Med kvaliteten i fokus
Med kvaliteten i fokus Friskoleföretagens kvalitetsarbete Maria Malm Innehåll Förord Academedia Fridaskolorna Glada Hudik Internationella Engelska Skolan Kunskapsskolan Praktiska Avslutande kommentarer 4 6 11 15 19 24 29 34 3 Förord Tjugo år med friskolor – framväxandet av en ny bransch i Sverige Sedan de första friskolorna startade har mycket hänt. Under de tjugo år som svenskarna har haft möjligheten att själva välja skola åt sina barn har allt fler valt friskolor, och många nya skolor har startats. Ett ursprungligen marginellt fenomen har blivit ett vanligt inslag i Skolsverige, även om det fortfarande är många kommuner som saknar fristående alternativ.1 Andelen elever som går i friskola har ökat för varje år och i dag går 12 procent av grundskoleeleverna och nästan en fjärdedel av gymnasieeleverna i en fristående skola. De första friskolorna var små och många av dem ideellt drivna, men så småningom har andelen skolor som drivs i bolagsform blivit större. Flera stora företag har också uppstått när framgångsrika koncept, som Pysslingen, Internationella Engelska Skolan, Praktiska och Kunskapsskolan, bland andra, spritts över landet. Vi har i dag också ett par större koncerner som samlar flera olika skolföretag under ett paraply. Trenden är att allt fler elever går i en skola som drivs av ett företag. Det fria skolvalet var framför allt en valfrihetsreform, som genom att olika alternativ uppstod och blev tillgängliga för alla, oavsett inkomster, kontakter eller bakgrund, skulle ge ökat självbestämmande och bättre möjligheter att hitta en skolform som passar varje individ. Men det handlade också om att konkurrensen skulle leda till en generell utveckling av den svenska skolan, genom att olika undervisningssätt och pedagogiska idéer skulle kunna prövas och jämföras, och de mest framgångsrika metoderna spridas till fler. De allra flesta elever och föräldrar är i dag mycket nöjda med den skola de har valt, oavsett om den är kommunal eller fristående. Men de som har valt friskolor är generellt sett ännu nöjdare. 74 procent av föräldrar till barn i kommunal skola är nöjda, jämfört med 88 procent i fristående skolor. Hela 51 procent av dem som valt friskola anser att deras skola är ”mycket bra”, jämfört med 20 procent av dem som har barn i kommunal skola.2 Friskolorna är alltså mycket uppskattade av dem som har störst erfarenhet av dem, nämligen eleverna och deras föräldrar. Resultaten, uttryckt som betyg på nationella prov, genomsnittliga meritvärden och behörighet till vidare studier är också genomgående bättre på fristående skolor, särskilt i grundskolan. Exempelvis hade eleverna på fristående grundskolor ett genomsnittligt meritvärde på 229,5, medan det genomsnittliga meritvärdet för eleverna på kommunala skolor var 210,6.3 På gymnasienivå är skillnaderna mindre, men även där har friskolorna bättre resultat, till exempel när det gäller andelen elever som fullföljer sin utbildning.4 Samtliga skolföretag som medverkar i denna rapport är aktiebolag. Det har de gemensamt med ungefär 1 I 80 % av kommunerna finns enskilda förskolor, 60 % av alla kommuner har fristående grundskolor och 40 % har fristående gymnasieskolor. 2 Enligt en undersökning genomförd av Lärarförbundet/Novus i augusti 2011. http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/ bilagor/6DFF4E82D9386B4FC12578ED0050E503/$FILE/attityder-till-skolan-2011.pdf 3 Källa: Skolverket. 4 Av samtliga som 2008 påbörjade en gymnasieutbildning var det 68,4 % som hade slutfört studierna och fått slutbetyg inom tre år, medan 74,5 % av eleverna på fristående gymnasieskolor gjorde det. Källa: Skolverket. 4 70 procent av alla friskolehuvudmän.5 I genomsnitt genererade friskoleföretagen en rörelsemarginal på 5,3 procent år 2010, vilket ligger mycket nära genomsnittet.6 Möjligheten att göra vinst inom skolans område är omdiskuterad, och även om det mesta – i de flesta företag hela – vinsten återinvesteras i verksamheten, förekommer misstanken att strävan efter att göra vinst kan leda till sämre kvalitet. Både resultaten och olika undersökningar om inflytande, trygghet och trivsel bland elever, föräldrar och anställda visar tydligt att det inte finns något sådant generellt samband. Men så länge misstanken finns kvar behöver friskoleföretagen fortsätta sträva efter ännu större öppenhet när det gäller metoder och resultat. Ökad insyn och möjlighet att jämföra skolors kvalitet och resultat är också något som efterfrågas av friskolorna själva.7 Varje framgångsrikt företag vilar på en bärande idé, som visat sig ha tydliga fördelar. Men idén är bara början. Det är sättet att omsätta denna idé i praktiken som avgör om företaget ska bli framgångsrikt och kunna fortsätta utvecklas och växa. Genom att öppet redovisa sina arbetssätt, mål, mätmetoder och åtgärder för att komma vidare och fortsätta förbättra sina verksamheter ger sex av Sveriges mest tongivande friskoleföretag här ett bidrag till det fortsatta kvalitetsarbetet i den svenska skolan. Maria Malm För Friskolornas riksförbund Juni 2012 5 69 % av friskolorna drivs som aktiebolag, 11 % som ekonomisk förening, 10% som stiftelse och 9% som ideell förening. 6 Den genomsnittliga rörelsemarginalen i skolföretagen var 5,9 %, enligt Dagens Samhälles genomgång, publicerad i nr 5 2012. Den genomsnittliga rörelsemarginalen i hela näringslivet var 8,0 %. 7 I en undersökning genomförd bland medlemmarna i Friskolornas riksförbund, svarade 63 % att det var ”Mycket viktigt” och 32 % att det var ”Viktigt” att elever och föräldrar får tillgång till saklig och jämförbar information om olika utbildningar och skolor inför skolvalet. 5 Academedia Fenestra, Norrskenet, PeterSvenskolan, Primaskolan, Pysslingen, Vittra, Didaktus, Drottning Blankas Gymnasieskola, Framtidsgymnasiet, IT-Gymnasiet, Ljud- och Bildskolan, Mikael Elias Gymnasium, NTI-gymnasiet, Plusgymnasiet, ProCitvitas, Rytmus, Vittragymnasiet Fakta Startade år 1996. Flera av de enskilda företagen inom koncernen är betydligt äldre. NTI bildades exempelvis 1968. Antal skolor: 247 (86 förskolor, 64 grundskolor, 97 gymnasieskolor) Antal elever: cirka 44 000 Antal anställda: drygt 7 000 Omsättning och rörelsemarginal enligt senaste årsbokslut (juli 2010-juni 2011): Omsättning: 2 679,4 miljoner kronor Rörelsemarginal före skatt: 8,5 % Ägare: EQT Övriga verksamheter inom företaget eller koncernen: Inom Academedia finns också fem företag som bedriver vuxenutbildning; Academedia Masters, Eductus, Didaktus, NTI-skolan och Plushögskolan 6 Marcus Strömberg: ”Vi kan vara stolta över vad vi har i Sverige. Många andra länder kommer att ta till sig av vårt system.” Academedia är Sveriges största privata utbildningskoncern, med sammanlagt 44 000 barn och elever i förskola, grund- och gymnasieskola, samt drygt 20 000 vuxenstuderande. Inom koncernen finns sammanlagt 16 huvudmän inom för-, grund- och gymnasieskola, det kan vara allt från små företag med bara en eller ett par skolor till större, mer spridda koncept, som Vittra, Pysslingen eller Mikael Elias Gymnasium. En viktig princip för koncernens verksamhet är övertygelsen att valfrihet och mångfald är positivt för kvalitetsutvecklingen. Därför ryms många profiler och pedagogiska metoder inom Academedia. – Människor är olika och vi behöver kunna erbjuda vad varje elev behöver. Precis som den enskilde läraren behöver erbjuda variation i sin undervisning, vill vi på koncernnivå också erbjuda variation och mångfald i vårt utbud, säger Marcus Strömberg, vd för Academedia. Varje huvudman har sin egen särprägel, men får hjälp med övergripande frågor. – När det gäller pedagogik, lärarskicklighet och den egna utvecklingskraften i det enskilda företaget är det viktigt att det ägs av den enskilda skolan eller verksamheten, men vi ställer kvalitetskrav på exempelvis kunskapsresultat och nöjdhet. På områden som, fastighetsfrågor, ekonomi, inköp och nystarter har vi däremot gemensamma principer och riktlinjer. – Inom Academedia lägger vi också stor kraft på ledarskap och medarbetarskap. Vi vill att våra elever ska mötas av de bästa medarbetarna och ledarna. Det gör att vi lägger mycket energi på gemensamma HR-frågor. Det som annars är i fokus är förstås kvaliteten i verksamheterna. – Kvaliteten i våra utbildningar är helt avgörande för såväl våra elever som för oss som företag. Det är kvalitet som skapar attraktiva skolor. Vi har dessutom, som stor utbildningskoncern, ett särskilt samhällsansvar. I Sverige satsas det över 200 miljarder varje år på utbildning, vi måste ju mäta effekten av den satsningen och vi ska kräva resultat av den, säger Marcus Strömberg. Idag saknas gemensamma kvalitetsmått för den svenska skolan, något som Marcus Strömberg ser som en stor brist. – Det är en avgörande brist som skadar skolsystemet och därmed i förlängningen samhället. Vi måste ha gemensamma, tydliga och transparenta kvalitetsmått som är kopplade till skolans uppdrag och som alla skolor kan och ska arbeta efter. Utan sådana är det svårt att göra jämförelser mellan olika skolor och huvudmän och dessutom svårt att utvärdera olika skolreformer, säger han. Academedia har valt att inte vänta på sådana gemensamma kvalitetsmått. Koncernen har definierat kvalitetsbegreppet, utarbetat kvalitetsaspekter och tagit fram resultatmått som täcker in allt det man ser som väsentligt för att kunna följa upp resultaten och utveckla verksamheterna i riktning mot allt högre måluppfyllelse. – Vi har på ett mer konsekvent sätt än någonsin tidigare utsatt våra egna skolor för en hårdför granskning. I vår kvalitetsrapport 2011 redovisar vi vad vi hittills kommit fram till, berättar Marcus Strömberg. – Rapporten är viktig eftersom den ökar insynen och gör att frågorna kan diskuteras även utanför våra egna väggar. Samtidigt måste man komma ihåg att det stora kvalitetsarbetet utförs varje dag, på alla skolor. 