1. No category

NÄR KULTUREN
KNACKAR PÅ
SKOLANS DÖRR
29-30 maj 2012
Hotell Tylösand, Halmstad
Under två dagar samlades ett 60-tal deltagare
från skolans och kulturens områden för att
samtala om utmaningar och möjligheter med
kultur i skolan. Arrangörer var Regionförbundet
södra Småland, Älmhults kommun och Musik i
Syd. Konferensen anordnades med stöd av Statens
Kulturråd.
Detta är en sammanfattning av konferensens
innehåll. Jessica Linde, Regionförbundet södra
Småland, dokumenterade. Längst bak finns en
deltagarlista.
ARRANGÖRERNA INLEDDE
KONFERENSEN
Jessica Linde, kultursamordnare på
Regionförbundet södra Småland, hälsade
deltagarna välkomna tillsammans med Karin
Fredriksson-Franzén, kultur- och fritidschef i
Älmhults kommun, Lars Uddbäck,
kvalitetsutvecklare på utbildningsförvaltningen i
Älmhults kommun och Camilla Jonasson,
samordnare för Skapande skola på Musik i Syd.
Jessica berättade om förra årets arbete med den
regionala kulturplanen för Kronobergs län. I
samband med det uppmärksammade olika aktörer
utmaningar kopplade till området kultur och skola.
Ett behov av mötesplatser har också konstaterats i
flera sammanhang. Konferensen är en sådan
mötesplats som också ingår i ett bredare regionalt
utvecklingsarbete för att öka tillgängligheten till
kultur för barn och unga. Inför konferensen
anordnades en träff där deltagarna fick formulera
önskemål och behov. Jessica lyfte fram några av
önskemålen som man tagit fasta på inför
konferensen, till exempel konkreta exempel samt
inspiration från någon person med en fot i skolans
värld och en fot i kulturens värld.
1
Mot bakgrund av detta introducerades konferensen
skolan kan bidra till att väcka många frågor och
nya sidor hos eleverna. Tua betonade att skolans
moderator, Pia Wretlind, en person med många års
funderingar, till exempel om yttrandefrihet. Den
måluppfyllelse handlar om mer än bara betyg, till
erfarenhet som rektor som nu arbetar som
typen av reflektioner är av stor betydelse i en tid av
exempel att bidra till att utveckla demokratiska
processledare för projektet KLIV 2.0 vars syfte är
globalisering, individualisering och pluralisering,
medborgare. Här, menade Tua, ska man inte
att öka samarbetet mellan skola och kultur.
menade Tua.
underskatta betydelsen av kultur.
KULTUR I SKOLAN – EN
Tua belyste även framgångsfaktorer för Skapande
skola. När Skapande skola fungerar som bäst finns
RÄTTVISEFRÅGA
förankring och samverkan – inom skola och
Tua Stenström, Statens kulturråd
förvaltning men också i relation till kulturlivet,
institutionerna, de professionella,
Pia pekade på det unika i att såväl
centrumbildningarna och konsulenterna.
Ungdomsstyrelsen, Skolverket och Statens
Förankring och samverkan kopplat till kommuner
kulturråd medverkar under konferensen och
och region är också centralt.
introducerade en av dessa representanter, Tua
Stenström, som är handläggare för Skapande skola
Tua avslutade med att uppmana deltagarna att
på Statens kulturråd.
använda konferensdagarna till att prata om vad
som funkar bra och inte med Skapande skola. Hon
Tua påpekade att det inte är en självklarhet att
Tua Stenström, Statens kulturråd
skola och kultur möts och uppmanade deltagarna
konstaterade också att de två länen (Kronoberg och
Halland) totalt har fått 8,3 miljoner i Skapande
att ta tillvara på denna möjlighet till samtal. Tua
Vilken effekt kan Skapande skola-projekten tänkas
skola-medel, pengar som förhoppningsvis bidrar
berörde rätten till kultur och att kultur i skolan i
ha gett? Tua berättade om resultaten från den egna
till skolutveckling, regional utveckling och att det
grund och botten är en rättvisefråga med koppling
uppföljning som Kulturrådet gjort 1 och lyfte bland
blir mycket kultur för barn och unga.
till FN:s barnkonvention. Därför är det viktigt att
annat fram skolpersonalens upplevelser av att se
komma ihåg att all kultur i skolan inte kan eller ska
1
vara Skapande skola. Skapande skola handlar
åtkomlig via
snarare om att få tillfälle att samarbeta med
http://www.kulturradet.se/sv/nyheter/2012/Skapande-
professionella kulturskapare och genom det bredda
skola-starker-elevers-sjalvkansla/
bilden av vad konst och kultur kan vara. Kultur i
Nulägesanalysen bifogas dokumentationen och är även
2
ESTETISKA LÄROPROCESSER OCH
SKOLANS KULTURUPPDRAG
Ulla Wiklund
låta dem formulera problemet. Lärarens uppdrag
Ulla menade att skolan bygger på en
är att organisera för att andra ska utveckla
uppgiftsbaserad kultur, och inte alltid
kompetens. Vad behöver lärare för att klara
kunskapsutveckling. Vad gör man med det lärande
vardagen? Jo, kompetensutveckling i att utveckla
som uppstår? Får man aldrig formulera vad man
kompetens, menade Ulla.
lärt sig, undrade Ulla.
