PÅ VÄG MOT 140 000 NYA BOSTÄDER
PÅ VÄG MOT 140 000 NYA BOSTÄDER – en skrift om bostadsförsörjningen i Stockholms stad 1 Innehåll Förord 3 NULÄGE Bostadsförsörjningen – en nationell, regional och kommunal angelägenhet 4 Fakta befolkning och bostäder 6 Nordisk utblick 8 DET VÄXANDE STOCKHOLM Promenadstaden 10 På väg mot 140 000 nya bostäder 12 AKTÖRER OCH PROCESSER Så fattar Stockholms stad beslut om bostäder 14 Stockholms stads bostadsförsörjningsstrategi 16 Miljarder till nya hyresrätter 18 Miljarder för en bättre miljö 20 Vem gör vad på bostadsmarknaden? 22 Planering och byggande av bostäder 24 Så finansieras bostäderna 26 BOENDEFORMER 140 000 nya bostäder till 2030 Stockholm växer just nu mycket snabbt. Allt fler föds i Stockholm, flyttar hit eller bor kvar. Att många vill bo i Stockholm är i grunden mycket positivt. Men det ställer också stora krav på oss inom Stockholms stad att göra allt vi kan för att se till att det byggs fler bostäder och säkerställa annan kringservice – både kommunalt finansierad och kommersiell – som möter invånarnas krav och förväntningar. Vår vision är att Stockholm år 2030 ska vara en storstad i världsklass. I ”Bostadspotential i Stockholm”, som berörda aktörer har tagit fram och som presenterades i januari 2014, bedöms den totala bostadspotentialen uppgå till cirka 150 000 bostäder. Redan i dag finns drygt en tredjedel av dessa, cirka 55 000 bostäder, i planerade eller pågående större projekt. Det ställer stora krav på en aktiv stadsplanering, där många olika typer av insatser behöver göras. Det handlar både om helt nya stadsdelar som växer fram och om att förtäta och förnya befintliga områden i alla delar av staden. Bostadsbyggande måste ske på ett sätt som säkrar livskvaliteten i staden. Närheten till grönområden och rekreation är viktiga beståndsdelar också i miljonstaden Stockholm. Nya bostäder kräver omfattande investeringar från Stockholms stad i form av gator, vatten och avlopp, torg och nya parker, men också samhällsservice som förskolor, skolor och äldreomsorg. Därtill genomför vi just nu det mest ambitiösa programmet någonsin för upprustningar av våra befintliga hyreslägenheter i framförallt ytterstaden. I den här skriften har vi samlat fakta och statistik om bostadsförsörjningen i Stockholms stad, olika aktörer, de olika boendeformerna och var stadens nya bostäder växer fram. Trevlig läsning! Hyreslägenheter 28 Bostadsrätter 30 Ombildningar – från hyresrätt till bostadsrätt 32 Småhus 34 Bostäder för alla 36 Irene Svenonius VD, Stockholms Stadshus AB APPENDIX Ordlista 38 Den här skriften har tagits fram av Stockholms Stadshus AB och syftar till att på ett enkelt och översiktligt sätt redovisa arbetet med bostadsförsörjningen och dess olika aktörer. Stockholms Stadshus AB ägs av Stockholms stad och är moderbolag i en koncern i vilken bland annat stadens bostadsbolag (Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska Bostäder) ingår samt Micasa Fastigheter (omsorgsfastigheter) och Stockholms stads bostadsförmedling. 2 3 Bostadsförsörjningen – en nationell, regional och kommunal angelägenhet Stockholms stad – från Rinkeby-Kista i norr till Farsta i söder RinkebyKista REGERING OCH RIKSDAG ansvarar för att skapa förutsättningar för en fungerande bostadsmarknad. I det ansvaret ligger bland annat att säkerställa att lagstiftningen på bostads området är ändamålsenlig och effektiv. LÄNSSTYRELSERNA ska ge kommunerna råd, information och underlag för deras boendeplanering och verka för att kommunerna antar riktlinjer för bostadsförsörjning. Läns styrelsen yttrar sig också över kommunernas förslag till översiktsplaner och program, bland annat med syftet att stödja kommunerna att se sin roll i det regionala perspektivet. STOCKHOLMS STAD – STOCKHOLMS KOMMUN är organiserad i 14 stadsdelar med cirka 900 000 invånare och totalt cirka 440 000 bostäder. Stockholm växer snabbt. År 2022 kommer Stockholms stad ha över en miljon invånare. SpångaTensta HässelbyVällingby Vasastan/ Norrmalm Bromma Östermalm Kungsholmen KOMMUNERNA Södermalm ansvarar för bostadsförsörjningen. Lagen om kommunernas bostads försörjningsansvar innehåller (något förenklat) följande delar: HägerstenLiljeholmen • Kommunen ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förut sättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. • Riktlinjer för bostadsförsörjning ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. • Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. • Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen ska en kommun anordna bostadsförmedling. Skärholmen Älvsjö EnskedeÅrstaVantör Skarpnäck Farsta STOCKHOLMS LÄN består av 26 kommuner, med sammanlagt drygt två miljoner invånare. Totalt finns närmare en miljon bostäder i Stockholms län. Om inget annat anges handlar denna skrift om bostadsförsörjningen i Stockholms stad – som är en av kommunerna i länet. 4 5 Fakta befolkning och bostäder 9 av 10 bostäder är lägenheter, varav 45 procent hyresrätter Allt fler vill bo i Stockholm SÅ MÅNGA ÄR VI Stockholm växer allt snabbare. 2007 bedömdes att staden skulle passera en miljon invånare runt år 2030. Nu är bedömningen att detta kommer att ske redan år 2022. SÅ BOR VI Av bostäderna i staden är cirka 50 procent bostadsrätter, cirka 40 procent hyresrätter och cirka 10 procent småhus. Av det totala antalet lägenheter utgörs cirka 45 procent av hyresrätter. Under 1960- och 1970-talen minskade befolkningen i Stockholms stad på grund av utflyttning till andra kommuner i Stockholms län och till andra delar av landet. På 1980-talet vändes trenden och sedan dess har både Stockholms stad och Stockholms län vuxit snabbt. Antal invånare Det finns idag ca 440 000 bostäder i Stockholms stad. Med en befolkning på cirka 900 000 personer innebär det att vi i snitt bor två personer per bostad. Antal bostäder varav cirka 67 000 kommunala varav cirka 109 700 privata 500 000 1 200 000 1 100 000 Bostadsrätter cirka 218 000 Hyresrätter cirka 176 700 400 000 1 000 000 300 000 900 000 200 000 800 000 700 000 Småhus cirka 45 000 100 000 600 000 1940 1960 1980 2000 2020 0 År Källa: Sweco 1960 1985 2013 Avser 2013 Källa: Sweco HÄRIFRÅN KOMMER VI Det blir alltmer populärt att flytta till och bo i Stockholm. Som i alla internationella storstäder finns stora flöden varje år. Under 2013 lämnade cirka 58 000 personer staden samtidigt som cirka 66 700 personer flyttade hit. Av de som flyttade in till staden kom cirka 31 000 från andra delar av Stockholms län, cirka 20 000 från andra delar av Sverige och cirka 16 000 från andra länder. ANTAL RUM/ PERSONER PER LÄGENHET Över 40 procent av hushållen består av en person. Knappt var femte hushåll består av fyra eller fler personer. Antal rum per lägenhet Antal personer per lägenhet Från utlandet flyttade cirka 15 685 personer Till övriga kommuner i Stockholms län flyttade cirka 33 654 personer 43,0% Varav de flesta kommer från: 1. Storbritannien och Nordirland 2. Indien 3. USA Till utlandet flyttade cirka 8 794 personer UT 58 000 Drygt hälften av alla lägenheter i Stockholm består av 1 eller 2 rum och kök. En fjärdedel är treor och drygt 20 procent är fyror eller större. IN 66 700 31,8% 27,0% 24,6% 21,8% Från övriga kommuner i Stockholms län flyttade cirka 30 782 personer 13,0% 12,8% Till övriga delar av Sverige flyttade cirka 15 503 personer Flyttöverskott Födelseöverskott Stockholm växte 2013 med 6 Källa: Sweco + 8 764 + 7 619 = 16 465 invånare Från övriga delar av Sverige flyttade cirka 20 248 personer Varav de flesta kommer från: 1. Västra Götaland 2. Skåne 3.Uppsala 11,0% 5,8% 4,0% 3,2% 1 rok 2 rok Källa: Sweco 3 rok 4 rok 5 rok 6 rok 1 pers Källa: SCB 2 pers 3 pers 4 pers 5 pers 1,0% 1,0% 6 pers 7+ pers 7 Nordisk utblick STOCKHOLMS STAD KÖPENHAMNS KOMMUN OSLO KOMMUN HELSINGFORS STAD 900 000 569 600 634 500 604 000 2,00 1,90 1,97 1,86 ANTAL INVÅNARE Avser invånarantalet årsskiftet 2011/2012 om ej annat anges. Avrundat till närmaste hundratal. ANTAL INVÅNARE PER HUSHÅLL (GENOMSNITT) 50 % FÖRDELNING AV UPPLÅTELSEFORMER Hyresrätt – offentlig 46 % 40 % 33 % 20 % 15 % Äganderätt (inkl småhus) 25 % 33 % 36 % 21 % 30 % 26 % 10 % 0,3 26 % 2% 0% Annat – exempelvis kooperativ ANTAL NYBYGGDA BOSTÄDER PER NYI NFLYTTAD INVÅNARE (2012) 31 % 1% 19 % Hyresrätt – privat Bostadsrätt 48 % 47 % 0,6* 0% 0,7 0% 5% 0,1 *Avser 2000-2010 HYRESSÄTTNINGSPRINCIP PLANERAD NYBYGGNATION Alla hyresrätter: Prisreglering i form av bruksvärdessystemet. Det vill säga, att lägenheter som bedöms ha lika värde för en genomsnittlig hyresgäst/brukare, ska ha samma hyra. Man jämför då lägenhetens storlek, standard, närhet till allmän och kommersiell service, kommunikationer m m. Offentligt ägd hyresrätt: Omkostnadsbestämd hyra, det vill säga hyra på grundval av fastighetens bygg- och driftskostnader. 