Fritidsodlarnas matproduktion i Sverige 2011

Fritidsodlarnas matproduktion i
Sverige 2011
- dess omfattning och ekonomiska betydelse
Ulrika Andersson, Agronomstudent, livsmedel
Alma Löfstrand, Agronomstudent, landsbygdsutveckling
Linnea Persson, Agronomstudent, mark och växt
Tina Wangenfors, Agronomstudent, landsbygdsutveckling
Projektbeställare: Lise-Lotte Björkman, Ledamot, Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR)
Handledare: Ulf Nilsson, Forskningsassistent Växtskyddsbiologi, Sveriges
Lantbruksuniversitet (SLU)
Version 2
SAMMANFATTNING
Denna studie har utförts på uppdrag av Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) med
målsättningen att kvantitativt uppskatta mängden egenodlade grödor som producerades och
konsumerades i Sverige under 2011. En kvalitativ studie har också genomförts där den allmänna
inställningen gentemot fritidsodling undersöktes. De ovanstående frågorna besvarades med hjälp
av en enkätundersökning som skickades till 500 slumpvis utvalda personer i Sverige i
åldersgruppen 18-74 år.
Undersökningen visade att omkring 88 procent av Sveriges kosthushåll fritidsodlade. Den
vanligaste platsen att odla på var i den egna trädgården och den näst vanligaste var vid
sommarstugan. De faktorer som angavs som hinder för att börja odla respektive att utöka sin
odling var brist på tid, plats för odling, kunskap och intresse. Att odla sin egen mat ansågs vara
billigt, miljövänligt och egenodlade grönsaker, frukter och bär ansågs godare än de som köps i
butik. Dessutom ansågs fritidsodling bidra till minskad stress. Totalt producerades 700 000 ton
egenodlade grödor, till ett värde av 30 miljarder kronor. Den sammanlagda konsumtionen av
egenodlad mat uppgick till 70 000 ton och ett värde av 3 miljarder kronor. Under året tillagades
omkring 20 miljoner liter saft, sylt, mos och gelé i hemmen samtidigt som över 30 000 ton färska
grödor lagrades. De produkter som lagrades och förädlades var värda omkring 2 miljarder kronor.
Värdet av de konsumerade, lagrade och förädlade produkterna var lågt i jämförelse med värdet av
den totala produktionen, vilket beror på att en relativt liten del av den producerade skörden togs
tillvara. Den genomsnittliga odlaren sparade enligt studien 1 600 kr på att odla men om hela
skörden
tagits
omhand
kunde
odlaren
ha
sparat
5 800 kronor.
ABSTRACT
This study was conducted on behalf of Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) with the aim to
quantitatively estimate the amount of home-grown crops produced and consumed in Sweden
during 2011. A qualitative study has also been carried out where the general attitude towards
recreational cultivation was investigated. To answer the questions above a questionnaire was sent
to 500 randomly selected people in Sweden, between 18-74 years old.
The survey showed that about 88 percent of Swedish household with shared home and economy
practiced recreational cultivation. The most common place for cultivation was in the own garden,
and ranked second was at a summer cottage. The factors identified as obstacles to start growing or
to expand the cultivation was lack of time, cultivation area, knowledge and interest. To grow one’s
own food was considered to be both cheap, environmentally friendly and in addition, self-grown
vegetables, fruits and berries were considered tastier than those bought at the grocery.
Furthermore, recreational cultivation was considered to reduce stress. In total, 700 000 tonnes
home-grown crops were produced, estimated to a value of 30 billion SEK. The total consumption
of these crops was 70 000 tons worth 3 billion SEK. During 2011 Swedish households produced
20 million liters of fruit syrups, jam, puree and jelly and more than 30 000 tons of fresh fruits and
vegetables were stored. The stored and processed products were worth around 2 billion SEK. The
value of the consumed, stored and processed products was low in comparison to the total
production, because a relatively small part of the produced crops were used. The average grower
saved 1 600 SEK according to this study, but if the whole harvest had been taken care of, the
grower could have saved 5 800 SEK.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ................................................................................................................................................ 4
SYFTE OCH MÅL ............................................................................................................................................... 5
MATERIAL OCH METOD ................................................................................................................................. 5 Metod ................................................................................................................................................................. 5 Urval................................................................................................................................................................... 5 Enkätundersökningen ......................................................................................................................................... 5 Enkätens utformning .......................................................................................................................................... 6 Parametrar för beräkningar ................................................................................................................................. 7
RESULTAT ............................................................................................................................................................ 8 Information om urvalsgruppen ........................................................................................................................... 8 Produktion ........................................................................................................................................................ 10 Färskkonsumtion .............................................................................................................................................. 10 Lagring, syltning och saftning .......................................................................................................................... 10 Ekonomiskt värde..............................................................................................................................................11
DISKUSSION .......................................................................................................................................................11 Så ser svenskarna på fritidsodling .................................................................................................................... 12 Produktionens omfattning ................................................................................................................................ 13 Konsumtionens omfattning .............................................................................................................................. 14 Fritidsodlingens ekonomi ................................................................................................................................. 15
SLUTSATSER ..................................................................................................................................................... 15
REFERENSER .................................................................................................................................................... 17
BILAGOR ............................................................................................................................................................ 19 Bilaga 1: Ålder och kön.................................................................................................................................... 19 Bilaga 2: Geografisk fördelning ....................................................................................................................... 19 Bilaga 3: Boendeform och odlingsplatser ........................................................................................................ 19 Bilaga 4: Förädlade produkter .......................................................................................................................... 19 Bilaga 5: Produktion och färskkonsumtion ...................................................................................................... 20 Bilaga 6: Portionsstorlekar, konsumentpriser samt medelavkastning .............................................................. 21 Bilaga 7: Källhänvisning till medelavkastning, portionsstorlek och konsumentpris ........................................ 22 Bilaga 8: Källhänvisning till de vidareförädlade produkternas konsumentpris. .............................................. 23 Bilaga 9: Följebrev och enkät ........................................................................................................................... 24 3
INTRODUKTION
Fritidsodling är en populär hobby i Sverige som sysselsatte ungefär 6 miljoner människor
2006-2007 (SCBa, 2009). Fritidsodling är således en omfattande sysselsättning trots att det är
ett relativt nytt fenomen. Historiskt sett har hushållens produktion av livsmedel varit inriktad
på att tillfredsställa hushållsbehovet medan dagens produktion är mindre viktig för den egna
självförsörjningen och mer inriktad på odling för odlingens egen skull (Björkman, 2001).
Livsmedelsproduktion i hemmen innefattas i den så kallade vita ekonomin där tyngdpunkten
ligger på det arbete som utförs i hushållen (Ingelstam, 1995). Detta arbete är obetalt men har
trots allt ett värde och har möjlighet att påverka både människors privatekonomi och således
även ekonomin nationellt. Trots detta råder det brist på information om fritidsodlingens
omfattning vilket anses bero på att denna typ av odling inte längre är av ekonomisk karaktär
då den huvudsakliga anledningen till trädgårdsarbete inte är inriktad på produktion för
livsmedelsförsörjning (Björkman, 2001).
Alla som odlar i trädgård, koloniområde eller liknande omfattas av definitionen fritidsodlare
(FOR, u.å.). Denna definition kan även utvidgas till hobbyodlare av krukväxter. Det läggs
ingen vikt vid de kvantitativa skillnaderna som finns mellan olika odlare utan definitionen
omfattar alla, från de som är helt självförsörjande på grönsaker frukt och bär till de som
endast odlar kryddor i en kruka i köksfönstret eller har några tomatplantor på balkongen. Den
totala arealen av svenska trädgårdar har beräknats till omkring 300 000 hektar och anses vara
tillräcklig för att kunna försörja 4 miljoner människor med mat om den utnyttjades optimalt
(Andersson et al., 2008). Detta värde säger dock ingenting om hur livsmedelsproduktionen
ser ut idag. De senaste siffrorna som finns att tillgå på storleken på hemmens egen produktion
är från 1996 och i denna undersökning framkom det att fritidsodlingen stod för 11 procent av
hushållens konsumtion (Björkman, 2001).
Det finns många positiva aspekter förknippade med att fler människor börjar odla, då många
sektorer i samhället berörs av fritidsodling. En ökad andel producerade grödor i hemmet kan
påverka folkhälsan positivt och öka förståelsen för hur maten vi äter produceras. Dessutom
har fritidsodling stor potential att minska matens negativa klimatpåverkan eftersom
transporterna står för en betydande del av klimatpåverkan för frukt och grönsaker (Lagerberg
Fogelberg, 2008). Fritidsodling har också en folkbildande uppgift med kulturella och
historiska inslag då odling ger inblick i vad som kan odlas på olika platser och på så sätt vidga
förståelsen för vad människor har livnärt sig på förr i tiden (Börjeson, 2003).
