Handverktyg - IM Globen Snickeri
lättläst TRÄTEKNIK Handverktyg Stig Andersson 1 Beställningsadress: Specialpedagogiska institutet Läromedel Försäljningsenheten Nygatan 18–20 903 27 Umeå Telefon: 020-23 23 00 Fax: 090-13 75 30 E-post: [email protected] Internet: www.sit.se © 2004 Stig Andersson Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska institutet. Projektledare: Stig Andersson Manus: Stig Andersson Illustratör: Ritrum, Eva Jonsson Layout: JUSTNU, Sara Johansson Tryck: JUSTNU,Västerås, 2005 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upptill två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. 2 Innehåll Verktyg i alla tider Kvalitet Förvaring och skötsel Arbetsuppgifter Att spika Att skruva Arbetsuppgifter Tänger Arbetsuppgifter Sågar och sågning Arbetsuppgifter Mätning Arbetsuppgifter Eggverktyg Knivar Hyvlar Stämjärn och håljärn Borrar Filar Arbetsuppgifter 4 5 6 8 10 11 12 14 15 17 19 21 25 28 29 30 32 33 35 37 3 Verktyg i alla tider I alla tider har man arbetat med händerna och använt verktyg. Under tidig stenålder använde man verktyg av sten eller något annat hårt material. Idag finns det specialverktyg för nästan allt man vill göra. Utvecklingen av verktyg gick långsamt från början. Det kunde ta flera hundra år innan någon fick en ny idé och förbättrade ett verktyg. Stenåldersklubba Tänk, när någon kom på att man kunde använda en vass sten för att göra en skarp spets istället för att gnaga med tänderna. Eller när man kom på hur man får fram järnmalm ur berget och kunde göra knivar, yxor och pilspetsar av järn istället för av sten. Eller när man uppfann sågen så att man kunde såga brädor istället för att yxa fram en bräda ur ett träd. Handverktyg Vi har väl alla använt ett handverktyg någon gång och då upptäckt hur roligt det är att arbeta med bra verktyg och med rätt verktyg till det man gör. Men det är lika tråkigt att arbeta med fel verktyg eller med verktyg som är dåligt skötta och slöa. Stenåldersyxa I den här boken kan du lära dig om: • Varför man ska ha bra verktyg. • Hur man sköter verktygen så att de håller länge. • Vad verktygen heter och vad de ska användas till. • Hur man förvarar verktyg. 4 Kniven är ett handverktyg. Kvalitet För att du ska kunna göra ett bra arbete måste du ha bra verktyg av hög kvalitet. Nackdelen är att de är dyra att köpa. Då är det lätt hänt att man köper verktyg av låg kvalitet för att de är billiga. Men då har man lurat sig själv. Verktyg av låg kvalitet går sönder oftare och slits mycket snabbare. Hur ska man veta vilket verktyg man ska köpa? Jag ska ge dig några exempel. En billig hammare slits ofta snett på hammarhuvudet. Det lossnar flisor och skaftet blir ofta krokigt när man ska försöka dra ut spikar som sitter hårt. Billiga skruvmejslar blir väldigt fort runda och slitna på eggen. De verktyg som har egg och ska slipas blir mycket fort slöa och måste därför brynas och slipas ofta. Om du däremot köper ett verktyg av hög kvalitet och sköter det väl så har du ett verktyg som håller länge. En del verktyg kan till och med vara outslitliga. Det är mycket roligare att arbeta när kniven eller stämjärnet håller sig vasst länge och när tången man har inte kärvar eller glappar. Hur ska man då veta vilka verktyg som har hög kvalitet? Det är svårt att bedöma kvalitet genom att bara titta på verktyget. När du ska köpa ett verktyg ska du alltid känna på det. Ta det i handen och känn på balansen. Känn efter hur det känns i handen. Om du ska köpa ett dyrt verktyg ska du trivas med det. Ett bra verktyg kan du ha i många år. Ett gott råd är att välja ett verktyg av välkänt märke. 