16 L A N D L A N T B R U K N R 35 • 21 AU G U S T I 2015 17 L A N D L A N T B R U K N R 35 • 21 AU G U S T I 2015 Allt färre unga söker till naturbruksgymnasiet För Jonathan och Siri är jobbet rena drömmen Minskat med 40 procent på tio år Siri Israelsson fick drömjobbet i konkurrens med hundratals andra. Gröna Kortet var en viktig merit när hon anställdes på Resta Gård. Där arbetar också pojkvännen Jonathan Berg. – Det känns som om vi driver vår egen gård. Gymnasieskolans yrkesprogram lockar allt färre sökande. Det gäller även naturbruksgymnasierna. Arbetsförmedlingen har slagit larm om utvecklingen som varit tydlig under flera år. Till landets naturbruksgymnasier sök te uppåt 4 500 personer för tio år sedan. i dag är antalet nere på 2 700 personer. Under samma period har antalet antagna minskat från 3 700 till 2 300 personer, enligt statistik som Natur brukets Yrkesnämnd tagit fram. I en rapport från Arbetsförmedling en pekas naturbruksprogrammen ut som ett av de program som ger goda möjligheter till jobb. Hälften av elever na var etablerade på arbetsmarknaden tre år efter examen. Hon växte upp på en gård på Vikbo landet i Östergötland och intresset för lantbruk fanns redan från början. Mamma och pappa är nötköttsbönder och Siri Israelsson jobbar i dag som djurskötare. – Jag har alltid hållit på med djur, ända se dan jag var liten, säger Siri. Därför var det ing en högoddsare att hon sökte in till Vretagym nasiet. Jonathan Berg är uppvuxen utanför Motala och har också ett lantbruks intresse sedan barnsben. – Jag har ofta varit med pappa när han arbetat på olika gårdar och med kompisar som är uppvuxna på gårdar. Det var helt givet för honom att söka till Vretagymnasiet. – Alla mina val var till Vreta när jag skulle välja gymnasielinje, säger Jo nathan Berg. Det känns som att vi driver vår egen gård. Vi får och tar mycker eget ansvar. Brist på maskinförare Bäst möjligheter till jobb har de som utbildar sig till skogsmaskinsförare. Så dana har det varit brist på under flera år och den bristen kvarstår, enligt Arbets förmedlingens rapport. För maskinförare räknar de med balans mellan utbud och efterfrågan. Även för djuruppfödare och djurskö tare bedöms arbetsmarknaden vara i balans de närmaste åren. För trädgårdsarbetare och parkarbe tare bedöms konkurrensen om jobben bli hård. Leif Petersen 08-588 367 07 [email protected] DELAD GLÄDJE ÄR DUBBEL GLÄDJE. Jonathan och Siri blev ett par på Vreta gymnasium. Sedan sökte de tillsammans jobb på Resta gård – och fick sina drömjobb. FOTO: PER GROTH n Maskinförare tjänar mest Medianlönen Maskinförare 24 700 kr/mån Djurskötare 21 900 kr/mån Avbytare 20 900 kr/mån Fotnot: Gäller 2013 Källa: SCB Flera naturbruksgymnasier på väg att läggas ned n Det minskande elevantalet sätter press på beslutsfattarna och flera av landets naturbruksgymnasier är på väg att läggas ned. I Västra Götaland hotas hälften av de sex skolorna av nedläggning. Västra Götalandsregionens natur bruksstyrelse har redan beslutat att helt stoppa intagningen av nya elever till två av naturbruksgymnasierna. Orsaken är för få ansökningar. båda två att de här jobben ville vi ha. – Vi sökte och fick jobben. Fantas tiskt att det blev så, säger Jonathan. Han arbetar främst som maskinförare på gården och Siri har hand om djuren. Det var hundratals som sökte jobben och en bidragande orsak till att Siri fick det var att hon tagit Grönt Kort. – Då får du svart på vitt vad du kan. Det är som uppkörning till ett körkort, säger Siri. Hon har fortsatt att studera och läser till ekonomagronom på SLU i Uppsala. – Den tid jag inte pluggar jobbar jag här. Det betyder arbete efter skolan och på hel gerna. Och full tid på sommaren. Men Jonathan är inte intresserad av ytterliga re studier. – Jag har gjort mitt i skolan. Jag tycker att det är roligt att jobba. Alla får jobb direkt efter utbildningen på Vreta Eleverna från Vretagymnasiet strax utanför Linköping går direkt till jobb efter examen. – Det är fantastiskt roligt att våra elever får jobb. Det är ju det vi finns till för, säger Åsa Rytthammar, ansvarig för lantbruksutbildningarna på Vretagymnasiet. Drygt 70 elever gick i början av somma ren ut trean med inriktning mot skogs bruk, lantbruk/maskin och yrkesförare. Alla har fått jobb. Oftast där de gjort praktik eller via egna kontakter. – Det brukar vara mellan 80 och 90 procent som får jobb direkt. Men i år var det alla