Metalworking World 1/2011

Den GLOBALa sötvattenkrisen
Nu krävs handling!
1/11
Ett affärs- och teknikmagasin från sandvik coromant
Ryssland:
titan stärker
positionerna
igcc ger hopp
om renare
kolkraftverk
Italien:
Antog stor
utmaning
Shivani Jatiley,
assisterande
inköpschef hos
JCB India.
indien:
Ökad efterfrågan ställer krav
Mera och
snabbare
Ledare
Tom erixon VD Sandvik Coromant
Mer och nyare,
snabbare och renare
Efterfrågan på el i världen förväntas öka
med omkring 83 procent de kommande två
decennierna. I dagsläget drivs utvecklingen
framför allt av den ekonomiska tillväxten i
Asien. Där håller många nya kraftverk på att
byggas, befintliga kraftverk uppgraderas med
nya turbiner och användningen av höglegerade material växer.
Samtidigt förväntas den totala installerade
kapaciteten av vindkraft 2014 vara tre gånger
så stor som i dag. Om tio år kanske vindkraften kan täcka åtta procent av världens
elkonsumtion.
“Den här enorma
tillväxten ställer
nya och högre
krav på dem
som tillverkar
komponenter till
energisektorn.”
Den här enorma tillväxten ställer nya och
högre krav på dem som tillverkar komponenter till energisektorn. När det gäller produktivitet måste man producera komponenter av
högre kvalitet till ett lägre pris. När det gäller
effektivitet och kunskap handlar det om nya
och svårbearbetade material som används i
de förbättrade turbinerna.
Ny teknik och svårbearbetade material är
något som Sandvik Coromant är mycket bra
på. I flera årtionden har vi arbetat med
flygindustrin och ställts inför högsta möjliga
kvalitetskrav och tagit fram nya toppmoderna
lösningar. Kraven inom energisektorn börjar
bli lika tuffa i takt med att kunderna fokuserar
2 metalworking world
allt starkare på produktivitet och högkvalitativa lösningar.
Ett exempel är de nya, mycket effektiva
turbinerna till morgondagens kärnkraft- och
kolkraftverk. Visste du att kol står för ungefär
40 procent av världens totala elproduktion och
att det förväntas öka stadigt de kommande
tjugo åren? Det är extremt viktigt att de nya
kraftverken kan göras renare och denna teknik
skapar nya utmaningar för underleverantörer.
På sidan 20 kan du läsa om ett renare sätt att
behandla kol.
Svängkransarna i en vindturbin hjälper till
att ge den bästa läge i förhållande till vinden.
De tillverkas av smitt stål och det krävs
optimerade verktyg för att bearbeta dem till
rörliga precisionskomponenter – i diametrar
upp till sex meter. På sidan 38 tar vi en titt på
några av de tidsbesparande och moderna
verktyg som används vid tillverkning av
svängkransar.
Skärande verktygs potential ökar stadigt
inom kraftgenerering. Utvecklingen drivs av
investeringar i både vindkraft och kondenskraft. Det är sannerligen en spännande tid vi
lever i.
Trevlig läsning!
tom erixon
VD Sandvik Coromant
Metalworking World
är ett affärs- och teknikmagasin från
AB Sandvik Coromant, 811 81 Sandviken.
Telefon: 026-26 60 00.
Metalworking World ges ut tre gånger per
år på amerikansk och brittisk engelska,
danska, finska, franska, italienska, japanska, kinesiska, koreanska, nederländska,
polska, portugisiska, ryska, spanska,
svenska, tjeckiska, thailändska, tyska och
ungerska.
Tidningen distribueras gratis till Sandvik
Coromants kunder över hela världen.
Den produceras av Spoon Publishing
i Stockholm. ISSN 1652-5825.
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Yvonne Strandberg. Projektledare:
Christina Hoffmann. Redaktionell chef:
Johan Andersson. Grafisk formgivare:
Erik Westin. Teknikredaktör: Christer
Richt. Språkredaktör: Valerie Mindel.
Samordnare: Beate Tjernström.
Språksamordnare: Sergio Tenconi.
Originalare, språkversionerna: Eva
Bengtson. Prepress: Markus Dahlstedt.
Omslagsfoto: Peter Jönsson.
Vänligen notera att icke beställt material
ej accepteras. Material i denna publikation får återges endast med specifikt
tillstånd. Begäran om sådant tillstånd
skickas till tidningens redaktionelle chef.
Sandvik Coromant och redaktionen delar
inte nödvändigtvis alla åsikter som framförs i Metalworking World.
Vi välkomnar korrespondens och förfrågningar avseende tidningen.
Adress: Metalworking World,
Spoon Publishing, Kungstensgatan 21B,
113 57 Stockholm.
Telefon: 08-442 96 20.
E-post: [email protected]
Distributionsfrågor: Beate Tjernström,
Sandvik Coromant. Tel: 026-26 67 35.
E-post: [email protected]
Tryckt i Sverige av Sandvikens Tryckeri.
Tryckt på MultiArt Matt 115 gram och
MultiArt Gloss 200 gram från
Papyrus AB, certifierat enligt ISO 14001
och EMAS-registrerat.
Coromant Capto, CoroDrill, CoroMill,
CoroTurn, T-Max är Sandvik Coromants
registrerade varumärken.
Få Metalworking World gratis.
Mejla din postadress till
[email protected]
Metalworking World ges ut i informationssyfte och all information är av generell natur. Den bör inte betraktas som
anvisningar och ska inte användas som
beslutsunderlag för val av produkter för
specifika ändamål. Varje användning
av informationen i denna publikation
sker på användarens egen risk. Sandvik
Coromant åtar sig inget ansvar för
direkt, oavsiktlig, sekundär eller indirekt
skada av något slag som uppstår på
grund av användning av information som
hämtats från Metalworking World.
Innehåll
metalworking world #1 2011
14
Dinesh Sharma
monterar ett
växellådshus
hos JCB India.
4
Switchblade
Multi Mode
Vehicle – den
flygande
motorcykeln.
8
Luca Giordano,
vd för
italienska
CLP, är en
modig man.
Nyheter............................. 4
Kol kan bli renare...........20
Samarbete uppmuntrar
fritt tänkande.................. 8
Titan regerar..................26
Ökar farten på
tillverkningen................ 14
Utblick.............................36
Funktionskonst............. 19
Komplett lösning...........38
Flytande lösningar........ 32
32
Brist på rent
vatten är ett
problem som
går att lösa.
Teknik
Kraftig
konkurrens
Bearbetning
av titan
De senaste
geometrierna
Skärande bearbetning
av hårda material
vinner mark jämfört
med slipning. Bland
fördelarna märks ökad
produktivitet, lägre
kostnader och ökad
flexibilitet.
Pinnfräsar i hårdmetall
och specialutvecklad
finbearbetningsteknik sparar
tid och ökar kvaliteten vid
bearbetning av komponenter
till flygplan.
Ett stort verktygsutbud,
beprövad förmåga inom
konstruktion och ett
Application Centre för
utveckling och testning av
lösningar samverkar för att
ta långhålsbearbetningen
till en helt ny nivå.
6
19
Gröna turbiner
för framtiden
Moderna och mer miljövänliga komponenter
till ång- och gasturbiner ställer krav på
specifika verktygslösningar och metoder.
24 30
metalworking world 3
NYHETER
Haász Dezső är
driftchef vid en av
Linamars fabriker
i Ungern.
olid erfarenhet bäddade
S
för branschbreddning
1. Linamar är mest känt som
underleverantör till bilindustrin.
Varför har ni börjat tillverka
komponenter till vindturbiner?
”2007 ville Linamar i Ungern dra nytta av
tillväxten inom vindkraftsektorn eftersom
vi har erfarenhet av att bearbeta
högprecisionskomponenter till
bilindustrin”.
2. Har ni gjort några förändringar
i era fabriker för att underlätta den
här tillverkningen?
”Ja, vi har byggt ut vår bearbetningskapacitet så att vi kan tillverka axlar som är
fyra meter långa och väger 2,5 ton.
Dessutom har vi investerat i nya
maskiner för CNC-svarvning, fräsning
och slipning”.
3. Hur utnyttjar ni Sandvik
Coromants Productivity Center?
”Vi har jobbat ihop med Sandvik
Coromant i sju år och till och med utvecklat ett dokumenterat sätt att samarbeta.
Vi använder Sandvik Coromant för att
utbilda våra ingenjörer och operatörer så
att de kan förbättra våra processer och
minska våra kostnader”.
4. Har bilindustrin återhämtat
sig något?
”I dagsläget utnyttjar vi omkring 90 till
95 procent av vår kapacitet. Under 2009
var siffran 75 procent, så ja, efterfrågan
på våra produkter har ökat – särskilt
axlar, flänsar, bränslepumphus och
turboladdare”.
KORT OM linamar
Kanadensiska Linamar konstruerar
och tillverkar olika typer av precisionskomponenter av metall och
system till bilindustrin, energisektorn och mobiltelefonbranschen.
Företaget har tre fabriker i Ungern,
varav två har haft nära samarbeten
med Sandvik Coromants Productivity Center i Rumänien.
>>> Läs mer om Linamar Corporation på www.linamar.com
Ett stabilt val
Äntligen samlade
SVARVNING. Nästa gång du
tillämpningar. CDI-revolvern har varit
beställer en svarv, se till att du beställer
tillgänglig i Europa en tid, men ingår nu
den med Sandvik Coromants nya
i den globala produktportföljen och har
CDI-revolver.
blivit en standardprodukt i Sandvik
Den här revolvern ger stabilare
Coromant katalog.
bearbetning och minskat verktygshållaröverhäng, vilket gör att man har mer
verktygsutrymme, får högre skärprestanda, bättre ytjämnhet på arbetsstycket, ökad livslängd på verktygen
och mer skärverktygslängd.
CDI är gränssnittet mellan revolvern
och Coromant Capto verktygshållarsystem med snabbväxling och utvecklades
ursprungligen för bilindustrin där en
VDI-revolvers stabilitet inte räckte till.
Det finns möjlighet till snabbväxling
och på grund av den snabba fastspänningen är den idealisk för tillverkning av Den nya CDI-revolvern
små batcher. Den är stabil och stadig
utvecklades ursprungligen
för bilindustrin.
och passar både fasta och roterande
produKTIVITET. Ett
nytt verktygsbibliotek ger full
kontroll över hanteringen av och
kommunikationen om skärande
verktyg, oavsett varumärke eller
leverantör.
Tidigare sparade olika mjukvaruprogram data på skilda sätt
och med olika namn. Resultatet
var tidskrävande och opålitliga
system.
Sandvik Coromant och TDM,
som driver kunskapscentret
för verktygsdata inom Sandvik
Tooling, har utvecklat en standardiserad katalog baserad på
en ISO 13399-datastruktur. Den
gör användningen lättare, snabbare och organiserar datan mer
överskådligt.
Alla typer av verkstäder, små
4 metalworking world
som stora, som behöver programmera maskiner kommer att
kunna överföra monteringsdata
till vilken mjukvara som helst via
ett intuitivt gränssnitt.
Verktygsbiblioteket kommer
att ha tre huvudavdelningar:
Catalogue Area: här kan verktygsleverantörer lägga in data
för sina produkter.
My Items: tillverkaren kan
kopiera data från huvudkatalogen
till sin egen personligt anpassade
avdelning.
My Assemblies: användaren
kan manuellt eller automatiskt
skapa monteringar utifrån sina
utvalda data. Det förenklar förvaring och hämtning av dimensionsparametrar, 2D-ritningar
och 3D-modeller.
Sopronyi Gyula
Fyra frågor till Haász Dezső,
Linamar Corporation, ungern:
Varför inte ta en
genväg över
trädtopparna.
BRANSCHMÄSSOR. IMTEX/Tooltech, en mycket
populär mässa för tillverkningsindustrin, förväntas locka
folk från hela världen när den öppnar dörrarna i Bangalore
– Indiens Silicon Valley – i januari 2011.
Evenemanget har ordnats varannat år de senaste
15 åren och är ett ”skyltfönster” för maskiner och verktyg
för verkstadsindustrin. Sandvik Coromant utnyttjar
möjligheten att visa upp nya produkter, men också för att
inleda nya samarbeten.
”Hela vår monter kommer att bli ett gulmålat Smart
Event”, säger Gunnar Nälsen, Deputy General Manager of
Marketing vid Sandvik Coromant i Pune, Indien. ”Vi vill
fånga tillfället nu när marknaderna i Indien och Kina är på
väg att explodera”.
