1. No category

#1 2015 | ÅRGÅNG 17
TEMA:
TONGIVANDE
FORSKNING PÅGÅR
Om vad som motiverar elever
TREDJE KLOTET FRÅN SOLEN
Konsten att bygga ett planetarium
EGENUTVECKLAT SYSTEMSTÖD
Balder – ska kombinera idéer & teknik
GENERATIONSSKIFTE
Fridas nya koncernchef heter Malin
”Med stora
krafter...”
INNEHALL NR1/15
Det finns alla anledningar i världen att
undfägna sig och sin omvärld goda historier.
Ändå glömmer vi emellanåt av oss och
riktar blicken mot sådant som gör läget
värre, som sena ankomster, myggbett och
alla utspillda mjölkglas. Lätt hänt, men
cacheminnet är kort, som tur är.
Klurar man lite på det där, så inser man
en sak ganska snabbt: Det handlar om att
rikta sin blick – blickriktning. Jo, tillvaron är
slask och försvunna fjärrkontroller ibland, men
om man istället valde attt se slask som ett
milt vårtecken och förlorad kontroll som en
nätt liten chans till personlig utveckling?
Att se möjligheter, att rikta blicken sålunda, är
talande för verksamheten på Frida. Vi vill
tala om ”tongivande” som en strävan – detta är
ett nummer av Inblicken som handlar om
när man ligger i framkant och är tongivande.
Går det ens att påstå en sådan sak själv? Det
låter kanske lite självgott? Men å andra sidan,
i skolvärlden, som får skäll från många håll,
tycks det vara än viktigare att i första hand
ta vara och bygga vidare på alla goda historier.
En del av slasket försvinner då av sig själv,
resten blir i regel betydligt roligare att hantera.
Önskas en inledande övning? Applådera och var
glad för alla mjölkglas som inte tappas, och ge
alla elever för tidig ankomst. Trevlig läsning!
”VÄLKOMNA TILL MITT
UTVECKLINGSSAMTAL!”
10/
26/
6/
4 / FORSKNING PÅGÅR
Frida Utbildnings två doktorander berättar om sin forskning.
6 / BIG BANG THEORY
Malte och David i 8:an berättar om hur ett planetarium kommer till.
10 / MIN BERÄTTELSE – ANDERS BERGHALL
Eller närmare bestämt berättelsen om vägen till Sveriges bästa skolrestaurang. Anders är rektor på Fridaskolan i Mölnlycke.
13 / BAKLÄNGESPLANERING – ATT TÄNKA EFTER FÖRE
14 / LÅT MIG VÄXA, LÄR MIG ATT LÄRA MIG SJÄLV
16 / FRIDA UTBILDNING – SÅ FUNKAR DET
20 / GENERATIONSSKIFTE PÅ FRIDA
Möt Malin Johansson, koncernchef och verkställande direktör.
22 / LÄRANDE UTANFÖR KLASSRUMMET
Lärande utanför klassrum finns i många former – här berättar Karin
Helmerson om ett av de mer ambitösa sätten: Att resa i Europa.
Anders Nord,
redaktör
VÄRT ATT TÄNKA PÅ:
»If I had to live my life again,
I’d make the same mistakes,
only sooner.«
Tallulah Bankhead
26 / BALDER – ETT SYSTEMSTÖD I TIDEN
Filippa Johansson, verksamhetsutvecklare, berättar om varför Frida
Utbildning valde att utveckla ett eget, heltäckande systemstöd.
28 / ETT NYTT TÅG
Malin, avgångsstudent från Fridagymnasiet 2014, berättar om nya vägar.
30 / FRIDAGYMNASIET: DET PERSONLIGA VALET
TIDNINGEN INBLICKEN NR 1, VÅRTERMINEN 2015 ges ut av Frida Utbildning AB med syfte att
spegla verksamhet och aktuell skolutveckling REDAKTÖR, ANSVARIG UTGIVARE och GRAFISK FORM:
Anders Nord REDAKTION Frida Utbildning AB, Box 225, 462 23 Vänersborg TRYCK Cela Grafiska AB
FOTOGRAFER Daniel Eliasson, Eva Hasselholm-Loodus UPPLAGA 3500 exemplar OMSLAGSBILD Daniel
Eliasson
2 |
8/
Inblicken 1/2015
|
www.fridaskolorna.se
FOTO: DANIEL ELIASSON
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 1/2015
|
3
FORSKNING
PÅGÅR.
Elevers motivation, till exempel i en alltmer digitaliserad skolmiljö, och
särskilda utbildningsinsatsers påverkan på matematikundervisningen är föremål för två avhandlingar vid Göteborgs universitet. Doktoranderna, Jan och
Veronica, arbetar på Didaktikcentrum, Fridaskolans systerbolag, och berättar
mer om sitt arbete.
TEXT: JAN BLOMGREN & VERONICA SÜLAU, DIKAKTIKCENTRUM // FOTO: DANIEL ELIASSON
F
rida Utbildnings forskningsinsats finansierar
i dagsläget två doktoranders forskarutbildning i pedagogik och pedagogiskt arbete vid
Göteborgs universitet. Forskningsinsatsen är
en del i det ständigt pågående utvecklingsarbetet vid
Fridaskolorna där beprövad erfarenhet och aktuell
forskning ska skapa de bästa förutsättningarna för
barn och ungas utveckling. Att verksamheten ska vila
på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har fått ökad
tyngd genom en ny bestämmelse i 2010 års skollag.
Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva
och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang.
Beprövad erfarenhet innebär att lärare stödjer sig på
erfarenheter som prövats under en längre tid, och som
är granskad och dokumenterad. Fridas
doktorandsatsning påbörjades 2011.
Fridas doktorander är båda lärare inom Fridaskolorna, Jan Blomgren, mellanstadielärare som varit
med sedan starten 1993 av Fridaskolan och arbetat
med utvecklingsfrågor och kompetensutveckling vid
Didaktikcentrum AB samt Veronica Sülau, grundskolelärare med inriktning mot matematik och naturvetenskapliga ämnen för år 1-7 och speciallärare. Det innebär att våra doktorander har djup och bred erfarenhet
av hur det fungerar i vardagen på en skola. En förtrogenhet som också styrt val av forskningsområde när
ansökningarna till forskarutbildningen formulerades.
Den nära kopplingen mellan praktik och forskning är
något som sedan starten präglat Fridas utvecklingsarbete och hur det omsätts i alla delar av verksamheten.
Elevers motivation och individuella skäl för att ta
sig an skolarbetet är i fokus för Jans forskning. Hur
ser elever på sin egen kompetens och kunskapsutveckling? Hur bidrar eller hindrar lärandemiljön denna
utveckling? Hur påverkar den alltmer digitaliserade
4 |
Inblicken 1/2015
|
www.fridaskolorna.se
skolmiljön elevers motivation och målsättning med
lärandet? Hur skapar skolan ”livslång lust att lära” hos
alla elever? Det är frågor som nu väntar på svar, svar
som hämtats in via elevenkäter i intervjuer. Grunden
för forskningsarbetet är internationell forskning kring
elevers motivation och hur detta kan omsättas i svensk
utbildningsmiljö.
»Verksamheten ska vila
på vetenskaplig grund.«
Frida ingår i den stora nationella utbildningsinsatsen
”Matematiklyftet”. Det är en fortbildning i didaktik
för lärare som undervisar i matematik. Syftet är att
stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och på
så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Veronicas forskningsområde handlar om att undersöka och följa hur
”Matematiklyftet” påverkar lärares förståelse av hur
elever bäst lär sig matematikinnehållet och på vilket
sätt undervisningen förbättrats och förändras.
Forskningsresultat tar tid att få fram och att
omsätta dem i en komplex skolvardag är en utmaning.
Den utmaningen är Frida väl rustade att möta, inte
minst tack vare en organisation där lärares kompetensutveckling, vardagsarbetet i barn- och elevgrupper och
det övergripande verksamhetsarbetet utgör många och
nära kontaktytor inom hela koncernen. En sådan kontaktyta är styrelsen för Frida Utbildning vilken nyligen
satt upp som mål att forskningsinsatsen ska kunna
utökas ytterligare när medel för detta finnes.
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 1/2015
|
5
Stjärnhuset
I grundskolans läroplan formuleras en del
av skolans uppdrag som att ”skolan ska
stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet
och självförtroende samt vilja till att pröva
egna idéer och lösa problem. Eleverna ska
få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt
utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra”.
BIG BANG THEORY – GRÄNSLÖST
LÄRANDE I TID OCH RUM
Uppgiften i ett nötskal: Gör ett planetarium. Lätt att säga, en utmaning att
få till. Malte och David går i 8:an på i Vänersborg och här berättar de om ett
uppdrag som fick fröken att damma av de gamla guldstjärnorna...
TEXT & FOTO: MALTE LANDGREN & DAVID WIBERG, ÅRSKURS 8, VÄNERSBORG
V
i fick i uppgift att arbeta med ett projekt före
jul och vi valde att göra ett planetarium med
planeterna i rätt skala till varandra. Skalan
räknade vi ut utifrån solsystemets anotomi
som vi lärt oss i ett tidigare område inom NO:n. Vi
fortsatte genom att dela in oss i grupper med två
personer i varje grupp och två grupper per planet och
började söka intressanta fakta om våra planeter. Faktan
som vi fick fram illustrerade vi med snygga bilder och
gjorde till posters som vi senare satte upp bredvid planeterna. Projektet höll vi på med i ett par veckor fast med
ett specialschema då vi bara jobbade med projektet.
eftersom den inte skulle få plats i glasgången, den 30
meter långa korridor som binder ihop de tre huvudbyggnaderna på skolan.