7 Genom sin storlek står Academedia för ett brett erbjudande, från förskola till gymnasium, och finns på många orter runt om i landet. Koncernens långsiktighet skapar trygghet, också för den lilla skolan, som vid behov får tillgång till de gemensamma resurserna. Academedia växer stadigt. Det vanligaste när en ny huvudman tillkommer är att det är ett befintligt företag som går in i koncernen. Det mest uppmärksammade köpet hittills är Pysslingen, sommaren 2011, ”bäst i Sverige på att driva förskola”, enligt Marcus Strömberg. – Det är en viktig princip att företaget ska vilja bli en del av Academedia. Det är som ett äktenskap, båda måste vilja för att det ska bli bra, säger Marcus Strömberg. Man startar också egna, nya, skolor, som Primaskolan i Farsta, och ökar antalet skolor i redan existarande verksamheter. Exempelvis var Rytmus musikgymnasium en enda skola när man köpte den. Nu har den första skolan inte bara vuxit och flyttat till nya lokaler, utan det har också tillkommit fyra systerskolor runt om i landet. – Vi driver på den utvecklingen. Det är det som är vår expertis, alltså att växa med uppgiften, gruppera liknande verksamheter så att man kan nå samordningsvinster och lära av varandra, säger Marcus Strömberg Med över 15 år i utbildningssektorn kan Marcus Strömberg se tillbaka på en tid med stora förändringar inom skolan: – Mycket har blivit väldigt mycket bättre. Vi har ett tydligare elevperspektiv och relationen mellan skolledning, lärare och elever har blivit närmare. Under min egen skoltid visste man ju inte vem rektorn var. Nu har eleverna också möjlighet att välja mer utifrån sitt eget intresse. Det märks i skolorna, motivationen är högre och vi har nästan ingen skadegörelse. – Vi kan vara stolta över vad vi har i Sverige. Vi erbjuder bra skolor för alla människor. Skolpengen är en bra garant för att plånboken inte ska styra. Jag tror att många andra länder kommer att ta till sig av vårt system, säger Marcus Strömberg. Samtidigt ser han att det finns mer att göra när det gäller kunskapsresultaten: – Det är ett samhällsproblem. Men jag tror att vi har bra förutsättningar att hitta de rätta nycklarna och ställa högre krav. Vi måste förbättra de pedagogiska processerna, det behöver Skolsverige. Samtidigt är det glädjande att vi ligger långt framme i till exempel engelska. Den alltmer polariserade debatten om valfrihet och om rätten att göra vinst i skolföretag tycker han är destruktiv. – Den diskussionen skadar våra skolor. Där är vårt fokus att ha en så bra verksamhet som möjligt för våra elever. I debatten borde vi diskutera om vi ska tillåta alternativ eller ha planekonomi. Det är där den egentliga skiljelinjen går. De som tror att vi kan ha privata alternativ utan företag lurar sig själva. Kvalitetsarbete på Academedia Kvalitetssäkringen inom Academedia sker på tre nivåer; skolnivå, huvudmannanivå samt koncernnivå. Av utrymmesskäl beskrivs här i första hand koncernperspektivet. Inom koncernen har de olika företagen (huvudmännen) stor frihet att arbeta utifrån sina egna koncept. Det innebär att man har gemensamma mål och gemensam uppföljning, men att det finns utrymme för skilda processer och arbetsmetoder. Alla måste ha ett eget systematiskt kvalitetsarbete som ska involvera elever, föräldrar och medarbetare. Academedia anger en miniminivå för vilka undersökningar och mätningar som ska göras som huvudmännen kan komplettera vid behov. Där ingår en årlig kundundersökning och medarbetarundersökning, uppföljning av hur det går för eleverna efter avslutad skolgång, samt uppföljning av kunskapsresultat, som resultat på nationella prov och satta betyg. 8 Kvalitetsdefinition Academedias definition av kvalitet lyder: ”I vilken grad når vi de nationella målen (=funktionell kvalitet) på ett sätt som vinner våra kunders förtroende (=upplevd kvalitet) och gör våra deltagare väl rustade att gå vidare i utbildningssystemet eller yrkeslivet (=ändamålsenlig kvalitet)”. Funktionell kvalitet bygger på kunskapsresultaten. I grundskolan mäts genomsnittligt meritvärde, andel som minst nått godkänd nivå i alla ämnen och andelen behöriga till gymnasieskolan. I gymnasieskolan mäts genomsnittlig betygspoäng, andel behöriga till vidare studier samt andel som fullföljt utbildningen inom fyra år. Inom både grund- och gymnasieskola mäts också resultat på nationella prov samt överensstämmelse mellan provresultat och satta betyg för att säkerställa likvärdig bedömning och betygssättning. Upplevd kvalitet handlar om hur elever, föräldrar och medarbetare uppfattar den verksamhet som erbjuds. Vissa av svaren i enkätundersökningarna slås samman i ett nöjd kund-index (NKI), som används av flera kommunala och fristående utbildningsanordnare i Sverige. Övriga svar redovisas under rubrikerna rekommendationsgrad, trivselgrad, trygghetsgrad och lärmöjligheter. Förutom de koncerngemensamma frågorna lägger respektive huvudman till egna frågor. Enkätundersökningarna syftar till att både fånga in hur väl skolorna arbetar med värdegrundsuppdraget och att stämma av den allmänna ”nöjdheten” bland elever, föräldrar och medarbetare. Ändamålsenlig kvalitet är ett mått på hur det går för de elever som har lämnat utbildningen. För närvarande mäts exempelvis i vilken utsträckning studenter på studieförberedande utbildningar har gått vidare till universitet och högskola, hur stor andel av eleverna från yrkesförberedande utbildningar som har fått en anställning och om de före detta eleverna upplever att de fått med sig nödvändiga kunskaper. Grundläggande krav enligt skollagen, som att eleverna ska ha tillgång till skolhälsovård, skolbibliotek och andra resurser följs också upp. För att underlätta och stärka kunskapsöverföringen mellan olika huvudmän inom Academedia ordnas bland annat regelbundna segmentsledningsmöten, då alla verksamhetschefer inom ett segment (för- och grundskola eller gymnasieskola) träffas för avstämning och erfarenhetsutbyte. Där kan verksamhetscheferna berätta för varandra om särskilt lyckade satsningar och annat som lett till högre måluppfyllelse. Det kan exempelvis handla om hur någon lyckats vända en negativ trend, hur styrdokumenten kan levandegöras och användas som inspiration och motiveringsinstrument eller hur man jobbar för att få höga andelar nöjda elever, hur man tar emot eleverna på bästa sätt och skapar verklig delaktighet. I vardagen har också många verksamhetschefer sina arbetsplatser i samma lokaler, där det ständigt pågår ett intensivt utbyte av idéer och erfarenheter. Kvalitetsrapporter Kvalitetsrapporter utarbetas på såväl skol- som huvudmanna- och koncernövergripande nivå. Academedia ger ut sin årliga kvalitetsrapport i slutet av vårterminen. Den är en sammanfattande rapport av måluppfyllelsen inom koncernen och beskriver även det kvalitetsarbete som bedrivs enligt ett fastställt årsschema. I rapporten redovisas resultaten inom var och en av Academedias kvalitetsaspekter - kunskapsresultat, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet. Därpå följer en redogörelse för vilka åtgärder som kommer att vidtas för att förbättra resultaten ytterligare. Några utdrag ur kvalitetsrapporten för 2011: Kunskapsmål för grundskolor, med utfallet inom parentes (Academedia/Riksgenomsnitt) *Academedias grundskolor ska ligga över rikssnittet för det genomsnittliga meritvärdet och ha en god överensstämmelse mellan resultat på nationella prov och satta betyg (meritvärde 226/ 211) 80 % av Academediaskolorna hade meritvärden över rikssnittet. Samtliga skolor hade behållit eller förbättrat sina resultat. * Samtliga elever ska nå behörighet till gymnasieskolan (95 %/ 86 %) 9 * Samtliga elever ska nå målen i alla ämnen och dessutom ges förutsättningar att utvecklas så att de når sin fulla potential (86% av eleverna hade minst Godkänd i alla ämnen/ 77 %) Kunskapsmål för gymnasieskolor: * Academedias gymnasieutbildningar ska ligga över rikssnittet för betygspoäng på programnivå och ha god överensstämmelse mellan resultat på nationella prov och satta betyg (genomsnittlig betygspoäng 14,0/14,1) * Samtliga gymnasieelever ska nå behörighet till universitets- och högskolestudier alternativt nå motsvarande yrkesexamen (85,4% behörighet till högre studier/ 87,1 %) * Andelen elever som fullföljer utbildningen inom fyra år ska ligga över rikssnittet på programnivå (79,7 %/ 76 %). * Samtliga utbildningar ska ha ett positivt förädlingsvärde (mäts som skillnaden mellan slutbetyg från grundskolan och slutbetyg i gymnasieskolan) och dessutom ge eleverna förutsättningar att utvecklas så att de når sin fulla potential Åtgärder och stöd Koncernledningen har alltid tillgång till varje huvudmans resultat. Ju tidigare ett eventuellt problem upptäcks, desto enklare är det att åtgärda. Oavsett vem som först ser att ett kvalitetsproblem är på väg att uppstå eller har uppstått, tar man hjälp av koncernens kvalitetschef. Vilken typ av åtgärder som då sätts in varierar utifrån hur problemet ser ut. Ett färskt exempel på hur det kan gå till är från en skola som nyligen fick svårigheter på grund av ett antal sammanfallande omständigheter på ledningsnivå och i lärarkollegiet. Sjukskrivningarna steg, och brister påtalades från både elever och föräldrar. Även Skolinspektionen kom med kritik. För att hantera en sådan situation krävs många olika typer av kompetenser, vilket också finns inom en stor koncern. De flesta som arbetade för att vända läget kom från skolan själv och dess huvudman, samtidigt som koncernen bidrog med specialkompetens i vissa frågor. Personalgruppen stärktes snabbt, situationen stabiliserades och eleverna fick på kort tid tillbaka en fullt fungerande undervisningssituation. Några månader senare kunde Skolinspektionen konstatera att bristerna hade åtgärdats och att verksamheten åter hade förutsättningar att fungera väl. På samma sätt som det inom Academedia ryms stora kompetensresurser finns också ekonomiska medel att plocka fram vid behov. Om en skola behöver extra stöd kan man snabbt ta beslut om att skjuta till pengar. Utgångspunkten är att det inte är kvalitet, utan bristen på kvalitet som kostar pengar. 