140 000 NYA BOSTÄDER TILL 2030 45 000 NYA BOSTÄDER TILL 2025 Alla hyresrätter: Renodlad marknadshyra. Privat hyresrätt: Ungefär tre fjärdedelar av de privata hyresrätterna har omkostnadsbestämd hyra. Därutöver finns också hyra baserad på lägenhetens värde eller renodlad marknadshyra. 8 Källor: Statistik om Stockholm, SCB, Köpenhamns kommune, Danmarks statistik, Oslo kommune, Statistisk sentralbyrå, Helsingfors stad, Statistikcentralen Offentligt ägd hyresrätt: Självkostnadsprincip, det vill säga hyran får bara vara så hög att den bär fastighetsägarens kostnader för fastigheten. Privat hyresrätt: Renodlad marknadshyra. 100 000 NYA BOSTÄDER TILL 2030 30 000 NYA BOSTÄDER TILL 2017 9 Lokala centrum: EXEMPLET KISTA • Satsning på Kista som motor för utvecklingen av övriga stadsdelar på Järvafältet Promenadstaden • Förnyelse och vidareutveckling av Kistas redan starka profil inom främst IT • Målsättning att utveckla Kista till ett av landets viktigaste arbetsplatsområden och stärka Kista som regional tyngdpunkt – en mänsklig miljonstad med många levande stadsdelar I mars 2010 antog kommunfullmäktige* stadens nya översiktsplan – som ger riktlinjer för hur staden ska växa och utvecklas. Planen som har titeln ”Promenadstaden”, har som inriktning att staden ska växa utåt med flera nya starka lokala centrum samt med helt nya moderna och miljövänliga stadsdelar. Stadsutvecklingsområde: EXEMPLET NORRA DJURGÅRDSSTADEN Kista 6 100 • En helt ny stadsdel med cirka 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser • Ett miljöprofilområde med fokus på hållbar storstadsutveckling, klimatsmart boende och intelligent energiteknik Stadsutvecklingsområden En viktig del i översiktsplanen är att utveckla nya bostadsområden eller helt nya stadsdelar som knyter samman inner- och ytterstaden. Tidigare industriområden ersätts av nya levande stadsdelar som Hammarby Sjöstad, Västra Kungsholmen, Norra Djurgårdsstaden, Hagastaden och Söderstaden – flera med tydlig miljöprofil. Spånga 2 200 Vällingby 3 500 Lokala centrum I översiktsplanen anges nio områden utanför ytterstaden med goda möjligheter att utvecklas vidare som starka lokala centrum med ett levande stadsliv. Gemensamt för dessa områden är att de redan är starka knut punkter för väg- och spårtrafik och har god tillgång till service av olika slag. Brommaplan 4 200 Alvik Norra Djurgårdsstaden Hagastaden Ulvsunda City Västra Kungsholmen Bostadspotential 39 000 bostäder Hammarby Sjöstad I kartan intill anges bostadspotentialen fram till år 2030 i respektive lokalt centrum enligt rapporten ”Bostadspotential i Stockholm” (januari 2014). Den sammanlagda bostadspotentialen i dessa nio lokala centrum uppgår till cirka 39 000 bostäder. Liljeholmen Telefonplan Sammankopplade områden En långsiktig strategi i stadsplaneringen är att förbättra de befintliga kommunikationerna mellan olika lokala centrum och i vissa fall skapa kommunikationsvägar som idag saknas. En stor del handlar om att för bättra transportmöjligheterna, ofta tillsammans med andra aktörer som Stockholms läns landsting och Trafikverket. Till det gör nya bostäder som knyter samman områden att nya kommunikationsstråk tillkommer. Söderstaden Fruängen 2 700 Skärholmen 6 000 Siffrorna anger bostadspotentialen fram till år 2030 i respektive lokalt centrum enligt ”Bostadspotential i Stockholm” ( januari 2014). Den sammanlagda bostads potentialen i dessa nio lokala centrum är cirka 39 000 bostäder. Årstafältet Älvsjö 6 400 Högdalen 2 800 Sammankopplade områden: EXEMPLET SKÄRHOLMEN Farsta 5 200 • Kompletteringsbebyggelse mot nordost – kopplar samman närliggande stadsdelar med Skärholmen • Spårväg Syd – stärker kommunikationerna norrut och söderut samtidigt som tvärförbindelserna inom Söderort förbättras • Förbifart Stockholm – ny och snabb förbindelse norrut 10 * Se vidare sid 14-15 om hur Stockhoms stad fattar beslut Källa: Sweco 11 På väg mot 140 000 nya bostäder För att tillräckligt många bostäder ska byggas krävs inte bara markanvisningar till enskilda byggföretag, utan också satsningar på helt nya stadsdelar. Det kräver betydande investeringar från Stockholms stad i form av infrastruktur som vägar, vatten, avlopp och utbyggnad av kommunal service. Kista I rapporten ”Bostadspotential i Stockholm” från januari 2014 redovisas hur kommunala och privata aktörer tillsammans kan nå målet att bygga 140 000 bostäder fram till år 2030. Potentialen redogör för antalet bostäder på stadsdelsområdesnivå och följer de utvecklingsstrategier som finns i översiktsplanen. Spånga-Bromsten Området har mycket goda kommunikationer och dess attraktion väntas öka. 1 400 bostäder. Klart 2020. Den totala bostadspotentialen bedöms till närmare 150 000 bostäder: 39 000 i lokala centrum (se föregående uppslag), 49 000 i den centrala stadens utvidgning och 62 000 i övriga staden (däribland Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden). Hässelby-Vällingby 8 200 NYBYGGDA LÄGENHETER 2000–2013 Totalt har cirka 43 000 nya lägenheter byggts av kommunala och privata bostadsbolag samt bostadsrättsföreningar under perioden 2000–2013. Innerstaden växer västerut. 5 000 bostäder. Klart 2020. 5 039 lägenheter LiljeholmenÅrstadal-Lövholmen 3 525 lägenheter 3 000 1 150 lägenheter 3 604 lägenheter 3 569 lägenheter 2 715 lägenheter Bromma 20 100 Östermalm 16 700 3 184 lägenheter Enskede-ÅrstaVantör 24 400 Älvsjö 6 700 Farsta 8 200 En av södra Stockholms viktigaste knutpunkter. Området närmast stationen omvandlas till nya bostadskvarter. 600 bostäder. Klart 2017. 0 Årstafältet Helt ny stadsdel med parker, torg och boende för alla typer av familjer. 4 000 bostäder. Klart 2030. 12 2001 2002 Källa: Sweco 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 City Nya bostäder skapas inom befintlig struktur i City, men på sikt också genom stadsutveckling av västra City längs Klara Sjö. 1 600 bostäder. Klart 2030. Hägersten-Liljeholmen 20 700 Älvsjö 1 693 lägenheter 865 lägenheter 2000 Ett av Stockholms nya miljöprofil områden. Container hamnen flyttas till Nynäshamn. 12 000 bostäder. Klart 2025. Kungsholmen 5 300 Innerstaden växer ut från Hornstull över Skärholmen Årstaviken. 8 100 5 000 bostäder. Klart 2020. 2 000 1 684 lägenheter Norrmalm 6 000 Norra Djurgårdsstaden Södermalm 9 200 4 000 2 909 lägenheter Stockholms stad och Solna byggs ihop genom att väg- och spårområden överdäckas. 3 000 bostäder (inom Stockholms stads del av området). Klart 2025. Annedal och närliggande Ulvsunda industriområde utvecklas. Stärkta kommunikationer när Tvärbanan förlängs. 5 000 bostäder. Klart 2020. 4 356 lägenheter 4 194 lägenheter Hagastaden Annedal-Ulvsunda Spånga-Tensta 5 000 Västra Kungsholmen 5 235 lägenheter 5 000 En stadsdel i stark utveckling med fortsatt mycket god potential. 3 500 bostäder. Klart 2025. Rinkeby-Kista 8 300 På kartan intill framgår bostadspotentialen i respektive stadsdelsområde. Där visas också de stora projekt som pågår eller planeras. Tillsammans summerar projekten till cirka 55 000 nya bostäder. Därutöver finns en mängd pågående eller planerade mindre projekt över hela staden. Antal nybyggda lägenheter PÅGÅENDE STÖRRE PROJEKT Hammarby Sjöstad Stockholms första miljöprofilområde som började planeras 1990. 11 000 bostäder. Klart 2017. Skarpnäck 5 600 Söderstaden Ny sammanhållen stadsdel som knyter samman Södermalm med söder om söder. Fortsatt utveckling som Sveriges ledande evenemangsområde. 3 000 nya bostäder. Klart 2030. År Källa: Sweco 13 Så fattar Stockholms stad beslut om bostäder Med cirka 40 000 medarbetare och 35 miljarder kronor i budget är Stockholms stad storleksmässigt jämförbar med några av Sveriges största företag. Inom staden fattas beslut som rör bostadsförsörjningen av ett antal olika aktörer på olika nivåer. 