1. No category

Inblicken
nummer 2/2011, årgång tretton
I det här numret...
Hipp, hipp hurra!
10 år i Trollhättan och ett år i Mölnlycke
Konichiwa!
Japaner besöker Uddevalla
Vindkraft och ekologisk mat
Fridaskolorna tänker långsiktigt
Ett hemligt recept
Håkan Johansson vid grytorna
m.m.
www.fridaskolorna.se
www.fridagymnasiet.se
Lustläs, Lusläs, Läslust
Om läsning bland yngre åldrar
Lena Larsson och Gun-Britt Levin har tillsammans en gedigen
erfarenhet av att vara med och skapa, hjälpa och forma unga läsare. Därför är de en viktig del av det utvecklingsarbete som hösten
2011 och våren 2012 genomförs på Fridaskolorna, nämligen att
lyfta elevernas läsutveckling och läsförmåga så att man läser både
för att uppleva och för att lära sig. Lena och Gun-Britt berättar:
Låt oss börja med frågorna: Hur blir eleverna goda läsare? Vilken läsförmåga
måste man äga idag för att klara sig i livet? Lär man sig läsa genom att skriva
sig till läsning eller tvärtom? Hur viktigt är det att kunna rimma och att
skilja på vad som är fonem och morfem? Vad menas med att ha ”tillägnat sig
en mer avancerad ljudningsteknik”? Stora och större frågor som man måste
brottas med, både pedagoger och elever.
Barnen säger sitt
Fler frågor: Måste man gå till skolan för att lära sig läsa eller skulle man
kunna lära sig läsa även om skolan inte fanns? Vilka speciella kompetenser
har skolan att erbjuda och hur organiserar skolan en miljö som stimulerar
till läsning? Hur möter skolan dagens elevers olika behov? Hur ser 6-åringens arena för lärande ut idag jämfört med för tio år sedan och hur ser den
ut om tio år? Hur organiserar skolan en läsmiljö som både ser till individens
behov och samtidigt använder gruppens erfarenheter och kunskaper? Hur
uppdaterad är skolan när det gäller stimulerande innehåll och hur använder
skolan dagens teknik i val av arbetssätt och metoder? Allt det här är frågor
och tankar - viktiga frågor och tankar - som pedagoger på Fridaskolorna
diskuterar och reflekterar över i samband med det här utvecklingsarbetet.
”Man blir jätteglad för att kunna läsa betyder att då kan man köpa fler böcker. I böcker får man veta olika grejer,
några kanske är sant och några kanske inte är sant. Jag vill läsa och berätta för andra. Jag förstod att jag kunde läsa
när jag frågade mamma om jag läste rätt, för jag ljudade lite. Det var hemma och det var en hästbok. Tror att jag var
6 år. Det kändes bra och jag hoppade till. Nu bara läser jag”, säger Isabelle i åk 1. Visst är barn kloka?
Våren 2011 gav Frida Utbildning i uppdrag åt Didaktikcentrum att under läsåret 2011-2012 leda ett utvecklingsarbete i ämnet svenska tillsammans med pedagoger som arbetar i årskurserna F-3 på samtliga Fridaskolor. Bakom
satsningen ligger svenska elevers vikande läsresultat i internationell jämförelse liksom att en del lärare saknar kunskaper om barns läs- och skrivutveckling eftersom lärarutbildningen fram till nu varit inriktad på att utbilda lärare
antingen i svenska eller matematik. Senare års forskning visar vikten av att samtliga pedagoger som undervisar
yngre elever har kunskaper i barns första läs- och skrivutveckling. Syftet med projektet är att skapa en gemensam
kunskapssyn på barns språkutveckling samt en gemensam pedagogisk plattform för klassrumsarbetet.
Målet med utvecklingsarbetet är att eleverna ska se sin egen kunskapsutveckling, vad hon kan och vad som förväntas
av henne enligt kursplanen, samt att lyfta elevens läsförmåga till att både kunna läsa för att uppleva och för att lära.
Under 6 tillfällen och sammanlagt 12 timmar träffas pedagogerna skolvis och fördjupar sig i litteratur, forskningsresultat och vår nya läroplan (Lgr -11). Med det som grund utbyter pedagogerna erfarenheter för att utveckla
verksamheten in i framtidens skola.
/ Gun-Britt Levin och Lena Larsson, Fridaskolan Vänersborg
Hur tänker några elever om läsning?
”Den bästa matteläraren
måste ju vara talpedagogen.”
Tidningen Inblicken
ges ut av Frida Utbildning AB
med syfte att spegla verksamhet
och aktuell debatt vid skolorna.
Birgitta Arosenius är ansvarig utgivare. Anders Nord är redaktör.
Redaktion Frida Utbildning AB,
Box 225, 462 23 Vänersborg.
[email protected]
© Samtligt material är skyddat
av upphovsrätt tillhörande Frida
Utbildning AB.
2
Det bästa sättet att få reda på hur barn tänker om läsning är också det enklaste: man frågar dem. Och barn, de svarar gärna...
”Det bästa med att kunna läsa är att det är så skönt att kunna läsa fantasi.
Man kan ligga och läsa om man är sjuk till exempel”, säger Viking i åk 3.
”Det är viktigt att man kan läsa när man söker jobb för om man vill bli
veterinär eller forskare så måste man kunna läsa olika texter. Jag läser mest
fakta”, säger Olga, också i 3:an.
”När jag började läsa så använde jag ljud och skapade ord med dem. Jag
har en faktabok med 2000 sidor hemma som heter Den stora varför-boken.
Det bästa i den är en sida om vulkaner. Vet du, när magma blir för varm
då får vulkanen utbrott för värme gör att det blir större. Jag har sett många
filmer med vulkanutbrott och då har jag blivit intresserad av varför det blir
det”, berättar Karl i åk 2.
”Jag förstod att jag kunde läsa när jag ljudade bokstäverna. Fröknarna frågar
oss om vi kan ljuden och om vi inte kan så hjälper de oss. Jag läser tjockare
böcker. Jag gillar svenska ordböcker. Man får lära sig om alger och fiskar.
Vissa alger är bra och vissa är inte bra. Jag brukar läsa på L för det är min
bokstav. Jag ger mig på svåra ord som labyrint. Man kan krypa in i den till
mitten”, säger Leah i åk 1.
www.fridaskolorna.se
www.fridagymnasiet.se
3
Utbyte med Japan
Välkomna till Sverige och Uddevalla
Konichiwa! I våras fick vi reda på att vi i årskurs 8 på Fridaskolan i Uddevalla skulle få möjlighet att delta i ett utbyte med
Japan. Det handlade om Uddevallas vänort Okazaki som ligger i närheten av Nagoya. Utbytet med Okazaki har vandrat
mellan olika skolor i Uddevalla och i år kom stafettpinnen till
Fridaskolan.
Vi alla blev genast intresserade och skickade in formuläret där vi på både
svenska och engelska skulle skriva om oss själva, vår fritid och varför vi ville
delta. Efter några veckor fick sex av oss i klassen reda på att vi skulle få delta
i utbytet.
Sedan den dagen har vi sex elever tillsammans med föräldrar och lärare haft
flera möten där vi planerat vår vecka här i Uddevalla med våra japanska
vänner. Vi har pratat om vad vi tror att de vill se och göra när de besöker
oss. Dessutom har vi pratat om vilka kulturkrockar som skulle kunna ske.
Vi har också förberett oss genom att läsa om Japan och deras kultur. Som en
del av förberedelsen har vi sex elever fått låna varsin iPad av skolan för att
på ett smidigt sätt kunna anteckna och skriva ner funderingar. Vi har även
kunnat ladda ner appar där vi haft möjlighet att öva på japanska uttryck.
Självklart har vi också haft kontakt via Skype och mail för att lära känna
våra japanska vänner.
van vid att vara ute i skogen. Han visste inte riktigt var han kunde trampa och var rädd för insekter. Svampkorgen
blev full till kanten med trattkantareller. Dagens höjdpunkt var enligt Takuma fyrhjulingsfärden med farfar. Söndagen innehöll en båttur till Hållö där alla fick avnjuta den svenska skärgården. Förutom besök på Hållö så drog vi
hummertinor och åkte på sälsafari.
När vi plötsligt stod där på tisdag morgon och vinkade av japanerna kändes det väldigt sorgligt. Under den här
veckan hade vi lärt känna våra vänner så bra att det kändes jobbigt när de lämnade oss. Nu blickar vi alla framåt till
den 21 oktober när vi själva åker.
Sammanfattningsvis var denna vecka riktigt rolig och intressant. Det största problemet mellan oss och japanerna var
kommunikationen. Många gånger fick vi upprepa och förenkla vår engelska för att de skulle förstå vad vi menade.
Ibland var det lättare att använda kroppsspråket när de inte förstod vad man sa. Ett viktigt hjälpmedel för kommunikationen har varit iPaden. Via appen iTranslate har vi kunnat översätta ord som är svåra att förklara på andra sätt.
