1. No category

En ny
upplysningstid
EN TIDNING FRÅN HÖRSELSKADADES RIKSFÖRBUND (HRF)
6
röster:
Vilken är
den viktigaste
FRAMTIDSFRÅGAN?
STORMVARNING!
Hotet mot
hörselvården
LJUDSMART
Kampanjen som
väckte Sverige
1
upplysning som v
Nu laddar HRF för offensiv med
Kunskap är makt. Det visar inte minst de framgångar som Hörselskadades
Riksförbund (HRF) har haft under de senaste åren i vårt arbete för jämlik hörselvård,
bättre ljudmiljö, ökad tillgänglighet, bättre skola och mycket annat.
Nu tar vi nästa steg i kampen för hörselskadades rättigheter, genom en kraftfull
satsning på vårt främsta vapen – upplysning.
Förebygga hälsoproblem
Nu satsar HRF på att skapa ”en ny upplysningstid”. Under
de kommande åren ska vi arbeta för att vädra ut gamla,
unkna fördomar och släppa in fakta, vetenskap och sunt
förnuft. Det handlar om att ändra på negativa attityder,
bland såväl hörselskadade själva som i övriga samhället.
Majoriteten av landets hörselskadade har inte haft kontakt med hörselvården, enligt HRFs undersökningar. Hör-
2
selnedsättning tycks fortfarande vara något som många
försöker dölja eller bagatellisera. Men att ständigt behöva anstränga sig för att uppfatta vad som sägs, kan leda
till hälsoproblem.
HRF planerar därför att lyfta fram vikten av hörselkontroller, i kombination med upplysning. Målet är att sänka tröskeln så att fler söker hjälp i tid. HRFs hörseltest på
webben och i telefon, har redan fått tusentals
människor att ta tag i sin hörselsituation.
Ändra attityder
”En ny upplysningstid” handlar också om att öka
kunskapen om olika typer av hörselskador, samt
att förbättra attityder till våra behov bland allmänheten samt bland till exempel politiker, myndigheter, vårdgivare, arbetsgivare, fack, skolansvariga och
andra nyckelpersoner.
Under flera år har HRF kritiserat att tillgången till
hörselvård och stöd i hög grad styrs av beslut baserade
på godtycke, istället för gedigen kunskap.
Så kan det inte fortsätta.
Genom fakta och välgrundade argument som visar problem och lösningar siktar HRF på att skapa förutsättningar för att hörselskadades behov ska tas på allvar och prioriteras högre.
Och landets beslutsfattare har all anledning att låta sig
bli ”upplysta”. Att 1,4 miljoner hörselskadade invånare har
en fungerande tillvaro i skolan, på jobbet och på fritiden
är nämligen inte bara viktigt för oss själva och våra närmaste. Det är viktigt för hela Sverige. n
FOTO: ANDREAS KINDLER/JOHNÉR
Brist på kunskap är det största hindret för en bättre framtid för hörselskadade, anser HRF.
Det är okunskap som ger upphov till fördomar och gör
att många hörselskadade hellre stannar i ”garderoben” än
tar tag i sin hörselsituation. Det är okunskap som får beslutsfattare att nedrusta hörselvården och tillåta diskriminerande otillgänglighet.
Det räcker givetvis inte med kunskap – det behövs vilja
också. Men när människor får kunskap, då kommer också viljan till förändring, tror HRF.
Ett bra exempel på det är vår ljudmiljökampanj ”Befria
samtalet”(2010–2011). Genom att sprida kunskap om de
allvarliga konsekvenserna av dålig ljudmiljö och om ljudsmarta lösningar lyckades HRF väcka opinion och skapa
förutsättningar för ljudmiljösatsningar inom kommuner,
skola, företagshälsovård, fack med mera runt om i landet.
Ett annat exempel är HRFs uppmärksammade rapporter om hörselvården och hörselskadades situation i samhället. Rapporterna har bland annat bidragit till en markant ökning av antalet hörapparatutprovningar och genomslag för dubbla hörapparater.
”HRFs vision är ett samhälle
där alla hörselskadade kan leva
i full delaktighet och jämlikhet.
Ett samhälle där våra mänskliga
rättigheter respekteras, och där
vi kan förverkliga oss själva utan
att hindras av okunskap, otillgänglighet eller brist på vård,
stöd och hjälpmedel.
HRFs förbundsstyrelse
”
1. Vi fick hela Sverige att prata ljudmiljö. HRFs
kampanj ”Befria samtalet” (2010–2011) fick
banbrytande genomslag. Genom opinionsbildning, konferenser och påverkansarbete
såg HRF till att ljudmiljöfrågan etablerades
som en viktig miljöfråga, såväl bland allmänheten som bland beslutsfattare och andra
nyckelpersoner.
2. Vi drev fram mer och bättre textning av tv
och film. Efter många års påverkansarbete
textas nu allt fler tv-program i allt fler kanaler
samt på webben. HRF har också drivit igenom
att digital biofilm ska kunna visas textad samt
fått igång de första stegen mot en nationell
språkdatabas, vilket skapar möjligheter för
bättre direkttextning genom taligenkänning.
3. ”Alla ska ha råd att höra”-uppropet.
Våren 2009 föreslogs chockhöjningar av
hörselvårdsavgifter i Skåne. HRF protesterade och över 8 500 personer skrev på vårt
upprop, ”Alla ska ha råd att höra”. Till slut
tvingades politikerna backa.
4. Vi drev fram sms-larm till SOS Alarm. Hörselskadade och döva kan nu skicka sms till
nödnumret 112. Efter många års påverkansarbete och försök har tjänsten äntligen
permanentats.
