1. No category

ETNOLOGI
Kursplaner
Grundnivå
2013–2014
Uppsala universitet
Institutionen för kulturantropologi och etnologi
Etnologiska avdelningen
1
ETNOLOGI: Kursplaner Grundnivå
Innehåll:
Baskurser
Etnologi A, 30 Hp...................................................................3
Fortsättningskurser
Etnologi B, 30 Hp....................................................................9
Etnologi C, 30 Hp..................................................................14
Övriga kurser i Etnologi
Folklore och folksed, 7,5 Hp..................................................18
Introduktion i etnologi, 7,5 Hp..............................................21
Socialt liv och materiella kulturprodukter, 7,5 Hp.............23
Folkloristisk teori och metod, 7,5 Hp....................................25
Kulturvetenskaplig teori och metod, 7,5 Hp........................28
Etnologiska forskningsperspektiv, 7,5 Hp............................30
2
Institutionen för kulturantropologi och etnologi
Etnologiska avdelningen
ETNOLOGI A, 30 Hp
Kursen ges inom grundnivå.
Kursplanen är fastställd av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden
2007-01-23.
Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27.
Mål
Kursen syftar till att ge kunskap om människors levnadsförhållanden i olika
samhälls- och tidsmiljöer ur andlig, social och materiell aspekt. I kursen
ingår insikt i etnologins vetenskapshistoria, källmaterial samt teorier och
arbetsmetoder.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna
• diskutera och problematisera grundläggande begrepp som kultur, tradition,
folklore, modernitet och genus
• ha kunskaper om etnologins vetenskapshistoria och ämnesutveckling
• återge grunddragen inom den materiella kulturen i det förindustriella samhället och i det industrialiserade samhället
• förhålla sig till folkloristikens begrepp och uttrycksmedel
• ha inblick i några av de forskningsfält, som är mest aktuella inom de sena
re årens forskning
• genomföra kortare skriftliga och muntliga uppgifter på ett självständigt
och kritiskt sätt
3
Innehåll
Moment 1. Introduktion i etnologi 7,5 Hp
Etnologins vetenskapshistoria och teoribildning. Kunskaper i grundläggande
arbetsmetoder och etnologiskt synsätt. Kulturdefinitioner.
Moment 2. Socialt liv och materiella kulturprodukter 7,5 Hp
Livsformer och sociala nätverk. Näringsmönster och materiell kultur i det
förindustriella samhället, agrarsamhällets förändring och det
industrialiserade samhället.
Moment 3. Folklore och folksed 7,5 Hp
Folklig sed och rituellt beteende. Folktrons och folkdiktningens genrer,
uttrycksmedel och funktioner.
Moment 4. Aktuell forskning 7,5 Hp
Studier i aktuell kulturforskning. Litteratur väljs efter lärarens anvisningar.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, seminarier, gruppövningar, och studiebesök. Momenten följer normalt på varandra i den
ordning de angivits. Deltagande i undervisningen är obligatoriskt till 75%.
Behörighet
Områdesbehörighet 1.
Examination och betyg
Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter,
som utarbetas enskilt För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie
provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill. På
kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Icke godkänd.
4
Litteratur
Moment 1. Introduktion i etnologi
Forskning och kunskapssyn
Ehn, B & Löfgren, O. Vardagslivets etnologi. Reflektioner kring en
kulturvetenskap. Sthlm 1996. 182 s.
Frykman, J & Löfgren, O. Den kultiverade människan. Sthlm 1979. S 11223.
Hagström, Ch. & Marander-Eklund, L, Frågelistan som källa och metod.
Lund: Studentlitteratur 2005. 219 s. (Finns även som e-bok.)
Svensson, B., Varför etnologi? En ämnesintroduktion för nya studenter.
Lund 2012. 117 s.
Genus, etnicitet och identitet
Ambjörnsson, F. En säker plats: alternativa familjer, relationsanarki
och flersamhet bland unga queeraktivister. (Barnets familjer ur
barnkulturella perspektiv. Sthlm 2009. 16 s.)
Lundgren, B. Kön och genealogi i etnologisk ämneshistoria. (B. Lundgren, I.
Lövkrona & L. Martinsson, Åtskilja och förena. Etnologisk forskning
om betydelser av kön. Sthlm 1996. S 13-86.)
Meurling, B, Anna Birgitta Rooth – folklorist och professor. (Meddelanden
2006. S 5-15).
Pripp, O & Öhlander, M. Fallet Nogger Black. Antirasismens gränser.
Stockholm 2008. 97 s.
Tidsaspekt och historia
Niemi, A. M, Historiens lockelse – om forskning kring historiebruk.
(Budkavlen 2004, s. 34–45.)
Wolf-Knuts, U. Tiden/historien som dimension i etnologisk och folkloristisk
forskning med speciell hänsyn till nostalgi. (Tiden och historien i
1900-talets kulturforskning. Red. A. Gustavsson. Etnolore 15, Uppsala
1994. S 62-80.)
Exempelstudier
Björkquist, L., Kreatursskydd och kreatursbot. Några anteckningar om
vidskepelse i samband med boskapsskötseln i äldre tid. (RIG nr 3
1943, årg. 26, s. 81–99.)
5
Daun, Å., Upp till kamp i Båtskärsnäs. En etnologisk studie av ett samhälle
inför industrinedläggelse. Sthlm 1974 (1969).
Summa sidor: ca 1 200
Moment 2. Socialt liv och materiella kulturprodukter
Livsformer, näringsmönster och sociala nätverk i förmodern och modern tid
Agnidakis, P., Rätten till platsen. Tillhörighet och samhörighet i två lokala
industrisamhällen under omvandling. Höör 2013. S. 31–106, 194–208.