Den 21 oktober säger vi hej då till Sverige för en vecka i soluppgångens land - Japan. Förväntningarna på denna
resa är stora. Vi ska besöka ett nytt land där vi aldrig satt våra fötter förut och som är väldigt olikt Sverige på många
sätt. En av de saker som vi mest funderar över är hur en skoldag ser ut. Undrar hur olik den är vår skoldag? Det
ska bli intressant att delta i det vanliga vardagslivet. Spännande blir också att uppleva de saker som vi här i Sverige
förknippar med Japan, t.ex sushi, teceremonier och snabbtåg. Japan ska ju vara ett traditionellt land samtidigt som
det är väldigt modernt. Det ska bli spännande att få se båda sidor av landet.
Det finns några saker inför resan som vi är lite oroliga för. En av oss ska bland annat hålla ett tal inför tusen personer,
vilket kan bli nervöst. Språket kan också bli ett problem om de inte förstår vår engelska. Våra japanska kompisar
hade en trygghet i och med att alla besökte samma skola. För oss blir det lite annorlunda. Vi kommer vara utspridda
på sex olika högstadieskolor runt om i Okazaki. Sayonara, så återkommer vi med ännu en rapport i nästa nummer
av Inblicken när vi är tillbaka från Japan!
Klockan 18:00 den 28 oktober rullade tåget in på Uddevalla central.
Vi var alla lite nervösa inför vår första träff med våra nya vänner från Japan.
När alla hade hälsat på varandra åkte vi till det gamla rådhuset för en välkomstträff med smörgåstårta, vilket inte var någon favorit bland japanerna.
Alla japanska elever hade förberett var sin presentation som framfördes här.
Redan första kvällen var det mycket skratt och fniss. Vi förstod då att detta
skulle bli en rolig vecka.
/ Samuel Arvidsson, Emilia Hedlund och Fredrika Lundgren Widefjärd
Fridaskolan Uddevalla
Första dagen i skolan inleddes med gemensam frukost för hela klassen i
matsalen. Dagen till ära hade japanerna på sig sina skoluniformer. Efter
mycket allmänt prat var det dags för de sex japanerna att visa upp ett framförande. De gjorde en rad av nummer, bland annat dansade de en traditionell
japansk dans och sjöng den svenska nationalsången(!). Detta imponerade
stort på oss. När de efter cirka tio minuter var färdiga med sitt framförande
kändes våra nummer Sommartider och We are the World ganska obetydliga.
Övriga skoldagar var japanerna med på bland annat slöjdlektioner och IUPpass. En rolig detalj var när japanerna fick vara med på vårt skolfoto för året.
Helgen hade ett omfattande program. Fredag kväll var det tjej- respektive
killkväll. Dessa träffar innehöll exempelvis bowling, strandpromenad och
Nintendo Wii-spelande. Fredagsaktiviteten bestod också självklart av en
svensk fredagsklassiker - tacos. Fredagen var nog den största höjdpunkten
av besöket. Lördagen var en familjedag där japanerna var för sig fick följa
med sin värdfamilj på en dagsaktivitet. Takuma fick följa med Samuel och
hans familj till Svandal där Samuels farmor och farfar har sin gård. Där gick
de på skogsutflykt för att plocka svamp. Man märkte då att Takuma inte var
4
www.fridaskolorna.se
www.fridagymnasiet.se
5
Räddaren i nöden
Frida Skolhus AB
Om hur vi använde IKT i utbytet med Japan
En ny ”dotter” i Fridakoncernen
- Det är en japan i min dator! utbrast eleven Patrik Stigebrandt
då han stormade in i personalrummet på Fridaskolan i Uddevalla. Patrik hade precis lyckats få kontakt med Kodai Ishibashi, sin blivande japanske besökare, via Skype.
Under förberedelsefasen av vårt utbyte bestämde jag och Lisa Kullgren, biträdande rektor i Uddevalla, att de sex elever vi deltar i utbytet med skulle
utrustas med tekniska verktyg för att underlätta kommunikationen med
deras japanska motsvarigheter. Genom att jag deltar i Frida Utbildnings
IKT-aspirantprogram har jag tillgång till ett antal iPads. Dessa har eleverna
som ingår i utbytet fått låna.
Under ett möte med eleverna och deras föräldrar den 14 september var det
dags att överraska eleverna med möjligheten att låna varsin iPad. På något
sätt hade dock de sex unga utbytesdeltagarna fått reda på vad som väntade.
Med breda leenden och bestämda steg följde de mig till ett angränsande
klassrum för en kort lektion i iPad-for-dummies. Tänk vad information,
som har med verklighetsanknutna upplevelser och högteknologiska verktyg, kan göra underverk för inlärningsförmågan hos åttondeklassare! Inte
minst för de som ska ta emot besök från fjärran östern och cirka två veckor
senare själva ge sig ut i vida världen.
Frida Skolhus AB är ett nystartat bolag inom Frida Utbildning AB som tillsammans med systerbolagen Fridaskolorna AB och Didaktikcentrum AB bildar koncernen Frida Utbildning AB.
Bolaget förvaltar och hyr ut lokaler till sina systerföretag i andra hand. I dagsläget handlar det
om cirka 28 000 kvadratmeter. I förvaltaruppdraget ligger att utveckla och förädla de lokaler
som systerbolagen använder samt att utöka graden av extern uthyrning.
Frida skolhus sköter kontakterna mellan fastighetsägarna och Frida Utbildnings verksamheter. I detta uppdrag ingår
hyresförhandlingar, större reparationsfrågor samt om- och tillbyggnationer. Frida Skolhus bistår även Fridaskolorna
i sitt arbete med det systematiska skyddsrondsarbetet och brandskyddsarbetet.
Grunden för Frida skolhus arbete är Frida Utbildnings ägardirektiv. I linje med ägardirektivet ska Frida Skolhus
vid upphandlingar eftersträva ett långsiktigt perspektiv och ett för vår miljö hållbart perspektiv. Rent konkret kan
det innebära att vi satsar på material av god kvalitet i våra fastigheter, vilket vi hoppas skall ge långa livslängder. De
nybyggda fastigheterna som disponeras av Fridakoncernen har samtliga fått energieffektiva lösningar för att minska
vår påverkan på miljön.
Merparten av bolagets hyreskontrakt innefattar att vi själva ska ansvara för det inre underhållet. Detta betyder att
Frida Skolhus tillsammans med sina systrar ska ha både långsiktiga och kortsiktiga underhållsplaner. Uppdraget för
Frida Skolhus inom detta område är tvådelat;
• Att stärka skolornas egna lokalvårdande underhållsarbete, och
• Att utarbeta en underhållsplan för respektive enhet och genomföra de investeringar som följer av denna.
Eleverna fick i uppgift att med hjälp av iPaden kortfattat dokumentera all
digital kommunikation med sin japanska utbytesstudent och skriva dagbok
under japanernas besök i Uddevalla och under vårt besök i Okazaki. I samband med utdelandet av iPaddorna installerade vi en utmärkt, webbaserad
anteckningsapp för det ändamålet. För att underlätta samtalen med japanerna fick eleverna i uppgift att leta olika appar med översättningsfunktion
mellan japanska och svenska alternativt japanska och engelska. Under det
japanska besöket visade sig appen ”Google översätt” mycket användbar.
Frida Skolhus kommer kontinuerligt att följa upp och stötta varje skolenhets egna underhållsarbete samt bistå i
upphandlingsprocesser kring frågor som rör lokaler, möbler och lekredskap. Erfarenhetsutbytet mellan de som
jobbar med underhåll på respektive skolenhet kommer att utvecklas och Frida Skolhus kommer även att bistå med
kompetensutveckling inom underhållsidan. Bolaget ska undersöka de redan befintliga avtalen med leverantörer och
försöka gå mot fler samordnande upphandlingar för att sänka våra kostnader. Frida skolhus kommer också att ta
fram underhållsplaner och utföra de större investeringar som de här planerna ger. Under hösten ska även en plan tas
fram för hur bolaget ska gå tillväga för att få en god och korrekt bild av lokalernas tillstånd. Målet är att stärka det
lokala underhållet och att tidigt åtgärda brister och förslitningar för att undvika totalrenoveringar.
Inför japanernas besök skapades många dokument med viktig information.
För att samla informationen och göra den tillgänglig för eleverna och deras föräldrar använde vi också webbaserade tjänster. På så sätt kunde alla
inblandade nå informationen från vilken internetdator som helst. Den här
möjligheten blev flitigt använt i samband med alla kort som togs under
Okazakidelegationens vecka i Uddevalla. Vi skapade en foto- och filmmapp, till vilken både japanska och svenska elever och deras förälder bjöds
in. Det dröjde bara några timmar efter mappens tillkomst innan en japansk
elevs pappa hade lagt in bilder från japanernas avresa från Okazaki. Pappan
är för övrigt Shintopräst.
Idagsläget har vi hand om utbyggnaden av:
IKT är en förkortning för Informations- och kommunikationsteknik. Inför vår avresa till Okazaki ska sägas att de
IKT-hjälpmedel vi använt oss av inte helt har överbryggt problemet med japanernas svaga engelska och vår minst
sagt bristfälliga japanska. Däremot har apparna, mailen, skype och andra tjänster hjälpt oss att göra oss så pass
förstådda, att de var många tårar som föll då japanernas buss lämnade Uddevalla på förmiddagen den 4 oktober.