900 000 invånare Det finns tolv heltidsanställda borgarråd som är utsedda av kommunfullmäktige. Åtta av dem representerar den politiska majoriteten och har sina specifika ansvarsområden, exempelvis bostäder. Opolitiska förvaltningar 709 000 röstberättigade Finansborgarrådet har en särställning bland borgarråden och tillsätts av den politiska majoriteten i kommunfullmäktige. Som ansvarig för finansroteln är det finansborgarrådet som varje år presenterar majoritetens förslag till budget för staden. Stadens cirka 709 000 röstberättigade invånare utser genom kommunalvalet kommunfullmäktiges 101 ledamöter. Ledamöterna har det yttersta ansvaret för stadens bostadspolitiska inriktning. De övriga fyra borgarråden representerar den politiska oppositionen. Varje borgarråd från majoriteten är chef för en rotel, det vill säga en avdelning med ett specifikt ansvarsområde. På roteln arbetar politiskt tillsatta tjänstemän som bistår borgarrådet i det löpande arbetet. Kommunfullmäktige utser en kommunstyrelse bestående av 13 ledamöter, där finansborgarrådet är ordförande. Kommunstyrelsen förbereder alla ärenden som kommunfullmäktige ska besluta om, exempelvis särskilda investeringsprogram för bostäder. Stadsdelsnämnderna beslutar främst om omsorgsfrågor och ansvarar exempelvis för att invånare med särskilda behov får bostäder. Politiska församlingar KOMMUNFU LLMÄKTIGE BORGARRÅD Kommunstyrelsen har till sin hjälp stadsledningskontoret, med tjänstemän som ansvarar för att de politiska besluten genomförs. Stadsledningskontoret är också samordnare i planeringen av större stadsutvecklingsprojekt. ROTLAR KOMMUNSTYRELSEN KONCERNSTYRELSEN STADSLEDNINGSKONTORET STOCKHOLMS STADSHUS AB Nämndens ledamöter utses av kommunfullmäktige. Facknämnderna fattar beslut inom olika områden. Exempelvis fattar exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden beslut om bostäder. Nämndens ledamöter utses av kommunfullmäktige. Det löpande arbetet i staden utförs av stadens fackförvaltningar och stadsdelsförvaltningar samt i stadens kommunala bolag (se motstående sida), där opolitiska tjänstemän utför de beslut som respektive fack- och stadsdelsnämnd samt styrelse har fattat. 14 Exempel på fackförvaltningar är fastighetskontoret (äger cirka 1 700 byggnader, allt ifrån förvaltningsbyggnader och kulturfastigheter till kommersiella fastigheter och saluhallar), exploateringskontoret (förvaltar, utvecklar och exploaterar stadens mark) och stadsbyggnadskontoret (ansvarar för översiktlig planering och detaljplanering). 17 FACKNÄMNDER 14 STADSDELSNÄMNDER FACKFÖRVALTNINGAR STADSDELSFÖRVALT NINGAR 16 BOLAGSSTYRELSER 16 KOMMUNALA BOLAG Flertalet av stadens kommunala bolag är samlade i en bolagskoncern som leds av moderbolaget Stockholms Stadshus AB och dess koncernstyrelse. Det löpande arbetet i staden utförs av stadens kommunala bolag samt av stadens fackförvaltningar och stadsdelsförvaltningar, där opolitiska tjänstemän utför de beslut som respektive styrelse samt fack- och stadsdelsnämnd har fattat. Bolagsstyrelsernas ledamöter utses av kommunfullmäktige. Till de större bolagen hör exempelvis de tre kommunala bostadsbolagen Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska Bostäder, som tillsammans äger närmare 1 500 fastigheter med sammanlagt över 70 000 lägenheter. Andra exempel på bolag i koncernen är Micasa, som ansvarar för 129 äldreomsorgsfastigheter, och SISAB som äger närmare 600 förskolor, grundskolor och gymnasier runtom i staden. Via Bostadsförmedlingen i Stockholm förmedlas både privata och kommunala hyresrätter. (17 BOLAG INKLUSIVE MODERBOLAGET) 15 Stockholms stads bostadsförsörjningsstrategi – tre bostadsbolag med ett tydligt uppdrag Uppdraget idag Alla kommuner i Sverige är enligt lag skyldiga att svara för en god bostadsförsörjning. Lösningarna skiljer sig åt. Stockholms stad har valt en modell som inkluderar tre egna bostadsbolag som ska stå för ett brett utbud av bostäder. Bostadsbolagens uppdrag fastställs i Stockholms stads budget som beslutas av kom munfullmäktige. I budgeten anges bland annat att bostadsbolagen ska bedriva en aktiv fastighetsförvaltning. Utöver nybyggnation innebär det att de har i uppdrag att löpande köpa, sälja och renovera fastigheter i syfte att kunna erbjuda stockholmarna bra bostäder i olika typer av områden. Historik Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska Bostäder är välskötta bolag med stark ekonomi och har en nyckelroll i stadens bostadsförsörjning. Tillsammans med privata aktörer ska bolagen bygga 140 000 bostäder fram till år 2030. Aktiv fastighetsförvaltning 1930 De kommunala bostadsbolagen bildades ursprungligen för att Stockholms stad skulle kunna erbjuda hyreslägenheter till barnrika familjer med begränsade ekonomiska resurser. De första så kallade barnrikeshusen byggdes i Traneberg och Hammarbyhöjden. 1940 Under 1940-talet var bostadsbolagen motorn för Stockholms snabba tillväxt ut från innerstaden till närförorter som Hökarängen, Gröndal och Årsta. FÖRSÄLJNINGAR 1950 Under 1950-talet var de kommunala bostadsbolagen drivande i utvecklingen av de så kallade ABC-förorterna längs med tunnelbanan som exempelvis Vällingby. För första gången bodde nu fler människor i förorterna än i innerstaden. RENOVERING 1960/1970 2000 Under de kommande årtiondena växte Stockholm mycket snabbt. För att kunna möta den stora efterfrågan på bostäder byggdes miljonprogrammen i de yttre delarna av staden som Rinkeby, Akalla, Tensta, Bredäng och Skärholmen. Under 2000-talet har Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska Bostäder till sammans byggt cirka 7 000 nya hyreslägenheter till exempel i Hammarby Sjöstad. Det äldsta av de tre bolagen. Grundades 1936 och hade sina första bostäder i Hammarbyhöjden. Även idag finns de flesta av bolagets lägenheter i södra Stockholm. Firade 75-årsjubileum som företag under 2012. Erbjuder framförallt lägenheter i de västra delarna av staden. Grundades 1944 och har huvuddelen av sina lägenheter i de nordvästra delarna av Stockholm. Genom dotterbolaget Stadsholmen förvaltas en mängd kultur- och byggnadshistoriskt värdefulla fastigheter med cirka 1 600 lägenheter. Lägenheter: 19 300 Lägenheter: 25 300 Lägenheter: 25 400 Hyresgäster: 40 000 Hyresgäster: 49 000 Hyresgäster: 55 00 Anställda: 280 Anställda: 300 Anställda: 300 KÖP BYTEN OMBILDNING } NYA HYRESRÄTTER UPPRUSTNINGAR MILJÖSATSNINGAR Genom en aktiv fastighetsförvaltning genereras medel som framför allt används för att bygga nya lägenheter och rusta upp befintliga. En viktig utgångspunkt för den aktiva fastighetsförvaltningen är att staden eftersträvar balans mellan olika upplåtelseformer och olika hyresvärdar runtom i staden. I områden där privata aktörer varit dominerande har de kommunala bostadsbolagen köpt bestånd, medan bestånd har sålts i områden där det funnits en dominans av kommunala bostäder. Det har också förekommit byten mellan kommunala bolag och privata aktörer; ibland i samma område, ibland i olika delar av staden. Eftersom de kommunala bolagen har stora bestånd i miljonprograms områdena har stora resurser också lagts på renoveringar. Fram till år 2020 pågår därför i de tre kommunala bolagen det största upprust ningsprogrammet någonsin av kommunala lägenheter. Ombildningar av kommunala hyresrätter till bostadsrätter har också skett periodvis under 2000-talet. Under perioden 1998-2013 har cirka 38 000 hyresrätter ombildats av hyresgästerna. Majoriteten av om bildningarna har skett i ytterstaden, där bostadsrätten tidigare varit en mindre vanlig upplåtelseform. Som ett resultat av denna aktiva fastighetsförvaltning har medel frigjorts så att staden kunnat investera i byggande av nya hyresrätter, upprustning av befintliga bostäder samt miljösatsningar. 