Ek-Nilsson, K, Ingenjören som snille eller krigsmaskin. Modernitet och
ingenjörskonst. (Arvastson, G. (red.), Järnbur eller frigörelse? Studier i
moderniseringen av Sverige. Lund 1999. S 25–39.)
Ek-Nilsson, K, Att forska om ting. Uppsala 2010. 25 s.
Ek-Nilsson. K, När Sverige blev modernt. Uppsala 2006. 11 s.
Franzén, A, Skiftenas skede. Jönköping 2008. S 63–108, 263–319.
Hellspong, M. & Löfgren, O. Land och stad. Lund 1985. S 11-346.
Isacson, M, Industrisamhället Sverige. Arbete, ideal och kulturarv. Lund
2007. S. 1–95, 115–137.
Larsson, J, Fäbodväsendet 1550–1920. Jamtli 2009. S. 74–113.
Larsson, M, Uniformella förhandlingar. Hierarkier och genusrelationer i Postens
kläder 1636–2008. Stockholm 2008. S 11–45, 254–263.
Ljung, A, I Babels hus. Sjuklighet och död i det moderna samhället. (Arvastson,
G. (red.), Järnbur eller frigörelse? Studier i moderniseringen av Sverige.
Lund 1999. S 40–55.)
Sapmi – om att vara same i Sverige. Sthlm: Nordiska museet 2007. S 4-90.
Materiella kulturprodukter, föremålsanalys i förmodern och modern tid
Arvidsson A. m fl (red.). Människor och föremål. Sthlm 1990. S. 83-97.
Folkkonsten - all tradition är förändring. Sthlm 1993, s 17-30, 37-53, 63-67.
Hyltén-Cavallius, Ch., Traditionens estetik. Spelet mellan inhemsk och
internationell hemslöjd. Stockholm 2007. S. 31–50, 75–136, 175–227.
Kjellman, G. Varats oändliga tinglighet. En studie om föremål som
kulturbärare. Sthlm 1993. 203 s.
Silvén, E, Bekänna färg: modernitet, maskulinitet, professionalitet. Sthlm
2004. S 99-124.
Summa sidor: ca 1 200
6
Moment 3. Folklore och folksed
Sed och rit
Bringeus, N-A. Våra högtider. (Fataburen 1995, s 13-39.)
Frykman, J. och Löfgren, O. (red.), Force of Habit. Exploring Everyday
Culture. Lund 1996. S 5-19.
Honko, L. Riter en klassifikation. (Fataburen 1976, s 71-84.)
Berättelsen: Sägen och föreställning
Honko, L. Memorat och folktroforskning. (Folkdikt och folktro. Red. A.B.
Rooth). Lund 1978, s 93-105.
af Klintberg, B. Den stulna njuren. Sägner och rykten i vår tid. Sthlm 1994.
284 s. Läses kursivt.
af Klintberg, B. Svenska folksägner. Sthlm 2003. S 6-78. Kursivt: s 79-289.
af Klintberg, B, Sägner som modeller för handlande. (Saga och Sed 1999,
S 15-26.)
af Klintberg & Palmenfelt, U, Vår tids folkkultur. Sthlm 2007. S 15-79.
Pettersen, Arnfinn, Blodet gleder. Om vampyrer I tradisjon og fiksjon – og
litt om folklorister. (Grongstad, S. B., red., Hinsides. Folkloristiske
perspektiver på det overnaturlige. Oslo: Spartacus, s. 74–95.)
Ronström, O., Intressedominans och motivattraktion. Laddas ner från:
nile.lub.lu.se/ojs/index.php/rig/article/download/3746/3407
Östling, P-A, Rättegångar mot botare i Norrland och Svealand under 1600talet. (Budkavlen 2010, s. 64–85.)
Berättelsen: Sagor och fabler
Herranen, G. (red.). Sagorna finns överallt. Perspektiv på folksagan i
samhället. Sthlm 1995. S 27-88, 203-218.
Peterson, P. Sagans teorier. Uppsala 1997. 25 s.
Swahn, J-Ö. ( red) Svenska folksagor. Sthlm 2007 eller tidigare upplaga.
Läses kursivt.
Vistradition
Jansson, S-B, Den levande balladen. Sthlm 1999. 233 s.
Lilja, A. August Bondeson och den folkliga vissången. (Svenska Landsmål
och Svenskt Folkliv 1988, s 11-23.)
Den epigrammatiska diktningen
Arvidsson, A, Folklorens former. Lund 1999. S 93-112.
7
Barnlore, booklore, bildlore
Arvidsson, A., Blomberg, S., Carlquist, J., Stenberg P. & Svensson, P.,
Computer Games as Meeting Places and as Fiction. ARV, Nordic
Yearbook of Folklore, 2008, s. 47–59.
Engman Jonas, Så vände Bellman akterspegeln mot slottet. Om humorn i
1800-talets Bellmanhistorier. (Nord Nytt 43, s. 28–36.)
Hanberger, M. Katastroflore. En studie av vitsar och skämt som bildats runt
Estonia och Mattias Flink. (Nord-Nytt nr 62 1996. S 109-121.)
af Klintberg, B & Palmenfelt, U, Vår tids folkkultur. Sthlm 2007. S 80-254.
Summa sidor: ca 1 200
Moment 4. Aktuell forskning
Litteratur ca 1 000 sidor läses efter lärares anvisningar.
ETNOLOGI B, 30 Hp
Kursen ges inom grundnivå.
Kursplanen är fastställd av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden
8
2007-01-23.
Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27.
