Mitt i allt 1/2012
ti t M ing s A: P F t l la i 2 1 20 m e eh 1• rj a ll v ti n tid ■ Aktuellt Det lönar sig att reagera genast på kravbrev. s. 5 n Hälsan Sjukdagpenningens ansökningstid halveras. s. 8–9 n Studier&Jobb Bra att kunna kalkylera när man flyttar hemifrån. s. 10 ■ Pension Familjepension ger trygghet mitt i sorgen. s. 11 FPA stöd s. 12–15 Kela Benefits s. 16–17 Tillbaka på jobb Tuija fick stöd tillbaka till arbetet när hon var sjuk. Sidorna 6–7 Aktuellt n 3 2 Annika Söderblom Ledaren n Februari 2012 Mitt i allt Tidningen Mitt i allt – Elämässä är ett offentligt meddelande som delas till varje hem. Nummer 1/2012 delas ut 22.2.–4.3. Årgång 40 År 2012 utkommer 2 nummer. Följande nummer utkommer i oktober 2012. Bry sig om – inte lura på Redaktionen [email protected] eller [email protected] tfn (växel) 020 634 11 Adress PB 450, 00101 Helsingfors I www.fpa.fi/mittiallt Redaktionen svarar endast för beställt material. Utdelningen Suomen Suoramainonta Oy. tfn (09) 5615 6417 kl. 8.30-16.30 eller webblanketten www.jakelupalaute.fi/kela Chefredaktör Seija Kauppinen Redaktionssekreterare Tua Kyrklund Sekreterare Christel Stenström Ombrytning BOTH Oy Omslagsbild Juha Törmälä Taltidningen (ISSN 1798-5374) Mitt i allt kan beställas som taltidning från Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. Parisgränden 2 A 1, 00550 Helsingfors, tfn (09) 6962 3010 Upplaga ca 2,7 miljoner Tryckeri Sanomapaino Oy, Vanda ISSN 1798-5358 M i t t i a l lt • 2 • 2 0 1 1 Vem vill vara sjuk och bortglömd? början av juni ändras lagarna om sjukförsäkring och företagshälsovård. Vi ska ta itu med arbetsförmågan innan det är för sent. Från och med juni ska arbetsgivare meddela företagshälsovården alla sjukskrivningar över en månad. Efter tre månaders sjukledighet ska företagshälsovården bedöma arbetstagarens återstående arbetsförmåga. Arbetstagaren ska se till att bedömningen blir gjord och skicka den till FPA. Lagstiftarens syfte är att främja hälsa och arbetsförmåga samt att stöda återgången till arbetet. Det är kanske inte lätt i praktiken. Det kräver nämligen nära samarbete mellan den insjuknade, dennes arbetsgivare, företagshälsovården och FPA. När företagshälsovården får kännedom om en lång sjukfrånvaro ska företagsläkaren bedöma arbetstagarens återstående arbetsförmåga. Arbetstagaren kan nämligen ha anlitat en läkare på annat håll. Företagsläkaren känner dock till förhållandena på arbetsplatsen, därför är utlåtandet motiverat. Utöver bedömningen krävs det att arbetstagaren tillsammans med sin arbetsgivare och företagshälsovården utreder sina möjligheter att fortsätta arbetet. Senast när arbetstagaren inom en två års period har fått sjukdagpenning för 90 vardagar ska utredningen om arbetsförmågan skickas till FPA. FPA påminner om saken med ett brev. Lagändringen uppmuntrar till lösningar som ska göra det lättare att återvända till arbetet. Kan arbetet göras lättare och anpassas till den arbetsförmåga som finns? Kan arbetstagaren efter sin sjukledighet fortsätta i andra uppgifter hos samma arbetsgivare? Jag tycker det är bra att man inte nu talar om arbetsoförmåga utan om återstående arbetsförmåga. Då bedömer man inte det som redan gått förlorat utan resurser som finns kvar. Över 20 000 finländare går varje år i invalid- eller sjukpension. Målet är att så många som möjligt ska fortsätta i arbetslivet. Nu kan man vara sjuk och borta från jobbet i månader, utan att företagshälsovården kanske vet om det, för att någon annan läkare skriver ut sjukledigheterna. Ingen försöker kanske heller stöda återgången till arbetet. Det händer lätt att en människa blir lämnad ensam och småningom invalid- eller sjukpensionerad, även om viljan att fortsätta arbeta fanns kvar. Det finns program för tidiga ingripanden på arbetsplatser. Med dem försöker man förhindra att människor fjärmas från arbetslivet. Den nya lagstiftningen tvingar arbetsgivare att vara uppmärksamma på långa sjukskrivningar och stöda sina arbetstagare. Det handlar alltså inte om att lura på sina anställda, utan att bry sig om. Vem vill vara sjuk och bortglömd? Många med nedsatt funktionsförmåga skulle gärna höra till en arbetsgemenskap och få innehåll i livet av arbete. Utkomsten är också mera tryggad när lönen löper. Man får hoppas att den nya praxisen ska fungera väl och vara bättre för dem som är sjuka. Seija Kauppinen n Varför ersätts inte alla mediciner? Alla som omfattas av sjukförsäkringen i Finland har rätt att få ersättning för kostnader för läkemedel som ordinerats för sjukvård. Det förutsätter att läkemedlet är ersättningsgillt. Det är inte FPA som bestämmer om en medicin är ersättningsgill. Det gör Läkemedelsprisnämnden (Hila) som fungerar under social- och hälsovårdsministeriet. För att ett läkemedel ska bli ersättningsgillt ska läkemedelsföretag ansöka om att få läkemedel ersättningsgilla genom att Cirka 30 FPA-byråer har genomgått en ansiktslyftning och de blir småningom fler. ”Va? Har FPA-byrån nytt utseende? utbrister Mikael Bertus utanför FPA-byrån i Kampen. Stiligt, tycker han, men påpekar samtidigt att det är viktigare att förbättra kundbetjäningen än att förnya utseendet. Det är precis vad FPA ska göra. Bättre med åren När FPA under de närmaste åren utvecklar verksamheten är det kundens behov som är i fokus. Frågor får svar a nja r e p o n e n Utgivare Folkpensionsanstalten (FPA) föreslå ett skäligt partipris för varje förpackningsstorlek av läkemedlet till Hila. Om Hila anser att partipriset inte är skäligt lämnas läkemedlet utanför ersättningarna. Det finns också läkemedel som inte ersätts eftersom läkemedelsföretag inte har ansökt om att få dem ersättningsgilla. Läkemedelsföretag kan också ta bort läkemedel från de ersättningsgilla. De beslut som Hila har fattat är bindande för FPA. FPA kan alltså inte ersätta läkemedel som inte hör till ersättningssystemet. Mer information på www.fpa.fi/sokmedicin FPA siktar framåt är temat för åren 2012-2015. Verksamheten utvecklas också i fortsättningen på socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara grunder. Dessutom försöker FPA förutse kundernas behov. En röd tråd i utvecklingen är att den enskilda kunden i olika livssituationer ska få sina stöd och tjänster så enkelt och smidigt som möjligt. Det förutsätter att FPA blir bättre än tidigare på att förutse och identifiera kundens behov och reagera på dem. FPA har redan kommit en bit på vägen. Kunderna kommer att mär- ka vissa förändringar redan i år (se s. 5). För att uppnå sina mål utvecklar FPA också sina arbetsprocesser så att kunden ska få smidig betjäning skriftligt, muntligt, på webben eller ansikte mot ansikte. Utgångspunkten är vad som är enklast för den enskilda kunden. År 2015 har FPA som ett mål att få in hela 60 procent av ansökningarna via e-tjänsten. I fjol var andelen 17 procent. I år är målet det dubbla, dvs. 30 procent. Vid sidan om de elektroniska tjänsterna ska kunderna också ha möjlighet till god individuell kundbetjäning, när kundens situation kräver det. FPA ska också begära färre tilläggsutredningar och bilagor än tidigare. God kundbetjäning kräver att de som arbetar för FPA är kunniga och nöjda med sitt arbete. Därför jobbar FPA också för att stärka sitt rykte som modern och lockande topparbetsplats som är vida känd för sin goda kundbetjäning. FPA som fyller 75 år i höst ska bli bättre med åren. Tua Kyrklund 1 • 2 0 1 2 • M i t t i a l lt Aktuellt n 5 Direktör för FPA:s kontaktcenter Enklare än förr Vardagsförnuft, FPA! T räff och sjönk! Jag fick kundrespons som krävde vardagsförnuft i FPA:s tjänster. En dotter ringde upp och berättade hur FPAärenden hade skötts för hennes drygt 85 år gamla föräldrar. Den ena föräldern hade förlorat sitt förhöjda vårdbidrag som gällde för viss tid, för att den gamla människan inte hade kommit ihåg att fylla i den ansökan om fortsättning som hade kommit med posten. Den andra förälderns hälsotillstånd hade försämrats dramatiskt, och hemservicen kommer nu på besök fyra gånger per dag. Dottern gjorde ansökningarna om vårdbidrag och skaffade läkarutlåtanden som bilaga. Från FPA fick båda föräldrarna omgående ett brev med uppmaningen att de ska skicka in en utredning över de kostnader som sjukdomen medför. Dottern var irriterad, frustrerad och förargad. Hon ansåg FPA:s tillvägagångssätt obegripligt och tyckte att det var bevis på att FPA:s tjänstemän är främmande för den vardag som åldringar och deras anhöriga lever i. Hon undrade varför vårdbidrag beviljas för viss tid, och varför man inte ser till att bidraget fortsätter utan vältrar över ansvaret för ärendet på en sjuk åldring med minnesproblem. Hur kan man kräva att kostnaderna ska utredas fastän FPA redan i huvudsak känner till dem? Oftast är det de anhöriga som blir tvungna att göra utredningen – samma anhöriga som redan belastas av både stressande eget arbete och bekymmer för hur de närstående ska komma till rätta och må bra. för ena En erfarenhet till om vilken roll uppgifterna i ansökningen spelar BENET fick jag när en gammal man ringde är ampu- och undrade varför hans ansökan om terat. vårdbidrag hade förkastats. Som bilaga till ansökan fanns ett utlåtande om hans svaga syn. Det var skrivet av en specialist på ögonsjukdomar. Kunden opponerade sig mot att ansökan inte blivit godkänd och konstaterade att han också hade större svårigheter än förr att röra sig. Det var inte nämnt i ansökan så jag frågade varför det blivit svårare att röra sig. Som en självklar sak svarade han ”för det ena benet är