10 Fridaskolorna Fakta Startade år 1992 (Verksamheten startade 1993) Antal skolor: 5 (4 för- och grundskolor, 1 gymnasieskola) Antal elever: 2 250 Antal anställda: 270 Omsättning och rörelsemarginal enligt senaste årsbokslut (juli 2010-juni 2011): Omsättning: 166 miljoner kronor Rörelsemarginal före skatt: 2,7 % Ägare: personalen (33 personer) Övriga verksamheter inom företaget eller koncernen: Didaktikcentrum startade 1996 med syfte att bedriva fortbildning främst för pedagoger och skolledare. 11 Birgitta Arosenius: ”Vi utbildar tågluffare” Målsättningen för Frida Utbildning är inte att bli en av de största utbildningsanordnarna, däremot har man självsäkert uttalat att man vill bli Sveriges tongivande utbildningsföretag. I koncernen ingår tre dotterbolag: Fridaskolorna AB, Didaktikcentrum AB och Frida Skolhus AB. Fridaskolorna har i dag fyra förskolor och grundskolor, som finns i Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Mölnlycke, samt en gymnasieskola i Vänersborg. På samma ort ligger Didaktikcentrum, som förutom att utbilda den egna personalen också erbjuder utbildningar till kommuner och andra friskolor. Elever och lärare på Fridaskolorna har stort eget utrymme att utforma undervisningen under eget ansvar och social gemenskap. Målsättningen är att eleverna, förutom att nå kunskap också ska utvecklas som personer. De ska våga delta i samhället, kunna uttrycka sin mening och argumentera för den, ha modet att framträda inför andra, ifrågasätta och kritiskt granska fakta och åsikter. De ska se styrkan i att samarbeta med andra och tro på sig själva. Skolan ska spegla samhället. Därför använder man olika arbetsmetoder och skapar en mängd olika arbetssituationer, med många studiebesök och utflykter. Undervisningen är ofta ämnesöverskridande. Eleverna får med ökande ålder och mognad ta ett allt större ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, genom att själva bedöma sitt arbete, sätta egna mål för sitt lärande och tillägna sig ny kunskap. Mentorn har ansvaret för sina elevers sociala och kunskapsmässiga utveckling, och stämmer av genom regelbundna målsamtal. Mentorn träffar också hela sin grupp (varje dag i grundskolan, tre gånger i veckan i gymnasieskolan) i så kallade ringsamtal, där man bland annat diskuterar värderingar, etik och bemötande. De ska ge den grundläggande trygghet som eleverna behöver för att kunna lära sig. – Vi vet så lite om vilka kunskaper eleverna kommer att behöva i framtiden. Därför vill vi fokusera på att ge dem förmågor och verktyg; att kunna söka kunskap, att samarbeta, vara flexibla och beredda på oförutsedda händelser, sammanfattar Birgitta Arosenius skolornas målsättning. Grunden för hela undervisningen i Fridaskolorna är ständig dialog. Ett mantra för alla i personalen är att förändring är det naturliga och alla ska sträva efter ständig förbättring i stort och smått. Om en elev behöver lite extra stöd har man en särskild metod, som kallas ”strålning”, då alla vuxna i skolan under en period ger extra positiv uppmärksamhet, bekräftelse och beröm till just den eleven. Småskalighet är en annan viktig del av filosofin. Varje skola är begränsad till ett visst antal elever per årskurs, cirka 30 för de yngre och 70 för de äldre, eller totalt cirka 450 elever per skola. Det är tillräckligt litet för att skolledarna ska kunna lära sig namnen på alla elever, samtidigt som man kan erbjuda tillräckligt attraktiva tjänster för lärarna, så att kompetens i alla ämnen kan upprätthållas. Hög datortäthet ses som en självklarhet. Datorerna används för informationsinhämtning, dokumentation, formgivning, men också nätverkande och kommunikation mellan lärare och elever. Från årskurs 6 har varje elev en egen bärbar dator. På gymnasieskolan får varje elev också en egen arbetsplats, på ett kontor som de delar med andra elever. Som på många andra friskolor lägger man stor vikt vid maten och måltiderna. Lärare och elever äter 12 alltid tillsammans. All mat ska lagas från grunden och vara ekologisk. Skolmatsalarna är inte bara till för eleverna, utan fungerar också som restauranger som är öppna för allmänheten. Kvalitetsarbete på Fridaskolorna De fyra grundpelarna hos Fridaskolorna lyder: 1. En stark gemensam värdegrund 2. Vilar på systemteori 3. Systematisk skolutveckling 4. Personligt mästerskap Allt kvalitetsarbete ska utgå från organisationens vision, krav från stat och kommun, samt den enskilda skolans mål. Utvecklingsarbetet delas in i en långsiktig, eller strategisk nivå (1-5 år), taktisk nivå (0,5-1 år), samt operativ nivå, där arbetet ska ske kontinuerligt. För den strategiska respektive den taktiska nivån ansvarar ledningen tillsammans med ett antal nyckelpersoner, medan den operativa nivån, som styrs av vision och den gemensamma inriktningen, är den där pedagoger, övrig personal, elever och föräldrar agerar. Den strategiska nivån styrs av utvecklingsplanen, som revideras varje år. Den utgår från en lägesanalys, som genomförs årligen. Då intervjuas slumpvis utvalda elever och föräldrar som får berätta vad de anser om skolan. Detta arbetssätt har man valt utifrån övertygelsen att intervju och dialog ger mer än ett enkelt frågeformulär, men man genomför också en arbetsmiljöenkät för både elever och personal varje år. I slutet av varje läsår samlar ledningen ihop materialet från undersökningarna och summerar det, tillsammans med resultat utifrån nationella styrdokument, skriftliga omdömen och betyg, i generella utvecklingsområden respektive specifika utvecklingsområden för varje enskild skola. Det kan exempelvis handla om nya styrdokument som alla måste sätta sig in i. Utvecklingsplanen utmynnar i en taktisk agenda per skola, som bland annat bestämmer inriktningen på konferenser och studiedagar under det kommande året. I ett forskningsprojekt som genomförs i samarbete med Göteborgs universitet ska Fridaskolorna undersöka vad eleverna får med sig från sin skoltid, förutom betygen. Forskarna ska också hjälpa företaget att utforma bättre intervjufrågor. Företagsledningen planerar regelbundet in verksamhetsbesök för rektorerna, som besöker varandras skolor och då särskilt fokuserar på de områden som de själva håller på att utveckla. Besöken är en del av den lägesanalys som ligger till grund för det kommande förbättringsarbetet. På varje skola är rektorn ansvarig för det lokala utvecklingsarbetet. En förutsättning för rektorns arbete är närvaro, bland annat förväntas man göra ”ronder” varje dag, och besöka lärarnas lektioner. Med hjälp av en egenutvecklad version av affärssystemet Ataio dokumenteras undervisningen utifrån fastställda processnyckeltal, med skattningar och kommentarer. De fortlöpande metoderna för kvalitetskontroll på skolan bygger på ständig dialog. Den formella arenan för detta är främst olika typer av möten och konferenser. Arbetslagsmöten hålls flera gånger per vecka. Då planeras undervisningen och man kan diskutera olika åtgärder. Rektorerna deltar frekvent i mötena. Utgångspunkten för arbetet ska vara att förändring är det naturliga och man strävar efter ständig förbättring i stort och smått. På skolnivå sätter man i första hand upp effektmål. Eftersom de enskilda enheterna är så små och olika elevgrupper kan ha olika förutsättningar, är det viktigt att följa upp såväl processen som resultatet. 13 Två timmar per vecka är avsatta för kompetensutveckling på varje skola. Alla yrkeskategorier – även lokalvårdare, kökspersonal och andra – involveras i skolans utvecklingsarbete och får utbildning i exempelvis relationer och konflikthantering. Föräldramöten hålls minst en gång per termin. För eleverna är basen för information och diskussion den fastställda mentorstiden på mellan tre och fem timmar per vecka. Där bestämmer gruppen gemensamt vad man behöver diskutera. Stor tonvikt ligger på värderingar, etik och hur man bemöter varandra. Eleven och läraren har också något man kallar måldialog, då eleven får information om kursplanen och vad som krävs för att uppnå målen, och man diskuterar elevens resultat. Alla elever ska veta hur de ligger till. 14 Glada Hudikgymnasiet Fakta Startade år 2004 Antal skolor: 2 (1 grundskola, 1 gymnasieskola) Antal elever: 390 Antal anställda: 42 Omsättning och rörelsemarginal enligt senaste årsbokslut (januari-december 2011): Omsättning: 27,5 miljoner kronor Rörelsemarginal före skatt: 9,5 % Ägare: Anita Westerberg och Lena Lingman. 