöket bestäms alltså till 100 000 kr. När det gäller sveda och värk motsvarar den begärda ersättningen de belopp som normalt utgår enligt trafikskadenämndens tabeller i liknande fall. De yrkade beloppen ska därför utgå. Vad slutligen gäller ersättning för förlorad arbetsförtjänst finns det ingen utredning som visar vad Thomas Bladh faktiskt har förlorat. Från Thomas Bladhs sida har det gjorts gällande att all dokumentation finns hos Ekobrottsmyndigheten på grund av det pågående målet mot Christina Bladh. Det har emellertid inte ställts några frågor kring Thomas Bladhs inkomstförhållanden under förhandlingen. I avsaknad av ytterligare utredning finner tingsrätten att Thomas Bladh får anses skäligen tillgodosedd med en ersättning uppgående till det medgivna beloppet. Det sammanlagda belopp som Martin Nilsson ska betala till Thomas Bladh uppgår alltså till 298 900 kr jämte ränta. Förverkandefrågorna Samtliga yrkanden är medgivna, lagligen grundade och ska bifallas. Häktningsfrågan Det finns risk för att Martin Nilsson på fri fot avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff. Det finns även risk för att han fortsätter sin brottsliga verksamhet. Han ska därför kvarbli i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. 30 GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM 2011-11-30 B 7737-11 Avdelning 2 Övriga frågor Martin Nilsson ska betala en avgift om 500 kr enligt lagen om brottsofferfond. Åklagaren har inte haft någon erinran mot kostnadsräkningarna. Advokaterna tillerkänns yrkad ersättning. Kostnaderna stannar på staten. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 6 (Dv 400) Överklagande skall vara ställt till Hovrätten för Västra Sverige och ha inkommit till tingsrätten senast den 21 december 2011. Gunilla Carle de Verdier Avräkningsunderlag, se aktbilaga 87 Bilaga 1 GÖTEBORGS TINGSRÄTT Avdelning 2 INKOM: 2011-10-28 MÅLNR: B 7737-11 AKTBIL: 48 Bilaga 2 GÖTEBORGS TINGSRÄTT Avdelning 2 INKOM: 2011-11-07 MÅLNR: B 7737-11 AKTBIL: 79 Bilaga 3 GÖTEBORGS TINGSRÄTT Avdelning 2 INKOM: 2011-11-07 MÅLNR: B 7737-11 AKTBIL: 78 Bilaga 4 GÖTEBORGS TINGSRÄTT Avdelning 2 INKOM: 2011-11-17 MÅLNR: B 7737-11 AKTBIL: 83 Bilaga 5 GÖTEBORGS TINGSRÄTT Avdelning 2 INKOM: 2011-11-17 MÅLNR: B 7737-11 AKTBIL: 84 Bilaga 6 Bilaga ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. DV 400 • 2008-11 • Producerat av Domstolsverket Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall www.domstol.se 1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. www.domstol.se Bilaga B Bilaga C HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning 4 AVRÄKNINGSUNDERLAG Aktbilaga 25 2012-01-30 Göteborg Mål nr B 4852-11 Rotel 43 Underlaget avser Person-/samordningsnummer/födelsetid 530208-3919 Datum för dom 2012-01-30 Efternamn Nilsson Förnamn Stig MARTIN Manfred Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad som anhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård under nedan angivna tider. Frihetsberövad Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet Datum Datum 2011-07-20 Särskild anteckning Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvården som är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.). Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a § strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har betydelse för avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.). …………………………………………………… Mia Schenck Blomqvist Dok.Id 244503 Postadress Box 40 401 20 Göteborg Besöksadress Packhusplatsen 6 Telefon Telefax 031-701 22 00 031-774 29 43 E-post: [email protected] www.vastrahovratten.domstol.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00-16:00
© Copyright 2024