amputerat”. Inte skriver ju en ögonläkare i sitt utlåtande att ena benet saknas. Då kunden ringde upp fick vi i det här fallet information som väsentligt inverkade på handläggningen av vårdbidraget. FPA vill förbättra sin service just nu. Många projekt som ska göra det enklare för kunden är på gång. Muntlig ansökan infördes i fjol i samband med garantipension. Kunderna blev förtjusta. Muntligta ansökningar kommer att bli vanligare. Antalet bilagor ska minskas genom att utnyttja information som redan finns hos FPA eller hos andra myndigheter. FPA:s språk görs klarare så att beslut och brev blir begripliga. Det är just det efterlysta vardagsförnuftet som är den röda tråden i de här reformerna. FPA ska fungera begripligt och så att det går behändigt att sköta olika ärenden. Hur ansökan av vårdbidrag kommer att ändras vet vi ännu inte men alla som har rätt till bidrag oska få det och att det ska gå enkelt att söka. Översättning Gunilla Bergström M i t t i a l lt • 1 • 2 0 1 2 Ersättning för taxi till sjukhuset Tuulikki Minkkinen som har melanom får taxiresorna ersatta när hon ska till sjukhuset. Hon är nöjd med FPA:s nya beställningssystem för sjukvårdstaxi och FPA-ersättningen som hon får direkt i taxin. Hon kan inte längre beställa sin gamla bekanta taxi, för det får endast gravt handikappade och barn under 16 år, men det har gått bra i alla fall. Chaufförerna har varit mycket hjälpsamma. Systemet utvidgas i år till Vasa, Sydösterbotten, Kymmenedalen, Mellersta Österbotten, Päijänne-Tavastland och Sydkarelen. Läs mer på www.fpa.fi/reseersattning FPA utvecklar nya arbetssätt som gör det enklare för kunden. Nästan alla stöd kan redan sökas på webben. Ännu enklare blir det när även bilagorna kan skickas elektroniskt, kanske redan i sommar. Många kunder har redan möjlighet att hemma eller på jobbet skanna bilagor som hyresavtal eller löneintyg till pdf-filer som ska kunna bifogas till e-ansökningarna. Besök på FPA ska vara möjliga trots att e-tjänsterna Om du fått för mycket stöd När man får ett kravbrev finns det ännu möjligheter att lösa knutar. Ibland händer det att FPA betalar ut förmåner ogrun- dat eller till för stort belopp och måste kräva tillbaka utbetalningen. Ofta beror det på att kunden har glömt att meddela FPA en sådan förändring i förhållandena som påverkar beviljandet av en förmån eller förmånsbeloppet. FPA:s indrivningsenhet kontaktar kunden med en betalningsuppmaning per post. I brevet anges beloppet som ska betalas tillbaka, inbetalningskontot och förfallodagen. Om man inte kan betala beloppet inom utsatt tid, lönar det sig att så fort som möjligt kontakta indrivningsenheten som nämns i brevet. Man kan ha möjlighet att sköta betalningen på avbetalning. Man kan också fråga om råd på FPA:s servicenummer. Om kunden inte betalar det återkrävda beloppet senast på förfallodagen, får kunden en ny uppmaning 14 dagar efter den första. I uppmaningen sägs att om beloppet inte betalas går ärendet vidare till utsökning. I brevet påpekas det att en eventuell anteckning om betalningsanmärkning kan medföra problem för den som vill ansöka om lån eller hyra en bostad. – Det är bra att veta att en överföring till utsökning inte i sig leder till en anteckning om betalningsanmärkning. Detta görs först när kunden konstateras vara medellös vid utsökning, poängterar Antti Partanen. Han är jurist vid FPA och har specialiserat sig på återkravsfrågor. – Det är alltså inte FPA som gör anteckningar om betalningsanmärkning. Vi kan inte heller stryka sådana anteckningar. Från och med början av april medför också situationer där utsökningen har varat minst 18 månader under de senaste två åren anteckning om betalningsanmärkning. – Till exempel det allmänna bostadsbidraget påverkas av förändringar i familjeförhållandena och utkomstskyddet för arbetslösa av antalet arbetsdagar. Också en studerande kan få studiestöd ogrundat eller till för stort belopp, om inkomsterna överstiger den tillåtna gränsen, berättar Antti Partanen. Ibland kan en annan förmån beviljas retroaktivt och därmed innebära att en tidigare beviljad förmån har betalats på fel grunder. I sällsynta fall kan orsaken vara dataöverförings- eller räknefel. Vid sidan av ogrundade eller felaktiga utbetalningar har FPA i uppgift att driva in borgensfordringar och underhållsbidragsskulder. I fjol återkrävde FPA nästan 86 miljoner euro i för- måner som betalats ogrundat eller till för stort belopp och cirka 74 miljoner i underhållsbidragsskulder. Återkravsbeloppet ökade med nästan 15 miljoner euro från året innan. Satu Kontiainen Översättning: Kurt Kavander Reagera i tid n Meddela FPA om dina förhållanden förändras så att det påverkar din rätt till en förmån eller förmånsbeloppet. n Följ upp hur dina studier framskrider och dina inkomstgränser. Studiestöd kräver studier på heltid. n Reagera redan på den första betalningsuppmaningen, om FPA återkräver en ogrundad eller för stor utbetalning eller en underhållsbidragsskuld. Hör dig för om möjligheterna till avbetalning om du har det svårt ekonomiskt. n Kontakta indrivningsenheten så fort som möjligt om du har svårigheter att betala beloppet som drivs in inom utsatt tid. FPA:s indrivningsenheter finns på adressen www.fpa.fi/kontaktaoss > FPA-byråer och andra serviceställen > Indrivningsenheter. martti kuhno Kolumnen | Pirjo Myyry elina minn 4 n Aktuellt vinner terräng. FPA ska betjäna människor i alla åldrar och alla vill eller kan inte använda webben. För dem kan det vara bra att sköta sina ärenden med FPA på bokad tid, när det passar en själv. Det kan ske antingen på FPA-byrån eller genom att kundrådgivaren ringer upp kunden en på förhand bestämd tid. Under de närmaste tre åren förnyar FPA också sina brev och alla 250 ansökningsblanketter så det blir klarare och begripligare för kunden. De första nya blanketterna som tas i bruk i vår gäller allmänt bostadsbidrag och handikappbidrag. Samtidigt gallras antalet bilagor som krävs till ansökningarna. Allt oftare ska det också bli möjligt att söka stöd per telefon. Än så länge kan man bara söka garantipension och europeiska sjukvårdskort per telefon. Från maj ska det också gälla ålderspension. Telefonansökningar förutsätter att FPA börjar banda och spara samtalen. På det sättet dokumenteras kundens uppgifter och ansökan. FPA börjar spara samtal under vårens lopp. Då kunden ringer servicenumret berättar en röst att samtalet sparas i FPA:s datasystem. På webben, per telefon, på bokad tid. Minna Latvala Mer information på www.fpa.fi/etjanst och www.fpa.fi/servicenummer Utan barn, med sorg Handbok om ätstörningar I serien finlandssvenska antologier om socialt angelägna ämnen har Mikaela Sonck sammanställt en bok om barnlöshet – frivillig och ofrivillig. Det första som slår mig efter en genomläsning är att inställningen tycks förändras när man ger upp. För dem som är över 50 är acceptans och sorg det som dominerar, för dem som är yngre än 40 och som vill ha barn, är det kamp och raseri. IlUtan. skan riktar sig mot den egna bångstyriga Om barnlöshet och kroppen, omständigheterna och omvärlbarnfrihet. den som inte alltid är så taktfull. Red.: Mikaela Sonck. Söderströms, 2011 Boken Utan lyfter fram många intressanta frågor: Hur förhåller vi oss till barn, mammor och kvinnor som inte har barn? Hur värderar vi människor överhuvudtaget? Vad kan jag själv göra för att bli mer empatisk och ödmjuk? Här påminns man än en gång om hur fruktansvärt svårt det är att förstå personer som befinner sig i ett annat läge. Bidragen är välskrivna av mindre kända och kända personer som Monika Fagerholm och Yrsa Stenius. Det hade varit intressant att få läsa åtminstone något bidrag skrivet av en man. Det kan vara svårt att veta var gränsen mellan ett normalt och ett stört ätbeteende går. Den som lider av en ätstörning gör oftast allt för att dölja det. Bara en liten del av alla drabbade får vård. Handboken ”Jag har redan ätit” fyller därmed ett stort behov och ger svar på de flesta frågor som rör anorexia och bulimi. Boken är skriven av några av Finlands främsta experter på ätstörningar. Den riktar sig främst till anhöriJag har redan ätit – Att ga men även till personal inom hälso- och vara anhörig till någon som lider av ätstörning. sjukvården och skolan. Orsaker, symptom Anna Keski-Rahkonen, och behandlingsformer tas upp på ett helPia Charpentier, täckande och lättfattligt sätt. Frågor som Riikka Viljanen (red), översättning: gås igenom är bl.a. om psykoterapi är nödAnn-Christine Relander. vändig vid ätstörningar, hur familj och anGothia förlag, 2011. höriga kan hjälpa den drabbade eller själva få stöd samt praktiska kostråd. Anhörigas egna berättelser är ett genomgående inslag. Traditionellt har ätstörningar ansetts bero på dysfunktionella familjerelationer. Författarna vill dock undvika skuldbeläggning och visar att både olika miljö- och genetiska faktorer påverkar insjuknandet. En positiv nyhet är att tillfrisknandeprognosen är högre än man tidigare trott. Barbro Enckell-Grimm Petra Ljung SMS och e-bilagor nytt för i år De som ansöker om bostadsbidrag elektroniskt får numera per SMS en påminnelse att skicka bilagorna per post till FPA. Från och med i sommar ska det bli möjligt att också skicka bilagor till FPA via etjänsten. Än så länge måste bilagorna skickas till FPA per post fastän ansökan i övrigt görs elektroniskt. FPA skickar nyhetsbrev till arbetsgivare FPA börjar ge ut elektroniska nyhetsbrev med viktig information om FPA-förmåner och e-tjänster för arbetsgivare. Nyhetsbreven som är på finska kan beställas på adressen www.kela.fi/uutiskirje. 