Detta löste vi genom att göra solen i genomskärning
som en apelsinklyfta. På det sättet kunde vi också visa
en illustration av hur solen ser ut inuti. När tremansteamet som jobbade med solen var klara borrade vi hål
i sidorna och monterade den på en lampa i glasgången
för att få en lysande effekt. Materialet vi använde till
solens yta var vanligt orange papper medan genomskärningen var gjord av träskivor. Hur det gick med
solen? Strålande, haha!
Solen fick bli 1 meter i diameter, alltså från toppen
till botten men vi kunde inte göra den som en stor sfär
När vi först skulle räkna ut skalan och hur
stora planeterna skulle bli utgick vi ifrån att jordens
6 |
Inblicken 1/2015
|
www.fridaskolorna.se
diameter var 1 centimeter. Vi multiplicerade därefter
jordens diameter för att få fram de andra planeternas
diametrar. Jupiters diameter är t.ex. 11 gånger större
än jordens, så vår Jupiter, som vi gjorde i trä, har en
diameter på 11 centimeter.
Våra planeter hänger som sagt i skolans 30 meter
långa glasgång, men dessa 30 meter räcker egentligen
inte till även fast modellerna av planeterna är så små.
Därför har vi även räknat ut var planeterna skulle
ligga om man använde sig av vår skala och om solen
skulle sitta i vår glasgång där den sitter nu.
När vi räknade ut avståndsskalan så räknade vi ut
hur stor del av jordens riktiga diameter som 1 centimeter
var och använde sedan den skalan för att få fram
avståndet till solen. Vi kom fram till att om jordens
diameter skulle vara 1 centimeter så skulle jorden
ligga 117 meter ifrån solen. För att räkna ut avståndet
till solen för de andra planeterna använde vi jordens
avstånd och multiplicerade det för att få fram andra
planeters avstånd. Om Jupiters diameter egentligen
skulle ha varit 11 centrimeter så skulle Jupiter ligga
607 meter ifrån solen.
»Om jordens diameter skulle
vara 1 centimeter så skulle jorden
ligga 117 meter från solen.«
Planeterna använde vi många olika tekniker för att
tillverka, bland annat svarvades Saturnus och Jupiter
medan Uranus och Neptunus tovades. Den kända
ringen till Saturnus tillverkades flitigt av plexiglas för
att passa perfekt. Venus gjordes finurligt nog av sand
och trälim och till Merkurius användes en pärla som
målades i korrekt färg. Men det var inte bara planeter
som tillverkades utan också asteroidbältet mellan Mars
och Jupiter samt de största månarna till Jupiter och Saturnus samt månen till Jorden. Asteroidbältet gjordes
genom att limma grus på fiskelinor och tillsammans
med de andra himlakropparna hängdes de upp i glasgången enligt skalan vi räknade ut tidigare.
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 1/2015
|
7
”Välkomna till mitt
utvecklingssamtal!”
“Välkomna till mitt utvecklingssamtal! Nu ska vi prata om mig och min
utveckling. Jag tänkte vi skulle börja prata om min sociala förmåga.”
Så skulle det kunna låta på ett utvecklingssamtal på Fridaskolan, där
eleven hälsar sina föräldrar och pedagoger välkomna till ett samtal som
hålls av eleven och där eleven har ordet.
TEXT: ELIN BJÖRNSSON & ELIN HJALMARSSON, FRIDASKOLAN UDDEVALLA // FOTO: DANIEL ELIASSON
H
är, på Frida, finns en stark tilltro till elevernas förmåga att själva reflektera över sin utveckling och sätta ord på sitt lärande. Detta
innebär att eleven med stigande ålder och
mognad kan hålla i en allt större del av samtalet själv.
Grundskolan
Genom Fridaskolans arbetssätt där eleverna ständigt
ställs inför utmaningar ges eleverna ofta möjligheten
att just reflektera över sitt lärande och sin utveckling.
En utmaning för vissa elever kan vara att berätta vad
han/hon faktiskt är bra på. Många elever kan nog
ibland tycka att det är lite jobbigt att ”framhäva” sig
själva och kanske till och med kan det vara pinsamt att
göra det inför föräldrar (och pedagoger) på utvecklingssamtalet.
Det kan också ibland vara svårt att formulera mål
som känns meningsfulla och relevanta för eleven. I
det vardagliga arbetet är därför dialogen om elevens
starka sidor och utvecklingsområden mycket viktig.
Eleverna får tydlig respons av pedagogerna, men
tränas också i att ge respons till sina klasskamrater
genom kamratvärderingar. Utvecklingssamtalet är ett
bra verktyg för att ge eleverna möjlighet att reflektera
över sina kunskaper och fundera över hur de kan ta
ytterligare kliv framåt i sin utveckling.
8 |
Inblicken 1/2015
|
www.fridaskolorna.se
Förskolan
För barnen i förskolan är utvecklingssamtalen en
stund av positivt beröm från sina pedagoger och från
sina föräldrar. Som förälder förbereder man sig genom
att sätta ord på sitt barns positiva egenskaper och
under samtalet får barnen också berätta vad de själva
tycker att de är bra på. Avslutningsvis öser pedagogen
beröm över barnet.
Största delen av samtalet viks åt portföljen som är det
viktigaste verktyget för att visa upp sitt lärande då
man går i förskolan. I portföljen samlas varje termin
olika dokument som visar sådant som barnen utvecklat
och blivit bra på. Det kan vara faktakunskaper, logiska
tankebanor, sociala eller motoriska framsteg. Portföljen
finns alltid tillgänglig för barnen och föräldrarna,
men på utvecklingssamtalet får den en central roll och
barnen ser fram emot att få visa upp dokumenten för
mamma eller pappa under pedagogens närvaro.
Genom att eleverna skolas in i att själva hålla i sina
utvecklingssamtal tränas de samtidigt till ett aktivt förhållningssätt som innebär eget ansvar och egna initiativ.
När man lämnar utvecklingssamtalet ska man givetvis
ha fyllts av positiva ord och god självkänsla oavsett om
man går i förskolan eller i årskurs 9.
»När man lämnar utvecklingssamtalet ska man ha fyllts av
positiva ord och god självkänsla
oavsett om man går i förskolan
eller i årskurs 9.«
Inblicken 1/2015
|
www.fridaskolorna.se
| 9
som ser till att grovjobbet görs och
så har vi Åsa som fixar och trixar i
förskoleköket.
White Guide Junior-
Min
berättelse.
Anders Berghall, rektor
Året är 2010. Det är april och våren har kommit igång på allvar. En sen
eftermiddag ringer det i min mobil:
”Hej, det är Mats Andersson!” säger en entusiastisk röst.
”Mats Andersson?” frågar jag.
”Ja, jag känner din kompis Magnus.”
”Du får skicka in en anmälningsblankett för ditt barn. Men skynda, för
det börjar bli fullt.”
”Nej, jag vill inte anmäla något barn, jag vill bli kock på Fridaskolan.”
TEXT: ANDERS BERGHALL, FRIDASKOLAN MÖLNLYCKE
S
å börjar berättelsen om
en fantastisk resa. Vi träffades några dagar senare
i mitt kök i Landvetter –
över en kopp kaffe, självklart.
Mats berättade att han sedan
17 år tillbaka drev en lunchrestaurang vid järnvägen på Ringön. Nu
hade han hört genom en kompis
till oss båda att man skulle anställa
kökspersonal på den nyöppnade
Fridaskolan i Mölnlycke.
”Jag vill testa något nytt och jag
vill förändra barns syn på skolmaten,” sa Mats vid köksbordet.
Är man bevandrad i systemteori
svarar man: ”Hur tänker du då?”
10 |
Inblicken 1/2015
|
www.fridaskolorna.se
Mats berättade då om sina visioner
om att få tillaga god mat från
grunden och få barn att testa att
äta mat som mat ska smaka.
Det var nog inte kocken Mats
jag fastnade för utan människan
Mats. Han brann verkligen för att
laga god mat.
bara. Det fanns bara en lite kugge,
som Mats uttryckte det.
”Min fru, Monika, vill också
börja arbeta hos er.”
”Kan jag få hennes nummer?”
”Hon har ingen mobil! Jag kal�lar henne för fru Flinta,” sa Mats
och skrattade.
Jag blev inbjuden till hans
lunchrestaurang och jag blev inte
besviken. Kontakter togs med
ledningsteamet för Fridaskolorna
AB och snart hade alla varit där
och ätit.
Det var inget svårt beslut att ta.
Mats skulle anställas, så var det
Det löste sig ändå och efter några
dagar var herr och fru Andersson
anställda på Fridaskolan i Mölnlycke. Åren har gått och ytterligare
anställningar har gjorts. Vi har
fått in Monikas kusin Annika och
Tobias som kompletterar Mats
fantastiskt bra. Vi har Caroline
Nu kunde allt löpt på i sakta mak,
men någon hade nominerat oss till
White Guide Junior, en organisation
som utser de bästa skolrestaurangerna
i Sverige. 2013 kom vi på fjärde plats
och 2014 var vi uppe på den stora
galan i Stockholm igen.
Själv hade jag förberett mig på att
köpa räkmackor på kvällståget hem
till alla för att fira, ”vi vann inte,
men ni är fantastiskt duktiga ändå”
ungefär.
Priset för bästa skolrestaurang är
huvudpriset och delas naturligtvis ut
sist eftersom det är det mest prestigefulla priset. Vi sitter samlade i den
stora lokalen med flera hundra andra
nominerade. Vi applåderar åt alla
vinnare i de andra kategorierna. Nu
ska det sista priset delas ut. Prins Carl
Philip kommer in i lokalen med sina
livvakter. Ett sorl hörs från publiken.
Tina Nordström intervjuar prinsen
på scenen och sedan ska kuvertet med
vinnaren öppnas.
Jag tittar på Mats, Monika, Åsa, Caroline, Tobias och Annika och tänker:
”Vad jag är stolt över dessa personer
och hur glad jag är att jag får vara
arbetskamrater med dessa fantastiska
människor. Varje dag är det skratt och
arbetsglädje och man märker hur de
trivs på sin arbetsplats.”