och det är väldigt kul, säger Åsa Rytthammar. Det måste betyda att vi gör något rätt. De flesta jobben är säsongsjobb som sedan kan gå över i mer stadigvarande arbeten. Även de flesta från djur- och häst utbildningen har fått jobb. – Det finns en stark framtidstro inom de gröna näringarna och jag tror att det är skolans upplägg med att varva teori och praktik som har gjort eleverna ef terfrågade och anställningsbara, säger Åsa Rytthammar. Antalet sökande har gått ner på Vretagymnasiet liksom på alla andra yrkesprogram runtom i riket. Yrkes programmen tappade i dragningskraft efter gymnasiereformen 2011 då de inte längre självklart gav högskolebehörig het. Reglerna har därefter ändrats, och se dan i höstas är det möjligt att på samtli ga yrkesprogram läsa in den grundläg gande högskolebehörigheten. På de linjer som Åsa Rytthammar är ansvarig för (lantbruk/maskin/djur) har elevantalet sjunkit från tidigare 50 till 35. I stort sett alla som söker får plats på skolan. Trots det sjunker elevantalet. – Det är trist. Här finns det jobb. Det visar ju det faktum att alla fått arbete ef ter examen. Vi utbildar anställningsbara elever, säger Åsa Rytthammar. Leif Petersen 08-588 367 07 [email protected] n Vretagymnasiet • Har funnits i 60 år. • Ligger drygt 10 km nordväst om Linköping. • Totalt går 430 elever här. • Skolan har tillgång till 1 000 hektar skogs mark och 270 hektar åkermark, 100 mjölkkor, 80 suggor, 20 får, 55 hästar och en mängd höns. • Höstterminen 2015 började 17 augusti. n Grönt Kort Grönt Kort är en diplomering som innehåller både ett teoretiskt och ett prak tiskt prov. Båda proven genomförs samma dag och klarar man sig får man ett diplom som be vis på kunskaper inom sitt specialområde. Kunskaperna som testas är inom pro duktionsområdena mjölk, gris, växtodling och yrkesodling trädgård. Bakgrunden till Grönt Kort var bland an nat bristen på kompetent arbetskraft och otydliga karriärvägar för elever när de gått klart sin naturbruksutbildning. Målet är att den som tar Grönt Kort ska öka sin anställningsbarhet och att få sin yrkeskompetens bekräftad av erfarna yrkesmänniskor. Källa: Naturbrukets Yrkesnämnd. Kontakter och tur Han och Siri hamnade i samma klass och blev ett par. Och Jonathan fick köra traktor. – Det är det bästa, att få sitta i trak torn. Vi hade alltid roligt på skolan, säger Jonathan. – Vi fick en bra utbildning, säger Siri som hade anställning klar redan innan hon gått ut skolan. Genom ”kontakter och tur” hade hon fått jobb som djurskötare på Skäggesta Gård utanför Linköping. Jonathan ha de gjort sin praktik där och när skolan var slut 2013 följdes de åt till gården. Siri var mjölkerska och Jonathan gjor de det mesta som ska göras på en gård men ”körde mest maskin”. Sedan såg de annonsen från Resta Gård. De sökte två personer – och det är inte så ofta en gård gör det – och när Siri och Jonathan läste på om Resta Gård kände de att ”här vill vi jobba”. Etiken viktig Resta Gård strävar efter att djuren ska leva ett naturligt liv året runt, ”långt ifrån storskalig konventionell produk tion”, som det står på gårdens hemsida. – Vi vill också att djuren ska skötas på ett etiskt bra sätt, säger Siri. Vi kände Vill ta över föräldragården I april förra året började de på Resta Gård. Förutom Siri och Jonathan är yt terligare två personer anställda. Under sommaren är det ytterligare några per soner som hjälper till. Siri har ansvar för djuren och Jo nathan för växtodlingen. De bor på gården. – Det känns som om vi driver vår egen gård, säger Jonathan vilket Siri instämmer i. – Vi får och tar mycket ansvar, säger Siri. Och det passar dem båda. – Vårt mål är att så småningom ta över mina föräldrars gård, säger Siri. Hon har två äldre systrar, en är inte intresserad av lantbruk, den andra ar betar som miljörådgivare på Lovang gruppen i Linköping. Hon räknar med att köpa ut sina systrar men genera tionsskiftet ligger ett antal år fram i tiden. Arbetet på Resta Gård ser hon som en bra test. – Det är som ett experiment. Klarar vi att driva en gård tillsammans? Hit tills har det gått bra, säger Siri. Och det instämmer Jonathan i. Leif Petersen 08-588 367 07 [email protected] n Resta Gård Resta gård i Enköpings kommun är eko logiskt omställd och Kravmärkt. Gården är på 500 hektar varav 300 är skog. Gården har en ägarlängd sedan 1296 och sedan 2006 äger Anna och Fredrik Hane gården. Källa: Restagard.se.