Ljudmiljökampanjen fick stort
genomslag i media.
FOTO: BO INGVAR JÖNSSON
m vapen
Sex framgångar för HRF 2009–2012
Present till regionpolitikerna i
Skåne: Ett upprop undertecknat
av 8 500 personer.
5. Vi tog fram de första svenska hörseltesten
på webben och i telefon. Alldeles för många
väntar alldeles för länge med att söka hjälp
för sina hörselproblem. För att göra det enklare att kolla hörseln har HRF låtit ta fram två
tal-i-brus-test, på webben och i telefon.
6. Vi banade väg för bättre tolktjänst. HRF drev
fram en statlig utredning om tolktjänsten och
tog initiativ till förbättringar som kan ge mer
tolkning av högre kvalitet, som är likvärdig i
hela landet.
HRFs hörseltest finns på
horseltest.se och på
0900–20 33 000.
3
FOTO: ANDRÉ DE LOISTED
FOTO: PETER KNUTSSON
FOTO: PETER KROON
FOTO: PETER KNUTSSON
FOTO: JENNY GAULITZ
FOTO: PETER KNUTSSON
Vilken är den viktigaste framtidsfrågan
för HRF och hörselskadade?
Margareta Benson,
journalist:
Ingemar Johansson,
präst/musiker:
Marie Walther,
fotograf/formgivare
Lennart Hjalmarsson,
pensionär:
– Det är bra att HRF
satsar på att sprida kunskap. Det behövs, inte
minst i arbetslivet.
– Jag tycker att det
borde vara självklart att
alla yrkesverksamma
snabbt erbjuds hörselrehabilitering. Det vet jag
av egen erfarenhet. Man
känner sig så lätt ensam
och udda – att få möta
andra i liknande situation
kan betyda skillnaden
mellan att vara kvar på
jobbet eller att riskera
depression och sjukskrivning.
– Jag tycker att det är
viktigt att HRF arbetar
för att fler ska få kontrollera hörseln regelbundet,
inte minst i arbetslivet.
– En annan viktig framtidsfråga för oss hörselskadade är ökad kunskap.
Jag tror att det är rätt
av HRF att satsa på
kunskapsspridning och
”En ny upplysningstid”.
– Det viktigaste för mig
är att barn och ungdomar
får så bra hjälp som möjligt från början, så att de
har alla förutsättningar
att få ett väl fungerande
socialt liv samt arbetsliv.
– Hörselvård för alla är
också superviktigt! Får
ont i magen bara av att
tänka på att en hörselskadad kanske inte kan
bära hörapparat på
grund av att de inte har
råd med inköpet. Det
vore fruktansvärt!
– Hörselvård för alla. Alla
ska ha rätt till bra hörselvård med större rehabiliteringsinsatser, oberoende av ålder, kön, härkomst
och ekonomiska resurser.
Så är det inte i dag. Men
hörselvård handlar inte
bara om hörapparater!
– Det är också bra med
HRFs satsning på kunskapsspridning. Jag tror
att det kan ge oss fler
medlemmar och engagera befintliga medlemmar
i vårt intressepolitiska
arbete.
Bodil Persson,
löne- och personaladministratör
– HRFs satsning på kunskapsspridning är jätteviktig.
– Om de vi talar med
saknar förståelse och
kunskap så får vi inte
gehör för våra olika
önskemål och krav, till
exempel när det gäller
åtgärder för bättre skolgång och mot diskriminering, eftersom de inte
förstår varför det är så
viktigt för oss.
HRF väljer färdväg på kongressen
Den 1–3 juni 2012 samlas ombud
från HRFs drygt 200 föreningar
i Västerås, för att tillsammans
fatta beslut om HRFs färdriktning
under de kommande fyra åren.
Kongressens tema är ”En ny
upplysningstid”. Det återspeglas
i det handlingsprogram för 2013–
2016 som förbundsstyrelsen föreslår. Kongressen ska även ta ställning till flera andra förslag, bland
4
annat om ett nytt intressepolitiskt
program för HRF. Läs mer om kongressen på vår kongresswebb:
www.hrf.se/kongress2012
Hörselskadades Riksförbund
(HRF) är hörselskadades intresseorganisation. Bland våra medlemmar finns alla grupper av hörselskadade: personer med olika
typer av hörselnedsättning, med
eller utan hörapparater och
hörselimplantat, och personer
med tinnitus, Menières sjukdom
och ljudöverkänslighet. Vi är också en organisation för föräldrar
och andra anhöriga.
HRF är till för hörselskadade i
alla åldrar, i livets olika skeden.
Vi sprider kunskap, påtalar brister
och behov, och föreslår lösningar.
Vi påverkar politiker och andra
beslutsfattare, och driver krav på
förändringar för att hörselskadade
En n
Hörsels
ska få en bättre tillvaro.
Välkommen att bli medlem på
www.hrf.se/medlem
Tobias Palmqvist, lärare:
– Som förälder och grundskolelärare är det väldigt viktigt för mig att alla hörselskadade och döva barn, oavsett
skolform och var de bor, får en bra utbildning och stärks
som människor.
– Det är oerhört viktigt att alla får förutsättningar för
att nå så långt de kan. Det innebär bland annat, för det
första: tillgång till teckenspråksundervisning, vilket i
dag inte är lagstadgat, för det andra: tillgång till väl
fungerande hörselteknisk utrustning med snabb support, för det tredje: en känsla av delaktighet – det är
ovärderligt. Jag tror inte att politiker och andra ansvariga förstår den ständiga kamp och oro som många elever
med hörselnedsättning lever med: Hörde jag rätt? Vad har
jag missat?
