1. No category

ANALYSER, NYHETER OCH INTERVJUER FÖR BÄTTRE AFFÄRER INOM TELEKOM
04
08
11
Därför är Sverige bäst på
låga roamningpriser
Stora prisskillnader på
mobildata utomlands
Är nätneutralitet bara en
fråga om Skype i mobilen?
LarsSundberg
Nyberg
Åsa
Så
Honsänktes
ska göra
roamingpriserna
Net 1 lönsamt i år
nr
03
2012
Exakt Media
p
fp
Ledaren
I slutet av juni i år planerar
Trafikverket att ta beslut kring sina
planer på att sälja av sitt IT-bolag
Trafikverket ICT. Tanken med försäljningen är att man ska ge köparen
nyttjanderätten till ett av Sveriges
mest omfattande fibernät samtidigt
som verket får in pengar till järnvägsbyggnation.
Trafikverket har förstått att de inte
kan sälja sitt fibernät – det är alldeles
03
S 2|21
som betalar den nya ägaren fem
gånger så mycket för redundanta
system att få service först?
Ur ett samhällsperspektiv tycker
jag faktiskt att regeringen borde ha
tagit tag i Åke Hedéns utredning
om en avskiljning av Trafikverket
ICT. När jag hörde honom berätta
om slutsatserna första gången – på
Terminsstart Telekom i januari förra
året – var jag tveksam till förslaget om
”Vad ska hända med statens fiber?”
för viktigt för driften av de
egna järnvägarna och säkerheten efter dessa. Även Trafikverket vet att en tågkrock
med uppemot 100 döda är
en dum affär. Därför vill
man behålla nätet i egen
ägo, men med ett långt
nyttjandeavtal.
Frågan är dock
vad ett sånt här avtal
innebär i praktiken?
Har verket funderat
på hur deras egna
nät ska driftas av
en extern part?
Kommer Trafikverket eller
den där kunden
att slå ihop de statliga fiberinfrastrukturerna till en verksamhet, som sedan skulle
konkurrera på marknaden.
Men frågan är i dagsläget
om inte en sån konstellation
skulle kunna bli på den
svenska fibermarknaden, det som
statliga SBAB
har varit på
bankmarknaden, en
aktör som
skapar prispress och
skakar om
de som tar ut
för höga priser
på fiber i dag.
Dessvärre kan vi konstatera att
Hedéns utredning ställdes in i bokhyllan omedelbart som det kom till
regeringen och senast jag försökte
ställa frågor till honom om den så
hade han glömt hela innehållet i utredningen. Eller hade han kanske fått
order att glömma allt?
Vid sidan av risken med att sälja
ut makten över denna mastodonta fiberinfrastruktur så kan jag tänka mig
att personalen är den stora förloraren.
Trafikverket ICT är en statlig inrättning. Det innebär att det finns mer
än nödvändigt med personal som
lunkar fram genom arbetsdagarna.
Det är såklart ingenting som en
privat arbetsgivare skulle acceptera.
Vem som än köper Trafikverket ICT
så kommer man att sparka personal så att det står härliga till. På så
sätt kommer man också att få upp
lönsamheten i bolaget till det som
inom telekombranschen kallas sunda
nivåer – det vill säga marginaler på
över 20 procent…
Mats Sjödin
Chefredaktör
Telekomnyheterna ges ut av
Exakt Media AB
Johannesgränd 1, 111 30 Stockholm
Telefon 08-455 67 70
Fax 08-658 43 46
[email protected]
Chefredaktör
Mats Sjödin 08-455 67 77 070-797 36 86
[email protected]
Redaktör
Robert Karlsson 08-455 67 75 070-565 67 75
[email protected]
Ansvarig utgivare
Malin Svenberg 08-455 67 76 070-668 44 99
[email protected]
Layout & design
Magnus Näsmark, Formfaktion 070-602 25 40
[email protected]
Utgivning
Detta nummer presslagt 25 april 2012.
Prenumerationspris 9 170 kr + moms.
För gruppavtal kontakta Malin Svenberg.
[email protected]
Prenumerationsärenden
och annonsförsäljning:
Jenny Stenberg 08-455 67 71
[email protected]
Prenumerationen betalas i förskott, och kan endast avslutas vid prenumerationsslut, ej under
löpande period.
Detta material skyddas av upphovsrättslagen.
Det är inte tillåtet att vidarebefordra eller på
annat sätt mångfaldiga innehållet utan redaktionens tillåtelse.
fp
Innehåll
04
Sverige är genom Telenor och
Telia världsledande när det
gäller låga mobildatapriser och kostnadskontroll vid roaming. Telekomnyheterna har tittat närmare på de
två ledande operatörerna och deras
arbete kring frågan. Dessutom har vi
talat med TeliaSoneras vd och koncernchef Lars Nyberg och fått hans
berättelse om hur han till slut fick
igenom sin vision om sänkta priser.
08
Det har blivit billigare att surfa
i utlandet med den egna mobilen, men det är fortfarande väldigt
dyrt från många platser. Priserna
mellan operatörerna skiljer sig
markant. Telekomnyheternas
Rune Nilsson har gjort en
analys som visar vilka
kostnader en svensk
privatkund får beroende på land och
val av operatör.
03
S 3|21
11
I Sverige har nätneutralitet
kommit att handla om tjänster
som Skype och Viber i mobilen. Ska
mobiloperatörerna få blockera eller
ta betalt för dessa tjänster? Den som
försöker förstå nätneutralitetsdebatten med denna svenska utgångspunkt kommer snabbt att förlora sig
eftersom frågan om Skype i mobilen
endast utgör en liten fråga i någonting
mycket, mycket större.
Medarbetare
Mats Sjödin
En av landets mest erfarna telekomjournalister. Har skrivit med
fokus på telekom sedan 1999 och
är grundare av Telekomnyheterna.
[email protected]
Robert Karlsson
Redaktör för Telekomnyheterna och
systerpublikationen TVNyheterna. Kommer närmast från
journalisthögskolan i Kalmar.
[email protected]
Rune Nilsson
idigare strategichef för Telias fastT
nätsverksamhet. Nu pensionär och
konsult inom strategifrågor samt
generalsekreterare för
Näringslivets Telekomförening, NTK.