Evenemanget anordnas av Indian Machine Tool
Manufacturers’ Association och går av stapeln vid
Banga­lores International Exhibition Centre 20–26 januari
2011.
BRANSCHMÄSSOR 2011
•Tooltech, 20–26 januari, Bangalore, Indien
•TECMA, 8–11 mars, Mexico City, Mexiko
•CIMT, 11-16 april, Beijing, Kina
•EMO, 19-24 september, Hannover, Tyskland
“Hanteringen och bearbetningen av titan kostar mycket och
verktygen utgör en av huvudkostnaderna för processen”
Alexander Litvinov, processingenjör hos ryska
titantillverkaren VSMPO.
>>> läs mer på sidan 26.
samson motorworks
IMTEX/Tooltech
2011 på gång
Hej då bilkö
fou. Trött på trafikhets?
Snart kan du hoppa in i en ny,
flygande trehjulig motorcykel
och dra iväg rätt upp i luften.
Samson Motorworks, ett
litet maskinföretag vid randen
av Sierra Nevada-bergen i
Kalifornien, bygger en prototyp till en flygande motorcykel
som kallas Switchblade Multi
Mode Vehicle. Man hoppas
kunna lansera den under 2011
som en gör-det-själv-byggsats
för cirka 665 000 kronor. Det
inkluderar flygelektronik och
en motor på 120 hästkrafter.
Switchblade är en blandning av Ferrari, motorcykel
och flygplan. Den har infällbara vingar, två säten och
plats för golfbagen.
App-titretande
ekonomi. Nu kan du
optimera prestanda för dina
svarv-, fräs- och borrapplikationer direkt i mobilen.
Den nya gratisapplikationen
(appen) Bearbetningskalkylator App finns till iPhones- och
Android-mobiler och gör det
möjligt att beräkna den bästa
skärdatan baserat på ett uppdrags unika parametrar.
Beräkna de bästa
Appen har en hjälpfunkparametrarna för ett
uppdrag direkt i mobilen. tion som ger mer information
om den kalkylering som
görs och vilken information som behövs för att ge
resultat. Det finns också en
kostnadsjämförelse för olika
processer som beräknar hur
optimering av verktygen kan
ge kostnads- och tidsbesparingar.
Appen går att få via
www.sandvik.coromant.com/
machiningcalculator eller
i Apples iTunes-butik.
Glimrande samarbete
lösningar. USA-baserade Precorp är
välkänt för sina effektiva verktyg för
håltagning av polykristallin diamant (PCD) och
hårdmetall. Nu blir Precorps avancerade PCD
vein-teknik tillgänglig för tillverkningsföretag
jorden runt genom Sandvik Coromants globala
produkt- och supportnätverk.
Kontakta din vanliga säljkanal för mer
information om Precorps lösningar och om
redan tillgängliga lösningar för kant- och
ytbearbetning av krävande kompositer.
>>> Läs mer om lösningarna på
www.sandvik.coromant.com/composite
metalworking world 5
Teknik
text: elaine mcclarence
Utmaning: Att uppfylla tuffa
toleranser och ytjämnhetskrav för
högkvalitetskomponenter.
Lösning: Att övergå från slipning till
skärande bearbetning av hårda material
med de senaste skärgeometrierna och
CBN-sorterna.
Skärande bearbetning
av hårda material
Skärande bearbetning har mycket att erbjuda
då det gäller material med typisk hårdhet
mellan 55 och 65 HRC. Tack vare skärsorter
baserade på kubisk bornitrid (CBN) och
aluminiumoxidkeramer har skärande
bearbetning börjat tränga in på ett område där
slipning tidigare var allenarådande. Processen ger högre produktivitet, lägre produktionskostnader och kostnad per komponent,
högre flexibilitet och enklare produktion.
Möjligheten att arbeta utan skärvätska gör
skärande bearbetning av hårda material
miljövänligare än konventionell slipning.
Sandvik Coromant fortsätter att vidare­
utveckla sin kompetens inom CBN och
keramiska skär för att kunna ge support åt
de allt flera företag som tillämpar skärande
bearbetning – särskilt svarvning – av hårda
material.
sträcker sig från
sorter för svår intermittent bearbetning, som
CB7525, CB7025 och den kommande
CB7035, till sådana för kontinuerliga stabila
bearbetningsvillkor, som CB7015. Dessutom
har företaget en sort baserad på en keram-
blandning, CC6050, som är ett kostnads­
effektivt alternativ för tillämpningar med
lägre materialhårdhet och måttliga krav på
ytjämnhet.
Skärgeometrierna påverkar också
bearbetningsresultatet och ytjämnheten.
Wiper- och Xcel-geometrierna har utvecklats
Fallstudie
För en tillverkare av krondrev i sätthärdat
stål betydde övergången till Xcel-skär att
skär­hastigheten kunde ökas från 150 m/min
till 200 m/min. Därmed ökade företagets
produktivitet 2,9 gånger medan verktygslivslängden förbättrades med faktorn 1,3.
Sortimentet av CBN-skär
6 metalworking world
för att uppfylla de flesta produktionskrav och
bearbetningsstrategier. WH Wiper är den
verkliga arbetshästen inom skärande
bear­betning av hårda material. Skärgeometrin ger hög produktivitet i kombination med
utmärkt ytjämnhet och måttnoggrannhet
i jämförelse med standardlösningar.
En tillverkare av krondrev förbättrade
sin produktivitet 2,9 gånger genom
att övergå till Xcel-skär.
Verktygslösningen:
Skär: Xcel-skär, sort CB7015
Maskinuppställning:
Skärhastighet: 200 m/min
Matning: 0,34 mm/varv
Typiska val för svarvning
av hårda material
Välj bästa möjliga CBN-sort för olika tillämpningar.
CB7015
Den bästa
lösningen för
kontinuerliga
stabila skärförhållanden vid höga
skärhastigheter.
CB7025
Rekommenderas
för lätt intermittent bearbetning
vid medelhöga till
höga skärhastigheter.
CB7035
Bästa valet för
intermittent
bearbetning vid
medelhöga
skärhastigheter.
CB7525
Lösningen för
svår intermittent bearbetning
vid låga till
medelhöga
skärhastigheter.
Skärhastighet
Seghetskrav
Safe-Lok-tekniken är en idealisk
metod för att fixera CBN-spetsen
vid hårdmetallkroppen. Systemet
är en kombinerad mekanisk och
lödd låsning som säkerställer
hållfasthet och tillförlitlighet.
Låg
Hög
Arbetsstycket är en exempelkomponent som visar några typiska
tillämpningar där specifika skärsorter är den optimala lösningen.
Om komponenten tillåter det och det finns
tillräckligt med fritt utrymme mot skuldran
är Xcel-geometrin ett alternativ som ger
ena­stående produktivitet. En annan möjlig­het
för profilering är CoroTurn TR-skär, som
utmärks av sin höga stabilitet. CBN-skär av
typen CoroTurn TR med en unik skärficka
för ökad stabilitet ska snart lanseras.
Säkerheten är avgörande i alla bearbetningsprocesser – inte minst vid skärande
bearbetning i hårda material. Safe-Loksystemet för att fixera CBN-spetsen vid
hårdmetallkroppen ger en kombinerad mekanisk och lödd låsning som säkerställer
hållfasthet och tillförlitlighet med stort
skärdjup.
Fixeringsmetoden ökar hållfastheten mot
mekanisk och termisk belastning. I praktiken
handlar det om högre processäkerhet och
minskad risk för överbelastning och att
CBN-spetsen går förlorad. Gängsvarvning,
spårsvarvning och fräsning av härdade
komponenter är också möjligt med CBNskär ur Sandvik Coromants produktprogram.
Skärande bearbetning av hårda material
är en teknik som har utvecklats med tanke på
att den ska kunna fungera utan skärvätska.
CBN-skär och keramiska skär klarar höga
temperaturer, och det sparar kostnader för
skärvätska. När termisk stabilitet hos
arbetsstycket måste garanteras kan man välja
högtryckstillförsel (upp till 70 bar) av
skärvätska, i kombination med ett lämpligt
CBN-skär, för att få bättre spånkontroll.
Skärande bearbetning av hårda material
har redan blivit etablerat inom bilindustrin,
där tekniken används för framställning av
komponenter till drivlinan, exempelvis drev,
kronhjul, pinjonger och axlar. Tekniken har
potentiella tillämpningar inom många andra
industri­grenar, som bland annat inom
tillverkning av lager och kraft­
överföringskomponenter.
Sammanfattning
Unika skärsorter från Sandvik Coromant
stöder utvecklingen av teknik för skärande
bearbetning av hårda material – ett mycket
effektivt alternativ till slipning vid
finbearbetning av härdade komponenter.
För att nå ytjämnhet av högsta klass
erbjuder företaget skärgeometrierna Wiper
och Xcel. Snart kommer även CBN-skär av
typen CoroTurn TR för profilering.
CBN-sorterna CB7015 och CB7025
kompletteras av de nya sorterna CB7525
och CB7035. Den nya tekniken kan
förbättras ytterligare genom högtrycks­
kylning för spånkontroll.
metalworking world 7
text: massimo condolo Foto: Maurizio Camagna
Vågade
steget
Borgo San Dalmazzo, Italien. Det var en enorm
utmaning för ett litet finbearbetande företag, men
Costruzioni e Lavorazioni di Precisione tog sig an en order
att tillverka en enorm komponent till en kärnreaktor.
”Sälj inte skinnet förrän björnen är skjuten” är ett populärt talesätt i Cuneo-provinsen
i nordvästra Italien. Nu är det dock länge
sedan det jagades björn här. I dag har området
specialiserat sig på matvaror som Castelmagno-ost, vinerna Barolo och Barbaresco och
kött från Carrù-oxar. Men ändå citerar Luca
Giordano, verkställande direktör för Costruzioni e Lavorazioni di Precisione (CLP), detta
talesätt när han berättar om företagets nya projekt att tillverka en gigantisk komponent till
en kärnreaktor. Egentligen handlade företaget
stick i stäv mot talesättets innebörd när man
tog på sig uppdraget. Giordano säger att
”Vi sålde faktiskt skinnet innan björnen var
skjuten”. Det var ett beslut som krävde mycket mod – och en stark samarbetspartner
i Sandvik Coromant.
CLP, som ligger i Borgo San Dalmazzo
80 kilometer söder om Turin, tillverkar inget
standardsortiment. I stället arbetar bolaget
som underleverantör till olika företag inom
branscher som energi, atomforskning, väg8 metalworking world
Horisontell arborrmaskin som bearbetar utsidan
av en pump till en kärnreaktor.
Ett planfräshuvud som bidrog till att CLP kunde
spara 30 000 euro för varje batch komponenter.
och vattenbyggnad, maskintillverkning och
flygplan. Ritningar och gjutgods som behöver
bearbetas levereras till fabriken och de färdiga
komponenterna levereras därifrån, klara för
att monteras eller bearbetas vidare.
Bolaget är specialiserat inom byggnadskonstruktioner av stål och mekanisk högprecisionsbearbetning av stora komponen-
ter. Toleranser på en hundradels millimeter
uppnås för komponenter som är så stora att
de måste forslas till och från fabriken med
specialtransporter – ofta på natten när det är
som minst trafik. Pumphus till kärnreaktorer,
komponenter till en experimentreaktor för fusioner och skopor till utgrävning av vattenutsläpp i underjordiska järnvägstunnlar är bara
Luca Giordano
Ålder: 35
Bor: mitt i centrum av Borgo
San Dalmazzo i Italiens
Cuneo-provins
Famij: gift med en teckningslärare; har två barn, 5 och 2 år
Utbildning: examina i
affärsverksamhet och ekonomi
vid Turins universitet
Hobbies: promenader och
löpning.
metalworking world 9
CLP i korthet
Costruzioni e Lavorazioni di
Precisione, CLP, har sitt huvudkontor i Borgo San Dalmazzo
i Cuneo-provinsen i nordvästra
Italien. Bolaget grundades
1973 för att specialisera sig
på byggnadskonstruktioner av
metall. De senaste åren har
CLP breddat sin verksamhet
att även innefatta mekanisk
högprecisionsbearbetning. I dag
ingår precisionsbearbetning
av stora mekaniska komponenter i cirka 60 procent av
bolagets verkstadstimmar. De
resterande utgörs av att skapa
byggnadskonstruktioner av stål.