– Här behövs HRF, för att värna rätten till god utbildning och delaktighet. Vi måste få beslutsfattare att förstå att det handlar om våra barns mänskliga rättigheter.
FOTO: CHRISTIAN SALTAS
Tobias med dottern
Hedda, 4 år – båda
hörselskadade och
hörapparatbärare.
5
”Möjligheterna
och hoten är större
än någonsin”
Det är en turbulent tid för hörselskadades egen
”befrielserörelse”, HRF. En tid av både stora framgångar
och hot om allvarliga försämringar. Det inspirerar till
engagemang, tycker HRFs förbundsordförande,
Jan-Peter Strömgren:
– Aldrig har det varit så viktigt som nu med ett
starkt HRF. När våra rättigheter står på spel
behöver vi en organisation som alltid, alltid sätter
hörselskadades intressen främst. Och där varje
enskild medlem kan göra skillnad.
”Det var den bästa av tider, det var den värsta av tider, det var
visdomens tidsålder, det var dumhetens tidsålder…”, skrev
Charles Dickens*. Orden passar väl in på den tid som hörselskadade lever i just nu, tycker Jan-Peter Strömgren.
– Aldrig har det funnits så mycket kunskap som nu om hörselskadades behov och hur vi kan få en bättre tillvaro. De
medicinska, beteendevetenskapliga och tekniska framstegen
har också skapat större möjligheter än någonsin tidigare.
Stora framgångar
I denna utveckling har HRF spelat en stor roll, genom att väcka
opinion, påverka politiker, göra undersökningar, sprida kunskap och skapa förutsättningar för ny forskning. HRFs kunskaper och synpunkter efterfrågas som aldrig förr av politiker, myndigheter och andra beslutsfattare.
JAN-PETER STRÖMGREN
UPPDRAG: förbundsordförande sedan 2000,
nominerad till omval för ytterligare fyra år
använder hörapparat
FAMILJ: sambo, fyra barn, åtta barnbarn
BOR: Kungsholmen, Stockholm
FÖDD: 1946
6
FOTO: CHRISTIAN SALTAS
HÖRSELSKADA: hörselnedsättning (otoscleros),
J P : S å k a n v i up p n å
full delaktighet
– Steg för steg har HRF flyttat fram positionerna för hörselskadade, i riktning mot ett samhälle där vi kan leva i full delaktighet och jämlikhet, säger Jan-Peter Strömgren.
– Bara under de senaste åren har vi värnat rätten till hörselvård i olika delar av landet, drivit fram mer och bättre text i
tv, tagit fram hörseltest på webben och i telefon, banat väg
för utvecklad tolktjänst, fått gehör för bättre samordning av
skolan för hörselskadade, varit med och startat Lika Unika,
”Steg för steg har HRF flyttat fram
positionerna för hörselskadade, i riktning
mot ett samhälle där vi kan leva i full
delaktighet och jämlikhet.”
federationen för mänskliga rättigheter för personer med
funktionsnedsättning, och genomfört en unik och framgångsrik kampanj för bättre ljudmiljö.
”Hörselvård light”
Men samtidigt… Samtidigt ser Jan-Peter Strömgren en oroande utveckling inom hörselvården, som hotar att allvarligt
försämra förutsättningarna för hörselskadade.
– Det blir svårare för hörselskadade att få del av de möjligheter som finns, i takt med att hörselvården utarmas. Det blir
allt vanligare med en splittrad ”hörselvård light”, medan fördjupad rehabilitering har hamnat på undantag. Hela yrkesgrupper försvinner ur hörselvården, och med dem viktig kunskap. Dessutom skjuter samhället över en allt större del av
hjälpmedelskostnaden på den enskilde; tillgången till hörselvård blir en plånboksfråga.
Starka, delaktiga, jämlika
För fyra år sedan deklarerade Jan-Peter Strömgren att HRF ska
vara en befrielserörelse. Och det gäller än:
– Allt vårt arbete handlar om att skapa förutsättningar för
att hörselskadade ska kunna vara trygga, starka, delaktiga
och jämlika med andra – fria att leva sina liv, utan onödiga
hinder.
Är det en utopi? Nej, hävdar Jan-Peter Strömgren. En utmaning, men ingen utopi. n
*Citatet: De första raderna ur ”En berättelse om två städer”
av Charles Dickens (1859).w
HRFs vision är ett samh
älle där alla hörselskadade kan leva i full
delaktighet och
jämlikhet. För att lycka
s nå dit behöver vi
jobba med följande, an
ser HRFs förbundsordförande, Jan-Peter
”JP” Strömgren:
Tidig upptäckt:
– Rätt insatser i rätt tid för
ebygger andra hälsoprob
lem och
skapar förutsättningar
för en fungerande tillvar
o.
Där
för ska
vi uppmuntra allmänhete
n att testa sin hörsel sam
t
arb
eta
för att fler erbjuds regelb
undna hörselkontroller
,
bla
nd
annat på jobbet.
Att stärka individen:
– Vi behöver ”avstigmatise
ra” hörselskador, så att
fler vågar
och vill söka den hjälp de
behöver. Det är ju först när
jag får
insikt om min hörselska
da, mina behov och beg
ränsningar,
som kan jag gå vidare och
förbättra min tillvaro. Här
finns
mycket att göra, inte min
st i arbetslivet.