1 • 2 0 1 2 • M i t t i a l lt Hälsan n 7 Från och med 1.6. förkortas ansökningstiden för sjukdagpenning till två månader. För närvarande kan man ansöka om sjukdagpenning inom fyra månader i efterskott. Ändringen gäller både enskilda personer och arbetsgivare som söker dagpenning för sina anställda. E-recept i hela landet I år tar hela offentliga hälsooch sjukvården i bruk e-recept. Över 90 procent av apoteken har redan beredskap för e-recept. I höst ska e-recepten fungera i hela Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, som har ett befolkningsunderlag på 1,5 miljoner invånare, o därmed är störst i landet. Några kommuner i distriktet har redan tagit e-recept i bruk. De patienter som har fått elektroniska läkemedelsrecept kan se sina egna receptuppgifter genom att logga in på wwww.kanta.fi. Man loggar in med sina nätbankskoder. M i t t i a l lt • 1 • 2 0 1 2 Enni är lycklig på hästryggen. Tuija Laukkanen, 52, kunde fortsätta arbeta tack vare rehabilitering och stöd från arbetsgivaren. FPA stöder arbetsförmågan FPA har i år börjat med rådgivare som är specialiserade på att stöda arbetsförmåga. Syftet är att förhindra arbetsoförmåga och sjukpension i förtid. Till målgruppen hör särskilt unga personer som saknar yrkesutbildning, arbetslösa arbetssökande och personer som av medicinska orsaker fått avslag på sjukdagpenning eller avslag på sjukpension. www.fpa.fi/arbetsformaga. Under våren provar FPA också på personliga kundrådgivare för barn och vuxna med långvariga sjukdomar och handikapp. De personliga kundrådgivarna ska ta helhetsansvar alla förmåner som kunderna kan behöva. Juha Törmälä Tuija är tillbaka på jobbet Kortare tid söka sjukdagpenning Ma r i P e tä j ä 6 n Hälsan Tuija kontrollerar att knäckebröden åker in i paketen på rätt sätt. Hon har arbetat som packare på Vaasan Oy:s fabrik i Kotka ett tiotal år och har trivts med sitt jobb och sina arbetskamrater. Tuija kände sig aldrig ensam. Men hon fick problem med hälsan. De ensidiga ar- betsrörelserna tog på nacken och armarna. Tuija som jobbade i tre skift sjukrevs allt oftare. − Det var kämpigt också psykiskt. Smärtorna var så svåra att jag knappt klarade av att sköta vanliga hushållssysslor. Jag knagglade mig fram på värkmediciner. − Företagshälsovårdaren tyckte att jag gick lite för långt när jag enträget försökte arbeta trots smärtorna. Man borde söka hjälp i tid. Ensam kände sig Tuija aldrig; situationen togs upp till diskussion med företagshälsovårdaren och chefen genast efter de första sjukskrivningarna. Helena Joas, ledande företagshälsovårdare vid Kotkan Työterveys, håller mottagning på fabriken varje torsdag. − Arbetsförmågan upprätthålls till stora delar genom förebyggande insatser. Det är ett långsiktigt arbete, poängterar Helena Joas. Hon känner många av de anställda sedan nyanställningsundersökningarna. Med Tuija ventilerades även alternativ som partiell sjukdagpenning, arbetsprövning och till och med omskolning, men rehabilitering var det som hon blev intresserad av. ASLAK-rehabiliteringen fick Tuija att förstå vad hon själv kan göra för att upprätthålla arbetsförmågan. Rehabiliteringen bestod av föreläsningar, sjukgymnastik, gruppdiskussioner och mångsidig motion, såsom vattengymnastik, träning på gym och promenader. − Vi fick också viktig information om skiftarbete, säger Tuija tacksamt. Efteråt var Tuija i så god form att hon mycket väl klarade av sina arbetsuppgifter, men hon måste se till till att arbetsförmågan består. Efter den första rehabiliteringsperioden hölls det första officiella arbetsmiljösamtalet mellan arbetstagaren och en företrädare för arbetsgivaren respektive företagshälsovården. Under ett arbetsmiljösamtal dryftar parterna i samråd hur den anställdas arbetsförmåga kan stödas. I Tuijas fall har även företagsläkaren och företagssjukgymnasten varit med. − Vi gick noggrant igenom vilka maskiner jag kan arbeta med och vilka jag inte kan använda. Allt antecknades. Arrangemanget har fungerat bra, och jag arbetar nuförtiden vid linjer där kroppen håller bättre. Alla chefer känner till situationen så jag har inte behövt förklara något, berömmer Tuija. De klara överenskommelserna har varit till nytta för alla. Vaga överenskommelser och önskemål kan lätt ge såväl arbetstagaren som arbetsgivaren skuldkänslor i vardagens arbetsjäkt. Vaasan Oy har fokuserat på att stöda arbetsförmågan genom modellen för tidigt stöd allt sedan 2005. En lagändring som trätt i kraft 2012 uppmuntrar alla arbetsgivare till detsamma. Syftet är att sporra till en övergripande utredning av den återstående arbetsförmågan. − I Kotka har tröskeln att besöka den bekanta hälsovårdaren varit låg, och trepartssamarbetet fungerar bra. Från och med början av 2012 har alla enheter företagshälsovårdarmottagning på arbetsplatsen, berättar Vaasan Oy:s personalchef Laura Peljo. Tuija är nu månare om sin hälsa än tidigare. Hen- nes hälsa följs upp genom regelbundna besök hos företagshälsovårdaren. − Jag har inte behövt särskilt mycket värkmediciner längre. Jag vet att jag måste ta hand om mig själv. Om kroppen är i skick kan jag njuta också av fritiden. Stiina Kiiveri Översättning Kurt Kavander R e hab i l i t e r i n g f ö r a r b e t s l i v e t n FPA ordnar rehabilitering i samråd med arbetsplatsen och företagshälsovården. Det kan vara frågan om yrkesorienterad medicinsk rehabilitering (ASLAK) eller träning i syfte att bevara och förbättra arbetsförmågan (TYK). n Nytt för i år är att ASLAK-rehabilitering kan ordnas i form av kortvarig rehabilitering (10–12 dygn) inom åtta månader, men också som tidigare Hjälp att få kontroll över kroppen långvarig rehabilitering (20–22 dygn) inom ett år. Rehabilitering kan alltjämt fås i form av sluten- eller öppenvårdsrehabilitering. Det långvariga alternativet kan bestå av upp till sju perioder och den kortaste perioden kan omfatta tre dygn. Detta tjänar företagare och visstidsanställda sökande allt bättre. n TYK-träning genomförs alltjämt inom två år och varar 30–33 dygn. Man kan ansöka om rehabilitering i det fall att arbetsförmågan har förändrats. Ansökan kräver en läkarbedömning av och ett läkarutlåtande om rehabiliteringsbehovet. Rehabiliteringen omfattar dels yrkesinriktat och arbetsrelaterat innehåll, dels innehåll som hänför sig till hälsa och levnadssätt. www.fpa.fi/rehabilitering. När Tuija var sjuk fick hon stöd av arbetsgivaren, företagshälsovården och rehabiliteringen. Nu är hon i form igen, men måste passa sig för att hållas i skick. Gemensamt ansvar för arbetsförmåga Från och med juni måste vi ta mera ansvar för sjukfrånvaron och arbetsförmågan. Vår återstående arbetsförmåga ska ses som en resurs. Löntagare, arbetsgivare och företagshälsovården ska tillsammans aktivt förhindra utdragna sjukfrånvaron och hitta nya lösningar för att stöda återgången till arbetet. Samtidigt förkortas sjukdagpenningens ansökningstid från fyra till två månader. Arbetsgivare ska hålla reda på sina anställdas sjukfrånvaron och informera företagshälsovården när någon i personalen varit sjukskriven en månad. arbetsuppgifterna kunde anpassas till arbetsförmågan. Arbetsgivaren ska tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården reda ut om arbetstagarens återgång till arbetet kan stödas genom vissa åtgärder, såsom ändrade arbetsuppgifter eller flexibla arbetstider. Avsikten med samrådet är att arbetstagaren ska kunna återgå till sitt tidigare eller något annat arbete hos samma arbetsgivare. penning i ungefär tre månader får från FPA ett brev med uppmaningen att kontakta företagshälsovården och begära en utredning om sin återstående arbetsförmåga och utsikterna att återvända till arbetet. Löntagaren kan alltjämt själv välja vilken läkare denne anlitar och ansöka om sjukdagpenning på basis av någon annan läkares än företagsläkarens utlåtande. Men senast när 90 sjukdagpenningsdagar är uppnådda behöver FPA behöver också företagsläkarens utlåtande om att arbetsförmågan har bedömts och möjligheterna till fortsatt arbete utretts i samarbete med arbetsgivaren. Företagshälsovården ska bedöma en arbets- Alla FPA:s kunder som berörs av ändringen Lagändringens mål är att uppmuntra att i Enligt lag ska arbetsgivare ordna före byggande företagshälsovård för alla anställda. Om utlåtande saknas på grund av skäl som inte beror på arbetstagaren ska dagpenningen inte avbrytas. FPA tar reda på varför utlåtande saknas och kontaktar efter behov alla parter, berättar Pirkko Sihvonen. Löntagare som varit sjuka och fått sjukdag- tagares återstående arbetsförmåga om sjukfrånvaroperioderna börjar dra ut på tiden eller återkomma ofta. Bedömningen ska göras senast när arbetstagaren har fått sjukdagpenning i 90 vardagar under en två års period. – Före 90-dagarsgränsen påminner FPA arbetstagaren att kontakta företagshälsovården för att göra bedömningen, säger Pirkko Sihvonen, jurist vid hälsoavdelningen vid FPA. samarbete dryfta lösningar som hjälper arbetstagaren att återgå till arbetet och ventilera hur kommer att få ett brev med information från FPA. Ändringen gäller sjukdagpenningperioder som inleds 1.6.2012 eller senare. Heini Lehikoinen Översättning: Kurt Kavander Ridterapin har förbättrat Enni Kettunens koncentrationsförmåga och på hästryggen känner hon sig som vilken flicka som helst. CP-skada som gör att vänstra sidan av kroppen inte fungerar som den borde. Från tre års ålder har Enni deltagit i ridterapi på ridcentret i