Förutom detta reparerar CLP
även begagnad utrustning. CLP
har 21 anställda: 13 maskinoperatörer, fem byggnadsarbetare
och tre direktörer. Bolagets
omsättning uppgick 2009 till
3 miljoner euro (ca 27 miljoner
kronor), en ökning från 1,4 miljoner euro (ca 12,4 miljoner
kronor) 2004.
Utbyte av skärhuvudet på
en skivfräs till högpresterande R300 som har skär
med en diameter på
20 millimeter.
Aurora Baracco, kvalitetschef
vid CLP, ger operatören
Francesco Altanese instruk­
tioner för bearbetningen.
10 metalworking world
några av de senaste projekten CLP deltagit i.
Vid alla nya projekt som bolaget tar på sig är
kalkylskedet mycket viktigt. En rad faktorer
kan spela en betydande roll för tillverkningsprocessens tidsåtgång och kostnader. Det kan
vara skärens hållbarhet, verktygens banor där
det är ont om plats på den bearbetade komponenten eller egenskaperna hos material som
rostfritt stål och gjutjärn. En annan faktor är
om det finns kiselsyrahaltiga inneslutningar
(en mycket hård gjutrest som snabbt kan slita
ner skären) i gjutgodsen. Det är här, förklarar
Giordano, som CLP:s tioåriga samarbete med
Sandvik Coromant verkligen räntar sig.
”Att ha en samarbetspartner som kan hjälpa
vår tekniska produktionspersonal redan vid
den första projektgenomgången är mycket
viktigt”, säger han. ”Det är bara genom gemensamma utvärderingar av de verktyg som
ska användas, och vid behov, konstruktion av
CLP är specialiserade på
byggnadskonstruktioner
i stål och mekanisk
högprecisionsbearbetning av
stora komponenter. Bolaget
har samarbetat med Sandvik
Coromant i tio år.
“Att ha en samarbetspartner som kan
hjälpa vår tekniska personal redan
vid första projektgenomgången är
mycket viktigt”
Luca Giordano, vd för Costruzioni e Lavorazioni di Precisione (CLP)
specialverktyg som vi kan sälja skinnet innan
björnen är skjuten”.
CLP bearbetade nyligen utsidan på ett
pumphus till en kärnreaktor, som har en
diameter på 3,5 meter och en sfärisk ytteryta.
Den var inte färdigbearbetad när CLP fick den
utan behövde fräsas och svarvas till de slutgiltiga innerdimensionerna. Kunden skulle själv
bearbeta utsidan när konstruktionen röntgenundersökts och trycktestats.
Vid CLP:s verkstad i Borgo San Dalmazzo
gick komponenten igenom tre bearbetnings-
processer – två vid en fleroperationsmaskin av
portaltyp och en vid en arborrmaskin
(se sidoruta). Teknisk personal från Sandvik
Coromant hjälpte till vid varje process, men
arbetade särskilt tillsammans med CLP under
den andra processen.
”När CLP bad om våra råd när det gällde att
använda fleroperationsmaskinens vridbara bord
Utbyte av ett skär
som är enbart
20 millimeter
i diameter.
Kolla in filmklippet på www.youtube.com/sandvikcoromant
metalworking world 11
föreslog vi att de skulle använda en Coromant
Capto C8 spännenhet [den manuella versionen]
monterad på ett specialbyggt block som integreras med maskinens ram för att kunna utföra
den in- och utvändiga svarvning som krävdes.
Vi förvandlade maskinen till en vertikalsvarv”,
förklarar Giorgio Signori, Sandvik Coromants
områdeschef för nordvästra Italien.
pumphuset svarvades under det här skedet,
men det frästes också utvändigt – ett arbetsmoment som komplicerades av typen av
material, gjutgrader och styckets form.
Simone Guglielmetto, specialist hos Sandvik
Coromant, förklarar att i den lösning som
valdes i samråd med CLP:s tekniska personal
ingick användning av en R300-fräs med ett
skär som har en diameter på 20 millimeter.
Det möjliggjorde längre ingreppstid för
verktyget och högre skärdata än väntat.
Efter detta steg flyttades pumphuset till en
Lazzati-fräs för bearbetning av de invändiga
delarna. Men Lazzatin är bara certifierad för
användning av fräsar upp till 160 millimeters
diameter och bearbetningen som nu krävdes
gjorde att man behövde använda en fräs med
en diameter på 550 millimeter.
Sandvik Coromants Giorgio Signori,
Simone Guglielmetto och Valter Angius.
”Vi rådde CLP att använda en N331
skivfräs med 550 millimeter i diameter. Den
har konstruerats med positiva geometrier som
inte påverkar maskinens stabilitet”, säger
Valter Angius, teknisk säljare Sandvik
Coromant.
Med den ökade ingreppstiden och skärens
förbättrade livslängd kunde CLP spara
30 000 euro för varje omgång komponenter
som bearbetades.
”Det här visar att den service vi fick är
mycket viktigare än själva verktygskostnaden”, säger Giordano. ”Värdet på de råd vi
fick av Sandvik Coromants tekniska personal
ger deras produkt ett mycket bra förhållande
mellan kvalitet och pris. Även fast priset
verkar högre vid första anblicken. Det är
därför vi använder Sandvik Coromants
produkter till mer än 80 procent av våra behov
och till 100 procent av våra behov som gäller
bearbetning av reaktorpumphus”.
tekniska insikter
Okonventionella metoder ger utmärkta resultat
CLP bad Sandvik Coromants
tekniska personal om hjälp att ta
fram en metod för att fräsa och
svarva ett stort – cirka 3,5 meter
i diameter – ej färdigbearbetat
gjutgods till ett pumphus. Men flera
aspekter av CLP:s förfrågan ställde
krav på okonventionella lösningar.
Bolaget ville använda ett bearbetningscenter som svarv, trots att det
hade sämre prestanda än en riktig
svarv. Samtidigt ville man använda
en 550-millimeters fräs, en mycket
större diameter än bearbetningscentret var godkänt för, utan att
kompromissa med bearbetnings-
12 metalworking world
precisionen. CLP ville även öka
tillverkningsvolymen genom att
korta tiderna, både när det gäller
bearbetningen och ledtiderna
mellan maskiner.
”Tillsammans med personal från
CLP testade vi bearbetningsriktningen i tredimensionella
modeller”, säger Simone
Guglielmetto, specialist hos
Sandvik Coromant. ”Vi bestämde
oss för att använda korta fräsar
med stor diameter för att hindra
att vibrationer påverkade
bearbetningsprecisionen”.
En R200-fräs med runda skär
användes för att det första
bearbetningssteget (fräsning vid
bearbetningscentret). Detta byttes
i september 2009 mot den
hög­presterande R300 med ett skär
med 20 millimeters diameter; så
snart det skäret lanserades på
marknaden.
En Coromant Capto C8
spännenhet användes vid det andra
bearbetningssteget, vilket gjorde
det möjligt att svarva några av de
invändiga och utvändiga ytorna
genom att använda centrets
vridbara bord.
Sandvik Coromant hjälpte till
även vid det andra steget, där en
fräs användes för att bearbeta olika
invändiga områden.
”Tillverkaren godkände att
maskinen skulle användas för
fräsning med en maxdiameter på
160 millimeter.
”Tillsammans med CLP
experimenterade vi med att utnyttja
en specialkonstruerad och
specialtillverkad skivfräs, N331,
som hade en diameter på 550
millimeter. Vi fick ett mycket bra
resultat och kravet på precision
uppnåddes fullt ut”, säger
Guglielmetto.
Profilen
text och foto: Toby Selander
Metallkonstnären
Carrol Boyes förvandlar metall till artistiska husgeråd.
Ett rykte spreds över sydafrikanska
Kapstaden under 1990-talet som gjorde
gällande att metallkonstnären Carrol
Boyes hade utvecklat en ny hemlig
tennformel, en smidbar metallegering
som gjorde att hon kunde forma metallen till det hon kallar ”funktionskonst”
– ovanligt formade köksgeråd.
Det ligger en del sanning i ryktet
förklarar Boyes: ”Den internationella
standarden för tenn är det ska innehålla
90 procent ’fintenn’. Resten är koppar
och antimon. Jag använder också
90 fintenn, men resten av min formel
är hemlig”. Blandningen smälts och
blandas vid ungefär 320 grader innan
den hälls i Boyes unika formar. Förutom
tenn arbetar hon med aluminium och
rostfritt stål och har även planer på att
snart börja med brons.
Boyes började tillverka metallföremål
hemma i källaren 1991. Nu har hon en
fabrik i Tzaneen, Sydafrika, som producerar 900 000 artiklar varje år.
Det som en gång startade med en
kärlek till formgivning och metall har
utvecklats till ett framgångsrikt internationellt företag.
I början sålde Boyes bara lokalt, men
nu har hon köpare jorden runt – bland
annat Whoopi Goldberg, Desmond Tutu
och Samuel L. Jackson.
Stålkvinnan
Carrol Boyes, 55, formger unik
konst av tenn, en gjutbar
metallegering. Hennes bolag
har 500 anställda, mest
kvinnor från orten som arbetar
i hennes fabrik i Tzaneen,
Sydafrika.
Mahinder Narang, senior
assembly associate JCB
India, bredvid en lastare
i Ballabgarh-fabriken
i Haryana, Indien.
text: Jean macfarlane
Foto: Christina Sjögren
Strålande
tider i Indien
Ballabgarh, Indien. En enorm investeringsökning
inom den indiska byggbranschen innebar en plötslig
utmaning för marknadsledaren JCB: tillverka fler maskiner
med befintliga resurser – eller tappa försäljning.
14 metalworking world
Kort om jcb
JCB är en av världens
ledande tillverkare av
an­läggningsmaskiner.
Det familje­ägda företaget
grundades i Storbritannien
av Joseph Cyril Bamford
1945. I dag tillverkar bolaget
mer än 300 olika modeller av
anläggnings- och lantbruksmaskiner på fyra olika
kontinenter. JCB India
Limited, ett helägt
dotterbolag, startades
i Indien 1980. Det är nu
landets största tillverkare
av anläggningsmaskiner.
Verksamheten har tre
produktionsanläggningar
– en i Ballabgarh i delstaten
Haryana, och två i Pune
Nuförtiden är det svårt att hitta ett
område i Indien där man inte håller på och
bygger som bäst. Vägar, planskilda korsningar, bostadsområden och shoppingcenter
verkar praktiskt taget dyka upp över natten
i städer och samhällen över hela landet.
Så det är inte förvånande att företag som
tillhandahåller den utrustning som behövs
för byggboomen har fått en kraftigt ökad
efterfrågan på sina produkter. JCB India är ett
sådant företag. Det är ett helägt dotterbolag
till JCB UK, som startade verksamheten i
Indien 1980. I dag tillverkar man varannan
anläggningsmaskin som säljs i landet.
JCB:s fabrik i Ballabgarh i delstaten
Haryana är specialiserad på tillverkning av
i delstaten Maharashtra
– som tillverkar ett sortiment
av traktorgrävare, hjullastare,
grävmaskiner och skid steerlastare. Tillsammans har
fabrikerna 1 900 anställda
och en årlig omsättning på
30 miljarder indiska rupie
(ungefär 4,5 miljarder
kronor).
Utkarsh Agarwal, verkställande
direktör affärsenheten Transmission vid Ballabgarh-fabriken, har
god erfarenhet av uppsvinget på
den indiska marknaden och den
ökande efterfrågan på infrastrukturutrustning.
Utkarsh Agarwal, vice verkställande direktör
för affärsområdet transmission vid Ballabgarh-fabriken, hur det var. ”Efterfrågan gick
upp kraftigt”, säger Agarwal. ”Vi nästan dubblade antalet tillverkade grävmaskiner varje
månad. Infrastrukturen fick ett
uppsving över hela Indien.
Dessutom arbetades det hårt
med förberedelserna för
Samväldesspelen (som hölls i
oktober 2010) i Delhi. Vi förstod
snabbt att vi var tvungna att göra
något för att öka volymerna”.
två av bolagets globala bästsäljare,
traktorgrävarna 3DX och 4DX
– mångkunniga jättar som på bara
tre minuter kan göra ett jobb som
det skulle ta 40 man tre timmar att
utföra. Bolaget är i dag marknadsledare inom traktorgrävare i Indien
med en andel på 75 procent.