15 Anita Westerberg: ”Det ska göra skillnad att gå på vår skola” Ursprunget till Glada Hudikgymnasiet är den arbetsmarknadsutbildning för arbetslösa ungdomar i åldrarna 18-25 år, som dess vd och grundare Anita Westerberg startade 1999. Där fick ungdomarna, med utbildningsmaterial hämtat från bland annat idrottsrörelsen, försvarsmakten och olika managementutbildningar lära sig mer om till exempel gruppdynamik, allmän självkännedom, konflikthantering, att ge och ta kritik – kort sagt innehållet i många chefsutbildningar. Detta blev vad som idag karaktäriserar Glada Hudikgymnasiets ledarskapsutbildning. – Det hände ganska ofta att ungdomarna själva sade att ”Det här borde vi ha fått lära oss redan på gymnasiet”, berättar Anita Westerberg. Det i kombination med att en kommunal tjänsteman som fått inblick i verksamheten påpekade att mycket av det man lärde ut också fanns i gymnasieskolans läroplaner födde en tanke. – Varken jag eller Lena Lingman, (som är delägare och rektor) hade jobbat på skola tidigare, men vi började kolla kursplaner och såg: det där gör vi ju, och det, och det. Till sist frågade vi oss själva: ”Varför startar vi inte en gymnasieskola?”. – Den största frågan var: Hur ska vi kunna ta med oss den anda och stämning som finns i vår verksamhet? Vi satte oss och skrev ner – Vad är det vi gör och säger, vad är vårt förhållningssätt, vad sker spontant? Det resulterade bland annat i skolans fyra värderingar som alla, både elever och anställda kan rabbla: Bli den du är En spade är en spade What goes around comes around Ord är billiga, handling kostar – Vi hade en väldigt klar och tydlig idé om vad vi ville när vi startade, och vi bollar fortfarande saker med varandra flera gånger varje dag. Vi är båda väldigt målfokuserade och uppgiftsinriktade, säger Anita Westerberg, och konstaterar: – Det ska göra skillnad att gå på vår skola, det är det som utgör hela vårt existensberättigande. Metoden för att sprida visionen och hela tiden se till att de övergripande målen styr hela verksamheten – in i minsta detalj – är ständiga samtal. Om något behöver åtgärdas försöker man vara snabb med att styra upp och få accept för förändringen hos eleverna, genom att förklara att ”det är inte ok, för det går inte ihop med vår gemensamma vision eller våra värderingar”. – Är det något vi är bra på så är det att möta eleverna där de befinner sig, säger Anita Westerberg. Om någon aldrig tidigare har fått lyckas med något gäller det att hitta deras talang och låta den blomma. Helheten är aldrig bättre än dess beståndsdelar, därför måste varje liten grej vara genuin och på riktigt. Det är också viktigt att fira framgångar, till exempel genom att musikeleverna har lunchspelningar i matsalen. Det är alltid väldigt uppskattat och de får varma applåder av de andra eleverna. Administration är inte rektors uppgift på Glada Hudikskolorna, däremot ska de fortsätta undervisa. De leder genom att vara förebilder. 16 – Det är en förutsättning för att kunna processleda i vardagen. Jag tror det är omöjligt att leda en verksamhet utan att vara i den. Det krävs människokunskap i vardagen, och det har våra rektorer. Därför kan de ta vilka diskussioner som helst, med trovärdighet, säger Anita Westerberg, som själv också har sin arbetsplats i skolan och ofta träffar och pratar med eleverna. Ett mål är att fostra eleverna till goda ledare, för sig själva och för andra. Exempelvis måste den som fungerar som naturlig ledare i en grupp själv se sitt ansvar och vara en positiv ledare. Alla har ansvar för vad de gör, men om du har påverkan på gruppen måste du ta ett extra ansvar för det. – Få saker är så tillfredsställande som att identifiera en negativ ledare, möta honom eller henne på ett respektfullt sätt och diskutera de här sakerna, för att sedan se hur de gradvis börjar leda i en positiv riktning i stället. Kvalitetsarbete på Glada Hudikgymnasiet På Glada Hudikgymnasiet arbetar man ofta i projekt som pågår i 4-5 veckor. Under ämnet ”jul” kan man till exempel få in ett antal kurser, och det är upp till lärarna att gestalta det på ett sätt som ger eleverna lust att lära. För att utvärdera projektet genomför läraren en ”gapanalys” med gruppen. Gapet är skillnaden mellan den utgångspunkt man hade innan projektet startade, och slutmålet. När man identifierat skillnaden förs en diskussion, där man gemensamt kommer fram till vilka åtgärder som behövs för att fylla gapet. Samma typ av metod används av rektor tillsammans med personalen. Efter varje projekt utvärderar gruppen undervisningen och sina egna insatser. Exempel på frågor som besvaras i projektutvärderingen: Projektet var verklighetsförankrat Redovisningen visade vad jag lärt mig Jag har fått feedback av mina lärare Jag har förtroende för mina lärare Varje elev har tydliga mål och en strategi för att nå dem, och resultaten mäts kontinuerligt. Två gånger per år hålls utvecklingssamtal med varje elev. Inför dessa får eleven göra en självskattning. Exempel på frågor: Jag kan samarbeta Jag tar ansvar Jag kan ge och ta feedback Jag kan tala inför grupp Kvalitativa och kvantitativa mål är lika viktiga. Utvärderingarna görs med hjälp av webbverktyget Incito, som används av flera skolor och företag. I mitten av varje läsår görs också en processutvärdering. Återigen används webbverktyget, och svaren analyseras på gruppnivå i diskussion med eleverna, som gemensamt med läraren tar fram åtgärder inför nästa period eller projekt. Exempel på frågor: Jag har roligt i skolan Mina lärare gör som de har sagt Jag vet hur jag ligger till och vad jag behöver träna på Jag kan vara mig själv Alla mätningar utom självskattningen är anonyma för personalen på skolan. 17 Några resultat från kvalitetsutvärderingen, där eleverna kan svara på en skala mellan 0 och 100: Mina lärare är bra ledare i klassrummet 86,0 Mina lärare kan sina ämnen 90,3 Jag har utvecklats som människa under läsåret 87,4 Jag har lärt mig saker som jag tror att jag har nytta av 85,1 Det är kul att studera på Glada Hudikskolan 84,0 Det känns att lärarna tror på mig och mina förmågor 87,7 Jag tror att jag kommer att lyckas i studierna 87,6 Jag rekommenderar andra att välja Glada Hudikskolan 96,0 Ständig förbättring som mål Målen kan variera. Ibland har man satt upp en siffra, andra gånger ska utvecklingen visa på en positiv trend. Visionen är att bli världens bästa skola. Två av målen ska leda dit: genom att alltid ligga över riksgenomsnittet i betygsresultat och att ständigt förbättras. Läsåret 2010/11 nådde 89 % av eleverna slutbetyg, 2011/12 klarade 100 % det. Andelen högskolebehöriga var 81 % efter läsåret 2010/11 och 90 % 2011/12. Samverkan mellan självkänsla och självförtroende För att nå målen anses två områden vara lika viktiga, och beroende av varandra: * Elevernas prestationer (akademiska resultat, betyg) som hör samman med elevens självförtroende * Värdegrundsarbetet (kulturen och hur man utvecklas som människa) som bygger elevens självkänsla. Metoden för att skapa samverkan mellan de båda områdena är hämtade från klassisk ledarskapsutbildning, och det är en grundläggande del av skolans filosofi att skapandet av ett gott klimat inte tar tid från matematiken och svenskan. Det goda klimatet har ett värde i sig samtidigt som det skapar förutsättningar för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig kurserna. Ledarskapsutbildningen vänder sig till både personal och elever på både grundskolan och gymnasieskolan. Den bygger på ett gemensamt förhållningssätt, ett gemensamt språk – att man kallar saker vid deras rätta namn (en spade är en spade) och att man därigenom kan undvika låtsaskonflikter. Coachläraren samtalar med en omotiverad elev för att finna orsaken – kanske ligger problemet i elevgruppen och då diskuterar man med hela klassen hur klimatet är och vad personalen respektive eleverna själva kan göra för att förbättra det. Varje coachlärare har ansvar för en grupp på 13-14 elever. I uppgiften ingår att se till hela skolsituationen. Två gånger per vecka träffar coachläraren gruppen och diskuterar hur man ligger till i förhållande till målen. Ämneslärare och coachlärare har också diskussioner om hur de på bästa sätt kan stötta varje elev. Coachläraren håller också kontakt med hemmet, vanligtvis genom e-post. På grundskolan får föräldrarna veckobrev med information varje vecka. Extra stöd Ända från starten har Glada Hudikgymnasiet erbjudit sommarskola för de elever som behöver extra hjälp, detta ansvarar lärarna för. Under terminerna finns också ”study halls” inlagda i schemat ett par eftermiddagar i veckan, då alla ämneslärare finns på plats. Eleven kommer överens med sin coachlärare om vilka ämnen man ska fokusera på. Det kan också vara en del av en åtgärdsplan, som man kommit överens om med föräldrarna. Samtidigt som skolan erbjuder stöd är man också tydlig med att eleven själv måste anstränga sig, enligt mottot ”It takes two to tango”. 