16 17 Miljarder till nya hyresrätter Tillsammans har de tre kommunala bostadsbolagen Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska Bostäder 70 000 hyreslägenheter. Genom fastighetsbolaget Micasa tillhandahåller staden även cirka 8 500 lägenheter främst för äldre. Albano I Albano planerar Svenska Bostäder att bygga totalt cirka 1 000 studentoch forskarlägenheter. Annedal I Svenska Bostäders tredje och sista byggetapp i Annedal byggs 82 hyreslägenheter. Planerad inflyttning 2018. Inflyttning påbörjas hösten 2014. Västerorts ytterförorter Det finns ett mycket stort behov av bostäder för att möta det växande Stockholm. Av de 140 000 nya bostäder som ska byggas i staden till år 2030 kommer de kommunala bostadsbolagen och privata aktörer att behöva ta ett gemensamt ansvar. Som ett resultat av den aktiva fastighetsförvaltningen har de kommunala bolagen tillräckliga resurser för att kunna svara för en hög och uthållig byggtakt. Vällingby I Vällingby uppför Svenska Bostäder tre terrasshus med totalt 61 hyreslägenheter. Inflyttning våren 2016. Grimsta Inflyttning 2017. Vällingby I Vällingby bygger Svenska Bostäder tre stjärnhus med totalt 36 hyreslägenheter. Inflyttning årsskiftet 2015/2016. Planerad inflyttning 2016/2017. Vid Spånga Stationsväg får befintliga hus i kvarteret Hedvig två nya våningar. Ett punkthus byggs också. Totalt 63 hyreslägenheter. Västerorts närförorter Vällingby City Nära Vällingby City bygger Svenska Bostäder ett punkthus om 13 våningar med 48 hyres lägenheter. Inflyttning senhösten 2015. Här kommer Svenska Bostäder att bygga cirka 130 hyreslägenheter. Vasastan/ Norrmalm Östermalm annat 250 studentlägenheter. Inflyttning 2015/2016. Nybohov I backen mot Nybohovshöjden bygger Svenska Bostäder 95 hyreslägenheter med en fantastisk utsikt. Inflyttning hösten 2016. Inflyttning 2016. Västertorp Stockholmshem kommer att bygga 276 lägenheter i Västertorp för Stiftelsen Hotellhem i Stockholm. Inflyttning 2015/2016. Fruängen I anslutning till Vantörsvägen, cirka 10 minuter från Fruängens Centrum, bygger Familjebostäder 166 hyreslägenheter Inflyttning 2014. Midsommarkransen I Midsommarkransen har Stockholmshem byggt 86 nya hyreslägenheter i sex mindre hus högt upp på Främlingsvägen. Inflyttning 2013/2014. Midsommarkransen Lilla Essingen Inflyttning 2014/2015. Södermalm Inflyttning 2016. Årstadal Längs med Förmansbacken i Årstadal bygger Stockholmshem cirka 350 hyreslägenheter och studentlägenheter. Planerad inflyttning 2017/2018. Årstadal Intill tvärbanans station Årstadal bygger Stockholmshem 153 hyreslägenheter. Inflyttning 2015/2016. Solberga Söderorts ytterförorter På Rubinvägen i Solberga förtätar Stockholmshem med fyra nya punkthus med totalt 102 hyres lägenheter. Inflyttning våren 2015. 18 Inflyttning 2015/2016. Södermalm I kvarteret Plankan bygger Svenska Bostäder taklägenheter på befintliga hus och ett nytt runt hus; totalt 119 nya hyreslägenheter. Söderorts närförorter På Kransbindarvägen bygger Familjebostäder 20 unika hyresrättsradhus. Inflyttning 2014. Planerad inflyttning 2016/2017. Med gasklockorna som grannar bygger Svenska Bostäder ett bågformat lamellhus och tre punkthus med totalt 157 hyreslägenheter. På centrala Södermalm bygger Stockholmshem om tre hus från förra sekelskiftet och uppför ett nytt fyravåningshus på gården samt två nybyggda hus i 7-8 våningar med totalt 202 hyreslägenheter. Inflyttning 2017. Skärholmen Norra Djurgårdsstaden Inflyttning senhösten 2014. Svenska Bostäder bygger om Sankt Görans gymnasium till bland Kungsholmen Södermalm Stockholmshem kommer att färdigställa 102 lägenheter i Skärholmen för Stiftelsen Hotellhem i Stockholm. Norra Djurgårdsstaden Kungsholmen På Lilla Essingens nordvästra sida intill strandparken bygger Svenska Bostäder 120 hyreslägenheter. Utöver de 70 000 befintliga kommunala hyreslägenheterna bygger de kommunala bostadsbolagen även nya hyresrätter runtom i staden. Kartan visar några av de pågående nyproduktionsprojekten. Svenska Bostäder bygger 142 student- och forskarlägenheter i Norra Djurgårdsstaden. Stockholmshem kommer att uppföra ett nytt kvarter ”Hornslandet” med totalt 152 hyreslägenheter. Inflyttning 2019. Norra Djurgårdsstaden I det nya miljöprofilområdet uppför Stockholmshem ett nytt kvarter ”Töfsingedalen” med totalt 141 hyreslägenheter. Inflyttning våren 2015. Kristinebergs slottspark Spånga Inflyttning 2015. Svenska Bostäder bygger ett lamellhus och ett punkthus i tio våningar i Grimsta. Totalt 112 hyreslägenheter. Norra Djurgårdsstaden Annedal På östra sidan av Tappvägen i Mariehäll kommer Stockholmshem att bygga två kvarter med cirka 350 hyreslägenheter. Enskede I kollektivtrafiknära läge nära Sockenplan planerar Familjebostäder för 45 studentlägenheter. Planerad inflyttning 2017. Årstastråket Längs med tvärbanan bygger Familjebostäder 186 hyres lägenheter. Planerad inflyttning 2016. Högdalen Strax bredvid Högdalens Centrum planerar Familjebostäder för 28 hyreslägenheter. Planerad inflyttning 2017. Björkhagen I Björkhagen uppför Svenska Bostäder tre punkthus på åtta våningar med totalt 64 hyres lägenheter. Inflyttning i början av 2015. Svedmyra Längs med Grycksbovägen bygger Familjebostäder 125 hyreslägenheter. Planerad inflyttning 2017. Tallkrogen Vid Kaggeholmsvägen planerar Familjebostäder för 70 hyreslägenheter. Planerad inflyttning 2017. Gubbängen I Gubbängens Centrum bygger Familjebostäder om ett 60-talshus till 104 nya hyreslägenheter. Inflyttning 2015. 19 Miljarder till en långsiktigt hållbar boendemiljö Stockholms stad driver just nu det största upprustningsprojektet någonsin av kommunala lägenheter. Den sammanlagda investeringen uppgår till flera miljarder kronor. Vision Järva Ett initiativ som pågår sedan 2007 i stadsdelarna kring Järvafältet: Akalla, Hjulsta, Kista, Rinkeby, Tensta och Hjulsta. Som största hyresvärd i Järva har Svenska Bostäder en central roll, men inom ramen för Järvalyftet samarbetar också berörda kommunala bolag, förvaltningar, det lokala näringslivet och föreningar. De kommunala bostadsbolagen har ett ansvar för att förnya och utveckla ytterstaden och göra hela Stockholm attraktivt. Vision Järva och Vision Söderort är samlingsnamn på Stockholms stads och andra aktörers breda och långsiktiga satsningar kring Järvafältet och i stadens södra delar. Bostadsområdenas utveckling bedrivs på två fronter. I det korta perspektivet med insatser som riktar sig till befintliga hyresgäster och den fysiska närmiljön. På längre sikt gäller det att för bättra de socioekonomiska förutsättningarna och öka områdenas attraktivitet. Vision Järva, som godkändes av kommunfullmäktige 2009, har fyra huvudområden: • Bra boende och mer varierad stadsmiljö Akalla: 790 lägenheter Husby: 2 140 lägenheter • Trygghet i vardagen • Stärkt utbildning och bra språkundervisning • Fler jobb och ökat företagande 11 500 lägenheter rustas upp Kista: 70 lägenheter Under perioden 2009-2020 genomför Stockholms stad ett mycket omfattande program med upprustningar, med tydlig miljöprofil, av bostadshus byggda under framförallt 1960-talet. Merparten av lägenheterna finns inom de så kallade miljonprogramsområdena i nordvästra Stockholm. Kartan visar hur många lägenheter som berörs i olika stadsdelar. Energieffektivisering Utöver allmänna upprustningar av lägenheterna genomförs ett mycket omfattande program med tydlig miljöprofil, med fokus på bland annat energieffektivisering. Det sänker kostnaderna och ger minskade utsläpp genom minskad värmeförbrukning. Genom nya värmeanläggningar, tilläggsisolering, solfångare, snålspolande dusch munstycken minskas energiförbrukningen med i snitt 30 procent. För de enskilda hushållen förbättras också möjligheterna att källsortera sopor. Tensta: 1 930 lägenheter Rinkeby: 2 300 lägenheter En helt ny stadsdel med 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser. Området planeras från början för att vara helt fossilbränslefritt 2030. LiljeholmenÅrstadal-Lövholmen Vid sidan av Norra Djurgårdsstaden är det här området ett av stadens två miljöprofilområden och håller på att omvandlas från industriområde till en helt ny stadsdel. Färdigbyggd kommer stadsdelen att rymma cirka 5 000 lägenheter, varav mer än 1 600 redan är färdigställda. Södermalm: 460 lägenheter Hammarby Sjöstad Stockholms första miljöprofil område som från början hade ett eget kretslopp genom satsningen på biogas tillsammans med Stockholms Vattens närliggande reningsverk. Utvecklingen av om rådet fortsätter. Totalt cirka 11 000 lägenheter. Bredäng: 970 lägenheter Stora miljövinster Enbart upprustningen av Stockholmshems lägenheter i Skärholmen innebär en minskad påverkan på miljön som motsvarar 163 varv runt jorden med bil per år! Skärholmen: 940 lägenheter Farsta: 1 950 lägenheter Förbättringar Skärholmen Energi 40 % minskad förbrukning Norra Djurgårdsstaden Vatten Koldioxid minskad förbrukning minskade koldioxidutsläpp 60 miljoner liter 53 % motsvarar 163 varv runt jorden med bil – varje år! = Pågående eller kommande upprustningar = Miljöprofilområden Vision Söderort 2030 Syftet med Vision Söderort 2030 är att utveckla Söderort för de som bor och verkar där genom att förbättra och utveckla exempelvis utbildning, näringsliv, arbetsmarknad, infrastruktur och stadsbyggnad. Visionen har två huvudmål – bättre tvärförbindelser och fler arbetsplatser. För att skapa de bästa förutsättningarna för den lokala utvecklingen är utgångspunkten att öka delaktigheten bland de boende, men också att stärka nätverk, öka tryggheten, skapa och främja möten och förbättra servicen i och omkring lokala centrum. Nya miljöprofilerade stadsdelar Efter framgångarna med Hammarby Sjöstad fortsätter staden att satsa på särskilda stadsdelar med särskild inriktning på miljöteknik. Därutöver rustas de kommunala bostäderna upp för att skapa en förbättrad boendemiljö. I det arbetet spelar Familjebostäder en viktig roll i egenskap av största kommunala hyresvärd. Men även t ex Stockholmshem bedriver projekt inom visionen, som Hållbara Hökarängen. Inom dessa områden eftersträvas de senaste lösningarna inom energiförsörjning, transportsystem och smart boende. Allt i syfte att minska utsläppen och bidra till Stockholms internationellt framstående position inom miljöteknik. Källa: Stockholms Stadshus AB 20 21 Vem gör vad på bostadsmarknaden? Vägen fram till att en ny bostad är klar för inflyttning består av ett antal steg: planering, byggande och överlämning till den som ska äga och förvalta fastigheten framöver. 1. Planering • Dialog mellan Stockholms stad och företag som vill bygga. • Närboende och allmänhet kan lämna synpunkter. • Kommunala och privata bostadsbolag ger bygg företag i uppdrag att bygga. • Byggföretag kan också bygga för att sedan sälja fastigheterna. Genom det så kallade kommunala planmonopolet har varje kommun i Sverige bestämmanderätt över vad marken inom kommunen ska användas till. När det finns en färdig detaljplan som har vunnit laga kraft kan själva bygget av till exempel nya bostäder inledas. I den översiktsplan som varje kommun ska ha anges in riktningen för användningen av mark inom olika delar av kommunen liksom hur stadens bebyggelse ska utvecklas genom både bevarande och nybyggnation. Det vanligaste sättet att bygga bostäder är att den kommande ägaren till bostadshusen ger ett byggföretag i uppdrag att ansvara för byggprojektet. Det förekommer även att byggföretag själva producerar bostäder som de därefter säljer, bland annat till nya bostadsrättsföreningar. Genom upprättande av detaljplaner för olika delområden eller enskilda kvarter definierar staden vilka områden som ska användas för exempelvis bostäder, handel, grönområden eller industriverksamhet. Processen med att ta fram en ny detaljplan kan inledas på olika sätt. Antingen kan ett fastighetsbolag eller en byggherre kontakta Stockholms stad med en idé för exempelvis ett nytt bostadshus som kräver att en ny detaljplan tas fram. Ett annat alternativ är att staden tar initiativ till en ny detaljplan i syfte att skapa ett nytt bostadsområde. När en ny detaljplan tas fram finns möjligheter för närboende och andra berörda att lämna synpunkter. Läs mer om plan- och byggprocessen på nästa uppslag. 22 2. Byggande De flesta byggprojekt drivs av ett större byggföretag som är så kallad huvudentreprenör. Denna har sedan vanligen ett stort antal underleveran törer med inriktning på olika delar av byggprocessen: allt från arkitekt skisser till leveranser av betong till elinstallationer. 3. Ägande och förvaltning • Flerfamiljshus ägs och sköts av kommunala och privata bostadsbolag eller bostadsrättsföreningar. • Hyresgästerna hyr sin bostad av bostadsbolagen och bostadsrättshavare äger sin bostad som del av en bostadsrättsförening. • Den som bor i ett småhus äger sin bostad helt själv. Ett flerfamiljshus kan antingen innehålla hyresrätter eller bostadsrätter. Bostadsrätter och småhus köps och säljs på en öppen marknad. Hyresrätterna förmedlas framförallt genom Bostadsförmedlingen, som organiserar den bo stadskö som vem som helst kan anmäla sig till. Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB) är en kooperativ hyresrättsförening som ägs av sina medlemmar. Föreningen äger och förvaltar lägenheter som hyrs ut till medlem marna mot en insats. Samtliga bostäder i de kommunala bostads bolagen Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska Bostäder förmedlas genom Bostads förmedlingen i Stockholm. De privata hyresvär darnas intresseorganisation rekommenderar medlemmarna att lämna 50 procent av sina lediga lägenheter till den kommunala bostads förmedlingen och förmedla resten själva i sina egna system. Hyresrätter förmedlas antingen genom bostadskön eller direkt av de privata fastighetsbolagen. Nybyggda bostads rätter säljs på marknaden, vilket ofta sker redan innan de är färdigbyggda. De stora bostadsbolagen har ofta en egen organisation för skötsel och löpande renoveringar av sina hus, medan en del mindre fastighetsbolag köper in de tjänsterna av företag specialiserade på skötseln av fastigheter. På sidorna 28–33 kan du läsa mer om ägande och förvaltning av de olika boendeformerna: hyreslägenheter, bostadsrätter och småhus. 23 1. Planering 2. Byggande 3. Ägande och förvaltning Planering och byggande av bostäder – från idé till inflyttning Från att en idé om ett nytt bostadshus första gången sätts på ett papper till det är dags för de boende att flytta in tar det ett antal år. Exakt hur lång tid beror bland annat på hur omfattande bebyggelse som planeras och om planerna överklagas på vägen. Nedan beskrivs kortfattat de olika formella stegen vid planeringen och byggandet av nya bostäder. Som exempel finns också hur den faktiska beslutsprocessen sett ut för ett av stadens stora pågående utvecklingsprojekt: Västra Kungsholmen. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Idé Start-PM Stadsbyggnads nämnden Program Programsamråd Plansamråd Stadsbyggnads nämnden Utställning Antagande av plan Genomförandebeslut Projektering och byggande Inflyttning Ett bostadsbolag presenterar en idé för var och vad man vill bygga. Initiativet kan också komma från exploater ingsnämnden som ansvarar för utvecklingen av områden som staden äger. Tjänstemännen på stadsbygg nadskontoret beskriver vilken typ av bostadshus som planeras. Politiskt beslut om att gå vidare med planeringen. Stadsbyggnads kontoret tar fram ett program där mål och utgångs punkter för pro jektet redovisas. Förslag som boende i närheten och andra intressenter får lämna synpunkter på. Ett öppet möte genomförs. Ett konkret förslag för hur bostadshusen ska se ut tas fram av den som vill byg ga tillsammans med stadsbygg nadskontoret. Synpunkter kan lämnas igen och ett nytt öppet möte genomförs. Politiskt beslut om att gå vidare eller avbryta planeringen om det framkommit skäl för det. Synpunkter kan lämnas in. Det slutliga plan förslaget visas upp under minst tre veckor. Skrift liga synpunkter kan lämnas in. Stadsbyggnads nämnden eller kommunfull mäktige fattar beslut om den nya planen. Planen kan överklagas. Exploaterings nämnden fattar sedan ett genom förandebeslut. Större genom förandebeslut eller beslut av principell betydelse fattas av kommunfull mäktige. Byggföretaget som fått i uppdrag att bygga bostäderna projekterar och bygger sedan husen. Under byggprocessen in leds försäljningen av bostäderna om det är småhus eller bostads rätter, alternativt förmedlingen om det är hyresrätter. Bostäderna är klara och de boende kan flytta in. Ett exempel: Ny stadsdel på Västra Kungsholmen vid Ulvsundasjön Den 31 mars 2000 presenterades ett start-PM med en övergripande beskrivning av den nya stadsdelen med blandad bebyggelse med bostäder, arbetsplatser och service. Senare under 2001 genomfördes ett programsamråd där de boende i området och andra intressenter fick lämna synpunkter på programmet. Under 2001 arbetade Familjebostäder tillsammans med flera olika arkitektbyråer fram skisser över bostadshusen och omgivningen. Bland annat föreslogs att strandlinjen längs Hornsbergs Strand skulle flyttas ut 10–50 meter i Ulvsundasjön. I januari 2002 fattade stadsbygg nadsnämnden formellt beslut om att gå vidare med planeringen av området. Det slutliga planförslaget visades för allmänheten i en utställning i december 2004. Den 4 april 2005 antog kommunfullmäktige den nya detaljplanen för området. Planen överklagades till Länsstyrelsen, men vann laga kraft den 20 juni 2006. Under våren 2008 fattades så kallat genomförandebeslut och planeringen inför byggstart kunde påbörjas. I augusti 2009 tog Familjebostäder första spadtaget för kvarteren Lusten och Välgången med sammanlagt 326 hyresrätter. Med start i januari 2011 påbörjades inflyttningen i kvarteren. Höghusdelen av kvarteret Lusten är För större projekt tas en stadsplane struktur fram för gator, parker och bebyggelse. Tidigare användes större delen av marken vid Hornsbergs strand till betong- och asfaltindustrier. 