Vi längtar nu efter att sätta oss på planet och fortsätta ett utbyte som ger oss minnen för livet.
• Fridaskolan i Vänersborg. Denna består av tre klassrum
varav ett är tänkt att användas som en större samlingsyta.
Lokalen är också anpassad för att användas av Fridagymnasiet och Didaktikcentrum. Denna del av skolan kommer vi att försöka hyra ut på kvällstid.
• Köket på Förskolan i Vänersborg, som skall få utökade
förrådsytor och större diskutrymme.
• Förskolegård i Uddevalla. Förskolan byggdes till under
våren och nu håller vi på att färdigställa utemiljön runt
den nya delen av förskolegården.
• Planerar för en eventuell ombyggnation av köket och närliggande ytor på Fridaskolan Trollhättan, vilket sker genom
att ta fram beslutsunderlag i form av ritningar och kostnadskalkyler till ledningsteamet för Frida Utbildning.
/ Olof Nordell, Fridaskolan Uddevalla
/ Johan Larsson, Frida Skolhus AB
6
www.fridaskolorna.se
www.fridagymnasiet.se
7
Det goda bemötandet och ett salutogent tänk, en god miljö för lärande
Intagning av år 7 elever och plötsligt var vi 285
Moderna språkval och eget elevcafé som heter Lars-Martins
Mer renovering - större lokalyta - ännu mer målning
Möbelinköp och ny hemkunskapssal
År 8 och år 9 och så var vi framme vid en fullt utbyggd skola med 472 elever
Slöjdsalar, bildsal, språksalar och en egen idrottshall
Informationsmötet för föräldrar. Succé. Anmälningarna haglade in.
Utvecklingssamtal med eleven som drivande centrum
Rekryteringen tog fart, renoveringen startade.
Författandet av IUP:er med utvecklande strategier
Vi ringde till kollegor som vi gillat på våra tidigare
Fadderi, skattjakt, skoljogg och drop in frukost
arbetsplatser.
Samarbete med Älvhögsborg, Tingvallahallen och Friskis
Områdesarbeten haglade med underfundiga rubriker
Intervjuer genomfördes
Fronterinformation
Väggar målades, väggar revs och sattes upp på nya ställen
Förskolan bygger ut
Gogos, hockeybilder, Pet Shops och Pokemonbilder
Skolverket sa ja till vår ansökan att starta skola
Dopdags: Loket och Rälsen
Europaresor för år 9
Vi ska utbilda tågluffare - inte charterresenärer
Vi-känsla! Alltid vi, aldrig bara jag.
Studiebesök från andra skolor nästan varje tisdag
Vi efterlyste en soffa och fick 20 soffor (som brandmyndigheten underkände)
Datorer till personalen
Elevinflytandet stärktes och måldialoger i klassrummen blev en dagligvara
Planerna tog mer tydliga former, anställningskontrakt undertecknades
IT satsning och städning
Utomhuspedagogik och en väl fungerande elevhälsa
Kommunkontakter etablerades, marknadsföring bedrevs
Sveriges tongivande utbildningsföretag
Anställningsintervjuer och fler rekryteringar
Genuint arbetslagsarbete
Macdatorer till år 9 eleverna
Lära i helheter med ämnesintegration i fokus
Klasserna växte i takt med att anmälningarna ramlade in
Få regler, men många samtal kring etik, moral
Fler möbler, mer målarfärg, nya gardiner, putsa fönster
Några månader kvar till skolstart, laguppställningen klarnade - såg stabilt ut
... och omtanke om varandra
Vi byggde nytt eget kök för att höja kvalitén
En kärntrupp med Fridaerfarenhet följde med från Vänersborgsskolan
Värdegrunden är gedigen och stabil
Det doftar gott i våra lokaler varenda dag - vi gör eget käk
Möbler inhandlades, fråga eleverna vad de tycker
Fokusera på det som fungerar och är bra för eleven
Ringsamtalen för ett gott socialt klimat
Auktioner och konkursutförsäljningar besöktes och en svarv inhandlades
Ställa upp för varandra och klappa varandra på axeln
Extra mycket beröm till den som behöver det
Föräldrar och elever guidades runt på skolan
Dags för eleverna i år 7 och år 8 att få Macdatorer
Ringa berömsamtal till föräldrarna
Posten kom med fler anmälningar
Fritidskurser, erbjudanden och studiebesök
Likabehandlingsplaner, kvalitetsredovisningar
Gardiner syddes och golvlister lackades, arbetskvällar med föräldrar genomfördes
Omvärldsdagar, betygssättning och höga förväntningar
Fler läger och mer renoveringsarbeten
Elevträff på Frida i Vänersborg för att lugna alla nerver
Måla om igen och arbetsmiljöfrågor
Nya medarbetare
Alla kompetenser på plats
PRAO veckor, föräldramöten och rastansvar
Ännu längre kö för intagning
Brandinspektionen godkände, obligatorisk ventilationskontroll och sotarbesök
Skypa, göra keynotes, blogga och Garage Band
Skolinspektioner med stolt slutresultat
Livsmedelsinspektionen och Miljö och hälsa
Sexorna får Macdatorer under stort jubel
Ett fritids för tågluffare
Symaskinsinköp och innebandyklubbor
Packa matsäck, lekar, modersmålundervisning
Vi startar förskola med 40 barn
Personalträffar med Fridainnehåll
Meritpoäng, Salsavärden, en ny läroplan och läxförhör
Nu utbildar vi även unga tågluffare
Klasslistor skrevs och skolfotografen bokades
Lektionsdialog på Fronter och pannkakor till lunch
Samarbete med gymnasieskolorna
Torkskåp, biljardbord och skohyllor...har vi tänkt på allt?
... framförallt Fridagymnasiet
Personal-Kick Off på Nordkoster
Ansvar ger ökat självförtroende
På den första dagen var det: Skolstart 19 augusti 2001
Sommaravslutning i Folkets park
Det har varit 10 fantastiska år fyllda av många goda
Flaggan hissad med skyhöga förväntningar från alla håll
Hos oss får man vara duktig närhelst
Invigningstal och klippa band, politikerbesök och fredagsfikalista
minnen och trevliga stunder. Mängder av trevliga elever
Veckobrev, månadsbrev,
Musikkonsert och tårta, nybyggaranda och entreprenörskap
som genom åren varit med om massor av pedagogiska
Portföljen och genusperspektivet
Arbetsglädje och energi blandat med en vilja att ge skolan en kanonstart
äventyr. Den 3 september firade vi ordentligt med att
Brandlarm och innebandyturnering
15 anställda och 180 barn från förskoleklass till år 5
gå i skolan på en lördag. Alla anhöriga var inbjudna att
Redovisningskvällar
De första områdesarbetena planerades, nyfikna föräldrar hälsade på
närvara vid lektionerna och redovisningarna. På förmidFöräldraseminarier, utbildning, lärarlyft
Veckobrev författades och premiärdags för läger
dagsrasten serverades jubileumstårta och kaffe, 1500
Personalvård, klasskonferenser
Restade leverenser på elevskåpen
tårtbitar. Solen sken på oss för det var vi värda. Vi har
... och elevvårdsträffar
Vi beställde maten från Vänersborg
tillsammans gjort ett fantastiskt arbete som vi kan vara
Vaccinationer, matråd, elevråd
Skolgården tog form och fritids startade upp
mycket stolta för.
... och elevskyddsombudsmöten
Arbetsglädje och kamratskap
Medarbetarsamtal
Fler föräldrakvällar - fler pedagogiska diskussioner för att få samsyn
Blöta läger i militärtält och paddla kanot
Kaffe, kaffe, kaffe ... och lite te
Nu har vi firat färdigt och kavlar upp ärmarna för att
Personalvård med spöktåg i Grästorp,
Matematikfokusering och studiebesök
ta nya tag. För när vi fyller 20 år ska vi inte bara vara
... bilbaneracing, Cluedo och bio
Kabaréplanering och debut för scenen på Hebeteatern - publiksuccé
den trevligaste skolan i Västsverige - utan även ha höjt
Tänka positivt - tänka lösningsinriktat
Ännu fler ansökningar - nu var det en rejäl kö för att kunna börja på Frida
betygsresultaten till rekordhöjder!
Fridakläder och kompetensutvecklingsdagar
Fridaandan implementerades, fortbildning anordnades
Arbetstrivsel, hjälpa varandra, utflykter
Femmorna blev sexor och nya förskoleklassare välkomnades
Graduation, Kunskapskalas, examen
Vi blev kända som en hejande skola
/ Personalen genom Henrik Kamp, Fridaskolan Trollhättan
10 år och 1000 ord
I begynnelsen hade vi våra riktlinjer och en tom stor lokal
8
www.fridaskolorna.se
www.fridagymnasiet.se
9
Att rulla 100 mil på cykel
Första året med
Fridaskolan i Mölnlycke
Om vi skulle välja ett enda ord som skulle beskriva vårt första
år med Frida, skulle det ordet bli samsyn. Samsyn mellan kollegor, ledning, barn och föräldrar. Det har under året känts som
om samsynen bara har funnits där, som den på något konstigt
sätt suttit i väggarna, men om vi nu så här i efterhand tittar tillbaka inser vi att det handlat om ett hårt och medvetet arbete.