Pia konstaterade att mötet mellan skola och kultur
kan grunda sig i att vi inte känner till varandras
Perception
vardag särskilt väl. Rektorerna kan vara både en
nyckel och en bromskloss i arbetet. En fråga som
alla rektorer ständigt borde ställa sig är om man
skulle vilja vara ledd av sig själv. Pia funderade
också kring Skolverkets PIM (praktisk IT- och
mediekompetens) och om det inte skulle finnas
behov av att utveckla praktisk kulturkompetens i
skolan.
Produktion
Ulla Wiklund inledde sin föreläsning med att tala
Ulla introducerade en processmodell som
om reflektion och lydig kreativitet. Lydig
kulturarbetare ofta känner igen sig i och kan hjälpa
kreativitet sker alltid helt på någon annans villkor
skolan med. För att kunna lära nytt behövs faser av
och ibland tar sig kultur i skolan detta uttryck. Ulla
både undandragande och motstånd. Ledare måste
exemplifierade med bilder från sin egen barndoms
känna igen och släppa fram dessa faser.
Reflektion
dansuppvisningar.
Ulla Wiklund
Ulla avslutade med att tala om skolans
Vad gäller den nya läraplanen så upplever Ulla att
kulturuppdrag, ett uppdrag som gäller oavsett om
Skolans uppdrag är att jobba lärande i
detta är den första läroplanen som skolan tar till
det finns Skapande skola eller inte. Ulla
klassrummet och för att göra det måste eleverna få
sig med hull och hår. Aldrig tidigare har vi haft så
konstaterade att statusen nu lyfts för många av de
möjlighet till reflektion nära perception. Oftast är
starka skrivningar kring estetik i skolans
estetiska ämnena. Det finns en koppling till många
det läraren som har mest talutrymme, det vill säga
styrdokument, i benämningen gestaltad erfarenhet.
processord, bilda sig, växa, gestalta osv. Det
läraren är den som lär sig mest. Det är en
Vidgade estetiska perspektiv framträder inom alla
handlar om ett eget kunskapsområde som ska
utmaning att våga kasta ut bollen till barnen och
ämnen i den nya läroplanen.
riggas för i skolan. Projekterar man bort det
3
estetiska området så tappar man bort det ur
och med unga kring temat att falla utanför
kulturarbetare behöver tänka på för att det ska bli
kursplanen. Det här behöver skolan hjälp med nu,
ramarna.
ett bra möte mellan skola och kultur. 25 erfarna
avslutade Ulla.
konstnärer från hela Europa samlades och deltog i
gemensamma workshops som ett led i att
FALLER DU UTANFÖR RAMARNA?
undersöka och utveckla goda arbetssätt.
Workshop med Drömmarnas hus
Konferensens deltagare fick själva prova på
upplägget från några av dessa workshops.
Lotta Lundgren, verksamhetsledare och Liza Fry,
konstnärlig ledare gav en introduktion till
Inom ramarna för projektet AiCE så besökte
verksamheten Drömmarnas hus som ligger i
kulturarbetarna också varandra och deltog direkt i
Rosengård i Malmö. Drömmarnas hus är en
arbete med barn och unga för att utbyta
ekonomisk förening som funnits i tjugotvå
år.2
erfarenheter, till exempel vid skapandet av filmen
Targets, som konferensdeltagarna fick ta del av
Lotta och Liza berättade om hur de arbetat med att
under workshopen.
skapa delaktighet tillsammans med elever och
lärare i olika projekt. Kultur i skolan närmar sig
Projektet mynnade ut i en praktisk guide om att
oftare svenska än andra ämnen som exempelvis
Medarbetare på ”Socialkompetenskontoret”.
matte eller no. Drömmarnas hus har jobbat med
Dramatisering från förarbetet med Zonen.
frigöra barns kreativitet som delades ut till alla
konferensdeltagare.
äventyrspedagogik och dramatisering för att kunna
närma sig flera olika ämnen. Ofta har de en kickoff
tillsammans med lärarna innan arbetet påbörjas så
ARTISTS IN CREATIVE EDUCATION
Workshop med Drömmarnas hus
att de har en gemensam grund att stå på.
ALLA ÄR LIKA OLIKA
Mamma Måd
Caroline Ulvsand och Figge Heurlin från
Workshopdeltagarna fick ta del av konkreta
Den första konferensdagens sista programpunkt
Drömmarnas hus delade med sig av erfarenheter
exempel dels från äventyrsprojektet i Fulltofta och
var en kombinerad föreläsning/konsert med
från projektet Artists in Creative Education.
dels från Zonen – en teaterföreställning skapad för
Mamma Måd, Maud Cederlöw, och musiker.