Kuvertet öppnas.
”Vinnaren är...” En lång tystnad
följer. ”Fridaskolan Mölnlycke!”
Jag fattar ingenting. Jag hade ju
förberett mitt peptalk på tåget hem:
”Vi vann ju inte, men nästa gång!”
Alla tar sig upp på scenen. Kramar
och jubel från publiken. Prinsen delar
ut priset och tackar alla från köket i
Mölnlycke. Själv sitter jag kvar några
sekunder i stolen. Jag blir lite blöt i
ögonen och närmar mig scenen samtidigt som fotoblixtarna smattrar mot
killarna och tjejerna. Prinsens livvakt
motar bort mej, men jag lyckas till slut
ta mej upp på scenen.
Alla är tagna av stundens allvar. Vi
vann! Vi har Sveriges bästa skolrestaurang! Tina Nordström ropar till Mats:
”Alla ska vara med i TV4:s morgonsoffa imorgon!”
Då ropar Monika tillbaka: ”Det
går inte, vi ska laga mat till barnen på
skolan imorgon.”
Så är det. Alla i köket vill göra det
bästa. Det går inte att sitta i TV när
man ska laga Sveriges bästa skolmat.
Det var resan med maten på Fridaskolan
så långt. Från mitt kök till utsedd till
Sveriges bästa skolrestaurang. Det tog
fyra år.
Är man från Göteborg lyssnar man
på stadens store poet, Håkan Hellström. Vi på Fridaskolan i Mölnlycke
stämmer in i hans strof ”Vi tror att,
när vi går genom tiden, det bästa inte
hänt ännu.”
Detta är bara början.
Till sist: Köket ”offrade” Mats. Han
fick vara med i TV. Vi andra åkte hem
med kvällståget, och självklart blev
det räkmacka och firande på tåget. Ni
är bäst!
Träffa Tobias från restaurangen
i Mölnlycke på nästa sida!
Inblicken 1/2015
|
www.fridaskolorna.se
| 11
MATGLÄDJE
TILL ALLA
Lyckat planeringsarbete i idrotten
I Fridaskolan Mölnlyckes
restaurang arbetar
kocken Tobias. Restaurangen har fått mycket
uppmärksamhet det
senaste, inte minst efter
att ha blivit utsedd till
Årets skolrestaurang
2014 av White Guide
Junior.
Hur gör man för att innehållet i
undervisningen ska stämma överens
med kunskapskraven i ämnet? Hur
ser man till att planerade bedömningar testar just de kunskaper som
man har för avsikt att testa? Frågor
av den här typen brottas lärare med
ständigt, men idrottsläraren Marc
på Frida i Mölnlycke har tillsammans
med sina kollegor kommit en god bit
på väg mot en lyckad överensstämmelse mellan planering, undervisning och bedömning.
TEXT & FOTO: DANIEL AROSENIUS,
FRIDASKOLAN MÖLNLYCKE
V
ad är viktigt för att lyckas
med en skolrestaurang?
Det är viktigt att
inspirera barnen till
att våga smaka på sådant som de
inte har smakat på tidigare. Det är
också viktigt att vi i köket har ett
bra samarbete med pedagogerna,
vilket jag tycker att vi har! Det
märks också att vi gillar vårt jobb,
då tycker barnen det är roligt att
komma hit, berättar Tobias.
Hur väljer ni vilken mat ni ska servera?
Vi fokuserar på närproducerade
och ekologiska råvaror och lagar
näringsriktig mat. Det ger gladare
barn som orkar mer i skolan. Vi
försöker också prata mycket om
vikten av att inte slänga mat så
att barnen lär sig det tidigt och
förstår varför man inte ska slänga
så mycket.
12 |
Inblicken 1/2015
|
www.fridaskolorna.se
Vilka maträtter har ni varit särskilt nöjda
med?
Ett exempel är våra egna
Chicken Nuggets, de blev succé! Vi
gjorde också en egen Hollandaisesås. Egentligen ska den göras i
vattenbad, men vi gjorde den direkt
i grytan. Det var en chansning,
men det blev jättebra! Även att laga
pulled pork som stått i ugnen över
natten har varit nytt för mig.
Vad mer tror du har bidragit till att ni har
lyckas så bra?
Det är positivt att vi har fria
händer och möjlighet att göra vad
vi vill. Det ger oss inspiration och
glädje att testa nya maträtter. Sedan
jag började här har jag fått en riktig
kick till att fortsätta utvecklas. Här
får man chans att lära sig mer och
det är ok att det inte alltid blir som
det var tänkt från början.
TEXT: DANIEL AROSENIUS, FRIDASKOLAN MÖLNLYCKE
M
arc har ansvar för 216 elevers idrottsundervisning i årskurs 7-9 tillsammans
med lärarkollegorna Carina och Barbro.
När de började arbeta tillsammans för
ungefär två år sedan konstaterade de efter ett avslutat
område om friluftsliv att det fanns utvecklingsmöjligheter gällande planeringen av området. De ville finna
en strategi för att på ett bättre sätt planera undervisningen så att den stämde överens med kunskapskraven och vad som bedömdes i slutet av området.
Detta gjorde att de började fundera på vad de kunde
utveckla och förändra för att få en bättre överensstämmelse mellan planering, undervisning och bedömning.
”När vi planerade friluftsliv för andra gången började vi använda oss av baklängesplanering* och följde
sedan detta slaviskt,” berättar Marc. ”Vi satte oss in i
kunskapskraven på djupet och började prata
om vilka kvaliteter vi ville se hos eleverna i
slutet av området. Sen bestämde vi hur
det hela skulle examineras. Så fort vi
kom in på innehållet i undervisningen
så backade vi.”
Marc, Carina och Barbro bestämde sig för att göra ett
skriftligt prov och lade ner mycket tid på att formulera
frågorna till provet. Frågorna skulle vara få, men omfattande. Först när provet var färdigt började de med
lektionsplaneringen. På så sätt hade de en tydlig bild av
vad de ville att eleverna skulle lära sig och vilka kunskaper de skulle bedöma när de planerade lektionerna.
Uppdelningar inom ämnet
Inom området om friluftsliv delade de tre lärarna upp
innehållet mellan sig. Carina hade hand om konsten
att hitta en lägerplats, hur man reser ett tält och väljer
rätt klädsel. Barbro hade hand om matlagning på
stormkök och Marc ansvarade för hur man gör upp
eld på ett säkert sätt.
”Första året genomfördes den kallaste lektionen i
november när det var 11 minusgrader. Andra gången
valde vi att lägga det momentet i augusti istället,”
berättar Marc och skrattar.
Bedömningar som träffar rätt
När området var avslutat kunde Marc, Carina och
Barbro konstatera att bedömningarna de gjort stämde
mycket väl överens med kunskapskraven de hade valt,
tack vare baklängesplaneringen. De tyckte också att
eleverna hade lyckats bättre den här gången, troligtvis
tack vare att undervisningen på ett tydligt sätt riktats
mot kunskapskrav och bedömning redan från början.
”Nästa steg för oss är att planera en dansperiod som
också ska förberedas med en baklängesplanering. Då
ska vi fokusera på att behålla lusten hos eleverna, det
är också viktigt,” avslutar Marc.
*Baklängesplanering: Att utgå från kunskapskraven för att skapa rätt förutsättningar för bedömning. Det vill säga: ”Vad vill jag att eleverna ska kunna i slutet
av det här arbetsområdet?”
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 1/2015
|
13
LÅT MIG VÄXA, LÄR MIG
ATT LÄRA MIG SJÄLV.
Om att arbeta i helheter.
Arbetet i skolan ska organiseras så att
alla elever får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang,
och att arbeta ämnesövergripande.
Hos oss på Fridaskolan är den vanligaste formen för detta ”Områdesarbete”. Och en gång per läsår i form av
en kabaré...
TEXT & FOTO: JENNY LANDGREN, FRIDASKOLAN VÄNERSBORG
D
et händer något när man jobbar med ett
område inför Kabarén. Väntans tid liksom
bubblar. Barnen börjar bubbla. Lektionerna
bubblar och poppar. Pedagogerna bubblar.
Goda historier delas friskt i personalrummet.
”Måste bara få berätta om Leon idag! Han tog en
helt ny roll. Blev ledare för dom andra – kom med
idéer och förlag.”
”Pelle är en fena på att dansa, han glänste.”
”Stina har gått på teater, visste ni det? Hon visar
dom andra barnen hur man kan visualiserar en våg!”
”Anna växer något otroligt, hon älskar geografi och
lär dom andra barnen massor.
Sedan skrytskvallrar vi för barnen om deras klasskompisar och för övrig personal i skolan. Kanske för
kassörskan på Ica också. Vi gillar det!
Varje barn ska finna sin unika egenart. Kabaréarbetet lyfter fram oanade eller helt nya egenskaper
hos barnen. Det är en fantastisk arena för att få lära
med kroppen och knoppen och elevinflytandet är
mycket stort. Här uppmuntras kreativitet och elevernas
egna idéer tas till vara.
I dag hade jag möte med ”Amerika-gruppen”. 15
14 |
Inblicken 1/2015
|
www.fridaskolorna.se
killar från årskurs 2 och 3 som satt runt ett ovalt bord
och hade idéutbyte. Hur ville de visa Nordamerika?
Hur kan man gestalta Sydamerika? Vilka danssteg
kan dom? Var kan vi lära oss nya? Hur visar man en
sport utan rekvisita? Vi hade ett papper mitt på bordet
och började skissa ner allas idéer. Musiken hade de
valt ut från Youtube och Spotify på sina iPads. Efter en
timme, ömsom vid skissbordet och ömsom dansande
och gestaltande hade de fått till en riktigt bra grundstomme till sitt nummer. Alla var rosiga om kinderna,
varma, uppspelt och trötta. Kanske allra mest fröken.