Den här undersökningen beställdes av Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR) och har
genomförts i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet. FOR har som syfte att lyfta fram
fritidsodlarnas intressen och representera deras medlemsföreningar gentemot myndigheter och
andra organisationer. Organisationen har också en rådgivande funktion och arbetar för att
utveckla den svenska fritidsodlingen (FOR, u.å.).
4
SYFTE OCH MÅL
Syftet med den här studien var att undersöka hur den svenska fritidsodlingen såg ut och hur
stor mängd frukt, bär, kryddor och grönsaker som producerades under 2011.
Studiens målsättning var:
• att kvantifiera den svenska fritidsodlingen
• att uppskatta det ekonomiska värdet av produktionen och konsumtionen
• att uppskatta hur stor del av produktionen som konsumerades
• att undersöka attityder till fritidsodling
MATERIAL OCH METOD
Metod
Uppdragsbeställaren uttryckte en önskan om att få en uppdatering om fritidsodlingens
omfattning och värde i Sverige, då de uppgifter som fanns att tillgå var inaktuella. För att
undersöka hushållens reella livsmedelsproduktion konstruerades en enkät. Valet av metod
motiveras av att man genom en enkätundersökning kan nå ett stort antal människor på en kort
tid utan geografiska begränsningar (Trost, 2007). De frågor som FOR ville få svar på lämpade
sig dessutom för en enkät då de var lätta att besvara och kunde ställas på ett enkelt sätt.
Studien var framförallt kvantitativ eftersom målet var att uppskatta den mängd grödor som
producerades i de svenska trädgårdarna under 2011 men innehöll även en mer kvalitativ del
som var inriktad på att ta reda på svenskarnas attityder till fritidsodling.
Urval
Syftet med enkäten var att kvantifiera privatpersoners produktion av grödor i Sverige. För att
urvalet skulle motsvara den svenska befolkningens fördelning, gjordes ett obundet
slumpmässigt urval genom ett utdrag ur Sveriges personadressregister (SPAR) i åldersspannet
18-74 år. Den undre åldersgränsen sattes på grund av att det inte fanns tid att kontakta
omyndiga barn och ungdomars föräldrar för ett godkännande av deras deltagande i studien
och den övre valdes då bortfallet hos de allra äldsta normalt sett är högt (Trost, 2007). Den
övre gränsen sattes ändå relativt högt eftersom trädgårdsarbete är en vanlig sysselsättning
bland äldre (SCB, 2009).
Ett så stort urval som möjligt gjordes inom de ekonomiska och tidsmässiga ramar som fanns
för projektet och bestämdes till 500 enkäter. Ett stort urval var önskvärt eftersom studien
handlade om ett specifikt ämne som inte berör alla och därför förväntades ett stort bortfall.
Dessutom ökar ett större urval sannolikheten för att gruppen representerar hela befolkningen.
(Trost, 2007)
Enkätundersökningen
Enkäten kunde besvaras på två sätt. Antingen genom att besvara det utskick som postades till
de slumpvis utvalda hushållen den 3 november 2011 eller genom att besvara den webbenkät
som fanns tillgänglig på FOR:s hemsida från och med samma datum. Tillsammans med
5
enkäten fanns även ett presentationsbrev där projektet, projektbeställaren och
projektarbetsgruppen presenterades samt ett svarskuvert. Den 16 november skickades ett
påminnelsebrev ut till de respondenter som ännu inte svarat på enkäten. Den här gången
skickades ingen ny enkät utan deltagarna hänvisades till det tidigare utskicket, alternativt att
besvara enkäten via internet. Den sista svarsdagen för enkäten förlängdes med en dag till den
23 november. De svar som kom in senare har inte tagits med i analysen.
Enkätens utformning
Enkäten konstruerades så att den skulle vara lättförståelig och överskådlig. Därför användes
så enkla ord och uttryck som möjligt och fokus lades på enkätens design. Eftersom enkäten är
riktad till allmänheten snarare än till en berörd målgrupp lades vikt vid att använda enkla och
vardagliga uttryck. Enkäten gjordes lätt att överblicka för att underlätta för de som inte var
insatta i ämnet. En annan aspekt som var viktig vid utformningen av enkäten var att den
skulle vara lätt att sammanställa. Det innebar i praktiken att fasta svarsalternativ användes i så
stor utsträckning som möjligt. I två fall frångicks dock denna princip. Dels i fråga 17 i
enkäten (se Bilaga 9) där det lämnades utrymme för att kommentera enkäten och dels i fråga
12 där respondenten på egen hand fick fylla i antal plantor, träd eller löpmeter som hade
odlats av respektive gröda. Utformningen av denna fråga innebar dessutom att respondenten
själv inte behövde räkna ut hur stor avkastningen varit för olika grödor. Innan den slutgiltiga
enkäten skickades ut hade den testats ett flertal gånger, både på personer med starkt
odlingsintresse och på personer som helt saknade odlingserfarenhet. Detta för att förebygga
återkommande missförstånd.
Enkäten bestod av följande delar:
• Allmänna frågor
• Fritidsodling
• Din odling
• Lagring, syltning och saftning
• Färskkonsumtion
Avsnittet "Allmänna frågor" behandlade ålder, kön, boendeform, landsdel, sysselsättning,
antal personer i hushållet och antal barn under 11 år. Dessa frågor har använts för att granska
hur fördelningen såg ut bland de som svarade på enkäten, för att kunna jämföra med siffror
över Sveriges befolkning.
Under "Fritidsodling" tillfrågades urvalsgruppen om de odlade och på vilken typ av plats de i
så fall odlade. För att säkerställa att även de som odlade i liten skala skulle ange att de odlade,
fanns svarsalternativen ”Ja, jag odlar i fönstret” och ”Ja, jag odlar på balkongen” med. De
som odlade tillfrågades vad som skulle kunna få dem att odla mer och de som inte odlade fick
frågan vad som skulle kunna få dem att börja odla. Syftet med den frågan var att undersöka
vilka faktorer som vanligtvis begränsar odlandet. Alla i urvalsgruppen ombads även att
gradera hur väl de instämde med tolv olika påståenden om fritidsodling. Här var syftet att
undersöka vilka attityder som finns till fritidsodling i Sverige idag. Under avsnittet ”Din
odling” fick respondenten ange hur många plantor, träd eller löpmeter de odlade av de
vanligaste grödorna. Vilka grödor som skulle tas med i undersökningen valdes i samråd med
FOR. Mängden av respektive gröda skulle anges för att möjliggöra en kvantifiering av
produktionen i de svenska hushållen. Produktionen och dess ekonomiska värde uppskattades
sedan med hjälp av grödornas medelavkastning och konsumentpriser. Detta för att ge ett mått
6
på hur odlingen såg ut på nationell nivå.
Det ekonomiska värdet för processade produkter överstiger oftast värdet för oförädlade och
därför behandlas dessa separat i avsnittet "Lagring, syltning och saftning". Eftersom en del av
undersökningen syftade till att fastställa det ekonomiska värdet av fritidsodlarnas produktion
lyftes de vanligaste hemproducerade livsmedlen fram. Dessa produkter delades in i åtta
övergripande kategorier; sylt/gelé/mos, saft, torkad frukt, mjölksyrade grönsaker,
inläggningar/inkokningar, fryst frukt/bär, frysta kryddor och torkade kryddor. Dessutom
skattades den kvantitet av grönsaker och frukt som deltagarna lagrade hemma. Det
ekonomiska värdet för produkterna i detta avsnitt jämfördes med konsumentpriset i handeln.
Konsumtionen av de egenodlade grödor bestämdes genom att deltagarna i studien ombads att
ange hur många portioner de åt av respektive gröda under odlingssäsongen 2011 samt under
hur lång tidsperiod de hade konsumerat produkterna. För att möjliggöra detta konstruerades i
avsnittet "Färskkonsumtion" en food frequency questionnaire (FFQ), se Bilaga 9, fråga 15 och
16. Denna typ av formulär används vanligen i studier då en större grupp människors matvanor
kartläggs, till exemplet vid epidemiologiska studier. FFQ är en enkel och billig metod och
formulärets utformning bidrar till att insamlad data blir lätt att bearbeta. I enkätens FFQ-del
anger respondenterna hur många gånger per dag, vecka eller månad som en viss typ av
livsmedel har konsumerats.
Parametrar för beräkningar
Uppgifter för medelavkastning har framförallt hämtats från boken Med gröna fingrar Trädgårdsrådgivarnas praktiska handbok (Bremer, 1998) och från Runåbergs fröers hemsida
(Runåbergs fröer, u.å.). Även FOR har gjort uppskattningar av avkastningen för vissa grödor
som inte fanns i ovan nämnda källor. Samtliga källor för uppskattningen av medelavkastning
för respektive grödor finns i Bilaga 7.