Men mot slutet av 2009 började
Även om JCB ibland outsourcar
fabriken kämpa för att hålla jämna
tillverkning av karosseridelar
steg med efterfrågan. Indien var på Subir Kumar Chowdhary
och paneler tillverkar man alltid
väg ur den globala ekonomiska
själv sina högkvalitativa
krisen och orderna kom i en strid ström.
växellådor. För att klara av efterfrågan
Subir Kumar Chowdhary, JCB:s verkstälfokuserade fabriken på att öka produktionen
lande direktör och verksamhetschef för
av växellådshus av gjutjärn.
traktorgrävare minns tillsammans med
Det var ingen lätt uppgift eftersom fyra av
metalworking world 15
Pooja Varshney, assisterande
produktutvecklingschef (till
vänster) och Ashmita Mishra,
assisterande produktutvecklingschef, utanför monteringshallen vid JCB Indias fabrik
i Ballabgarh.
Dinesh Sharma, Junior Manager
Transmission, monterar ett
växellådshus hos JCB India.
Slutbearbetning av en
grävmaskin. Mot
slutet av 2009 nästan
dubblades efterfrågan
på grävmaskiner hos
JCB i Indien.
fabrikens 12 horisontella bearbetningscenter
hade öronmärkts för ett nytt projekt och JCB
ville inte investera i nya maskiner. För att
klara av de ökade målen behövde man hitta ett
sätt att tillverka komponenterna snabbare –
och helst även billigare.
Fabriken i Ballabgarh stod även inför en
annan utmaning. De fräsar som användes i
bearbetningscentren gav tunga belastningar på
spindlarna, vilket ledde till kraftig förslitning
och förkortade spindlarnas livslängd.
Agarwal hade börjat arbeta vid Ballabgarhfabriken ett par månader tidigare och hade
mycket fina meriter från branschen. Under sin
tid som anställd vid andra bolag hade han
arbetat ihop med Sandvik Coromant i ett antal
problemlösningsprojekt och insåg att han
behövde anlita dem igen för att få hjälp.
”De har hjälpt mig i Indien sedan 1994 på
många olika sätt. Jag var övertygad om att de
skulle kunna hjälpa oss att hitta en lösning till
den här utmaningen”, säger han.
Sandvik Coromant kom mycket riktigt fram
till en lösning. Bolagets specialister rekommenderade JCB att investera i en av sina
senaste fräsningsprodukter – den keramiska
sorten CC6190 i kiselnitrid, ett extremt tufft
syntetmaterial som skräddarsytts för hög­
hastighetsbearbetning av gjutjärn, i stället för
de hårdmetallskär som JCB använde.
”Vi visste att det behövdes ett radikalt
grepp, men vi var ändå osäkra”, minns
Agarwal. ”Vi var tveksamma till att använda
keramer eftersom vi trodde att de skulle vara
sköra och vi oroade oss för att de skulle gå
sönder”.
Amit Raina, säljchef hos Sandvik
Coromant i Delhi, säger att, ”Vi visste att de
var oroliga och insåg att vi var tvungna att
demonstrera fördelarna med den här nya
tekniken. Så vi satte ihop ett team med folk
Tre gånger snabbare än hårdmetall
Soumik Sarkar är produktivitets­
förbättringsingenjör hos Sandvik
Coromant India och är en av
nyckelmedlemmarna i den grupp
som kom fram till den tekniska
lösningen på de utmaningar JCB
stod inför.
”Efter att tydligt ha definierat
JCB:s mål gjorde vi en detaljerad
analys som visade att bästa sättet
att uppnå dem var att använda
keramiska skär i stället för de
befintliga hårdmetallskären. Vi
gick vidare med att göra tester
i verkstaden”, säger han och
fortsätter: ”Keramer är så hårda att
de kan klara av skärhastigheter på
mellan 900 och 1 000 meter per
minut. Det är tre gånger mer än för
hårdmetall. Så resultatet blir en
mycket kraftfullare fräs”.
Innan bytet tog grovfräsning av
ett växellådshus ungefär en minut
med en fräs med 14 hårdmetall-
skär. Teamet kunde visa att samma
arbetsmoment kunde utföras på
30 sekunder med en fräs med bara
fem keramiska skär, alltså en
halvering av tiden.
Att använda färre skär var också
bra för bearbetningscentret.
Med de 14 hårdmetallskär som
krävdes innan tar spindeln upp
omkring 80 procent av maxbelastningen. Genom att använda fem
keramiska skär sänker man den
belastning som spindeln tar upp till
mindre än 40 procent.
”Färre skär leder till minskad
spindelbelastning”, förklarar
Sarkar. ”Det minskar förslitningen
och behovet av underhåll och ökar
maskinens livslängd. Ett keramiskt
skär kostar visserligen mer än ett
hårdmetallskär, men eftersom
fräsen använder fem skär i stället
för 14 bidrar det till de generella
besparingarna”.
metalworking world 17
Från vänster: Soumik Sarkar,
Productivity Improvement Engineer,
Utkarsh Agarwal, Deputy General
Manager Transmission, och Dinesh
Sharma Junior Manager Transmission,
diskuterar ett av de problem som JCB
India stötte på i sin fräsning.
från JCB och från oss och arbetade med
fräsarna i verkstaden. Våra första försök var
inte tillfredsställande, men vi ändrade
verktygsbanan och optimerade skärdatan
i maskinerna. Det gjorde att vi kunde uppnå
de resultat som vi hoppats på”.
Keramernas styrka och förmåga att klara
av mycket högre bearbetningshastigheter än
hårdmetall ledde till imponerande resultat.
Det behövdes bara fem keramiska skär i
stället för 14 av hårdmetall, och fräsen blev
ett mycket kraftfullare verktyg.
Följden blev att kostnaden för skär för varje
fräs sänktes, förslitningen av spindlarna
minskade och tidscykeln för varje tillverkad
komponent halverades.
I februari 2010 steg antalet tillverkade
grävmaskiner vid Ballabgarh-fabriken till den
högsta siffran för alla JCB produktionslinjer
i hela världen.
18 metalworking world
Den kraftiga produktivitetsökningen gav
resonans i hela fabriken.
”Folk bad mig hela tiden att skaffa fram
mer gjutjärn till växellådshusen”, säger
Shivani Jatiley, assisterande inköpschef. ”Jag
beställde nästan dubbelt så mycket som innan.
Jag hade fått förfrågningar om att ta in mer
material vid tidigare tillfällen, men det
handlade aldrig om de här kvantiteterna”.
Initiativets framgång har lett till att
Agarwal bett Sandvik Coromant att samarbeta
med JCB Ballabgarh i ett Productivity
Improvement Program.
”För mig är de en nära samarbetspartner”,
säger han. ”Vi arbetar som ett team för att
komma fram till en gemensam lösning”.
Subir Kumar Chowdhary, JCB:s verkställande direktör och verksamhetschef för
traktorgrävare, håller med: ”Vår affärsrelation
med dem är strategisk, säger han ”De
tillhandahåller innovation, support inom
viktiga områden för att identifiera möjligheter,
och hjälper också våra grabbar här. Att
samarbeta med dem underlättar för oss att lära
oss och förstå det senaste inom tekniken för
skärande verktyg. På det hela taget innebär det
en lång rad fördelar”.
UTMANINGEN
I KORTHET
UtMANINGEN:
Att öka produktionen av växellådshus
och samtidigt minska förslitningen på
fräsmaskinernas spindlar samt sänka
till­verkningskostnaden per komponent.
LÖSNINGEN:
Man bytte ut de befintliga 14 hård­
metallskären i fräsarna med fem av
Sandvik Coromants nya keramiska
skär, vilket gjorde att man kunde fräsa
med mycket högre hastigheter.
resultATET:
Kostnaden för skär till alla fräsarna
sänktes, spindelförslitningen
minskade och tiden för varje
komponents tillverkningscykel
halverades.
teknik
text: turkka kulmala
Utmaning: Det tar lång tid att bearbeta
flygplanskomponenter i avancerade legeringar med pinnfräs.
Lösning: Pinnfräsar i hård­
metall och specialutvecklad teknik
ger en utmärkt lösning.
Snabbare fräsning
av HRSA och titan
En flygplanskomponent kan bli av med upp
till 80 procent av sin ursprungsvikt under
bearbetningen. Det innebär mycket långa
cykeltider. Det är därför tiden är en så viktig
parameter att fokusera på.
Grovbearbetning handlar huvudsakligen
om att få bort så mycket metall som möjligt
på kortast möjliga tid. En vanlig strategi är
att använda stor fräsdiameter och indexerbara skär, och att lämna kvar lite material till
finbearbetningen. Eftersom dessa operationer
står för en stor andel av den totala maskintiden kan mycket tid sparas om de optimeras.
Återstående material fräses med pinn­
fräsar i hårdmetall. Huvudkraven – bra data
för verktygslivslängd, bearbetningstid,
ytkvalitet och säkerhet – kan uppfyllas
genom att man begränsar det radiella
ingreppet och fräsbredden och ökar antalet
tänder, skärhastigheten och skärdjupet.
Vidare rekommenderas frästeknik som
slicing i hörn och trokoidal fräsning i spår.
Flygplanskomponenter har ofta tunna
väggar för att spara vikt. De fräses i ett
sicksackmönster, först med reducerat
skärdjup på den ena sidan och sedan med
normalt djup och alternerande bearbetning
mellan sidoväggarna.
Pinnfräsar i hårdmetall kräver en styv
maskin, CNC-styrsystem och mycket god
förutsägbarhet. Precisa hållare med litet kast
är ett annat krav – 100 procent ökning av
kastet minskar verktyget livslängd med
50 procent. Skärvätska måste användas med
titan och superlegeringar (HRSA) för att
förbättra spånkontrollen och begränsa
skärtemperaturen. Den bästa lösningen är
intern högtryckskylning för bättre prestanda.
För pinnfräsar i hårdmetall rekommen­
deras 50° spiralstigning, en ingångskon­
struktion optimerad efter antalet ingångar,
vassa eggar med positiva vinklar, liten
stödyta, hörnradie hellre än fas samt
högpresterande beläggning. Fräsar av typen
med nacke kan användas för bättre åtkomlighet, med styrd materialkontakt för att minska
vibrationerna. Begränsa det radiella ingreppet och
fräsbredden och öka antalet tänder,
skärhastigheten och skärdjupet. Detta
är de bästa sätten att uppfylla kraven
på finbearbetning med pinnfräsar
i hårdmetall.
sammanfattning
Väggarna fräses i ett sicksackmönster, först
med reducerat skärdjup på den ena sidan
och sedan med normalt djup och alternerande bearbetning mellan sido­väggarna.
Pinnfräsar i hårdmetall och specialutvecklad
finbearbetningsteknik utgör en säker och
produktiv lösning för bearbetning av
flyg­plans­komponenter.
metalworking world 19
text: maria bengtsson
Renare
kol för en
ljusare
framtid
Den globala satsningen fortsätter för att
sänka koldioxidutsläpp och samtidigt öka
lönsamheten inom energisektorn.
Med den ökande medvetenheten om
koldioxidutsläppens effekter ökar trycket för
att byta ut kol mot förnybara energikällor.
Men den allmänna meningen är att vi
kommer att vara beroende av kol långt in på
nästa årtionde.
I dag står kol för ungefär 40 procent av
världens totala elproduktion. På grund av
de ständigt stigande priserna på olja och
naturgas, världsekonomins tillväxt och
jordens växande befolkning beräknas kols
andel öka till 44 procent år 2030.
Utifrån detta scenario anser många
experter att det inte fungerar att stoppa
kolanvändningen. I stället behöver vi göra
20 metalworking world
den renare. Forskningsinstitut, företag och
regeringar i olika länder arbetar tillsammans
för att hitta lösningar på problemet med
kolutsläpp och för att utveckla effektivare
kolkraftverk. Kina och USA går i bräschen
för dessa multilaterala ansträngningar.
”De har de största utsläppen i världen, men
de jagar också marknadsandelar inom den
enorma tillväxtindustrin kring ren energi”,
säger Rachel Cleetus, klimatekonom vid
Union of Concerned Scientists, i tidskriften
US News & World Report.
Samarbetet börjar generera teknik som
ligger nära nollutsläpp. I dag finns det primärt
tre system för rent kol-teknik (clean-coal-
technology, CCT). Två av dem baseras på det
traditionella sättet att bränna pulvriserat kol
för att producera ånga i den ångturbin som
genererar elektriciteten. Så kallad oxyfuel är
det ena. Här förbränns kolet i syre för att
producera en koncentrerad ström av
koldioxid som inte är förorenad av kväve.
Den andra är infångning av koldioxiden efter
förbränningen, där rökgasen behandlas med
kemikalier för att avskilja koldioxiden.