Trött, otroligt imponerad och glad!
Så klart finns det barn som får kämpa mer, som
trivs lite bättre när allt är som vanligt. Som inte kommer
med förslag, som ibland inte vill delta aktivt. Men de
är i rummen. De känner, iakttar och lyssnar. Vi har
sett det förut och vet att de kommer klara det: På den
stora dagen kommer de att delta på ett sätt som de
trivs med. De kommer att stå på scenen, på en riktig
och stor teater, inför massor av känd och okänd publik
och växa metervis mentalt. Då torkar stolta fröknar
tårarna i kulisserna. Klasskompisarna dukar dem i
ryggen. Mammor och pappor applåderar och berömmer.
Kabaré för årskurserna F-5 är en annorlunda och
fenomenal redovisningsform för att summera ett kunskapsområde. Med och av eleverna.
En områdesstart däremot, den startar upp, inspirerar, kittlar och får igång. Uppstarten syftar till att
skapa nyfikenhet och lust att lära mer.
I årskurs 2-3 på Fridaskolan i Vänersborg startade
vårt nuvarande område med en skattjakt i skolan. Barnen
sökte ledtrådar och tecken från olika världsdelar. De
dokumenterade dem med iPads och redovisade sedan
sina spaningar på projektorn inför gruppen, men det
kunde lika gärna ha varit en teater eller en film, eller
»Det är inget mindre
än en livslång lust
att lära som vi
strävar efter.«
kanske en utflykt, en lek eller ett studiebesök. Områdesarbetena på Fridaskolan i Vänersborg har en övergripande rubrik för hela året. I vårt fall är det ”Detektiv”.
En sådan är bra på att spana, iaktta och upptäcka och
tränar på att hantera information genom att reflektera,
analysera och dra slutsatser. En detektiv är nyfiken!
Utifrån läroplanen planerar vi vår undervisning. En viktig del är att ge eleverna överblick och
sammanhang. Det är inget mindre än en livslång
lust att lära vi strävar efter. Fokus i ett områdesarbete
hämtas från kursplanerna och kan vara kring till
exempel historia, teknik eller fysik. Så många ämnen
som passar vävs in i temat. Samverkan lärare emellan
är stor och schemat är flexibelt. Läroplansmålen och
kunskapskraven bryts ner och kommuniceras med
eleverna. Vägen för att nå dem bestäms av lärarna
och eleverna. Lektionerna kan ske både inne och ute,
i skolan eller på ett museum. Syftet är att eleverna ska
utforska omvärlden och upptäcka att skolan inte är
något isolerat. I områdesarbetena tränar vi förmågan
att lösa problem, enskilt och i grupp.
Alla människor är olika. Vi gillar olika. I ett områdesarbete planeras olika sätt att lära. Man är stark
inom vissa områden och kan utmanas inom andra.
Några är logiskt matematiska, några har hög språklig
intelligens. En del är bildkloka, musikkloka eller lär
bäst med händer och kropp. Någon jobbar bäst enskilt,
någon annan i grupp. Den naturintelligente får en
extra skjuts då vi avslutar områdesarbeten med läger,
och så vidare...
Strävan efter variation och anpassningsmöjligheter
gör att vi lägger stor vikt vid att redovisningsformerna
ska vara olika. Efter att ha avslutat ett område, som
vanligtvis är sex veckor, tar vi några veckors paus. Det
blir en medveten och behövlig mellanperiod för att
fokusera mer på teori, vi har mer ”vanliga lektioner”. I
och med pauserna får man en rytm i lärandet och livet
i skolan.
Avslutningsvis ska sägas att det inte är detta barnen
svarar i första hand när man undra vad de gillar
med områdesarbeten. De svarar att det var så kul att
lära sig om naturen. Eller att forntiden är så intressant. Rymden – det är så spännande! De svarar att de
fortsätter arbetet hemma. De bygger vidare, uppfinner,
skapar, läser, spelar skolspel på datorn. Inspirerar
familjen. Vi gillar sådana smittor!
Allt hänger ihop!
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 1/2015
|
15
FRIDA UTBILDNING:
STYRNING OCH
LEDNING
Frida genomsyras av en stark gemensam värdegrund som är tydligt sammanflätad med företagets vision och
affärsidé. Värdegrunden är vårt grundfundament som gör oss unika och
framgångsrika. Ledarskapet handlar
om att ta till sig dessa värderingar och
omsätta dem i konkreta handlingar som
är förståeliga och tydliga i det dagliga
arbetet, att konkretisera värdegrunden
i dialog med medarbetare, elever och
föräldrar.
TEXT: MALIN JOHANSSON, KONCERNCHEF
F
rida Utbildning växer kontinuerligt och har
idag verksamhet i fem kommuner med över
400 medarbetare och cirka 3 500 barn och
ungdomar. För att vässa vår ledningsorganisation ytterligare, och för att bättre anpassa den till
vår storlek och geografiska utbredning, har vi inför
läsårsstarten 2014 genomfört en större omorganisation
av ledning och styrning. Ägarna och styrelsen har höga
förväntningar på att förändringen ska medföra kvalitetshöjande effekter i alla delar av verksamheten. Vi
tänker att det är passande att i detta nummer av Inblicken
passa på att presentera den nya ledningsorganisationen.
Bolagsstämman
Bolagsstämman är det högsta beslutsfattande organet
i Frida Utbildning där aktieägarna fattar beslut enligt
16 |
Inblicken 1/2015
|
www.fridaskolorna.se
aktiebolagslag och bolagsordning. För att vara aktieägare måste man vara anställd vid Frida. Idag har finns
21 aktieägare där två familjer dominerar ägarbilden
genom att tillsammans äga drygt 70% av företaget.
Aktieägarna i Frida Utbildning har arbetat fram ett
ägardirektiv som anger riktningen för organisationen.
En viktig del i ägardirektivet är att utdelning av vinst
till aktieägarna aldrig ska komma att tillämpas inom
Frida Utbildning.
Styrelsen
Mikael Alexandersson
Anita Brodén
Håkan Johansson
Styrelsen består av tre ledamöter valda av bolagsstämman. Håkan Johansson är styrelseordförande och
övriga ledamöter är Mikael Alexandersson, professor i
pedagogik och allmän didaktik och rektor för Högskolan i Halmstad samt Anita Brodén, lärare och före
detta riksdagsledamot under 12 år. Styrelsen är ytterst
ansvarig för Frida Utbildnings organisation och ledning och det är styrelsen som utser koncernchef/VD.
Styrelsens ordförande ska tillse att styrelsens arbete
utövas enligt bestämmelserna i bolagsordningen,
aktiebolagslagen, regler och förordningar samt i riktning med Fridas värdegrund och det ägardirektiv som
ägarna har arbetat fram.
Malin
Johansson
Koncernchef &
Verkställande direktör
Filippa
Johansson
Verksamhetsutvecklare
Tomas
Borgvall
Utbildningschef
Vision och värdegrund
Policyfrågor och principiella frågor
Strategiska och strukturella frågor
Birgitta
Arosenius
Ekonomichef
Johan
Larsson
Marknadschef
Koncernledning
Koncernledningen lyder under styrelsen och är ett
team för närvarande bestående av fem personer med
ett nära och öppet samarbete mellan medlemmarna.
Teamet har ett gemensamt ansvar för att verksamheten som helhet arbetar i riktning mot visionen.
Kännetecknande för teamets arbete är att i relation till
vision, värdegrund och riktlinjer lägga fokus på frågor
som handlar om strategier och strukturer men också
på princip- och policyfrågor. Frågor och träffar av
mer operativ art löses alltid i olika grupperingar inom
teamet och rapporteras till koncernchefen eller, om
koncernchefen så beslutar, till hela koncernledningen.
Verksamhetsutvecklare
Arbetet som verksamhetsutvecklare (VU) vid Frida
innebär att ständigt analysera och utveckla företagets
processer i linje med visionen att vara Sveriges tongivande utbildningsföretag. Verksamhetsutvecklingen
sker i nära samarbete med de andra medlemmarna i
koncernledningen.
VU ansvarar för arbetet i koncernens dotterföretag
Didaktikcentrum AB och är coach för Didaktikcentrums
utvecklingsledare och chef över våra doktorander. VU
har ett särskilt ansvar för Balderutveckling, forskningsavdelning, senior advisors, intern och extern kompetensutveckling, kommunikation och omvärldsbevakning.
Koncernchef och Verkställande direktör
Koncernchefen (KC) leder, fördelar och samordnar
arbetet i koncernledningen och är chef över dess medlemmar. KC ansvarar för att alla delar av koncernen
bidrar till att organisationen närmar sig visionen
och har huvudansvar för avgörande framtidsfrågor.
I ansvaret ligger även att upprätthålla en god och
regelbunden kommunikation mellan koncernledning
och styrelse.
Ekonomichef
Ekonomichefen (EC) har som främsta uppgift att,
genom god kännedom om ekonomiska möjligheter och
förutsättningar, bidra till att koncernens ekonomiska
status stärks på kort och på lång sikt. I EC:s uppdrag
ingår att upparbeta och utveckla rutiner som skapar
ekonomisk trygghet i alla delar av organisationen samt
medverka till att medarbetarna har en hög medvetenhet och ett stort ansvarstagande när det gäller hushållning av koncernens resurser.