[email protected]
Redaktionsrådet
Ger stöd i övergripande frågor om nyhetsbrevets inriktning och utveckling. Det består av:
Anna Philipson
TeliaSonera
Catharina Hedborg
TDC Sverige
Erik Hörnfeldt
3
Eliza Roszkowska Öberg
Riksdagen (M)
Marianne Treschow
Konsult
Mikael Ek
Thorleif Herrström
kribenten är en av de världsleS
dande konsulterna inom samtrafikfrågor och arbetar på uppdrag av
både operatörer och regulatorer
runt om i världen.
[email protected]
Svenska Stadsnätsföreningen
Niklas Henricson
TeliaSonera
Patrick Höijer
Tele2
Att använda mobilen
utomlands är ingen
självklarhet för den
kostnadsmedvetne.
Foto: Istockphoto
David Frydlinger
Tidigare chefsjurist på Glocalnet
och Ventelo. Nu jurist på advokatfirman Lindahl. Han är respekterad
för sin juridiska, analytiska och
akademiska kunskap.
[email protected]
Thomas Sparrmo
Telenor
Tomas Franzén
Com Hem
fp
03
S 4|21
Lars Nyberg
Därför är Sverige
ledande på
internationella
mobildatapriser
Sverige är genom Telenor och Telia världsledande när det gäller låga
mobildatapriser och kostnadskontroll vid roaming. Telekomnyheterna
har tittat närmare på de två ledande operatörerna och deras arbete
kring frågan. Dessutom har vi talat med TeliaSoneras vd och
koncernchef Lars Nyberg och fått hans berättelse om hur
han till slut fick igenom sin vision om sänkta priser.
fp
03
S 5|21
forts
P
rispaketeringar på
internationell mobiltrafik är egentligen
inget nytt fenomen.
Under våren 2005,
det vill säga för sju år
sedan, införde Vodafone sin roamingpaketering Vodafone
Passport, där operatören mot en
högre uppkopplingsavgift på 9,95 kr
per samtal kunde ta ut en samtalsavgift på 0,79 kr per minut under samtal
från ett flertal europeiska länder. När
det gäller mobildatapriser dröjde det
dock fram till förra året innan någonting hände. Då var det åter Telenor
som var först ut, följt av TeliaSonera.
Konkurrenterna Tele2 och 3 (som
tidigare erbjöd fria samtal mellan
sina egna nät i Europa, men som nu
har slutat med det) har ännu inte gjort
några större lanseringar när det gäller internationella datapriser.
TeliaSoneras stora satsning kom
i samband med re-brandingen av företaget för ganska exakt ett år sedan
och den satsningen har redan gett
resultat i kraftigt ökad datatrafik från
många länder. Vad få
vet är att initiativet kom
från koncernchefen Lars
Nyberg själv, och att han
fick kämpa i rejäl motvind
internt innan han fick igenom sin satsning.
– Jag känner mig väldigt
ansvarig för roamingomgörningen här på bolaget. Det hela
började hösten 2010. Jag hade så
många gånger, när jag var på Arlanda, hört folk fråga varandra om
de hade kommit ihåg att stänga
av roamingen på sin telefon
Lars Nyberg fick kämpa
hårt för att få med sig
organisationen på idén
om en kraftig sänkning
av de internationella
mobildatapriserna.
fp
03
S 6|21
forts
eftersom det blir så dyrt att ha den
på, säger Lars Nyberg och fortsätter
berätta.
– Så när jag skulle åka till Kina
med min hustru som är kinesiska så
sade jag åt henne att hon verkligen
tal 85 procent, men omsättningssiffrorna var inte så höga. Åker man till
Thailand och sitter och surfar med
mobiltelefonen så gör man ju bara det
en gång, sedan har man lärt sig en
ekonomisk läxa som man aldrig gör
”Det kostade 2 000 kr för alla
dessa små uppkopplingar”
inte fick sätta på telefonen eftersom
det skulle bli så dyrt att ha den igång
i Kina. Trots det satte hon på sin
smartphone och trots att det aldrig
ringdes ett enda samtal med den så
kostade det 2 000 kr för alla dessa
små obemärkta uppkopplingar som
telefonen gör. Det är bakgrunden till
att jag den hösten tog upp frågan här
på bolaget, om det verkligen är riktigt
att vi ska ha det så här när telekom är
en volymaffär.
– Svaret från den övriga ledningen var då att det inte gick att
göra någonting åt det och att vi tjänar
alldeles för mycket pengar på roamingen. Rör inte det här var det unisona svaret. Man trodde att vi skulle
förlora pengar på en förändring, och
det höll jag med om att vi skulle, men
frågan var hur mycket och hur länge.
Samtidigt tittade jag på siffrorna och
såg en bruttomarginal på i runda
om. Samtidigt blåste tidningarna upp
stora historier om kunder som råkat
ut för chockhöga telefonräkningar
efter utlandsresor.
Trots det hårda motståndet internt
gav Lars Nyberg inte upp frågan.
– Trots att jag verkligen ville förändra det här så kom jag inte igenom
med min vilja. Det händer inte så ofta
att jag inte får som jag vill, men jag orkade inte driva igenom det här under
hösten 2010 på grund av det kompakta motstånd som jag mötte bland kollegorna. Men jag kunde inte släppa
frågan utan tänkte att folk inte kan
vilja ha ett annat beteende utomlands
än hemma. De vill såklart använda
telefonen på samma sätt borta som
hemma. Om det är betalbart.
– Men så kom vi till omgörningen
av TeliaSonera-varumärket. Och då
sade vi att det här är huvudsakligen
någonting som vi gör internt, men det
måste finnas någonting för kunderna.
Kunderna bryr sig ju inte om att vi får
en ny färg och en ny logga. Då drev
jag och Håkan Dahlström igenom att
vi skulle ha lägre dataroamingpriser
inom våra länder och då började vi
med Norden och Baltikum i maj. Det
var verkligen en fråga som vi drev
igenom med kraft eftersom det inte
fanns någon under Håkan som var
villig att genomföra den här förändringen.
Nu har det gått ett år sedan du drev
igenom den här förändringen. Är
du fortfarande nöjd med den?