Eurobike är Fridagymnasiets tvååriga samarbetsprojekt med skolor från
Österrike, Slovenien, Holland, Belgien, Kroatien, Slovakien och Polen.
Projektet ska arbeta för miljön och att göra PR för cykeln som vardagligt
transportmedel. 5-9 oktober var det möte i Österrike, och i maj nästa år
är Fridagymnasiet värd för ett möte med deltagare från samtliga länder.
Det här är berättelsen om Tim Svanberg och Adam Land från Fridagymnasiet och deras cykeltur till Venlo, Holland.
Allt ifrån hur vi alla handplockades av våra rektorer som visste vad de sökte
och som vid första träffen berättade att vi alla redan var ”Frida”. Vi behövde
inte fundera på hur vi skulle svara eller vara på Fridaskolan (som för många
av oss var ett stort bekymmer) för vi behövde bara svara, göra som vi alltid
gjort - vi var ”fridaiter”, handplockade!
Adam: Jag och Tim ville gör något som inte var fullt så teoretiskt som naturvetenskapliga projekt annars brukar
vara. Vi ville helt enkelt ut i Europa och gärna på ett annorlunda sätt. Därav kom vi på idén att kombinera cykling
genom ett antal olika europeiska länder med att jämföra hur lämpliga länderna var för miljövänlig turism, samt att
undersöka den generella miljön runt just cyklande turister.
Tim: Att cykla har alltid för mig förefallit vara ett rätt naturlig transportsätt i de enkelriktade och rödljusbeprydda
stadskärnorna som omger oss. Men för att inte idealisera måste jag medge att visst har cykeln sina begränsningar.
Adam: Förkunskaperna i ämnet var ganska små. Jag har har tidigare sysslat med cykling på tävlingsnivå, dock var
det då fråga om Trail, något som är helt olikt från långdistanscykling. Detta medförde dock bra kunskaper i mekning och allmänna kunskaper om cyklar, något som även Tim besitter. Vi tror däremot att det i detta projekt är en
fördel att vi inte besitter någon större erfarenhet av långdistanscykling, för då kan vi ge en relativt allmän bild av
hur en vanlig person klarar av en sådan här resa.
Ett hårt och medvetet arbete gjordes av våra ”gamla” fridakollegor som
kommit från andra redan etablerade Fridaskolor. Deras systemteoretiska
arbete tillsammans med ledningen för att få oss nya att inse att vi tillsammans kunde välja hur vi ville tackla vardagens arbete. Att vi tillsammans
med alla våra olika erfarenheter blir större och starkare än var och en för sig.
En vi-känsla präglade vårt arbete redan från första veckan. En entreprenörsanda som hette duga infann sig. Vi skulle tillsammans skapa Sveriges bästa
skola! En skola som ligger i framkant när det gäller skolutveckling, en skola
där varje elev och pedagog ska känna sig sedd och bli bekräftad för vad de
kan, och kunde dela med sig av till oss andra, där prestigelöshet är ett honnörsord.
Vi skapade en musketörsanda; en för alla, alla för en!
Vi har arbetat hårt med att få våra elever trygga, där ”fina fiskar” och ”strålningar” ersatte hårda ord och straff. Vi försökte och försöker att se människan bakom handlingen. Och den dagen när orken tar slut och tålamodet
tryter så vet vi att vilka som helst av alla våra kollegor tar vid och sluter upp,
för på Frida står man aldrig ensam.
Vi har arbetat hårt med att på olika sätt göra föräldrarna trygga i sin
förvissning i att de valt ”rätt skola” för det bästa de har, barnen. Vi har lagt
mycket tid på att på olika sätt och genom olika kanaler informera och få
med föräldrarna på samma tåg. Återigen handlar det om att vi tillsammans
har en samsyn, och kan därigenom göra mycket mer än var och en för sig.
Nu när vi går in i det andra året handlar det om att vi måste förvalta det
hårda och medvetna arbete som redan lagts ner. Vi måste fortsätta att skapa
och förvalta samsynen i en växande skola och organisation, för trots att vi
vet vilket hårt arbete som ligger framför oss så ser vi fram emot det andra
året - för bredvid oss går ledning, elever, föräldrar och kollegor.
/ Anne-Lie Alvelind och Kajsa Högström,
Fridaskolan Mölnlycke
10
Eurobike-projekt på Fridagymnasiet
www.fridaskolorna.se
Tim: En tidig morgon i mitten av September stod
cyklarna packade på Drottningtorget i Trollhättan.
Resans första fyra timmar översteg alla förväntningar,
med solen i skyn och blicken mot horisonten. Sedan
kom vi till Danmark efter en sex timmar lång timmar färjetur färgad av sjösjuka där en en tropisk orkan
väntade. Den kom att vara i närmare tre dagar...
Adam: Det blev bättre. Dag 5 var solsken och medvind vilket gjorde att vi kunde färdas 138 km. Så som
cykelsemester borde vara, sa vi. Vi sov på ett iskallt
härbärge, en oisolerad lada, inte alls som det första vi
sovit på. Vi drog slutsatsen att kvaliteten på härbärgena varierar kraftigt, dock inte priset på dem...
Tim: Färden i helhet präglades av mentala svårigheter
som enformiga element med långa perioder då enbart
de egna tankarna agerade sällskap, fysiska prövningar
som löstes med vilja och tejp, perioder då tillförlitligheten i vårt kartmaterial kunde ifrågasättas och man
stundtals gånger stod utan rutt i främmande länder.
I efterhand är det lätt och kanske till och med naturligt att skryta om de prövningar vi mötte, men
vad som inte bör försummas är att resan innebar så
mycket mer än lustiga anekdoter. Vinster som många
nyvunna vänskapsband och förstärkt gemenskap, ja,
många saker föga möjligt att rättvist redogöra för på
annat vis än just genom att uppleva på egen hand.
/ Adam Land och Tim Svanberg, Fridagymnasiet
www.fridagymnasiet.se
11
Fokus Fritids
En tillbakablick från Fritids i Mölnlycke
Det är nu drygt ett år sedan vi startade Fridaskolan här i Mölnlycke. Mycket har hänt, så det var roligt när Anders kom och
frågade om vi ville skriva en artikel om fritids! Det är viktigt att
vi får lära oss att sätta ord på vad vi gör och varför vi gör det.
En kort tillbakablick: Förväntansfulla, glada och ibland lite oroliga barn,
föräldrar och personal. Hur ska det här gå? Vad är ett Fridafritids? När man
är mitt inne någonting känns det ibland frusterande att inte veta. Hur har
alla det? Är det något man missar? Men på något sätt så gick nog det mesta
väldigt bra.
Fördelarna med att alla hamnade på samma fritids var att de lärde känna
varandra nästan som syskon. Vi startade mer eller mindre direkt med ringsamtal och det är ju en fantastisk stund när alla ser alla i ögonen och man
lär känna varandra. Vi märkte att de flesta inte tänkte på ålder eller kön
utan att alla lekte med alla. Vill säga tack till alla som gjorde att vi fick en
så bra start, barn och föräldrar, som då inte fokuserade på vad vi inte gjorde
utan på vad vi faktiskt gjorde - i sann Fridaanda!
Vi försöker verkligen att behålla den här känslan - att alla barn är allas barn,
även om vi nu jobbar på olika fritids. Barnen ska känna att vi bryr oss om
alla lika mycket! Bevisen för att de känner sig trygga med oss alla blir när
barnen kommer till närmsta vuxna om de vill fråga något eller är ledsna och det känner vi att de flesta gör!
Efter intresse har barnen önskat grupp. Vi har försökt ringa in vad de skulle vara intresserade av och sedan har vi
pedagoger funderat vilket intresse vi har. Dans, täljning, träslöjd, bakning eller utelekar. Kursen består av tre gånger
sedan har man uppehåll, och paustillfället innebär en kort resumé då man visar upp vad man gjort. Därefter börjar
en ny omgång. Eftersom vi har många barn och vi vill få kvalité på kurserna så har vi gjort så att cirka hälften av
barnen är ute med två pedagoger och leker, resten är indelade i grupper. Att få möjlighet att träffa likasinnade barn
från förskoleklassen upp till femman är utvecklande för både stora och små.
När vi startade danskursen blev en del nog först lite besvikna på att det inte kom någon “riktig” danslärare men
när vi samlades i ring i idrottshallen och vi förklarade hur alla som kommit hit har något att bidra med! Vi ska lära
av varandra! Vi pratade om hur man får alla att våga och vi var överens: applåder och beröm kan få oss alla att göra
saker vi inte trodde! En och en fick de sedan berätta om vad de gillar för dans och om de dansat förrut. Här fanns
allt ifrån att ha dansat på Operans scen till att ha dansat med mamma hemma i vardagsrummet. Målet är att få en
bra känsla i gruppen därefter kommer dansen av sig själv, sedan får vi se vad som händer ... en del är inne på att visa
upp detta för kompisar och kanske föräldrar. Ibland kan det hända rent magiska saker som t.ex. en liten tjej som
var väldigt blyg i början på ringsamtalet, och absolut inte ville dansa inför andra, snart står och dansar i mitten av
ringen och ler i mjugg!