Konsumentpriserna som använts i beräkningarna har hämtats från hemsidan Mataffären.se. En
komplett lista över priserna finns i Bilaga 6. En del av priserna är ett medelvärde av flera
olika produkter, till exempel för sylt, medan andra är priset för en enskild produkt. I några fall
har konsumentpriser uppskattats då priserna för dessa inte varit tillgängliga. Denna
uppskattning av pris gjordes med handledning av FOR.
Baserat på respondenternas uppskattning av antalet konsumerade portioner har en total
konsumerad mängd av de olika produkterna beräknats. De portionsstorlekar som har använts
för beräkningarna är baserade på siffror från Livsmedelsverkets rapport Riksmaten 1997-98
(Becker & Pearson, 1998). Dessa har räknats om för att motsvara en medelkonsumtion för
både män och kvinnor. I Bilaga 6 finns portionsstorlekarna som använts för att beräkna
konsumtionsmängden. Även barn beräknades äta portioner av samma storlek eftersom
siffrorna i Riksmaten – barn (Enghardt Barbieri et al., 2003) tyder på detta.
Fråga 13 (Bilaga 9) behandlade syltning, saftning och lagring av grödor och hur mycket som
producerades av dessa produkter. Urvalsgruppen ombads att fylla i mängden färdig produkt i
liter. I vissa fall angavs konsumentpriserna i kronor per kilo och har då fått räknas om till
kronor per liter. En uppskattning har då gjorts av hur många kilo som motsvarar en liter av
produkterna.
7
När produktionen och förädlingen av grödorna i studien kvantifierades baserades dessa
beräkningar på antalet kosthushåll i Sverige 2009. Siffran som användes var 4 628 271
miljoner (SCBb, 2009). Kvantifieringen av konsumtionens storlek baserades på storleken på
Sveriges befolkning den 31 december 2010. Denna siffra uppgick till 6 696 530 personer i
ålderskategorin 18-74 år (SCBa, 2010).
RESULTAT
Resultaten baseras på svar från 156 respondenter angående produktion, konsumtion och
lagring i det egna hushållet under odlingsåret 2011. Av dessa 156 svar var fyra stycken
blanka. Då det totala antalet enkätutskick var 500 stycken blev svarsfrekvensen 31 procent.
Resultaten från enkätens olika avsnitt redovisas nedan och avslutas med en sammanfattande
del om odlingens ekonomiska värde.
Information om urvalsgruppen
Fördelningen av respondenterna med avseende på
ålder, kön (Bilaga 1) och geografisk spridning
(Bilaga 2) har analyserats och jämförts med
fördelningen av den svenska befolkningen. Vid en
jämförelse kunde slutsatsen dras att unga män var
underrepresenterade samt att kvinnor och personer i
ålderspannet 55-74 år var överrepresenterade i
studien. Bland enkätsvaren fanns två ofullständiga
svar på frågan om kön. Dessa två respondenter har
därför exkluderats i tabellen i Bilaga 1.
Fortsättningsvis fanns det en viss överrepresentation
av respondenter i Svealand. Den vanligaste platsen
att odla på i Sverige var i den egna trädgården och
den näst vanligaste platsen var vid sommarstugan
(Figur 1). Det här resultatet korrelerar med resultatet
i Bilaga 3 som visar att 47 procent av respondenterna
bor i villa. Att odla i fönster, växthus och på balkong
var ungefär lika vanligt. Det var däremot få som
odlade på kolonilotter.
8
Figur 1: De vanligaste platserna att odla på.
Figuren visar procentuell fördelning över
var man odlar.
Attityder till fritidsodling
De fyra vanligaste faktorerna som
begränsade odlandet i Sverige var desamma
för de som odlade och de som inte odlade
(Figur 2). Dessa faktorer var mer tid, större
odlingsyta, ökat odlingsintresse och ökad
kunskap om odling. De som odlade tyckte
att mer tid var viktigast och de som inte
odlade tyckte att större odlingsyta var
viktigast. Faktorer som förbättrad eller
försämrad ekonomi, bättre fysisk hälsa,
förvaringsmöjlighet och att dela sitt
odlingsintresse med familj eller bekanta
ansågs mindre viktiga. Bland de som
odlade svarade 11 procent att ingenting
skulle kunna få dem att odla mer och bland
de som inte odlade svarade 26 procent att
ingenting skulle få dem att börja odla.
Figur 3 illustrerar svenskarnas inställning
till fritidsodling. De påståenden som flest
instämde med var att egenodlade grönsaker
är godare än köpta, att det är miljövänligt
att odla egna grönsaker, att man blir mindre
stressad när man odlar samt att man sparar
pengar när man odlar sin egen mat.
Omkring 50 procent instämde med att
kunskap är viktigt för att kunna odla egen
mat, att det är hälsosamt att odla för att
man rör på sig samt att det är viktigt att
dela sina intressen med familj och vänner.
Endast 28 procent höll med helt eller till
stor del om att det är roligt med
trädgårdsarbete och odling, men 33 procent
höll till viss del med om att trädgårdsarbete
och odling är roligt. Av de som svarade,
höll 20 procent helt eller till stor del med
om att de hade som mål att bli
självförsörjande på grönsaker. Dessutom
höll 49 procent till viss del med om att de
hade som mål att bli självförsörjande. De
flesta tyckte inte att det är fysiskt
ansträngande att odla. Det var blandade
åsikter om huruvida det är tidskrävande att
odla egen mat.
Figur 2: Diagrammet visar fördelningen av odlare och
icke-odlare som angav respektive faktor som
begränsande för deras odling. Respondenterna fick
kryssa för flera alternativ.
Figur 3: Sveriges befolknings attityder till fritidsodling.
9
Produktion
Den sammanlagda skördemängden av studiens grödor
uppskattades till ungefär 700 000 ton. Det ekonomiska
värdet av denna produktion beräknades till 30 miljarder
kronor. Den enskilt största grödan var äpplen.
Produktionen av äpplen uppgick till cirka 280 000 ton.
Detta motsvarade 38 procent av den sammanlagda
skörden (Figur 4). Den gröda som det producerades näst
mest av var vinbär. Vinbärsproduktionen uppgick till 110
000 ton, motsvarande 15 procent av den totala
produktionen. Potatis var den tredje mest producerade
grödan med en produktion av 90 000 ton. Potatisen
utgjorde 12 procent av totalproduktionen. Plommon och
päron hörde också till de fem mest producerade
grödorna. Päron utgjorde 4 procent av totalproduktionen
och plommon utgjorde 5 procent. I Bilaga 5 redovisas de
mängder som producerades av respektive gröda samt
deras ekonomiska värde.
Figur 4: Den procentuella fördelningen
av grödornas skördevikt.
Färskkonsumtion
Totalt konsumerades 74 000 ton egenodlade grödor.
Störst mängd konsumerades av äpplen. Omkring 17 000
ton äpplen åts upp, vilket motsvarade 23 procent av den
sammanlagda konsumtionen i studien. Dessutom hade
cirka 15 000 ton potatis, 6 000 ton tomater och mellan
4 000 och 4 500 ton vardera av plommon, sallat och
rabarber ätits (Figur 5). Hur mycket som konsumerades
av övriga grödor i studien finns sammanställda i Bilaga
5 tillsammans med det ekonomiska värdet av
produktionen. Det totala ekonomiska värdet av det som
konsumerades av egenodlade grödor i Sverige har
beräknats till 3 miljarder svenska kronor. I denna
sammanställning framgår att hallon är den gröda som
var mest ekonomiskt värdefull och att vissa grödor som
majs och sparris inte har haft någon ekonomisk
betydelse då ingen konsumtion av dessa grödor har
angivits.
Figur 5: Den procentuella fördelningen
mellan de grödor som konsumerats
färska, baserad på antal kilo
konsumerad produkt.
Lagring, syltning och saftning
Den svenska befolkningen producerade cirka 10 miljoner liter saft, 10 miljoner liter sylt, mos
och gelé och 9 miljoner liter fryst frukt och bär år 2011 (Figur 6). De livsmedel som hade
högst ekonomiskt värde var fryst frukt och bär (Bilaga 4). Värdet av denna produktion
beräknades till 1 miljard kronor. Att producera saft innebar inte lika stor besparing trots att
produktionen var större.
10
Det var fler personer som torkade än som frös in kryddor, men volymmässigt producerades
mer frysta än torkade kryddor. Ungefär producerades 66 000 liter frysta kryddor och 38 000
liter torkade kryddor. Det ekonomiska värdet för frysta och torkade kryddor skiljer sig dock
markant då värdet för de senare var 25 gånger så stort (Bilaga 4). Värdet för de kryddor som
togs tillvara i hemmen under året beräknades vara värda 59 miljoner kronor.