Utvecklad allmän hörse
lvård:
– Tillgång till allsidig hör
selrehabilitering är livs
viktigt för
oss hörselskadade. Jag är
djupt oroad över den ned
rustning
vi ser i dag och de stora ski
llnaderna mellan olika del
ar av
landet, och jag är överty
gad om att vi står inför en
hård strid
om rätten till hörselvård.
Men HRF är starka i den
här frågan
– vi vet vad vi pratar om,
till skillnad från många
politiker.
Ett tillgängligt samhä
lle:
Dagligen stängs vi hörsel
skadade ute i olika samma
nhang på
grund av bristande tillgän
glighet. Det är oförsvarli
gt.
I dag
finns det bra lösningar i
form av textning, kommu
nikationssystem, ljudmiljöåtgärde
r med mera. Därför kräver
HRF ny
lagstiftning som slår fas
t att bristande tillgänglig
het är
diskriminering.
Forskning och utveck
ling:
– Forskning och utveckling
har central för betydelse
för
hörselskadades framtid
. Men det är också viktigt
att
klinisk
verksamhet inom hörsel
vården får möjlighet att
utv
eck
la nya
behandlingar och arbets
metoder.
En stark organisation:
– Det är viktigt att HRF for
tsätter att utvecklas, så
att vi förblir
en stark och angelägen org
anisation. Därför ser jag
fram emot
den organisationsutred
ning som nu planeras. Vi
beh
över ta
reda på hur vi bäst möter
framtidens utmaningar.
Jan-Peter Strömgren kom
mer hela tiden tillbaka till
medlemmarnas engagemang:
– Medlemmarna är en vik
tig drivkraft, som för HR
F framåt.
Men vårt arbete handlar
inte bara om de som har
löst medlemsavgift. Ända sedan
starten 1921 har vår organi
sation varit en drivande, samhällsp
olitisk kraft för alla hörsel
skadade.
Och det ska vi fortsätta var
a.
7
FOTO: BLUEGREEN PICTURES/JOHNÉR
En ledfyr
i snålblåsten
HRF värnar rätten till hörselvård efter behov
Alla hörselskadade har rätt till hörselvård efter behov. Men denna rättighet hotas nu
av snabba, omvälvande ”valfrihetsreformer”, som sätter ekonomiska och ideologiska
intressen före hörselskadades bästa.
D
et blåser kring svensk hörselvård. Debattens vågor går
höga och oron för totalhaveri
sprider sig bland olika yrkesgrupper inom hörselvården.
Men mitt i stormen står HRF på stadig
grund och värnar odiskutabla värden. Vårt
fokus är ett enda: Hur kan hörselskadade
garanteras bästa möjliga hörselvård?
Den stormiga hörselvårdsdebatten
handlar om så kallat vårdval (möjlighet
att själv välja mellan flera olika privata,
auktoriserade vårdgivare) och ”fritt val”
av hjälpmedel (att landstinget ger ett
bidrag till inköp av hjälpmedel på den
privata marknaden). I Stockholms län
och i Skåne har man infört både vårdval
och ”fritt val” av hjälpmedel. I Uppsala
län har man infört vårdval och flera andra
8
landsting överväger att följa efter.
HRF har riktat kritik mot ”fritt val”, och
har påtalat brister i vårdvalssystemen.
Ansvariga politiker har emellertid varit
påfallande ointresserade av att genomföra
oberoende utredningar och konsekvensanalyser. Den sakliga kritiken har framför
allt bemötts med ett flitigt användande
av honnörsordet ”valfrihet”.
I korthet anser HRF att det ska finnas en
samhällsfinansierad hörselvård som håller hög kvalitet, är likvärdig i hela landet,
bygger på en sammanhållen vårdkedja
och bedrivs långsiktigt.
Landstingens hörapparatsortiment ska
hålla hög kvalitet och vara brett och flexibelt. Ingen ska behöva köpa hörapparater
privat för att landstinget inte kan erbjuda
de hjälpmedel han/hon behöver. Ingen
ska behöva hamna i en situation där den
egna plånboken blir avgörande för möjligheten att få den vård och de hjälpmedel
han/hon behöver.
Den som ändå vill köpa hörapparater
privat ska givetvis kunna göra det, men
köpet ska då inte subventioneras med
offentliga medel. Skattemedel ska gå till
att stärka den offentliga hörselvården,
anser HRF, så att denna kan hålla hög och
jämn kvalitet.
Vid vårdval sker hörapparatutprovningar
vid många olika privata mottagningar,
vilket gör att kötiden blir kortare. Problemet är att mottagningarna oftast har både
ett landstingsfinansierat och ett privat
sortiment, och i sin marknadsföring häv-
dar många av mottagningarna att deras
privata hörapparater är bättre.
De audionomer som jobbar här hamnar
lätt på ”dubbla stolar”. Å ena sidan ska
audionomen ge saklig information och se
till patientens bästa. Å andra sidan är han
eller hon en säljare, som ska dra in intäkter
till ett vinstdrivande företag. Följaktligen
upplever en del audionomer att de behöver
hänvisa patienter till företagets privata,
dyrare sortiment, även om det finns likvärdiga hörapparater inom det offentliga.
I de landsting som har ”fritt val” är denna
risk ännu större. Här blir landstingets
”hörselcheck” (fritt val-rekvisition) en
uppmuntran till den enskilde att köpa
hörapparater privat. På så sätt avhänder
sig landsting sitt ansvar för en del invånares habilitering, rehabilitering och hjälpmedel – ett ansvar som är fastställt i hälsooch sjukvårdslagen.
