Dialekt i Gerlesborg Ett nordbohuslänskt arv Ett föredrag av Jesper Gunnarsson Källa: www.eniro.se Källa: www.eniro.se 2005 Min ”definition” av Gerlesborg Källa: www.eniro.se (högra kartan har manipulerats) Gerlesborgshistorik • • • • 1823 köper Anders Gerle mark i Bräcke Börjar exportera havre på 1830-talet Bygger havremagasin, köper mer mark Många arbetstillfällen skapas och ett litet samhälle börjar växa fram • Poststation Gerlesborg ger bygden så småningom dess namn • Gerlesborgsskolan grundas i mitten av 1900-talet En nordbohuslänsk dialekt Gerlesborg tillhör den del av Bohuslän där man talar så kallad nordbohuslänsk dialekt. x Bilden efter Lindroths Gränserna och skiljaktigheterna mellan sydbohuslänska och nordbohuslänska. 12. u-form: ku, bu, tru Dialektpåverkande faktorer • Bohuslän blev svenskt 1658 • Bohuslän under lång tid fattigt • Kulturell kittel: handelsplats, många inflyttningar • Kustsamhälle: inget jordbruk, däremot fiske och stenhuggeri • Ålderdomshemmet byggs 1911 i Gerlesborg Litteratur • Lindroths Gränserna och skiljaktigheterna mellan sydbohuslänska och nordbohuslänska (1920) • Janzéns Studier över substantivet i bohuslänskan (1936) • Kvilleruds Bohuslänska (1999) Bilden från http://www.sofi.se Uppteckningar av ord • Niléns Ordbok öfver allmogemålet i Sörbygden (1879) • Uppteckningar hos DAG: Bottna, Svenneby och Tossene: ~ 3000 ord och 3-4 inspelningar vardera Göteborg Strömstad x Tossene Svenneby Sörbygden Bottna Bilden från http://hem.passagen. se/roberl/KARTA.GIF Uppteckningar av ord • Två studiecirklar som resulterat i mindre ordböcker: En för Tanums kommun (1984) x och En för Sotenäs kommun (2000) Bilden hämtad från hemsidan: http://hem.fyristorg.com/bohusgen kartabohus.htm_txt_bohusmap _cmp.gif Mina informanter 2005 Barndomshem 1930-1940 Källa: www.eniro.se (högra kartan har manipulerats) År 2005 bosatt informant (och ytterligare en i Valbo, en i Uddevalla och två i Göteborg) Bygdens utveckling Ålderdomshemmet Gerlesborgsskolan Almetorpet 1940-talet Gerlarnas hemvist Barndomshem 1930-1940 Källa: www.eniro.se (bägge kartorna har manipulerats) 2005 År 2005 bosatt informant Olika släkters utbredning Ålderdomshemmet Konsum 1940-talet 5 st Gerle Malisarna 20 st Larsson/Olsson 14 st Almqvist 10 st Brogren 7 st Karlsson 7 st Pensionat 60-65 st Källa: www.eniro.se (kartan har manipulerats) Gerlesborgsordlista, 1:a v. Gerlesborgsordlista, idag Uttal p t k g g l rd → → → → → → → b d g j w £ £ Ex: Ex: Ex: Ex: Ex: Ex: Ex: sopa sot káka väg hög påle bord → → → → → → → soba sod kága vejj how på£e bo£ Uttal u kort å kort — — o ô Ex: bunke — bongke Ex: botten — bônn Finns tendenser till surrande på speciellt i och y, men även e och u. Jag betraktar fenomenet som en del av språkmelodin snarare än enskilda fonem. Uttal Viktigt att skilja på olika a-ljud där användningen skiljer sig från standardspråket: blandar backe vráket betálar — — — — b£annar bákke vráget beta£ar (kort, främre/öppet a) (kort, bakre/slutet a) (långt, bakre/slutet a) (långt, främre/öppet a) Substantiv Femininumändelser: Obest. Best. Obest. Best. sing. sing. plur. plur. Exempel -a -á -er -ene avis|a, -á, -er, -ene - -ê -er -ene tös, -ê, -er, -ene (undantagsfall: -ar, -ane, i pluralis) Substantiv Maskulinumändelser: Obest. Best. Obest. Best. sing. sing. plur. plur. Exempel -e -en -ar -ane ong|e, -en, -ar, -ane - -en -ar -ane båd, -en, -ar, -ane (undantagsfall: -er, -ene, i pluralis) Substantiv Neutrumändelser: Obest. Best. Obest. Best. Exempel sing. sing. plur. plur. -ê el. dig|e, -et, dige, -ê el. -e -(e)t -ene -ene - -(e)t - -ê ben, -t, ben, -ê Adjektiv Ändelse Böjning Exempel -(e)te (-ot) (oböjligt) muggete, fräknete -åll (-ol) -åll, -ållt, -ålle hemmåll, brôddåll -vôrn (-vorden) -vôrn, -vôrt, -vôrne b£ivôrn, småvôrn -i (-ig) -i, -itt, -ie dokkti, ro£i - -, -tt, -e rö, frákk -en -en, -et, -ne gretten, ubetten 25% 1% 4% 55% 15% Svaga verb – några exempel Pres. Inf. -ar (bet.) -a, (obet.) -e -ar, -er (bet.) -a, (obet.) -e -r - Sup. Exempel (pres.) -a -a bágar, mugg£ar -te -t gáner, jeder -tt dör, hár, ror, trur Pret. -tte Starka verb – några exempel Pres. Inf. Pret. griber (bet.) griba (obet.) gribe greb rekker (bet.) rekka (obet.) rekke rákk Sup. Exempel (pres.) grebbe (be)griber rokke rekker, sekker Uttal Kvarstående t i neutrum: Ex: huset, be:nt, bärjet el. bärtt Vanligt med d-bortfall, både slutljud och intervokaliskt: Ex: tann, rá, bán (jfr rod, sod) Ex: spáe, bræa, lær Uttal Korta y ersätts av ô : bytta – bôtta, hyfs – hôfs, mycket – môgge Till skillnad från “västkustens” e har man i : fisk inte fesk. hô£ing, fjä£ing, bônning Inte som till exempel sörbygdens (Nilén): hu£eng, fjä£eng, bunneng Pronomen Finns en uppsjö av pronomen i dialekten. Ofta två former: en betonad och en obetonad. Ex: pers. bet. jejj, mejj, dejj obet. je, me, de Dubbel genitiv mycket vanligt: Ex: hanses, ho:ses el. henneses, dômses Ex: poss. din/di, ditt, dinne el. jår, jårt, jåre