När det gäller lagring av grönsaker och frukt var det ungefär lika stor andel av befolkningen
som lagrade potatis, äpplen, lök och morötter (Bilaga 4). Kvantiteten av potatis och äpplen
var dock större (Figur 7). Det ekonomiska värdet var störst för äpplen vilket till stor del beror
på att de hade det högsta kilopriset. Mängden lagrade produkter beräknades uppgå till 30 000
ton med ett sammanlagt värde av 460 miljoner kronor. I Bilaga 4 redovisas kvantiteten och
det ekonomiska värdet av de processade produkterna.
Figur 7: Mängden lagrade grönsaker och frukt
i Sverige, i tusentals ton.
Figur 6: Mängd som producerats av olika
processade livsmedel i svenska hushåll, i
miljoner liter.
Ekonomiskt värde
Det totala ekonomiska värdet för konsumtion och lagring är lågt i jämförelse med hur mycket
den totala produktionen beräknas vara värd. Värdet för den totala produktionen var 30
miljarder kronor och visar hur mycket odlarna skulle kunna ha sparat om de hade tagit tillvara
på alla grödor i sin odling. Färskkonsumtionen beräknades ha uppnått ett värde på 3 miljarder
kronor, medan det sammanlagda värdet för produkterna under avsnittet ”Lagring, syltning och
saftning” blev 2 miljarder kronor. Värdet för konsumtion och lagring visar det som odlarna
faktiskt har tagit hand om och är den summa som odlarna har sparat på att inte köpa
motsvarande produkt i butik.
Baserat på dessa siffror har den genomsnittliga odlaren i studien sparat 1 600 kr på
färskkonsumtion, syltning, saftning och lagring av egenodlade frukter, bär och grönsaker. Om
hela skörden hade tagits tillvara skulle 5 800 kronor ha sparats.
DISKUSSION
Generellt för enkätundersökningar gäller att de som har intresse av den undersökta frågan
svarar i högre utsträckning och att kvinnor är mer benägna att svara än män (Trost, 2007). Då
11
det är fler kvinnor än män och fler äldre än yngre som ägnar sig åt trädgårdsarbete (Björkman,
2001) kan detta förklara varför dessa ålders- och könskategorier var något överrepresenterade
i den här undersökningen. Förmodligen innebär detta att fler odlingsintresserade än icke
odlingsintresserade har svarat på enkäten. Detta resulterar i att andelen odlare i studien kan
vara något högre än i verkligheten.
Trots att enkäten hade testats på flera personer innan den skickades ut, uppstod ett antal
missförstånd. I vissa fall besvarades inte frågorna fullständigt. Det har förekommit variationer
i hur respondenterna valt att svara på frågorna, både mellan olika enkäter och inom samma
enkät. I de fall då deltagarna har missat att kryssa i någon ruta i enkäten har detta behandlats
som ett bortfall. Tyvärr ökade andelen bortfall i de frågor där deltagarna ombads att kryssa i
”odlar ej” eller då de skulle ange om de inte hade konsumerat en viss gröda under året. Det
kan bero på att respondenterna ansåg det onödigt att kryssa i någonting som man inte gjort.
Antalet bortfall i olika frågor har varierat men de frågor som hade störst bortfall var nummer
15 och 16 som behandlade konsumtion av de egenodlade grödorna och fråga 12 där antalet
plantor, träd eller löpmeter som odlats av olika grödor skulle anges.
Så ser svenskarna på fritidsodling
Enligt Björkman (2001) odlar inte dagens svenskar för att bli självförsörjande på grönsaker,
frukt och bär. Man ägnar sig istället åt odling för odlandets egen skull. Resultaten från den här
enkätundersökningen stämmer inte riktigt överens med Björkmans resultat, eftersom så
många som en femtedel svarade att de hade som mål att bli självförsörjande på grönsaker.
Dessutom var det ungefär hälften av respondenterna som svarande att de till viss del hade som
mål att bli självförsörjande. Av de 88 procent som angav att de ägnade sig åt odling i någon
form, tyckte ungefär 60 procent att trädgårdsarbete var mycket roligt eller delvis roligt. Det är
därför inte förvånande att många ägnade sig åt fritidsodling.
Det var få personer som tyckte att odling var tidskrävande, men samtidigt var mer tid en av de
viktigaste faktorerna som skulle få svenska folket att börja odla eller att odla mer. Nästan alla
respondenter ansåg att man sparar pengar när man odlar sin egen mat, medan knappt hälften
tyckte att det var dyrt att odla egen mat. Av de faktorer som skulle få svenskarna att börja odla
eller odla mer, var det fler som angav bättre ekonomi än som angav sämre ekonomi. Det var
fler icke-odlare än odlare som angav bättre ekonomi som en faktor som skulle få dem att odla
mer. Detta skulle kunna kopplas till att större odlingsyta var den mest begränsande faktorn för
icke-odlare. Med bättre ekonomi skulle icke-odlarna få en möjlighet att bekosta en större yta
för odling, till exempel genom att skaffa en kolonilott eller flytta till ett boende med trädgård.
För att öka fritidsodlingen i Sverige bör man jobba med att utöka tillgången på odlingsyta.
Detta skulle kunna göras genom att anlägga fler kolonilotter eller att starta projekt med fokus
på stadsodling eller liknande. Hälften av de som svarade ansåg även att kunskap var mycket
viktigt för att bedriva odling och därför är satsningar på att sprida kunskap om odling viktigt.
Mer tid angavs som en av de viktigaste faktorerna för att börja odla eller odla mer. Vid
planering av nya odlingsytor är det viktigt att de ligger nära odlarnas bostäder för att
minimera tidsåtgången för transport mellan hem och odlingsplats. Detta är också viktigt för
att klimatpåverkan av fritidsodlingen ska bli så liten som möjligt då transporter med bil kan
undvikas (Rur, 2010). Omkring hälften tyckte att det var viktigt att dela sina intressen med
familj och vänner. En möjlighet för att öka intresset inom flera åldersgrupper kan vara att göra
information tillgängligt för alla åldrar och att anordna familjeaktiviteter.
12
Produktionens omfattning
Den sammanlagda skördemängden av de efterfrågade grödorna uppskattades till ungefär 700
000 ton. Det innebär att den genomsnittliga produktionen av frukt, bär och grönsaker var 157
kg/hushåll år 2011. Det här tycks vara en hög siffra, men då är det bra att ha i åtanke att det i
undersökningen var 88 procent av de som svarade som odlade i någon form. Dessutom
framkom det i studien att det producerades mest äpplen, vinbär, potatis, plommon och päron i
Sverige 2011 (Bilaga 5). Detta anses vara ett rimligt resultat eftersom dessa grödor ofta ger
stora skördar och flera av dem är perenna växter som inte kräver tillsyn för att ge rikliga
skördar. En annan aspekt av detta är att de hushåll som äger träden och bärbuskarna inte
behöver ha planterat dem på egen hand, utan de kan ha funnits redan när man tog över
odlingsytan. Detta ger även människor med svagt odlingsintresse möjlighet att ta del av
egenodlade produkter. Av de annuella grödorna var det potatis som producerades i störst
mängd. Eftersom potatis är en basvara och ingår i många måltider förväntades detta. I den här
undersökningen uppgav 30 procent att de odlade potatis och den totala produktionen
beräknades till 90 000 ton. Enligt en rapport från SCB beräknades 20 procent av befolkningen
odla potatis på sin fritid och den totala produktionen uppskattades till 58 000 ton år 2002
(Mortensson et al., 2002). Detta skulle innebära att produktionen har ökat sedan år 2002.
Ökningen kan bero på att man har uppskattat värdet på avkastningen olika i de två
undersökningarna. Eftersom skördenivåerna kan se olika ut från odling till odling, finns en
viss osäkerhet i de avkastningssiffror som använts. Den sammanställda listan över grödornas
avkastning har granskats av FOR och Ulf Nilsson som handlett projektgruppen. Enligt FOR
var avkastningssiffrorna för vissa grödor lite väl generösa, vilket innebär att den beräknade
storleken av produktionen kan vara något större än i verkligheten.
Trots detta kvarstår det faktum att fritidsodlingen har en stor omfattning och betydelse. Detta
framgår tydligt vid en jämförelse mellan yrkesodlarnas skördenivå 2010 och den mängd som
fritidsodlarna beräknades ha skördat år 2011, se Tabell 2 (SJV, 2011). För att göra jämförelsen
överskådlig har två grödor valts ut, äpple och jordgubbar. I tabellen visas att den totala
mängden av fritidsodlade äpplen var 12 gånger större än den yrkesmässiga produktionen. Det
odlades nästan lika mycket jordgubbar av fritidsodlarna som av yrkesodlarna.
Tabell 2: Jämförelse mellan skörden inom yrkesodlingen (SJV, 2011) och fritidsodlarnas beräknade
produktion.