Mål
Kursen syftar till fördjupade metodiska och teoretiska insikter inom
kulturforskning. Kursens mål är också att ge insikt i etnologiskt
arkivmaterial, fältarbete och kulturanalys. En tillämpning sker i form av ett
mindre uppsatsarbete.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna
• redogöra för och diskutera centrala etnologiska teorier och metoder
• förhålla sig kritiskt till valda teorier och begrepp
• ha kunskap om viktiga arkivaliska materialbaser
• självständigt genomföra en fältdokumentation med intervjuer
• självständigt författa en kortare etnologisk uppsats, diskutera och
försvara uppsatsen vid en ventilering samt genomföra en opposition
på en annan students uppsats
• genomföra skriftliga och muntliga uppgifter på ett självständigt och
kritiskt sätt
Innehåll
Moment 1. Folkloristisk teori och metod 7,5 Hp
Metod och teori med utgångspunkt från folkloristiska problemstudier.
Moment 2. Kulturvetenskaplig teori och metod 7,5 Hp
Metod och teori med utgångspunkt från kulturvetenskapliga problemstudier.
Moment 3. Arkivmaterial, fältarbete och kulturanalys 7,5 Hp
9
Teoretiska och praktiska kunskaper i etnologisk insamlings- och fältteknik
såsom arkivmaterial, intervjuer, observation, foto, byggnadsdokumentation
och ordbehandling.
Moment 4. Uppsats 7,5 Hp
Uppsatsen bör omfatta ca 15 maskinskrivna A4-sidor och vara
probleminriktad. Den utarbetas enskilt och ventileras vid seminarium.
Undervisning
Undervisningen består av lektioner, seminarier, studiebesök och
fältövningar. Momenten följer normalt på varandra i den ordning de
angivits. Deltagande i undervisningen är obligatoriskt till 75%.
De studerande äger i normalfallet rätt till handledning endast under ordinarie
kurstid.
Behörighet
För tillträde till kursen fordras genomgången Baskurs A i etnologi eller
Introduktionskurs på kandidatprogrammet Kultur, samhälle och etnografi.
Examination och betyg
Moment 1 och 2 avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga
uppgifter, som utarbetas enskilt. Moment 3 fullgöres genom närvaro och
enskilda uppgifter. Moment 4 fullgöres genom närvaro och uppsatsventilering. Opponentuppdrag är obligatoriskt.
För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie provtillfälle, anordnas
ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill. På kursen tillämpas
betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Icke godkänd med undantag för
moment 3, där endast de båda sistnämnda betygen finns.
Litteratur
10
Moment 1. Folkloristisk teori och metod
Begreppet folklore
Arvidsson, Alf, Folklorens former. Lund: Studentlitteratur, 1999, s. 9–23.
Genre- och strukturanalys
Peterson, P., Genrer och genreanalys i den folkliga dikten.
Uppsala 2009. 11 s.
Sandberg, Christina, An Application of Propp’s Morhology to
Commemorative Verses in Death Notices. (ARV 2004, s. 173–196.)
Stattin, J. Näcken. Spelman eller gränsvakt? Sthlm, 2008. 105 s.
Levnadsberättelser
Arvidsson, A. Livet som berättelse: Studier i levnadshistoriska intervjuer.
Lund 1998. Kap 1,2,4.
Marander-Eklund, L. ”Det var så vanligt med hemmafruar då, det var så på
den tiden” – motstånd och anpassning som narrativa strategier. I:
Ronström, Drakos & Engman (red.), Folkloristikens aktuella
utmaningar. Visby 2013. S. 154-175.
Kontext och performance
Kaivola-Bregenhøj, A. The context of narrating. (R. Kvideland (red), Folklore processed. Helsinki 1992, s. 153–166.)
Gunnel, T. & Ronström, O. Folklore och Performance Studies – en
introduktion. I: Ronström, Drakos & Engman (red.),
Folkloristikens aktuella utmaningar. Visby 2013. S. 21-55.
Ritual, gestaltning, berättande
Gustafsson, L., Den förtrollade zonen. Lekar med tid, rum och identitet
under Medeltidsveckan på Gotland. Nora: Nya Doxa 2002. (315
s. varav kap. 2 kursivt.)
Meurling, B., Steg som försvinner. Memorat och personliga
erfarenhetsberättelser i slottsmiljö. I: Meddelanden nr 50 2008.
27 s.
Intertextualitet och berättarbarhet
Nylund Skog, S., 2012. Livets vägar. Svenska judinnors berättelser om
11
förskingring, förintelse, förtryck och frihet. Uppsala 2012. S. 4172.
Shuman, A., 2005. Other people's stories: entitlement claims and the critique
of empathy. Urbana 2005. S.1-27.
Tillämpade studier
Henriksson, B., ”Var trogen i allt”. Den goda kvinnan som konstruktion i
svenska och finlandssvenska minnesböcker 1800-1980. Åbo 2007.
245 s. (Kan även laddas ner som PDF-fil på:
oa.doria.fi/handle/10024/15170)
Johansson, B. Kom och ät! Jag ska bara dö först... Datorn i barns vardag.
Göteborg 2000. 250 s.
Nylund Skog, S., Ambivalenta upplevelser & mångtydiga berättelser. En
etnologisk studie av barnafödande. Stockholm 2002. (243 s., varav c:a
30 s. intensiv läsning, resten kursivt.)
Ca 1 200 sidor.
Moment 2. Kulturvetenskaplig teori och metod
Borda, B & Lundin S. Vem får grädden på tårtan? (Rig 1986:3 s 66-85)
Bremer, Signe. Kroppslinjer. Kön, transsexualism och kropp i berättelser om
könskorrigering. Göteborg & Stockholm 2011.160 s.