Den tredje metoden, som är mer oprövad,
är IGCC (integrated gasification combined
cycle). Denna metod kombinerar en
förgasningsenhet med en gaseldad turbin med
kombinationscykel. (Se sidan 23 för en
beskrivning av en IGCC-anläggning.)
En av fördelarna med IGCC är att bränslet
inte förbränns helt. Dessutom används både
gas- och ångturbiner, vilket ger mer energi
med mindre mängd kol. För IGCC behövs
också 20 till 50 procent mindre vatten, och
olika typer av bränslen kan blandas. Det som
de olika alternativen har gemensamt är den
nödvändiga förmågan att verka vid högre
temperaturer och tryck, vilket gör det möjligt
att förbättra effektiviteten. Det förenklar även
och sänker kostnaderna för att skilja ut och
fånga in koldioxiden – en process som kallas
carbon capture and storage (CCS).
Frågan är vilken av de tre teknikerna som
kommer att vara effektivast. Jämfört med de
nyare förbränningsverken, som har en
50-procentig effektivitet och sänker
koldioxid­utsläppen med mer än en tredjedel,
förväntas IGCC-systemen kunna öka
getty images
Ny teknik kommer
att minska koldioxid­
utsläpp från kraftverk
med mer än en
tredjedel.
Varifrån kommer elen?
I dag utgörs mer än 40 procent av världens
elanvändning av kol. Och beroendet kommer
att öka. Beräkningar visar att kol 2030 kommer
att stå för ungefär 44 procent av världens
totala elproduktion.
VAtten
16%
Kärnkraft 15%
gas
20%
Övriga
2%
Kol
41%
Olja
6%
Källa: IEA 2008. *I Övriga ingår sol, vind, brännbar
förnybar energi, jordvärme och sopor.
effektiviteten till 60 procent och sänka
utsläppen av föroreningar med 40 procent.
Trots den positiva prognosen menar John
Deutch, professor i kemi vid amerikanska
Massachusetts Institute of Technology och
författare till en ny MIT-rapport i ämnet att
beslutet inte är självklart.
”Alla de här metoderna är lovande”, säger
han i Technology Review. ”Teknikerna är
tillgängliga, om än rätt kostsamma, för
infångning och avskiljning av koldioxid. Vi
ser inte något skäl att välja en vinnande teknik
i dag. Det finns många olika varianter som vi
behöver titta mer på”.
Trots växande svårigheter att få tillstånd för
att bygga nya kolkraftverk och osäkerheten
metalworking world 21
“Vi ser inte något skäl att välja en
vinnande teknik i dag. Det finns
många olika varianter som vi
behöver titta mer på.”
John Deutch, professor i kemi, Massachusetts Institute of Technology
om framtida lagstiftning när det gäller
koldioxidinfångning byggs det pilotanläggningar för IGCC runt om i världen för att testa
möjligheter som finns.
I KIna ökar efterfrågan på energi mycket
kraftigt och utsläppshalterna för koldioxid
passerade nyligen USA:s – vilket gör Kina
till det land i världen som släpper ut mest
koldioxid. Att använda mer effektiva och
miljövänliga kraftverk är ett nödvändigt steg
för att kunna hålla de löften man skrev under
på i Kyoto-protokollet.
Projektet GreenGen – en förstudie om
IGCC-system som stöds av kinesiska staten
och finansieras av gigantiska kolföretag och
flera investeringskoncerner – gav så positiva
resultat att den största delägaren, China
Huaneng Group, bygger en 250-megawatts
Gruvdrift vid dagbrottet
i Guston strax utanför
Star City, West Virginia,
USA. Att bränna kol
anses vara ett
förorenade sätt att
producera elektricitet,
men ny teknik gör det
lite renare.
22 metalworking world
IGCC-anläggning i Tianjin, Kina.CHNG:s
ordförande Cao Peixi sa i en artikel i New
York Times att hans bolag har gått med i
projektet, även fast det är dyrare än att bygga
en vanlig anläggning.
”Man ska inte se ett sådant här projekt
enbart i ett ekonomiskt perspektiv. Det
representerar framtiden”, säger han.
CHNG och det amerikanska bolaget Duke
Energy skrev 2009 på en överenskommelse
att dela information och forskning kring
teknik för ren energi. Samarbetet är en följd
av det ökade trycket från USA:s och Kinas
ledningar att genomföra gemensam forskning
kring teknik som spar energi och renar luften.
Duke Energy håller på att bygga en
630-megawatts IGCC-kolkraftverk i
Edwards-port, Indiana. Kraftverket kommer
att producera kraft till nästan 500 000 hushåll
och förväntas bli världens största och mest
avancerade IGCC-anläggning.
”Incitamentet bakom det här omfattande
initiativet är att kunna erbjuda kunderna ren
och prismässigt överkomlig energi som de kan
lita både”, säger Lew Middleton, kommunikationschef hos Duke Energy Indiana.
Men att leda utvecklingen är inte så lätt.
”Eftersom det här är det första IGCC-kraftverket av sitt slag märkte vi att projektets
omfattning behövde utökas vartefter byggandet fortskred”, säger han. ”Vi upptäckte att vi
behövde mer rör, kablar, pumpar, konstruktionsstål och annat material än vi först trott”.
Middleton påpekar också att de fått ett
mycket stort stöd av invånarna i området där
kraftverket nu byggs.
”Som tur är är inte den allmänna opinionen
ett hinder som vi behövt hantera”, säger han.
Middleton har goda skäl att tycka att hans
företag har haft tur, eftersom så många
människor världen runt är upprörda över den
fart med vilken koleldade kraftverk förorenar
jorden och dess atmosfär. Kritikerna är inte
nöjda med de nuvarande lösningarna och
40%
Potentiell minskning
av koldioxid vid ett
koleldat IGCC-kraftverk.
IGCC: så här fungerar det
Kol matas in i en högtemperaturbehållare (1) och blandas med
ånga och syre för att producera
en gas som kallas syntesgas.
Gasen kyls ned (2) och giftiga
komponenter som koldioxid och
svavel tas bort, fångas in och
sparas helst i underjorden
(CCS-metoden, carbon capture
storage). Sedan förbränns den
renade gasen i en vanlig
gasturbin (3) för att producera
elektricitet och de varma
avgaserna återvinns och används
för att koka vatten som ger ånga
till ångturbinen (4), som också
producerar elektricitet.
En IGCC-anläggning kan släppa
ut 40 procent mindre koldioxid
och öka energieffektiviteten med
60 procent.
Genom att ansluta ett
CCS-system kan utsläppen
nästan tas bort helt.
Kol
Syre
1
Syntesgas
2
Förvaring av
koldioxid
gasturbin
Ångturbin
generator
Elektricitet
Elektricitet
3
4
Kraftnät
skulle hellre vilja att kol stoppades helt och
byttes ut mot förnybara bränslen.
En annan utmaning i utvecklingen av
högteknologiska kolkraftverk, förutom
motstånd från miljöaktivister, är behovet av
att utveckla turbiner som klarar av både höga
temperaturer och höga tryck.
Rapporten Clean Coal Roadmaps to 2030,
som publicerades av intresseorganisationen
IEA Clean Coal Centre understryker turbinernas roll: ”Utvecklingen av turbiner, i
kombination med andra förbättringar av
IGCC-systemen, kommer att möjliggöra hög
verkningsgrad utan att infångning av
koldioxid höjs över 50 nettoprocent”.
”Att bygga den här typen av turbiner
kräver effektiva verktygslösningar”, säger Per
Forssell, Senior Programme Manager hos
Sandvik Coromant.
Sandvik Coromant samarbetar med flera
turbintillverkare för att minska både produktionstid och kostnader. GE Energy, en av
företagets kunder, sålde nyligen två avan­
cerade turbiner till IGCC-anläggningen
i Edwardsport.
När man slår på strömbrytarna i kraftverket
i Edwardsport 2010 och turbinerna börjar
generera kraft till nästan en halv miljon
människor kommer anläggningen att vara
världens största kommersiellt drivna
IGCC-system – men det är inte det enda.
Liknande initiativ dyker upp jorden runt.
Ett av dem är 125 MW IGCC National
Commercial Demonstration Project, som
byggs vid Vijayawada Thermal Power Station
i den indiska delstaten Andhra Pradesh.
En annan teknik för att öka effektiviteten
och sänka koldioxidutsläpp testas i E.ON:s
försöksenhet i kraftverket i Scholven i
Tyskland. Det ingår i det EU-finansierade
COMTES 700-projektet. Här används
turbinteknik som kan hantera temperaturer på
mer än 700 grader och högre tryck än 300 bar,
vilket gör det dubbelt så effektivt som det
globala genomsnittet i dag (läs mer på s. 24).
Så ansträngningarna kring rent kol och
integrerade tekniker fortsätter. Drivkraften är
behovet av både renare atmosfär och billigare
energi jorden runt.
metalworking world 23
teknik
text: TURKKA KULMALA
Utmaning: Ny turbinteknik för
värmekraftverk ställer extrema krav
på tillverkningen.
Lösning: Avancerad tillämpnings­
kunskap och avancerade verktyg
lyfter produktivitet utan att göra
avkall på kvalitet och säkerhet.
Bortom det
ultrasuperkritiska
Samhället kräver miljövänligare energiproduktion och leverantörerna förlitar sig på
ny teknik (se vidare på sidan 20).
Europeiska unionens projekt COMTES
700 är inriktat på turbinteknik som ligger
bortom dagens ultrasuperkritiska (USC)
ångdata – tryck över 300 bar och högre
temperaturer än 700 grader – för att uppnå en
nettoverkningsgrad på 50 till 52 procent
(nedre värmevärde, LHV). Äldre värmekraftverk som fortfarande är i drift kan ha så
låg verkningsgrad som 25 procent. Energibolaget E.ON, som deltar i projektet,
planerar att ha sin första USC-anläggning
i drift 2015.
Ett annat sätt att förbättra den hållbara
utvecklingen vid kolbaserad energiproduktion är integrerad gasproduktion och
kombiprocess (IGCC). Här sker förbränningen först efter att kolet konverterats till
gas, en lösning ökar verkningsgraden och
minskar utsläppen.
För utrustningsleverantörer innebär dessa
båda nya tekniska lösningar en stor utmaning
vid tillverkningen. Men de skapar också
viktig möjligheter för dessa företag att bli en
del av morgondagens energiteknik.
24 metalworking world
Dubbel kompetens
Sandvik Coromant har ett nära
sam­arbete med tillverkare av turbin­
komponenter, för att optimera sina
verktygslösningar för dessa krävande
operationer.
Sandvik Materials Technology
tillverkar turbinkomponenter i pulver­
metallurgiteknik med hetisostatpressning. Komponenterna levereras med mått
nära de slutliga. Tekniken ger stora
fördelar i olika turbintillämpningar,
exempelvis kortare leveranstider och
tillförlitliga materialegenskaper.
Turbinkomponenter – axlar, turbinhjul,
skovlar – har snäva måttoleranser och ställer
höga krav på ytjämnhet. De komplexa
formerna kräver god åtkomlighet och ofta
långa verktygsöverhäng. Axlar och hjul
tillverkas vanligen genom svarvning, medan
hus och skovlar i första hand kräver fräsning
och borrning under bearbetningen.
Det är främst i högtrycksturbinen som
det förekommer avancerade värmehållfasta
legeringar, som 625. Dessa material kan
reducera verktygslivslängden till en åttondel
av den som gäller vid konventionell
metallavverkning.
Bland allmänna rekommendationer för
dessa legeringar kan nämnas låga skärhastigheter, god stabilitet och generös tillförsel av
kylmedel. Effektiva verktyg är givetvis
viktigt för att förbättra verktygslivslängden
och därmed produktiviteten.
Både ång- och gasturbiner har stora unika
komponenter, men också mängder av
serie­tillverkade standardkomponenter.
Axlar och hus kan, till exempel, kräva
månader av intensiv bearbetning. Att förstöra
en så värdefull komponent är helt enkelt inte
acceptabelt. Därför ställs extrema krav på
processens tillförlitlighet.
Turbinskovlar är ett typiskt exempel på
den andra kategorin: små komponenter som
tillverkas i stort antal. Självfallet ställs höga
tillverkningskrav även här, men den enskilda
komponentens värde är mycket mindre.
Tillverkning av turbinaxlar omfattar
mängder av operationer, från grovsvarvning
Fallstudie
Fallstudie
En ångturbinaxel kan vara
mer än 10 meter lång och
kräver många bearbetningsoperationer med
långa verktygsöverhäng.
