Rädda synen på Bach

■■ kultur
Redaktör: Gabor Hont 08-790 34 80
[email protected]
Rädda synen på Bach
»I have seen a vast variety of singular animals, such as
dromedaries, camels, etc., and particularly at Leipsick, where a celebrated master of music, who had already arrived to his 88th year, received his sight by my
hands; it is with this very man that the famous Handel
was first educated, and with whom I once thought to
have had the same success, having all circumstances in
his favor, motions of the pupil, light, etc., but upon
drawing the curtain, we found the base defective, from
a paralytic disorder«.
D
(Se översättning nedan till höger)
en berömde engelske
ögonkirurgen »Chevalier« John Taylor
(1703–1772) lämnade
denna speciella redogörelse av sin kataraktoperation på
Johann Sebastian Bach (1685–
1750) elva år efter tonsättarens
död. Tvärt emot vad den självdubbade (!) »Ophtalmiater Royal« Taylor påstod återfick inte heller Bach
synen – han drabbades dessutom av postoperativ
infektion och avled fyra månader efter ingreppet i
juli 1750 i sviterna av en akut stroke. Redogörelsen
innehåller också ett par sakfel: Bach var vid operationen 65 år gammal, och Händel undervisades aldrig av Bach. I själva verket är det en gåta att dessa barockmusikens största tonsättare, födda samma år i
Tyskland på 13 mils avstånd, aldrig träffades.
Kataraktoperationer var John Taylors signum, på
den tiden enligt mina ögonläkarkollegor utförda genom så kallat starrstick, där linsen puttades åt sidan
eller fragmenterades. Hans största tillgång verkar
100
LKT1403s100_101.indd 100
musiker
i himlen
»Bruckner välkomnas i himlen« är en målning av Otto
Böhler. Från
vänster ses tonsättarna Bruckner, Liszt, Wagner, Schubert,
Schumann,
Weber, Mozart,
Beethoven,
Gluck, Haydn,
Händel och
Bach. I denna
1800-talsmålning är det Bach
som får stå för
musiken när
tonsättarna
samlas.
dock ha varit en alldeles prunkande narcissism. Han
gjorde turné genom olika europeiska städer i en vagn
målad med ögon i olika former, och ankomsten annonserades i god tid. Hugade patienter samlades i
stadens rådhus, och den självutnämnde kunglige
ögonkirurgen inledde sessionen med långa oratoriska tal över sina egna framgångar innan kirurgin tog
vid. Patienterna fick ofta instruktionen att hålla det
opererade ögat täckt under sju dagar – när ögonlappen togs bort hade kirurgen lämnat byn. Hans liv
har tagits som exempel på »how far impudence may
carry ignorance« (»hur långt fräckhet kan få okunnigheten att nå«), men detta är möjligen en lite för
hård beskrivning. Ändå är det skönt att historien
ibland kan ställa allt till rätta – patienterna Bach och
Händel borgar för att vi i dag kommer ihåg John Taylors namn.
Johann Sebastian Bach föddes i en stor musikersläkt verksam i Thüringen i centrala Tyskland, där
flera av hans farbröder, kusiner och syskon var verksamma stadsmusikanter, organister eller komposi-
Foto: Wikipedia
■■ ögonläkarens text på svenska
»Jag har sett en stor mångfald märkvärdiga djur, såsom
dromedarer, kameler, etc, och särskilt i Leipzig, där en firad mästare i musik, som redan uppnått sitt 88:e levnadsår, återfick synen genom min hand; det var hos just denne
man som den berömde Händel fick sin första utbildning,
och med vilken jag en gång trott mig ha rönt samma framgång, med alla omständigheter i hans favör, pupillernas
rörelser, ljuset, etc, men när vi drog undan förhänget fann
vi basen skadad av en paralytisk åkomma.«
(Övers. redaktionen)
läkartidningen nr 3–4 2014 volym 111
2014-01-08 15:17
■■ kultur
törer. Johann Sebastian blev föräldralös vid 12 års
ålder, och då hans styvmamma brevledes fick en förfrågan om Bachs far var tillgänglig för en musikertjänst i en närliggande by svarade hon: »Tyvärr måste jag meddela att min käre make Ambrosius Bach
har avlidit, och jag kan dessvärre inte heller se någon
annan som nu eller i framtiden kan axla den stolta
Bachfamiljens musikerarv.« Kanske satt den tolvårige Johann Sebastian vid köksbordet mittemot och
åt frukost?
Bach var från första stund ständigt omgiven av
musik i alla de former som existerade i slutet av
1600-talet – kyrkomusik, stadsmusik, gatumusik,
instrumentalmusik, körmusik, solosång – och visade tidigt en alldeles egen drivkraft i sitt arbete. Han
blev under skolåren känd som en skicklig cembalist,
lärde sig sannolikt att spela både violin och cello,
men det var som organistvirtuos och orgelexpert
han blev berömd. Vid 18 års ålder kallades han som
sakkunnig att bedöma den nybyggda orgeln i Arnstadt, och vid invigningskonserten spelade han egna
kompositioner (möjligen ungdomsverket »Toccata
och fuga i d-moll«), vilket gjorde ett sådant intryck
att han omedelbart erbjöds tjänsten som organist
framför flera andra äldre organister, inkluderande
Bachsläktingar.