Varkaus. Ridterapin, som har beviljats av FPA, är en av fysio- och funktions- terapins stödformer. Ridterapi är till nytta för barn och vuxna som har svårigheter med t.ex. rörelseeller funktionsförmågan. Vanligen är ridterapi en terapiform för en mellanperiod, men av vägande skäl, som i exempelvis Ennis fall, kan den också beviljas för lång tid. Kati Soininen Översättning Gunilla Bergström Handikapprehabilitering kombinerar vardag och expertis FPA har aktivt börjat förbättra vård- och rehabiliteringskedjan för personer med grava handikapp. Behovet kom fram i ett omfattande forsknings- och utvecklingsprojekt (VAKE) inom FPA. − God rehabilitering sätts in i rätt tid, och den är effektiv och samhällsekonomiskt hållbar. Klienten upplever den som betydelsefull, och experten vet att den gör verkan. Där förenas vardag och expertis, berättar FPA:s sakkunnigläkare Tiina Suomela-Markkanen. God rehabilitering poängterar kundorientering, interaktivt samarbete och aktivitet från kundens sida. − När rehabiliteringsbehov och funktionsförmåga bedöms, beaktas också kundens egen bedömning. Klienten och experterna ställer upp rehabiliteringsmålen tillsammans. I rehabiliteringen ingår omfattande samarbete med olika sakkunniga och enligt behov också med anhöriga och den närmaste kretsen. I rehabiliteringen tillämpas effektiva metoder eller praxis som visat sig fungera. De måste också gå att överföra på det dagliga livet så att vardagen blir ett stöd för rehabiliteringen. − Sällan är rehabiliteringen fär- dig efter rehabiliteringsperioden. Resultatet blir lyckat när klienten i sitt dagliga liv kan upprepa och träna det som lärts in under rehabiliteringen. För klienter som behöver omfattande handledning utvecklar FPA som bäst en personlig rådgivning, där förmånerna sköts som en helhet och i samarbete med övriga aktörer. Mer information på www.fpa.fi/rehabilitering www.fpa.fi/sokrehabkurs 1 • 2 0 1 2 • M i t t i a l lt Hem&familj n 9 8 n Studier&Jobb Studerande som har lyft för mycket studiestöd år 2011 kan inom mars betala tillbaka det överbetalda beloppet och undvika sanktioner. Återbetalningen sker enklast via www.fpa.fi/etjanst. Tumregeln är att en studerande får förtjäna högst 660 euro i månaden utan att det inverkar på studiestödet. Läs mer på www.fpa.fi/studerande. Många saknar företagshälsovård Ungefär hälften av arbetsplatserna saknar fortfarande lagstadgad förebyggande företagshälsovård, visar FPAplanerare Timo Partios utredning. Cirka 300 000 löntagare och hela 90 procent av småföretagarna saknar företagshälsovård. För företagare är det frivilligt att ordna företagshälsovård för sig själva. www.fpa.fi/foretagshalsovard 120 euro mera i månaden Grunddagpenningens och arbetsmarknadsstödets fulla belopp steg i början av året till 31,36 euro/dag, dvs. med 120 euro i månaden. Arbetslösa som tidigare fått avslag p.g.a. makens eller makans för höga inkomster, egna kapitalinkomster kan nu söka om arbetsmarknadsstöd på nytt. M i t t i a l lt • 1 • 2 0 1 2 nana uitto Ny mammalåda i augusti Na n a U i t t o För en studerande är stöden för boendet ingen enkel ekvation. Moderskapsförpackningen även kallad mammalådan förnyas nästa gång i augusti. Själva lådan har fått nytt utseende via en designtävling för Aalto-universitetets konst- och designstuderande. Studerande Johanna Öst Häggbloms bidrag ”Släktträdet” vann. Som en del av World Design Capital Helsinki 2012-året ställs tävlingsbidragen ut i Virka-galleriet i Helsingfors stadshus i juni. Utställningen presenterar också mammalådans historia. Mera om förpackningen på www.fpa.fi/mammaladan. F U NDER A O C H K A L K Y LER A n Liksom studiestöd betalas bostadstillägg endast för studiemånaderna. Bostadstillägget förbrukar stödmånaderna också om det lyfts separat. En studerande utan familj som bor på hyra kan få bostadstillägg (utan familj = inget eget barn eller makes eller sambos barn). Alla resurser ska tas till vara Det finländska samhället förbereder sig på att ta till vara allas insats i arbetslivet. Det gäller också dem som har begränsad arbetsförmåga och som nu är svåra att sysselsätta. Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp som utarbeta en handlingsplan för att främja sysselsättningen av dem bl.a. inom tredje sektorn. Representanter från Arbets- och näringsministeriet, socialoch hälsovårdministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Folkpensionsanstalten och Kommunförbundet ska ha sitt arbete klart i slutet av året. j aa k k o k o n t i a i n e n Förmånligt att dela bostad För mycket studiestöd? Betala i mars n Det allmänna bostadsbidraget är högre än bostadstillägget och det kan betalas året runt, men också inkomstgränserna är högre för allmänt bostadsbidrag än för studiestöd. Bostadsbidragsbeloppet blir vanligen mindre också därför att det beviljas gemensamt till alla som bor i hushållet utgående från allas sammanlagda inkomster och boendekostnader. n Man kan uppskatta sitt lönsamt att bo tillsammans. studiestöd inklusive bostadstillägg och sitt eventuella bostadsbidrag med hjälp av beräkningsprogrammen på adressen www.fpa.fi/ berakningar. Kompisarna Hilla, Joona, Eetu och Ville delar på kylskåpet i en rymlig fyra i östra delen av Helsingfors. Det blir förmånligare än att bo ensam. Det var rena slumpen att de nu bor i samma lägenhet. Kompisarna Hilla Fred, Joona Uitto, Eetu Mykkänen och Ville Pekkinen sitter i sitt vardagsrum i Havsrastböle i Helsingfors. En del av rummet har avskilts som Hillas eget revir. – Det var en idé som föddes helt spontant en kväll, säger Eetu. – Någon sade sig leta efter en bostad och ville ha sällskap, eftersom det är så dyrt att bo ensam. Det beslöt sig söka bostad hos staden, och svaret kom snabbt. Även om bostaden på fyra rum är stor, är hyran på 970 euro rent av förmånlig för de fyra studerandena. Hyran delas enligt var och ens bostadsyta, och vännerna menar att rumsdelningen aldrig har medfört några större tvister. Bostadstillägget för studerande är till stor hjälp när hyran ska betalas. Vännerna berömmer i kapp FPA:s goda betjäning när de redde ut de byråkratiska svängarna. – För säkerhets skull gav vi en litet mer detaljerad utredning än vad vi blev ombedda om. Vi redogjorde för vilket rum som tillhör vem, rummens yta och var och ens andel av hyran, berättar Ville. – På FPA-byrån hade personalen sedan vid kaffebordet ventilerat om det är rätt att en bor i vardagsrummet, skrattar Hilla. De fyra studerandena råkade inte heller ut för att FPA skulle ha misstänkt eventuella parförhållanden, även om de hade hört många historier om sådana erfarenheter. Studiestödets bostadstillägg är högst 80 procent eller 201,60 euro av studerandens boendekostnader. Den överstigande delen måste man betala själv. Om man flyttar ihop med en eller flera kompisar kan var och en få eget bostadstillägg för sin egen an- del av hyran. Om t.ex. två studerande tillsammans hyr en bostad som kostar 500 euro i månaden, kan vardera få 200 euro i bostadstillägg. Om föräldrar köper eller hyr en lägenhet till sitt studerande barn betalar FPA endast 58,87 euro i månaden i bostadstillägg oberoende om barnet betalar gängse hyra. Allmänt bostadsbidrag kan beviljas studerande som bor i egen eller sin makes eller sambos ägarbostad eller tillsammans med sitt eget barn eller sin makes eller sambos barn. Om en studerande själv köper en egen lägenhet eller 50 procent av en lägenhet, gäller inte längre studiestödets bostadstillägg, utan då kan studeranden eventuellt få allmänt bostadsbidrag. Jussi Förbom Översättning Kurt Kavander Det första brevet från FPA Brev om barnets sommarvård En tid efter att babyn fått sitt namn får det sitt första brev från FPA. Det innehåller barnets eget FPA-kort. När barnet är fött skickar förlossningssjukhuset uppgifterna om barnets födelse till Befolkningsregistercentralen. Den nyfödda människan registreras i befolkningsregistret och får ett eget personnummer, som Befolkningsregistercentralen skickar till FPA. Om barnet behöver vård på en privat läkarstation eller ersättningsgilla läkemedel innan det har fått sitt FPA-kort, beviljar FPA ersättningarna på ansökan i efterskott. Sitt namn får barnet vanligen i ungefär 2-3 månaders ålder. Församlingen eller magistraten förmedlar namnuppgifterna till befolkningsregistret som kopplar ihop personuppgifterna och automatiskt förmedlar dem till FPA. FPA skickar barnets personuppgifter till korttillverkaren som finns i huvudstadsregionen. Där tillverkas cirka 1 300 FPA-kort per dag. Inom fem dagar blir kortet klart att postas hem till barnet. Paket till mammor räddar liv i Gambia Moderskapsförpackningar som tillverkats i Finland bi- drar till att minska mödra- och spädbarnsdödligheten i Gambia. Paketet med kläder och annat smått för babyn lockar mammor att föda på sjukhus där förpackningarna delas ut. I slutet av 1940-talet var målet hos oss liknande. Moderskapsförpackningen lockade mindrebemedlade mammor till mödra- och barnrådgivningen. Barnet kan bara ha ett enda giltigt FPA-kort i taget. Kortet är personligt och ett intyg på att innehavaren omfattas av sjukförsäkringen i Finland. FPA kan inte frångå principen om ett kort fastän barnets föräldrar inte skulle bo ihop. Det första brevet från FPA med barnets namn på kuvertet, skickas hem direkt från korttryckeriet. FPAkortet är vanligen giltigt tills vidare. Det måste dock lämnas tillbaka om innehavarens sjukförsäkring i Finland upphör, till exempel för att man bosätter sig utomlands. Kortet förnyas om namnet på innehavaren ändras eller om innehavaren får rätt till specialersättning för vissa läkemedel, som då ska antecknas i kortet. I sådana fall förnyas, tillverkas och postas det nya kortet hem automatiskt. Satu Kontiainen Lass i L ä h t e e n m ä k i Barnet får ett eget kort. I april får alla familjer som får stöd för privatvård ett brev, som ska besvaras senast i maj. Brevet innehåller en förfrågan om hur familjen ordnat barnens dagvård under sommaren och vårdavgifternas storlek. Om brevet inte har besvarats inom utsatt tid avbryter FPA utbetalningen av stöd för privat vård fr.o.m. 1.7.2012. 