Yrkesodlingens skörd
2010 (ton)
Total produktion av fritidsodlade
grödor 2011 (ton)
Äpple
23 500
280 000
Jordgubbar
11 500
10 000
Ett problem i enkäten var att 17 procent av respondenterna angav att de odlar men inte i hur
stor mängd. Det kan bero på att man har haft svårt att uppskatta hur mycket som odlas eller
inte funnit det relevant att ange. För att kunna inkludera dessa respondenters svar i studien har
medelvärdet av den mängd för de som besvarat frågan fullständigt använts i beräkningarna.
13
Konsumtionens omfattning
Mängden färskkonsumerade grödor skiljer sig markant från storleken av produktionen. Att det
ser ut så här har flera orsaker, bland annat kan respondenterna ha missuppfattat frågan eller så
har hela skörden inte konsumerats utan antingen slängts ellerinte skördats. Dessutom är det
troligt att en del av produktionen har getts bort till vänner och familj eller har lagrats för att
konsumeras vid ett senare tillfälle. En annan anledning till att skillnaden var stor kan bero på
användningen av FFQ-formuläret. Metoden har några nackdelar då den ställer krav på
respondenternas minne eftersom konsumtionen anges i efterhand. Detta resulterar ofta i en
underrapportering (Livsmedelsverket, 2011). Respondenternas svar bekräftade detta då de
angav att de åt väldigt få portioner av sina odlade grödor i förhållande till hur mycket de
odlade. På grund av tids-, och resursbrist användes inte någon ytterligare metod för att
validera resultaten på denna del. I enkäten fanns inga definierade portionsstorlekar för de
olika grödorna. Anledningen till att de uteslöts var för att respondenterna kanske skulle tröttna
om det fanns för mycket information att ta ställning till i enkäten. Det här kan ha gett upphov
till variationer i respondenternas angivna konsumtionsmängd eftersom de fick uppskatta
portionsstorlekarna själva.
Trots att antal bortfall var högre i detta avsnitt i enkäten kan de siffror som har framkommit
anses realistiska. Däremot finns det vissa tveksamheter till att majs och sparris odlas men inte
konsumeras. Det var få som odlade dessa grödor och ingen angav att de konsumerade dem.
Äpplen, potatis och tomater var det som konsumerades i störst mängd. Det här resultatet
korrelerar med att äpplen och potatis producerades i störst mängd av alla grödor. Med
anledning av detta är det även förståligt att konsumtionen blev stor. Konsumtionen av tomater
sticker dock ut i detta sammanhang eftersom den inte hör till de grödor som producerades i
störst mängd. En anledning till den höga konsumtionen kan vara att man lade mycket energi
på att driva upp tomaterna och att man därför värdesatte sina mogna tomatfrukter och i större
grad konsumerade det man producerat. Konsumtionen av färska äpplen och päron under 2010
beräknades av Jordbruksverket uppgå till 13 kg per person och år (SJV, 2011). Enligt
enkätundersökningen beräknas de producenter som konsumerade sina egenodlade äpplen och
päron ha en genomsnittlig konsumtion på 7,7 kg äpplen per person respektive 5,3 kg päron.
Sammanlagt konsumerade alltså studiens deltagare 13 kg per person av äpplen och päron
vilket innebär att de var helt självförsörjande på dessa frukter. Enligt statistik från
jordbruksverket konsumerades 44,7 kg färskpotatis 2011 (SJV, 2011). Resultatet av
enkätundersökningen visar att 17 kg egenodlad färskpotatis konsumerades per person vilket
motsvarar 38 procent av den årliga konsumtionen av färskpotatis. Produktionen av egenodlad
potatis var avsevärt högre än den mängd som konsumerades. Den sammanlagda mängden
potatis som konsumerades och lagrades var 27 000 ton. Det motsvarar 30 procent av den
beräknade produktionen av fritidsodlad potatis. Att skillnaden var stor mellan produktionen
och konsumtionen av potatis kan bero på att skördenivåerna i verkligheten är lägre än den
nivå som använts för beräkning i den här undersökningen. Det beror bland annat på att potatis
ofta angrips av sjukdomar och skadedjur och skörden varierar därför från år till år. I likhet
med potatis var andelen konsumerade jordgubbar låg i förhållande till produktionens storlek.
Enbart 23 procent av det som producerades konsumerades. En möjlig förklaring till att
tillvaratagandet var lågt i förhållande till skördemängden är att få lagrar eller processar sina
grödor. Detta i kombination med att odlingssäsongen för många grödor är kort, vilket innebär
att stora skördemängder produceras under en kort tidsperiod, leder till att det är svårt att ta
hand om hela skörden. Det finns initiativ i samhället för att öka den tillvaratagna mängden.
14
Ett sådant exempel är fruktförmedlingen på Facebook där privatpersoner anmäler vilken typ
av bär eller frukt som de vill bli av med och i vilken stad de befinner sig i. Därefter får
gruppens medlemmar höra av sig till producenterna för avhämtning.
Enligt statistik från 2011 uppgick konsumtionen av saft och juice framställd på köksväxter,
frukter och bär år 2009 till 138 700 ton (Eidstedt & Wikberger, 2011). Av sylt, marmelad, mos
och gelé konsumerades 67 600 ton och av torkad frukt konsumerades 31 600 ton (ibid.). Av
inlagda grönsaker konsumerade svenskarna 147 800 ton och av kryddor 16 000 ton (ibid.). I
enkätundersökningen framkom att det producerades större mängd frysta än torkade kryddor.
Mängden färska kryddor som använts för att göra frysta respektive torkade kryddor kan dock
vara ungefär densamma, eftersom de torkade kryddorna tar upp mindre volym än de frysta.
Vid jämförelse med jordbruksverkets siffror och siffrorna för hushållens produktion kan man
förstå att hushållsproduktionen endast bidrar till en liten andel av den totala konsumtionen av
dessa produkter. Den produkt som ändå produceras i förhållandevis stor mängd i hushållen,
sett till den totala konsumtionen, är sylt, mos och gelé.
Fritidsodlingens ekonomi
Priserna som användes för att räkna ut det ekonomiska värdet är dagsaktuella
konsumentpriser. Det fanns inom studiens ramar inga resurser att göra någon inventering av
medelpriser i Sverige. Värdet av färskkonsumtionen och produktionen av processade
livsmedel ger därför bara en uppskattning av storleken på det ekonomiska värdet och kan
säkerligen variera om man använder andra priser att räkna utifrån. Det totala ekonomiska
värdet för konsumtion och lagring beräknades till 5 miljarder kronor. Denna siffra är låg i
jämförelse med hur mycket den totala skörden beräknas vara värd. Om all skörd skulle tas
omhand och dagens nivå på lagring, syltning, saftning och färskkonsumtion skulle bibehållas
skulle en genomsnittlig fritidsodlare kunna spara ungefär 5 800 kr under en odlingssäsong.
Dock har ingen hänsyn tagits till kostnader för insatsmedel till odlingen. Hur mycket en
odlare kan spara på sin odling beror på vad personen odlar, skördemängd, vilka
lagringsmöjligheter som finns och hur mycket som förädlas. De produkter som är mest
ekonomiskt lönsamma att producera är torkade kryddor, frysta bär och andra förädlade
produkter eftersom dessa har ett högt pris i handeln. Färska frukter, bär och grönsaker har ett
lägre pris än processade livsmedel. Mellan åren 2007 och 2009 spenderade hushållen i
Sverige 2 860 kronor på frukt och 3 810 kronor på grönsaker per år (SCBb, 2010). Detta
innebär att om den genomsnittliga odlaren i Sverige skulle ta hand om all skörd så skulle han
eller hon endast behöva lägga runt 900 kronor på frukt och grönsaker under ett år. Det var
ungefär 70 % av respondenterna som tyckte att det var mycket eller delvis dyrt att odla sin
egen mat. Det behövs ytterligare undersökningar för att fastställa den ekonomiska vinsten
med att odla sina egna grödor, då insatsmedlen inte räknats in i den här undersökningen.
SLUTSATSER
Från undersökningen har följande slutsatser dragits:
•
För att främja fritidsodlingen bör man satsa på att sprida kunskap, ordna aktiviteter för
hela familjen och att anlägga odlingsytor i närheten av bostadsområden för att minska
15
tidsåtgången.
•
Svenskarna odlar inte bara för nöjets skull, utan även för att kunna bli självförsörjande
eller för att spara pengar.
•
En stor mängd av de frukter och bär som produceras i landet tas inte till vara.
Förbättrade lagringsmöjligheter och initiativ till förmedling mellan fritidsodlare och
allmänheten skulle kunna öka tillvaratagandet av frukt och bär från svenska
trädgårdar.
•
Den genomsnittliga odlaren sparade 1 600 kr på att ta vara på sina egenodlade
produkter, men om hela skörden togs omhand skulle odlaren kunna spara 5 800 kr.
•
Den genomsnittliga odlaren producerar 38 procent av den årliga färskkonsumtionen av
potatis och är självförsörjande på äpplen och päron.