18 Internationella Engelska Skolan Fakta Startade år 1992 (första skolan öppnade 1993) Antal skolor: 17 (16 grundskolor, 1 gymnasieskola) Antal elever: 11 200 Antal anställda: 1 287 (helårsekvivalenter) Omsättning och rörelsemarginal enligt senaste årsbokslut (juli 2010-juni 2011): Omsättning: 697 miljoner kronor Rörelsemarginal före skatt: 4,7 % Ägare: grundaren Barbara Bergström Övriga verksamheter: English Summer School i USA och England. Dotterbolag för ”free schools” i Storbritannien, ”IES International English Schools UK, Ltd” 19 Barbara Bergström: ”Man måste jobba för det man får” – Svenskarna har svårt för begreppet disciplin. They don’t understand the love that comes with it, säger Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan. Uttalandet är typiskt för henne på många sätt: För det första speglar det hennes starka övertygelse att de grundläggande värderingar som Engelska Skolan vilar på är rätt. Det är inte bara möjligt utan nödvändigt att ställa höga krav/förväntningar på eleverna och alla, oavsett bakgrund, har kapaciteten att klara dem. För det andra är det ett sätt att uttrycka omtanke om och engagemang i varje elev. Det var det engagemanget som under åren som lärare och som rektor vid starten av varje läsår fick henne att genast sätta sig och plugga in alla elevers namn, för att så snabbt som möjligt kunna bygga en personlig relation till var och en av dem. Samma sak förväntar hon sig av alla sina rektorer. För det tredje är det ett exempel på hur hon gärna växlar till engelska när hon vill uttrycka en viktig tanke. Engelska skolans betonande av ordning och uppförande kan verka lite främmande. Här hälsar man alltid när man möter en lärare, ”Good Morning, Mr Fyles”. Man klär sig vårdat, utan häng på byxorna eller i toppar som visar magen. Även lärarna bör ha en klädsel som markerar respekten för skolan som arbetsplats. Självklart tas mössan av inomhus. Den som springer i korridoren får genast en tillrättavisning av närmaste lärare; ofta räcker det med en blick. Allt för att förbereda eleverna på den verklighet de kommer att möta efter skolan. Vid frågan om förbudet mot att springa inte är lite överdrivet lägger Barbara Bergström huvudet på sned. – Brukar du springa på kontoret? Men åter till favorituttrycket, ”tough love”. Begreppet utgör en helhet, som inte kan delas. Från detta begrepp kommer hela filosofin som styr skolan, från ordningsreglerna, där också respekt mellan eleverna betonas, – mobbning accepteras inte! – till de höga förväntningarna på var och en. – Varje elev har potential – unlimited potential! Det handlar också om motsatsen till den ”entitlement culture” hon tycker sig se alltför ofta i det svenska samhället, där alla känner till sina rättigheter, men ingen anser sig ha några skyldigheter. – Man måste jobba för det man får. Detsamma gäller betygssättningen. Tyvärr har detta lett till vissa svårigheter för gymnasieskolan, som har fått ryktet att det är alltför svårt att få höga betyg, vilket leder till att en del elever hoppar av och går sista året någon annanstans, för att lättare komma in på högskolan. Men de som genomfört hela utbildningen håller med om att de har fått ”the best foundation for university studies”, särskilt de som gått NV-programmet, som anses svårast. Det är viktigt att alla elever blir sedda, också för föräldrarna: – När jag lämnar mitt barn på morgonen vill jag kunna känna att rektorn är ansvarig. Elevernas mentorer har bland annat i uppgift att etablera en relation med hemmet. Därför ska de ringa upp föräldrarna varannan vecka, och inte bara när det har hänt något tråkigt. Barbara Bergström är också styrelseordförande och med sin företagsledning fokuserar hon på rektorerna, som ses som nyckelpersoner i organisationen och ytterst ansvariga för sina skolor. De ska vara i världsklass, och ha samma kulturella övertygelse som ledningen. Läsåret 2011/12 var 11 av 17 rektorer 20 utlandsfödda. I varje skolledning bör det finnas någon med anglosaxisk bakgrund. Med alltför hög andel svensk personal, särskilt i skolans ledning, ökar risken för ”Swedenization”, säger Barbara Bergström. Mellan raderna framgår det att hon syftar på ”broken windows”-teorin, att man börjar ta lite lätt på mindre saker och därmed gradvis tappar kulturen av ordning, artighet och arbetsro. – Jag har avskedat en och annan rektor, konstaterar Barbara Bergström. Det är inte lätt! Det handlar ju om en människas liv. Å andra sidan är de ansvariga för många människors liv. Man vill också anställa de bästa lärarna. Strävan är att cirka 40 procent av lärarna ska komma från engelsktalande länder, som Kanada (där de bästa lärarna finns enligt internationella studier), USA och Storbritannien. Engelska Skolans historia är tätt sammankopplad med Barbara Bergströms egen. Hon är amerikanska men kom till Sverige redan 1968. Hon arbetade som lärare i den svenska kommunala skolan i många år. Men när friskolereformen kom 1992 var hon bland de första att söka tillstånd för att starta en skola. Redan året därpå öppnade hon på Valhallavägen i Stockholm tillsammans med en partner. De gick skilda vägar 1998, då Barbara Bergström flyttade med sin del av skolan till Gubbängen söder om Stockholm. Där startade hon också ett gymnasium. Expansionen inleddes 2003. Tio år senare, läsåret 2012/13, har företaget vuxit till att omfatta 19 skolor, varav en gymnasieskola och 18 grundskolor (åk 4-9). Skolorna finns inte bara i huvudstaden, utan är spridda över Sverige. De senaste tillskotten, som startar hösten 2012, ligger i Västerås och Halmstad. Kvalitetsarbete på Internationella Engelska Skolan Från början präglades Internationella Engelska Skolan av tre starka övertygelser: 1) 2) 3) Svenska ungdomar behöver behärska engelska för den nya världen; det sker bäst genom ”språk bad”, att engelska talas i skolan i stor utsträckning och att man har många lärare som kommer från engelsktalande länder. Detta ger också en inspirerande och energisk internationell atmosfär i skolan. Det måste finnas struktur och ordning i skolan, för att den ska fungera som en lugn arbetsplats. Även små problem måste åtgärdas direkt och snabbt för att inte växa till något större (”broken windows”-filosofin). Skolan ska resa höga akademiska förväntningar, oavsett elevers bakgrund. Även de mest begå- vade måste få stöd och utmaningar för att sträcka sig till sin fulla potential. Bra skolluncher av restaurangkaraktär var också en del av konceptet. Språkbad Upp till hälften av undervisningen bedrivs på engelska, även i ämnen som matematik och naturvetenskap. Skolans elever uppvisar överlägsna resultat i ämnet engelska på de nationella proven. Men även resultaten i matematik och svenska ligger högt över snittet för svenska skolor. Många invandrade familjer har placerat sina barn i Internationella Engelska Skolan, bland annat på grund av den ordning och struktur de erbjuder. Företagets system för systematisk kvalitetskontroll är främst inriktat på resultaten av utbildningen. Det mäter också viktiga förutsättningar för att uppnå resultat, som att det råder trygghet och arbetsro i sko21 lan, lektioner startar i tid, ledningen är tydlig och synlig samt lärarna kvalificerade. Måtten på kvalitet består av hårda variabler och mjuka variabler. Hårda variabler utgörs främst av: - andel toppresultat på de nationella proven - skillnaden i resultat på de nationella proven och slutbetyg (för att motverka betygsinflation) - andel elever som blivit behöriga till gymnasiet - andel lärare med svensk eller utländsk lärarexamen - andel lärare med engelska som modersmål, som mått på om skolorna verkligen lever upp till att vara tvåspråkiga och internationella Andel elever som nådde betyget VG/MVG i nationella prov 2011 Mjuka variabler utgörs främst av: - svar på enkät till eleverna i alla skolor varje vår - svar på enkät till föräldrar varje vår - svar på enkät till lärare och annan personal varje vår Internationella Engelska skolan deltar vidare i Cambridge University tests, för att få en internationell jämförelse av hur eleverna står sig. Alla grundskolorna rangordnas ifråga om alla variabler. Det ger en detaljerad jämförelse a) över tid för varje skola, med femårstrender b) mellan skolorna inom företaget c) mellan IES-skolor och andra skolor i Sverige Huvudmål, fastslaget av styrelsen, är att samtliga av företagets skolor på de nationella proven ska visa helt överlägsna resultat i engelska i förhållande till snittet för skolor i Sverige, mycket bättre resultat i matematik och resultat över snittet i svenska. När nu nationella prov introduceras även i årskurs 6, kommer ett viktigt mått att bli hur en skola har 22 lyckats med att förbättra elevernas resultat från årskurs 6 till årskurs 9. Under sommaren sammanställs resultaten från vårens enkäter och nationella prov till en pärm med 65 sidor av tabeller med kvalitetsmått. Resultaten i denna pärm redovisas för styrelsen i september, då styrelsen ägnar flera timmar åt en detaljerad diskussion av resultaten, skola för skola. Ordförande och vd tar tag i de slutsatser om åtgärdsbehov som framkommit ur styrelsens diskussion. Under september månad hålls separata genomgångar av resultaten med varje rektor i organisationen. Man enas om vad som behöver åtgärdas. Rektor tar frågorna vidare till sin ledningsgrupp och sin skola. Stöd kan ges från den nationella organisationen, som bland annat har utvalda star teachers i matematik och svenska, som kan sättas in där det finns behov. De är respekterade av sina kollegor som mycket duktiga lärare, och kan på kollegial basis följa undervisningen, ge råd om förbättringar, teamundervisa med en lärare för att visa denne hur undervisningen kan bli bättre. Utöver detta formaliserade system för kvalitetskontroll görs omfattande andra insatser för att följa skolorna och ge dem stöd. Rektorerna samlas till rektorskonferens cirka fyra gånger år, och hjälper varandra med tips, råd och material – till exempel för hur man bygger en ”school spirit”. Ordförande, vd och vice vd har alla en bakgrund som framgångsrika rektorer och besöker skolorna ofta. Vid regionala konferenser samlas lärare i samma ämne från olika skolor, för att utbyta erfarenheter och tips, gå igenom hur undervisningen ska relatera till kursplaner, och så vidare. Detta arbete leds av en kvalificerad Head of Academics i den nationella organisationen. Den ordnar också helgläger, under namn av Camp Confidence, med en väl beprövad metod för att lyfta självförtroendet och vanan av egenansvar hos elever som behöver få en kick för förändring. Study smart är ett annat program som drivs, med träning för eleverna i metoder för att lära effektivt. Alla skolor har skolsköterska, kurator, skolbibliotek och Junior Club för de yngre eleverna. Via ett system med mentorlärare – enligt vilket en lärare har särskilt ansvar för 15 elever – etableras en nära, personlig kontakt mellan en för eleven huvudansvarig lärare och föräldrarna. Föräldrar kontaktas även för positiv information om elevens framsteg. Informationssystemet SchoolSoft gör att föräldrar praktiskt taget i realtid kan följa det mesta som sker i skolan. Kvalitetsarbetet vilar på tre ben: 1) Rekrytera duktiga rektorer som tror på vad Internationella Engelska Skolan står för och som har förmåga att samla alla vuxna i skolan kring samma övertygelse. Byt ut rektorer som inte visar sig fungera. 