16 miljoner på fpa.fi FPA:s webbplats www.fpa.fi hade i fjol 16 miljoner besök, vilket är en ökning på 17 procent jämfört med året innan. Sidorna för föräldrar och studerande är de mest besökta. E-tjänsten registrerade åtta miljoner inloggningar, vilket är 25 procent mer än året innan. Från och med i år kan man också ansöka om underhållsstöd på e-tjänsten. Underhållsstöd på webben Om det blir aktuellt, kan man från och med i år ansöka om underhållsstöd via FPA:s etjänst som finns på adressen www.fpa.fi/etjanst. 1 • 2 0 1 2 • M i t t i a l lt 10 n Pension Pension n 11 Pensionsutdrag vart tredje år Från år 2013 skickar arbetspensionsbolagen ut pensionsutdrag endast vart tredje år. Det är också möjligt att välja elektroniska utdrag och undvika pensionsutdrag per post. Tidigare har pensionsutdragen endast omfattat pension från den privata sektorn. Från och med i år gäller utdragen även pensioner från den offentliga sektorn, dvs. staten, kommunerna och kyrkan. V i da r L i n d qv i st Riikka Sormunen o m s v e n sk pension n Allmän ålderspension i S verige består av inkomstpension, premiepension och tilläggspension (Pensionsmyndigheten). Dessa motsvarar arbetspension i Finland. n Avtalspension/tjänstepension inbetalas av svensk arbetsgivare. Den är kollektivavtalsbaserad och administreras av valcentraler för individuella tjänstepensions avtal såsom t.ex. Fora. n Garantipension motsvarar finsk folkpension (obs inte garantipension) från FPA. n Sjukersättning från Försäkringskassan motsvaras i Finland FPA:s sjukpension. n Om du har frågor: Pensionsskyddscentralen ETK, uländska pensioner: 029 411 2815 FPA:s servicenummer i pensionsfrågor: 020 692 222 Pensions myndigheten i Sverige www.pensionsmyndigheten.se Nordiska socialförsäkringsportalen http://www.nordsoc.org/fi/ Nordisk skatteportal https://www.nordisketax.net Många söker utländsk pension Pensionsskyddscentralen (ETK) förväntar sig att antalet ansökningar om utländsk ålderspension ökar klart de närmaste åren och når toppen 2014–2016. Från Finland söker vi mest pension från Sverige, men pensionsansökningar till övriga EU blir allt vanligare då finländare kan arbeta i flera EU-länder och får rätt till pension från utlandet. Pensionsansökningarna till Sverige har minskat på grund av förändringar i den svenska pensionspolitiken och bl.a. skärpta villkor för sjukersättning dvs. vår sjukpension. Medicineringen i balans Om man upplever symtom som kan bero på samverkan av många olika mediciner ska man inte själv ändra på medicineringen utan tala om dem med sin läkare, så man får helheten i balans. Personer över 75 år använder i snitt åtta olika mediciner. Över en tredjedel använder mer än tio olika läkemedel. Läkemedel för hjärt- och kärlsjukdomar samt mot depression och sömnproblem är vanligast. Långvarig behandling med fler än 8-10 läkemedel ökar märkbart sannolikheten för oönskade effekter. Medicineringen ska bedömas regelbundet. Elektroniskt i EU EU-ländernas socialförsäkringsverk övergår 1.5.2014 till att utbyta handlingar elektroniskt. FPA och Pensionskyddcentralen gör det redan. M i t t i a l lt • 1 • 2 0 1 2 Att söka pension från Sverige kan vara krångligt, vet Bengt Lundström. Svensk pension kommer inte automatiskt – Tro inte att den svenska pensionen kommer automatiskt. Man måste själv vara aktiv och förbereda sig i god tid, säger Bengt Lundström i Ekenäs. Han arbetade fem år i Sverige på 90-talet och får idag också svensk pension. Petra Bondas som är försäkringssekreterare vid FPA:s EUpensionsenhet i Vasa betonar också det egna ansvaret. – Man måste själv hålla reda på var man varit bosatt och arbetat under olika perioder. Situationen för dem som arbetat i Sverige kompliceras av att det inte finns något heltäckande centralt register över avtals- eller tjänstepensionerna. – Vi kan bara upplysa om att den här sortens pensioner finns. Sedan är det upp till den enskilde att reda ut vart ansökan skall skickas genom att t.ex. kontakta sin gamla arbetsgivare. Bondas konstaterar att många troligen inte vet om att de har rätt till avtals-/tjänstepension. Vissa avstår rentav från att ansöka då de upplever systemet som invecklat och då dessa pensioner påverkar den finska folkpensionens storlek. Avtalspensionerna kan dock utbetalas som en engångsersättning om det rör sig om mindre belopp. – Ett annat missförstånd är att folk tror att de kan välja om de vill söka svensk allmän pension eller annars få full pension från Finland. Finsk folkpension utbetalas enligt hur länge en person varit bosatt och arbetat i Finland, dvs. den blir inte större fastän man väljer att in- v e m sk ö t e r vad? n Pensionsskyddscentralen ETK förmedlar pensionsansökningar till utlandet till den behandlande instansen då sökanden senast har varit försäkrad i Finland. I allmänhet bor dessa sökande i Finland. n Folkpensionsanstalten FPA tar emot pensionsansökningar till Finland och förmedlar dem till rätt arbetspensionsanstalt, då sökanden senast har varit försäkrad utomlands. I allmänhet bor dessa sökande utomlands. många ger upp. te ansöka om svensk allmän pension, säger Petra Bondas. Sverige skärpte sjukersättningsregler år 2008. Det har lett till att personer som får sjukpension enligt finsk lagstiftning ofta får avslag från Sverige. Bengt Lundström tycker att det var rätt krångligt att sätta sig in i allt som behövdes för att få ut den svenska pensionen. – Jag begick misstaget att skicka in min svenska ansökan samtidigt som jag gick i finsk pension vid 63 års ålder. Det var två år för tidigt för svensk pension, så min ansökan förföll och jag fick sedan söka på nytt. Lundström konstaterar att det dock löpt smidigt sedan den svenska pensionen väl började utbetalas. Han åker fortfarande ofta till Sverige för att besöka dotter och barnbarn. Han har också vanan att titta på tians nyheter på Sveriges TV4 och läsa Svenska Dagbladet. –Åren i Sverige gav mig ett lite annat, ”svenskt”, perspektiv på det som händer i världen, säger Bengt Lundström. Petra Ljung FPA kan behövas mitt i sorgen När man har förlorat en anhörig är myndigheter inte det första man har i tankarna. När en anhörig dött får FPA veta om det via befolk- ningsregistret. Därefter reder FPA ut om den efterlevande kan ha rätt till familjepension från FPA. Om så är fallet skickar FPA hem en ansökningsblankett för familjepension. - På samma blankett kan man också ansöka om familjepension enligt arbetspensionslagarna, påminner FPA:s jurist Tarja Waris. FPA betalar efterlevandepension till efterlevande som är yngre än 65 år. Äldre efterlevande kan ha rätt till efterlevandepension på basis av arbetspension. Efterlevande får först en begynnelsepension som är lika stor för alla. Därefter kan efterlevandepensionen övergå till fortsättningspension, men den beror på inkomsterna och på hur gamla eventuella minderåriga barn är. Fortsättningspensionen består av grundbelopp och kompletteringsbelopp. Om det i familjen finns barn under 17 år kan den efterlevande söka barnbidragets tillägg för ensamförsörjare. Handläggningen går snabbare om ansökan är grundligt ifylld. Ibland måste FPA ändå begära til�läggsutredningar. Om den efterlevande får folkpension från FPA och söker familjepension både från FPA och enligt arbetspensionslagarna, måste FPA vänta tills familjepensionen är avgjord enligt arbetspensioneringen. Orsaken är följande: − Man kan inte få både folkpension och fortsättningspension. Kunden kan välja det alternativ som är förmånligare, säger Tarja Waris. FPA betalar den avlidnas pension till slutet av den månad då dödsfallet skedde. Ibland kommer meddelandet om dödsfallet så sent till FPA att förmåner som hör till den avlidna felaktigt hunnit bli utbetalda. Då kan det hända att dödsboet uppmanas att betala tillbaka. Om det känns svårt att sköta FPA-ärendena mitt i sorgen lönar det sig att höra sig för om en bokad tid till FPA-byrån. Då kan man i lugn och ro gå igenom frågorna med kundrådgivaren. På servicenumret 020 692 228 får man svar på frågor och råd om förmånerna till efterlevande. Där kan man också höra sig för om tidsbokningen. Elina Teerijoki Översättning Gunilla Bergström När en anhörig dött n Sjukhuset eller vårdin- rättningen meddelar Befolkningscentralen, som i sin tur underrättar FPA och arbetspensionsanstalterna. n Om dödsfallet inträffat plötsligt och på annat ställe än på en vårdinrättning ska man kontakta polisen. Polisen ser vid behov till att dödsorsaken utreds och att uppgiften förmedlas till Befolkningsregistercentralen. n Meddela FPA om din anhöriga som fått pension från FPA har dött. FPA betalar pension till slutet av den månad då dödsfallet skedde. n Fyll i ansökan om familjepension och lämna in den till FPA eller arbetspensionsanstalten. Du kan skriva ut blanketten på FPA:s webbplats. n Om du har barn under 17 år kan du söka om barnbidragets tillägg för ensamförsörjare. Det kan du få om du inte ingått ett