5 Förvaring och skötsel Det bästa sättet att förvara sina verktyg på är att ha en verktygstavla. Där ska varje verktyg ha sin speciella plats. Det är ju naturligtvis bra om man kan ordna det så att mätverktyg har sitt område, verktyg med en vass egg har ett annat område och hammare och klubbor har sin plats. Man kan förvara sina verktyg på en verktygstavla. Ett annat sätt att förvara verktygen är att ha dem i en verktygslåda. Fördelen är att man lätt kan ta med sig verktygen om man ska arbeta ute i trädgården, på båten eller i fritidshuset. Nackdelen är att det blir lite svårare att hitta rätt verktyg och att verktygen nöter mot varandra. De blir därför fortare slitna i en verktygslåda. 6 Man måste också tänka på att skydda skärpan på stämjärn, hyvlar, sågar, knivar och filar. Sätt maskeringstejp på stämjärnen, använd eggskyddet till sågen och rulla in filarna i papper eller i en tygbit. Det är är viktigt att sköta verktygen för att de ska hålla länge och fungera som det är tänkt. Det absolut bästa är att hänga verktygen på en verktygstavla i ett uppvärmt utrymme. Det räcker med fukten i ett kallt rum under en vinter för att verktygen ska få rostfläckar. Om dina verktyg ska ligga oanvända en tid ska du ta lite olja på ett trasselsudd och stryka på ett tunt skikt. Då rostar de inte. Se också till att alltid hålla dina eggverktyg vassa. Det är mycket tråkigt att börja ett arbete med att vara tvungen att slipa ett slött verktyg. Det är också större risk att du skadar dig på ett verktyg som är slött. Använd alltid verktygen till sådant de är tänkta att användas till. Om du använder verktygen till andra saker skadar du dem och du kan skada dig själv allvarligt. 7 Arbetsuppgifter 1. Vad händer med verktyg av låg kvalitet? 2. Varför ska du köpa ett verktyg av hög kvalitet? 3. Vad ska man göra innan man köper ett verktyg? 4. Vilket är det bästa sättet att förvara sina verktyg? 8 5. Hur gör du för att skydda dina verktyg där det är kallt och fuktigt? 6. Hur ska man skydda filar så att de inte blir slöa om man förvarar sina verktyg i en verktygslåda? 9 Att spika Att spika och skruva är ganska svårt. Man måste öva för att det ska bli ett fint arbete och för att man inte ska göra sig illa. När du spikar ska du använda rätt hammare till rätt spik. Välj alltid en stor hammare till stora spikar och en liten hammare till små spikar. Om man använder en för stor hammare blir det svårare att träffa spiken. Risken är att du träffar fingrarna istället. Om du tar en liten hammare till en stor spik tar det lång tid. Det är svårt att träffa rätt och du kröker lätt spiken. De vanligaste typerna av hammare är: Klohammare eller snickarhammare Den används oftast till grövre snickeriarbeten och den kan också användas som spikutdragare. Penhammare Detta är den lämpligaste modellen för mindre spikar. Den finns i flera olika storlekar. Penen på hammaren används för att fästa små spikar. Kulhammare Den används som penhammaren men mest inom metallindustrin. 10 Att skruva När man ska skruva i en skruv är det viktigt att välja rätt typ av skruvmejsel. Risken är annars att man skadar både skruven och arbetsstycket. Bladet på skruvmejseln ska passa exakt i det spår som finns på skruven. Det finns i huvudsak tre sorters skruvmejslar: Spårmejsel Philipskryss-mejsel Pozidriv 11 Arbetsuppgifter 1. Dra streck från varje bild till rätt verktygsnamn. Klohammare eller Snickarhammare Penhammare Kulhammare Spårmejsel Pozidriv Philipskryss-mejsel 12 2. Vilka namn har de vanligaste typerna av hammare? 3. Vilka namn har de vanligaste typerna av skruvmejslar? 13 Tänger Det finns många olika sorters tänger. Det beror på att man inom varje yrke har gjort egna verktyg för att de ska passa bra. Här kan du läsa om de vanligaste tängerna och de tänger som man använder inom träarbete. Hovtång använder man till att dra ut spikar med eller till att nypa av spikar och metalltråd. Sidavbitare använder man till att nypa av små spikar och metalltråd. Kombinationstång kan man både hålla fast med och nypa av med. Radiotång har långa och smala käftar så att man kan hålla fast små saker med den. Polygriptång har justerbara käftar och med den kan man hålla fast saker. 