2) Finn bästa möjliga lärare, med rekryteringsbaser också i Kanada, USA och Storbritannien. 3) Se till att lärarna kan utöva sin profession, genom att det råder lugn, trygghet och ordning i skolan, så att lärarna primärt kan fokusera på själva undervisningen. Stöd lärarna att utvecklas i yrket. Internationella Engelska Skolan har inte några särskilda pedagogiska metoder, utöver ”språkbad”, utan tror på att välutbildade, dugande och motiverade lärare ska ha stor autonomi i klassrummet – med ansvar för resultatet. 23 Kunskapsskolan Fakta Startade år 2000 Antal skolor: 33 (25 grundskolor, 8 gymnasieskolor) Antal elever 9 658 Antal anställda 811 Omsättning och rörelsemarginal enligt senaste årsbokslut (januari-december 2011): Omsättning: 797 miljoner kronor Rörelsemarginal före skatt: 3,6 % Ägare: Peje Emilsson med familj och bolag samt Investor 24 Mikaela Valtersson: ”Våra elever sätter sina egna mål” Kunskapsskolans pedagogiska modell bygger på personligt utformad utbildning. Skolan ska anpassas efter varje barns förutsättningar och behov, inte tvärtom. – Det är många som säger att de anpassar utbildningen efter eleven, men vi gör det i praktiken, säger Mikaela Valtersson, som är vice vd på Kunskapsskolan. För att en individuell undervisning ska fungera är det viktigt att man från början har tydliga mål, som hela tiden utvärderas. Det gäller på alla nivåer: för elever, lärare och rektorer. Redan från år 6 sätter eleven tillsammans med föräldrar och handledare upp vilka mål som ska uppnås när de går ut nionde klass. Sedan bryts målen ner per termin, per vecka och per dag. Kan eleverna verkligen själva bedöma vad de ska klara om fyra år? – Ja, de flesta har väldigt god självkännedom. Målen omvärderas också efter varje termin, så slutmålet anpassas efter elevens utveckling. Lärarna ska också stimulera varje elev att höja sina mål, säger Mikaela Valtersson. Eleven har stor frihet i hur skoldagen läggs upp. Vid elevens personliga handledningssamtal, som genomförs enskilt en gång i veckan, planeras schemat utifrån veckomålen tillsammans med handledaren. Varje morgon samlar handledaren sin basgrupp på cirka 20 elever. Då ser man på morgonens nyheter och diskuterar aktuella händelser, samt går igenom vars och ens planering och schema för dagen. Därefter går eleverna till de lektionspass de har på sitt eget schema. I schemat är lektionerna uppdelade i olika typer av pass: Föreläsning innebär att en lärare förmedlar information till en större grupp elever som läser samma kurs. Kommunikationspass är till för gemensamma muntliga aktiviteter i språk, eller problemlösning i grupp i matematik. Laborationer är pass då eleven, ensam eller i grupp, praktiskt löser uppgifter inom de naturvetenskapliga ämnena. Workshops i olika ämnen erbjuds hela dagen. Eleven arbetar på egen hand med en lärare i närheten. Här kan eleven alltid få den hjälp han/hon behöver. Seminarium är ett lärarlett tillfälle för diskussion eller redovisning i grupp. Basgruppssamling är när hela basgruppen – klassen – samlas. På eftermiddagen samlas man igen och stämmer av hur man har nått dagens mål. Genom att föra loggbok, där schema och planering alltid skrivs in, kan både elev, lärare, föräldrar och rektor när som helst hitta den aktuella planeringen. De så kallade stegämnena – svenska, engelska, matematik och moderna språk – erbjuds i 35 steg, och eleverna väljer lektionspass och workshops utifrån sin egen nivå. Efter varje steg sker redovisning eller examination. För samhälls- och naturämnena, samt praktisk-estetiska ämnen bedrivs undervisningen i stället som integrerade kurser utifrån teman. Då har alla elever i en årskurs gemensamma fasta pass i sina scheman. Vad händer med den som inte klarar ansvaret? – I årskurs 6 hjälper läraren till mer, sen blir eleverna succesivt allt mer vana att planera sina dagar och 25 sitt arbete. Givetvis finns det också elever som har svårt att sätta sitt eget schema. Då får de ett schema som de ska följa. Men målet är att alla ska lära sig att själva ta initiativ och ansvar. Många av de som lockas av vår skola är sådana som redan är ambitiösa, driftiga och målinriktade, eller som har svårt att anpassa sig eller har behov att få ta kurserna i sin egen takt. Det viktiga är att alla kan få det de behöver. På Kunskapsskolan har man få böcker, i stället används mest digitaliserade läromedel, varav det mesta tagits fram av företagets centrala pedagogiska avdelning. Via Kunskapsporten kan eleverna få tillgång till alla läromedel de behöver, och den pedagogiska avdelningen ansvarar för att de ska vara uppdaterade och anpassade till kursplanen. För lärarna finns ett rikt material av färdiga lektionsupplägg i den egna databasen, som består av över 45 000 sidor. Allt material är hela tiden tillgängligt för elever, föräldrar och lärare. – Vi har satsat mycket pengar på databasen. Där har vi en samling av de bästa lärarnas lektionsupplägg. Allt som läggs upp godkänns av den pedagogiska avdelningen, förklarar Mikaela Valtersson, som medger att utrymmet för den enskilda lärarens egen kreativitet kanske minskar något genom en så hård central styrning. – Men i stället kan våra lärare frigöra mycket tid som de annars skulle ha behövt lägga på kringarbete. I genomsnitt träffar svenska lärare sina elever mellan 20 och 21 timmar i veckan, hos oss är det 27 timmar. I varje ämne finns en specialistlärare. Han eller hon ska följa forskningen i sitt ämne och utveckla det inom koncernen, parallellt med att de fortsätter undervisa på deltid. – Det ger en kvalitetsstämpel på innehållet i all vår undervisning. En annan grundläggande del av Kunskapsskolans filosofi är utformningen av lokalerna. Företaget köper inte upp eller tar över andra skolor, utan alla skolor är ritade av samma arkitekt. Viktiga kännetecken är att det inte finns några korridorer eller skrymslen, utan planlösningen domineras av stora, öppna ytor, bland annat för att minska risken för mobbning, som man vet ofta sker på mer undanskymda platser. Lektionssalarna är samlade runt en öppen yta som fungerar som matsal och kafé. De flesta väggar är av glas. Varje skola har också en reception där besökare välkomnas. Cirka en vecka per termin reser eleverna, tillsammans med sina arbetslagslärare till företagets två kunskapsgårdar, som ligger i Falun och Gamleby för att arbeta specifikt med hemkunskap, slöjd och bild i extrautrustade salar. I början bedrevs all undervisning i de praktisk-estetiska ämnena här, men det visade sig ha vissa nackdelar, så nu har även skolorna lokaler för detta. Föräldrar är välkomna att följa med till självkostnadspris, och varje vecka är det några som följer med. Veckan på Kunskapsgården handlar inte bara om själva studierna, utan är också ett sätt att stärka relationerna mellan eleverna. Kvalitetsarbete på Kunskapsskolan Kunskapsskolans kvalitetsarbete utvärderas främst utifrån två huvudområden; betygsresultat och nöjdhet. Betygen följs upp fyra gånger per år. Dels sammanställs de betyg som eleverna fått i slutet av varje termin, i juni och december. Dels gör betygsprognoser i mitten av varje termin. Då går ämneslärarna igenom sina elevers målbetyg för terminen och jämför dem med hur de faktiskt ligger till. Detta diskuteras också på en ämneslagskonferens. Om någon elev inte ligger i fas för att nå sitt mål diskuterar handledaren med eleven hur schemat kan anpassas, exempelvis genom fler workshops, för att det ska bli möjligt att nå målet, eller så justeras målet. 