– De första siffrorna som vi såg
under förra året visade att vår teori
var rätt. Trafiken kommer att växa.
Och jag bryr mig inte om huruvida det
tar ett år, två år eller till och med tre år
innan vi kan räkna hem den här förändringen. Jag tycker att det är genant
att ta 113 kr per Mb om man sitter i
Thailand och jag är fullt övertygad om
att det här var rätt beslut. Men det är
inget beslut som är taget för att TeliaSonera ska vara snäll mot kunden. Det
är snarare så att kunderna ska känna
sig trygga hos oss och det kan man
inte göra om vi tar 113 kr per Mb. De
flesta av våra kunder vet ju inte ens
vad en Mb är. Kommer de då hem och
får en räkning på 12 000 så kommer
de ju självklart att känna sig grundlurade, och jag vill inte jobba i ett företag där kunderna stundtals känner sig
så lurade. Dessutom tror jag att det är
en dålig affär för oss, jag tror att den
här förändringen är en bra affär för
oss. Det är fortfarande mindre intäkter
än vad vi hade förut, men intäkterna
kryper upp mot den nivå som vi hade
tidigare. Detta på grund av den kraftiga trafiktillväxt som vi ser.
– Ibland måste man ta beslut med
magen och det här är ett sånt beslut.
Hur kommer ni att gå vidare?
– Min vision är att vi ska få till den
här typen av avtal med alla länder på
jorden, men det är ingenting som vi
hinner genomföra under min karriär. Det finns ett antal stora länder
dit många reser, som vi ännu inte har
hanterat. Det är lätt att räkna ut vilka
de är. För oss gäller det att nå fram
med logiken och få dem att förstå att
de kommer att få högre volymer bara
de ändrar sitt pris, och att det inte
kommer att innebära några minskade
intäkter. Vissa länder har det svårare
än andra att förstå det.
– Sedan jag nu har kommit in i
styrelsen för GSMA jobbar jag även
väldigt aggressivt med den här frågan inom den organisationen.
Hur är gensvaret från de andra i
styrelsen?
fp
03
S 7|21
forts
– De tittar ner och låtsas knyta
skorna. Nejdå, det finns ett par
branschkollegor som har samma
syn som vi, till exempel Telenor och
Vodafone, men operatörerna i södra
Europa tycks tyvärr inte göra någon-
på TeliaSoneras spanska operatör
Yoigo. Han berättar att det är många
olika faktorer som har gjort det möjligt för TeliaSonera nå den nivå där
man är i dag med avtal med 100–150
olika operatörer runtom i världen.
”Trafiken ökar faktiskt kraftigt
när priserna sänks”
ting. Och tyvärr har det ju inneburit
att den här frågan nu har gått så långt
att EU istället har bestämt sig för att
reglera priserna. Operatörerna har
agerat för sent, det här är något som
man skulle ha gjort redan för tre år
sedan och för sju år sedan med röstroaming. När vi nu inte har gjort det
så har vi tvingat fram Bryssel att ta ett
beslut om reglering.
Vad har du för åsikt om Hökmarks
förslag om att avskaffa roamingmarknaderna?
– Det är ett förslag som får stå för
honom, säger Lars Nyberg avslutningsvis.
När det gäller det mer handfasta
arbetet med TeliaSoneras roamingpriser är det ett team på sju personer
som täcker upp åtta länders prisförhandlingar. Gruppen leds av Ove
Wik, som har internationell mobilerfarenhet efter fyra år som operativ chef
– Dels har vi haft viss hjälp av EUregleringen i arbetet. När det finns ett
politiskt tryck är det lättare att nå fram
med våra förslag. Dessutom har den
obalans som råder mellan Norden
och sydeuropa varit positiv eftersom
våra kunder ringer mer hos dem än
vad deras kunder gör hos oss, förklarar Ove Wik.
Han berättar även att man har
spelat operatörer mot varandra under
kortare förhandlingssituationer.
Var har det varit svårast att nå fram
med era förslag om prissänkningar
av roamingpriserna?
– Det är alltid svårare att förhandla i länder där man har för få eller för
många operatörer. Det bästa är när
det finns två-tre operatörer med nationella nät i landet. Typiskt svåra länder är Cuba där det har varit svårt av
politiska skäl, USA där det är tekniska
skäl som ligger bakom den svåra för-
Magnus Svensson leder Telenors roaminggrupp
i Karlskrona, där de är banbrytande inom koncernen med sin prispaketering.
handlingssituationen. Ett annat svårt
land att förhandla med är Andorra,
som har en operatör vars intäkter till
80 procent kommer från internationell
roaming, säger Ove Wik.
När det gäller de europeiska länderna så har TeliaSonera i dag avtal
med operatörer inom alla EU-länder.
– Det är värre med de europeiska
länderna inom östblocket, då de faller
in under kategorin med få operatörer,
säger Ove Wik.
På Telenor jobbar man också centralt inom koncernen med förhandling
av roamingavtalen och hos Telenor
Sverige leds roaminggruppen, som
är placerad i Karlskrona, av Magnus
Svensson. Enligt honom har förhandlingarna om roamingpriser gått
mycket lättare sedan man ändrade
paketeringarna mot slutkund och
kunde visa stora volymökningar mot
de utländska operatörerna
– Efter förra årets lanseringar
av nya priser på dataroaming har
vi kunnat visa våra motparter att
trafiken faktiskt ökar kraftigt när
priserna sänks. Vi har primärt jobbat
med de viktiga länderna där vi har
mycket trafik och det är viktigt för oss
att erbjudandet täcker hela EU, säger
Magnus Svensson.
Telenor har en högre kostnad och
mer datamängd i sitt dygnspaket med
mobildatatrafik, 100 Mb för 99 kr per
dag jämfört med TeliaSoneras 20 Mb
för 49 kr per dygn.
– Anledningen till det är att vi har
valt en stor paketering om 100 Mb är
att kunderna inte ska behöva känna
sig det minsta oroade. Dessutom
fortsätter det mobila bredbandet att
fungera även efter att man har förbrukat sina 100 Mb, dock med en lägre
hastighet, säger Magnus Svensson.