Ehn, B. & Löfgren, O. Kulturanalyser. Malmö 2001. 180 s.
Hirdman, Yvonne. Genussystemet. Teoretiska funderingar kring kvinnors
sociala underordning. Uppsala: Maktutredningen 23. 1988, 35 s.
Lindelöf, Karin S., Om vi nu ska bli som Europa. Könsskapande och
normalitet bland unga kvinnor i transitionens Polen. Göteborg:
Makadam, 2006.
Nehls, E, Vägval. Lastbilsförare i fjärrtrafik – perspektiv på yrkeskultur och
genus. Göteborg, 2004. 218 s.
Rosales, René Leon. Vid framtidens hitersta gräns. Om maskulina elevpositioner
i en multietnisk skola. Tumba, 2010.160 s.
Åström, L. Skärvor av kvinnoliv. Uppsala 2002. 90 s.
Ca 1 000 sidor
Moment 3. Arkivmaterial, fältarbete och kulturanalys
12
Kaijser, L & Öhlander, M. Etnologiskt fältarbete. Lund 2011. 176 s.
Lilja, A, ”Svara nu snällt på den lista, jag nu sänder!” – Om frågelistan som
etnologisk arbetsmetod. Uppsala 2007. 16 s.
Ca 140 sidor
Moment 4. Uppsats
Referenslitteratur
Peterson, P. Uppsatsskrivning i etnologi. Uppsala 2008. Ca 15 s.
ETNOLOGI C, 30 Hp
Kursen ges inom grundnivå.
13
Kursplanen är fastställd av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden
2007-01-23.
Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27.
Mål
Kursen syftar till att ge vidgade och fördjupade insikter inom kulturvetenskapliga forskningsfält och dess teori och metod. Kursen är forskningsförberedande. En tillämpning av insikterna sker i form av skriftligt examensarbete.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna
• föra en självständig diskussion utifrån ett urval centrala vetenskapliga
texter
• söka och kritiskt värdera vetenskapliga texter inom uppsatsområdet
• självständigt avgränsa och genomföra en mindre forskningsuppgift i
form av ett vetenskapligt examensarbete
• försvara sin uppsats vid en ventilering samt självständigt genomföra
en opposition på en annan students uppsats
• genomföra skriftliga och muntliga uppgifter på ett kritiskt och kvalificerat sätt
Innehåll
Moment 1. Forskningsperspektiv 7,5 Hp
Teoretisk och metodisk fördjupning inom olika problemområden.
Moment 2. Aktuell forskning 7,5 Hp
Fördjupade studier inom aktuell forskning. Kulturvetenskapliga texter och
retorik. Litteraturval utarbetas av den studerande i samarbete med
examinator.
Moment 3. Examensarbete 15 Hp
Utarbetande av vetenskapligt examensarbete, som bör omfatta 25-30
maskinskrivna A4-sidor och utarbetas enskilt. Arbetet ventileras vid
seminarium.
14
Undervisning
Undervisningen består av seminarier och handledning. Deltagande i
undervisningen är obligatoriskt till 75%. De studerande äger i normalfallet
rätt till handledning endast under ordinarie kurstid.
Behörighet
För tillträde till kursen fordras genomgången Fortsättningskurs B eller AB.
Examination och betyg
Moment 1 och 2 avslutas normalt med skriftliga uppgifter. Examensarbetet
ventileras och betygsätts. Opponentuppdrag är obligatoriskt. För studerande,
som inte blivit godkända vid ordinarie provtillfälle, anordnas ytterligare ett
provtillfälle i nära anslutning härtill. På kursen tillämpas betygsskalan Väl
godkänd, Godkänd eller Icke godkänd.
Litteratur
Moment 1. Forskningsperspektiv
Vetenskapsteori och forskningsöversikter
Månsson, P. Moderna samhällsteorier. Sthlm 1998. S 25-146, 305-445.
Maktordningar
Ahmed, S. ”Vithetens fenomenologi”. Tidskrift För Genusvetenskap 2011 (12): s. 48-69.
Ahmed, S. ”Orientations. Toward a queer phenomenology”. GLQ 2006 1: s.
543-574.
Lykke, Nina, “Intersektionalitet – ett användbart begrepp för
genusforskningen”, Kvinnovetenskaplig tidskrift 2003 (1). s.47-55.
Martinsson, L. ”Utbrända eldsjälar. Om intersektionalitet och den (o)möjliga
kritiken.” I: Framtidens feminismer: intersektionella interventioner i
15
den feministiska debatten, Hägersten 2007, s. 67-79.
Svensson, I. ”Vi känner oss fram. Reflektioner kring metodologi.” I: (red).
Maria Jönsson, Ingeborg Svensson och Anneli Brännström
Öhman. Att känna sig fram: Känslor i humanistisk forskning. Umeå
2011, s. 66-85.
Vallström, M. ”Att göra skillnad: om migration, arbete och kön i
skogsarbetarbyar 1950-1975”. Scandia 2010(76):1, s. 73-99.
Folklore: textualisering och media
Buchan, D. Folkloristic methodology and a modern legend. (R. Kvideland
(ed), Folklore processed. Helsinki 1992. S 89-103).
Hagström, Ch., En etnolog i Azeroth. Reflektioner kring ett fältarbete i
World of Warcraft. I: Nätverket nr 17 2010, s. 39-46.
http://natverket.etnologi.uu.se/volym/17/17_7.pdf
Hathaway, R. V, ”Life in the TV”: The Visual Nature of 9/11 Lore and Its
Impact on Vernacular Response. (Journal of Folklore Research, Vol
42, No 1, 2005, s 33-56) (Tillgänglig som elektronisk publikation).