26 I huvudsak ska det individuella schemat vara det främsta verktyget för att stötta de elever som har svårt att nå målen. I de flesta ämnen ska det finnas workshops under hela dagen så att det alltid ska gå att få hjälp av en lärare i det aktuella ämnet. Tanken är att eleverna ska klara av det mesta arbetet i skolan och inte behöva ta hem så mycket arbete, men läxor förekommer också. Skolorna har viss frihet att själva planera sin verksamhet och på vissa håll har man startat läxhjälp, vilket visat sig vara särskilt efterfrågat i vissa mer socialt utsatta områden, där många av eleverna har svårare att få hjälp i hemmet. Vissa skolor har också ordnat sommarskola för de elever som behöver mer undervisning. Kunskapsskolans mål och resultat Det andra området, som sammanfattas i begreppet nöjdhet, mäts i en stor enkät för elever, föräldrar och medarbetare varje vår. Mätningarna har gjorts varje år sedan 2002 och frågorna är i stort sett oförändrade, vilket gör att resultaten blir jämförbara från år till år. Eleverna och föräldrarna svarar på ett fyrtiotal frågor, varav de 6-7 viktigaste kallas för målfrågor, sedan de har identifierats som mest korrelerande med om eleverna skulle rekommendera skolan. Även medarbetarna svarar på cirka 40 frågor, varav 5 är målfrågor. På företagsnivå analyserar man svaren dels på frågenivå, för att identifiera om det är något område som har ett generellt resultat som avviker, dels bryts svaren ner per skola. Varje skola analyserar också sina svar, på skolnivå och på handledarnivå. I november görs en uppföljande enkät för att följa upp att beslutade åtgärder har fått effekt. Då kan enskilda skolor också lägga till egna frågor som rör de specifika områden de behöver utveckla. Utöver kunskapsresultat och enkäter görs också en bedömning av personalsituationen, där bland annat faktorer som personalomsättning och andel behöriga lärare (ca 90 % av visstids- och tillsvidareanställda läsåret 2011/12) har betydelse. Samtliga av dessa undersökningar sammanställs i en årlig kvalitetsrapport som görs i slutet av läsåret. Den sammanställs för hela företaget respektive för varje skola och utgör underlag för årets kvalitetsredovisningar och nästa års verksamhetsplaner. De enskilda skolornas planer granskas centralt av kvalitetschefen, som kan begära att för låga – eller för höga – målsättningar justeras till en rimlig nivå. Varje skola får självklart ha en ambitiös vision om att exempelvis nå 100 % nöjda elever, men precis som för de enskilda eleverna ska målsättningarna vara realistiska, men utmanande. Skolor med utmärkande låga resultat får en tätare uppföljning, som kallas kvalitetsrevisioner. Då görs elev- och medarbetarintervjuer och en åtgärdsplan utarbetas i samråd med regionchefen och rektorn. Åtgärderna kan sägas spegla vad man gör om en enskild elev har svårigheter att nå målen, med elevvårdskonferens och åtgärdsplan. Områden som krävt åtgärder det senaste året har bland annat varit organisationsfrågor; att se till att lärarna är ännu mer tillgängliga för eleverna, samt en förbättring av skolmaten. Rektorns arbete med att följa upp och utvärdera lärarnas arbete underlättas av den rika dokumentationen, där även elevernas omdömen om lärarna ingår. Dessutom besöker rektorn lärarna under deras lektioner och håller medarbetarsamtal och uppföljningssamtal varje år. Lärare som har sämre resultat får en åtgärdsplan, som bland annat kan innehålla att de får en mentor, vars lektioner de får följa med på för att se och lära. Genom utbyte inom företaget kan också medarbetargruppen på en skola som exempelvis har svårt att skapa arbetsro besöka andra skolor som har en god arbetsro för att på plats se hur de arbetar. Specialistlärarna från pedagogikavdelningen kan också komma ut till skolorna och ge kompetensutveckling till de kolleger som undervisar i deras expertämne, samt ge handledningssamtal. 27 Mål och resultat på Kunskapsskolan Grundskolan Gymnasieskolan 28 Praktiska Fakta Startade år 1999 Antal skolor: 51 (gymnasieskolor) Antal elever: 5 850 Antal anställda: 916 Omsättning och rörelsemarginal enligt senaste årsbokslut (januari-december 2011): Omsättning: 719,7 miljoner kronor Rörelsemarginal före skatt: 3,1 % Ägare: FSN Capital genomVindora Utbildning AB Övriga verksamheter inom Vindora: Vuxenutbildning (Movant) som bedrivs på fem orter, samt fem resursskolor på grundskolenivå 29 Patrik Nystedt: ”Lärandet på en arbetsplats är oslagbart – både för elever och framtida arbetsgivare.” Ursprunget till Praktiska gymnasiet var en lärlingsliknande utbildning för flyktingbarn som startade 1999 i Göteborg. Idén byggde på att ungdomarna som plötsligt kommit till en helt ny miljö skulle tillbringa hälften av tiden på ett företag och hälften i skolan för att snabbare känna ett socialt sammanhang och öka möjligheterna att lära genom att göra. – Snart insåg vi att det konceptet passade väldigt bra för många – inte minst för elever som inte känner sig hemma i den ofta så teorityngda skolvärlden, berättar Patrik Nystedt, vice koncernchef på Vindora, som driver Praktiska Sverige AB och dess gymnasieskolor. Sedan dess har företaget vuxit och har i dag 51 gymnasieskolor runt om i landet och är idag störst i Sverige inom gymnasial lärlingsutbildning. Fortfarande är utgångspunkten att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt ute på sin praktikplats. Vanligast är att den första terminen tillbringas på skolan för att komma in i skolarbetet, lära känna kurskamrater och lärare ordentligt och få grundläggande teoretiska kunskaper inför sitt yrkesprogram. Många elever behöver också bli medvetna om vilka krav som ställs i arbetslivet, som vikten av att hålla tider, förmågan att samarbeta och ta socialt ansvar. Därefter är utbildningen upplagd så att praktik och teori varvas varje vecka. Termin två är eleverna ute på sina praktikplatser en till två dagar i veckan, termin tre och fyra cirka två-tre dagar per vecka och i slutet av utbildningen ofta uppåt fyra dagar i veckan. – Många företag tycker att det är positivt att eleverna är ute hos dem en längre period, eftersom de lär känna sina kolleger, hinner komma in i jobbet och kan göra mer än bara de enklare arbetsuppgifterna. Vi ser att eleverna utvecklas snabbt när de har praktik, både socialt och kunskapsmässigt. Dessutom ger praktiken ofta större motivation att ta itu med skolarbetet, berättar Patrik Nystedt. Eftersom praktikplatserna står för en så stor del av elevens utbildningstid är det viktigt att hitta rätt företag och rätt handledare och att hålla en nära kontakt. Det är i första hand yrkeslärarens uppgift att hitta praktikplatser åt sina elever, och även att kvalitetssäkra nya företag och handledare. Om en praktik inte fungerar ska läraren utvärdera varför och försöka rätta till problemen eller, om det blir nödvändigt, hitta en annan praktikplats. En gång i halvåret anordnas så kallade programråd, då varje program bjuder in alla praktikföretag för att utbyta information om utbildningen inom respektive bransch. Alla handledare erbjuds utbildning. En central kurs ges i samarbete med Karlstad universitet två gånger per år. Kursen, som ger 7,5 högskolepoäng, har hittills anordnats sju gånger med 25 deltagare varje gång. Runt om i landet ordnar också varje skola lokala kurser, både för nya och befintliga handledare. Varje kurstillfälle är mellan en halv dag och två dagar. – Då kan vi ha vi både interna och externa föreläsare och går exempelvis igenom sådant som grunder i handledning, styrdokumentation och kursplaner samt hur man bemöter ungdomar. Minst var tionde praktikdag är ambitionen att eleven, handledaren och läraren ska ha uppföljning av den arbetsplatsförlagda utbildningen. För att skolan hela tiden ska kunna följa vad varje elev gör på sin praktikplats och säkerställa att eleven lär sig alla moment som är fastställda i kursplanen ska eleven och 30 handledaren gemensamt dokumentera detta i koncernens egenutvecklade system för kunskapsuppföljning, där eleven och läraren sedan tillsammans går igenom vad eleven har lärt sig. Ett tydligt kvitto på att matchningen av elever och praktikplatser fungerar är att en mycket stor andel av eleverna har ett erbjudande om jobb den dag de går ut skolan – ofta på sin praktikplats. Våren 2012 hade 73 procent av avgångseleverna jobb redan vid studenten. – För oss är det lika viktigt att eleverna ska nå målen i kurserna som att de ska få en anställning, säger Patrik Nystedt, och berättar att man lägger ner mycket jobb på att hålla en nära relation med näringslivet, dels genom direkt kontakt med företagen, men också via branschorganisationer. – Med dem diskuterar vi bland annat vilka utbildningar det finns behov av, vilka utbildningar som passar på vilken ort, och i vilken omfattning. Praktiska planerar också att starta ett närmare samarbete med flera större företag. Det första företaget ut i det projektet är Mekonomen, som samarbetar med Praktiska på flera orter. – Det är en riktig win-winsituation, konstaterar Patrik Nystedt. Vi får ett stärkt nätverk och bra praktikplatser för våra elever, och företagen får dels möjlighet att anställa välutbildad arbetskraft som redan är inne i företagets rutiner, dels tillgång till våra lokaler och lärare, för att fortbilda sin personal. – En viktig grund för våra skolor är att vi så långt det går försöker individanpassa undervisningen, genom att lägga oss på rätt nivå utifrån förkunskaper, säger Patrik Nystedt. Den som behöver ska få mer stöd, men den som vill gå fram snabbare ska också kunna göra det. Att göra praktik på en arbetsplats ställer ofta krav på eleverna, och alla är inte mogna att möta dessa krav redan i årskurs ett. Då passar kanske skolförlagd undervisning bättre. Men alla elever ska få chansen till mesta möjliga praktik – minst 15 veckor. Det handlar om att vara flexibel, och möta eleven med nya utmaningar allteftersom de mognar. En nyckel till detta är att behålla skolorna relativt små. I dag har skolorna i genomsnitt 120 elever per skola, vilket också ger en hög lärartäthet. – Vi ska hinna se varje elev varje dag. Det märks att vi lyckas i våra återkommande utvärderingar, eleverna trivs väldigt bra på våra skolor! Det är också viktigt att inte stänga några dörrar. Den som har intresse för att läsa vidare ska alltid ha möjlighet att läsa de kurser som krävs för högskolebehörighet. Kvalitetsarbete på Praktiska Praktiskas kvalitetsvision: Vi ska vara klart kvalitetsledande och erbjuda marknadens bästa yrkesutbildningar. Vi välkomnar förslag till förbättringar, strävar efter ständig utveckling och bejakar förändring. Att överträffa våra elevers och andra målgruppers förväntningar är vår viktigaste och ständiga strävan. Kvalitetsarbetet på Praktiska utgår dels från lagar och förordningar respektive Skolverkets definition på kvalitet, dels utifrån den egna affärsplanen, där det strategiska kvalitetsarbetet ingår som ett av sju fokusområden. Det övergripande målet är att vara kvalitetsledande inom gymnasiala yrkesutbildningar i Sverige. På Praktiska har ett helt nytt koncernövergripande kvalitetsarbete införts sedan företaget fått nya ägare, efter att man sett alltför stora kvalitetsskillnader på de olika skolorna. En kvalitetschef och tre utvecklingsledare tillsattes för att utveckla kvalitetsarbetet. 