1. No category

SNY
SNÄ
Se Lymmel. — Torde ursprungligen hafva betydt
d e t s a m m a s o m S n ö f l a r e ( t . Schnüffler).
SNYFTA, v. n. 1. Under grät göra ovilkorliga, djupa och krampaktiga andetag tätt pä hvarandra.
S N Y F T A N , f. s i n g , i n d e f . e l l e r
SNYFTANDE, n. 4. Tätt på hvarandra föl­
jande, ovilkorliga, djupa och krampaktiga andetag
under gråt.
S N Y F T N I N G , f. 2 . 1 ) S e S n y f t a n d e . — 2)
H v a r j e s ä r s k i l t af d e k r a m p a k t i g a a n d e t a g , s o m
man gör under gråt.
S N Y G G , a . 2 . (isl. S n o g g r ; u r s p r u n g l . : k o r t ;
slät, glatt, ej hårig) 1) Ren och prydlig. Sages
både om person och sak. Han är alllid s. Hålla
samling af s-kor. — 3) (anat.) En snäckformig
d e l i ö r a t s t r u m h å l a . — 4 ) S e Volut. — 5 ) D e n
del uti ett ur, på hvilken kedjan är uppvindad,
när uret är uppdraget. — 6) Ett slags mindre
härskepp hos våra förfäder. — Ss. S n ä c k a r l ,
s i g s . S - a k l ä d e r . S . k l ä d n i n g , r o c k . S-t
r u m . S-a möbler. — S y n . A n s t ä n d i g , P r o p e r .
— 2) Som älskar renlighet och prydlighet, gerna
ser snygghet omkring sig. — 3) Säges om små
barn, äfv. om husdjur (hundar, kattor), da de
blifvit vanda att ej orena sig. Den lilla håller
sig s . Hunden ä r s . — 4 ) S ä g e s i r o n i s k t i
s a m m a m e n i n g s o m V a c k e r . Just e n s . h i s t o ­
ria!
En s. beskyllning !
SNYGGA, v. a. 1. Göra snygg. — S n y g ­
gande, n. 4.
SN\rGGHET, f. 3. Egenskapen att yara snygg.
SNYGGT, adv. l'a ett snyggt sätt, med snygg­
het. S. klädd.
S N Y L T A , v . n . 1 . (fam.) S e S n u g g a .
S N Y L T G Ä S T , m . 3 . (fam.) E n , s o m b e s ö k e r
andra för matens skull.
S N Y L T R A , f. 1 . E t t s l a g s f i s k af d e T a g g f e n i g a , n ä r a e n fot l å n g , e n af E u r o p a s v a c k r a s t e
f i ska r . L a b r u s J u l i s .
SNYTA, v. a. 3. Impf. Snöt. Sup. Snutit
o c h S n y l i t . P a r t . p a s s . Snuten o . Snyten. (af
Snut) R e n s a n ä s a n g e n o m s t a r k f n y s n i n g o c h
utklämning (med näsduk eller, såsom ringare folk,
m e d fingr arna).
S. blod, v i d s n y t n i n g få b l o d u r
n ä s a n . ( F a i n . ) S. ljuset, p u t s a d e t . — V a n l i g e n
säges reflexivt S. sig, t. ex.: S. sig med näsduk,
m e d f i n g r a r n a . S. s i g p å a r m e n . ( P o p . ) Det
skall han i n t e s . sig af, d e t s k a l l h a n s l i p p a . —
S n y t a n d e , n . 4 . o . S n y t n i n g , f. 2 .
SNYTE, n. 4. 1) Lång, smal och spetsig nos.
— 2) Stump.
S N Å L , a . 2 . (fam.) 1 ) B e g ä r l i g a t t f ö r v ä r f v a
ä g o d e l a r . S. efter p e n n i n g a r , ä g o d e l a r . S . efter
v i n s t , förtjenst. — Syn. S n i k e n . — 2 ) B r u k a s i
a l l m ä n h e t f ö r B e g ä r l i g . 5 . efter m a t . M a n s ä g e r
ä f v . : S-a ögon, s . m i n , o . s . v . — 3 ) Ö f v e r d r i f v e t s p a r s a m . 5 . o m p e n n i n g a r . S. o m s t y f v e r n .
— Syn. Nidsk, Njugg, Karg, Gnidaraktig.
S N Å L A S , v . d . 1 . ( f a m . ) V a r a s n å l . S. efter
något.n— Syn. Snikas.
S N Å L H E T , f. 3 . (fam.) F e l e t a t t v a r a s n å l .
J f r Snål. — S y n . a) S n i k e n h e t . — b) G n i d e r i ,
Nidskhet, Njugghet, Karghet.
SNÅLJÅPA, f. 1. och
SNÅLJÅPER, m. sing. (pop. o. fam.) Snål
person.
S N Å L T , a d v . M e d s n å l h e t . Ä t a s . Spela s . ,
med öfverdrifven rädsla att våga sina penningar.