16
REFERENSER
Bokreferenser
Andersson, P., Andermo, S. & Guamán, V. (2008). Fritidsodlingens möjligheter till
livsmedelsproduktion. Studentrapport SLU och FOR: Uppsala
Andrews, B. & Lindgren, B. (2005). Vår kokbok. 24:e upplagan. Stockholm: Bokförlaget Prisma
Adelsköld, N. (1991). Odla köksväxter på friland. LT: Stockholm.
Björkman, L-L. (2001). Fritidsodlingens omfattning och betydelse, SLU, Försöksresultat för
fritidsodlare 2001 nr 7
Bremer, G. (red.) (1998). Med Gröna fingrar - Trädgårdsrådgivarnas praktiska handbok.
HushållningsSällskapens MultiMedia: Falköping
Ingelstam, L. (1995). Ekonomi för en ny tid. Carlsson Bokförlag: Stockholm
Larsson, L. & Svensson, B. (1989). Bärodling. Helsingborg: AB Boktryck
Rur, M. (2010). Measuring Garden Footprints. Masteruppsats, Alnarp: Självständigt arbete vid LTJfakulteten vid Sveriges Lantbruksuniversitet
Teorell, J. & Svensson, T. (2007). Att fråga och att svara - Samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber
Torstensson, L. & Pappinen, L. (2002). Odla och tillverka vin. En unik bok om vinodling i Sverige.
Sundbyberg: Pagina Förlags AB
Trost, J. (2007). Enkätboken. Polen: Studentlitteratur
Referenser övriga källor
Becker, W. & Pearson, M. (1998). Riksmaten 1997-98 kostvanor och näringsintag i Sverige.
Tillgänglig på internet: http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/kostundersokningar/riksmat.pdf
[Hämtad 2011-11-28]
Björkman, L-L, FOR, e-mail den 24/11 2011
Börjeson, A. (2003). Folkbildning och odlad mångfald. Verksamhetsberättelse för POM 2002. Rapport
2003:18. Jordbruksverket. Tillgänglig på: http://www.pom.info/publ/2003_18.pdf [Hämtad: 2012-0111]
Eidstedt, M. & Wikberger C. (2011). Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Statistikrapport
2011:2. Jordbruksverket. Tillgänglig på internet:
http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Livsmedel/St
atistikrapport2011_2/20112.pdf [Hämtad: 2011-12-18]
Enghardt Barbieri, H., Pearson, M. & Becker, W. (2003). Riksmaten – barn 2003. Livsmedels- och
näringsintag bland barn i Sverige. Tillgänglig på internet:
http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/kostundersokningar/riksmaten%20_%20barn_2003_livs
medels_och_naringsintag_bland_barn_i_sverige.pdf [Hämtad: 2011-10-04]
17
FOR (u.å.). Tillgänglig på internet: http://www.for.se/ [Hämtad: 2011-12-22]
Lagerberg Fogelberg, C. (2008). På väg mot miljöanpassade kostråd. Vetenskapligt underlag inför
miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd. Livsmedelsverkets rapportserie, Rapport 9.
Tillgänglig på internet:
http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_miljo/2008_livsmedelsverket_9_miljoanpassade_k
ostrad.pdf [Hämtad: 2011-12-22]
Livsmedelsverket (2011). Att mäta matvanor. Frekvensformulär. Tillgänglig på internet:
www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matvanor---undersokningar/Att-matamatvanor/#frekvensformular [Hämtad: 2011-11-16]
Mataffaren.se (2008). Tillgänglig på internet:
http://www.mataffaren.se/Category/Categories.aspx?pageid=31923 [Hämtad 2011-12-08]
Mortensson, B., Otterskog, L. & Wahlstedt, G. (2002). Potatis – konsumtion och fritidsodling.
Tillgänglig på internet: www.scb.se/statistik/JO/JO0603/2003M00/JOFT0201.pdf [Hämtad: 2011-1226]
Runåbergs fröer (u.å.). Tillgänglig på internet: www.runabergsfroer.se/?m=25 [Hämtad: 2011-12-12]
SCBa (2009). Levnadsförhållanden rapport 118, Fritid 2006-07. Tillgänglig på internet:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_2006I07_BR_LE118BR0901.pdf [Hämtad: 201112-26]
SCBb (2009). Antal hushåll i Sverige med olika beräkningsmetoder. Tillgänglig på internet:
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____146283.aspx [Hämtad: 2012-02-15]
SCBa (2010). Folkmängd i landskapen den 31 december 2010. Tillgänglig på internet:
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____311941.aspx [Hämtad: 2011-12-18]
SCBb (2010). Hushållens utgifter (HUT) 2007-2009. Utgifts- och inkomstrapport. HE 35 SM 1001.
Tillgänglig på internet:
http://www.scb.se/Statistik/HE/HE0201/2007I09/HE0201_2007I09_SM_HE35SM1001.pdf [Hämtad:
2011-12-22]
SJV (2011). Jordbruksstatistisk årsbok 2011 Tillgänglig på:
www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik/jordbruksstatistiskarsbok/jordbruksstatistiskarsbo
k2011.4.4b2051c513030542a92800012165.html [Hämtad: 2012-01-02]
Törnviks frö (u.å.). Tillgänglig på internet: http://www.lantbruksnet.se/tornvik/sid2.htm
[Hämtad: 2011-12-26]
18
BILAGOR
Bilaga 1: Ålder och kön
Respondenternas respektive den svenska befolkningens procentuella fördelning med avseende på ålder och kön
Respondenterna i enkätundersökningen Ålder 18‐29 30‐54
Kvinnor 11,3 25,3
Män 5,3 16,7
Alla 16,7 42,0
Befolkningen i Sverige (SCBa, 2010)
55‐74 17,3 24,0 41,3 Totalt
54
46
100,0
Ålder
Kvinnor
Män
Alla
18‐29
10,8
11,3
22,1
30‐54
22,7
23,5
46,2
55‐74 16,0 15,7 31,7 Totalt
49,5
50,5
100,0
Bilaga 2: Geografisk fördelning
Geografisk fördelning av enkätundersökningens respondenter i relation till den geografiska fördelningen av befolkningen i
Sverige
Landsdel Respondenter boende i respektive landsdel (%) Norrland Svealand Götaland Andel av Sveriges befolkning boende i respektive landsdel (%) (SCBa, 2010) 9
33
58
12 40 48 Bilaga 3: Boendeform och odlingsplatser
Respondenternas boendeform och odlingsplatser, procentuellt förhållande
Bilaga 4: Förädlade produkter
Den totala produktionen och det ekonomiska värdet av vidareförädlade och lagrade grödor samt konsumentpriser. Inget
konsumentpris för mjölksyrade grönsaker har angivits då det inte var aktuellt för undersökningen
Livsmedel Befolkningens produktion (kg) Ekonomiska värdet för hela Konsumentpris per vidareförädlad Sverige (kr) gröda (kr/l) Sylt/ mos/ gelé 9 682 830 545 319 563 56,32 Saft 9 774 178 88 166 991 9,02 Torkad frukt 806 903 46 283 040 57,36 Mjölksyrade grönsaker 0 0
‐ Inläggningar 2 892 669 184 430 235 63,76 Fryst frukt/ bär 9 119 521 1 006 100 191 110,32 Frysta kryddor 66 227 2 205 051 33,3 Torkade kryddor 38 061 56 620 810 1488 Potatis 12 392 805 122 688 765 Se Bilaga 6 Äpple 10 352 711 257 782 515 Se Bilaga 6 Lök 2 816 546 25 067 264 Se Bilaga 6 Morötter 5 237 254 52 163 050 Se Bilaga 6 Totalt: 63 179 705 2 386 827 477
19
Bilaga 5: Produktion och färskkonsumtion
Den totala mängden egenodlade och konsumerade grödor samt det ekonomiska värdet för dessa
Grödor Total mängd (kg)
Konsumtion Totalt värde (kr) Produktion
Konsumtion
Produktion
Äpple 17 139 435 279 547 568 426 771 928 6 960 734 453 Päron 1 321 364 32 662 370 27 616 512 682 643 525 Plommon 4 627 133 39 803 131 161 486 942 1 389 129 258 Vindruvor 539 751 2 136 566 39 833 624 157 678 566 2 299 478 19 623 869 146 706 677 1 252 002 845 Björnbär 665 555 4 462 425 72 545 529 486 404 284 Krusbär 608 973 13 306 279 19 426 243 424 470 304 Hallon 1 799 982 29 264 914 574 554 279 9 341 360 406 Vinbär 2 881 452 110 397 541 91 918 305 3 521 681 564 Jordgubbar 2 291 339 9 991 997 146 187 439 637 489 434 Sallat 4 174 651 3 177 920 227 518 466 173 196 649 286 955 1 076 073 71 328 332 267 479 467 Potatis 14 855 771 91 809 301 147 072 132 908 912 084 Morot 3 304 272 18 796 417 32 910 552 187 212 318 Betor 239 459 4 114 218 3 328 477 57 187 633 Ärtor 401 478 829 907 55 937 930 115 630 921 Bönor 637 130 4 362 459 57 341 665 392 621 266 57 019 4 622 486 1 077 653 87 364 979 8 411 490 967 470 185 27 445 055 203 969 10 165 667 1 815 320 90 474 433 Tomat 5 855 661 10 535 369 192 651 253 346 613 636 Gurka 2 114 558 2 853 694 126 662 014 170 936 298 Pumpa/squash 444 402 3 818 324 11 065 599 95 076 257 Kryddgrönt 158 970 1 670 288 93 474 523 982 129 326 1 920 355 5 515 742 192 035 485 551 574 196 0 27 770 0 1 083 015 188 084 4 452 026 1 485 863 35 171 009 0 1 145 497 0 32 646 667 613 204 651 313 37 405 432 39 730 120 4 235 315 14 292 101 95 294 584 321 572 269 174 152 2 075 780 7 662 680 91 334 300 74 048 276 727 679 978 3 063 585 624 29 828 986 537 Körsbär/bigarråer Bladgrönsaker Purjolök Vitlök Övrig lök Sparris Majs Vitkål/rödkål Övrig kål Paprika/chili Rabarber Jordärtskocka Totalt: 20
