1. No category

Kemi åk 7
Lika bra att ni lär in detta utantill direkt. Det kommer att förfölja er upp till
slutet på gymnasiet.
MOL
1 mol = 6,022* 1023 st, av vad det vara månde.
1 mol stolar....väldigt många stolar.
1 mol människor....trångt i rummet.
Mol är alltså ett mängdmått.
1 mol C-atomer, motsvarar 12g av dessa. 12G C-atomer är 1 mol =
6,022* 1023 st.
Denna siffra kallas även Avogrados konstant.
Lär in ovanstående. Vi kommer att arbeta med detta.
Detta arbete gör jag för att mina sjundeklassare ska åtnjuta förmånen att ha
skriftligt material lättillgängligt på sina ”griffeltavlor” så länge de har internet.
Inledning
Ordet i sig föranleder uttråkning hos många. I Sverige är vi privilegierade och
kan genomföra labbar i labbsalar. I många länder är kemiundervisningen på
högstadium och gymnasium blott teoretisk. Kemi är lätt. Det är bara att göra
som det står. Inte krångla.
Ordet i sig Kemi (arabiska ‫ كيمياء‬latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock
omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess
sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de
ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner. Kemin undersöker olika typer
av atomer, joner, molekyler, kristaller och andra tillstånd av materia, antingen
för sig eller i kombination, vilka involverar begreppen energi och entropi i
relation till spontaniteten hos kemiska processer.
Traditionellt delas kemins grenar in efter vilken typ av materia de behandlar.
Dessa områden inkluderar:
Oorgansik kemi (utforskandet av oorganisk materia).
Organisk kemi(utforskandet av organisk (kolbaserad) materia).
Biokemi(utforskandet av kemiska substanser hos organismer).
Fysikalisk kemi(utforskandet av kemiska processer med användning av
fysikaliska modeller och sammanhang).
• Analytisk kemi(analys av prover för att få förståelse för deras kemiska
sammansättning och kemiska struktur).
• Kärnkemi (där atomkärnan är i fokus och man studerar radioaktiv
påverkan på kemiska reaktioner, olika isotoper kemiska egenskaper,
såväl som omvandling av grundämnen genom fusion, fission eller
naturligt sönderfall).
• Teoretisk kemi(är ett samlingsnamn för flera teoretiska varianter av kemi
som kan tillämpas inom de mer praktiska varianterna av kemi, t.ex.
•
•
•
•
kvantkemi som kan tillämpas inom nästan alla fält av kemi).
På senare år har ett flertal specialiserade discipliner vuxit fram. Exempel på
sådana är neurokemi (utforskandet av nervsystemets kemi), miljökemi (studiet
av kemiska processer i naturen) och materialkemi(studiet av olika material).
Kemi utövades till en början som alkemi, en protovetenskap ur vilken kemi
sedan växte fram.
En allmänmänsklig egenskap är vårt sätt att tänka. Vi som människor vill alltid
systematisera, och finna grunden till vår existens.
”Redan de gamla grekerna” hade två synsätt. Det ena var att alla tingen
bestod av atomer, odelbar kropp, A- gör ordet negativt och ”tom” skära, klyva.
Demokritos vidhöll teorin om atomer, emedan Aristoteles något senare
hävdade att materien går att klyva i oändlighet. Idag har ser vi att båda
teorierna fungerar parallellt.
Titta igenom det grekiska alfabetet och lär er några bokstäver ur det, t.ex alfa,
beta, gamma, delta, lambda, theta.
Tidig kemi
Guld har alltid varit spännande och vackert. Därför har människor länge velat
begagna sig av denna metall. För mer än 2000 år sedan försökte
vetenskapsmän göra guld. Dessa män kallar vi idag för ALKEMISTER. Utan att
ha någon källa för mitt påstående kan jag tänka mig att detta ord har kommit
från arabiska via morerna i Spanien. Moriskan saknade bestämd artikel och
därför kunde de inte skilja på kemi och al kemi.
Laborationer
Detta är känt för många från biologiundervisningen med mig.