Projektets utgångspunkt har varit att undersöka
Musikföreställningen Alla är lika olika utgår från
framgångsfaktorer utifrån ett
skolans arbete med värdegrundsfrågor och riktar
kulturarbetarperspektiv och vad man som
sig till barn i åldrarna 6-9 år. Maud berättade om
2
Läs mer om Drömmarnas hus på
http://www.drommarnashus.se/
4
arbetet med föreställningen i skolan, hur de
Under detta samtal så delade samtalsledarna med
Kommer ni nu?! Ett samtal om
kopplar ihop arbetet med skolans läroplan och
sig av hur de, en kulturorganisation och lärarna på
arrangörskap och mötet mellan skola och
vilket mottagande de får av elever och lärare.
Söraby skola, tillsammans arbetat med ett specifikt
musikliv.
projekt, från upptaktsdagen till färdigt resultat. Det
NIO LÄRANDE EXEMPEL
Camilla Jonasson, samordnare för Skapande
är viktigt att arbetet man gör är förankrat i Lgr11
Konferensens andra dag inleddes med en mängd
olika samtal som deltagarna kunde välja mellan i
form av två olika samtalspass. Varje samtal
introducerades av en eller flera samtalsledare som
fått i uppdrag av arrangörerna att antingen dela
med sig av erfarenheter från ett konkret exempel
på mötet mellan kultur och skola eller introducera
ett samtal kring en specifik frågeställning.
En person i varje grupp utsågs för att dokumentera
samtalet och på följande sidor finns
sammanfattningar och nedslag från de olika
samtalen.
och att man planerar tillsammans, skola-kultur. En
positiv erfarenhet var att Magnus också är lärare
Samtalet byggde på Musik i Syds långa erfarenhet
och genom det hade bra koll på vad man arbetar
av att besöka skolor för att ge konserter, arbeta
med i de olika årskurserna.
med olika Skapande skola-program och andra
projekt. Mötena med barn, unga och pedagoger i
Marianne inledde med att berätta om hur de hela
deras vardagsmiljö är givande, lärorika,
började, hur de jobbade med elevinflytande och
inspirerande och oftast mycket positiva. Men det är
hur de gick tillväga fram till dess att Magnus kom
också en utmaning att komma till en ny arbetsplats
till skolan. Viktoria, klasslärare i årskurs 3,
varje dag. Det är viktigt att lära av varandra för att
berättade om hur hon tänkte för att få in det
få ett framgångsrikt och långvarigt samarbete
estetiska (trädjuren) i alla ämnen. Temat för
mellan skola och kulturliv.
årskurs 3 var djur. Eleverna återkom hela tiden i
sina utvärderingar till hur roligt de tyckte det var
att jobba med något som hör ihop – alltså en
Ett exempel på hur kulturen kan bidra till
ökad måluppfyllelse i Sv, So, No och bild
Magnus Eriksson, hemslöjdskonsulent,
Hemslöjden i Kronobergs län
Marianne Svensson, kulturkoordinator,
Söraby skola
Gun Albinsson, kulturkoordinator, Söraby skola
Viktoria Möller, lärare, Söraby skola
skola, Musik i Syd
Kan man dansa matte?
Anne Lindblad, danskonsulent, Dans i Sydost
helhetssyn. Vidare berättade Magnus om hur han
jobbade praktiskt med djuren. Magnus vill att alla
Danskonsulenten informerade om dansmatte-
lärare ska tänka: vad behöver vi för kultur för att
projekt samt danskonsulentens uppdrag.
eleverna ska nå målen i de här ämnena? Samtalet
Dessutom fick deltagarna information om
berörde även hur kulturarbetare kan få lärare och
Skapande skola-projekt på temat dans.
skola att se kulturen som en tillgång i
undervisningen.
Söraby skola kommer även fortsättningsvis att
jobba enligt detta sätt.
5
Organisera Skapande skola i kommunen –
kulturkoordinatorer, kulturarbetare, producenter,
skola bestämmer sedan själv vad de vill ta del av,
hur fasen gör vi?
vaktmästare och IT, dessutom handlar det om olika
utifrån en utbudskatalog.
Karin Fredriksson-Franzén, kultur- och
fritidschef, Älmhults kommun
personer för varje skola som medverkar. En stor
utmaning handlar om samordning av information -
Skapande skola-medel får inte användas för
det kan handla om allt ifrån att ”föreställningen
fortbildning för lärare, vilket ibland är precis som
Eva Holmström Sjödahl, kultur-och
börjar klockan 8” till frågan om när och hur
skulle behövas. Det är inget allmänt statsbidrag
fritidsassistent, Älmhults kommun
eleverna ska få möjlighet att vara delaktiga.
utan ska användas till riktade insatser. Viktigt att
Informationen får inte fastna på vägen. Rektorerna
även kommunerna satsar själva, och att intresset
är centrala.
inte bara uppstår för att det är gratis.
framgångsrecept – utan snarare hur de har tänkt
Elevinflytande och demokrati upplevs som den
Ansökningsförfarandet beskrivs som en rörig och
och lagt upp arbetet i Älmhults kommun. Man kan
svåraste frågan att hantera. Ska det avgöras
ensam process.