De nya vårdvalsystemen innebär att
hörapparatutprovningen särskiljs från
den övriga rehabiliteringen. Risken finns
att färre får fördjupad rehabilitering och,
på sikt, att hörselvården utarmas och förlorar kompetenser. Audiologerna (läkare
med hörsel som specialitet) och hörselingenjörerna blir allt färre, samtidigt som
det kliniska underlaget för forskning och
teknisk utveckling vid hörselklinikerna
minskar. Detta är synnerligen allvarligt,
eftersom det är mycket svårt att återuppbygga kompetens som gått förlorad.
HRF har bevakat hörselvården under
hela 2000-talet och har påtalat brister och
behov i åtta uppmärksammade rapporter.
Denna bevakning kommer vi att fortsätta
med. Den stormiga utveckling vi nu ser
inom hörselvården gör att HRF behövs,
som en pålitlig ledfyr som visar vägen till
de grundläggande värden och förutsättningar som god hörselvård bygger på
– oavsett om den bedrivs i offentlig eller
privat regi. n
”John Wayne bor inte här”
är den senaste i raden av
HRF-rapporter om hörselvården.
Titeln syftar på att Sverige inte är
ett laglöst Vilda Västern, även om
det det kan verka så med landstingens alla godtyckliga beslut om
hörselvården.
9
”De här konferenserna borde alla
gå på ”, sa Maria Andersdotter,
arbetsmiljöingenjör på Commodia
AB, som deltog på HRFs ljudmiljökonferens i Östersund.
Kampanjen som fick hela Sverige att efterlysa
Dålig ljudmiljö drabbar hörselskadade
särskilt hårt. Men störande ljud påverkar också väldigt många andra på ett
negativt sätt. Det gör till exempel att vi
får svårt att minnas, prestera och koncentrera oss. Vi riskerar stress, trötthet
och olika hälsoproblem.
HRFs mål med Befria samtalet-kampanjen var därför att etablera ljudmiljöfrågan som en viktig miljöfråga för
hela samhället, inte bara som en tillgänglighetsfråga för hörselskadade.
Så blev det också. HRFs landsomfattande ljudmiljöturné 2010–2011, med
konferenser, medieutspel, reklam och
intressepolitiskt påverkansarbete,
väckte en stark opinion och ny medve10
tenhet om både problem och lösningar. I län efter län spred vi vårt budskap:
Bra ljudmiljö är bra för alla. Även i media
blev genomslaget stort, med över 1 200
artiklar och inslag inom loppet av ett år.
De 21 konferenserna runt om i landet
samlade cirka 1 000 deltagare: arkitekter, byggnadsinspektörer, skyddsombud, skolledare, företagshälsovård,
miljöinspektörer med flera. Det har
gett många ringar på vattnet. Boverket
ser över byggreglerna, Sveriges Kommuner och Landsting satsar på att öka
ljudmiljökompetensen ute i landet,
det startas ljudmiljöprojekt i skolor...
Ja, HRF fick till och med ”Ljudpriset
2011” av Svenska Akustiska Sällskapet.
Nu fortsätter HRFs arbete för bättre
ljudmiljö. Vi driver krav på skärpt lagstiftning och nya riktvärden, vi efterlyser bättre utbildning för nyckelpersoner
och mycket annat. Det är fortfarande
en bra bit kvar till det ljudsmarta samhället – men vi är på väg. n
Läs mer på www.befriasamtalet.se
Skolor/förskolor och öppna kontor har ofta stora
problem med ljudmiljö. Dålig ljudmiljö på grund av
dålig rumsakustik och stora barngrupper gör att allt
fler elever och lärare använder hörselskydd.
FOTO: RUTH
Med kampanjen ”Befria samtalet”
ville HRF väcka opinion mot dåliga
ljudmiljöer, för ett samtalsvänligt
Sverige. Och det lyckades.
Nu har myndigheter, skyddsombud, företagshälsovård och media
vaknat. Ljudmiljöfrågan har blivit
synlig.
FOTO: LENNART MAGNUSSON
ljudsmart samtalsmiljö
Morgan Alling var en av tio kändisar som gav sitt
stöd till kampanjen genom att vara med i HRFs
reklamfilmer om samtalsstörande ljud.
FOTO: LENNART MAGNUSSON
FOTO: RUTH
Några viktiga frågor som
HRF driver 2013–2016
Kakofonien:
en larmrapport
”Kakofonien” är en larmrapport,
bokstavligt talat. Här presenterar
HRF unika undersökningar som
visar vidden av vårt vanligaste
miljöproblem – störande ljud.
”Kakofonien” visar bland annat att:
FOTO: ERIKA WESTMAN
●
• Varannan arbetstagare har problem
• Två av tre lärare/förskollärare
Regelbundna hörselkontroller. Vi
• Varannan person har svårt att höra
●
Bristande tillgänglighet är diskriminering. Varje dag utestängs hörsel-
skadade på grund av bristande tillgänglighet, till exempel dålig ljudmiljö, brist
på textning eller att det saknas fungerande hörteknik. HRF kräver därför lagstiftning som slår fast att bristande tillgänglighet är diskriminering. Det är en
fråga om respekt, demokrati och
mänskliga rättigheter.
●
Mer hjälpmedel i arbetslivet. Det finns
cirka 770 000 hörselskadade i yrkesverksam ålder. Många saknar hjälpmedel
En bättre skola för hörselskadade
och döva. Många hörselskadade elever
har det tufft, på grund av bristande
stöd. Det är därför glädjande att HRF
har fått starkt gehör för vårt förslag om
en nationell samordnare för skolan för
hörselskadade och döva. Nu ska vi arbeta vidare för att denna samordning permanentas och att det etableras ”regionala resurscentran” för hörselskadade
och döva elever. Vi vill också förbättra
möjligheterna för hörselskadade barn
att lära sig teckenspråk och gå i förskola/
skola med teckenspråkiga miljöer.
ska arbeta för att fler testar sin hörsel.
