Social dominans Ett priroriteringssystem baserat på antingen öppen

Föreläsning "Den sociala hunden" av Kenth Svartberg
på kursen "Hundens evolution, genetik och beteende", SU HT-09
Priviligierad roll – IckeIcke-agonistisk definition där dominanta får fördelar före andra
Reproduktiv status – De som reproducerar sig i en grupp är dominanta
Social dominans
Ett priroriteringssystem baserat på antingen
öppen eller underförstådd aggression.
Dominanta individer vinner företräde till
resurser eller reproduktion, medan
underordnade individer får nöja sig med det
som blir över.
Dominans är aggressivitet – Den mest aggressiva i gruppen är den dominanta
Personlighetsdrag – Dominans är ett personlighetsdrag som ger dominant position
Vinnaren är dominant, förloraren underordnad
Den som brukar vinna i respektive kontext är dominant
Generellt framgångsrik i slagsmål
Avsaknaden av aggressivitet – Den som efter tidigare slagsmål nu kan få
företräde till resurser utan aggressivitet är dominant
Förtur till resurser – Den som kan avvisa andra kring resurser är dominant
Hackordning – Dominans avgörs av vem som hackar på vem
Modifierad hackordning – Som hackordning, men alla agonistiska beteenden
räknas in
Mellanliggande variabel – Teoretisk konstruktion där dominans ses som en
mellanliggande variabel mellan oberoende och beroende variabler
Drews, C. The concept and definition of
dominance in animal behaviour.
behaviour. Behavior (1993)
Wittenberger,
Wittenberger, J.F., Animal Social Behavior (1981)
En nyanserad bild av social dominans
Kritik mot dominanskonceptet
Oenighet om vad dominans är
Dominansförhållanden finns oftast, men
kommer inte alltid till uttryck
En effekt av fångenskap
Fångenskap ökar risken för aggressiva
uttryck och bilden av strikta rangordningar
Aggression ej kopplat till resursförtur
Även motivation viktigt
Variation mellan typ av resurs
Kan förändras tillfälligtvis
Variation från ett tillfälle till ett annat
Dyadiska förhållanden, inte hierarkier
Endast relevant i konkurrenssituationer
Social roll
Social roll
Beteenden hos en individ som bidrar till
gruppens organisation eller välmående
Relationer/sociala roller hos hundar enligt Scott
& Fuller (1965):
”Den som oftast håller utkik efter faror”
• Omhändertagande (mamman av valpar)
• DominansDominans-underordnandeunderordnande-förhållande (mellan
”Den som tar mest initiativ till putsning”
”Den som leder gruppen vid jakt”
”Den som brukar ta initiativ till lek”
”Den som bestämmer över andra kring födointag”
mamma och valpar som växer fram under avvänjningen)
• LedareLedare-följareföljare-relation (valpar följer äldre)
• Sexuell relation (mellan vuxna könsmogna hundar)
• Territoriellt försvar
• Samarbete vid jakt
1
Föreläsning "Den sociala hunden" av Kenth Svartberg
på kursen "Hundens evolution, genetik och beteende", SU HT-09
”Valuable Relationship Hypothesis”
Hypothesis”
Försoningsbeteende
Ju mer värdefull relation, desto mer försoning
Gruppliv ger viktiga fö
fördelar (fö
(föda, skydd,
erfarenheter, reproduktion) som är beroende
av medlemmarnas relationer.
Vänskapliga interaktioner behö
behövs fö
för att inte
riskera att konflikter ska fö
förstö
rstöra relationerna.
De Waal & van Roosmalen,
Roosmalen, Behav Ecol Soc (1979)
”UncertaintyUncertainty-Reduction Hypothesis”
Hypothesis”
Försoning ger lägre grad av osäkerhet och stress
Aureli & van Schaik,
Schaik, Ethology (1991)
Försoningsbeteende = vä
vänligt socialt beteende
mellan konfliktande parter strax efter konflikt
”Division of labour”
labour” –
arbetsfö
arbetsfördelning i gruppen
Observerade effekter av försoning:
Mech,
Mech, D., Can J Zool,
Zool, 77 (1999)
• Mindre risk fö
för framtida konflikter
• Lägre grad av ängslighetsrelaterade beteenden
• Lägre grad av fysiologiskt uppmä
uppmätt stress
Mamman mest kring
ungvå
ungvårdnad och fö
försvar
• Ökad chans fö
för framgå
framgångsrikt samarbete
Pappan mest kring
födoanskaffande och vid
vandringar
Det är viktigt att vara vä
vänner i gruppen!
Föräldrar lika mycket initiativ
vid bytesattacker
• Förbä
rbättrat immunfö
immunförsvar
Äldre syskon bä
bär hem mat till
mamma och valpar
Vargflocken en familj, med
relationer snarlik den som
finns i vå
vår arts familjer
Formell ”bestä
bestämmanderä
mmanderätt”
tt” i gruppen dä
där äldre
bestä
bestämmer över yngre, men som kan frå
frångå
ngås
Ferala hundar vs vargar
Grupp med ett par som kärna
Gruppen består av 22-6 hundar, oftast
obesläktade med varandra
Dominanshierarkier vaga eller saknas
Olika sociala roller hos familjemedlemmarna
Konflikter av ”här
”här--ochoch-nunu-karaktär”
karaktär”
Vänskapliga relationer mellan familjemedlemmarna
Inget hjälparsystem vid ungvårdnad,
ungvårdnad,
även låg grad av hjälp från fadern
Låg grad av kooperativ jakt
Mech,
Mech, D., Can J Zool,
Zool, 77 (1999)
Boitani et al.