14 Arbetsuppgifter 1. En tång är ett bra verktyg. Tänk efter, vad kan man göra med en tång? 2. Skriv namnen på minst fyra tänger. 15 3. Dra ett streck från varje bild till rätt namn. Sidavbitare Kombinationstång Polygriptång Radiotång Hovtång 16 Sågar och sågning Att såga, det är roligt! Tänk att såga ner ett stort träd och se och höra hur det brakar omkull. Eller att mäta en bräda och såga till den. När den passar kan jag göra det jag tänkt mig. Jag tror att för länge sedan var det någon som höll på att jobba med en sten för att få av en gren. Stenen hade blivit lite skrovlig och taggig. Antagligen såg han då att det gick lite fortare att få av grenen med den skrovliga stenen än med en slät sten. Vem vet, kanske gick det till så när sågen kom till. Genom åren har sågen utvecklats till ett verktyg med många användningsområden. En del används till att kapa grenar. Andra till finsnickerier och figursågning. Det här är de vanligaste sågarna: Bågsåg Med en bågsåg kapar man grova brädor och plankor eller sågar av grenar och mindre träd. Man kan ändra vinkeln på sågbladet genom att lossa handtaget och sedan vrida sågbladet. Fogsvans En fogsvans är bra till att kapa och klyva brädor och olika skivor. Fogsvansen finns som kapsåg, klyvsåg eller kombinerad kapsåg och klyvsåg. 17 Ryggsåg Med en ryggsåg kan man såga lister, rundstav och tunnare brädor. Den är bra när man behöver ett stadigt och tunt blad. Fanersåg Med fanersågen kan man också såga lister och rundstav. Fanersågen har ett handtag som är böjt utåt ena sidan. Ibland är handtaget vändbart. Kontursåg Kontursågen använder man till att såga konturer i tunt material. Lövsåg Lövsågen använder man också till att såga konturer i tunt material. Men lövsågen har en djupare båge än kontursågen och ett mycket tunt blad. När man ska byta blad ska sågtänderna alltid riktas mot handtaget. Geringssåg Används till att såga i olika vinklar. De vanligaste är 90 och 45 grader. Men man kan ofta ställa in andra vinklar också. 18 Arbetsuppgifter Skriv namn på rätt typ av såg ovanför varje beskrivning. Dra ett streck från varje beskrivning till rätt bild. Den här sågen är bra till att kapa och klyva brädor och olika skivor. Den finns som kapsåg, klyvsåg eller kombinerad kapsåg och klyvsåg. Med en sådan här såg kan man såga lister, rundstav och tunnare brädor. Den är bra när man behöver ett stadigt och tunt blad. Den här sågen använder man till att såga i olika vinklar. De vanligaste är 90 och 45 grader. Men man kan ofta ställa in andra vinklar också. Med den här sågen kapar man grova brädor och plankor eller sågar av grenar och mindre träd. Man kan ändra vinkeln på sågbladet genom att lossa handtaget och sedan vrida sågbladet. 19 Med den här sågen kan man såga faner men också lister, kubb och rundstav. Sågen har ett handtag som är böjt utåt ena sidan. Ibland är handtaget vändbart. Den här sågen använder man till att såga konturer i tunt material. Den här sågen använder man också till att såga konturer i tunt material. Men den har en djupare båge än kontursågen och ett mycket tunt blad. När man ska byta blad ska sågtänderna alltid riktas mot handtaget. 20 Mätning Om du vill mäta något kan du sätta tummen vid den ena mätpunkten och den andra tummen bredvid. Sedan flyttar du tummarna och räknar samtidigt hur många gånger du behöver flytta tummarna för att nå den andra mätpunkten. Hur många tummar bred är den här boken? Du kan göra på samma sätt fast med fötterna om det är en lite längre sträcka du ska mäta. Sätt hälen mot den första mätpunkten. Sedan sätter du den andra fotens häl mot tån. Fortsätt så att ”vandra” tills du kommer till den andra mätpunkten. Det var så man gjorde när man mätte för länge sedan. Måtten fick ofta namn efter de kroppsdelar man mätte med till