Social dominans Ett priroriteringssystem baserat på antingen öppen
Föreläsning "Den sociala hunden" av Kenth Svartberg på kursen "Hundens evolution, genetik och beteende", SU HT-09 Priviligierad roll – IckeIcke-agonistisk definition där dominanta får fördelar före andra Reproduktiv status – De som reproducerar sig i en grupp är dominanta Social dominans Ett priroriteringssystem baserat på antingen öppen eller underförstådd aggression. Dominanta individer vinner företräde till resurser eller reproduktion, medan underordnade individer får nöja sig med det som blir över. Dominans är aggressivitet – Den mest aggressiva i gruppen är den dominanta Personlighetsdrag – Dominans är ett personlighetsdrag som ger dominant position Vinnaren är dominant, förloraren underordnad Den som brukar vinna i respektive kontext är dominant Generellt framgångsrik i slagsmål Avsaknaden av aggressivitet – Den som efter tidigare slagsmål nu kan få företräde till resurser utan aggressivitet är dominant Förtur till resurser – Den som kan avvisa andra kring resurser är dominant Hackordning – Dominans avgörs av vem som hackar på vem Modifierad hackordning – Som hackordning, men alla agonistiska beteenden räknas in Mellanliggande variabel – Teoretisk konstruktion där dominans ses som en mellanliggande variabel mellan oberoende och beroende variabler Drews, C. The concept and definition of dominance in animal behaviour. behaviour. Behavior (1993) Wittenberger, Wittenberger, J.F., Animal Social Behavior (1981) En nyanserad bild av social dominans Kritik mot dominanskonceptet Oenighet om vad dominans är Dominansförhållanden finns oftast, men kommer inte alltid till uttryck En effekt av fångenskap Fångenskap ökar risken för aggressiva uttryck och bilden av strikta rangordningar Aggression ej kopplat till resursförtur Även motivation viktigt Variation mellan typ av resurs Kan förändras tillfälligtvis Variation från ett tillfälle till ett annat Dyadiska förhållanden, inte hierarkier Endast relevant i konkurrenssituationer Social roll Social roll Beteenden hos en individ som bidrar till gruppens organisation eller välmående Relationer/sociala roller hos hundar enligt Scott & Fuller (1965): ”Den som oftast håller utkik efter faror” • Omhändertagande (mamman av valpar) • DominansDominans-underordnandeunderordnande-förhållande (mellan ”Den som tar mest initiativ till putsning” ”Den som leder gruppen vid jakt” ”Den som brukar ta initiativ till lek” ”Den som bestämmer över andra kring födointag” mamma och valpar som växer fram under avvänjningen) • LedareLedare-följareföljare-relation (valpar följer äldre) • Sexuell relation (mellan vuxna könsmogna hundar) • Territoriellt försvar • Samarbete vid jakt 1 Föreläsning "Den sociala hunden" av Kenth Svartberg på kursen "Hundens evolution, genetik och beteende", SU HT-09 ”Valuable Relationship Hypothesis” Hypothesis” Försoningsbeteende Ju mer värdefull relation, desto mer försoning Gruppliv ger viktiga fö fördelar (fö (föda, skydd, erfarenheter, reproduktion) som är beroende av medlemmarnas relationer. Vänskapliga interaktioner behö behövs fö för att inte riskera att konflikter ska fö förstö rstöra relationerna. De Waal & van Roosmalen, Roosmalen, Behav Ecol Soc (1979) ”UncertaintyUncertainty-Reduction Hypothesis” Hypothesis” Försoning ger lägre grad av osäkerhet och stress Aureli & van Schaik, Schaik, Ethology (1991) Försoningsbeteende = vä vänligt socialt beteende mellan konfliktande parter strax efter konflikt ”Division of labour” labour” – arbetsfö arbetsfördelning i gruppen Observerade effekter av försoning: Mech, Mech, D., Can J Zool, Zool, 77 (1999) • Mindre risk fö för framtida konflikter • Lägre grad av ängslighetsrelaterade beteenden • Lägre grad av fysiologiskt uppmä uppmätt stress Mamman mest kring ungvå ungvårdnad och fö försvar • Ökad chans fö för framgå framgångsrikt samarbete Pappan mest kring födoanskaffande och vid vandringar Det är viktigt att vara vä vänner i gruppen! Föräldrar lika mycket initiativ vid bytesattacker • Förbä rbättrat immunfö immunförsvar Äldre syskon bä bär hem mat till mamma och valpar Vargflocken en familj, med relationer snarlik den som finns i vå vår arts familjer Formell ”bestä bestämmanderä mmanderätt” tt” i gruppen dä där äldre bestä bestämmer över yngre, men som kan frå frångå ngås Ferala hundar vs vargar Grupp med ett par som kärna Gruppen består av 22-6 hundar, oftast obesläktade med varandra Dominanshierarkier vaga eller saknas Olika sociala roller hos familjemedlemmarna Konflikter av ”här ”här--ochoch-nunu-karaktär” karaktär” Vänskapliga