1. No category

CTL300: Svenska som andraspråk III inom ämneslärarprogrammet, för
arbete i gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp
Kurslitteratur
Fastställd enligt beslut från institutionsstyrelsen för Institutionen för svenska och
flerspråkighet 2014-11-05.
Gäller från VT 2015.
Delkurs 1: Teori och metod i andraspråksforskning 7,5 hp
Denscombe, Martyn (2009), Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (Andra reviderade upplagan). Lund: Studentlitteratur. (445 s.)
Li, Wei (2007). The Bilingualism Reader. Second Edition. London & New York: Routledge.
(valda delar om ca 250 sidor enligt lärarens anvisningar).
Dessutom tillkommer ca 150 sidor artiklar, vilka meddelas vid kursstart.
Totalt ca 845 sidor.
Delkurs 2: Litteraturvetenskapens grunder, 7,5 hp
Facklitteratur:
Bergsten, Staffan & Ellerström, Lars (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. Lund:
Studentlitteratur. (s. 9–171)
Ellerström, Lars (1999). Lyrikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. (s. 5–155)
Graeske, Caroline (2010). ”Värdefull eller värdelös? Om värdegrund och genus i läromedel i
svenska”. Tidskrift för litteraturvetenskap, nr 3–4, 119–132.
Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders (1999). Epikanalys. En introduktion. Lund:
Studentlitteratur. (s. 24–117)
Landgren, Bengt (2002). ”Vad är en litterär text?” I: Bergsten, Staffan (red.),
Litteraturvetenskap – en inledning. Lund: Studentlitteratur. (s. 19–32)
Palm, Anders (2002). ”Att tolka texten”. I: Bergsten, Staffan (red.), Litteraturvetenskap – en
inledning. Lund: Studentlitteratur. (s. 189–203)
Persson, Magnus (2012). ”Myten om den goda litteraturen” och ”Kanon”, i Den goda boken.
Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: Studentlitteratur. (s. 15–47, 87–102)
Sjöberg, Birthe (2005). Dramatikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. (s. 15–82)
Williams, Anna (2010). ”Den kluvna litteraturhistorien”. I: Arping, Å. & Nordenstam, A.
(red.), Genusvetenskapliga litteraturanalyser. Lund: Studentlitteratur. (s. 29–46)
Thorson, Staffan (2009). ”Den dubbla responsen. Om samtal om läsning”. I: Schüllerqvist, B.
et al. (red.), Ämnesdidaktiska brobyggen. Didaktiska perspektiv inom lärande och forskning.
Karlstad: UP. (s. 226–251)
Skönlitteratur:
Duras, Marguerite. 1985/1986, Älskaren
Söderberg, Hjalmar. 1905. Doktor Glas
Shakespeare, William. En midsommarnattsdröm
Ett 1900-talsdrama ur Världsdramatik 3. Det moderna dramat, 1990, red. B. Lewan. Lund:
Studentlitteratur, eller ur Världsdramatik 4. På väg mot sekelslutet, 1999, red. B. Lewan & B.
Sjöberg. Lund: Studentlitteratur, samt ett drama som sätts upp i Stockholm under innevarande
termin.
Ett kompendium innehållande ett urval noveller och lyrik.
Delkurs 3: Ungdomslitteratur och ungdomsskildring, 7,5 hp
Facklitteratur:
* Andræ, Marika (2001). Rött eller grönt? Flicka blir kvinna och pojke blir man i B.
Wahlströms ungdomsböcker 1914–1944, diss. Stockholm: B. Wahlströms. (s. 46–51, 155–162)
* Björk, Nina (2012). Lyckliga i alla sina dagar. Om pengars och människors värde.