Forts. nästa sida
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 1/2015
|
17
Forts. från föregående sida
Marknadschef
Marknadschefen (MC) har ett övergripande resultatoch utvecklingsansvar för koncernens marknadsfunktion. Uppdraget innebär att ständigt förbättra
den strategiska och taktiska kund- och marknadsbearbetningen. I rollen ingår även ett särkilt fokus på
omvärldskontakter och att skapa möjligheter för kommande nyetableringar. MC har även ett övergripande
ansvar för Fridas utbildningslokaler och miljöfrågor. Utbildningschef
Utbildningschefens (UC) främsta uppdrag är att
säkerställa att samtliga enheter inom Fridaskolorna AB
arbetar i riktning mot visionen att utbilda tågluffare
samt i enlighet med de lagar och förordningar som styr
skolan. UC ska tillse att Riktlinjer och värdegrund på
ett tydligt sätt genomsyrar den dagliga verksamheten
på våra enheter. UC är chef över regioncheferna vilka i
sin tur är chefer över rektorer och förskolechefer. I rollen
ingår även ansvaret för Fridaskolornas tillgång till rätt
hårdvara och infrastruktur gällande IKT. UC har
även det övergripande HR-ansvaret inom företaget.
Regionchefer
Regionchefernas (RC) viktigaste uppdrag är att leda
och coacha skolledarna i deras arbete i riktning mot
visionen att utbilda tågluffare. Ett annat viktigt uppdrag är att leda och samordna elevhälsans verksamhet. RC är således chef över skolledarna liksom över
kurator, skolpsykolog, skolläkare samt studie- och
yrkesvägledare (syv).
RC samverkar med koncernledningen i övergripande frågor av principiell- och policynatur liksom
vid strukturella eller strategiska frågor. När det gäller
mer operativa moment har RC tätast kontakt med
verksamhetsutvecklaren och skolchefen. Inom HRområdet kommunicerar RC med utbildningschefen
bland annat kring fackliga frågor och Personligt
Mästerskap. Samverkan med verksamhetsutvecklaren
är främst inriktat mot den regionala utvecklingsplanen
och tillhörande kompetensutveckling.
WALTHER, ÅK 6.
Nu har en termin här på Frida gått, jag har redan
många minnen med kompisarna, och det ska bli fler
på denna underbara skola. Just nu luktar det vinter
ute, och den nya terminen har börjat. Av den här
terminen förväntar jag det här: 1. Att jag ska kämpa
mig till högre betyg. 2. Att maten ska vara lika god
som alltid! 3. Och att jag ska göra bra ifrån mig på
nationella proven.
SAMMANSTÄLLNING: EVA HASSELHOLM-LOODUS,
FRIDASKOLAN GÖTEBORG
PATRIC, SO-LÄRARE.
Regionchefer.
Henrik Kamp, regionchef Trestad, och
Heléne Johansson, regionchef Göteborg..
18 |
Inblicken 1/2015
|
www.fridaskolorna.se
Under vårterminen förväntar jag mig
att fortsätta utvecklas som lärare. Efter
13 år i yrket har jag sedan i höstas fått
chansen att vidga mina vyer på Fridaskolan vilket jag är mycket glad för.
Höstterminen var intensiv. Det var
mycket nytt att ta in samtidigt som det
var otroligt roligt och inspirerande.
Under vårterminen hoppas jag kunna
”landa” och ihop med mitt arbetslag
mer kunna förankra framtida rutiner.
JESSICA, ÅK 7.
Jag har gått nu på Fridaskolan en
termin och det har varit väldigt bra,
tycker jag. Nu till våren vet man ju mer
om hur skolan fungerar. Vi kommer
under våren få lära känna våra lärare
bättre och hur man ska göra för att få
så högt betyg så möjligt.
Vi har också fått datorer och det är
väldigt bra men lite annorlunda för
man är van med böcker men jag tycker
att det har fungerat bra. Skolan är
väldigt fin och fräsch så jag är väldigt
nöjd att jag valde Fridaskolan.
NETTAN, LÄRARE ÅK 2 & 6.
Mina förväntningar är att alla rutiner
kommer på plats, vi kommer igång
med våra områdesarbeten, barnen
känner trygghet och uppnår målet att
visa respekt mot varandra.
Men den största förväntningen är
nog att vi uppnår målet att utbilda tågluffare, som tar eget ansvar och känner
tillit till sig själva. Så när de går på
sommarlov ska de känna att de gjorde
ett bra val genom att börja sin resa hos
oss på Fridaskolan i Göteborg.
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 1/2015
|
19
bär kontinuitet och stabilitet.
Sedan finns Håkan kvar som styrelseordförande
och som min mentor under överskådlig tid vilket också
ger kontinuitet. Under Håkans sista år som koncernchef arbetade koncernledningen fram en delvis ny
ledningsorganisation för Frida som vi nu håller på att
genomföra. Som det ser ut idag, efter ett drygt halvår,
verkar bitarna vara på väg att falla på rätt plats.
Sammantaget ser jag därför på min nya roll med stor
tillförsikt.
Håkan
Malin
GENERATIONSSKIFTE
I FRIDA
Håkan Johansson som grundade företaget 1992 lämnar nu uppdraget som
koncernchef och istället går Malin Johansson in i den rollen. Ledningen av
företaget stannar därmed inom familjen. Med anledning av detta ställer
Inblicken några frågor till Malin och Håkan.
H
åkan, varför lämnar du över?
Min bestämda uppfattning är att en generationsväxling ska vara noggrant planerad
för att kunna genomföras smidigt och utan
friktion. Det är viktigt såväl för företaget som för nästa
generations ledare att övergången inte kommer abrupt
och förorsakar problem. Att jag lämnar över stafettpinnen nu är inget som är hastigt påkommet, första
steget togs redan 2003 när Malin började i företaget.
Sedan har jag åldern inne och tror inte på att det
är framgångsrikt att bita sig kvar i en framträdande
operativ position allt för länge.
Malin kommer också in från ett annat håll. Hon är
civilingenjör och har tillfört kvaliteter och dimensioner som ofta saknas i skolans värld. Dessutom är hon
väl förberedd eftersom hon arbetat på olika positioner,
allt från lärare till skolledare, under sina första år
20 |
Inblicken 1/2015
|
www.fridaskolorna.se
inom Frida. 2006 tog Malin steget in i koncernledningen där hon haft rollen som verksamhetsutvecklare
fram till 1/7 2014 då hon tog över som koncernchef.
Och Malin, hur ser du på din nya roll?
Håkan lämnar över en koncern med fler än 400
anställda och över 3 000 barn och ungdomar. Det är
därför ett stort ansvar jag tar på mig – att säkerställa
att Frida fortsätter sitt framgångsrika arbete. Vår
proffsiga personal, våra barn, ungdomar och föräldrar
måste känna att det finns en trygghet och en kontinuitet inom Frida. Det finns också mycket som talar för
att Frida ska lyckas väl i framtiden. Frida är i grunden
ett familjeföretag med en mycket stabil ekonomi och
med korta och snabba beslutsvägar. Vår familj är den
största ägaren och tanken är att företaget ska fortleva
som ett familjeföretag på mycket lång sikt vilket inne-
Vad gör en styrelseordförande, Håkan?
Som styrelseordförande leder jag arbetet i styrelsen.
Styrelsens uppdrag är att realisera ägarnas vilja. Det
finns 21 aktieägare som i ett ägardirektiv formulerat
vad Frida ska syssla med och vilken riktning arbetet
ska ha de närmaste fem åren. Direktivet uttrycker
företagets värdegrund, framtidsidéer och tillväxttakt
samt att det måste byggas upp ekonomiska resurser för
att kunna expandera och hålla lokaler och utrustning
på en hög nivå. I ägardirektivet framgår det också att
utdelning av vinst aldrig har tillämpats inom Frida
och att den principen ska gälla även i framtiden.
Styrelsen beslutar hur ägarnas vilja ska realiseras
i ett perspektiv på 1-3 år och ger koncernledningen
direktiv om vad som ska utföras. Styrelsen är ett
framtidsinriktat och strategiskt beslutsforum som styr
och kontrollerar enligt ägarnas vilja och gällande lagar. Det måste därför finnas en klar och tydlig dialog
mellan styrelse och ägare liksom mellan styrelse och
koncernledning. Styrelsen har också ansvaret för att
organisationen, i linje med ägarnas vilja, är och förblir
socialt, ekologiskt och affärsmässigt hållbar.
Malin, vad gör du mer konkret som koncernchef?
För ett drygt halvår sedan jag tog över rollen som
koncernchef. Det har varit en rolig och händelserik tid.
Vi har, som jag tidigare nämnde, genomfört en stor
omorganisation på ledningsnivå för att bättre anpassa
våra strukturer till företagets storlek, vi har startat en
ny Fridaskola i Göteborg i Sveriges häftigaste skollokaler, vi har fått en ny regering som har signalerat
hårdare tag mot friskolor. Det är ingen tvekan att
Frida som organisation liksom omvärlden hela tiden
befinner sig i stark förändring.
Mitt uppdrag som koncernchef är att navigera i
den riktning som ägare och styrelse angivit oavsett
vilka förändringar som sker i omvärlden eller inom
Frida. En av mina främsta uppgifter är att stärka och
utveckla ledarskapet inom koncernen dels genom att
göra ägarnas och styrelsens krav levande och dels
genom att se till att ledarna får en utbildning som ger
dem redskap för förändring på kort och lång sikt.
Håkan, några ord om Fridas framtid.
Fridakoncernens vision är att vara tongivande och
därmed bidra till att förändra svensk skola till det
bättre. Om våra mer näraliggande mål för verksamhetens utveckling dominerar vårt synsätt alltför mycket,
kan detta komma att skymma sikten för vart vi är på
väg. Konkret innebär det att vi aldrig får göra de mer
akuta förändringsbehoven till vårt viktigaste uppdrag – även om vi självklart måste agera snabbt och
träffsäkert även i sådana sammanhang.
Det viktigaste är att, parallellt med alla vardagsförändringar, ha siktet inställt på mycket lång sikt. För
att behålla positionen som tongivande måste vi utbilda
äkta tågluffare som lämnar Frida med kunskaper och
förmågor som gör att de kommer att lyckas i framtiden. Grunden för att vinna framgång med detta är
att jämt och ständigt ha vår värdegrund och den goda
miljön för lärande och utveckling i fokus. Konststycket
är således att på lång sikt och i en föränderlig värld
hålla fast vid våra väl beprövade grundidéer och
principer.