Vi har utflyktsdagar där vi lär känna olika delar av skogen, leker lekar, täljer, bygger kojor, gör hemliga uppdrag med
skattjakter och lagar mat med stormkök och över öppen eld - vi hoppas med detta få eleverna att tycka om och trivas
i naturen och på längre sikt få ett genuint naturintresse och fascineras av naturens mångfald. En flicka i ettan sa ”när
jag var mindre stod jag bara på en sten i skogen och ville att mamma skulle bära mig men nu är det jätteroligt att
vara i skogen och få undersöka allt spännande om mossor och svampar”.
Här har ni nu fått en inblick i hur vi tänker om fritids och hur vi jobbar. Detta är, som allt som har med utveckling
att göra, ett arbete som måste utvärderas och förbättras regelbundet. Ingen barngrupp är den andra lik och barns
behov förändras med tiden. Vi har ett jobb där vi utmanas av olika barn och det tycker vi är spännande.
/ Ann-Sofie Andersson och Åsa Holmstrand Ollander, Fridaskolan Mölnlycke
I år har vi fokus på att skapa en god miljö för lärande. För oss som jobbar på
fritids tänker vi ofta på detta. Vi vill ju att barnen här har chans att fördjupa
sina intressen och att bli nyfikna på att sätta igång och jobba med något
praktiskt som de har funderat på. Att leka in sina kunskaper är ett sätt, men
också att måla, snickra, bygga lego och spela pingis samt att pyssla. Pyssla
kan kanske ibland kännas lite torftigt men, för att ge ett exempel på motsatsen, nyligen byggde ett par pojkar i 2:an i september två höga byggnader
och flygplan och så lekte/bearbetade de terrorattacken i New York (som för
tillfället uppmärksammades stort i TV och tidningar eftersom det var 10 år
sedan det hände). För allt detta behövs en bra miljö!
Vi har inför höstterminen 2011 byggt en vägg uppe på stora fritids för att
på så sätt avskärma olika verksamheter. Man behöver lugn och tillfälle att
koncentrera sig även när man bygger lego eller spelar ett spel och det är
enklare om man inte samtidigt ser hur de i samma rum spelar pingis eller
biljard. På Lilla fritids har personalrummet blivit ett familjelekrum där man
i en stimulerande lärmiljö kan sätta sig in i olika roller och öva på empati.
Det finns också en naturhörna där barnen kan sätta sig och bläddra i böcker
om djur och natur.
Vi hade kursdag en dag i september. Dagar som dessa är en utav alla gulddagar då man vill stoppa tiden - många nya tankar och idéer föds. Vi försöker utnyttja idrottshallen, slöjdsalarna, hemkunskapsköken och förstås
vår härliga utemiljö. Skogen har vi ju inpå knutarna och här är finns ett
oändligt utvecklingsområde!
12
www.fridaskolorna.se
www.fridagymnasiet.se
13
Ekologisk mat
Ett nyttigt och klimatsmart steg i tiden
Mat – det väcker många tankar och känslor. Men hur påverkar
maten vår hälsa och miljö? På Fridaskolorna har vi ett mål som vi är stolta över,
nämligen att andelen närproducerade och miljöanpassade måltider som serveras
i våra förskolor och skolor ska öka. Här är historien om ett steg i den riktningen.
Det började i referensgruppen i Vänersborg. Där ingick tidigare Lina Lanestrand, en förälder vars engagemang i
hälsofrågor och närproducerad mat är mycket stort. Genom henne och hennes man Jens fick vi kontakt med en
grönsaksodlare utanför Vänersborg: ”Gåsevikens grönsaker”. Företaget drivs av Dick och Lotta Ohlson som odlat
grönsaker på sin gård sedan 1990. Efter ett studiebesök där bestämde vi oss för att testa ekologiska och närproducerade grönsaker på några av våra enheter. Valet föll på Trollhättan och två av våra förskolor som har eget kök,
Vänersborg och Uddevalla.
För att kunna tillhandahålla ekologiska närproducerade grönsaker året runt så måste man tänka nytt: till
exempel måste vi acceptera att det inte finns tomater
och gurka i januari.
Karin är en mycket hängiven kock och bakar allt bröd själv (med något, enstaka undantag), hon kokar egen sylt och
rostar egen müsli, något som barnen märker och uppskattar. På önskelistan finns mer tid till inläggning av grönsaker
men då behövs ännu bättre förvaringsmöjligheter i köket (se f.ö. artikel om Frida Skolhus på s. 7). Karin tycker
också att det hade varit roligt att ha ytterligare tid till själva matlagningen, det är mycket annat som ska hinnas med:
planering av meyer, beställningar, disk och allt däremellan. Dessutom önskar hon att vi kommer att ta det där sista
lilla steget som behövs för att bli ekologiska till 100 procent inom en snar framtid.
Och barnen, då? Jo, barnen tycker jättemycket om maten - det märks på åtgången. Soppor som spenatsoppa och
linssoppa ligger högt på topplistan! De vågar prova nya smaker, något som man givetvis har glädje av i framtiden:
vänjer man sig vid många olika smaker när man är liten, är ju sannolikheten hög att man kommer att acceptera fler
smaker som vuxen. Detta är goda matvanor, och det är Karin i allra högsta grad delaktig i att skapa.
Dessutom tycker barnen att det är spännande när grönsaksleveransen kommer, bara en sådan sak... Det är lite av
julafton när nyfikna barn försöker ta reda på vad det är i kartongerna, och samtidigt ger man dem en känsla av
samband och sammanhang: det här kommer att bli vår middag.
Ett barn som går heldag på förskolan får hela 70 procent av sitt totala energibehov tillgodosett hos oss. Därför är det
oerhört viktigt att maten är vällagad och smakar bra. För trots all näringsberäkning i världen är den mat som inte
hamnar i barnens magar inte värd någonting.
Det låter som en naturlig tanke, men som konsumenter har vi ju vant oss vid något annat. Detta medför
att vi måste öka förståelsen för hur klimatet påverkas
när vi importerar grönsaker från andra länder istället
för att odla dem själva.
/ Agneta Wallander, kostekonom, Fridaskolorna
Genom att följa skördetiden för olika frukter, grönsaker och rotfrukter kan vi njuta av färsk och nyttig
mat utan onödig miljöbelastning. Säsongens råvaror
behöver oftast ingen frysförvaring och de behöver inte
fraktas långväga innan de hamnar på salladsbordet.
Mår vi bättre av att äta ekologiskt? Ja, fördelen är ju att vi slipper besprutningsrester. Att det dessutom är närproducerat betyder ju att transporterna inte blir så långa och påverkan på närmiljön mindre - vilket givetvis gynnar
oss. Produktion och transport av mat står för nästan en tredjedel av alla våra klimatpåverkande utsläpp. Men olika
maträtter, råvaror och ingredienser har helt olika påverkan. Vi kan minska vårt bidrag genom vilken mat vi väljer
att äta. Att till exempel äta mycket grönsaker och mindre kött minskar miljöbelastningen.
Smakar det bättre? Ja, vi tycker det. Jämför en tomat som fått mogna på stjälk med en som är plockad alldeles för
tidigt och transporterad i lådor från Spanien och Holland så kommer du att känna en avsevärd skillnad. När det
här skrivs i slutet av september frossar vi i rotfrukter och grönsaker. Under vecka 39 hade vi vår traditionella skördevecka på Fridaskolorna, det blev en vecka med mycket rotfrukter, lamm och kyckling.
Nytt för det här läsåret är dessutom något som vi kallar ”Veckans miljösmarta”. Det betyder att det varje vecka
serveras en säsongsanpassad måltid som består av en stor andel vegetabilier och baljväxter samt tar hänsyn till etiska
aspekter, den innehåller till exempel inte fisk som är utrotningshotad.
Karin Lunde är kock på förskolan i Vänersborg och berättar att hon upplever att grönsakerna och frukten smakar
mer och är fräschare sedan vi började med Gåsevikens grönsaker.
”Det är viktigt att få arbeta med bra, giftfria och närproducerade råvaror när man lagar mat till små barn. Det
känns bra att på så vis ge dem en bra start i livet.”
14
www.fridaskolorna.se
www.fridagymnasiet.se
15
Fridaskolorna satsar på vindkraft
Per Ribbing, SVEF, berättar om en långsiktig lösning
SVEF – Vi ger dig en elräkning som gör dig glad
Det är en mycket god affär som nu också Fridaskolan har gjort. Att man bedriver ett långsiktigt miljöarbete samtidigt som man sparar pengar ska man vara glad för. Själv blir jag glad att fler och fler vågar ta det här steget, eftersom
det innebär att vi snart kan förverkliga vårt 10:e verk
Låt mig börja med att säga hur oerhört glad jag är över att Fridaskolorna
gått med i Sveriges Vindkraftkooperativ (SVEF) där jag jobbat ideellt i styrelsen sedan 2004. Jag har varit med och byggt inte mindre än 9 vindkraftverk i Sverige och tack vare Fridaskolans beslut så hoppas jag att det kan bli
byggnation av ett 10:e verk mycket snart.