När vi genomför en labb så har vi en teori om vad som ska hända. En slags
gissning grundad på tidigare kunskaper och erfarenheter. Sedan genomför man
experimentet. Detta genomförs med ”gissningen”. Stämmer det så vill man att
experimentet ska gå att upprepa flera gånger, även av andra. Därför är en
rapport om hur det gick till väldigt viktig. Rapporten är inte bara ett resultat,
utan även ett recept på hur man gjorde, så att andra kan kontrollera att
resultatet inte är fantasier eller önskedrömmar.
Går det inte att upprepa kanske det var en slump, eller så har man gjort fel
någon stans.
Repetition av labbrapport
Klass, namn, datum i nämnd ordning.
Vad ska vi ta reda på och vad tror vi kommer att hända. Ni som gjort labben om
växtdelar vet att det inte alltid kommer att hända så mycket än att jag säger
”ok”.
Materiel
Hur gjorde jag/vi? Infoga bilder tagna med kamera. Om ni behöver – rita.
Vad hände?
Varför, resultat.
Säkerhet
Skyddsglasögon.
Handskar.
Förkläde.
Rock.
Inte springa runt. Arbeta lugnt.
Håll i minnet rutiner för evakuering och för ögondusch.
Tvätta all utrustning efter labben. Torka bänkarna.
Tvätta händerna.
Farosymboler enligt 2008/1272/EC, bilaga V.
Farosymbol
Faroklass - Farokategori
Generell in
Explosivt
Instabila explosiva ämnen,
blandningar och föremål
Explosiva ämnen, blandningar och
föremål
Självreaktiva ämnen och
blandningar
Organiska peroxider
Produkten är explosiv och kan explod
friktion, gnistor eller värme.
Måste hanteras varsamt.
Brandfarligt
Brandfarliga gaser
Brandfarliga aerosoler
Brandfarliga vätskor
Brandfarliga fasta ämnen
Självreaktiva ämnen och
blandningar
Pyrofora vätskor och fasta ämnen
Självupphettande ämnen och
blandningar
Ämnen och blandningar som vid
kontakt med vatten utvecklar
brandfarliga gaser
Organiska peroxider
Produkten är brandfarlig och kan brin
värmetillförsel.
Vissa produkter utvecklar brandfarlig
självantänder i luft.
Oxiderande
Oxiderande gaser
Oxiderande vätskor
Oxiderande fasta ämnen
Produkten orsakar reaktion, brand elle
brännbara ämnen eller material.
Gasbehållare
Gaser under tryck:
-Komprimerade gaser
-Kondenserade gaser
-Kylda kondenserade gaser
-Lösta gaser
Frätande
Korrosivt för metaller
Frätande på huden
Allvarliga ögonskador
Giftigt
Akut toxicitet (oral, dermal, vid
inhalation)
Skadligt
Akut toxicitet (oral, dermal, vid
inhalation)
Hudirritation
Ögonirritation
Hudsensibilisering
Specifik organtoxicitet – enstaka
exponering
Produkten är en trycksatt eller kraftig
Behållaren kan explodera vid yttre br
Produkten ger frätskador på hud, mat
allvarliga ögonskador.
Produkten är korrosiv för metaller.
Produkten ger livshotande skador vid
förtäring.
Produkten är skadlig vid inandning, h
Används också för produkter som ger
irriterar hud, ögon eller luftvägar eller
Luftvägsirritation
Narkosverkan
Hälsofarlig
Luftvägssensibilisering
Mutagenitet i könsceller
Cancerogenitet
Reproduktionstoxicitet
Specifik organtoxicitet – enstaka
exponering
Specifik organtoxicitet – upprepad
exponering
Fara vid aspiration
Produkten kan ge ärftlig genetisk ska
fortplantningen. Används också för pr
inandning, kemisk lunginflammation v
skador vid enstaka eller upprepad exp
Miljöfarlig
Farligt för vattenmiljön
-akut
-kronisk
Produkten är giftig för vattenmiljön på
och användas så att produkten och av
Farosymbolerna SKA kunnas!!!