jämföra med Ulla Wiklunds bild om hur kulturen
övergripande eller vara upp till varje skola att
kan ta plats i skolan på olika sätt. Alla kommuner
besluta om utifrån sina olika förutsättningar?
som är involverade i Skapande skola är i ett unikt
Malin delade med sig av sina tankar om detta
skede.
utifrån ett lärarperspektiv. Å ena sidan är det
Malin Dávid, lärare år 6-9, Älmhults kommun
Karin inledde samtalet med att poängtera att
utgångspunkten inte varit att dela med sig av något
tacksamt att få ett färdigt koncept att ta del av, å
I Älmhult så jobbar man med alla kommunala
andra sidan är det läraren som bäst vet vad just de
skolor (1-9) utifrån ett årskursövergripande tema.
egna eleverna behöver just då. Tidsaspekten och
Skapande skola kopplas till detta. En utmaning är
ansökningsförfarandet är också ett dilemma för
att man nu arbetar med tre olika processer
elevinflytande, 5:orna vet inte vad de vill ta del av
samtidigt, så har det inte varit tidigare. Resultatet
för kulturutbud när de går i 7:an. Dessutom går de
blir att det är svårt att ta fasta på lärandet inför
sällan utanför sin egen trygghetszon och behöver
nästa ansökningsomgång. Det praktiska är också
utmanas.
en kvalitetsfråga, till exempel system för att prata
om elevdemokrati.
Växjö kommun delar med sig av sitt arbetssätt med
utbudsdagar där ett begränsat antal elever får delta
En mängd olika människor är involverade i
arbetet. Lärare, rektorer, elever,
och sedan rapportera tillbaka till sin skola. Varje
Karin Fredriksson-Franzén, Älmhults kommun
6
Hur kan man skapa långsiktighet och möjlighet för
-
Skratthål
lärare att engagera sig? Rektorernas roll är central.
vill åt. Samtidigt kan även ett kort projekt vara
Kan man som lärare få avsätta tid till att delta vid
Tema: vänskap. Spån med barnen i hel grupp.
några möten för att överföra sin kunskap om
Smågrupper utvecklade sina ”hål”.
elevernas behov, och sedan låta andra sköta
ansökan så är det bra.
Från skolans håll är det ofta långsiktigheten man
långsiktigt för eleverna som är i skolan.
Ge längre projekt pengar till skolor som vill arbeta
Att komma som kulturarbetare: ha mod, våga
längre.
hantera kaos.
Institutionen som hittade nya vänner
Andreas Dahl, dramapedagog, Regionteatern
Blekinge-Kronoberg
Magnus Holm, VD/teaterchef, Regionteatern
Blekinge-Kronoberg
Vad är skolans vision? Vi som kulturaktörer vill se
Många frågar Regionteatern om liknande ”hjälp”.
den, inte bara läroplanen.
Möten efter föreställningar. En del önskar
gruppstärkande övningar. Färdiga koncept vs.
Både långsiktiga och kortsiktiga projekt behövs.
specifika projekt.
Kulturaktörer måste bli tydligare med hur man
Regionteatern Blekinge-Kronoberg fast scen i
Skapande skola har förändrat institutionen –
Växjö. Publik 50/50 barn och vuxna.
måste göra det. Rädsla för förändring, att öppna
för nytt, göra sig sårbar.
Dramapedagogen arbetar med barn och unga på
skoltid samt amatörverksamhet för barn och
vuxna.
arbetar vidare med exempelvis endagarsprojekt.
Läraren ansvarar för undervisningen så man måste
vara med innan.
Är projekt alltid projekt?
Ida Qvarnström, filmkonsulent, Reaktor Sydost
Elevdemokrati, spännande att jobba med. Att välja
fritt har inte fungerat så bra. I de skolor där
Samtalet utgår från pjäsen Pandan som hittade nya
Ida berättade om Reaktor Sydosts arbete. De
vänner. Två klasser ville jobba med teater i årskurs
bedriver verksamhet i 25 kommuner i sydost. De
1-3, 48 barn och 3 lärare.
vill gärna jobba långsiktigt och diskuterar mycket
Man lär sig jättemycket på projekt som inte blir
huruvida de ska tacka ja till korta projekt.
bra.
En ensam panda har trillat ner i ett hål. Hur ska vi
Frågeställningen för samtalet är därför om
kunna ta oss upp?
Skapande skola bara är ”prova på” och sedan är det
eleverna är delaktiga fungerar det bäst.
Hur inplanterar vi vad vi gör om projektet blir bra?
klart?
-
Sporthål
Vad behöver vi för att kunna fortsätta, pengar,
-
Skräckhål
stöd?
7
Hur ska vi kunna samverka kring detta, lärare +
göra digitala berättelser om slottets vardag, danska
kulturarbetare?
anfall, häkteshålan och så vidare.
Viktigt att få med rektorn, i Skapande skola går
Hur påverkar Skapande skola skolans
man kring rektorn.
ordinarie kulturuppdrag?
Erika Lundvall, teaterkonsulent, Riksteatern
Viktigt att man delar med sig av erfarenheter.