Det är inte otroligt att hela Telenor
Group på sikt kommer att följa efter
den svenska organisationens arbete
med dataroamingspaketering. Enligt
Magnus Svensson är intresset från
gruppens operatörsverksamheter i
andra länder mycket stort. A
fp
Runes
snabbanalys
Mobilt bredband
utomlands
– vad kostar det?
foto: Istockphoto
03
S 8|21
Tele2 och 3 dyrast – Telia billigast i Norden/
Baltikum, Thailand och Turkiet, Telenor billigast
i USA och Kina.
Under det senaste året har Telenor
och TeliaSonera lanserat nya prispaketeringar för mobilt bredband
utomlands. Tele2 har ännu ingen ny
paketering och Tre har kvar sin variant 3GlobalSurf.
Det har blivit billigare att surfa
i utlandet med den egna mobilen,
men det är fortfarande väldigt dyrt
från många platser. Priserna mellan operatörerna skiljer sig markant.
Denna analys visar vilka kostnader
en svensk privatkund får beroende
på land och val av operatör.
De utvalda länderna är Norge,
Danmark, EU, Turkiet, Schweiz,
Egypten, USA och Thailand. Det finns
förstås många fler länder att välja
bland, men de valda ger en ganska
vältäckande bild av priset för mobilsurf med ett svenskt abonnemang på
olika platser ute i världen.
Prisbilderna varierar beroende
på val av operatör, land, typ av abonnemang/ kontantkort. Under året
hittills har också några operatörer
justerat priset. De nya EU-nivåerna
kommer också att påverka prisbilden
senare i år.
Tabell 1 visar prisbilden med
ett vanligt mobilabonnemang som
medger surf (hämtad från respektive
operatörs hemsida).
Telenor och Tre har dessutom
tilläggsavtal som kan tecknas separat. Dessa avtal ger en bättre prisbild
jämfört med operatörens priser ovan
i vissa länder. Tabell 2 visar prisbild
med tilläggsavtal.
Detta är nu bara en del av kostnaden. För att få ett hum om den
verkliga prisbilden har jag antagit att
kunden använder sin mobil för surf
under 6 dagar och varje dag tittar på:
A ftonbladet.se läser tre artiklar.
Ç
Surfar på Facebook varje dag och
Ç
lägger ut en bild om dagen.
Kollar på Youtube 2 minuter per
Ç
dag.
Surfar lite allmänt (twitter, blogg
Ç
med mera) och för att uppdatera
sig om den lokala platsen.
Däremot har all automatisk eÇ
mailkommunikation stängts av
och alla appar som ger automatisk
uppkoppling har stängts.
F
örmodligen missar man sedan
Ç
några avstängningar som gör att
man bör beräkna en reserv på 2
MB varje dag.
fp
Runes
snabbanalys forts
Så här fördelas förbrukningen
a ftonbladet.se
Ç
0,4 MB x 4 klick x 6 dagar
= 9,6 MB
Facebook 0,5 MB x 6 dagar
Ç
= 3 MB
k
oll på Youtube 2 min per dag i 6
Ç
dagar (2 x 6,8 MB x 6)
= 81,6 MB
lite allmän surf (2 MB x 6)
Ç
= 12 MB
reserv 6 x 2MB = 12 MB
Ç
Detta betyder att man förbrukar ungefär 118 MB under veckan eller i genomsnitt strax under 20 MB per dag. Så
som paketeringen är upplagd blir det
dygnsförbrukningen som är styrande
vid val av Telenor eller Telia medan
det är totalvolym för Tele2 och Tre.
Med den antagna volymen kostar
det en svensk turist, som använder
sitt svenska abonnemang för surf i
Norden/ Baltikum under en vecka
mellan 174 och 2 950 kronor beroende på operatör. Inom EU därutöver
varierar prisbilden mellan 294 och
2950 kronor. I Schweiz varierar priset
mellan 294 och 14 160 kronor och i
USA kostar det mellan 594 och 14 160
kronor. Från Thailand varierar priserna mellan 414 och 14 750 kronor.
En total sammanställning baserat
på priser och volymer enligt tabell 3.
03
S 9|21
1 Standardpriser vanligt mobilabonnemang
Prisläge 18 april 2012 (inkl. moms i EU).
Dygn räknas från kl. 00–24 svensk tid.
Land
Tele2
Telenor
Telia
Tre
Norge
25 kr/MB
49 kr/dygn för 50 MB.
29 kr/dygn för 20 MB. 20 kr/MB
Pris efter 50 MB: 22,50 kr/MB
(10 kr/MB upp till takpris).
Pris efter 20 MB:
Köp nytt paket till samma pris.
Danmark
29 kr/dygn för 20 MB. 20 kr/MB.
(10 kr/MB upp till takpris).
(I 3:s nät som i Sverige).
25 kr/MB
49 kr/dygn för 50 MB. Pris efter 50 MB: 22,50 kr/MB
Pris efter 20 MB:
Köp nytt paket till samma pris. EU
49 kr/dygn för 10 MB.
49 kr/dygn för 20 MB. Pris efter 10 MB: 32,50 kr/MB
(15 kr/MB upp till takpris).
25 kr/MB
Pris efter 20 MB:
Köp nytt paket till samma pris.
Schweiz
49 kr/dygn för 10 MB.
49 kr/dygn för 20 MB. Pris efter 10 MB: 32,50 kr/MB
(15 kr/MB upp till takpris).
25 kr/MB
Pris efter 20 MB:
Köp nytt paket till samma pris.
Turkiet
69 kr/dygn för 20 MB. 20 kr/MB
125 kr/MB
25 kr/MB
120 kr/MB
120 kr/MB
(20 kr/MB upp till takpris).
Pris efter 20 MB:
Köp nytt paket till samma pris.
Egypten
90 kr/MB
125 kr/MB
116 kr/MB
120 kr/MB
USA
95 kr/MB
125 kr/MB
96 kr/MB
120 kr/MB
Thailand
20 kr/MB
125 kr/MB
69 kr/dygn för 20 MB. 120 kr/MB
(20 kr/MB upp till takpris).