relationer mellan familjemedlemmarna Inget hjälparsystem vid ungvårdnad, ungvårdnad, även låg grad av hjälp från fadern Låg grad av kooperativ jakt Mech, Mech, D., Can J Zool, Zool, 77 (1999) Boitani et al. al. i The Behavioural Biology of Dogs (P. Jensen), 2007 2 Föreläsning "Den sociala hunden" av Kenth Svartberg på kursen "Hundens evolution, genetik och beteende", SU HT-09 Familjehundar vs vargar Hundvalpar har större preferens för människor jämfört med vad vargvalpar har Hundvalpar knyter starkare band till sin ägare än vad vargvalpar gör Hundar utvecklat förmåga att förstå mänsklig kommunikation i samarbetssituationer Hundar jämfört med vargar: • Har lättare att lära sig att förstå ord • Har lättare att förstå pekande och blickriktning • Tar hjälp i besvärliga situationer • Söker ögonkontakt med människor The Family Dog Project, Eötvös Loránd University, Budapest (http://familydogproject.elte.hu (http://familydogproject.elte.hu)) Hundar tycks skilja på människor och hundar i relationssammanhang Lek med människa och hund påverkas av olika motivationer ”Attachment” Attachment” – social anknytning Modell hä hämtad frå från utvecklingspsykologin som beskriver de sociala banden mellan förälder och barn. Liten risk för konkurrens vid dragkamp med människa; större risk vid hundhund-hundhund-lek Dominansstatus påverkar hundars förmåga att lära sig av hundmodell, ej människomodell Rooney et al., App Anim Behav Sci (2000); Pongrácz et al., Anim Cogn (2008) Anknytning mellan hund och ägare generellt lik den mellan barn och fö förälder: Mer (jä (jämfö mfört med frä främling) • kontaktsö kontaktsökande vid återfö terförening av ägaren • stå stå och vä vänta vid dö dörr då då ägaren är ute • lek tillsammans med ägare • följsamhet med ägare • utforskande med ägare i rummet Topá Topál et al., J Comp Psych (1998); Anim Behav (2005) Hundens fö förmå rmåga att knyta an till människor är troligen inte ett arv frå från vargen (valp (valp--mamma), mamma), utan en ny fö förmå rmåga som uppstå uppstått under domesticeringen Topá Topál et al. (2005): Anim Behav 3 Föreläsning "Den sociala hunden" av Kenth Svartberg på kursen "Hundens evolution, genetik och beteende", SU HT-09 Fysisk beröring, välmående och sociala band Fysisk beröring, välmående och sociala band Fysisk beröring (smekande) på fyra olika ställen under 8 minuter (greyhound, golden retriever, labrador retriever) Samvaro och fysisk beröring mellan hund och ägare ger fysiska förändringar hos både hund och människa Hundarnas hjärtfrekvens (HR) uppmättes Förhöjd halt av • Allt lägre HR under stunden av fysisk beröring • Hos greyhounds lägre HR vid beröring än normalt, men endast om den utfördes av känd människa • Ingen effekt på var på kroppen beröringen gjordes McGreevy et al., Anthrozoos (2005) Fysisk beröring, välmående och sociala band Oxytocin: • Neuropeptid som bildas i hypothalamus • Frisätts vid sensorisk stimulans, som beröring och värme • Minskar stress, och ger tillstånd av lugn, välbefinnande och minskad vaksamhet • Har ångestdämpande och antidepressiv effekt • Sänker blodtryck, HR och kortisol • Möjliggör tillväxt och läkning • Ger ökat näringsupptag • Stärker de sociala banden mellan parterna UvnäsUvnäs-Moberg & Petersson, Läkartidningen (2004; länk: www.lakartidningen.se/old/content_0435/pdf/2634_2639.pdf) www.lakartidningen.se/old/content_0435/pdf/2634_2639.pdf) Samarbete mellan synskadad och ledarhund Modell för samarbete mellan hund och människa Förare och hund tog ungefär lika många initiativ Sällan mer än 22-3 initiativ i rad innan rollbyte Olika ansvarsområden i samarbetet som kompletterar varandra Naderi et al., App Anim Behav Sci (2001) β-endorphin oxytocin prolactin β-phenylethylamine dopamin Minskning av kortisol (endast hos ägaren) Odendaal & Meintjes, Meintjes, The Veterinary Journal (2003) Lek människa och hund påverkar relationen Ingen koppling mellan lek och dominansförhållande Lek ger minskad risk för separationsstress Lek ger ökad motivation hos hunden att vara med sin ägare Rooney et al., App Anim Behav Sci (2000); Rooney & Bradshaw., App Anim Behav Sci (2002); Rooney & Bradshaw., J Appl Anim Welf (2003) Samarbete mellan synskadad och ledarhund ”Effective interaction can only take place if at given actions each party is able either to accept the other's leading role or to take the lead if necessary. Without the mutual ability of shifting the role of the initiator for short intervals this would not be possible.” Naderi et al., App Anim Behav Sci (2001) 4
© Copyright 2024