Fridaskolorna köper 500 andelar och får alltså köpa 500.000 kWh/år till medlemspriset 59,4 öre/kWh. Men ett
nytt verk på 2 MW producerar ca 5.000.000 – 6.000.000 kWh/år, eller 5000 - 6000 MVh. Ett verk som vi tittar
på just nu kommer att producera ca 5.600 rena MWh varje år. Det ger en besparing av CO2-utsläpp av nära 5.000
ton – varje år.
Jag tänkte här förklara hur det går till med kooperativ vindkraft och hur
mycket billigare det blir när man går samman i en ekonomisk förening och
bygger vindkraft.
Men först måste jag skriva en självklarhet. Det måste jag göra, har jag lärt
mig efter många år som förespråkare av vindkraft, för att inte bli sågad med
kommentarer av typen: ”Vi kan inte ha enbart vindkraft.” Så, nu kommer det självklara: Vindkraft är bara en (1)
av flera hållbara lösningar, vindkraft är bara en av flera möjligheter som vi kan utveckla här i Sverige och som kan
ge nya svenska jobb. Men vindkraft ensamt är inte lösningen. Lösningen stavas Energieffektivisering och Solenergi.
Eftersom vindkraft är både solenergi och väldigt energieffektivt så förespråkar jag gärna det. Vindkraft ger dessutom
billig el.
Jag har blivit inbjuden av Fridaskolorna att komma och prata om miljöarbete i stort och om kooperativ vindkraft.
den 18:e januari kommer jag att besöka skolan i Vänersborg och den 19:e skolan i Mölnlycke, och alla som läser
detta är välkomna! Vill du ställa frågor redan nu, går det bra att kontakta SVEF eller mig direkt på 0707-494497
eller e-posta mig på [email protected]. Hemsidan är www.svef.nu
Hur kan det vara så billigt då? Svaret är enkelt: vinden är gratis. Vindkraft har inga bränslekostnader. När verket väl
står på plats så produceras el som är i princip helt gratis. Några ören per kWh i drift- och underhållskostnader är
priset, eller rättare sagt; den rörliga produktionskostnaden.
Vindkraften står idag för en relativt liten del av kraftproduktionen. Ökar man vindkraftens volym i det nordiska
elsystemet, skulle följaktligen resten av produktionen förskjutas. Det får två positiva effekter:
– Vindkraften knuffar bort fossil-eldad el som kolkraft, oljekraft och gaskraft. Den elen behöver inte
längre produceras. Detta minskar utsläppen av fossil koldioxid (CO2).
– Elpriset på elbörsen (NordPool) sjunker. Prisnivån på elbörsen sjunker när de dyra, fossila
kraftslagen stängs av.
Den stora kostnaden för vindkraft är alltså inte produktionskostnaden utan kapitalkostnaden. Det kostar pengar att
bygga vindkraftverk och dessa pengar behöver man få tillbaka över verkets levnadstid. Oftast går man till en bank
och lånar pengarna att bygga vindkraft med men banker är inga välgörenhetsinstitutioner, milt sagt. Det kostar
stora pengar att låna ihop 30 – 35 miljoner kronor för ett nytt verk på 2 MW (megawatt).
1997 kom dåvarande VD på Falkenberg Energi Jan-Åke Jacobson på idén med kooperativ vindkraft. Den så kallade
”Falkenbergsmodellen” föddes och Falkenberg Vindkraft Ekonomisk Förening föddes. Året därpå startades Sveriges
Vindkraftkooperativ Ekonomisk Förening (SVEF). Det visade sig att folk trodde att man var tvungen att bo i Falkenberg för att vara med i kooperativet. Jag gick med i FVEF direkt. När SVEF ville ha mig som styrelsemedlem
sålde jag mina andelar i FVEF som köpte nya i SVEF. Där har jag varit medlem sen 2004 således. Det är många
tusenlappar jag tjänat på den affären och det är mycket kolkraft som inte har behövt eldas tack vare de verk SVEF
har byggt över åren. Den insatsen är något jag är väldigt stolt över.
Vad Falkenbergsmodellen gör är att den ”trollar bort” räntekostnaden. Nya verk byggs av nya medlemmars pengar.
Inga lån behöver tas. Ingen ränta som ökar kostnaden. Avkastningen som vi medlemmar får är vårt låga elpris. El
från SVEF, som är 100 % Bra Miljöval-märkt vindkraft, kostar bara 19,2 öre/kWh. Inklusive energiskatt och moms
så blir det 59,4 öre/kWh. Ett normalt elpris ligger på över 1 kr/kWh. Som medlem sänker man alltså både sitt
elpris och man är med och sänker utsläppen av växthusgaser och andra farliga utsläpp från kolkraften i Danmark,
Tyskland och Polen. En ren ”win-win” som man säger på nysvenska.
16
www.fridaskolorna.se
Fakta SVEF
SVEFs medlemmar äger alla vindkraftverken gemensamt vilket innebär att elleveransen till både nya och
gamla medlemmar kommer från alla verken. SVEFs administration sköts av Falkenberg Energi.
Förutsättning för medlemskap är att man inte är bunden till annan elleverantör och byter till Falkenberg
Energi. För att bli medlem i SVEF betalar du en insats på 7500 kr/andel. En andel ger dig rätt att köpa 1000
kWh el till medlemspris varje år. Föreningens målsättning är att förvalta och förnya maskinparken så att nya
insatser ej ska behöva betalas av medlemmarna i framtiden. Successivt byter SVEF ut gamla verk mot nya.
www.fridagymnasiet.se
17
Ett ”hemligt” recept
Håkan Johansson, koncernchef
vid Frida Utbildning funderar
och kåserar över lärandendet.
Wayne Gretzkys hemliga recept
I boken ”Ten Steps To a Learning Organization” (Peter Kline & Bernard Saunders, 1993) gör författarna ett försök
att praktiskt konkretisera Peter Senges teorier (The Fifth Discipline, 1990). Det finns mycket tänkvärt i Klines &
Saunders bok och något jag fastnade för var Wayne Gretzkys hemliga recept. Wayne Gretzkys hemliga recept har
därefter blivit en metafor för mig när det gäller ledarskap, oavsett om man leder arbetet i en klass, en personalgrupp
eller en organisation.
Gretzkys hemliga recept – fritt översatt:
När man såg Wayne agera på isen blev man alltid imponerad. Allt han gjorde på isen såg så enkelt ut – det var som om
han hade ett sjätte sinne. I en intervju fick han frågan om vari hans hemlighet låg. Hans svar på frågan var – ”Det är
enkelt – jag beger mig alltid dit där pucken ännu inte befinner sig”.
Waynes strategi byggde på förutseende. Andra spelare sökte sig till pucken, men Gretzky hade med åren lärt sig
att förutse var pucken skulle komma att hamna och begav sig dit istället. Det visade sig att han läste av spelet rätt
tre gånger av fyra. Att han fattade fel beslut en gång av fyra spelade inte så stor roll i sammanhanget. Genom att
använda sin erfarenhet och lita på den framstod Wayne i ett nästan magiskt sken – allt verkade så oerhört enkelt
för honom medan andra med- och motspelare, i jämförelse med honom, ofta fick slita hårt för att få något uträttat.
Om man funderar över ”Gretzkys hemlighet” ett tag inser man snart att man för att kunna vara lika förutseende
som Wayne måste vara lika erfaren och skicklig som han. Man måste bygga upp en stor erfarenhetsbank för att
kunna läsa av det som sker – för att sedan kunna förutse nästa steg. I praktiken handlar det om att ana att något
kommer att hända – innan det gör det. För att klara av det måste man känna till mer än andra om de omständigheter som finns runt omkring. När Gretzky åkte omkring på hockeyrinken vägde han in stora mängder av tidigare
kunskaper om de andra spelarna, om spelstrategi och om vilken rytm spelet befann sig i för tillfället.
Att ha intuition eller äga en förmåga att ana vad som är på gång är med stor sannolikhet inte något man föds med.
Det som krävs är insikter som bygger på relevanta fakta och en utvecklad förmåga att förstå mönster. Ju mer kunskap man har inom ett område och ju mer erfarenhet man samlar på sig i ”spelets olika situationer”, desto större
möjlighet har man att ana eller inse vad som kommer att hända härnäst. Förutom erfarenhet och kunskaper behövs
naturligtvis också ett öppet sinne, ett genuint intresse, nyfikenhet och en uppövad förmåga att se helheter och system
för att kunna ”ligga steget före”. Det Gretzky gjorde var att titta på helheten – att se hela systemet för att därefter
agera.