Utmaning:
Kopieringsbearbetning med långa överhäng på
en stor (cirka 10 meter lång) ångturbinaxel.
Finbearbetningssteget är avgörande för dessa
mycket dyra komponenter. Vibrationer skulle
kunna äventyra ytjämnheten och medföra att
hela komponenten måste skrotas.
Lösning:
Ett exempel på en framgångsrik lösning
vid hörnfräsning är den nya sorten
S30T, som uppvisar mycket goda
resultat i jämförelse med övriga testade
hårdmetallsorter.
Exempel:
Verktyg: CoroMill 390
Matning, fz (mm): 0,06
Skärhastighet, vc (m/min): 27
Skärdjup, ap (mm): 3
Lösning:
Sandvik Coromants patenterade dämpningsmekanism eliminerar vibrationer och
säkerställer en stabil och tillförlitlig fräsningsprocess.
Exempel:
Material: Låglegerat stål CMC 02.2
Verktyg: Dämpad egg av typ Q-Cut
Skär: Runt 6 mm, geometri -5P,
sort GC1125
Matning, fn (mm/r): 0,05 – 0,30
Skärhastighet, vc (m/min): 120
Skärdjup, ap (mm): 0,3
Ytjämnhet: Ra 1,6 μm
Utmaning:
Den värmehållfasta legeringen 625 som
ska användas i de nya ångturbinerna för
700°C/350 bar ställer höga krav på
skäreggarna. Eggskador kan orsaka
både reducerad och varierande
verktygslivslängd.
Den patenterade
dämpningsenheten
eliminerar vibrationer
under den kritiska
fin­bearbetningen.
Resultat:
Den nya sorten S30T ger högre och
mera förutsägbar verktygslivslängd, och
en tillförlitligare fräsningsprocess.
Resultat:
Kravet på ytfinish uppfylldes med god marginal.
till finbearbetning med hårda krav på
yt­jämn­het och snäva toleranser. Turbinhus
grovfräses i en fleroperationsmaskin av
portaltyp. När de båda halvorna är hopmonterade bearbetas huset vidare som en enda
enhet i en vertikalsvarv.
Spårsvarvning är en typisk operation för
såväl ång- som gasturbinkomponenter – särskilt axlar. Produktiv spårsvarvning kräver
effektiv spånkontroll för att undvika igensättning, produktionsstopp och bristande ytjämnhet. Effektiv spånkontroll kräver stegformad
geometri med spånavskiljare, verktyg monte-
rade uppochned samt tillförsel av skärvätska
med hög precision.
Dämpade spånavskiljningsblad är en lösning på allvarliga vibrationsproblem, särskilt
vid stora överhäng. Skär av typ ”hockeyklubba”, med 90 graders krökning för invändig spårsvarvning, ger god åtkomlighet,
särskilt för bakplaningsbearbetning.
Turbinskovlar i det närmaste masstillverkas med avancerad NC-programmering i
4- till 5-axliga maskiner. Speciella skärsorter, geometrier och metoder öppnar möjligheter för maximal produktivitet utan att
kompromissa med kvaliteten.
Skärsorten S30T är
optimerad för fräsning
av värmehållfasta
legeringar.
Sammanfattning
Moderna ång- och gasturbinkomponenter
i speciallegeringar kräver specifika
verktygslösningar och metoder. Dämpade
verktyg, speciella geometrier och skärsorter
och precis tillförsel av kylmedel ger
produktiva lösningar.
metalworking world 25
Förflyttning av
glödheta titangöt hos
VSMPO-AVISMA,
världens största
titanproducent.
titan
regerar
text: nick holdsworth Foto: Jeremy Nicholl
Verchnjaja Salda, Ryssland. Användningen av
titan växer stadigt i världen och VSMPO-AVISMA
fortsätter vara världens största titanproducent.
26 metalworking world
Arbetarna ser ut som
lilleputtar bredvid
världens största
metallpress.
Verchnjaja Salda påminner om många
andra småstäder belägna i Rysslands industriella hjärta i trakten vid Uralbergen. Timmerstugor i stadens utkant övergår i hyreshus av
betong närmare stadskärnan och en del kontor
och affärer.
Men Verchnjaja Salda har något som skiljer
staden från den stora massan. Den är hemvist
för världens största titanproducent, VSMPOAVISMA Corporation. De processer som
äger rum vid bolagets enorma fabrik spelar en
mycket viktig roll i världsekonomin.
I Verchnjaja Salda regerar titan.
VSMPO-AVISMA samarbetar med mer än
300 bolag i 48 länder jorden runt, bland annat sådana internationella jättar som Boeing,
Airbus, SNECMA, General Electric, RollsRoyce och Pratt & Whitney. Ett huvudområde
för företaget är tillverkningen av medelgrovt
bearbetade och finbearbetade komponenter
till flygindustrin. Om du någonsin flugit i en
Airbus 380 eller en Boeing 777 de senaste
tio åren, så är det troligt att stora delar av
flygplanet smiddes, svarvades och frästes hos
VSMPO-AVISMA.
Titan är lättare och starkare än stål, med utmärkt motståndskraft mot korrosion och när
priserna på flygbränsle stiger och flygbolagen
letar efter starkare och lättare material för att
bygga flygplan, då ökar titan i betydelse för
flygindustrin.
”Vartenda kilo är viktigt vid flygplanskonstruktion. Titanlegeringar är tillsammans
med kompositer flygplanens framtid”, säger
Alexander Litvinov, chefsprocessingenjör vid
VSMPO-AVISMA.
Titankomponenter, bland annat byggnadsdelar för att montera vingarna vid flygplans-
kroppen, spant till flygplanskroppen och
landningsställsbalkar – utgör i dag ungefär tre
procent av ett genomsnittligt passagerarplans
vikt. Det kommer sannolikt att öka till bortåt
20 procent de närmaste åren.
Det samriskprojekt som inleddes i juli 2009
mellan Boeing och VSMPO-AVISMA – Ural
Boeing Manufacturing (UBM) – för att konstruera komponenter till nya trafikflygplanet
Boeing 787 Dreamliner, återspeglar titans
ökande status inom flygplanskonstruktion.
Kort om VSMPO
• VSMPO-AVISMA är
världsledande inom
titanproduktion. Bolaget
är vertikalt integrerat och
tillverkar titanprodukter
från råmaterial till färdiga
produkter.
• Bolaget tillverkar produkter
till flygindustrin, bland annat
viktiga komponenter till
Airbus och Boeing som
vingkordor och balkar till
landningsställen, men även
komponenter till energi-,
kemi- och verkstadsindustrierna samt varvs-, kärnkrafts-, medicinindustrierna
och sportbranschen.
• Företaget har 23 000 anställda. Majoriteten av dem
arbetar i Verchnjaja Salda,
ett samhälle som ligger
18 mil norr om Jekaterinburg
i den ryska Uralbergsregionen.
• VSMPO-AVISMA-fabriken
grundades ursprungligen
under 1930-talet nära
Moskva, men evakuerades
1941 till Uralområdet.
• VSMPO-AVISMA omsätter
årligen 29 miljarder rubel
(ca 6,4 miljarder kronor).
metalworking world 27
Sergej Jevstegnejev,
verkstadschef.
tekniska insikter
Ett utmanade samarbete
Sandvik Coromant har haft ett nära
samarbete med ingenjörer hos
VSMPO sedan bolaget började med
färdiga mervärdesprodukter 2003.
De två främsta utmaningarna
som Sandvik Coromant har arbetat
med på sista tiden gäller båda
viktiga aspekter av tillverkningsekonomin.
I verkstad nummer 22 tillverkas
smidda komponenter av titan
Ti6Al4V, bland annat komponenter
till flygplansmotorer. Här bytte
Sandvik Coromant geometrin på
hårdmetallskären. Man införde
också konstruktionsegenskaper
som säkerställer att det metallspill
som uppstår vid svarvning avskiljs
i små spånor som lämpar sig för
hoppressning till elektroder som
kan smältas till göt och återvinnas.
”Vår lösning optimerar både
verktygens livslängd och säkrar
korrekt spånavgång”, säger
Konstantin Loginov, Sandvik
Coromants regionchef för
Uralområdet.
”Spånor som är för små brinner
upp och de som är för långa kan inte
pressas ihop till elektroder”.
Den här typen av förbättringar
har hjälpt till att öka produktionen
och ökat verktygens livslängd.
”Hanteringen och bearbetningen
av titan kostar mycket och
verk­tygen utgör en av huvudkost­
naderna för processen”, säger
Alexander Litvinov, chefsprocess­
ingenjör hos VSMPO.
I verkstad nummer 54 fräses
stora smidda balkar till landningsställ till olika flygplansmodeller.
Sandviks Coromants utmaning var
här att maximera hastigheten och
verktygens livslängd.
Verkstadschefen Sergej
Jevstegnejev säger att ungefär en
tredjedel av de verktyg som
användes kom från Sandvik
Coromant. Han förklarar att även
fast Sandvik Coromants verktyg är
lite dyrare, så kompenserar
skäreggarnas ökade livslängd för
den merkostnaden.
I verkstaden används CoroMill 390
fräsverktyg uppgraderade med de
nya hårdmetallsorterna S30T och
S40T. De dubbeleggade skären har
en livslängd på upp till åtta timmar
vid maximal fräsningshastighet.
Fräsoperatören Alexej Ptjelnikov,
som bearbetar landningsställ till en
Airbus 380, säger: ”Vi är nöjda med
Sandvik Coromants verktyg. De är
lite bättre än de andra verktygen
som vi använder och de varar längre
vid höga hastigheter”.
Samarbetet med VSMPO
fortsätter att vara en utmaning för
Sandvik Coromant. Fabrikens
ingenjörer är krävande kunder som
förväntar sig resultat.
”Sandvik Coromant har tittat
mycket på skärens form, men nu är
det dags för dem att koncentrera sig
mer på förbättrade sorter till
legeringar och komponenter till sina
skär”, säger Boris Jegorov, VSMPO:s
ledande expert på bearbetning.
”Flygindustrin skapar fler
legeringar och material”, säger han.
”Det krävs nya tekniker för att
bearbeta dem. Bearbetning är en
ganska gammal process. Det kanske
är bättre att minimera bearbetningen genom att implementera
alternativa sätt för spånavskiljning
under hanteringen och slutbearbetningen av komponenterna”.
används och därmed minskar kostnaderna.
Det här sättet att arbeta är en av de saker som
väckte Boeings intresse.
”Allt det material som skärs bort från de
smidda ämnena levererar vi till VSMPO”,
säger Alexander Romanov, verkställande
direktör för UBM. ”Boeing och VSMPO har
en överenskommelse om att den här återvinningen av spånor ska resultera i sänkta
smideskostnader”.
Sandvik Coromant är en av de verktygstill-
Konstantin Loginov, Sandvik
Coromant Ryssland, Alexander
Litvinov, chefsprocessingenjör
vid VSMPO, och Boris Jegorov,
VSMPO:s ledande expert på
bearbetning.
28 metalworking world
Titan är ökänt svårt att bearbeta. I genomsnitt går så mycket som 75 procent av precisionssänksmidda komponenters vikt till spill
under bearbetningen.
Vid VSMPO-AVISMA:s fabrik återvinns
spånor, vilket gör att mindre råmaterial
verkare som arbetar med VSMPO-AVISMA
för att hitta lösningar på de tekniska utmaningar som det innebär att bearbeta titan.
Den maximala skärhastigheten för fräsning
av legeringar som 5553 (en titanlegering med
aluminium, molybden, vanadin och krom) är
i dagsläget mellan 20 och 24 meter per minut.
Vid den hastigheten är skärens geometri och
sammansättning avgörande för att säkra
maximal livslängd på de skärande verktygen.
Utbyteskostnaden per år för bara ett
skärhuvud med flera skär kan vara så hög som
tiotusentals dollar. Att hitta den rätta balansen
Svarvning av en stor
smidd landningställsbalk till ett flygplan.
Utmaningen var att
maximera hastigheten
och verktygens
livslängd.
mellan hastighet och hållbarhet är en viktig
kostnadsaspekt vid tillverkningen av
titankomponenter.
Konstantin Loginov, Sandvik Coromants
regionchef i Ural, säger faktumet att
VSMPO:s tekniker arbetar med många olika
verktygstillverkare har varit en avgörande
drivkraft i utvecklingsarbetet.