exempel famn, aln, fot, tvärhand, tum och fingerbredd. Det är stor skillnad på en liten famn och en stor famn. Det här måttsystemet hade den stora nackdelen att det inte var exakt. Vi har ju olika stora fötter och händer. Det var svårt att bestämma vem som hade rätt mått. 21 Ibland var det till och med så att namnen inte stämde. Det var också svårt att handla mellan olika byar och städer eftersom måttsystemen inte alltid stämde. Kungen förstod problemet. Så år 1665 kom för första gången en lag som bestämde hur stora eller tunga de olika måtten skulle vara. Det var väldigt bra tyckte de flesta. Det här sättet att mäta varade ända till 1878. Alltså mer än 200 år. År 1878 bestämde riksdagen att vi skulle använda det måttsystem som vi har idag: metersystemet. De mätverktyg som du idag kan köpa ute i affärerna har alla metersystemet. De här mätverktygen används ofta i träteknik: Stållinjal Linjal av stål som man använder för att mäta exakt vid bänkarbete. Den finns oftast i 300 mm, 500 mm och 1000 mm. Graderingen är i mm och cm. Tumstock Mätverktyg av trä, plast eller aluminium. Går att vika ihop och fälla ut. Graderingen är i mm och cm. Finns även med gradering i tum. 22 Måttband Stålband som med hjälp av en fjäder går att rulla ihop. Graderingen är i mm och cm. Anslagsvinkel Man använder den till kontroll och markering av räta vinklar. En rät vinkel är 90 grader. Geringsvinkel Man använder den till kontroll och markering av 45 graders vinklar. Smygvinkel Man använder den till att märka ut alla vinklar. Den är ställbar. Man låser fast den vinkel man vill ha med en skruv. 23 Strykmått Man använder det till att dra linjer parallellt med en kant. Vanligast är strykmått för blyertspenna men det finns också med spets eller skär av metall. Ritspets När det krävs extra stor noggrannhet använder man en ritspets. Passare Passare använder man till att rita cirklar eller rundningar och till att rita ut punkter med samma avstånd emellan. Det finns blyertspassare och stickpassare. Vattenpass När man behöver kontrollera att en yta är vågrät eller lodrät använder man ett vattenpass. 24 Arbetsuppgifter 1. 2. Vad kallas det måttsystem vi använder idag? Skriv namn på rätt mätverktyg ovanför varje beskrivning. Dra ett streck från varje beskrivning till rätt bild. Linjal av stål som man använder för att mäta exakt vid bänkarbete. Den finns oftast i 300 mm, 500 mm och 1000 mm. Graderingen är i mm och cm. Mätverktyg av trä, plast eller aluminium. Går att vika ihop och fälla ut. Graderingen är i mm och cm. Finns även med gradering i tum. Stålband som med hjälp av en fjäder går att rulla ihop. Graderingen är i mm och cm. Man använder den till kontroll och markering av 45 graders vinklar. 25 Man använder den till kontroll och markering av räta vinklar. En rät vinkel är 90 grader. Man använder den till att märka ut alla vinklar. Den är ställbar och man låser fast den vinkel man vill ha med en skruv. Man använder det till att dra linjer parallellt med en kant. Vanligast är verktyget för blyertspenna men det finns också med spets eller skär av metall. 26 När det krävs extra stor noggrannhet använder man det här verktyget. Man använder den till att rita cirklar eller rundningar och till att rita ut punkter med samma avstånd emellan. När man behöver kontrollera att en yta är vågrät eller lodrät använder man det här mätverktyget. 27 Eggverktyg Vad är ett eggverktyg? Det är ett verktyg som har en kant som ska vara vass och som går att slipa. Det är ganska många träverktyg som passar in på den beskrivningen. Det första verktyg du nog tänker på då är kniven. Antagligen var kniven det första verktyg man använde när man började tillverka saker av trä. Det var då en kniv gjord av en sorts sten som kallas flinta. När man sedan utvecklade kniven blev det nya vassa verktyg som till exempel yxa, stämjärn och hyvel. I det här avsnittet ska vi gå igenom de vanligaste eggverktygen. 