Med ett systemiskt tänkande har man blicken riktad mot helheter och vilka strukturer, mönster, sammanhang,
former, ramar, regler och gränser som finns för att man ska kunna förutse spelet. Systemtänkande brukar ställas
mot det logiskt rationella tänkande som mer har blicken riktad mot innehåll, avgränsade enskilda händelser och
individer. Det rationella tänkandet är linjärt och handlar mest om att reda ut orsak och verkan, medan det systemiska tänkandet är cirkulärt och innebär att se helheten vid varje anblick. Skillnaden handlar inte om olika syn på
hur världen är beskaffad, utan snarare om hur vi gränsar av världen - om vi har en vid eller snäv systemavgränsning.
Var vi lägger gränssnitten är inte bara av teoretiskt intresse utan har också betydelse för hur man organiserar och
lägger upp undervisningen.
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera
elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin
förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.
Lgr 11, Skolans uppdrag
18
www.fridaskolorna.se
Joint Action
För att lärande ska komma till stånd i en undervisningssituation krävs vissa
grundförutsättningar. För det första måste eleverna komma in i sammanhanget/kontexten när lektionen startar – de ska gå från att vara individer
till att vara en grupp. Eleverna kommer från olika sammanhang, något har
kanske hänt på rasten som tar deras medvetande i anspråk. För att få dem
att vara ”närvarande” och ge dem gynnsamma förutsättningar för det som
ska ske bör därför varje lektion starta med en uppkoppling eller Joint Action
som det kallas inom kommunikationsteorin (John Shotter).
En Joint Action innebär att eleverna parvis under 2 – 3 minuter samtalar om ett begrepp, någon term eller något annat som är relevant för
undervisningssituationen. Inom matematik kan till exempel på Joint Action
vara:
– ”Berätta för varandra vad ni vet om area.”
– ”Vad är ett naturligt tal?”
– ”Beskriv sambandet mellan addition och multiplikation för varandra.”
– ”Berätta för varandra vad ni vet om tal i decimalform.”
– ”Vad kan ni om sannolikhet?”
– ”Beskriv sambandet mellan tal i procentform och tal i decimalform.”
etc. etc.
Den stora poängen med Joint Action är att eleverna går från att vara ”yrvakna” individer till att gruppen får ett ”gemensamt mind” – alla är inne
i samma kontext. Någon återkoppling till gruppen är inte nödvändig men
kan ibland vara värdefull om du som lärare vill fortsätta dialogen och fördjupa ett begrepp.
Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna
för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling.
Lgr 11, God miljö för utveckling och lärande
Sammanhangsmarkering
Efter det att eleverna fått ett gemensamt ”mind” är det viktigt att ge en tydlig sammanhangsmarkering. Ingredienserna i en sammanhangsmarkering är
tid, plats, relationer, uppdrag och summering/”utvärdering”.
Tid innebär att man berättar för eleverna hur länge de arbetat med det aktuella stoffet och hur lång tid ytterligare som finns att tillgå innan det är dags
för målgång. Viktigt är också att tala om när den aktuella lektionen slutar
(i synnerhet om det har skett en tidsförskjutning av något skäl).
Plats är kanske oftast given, men då och då kan det vara strategiskt att träffas på någon annan plats för att genomföra en laboration eller att man är
utomhus i ett bestämt syfte.
Relationer handlar om de olika roller elever och lärare kommer att spela under lektionen. Det kan handla om att läraren kanske ska ägna sig åt samtal
i grupp och att övriga grupper ska samarbeta kring en uppgift – eller att de
ska arbeta enskilt och så vidare. Det är viktigt att eleverna har sådana här
relationer klart för sig för att skapa arbetsro.
www.fridagymnasiet.se
19
Uppdrag handlar om det gruppen ska göra tillsammans – det aktuella stoffet. En återblick över vad som har hänt
under tidigare lektioner – vad som är planerat att genomföras just den här lektionen och vad som är tänkt att genomföras i nästa steg.
Summering/”utvärdering” innebär att eleverna de sista minuterna får reflektera över vad de har lärt sig och hur
arbetet fungerat under lektionen för att sedan skriva ner detta med några ord eller en mening. Man kan också ha
en muntlig återkoppling där eleverna med några ord eller en mening berättar vad de lärt sig. Summeringen kan
också användas som Joint Action inför nästa lektion – berätta för varandra två och två vad ni lärde er under förra
lektionen…
Läraren ska tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen…
Lgr 11, Kunskaper
Tid
Forskaren Gunnar Sjöberg (”Om det inte är dyskalkyli, vad är det då?”, avhandling 2006) tvivlar på dyskalkylibegreppet och anser att det finns en stor felmarginal i diagnoserna kring dyskalkyli. Om en elev har dyskalkyli menar
han att det ska vara svårigheter på en mycket låg nivå som inte handlar om att eleverna inte vill ha matte, att de
plötsligt tappar intresset för matte eller för att de inte förstår hur de ska tänka…
Vidare anser Gunnar att eleverna behöver bra lärare som leder dem genom lektionerna med inledning, stöd under
arbetets gång och en ordentlig samlad avslutning av lektionen (se Joint Action och sammanhangsmarkering ovan). Han
pekar på hur tiden används på matematiklektionerna. I den tidsstudie han gjort finns det ett ”naturligt bortfall”
på 20% av lektionstiden – tid som försvinner iväg till en massa andra aktiviteter. Resterande 80% av lektionerna
arbetar den enskilde eleven sällan mer än 50% av tiden. De sitter med pennan i handen, böckerna uppslagna – det
ser ut som att de arbetar med det gör de inte. Lärarna tror att de arbetar men istället sitter de och funderar på helt
andra saker som till exempel ”lacken på skoterhuven, tjejer och innebandy”.
I praktiken får en del elever inte mer än 30 minuters arbete gjort i veckan vilket är för lite – i synnerhet om man
redan har problem i ämnet. Gunnar gör också en rolig vändning på resonemanget – ”Det pratas ofta om hur dåliga
resultaten i matematik är, men med tanke på hur lite tid eleverna faktiskt lägger ner på matematiken, så får jag nog
säga att det är ett riktigt bra resultat”.
Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven upplever att kunskap är
meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt.
Lgr 11, Kunskaper
Nästa regel (regel 2) i modellen är att om eleverna arbetar enskilt med en arbetsuppgift och om någon kör fast, så
är det i första hand kamraterna i gruppen eleven ska vända sig till för att få stöd och feedback för att kunna fortsätta
att reflektera och arbeta. Väntetiden förkortas därmed dramatiskt för den enskilde eleven som annars sannolikt
sitter inaktiv i väntan på att läraren ska få tid att bidra eller att ”hjälpa mig”, som eleverna ofta uttrycker det. Den
här regeln betyder inte att läraren inte bryr sig – regeln handlar snarare om att få igång en kommunikation mellan
eleverna – och inte om att läraren är oanträffbar för eleven.
Den tredje regeln (regel 3) är att läraren tydligt annonserar sin roll/relation i undervisningssammanhanget. Låt oss
ta som exempel att det handlar om matematik och att läraren då har tillfälle att träffa eleverna vid fyra tillfällen under en vecka. Det är i det här sammanhanget viktigt att eleverna förstår hur kontexten under en vecka regelmässigt
kommer att se ut. Läraren måste vara tydlig och föra en dialog med eleverna om hur lektionen (lektionerna) kommer att gestalta sig – enkelt uttryckt handlar det om vilka ritualer (konstanter) som kommer att prägla lektionerna.
Regel 3 innebär att läraren ägnar sig åt att sitta ca 10 minuter i taget per grupp under vissa lektioner för att handleda
och få kunskap om den enskilde elevens kunskapsstandard. Under en vecka hinner läraren enkelt med att träffa
varje grupp åtminstone 2-3 gånger. Den regel (regel 4) som då gäller är på sätt och vis ekvivalent (likvärdig) med
regel 2 ovan – det är kamraterna i gruppen som först och främst ska bistå dig som elev, men självklart har alla regler
undantag – i en krissituation måste självklart läraren ”rycka ut”.
”
Don´t fight the system. Change the rules and the
system will change it self
Russel Ackoff
”
Citatet är hämtat från professor Russel Ackoff, systemteoretiker. Kortfattat innebär citatet att man istället för att
försöka förändra inom systemet tittar man på helheten och vilka strukturer, mönster, sammanhang, former, ramar,
regler och gränser som kan behöva förändras för att uppnå det som är önskvärt. Det är alltså inte på detaljer, innehåll, avgränsade enskilda händelser eller individer som man ska rikta blicken. Modellen ovan innebär förändringar
i systemet som i sin tur skapar förutsättningar för ett mer effektivt lärande och en bättre miljö för lärande.
Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar
och samtidigt stimuleras till att använda och utveckla hela sin förmåga.
Lgr 11, Kunskaper
Samarbetslärande
Samarbetslärande kan kopplas till de engelska begreppen peer learning eller collaborative learning som står för en
pedagogisk modell eller metod som innebär ett elevaktivt arbetssätt. Peer betyder jämlike/jämbördig som till
exempel en klasskamrat. Grundtanken med peer learning är att eleverna, på ett såväl strukturerat som flexibelt
sätt, stimuleras till att utnyttja varandra som resurser för att utveckla kunskaper. Peer learning – samarbetslärande
sätter elevernas eget lärande i fokus – inte lärarnas. Viktiga begrepp i peer learning är samverkan, stöd, reflektion,
kritiskt tänkande och feedback.