Han säger att ”VSMPO har kommit med
mycket komplexa tekniska problem till oss
sedan 2003. Vi har arbetat med alla skärande
verktyg, fräsnings- och svarvningsverktyg
som krävs vid titanprocesserna för att komma
fram till lösningar. Varje år skickar vi svenska
tekniker för att kontrollera resultaten och för
att fastställa nya prioriteringar och mål”.
Det är en utmaning som Sandvik Coromant
gladeligen tagit på sig.
”Tack vare samarbetet med VSMPO har vi
möjlighet att arbeta med nya koncept inom
fräsning och kan tillverka nya verktyg som
valsfräsen CoroMill 690”, säger Loginov
CoroMill 690 är särskilt utvecklad för
fräsning av legeringen 5553 – som är mycket
svårare att bearbeta än den etablerade
legeringen Ti6Al4V (titan med 6 procent
aluminium och 4 procent vanadin) – och
kombinerar både snabbhet och hållbarhet.
Att säkerställa att spånavgången vid
fräsningen är så effektiv som möjligt har
också varit en utmaning.
Sandvik Coromant utvecklade skären
SNMG19 och SNMG25 med SM-geometri
för svarvar för att säkra att spånorna inte skiljs
av i långa ohanterliga spiraler. I stället blir det
små spånor som lämpar sig för att pressas
ihop till titanelektroder som sedan smälts ned
för återanvändning.
VSMPO:s chefsprocessingenjör Litvinov
menar att Sandvik Coromant spelar en viktig
roll för att lösa utmaningarna med att bearbeta
titan.
”Vi är samarbetspartner. De är inte bara
leverantörer. De tillhandahåller även teknisk
support och all deras personal är mycket
kunnig. Det är viktigt för oss att veta att vi kan
lita på Sandvik Coromant när det gäller att
jobba ihop för att hitta lösningar på olika
tekniska problem”, säger han.
Titan
• Titan upptäcktes1791 av den brittiska
geologen William Gregor. Det har använts
inom industrin sedan 1940-talet genom
utnyttjande av den s.k. Krollprocessen.
• Det är den sjunde mest vanliga metallen
och finns i de flesta stenblock. När man
hittar titan sitter det alltid ihop med andra
mineraler, vilket gör utvinningen svår och
kostsam.
• Stora fyndigheter av titanbärande ilmenit
har hittats i Australien, Kanada, Norge,
Sydamerika och Ukraina.
• Titansvamp – det råmaterial som
VSMPO-AVISMA använder vid produktion
av titanmetall – produceras i staden
Berezniki i Permregionen i den europeiska
delen av Ural.
• Den årliga globala titanproduktionen
uppgår till ungefär 90 000 ton metall.
• Användandet av titan inom militära
tillämpningar samt flyg- och ubåtstillämpningar började i Sovjetunionen på
1950-talet. Det första titanet producerades i Verchnjaja Salda i februari 1957.
metalworking world 29
teknik
text: christer richt
Utmaning: Att erbjuda bästa tänk-
bara möjligheter att bearbeta tekniskt
krävande långa hål på ett effektivt sätt.
Lösning: Ett nytt Global Application
Center för långhålsbearbetning med
ledande FoU kring skärande verktyg
och stöd av lokala specialister.
En ny dimension för
långhålsbearbetning
Efterfrågan på komponenter med långa hål
ökar. Det gör också kraven på hålens kvalitet
och komplexitet. Utvecklingen har medfört
nya utmaningar inom bearbetningen.
Långhålsbearbetning har varit en
etablerad bearbetningsmetod i decennier med
flera varianter, exempelvis traditionell
pipborrning för små diametrar, det autonoma
ejektorsystemet och det mång­sidiga
enkelrörsystemet (STS) för mera krävande
tillämpningar. Hål har vanligen vidarebearbetats i separata verktygsmaskiner, genom
försänkning, borrning, upprymning, honing
och polering. Det gäller även andra bearbetningssteg som gängning och spårupptagning.
I dag behövs ett nytt angreppssätt med ny
teknik för att uppfylla komponentspecifikationerna och samtidigt öka produktions­
takten för att motsvara industrins efterfrågan.
Industrigrenarna med de hårdaste kraven på
långa hål är flyg- och energiindustri, där
viktminimering och processutveckling
kommer in i bilden.
Även utvecklingen av verktygsmaskiner
och verktygshållarsystem kräver nya sätt att
bearbeta långa hål. Flerfunktionsmaskiner
kommer allt mer att ta hand om bearbetning
30 metalworking world
Sandvik Coromants Global Center
for Deep Hole Machining i
Storbritannien inriktar sig på
företag som utvecklar nya
processer för komponentbearbetning. Anläggningen erbjuder unika
möjligheter för utveckling av
lösningar genom sitt nätverk av
lokala specialister och Sandvik
Coromants FoU-avdelning.
Sandvik Coromant samarbetar
också med industriföretag som
känner pressen att öka produktionen av komponenter med
precisionsbearbetade hål i stort
antal, som exempelvis i värme­
växlare och i motorblock.
av djupa hål. Tendensen går mot att utföra
kompletta långa hål med så få uppspänningar
som möjligt.
Detta har inneburit att kunskapsutbyte
mellan komponenttillverkare och leverantörer av lösningar får långhålsbearbetning har
blivit avgörande för att nå framgång. För att
leva upp till dessa förväntningar måste
begreppet långhålsbearbetning ges en ny
innebörd och kombineras med ny teknik.
Därför har väletablerade lösningar för
långhålsbearbetning nu kombinerats med
nya tekniska lösningar. Resultatet är Sandvik
Coromants Global Application Center for
Deep Hole Machining i Storbritannien.
Baserat på dagens behov av kunskapsspridning för att uppfylla kundernas behov
Avancerad lösning på utmanande tillämpning
Fallstudie. Vid Sandvik
Coromants globala center för
långhålsbearbetning i Storbritannien finns stor erfarenhet av
effektiva verktyg och metoder för
att bearbeta komplexa hål i
kom­­ponenter för flyg- och
energiindustri samt för allmän
industriell tillverkning.
Ett exempel är en 2,5 meter lång
komponent som används
vid oljeprospektering. I den måste
ett komplext hål borras och
bearbetas. Hålet borras med en
90 mm-borr, varefter det bearbetas
med en flytande upprymmare för
att måtten ska få rätt tolerans och
ytorna rätt finhetsgrad. Därefter
borras en försänkning med 115 mm
diameter och uppryms ner till
djupet 1,5 meter. Ett kortare parti
inuti hålet försänks, uppryms och
fasas. Därefter borras, försänks
och fasas två kammare, som även
dessa får sina slutliga mått genom
upprymning.
Med konventionell bearbetning
skulle maskintiden för denna
komponent uppgå till mer än
30 timmar. Centret har utvecklat
en långhålsprocess som reducerade maskintiden till 7,5 timmar.
Förutom långhålsborrning med
enkel- eller dubbelrörsystem
levererar centret verktygskoncept
för bearbetning av hål med
varierande komplexitet och
gränsdata. Centret är specialiserat
på att planera bearbetningsoperationer och att tillhandahålla
verktygskoncept och support för
högsta prestanda och säkerhet.
Centret testar även lösningarna
och ger teknisk support.
Denna 2,5-meter långa
komponent, som används
vid oljeprospektering,
kräver bearbetning av ett
komplext hål.
Långhålsborren T-MAX
för håldiametrar över
65 millimeter.
Framgång inom långhålsbearbetning baseras
på utveckling av
processer, verktyg och
avancerade skärgeo­
metrier och skärsorter.
är centrets primära funktioner verktygslösningar, konstruktion samt test- och
försöksverksamhet.
Framgångsrik långhålsbearbetning bygger
på utveckling av processer och verktyg, nya
skärgeometrier och skärsorter samt effektiva
lösningar för kylning och spånhantering.
Bara så går det att uppnå erforderliga resultat
med högt penetreringsförhållande och god
säkerhet. När komponenter kräver långhålsbearbetning med specifika egenskaper, som
Sammanfattning
mycket snäva toleranser, kammare i hålet,
varierande håldiametrar, spår, gängor och
varierande riktning hos centrumlinjen är det
erfarenhet, FoU-resurser, konstruktionskapacitet och samverkan med kunden som
gör skillnaden.
Nya möjligheter för komponentkonstruktion
och produktivitet skapas i och med
öppnandet av Sandvik Coromants nya
Global Application Center for Deep Hole
Machining i Storbritannien. Här erbjuds en
ny kombination av ett brett verktygsprogram, beprövad konstruktionsmässig
förmåga, ett tillämpningscenter för
utveckling och provning av lösningar samt
ett stort nätverk av specialister på
långhålsbearbetning.
Centret erbjuder även kunder möjlighet
att utföra test på sina egna komponenter.
metalworking world 31
inspiration utanför den spånskärande världen
text: Henrik ek
Vatten, massor
av vatten...
En miljard människor kan berätta för dig att det globala
problemet med tillgången på rent dricksvatten är akut.
Var sjätte människa saknar denna livsnödvändighet.
Frågan är bara – vad ska vi göra åt det?
32 metalworking world
charity: water
Barn samlas runt en
brunn i Rwanda.
Det går åt enorma
mängd er vatten vid
risodling.
säger Harrison och när han drabbades av vad han nu
Otjänligt dricksvatten och bristande sanitet är
kallar själslig konkurs beslutade han sig för att göra
fortfarande den främsta dödsorsaken i världens fattiga
något mera värdefullt med sin tid.
länder. Enligt Världshälsoorganisationen WHO orsakar
det fler dödsfall än krig.
Tyvärr har mänskligheten bara tillgång till en
Harrison åtog sig att arbeta ideellt som fotograf på
procent av världens sötvatten. Resten är bundet i
ett sjukhusskepp i Liberia, en upplevelse som förde
glaciärer eller är alltför långt under markytan för att
honom öga mot öga med den död och smärta som
kunna nås. Av den enda procenten används 70 procent
förorenat vatten orsakar.
inom lantbruk och 20 procent till industriändamål.
”På Manhattan var 16 dollar lika med en drink på
Bara tio procent används av hushåll.
taket till Soho House. I Liberia var det lika med mat till
Scott Harrison grundade den ideella New Yorken hel familj i en månad”, har Harrison påpekat i sina
baserade organisationen charity: water, som har som mål
tal på ämnet vatten som lyxvara.
att förse människor i utvecklingsländer med rent och
Han säger att eftersom liberianerna ofta fraktar hem
ofarligt dricksvatten. Harrison är en av många
sitt dricksvatten från träsk sprider sig dessutom
som försöker hjälpa världens fattigaste länder att
sjukdomar snabbt. Men de kan enkelt
få tillgång till sötvatten oavsett var det finns.
förhindras om en by får en ny brunn. Det var
Harrison var en framgångsrik klubbfixare i
den insikten – om den enorma betydelse som
New York, som tjänade 4 000 dollar i månaden
en sådan brunn kan ha – som blev vändpunkbara genom att ses dricka olika sorters rom och
ten för Harrison. Han beslutade sig för att ägna
öl. Han reste i privata jetplan och spelade
sin tid åt att förse människor som verkligen
baccarat med insatser på 10 000 dollar och var
behöver det med rent vatten.
som en prins för det vackra folket i New York.
”Vatten förändrar allting. Det svetsar
Men till slut tappade det ljuva livet sin tjusning Scott Harrison
samman samhällen igen”, säger han.
70%
av industriutsläppen i
utvecklingsländer släpps ut
obehandlade i olika
vattendrag och förorenar
användbara vattenkällor.
1 000–3 000 liter
vatten går det i genomsnitt
åt för att producera ett enda
kilo ris.
13 000–15 000 liter
vatten går åt för att producera ett kilo kött från djur
som föds upp på spannmål.
metalworking world 33
Omkring 2 miljarder
människor är beroende
av vatten från Himalaya,
världens tredje största
vattenkälla
Effektivare bevattnings­
system skulle kunna
lindra problemet med
bristande tillgång på
vatten.
34 metalworking world
Speciellt kvinnorna kan skörda frukterna av närheten
till rent sötvatten förklarar Harrison. Det är vanligen
kvinnor och flickor som hämtar vatten åt familjen i dessa
områden och uppgiften är ofta både tidsödande och
farlig. Enligt UNICEF lägger kvinnor i utvecklingsländer en tredjedel av sin tid på att vandra i genomsnitt sex
kilometer varje dag till och från sina vattenkällor.
Kvinnorna bär vattendunkar som väger så mycket som
20 kilo och de utsätts ofta för sexuella trakasserier och
våld. Flickor slutar skolan för att hjälpa sina mammor att
bära vatten och vattnet innehåller ofta dödliga bakterier
och gifter. Därför är en brunn med rent vatten i deras
egen by en dramatisk förändring i dessa kvinnors liv.