Bilaga 6: Portionsstorlekar, konsumentpriser samt medelavkastning
Portionsstorlekar, konsumentpriser samt medelavkastning för respektive gröda. För referenser, se Bilaga 7. För vissa grödor
saknas värdet för medelavkastning (-) på grund av att respondenterna besvarade frågan i den andra enheten
Portionsstorlek (genomsnitt av mäns och kvinnors) (g) Konsumentpris (kr/kg) Medelavkastning Kilogram per löpmeter (kg/lm) Kilogram per träd, buske eller planta (kg/st.) Grödor Äpple 122 24,9 40 40 Päron 122 20,9 ‐ 40 Plommon 88 34,9 ‐ 20 Vindruvor 88 73,8 1,4286 2 Körsbär/bigarråer 88 63,8 ‐ 8 Björnbär 88 109 3 7,5 Krusbär 88 31,9 ‐ 10 Hallon 88 319,2 4 2 Vinbär 88 31,9 5,5 11 Jordgubbar 88 63,8 0,62 0,25 Sallat 50 54,5 0,7 0,14 Bladgrönsaker 75 248,57 0,75 0,03 Potatis 200 9,9 1,75 0,4375 Morot 57 9,96 1,75 0,0525 Betor 100 13,9 1,78 0,0712 Ärtor 56 139,33 0,25 0,025 Bönor 70 90 1 0,07 Purjolök 25 18,9 2,35 ‐ 2 55,9 0,65 0,052 Övrig lök 25 8,9 1 ‐ Tomat 67 32,9 1,5 0,6 Gurka 27 59,9 1,5 0,375 188 24,9 2,5 1,875 2 588 0,3 0,0038 Sparris 200 100 0,7 0,245 Majs 100 39 0,75 0,3 Vitkål/rödkål 54 7,9 2,88 1,152 Övrig kål 58 28,5 2,25 0,9 Paprika/chili 39 61 0,6 0,27 Rabarber 100 22,5 2,5 2 Jordärtskocka 200 44 1,5 0,675 Vitlök Pumpa/squash Kryddgrönt 21
Bilaga 7: Källhänvisning till medelavkastning, portionsstorlek och konsumentpris
Grödor Äpple Medelavkastning Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 Päron Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 Portionsstorlek
Konsumentpris Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Vindruvor Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 FOR och Torstensson & Pappinen (2002) Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Körsbär/bigarråer Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Björnbär Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Krusbär Larsson & Svensson (1989) Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Hallon Larsson & Svensson (1989) Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Vinbär Larsson & Svensson (1989) Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Jordgubbar Larsson & Svensson (1989) Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Sallat Becker & Pearson (1998) Bladgrönsaker Runåbergs fröer (u.å.) Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Medelvärdet av mangold och spenat www.mataffaren.se 2011‐12‐08 Potatis Bremer (1998) Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Morot Bremer (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Betor Bremer (1998) Becker & Pearson (1998) Antagande från Andrews & Lindgren (2005) Ärtor Bremer (1998) Becker & Pearson (1998) Bönor Bremer (1998) Becker & Pearson (1998) Antagande från Andrews & Lindgren (2005) Plommon Purjolök Bremer (1998) Vitlök Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 Övrig lök www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Sockerärtor www.mataffaren.se 2011‐
11‐21 Haricotsverts www.mataffaren.se 2011‐
11‐21 www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Bremer (1998) Antagande från Törnviks frö Antagande från Andrews & Lindgren (2005) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Medelvärde av gul och röd lök www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Tomat Runåbergs fröer (u.å.) Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Gurka Bremer (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Pumpa/squash Runåbergs fröer (u.å.) Kryddgrönt Bremer (1998) Sparris Majs Adelsköld (1991) Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 Becker & Pearson (1998) Antagande från Andrews & Lindgren (2005) Antagande från Andrews & Lindgren (2005) och Becker & Pearson (1998) Antagande från Andrews & Lindgren (2005) Per styck, antagande baserat på vikten av en Findus‐kolv Vitkål/rödkål Bremer (1998) Becker & Pearson (1998) Övrig kål Bremer (1998) Becker & Pearson (1998) Paprika/chili Rabarber Bremer (1998) Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 Jordärtskocka Bremer (1998) Becker & Pearson (1998) Antagande från Andrews & Lindgren (2005) Becker & Pearson (1998) (Samma värde som potatis) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Medelvärde av broccoli och blomkål www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Medelvärde av grön paprika och chili www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 22
www.mataffaren.se 2011‐11‐21 www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Medelvärde av grön och vit sparris www.mataffaren.se 2011‐11‐21 www.mataffaren.se 2011‐11‐21 www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Bilaga 8: Källhänvisning till de vidareförädlade produkternas konsumentpris.
Inget konsumentpris för mjölksyrade grönsaker har används, då ingen i undersökningen angav att denna produkt hade gjorts
Livsmedel Saft Referens till konsumentpris Medelvärde av alla sylter, utom hjortronsylt www.mataffaren.se
2011‐12‐08 Medelvärde av alla safter utom fun light och dunksafterna www.mataffaren.se 2011‐12‐08 Torkad frukt COOP:s torkade fruktmix www.mataffaren.se 2011‐12‐08 Mjölksyrade grönsaker Inläggningar ‐ Medelvärde av alla inlagda rödbetor, gurka (utan sås & spad) www.mataffaren.se 2011‐12‐08 Fryst frukt/bär Medelvärde av alla frysta bär www.mataffaren.se 2011‐12‐08 Frysta kryddor Findus frysta persilja 2011‐12‐09 Medelvärdet av timjan, oregano, lagerblad, basilika, rosmarin, sålt i påse www.mataffaren.se 2011‐12‐08 Sylt/mos/gelé Torkade kryddor 23
Bilaga 9: Följebrev och enkät
Hur mycket mat odlas i svenska trädgårdar? Du har blivit utvald att delta i en undersökning som ska ge en bild av hur fritidsodlingen ser ut idag.
Fritidsodling är en populär hobby i Sverige men det finns inga uppdaterade siffror på omfattningen. Därför är
den här enkäten viktig och Dina svar är värdefulla.
Fritidsodlingens riksorganisation, FOR, är en samarbetsorganisation för ideella föreningar inom fritidsodling i
Sverige. För att undersöka hur mycket mat som odlas i svenska trädgårdar har FOR inlett ett samarbete med
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Den här enkätundersökningen görs av fyra agronomstudenter, från SLU,
som en del av utbildningen.
Alla som svarar deltar i utlottningen av trädgårdsböcker
Svaren kommer enbart att användas som underlag i den här studien. Enkäten är anonym och har skickats ut
till slumpvis utvalda hushåll. Referensnumret, längst upp till vänster på svarskuvertet kommer att användas för
att skicka ut en eventuell påminnelse samt för utskick av trädgårdsböcker till vinnarna i utlottningen.
När Du besvarat enkäten sänder Du tillbaka den till oss i det färdigfrankerade svarskuvertet. Du kan även
besvara enkäten via denna internetlänk: www.for.se/enkät_2011
Svarar Du via internet ange lösenordet: FOR_SLU2011
Ditt svar är viktigt för oss och måste vara inlämnat senast tisdagen den 22 november.
Den färdiga rapporten kan Du sedan ta del av på FOR:s hemsida www.for.se i februari 2012.
Vi rekommenderar att Du noggrant läser igenom frågorna och svarsalternativen innan Du börjar svara.
Tack på förhand!