nytt parförhållande. En minneslista finns på adressen www.fpa.fi/efterlevande 1 • 2 0 1 2 • M i t t i a l lt nn Stöd 12 nn nn 13 Stöd nn Stöd för olika livssituationer Du får närmare information om FPA:s förmåner på www.fpa.fi och i broschyrerna. n Du hittar aktuella uppgifter om läkemedels- och referenspriser samt ersättningarna på adressen www.fpa.fi/sokmedicin. Hälsan Broschyrer Hälsa och rehabili- tering, Flytta till Finland eller utomlands. Reseersättning n FPA ersätter dina resekostna- Servicenummer Sjuk 020 692 224 Rehabilitering 020 692 225 FPA- och EU-kortet 020 692 223 Handikappförmåner 020 692 231 FPA-kortet och EU-kortet n Alla som har rätt till social trygghet i Finland får ett FPAkort. Du behöver kortet bl.a. på apotek och läkarmottagningar för att få FPA-ersättning avdragen direkt från medicinpriset eller läkararvodet. Om du inte får ersättningen genast kan du ansöka om den inom 6 månader. n När du flyttar till Finland ska du anmäla dig till FPA-byrån och ansöka om rätt till social trygghet i Finland. n Om du har ett FPA-kort kan du också beställa ett europeiskt sjukvårdskort. Kortet kan du behöva om du insjuknar under tillfällig vistelse i ett annat EU- och EES-land och i Schweiz. Med kortet får du medicinskt nödvändig sjukvård på samma villkor som vistelselandets egen befolkning. Kortet är giltigt 2 år i taget. Det ersätter inte FPAkortet som endast gäller i Finland. Läs mer om hur och var du får vård i olika länder på adressen www.fpa.fi/sjukutomlands. Sjukvårdsersättningar n FPA ersätter en del av privat läkararvodena (60 % av FPAtaxan) samt kostnader för undersökning och behandling (75 % av FPA-taxan efter en självriskandel på 13,46 euro). Ersättningen är i praktiken ca 30 % av de verkliga kostnaderna. n Du hittar ersättningstaxorna på www.fpa.fi/taxa. Tandvårdsersättningar n FPA ersätter en del av dina tandläkarkostnader. Ersättningen är 60 % av FPA-taxan, men i praktiken ca 40 % av arvodet. Ofta får du ersättningen direkt på mottagningen. Tandgranskningar ersätts endast en gång per år. M i t t i a l lt • 1 • 2 0 1 2 Flytta utomlands? Att arbeta i ett annat EU-land eller leva pensionärsdagarna på Solkusten är exempel på situationer som kan avgöra varifrån man får sin sociala trygghet. Det verkar få finländare känna till. Informationen på STÖD-sidorna 12–14 gäller personer som omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Om man flyttar utomlands eller enbart arbetar i ett annat land kan situationen vara en annan. Om man reser utomlands för en längre tid än en vanlig semesterresa är det skäl att i god tid på förhand kontakta FPA och reda ut vad som händer med den egna sociala tryggheten. Mera information på webbadressen www.fpa.fi/flyttning och på servicenumret 020 692 227 måndag−fredag kl. 8−18. n Om din tandläkare ordinerar vård hos munhygienist får du arvodet ersatt enligt en särskild munhygienisttaxa. n FPA ersätter inte tandtekniskt arbete eller protetiska åtgärder. n Veteraner som har veterantecken eller minröjarintyg får högre ersättningar. Endast veteraner får ersättning för kostnaderna för protetiska åtgärder. Tandvårdsersättningen för veteraner är 100 % av FPA-taxan för granskning av mun och tänder, förebyggande tandvård samt kliniskt arbete hos privattandläkare eller specialtandtekniker i samband med protetik. För tekniskt protetiskt arbete är ersättningen 50 % av FPA-taxan. För övrig tandvård är ersättningen 60 % av taxan. n www.fpa.fi/taxa. Läkemedelsersättningar n FPA ersätter en del av dina kostnader för läkemedel som ordinerats för behandling av sjuk- dom. Ersättningen är 42 %, 72 % eller 100 % av referenspriset (då läkemedlet hör till en referensprisgrupp) eller läkemedlets pris. I 100 % -gruppen betalar du alltid minst en självrisk på 3 euro per läkemedel och köp. Vanligen får du ersättningen redan på apoteket då du visar upp ditt FPA-kort. n Om dina läkemedelsutgifter med beaktande av referenspriser år 2012 överstiger 700,92 euro har du rätt till tilläggsersättning. Då du väljer läkemedel som inte kostar mer än referenspriset betalar du resten av året endast 1,50 e/preparat. Om du väljer dyrare läkemedel måste du själv betala skillnaden mellan försäljnings- och referenspriset. När dina kostnader har nått årssjälvrisken får du hem ett brev med ett ”Meddelande för apoteket”. Det ska du ha med dig när du köper läkemedel resten av året. Då betalar du resten av året bara 3 euro per köp. der till närmaste sjukvårdsenhet eller till rehabilitering, då resekostnaden enligt billigaste färdsätt i en riktning överstiger självrisken 9,25 e. För bruk av egen bil kan FPA ersätta0,20 e/km efter självrisken. n Om dina resekostnader under ett kalenderår överstiger 157,25 euro betalar FPA de överstigande kostnaderna i sin helhet. Du får då hem ett årssjälvriskkort. n Om du för undersökningar eller behandlingar blir tvungen att övernatta på annan ort kan du få en övernattningspenning på högst 20,18 e/natt. n Taxiföretagare som har avtal med FPA kan dra av ersättningen direkt från reseräkningen. penningen är hälften av din sjukdagpenning. Deltidsarbetet får inte riskera din hälsa eller tillfrisknandet. Du måste vara sjukskriven på deltid och ha avtalat med din arbetsgivare att du på viss tid minskar din arbetstid 40-60 %. Om du får heltidslön trots deltidsarbetet betalar FPA den partiella dagpenningen till din arbetsgivare. Rehabilitering n FPA har lagstadgad skyldighet att ordna rehabiliterande psykoterapi, yrkesinriktad rehabilitering för funktionshindrade samt medicinsk rehabilitering för under 65-åringar med grava handikapp. n Engligt prövning beviljar FPA yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering med medel som riksdagen beviljar skilt för varje år. Här ingår även familjerehabilitering för barn. n FPA:s kurser finns på adressen www.fpa.fi/sokrehabkurs. Sjukdagpenning n Om du är 16-67 år och oför- mögen att sköta ditt arbete på grund av sjukdom kan du få sjukdagpenning när du varit sjukskriven insjukningsdagen och 9 därpå följande vardagar. Om du får lön för sjuktiden betalar FPA dagpenningen till din arbetsgivare. Dagpenningen är skattepliktig inkomst. n Företagare med FöPL- eller LFöPL-försäkring får sjukdagpenning redan då arbetsoförmågan pågått 3 vardagar efter insjukningsdagen. Dagpenningen beräknas då enligt den i beskattningen fastställda inkomst som varit som grund för FöPLeller LFöPL-försäkringen. n Arbetslösa kan få en sjukdagpenning som är minst lika stor som arbetslöshetsersättningen. n Om du har små eller saknar inkomster kaan du efter 55 dagars arbetsoförmåga i en följd få en minimidagpenning på 22,96 e/vardag. n Ansökningstiden för sjukdagpenning är 2 månader fr.o.m. 1.6.2012 (tidigare 4 mån). Partiell sjukdagpenning n Du kan börja få partiell sjuk- dagpenning direkt efter sjukdagpenningens självrisktid (9+1 vardagar). Den partiella sjukdag- Rehabilitering för ungdomar n För att undvika att 16-19-åriga ungdomar med funktionshinder direkt blir sjukpensionerade hänvisas de i första hand till aktiv yrkesinriktad rehabilitering eller utbildning. Under den aktiva rehabiliteringen får de en rehabiliteringspenning som är minst 22,96 e/vardag. Under mellanperioderna är rehabiliteringspenningen 20 % lägre. Rehabiliteringspenning n Rehabiliteringspenningen är a vsedd för 16-67-åringar som deltar i heldagsrehabilitering för att kunna stanna, komma in i eller återvända till arbetslivet. Rehabiliteringen kan ordnas av bl.a. FPA, hälsovården eller företagshälsovården. Även läroavtalsutbildning kan berättiga till rehabiliteringspenning. n Rehabiliteringspenningen motsvarar sjukdagpenningen. n Om klienten efter rehabiliteringen deltar i arbetsträning eller utför arbete med kännbart lägre lön än vanligt kan FPA enligt prövning bevilja rehabiliteringsstöd 9 e/dag. Handikapp- och vårdbidrag n Handikappbidraget för barn under 16 år ska stöda hemvården av ett barn, som p.g.a. sjukdom eller handikapp i minst 6 månader behöver omvårdnad och rehabilitering i sådan omfattning att det belastar familjen mera än ett friskt barn i samma ålder. n Handikappbidraget för vuxna (över 16 år) är avsett för personer vars funktionsförmåga är nedsatt i minst 1 år p.g.a. sjukdom eller handkapp, men som inte får sjuk- eller ålderspension. Bidraget är en ekonomisk ersättning för anskaffning av vård, hjälp eller tjänster eller för att ersätta särskilda kostnader som handikappet orsakar. n Handikappbidragets grundbelopp är 89,18 e/mån, det förhöjda handikappbidraget är 208,09 e/mån och det högsta bidraget 403,50 e/mån. Det är skattefritt. n Vårdbidraget är avsett för pensionstagare som p.g.a. sjukdom eller handikapp har nedsatt funktionsförmåga i minst 1 år. Man måste bo i Finland och dessutom ha sjuk- eller invalidpension, ålderspension. Det lägsta bidraget är 59,73 e, det förhöjda 148,69 e och specialvårdbidraget är 314,41 e mån. n Veteraner som får både fronttillägg och vårdbidrag till högsta belopp får ett skattefritt veterantillägg på 52,09 e. Flyttning till eller från Finland n Om du flyttar utomlands eller återvänder till Finland ska du meddela flyttningen både till magistraten och FPA. n Om du flyttar utomlands för kortare tid än ett år tillhör du i allmänhet fortfarande den finländska sociala tryggheten. Om du flyttar för längre tid upphör vanligen din sociala trygghet i Finland. n I EU, EES-länder och i Schweiz är det vanligen arbetslandet som avgör varifrån man får sin sociala trygghet. n Om du flyttar till Finland för att stanna kan du börja