Kronoberg
Lärare och skolpersonal träffas sällan över
Erika berättade om det stöd som Riksteatern
kommungränser. Inte heller inom kommunen i så
Kronoberg fördelar på uppdrag av regionförbundet
hög utsträckning.
till kommunerna för att arbeta med scenkonst.
Under samtalet berördes även frågor kring
Man kan använda sig av kompetenser som finns på
relationen mellan skolans ordinarie kulturuppdrag
skolan. Musik, bild, drama. Det gör att projektet
och Skapande skola-projekt. Berikar de varandra?
lever vidare.
Kan de stå i motsättning till varandra?
Att skapa intresse för det lokala kulturarvet
Ungas delaktighet och att ta tillvara unga
Som ett stöd i arbetet med frågor om ungas
med hjälp av mobilt digitalt lärande
som resurs
inflytande finns ofta inflytandeforum på
Håkan Nordmark, historiker/museipedagog,
Gerhard Holmgren, Enheten för nationell och
Kulturparken Småland
kommunal ungdomspolitik, Ungdomsstyrelsen
Gerhards grupp pratade om att ta tillvara unga som
resurs
kommunal nivå. Vilja att stärka demokratin, rädsla
för att det håller på att urholkas. Skola och kultur
kan använda sig av detta. Vi är för sektoriserade.
Håkan berättade om ett Skapande skola-projekt
Gerhard inledde kort med att berätta om
Saknas ofta kunskap om att denna resurs finns på
som bedrivits i samarbete mellan Kulturparken
Ungdomsstyrelsens uppdrag. Samtalet utgår från
kommunal nivå.
Småland, Pilbäcksskolan åk 4-6 och
de erfarenheter som Ungdomsstyrelsen har av att
Linnéuniversitetet. Den första delen fokuserade på
arbeta med inlfytande och delaktighet. När man
Två olika sätt att se på ungas engagemang och
staden genom bland annat olika stadsvandringar
talar om unga så avser man ålderskategorin 13-25
inflytande:
med skattjakt efter karta. I den andra delen utgick
år.
Representation: att unga sitter med i beslutande
man från Kronobergs slottsruin och eleverna fick
Skolan är den viktigaste ungdomspolitiska arenan.
organisationer. Politiker hamnar ofta i detta
8
tankesätt. Bakgrund av att representera
Finns det tid inom Skapande skola för att skapa en
demokratin.
delaktighetsprocess? Och hur fördjupade processer
klarar vi på 200 kronor/elev?
SKOLA
Caroline Andersson, student, Linnéuniversitetet
Egenmakt: Är jag delaktig i mitt eget liv? Har jag
makt att påverka det och upplever jag delaktighet.
UTVÄRDERING AV SKAPANDE
Elevdelaktighet lite som bibeltolkning.
Birgitta E. Andersson, lektor i pedagogik,
Linnéuniversitetet
Olika livssituationer. Unga tar oftare sin
utgångspunkt i detta tankesätt. Här och nu.
Smakprov – svårt att hitta tid till att skapa reell
delaktighet.
Caroline inledde med att dela med sig av resultaten
från sin studie av hur man arbetat med delaktighet
Det finns en föreställning om att det politiska
engagemanget var större på 60- och 70-talet. Men
I utvärderingen av Skapande skola saknas läraren
inom ramarna för Skapande skola i Växjö
unga idag är engagerade och kulturproducerande
som subjekt. Fokus snarare på
kommun. Till grund för studien ligger intervjuer
snarare än aktiva i det representativa, politiska
kulturkoordinatorer, kommuner och
med administratörer på kommunal och regional
samtalet.
kulturarbetare. Vem äger visionen om att skapa
nivå, kulturkoordinatorer, elever samt
delaktighet över tid? Pedagogen kan ta hjälp av
dokumentation från Kulturrådet. I studien
Viktigt att relatera till sig själv. Barn och unga är
kulturarbetaren i detta, men systemet är inte riggat
identifieras tre nivåer av delaktighet:
människor, inte potentiella vuxna. I alla våra olika
på ett sådant sätt.
information/återkoppling, deltagande och
inflytande och Caroline redogjorde för hur dem
sammanhang vill vi ha erfarenheter av att vara
delaktiga och ha inflytande.
Hur agerar man kring ungas delaktighet inom
Det är viktigt att komma ihåg att skolan äger
hon intervjuat på olika sätt förhåller sig till dessa
frågan. När kulturen knackar på skolans dörr är
tre nivåer.
det skolan som väljer om de ska öppna eller inte.
Pia, konferensens moderator med många års
ramarna för Skapande skola? Stor utmaning.
Olika ramar och rutiner.
erfarenhet av ledningsarbete inom skolan,
konstaterade att vi inom skolan är duktiga på att
Är det inte därför vi håller på med våra
kulturaktiviteter, för att stärka människor känsla
Är det reell delaktighet att unga får välja, till
lära ut vad demokrati och delaktighet är, men vi är
av egenmakt? Hur mäter/rapporterar vi det?
exempel färg på väggarna eller vilken föreställning
inte alltid lika bra på att praktisera det.
man ska se? Man kan både utmana eleverna
Hur hittar vi ungas viktiga frågor?
samtidigt som man skapar delaktighet.