Tropp ser främst vattenkrisen som ett jordbrukspro-
blem. ”Inom jordbruket skulle effektivare bevattningssystem betyda oerhört mycket och tekniken finns. Frågan
är bara vem som ska betala för den”, säger han
Eftersom vatten är så billigt i västvärlden har industrin
haft dåliga incitament att spara genom att minska sin
vattenförbrukning. Men det här håller på att förändras
och dessutom tittar många på olika sätt att återanvända
avloppsvatten.
I torra länder som ligger vid havet använder man i allt
större omfattning avsaltning som ett sätt att förvandla
havsvatten till en sötvattenkälla. Det är en dyr lösning,
men den blir allt populärare.
Charity: water inriktar sig på att borra brunnar i
afrikanska länder. En investering på 5 000 dollar räcker
Rent vatten från en brunn
i Etiopien. Det kostar
5 000 dollar att borra en
brunn som förser mer än
250 människor med
vatten.
42 000
människor dör varje
vecka på grund av
otjänligt vatten och
osanitära levnadsförhållanden.
90%
av de dödsfall som
sker varje vecka på
grund av otjänligt
vatten och osanitära
levnadsförhållanden
drabbar barn som är
yngre än 5 år.
80%
av alla sjukdomar i
världen orsakas av
otjänligt vatten och
brist på grundläggande
sanitär utrustning.
charity: water
Grundläggande tillgång till sötvatten är inte det enda
gigantiska vattenproblemet. Problem som orsakas av
klimatförändringar ökar också dramatiskt. Exempelvis är
Himalaya världens tredje största vattenkälla efter
Antarktis och Arktis.
För ungefär två miljarder människor är smältvatten
från bergskedjor den viktigaste vattenkällan. På grund
av klimatförändringar minskar snö- och ismassorna
i Himalaya och enligt FN:s
livsmedels- och jordbruksorga­
nisation FAO kommer de att ha
minskat med så mycket som
20 procent år 2030.
I Stakmo, en by som ligger i den
torra indiska regionen Ladakh, har
invånarna börjat se effekterna av
smältande glaciärer. Den ökade
mängden smältvatten rinner av
Håkan Tropp
snabbt i stället för att frysa till i de
lägre belägna områdena, vilket orsakar vattenbrist under
vissa perioder. För byar som Stakmo, som till stor del är
beroende av jordbruk som kräver en konstant tillgång på
vatten, kan detta betyda slutet.
”Problemet är att vattnet inte är på rätt plats vid rätt
tidpunkt”, säger Håkan Tropp, Project Director vid FN:s
Development Program Water Governance Facility, en del
av Stockholms internationella vatteninstitut, SIWI.
för att borra en brunn som långsiktigt kan förse mer än
250 människor med vatten.
I Himalaya har en del bönder börjat leda om vatten
för att få det att frysa och därigenom göra avrinningen
långsammare. Men att skapa sina egna glaciärer är en
tillfällig lösning.
”Vi behöver skydda våra vattenkällor för att säkra
tillgången på rent sötvatten i framtiden”, säger Arjen
Hoekstra, professor i Multidisciplinary Water Management vid universitetet i Twente, Nederländerna.
Hoekstra, som skrivit flera böcker om vattenfrågor,
ser en ökad fokusering på vattenrelaterade problem.
”Under de senaste åren har det skett en attitydförändring och vatten börjar bli en fråga
på agendan, både inom politiken
och inom industrin. Men det finns
fortfarande stort utrymme för
förbättringar”, säger han.
FN förutspår att 2,3 miljarder
människor 2025 kommer att ha
drabbats av vattenbrist. Eftersom
jordens befolkning kommer att öka
från sex till nio miljarder fram till
Arjen Hoekstra
2050 krävs det verkligen att det
utvecklas nya metoder för att öka tillgången på vatten.
Men det finns hopp. Under sina tre första år har
charity: water samlat in över 11 miljoner dollar och
hjälpt mer än 820 000 människor genom 1 500 vattenprojekt. Med fler personer som Scott Harrison och utvecklingen av nya lösningar och tekniker för att återanvända
avloppsvatten kan framtiden vara ljus – och blöt.
metalworking world 35
Utblick
Betar av stål
Lösningar. Tidigt i augusti
fick elefanten Spike på Calgarys
Zoo i Kanada två nya jacketkronor
av rostfritt stål till sina betar efter
att ha brutit av sin högre bete på en
bevattningsanordning.
energi. Rikliga och eviga
energikällor som står för en
hållbar utveckling har länge
varit forskarnas dröm. En
forskningsinriktning som kan
förverkliga den är så kallad
”havsvärmeenergiomvändelse”,
OTEC (ocean thermal energy
conversion).
OTEC omvandlar varmt havsvatten till elektricitet genom att
dra nytta av temperaturskillnaderna på olika vattendjup.
I processen pumpas vattnet
genom en värmeväxlare, som
utvinner den lagrade värmen,
eller energin, och använder den
för att koka ammoniak. Ångan
som produceras av den förångade ammoniaken används
för att driva turbinbladen inuti
en generator som producerar
elektricitet.
Forskare vid Natural Energy
Laboratory of Hawaii Authority
och på andra ställen utvecklar
nya, moderna och kostnadseffektiva OTEC-system för energiomvandling. Oceanerna är trots
allt jordens största solfångare.
Och OTEC är verkligen ren
energi .
John Ternan
Energi från havet
Spike trivs med sina nya, skinande
jacketkronor av stål.
Det krävdes ett team på åtta
personer med veterinärer och
elefantskötare för att sätta på
de 26 kilo tunga jacketkronorna,
som specialkonstruerats av SAIT
Polytechnic’s School of Manufacturing and Automation och bearbetats
av företaget Lab Machine Works.
Det var inte första gången som
den här tungviktaren (5,4 ton) ”gick
till tandläkaren”.
”Spikes första par jacketkronor
sattes på i juli 2002 efter att han
brutit sin vänstra bete under våldsam lek”, berättar zooveterinären
Doug Whiteside.
Sandvik Coromant tillhandahöll
en CoroMill 390 och expertkunskap
vid tillverkningen av jacketkronorna.
En maskiningenjör, en svetsare och
en tio tons vinsch fanns i beredskap
under den mer än två timmar långa
processen.
Visste du att …
... passagerarflyget i världen
kommer att dubblas de
närmaste 15 åren?
Dynamisk arkitektur
Nanokristallprylar
teknik. Ganska snart kan din
dator vara lika liten som en telefon
– och dagens högteknologiska
flashminnen kommer att framstå
som lika skrymmande som
1960-talets monsterdatorer.
Forskare vid Rice University i
Houston, Texas, har kommit på ett
sätt att använda nanoteknik för att
36 metalworking world
montera flashbaserade minnen
i riktigt små apparater. Genom att
byta strukturen på några elektroner
har de utvecklat en nanotråd som
fungerar som en lagringsenhet.
Miljoner av dessa nanotrådar
tillsammans kan bli ett ”chip”, som
fungerar som ett flashminne – men
är mycket mindre.
dynamic architecture/david fisher
Supersmå datorer?
Ny nanoteknik gör
att det kan bli
verklighet inom en
snar framtid.
Byggnader. I Dubai planerar
man ännu ett extravagant byggnadsverk – en 420 meter hög skyskrapa
med 80 våningar som kallas
Dynamic Tower.
Tornet kommer att vara
självförsörjande av energi, med
solfångare och vindturbiner mellan
varje våning. Varje våning kommer
att kunna vridas var för sig för att
följa solen, vara kvar i skuggan eller
helt enkelt få en annan utsikt. På så
sätt kommer byggnaden ständigt att
byta skepnad.
Konstruktionen av Dynamic
Tower, som även kallas Da Vinci
Tower, planeras påbörjas 2011 av
den italiensk-israeliske arkitekten
arkitekten David Fisher från
Dynamic Architecture Group.
Eftersom våningarna kan levereras
Det nya tornet som planeras i Dubai
kommer att bli 420 meter högt.
färdiga och monteras på byggnadens ”skelett” beräknas byggtiden
bli ungefär 30 procent kortare
än för en jämförbar ”vanlig”
skyskrapa.
Enormt stor precision
Kärnkraft. Komponenterna till ett kärnkraftverk kan väga
så mycket som 100 ton. Ändå måste de tillverkas med största
precision. Bearbetning av dessa komponenter kan ta ett år och
att göra fel finns inte på kartan.
Axel till
Ångturbinen
Ånggeneratorer
– värmeväxlare
De fyra 20 meter höga ånggeneratorerna i ett kärnkraftverk är
ofta större än själva reaktorn.
Den svåraste operationen är
långhålsbearbetningen av de upp
till 16 000 hålen för värmeväxlarrören.
TRyckkärl till
reaktorn
Hus till
ångturbinen
Här krävs fräsning,
håltagning, uppborrning,
svarvning, spårsvarvning
och gängning i gigantiska prismafräsar och
vertikalsvarvar.
TurbinSkovlar
Tillverkning av skovlar
är en annan sorts
bearbetning som utförs
i optimerade fräs/svarvmaskiner, som ofta har
avancerade 5-axliga
styrsystem.
Generator
Generatoraxeln är
ungefär lika stor
som turbinaxeln
och det behövs
många olika
arbetsmoment,
bland annat håltagning av mycket
långa hål med
extrema krav på
rakhet.
Kjell Thorsson
Ett kärnkraftverks
innersta kräver
många olika arbetsmoment för att man
ska uppnå de extrema
kvalitetskrav som är
nödvändiga för att
reaktorns tryckkärl
ska kunna klara av en
klyvningsreaktion.
För att tillverka en tio
meter lång turbinaxel krävs
hundratals olika verktyg
och flera månaders hårt
arbete. Bland annat måste
man bearbeta bort cirka
20 ton material från axeln
som färdig väger 70 ton.
metalworking world 37
LÖsningen
text: alexander farnsworth illustration: kjell thorsson
En ring med precision
och produktivitet
En vindturbin har många oumbärliga komponenter som
samtliga måste bearbetas i enlighet med de mest rigorösa
metoderna. Svängkransarna är bara ett exempel.
Vi tittar lite närmare på fyra verktyg som används för
att tillverka dessa ringar effektivare.
Snabbt men bra
Grov- och finsvarvningen av svängkransarna utförs med ett CoroTurn Rigid
Clamping-verktyg som utrustats med en
Coromant Capto-koppling och en hög­
effektiv sort i hårdmetallskäret.
Finbearbetningen görs med ett produktivt
wiperskär som kan användas med hög
matningshastighet och ändå uppnå en
mycket bra ytjämnhet.
38 metalworking world
På spåret
Bearbetningen av löpspåret görs med en CoroTurn
107 med ett runt skär.
Finbearbetningen av spåret
efter härdning görs med ett
T-Max-verktyg med förstärkta
keramiska CC670-skär.
Vill du veta mer? Gå in på www.sandvik.coromant.com/wind
Fart och exakthet
Fräsningen av kuggarna på insidan av svängkransen utförs med en CoroMill 170 som
kan korta bearbetningstiden och ge en
exakt kuggprofil.
Fästdags
Den mycket snabba CoroDrill 880
används för att borra alla fästhål på
svängkransen.
Upp till sex meter
Svängkransarna gör så att turbinens gondol och vingar kan justera
in bästa position i förhållande till
vinden. De är tillverkade av smitt
stål och har en diameter på upp till
sex meter. Det behövs optimerade
verktyg för att bearbeta dem till
rörliga precisionkomponenter.
metalworking world 39
Print n:o C-5000:547 SWE/01
© AB Sandvik Coromant 2011:1
Våra verktyg har en extra
funktion: oss.
När det gäller att hitta smarta verktygslösningar finns det inget
som kan ersätta världsledande kompetens. Vi är din garanti för
att du får både de bästa verktygen och den kunskap som krävs
för att få ut mesta möjliga av dina investeringar.
Med tusentals bevisat effektiva fräsningslösningar har vi den
erfarenhet som krävs för att hjälpa dig att sänka kostnaderna
per tillverkad detalj, öka maskinutnyttjandet och förbättra
produktkvaliteten i allt från spiralinterpolering till dykfräsning
och rullande in- och utgångar.
Låter det intressant? Besök vår webbplats, eller ännu hellre,
kontakta någon i en ”gul rock”.
Think smart | Work smart | Earn smart
www.sandvik.coromant.com