Vad tänker du om framtiden, Malin?
På Frida tänker vi att skolan nu och i framtiden ska
vara en plats att upptäcka världen på och lära sig
sådant som är viktigt för att klara sig i ett framtida
samhälle. Drivkraften ska vara elevernas intresse och
nyfikenhet och fokus ska ligga på de stora existensiella
frågorna såsom människors lika värde, demokrati och
naturvetenskap. Genom att sätta de verkligt väsentliga frågorna i centrum rustar vi våra tågluffare att
med gott självförtroende och god självkänsla möta en
framtid som vi idag inte kan förutse hur den kommer
att se ut.
Den viktigaste framgångsfaktorn är en god miljö
för lärande och utveckling. Alla som befinner sig inom
Frida ska må bra och trivas tillsammans eftersom det
är då man lär sig saker och utför ett riktigt bra jobb.
Det ska vara roligt att arbeta eller studera på Frida.
Sedan ska det finnas ett reellt medinflytande för såväl
elever som medarbetare, en nära samverkan med
föräldrar och en tydlig och aktiv ledning. Kort sagt
bygger vår framgång på att vi alla tillsammans delar
en gemensam vision och därmed skapar framtidens
tongivande skola.
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 1/2015
|
21
LÄRANDE UTANFÖR
KLASSRUMMET
EXEMPLET EUROPARESA
Det började som en galen idé i början på 2000-talet. Ett arbetslag i
Vänersborg planerade kommande områdesarbete för 9:or. 1900-talshistoria,
världskrig, förenade nationer och dyrköpta – men desto viktigare – lärdomar.
Ett nyligen timat krig på Balkan skulle bli en av många utgångspunkter,
men frustrationen växte: Hur skulle eleverna få en chans att uppleva att
deras historia, nära eller mer fjärran, verkligen angick dem? Och därmed, i
förlängningen, få dem att känna att framtiden var deras, på riktigt? Hur?
Den enkla lösningen presenterades på ett föräldramöte: ”Vi tänkte ta
med er ungdomar på en liten resa...”
TEXT: KARIN HELMERSON, FRIDASKOLAN VÄNERSBORG & SAMORDNARE AV INTERNATIONELLA KONTAKTER
P
å Fridaskolorna arbetar
vi för att ge eleverna
möjligheter till lärande
ur ett helhetsperspektiv
och på en mångfald arenor för
att praktiskt få uppleva så mycket
av det man studerat som möjligt.
Mångfald präglar områdesstudier
där eleverna arbetar ämnesintegrerat såväl individuellt som i grupp,
gör studiebesök och redovisar sin
kunskap även i praktisk-estetisk
form, muntliga eller digitala presentationer.
Årskurs 9 fokuseras naturligt
delvis på nutidshistoria och hur
den påverkat såväl oss som indivi-
22 |
Inblicken 1/2015
|
www.fridaskolorna.se
der som vårt samhälle. I skolans
övergripande uppdrag finns målet
att varje elev ska kunna göra och
uttrycka medvetna etiska ställningstagande, och att dessa ska
vara grundade på kunskaper om
mänskliga rättigheter, grundläggande demokratiska värderingar
samt personliga erfarenheter. När
främlingsfientliga vindar blåser
i Europa och Sverige ter det sig
än viktigare att betona denna
värdegrund i skolan, till exempel
genom utvecklingen och förändringarna i samhället i upptakten
till andra världskriget. Det är i
detta sammanhang vi gör en studieresa ut i Europa med eleverna
i åk 9 för att med egna ögon lära
på plats och se resultatet av det vi
studerat. Resan är ingen klassresa
som avslutning på grundskolan
utan görs som en del av studierna,
på skoltid. På resan kombineras
kunskaper med erfarenheter. Man
applicerar det man lärt sig i skolan
i nya situationer och får helt nya
erfarenheter genom skolsamarbete
under en studieresa ut i Europa en Europaresa.
På resan ges eleverna möjlighet att både upptäcka nytt och
fördjupa sin kunskap med hjälp av
historiskt viktiga besök i exempelvis Berlin eller på ett tidigare
fängelse eller förintelseläger likt
det i Auschwitz-Birkenau utanför
Krakow. Det starkaste minnet
för de allra flesta eleverna är just
det guidade besöket och rundvandringen på ett förintelseläger.
Intrycken är många och allt de ser
och hör är svårt att ta in där och
då men det finns gott om tid till
reflektion tillsammans efteråt och
på den långa hemresan med buss.
Målet är också att utveckla
kontakter med partnerskolor i
andra länder för kontinuerliga
samarbeten och goda personliga möten med skolungdomar i
elevernas egen ålder. Eleverna ges
möjlighet att se sin egen vardag
och verklighet i ett större sammanhang. Samarbetet inför utbytet
sker främst digitalt. Lärare i båda
länderna ger samma uppgifter som
eleverna presenterar med hjälp av
film, bild och text och eleverna kan
skapa mer personliga relationer
inför utbytet på skolan och i staden
där värdeleverna guidar. I flera fall
har elever bott i värdfamilj istället
för på vandrarhem. Ibland blir det
extra officiellt med mottagning hos
stadens borgmästare och eleverna
får verkligen prova på hur det är
att vara ambassadörer för sitt land.
som annars inte skulle fått möjlighet att träffas, samarbeta virtuellt,
resa och umgås på plats och delta i
värdelevernas vardag ges förståelse
för andra ungdomars livsvillkor.
Dessutom blir engelskan ett naturligt inslag och många kunskaper
visas och utvecklas under resan.
Som läraren Bogna Orzeszyna
i Polen uttrycker det: “As I was
looking at my students being so
involved into preparing your visits,
I thought they were really happy
just to be able to get in touch with
students from another country,
make friends abroad, see that the
way we live does not differ much
...and as a teacher of English, I
think the students no longer see
English as yet another school subject, but well, something more, a
kind of tool that is definitely useful
in life.”
Och det där föräldramötet,
där i början på 2000-talet? Jo, det
gick fint. Efter att ha presenterat
en resa som skulle ta oss genom
Tyskland (Wiemar, Buchenwald),
Tjeckien (Prag, Kladno) och
vidare ner till Kroatien (Split,
Makarska) för att i tur och ordning
lära oss mer om Europas framväxt,
hur nära dess undergång vi var
på 40-talet, hur det nya Europa
växer fram idag och hur historiens
svartaste sida aldrig är mer än
en ovetande generation bort, allt
kryddat med många möten med
elever från andra länder och kulturer – blev det först alldeles tyst.
Sedan utbröt jubel och applåder.
En överdriven reaktion, givetvis,
men ändå ett fint uttryck för att det
främsta verktyget, som Mandela
påpekade, för att förändra världen
är just utbildning.
Den viktigaste punkten för
eleverna själva är dock att de kan
prata om sin egen vardag, umgås
på ett otvunget sätt och känna
gemenskap med elever i sin egen
ålder. Förutom workshops på
olika tema på skolan anordnas
det sportaktiviteter och ofta en
gemensamt lagad middag. Trots
stort geografiskt avstånd länderna
emellan berättar eleverna om att
det var så kul att umgås och att
den faktiska skillnaden inte var så
stor som de hade trott. Genom att
utveckla kontakter mellan elever
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 1/2015
|
23
PROV
Hur mycket
tågluffare är du?
Det här är en favorit i repris! För två år sedan publicerade vi följande lilla
test, där man en gång för alla kunde avgöra hur mycket tågluffare man
innerst inne var. Eftersom just detta – att utbilda tågluffare – är vår högsta
kontext, finns det all anledning att antingen se om du har utvecklats, eller
att göra testet för första gången. Tänk dig in i situationerna som beskrivs
nedan och räkna sedan ihop dina poäng. Hur mycket tågluffare är du?
TEXT: ANNA ANDERSSON, FRIDASKOLAN VÄNERSBORG
A) Nästa lektion börjar om ett
par minuter. Du är inte riktigt
säker på i vilket klassrum du
ska vara eller vilket ämne som
står på tur. Vad gör du?
1. Du märker inte att något är på gång
förrän de andra går. ”Va?! Börjar vi
nu?” är inte en av dina ovanligare
kommentarer.
2. Vet att lektionen börjar, men sitter
ändå kvar vid datorn och väntar på
att en lärare ska säga till.
3. Frågar en kompis: ”Du, börjar vi
inte nu? Vet du vad vi har?”. Vet inte
kompisen, kollar ni schemat i datorn.
4. Ett osannolikt scenario, men känner
du dig osäker så kollar du det i god
tid.
B) Internetuppkopplingen
hemma krånglar och du kommer inte ut på nätet. Du har två
uppgifter som ska vara klara
till i morgon, men kommer inte
åt dem. Vad gör du?
1. Absolut ingenting. Det är väl inte
ditt fel att internet har gått sönder?
C) Ett grupparbete är
framförallt...
1. L edig tid.
2. Ett långsammare sätt att göra
uppgifter på, jämfört med att göra
dem själv.
3. I bland dåligt, ibland bra – men det
kan du inte påverka särskilt mycket.
2. Du gör de uppgifterna som du tror
att det var.
3. Du ringer en kompis som brukar ha
koll och tar reda på vad som skulle
göras.
4. Ett spännande sätt att både bredda
och fördjupa sina kunskaper samtidigt som man får jobba ihop med
både gamla och nya kompisar. Kul!
4. Det är en kuggfråga. Du skulle
aldrig spara två uppgifter till kvällen
innan inlämning.
D) Du har just avslutat en
slöjdperiod, men hann inte bli
riktigt klar. Ett extra pass eller
två skulle göra susen. Vad gör
du?