tillhöra den finländska sociala tryggheten från och med flyttningen. Du kan anses ha flyttat permanent om du är återflyttare eller om du i minst två år arbetareller lever i äktenskap med en person som är fast bosatt i Finland. n Kortare än två års bosättning i Finland berättigar i allmänhet inte till den sociala tryggheten, men undantag gäller t.ex. utsända arbetstagare, tjänstemän, studerande och familjemedlemmar. Särskilda regler gäller även personer som flyttar inom Norden eller mellan länder som slutit sociala trygghetsavtal. n www.fpa.fi/flyttning Tolkningstjänster n FPA beviljar personer med hörsel-, syn- och hörsel- eller talskada rätt till tolkning för arbete, studier, uträttande av ärenden och rekreation. n www.fpa.fi/sve-vatu. Kostersättning vid celiaki n Om du har celiaki och är över 16 år kan du ha rätt till en kostersättning på 21 e/mån. Stöd till företagshälsovården n Arbetsgivare och företagare får ungefär hälften av sina kostnader för företagshälsovård ersatta av FPA. För förebyggande verksamhet är ersättningen 60 %. Arbetsgivare och företagare kan frivilligt även erbjuda sina anställda sjukvårdstjänster som företagshälsovård. n www.fpa.fi/arbetsgivare. Bostadsbidrag n Om du har låga inkomster kan du få bostadsbidrag för dina boendeutgifter. n Allmänt bostadsbidrag är avsett för hushåll med små inkomster. Statsrådet fastställer varje år självriskgränserna enligt familjestorlek, hemort och inkomster. n Bostadsbidrag för pensionstagarekan beviljas personer som fyllt 65 år men också yngre sjuk-, invalid-, arbets-, familjeeller garantipensionstagare. n Om du har deltidspension, tidigarelagd ålderspension eller ålderspension före 65 år kan du få allmäntbostadsbidrag. n Studerande kan få bostadstilllägg (se studiestöd). n Värnpliktiga kan få bostadsunderstöd som en del av militärunderstödet. Militärunderstöd Hem&Familj Broschyrer Hem och familj, Pension, Flytta till Finland eller utomlands. Servicenummer Flyttning till/från Finland 020 692 227 Bostadsbidrag 020 692 221 Familjeförmåner 020 692 226 Värnpliktiga 020 692 220 n Militärunderstödet tryggar fa- miljens utkomst under militäreller civiltjänstgöringen. Den värnpliktiga kan själv få bostadsunderstöd samt räntebidrag för studielån som förfaller under tjänstgöringen. Som anhöriga i familjen betraktas den värnpliktigas maka, make eller sambo och gemensamma barn. n Militärunderstödets grundunderstöd motsvarar full folkpen- sion. Barn höjer grundunderstödet. Familjens disponibla inkomster efter skatt sänker stödet. n Bostadsunderstöd ersätter även sådana boendeutgifter för vilka bostadsbidrag inte beviljas. n Särskilt understöd kan beviljas t.ex. för utgifter för utrustning till barnen och barnets underhållsutgifter som den värnpliktiga annars borde betala under tjänstgöringstiden. Moderskapsunderstöd n Familjen får välja mellan en oderskapsförpackning med m babykläder och barnavårdsprodukter och 140 euro skattefritt. Även adoptivföräldrar har rätt till moderskapsunderstöd. Adoptionsbidrag n Adoptivföräldrar som adopte- rar barn under 18 år via en internationell adoptionstjänst kan få ett skattefritt adoptionsbidrag som engångsersättning. Bidragsbeloppet är beroende av barnets hemland. Föräldradagpenningarna n Mammor och pappor har rätt till föräldraledigheter utan att deras anställningsförhållanden bryts. Under familjeledigheterna betalar FPA föräldradagpenningar. De är n Moderskapspenning betalas under mammaledigheten (ca 4 månader). Om mammans arbete kan utgöra en hälsorisk under graviditetten kan hon eventuellt får särskild moderskapspenning redan i ett tidigt skede av graviditeten. n Faderskapspenning för 1-18 vardagar under moderskaps- eller föräldrapenningperioden, n Föräldrapenning till pappan eller mamman turvis (ca 6 månader). n Om båda föräldrarna arbetar på deltid och kan ta hand om sitt barn olika tider, kan båda få partiell föräldrapenning, som är hälften av den vanliga föräldrapenningen. n Pappamånaden består av de 12 sista dagarna av föräldrapenningsperioden (som pappan tar ut istället för mamman) kombinerat med 1-24 vardagar extra pappaledigt med dagpenning. Pappamånaden måste användas inom 6 månader efter föräldraledigheten. Någondera föräldern måste sköta barnet hemma fram till pappamånadens början. n Kvinnor i registrerat parförhållande kan få en dagpenningperiod motsvarande pappamånaden. n Adoptivföräldrar får faderskaps- och föräldrapenning om adoptivbarnet är under 7 år då det tas i vård. Adoptivföräldrar får föräldrapenning för högst 200 vardagar (ca 9 månader). n Föräldradagpenningarna beräknas vanligen på basis av de i beskattningen fastsställda inkomsterna enligt samma princip som sjukdagpenningarna. Dagpenningarna är skattepliktig inkomst. n Föräldrapenningen är fr.o.m. minst 22,96 euro/vardag. Arbetslösa får en dagpenning som är minst lika stor som arbetslöshetsersättningen och studerande en dagpenning minst lika stor som studiestödet. Barnbidrag n Barn som bor i Finland får månatligen ett skattefritt barnbidrag från FPA tills de fyller 17 år. n Barnbidraget är 104,19 e/mån för det äldsta barnet, för det andra 115,13 e, för det tredje 146,91 e, för det fjärde 168,27 e och för det femte samt varje därpå följande barn 189,63 euro/barn. Ensamförsörjare får ett tillägg på 48,55 e/månaden. n På Åland besluter landskapsstyrelsen om barnbidragen. Där är motsvarande belopp 110, 143, 185 och 214 och 259 euro i månaden. Det åländska ensamförsörjartillägget är 50 euro. n År 2012 är utbetalningsdagarna 26.1, 24.2, 23.3, 26.4, 25.5, 26.6, 26.7, 24.8, 26.9, 26.10, 23.11, 21.12. Stöd för barnavården n Efter föräldraledigheten har barnet rätt till kommunal dagvård tills det blir läropliktigt. Alternativt kan föräldrarna välja stöd för hemvård eller stöd för privat vård från FPA. n Då ett barn inte har en kommunal dagvårdsplats kan familjen få stöd för hemvård tills barnet fyller 3 år. Det omfattar en vårdpenning, som för ett barn under 3 år är 327,46 e/ mån. För övriga barn under 3 år är vårdpenningen 98,04 e och för barn under skolåldern 63,00 e/mån. Familjen kan dessutom få ett inkomstbundet vårdtillägg på högst 175,24 e/mån. Adoptivföräldrar kan få hemvårdsstöd tills adoptivbarnet börjar skolan. n Stöd för privat vård av barn kan beviljas till skolstarten då barnet har privat dagvård. Privatvårdsstödets vårdpenning är 166,71 e/mån/barn. Dessutom kan familjen beroende på inkomsterna få ett vårdtilllägg som är högst 140,19 e/barn i månaden. Familjen ska själv ansöka om stödet, men FPA betalar det direkt till dagvårdsproducenten. n Ålänningar söker barnavårdsstöd hos hemkommunen. Partiell vårdpenning n En förälder som för barnets skull väljer att arbeta högst 30 timmar i veckan kan få partiell vårdpenning då barnet är under 3 år och då barnet går i skolans lägsta klasser. Även företagare kan få partiell vårdpenning. n Den partiella vårdpenningen är 93,77 e/mån. n Åland har eget stödsystem som sköts av kommunerna. Underhållsstöd n FPA betalar underhållsstöd för barn under 18 år, då en underhållskyldig förälder inte betalar underhållsbidrag eller då bidraget är lägre än underhållsstödet. n Underhållsstöd beviljas också för utomäktenskapliga barn då faderskapet inte är fastställt samt för adoptivbarn, som en förälder adopterat ensam. n Stödet är 147,96 e/mån/barn. Specialvårdspenning n Föräldrar som deltar i sjukvår- den eller rehabiliteringen av sitt under 16-åriga barn kan få specialvårdspenning som ersättning för utebliven inkomst då barnet är på sjukhus eller poliklinik eller även till dessa ansluten vård hemma eller på rehabiliteringseller anpassningsträningskurs. n Om barnet är 7-15 år betalar FPA specialvårdspenning endast om barnet har en svår sjukdom och vårdas på sjukhus. n Specialvårdspenningen beräknas enligt inkomsten på samma sätt som sjukdagpenning. Föräldrar som har låga eller inga inkomster kan få 22,96 e/vardag. Arbetslösa och studerande får en dagpenning som är minst lika stor som den föregående arbetslöshetsersättningen eller studiestödet. Studier&jobb Broschyrerna Studier, Arbetslöshet Servicenummer Studerande 020 692 229 Utan arbete 020 692 230 Flyttning till/från Finland 020 692 227 Studiestöd n Studiestödet består av studie- penning, bostadstillägg och statsborgen för studielån samt räntebidrag. Studiepenning kan beviljas studerande som fyllt 17 år, bostadstillägg till studerande som inte har egna barn och som bor på hyra eller studerar utomlands. Dessutom kan FPA bevilja statsborgen för studielån. Efter examen kan FPA bevilja ränte bidrag till lånet. 