31 Internrevisioner För att få en god uppfattning om situationen i skolorna genomförde de nya utvecklingsledarna så kallade internrevisioner, eller inspektionsbesök, hos samtliga skolor under sitt första halvår (2012). Dessa internrevisioner, som är en viktig nyckel för koncernens kvalitetsarbete, kommer sedan att bli ett återkommande inslag i verksamheten på skolorna, som ska få minst ett besök per år, fler vid behov. Bedömningspunkter för internrevision * Måluppfyllelse och resultat – kunskapsresultat, uttryckt som andel elever som har fått betyg, betygsnivå, resultat på nationella prov, andel elever som når slutbetyg/examen, andel behöriga till högskola. * Pedagogisk ledning och utveckling av skolan – utvärderar rektors arbete för att leda arbetet mot målen och att personalen får kompetensutveckling, samt att både rektor och lärare har rätt ut bildning för sina arbetsuppgifter, hur lärarna arbetar med bedömning och betygssättning, samt hur rektor arbetar med uppföljning och utvärdering. * Skolans lärandemiljö – att målen är tydliga för elever och föräldrar, undervisningen utgår från kursplanen, att eleverna uppfattar undervisningen som stimulerande, att undervisningen anpas sas till elevernas behov, att eleverna stimuleras att ta ansvar. Tydliga förväntningar och elevinfly- tande, trygghet och studiero, förekomst av mobbing och kränkande behandling. * Enskild elevs rätt – korrekt betygssättning, att varje elev får den utlovade undervisningstiden, närvarokontroll, individuell studieplanering, modersmålsundervisning. Särskilt stöd; att åtgärds program upprättas och att eleven får det stöd som behövs, hur man gör när elever inte lyckas få godkänt betyg, hur man gör med elever som har problem att klara studierna/andra problem. Att det finns fungerande rutiner för anmälning till socialtjänsten, att det finns rutiner för klago- målshantering. * Huvudmannaskap och tillstånd – att huvudmannen har tillstånd och bedriver den undervisning tillståndet medger, korrekta anställningsförhållanden, att skolan har ett stabilt elevunderlag och ekonomi. * APU/APL och anställningsbarhet – att alla elever får praktikplatser på en för utbildningen relevant arbetsplats och har praktik i tillräcklig omfattning och med rätt arbetsuppgifter, att skolan följer upp avgångselevernas anställningsbarhet, att lärarna har tillräcklig kontakt med praktikplatsen, att skola har ett fungerande samarbete med branschorganisationer, att elever utan praktik erbjuds garanterad undervisningstid. * Övrigt – att man har god informationshantering, att lokalerna och utrustningen är lämpliga och tillräckliga, att det finns skolbibliotek, handledarutbildning. Samtal förs med rektor, lärare och elever, och resultaten sammanfattas i en internrapport. Denna gås igenom med rektorn, som tillsammans med sin personal upprättar en utvecklingsplan för sin skola. Utvecklingsplanerna följs upp månadsvis, då rektor får avlägga en rapport om hur arbetet fortskrider. Utvecklingsledarna finns tillgängliga och kan hjälpa till med stöd, utbildning och att lyfta goda exempel. Sedan nystarten för Praktiskas kvalitetsarbete har tydligare gemensamma mål satts för samtliga skolor, vilka kompletteras av egna mål för respektive skola. Vissa av målen är fasta, medan andra kommer att ändras beroende på de behov man ser. Allt arbete ska följa modellen Planera – Utföra – Utvärdera – Åtgärda i ett ständigt kretslopp. 32 Praktiskas resultatvision lyder: Alla ska nå minst godkänt Alla ska fullfölja utbildningen Alla ska vara ”jobbklara” efter skolan – för anställning, eget företagande eller fortsatta studier. Årlig kvalitetscykel Varje skola tar fram en egen årlig kvalitetsrapport, som baseras på en centralt utformad mall som skolorna ska fylla i. Skolrapporterna sammanställs till en gemensam kvalitetsrapport som ska vara färdig i augusti. Som grund för kvalitetsrapporterna ligger dels de utvärderingar av kunskapsresultaten som görs två gånger per år, dels den stora årliga enkät som kallas Praktiskas skolbarometer, med enkätresultat från lärare, elever, föräldrar, handledare och rektorer. De områden som undersöks i skolbarometern är kunskap, trivsel, delaktighet, inflytande och omdömen om lärarna. Samma process tillämpas på koncernnivå och på skolnivå. Kvalitetsavdelningen svarar för att skicka ut underlag som används på varje skola, som skickar tillbaka resultaten efter att de sammanställts i samarbete med lärare och övrig personal. Alla resultat återkopplas till skolorna, där resultatet analyseras och diskuteras med lärare och övrig personal. Skolbarometern diskuteras också med eleverna. Därefter gör skolan upp en handlingsplan för de områden som behöver förbättras. Eventuella klagomål sammanställs centralt av kvalitetschefen som löpande under året rapporterar vidare till ledningen, samt återför varje ärende till den berörda skolan, som ska rapportera vilka åtgärder de vidtar. Centrala utvecklingsområden Skolorna är indelade i fem regioner, med 10-12 skolor i varje. Fyra-fem gånger per år träffas rektorerna i regionträffar, och en gång per år träffas alla rektorer för att utbyta erfarenheter. Det kan handla om att dela med sig av utbildningsmaterial, fortbildning av personalen eller att dela på tjänster. För att kvalitetssäkra områden som många skolor behöver förbättra utvecklas centrala stödsystem, till exempel har man centralt tagit fram ett kunskapsuppföljningssystem för att dokumentera elevernas praktik som nu (våren 2012) håller på att implementeras. Där ska både elev, handledare och lärare kunna se vad eleven gör, hur det går för eleven på praktikplatsen och vad som behöver förbättras. Många yrkeslärare kommer från arbetslivet och saknar lärarbehörighet. Därför har Praktiska i samarbete med högskolan i Halmstad utformat en ettårig fortbildning som genomförs parallellt med den vanliga tjänstgöringen, med föreläsningar och seminarier på olika teman, som värdegrund, styrdokument, betygskriterier och kursplan. Den interna kommunikationen ska stärkas. Den senaste undersökningen kring kommunikation visar att personalen upplever att man har tillräcklig information och möjlighet till inflytande, men att elever och föräldrar inte upplever detta i samma utsträckning. Därför är ett mål inför nästa läsår att öka elevernas delaktighet, inflytande och möjlighet att ta ansvar för sina studier. Rektorerna ska gå igenom resultaten i utvärderingar och enkäter, samt åtgärdsplan, med personal, elever och föräldrar i samband med föräldramöten. Den som har varit med och svarat på en undersökning ska också få återkoppling. Praktiska strävar också efter att vara öppna och transparenta mot omvärlden, som kommuner, myndigheter och andra friskolor, samt att delta i kommunal dialog och lokal samverkan. Det interna lärandet av varandra och ständig utveckling genom goda exempel är en framgångsfaktor. En gemensam lägstanivå för en Praktiska-standard ska gälla på alla skolor, samtidigt som rektorerna ska ha kvar viss frihet att utveckla sin skola efter den egna ortens – och elevernas – förutsättningar. Via intranät och på regionmöten implementeras mallar och gemensamma dokument, och genom fastställda mötesstrukturer såväl lokalt som regionalt och nationellt delas erfarenheter för att nya rektorer och lärare inte ska behöva uppfinna hjulet på nytt. 33 Avslutande kommentarer Slående när man jämför de olika skolföretagens syn på sin egen verksamhet är att alla ser sig som ett viktigt och kvalitativt annorlunda alternativ, framför allt i förhållande till de kommunala skolorna, men också till varandra. Varje företag drivs av en stark övertygelse som handlar om utbildningens förutsättningar, metoder och mål. Alla skolor välkomnar alla elever, men det är inte säkert att vem som helst trivs på vilken skola som helst. För den enskilda eleven kan det vara helt avgörande att få arbeta på ett sätt som man trivs med och att få möta utmaningar på ett sätt som passar ens personlighet. Det faktum att det finns tydliga skillnader, och att det spelar roll vad man väljer, är ett starkt bevis för att det fria skolvalet har lyckats. Alla vill konkurrera med kvalitet, men när det gäller sättet att nå resultat formulerar företagens ledningar sitt uppdrag på olika sätt; på Academedia, som rymmer ett flertal olika inriktningar, talar man gärna om mångfald, och att det måste finnas flera alternativ för eleverna, medan Kunskapsskolan betonar individanpassning och eget ansvar. Fridaskolorna lär ut självständighet, flexibilitet och självständighet, Glada Hudik kallar sin inriktning för ledarskapsutbildning. På Internationella Engelska Skolan betonas engelska språket, kombinerat med höga krav och förväntningar, och Praktiska understryker närheten till arbetsmarknaden och att alla ska få ett jobb när de går ut skolan. Utifrån sina olika utgångspunkter och delvis olika uppdrag – det är skillnad på sexåringar och gymnasieelever – är friskolorna överens om en sak: Deras utbildningar behövs och tillför något viktigt, som deras elever inte hade kunnat få någon annanstans. 34
© Copyright 2024