24 Den 27 april 2000 fattade stadsbygg nadsnämnden beslut om att gå vidare med planeringen av projektet. I maj 2001 presenterade stadsbygg nadskontoret ett mer genom arbetat program över hur området skulle utformas få att få en tydlig innerstadskaraktär med god tillgänglighet till vattnet. Sveriges högsta nyproducerade hyreshus, 24 våningar och 76 meter högt, alldeles invid Ulvsundasjön. 25 Källa: Stadsbyggnadskontoret och Stockholms Stadshus AB 1. Planering 2. Byggande 3. Ägande och förvaltning Så finansieras bostäderna Bygget av nya bostäder finansieras till huvuddelen med lån. Vilken typ av lån skiljer sig åt mellan olika boendeformer. Vad används hyran till? När hyreslägenheter byggs tar bostadsbolagen upp lån för att betala till byggbolaget. Räntor och avbetalningar på lånet ska täckas av den månadshyra som hyresgästerna betalar, liksom kostnader för drift och underhåll av fastigheten. Som framgår i diagrammet används hyran som en hyresgäst betalar till många olika saker. El, vatten och sopor För bostadsrätter läggs huvuddelen av finansieringen direkt på de enskilda bostadsrättsinnehavarna, genom att dessa tar upp egna banklån för att finansiera köpet av varje lägenhet. Olika former av finansiering HYRESLÄGENHETER Egen finansiering BOSTADSRÄTTER Lån Lån föreningen Ungefär 6 procent av hyran bekostar vattenförbrukning, hämtning av sopor och den el som används i exempelvis utomhusbelysning och trapphus. Fastighetsskatt och tomträttsavgälder Lån bostadsrättsinnehavarna Alla fastighetsägare betalar fastighetsavgift för bostäder och lokaler. Dessutom betalar fastighetsägare en avgift till staden, en så kallad tomträttsavgäld, om husen står på mark som ägs av Stockholms stad. Uppvärmningen av lägenheter och gemensamma utrymmen står i allmänhet för cirka 11 procent av hyran. I de kommunala bostadsbolagen är fjärrvärme helt dominerande som uppvärmningsmetod. Källa: Svenska Bostäder Finansieringen av nya bostadsrätter delas mellan de enskilda bostadsrättsinnehavarna och bostadsrättsföreningen. I genomsnitt står medlemmarna i bostads rättsföreningen för cirka 75 procent av lånen och föreningen för de resterande 25 procenten. Räntor och avbetalningar på föreningens lån finansieras genom den avgift bostadsrättsinnehavarna betalar varje månad, på samma sätt som månadshyran för boende i hyreslägenheter. Omkring 6 procent av hyran används dels för ränte betalningar på de lån som bolaget har, dels för att skapa ett överskott som kan återinvesteras i bolaget. 6% 7% Administration Personalens löner samt kostnader för IT och annan administration svarar för ungefär 15 procent av hyran. Källa: Svenska Bostäder Underhåll Den största delen av hyran – en fjärdedel – går till underhåll av lägenheternas ytskikt, till nya vitvaror och till att underhålla hela huset. Det kan till exempel handla om att lägga nya golv, måla om, putsa fasader, byta taket eller att rusta upp en innergård. 6% 22 % HYRA 10 % Värme För nya hyreslägenheter som byggs i Stockholm är lånefinansieringen i snitt cirka 70 procent. Resterande 30 procent betalas direkt av bolagen genom tidigare överskott i verksamheten. Räntekostnader och avkastning på eget kapital 19 % 14 % 16 % Avskrivningar investeringar Kostnader för investeringar som fördelas över flera år. Om exempelvis en ombyggnation kostar två miljoner kronor och ska fördelas över 20 år, blir den årliga avskrivningen/kostnaden 100 000 kronor. Fastighetsskötsel och reparationer En betydande del av hyran går också till att hålla igång huset. Här finns städning, gräsklippning, snöskottning liksom reparationer av till exempel spisar och tvättmaskiner. Så säger lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Lagen förutsätter bland annat att kommunerna ska ställa marknadsmässiga avkastningskrav på sina bostadsbolag, som i princip ska verka som andra långsiktiga privata bostadsförvaltare – samtidigt som bostadsbolagen har ett allmännyttigt syfte med ett socialt ansvarstagande. Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, fr o m 1 januari 2011 26 27 1. Planering Hyreslägenheter Småhus cirka 45 000 Familjebostäder: 11% Einar Mattsson AB: 2% Wallenstam AB: 2% Byggnadsf. Olov Lindgren AB: 2% HSB Stockholm Ek För: 2% Wallfast AB: 2% Primula Byggnads AB: 1% Stena Fastigheter AB: 1% Ikano Fastighets AB: 2% Omkring 6 av 10 hyreslägenheter i Stockholm ägs av privata bostadsbolag. 4 av 10 hyreslägenheter ägs av de tre kommunala bostadsbolagen Familjebostäder, Svenska Bostäder och Stockholmshem. De sju största privata hyresvärdarna i Stockholm äger tillsammans cirka tretton procent av hyreslägenheterna, medan ungefär 48 procent ägs av hundratals andra privata hyresvärdar. Källa: Sweco Per 2013 KOMMUNALA BOSTADSBOLAGEN BYGGER MEST I Stockholm finns också en omfattande uthyrning av bostadsrätter i andra hand. Varje bostadsrättsförening har egna reg ler för andrahandsuthyrning, en vanlig regel är att man som längst får hyra ut sin lägenhet under ett år. 60 000 AKTIVT BOSTADSSÖKANDE I KÖ 10 000 HYRAN BESTÄMS GENOM FÖRHANDLINGAR 8 000 6 000 4 000 2 000 0 20 13 Övriga: 48% De kommunala bostadsbolagen lämnar alla lediga lägenheter för förmedling genom Bostadsförmedlingen i Stockholm. De privata hyresvärdarnas intresseorgani sation rekommenderar medlemmarna att lämna 50 procent av sina lediga lägenheter till Bostadsförmedlingen i Stockholm och har därutöver egna system för förmedling. 20 10 Stockholmshem: 13% 12 000 07 Svenska Bostäder: 14% Ombyggnation Nyproduktion Succession 20 varav cirka 70 000 kommunala varav cirka 109 700 privata FÖRMEDLADE LÄGENHETER 2006–2013 04 Bostadsförmedlingen i Stockholms stad förmedlar lediga hyresrätter inom Stock holms stad och stora delar av Stockholms regionen. Bostadskön är öppen för alla som fyllt 18 år. Det kostar kring 200 kr per år att stå i bostadskön. Varje år förmedlas cirka 10 000 lägenheter. 20 DE STÖRSTA HYRESVÄRDARNA Bostadsrätter cirka 218 000 Hyresrätter cirka 176 700 Av de cirka 10 000 lägenheter som Bostadsförmedlingen i Stockholm förmedlade under 2013 var cirka 1 000 nyproducerade lägenheter. Källa: Bostadsförmedlingen i Stockholm MAJORITETEN FÅR LÄGENHET EFTER 5–9 ÅR I KÖN 25 % 2 500 500 000 400 000 1 500 15 % 300 000 Från 2000 till 2013 har det byggts fler än 17 000 nya hyreslägenheter i Stockholm. 62 procent av dessa har byggts av de kommunala bostadsbolagen. Källa: Sweco 28 2- 4 å 4- r 6 å 6- r 8 å 8- r 10 10 år -12 12 år -14 14 år -16 16 år -18 å 18 r < år år 0 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 11 20 11 0 20 20 13 20 11 20 12 20 11 20 10 09 20 08 20 07 20 06 20 05 20 04 20 03 20 02 20 01 20 20 00 0 Om parterna inte kommer överens finns Hyresnämnden som försöker hitta en lösning. Dit kan man också vända sig som privatperson om man anser att den hyra man betalar är oskälig. 5% 100 000 Övrig hyresrätt 2 500 I förhandlingarna avgörs hur mycket hyran ska ändras i olika områden. 10 % 200 000 0- Kommunal hyresrätt Månadsavgifterna för hyreslägenheter bestäms varje år genom förhandlingar mellan hyresvärdarna och Hyresgästföreningen. Som hyresgäst har man exakt samma rättigheter och skyldigheter oavsett om man har en kommunal eller privat hyresvärd. 