28 Det går bra att tälja med en slöjdkniv. Knivar Kniven är vårt äldsta verktyg. Den används över hela världen och i de flesta hantverk. Materialet i kniven har varierat beroende på vilka material man haft tillgång till. Det har varit ben, sten och nu järn och stål. Stoppa aldrig ner kniven i slidan om bladet är fuktigt. En fuktig kniv rostar på några dagar bara. Ta för vana att alltid torka av bladet när du använt kniven utomhus. Se alltid till att kniven är vass när du använder den. Det är lättare att skada sig på en slö kniv. När du ska köpa en kniv är det bra att veta vad du ska använda den till. Parerskydd Parerskydd Slöjdkniv Slöjdkniv använder man som täljkniv och snickare har den när de arbetar. Den finns i olika fabrikat och med eller utan parerskydd. Välj gärna kniv med parerskydd. Parerskyddet skyddar dig från att halka ner med fingrarna på eggen. Universalkniv Universalkniv använder man i olika typer av arbete. Den skär lätt i papper, läder och plast och den har utbytbara eller brytbara blad. 29 Hyvlar En hyvel använder man för att få en rak och slät yta. Det finns många sorters hyvlar men jag tänker bara nämna några av de vanligaste. Hyveln kan vara gjord av metall eller av trä och metall. Rubank Detta är den största hyveln. Rubanken är både längst och tyngst. Man använder den för att göra långa arbetsstycken raka. Putshyvel Det här är nog den vanligaste hyveln och den mest användbara. Man använder putshyveln till att göra arbetsstycken släta och raka. Stöthyvel Den här hyveln använder man när man ska hyvla av ändträ. Spånhyvel Man använder spånhyveln för att forma och runda till bågformiga ytor eller kanter. 30 Hyvelstål Sidojusteringsarm Spännklaff Handtag Spånklaff Sula Inställningsskruv Spånöppning Inställning av hyveln 1. Börja med att kontrollera att hyvelstålet är vasst och att eggen är rak och vinkelrät. 2. Fäst spånklaffen ungefär 1mm ovanför eggen när du ska hyvla i mjukt trä. Du minskar på avståndet om träet är hårt eller när du vill ha en lite slätare yta. 3. Spånöppningen ska vara1-2 mm beroende på vad du ska hyvla. Har du stor spånöppning får du tjockare spån och det går tyngre att hyvla. En liten spånöppning ger tunna spån, slätare yta och då går det lättare att hyvla. 4. Till sist vänder du på hyveln och håller den i ögonhöjd. Undersidan på hyveln kallas sula. Titta utmed sulan, då ser du hyvelstålet som en svart kant. Genom att skruva på hyvelns inställningsskruv kan du justera hur långt hyvelstålet ska sticka ut. Du kan samtidigt justera vinkeln på stålet med sidojusteringsarmen så att inte stålet skär snett. 31 Stämjärn och håljärn Stämjärn Ett stämjärn består av handtag och klinga. Längst fram på stämjärnet sitter klingan. Klingan är av järn. Den är ganska lång, platt, rak och inte så kraftig. Eggen sitter längst fram på klingan. Klingans översida är fasad en bit ner på bägge sidor. Ett stämjärn kan du använda till olika renskärningar av ojämnheter och för att göra tapphål och grunda urtag för gångjärn. Stämjärn finns i många olika storlekar från 3 mm till 50 mm. Lockbettel Lockbetteln ser nästan ut som ett stämjärn och används till nästan samma saker. Skillnaden är att lockbettelns klinga är kraftigare och har raka kanter. Lockbetteln används till tyngre arbeten och tillsammans med klubba. Håljärn, skölp Håljärn eller skölp har en konkav klinga men ser annars ut som ett stämjärn. Konkav klinga betyder att klingan ser ut att vara urgröpt på längden. Den finns i olika bredder från 3 mm till 50 mm. En skölp använder du när du ska göra urholkningar i skålar. 