Om Du har frågor angående enkäten eller
undersökningen så tveka inte att kontakta oss:
+46(0)763 92 04 44
[email protected]
Ulrika Andersson, Alma Löfstrand,
Tina Wangenfors, Linnea Persson
24
□7
□8
□ Fler än 8
□ Pensionär
□ Annan sysselsättning
4. I vilken del av landet bor Du?
□ Norra Sverige/Norrland
□ Mellersta Sverige/Svealand
□ Södra Sverige/Götaland
2. Är Du kvinna eller man?
□ Kvinna
□ Man
Allmänna frågor 1. Hur gammal är Du?
□ 18-29 år
□ 30-54 år
□ 55-74 år
3. Hur bor Du?
□ Lägenhet/studentrum
□ Radhus/parhus
□ Villa
□ Annat…………………………………
5. Vilken sysselsättning har Du?
□ Arbetar
□ Studerar
□ Sjukskriven
□ Arbetssökande
6. Hur många personer ingår i Ditt hushåll?
□1
□4
□2
□5
□3
□6
7. Hur många personer i Ditt hushåll är 11 år eller yngre?
□ Inga
□3
□6
□1
□4
□ Fler än 6
□2
□5
Fritidsodling 8. Odlar Du eller någon annan i Ditt hushåll grönsaker, bär, frukt eller kryddor? Kryssa i alla
alternativ som stämmer för Ditt hushåll.
□ Ja, i den egna trädgården
□ Ja, på balkongen □ Ja, vid sommarstugan
□ Ja, på kolonilott
□ Ja, i fönstret
□ Nej, men har tidigare odlat (Gå till fråga 10)
□ Ja, på kolonilott med stuga
□ Ja, i växthus
□ Nej (Gå till fråga 10)
□ Ja, någon annanstans nämligen ...............................................................................................
9. Vad skulle få Dig att odla mer mat än nu? Kryssa i alla alternativ som stämmer för Dig.
□ Mer tid
□ Bättre ekonomi
□ Bättre fysisk hälsa
□ Ökat intresse
□ Sämre ekonomi
□ Ökad kunskap
□ Familj eller bekanta med
□ Bättre förvaringsmöjlighet
□ Mer plats för odling
odlingsintresse
□ Ingenting
□ Övrigt ...............................................................................................
10. Hur väl instämmer Du med följande påståenden?
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
Instämmer Ingen
inte alls
åsikt
□
□
Påstående:
Det är roligt med trädgårdsarbete och
odling
Att odla själv är miljövänligt
□
□
□
□
□
Instämmer Instämmer Instämmer
helt
till stor del till viss del
□
□
□
När man odlar sin egen mat sparar man
pengar
Kunskap är viktigt för att kunna odla
egen mat
Att odla sin egen mat är dyrt
□
□
GÅ TILL NÄSTA SIDA
□
Mitt mål är att bli självförsörjande på
frukt och grönt
Att odla sin egen mat är fysiskt
ansträngande
Man blir mindre stressad när man odlar
Det är tidskrävande att odla sin egen mat
Att odla är hälsosamt för att man rör på
sig
Egenodlade frukter och grönsaker
smakar bättre än köpta
Det är viktigt att familj/vänner delar
mina intressen
Om Du inte odlar gå till fråga 11 Om Du odlar gå vidare till fråga 12 GÅ TILL SISTA SIDAN
11. Vad skulle få Dig att börja odla mat? Kryssa i alla alternativ som stämmer för Dig.
□ Bättre ekonomi
□ Bättre fysisk hälsa
□ Mer tid
□ Ökat intresse
□ Sämre ekonomi
□ Ökad kunskap
□ Familj eller bekanta med
□ Bättre förvaringsmöjlighet
□ Mer plats för odling
odlingsintresse
□ Ingenting
□ Övrigt ...............................................................................................
Gå vidare till fråga 17
25
Din odling
Odlar
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
Odlar ej
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
Odlar ej
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
Antal löpmeter (m)
Antal löpmeter (m)
Antal löpmeter (m)
Antal plantor/träd (st.)
Antal plantor/träd (st.)
12. Hur mycket odlade Ditt hushåll av följande grödor under 2011? Svara i antal plantor eller
träd eller antal löpmeter. Svara enbart med siffror, exempelvis 3 stycken äppelträd eller 5
löpmeter morötter.
FRUKT OCH BÄR
Äpple
Päron
Plommon
Vindruvor
Körsbär/bigarråer
Björnbär
Krusbär
Hallon
Vinbär
Jordgubbar
Odlar
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
Antal plantor/träd (st.)
GRÖNSAKER
Sallat
Spenat/mangold/grönkål
Potatis
Morot
Betor (röda/gula osv.)
Ärtor
Bönor
Purjolök
Vitlök
Lök (gula/röda osv.)
Tomat
Gurka
Pumpa/squash
Kryddgrönt (persilja/dill osv.)
Sparris
Majs
Kål (vitkål/rödkål osv.)
Blomkål/broccoli
Paprika/chili
Rabarber
Jordärtskocka
ÖVRIGA GRÖDOR
Lagring, syltning och saftning Teckenförklaring:
< Mindre än exempelvis 1 liter färdig produkt
≥ Lika med eller mer än exempelvis 31 liter färdig produkt
1-5
□
□
□
□
□
□
Liter (l)
<1
□
□
□
□
□
□
1
□
□
6-10
□
□
□
□
□
□
Kryssa i här om Ni inte har gjort något med Era egenodlade växter
Inget
□
□
□
□
□
□
Liter (l)
Inget <0,5 0,5
□
□
□
□
□
□
2
□
□
3
□
□
11-20
□
□
□
□
□
□
4
□
□
5
□
□
21-30
□
□
□
□
□
□
≥6
□
□
≥ 31
□
□
□
□
□
□
13 a) Hur mycket av följande produkter har Ni gjort av Era egenodlade växter det senaste året?
Ange mängden färdig produkt.
□
TYP AV LIVSMEDEL
Sylt, gelé och/eller mos
Saft
Torkad frukt
Mjölksyrade grönsaker
Inläggningar och/eller inkokningar
Fryst frukt/bär
13 b)
KRYDDOR
Frysta kryddor
Torkade kryddor
21-30
□
□
□
□
□
□
□
Kryssa i här om Ni inte lagrat Era egenodlade växter
11-20
□
□
□
□
□
□
□
Kilo (kg)
1-10
□
□
□
□
□
□
□
31-50
□
□
□
□
□
□
□
51-70
□
□
□
□
□
□
□
71-100
□
□
□
□
□
□
□
≥ 101
□
□
□
□
□
□
□
14. Hur många kilo frukt och grönsaker har lagrats i Ditt hushåll för att ätas i höst, vinter och
vår?
□
LAGRADE
GRÖNSAKER OCH
FRUKT
Potatis
Äpple
Lök
Morötter
Övrigt:
Inget
□
□
□
□
□
□
□
26
Färskkonsumtion Exempel på hur Du fyller i tabellerna nedan.
1
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
2
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
3
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
5
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
6
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
Per:
□
□
□
□
□
□
□
□
□
7 Dag Vecka Månad
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
4
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□ □ □ □ □
□ □ □ □ □
□ □ □ □ □
□
□
□
Antal
skördemånader
1 2 3 4 5 ≥6
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
15. Hur ofta åt Du färska frukter och bär från egna odlingar under odlingssäsongen 2011?
□
□
□
Aldrig <1
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
Antal portioner
Teckenförklaring:
< Färre än 1 portion per månad
≥ 6 månader eller längre
FRUKT OCH
BÄR
Äpple
Päron
Plommon
Vindruvor
Körsbär/bigarråer
Björnbär
Krusbär
Hallon
Vinbär
Jordgubbar
Övrigt:
□
□
□
3
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
4
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
5
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
6
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
7 Dag Vecka Månad
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
□ □
□
□
Per:
16. Hur ofta åt Du färska grönsaker från egna odlingar under odlingssäsongen 2011?
2
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
1
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
Antal portioner
□
□
□
Aldrig <1
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
Teckenförklaring:
< Färre än 1 portion per månad
≥ 6 månader eller längre
GRÖNSAKER
Sallat
Spenat/mangold/grönkål
Potatis
Morot
Betor (röda/gula osv.)
Ärtor
Bönor
Purjolök
Vitlök
Lök (gula/röda osv.)
Tomat
Gurka
Pumpa/squash
Kryddor (persilja/dill osv.)
Sparris
Majs
Kål (vitkål/rödkål osv.)
Blomkål/broccoli
Paprika/chili
Rabarber
Jordärtskocka
Övrigt:
□
□
□
□
□
□
Antal
skördemånader
1 2 3 4 5 ≥6
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □
□ □ □ □ □
□ □ □ □ □
17. Har Du några synpunkter på den här undersökningen eller vill Du kommentera Din odling
och/eller konsumtion? Gör gärna det här:
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
Tack för Din medverkan!
27