20 % 2 000 1 000 3. Ägande och förvaltning Bostadsförmedlingen i Stockholm förmedlar 10 000 lägenheter per år Många olika aktörer FLER PRIVATA HYRESRÄTTER 2. Byggande I dag står drygt 430 000 personer i bostadskön. Av dessa är drygt 60 000 aktivt bostadssökande, medan övriga står i kön för eventuella framtida behov. Majoriteten som får en lägenhet genom bostadskön har köat i mellan 5 och 9 år. Kötider beror på var man kan tänka sig att bo och om man är beredd att betala mer för en nyproducerad lägenhet. För den som vill ha en hyreslägenhet i innerstaden är kötiden närmare 20 år. Källa: Bostadsförmedlingen i Stockholm Källa: Bostadsförmedlingen i Stockholm 29 BOSTADSRÄTTER I OLIKA STADSDELAR Bostadsrätter Rinkeby-Kista 6 6753 st 37% 23% Spånga-Tensta 3 019 st Vasastan/Norrmalm 26 856 st HässelbyVällingby 5 377 st 18% 3 500 70% 3 000 71% 2 000 1 500 53% 1 000 18% 00 20 0 20 1 02 20 03 20 04 20 0 20 5 06 20 0 20 7 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 Skärholmen 2 317 st 20 Från 2000 till 2013 har det byggts drygt 25 000 bostadsrätter i Stockholm. Under samma period byggdes det fler än 17 000 hyreslägenheter. Källa: Sweco EnskedeÅrsta-Vantör 21 112 st 47% Älvsjö 2 973 st 31% Skarpnäck 10 308 st Farsta 8 032 st Källa: Sweco Källa: Sweco SÅ MYCKET KOSTAR BOSTADSRÄTTERNA FRÅN VAR FEMTE TILL HÄLFTEN Kr/kvm Kr/år* 120 000 50 000 Kr/kvm (Vänster axel) 100 % 80 % 58 % 48 % 50 % Bostadsrätter 39 % Sedan 1980 har andelen bostadsrätter gått från cirka 20 procent av bostadsbeståndet till hälften av lägenheterna i Stockholm. Det beror dels på att det har byggts fler bostadsrätter än hyresrätter och dels på ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt. Källa: Sweco *Genomsnittlig årshyra i kronor, hela staden, alla hyresvärdar 20 13 20 12 20 11 20 10 20 09 20 000 08 2013 07 2010 20 2005 06 2000 20 1995 05 1990 20 0% 1985 50 000 04 1980 20 % 20 1975 30 000 40 % 20 12 % 1970 17 % 12 % 31 % 25 % 22 % 19 % 42 % 85 000 Kr/år (Höger axel) 50 % 03 64 % 40 000 20 67 % 02 70 % 20 Hyresrätter 72 % 01 77 % 20 78 % 20 Varje medlem i föreningen betalar en avgift för att täcka föreningens löpande utgifter för bland annat banklån, uppvärmning och fastighetsskötsel. 00 Som medlem i en bostadsrättsförening äger man inte själva lägenheten, som istället ägs av föreningen. Det man har köpt är rätten att bo i lägenheten. Lägenheterna köps och säljs på öppna marknaden. Av stadens närmare 440 000 bostäder är cirka 218 000 bostadsrätter. 29% Södermalm 41 749 st 59% HägerstenLiljeholmen 21 773 st 46% 0 Östermalm 25 585 st Kungsholmen 28 582 st 500 VAD ÄR EN BOSTADSRÄTT? 67% Bromma 13 614 st 41% 2 500 Småhus cirka 45 000 3. Ägande och förvaltning Av kartan framgår hur många bostadsrätter som finns i respektive stadsdel och hur stor andel av stadsdelens bostäder som är bostadsrätter. ANTAL NYBYGGDA BOSTADSRÄTTER I STOCKHOLMS STAD 2000–2013 Bostadsrätter cirka 218 000 Hyresrätter cirka 176 700 2. Byggande Flertalet av stadens cirka 218 000 bostadsrätter finns i innerstaden. Ungefär två av tre bostäder i innerstaden är bostadsrätter. Även i ytterstaden är bostadsrätten en vanlig boendeform och svarar för mellan en femtedel och hälften av bostäderna. En allt mer populär boendeform FLEST BOSTADSRÄTTER 1. Planering Genomsnittspriset för bostadsrätter i Stockholms stad har sedan år 2000 ökat från cirka 25 000 kr till cirka 53 500 kr per kvadratmeter (grön kurva). Som jämförelse illustrerar den blå kurvan utvecklingen av den genomsnittliga årshyran för en hyreslägenhet i staden, vilken ökat från knappt 51 000 kr till drygt 68 000 kr per år. Källa: Svensk Mäklarstatistik AB (bostadsrättspriser) och Stockholms stads utrednings- och statistikkontor, USK 30 31 1. Planering Småhus Småhus är ett samlingsnamn för mindre byggnader som är avsedda som bostad för ett enskilt hushåll. Olika typer av småhus är villor, parhus, radhus, kedje hus och fritidshus. Det finns idag cirka två miljoner småhus i Sverige. 3. Ägande och förvaltning DE STÖRSTA SMÅHUSOMRÅDENA Av de drygt 44 000 småhus som finns i Stockholms stad finns drygt 23 000 i västerort, drygt 20 000 i söderort och cirka 500 i innerstaden inklusive Djurgården. Ganska exakt var tionde bostad i Stockholm är ett småhus. Det är samma andel som för 50 år sedan. 1960 fanns det cirka 27 000 småhus i Stockholm och idag är vi uppe i cirka 44 000 småhus. VAD ÄR ETT SMÅHUS? 2. Byggande VAR TIONDE BOSTAD I STOCKHOLM ÄR ETT SMÅHUS Bostadsrätter cirka 218 000 Hyresrätter cirka 176 700 ANTAL SMÅHUS 1960–2013 Tusen 50 Rinkeby-Kista 1 391 st 40 Spånga-Tensta 4 423 st 30 20 Småhus cirka 45 000 HässelbyVällingby 9 857 st 10 Källa: Sweco Bromma 7 948 st 20 13 00 20 19 90 80 19 19 70 19 60 0 Källa: Sweco Vasastan/Norrmalm 8 st Kungsholmen 324 st ALLT SVÅRARE HITTA MARK FÖR NYA SMÅHUS Framöver kommer andelen småhus att minska eftersom det för närvarande endast byggs cirka 130 nya småhus per år, att jämföra med tusentals nya lägenheter per år. Eftersom det är svårt att få tag på mark för att bygga nya småhus inom Stockholms stad byggs istället de flesta nya småhusen i närliggande kommuner. HägerstenLiljeholmen 2 804 st Skärholmen 2 042 st STIGANDE HUSPRISER K/T = köpeskilling dividerat med taxeringsvärde (enligt 2009 års taxeringsvärden) Östermalm 154 st Södermalm 78 st EnskedeÅrsta-Vantör 4 960 st Skarpnäck 2 086 st Älvsjö 4 357 st Farsta 4 530 st K/T 1,7 Källa: Sweco 1,2 0,7 DE FLESTA ÄGER SIN EGEN TOMT 20 13 20 12 20 11 20 10 09 20 08 20 07 20 06 20 05 20 04 20 03 20 02 20 01 20 20 00 0.2 Genomsnittspriset för ett småhus i Stockholms stad är för närvarande cirka 42 800 kronor per kvadratmeter. Småhuspriserna har liksom priserna för bostadsrätter stigit kraftigt under 2000-talet. Av småhusägarna äger drygt 30 000 sina egna tomter, genom att de eller någon tidigare ägare köpt loss marken från Stockholms stad. Resterande cirka 13 000 husägare hyr marken från Stockholms stad, genom så kallad tomträtt. Även den som har tomträtt har i princip rätt att använda marken för alltid. Källa: Svensk Mäklarstatistik AB 32 33 Bostäder för alla Stockholms stad har ett särskilt ansvar att se till att det finns bostäder för människor med särskilda behov. Genom fastighetsbolaget Micasa tillhanda håller staden studentlägenheter Ålder och bostäder för vuxna och äldre 100 med vård- och omsorgsbehov. 96 Äldrebostäder finns också som bostadsrätter och kollektivboende. 92 MÄN KVINNOR Ålder 100 2013 2020 (prognos) 2013 2020 (prognos) 96 92 Pantone 7469 FÖRSÖKS- OCH TRÄNINGSLÄGENHETER Dessa lägenheter erbjuds personer i behov av särskilt stöd, exempelvis på grund av missbruksproblem eller allvarliga so ciala problem. Bostäderna förmedlas av Bostadsförmedlingen i Stockholm. Ansökan görs huvudsakligen av socialtjänsten. UNGDOMSLÄGENHETER Ungdomslägenheter är hyresrätter som är öronmärkta för ungdomar mellan 18 och 26 år. Merparten av de ungdoms lägenheter som förmedlas av Bostadsförmedlingen i Stockholm finns hos Svenska Bostäder och Stockholmshem. I privata hyreshus bestämmer hyresvärden vilka lägenheter som ska användas som ungdomsbostäder. STUDENTLÄGENHETER Totalt studerar över 70 000 personer vid någon av Stock holms högskolor eller universitet. Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) är den största hyresvärden för studentlägenheter och tillhandahåller cirka 7 900 lägenheter. Sedan 2010 har Bostadsförmedlingen i Stockholm i uppdrag att även förmedla studentlägenheter, bland annat förmedlas studentlägenheter åt Svenska Bostäder, Stockholmshem, Familjebostäder, Micasa, Vasakronan samt enstaka privata fastighetsägare. 