Pris efter 20 MB:
Köp nytt paket till samma pris.
fp
Runes
snabbanalys forts
Några iakttagelser
Telias prispaket ger lägsta pris i
Ç
Norden (och Baltikum) och EU.
I nom EU är Tele2 dyrast och 10
Ç
gånger dyrare än Telia
3 har ett rekord för Schweiz där
Ç
man är 48 gånger dyrare än Telia.
Telia har de lägsta priserna i ThaiÇ
land och Turkiet.
Tele2 sänkte sina priser i ThaiÇ
land och Turkiet när Telia införde
prispaket där och blir då 5 gånger
dyrare än Telia medan Telenor är
35 gånger dyrare än Telia.
Telenor är dyrast på alla destinaÇ
tioner utanför EU/EES/Schweiz/
USA men har de lägsta priserna i
USA (och Kina) där övriga är mellan 19 och 24 gånger dyrare än
Telenor.
Tele2 verkar stoppa momsbefrielsen
Ç
i Norge och Schweiz i egen ficka.
Det är långt kvar innan man kan ta
Ç
med sig surfvanorna från Sverige
när man är ute och reser.
Det gäller att se upp också kring
Ç
ringpriser. En del är väldigt udda
– det är till exempel dyrare (och
dyrt) att ta emot ett samtal i Thailand hos Telenor (19,95 kr) än att
ringa det (16,95 kr)? Telias motsvarande pris är 2,99 kr (ta emot)
respektive 4,99 (ringa).
A Rune Nilsson
03
S 10|21
2 Tilläggsavtal
(inkl. moms i EU) Prisläge 18 april 2012
Land
Telenor Fri Surf utomlands
3Global Mobilsurf
Norge
Takpris 99 kr/ dygn. 6 kr/MB och 29 kr/mån
(25 kr/MB upp till takpris) – lägre hastighet över 100 MB
Danmark
Takpris 99 kr/ dygn. (25 kr/MB upp till takpris) – lägre hastighet över 100 MB
EU
Takpris 99 kr/ dygn. (25 kr/MB upp till takpris) – lägre hastighet över 100 MB
Turkiet
–
–
Schweiz
Takpris 99 kr/ dygn. –
(25 kr/MB upp till takpris) – lägre hastighet över 100 MB
6 kr/MB och 29 kr/mån
6 kr/MB och 29 kr/mån
Egypten
–
–
USA (och Kina)
Takpris 99 kr/ dygn. –
(25 kr/MB upp till takpris) – lägre hastighet över 100 MB
Thailand
–
–
3 Pris för 6 dagars surf
En total sammanställning baserat på priser och volymer enligt ovan redovisas i denna tabell.
Lägsta pris per operatör vid en förbrukning av 118 MB under 6 dygn (20 MB/ dygn). Prisläge 18 april 2012 (inkl. moms i EU).
Land
Tele2
Telenor
Telia
Tre
Norge
2 950kr
294kr
174kr
737 kr**
Danmark
2 950kr
294kr
174kr
737 kr** (i 3:s nät som i Sverige)
EU
2 950kr
594 kr*
294kr
737 kr**
Schweiz
2 950kr
594 kr*
294kr
14 160kr
Turkiet
2 360kr
14 750kr
414kr
14 160kr
Egypten
10 620kr
14 750kr
13 688kr
14 160kr
USA
12 210kr
594 kr*
11 328kr
14 160kr
Thailand
2 360kr
14 750kr
414kr
14 160kr
* Telenor Fri Surf utomlands ** 3Global Mobilsurf
fp
Telekomjuristen
David Frydlinger
03
S 11|21
I Sverige har nätneutralitet kommit att handla om tjänster som
Skype och Viber i mobilen. Ska mobiloperatörerna få blockera
eller ta betalt för dessa tjänster? Den som försöker förstå
nätneutralitetsdebatten med denna svenska utgångspunkt
kommer snabbt att förlora sig eftersom frågan om
Skype i mobilen endast utgör en liten fråga i
någonting mycket, mycket större.
Nätneutralitet
– bara en fråga om Skype i mobilen?
Som vanligt handlar det om
pengar, makt och politik. Internets
födelse är en historisk händelse av
samma rang som uppfinnandet av
t.ex. boktryckarkonsten, ångturbinen
och glödlampan. Internet har förändrat ekonomin, samhället, politiken
och massmedia, vilket det har haft
möjlighet att göra eftersom det förändrat förutsättningarna för den mest
foto: Istockphoto
centrala mänskliga förmågan – kommunikationsförmågan. I sin egenskap
av ett gigantiskt kommunikationssystem som kopplar ihop världens alla
hörn och (teoretiskt) alla människor,
är internet och kommer alltid att förbli
en tummelplats för maktkamp.
I dag betecknas en viktig del av
denna kamp med begreppet nätneutralitet. Om 20 år kommer kampen
fp
Telekomjuristen
David Frydlinger forts
förmodligen gå under annat namn.
Det rör sig här om en politisk kamp
där själva vårt sätt att benämna
verkligheten utgör en del av kampen.
Det faktum att det inte alls politiskt
neutrala ordet ”neutralitet” används
för att beskriva denna maktkamp är
över internet, stater och konsumenterna.
ISP:erna utgörs av företag som
AT&T, Deutsche Telekom, Verizon, TeliaSonera, BT och Telenor.
Innehållsleverantörerna utgörs inte
bara av företag som Google, Apple,
”Går det att fälla ett utslag, går det
att säga vad som är rätt här?”
i sig en politisk seger för något läger.
Hade till exempel AT&T eller Verizon
fått sätta agendan från början hade
kampen förmodligen benämnts något
annat.
Går det över huvud taget att få
ett grepp om och en övergripande
förståelse för denna kamp och debatten om nätneutralitet? Och går det att
fälla ett utslag, går det att säga vad
som är rätt här? Den första frågan kan
nog besvaras jakande. Många tror
sig kunna besvara även den andra
frågan jakande. Personligen känner
jag mig idag tveksam.
Spelplanen
Hur ser spelplanen ut? Ett antal
olika kategorier av aktörer är inblandade: leverantörerna av nät och
internetuppkopplingar (ISP:erna),
leverantörerna av digitalt innehåll
Facebook och Microsoft (inklusive
Skype) utan också i högsta grad av
medieföretag som Disney, CBS och
Time Warner. Staten utgörs inte bara
av nationalstater utan också av till
exempel. Europeiska Unionen.