Arbetstagare, elever, äldre, nyanlända
flyktingar/invandrare – alla behöver regelbundna hörselkontroller. Genom att
upptäcka hörselskador och sätta in åtgärder så tidigt som möjligt går det att
förebygga andra hälsoproblem.
kontorslandskap tycker att ljudmiljön är störande.
Rapporten bygger till stora delar på undersökningar bland allmänheten samt
bland medlemmar i fem fackförbund
(HRF/Novus Opinion).
Läs hela rapporten på
www.befriasamtalet.se/rapport n
på arbetsplatsen, och sliter med att
höra, till exempel på möten. Men HRF
har fått igenom en översyn av reglerna
för arbetshjälpmedel och fortsätter nu
jobba för att det ska bli enklare för hörselskadade att få de lösningar och det
stöd de behöver.
●
●
• 57 procent av dem som jobbar i
på caféer/restauranger. 47 procent
undviker ställen där de vet att ljudmiljön är dålig och en av tre har
lämnat caféer/restauranger på
grund av dålig ljudmiljö.
Hörselvård för alla. Hörselvården ska
hålla hög kvalitet och vara likvärdig i
hela landet när det gäller innehåll och
kostnader. Det är ett krav som HRF
kommer att fortsätta driva. Ingen ska
behöva hamna i en situation där plånboken blir avgörande för möjligheten att
få vård och hjälpmedel.
med ljudmiljön på jobbet. Hela 44
procent har svårt att höra vad andra
säger.
tycker att ljudmiljön är ett problem
varje dag/varje vecka. Över hälften
har svårt att höra eleverna i klassrummet.
FOTO: EVA WERNLID/NORDIC PHOTOS
●
Bättre ljudmiljö och god hörbarhet.
Vi fortsätter vårt arbete för att sprida
kunskap och driva krav på skärpt lagstiftning (läs mer t. v.). Vi ska också arbeta för god hörbarhet med väl fungerande tekniska lösningar, till exempel
kommunikationssystem, teleslinga och
motsvarande.
11
Ett hörseltest betyder så mycket…
Ett enkelt hörseltest kan bli en avgörande
vändpunkt i livet – det första steget mot
en bättre tillvaro.
HRFs hörseltest på webben och i telefon
är ett enkelt sätt att ta reda på hur det ligger till med din hörselhälsa.
FOTO: OEM IMAGES/MATTON
Har du svårt att höra ibland? Höjer du volymen
på tv:n? Frågar du ofta om? Eller har du en anhörig som har börjat höra dåligt?
Nu är det enkelt att testa hörseln. Över 60 000
har redan gjort HRFs hörseltest på webben:
www.horseltest.se. HRF har också ett hörseltest i telefon på 0900-20 33 000. Webbtestet är
kostnadsfritt. Att göra HRFs hörseltest i telefon
kostar 28 kronor, varav 10 kronor går till hörselforskningen.
Båda dessa hörseltest är utvecklade av Forskningsinstitutet Hörselbron och mäter hur bra du
uppfattar tal i olika grader av brus. Resultatet ger
dig en indikation på hur du hör och om det är dags
att kontakta vården för en grundligare hörselundersökning.
För få hörselkontroller
En hörselnedsättning kommer ofta smygande,
och många dröjer därför ofta alldeles för länge
innan de söker hjälp.
En tredjedel av landets arbetstagare har inte
testat hörseln på över tio år. Det visar en Novusundersökning som HRF låtit göra (2011). Särskilt
utsatta är kvinnor; sju av tio kvinnor uppger att
de aldrig får göra hörselkontroller på jobbet.
Bland äldre finns ingen allmän hörselscreening,
trots att mer än var tredje person över 75 år hör
dåligt.
För få hörselkontroller
Att under lång tid slita med att uppfatta vad som
sägs innebär en oerhörd påfrestning. Sådan
”hörselstress” och ”kommunikationsundernäring” kan leda till allvarliga hälsoproblem.
HRF arbetar för att fler ska få regelbundna
hörselkontroller, så att hörselförsämringar upptäcks så tidigt som möjligt. Rätt åtgärder i rätt
tid är ett effektivt sätt att förebygga ohälsa. n
HRF banar väg för ny forskning
och utveckling
Hur uppstår tinnitus? Går det att bota nedsatt hörsel? Det finns
många olösta hörselgåtor, och HRF bidrar till sökandet efter svar.
FOTO: CECILIA HALLIN
O
N
198
Stöd HRFs insamling till
förmån för hörselforskningen genom en gåva på
pg 90 03 14–6. Läs mer på
www.hrf.se/insamling.
E
HRF ANN
12
FOND
Via Hörselforskningsfonden
delar vi ut anslag till medicinsk, beteendevetenskaplig
och teknisk forskning. Det kan
till exempel handla om orsaker
till hörselskador och hur de kan
botas, effektivare diagnosmetoder,
bättre kommunikation, samt utveckling av
GS
9 HÖ
R
N
Hörselskador är ett av våra största folkhälso- hjälpmedel och behandlingsmetoder som
problem. Det påverkar vardagen för ungefär kan ge hörselskadade en bättre tillvaro.
1,4 miljoner människor, bara i Sverige.
