– ETT TUFFT JOBB

JONATHAN JOSEFSSON
HANDTUFTNING
– ETT TUFFT JOBB
Jonathan Josefsson – aktuell konstnär inom flera fält
Iförd hörsel- och munskydd, höjer han handen och skjuter innanför ­ramen mot den mjuka ytan. På andra sidan framträder färgrika
­luggiga fält, fria former, hans egna, mattor eller väggreliefer.
Men hans konstnärskap omfattar mer än så…
Jonathan tuftar på KKV. Matta nr 100.
Foto: Marianne Erikson
24
www.zenitkultur.com
Tuftat verk, nr 94, Galleri Magnus Winström.
Foto: Jonathan Josefsson
J
onathan Josefsson har varit mycket ­aktiv i
offent­ligheten sedan Kulturkalaset i Göteborg­
i höstas. Graffiti på Kommersen, screentryckta T-shirts på KKV, akrylmålning på
Volkswagens releaseparty tillsammans med
sambon Camilla Boström och bilder och
handtuftade verk i flera gallerier, varav ett i
Stockholm. Andra veckan i januari visades ett
grafiskt blad och ett handtuftat verk bland Göteborgs stads konstinköp på Stadsbiblioteket och
han öppnade en stor utställning ”Mattor och
Monster” i Kungsbacka Konsthall tidigare i år. I
sommar från 21 juni ställer han ut på Dalslands
museum.
Jonathan arbetar inom flera olika media,
men är egentligen utbildad vid HDK i Textil
konst, magisterexamen 2007. Det var där han
lärde sig handtuftning, en textil teknik, som han
utvecklat till nya fria former, unika konstverk
som kan placeras på vägg eller golv. Han utför
sin tuftning på KKV vid en stor justerbar ram
(3 x 2 m) med uppspänd gles väv, där garn­
ändar skjuts in med en tryckluftspistol. Arbetet
sker från baksidan och resultatet blir en ryalik
lugg som framträder på andra sidan. Det blir
inga knutar, endast en flossa, som kan ansas till
lägre höjd, enligt önskemål. Vissa trådar kan
också göras längre och spreta ut. En ruffighet
eftersträvas gärna. För att stabilisera luggen
limmas baksidan. Arbetsprocessen är krävande, dammig och ljudlig.
– Jag kan bara arbeta omkring fyra–fem timmar i taget. Jag får ont i armarna, berättar han.
Lokalen har högt till tak och ett stort fönster
med utsikt mot hamninloppet.
– Intresset för handtuftning tycks öka. Flera
hyr in sig här för att arbeta med det och vi planerar att utvidga arbetsmöjligheterna. Egentligen var det bara en grundkurs på HDK, men
jag arbetade själv vidare och kände att det passade mig, att jag hade hittat rätt. Jag gjorde
sammanlagt 18 mattor, 10 visades på Röhsska
i examensutställningen. Museet köpte nr 8. Nu
har jag just gjort nr 99! Jag har fotat alla och
kan därigenom se utvecklingen. Alla är unika,
aldrig exakta, inte samma garner heller.
Han använder sig av nummer på sina verk,
inte titlar. I ateljén har han ett stort lager växtfärgade ullgarner från en nedlagd vävstuga i
Värmland, 70 kg garn i en mängd färger. Stora
spolar från Kasthalls fabriksförsäljning har han
också nyttjat.
>>>
www.zenitkultur.com
25
Klarälven, handtuftning, Forshaga Lärcenter 2007–2008. Foto: Jonathan Josefsson
Det är genom graffitikonsten som han kommit in
på de textila uttrycken – böljande linjer, tarmliknande kluster och utslängda stavar eller splitter. Man anar rörelserna då sprejburkarna förs
fram och tillbaka. En sugande estetik. Han skissar ständigt, men improviserar vid konst­verkets
utförande.
– Jag började när jag var 15–16 år. Vi var
flera killar som höll på då. Det var häftigt, stort
och mycket färg.
Han ser graffitin som en splittrad kultur och
skulle gärna vilja bli inbjuden till samtal kring utövandet. Nolltoleransen anser han bör fort­sätta
att diskuteras. Jonathans artistnamn är Ollio.
Ettor och nollor rullar runt i formerna, namnet
är klingande och sticker ut, som Helan i Helan
och Halvan-filmerna. Vid årsskiftet har Ollio
och några andra graffitikonstnärer fått specialtillstånd av Kommersens ägare att måla på hans
hus. Det sker på dagtid.
De är igenkännliga Jonathans kluriga ­gubbar,
huvudfotingar och monster, som också förnöjer
många barn. Inspirationen kan vara dubbelriktad. Han får också idéer genom sina egna barn.
Jonathan/Ollios och Pär Engshedens ­samarbete på Kultur­kalaset 2011.
Foto:Dick Gillberg
Till offentliga miljöer har Jonathan gjort både
målningar och tuftningar, där bitarna sammanfogats som i ett pussel. Gestaltningen för
Rimnershallen i Uddevalla har redan omskrivits
i Zenit (vårnumret 2011). Vid Lärcenter i Forshaga i Värmland har han avbildat Klarälvens
slingrande lopp i en matta på 30 meter, bestående av 13 tuftade delar.
På Kulturkalaset i augusti 2011 genomförde
Jonathan en performance, då han sprejade ett
mönster på en elegant klänning, designad av
Pär Engsheden. Denne välkände klädskapare,
bördig från Göteborg, hade sett Jonathans
graffiti­målningar och tog kontakt. Han var inställd på samarbete med en lokal konstnär, ej
modedesigner. Under 15 minuters liveframträdande uppträdde Jonathan på Götaplatsen,
iklädd vit skyddsdräkt och gasmask, och mönstrade den paljetterade festklänningen.
– Den är en halv meter längre än modellen
och slät framtill, en yta att måla på. Ollio fick
fria händer, omtalar Engsheden, nöjd med samarbetet. Så uppdraget löd:
– Gör som du själv känner!
>>>
Röhsska museets chef Ted Hesselbom köpte
klänningen osedd.
– Vi har sedan flera år under Kulturkalaset
samarbete med ADA, Business Region Göteborg
och Göteborg & Co. Tillsammans utser vi en
västsvensk modeformgivare som får resurser till
att göra en modevisning/happening på Göta­
platsen under kalaset.
Modellen med klänningen gick nerför ­Avenyn
och in på museet.
Jonathan har också i olika perioder under
4–5 år samarbetar med artisten Ekta. Deras
målningar och flera av Jonathans tuftade verk
visades i höstas på Galleri Magnus Winström
i Göteborg.
Jonathan vill inte ha etiketten konsthantverk
på sina verk. Den beteckningen kan vara begränsande i en del utställningssammanhang.
Han vill inte nischa sig. Några av hans förunderliga träskapelser skulle lika gärna kunna
­rubriceras som skulpturer. Han är konstnär!
-
TEXT: MARIANNE ERIKSON
Tuftat verk, nr 90,­
Galleri Magnus Winström.
Foto: Jonathan Josefsson
www.zenitkultur.com
27