Det är således i sanning en jättarnas kamp i detta spel. Och vad
går spelet ut på? Naturligtvis är det
konsumenterna det handlar om, vilka
för staterna inte bara är konsumenter
utan också medborgare och därmed
också väljare. Det är kunderna som
ytterst genererar intäkterna för såväl
TeliaSonera som Facebook (via annonsörer) så det är om kundrelationerna som kampen står.
Symbios och intressekonflikt
Det råder en märklig spänning i detta
spel. Utan tvekan råder å ena sidan en
symbios mellan ISP:erna och inne-
03
S 12|21
hållsleverantörerna. ISP:ernas intäkter från tillhandahållande av internetaccess förutsätter att kunderna har
något innehåll att konsumera, t.ex. tv,
tidningar, musik eller spel. Samtidigt
måste såväl Google, Aftonbladet som
t.ex. Voddler ha ISP:er för leverans av
sina tjänster. Båda parter är beroende
av varandra; de lever i symbios, tydligt uttryckt i Verizons och Googles
gemensamma utspel om nätneutralitet under 2010.
Å andra sidan råder direkta intressekonflikter mellan dessa symbiotiskt beroende aktörer. Tydligast
blir det när de träder in på varandras
kärnområden. En tjänst som Skype
hotar naturligtvis intäkterna hos de
ISP:er som också levererar telefoni.
Men detta är bara just det tydligaste
uttrycket, vilket kanske är anledningen till att denna fråga blivit så central
för svensk debatt om nätneutralitet.
Intressekonflikten utmynnar i
ett antal stridsfrågor. En viktig fråga
är om och i vilken mån ISP:erna ska
få prioritera mellan olika typer av
tjänster i sina nät (och t.ex. gynna
egna innehållstjänster på bekostnad
av andras) eller om de endast ska
agera som neutrala kommunikationsrör mellan innehållsleverantörerna
och kunderna. En annan fråga är om
och i vilken mån ISP:erna ska få kräva
ersättning från t.ex. Google eller Facebook för all den trafik och därmed
de nätkostnader som de genererar.
Naturligtvis är frågorna oupplösligen förknippade. I botten ligger det
faktum att ISP:erna rent tekniskt har
kontroll över kunderna.
Argument mot nätneutralitet
Argumenten från båda sidor i denna
intressekonflikt framstår idag som
förhållandevis tydliga. Jag kommer
inte att gå igenom alla. Det är vidare
inte så enkelt som att ISP:erna är mot
nätneutralitet och att innehållsleverantörerna är för.
ISP:erna tycker dock i allmänhet,
inte helt förvånande, att de ska få
disponera de nät som de äger eller
kontrollerar på det sätt som de finner bäst.
Det grundläggande argumentet
mot nätneutralitet hänvisar naturligtvis till äganderätten. Förutom
i branscher med sektorspecifik
reglering krävs det i allmänhet
konkurrensrättsligt dominerande
ställning för att ett företags möjlighet att fritt disponera sina tillgångar
ska inskränkas, t.ex. genom en
icke-diskrimineringsskyldighet.
Varför skulle det vara annorlunda för
ISP:erna? Varför skulle äganderätten
hos en nätleverantör utan domine-
fp
Telekomjuristen
David Frydlinger forts
rande ställning vara mer inskränkt?
Eller, annorlunda uttryckt, varför
skulle internet vara var mans egendom när kommunikationsnäten rent
faktiskt är ISP:ernas egendom?
Som alltid när det handlar om att
inskränka någons äganderätt åbero-
kräver hög hastighet och hög kvalitet betala extra medan övriga får
nöja sig med leveranser med best
effort-kvalitet.
Argument för nätneutralitet
Argumenten handlar naturligt-
”Det är som att sätta allemansrätten
mot rätten till privat egendom”
pas också risken för minskade investeringar och lägre innovationstakt.
Ett företag som Facebook genererar
oerhörda mängder trafik i näten och
för att möta detta trafikbehov måste
ISP:erna investera i nya, allt snabbare nät med allt större kapacitet.
Varje investeringskalkyl innehåller en
intäktskomponent som gör det möjligt
att räkna hem investeringen. Om,
lyder argumentet, ISP:erna inte får ta
mer betalt från den som faktiskt tvingar fram investeringen – till exempel
Facebook – kommer incitamenten att
göra dessa typer av investeringar att
minska.
Nätneutralitetens motståndare har här utvecklat idéer om ett
skiktat internet med olika kvalitet
och hastighet i olika skikt. I ett till
exempel tvåskiktat (two tier) internet får de leverantör vars innehåll
vis bland annat om att inskränka
nätägarnas möjligheter att utöva sin
äganderätt i sitt egenintresse. Mot
ISP:ernas äganderättsargument sätter
innehållsleverantörerna och andra
upp en rättighet som anses väga
tyngre i hierarkin av rättigheter och
friheter: konsumentens rätt till att fritt
kunna välja mellan olika tjänster, utan
påverkan från ISP:erna. Det är som att
sätta upp allemansrätten mot rätten till
privat egendom.
Även nätneutralitetens försvarare
argumenterar naturligtvis också utifrån perspektiven investeringar och
innovation. Internet, menar de, har
i grunden förändrat ekonomin, har
skapat en mängd arbetstillfällen och
utgjort en grogrund för fantastiska
innovationer. Detta hotas om ISP:erna
skulle börja prioritera mellan olika
typer av trafik.
03
S 13|21
Den bakomliggande
mediemarknaden
Utöver konsumenternas rättigheter
och hoten mot innovation och investeringar framför nätneutralitetens
försvarare också yttrandefriheten
som argument. Som potentiella
gate keepers har nätleverantörerna
möjlighet att påverka såväl individers
som medieföretags möjligheter att
yttra sig och publicera information i
den offentliga debatten. Om nätleverantörerna, lyder argumentet, tillåts
prioritera mellan olika sorters trafik
hotas därför yttrandefriheten.