Johann Sebastian Bach var protestant och såg som
musikens mål att »förhärliga Guds existens och ve­
derkvicka själen«. Hans produktion var enorm och
omfattade hela årets kyrkokantater, mässor, orgelverk, världslig instrumentalmusik och soloverk för
flera instrument, samt de monumentala Johannesoch Matteuspassionerna – men operakonsten lämnade han orörd. Han var matematiskt intresserad
och en hängiven systematiker. Han grundlade harmoniken och den tempererade stämningens inflytande på modulationer, och utarbetade egna pedagogiska verk till sina barn. Ett av de få uttalanden som
härrör från Bach lyder: »Jag har varit tvungen att
vara produktiv – vem som helst som är lika produktiv som jag kan lyckas på samma sätt.«
N
är Bach avled 1750 var det som en berömd
orgelvirtuos och en av flera regionalt kända tyska kompositörer. Han fick sammanlagt 20 barn, och flera av sönerna var under sin tid mer berömda kompositörer än fadern. I
takt med att hans kompositioner spreds ökade intresset, men det var inte förrän i början på 1800-talet som hans monumentala gärning för den västerländska musiken klarlades. En tjugoårig Felix Mendelssohn framförde Matteuspassionen i Leipzig
1829 – musik som då hade varit ospelad i över sjuttio
år – och detta blev inledningen till den Bachrenässans som befäste hans ställning i musikhistorien.
Det berättas att kören som skulle framföra Matteuspassionen i Leipzig under repetitionsarbetet växte
från 20 till 200 medlemmar enbart genom ryktesspridning – alla ville vara med om att sjunga detta
enastående verk.
Johann Sebastian Bachs tre år äldre bror Johann
Jacob Bach (1682–1722) blev i Polen anställd i Karl
XII:s arme som oboist, och följde sedan med hovet
till Stockholm, där han tjänstgjorde i Kungliga Hovkapellet. Johann Helmich Roman (1694–1758) anställdes som violinist i Hovkapellet 1711 – »den
svenska musikens fader« och brodern till världshi­
storiens kanske störste komponist musicerade alltså
läkartidningen nr 3–4 2014 volym 111
LKT1403s100_101.indd 101
BACH
PÅ DUK
Musikgeniet
som opererades
av den engelske
ögonläkaren
återfick aldrig
synen, utan dog
i sviterna av ingreppet.
Foto: Wikipedia
BACh
I BRONS
J S Bach (här
som staty utanför St Thomas-katedralen
i Leipzig) var
aldrig inblandad i G F Händels musikutbildning.
Tonsättarkollegorna hade inte
ens träffats,
trots att de bodde mycket nära
varandra.
Foto: Wikimedia
Commons
tillsammans. Johann Jacob Bach avled barnlös 1722
i Stockholm, där han uppges vara begraven.
I samband med millennieskiftet samlades ett antal musikvetare och kritiker för att rangordna det
andra millenniets största kompositörer. Med förbehållet att uppgiften egentligen är omöjlig är utfallet
ändå intressant. Som den främste kompositören korades Johann Sebastian Bach, vilket kanske inte är
så kontroversiellt som valet av andraplats – den lämnades tom. Först på tredje plats placerades Mozart
och Beethoven. Från musikvetenskapen är budskapet tydligt – Johann Sebastian Bach är knutpunkten
i den västerländska musikhistorien. Allt som är skrivet före honom sammanbinds i hans verk, och allt
som kommer efter har gått genom honom. Ingen senare kompositör har kunnat utöva sin konst utan att
någon gång ha studerat Bach.
B
achs musik är ofta öppen och omedelbar,
men vem var han? Hans person är märkligt
svåråtkomlig – det finns få direkta källor i
form av brev eller vittnesmål. Hans arbets­
kapacitet var enorm, och han verkar själv ha satt sina
gränser och mål. Det var ingen i Weimar eller Leipzig som krävde att han skulle färdigställa kantater
för varje söndag hela kyrkoåret – det var Bachs egen
utmaning. Den monumentala Matteuspassionen eller solosviterna för cello och vio­lin är alla resultatet
av Bachs egen drivkraft bortom yttre krav, och detta
kan vara något att dra lärdom av. Kraften i att arbeta
efter egna högt ställda mål visavi utifrån kommande
krav och belöningar ska inte underskattas.
Man kan beundra den arkitektoniska konstruktionen i Bachs musik, eller analysera fugornas matematik – men man kommer ändå bara åt den gripbara
delen av hans kompositioner. Den andra – det väldiga geniets fantasi och kapacitet att i en enkel violin,
orgel eller cello härbärgera och kommunicera
männi­skans hela väsen – utgör en helt egen dimension. Bachs syn är räddad i hans musik, och så länge
den kan spelas är Higgspartikeln överflödig.
Anders Ahlsson
medicine doktor, överläkare, områdeschef,
kärlthoraxkliniken, Universitetssjukhuset, Örebro
[email protected]
recensioner
Recensionen nedan i sin fulla längd, samt ytterligare
recensioner finns att läsa på
Läkartidningen.se/recensioner
n Lärorikt om vårdens säkerhetskultur
Patientsäkerhet: teori och praktik,
av Synnöve Ödegård (red)
(Liber; 2013, 599 sidor)
»Patientsäkerhet: teori och praktik« är
en antologi om patientsäkerhet och säkerhetskultur inom sjukvården som ger
exempel på allt från aktuella rättsfall till
tillämpningar av säkerhetsrutiner samt
problemlösningar gällande organisation och kompetens.
Recensent: Marion Lindh, kvalitets- och
patientsäkerhetsstrateg/expert, överläkare,
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholm
101
2014-01-08 15:17