88 88 84 84 80 80 76 76 72 72 68 68 64 64 60 60 56 56 52 52 48 48 44 44 40 40 36 36 32 32 28 28 24 24 20 20 16 16 12 12 8 8 4 4 0 0 Antal 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 Antal SENIORBOENDE Lägenheter med gemensamhetslokaler. Hur seniorboendena är utformade och vilka åldersgränser som gäller varierar. Finns som hyresrätt, bostadsrätt och kollektivboende. Bostadsförmedlingen i Stockholm förmedlar seniorboende med hyresrätt. Den som har starka sociala eller medicinska skäl kan ansöka om förtur. Det finns även seniorboende som förmedlas av enskilda bostadsbolag och organisationer. TRYGGHETSBOENDE Lägenheter med trygghetslarm, personal, lokaler för samvaro och möjlighet till gemensamma måltider. Den som har fyllt 70 år kan ställa sig i kö. Inflyttning kan ske tidigast efter fyllda 75 år. Lägenheterna förmedlas av Bostadsförmedlingen i Stockholm utifrån kötid och eventuell förtur. SERVICEHUS Vård- och omsorgsboende för den som har behov som är svåra att tillgodose i det egna boendet. Här bor man i egen lägenhet, men har tillgång till gemensam service och till sjuksköterska. För plats krävs biståndsbeslut. VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE Gemensam benämning för sjukhem, ålderdomshem och gruppboende. I vård- och omsorgsboenden finns heldygns omsorg samt tillgång till sjuksköterska och läkare. För plats krävs biståndsbeslut. Den som har fått beslut om vård- och omsorgsboende kan välja bland de kommunala och privata alternativ som ingår i stadens valfrihetssystem. Åldersfördelningen bland invånarna i Stockholms stad år 2013 (mörkblå och mörkgrön kurva) och prognos för år 2020 (ljusblå och ljusgrön kurva). Stockholmarna kommer år 2020 att vara fler i nästan alla åldersgrupper jämfört med i dag. Allra störst ökning jämfört med i dag sker i åldersintervallet 70–80 år. Källa: Sweco 34 35 Ordlista AKTIV FASTIGHETSFÖRVALTNING FLYTTÖVERSKOTT KOMPLETTERINGSBEBYGGELSE TOMTRÄTTSAVGÄLD Kommunfullmäktige har gett stadens bostadsbolag i uppdrag att bedriva en aktiv fastighetsförvaltning. Det innebär att bolagen regelbundet ska överväga möjliga köp, försäljningar eller bytesaffärer, men också se över möjligheterna att bygga nytt eller renovera sina befintliga fastigheter. Anger att det är fler personer som flyttar in i en kommun än ut ur kommunen. År 2013 uppgick stadens flyttöverskott till cirka 8 764 personer, eftersom cirka 66 700 personer flyttade in i staden och cirka 58 000 personer flyttade ut. Innebär att ny bebyggelse uppförs i anslutning till befintlig bebyggelse. Kompletterings bebyggelse sker vanligen i syfte att utnyttja marken effektivare. I Stockholms stad priori teras generellt kompletteringsbebyggelse på platser som har goda kommunikationer. Stockholms stad äger cirka 70 procent av all mark inom kommungränsen. Den vars bostad står på kommunens mark betalar hyra till staden för marken. Hyran kallas tomträttsavgäld. FÖDELSEÖVERSKOTT MARKANVISNING Anger att det är fler personer som föds än som avlider i en kommun. År 2013 uppgick stadens födelseöverskott till cirka 7 619 personer, eftersom cirka 14 190 personer föddes och cirka 6 570 personer avled. Genom markanvisning fördelar staden mark till olika intressenter inför planering av ny bebyggelse. Den byggherre som får en markanvisning har under en viss tid och under vissa villkor rättighet (men inte skyldig het) att ensam förhandla med staden om ny exploatering av marken. I slutet av planeringsprocessen av exempelvis ett nytt bostadsområde ställs det slutliga planförslaget ut under minst tre veckor i en så kallad utställning. Den som vill lämna syn punkter på förslaget ska göra det skriftligen senast under utställningstiden. BRUKSVÄRDESSYSTEM Bruksvärdessystemet är den ram som gäller för att bestämma hyror för bostäder. Regel verket finns i hyreslagen. Grundregeln är att lägenheter som bedöms ha lika värde för en genomsnittlig hyresgäst/brukare ska ha samma hyra utifrån variabler som lägen hetens storlek, standard, närhet till allmän och kommersiell service, kommunikationer mm. Vid oenighet kan hyresnämnden göra en bruksvärdesprövning enligt hyreslagen. Parterna får då hänvisa till hyror som de anser jämförbara. Fram till 1/1 2011 kunde endast hyror i det allmännyttiga beståndet åberopas. Numera får även hyror i det privata beståndet åberopas om hyran är satt i överenskommelse med en hyresgäst organisation. För Stockholms del är en omtvistad del i de årliga hyresförhandlingarna om lägesfaktorn ska ges större tyngd än hittills vid hyressätt ningen. BYGGHERRE Den person eller det företag som utför eller låter någon annan utföra byggarbeten. Vid bostadsbyggen är det vanligtvis fastighets ägaren som är byggherre. Byggherren ansvarar för att ett byggprojekt uppfyller gällande bestämmelser och lagstiftning samt att tillsyn och kontroll genomförs på ett riktigt sätt. DETALJPLAN En plan som anger hur mark och bebyggelse inom ett visst område (exempelvis en tomt eller ett kvarter) får användas. En detaljplan är juridiskt bindande och styr bland annat vad som får byggas, hur högt och hur utform ningen av en byggnad i stora drag ska se ut. 36 GENOMFÖRANDEBESLUT Efter att en detaljplan har varit på så kallad utställning, där allmänheten fått ta del av planens innehåll och kunnat lämna syn punkter, fattar politikerna i exploaterings nämnden ett genomförandebeslut. Beslutet innebär slutligt godkännande av kommande investeringar i till exempel gator, parker, vatten och avlopp. HUVUDENTREPRENÖR Den person eller det företag som både utför eget arbete och samordnar arbetet som utförs av övriga inblandade (ibland kallade underentreprenörer) vid exempelvis ett bostadsbygge. KOMMUNALT BOSTADSBOLAG Alla kommuner är enligt lag skyldiga att svara för att det finns bostäder i kommunen. Hur detta sker avgörs dock av varje kommun. Många kommuner – även Stockholms stad – har valt att ha ett eller flera kommunala bostadsbolag som har ett särskilt ansvar för att det finns bostäder till kommunens invå nare. I Stockholms stad finns de kommunala bostadsbolagen Familjebostäder, Stock holmshem, Svenska Bostäder och Micasa Fastigheter. KOMMUNALT PLANMONOPOL Det kommunala planmonopolet innebär att varje kommun bestämmer hur mark ska användas och bebyggas inom kommunen. Planmonopolet är mycket starkt och det är bara i utomordentligt ovanliga och specifika undantagsfall som staten får träda in och bryta det. OMBILDNING Ombildning innebär att hyreslägenheter skiftar upplåtelseform, från hyresrätt till bostadsrätt. Ombildningen är en process i flera steg, som inleds med att en majoritet hyresgäster i en eller flera hyresfastigheter bildar en bostadsrättsförening och lämnar intresseanmälan hos fastighetsägaren om att få köpa fastigheten. PROGRAMSAMRÅD Vid planeringen av exempelvis ett nytt bostadsområde utarbetar stadsbyggnads kontoret tidigt i processen ett program för området. Programmet ligger till grund för ett programsamråd, där boende i närheten och andra intressenter informeras om planerna och får möjlighet att lämna synpunkter. UTSTÄLLNING ÄGARDIREKTIV Politikerna i kommunfullmäktige beslutar varje år om ägardirektiv för stadens kom munala bolag, exempelvis för de kommunala bostadsbolagen. Ägardirektiven innehåller övergripande riktlinjer för bolagens verk samhet och mål. Bolagens styrelser och ledning ansvarar för att ägardirektiven följs. ÖVERSIKTSPLAN En plan som redovisar huvuddragen i den planerade användningen av mark- och vattenområden i en kommun och den plane rade bebyggelseutvecklingen. Varje kommun ska enligt lag ha en översiktsplan för hela kommunens yta. Till skillnad från detaljplaner är inte översiktsplaner juridiskt bindande. STADSUTVECKLINGSOMRÅDE Större områden som på kortare eller längre sikt kan bli aktuella för ny stadsbebyggelse. Områdena är vanligen antingen gamla industriområden eller områden som är viktiga knutpunkter i kollektivtrafiken. Några aktuella exempel på stadsutvecklings områden är Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden. START-PM När exempelvis planeringen av ett nytt bostadsområde ska inledas tar tjänste männen på stadsbyggnadskontoret fram en start-PM, som i grova drag beskriver förslaget och anger vilka frågor som ska beaktas. 37 Produktion: Stockholms Stadshus AB, maj 2014 38 Stockholms Stadshus AB 105 35 Stockholm 08-508 290 00 www.stadshusab.se [email protected] 39 KORTA FAKTA 40 ●● Idag bor cirka 900 000 människor i Stockholms stad. ●● 2013 växte staden med 16 465 invånare och ökningstakten kommer av allt att döma att fortsätta vara hög. ●● Idag finns cirka 440 000 bostäder i Stockholms stad, varav cirka 45 000 småhus och cirka 395 000 lägenheter i flerfamiljshus. ●● 45 procent av lägenheterna är hyresrätter, 55 procent är bostadsrätter. ●● Stadens målsättning är att det ska byggas 140 000 nya bostäder fram till år 2030. Därtill genomförs en omfattande upprustning av de befintliga kommunala hyreslägenheterna från framför allt 1960-talet. ●● Stockholms stads tre bostadsbolag – Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska Bostäder – har en viktig roll för att bostadsmålen ska kunna nås. ●● Under de senaste tio åren har flertalet av de nya hyreslägen heterna i Stockholm byggts av de kommunala bostadsbolagen. ●● Tillsammans äger de tre kommunala bostadsbolagen idag drygt 70 000 hyreslägenheter och har i uppdrag att bygga minst 1 500 nya lägenheter per år. ●● Genom bolaget Micasa Fastigheter, som främst äger omsorgsfastigheter, erbjuder Stockholms stad ytterligare 8 500 hyreslägenheter.
© Copyright 2024