Heggli, G. Ukebladet og leserne. Om muntlighetsbegrepets relevans.
(Tradisjon Årg. 26, 2/1996, s 27-33.)
Honko, L. Att synliggöra textualiseringsprocessen. (Tradisjon nr 1, 1998. S
33-40.)
Jensen, Ch., Etnologi og folkloristik på nettet. I: Nätverket nr 17 2010,
s. 3-7. http://natverket.etnologi.uu.se/volym/17/17_7.pdf
Kaijser, L., Reflektioner kring ett skivsläpp. I: Nätverket nr 17 2010,
s. 57-62. http://natverket.etnologi.uu.se/volym/17/17_7.pdf
Summa sidor: ca 1 000.
Moment 2. Aktuell forskning
Litteraturval ca 1 000 sidor utarbetas i samråd med examinator.
Moment 3. Examensarbete
Referenslitteratur
16
Peterson, P. Uppsatsskrivning i etnologi. Uppsala 2008. Ca 15 s.
FOLKLORE OCH FOLKSED, 7,5 Hp
Kursen ges inom grundnivå.
17
Kursplanen är fastställd av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden
2007-01-23.
Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27
Mål
Kursen syftar till att ge kunskap om folktro, folkföreställningar och
folkdiktning i Sverige med tonvikt lagd på det förindustriella samhället.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna
• förhålla sig till folkloristikens vetenskapliga begrepp och uttrycksmedel
• återge grunddragen inom det folkloristiska kunskapsfältet
• diskutera och problematisera grundläggande frågeställningar inom det
folkloristiska området
Innehåll
Folklig sed och rituellt beteende. Folktrons och folkdiktningens genrer,
uttrycksmedel och funktioner.
Undervisning
Undervisningen ges i form av föreläsningar och studiebesök. Deltagande i
undervisningen är obligatoriskt till 75%.
Behörighet
Områdesbehörighet 1.
Begränsning ifråga om tillgodoräkning
Kursen får inte medtas i högskoleexamen tillsammans med Baskurs A, 20
poäng eller Baskurs AB, 40 poäng, i etnologi.
Examination och betyg
Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter,
som utarbetas enskilt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie
provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill.
På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Icke godkänd.
18
Litteratur
Sed och rit
Bringeus, N-A. Våra högtider. (Fataburen 1995, s 13-39.)
Frykman, J. och Löfgren, O. (red.), Force of Habit. Exploring Everyday
Culture. Lund 1996. S 5-19.
Honko, L. Riter en klassifikation. (Fataburen 1976, s 71-84.)
Berättelsen: Sägen och föreställning
Honko, L. Memorat och folktroforskning. (Folkdikt och folktro. Red. A.B.
Rooth). Lund 1978, s 93-105.
af Klintberg, B. Den stulna njuren. Sägner och rykten i vår tid. Sthlm 1994.
284 s. Läses kursivt.
af Klintberg, B. Svenska folksägner. Sthlm 2003. S 6-78. Kursivt: s 79-289.
af Klintberg, B, Sägner som modeller för handlande. (Saga och Sed 1999,
S 15-26.)
af Klintberg & Palmenfelt, U, Vår tids folkkultur. Sthlm 2007. S 15-79.
Pettersen, Arnfinn, Blodet gleder. Om vampyrer I tradisjon og fiksjon – og
litt om folklorister. (Grongstad, S. B., red., Hinsides. Folkloristiske
perspektiver på det overnaturlige. Oslo: Spartacus, s. 74–95.)
Ronström, O., Intressedominans och motivattraktion. Laddas ner från:
nile.lub.lu.se/ojs/index.php/rig/article/download/3746/3407
Östling, P-A, Rättegångar mot botare i Norrland och Svealand under 1600talet. (Budkavlen 2010, s. 64–85.)
Berättelsen: Sagor och fabler
Herranen, G. (red.). Sagorna finns överallt. Perspektiv på folksagan i
samhället. Sthlm 1995. S 27-88, 203-218.
Peterson, P. Sagans teorier. Uppsala 1997. 25 s.
Swahn, J-Ö. ( red) Svenska folksagor. Sthlm 2007 eller tidigare upplaga.
Läses kursivt.
Vistradition
Jansson, S-B, Den levande balladen. Sthlm 1999. 233 s.
Lilja, A. August Bondeson och den folkliga vissången. (Svenska Landsmål
och Svenskt Folkliv 1988, s 11-23.)
Den epigrammatiska diktningen
19
Arvidsson, A, Folklorens former. Lund 1999. S 93-112.
Barnlore, booklore, bildlore
Arvidsson, A., Blomberg, S., Carlquist, J., Stenberg P. & Svensson, P.,
Computer Games as Meeting Places and as Fiction. ARV, Nordic
Yearbook of Folklore, 2008, s. 47–59.
Engman Jonas, Så vände Bellman akterspegeln mot slottet. Om humorn i
1800-talets Bellmanhistorier. (Nord Nytt 43, s. 28–36.)
Hanberger, M. Katastroflore. En studie av vitsar och skämt som bildats runt
Estonia och Mattias Flink. (Nord-Nytt nr 62 1996. S 109-121.)
af Klintberg, B & Palmenfelt, U, Vår tids folkkultur. Sthlm 2007. S 80-254.
Summa sidor: ca 1 200
INTRODUKTION I ETNOLOGI , 7,5 Hp
Kursen ges inom grundnivå.
20
Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 2007-10-09.
Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27.