— Syn. Sniket; Nidskt, Njuggt, Kargt, Gnidaraktigt.
S N Â L V A R G , m . 2 . ( p o p . o . fam.) S n å l k a r l
e l l e r gosse.
S N Ä C K A , f. 1 . 1 ) B e n ä m n i n g p å d e m af B l ö t ­
djuren, hvilka äro betäckta utaf ett utvändigt i
ett stycke sammanhängande skal. Jfr Mussla.
S - k o r och m u s s l o r . — 2 ) S e S n ä c k s k a l . E n
415
-artad, -form, -formig.
S N Ä C K F I G U R , - - u r , m . 3 . S n ä c k f o r m i g f igur .
SNÄCKGÅNG, m. 2. 1) Snäckformigt krökt
g å n g . — 2) S p i r a l f ö r m i g g å n g o m k r i n g e n h j u l ­
s t o c k . — 3 ) (Gg.) G a n s k a l å n g s a m g å n g , l i k d e n
af en snäcka.
SNÄCKHJUL, n. 5.
Ett hjul, fästadt vid
snäckan i ett ur.
SNÄCKHUS, n. 5. Det skal, hvari en lefvande snäcka är innesluten.
SNÄCKHVALF, n. S. Hvalf, hvars vederlag
(första stenrader) stiga spiralt.
SNÄCKKALK, m. sing. Kalksten, som inne­
h å l l e r l e m n i n g a r af s n ä c k o r .
S N Ä C K L I N I E , f. 3 . S e S p i r a l l i n i e .
S N Ä C K L Ä R A , f. 1 . D e n del af n a t u r a l h i s t o rien, som handlar om snäckorna.
SNÄCKMERGEL, m. sing. Mergel, som inne­
håller lemningar af snäckor.
S N Ä C K M Y L L A , f. 1 . M y l l a , s o m i n n e h å l l e r
l e m n i n g a r af s n ä c k o r .
S N Ä C K R U N D N I N G , f. 2 . S n ä c k f o r m i g r u n d n i n g .
S N Ä C K S A M L I N G , f. 2 . S a m l i n g af s n ä c k s k a l .
SNÄCKSAND, m. sing. Sand, som till största
d e l e n b e s t å r af s ö n d e r s m u l a d e s n ä c k s k a l .
SNÄCKSKAL, n. 5. Det i ett stycke samman­
hängande skal, som betäcker en snäcka.
Mus­
selskal.
S N Ä C K S L E M , n . s i n g . S l e m , s o m f innes
i
snäckor.
SNÄCKSTEN, m. 2. Benämning på förstenade
snäckor.
SNÄCKVERK, n. 5. Arbete eller prydnad af
snäckor.
SNÄCKVIS, adv. I snäckformig krökning.
SNÄF, a. 2. Trång, knapp. Säges isynn. om
k l ä d e r . S rock, k l ä d n i n g .
S N Ä F H E T , f. 3 . T r å n g h e t . Rockens s .
SNÄFT, adv. Trångt. Klädningen sitter s.
S N Ä L L , a . 2 . (af S n u a , s k y n d a ; f a m . ) 1 )
S n a b b . S. a l t l ö p a . H a n v a r s . a l l koynma
i g e n . En s . r e s a . — D e r a f S n ä l l s e g l a r e , m . fl.
— 2) G a n s k a s k i c k l i g , k u n n i g . E n s . gosse. S .
målare.
S. a l l l ä s a . S . i m u s i k , i m a t e m a t i k .
G o s s e n ä r s . a t t l ä s a . S. i s i n a
s t u d i e r . S . arbetare. — 4 ) B e s k e d l i g ; äfv. t j e n s t a k t i g . En s . gosse. V a r s . , m i l t b a r n . V a r
s. och hjelp mig.
— 3) Flitig.
SNÄLLARE, m. 5. 1) En del i ur. — 2)
En af flera häfstänger och fjädrar sammansatt, i
s t o c k e n af e t t g e v ä r a n b r a g t m e k a n i s m .
S N Ä L L B L E K E , n . 4 . S e Konslbleke.
SNÄLLFOTAD, a. 2. Se Snabbfolad.
SNÄLLGARFVERI, n. 3. Sätt att garfva hudar
på vida kortare sätt än vanligt, genom användan­
det af förtunnad svafvelsyra.
S N Ä L L H E T , f. 3 . 1 ) S n a b b h e t . — 2) S k i c k ­
lighet, kunnighet. — 3) Beskedlighet.
SNÄLL-LOD, n. sing.
Blandning af tenn,
b l y o c h v i s m u t h , s o m b r u k a s till m e t a l l e r s h o p ­
lödning.
SNÄLLPOST, m. 3. Post, som gar fortare än
den vanliga.
SNÄLLPRESS, ni. 2. Ett slags boktryckarpress, der kärran åker fram och åter under en
stor vals, som förrättar tryckningen, hvilken derigenom går fortare än med vanliga pressar.