1 • 2 0 1 2 • M i t t i a l lt nn Stöd 14 nn Bryderi n 15 E t t j o bb p å F P A I medierna talas det ofta om diskussionsforumen på internet. Diskussioner som förs i sociala medier bakom pseudonym kan vara obehagliga och hotfulla. Där kommer FPA:s kundrådgivare Anniina Vähäkuopus in i bilden som moderator. Hon arbetar på FPA:s kontaktcenter som kundrådgivare. Tillsammans med 300 andra kundrådgivare besvarar kundernas frågor per telefon. Hon har specialiserat sig på stöd för barnfamljer och studerande. Vid sidan om det arbetet jobbar hon som moderator för småbarnsfamiljernas diskussionsforum Kela-Kerttu, som finns på Suomi24-portalen och som grupp på på Facebook. Dit hittar man via www.kela.fi/Lapsiperheet > Kela-Kerttu. – Det är fint att våra kunder till och med mitt i natten kan ställa frågor som grubblar över. Vi är sju ”Kerttun” som svarar så fort som möjligt – vanligen följande vardagsmorgon. Som moderator övervakar Vähäkuopus att diskussionen håller sig på en saklig nivå och att svaren är korrekta. Hon tycker det är bra att FPA finns med i sociala medier dvs. där FPA:s kunderna finns. – Sociala medier är också en viktig del av mitt liv och min fritid. Ibland känns jobbet som moderator inte som jobb. Henrik Jussila Intresserad av FPA som arbetsplats? Se www.fpa.fi/rekrytering Alterneringsledig med ersättning n När du varit i arbetslivet i minst 10 år varav minst ett år hos din nuvarande arbetsgivare kan du ta alterneringsledigt, om din arbetsgivare går med på det. För att du ska få alterneringsersättning måste nämligen din arbetsgivare förbinda sig att via arbetförmedlingen anställa en arbetslös person för den tid som du är ledig. n Alterneringsledigheten är alltid minst 90 och högst 359 kalenderdagar. n Alternerneringsersättningen är 70 % eller 80 % av arbetslöshetsdagpenningen (utan barntillägg). Om du hör till en M i t t i a l lt • 1 • 2 0 1 2 marknadsstöd och får ett arbete utanför din pendlingsregion kan du utöver din lön i 4 månader få ett resestöd för att kunna inleda arbetet. Resestödet motsvarar arbetsmarknadsstödet och förutsätter att ditt arbete pågår i minst 2 månader. Arbets- och näringsbyrån kan också bevilja ett behovsprövat rörlighetsunderstöd. n Rehabiliteringsstödet är en tillfällig sjukpension som FPA beviljar på viss tid för att möjliggöra återgång till arbetslivet. Tiden med rehabiliteringsstöd är främst avsedd för att stödtagaren skall delta i åtgärder som bevarar eller återställer arbetsförmågan eller låta undersöka sin återstående arbetsförmåga. Stödet förutsätter en behandlings- och rehabiliteringsplan. Integrationsstöd Garantipension få integrationsstöd som motsvarar arbetsmarknadsstödet medan de integreras i Finland. Ansökan riktas till Arbets- och näringsbyrån, men utbetalas av FPA. Moderator arbetslöshetskassa ansöker du om alterneringsersättningen hos din kassa, övriga ansöker om ersättningen hos FPA. Grundtrygghet för arbetslösa n Om du är arbetslös, 17-64 år och inte får inkomstrelaterad dagpenning från en arbetslöshetskassa, kan du från FPA få grunddagpenning för högst 500 dagar eller arbetsmarknadsstöd (om du inte uppfyller arbetsvillkoret eller om du redan fått dagpenning från arbetslöshetskassan eller FPA den längsta möjliga tiden). n Arbetsmarknadsstödet är behovsprövat. Beloppet påverkas av nästan alla egna men också makens/makans/sambons inkomster (efter ett avdrag på 660 euro) och sociala förmåner. n FPA kan också bevilja jämkad arbetslöshetstrygghet till arbetssökande som arbetar på deltid eller sporadiskt. n Grunddagpenningen, utbild- ningsstödet och arbetsmarknadsstödet är skattepliktiga och som högst 31,36 e/dag. Barnförhöjningen är för ett barn 5,06 e, för två 7,43 e och för tre eller flera barn 9,58 e/dag. Du kan söka arbetslöshetstrygghet när du anmäler dig till arbetsförmedlingen som arbetslös arbetssökande. n På Åland har arbetsförmedlingen hand om arbetslöshetstryggheten. Tillägg för arbetslösa n Om du är arbetslös och deltar i sysselsättningsfrämjande tjänster kan du i ersättning för uppehälle få 9 e eller 18 e/dag. På olika grunder kan du även få ett tillägg för sysselsättningsplan eller en förhöjningsdel till grunddagpenningen vars fulla belopp är 4,59 e/dag. Du får inte båda samtidigt. Även permitterade och visstidsanställda omfattas av omställningsskydd. Tillfällig sjukpension n Om du har rätt till arbets- n Invandrare och flyktingar kan Skolresestöd n Du kan få skolresestöd när du studerar på heltid vid gymnasium eller yrkesskola och avståndet mellan din bostad och skolan är minst 10 kilometer. Dina kostnader för skolresan ska överstiga 54 e/mån. Du betalar alltid själv minst 43 e/mån. Resestöd Pension Broschyrer Pension Servicenummer Pensionsärenden 020 692 222 Efterlevandepensioner 020 692 228 Pension n Arbetspensionen är den pri- mära pensionen. För dem som helt saknar eller endast har liten arbetspension tryggar folkpensionen och garantipensionen basutkomst. n Till folkpensionerna hör sjuk pension för 16-64-åringar, arbetslöshetspension för 62-64-åringar födda senast år 1949 samt ålderspension från och med 65 års ålder. Ålderspensionen kan tas ut redan vid 62 års ålder men då till minskat belopp. n Folkpensionen är högst 608,63 e/mån för ensamstående och 539,85 e/mån och för gifta och sambor. Beloppet minskar an efter som arbetspensionen före skatt överstiger 53,70 e/ mån. Folkpensionen är skattepliktig inkomst. FPA betalar ingen folkpension då arbetspensionen före skatt för ensamstående är 1 257,96 e/ mån eller mera och för gifta eller sambor 1 20,46 e/mån. n Folk- och arbetspensionstagare som har barn under 16 år kan få en skattefri barnförhöjning som är 21,23 euro/barn/ månad. n För pensionstagare som har bott utomlands eller som har tidigarelagt sin folkpension, kan pensionen vara lägre än i ovanstående exempel. n Garantipension kan beviljas pensionstagare vars bruttopension är mindre än 713,73 e/mån. För en ensamstående som saknar arbetspension är garantipensionen 105,10 e/mån och för gifta och sambon 173,88 e/mån. Garantipensionen är lägre för dem som tidigarelagt sin folkpension. Läs mera på www.fpa. fi/garantipension. Fronttillägg n Män och kvinnor som är bo- satta i Finland och som har frontmannatecken, fronttjänsttecken, fronttecken eller veterantecken får ett skattefritt fronttillägg på 47,55 euro/mån från FPA. Minröjare har rätt till ett motsvarande tillägg, men inte till extra fronttillägg. Fronttilllägg kan även betalas veteraner som bor utomlands och som har något av ovan nämnda tecken. Efterlevandepensioner n Familjepensionerna är efterle- vandepensioner till änkor och änklingar under 65 år samt barn under 18 år. Även studerande barn i åldern 18-20 år kan få barnpension. n Till FPA:s efterlevandepension hör en begynnelsepension på 313,90 e/mån i 6 månader efter makens/makans död. Därefter kan FPA beroende på familjeförhållandena och inkomsterna, betala en fortsättningspension. Efterlevandepensionen motsvarar folkpension, men övriga pensioner och inkomster minskar beloppet. n Barnpensionen är oberoende av inkomsterna. Grundbeloppet är 57,76 e/mån. Ett barn under 18 år kan beroende på barnets övriga familje- och försörjningspensioner även få ett kompletteringsbelopp på högst 87,36 e/ mån. Föräldralösa barn har rätt till två grundbelopp och kompletteringsbelopp. Bildkryss 1/12 Skicka din bildkrysslösning senast 15.5.2012 till adressen Mitt i allt/FPA, PB 450, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet Bildkryss 1. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med 25 euro, 20 euro och tre pris på 15 euro. Bildkryss 1/11 rätt lösning Namn Adress E-post och telefon Bildkryss 2/2011 pristagare: Janet Wallsten, Jakobstad, Inga Kjellberg, Åbo, Anneli Fagerlund, Esbo, Margareta Messia de Prado, Helsingfors och Disa Illman, Karis. 10 frågor om social trygghet 1. Vad kallas Läkemedelsprisnämnden utgående från den finska förkortningen? a) Hyla b) Hela c) Hila 2. Hur mycket överbetalda förmåner drev FPA in i fjol? a) 1,3 miljoner euro b) 75 miljoner euro c) 137 miljoner euro 3. Vilken av följande hör inte till de svenska pensionerna? a) inkomstpension b) lyxpension c) premiepension 4. FPA har rehabilitering för personer i arbetsför ålder som kallas a) Aslak b) Oula c) Jouni 5. FPA ska förnya a) 75 ansökningsblanketter b) 115 ansökningsblanketter c) 250 ansökningsblanketter 6. För taxiresor som FPA ersätter får en bekant taxi, om man a) är pensionär b) gravt handikappad eller under 16 år c) gravid eller reser med en baby 9. Studiestödets bostadstillägg är högst a) 150,60 euro/mån b) 201,60 euro/mån c) 250,60 euro/mån 7. Den 1 juni förkortas ansökningstiden för sjukdag penning från 4 månader till a) 2 dagar b) 2 veckor c) 2 månader 8. Över 75-åringar använder mest a) läkemedel för hjärt- och kärlsjukdomar b) psykmediciner c) värkmediciner De rätta svaren hittar du här: 10. Vilken av följande förmåner kan man inte söka på e-tjänsten på internet? a) underhållsstöd b) ålderspension c) sjukpension 1c, 2b, 3b, 4a, 5c, 6b, 7c, 8a, 9b och 10c kes- eller gymnasiestuderande utan egen familj, är din studiepenning beroende av dina föräldrars inkomster, som kan utesluta eller sänka, men också höja din studiepenning. n Studiepenningen är 38-298 e/ mån. Den är beskattningsbar inkomst. Beloppet är beroende av dina studier, din ålder, boendeform, familjeförhållandena och dina inkomster. n Bostadstillägget är högst 80 % av hyran upp till 252 euro. Högre hyra beaktas inte. Bostadstillägget är 26,90-201,60 e/mån. Om du hyr bostaden av dina föräldrar får du högst 58,87 e/mån i bostadstillägg. Dina egna inkomster kan påverka bostadstillägget. Om du är under 18 år och studerar på andra stadiet kan dina föräldrars inkomster påverka bostadstillägget. Om du har egna barn kan du få allmänt bostadsbidrag. n Tumregeln är att du får förtjäna 660 e/mån de månader du tar ut studiestöd och 1 970 e/ mån under de månader som du inte lyfter studiestöd. Du ska själv hålla reda på att stödet och inkomsterna är i balans. Det får du hjälp med räknaren på www. fpa.fi/berakningar. På e-tjänsten www.fpa.fi/etjanst ser du dina studiestödsuppgifter och där kan du också annullera och återbetala studiestöd. n Om du har låga inkomster när du är utexaminerad kan du få räntebidrag för studielånet i 5 halvårsperioder. n Åland har ett eget studiestödsystem. Na n a U i t t o Ole bärlund n Om du är under 20 år och yr- 1 • 2 0 1 2 • M i t t i a l lt
© Copyright 2024