Förklara varför man gör experiment.
Varför är det viktigt att föra anteckningar och sammanställa resultaten från
laborationen?
Vad ska du tänka på inför, under och efter en laboration? Berätta mycket
utförligt.
Får du blanda ämnen hur som hellst?
Atomer, molekyler, grundämnen och föreningar
Att kunna redogöra för:
vad en atom är och vad en molekyl är;
vad ett grundämne är och vad en kemisk förening är;
kemiska förkortningar och skrivsätt.
Allt vi ser omkring oss, med ögat, mikroskop eller teleskop består av materia.
Vissa saker vi inte ser består också av materia. Luft är ett exempel.
Alla materia går att väga. I luftens fall kallas det lufttryck. När det finns mera
luft på ett visst ställe är det högtryck. När det är lågtryck är det mindre luft på
det stället. Massa och energi är samma sak.
Materia består i sin tur av atomer. Atom kommer från grekiskans ἄτομος,
átomos, vilket betyder "odelbar". A-, används i grekiskan men även ibland i
svenskan som O-, i Odelbar.
Vad betyder ordet atom?
Vad är en atom?
Det finns ungefär 117 olika sorters atomer. Varje atom är ett speciellt ämne.
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/transcoded/6/61/Atomic_orbit
als_and_periodic_table_construction.ogv/Atomic_orbitals_and_periodic_table_co
nstruction.ogv.480p.webm
Videon ovan visar hur vi från väte med en proton i kärnan sedan skapar fler
ämnen genom att lägga till protoner, elektroner samt neutroner.
Hur många protoner har det enklaste ämnet och vilket är det?
Hur många protoner har det tyngsta ämnet och vilket är det?
De flesta atomer är bundna till andra atomer. Atomer som sitter ihop bildar en
molekyl.
Vi ska bygga några molekyler, till hjälp har vi molekylbyggsatser samt
molview.org , ett program med en databas med färdiga modeller.
H2O – alias vatten, även diväteoxid.
Brukar gestaltas som ovan. Den består av två väte och en syre. Den speciella
formen ger den dess egenskaper. Detta finns det hela avhandlingar om och är
ingenting vi kommer att ta upp på högstadiet.
Syre: O2.
Tvåatomigt syre. Den som vi i normala fall andas.
Även denna en molekyl.
Treatomigt syre, ozon, en för människan giftig gas.
Denna bildas i övre atmosfären och skyddar mot skadlig
UV-strålning.
I de lägre luftlagren skadar den. Gasen har en speciell
lukt som man kan förnimma efter åskväder.
Syrets upptäckare vill vi tillägna C. W v Scheele, en kemist och apotekare från
Köping.
Om vi har tid så skulle jag vilja besöka museet i Köping med klasserna för att
lära oss mera om Herr Scheeles liv.
Ett grundämne är ett ämne som består av ett enda slags atomer. Rent guld,
består av guldatomer. Kol av kolatomer. Det finns lika många grundämnen som
det finns atomslag. Vissa grundämnen finns som ensamma atomer, xenon,
krypton, argon, neon, emedan andra som ovan syre siter ihop med en till av
sitt slag.
En kemisk förening är när när man satt ihop flera atomer av samma
atomslag eller olika atomslag och får ett nytt ämne med nya egenskaper än
vad ämnena i sig hade ensamma.
Det första exemplet är vatten som består av väte och syre. Syre för sig självt
andas vi. Väte kan vi elda med. Väte brinner med hjälp av syre och bildar då....
Vad tror du själv att produkten blir?
Kan du andas den?
Är den viktig?
En kemisk förening har andra egenskaper än de grundämnen de är uppbyggda
av. Ett annat exempel är ozon som har andra egenskaper än syre. Fast båda
består av syreatomer. Att det syre vi andas ändock består av ett par av
syreatomer är för att annars reagerar det direkt med andra ämnen. För att syre
ska reagera med väte så måste vi tillföra energi, med hjälp av en tändsticka
t.ex.