Här döljs i själva verket långt
mer omfattande frågor än bara
yttrandefrihet. Internet har i grunden förändrat mediemarknaden. De
tryckta tidningarnas vikande upplagor tvingar ut dem på internet, där
prenumerationsavgifter ersätts av
annonsintäkter. Tv-kanalerna lanserar play-kanaler på löpande band.
Det samma gäller för radiokanalerna.
Genom först smartphones och sedan
läsplattor förändras landskapet ytterligare.
Det på 90-talet så populära begreppet multimedia har idag förlorat
mycket av sin suggestiva kraft men
handlar ytterst om att digitaliseringen
av media tvingar de medieföretagen
att nå ut till kunderna genom olika
(multipla) plattformar: tv, film, radio
och tidningar ska kunna konsumeras
på samma sätt på en tv-skärm, i en
läsplatta, i tryckt form, i en smartphone, i en dator osv. Kommersiella krafter framkallar det bekanta
konvergensfenomenet, bl.a. uttryckt i
mycket starka band i form av ägande,
korsägande, styrelseplatser, strategiska allianser m.m. mellan å ena
sidan gigantiska massmedieföretag
som Disney och CBS och å andra
sidan företag som just Google, Apple
och Microsoft. Gränsen mellan ITföretag och medieföretag suddas ut
genom företeelser som Google TV
och Apple TV.
En viktig aspekt av yttrandefrihetsargumentet är därför ett krav
på att få oprioriterad tillgång till
massmediekonsumenterna. Sedan
länge är massmedias oerhörda makt
över våra sinnen och därmed över
samhället också känd och samhällsvetenskapligt bekräftad. Den s.k.
tredje makten är inte längre bara en
granskare av staten utan sätter själva
ramarna för hur politik kan bedrivas
eftersom politik utan massmedia
idag är i princip omöjligt. Politik
handlar i hög grad om en kamp om
rätten att beskriva hur världen ser
ut: som en trygg plats eller som en
otrygg plats, som en värld av jämlika
fp
Telekomjuristen
David Frydlinger forts
medborgare eller som en värld av
ojämlika raser osv. Det är genom
massmedia som vi får världen serverad för oss. Ska ISP:erna få påverka
bufféns innehåll genom sin kontroll
över näten?
Här, vill jag nog påstå, når vi en
viktig kärna i vad nätneutralitetsdebatten handlar om. När vi ställer
TeliaSonera mot Skype eller BT mot
Facebook i diskussionen om nätneutralitet skrapar vi bara på ytan i den
kamp som pågår. Genom att internet
har blivit världens kommunikationssystem framför andra har ISP:erna
helt plötsligt fått en roll i samhället
som de traditionella telefonioperatörerna inte hade. Genom sin rent
tekniska kontroll över tillgången till
konsumenterna/medborgarna har de
blivit en viktig aktör i produktionen
och reproduktionen av makt i hela
samhället.
Finns rätt och fel i debatten?
Finns det rätt och fel i debatten om
nätneutralitet? Förmodligen inte,
eftersom detta vore att måla världen i
svartvitt på ett sätt som knappast låter
sig göras. På båda sidor i debatten
handlar det om tillgången till kunder,
intäkter och ekonomisk eller politisk
makt, vilket gör bilden grumlig istället för klar.
Exempelvis Disney var inledningsvis en försvarare av nätneutralitet men vände helt plötsligt och
förespråkade ett skiktat internet med
olika kvalitet, något som i allmänhet
får nätneutralitetens försvarare att
slå bakut. Orsaken var en önskan att
stävja illegal nedladdning av film.
Man får dock anta att Disney vill ha
oprioritetad trafik i det högkvalitativa
internetskiktet.
Vidare gick Verizon och Google
under 2010 ut med en gemensam
policy för nätneutralitet där förhållandevis stränga regler avseende
nätneutralitet skulle gälla i det fasta
nätet men endast svaga regler i det
mobila nätet.
Slutsats
Bilden blir således inte bara förvirrad om man tolkar debatten som en
fråga om ”Skype i mobilen” utan
också om man ensidigt sätter innehållsleverantörerna på nätneutralitetens sida och ISP:erna på den andra
sidan. Detta gör det mycket svårt att
peka ut rätt och fel. Debatten är inte
principiell utan i grunden politisk.
Det enda som är klart är att kampen
inte kommer att avta utan tvärtom
hårdna och att nätneutralitetsdebatten kommer att fortgå under lång tid
framöver. A
03
S 14|21
Personnyheterna
Indra Åsander på väg in i Pricers styrelse
Indra Åsander, i dag vd för TeliaSoneras kreditbolag Sergel,
har nominerats till styrelseledamot i bolaget Pricer, som
gör elektroniska prisskyltar till
detaljhandeln.
Övriga personer i styrelsen
är Mikael Bragd, Bo Kastensson, Peter Larsson
och Bernt Magnusson som alla föreslås för
omval. Indra Åsander sitter sedan tidigare i
styrelsen för Via Travel Group.
Eva Hallén blir ordinarie chefsjurist på PTS
Post- och telestyrelsen, PTS, är klar med rekryteringen av ny chefsjurist, eller rättschef som
den formella titeln heter, efter Tord Pettersson.
Eva Hallén, som har varit tillförordnad i rollen sedan den 30 april förra året, tar över permanent
från den 1 april. Hon har arbetat på PTS sedan
2004 då hon kom från Riksförsäkringsverket.
”Vi är nu mitt uppe i en förändringsprocess
för att ytterligare stärka legalitetsfrågorna på
PTS. Rekryteringen av Eva är en viktig pusselbit
i det fortsatta arbetet”, säger PTS generaldirektör Göran Marby i en presskommentar.
Tidigare Vimpelcom-vd ersätter
Svanberg i Ericssons styrelse
Den tidigare vd:n för Vimpelcom, Alexander Izosimov, föreslås bli ny ledamot i Ericssons
styrelse efter Carl-Henrik Svanberg, som lämnar styrelsen i
samband med stämman i år.
Alexander Izosimov var vd
för Rysslands näst största mobiloperatör Vimpelcom under åren 2003-2011 och har tidigare
varit konsult på McKinsey. År 2007 köpte han
sveriges dyraste villa, ett hus på Väringavägen
i Djursholm och har jobbat i Sverige i början av
90-talet.