Birgitta berättade om den nationella utvärderingen
av Skapande skola, ett uppdrag från Myndigheten
för kulturanalys som nyligen tilldelats en
9
tvärvetenskaplig forskargrupp vid
med skolans ordinarie kulturutbud samt vilka olika
Samtidigt är lärare och rektorer nyckelpersoner.
Linnéuniversitetet. Arbetet är i ett tidigt skede
kulturformer som väljs och om utbudet ser olika ut
Inflytandefrågan i skolan handlar mycket om att
eftersom gruppen precis fått uppdraget, men de
i de olika regioner som kommer att studeras.
rösta och representation kring olika saker. Men
kommer att ta sin utgångspunkt i nuläget och den
kunskap som redan finns, till exempel genom
Kulturrådets egna kvantitativa uppföljning.
minst lika viktigt är samtal och reflektion när det
SKAPANDE SKOLA - I
kommer till inflytande.
SPÄNNINGSFÄLTET MELLAN TRE
Även Gerhard saknar läraren som subjekt och
POLITIKOMRÅDEN
ställde frågan om vem som äger rätten att tolka
Tua Stenström, Statens kulturråd
Erica Jonvallen, Skolverket
Gerhard Holmgren, Ungdomsstyrelsen
Bakgrunden till samtalet var att Skapande skola
rör sig över flera olika politikområden,
ungdomspolitik, kulturpolitik och skolpolitik. Med
anledning av detta bjöds tre representanter från de
olika områdena in för att delta under
konferensdagarna och bidra med några
reflektioner mot slutet av konferensen.
skolans kulturuppdrag.
Tua menade att möjligheterna är fler än
utmaningarna. Hon lyfte dock att
konferensdeltagarna är ”bäst i klassen” och att en
utmaning handlar om att nå de andra. Det är
samma sak när det gäller kultur inom vården. Den
som besitter den vardagliga kunskapen måste vara
med. Kulturrådet har tagit kontakt med
lärarfacken för att kvalitetssäkra arbetet med
Skapande skola. Alla frågor är inte Kulturrådets
frågor, menade Tua, men de försöker vara spindlar
Birgitta E. Gustafsson om kunskapsläget
Gerhard inledde genom att förtydliga
Forskargruppen intresserar sig för frågor om vilka
Ungdomsstyrelsens uppdrag som också är delvis
möjligheter och utmaningar man ser och menar att
nytt eftersom man nu även fått i uppdrag att
det finns en kunskapslucka vad gäller lärarnas
ansvara för politiken för det civila samhället.
i nätet och förmedlare.
Panelen fick frågan om huruvida skolan har ett
kulturuppdrag. Erica menade att skolan framförallt
har ett kunskapsuppdrag och ett
egna röster. De är också intresserade av att studera
om det stämmer att Skapande skola stärker redan
Erica pratade om spänningsfältet – ansvaret för
starka miljöer, det vill säga om bäst får mest. De är
Skapande skola ligger på Kulturrådet men det är i
också intresserade av att studera vad som händer
skolan det sker. Läraren saknas ibland i samtalet.
värdegrundsuppdrag. Men inget separat uppdrag
kopplat till kultur, det finns uppdelat. Det är viktigt
för kulturarbetare i skolan att veta i vilken
egenskap de är där. Handlar det bara om ett
10
kulturutbud eller som en del av skolans
Avslutningsvis frågade Pia vilket som är nästa steg
värdegrundsarbete eller är det för att öka
för en positiv utveckling. Vilka är komponenterna
måluppfyllelsen inom ett specifikt ämne.
när det fungerar? Bilden av skolan som misslyckad
är förödande. Skolan är vår viktigaste
Gerhard menade att man behöver hitta system för
kulturinstitution.
dubbel vinst och påpekade att det kan vara något
för den nationella utvärderingen att ha i åtanke.
Gerhard problematiserade bilden genom att
Hur kan systemet riggas för att fördela makten ut
diskutera vad som behövs på den fria tidens arena.
till lärare och rektorer? Styrmedel till fortbildning
Det är problematiskt att skolan ska lösa allt.
för skolpersonal, kulturarbetare kan utbilda dem.