Vi kan bilda oändligt många föreningar.
Kemiska tecken och formler
Alla grundämnen har ett kemiskt tecken. För länge sedan använda man
”krumelurer” för att beteckna ämnen. Se t.ex. tecknet på Volvobilar. Det var
tecknet för järn. Idag skriver vi järn Fe, av ferrum, järn på latin. Alla
grundämnen har ett kemiskt tecken på en eller två bokstäver.
Det var Jöns Jacob Berzelius som myntade systemet med förkortningar.
Många ämnen har som vi vet krångliga namn, amygdalin t.ex., var namnet på
vitamin B17, som numera är avklassad som B17.C20H27NO11
är mängdformeln för detta ämne. Det säger inget om hur det ser ut.
Strukturformeln.
Titta själv på molview.org och se hur den ser ut. Snurra och titta från olika håll.
Att bara ha en uppsättning förkortningar hjälper inte.
Därför så började skarpa hjärnor att arbeta. Detta ledde till:
Periodiska systemet
Dmitrij Mendeleev [Mendelejev], var en mycket framstående rysk kemist. Han
började katalogisera och systematisera de olika grundämnenas inbördes
förhållanden.
(Bild D. Mendeleev. Död 1907, därför gick upphovrätten ut 2007.)
Mendeleevs system ovan. De luckor som finns visar att han förutspått ämnen
som skulle ligga i luckorna, men inte var upptäckta vid tidpunkten för tabellen.
Mendeleev lyckades räkna fram deras egenskaper med sådan precision, att vi
nog kan säga att han upptäckte alla återstående ämnen i teorin.
Det samtida periodiska systemet ser ut som ovan, ungefär.
Perioder – vågräta.
Grupper – lodräta.
Ämnena är ordnade i vågräta rader i stigande atomnummer.
Atomnummer=antalet protoner i kärnan.
När ett elektronskal är fullt börjar man på en ny rad. Alla ämnen med lika
många valenselektroner hamnar under varandra.
Varför står H längst upp till vänster och He längst upp till höger?
Vad är ”valenselektron”?
Ämnen i samma period har lika många elektronskal.
Vad är en period?
Vad är en grupp?
Grundämnena är vidare indelade i metaller och ickemetaller.
Metallerna har ofta, men inte alltid, 1-3 valenselektroner. Därför lämnar de
gärna iväg elektroner.
Ickemetallerna tar hellre upp elektroner.
Atomer som förändrar sin laddning så att de får fler eller färre elektroner än
antalet protoner i kärnan kallas joner.
Ickemetallerna är samlade till höger och metallerna till vänster.
Denna kunskap har också gett upphov till den elektrokemiska spänningsserien.
Vad kallas atomer som förändrar sin laddning?
Vilka ämnen tar hellre upp elektroner?
Lär in:
Vilket ämne är?
C, F, Cl, Br, I, At;
He, Ne, Ar, Kr, Xe, Rn;
H, Li, Na, K, Rb, Cs, Fr;
Be, Mg, Ca, Sr, Ba, Ra;
Fe, Cu, Au, Ag, P, U, Po, Al, Ir, W, Zn;
Dessa förkortningar ska ni kunna utantill. Ungefär som glosor.
Alkalimetaller
Grupp 1
Alkalimetallerna är metaller. De reagerar extremt lätt och häftigt med andra
ämnen som syre och vatten. Därför kan man inte använda dessa till något
annat än i föreningar med andra ämnen.
Alkaliska jordartsmetaller
Grupp 2
Här finner vi magnesium bl.a. som vi tillverkar fälgar av, kamerahus, fotoblixtar
på 1800-talet.
Halogener
Grupp 17
Saltbildare.
Titta vad salt heter på grekiska.
Dessa har nästan fullt yttre elektronskal, så när som på en elektron. De tar
därför gärna upp en elektron från metaller och därmed harde bildat ett salt.
Dessa ämnen används av våra kroppar till en massa saker.
Ge 12 exempel på vad kroppen använder salter till.