Forskningsinstitutet Hörselbron bedriver
Ändå avsätts ganska lite samhällsresurser forskning inom teknisk audiologi. Här artill forskning om hörsel. Därför har HRF in- betar forskare bland annat med att utvärstiftat Hörselforskningsfonden
dera hörapparater och utprovningsR
LFO SKN
och startat Forskningsinstituprocesser samt att utveckla nya,
E
I
S
tet Hörselbron.
tekniska lösningar.
Frågor om hörsel?
Jag hör inte vad min man säger – vad ska jag göra? Varför är
min tinnitus värre vissa dagar? Hur ska jag välja förskola för min
hörselskadade dotter? Hörsellinjen ger dig svar och råd om det
mesta, snabbt och enkelt.
Det finns cirka 1,4 miljoner människor med
hörselskador i Sverige – i alla åldrar, i alla
delar av samhället. Det innebär att det finns
många, många frågor om hörsel – och ofta
är det svårt att veta vart man ska vända sig
för att få pålitliga svar.
Därför behövs Hörsellinjen, en kostnadsfri informationstjänst som drivs av Hörselskadades Riksförbund (HRF) och som står
fri från alla vinstintressen. Här kan
alla få information och rådgivning om det mesta som rör
hörsel: hörapparater, tinnitus, hjälpmedel, tolkning,
ljudmiljö, textning, Menières sjukdom, hörselimplantat, olika kommunikationslösningar och mycket
annat.
Hos Hörsellinjen är ingen fråga
för liten, ingen fråga för stor.
Aktuell vägledning
Du kan ställa frågor till Hörsellinjen på
webben, i ett formulär på www.horsellinjen.se. Du kan också ringa på 0771-888 000
vardagar, klockan 9–15. Vanlig samtalstaxa
gäller.
De som svarar hos Hörsellinjen är utbildade hörselinformatörer, som alla har egen erfarenhet av vad det innebär att leva med en
hörselskada. De följer utvecklingen inom
hörselområdet, i nära samarbete med HRFs
sakkunniga ombudsmän, för att kunna ge
aktuell vägledning om de olika resurser och
möjligheter som finns för hörselskadade.
Alla som kontaktar Hörsellinjen kan vara
anonyma och informatörerna som jobbar
här har självklart tystnadsplikt.
Nästan 30 000 har fått svar
Ungefär 3 500 – 4 000 personer per år kontaktar Hörsellinjen. Sammanlagt har nästan
30 000 människor fått råd och stöd sedan
starten hösten 2004.
Det är inte bara hörselskadade
som kontaktar Hörsellinjen,
utan också anhöriga, vänner, arbetskamrater,
skyddsombud, skolpersonal, organisationer,
myndigheter och många
andra.
En stor andel av de hörselskadade som hör av sig
har inte haft kontakt med hörselvården eller med HRF tidigare. Att vända sig till Hörsellinjen är ofta första steget
mot en bättre hörselsituation.
Ny webb
Hösten 2012 lanserar HRF nya horsellinjen.se
– en helt ny webbplats med massor av sökbar
information om hörsel. Där kommer du att
kunna hitta svaret på många av dina frågor
om hörsel.
Hörsellinjen är en kostnadsfri tjänst.
För att kunna fortsätta denna viktiga
verksamhet behöver HRF ditt stöd.
Ge ditt bidrag på plusgiro: 90 03 14-6
eller gå in på www.hrf.se/insamling
www.horsellinjen.se, 0771– 888 000
”
FOTO: ANNA EMILIA LUNDGREN/JOHNÉR
Hörsellinjen ger dig svar om det mesta
Nio frågor till
Hörsellinjen
l Jag vaknar inte av min väckarklocka längre. Vad ska jag göra?
Får inte komma för sent till jobbet
fler gånger!
l Vad är egentligen skillnaden
mellan TSS och teckenspråk?
l Är det farligt att ha hörapparat
med telespole? Kan den elektromagnetiska strålningen vara
skadlig?
l Är det sant att min tinnitus försvinner om jag bara låter bli att
stressa?
l Vilken är den bästa hörapparaten?
l Jag ska segla till Spanien med
min sambo, men vill inte ha på mig
hörapparaterna när det blåser hårt.
Hur ska vi kunna prata med varandra till sjöss?
l Jag har hört att musik man gillar
inte är skadlig. Stämmer det?
l Jag har kraftig hörselnedsättning och jättejobbig tinnitus. Kan
CI vara en lösning för mig?
l Min chef pratar så otydligt när vi
har möten på jobbet. Men andra
hör honom. Är det något fel på
mina hörapparater?
Svaren på frågorna ovan hittar du
på www.horsellinjen.se
Fråga på webben när du vill. Telefontid: vardagar kl. 9–15. Vanlig samtalstaxa.
13
Välkommen
som medlem!
Hör du dåligt? Har du tinnitus eller Menières sjukdom? Är
du ljudöverkänslig? Eller är du kanske förälder till ett hörselskadat barn? Oavsett vem du är har du mycket att vinna på
att bli medlem i Hörselskadades Riksförbund (HRF).
Ett viktigt stöd. Vi hörs bättre ju fler vi är. Genom att vara medlem ökar
du HRFs möjligheter att skapa ett bättre samhälle för hörselskadade.
Möjlighet att påverka. Som medlem kan du vara med och väcka opinion,
påverka beslutsfattare, förändra och förbättra.
Aktuell tidning. Tidningen
Auris kommer direkt hem i brevlådan till dig som är medlem,
åtta nummer per år med nyheter och reportage. Auris
finns även på webben:
www.hrf.se/auris.
I gott sällskap. I HRFs
föreningar får du råd, stöd
och möjlighet att träffa
andra för att utbyta tips
och erfarenheter.