För att få till stånd ett samarbetslärande måste vissa enkla regler införas och eventuellt en viss ommöblering genomföras. En enkel systemisk modell för samarbetslärande innebär till exempel att eleverna alltid sitter i grupper om
fyra till fem (eller kanske sex) elever (regel 1) – vilket innebär att det här förhållandet görs till en regel som inte kan
brytas. En fördel med den här regeln är att man inte behöver möblera om eller stöka omkring för att få till stånd
samarbetslärande. Erfarenheten visar också att det är en fördel om grupperna är heterogena vilket också stöds av
forskare. Det innebär dock inte att det vid vissa tillfällen kan finnas skäl till att arbeta i mer homogena grupper.
20
www.fridaskolorna.se
www.fridagymnasiet.se
21
Några fördelar med samarbetslärande
Med en sådan här modell är det enkelt att variera såväl arbetssätt som arbetsform. Eleverna kan arbeta enskilt, i par eller i grupp samtidigt som
läraren handleder en grupp. Läraren kan föra en dialog kring kunskapskrav
i grupp eller i helklass beroende på vad som är lämpligt för tillfället. Eleverna kan samtala om kunskapskrav i grupp som följs upp av en dialog i
helklass. Bedömning i relation till kunskapskraven underlättas genom att
läraren lättare kan ha ett formativt perspektiv i gruppsamtalen innebärande
en positiv feedback (feedforward) som intensifierar och accelererar kunskapsbyggandet hos eleverna.
En formativ evaluering är en ständigt pågående process som erbjuder och
inbjuder till en historia om kunskapsutveckling som i den här modellen
kan byggas upp i elevgrupperna. Den formativa idén utgår från att lärande
och därmed kunskapsutveckling är en ständigt pågående process där evalueringen bidrar till lärandet – det är med andra ord helt i sin ordning att
förändra sitt tänkande – att lära sig – samtidigt som en evaluering sker.
Det är lättare att samtala och kunna bidra eller ställa frågor i en mindre
grupp liksom att skapa nyfikenhet och att få använda sin fantasi och att vara
kreativ. Eleverna får större möjlighet bygga upp sin kritiska förmåga och
lära sig diskriminera och upptäcka skillnader och samband. Det är också
enklare att reflektera, fundera och pröva sin kunskap i dialog i en mindre
grupp liksom det är enklare att stimulera och ge genomtänkt skriftlig eller
muntlig feedback från lärare och kamrater.
Den enskilde eleven kan också själv bedöma sina resultat (självskattning)
och sedan föra en dialog med kamrater och lärare för att på det viset komma
vidare i sitt lärande. Att kunna självskatta sig är enligt aktuell forskning en
av de viktigaste faktorerna för en god skolprestation.
Även hemuppgifter kan relateras till gruppen i syfte att hålla igång kunskapsdialogen mellan lektionstillfällena. För elever som är över 13 år kan
man lägga upp en facebookgrupp för gruppen och för klassen där man kan
lägga in sina funderingar, frågor, lösningar, upptäckter etc. Här har läraren
oanade möjligheter att stimulera och skapa nyfikenhet liksom att handleda
och ge feedback. För yngre elever kan man använda skolans lärplattform på
liknande sätt. En bra Joint Action kan vara att gå in på facebook och låta
eleverna samtala parvis om något intressant inlägg som läraren bedömer ger
ett mervärde för lärandet.
Modellen gör också att de kommunikativa färdigheterna ständigt tränas
vilket får förväntas ge goda effekter på lärandet på lång sikt. Genom att
förklara för kamrater lär sig eleverna att diskriminera för att få fram kärnan
– det som är viktigt. Samarbete sker oftare och mer informellt vilket leder
till ett bättre klassrumsklimat – en bättre miljö för lärande vilket enligt
forskning är avgörande för goda prestationer. När eleverna blir varma i kläderna kan de också coacha varandra i planeringen av sitt arbete och ta ett
större gemensamt och individuellt ansvar.
På sikt ger samarbetslärande också en större förmåga att arbeta självständigt
eftersom eleven hela tiden coachas i hur man kan lägga upp ett arbete över
tid. Modellen inbjuder också till större individanpassning av lärandet efter-
22
www.fridaskolorna.se
som läraren i gruppsamtalen får en djupare insikt i elevernas kunskapsstandard. Den gruppkänsla som skapas gör
att attityden till ämnet förändras och att arbetet blir viktigare och mer intressant.
Även hemuppgifter kan relateras till gruppen i syfte att hålla igång kunskapsdialogen mellan lektionstillfällena. För
elever som är över 13 år kan man lägga upp en facebookgrupp för gruppen och för klassen där man kan lägga in sina
funderingar, frågor, lösningar, upptäckter etc. Här har läraren oanade möjligheter att stimulera och skapa nyfikenhet liksom att handleda och ge feedback. För yngre elever kan man använda skolans lärplattform på liknande sätt.
En bra Joint Action kan vara att gå in på facebook och låta eleverna samtala parvis om något intressant inlägg som
läraren bedömer ger ett mervärde för lärandet.
Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar
förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömningar i relation
till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
Lgr 11, Bedömning och betyg
Forskning
En forskare som det refereras flitigt till för närvarande är John Hattie och hans studie Visible Learning, A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement (2009). Studien är en meta-metasyntes och utgår från över
50 000 studier där fler än 80 miljoner elever har varit involverade i över 800 metaanalyser. Kortfattat kan studien
sägas vara en sammanställning och analys av forskning där Hattie visar på vilka effekter (stora eller små) olika
påverkansfaktorer har för elevernas prestationer.
Flertalet av faktorerna är intressanta ur perspektivet samarbetslärande. För att bara nämna några i mängden utgör
god kännedom om sin prestatonsförmåga, att kunna självskatta sitt betyg en påverkansfaktor med mycket stor effekt.
En annan påverkansfaktor med stora effekter är det vi kan kalla klimatet i klassrummet. Lärarens tydlighet i undervisningen ger också stora effekter på elevernas prestationer liksom formativ bedömning och kommunikativ/ömsesidig
undervisning.
Jag tänker att det är högintressant för oss på Frida
att ta del av aktuell forskning för att sedan utveckla
undervisningen genom att pröva nya metoder och
modeller – att få en beprövad erfarenhet som vilar på
vetenskaplig grund. Samarbetslärande rymmer stora
möjligheter att ta sig an faktorer som har stor påverkan
på elevernas prestationer som till exempel tydlighet i
undervisningen, formativ bedömning och en ökad kommunikativ undervisning bland många andra.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet.
Skollagen 1 kap, 5 §
/ Håkan Johansson, koncernchef
www.fridagymnasiet.se
23
Minnen från första året på
Fridaskolan i Mölnlycke
”Jag minns när vi träffades första gången innan vi startade skolan. Det var
lite läskigt. Jag kände inte så många”, berättar Amanda.
”Jag minns när vi klippte bandet och släppte ut ballongerna på invigningen”,
säger Tindra. ”Ja, en av ballongerna hade flugit iväg jättelångt och vi fick
brev från en man som hittade en ballong på sin altan”, fortsätter Amanda.
”Det hängde en väska i taket, till slut tog vi ner väska och i väskan låg två gosedjur som hette Frida och Fridolf. Gosedjuren skickades hem varje fredag
och fick se hur vi hade det hemma och så fick vi skriva om det och berätta
i skolan”, säger Simon.
”Jag minns när vi var på olika utflykter till Miljöarken och Universum.
På Miljöarken minns jag när vi var under ett stort cirkustält. Vi lekte tillsammans och gick en kompisbana”, berättar Ludvig. ”Det var läskigt att
mata hönorna”, lägger han till.
”Vi har haft temadagar med hela skolan och en gång hette det Bad hair day,
då fick man välja på olika saker man ville göra, jag valde dans, badda ull och
något mer”, berättar Amanda.
”En skattjakt hade vi också, tillsammans med hela skolan”, kommer Ludvig
ihåg. ”Vi var blandade grupper och vi gick runt en bana. Vi gick till olika
stationer och där fick man chans att satsa låtaspengar för att vinna eller
förlora.”
”Jag minns att vi hade luciafirande, då sjöng förskoleklassbarnen och
6:orna”, berättar Johan. ”Jag kommer ihåg kabarén som 5:orna och 6:orna
visade för oss. Dom hade Let’s Dance med olika reklamavbrott. Dom dansade för oss”, minns Tindra.
Vi är glada att gå på Fridaskolan för att det är stora lokaler, för det mesta är
alla schysta, vi har snälla kamrater och snälla fröknar, god mat, ser någon
göra något dumt vågar alla säga till ... och det är kul på fritids, där kan man
t. ex. spela pingis.
/ Hälsningar från Johan, Amanda, Tindra, Ludvig och Simon
i klass 3, Fridaskolan i Mölnlycke