1. No category

 Materia – Sammanfattning
Material = vad föremålet (materiel) är gjort av.
Materia finns överallt (består av atomer).
Materia
OBS!
•
•
•
•
Något som tar plats.
Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga.
Materia kan inte försvinna eller nyskapas, endast omvandlas.
Ingen materia försvinner vid t.ex. bränder utan atomerna sprids bara ut över en
större yta samt blir till andra ämnen.
Atomen
Alla atomer består av en kärna. Kärnan består av två slags partiklar: protoner (p) och
neutroner (n). Kring atomkärnan kretsar elektroner (e-) på olika avstånd (elektronskal) från
kärnan.
Protoner är positivt laddade (+)
Elektroner är negativt laddade (-)
Neutroner är oladdade
Hur många protoner, neutroner och elektroner en atom innehåller, beror på vilket ämne det är.
I varje atom finns det lika många elektroner som protoner. Det betyder att det finns lika
många negativa som positiva laddningar. Det är därför man säger att atomen är
neutral/oladdad.
Men om en eller flera elektroner försvinner kommer atomen att blir positiv laddad. Om det
tillkommer elektroner i en atom kommer den att bli negativt laddad. Atomer som är positivt
laddade kallas positiva joner. Exempel på positiva joner är Natrium jon (Na+), Magnesium
jon (Mg2+), Vätejon (H+). Atomer som är negativt laddade kallas negativa joner. Exempel på
negativa joner är klorid jon (Cl-), oxid jon (O2-).
Man delar in materia (ämnena) i grundämnen och kemiska föreningar.
Grundämnen : Ämnen som bara innehåller en sorts atomer kallas grundämnen. Varje
grundämne har ett eget kemiskt tecken som är detsamma överallt på hela jorden. Det kemiska
tecknet består av en eller två bokstäver, oftast från det latinska namnet på ämnet.
Grundämnen hittar man på det periodiska systemet.
Väte består av en proton och en elektron och saknar alltså neutroner. Helium består av två
protoner, två elektroner och två neutroner. Det finns cirka 110 olika sorters atomer och utifrån
dem bildas alla ämnen på jorden.
Grundämne
Kemiska tecken
Var finns det?
Väte
H
I Luften och universum.
Helium
He
Ballonger och i universum.
Koppar
Cu
Elledningar i våra hus och
kyrktak.
Guld
Au
Elektronik & smycken
Silver
Ag
Elektronik, fotoframkallning
& smycken
Kemisk förening (sammansatta ämnen): Är uppbyggd av två eller flera olika slags atomer.
(t.ex. vatten som består av både väte- och syreatomer, socker är uppbyggd av atomer från kol,
väte och syre)
Vatten - H2O består av två väteatomer och en syreatom.
Druvsocker - C6H12O6 består av sex kolatomer, tolv väteatomer och sex syreatomer.
Koldioxid – CO2 innehåller en kolatom och två syreatomer.
Molekyler: Flera atomer som sitter ihop som t.ex. vatten som består av syreatomer och
väteatomer.
Materias olika former
Materia kan förekomma i tre former: fast, flytande och gasform. För vatten blir det då: Is
(under 0 °C), flytande (mer än 0°C) och vattenånga (100 °C). Om man värmer is så smälter
den. Vid 0 °C förlorar vattnet sin fasta form och blir flytande. Det blir en vätska. Om man
fortsätter värma vattnet börjar det att avdunsta och det bildas vattenånga. När temperaturen
stigit till 100 °C börjar vattnet koka. Med ett gemensamt namn kallar vi avdunstning och
kokning för ångbildning.
Imma: När vattenånga från t.ex. duschen träffar den kalla spegeln kyls den ner (vattenångan
kondenserar) och det bildas små vattendroppar – imma på spegeln.
Volym: Hur mycket plats materia (föremålet) tar.
För att beräkna volymen av ett rätblock tar vi helt enkelt:
Volym = längden * bredden * höjden
Enhet: kubik: centimeter/decimeter/meter (cm3/dm3/m3). Det är viktigt att man använder
samma enhet hela vägen! Om det står i uppgiften att sidorna är: l = 4 cm, b = 2 cm, h =1 cm
blir volymen av lådan följande: 4·2·1=8 cm3.
Man använder sig av volymräkning på många ställen som bassänger, förpackningar, bilar osv.
Oregelbundna föremål: Då kan man använda ett mätglas som är halvfullt med vatten.