FOTO: BO WALLDÉN
Marianne Persson och Anita Klintberg i HRF-föreningen i Karlskoga–
Degerfors.
Vi ses väl på
Facebook?
Nu kan du få nyheter och tips från HRF
på Facebook! Gå bara in och klicka på
Gilla/Like-knappen på vår Facebook-sida:
www.facebook.com/HRFriks
Gilla-knappen hittar du även på www.hrf.se
HRF har också flera diskussionsgrupper på
Facebook. Du hittar grupperna genom att
söka på:
Hörselskadades Riksförbund (HRF)
HRF: Menières sjukdom
HRF: Tinnitus
sk. Barn
Nya rö
n
s1.indd
tillbaka!
TID SKR
IFT FÖR
HÖ RSE
LSK
NUM ME ADA DE
R
201 2 ÅRG2, APR IL
ÅNG 91
”Jag t
v
ändra ingades
livssti
l”
auris1202
gnäll ko
m
Buller
Ljudsanei vården
ring
på intens
iven
Skadad
av larm
Operatö :
fick rätt r
livränta till
Hörselim
plantat
1
kan hjäl
pa allt fle
r
Tys
leksak ta
er
Förs
startadekollärare
företag
5
tips till
dig som
söker jo
bb
2012-03-2
1 15:06
:59
Läs mer på www.hrf.se/medlem
Över
90 år …
på hörselskadades
sida. Den 23 februari
1921 föddes den organisation som senare skulle
komma att heta Hörselskadades Riksförbund (HRF).
Under åren som gått har vi
drivit skolor för hörselskadade barn (bilden), startat
svensk hörselvård och fått
igenom tillgänglighetsreformer, som teleslingan
och text i tv.
HRF: Cochlea-implantat
Från Skolan för döva
småbarn (1925-1955)
14
ge: Tonå
rstystna
den är he
m
Idde Sc
om sin hultz
hörselsk
ada:
Rabatter och förmåner.
Som medlem har du tillgång till förmåner och
rabatter på bland annat
telefoner, hotell och
datasupport.
Linda Sk
ug
Visste du…
… att 1,4 miljon människor i Sverige hör dåligt.
FOTO: KENTAROO TRYMAN/NATURBILD
… att cirka 55 procent av alla hörselskadade är i yrkesverksam ålder (16–64 år).
… att ungefär 15 procent av befolkningen har tinnitus.
FOTO: PER MÄKITALO/JOHNÉR
… att över 400 000 personer har hörapparat.
Över 180 000 givare
stödjer HRF
Gabriel Prudencio och Juan Francisco Lizeca är medlemmar i APANH,
en boliviansk organisation för familjer med hörselskadade barn, som
HRF samarbetar med.
En mer jämlik värld
för hörselskadade
HRFs engagemang slutar inte vid Sveriges gränser. Som en av
världens största hörselskadeorganisationer är vi en drivande
kraft i arbetet för att skapa en värld som är mer tillgänglig och
jämlik för hörselskadade.
I Bolivia har HRF inlett ett utvecklingssamarbete tillsammans
med en organisation för familjer med hörselskadade barn. Målet är att ge barnen en bättre start i livet.
HRF spelar också en aktiv roll som medlem i International Federation of Hard of Hearing People (IFHOH), European Federation of Hard of Hearing People (EFHOH) och Nordiska Hörselskadeorganisationernas Samarbetskommitté (NHS). Bland annat har vi bidragit till arbetet med den nya FN-konventionen
om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Letar du efter smart teknik?
HRF Hörteknik erbjuder ett brett urval av hörseltekniska
produkter med hög kvalitet, till förmånliga priser. Välkommen till
vår webbshop på www.hrfteknik.se
eller ring 08–457 55 11.
HRFs arbete för hörselskadade i Sverige och världen är möjligt
tack vare stöd från enskilda givare. Ungefär 180 000 människor
runt om i landet skänker små och stora summor till stöd för vår
verksamhet.
Dina och andras gåvor till HRF går bland annat till insatser
för att ge hörselskadade barn en bättre skola, hörselvård av hög
kvalitet i hela landet, bättre ljudmiljö, mer text i tv, bättre tolktjänst, utvecklade hörselkontroller och många andra viktiga frågor. Vi bedriver också insamling till förmån för hörselforskningen, vår informationstjänst Hörsellinjen och ett utvecklingsprojekt för att skapa en bättre tillvaro för hörselskadade barn i
Bolivia.
HRF har ett så kallat 90-konto, vilket innebär att vår verksamhet
kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.
Vill också du vara med och stödja HRFs arbete? Det kan du göra
genom att sätta in en gåva på plusgiro 90 03 14-6 eller bankgiro
900-0738. Välkommen att läsa mer om olika sätt att stödja HRF,
som privatperson och som företag, på www.hrf.se/insamling.
Tack – ditt stöd behövs!
Snart kommer nya
www.hrf.se
Vill du läsa nyheter om hörselfrågor? Vill du veta mer om
HRF? Då är du välkommen till www.hrf.se.
Under 2012 lanserar HRF en helt ny webb på www.HRF.se, med
ett större utbud av information om HRF och de frågor vi driver.
Samtidigt lanseras nya www.horsellinjen, HRFs informationswebb med fakta om hörsel och hörselskador.
Det finns alltså mycket att se fram emot! Men redan innan nylanseringen hittar du senaste nytt om hörsel på www.hrf.se.
15
Testa din
hörsel på
0900-20 3
3 000*
eller horse
ltest.se
Testa din
hörs
0900-20 3 el på
eller horse 3 000*
ltest.se
Testa din
0900-20
eller hors