Stockholm: Wahlström & Widstrand. (15 s. enl. lärarens anvisning)
* Boglind, Ann & Nordenstam, Anna (2010). Från fabler till manga. Litteraturhistoriska och
didaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur. Malmö: Gleerups. (s. 133–141, 275–
279)
** Bradford, Clare (2011). ”Children’s Literature in a Global Age. Transnational and Local
Identities”, i Barnboken nr 1. (s. 20–34)
* Hedling, Erik (2002). ”Roman blir film”, i H. Lund (red.) Intermedialitet. Ord, bild och ton i
samspel. Lund: Studentlitteratur. (s. 229–233)
* Heith, Anne (2006). Texter – medier – kontexter. Introduktion till textanalys i
svenskundervisningen på grundskolan och i gymnasiet. Lund: Studentlitteratur. (s. 89–106)
** Jorum, Ika (2006). ”’Jag längtar så’. Dagbok, brev och dikt i den moderna svenska
ungdomsromanen”, i Barnboken nr 1. (s. 34–45)
Kåreland, Lena (2013). Barnboken i samhället. 2:a rev uppl. Lund: Studentlitteratur.
** Naghibi, Nima & O’Malley, Andrew (2005). ”Estranging the Familiar. ’East’ and ’West’ in
Satrapi’s Persepolis”. ESC 31.2–3. (s. 223–248)
** Nikolajeva, Maria (2003). ”Fairy Tale and Fantasy. From Archaic to Postmodern”. Marvels
& Tales vol 17, nr 1. (s. 138–156) (tillgänglig via www.sub.su.se)
* Nikolajeva, Maria (2008). ”Det självutlämnande jaget. Den fiktiva dagboken i barn- och
ungdomslitteraturen”. I: Andersson, M. & Druker, E. (red.), Barnlitteraturanalyser. Lund:
Studentlitteratur. (s. 179–194)
* Thomas, Tammis Elise (1999). ”Masquerade liberties and female power in Le Fanu’s
Carmilla”. I: Smith, E & Haas R (red), The Haunted Mind. The Supernatural in Victorian
Literature. New York: Scarecrow. (s. 39–55)
* Trites, Roberta Seelinger (2000). Disturbing the Universe. Power and Repression in
Adolescent Literature. Iowa City: University of Iowa Press. (s. 10–20)
Westin, Boel (2002). ”Vad är barnlitteraturforskning?”. I: Bergsten, Staffan (red.),
Litteraturvetenskap – en inledning. Lund: Studentlitteratur. (s. 125–137)
Öhman, Anders. 2002. Populärlitteratur. Lund: Studentlitteratur.
Skönlitteratur (i urval enligt lärarens anvisning):
Alcott, L. M. (1868). Little Women / Unga kvinnor
Beckman, Gunnel (1969). Tillträde till festen
Collins, Suzanne (2008). The Hunger Games / Hungerspelen (bok+ film)
Doyle, Arthur Conan (1902). The Hound of Baskervilles / Baskervilles hund
Edelfeldt, Inger (1977/1983). Duktig pojke
Jones, Diana Wynne (1986). Howl’s Moving Castle / Det levande slottet (bok + film)
Kadefors, Sara (2013). Lex bok
Khemiri, Jonas Hassen (2003). Ett öga rött
Kolterjahn, Marika (1999). I väntan på liv
Le Fanu, Joseph Sheridan (1872). Carmilla
Le Guin, Ursula (1968). A Wizard of Earthsea / Trollkarlen från Övärlden (bok + film)
Salinger, J. D. (1951). The Catcher in the Rye / Räddaren i nöden
Satrapi, Marjane (2000–2003). Persepolis (valfri del)
Tan, Shaun (2006). The Arrival / Ankomsten
Teller, Janne (2004). Hvis det var krig i Norden / Om det var krig i Norden
Twain, Mark (1876). The Adventures of Tom Sawyer / Tom Sawyers äventyr
* = kompendium
** = finns tillgänglig elektroniskt via internet
Delkurs 4: Forskning om flerspråkighet, 7,5 hp
Ag, A. and JN Jørgensen (2012). Ideologies, norms, and practices in youth poly-languaging.
International Journal of bilingualism 17 (4), 525–539. (14 s.)
Androutsopoulos, Jannis (2013). Networked Multilingualism: Some Language Practices on
Facebook and Their Implications. International Journal of Bilingualism, 1–21. (21 s.).
Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari (2012). Studying High-Level (L1-L2) Language development
and use among young people in multilingual stockholm: the role of perceptions of ambient
sociolinguistic variation. Studies in Second Language Aqcuisition 34 (2), Special issue: Highlevel L2 Acquisition, Learning and Use, 291–319. (28 s.)
Blommaert, Jan & Backus, Ad (2013). Superdiverse repertoires and the individual. . I: de Saint
Georges, Ingrid & Weber, Jean-Jacques (red.), Multilingualism and Multimodality: Current
Challenges for Educational Studies (s. 11–32). Rotterdam: Sense Publishers. (21 s.)
Cekaite, Asta & Evaldsson, Ann-Carita (2008). Staging Linguistic Identities and Negotiating
Monolingual Norms in Multiethnic School Settings. International Journal of Multilingualism,
5 (3), 177–196. (19 s.)
Creese, Angela & Blackledge, Adrian (2010). Translanguaging in the bilingual classroom: A
pedagogy for learning and teaching? The Modern Language Journal 94 (1), 103–115. (12 s.)
Garcia, Ofelia (2011). Pedagogies and practices in multilingual classrooms: Singularities in
pluralities. The Modern Language Journal, 95, 385–400. (15 s). Kan laddas ned via SUB eller
från http://ofeliagarcia.org/
Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (2013). Svenska som andraspråk – i forskning,
undervisning och samhälle. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur. Följande kapitel läses:






Axelsson, Monica. Flerspråkighet och lärande. Kap 19.
Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari. ”Rinkebysvenska” och andra konstruktioner av språklig
variation i dagens flerspråkiga Sverige. Kapitel 12.
Jonsson, Rickard. Inget tjafs och inget bråk – om skötsam svenskhet och
ordningsstörande förortsslang. Kap. 13.
Jørgensen, Jens Normann. Kodeskift i interaktionelt perspektiv. Kap 14.
Milani, Tommaso. Språkideologiska debatter. Kap 11.
Stroud, Christopher. Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp.
Kap. 10.
(202 s.)
Karrebæck, Martha Sif (2012).”What’s in Your Lunch Box Today?” Health, Respectability,
and Ethnicity in the Primary Classroom. Journal of Linguistic Anthropology 22(1), 1–22. (22
s.)
Kerfoot, Caroline & Bello-Nonjengele, Basirat Olayemi (2014). Game Changers? Multilingual
Learners in a Cape Town Primary School. Applied Linguistics 2014, 1–24. (24 s.)
Milani, Tommaso M. & Jonsson, Rickard (2012). Who’s afraid of Rinkeby Swedish?
Stylization, Complicity, Resistance. Journal of Linguistic Anthropology 22(1), 44–63. (19 s.)
Ortega, Lourdes (2013). Ways forward for a bi/multilingual turn in SLA. In S. May (Ed.), The
multilingual turn: Implications for SLA, TESOL and bilingual education (s. 32–53). New York:
Routledge. Finns som e-bok via SUB. (21 s.)
Rampton, Ben (2011). From ‘Multi-ethnic adolescent heteroglossia’ to ‘Contemporary urban
vernaculars’. Language and Communication 31, 276–294. (18 s.)
Salö, Linus (2012). Domänförlust som språkideologisk representation. Språkvårdens diskurser
om engelska i Sverige. Nordand – Nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, 7 (2), 21–59.
(38 s.) Kan laddas ned från: http://su-se.academia.edu/LinusSal%C3%B6
Wedin, Åsa (2006). Etnografisk lingvistik i utbildningsforskning. Nordand. Nordisk tidskrift
för andraspråksforskning 1/2006, 73–88. Kan laddas ned från: http://du.divaportal.org/smash/get/diva2:519566/FULLTEXT01 (15 s.)
Wortham, Stanton & Rhodes, Catherine (2013). Life as a Chord: Heterogeneous Resourses in
the Social Identification of One Migrant Girl. Applied Linguistics 34(5), 536–553. (17 s.)
Dessutom tillkommer ca 200 sidor per person ur en relevant svensk avhandling.
Totalt ca 706 sidor