Viktiga sammanhang är hemmet, kompisgänget,
Möjlighet till fortbildning i sitt eget ämne.
den kommunala fritidsgården, studieförbunden
och kulturskolan. Föräldrarnas kulturella kapital
Tid, bedömning och behov är centrala begrepp.
påverkar ungas kulturutövande. Det finns ofta stöd
Tid: lärare och rektorer har omöjliga uppdrag.
hemifrån för att spela instrument och idrotta, men
Bedömning: hur kan man bedöma en process?
inte lika mycket för skrivande och bild. Viktigt att
Daniel Wernegren, Skolverket har sammanställt en
fråga sig var samhället behöver kompensera. Det är
rapport. Fortbildning i praktisk kulturkompetens
lättare att arbeta med underförsörjda grupper på
behövs. Behov: vad behöver vi på vår skola?
den fria tiden. I skolan är man elev. På fritiden
Gerhard Holmgren, Tua Stenström och Erica Jonvallen
ERFARENHETER FRÅN KLIV 2.0
Pia Wretlind
medborgare. Det skulle vara spännande att få in
Erica menade att lärare bedömer ju processer hela
kulturaktörer på den fria tidens arena i högre
Pia delade med sig av reflektioner från sin egen
tiden. Vad som kan vara viktigt är tid för kollegialt
utsträckning, menade Gerhard.
bakgrund som rektor och sitt engagemang i
Nordiska akvarellmuseet. Hon berättade om
lärande, tid för lärande tillsammans och att det ska
vara evidensbaserat. Sätt att markera att tid
Om man har goda exempel så kan man berätta om
erfarenheter från projektet KLIV 2.0 som hon nu
behövs.
dem på Kulturrådets barnkulturwebb
ansvarar för i Västra Götalandsregionens regi.
www.bolla.se.
När det gäller tid så är ”lärares brist på…” något
I projektet deltar fyra skolor och man prövar och
som ofta betonas.
utvecklar nya arbetssätt för hur samordning kan
11
öka och förbättra samarbetet mellan skola och
Vad har varit bra?
Bra med såväl erfarenhetsutbyte och samtal som
kultur.3
Mycket inspirerande föreläsare, tänkvärda kloka
presentationer av projekt.
ord som vi ska försöka förmedla på vår skola och
KONFERENSEN AVSLUTADES
De två intensiva konferensdagarna avslutades
genom att några av deltagarna delade med sig av
vad som kommer att bli deras nästa steg.
Regionförbundet södra Småland ansvarar för att
konferensdokumentation skickas ut till deltagarna
och kunskapen från konferensen kommer också att
förvaltas av projektgruppen. Jessica Linde från
regionförbundet berättade även om ett annat
utvecklingsarbete som rör kultur och skola som
man kommer att lägga vikt vid under hösten, det
gäller frågan om skolors möjligheter till
transporter till och från kulturaktiviteter.
RÖSTER FRÅN UPPFÖLJNINGEN
till andra kulturkoordinatorer i kommunen.
Roligt att få visa vårt arbete.
Vad kan vi göra bättre nästa gång?
Bra att konferensdeltagare var från både skola
Tid till fördjupade samtal kan ökas nästa gång.
och kultur.
Annan tid på året hade varit bättre.
Att träffas och höra många goda och några
mindre bra exempel.
Mer rektorer på konferensen!
Många kloka synpunkter har kommit upp till
Mer tid för egna diskussioner.
ytan.
Var är alla lärare och skolfolk?
Variationen har varit bra, stimulerande och
öppnande.
Mer tid för mingel.
Bra med levande exempel!
Mer pauser som ger möjlighet till diskussioner och
möten. Platsen med 50 andra konferenser
Alla konferensdeltagare ombads att svara på några
Många öppna forum, bra diskussioner. Bra
uppföljningsfrågor innan konferensens avslutande
konferensdeltagare, brett perspektiv!
gemensamma lunch. Nedan följer några röster från
uppföljningen som sammanfattar svaren på
Drömmarnas hus workshops.
samtidigt var inte bra.
Mer tid för ”egentid” där man kan prata med
Bra mix av aktiviteter/föreläsning.
varandra. Intensivt schema.
Genomgående bra dagar!
Bättre tidsplanering av första dagens sista
frågorna.
programpunkt som klämdes in mellan två
Fokus på skolans uppdrag har varit bra.
3
Pia Wretlinds presentation bifogas dokumentationen.
”håltimmar”.
12
Jobba hårdare med att få hit lärare och rektorer.
Nästa steg: lyfta fram kulturens roll i alla
”Kulturbussbiljetter” är JÄTTEVIKTIGT!
sammanhang på skolan.
Vad blir mitt nästa steg?
Vi kommer att inför nästa Skapande skola-år på
Bra att ni jobbar med elevernas resor till
Jag ska hem och fortbilda min rektor!
kulturaktiviteter.
Fortsätta arbetet mot skolorna.
Bättre visa/informera vad som finns att tillgå.
vara någon lösryckt ”happening”, gången ska
Vad kan göras på regional nivå?
Hålla i denna typ av input-dagar.
vara för det första: vad vill vi uppnå? För det
Se till att det finns medel till de projekt som av
andra: vem ska vi engagera? För det tredje: hur
olika orsaker inte ”fick” Skapande skola.
vår skola jobba ännu mer för att projektet ska
planeras och integreras gemensamt av
kulturaktörer och lärare. Skapande skola ska inte
kan eleverna vara delaktiga?
Fler träffar. I samarbete med skolan utveckla ett
nätverk för lärare.
Pia Wretlind som inspiratör till lärarna, tack!
Jag behöver läsa på!
Mötesplatser för pedagoger.