al. i The Behavioural
Biology of Dogs (P. Jensen), 2007
2
Föreläsning "Den sociala hunden" av Kenth Svartberg
på kursen "Hundens evolution, genetik och beteende", SU HT-09
Familjehundar vs vargar
Hundvalpar har större preferens
för människor jämfört med vad
vargvalpar har
Hundvalpar knyter starkare band
till sin ägare än vad vargvalpar gör
Hundar utvecklat förmåga att förstå
mänsklig kommunikation i
samarbetssituationer
Hundar jämfört med vargar:
• Har lättare att lära sig att
förstå ord
• Har lättare att förstå
pekande och blickriktning
• Tar hjälp i besvärliga
situationer
• Söker ögonkontakt med
människor
The Family Dog Project, Eötvös Loránd University, Budapest
(http://familydogproject.elte.hu
(http://familydogproject.elte.hu))
Hundar tycks skilja på människor och
hundar i relationssammanhang
Lek med människa och hund påverkas av olika
motivationer
”Attachment”
Attachment” – social anknytning
Modell hä
hämtad frå
från utvecklingspsykologin
som beskriver de sociala banden mellan
förälder och barn.
Liten risk för konkurrens vid dragkamp med
människa; större risk vid hundhund-hundhund-lek
Dominansstatus påverkar hundars förmåga att
lära sig av hundmodell, ej människomodell
Rooney et al., App Anim Behav Sci (2000);
Pongrácz et al., Anim Cogn (2008)
Anknytning mellan hund och ägare
generellt lik den mellan barn och fö
förälder:
Mer (jä
(jämfö
mfört med frä
främling)
• kontaktsö
kontaktsökande vid återfö
terförening av ägaren
• stå
stå och vä
vänta vid dö
dörr då
då ägaren är ute
• lek tillsammans med ägare
• följsamhet med ägare
• utforskande med ägare i rummet
Topá
Topál et al., J Comp Psych (1998); Anim Behav (2005)
Hundens fö
förmå
rmåga att knyta an till
människor är troligen inte ett arv frå
från
vargen (valp
(valp--mamma),
mamma), utan en ny fö
förmå
rmåga
som uppstå
uppstått under domesticeringen
Topá
Topál et al. (2005): Anim Behav
3
Föreläsning "Den sociala hunden" av Kenth Svartberg
på kursen "Hundens evolution, genetik och beteende", SU HT-09
Fysisk beröring, välmående och sociala band
Fysisk beröring, välmående och sociala band
Fysisk beröring (smekande) på fyra olika ställen
under 8 minuter (greyhound, golden retriever,
labrador retriever)
Samvaro och fysisk beröring mellan
hund och ägare ger fysiska förändringar
hos både hund och människa
Hundarnas hjärtfrekvens (HR) uppmättes
Förhöjd halt av
• Allt lägre HR under stunden av fysisk beröring
• Hos greyhounds lägre HR vid beröring än normalt,
men endast om den utfördes av känd människa
• Ingen effekt på var på kroppen beröringen gjordes
McGreevy et al., Anthrozoos (2005)
Fysisk beröring, välmående och sociala band
Oxytocin:
• Neuropeptid som bildas i hypothalamus
• Frisätts vid sensorisk stimulans, som beröring
och värme
• Minskar stress, och ger tillstånd av lugn,
välbefinnande och minskad vaksamhet
• Har ångestdämpande och antidepressiv effekt
• Sänker blodtryck, HR och kortisol
• Möjliggör tillväxt och läkning
• Ger ökat näringsupptag
• Stärker de sociala banden mellan parterna
UvnäsUvnäs-Moberg & Petersson, Läkartidningen (2004; länk:
www.lakartidningen.se/old/content_0435/pdf/2634_2639.pdf)
www.lakartidningen.se/old/content_0435/pdf/2634_2639.pdf)
Samarbete mellan synskadad och ledarhund
Modell för samarbete mellan
hund och människa
Förare och hund tog ungefär lika
många initiativ
Sällan mer än 22-3 initiativ i rad
innan rollbyte
Olika ansvarsområden i samarbetet
som kompletterar varandra
Naderi et al., App Anim Behav Sci (2001)
β-endorphin
oxytocin
prolactin
β-phenylethylamine
dopamin
Minskning av kortisol (endast hos ägaren)
Odendaal & Meintjes,
Meintjes, The Veterinary Journal (2003)
Lek människa och hund påverkar relationen
Ingen koppling mellan lek och
dominansförhållande
Lek ger minskad risk för
separationsstress
Lek ger ökad motivation hos
hunden att vara med sin ägare
Rooney et al., App Anim Behav Sci (2000); Rooney & Bradshaw., App
Anim Behav Sci (2002); Rooney & Bradshaw., J Appl Anim Welf (2003)
Samarbete mellan synskadad och ledarhund
”Effective interaction can only take
place if at given actions each party is
able either to accept the other's
leading role or to take the lead if
necessary. Without the mutual ability
of shifting the role of the initiator for
short intervals this would not be
possible.”
Naderi et al., App Anim Behav Sci (2001)
4