Lägger föremålet i ett mätglas som innehåller vatten. Kollar på vätskenivåökningen och
jämför med nivån innan föremålet lades i.
Vanliga enheter för volym:
1 Liter = 1 dm3 (kubikdecimeter) = 1000 cm3
1 Liter = 10 deciliter (dl)
1 Liter =100cl =
I liter = 1000 Milliliter (ml)
Materia kan vägas
När man väger ett föremål får man reda på dess vikt eller massa. Vikt använder man för det
mesta men massa då man gör beräkningar inom fysiken. Man använder en våg för att mäta
massa.
Vanligaste enheten för massa är: 1 kilogram (kg). Andra enheter som används ofta är: 1 gram
(g) och 1 ton.
1 kg = 1000 g
1 ton = 1000 kg
Flyta eller sjunka?
Stenar sjunker och träbitar flyter i vatten. Detta beror på de olika föremålens egenskaper som
man tillsammans kallar för densitet (täthet).
Densitet = massa/volym (p=m/V)
Densitet anges i antalet kg per dm3. (kg/dm3= kg per liter). 1dm3 trä väger ca 0,5 kg medan 1
dm3 järn väger ca 8kg.
Det som avgör om föremålet flyter är om vätskan väger mer eller mindre per dm3, dvs
densitet.
Om ett föremål flyter eller inte beror på tre saker:
1. Vilket ämne föremålet består av (järn, trä, plast, koppar, bly etc.)
2. Vilken form föremålet har (t.ex. klot, låda). En båt flyter på grund av dess form fast
den är gjord av järn.
3. Vilken vätska det är (t.ex. olja, vatten).
Föremål väger mindre i vatten då vattnet hjälper till att lyfta föremålet. Man kan räkna ut hur
mycket ett föremål väger i vatten genom att ta reda på hur mycket vatten som trängs undan av
föremålet. Detta kom greken Arkimedes fram till:
Arkimedes princip - En vätskas lyftkraft på en kropp är lika stor som den undanträngda
vätskans tyngd.
Andra egenskaper hos materia
Metaller (järn, koppar, silver, guld) har den typiska egenskapen av metallglans. Inom kemin
delar man in ämnen i metaller och icke-metaller. Järn används för att tillverka stål.
Guld
bra.
Används til smycken och elektronikprodukter. Leder elektricitet och värme
Järn - Används för att t.ex. tillverka stål. En del golfklubbor är gjorda av järn.
Silver - Används för tillverkning av alkaliska batterier, speglar och smycken. Används för
framkallning av fotofilm.
Hållfasthet
Olika ämnen (material) håller olika bra då de utsätts för krafter. Detta kallas för hur hållfast
ett ämne är. Ett bra byggnadsmaterial är t.ex. bambu. Andra bra material att bygga med är stål
och betong.
Hur känner man igen ämnen?
• Se (fast eller flytande).
• Känna hur hårt, mjukt eller segt ämnet är eller hur slät eller skrovlig ytan är.
• Knacka på glas (Höra klangen) inte samma klang med glas gjorda av plaster.
• Lukt och färg.
• Metallglans, metallerna har en viss glänsande yta som t.ex. ämnen koppar, guld, silver och
järn tydligt visar.
Löslighet
Man kan kolla olika ämnen egenskaper om man löser dem i olika ämnen t.ex. i vatten. Det
finns vissa ämnen som inte kan lösa sig i vatten t.ex. asfaltfläckar och oljefläckar och då
använder man förtunning eller lacknafta.
Fast, flytande eller gas är de tre former ämnen kan förekomma i. För vatten innebär det: is
(fast), flytande (vätska) och vattenånga(gas).
Smältpunkt och kokpunkt - Varje ämne har sin speciella smältpunkt och kokpunkt.
Smältpunkt är den temperatur då ämnet smälter och Kokpunkt är den temperatur då ämnet
övergår från flytande form till gasform. Man kan använda denna information om de olika
ämnen då man skall sortera sopor/återvinna.
Ledningsförmåga
Metaller är bra värme- och elledare. Ämnen som leder elektricitet bra kallas elektriska
ledare. Dit hör metallerna som t.ex. koppar och guld. Ämnen som leder dåligt kallas
isolatorer och det är t.ex. plast, trä, glas, porslin och gummi. Det finns dock experiment med
ledande plaster.
Magnetiska egenskaper
Metaller som järn och nickel har magnetiska egenskaper. Använder sig av detta när man t.ex.
sorterar skrot.