Regionen har en viktig roll för att skapa
Utveckla ”Skapande skola-paket” som är
mötesplatser för fortbildning och
förankrade i Lgr11.
erfarenhetsutbyte.
Jobba med rektorer och lärare och se på
Underlätta samordningen för kommun/skola!
delaktighet och inflytande genom att använda
mig av Gerhard Holmgrens tankar.
Låta inspiratörer komma ut till
ledningspersonal/grupper, Pia Wretlind till
Fortsatt förankring i regionens skolor om dansen
exempel.
som konstform och estetisk läraprocess.
Informera rektorer (pedagogiska ledare) om vilka
Nästa steg blir att dela med mig till kollegor och
möjligheter som finns.
se över hur mitt eget arbete med Skapande skola
kan förändras.
Regionalt stöd till de kommuner som inte är så
bra på kultur.
13
DELTAGARE
Susanne Lindström, Ljungby kommun
Anders Käll, förvaltningschef barn- och
Klas Mathiasson, lärare, Ljungby kommun
utbildningsförvaltningen, Uppvidinge kommun
Birgitta Heiling, bildkonstnär och koordinator
Ann-Louise Persson, Ljungby kommun
Anita Nyström, kvalitetsutvecklare, Uppvidinge
för Skapande skola, KC Syd
Nilla Assarsson, producent barn och unga,
kommun
Peter Gerhardson, biblioteks- och
Musik i Syd
Wirginia Bogatic, kulturnämndens vice
kulturarvschef, Falkenbergs kommun
Gunilla Lundh-Tobiasson, producent, Musik i
ordförande, Växjö kommun
Christina Henriksson, barnkultursekreterare,
Syd
Clara Gustavsson, konstpedagog, Växjö
Halmstad kommun
Camilla Jonasson, samordnare Skapande skola,
konsthall
Anita Mellberg, kulturkonsulent, Halmstad
Musik i Syd
Margareta Krieg, kulturstrateg, Växjö kommun
kommun
Ida Qvarnström, filmkonsulent, Reaktor Sydost
Maria Lundqvist, kultursekreterare, Växjö
Elisabeth Hallén, samordnare Skapande skola,
Ros-Marie Jönsson Neckö, ledamot
kommun
Halmstad kommun
kulturberedningen, Regionförbundet södra
Anders Mårtensson, gymnasienämndens vice
Mimmi Jansson, samordnare Skapande skola,
Småland
ordförande, Växjö kommun
Halmstad kommun
Anne Lindblad, danskonsulent, Dans i Sydost
Ingrid Stålne, rektor, Kulturskolan i Växjö
Magnus Eriksson, hemslöjdskonsulent,
Andreas Dahl, dramapedagog, Regionteatern
Lena Wibroe, kulturnämndens ordförande,
Hemslöjden i Kronobergs län
Blekinge-Kronoberg
Växjö kommun
Linda Tranquist, konstpedagog/kulturpolitiker,
Magnus Holm, VD/teaterchef, Regionteatern
Malin Dávid, lärare år 6-9, Älmhults kommun
Ljungbergmuseet
Blekinge-Kronoberg
Karin F. Franzén, kultur- och fritidschef,
Gunilla Carlsson, Kungshögskolan, Ljungby
Erika Lundvall, teaterkonsulent, Riksteatern
Älmhults kommun
kommun
Kronoberg
Eva Holmström Sjödahl, kultur-och
Ulrika E Linder, språkutvecklare, Ljungby
Gun Albinsson, kulturkoordinator, Söraby skola
fritidsassistent, Älmhults kommun
kommun
Victoria Möller, lärare, Söraby skola
Johanna Larsson, lärare, Älmhults kommun
Birgitta Eriksson, Ljungby kommun
Marianne Svensson, kulturkoordinator, Söraby
Kristina Larsson, lärare, Älmhults kommun
Cecilia Fingal, bibliotekspedagog
skola
Lars Uddbäck, kvalitetsutvecklare, Älmhults
Kungshögskolan, Ljungby kommun
kommun
14
Liza Fry, konstnärlig ledare, Drömmarnas Hus
Carolin Andersson, student, Linnéuniversitetet
Pia Wretlind, processledare KLIV 2.0, Västra
Figge Heurlin, filmare och filmpedagog,
Birgitta E. Gustafsson, lektor i pedagogik,
Götalandsregionen
Drömmarnas Hus
Linnéuniversitetet
Ulla Wiklund, Reflektum AB
Lotta Lundgren, verksamhetsledare,
Maud Cederlöw, Musik i Syd
Erica Jonvallen, Skolverket
Drömmarnas Hus
Stefan Blomdahl, Musik i Syd
Tua Stenström, handläggare Skapande skola,
Caroline Ulvsand, projektledare, Drömmarnas
Petter Boström, Musik i Syd
Statens kulturråd
Hus
Björn Claeson, Musik i Syd
Gerhard Holmgren, Ungdomsstyrelsen
Håkan Nordmark, historiker/museipedagog,
Erik Hedlund, Musik i Syd
Jessica Linde, samordnare kulturfrågor,
Kulturparken Småland AB
Regionförbundet södra Småland
15