Mål
Kursen syftar till att ge kunskaper i etnologins vetenskapshistoria och
teoribildning samt i grundläggande arbetsmetoder och etnologiskt synsätt.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna
• diskutera och problematisera grundläggande begrepp som kultur, tradition,
folklore, modernitet och genus
• ha kunskaper om etnologins vetenskapshistoria och ämnesutveckling
• diskutera och problematisera grundläggande frågeställningar inom
kursens område
Undervisning
Undervisningen ges i form av föreläsningar och studiebesök. Deltagande i
undervisningen är obligatoriskt till 75%.
Behörighet
Områdesbehörighet 1.
Begränsning ifråga om tillgodoräkning
Kursen får inte medtas i högskoleexamen tillsammans med Baskurs A, 30
hp eller Baskurs AB, 60 hp, i etnologi.
Examination och betyg
Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter,
som utarbetas enskilt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie
provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill.
På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.
Litteratur
Forskning och kunskapssyn
21
Ehn, B & Löfgren, O. Vardagslivets etnologi. Reflektioner kring en
kulturvetenskap. Sthlm 1996. 182 s.
Frykman, J & Löfgren, O. Den kultiverade människan. Sthlm 1979. S 11223.
Hagström, Ch. & Marander-Eklund, L, Frågelistan som källa och metod.
Lund: Studentlitteratur 2005. 219 s. (Finns även som e-bok.)
Svensson, B., Varför etnologi? En ämnesintroduktion för nya studenter.
Lund 2012. 117 s.
Genus, etnicitet och identitet
Ambjörnsson, F. En säker plats: alternativa familjer, relationsanarki
och flersamhet bland unga queeraktivister. (Barnets familjer ur
barnkulturella perspektiv. Sthlm 2009. 16 s.)
Lundgren, B. Kön och genealogi i etnologisk ämneshistoria. (B. Lundgren, I.
Lövkrona & L. Martinsson, Åtskilja och förena. Etnologisk forskning
om betydelser av kön. Sthlm 1996. S 13-86.)
Meurling, B, Anna Birgitta Rooth – folklorist och professor. (Meddelanden
2006. S 5-15).
Pripp, O & Öhlander, M. Fallet Nogger Black. Antirasismens gränser.
Stockholm 2008. 97 s.
Tidsaspekt och historia
Niemi, A. M, Historiens lockelse – om forskning kring historiebruk.
(Budkavlen 2004, s. 34–45.)
Wolf-Knuts, U. Tiden/historien som dimension i etnologisk och folkloristisk
forskning med speciell hänsyn till nostalgi. (Tiden och historien i
1900-talets kulturforskning. Red. A. Gustavsson. Etnolore 15, Uppsala
1994. S 62-80.)
Exempelstudier
Björkquist, L., Kreatursskydd och kreatursbot. Några anteckningar om
vidskepelse i samband med boskapsskötseln i äldre tid. (RIG nr 3
1943, årg. 26, s. 81–99.)
Daun, Å., Upp till kamp i Båtskärsnäs. En etnologisk studie av ett samhälle
inför industrinedläggelse. Sthlm 1974 (1969).
Summa sidor: ca 1 200
SOCIALT LIV OCH MATERIELLA KULTURPRODUKTER, 7,5 Hp
Kursen ges inom grundnivå.
22
Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 2007-10-09.
Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27.
Mål
Kursen syftar till att ge kunskap om livsformer och sociala nätverk,
näringsmönster och materiell kultur i det förindustriella samhället, under
agrarsamhällets förändring och i det industrialiserade samhället.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna
• förhålla sig till de vetenskapliga begrepp och uttrycksmedel, som är
centrala inom kursens område
• återge grunddragen inom den materiella kulturen i det förindustriella samhället och i det industrialiserade samhället
• diskutera och problematisera grundläggande frågeställningar inom
kursens område
Undervisning
Undervisningen ges i form av föreläsningar och studiebesök. Deltagande i
undervisningen är obligatoriskt till 75%.
Behörighet
Områdesbehörighet 1.
Begränsning ifråga om tillgodoräkning
Kursen får inte medtas i högskoleexamen tillsammans med Baskurs A, 30
hp eller Baskurs AB, 60 hp, i etnologi.
Examination och betyg
Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter,
som utarbetas enskilt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie
provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill.
På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.
Litteratur
Livsformer, näringsmönster och sociala nätverk i förmodern och modern tid
23
Agnidakis, P., Rätten till platsen. Tillhörighet och samhörighet i två lokala
industrisamhällen under omvandling. Höör 2013. S. 31–106, 194–208.
Ek-Nilsson, K, Ingenjören som snille eller krigsmaskin. Modernitet och
ingenjörskonst. (Arvastson, G. (red.), Järnbur eller frigörelse? Studier i
moderniseringen av Sverige. Lund 1999. S 25–39.)
Ek-Nilsson, K, Att forska om ting. Uppsala 2010. 25 s.
Ek-Nilsson. K, När Sverige blev modernt. Uppsala 2006. 11 s.
Franzén, A, Skiftenas skede. Jönköping 2008. S 63–108, 263–319.
Hellspong, M. & Löfgren, O. Land och stad. Lund 1985. S 11-346.
Isacson, M, Industrisamhället Sverige. Arbete, ideal och kulturarv. Lund
2007. S. 1–95, 115–137.
Larsson, J, Fäbodväsendet 1550–1920. Jamtli 2009. S. 74–113.
Larsson, M, Uniformella förhandlingar. Hierarkier och genusrelationer i Postens
kläder 1636–2008. Stockholm 2008. S 11–45, 254–263.
Ljung, A, I Babels hus. Sjuklighet och död i det moderna samhället. (Arvastson,
G. (red.), Järnbur eller frigörelse? Studier i moderniseringen av Sverige.
Lund 1999. S 40–55.)
Sapmi – om att vara same i Sverige. Sthlm: Nordiska museet 2007. S 4-90.