1. Inte ett smack. Den där spånsugen
förstörde dessutom din frisyr.
2. Orka! Läraren har påmint flera
gånger, men ingen säger till exakt
när du ska gå dit.
3. Läraren påminner, men du glömmer
bort att gå dit.
4. Du kollar med läraren när det kan
finnas möjlighet att komma dit och
göra klart.
E) Du ska vara ledig ett par
dagar från skolan. Hur gör du
med de lektioner och uppgifter
som du missar?
F) Att komma ihåg att ta med
dina gympakläder till skolan är...
1. Du förstår inte frågan. Du är ju
ledig!
2. Något du oftast glömmer. Men det
är inget som du har problem med.
Din gympalärare, däremot...
2. Tänker att du kan nog arbeta ikapp
när du kommer hem.
3. Vill lärarna att du ska göra uppgifter, får de väl se till att fixa dem
till dig.
4. Kollar läget med dina lärare i god
tid så att du vet vilka uppgifter som
ska göras – kanske hinner du till och
med göra dem innan du åker.
1. Onödigt. Du har ändå hört att idrott
inte är ett obligatoriskt ämne.
3. Något du gör om mamma kommer
ihåg att påminna dig.
4. Inga problem. Skulle det ändå hända,
kollar du om det finns lite extra tid i
textilslöjden innan idrotten börjar.
Ett höftskynke borde räcka.
Räkna ihop dina poäng och se vilken kategori du tillhör!
0-7 POÄNG – CHARTERVARNING
8-13 POÄNG – BLANDRESENÄR
14-19 POÄNG – TÅGLUFFARPOTENTIAL
20-24 POÄNG – FULLÄNDAD BACKPACKER
I bakhuvudet gnager en envis tanke som du nästan
tror på: kan det vara så att det är du och ingen annan
som kan ta dig dit du vill? Alla kompisar, dina föräldrar och inte minst alla lärare är en bra hjälp på vägen,
men den som verkligen gör skillnad är du. Vi vet att du
vet att vi vet att du både kan och vågar – ta steget!
Inte illa, men du har en bit kvar till absolut tågluffarklass. Du tar ansvar, men kan nog ännu bättre, inte
sant? Vi är dock säkra på att du tids nog kommer att
kliva på tåget, eftersom du börjat ana att det största
drivkraften kanske helt enkelt finns inom dig... Vilka i
din omgivning skulle kunna hjälpa dig på vägen?
Japp, snart är du där! Dina tågluffaregenskaper håller
på att finslipas, vilket också märks på dina studieresultat. Du inser definitivt värdet i att ta hjälp av lärare,
klasskompisar och föräldrar för att lyckas så bra som
möjligt. Påstigning!
Du vet väl att när vi pratar om tågluffare hit och dit,
så är det egentligen dig vi tänker på? Du klarar dig
fint, oavsett vilka utmaningar som dyker upp. ”Ett problem”, brukar du säga, ”är bara en lösning som jag inte
har hittat ännu.” Så fint sagt. Att du dessutom tycks
kunna vara bästis med alla, gör oss nästan lite kära.
24 |
Inblicken 1/2015
|
www.fridaskolorna.se
Inblicken 1/2015
|
www.fridaskolorna.se
| 25
BALDER: ETT SYSTEMSTÖD I TIDEN.
temstöd, enligt den inom Frida gällande idén att alla
är experter. Eftersom Balder är ett flexibelt system
som går att anpassa till kunden har det varit viktigt
för vår organisation att brukarna (pedagoger, elever,
administratörer, kontor- och servicepersonal, osv.)
är involverade i processen. Balder blir det vi gör det
till, och vår idé att ”bygga tåget medan vi kör” är den
enda rimliga om alla ska involveras.
Ett egenutvecklat systemstöd, var det
ens möjligt? Efter att ha letat efter ett
system som utvecklar kvaliteten i kärnverksamheten och innebär ett verkligt
värde för elever föräldrar och personal,
stod det klart att ett sådant inte fanns
– inte i form av ett enda, heltäckande
systemstöd åtminstone. Återstod att
kavla upp ärmarna och göra det själva.
Detta är berättelsen om Balder.
TEXT: FILIPPA JOHANSSON, VERKSAMHETSUTVECKLARE
FOTO: DANIEL ELIASSON
P
å Fridaskolorna strävar vi ständigt efter att
förbättra och utveckla vår verksamhet för att
leva upp till våra riktlinjer kring god miljö
för lärande. Vi vill att våra barn och ungdomar,
liksom vår personal, ska uppleva trygghet, delaktighet, möjligheter till inflytande och få de redskap som
är nödvändiga för att bli tågluffare. Därför är det
inte bara viktigt för oss att både ständigt granska det
vi gör, för att se vad av det vi gör bra som vi kan göra
ännu bättre, utan också att utveckla vår undervisning
och våra skolor. För oss är förändring ett naturligt
tillstånd – förändring till det bättre.
Ett – av många – utvecklingsprojekt som bedrivs
inom Frida är byggandet av det heltäckande systemstödet Balder. En viktig målsättning med Balder är att
underlätta och på ett ställe samla dokumentation av planering av undervisning och verksamhet, bedömning
och återkoppling till elever, så att elever och föräldrar
enkelt kan följa skolans arbete och få en överblick
över sin egen/sitt barns utveckling. Det yttersta syftet
med Balder är inte systemet i sig, att ha en plattform,
utan att den ska bidra till att vi utvecklar kvaliteten i
kärnverksamheten, det vill säga utbildning i en god
miljö för lärande och utveckling. Balder ska innebära
26 |
Inblicken 1/2015
|
www.fridaskolorna.se
En bit i taget.
Att utveckla ett eget systemstöd är inte gjort
på en dag; att bygga är en process som
fordrar tid och tanke – då blir det riktigt bra!
och medföra ett värde för våra elever. Utvecklingen
av verksamheten och vår strävan att hålla hög kvalitet
sker därför alltid med utgångspunkt i att det ska gynna
de barn och ungdomar som vi arbetar för, liksom
föräldrarna till ”våra” barn. Vinsten med Balder för
elever och föräldrar är tydlig: att få överblick över
undervisningens innehåll, över kunskapskrav och kunskapsutveckling genom återkoppling som också visar
vad som är nästa steg i elevens utveckling. Kommunikationen av detta är i sig inte det nya – utan att det är
samlat på ett ställe.
Hur startade då det hela? För ett antal år sedan
sökte man inom Fridas koncernledning efter ett
ekonomisystem. Efter kontakt med ett antal leverantörer konstaterades att det dels var svårt att hitta ett
system som passade vår organisation, dels att de som
möjligen var intressanta också var alltför kostsamma.
Men så kom Frida i kontakt med företaget Ataio, lite
av en slump. Ataios tidigare projekt hade skattats högt
av kunder inom flera olika branscher. När Ataio och
Frida möttes visade de stig också att Ataios grundare
Mats Jönsson brann för skola. Sålunda fann Ataio
och Frida en gemensam nämnare, och sedan ett antal
år driver vi gemensamt utvecklingsprojektet som ska
utmynna i ett heltäckande, kvalitativt och kostnadseffektivt systemstöd. Utöver det som nämns i föregående
stycke, ska Balder vara ett system som ger överblick
och uppföljning av de processer där ansvaret ligger
på skolledar- och huvudmannanivå – exempelvis
systematiskt kvalitetsarbete, arbetsmiljöarbete och
ekonomi.
Men projektet Balder är inte något som enbart de
som arbetar inom företagsledningen driver. Alla som
verkar inom Frida bidrar till utvecklingen av vårt sys-
»Det yttersta syftet med
Balder är inte systemet i
sig, att ha en plattform,
utan att den ska bidra till
att vi utvecklar kvaliteten
i kärnverksamheten, det
vill säga utbildning i
en god miljö för lärande
och utveckling.«
Många är de som lagt och lägger ner tid och kraft
på att tänka klokt kring vår verksamhetsutveckling
och kring hur ett system som ska spegla och stötta det
dagliga arbetet ska se ut. En viktig målsättning med
Balder är att det ska underlätta vårt dagliga arbete och
leva upp till de krav på dokumentation och uppföljning som styrdokumenten ställer, så att vi kan ägna
tiden åt våra barn och ungdomar och åt det som är
viktigt: Att utbilda tågluffare.
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 1/2015
|
27
Vilket spår är ditt?
”I may not have gone where
I intended to go, but I think
I have ended up where I
needed to be.”
Douglas Adams
Ett nytt tåg.
Malin Nilsson tog studenten från Fridagymnasiet 2014 efter att ha läst tre
år på det naturvetenskapliga programmet. Här berättar hon om känslan att
var mitt i steget, att med tillförsikt välja mellan alla tänkbara spår – och att
vänta på ett nytt tåg.
TEXT: MALIN NILSSON // FOTO: BILDBYRÅ
Å
krar, hus och sjöar susar förbi. Det börjar
bli mörkare och solen som grillat på Växjös
gator hela dagen har plötsligt gömts undan
av moln. Jag sitter i ett tåg som ska ta mig
från Växjö och hem till Trollhättan. Många tankar
susar i mitt huvud efter sex timmars inmatning av information. Information om framtiden, besked om livet.
Om tretton dagar ska jag, Malin Nilsson, lämna den
trygga stigen som tagit mig från bussen till Fridagymnasiets portar varje dag. Jag ska lämna min plats och
mitt schema. Det är läskigt, men jag är redo, jag ska ta
studenten!
Kvällssolen kikar fram en sista gång för den här dagen
och jag kan inte låta bli att förundras av att det är
samma sol som jag kommer att kisa mot om ett halvår.