32 Borrar Det finns flera olika typer av borrar. Vilken du ska välja beror på hur du tänker borra hålet. Du kan använda en borrsväng eller en elektrisk borrmaskin. Det finns några sorters borrar du bör känna till och veta hur du ska använda. Träspiralborr Träspiralborren har en gängad spets som drar borren ner i träet. Den har också slipade sidoskär som ger fina kanter på hålet. Man ska bara använda en träspiralborr med en borrsväng. Centrumborr Centrumborren är en enklare variant av träspiralborren. Den ger inte så fina hål. Ställbar borr Den ställbara borren har en gängad centrumspets och ställbara sidoskär. Man ska bara använda den med en borrsväng. 33 Spiralborr Det finns spiralborrar med centrumspets och utan. Spiralborrar med centrumspets är enbart för trämaterial. Spiralborrar utan centrumspets är både för trä och metall. Borrsväng Man kan använda en borrsväng till alla träborrar. Men det fungerar bäst om borren har en gängad centrumspets. Elborrmaskin Du ska inte använda borrar med gängad centrumspets i en elektrisk borrmaskin. Borrarna dras oerhört fort ner i träet och kan orsaka skador både på dig och arbetsstycket. Använd istället en spiralborr med eller utan centrumspets. En del elborrmaskiner har även ett uppladdningsbart batteri. 34 Filar Filen är ett gammalt verktyg. Man tror att den första filen höggs för ungefär 600 år sedan. Man gjorde filar genom att hugga märken med ett spetsigt verktyg i ett järnstycke. Det var svårt att få huggningen jämn och lika fin på alla filar. Idag gör man det med en maskin och då blir alla filar lika. Man kan också bestämma om filens huggning ska vara fin eller grov. Filen är ett eggverktyg men till skillnad från andra eggverktyg kan den inte slipas. När den blir slö är den oduglig och kan inte användas som fil mer. Detta gör att det är viktigt hur man sköter och förvarar filar. Lägg aldrig en fil tillsammans med andra verktyg. Rensa regelbundet filens grader med en filborste. Grader är ett annat ord för filens spår. Ta filborsten och borsta i graderna tills de är rena från rester av trä eller metall. Flat ansatsfil Ansatsfil Ansatsfilar kan ha många olika former. Det finns flata, halvrunda, runda, trekantiga och fyrkantiga. Halvrund ansatsfil Rund ansatsfil 35 Kabinettrasp Kabinettraspar har en grövre huggning än vad filar har. De finns i flat eller halvrund form och de ger en grov yta. Hyvelfil Hyvelfil kallas också surform och har tänder som nästan hyvlar av träet. Den ger en ganska grov yta som måste efterarbetas. 36 Arbetsuppgifter 1. Vad är ett eggverktyg? 2. Varför ska man aldrig stoppa ner en fuktig kniv i slidan? 3. Varför finns det parerskydd på en del knivar? 4. Varför använder man en hyvel? 37 5. Dra ett streck från varje hyvel till rätt beskrivning. Stöthyvel Den används till hyvling av ändträ. Rubank Detta är nog den största hyveln. Den är både längst och tyngst. Den används för att göra långa arbetsstycken raka. Putshyvel Det här är nog den vanligaste hyveln och den mest användbara. Den används till att göra arbetsstycken släta och raka. Spånhyvel Den används för att forma och runda till bågformiga ytor eller kanter. 6. Vilka delar består ett stämjärn av? 7. Vad kan du använda ett stämjärn till? 38 8. Vad är det som skiljer stämjärn och lockbettel från varandra? 9. Vad är en skölp? 10. Dra en linje från varje verktyg till rätt namn. Lockbettel Stämjärn Skölp, håljärn 39 11. Dra en linje från varje verktyg till rätt namn. Träspiralborr Centrumborr Ställbar borr Spiralborr Borrsväng Elborrmaskin 40 12. Vad kan hända om du använder en borr med gängad centrumspets i en elektrisk borrmaskin? 13. Kan man slipa en fil som blivit slö? 41 14. Skriv namn på rätt verktyg ovanför varje beskrivning. Dra ett streck från varje beskrivning till rätt bild. Den har en grövre huggning än filen och finns i flat eller halvrund form. Den ger en grov yta. Den kallas också surform och har tänder som nästan hyvlar av träet. Den ger en ganska grov yta som måste efterarbetas. Den finns i många olika former: flat, halvrund, rund, trekantig och fyrkantig. 42
© Copyright 2024