Materiella kulturprodukter, föremålsanalys i förmodern och modern tid
Arvidsson A. m fl (red.). Människor och föremål. Sthlm 1990. S. 83-97.
Folkkonsten - all tradition är förändring. Sthlm 1993, s 17-30, 37-53, 63-67.
Hyltén-Cavallius, Ch., Traditionens estetik. Spelet mellan inhemsk och
internationell hemslöjd. Stockholm 2007. S. 31–50, 75–136, 175–227.
Kjellman, G. Varats oändliga tinglighet. En studie om föremål som
kulturbärare. Sthlm 1993. 203 s.
Silvén, E, Bekänna färg: modernitet, maskulinitet, professionalitet. Sthlm
2004. S 99-124.
Summa sidor: ca 1 200
FOLKLORISTISK TEORI OCH METOD, 7,5 Hp
Kursen ges inom grundnivå.
24
Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 2007-10-09.
Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27.
Mål
Kursen syftar till att ge kunskaper i centrala folkloristiska teorier och
metoder.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna
• diskutera och problematisera grundläggande folkloristiska teorier och
begrepp
• förhålla sig kritiskt till valda teorier och begrepp
• diskutera och problematisera grundläggande frågeställningar inom
kursens område
Undervisning
Undervisningen ges i form av föreläsningar och studiebesök. Deltagande i
undervisningen är obligatoriskt till 75%.
Behörighet
Genomgången kurs Folkdiktning och folktro, 7,5 hp alternativt Baskurs A i
etnologi.
Begränsning ifråga om tillgodoräkning
Kursen får inte medtas i högskoleexamen tillsammans med Fortsättningskurs
B, 30 hp eller Baskurs AB, 60 hp, i etnologi.
Examination och betyg
Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter,
som utarbetas enskilt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie
provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill.
På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.
Litteratur
25
Begreppet folklore
Arvidsson, Alf, Folklorens former. Lund: Studentlitteratur, 1999, s. 9–23.
Genre- och strukturanalys
Peterson, P., Genrer och genreanalys i den folkliga dikten.
Uppsala 2009. 11 s.
Sandberg, Christina, An Application of Propp’s Morhology to
Commemorative Verses in Death Notices. (ARV 2004, s. 173–196.)
Stattin, J. Näcken. Spelman eller gränsvakt? Sthlm, 2008. 105 s.
Levnadsberättelser
Arvidsson, A. Livet som berättelse: Studier i levnadshistoriska intervjuer.
Lund 1998. Kap 1,2,4.
Marander-Eklund, L. ”Det var så vanligt med hemmafruar då, det var så på
den tiden” – motstånd och anpassning som narrativa strategier. I:
Ronström, Drakos & Engman (red.), Folkloristikens aktuella
utmaningar. Visby 2013. S. 154-175.
Kontext och performance
Kaivola-Bregenhøj, A. The context of narrating. (R. Kvideland (red), Folklore processed. Helsinki 1992, s. 153–166.)
Gunnel, T. & Ronström, O. Folklore och Performance Studies – en
introduktion. I: Ronström, Drakos & Engman (red.),
Folkloristikens aktuella utmaningar. Visby 2013. S. 21-55.
Ritual, gestaltning, berättande
Gustafsson, L., Den förtrollade zonen. Lekar med tid, rum och identitet
under Medeltidsveckan på Gotland. Nora: Nya Doxa 2002. (315
s. varav kap. 2 kursivt.)
Meurling, B., Steg som försvinner. Memorat och personliga
erfarenhetsberättelser i slottsmiljö. I: Meddelanden nr 50 2008.
27 s.
Intertextualitet och berättarbarhet
26
Nylund Skog, S., 2012. Livets vägar. Svenska judinnors berättelser om
förskingring, förintelse, förtryck och frihet. Uppsala 2012. S. 4172.
Shuman, A., 2005. Other people's stories: entitlement claims and the critique
of empathy. Urbana 2005. S.1-27.
Tillämpade studier
Henriksson, B., ”Var trogen i allt”. Den goda kvinnan som konstruktion i
svenska och finlandssvenska minnesböcker 1800-1980. Åbo 2007.
245 s. (Kan även laddas ner som PDF-fil på:
oa.doria.fi/handle/10024/15170)
Johansson, B. Kom och ät! Jag ska bara dö först... Datorn i barns vardag.
Göteborg 2000. 250 s.
Nylund Skog, S., Ambivalenta upplevelser & mångtydiga berättelser. En
etnologisk studie av barnafödande. Stockholm 2002. (243 s., varav c:a
30 s. intensiv läsning, resten kursivt.)
Ca 1 200 sidor.
KULTURVETENSKAPLIG TEORI OCH METOD, 7,5 Hp
Kursen ges inom grundnivå.
27
Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 2007-10-09.
Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27.
Mål
Kursen syftar till att ge kunskaper i centrala kulturvetenskapliga teorier och
metoder inom etnologin.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna
• diskutera och problematisera grundläggande kulturvetenskapliga teorier
och begrepp
• förhålla sig kritiskt till valda teorier och begrepp
• diskutera och problematisera grundläggande frågeställningar inom
kursens område
Undervisning
Undervisningen ges i form av föreläsningar och studiebesök. Deltagande i
undervisningen är obligatoriskt till 75%.
Behörighet
Genomgången kurs Socialt liv och materiella kulturprodukter, 7,5 hp
alternativt Baskurs A i etnologi.
Begränsning ifråga om tillgodoräkning
Kursen får inte medtas i högskoleexamen tillsammans med Fortsättningskurs
B, 30 hp eller Baskurs AB, 60 hp, i etnologi.