Samma sol men på en helt annan plats. Tåget jag sitter
i är nämligen på väg från den första informationsträffen angående Tanzaniakursen på S:t Sigfrids Folkhögskola. Kort sagt innebär det att jag till hösten ska spendera ett halvår med studier och praktik i Tanzania, det
är då dags att uppleva en av mina stora drömmar och
att göra en sådan sak som Fridagymnasiet från start
har uppmanat till.
allt det som jag på Fridagymnasiet alltid fått jobba
med. Ansvar, mod, målmedvetenhet. Strävan efter att
stå på egna ben, och framförallt, att känna sig redo att
göra det. Fridagymnasiet har gett mig allt det och lite
till. För Fridagymnasiet utbildar inte robotar, och de
utbildar heller inte som robotar. De utbildar eleverna
till självständiga människor som kan mer om livet än
vad kursplanen innehåller.
Tre gånger i veckan är det mentorstid. Innan jag
började på Frida innebar mentorstid läxkoll och informationsgenomgång, samt oändliga diskussioner om
saker att ta upp på elevrådet, skoltröjor och framtida
avslutningsresor. Resor som alla trots allt redan visste
ändå inte skulle bli av. Min bild har ändrats. Nu ser jag
mentorstiden som en stund där man kan göra allt det
där, men också en tid på dygnet då man får lära sig om
andra saker som hör livet till. Erfarenheter kan delas
och svåra aktuella frågor kan diskuteras och bearbetas.
Drömma, kämpa, tro, uppleva, vara en tågluffare!
För att jag ska klara av att vara på en plats som ligger
så långt hemifrån som Tanzania i ett halvår kommer
jag behöva samla varje liten gnutta mod och självständighet som jag har. Det är ingen enkel uppgift, men
efter att ha övat på det i tre läsår på Fridagymnasiet
vet jag att jag kan klara det!
Tyvärr måste jag erkänna att det något fåniga uttrycket
börjar få sin förklaring. Efter tre år på Fridagymnasiet
börjar jag nämligen äntligen förstå att innebörden av
uttrycket, ”tågluffare” är mer än enbart fåniga ord
med en tjusiga klang. För uttrycket innefattar precis
Nu rullar tåget in på perrongen och resan närmar sig
sitt slut. Det är sorgligt att det ska vara så, men ett slut
betyder ju trots allt alltid en ny början, och med det,
nya möjligheter. Ett slut betyder ett fortsatt liv, nya
chanser och ett nytt tåg att kliva ombord på!
Drömma, kämpa, tro,
uppleva, vara en
tågluffare!
28 |
Inblicken 1/2015
|
www.fridaskolorna.se
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 1/2015
|
29
– laborationer och exkursioner
SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET
– många vägval
– språk och kreativitet
EKONOMIPROGRAMMET
– diplomerad gymnasieekonom
förutsättning för att kunna prestera. Vill du ingå i ett
med ett glädjevrål rusar alla ut i solen och vidare i
Fridagymnasiet
får du möjlighet
dig själv,
sammanhang
där du bliratt
seddutveckla
och uppmärksammad
livet. Inte sista gången jag ser dem, menPå
sista
gången
eller
trivs
du
med
att
vara
en
i
mängden?
Tycker
de kan kalla sig Fridagymnasieelever. Nu
är
de
väl
göra egna val utifrån dina intressen och ambitioner
ochdu
det är skönt när du får vara med tycka och tänka eller
rustade att möta sina drömmar och mål.
själv forma din utbildning. Lärarna finns hela tiden vid din
är det gôtt när allt redan är klappat och klart?
sida
ochåren
gör allt för
såvad
braduförutsättningar
förmen
Vetatt
du ge
intedig
riktigt
vill göra efter skolan
Det som varit vår viktigaste uppgift
under
framtiden
Oavsett
vilkaolika
dinavägar,
drömmar
vill vara bra
rustad inför
eller vetär.
du exakt
på gymnasiet är att vi tillsammans jobbat
för att för-som möjligt.
vad du vill och vill vara med och påverka din utbildbereda våra elever för vad de än kommer att göra efter
ning så att den blir bäst för just dig?
gymnasiet, men också njuta av de tre år av upplevelser
NATURVETENSKAPSPROGRAMMET
HUMANISTISKA PROGRAMMET
av olika slag som väntar dem.
– laborationer och exkursioner
– språk och kreativitet
Oavsett vad du tänker idag, så vet jag att det under
Några kommer läsa till lärare, andra till ingenjörer,
SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET
EKONOMIPROGRAMMET
din gymnasietid händer mycket.
Det viktigaste
är att
läkare eller ekonomer. Några kommer gå direkt
ut
i
– många vägval
– diplomerad
gymnasieekonom
du får en bra och intressant utbildning med goda
arbetslivet och andra kanske reser jorden runt – alla
ämneskunskaper men också goda färdigheter och fördessa historier hör vi när våra före detta elever kommer
mågor för att hantera framtida studier eller arbetsliv.
tillbaka till oss.
För oss innebär det att du när du lämnar oss har fått
utveckla din initiativförmåga, ditt självförtroende, din
Att förbereda dig för livet efter grundskola och
förmåga att agera och reagera, din digitala kompetens
gymnasium är inte det lättaste, men vi har en utbildoch att tillsammmans med andra utvecklas.
ningsidé som handlar om att förbereda våra elever
inför de olika vägar in i framtiden som finns.
Vi tror att en gymnasieskola som ska leva upp till
Hur gör vi då detta och vad är viktigt att ha med
att vara en plats där du utvecklas för din framtid också
sig in i framtiden då du kanske inte riktigt vet vart du
är en plattform som lär känna dig som individ och i
ska? Vi tänker att vi tillsammans med dig ska börja
samarbete med dig skapar en väg in i framtiden .
forma en väg som innebär kunskaper i olika kurser
Vi tror att vi på ett bra sätt kan rusta dig inför det
men också viktiga förmågor som behövs i studier – och
som du tänker blir din framtid.
i olika yrken. Att välja gymnasium och program handlar dels om att du väljer en fysisk plats att vara på under
Lycka till med ditt g ymnasieval – det är i och med det som du
3 år men också att du väljer en miljö du ska trivas och
börjar forma din framtid.
utvecklas både socialt och kunskapsmässigt i. Vi lägger
stor vikt vid att du som individ ska trivas och känna dig
trygg med din skola, dina lärare och dina kompisar.
Vill du veta mer om hur du kan
forma din framtid på Fridagymnasiet?
FRIDAGYMNASIET –
ETT PERSONLIGT VAL
Se Fridafilmen – fridagymnasiet.se/film
Skugga oss på skolan – fridagymnasiet.se
Följ oss på instagram – @fridagymnasiet_vbg
på du
Facebook
– /fridagymnasiet
f Besök oss
Gymnasievalet
som
står inför
redan innan du slutat årskurs 9 är ett
viktigt val. Nu kommer du kanske inte följa de kompisar du gått i samma
klass som sedan du var 7 eller 13 år. Du gör ett val som kommer påverka
mycket i ditt liv och du kommer under tiden gå från att vara ungdom till att
bli vuxen. Hur ska man göra? Vad ska man välja?
TEXT: MAGNUS WALLIN, REKTOR, FRIDAGYMNASIET // BILD: PROFIL REKLAMBYRÅ
V
et du precis vad du vill bli och vill börja
jobba direkt så väljer du kanske ett yrkesförberedande program. Om du vet att det
du just nu vill kräver en längre utbildning
så väljer du kanske ett studieförberedande program
med flera öppningar för fortsatta studier så att du inte
stänger några vägar. Det viktiga är att du känner efter
och vet att det är du som gör valet och börjar att forma
den framtid som blir en bra start för resten av ditt liv.
Fridagymnasiet 2014. Jag tänker tillbaka på förra
årets elever som stod och väntade bakom det vita
draperiet för att rusa ut och möta sina föräldrar,
släktingar och vänner. Stolthet och förväntan fanns
i luften efter tre år av studier. Alla vitklädda med
30 |
Inblicken 1/2015
|
studentmössor på huvudet omgivna av de kompisar de
tillsammans upplevt så mycket med.
Vad som nu kommer möta dem ser väldigt olika
ut. Vad jag dock vet är att drömmar och planer som
har smidits under dessa år nu äntligen ska förverkligas.
När de som nu står här och väntar på att få springa ut
som studenter hade lämnat grundskolans trygghet så
var några fortfarande ganska osäkra på vad de ville
göra, medan andra var trygga i precis vilket målet
efter skolan var. För några varierade drömmarna över
åren och målet kanske inte ens är klart för dem denna
studentdag. Det viktiga är att komma ihåg att mycket
händer under gymnasietiden.
Med en trumpetfanfar dras draperiet åt sidan och
Vill du veta mer om hur du kan
forma din framtid på Fridagymnasiet?
Fundera på några saker i lugn och ro inför ditt val:
Se Fridafilmen – fridagymnasiet.se/film
Hur är det runt dig när du mår bra? Att må bra är en
Skugga oss på skolan – fridagymnasiet.se
Följ oss på instagram – @fridagymnasiet_vbg
www.fridaskolorna.se
f
Besök oss på Facebook – /fridagymnasiet
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 1/2015
|
31
På Fridagymnasiet får du möjlighet att utveckla dig själv,
göra egna val utifrån dina intressen och ambitioner och
själv forma din utbildning. Lärarna finns hela tiden vid din
sida och gör allt för att ge dig så bra förutsättningar för
framtiden som möjligt. Oavsett vilka dina drömmar är.
NATURVETENSKAPSPROGRAMMET
– laborationer och exkursioner
SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET
– många vägval
Vill du veta mer om hur du kan
forma din framtid på Fridagymnasiet?
Se Fridafilmen – fridagymnasiet.se/film
Skugga oss på skolan – fridagymnasiet.se
Följ oss på instagram – @fridagymnasiet_vbg
f Besök oss på Facebook – /fridagymnasiet
HUMANISTISKA PROGRAMMET
– språk och kreativitet
EKONOMIPROGRAMMET
– diplomerad gymnasieekonom