Examination och betyg
Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter,
som utarbetas enskilt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie
provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill.
På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.
Litteratur
Borda, B & Lundin S. Vem får grädden på tårtan? (Rig 1986:3 s 66-85)
Bremer, Signe. Kroppslinjer. Kön, transsexualism och kropp i berättelser om
könskorrigering. Göteborg & Stockholm 2011.160 s.
28
Ehn, B. & Löfgren, O. Kulturanalyser. Malmö 2001. 180 s.
Hirdman, Yvonne. Genussystemet. Teoretiska funderingar kring kvinnors
sociala underordning. Uppsala: Maktutredningen 23. 1988, 35 s.
Lindelöf, Karin S., Om vi nu ska bli som Europa. Könsskapande och
normalitet bland unga kvinnor i transitionens Polen. Göteborg:
Makadam, 2006.
Nehls, E, Vägval. Lastbilsförare i fjärrtrafik – perspektiv på yrkeskultur och
genus. Göteborg, 2004. 218 s.
Rosales, René Leon. Vid framtidens hitersta gräns. Om maskulina elevpositioner
i en multietnisk skola. Tumba, 2010.160 s.
Åström, L. Skärvor av kvinnoliv. Uppsala 2002. 90 s.
Ca 1 000 sidor
ETNOLOGISKA FORSKNINGSPERSPEKTIV, 7,5 Hp
Kursen ges inom grundnivå.
29
Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 2007-10-09.
Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-05-27.
Mål
Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper inom centrala etnologiska
problemområden med utgångspunkt från vetenskapsteoretiska, kulturvetenskapliga och folkloristiska texter.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna
• problematisera valda vetenskapsteoretiska frågor av betydelse för etnologin
• förhålla sig kritiskt till valda teorier och begrepp
• föra en självständig diskussion utifrån ett urval centrala vetenskapliga
texter
Undervisning
Undervisningen ges i form av föreläsningar och studiebesök. Deltagande i
undervisningen är obligatoriskt till 75%.
Behörighet
40 p/60 hp från tidigare högskolestudier.
Begränsning ifråga om tillgodoräkning
Kursen får inte medtas i högskoleexamen tillsammans med Fortsättningskurs
C, 30 hp, i etnologi.
Examination och betyg
Momenten avslutas normalt med skriftliga prov eller skriftliga uppgifter,
som utarbetas enskilt. För studerande, som inte blivit godkända vid ordinarie
provtillfälle, anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning härtill.
På kursen tillämpas betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.
Litteratur
Vetenskapsteori och forskningsöversikter
Månsson, P. Moderna samhällsteorier. Sthlm 1998. S 25-146, 305-445.
Maktordningar
30
Ahmed, S. ”Vithetens fenomenologi”. Tidskrift För Genusvetenskap 2011 (12): s. 48-69.
Ahmed, S. ”Orientations. Toward a queer phenomenology”. GLQ 2006 1: s.
543-574.
Lykke, Nina, “Intersektionalitet – ett användbart begrepp för
genusforskningen”, Kvinnovetenskaplig tidskrift 2003 (1). s.47-55.
Martinsson, L. ”Utbrända eldsjälar. Om intersektionalitet och den (o)möjliga
kritiken.” I: Framtidens feminismer: intersektionella interventioner i
den feministiska debatten, Hägersten 2007, s. 67-79.
Svensson, I. ”Vi känner oss fram. Reflektioner kring metodologi.” I: (red).
Maria Jönsson, Ingeborg Svensson och Anneli Brännström
Öhman. Att känna sig fram: Känslor i humanistisk forskning. Umeå
2011, s. 66-85.
Vallström, M. ”Att göra skillnad: om migration, arbete och kön i
skogsarbetarbyar 1950-1975”. Scandia 2010(76):1, s. 73-99.
Folklore: textualisering och media
Buchan, D. Folkloristic methodology and a modern legend. (R. Kvideland
(ed), Folklore processed. Helsinki 1992. S 89-103).
Hagström, Ch., En etnolog i Azeroth. Reflektioner kring ett fältarbete i
World of Warcraft. I: Nätverket nr 17 2010, s. 39-46.
http://natverket.etnologi.uu.se/volym/17/17_7.pdf
Hathaway, R. V, ”Life in the TV”: The Visual Nature of 9/11 Lore and Its
Impact on Vernacular Response. (Journal of Folklore Research, Vol
42, No 1, 2005, s 33-56) (Tillgänglig som elektronisk publikation).
Heggli, G. Ukebladet og leserne. Om muntlighetsbegrepets relevans.
(Tradisjon Årg. 26, 2/1996, s 27-33.)
Honko, L. Att synliggöra textualiseringsprocessen. (Tradisjon nr 1, 1998. S
33-40.)
Jensen, Ch., Etnologi og folkloristik på nettet. I: Nätverket nr 17 2010,
s. 3-7. http://natverket.etnologi.uu.se/volym/17/17_7.pdf
Kaijser, L., Reflektioner kring ett skivsläpp. I: Nätverket nr 17 2010,
s. 57-62. http://natverket.etnologi.uu.se/volym/17/17_7.pdf
31
Summa sidor: ca 1 000.
32
Uppsala universitet
Institutionen för kulturantropologi och etnologi
Etnologiska avdelningen
Besöksadress:
Thunbergsvägen 3H
Postadress:
Box 631
751 26 Uppsala
Kursadministratör
Siv Berggren
Tel: 018-471 22 13
Email: [email protected]
Studierektor
Birgitta Meurling
Tel: 018-471 70 37
Email: [email protected]
Prefekt
Charlotta Widmark
E-mail: [email protected]
Tel: 018-471 00 00 vx
33
34