Niklas Lovén blir ny vd för
Sunab den 14 maj
Niklas Lovén, idag Online Manager på Tele2,
kommer den 14 maj att bli ny vd för Telias och
Tele2s gemensamma 3G-nätbolag i Sverige,
Sunab. Han ersätter Mikael Forsberg som har
varit vd för bolaget i tre år.
Niklas Lovén har arbetat inom Tele2koncernen sedan 2005 och varit produktchef
för bredband och telefoni, chef för privat fast
telefoni och vd för koncernens riskkapitalverksamhet Rebcap. Innan det har han även arbetat
på Mobyson och Ericsson.
Var Mikael Forsberg tar vägen efter den 14
maj är ännu inte klart.
Georgi Ganev lämnar Telenor för att bli
koncernchef för Dustin
Telenor Sveriges privatmarknadschef Georgi Ganev
kommer att lämna bolaget för
att bli vd och koncernchef för
Dustin den 1 oktober i år.
– Jag har jobbat som chef
för privatmarknaden på Telenor
i två år och är väldigt nöjd med vad jag har gjort
så här långt. Resan är dock långt ifrån klar, så
det är med delade känslor som jag lämnar mitt
uppdrag här, men den nya möjligheten kändes
för bra för att tacka nej till, säger Georgi Ganev
till Telekomnyheterna.
Hur ser den närmaste framtiden ut?
– Jag kommer att jobba vidare och göra
mitt bästa för att lämna över till min efterträdare. Jag har gott om tid att fortsätta med den
strategi som vi har stakat ut då jag kommer att
jobba kvar här till jag börjar på Dustin.
fp
Noterat
03
S 15|21
u
Men
ons
Opti
Exit
TeliaSonera ger PTS generaldirektör Göran Marby skulden
för det samarbete som
KKV nu utreder.
TeliaSonera om kartellutredningen
Göran Marby tog initiativet
å Det var PTS generaldirektör Göran Marby som tog initiativet till de
diskussioner om uppgörelse kring
fotnotsmålets ekonomiska efterspel
mellan TeliaSonera och Tele2, gentemot de övriga operatörerna. Det
skriver TeliaSonera i sitt yttrande till
Konkurrensverket med anledning
av den kartellutredning som verket
inledde i februari i år.
Enligt TeliaSonera kontaktade Göran Marby chefen för TeliaSoneras affärsområde Bredbandstjänster, Malin
Illustration: Lasse Widlund
Frenning, och bad om ett möte för att
diskutera den situation som hade uppkommit efter kammarrättsdomarna.
”TeliaSonera frågade PTS vid det
ovan angivna mötet om hur myndigheten såg på förenligheten med
gällande sektorregelverk samt om hur
ett sådant beslut skulle fattas. Enligt
Marbys bedömning var detta förenligt
med regelverket och att ett sådant
beslut kunde fattas av generaldirektören själv. Han förklarade också att
PTS initiativ var avstämt med Konkur-
rensverket. Så länge det handlade
om bilaterala diskussioner operatörer
emellan var en dialog förenlig med
konkurrenslagstiftningen enligt Marby”, skriver TeliaSonera i sitt yttrande.
Ett förslag till uppgörelse togs
sedan fram, men när PTS tog med
sig detta till EU-Kommissionen så fick
man bakläxa varvid uppgörelsen
gick om intet.
Att döma av TeliaSoneras yttrande handlar den utredning som Konkurrensverket nu gör om ett spel från
PTS sida, där man vill stoppa Telia
från att retroaktivt ta ut de samtrafikavgifter som frågan handlar om.
Upplägget för den samförståndslösning som operatörerna kom överens
om beskrivs så här av TeliaSonera:
,Frysta samtrafikavgifter på 2011
års nivåer, dvs. 21 öre/min för mobil
terminering och i snitt ca 3 öre/min
för fast terminering under perioden 1
januari 2012 till och med 31 december 2014.
,Alla krav med anledning av Kammarrättsdomarna skulle dras tillbaka.
, Samförståndslösningen avsåg uteslutande att lösa de krav på retroaktiv
samtrafikersättning som uppstått till
följd av Kammarrättsdomarna och
hade således inte någon inverkan
på pågående rättsprocesser avseende fast samtrafik för 2010 och 2011
samt mobil samtrafik för 2011/12 och
Tele2:s överklagande av sitt SMP-beslut 2010 om mobil samtrafik. Utgången i dessa rättsprocesser skulle alltså
inte ha någon inverkan på innehållet
i Samförståndslösningen, dvs. de av
PTS beslutade ersättningsnivåerna
avseende åren 2012–2014 och bortfallet av efterkrav för den samtrafik som
omfattas av Kammarrättsdomarna.
, Samförståndslösningen var bl.a.
villkorad av att den kunde implementeras genom regleringsbeslut och att de
priser som PTS beslutade skulle bestå
under hela perioden till och med utgången av 2014. Lösningen skulle även
vara förenlig med konkurrensrätten.
,PTS tog emot förslaget till Samförståndslösning och tydliggjorde att en
förutsättning från deras sida för att
ge sitt stöd var att samtrafikpriserna
skulle beräknas enligt ”pure LRIC”metoden från och med 1 januari 2015.
Vill du läsa det sekretessgranskade
yttrandet så skicka ett mejl till Telekomnyheterna, så skickar vi det som en pdf.
fp
03
S 16|21
forts
Alltele blir kommunikationsoperatör genom Kramnet
åAlltele följer efter de andra opera-
Allteles vd Ola
Norberg har svårt
att lämna någon affär
orörd. Nu ska han bli
kommunikationsoperatör.
törerna som skapat egna kommunikationsoperatörer, senast Telenor med
Open Universe. Den 1 april strukturerade Alltele om Kramnet som blir koncernens KO. I dag levererar Kramnet
tjänster i ett 30-tal stadsnät och dessa
kunder migreras och blir Alltelekunder.
– Vi ser hur många andra operatörer följer utvecklingen och går in
som KO. Telia har gjort det, Telenor
har gjort det och nu gör vi det. För
studerar man resultatutvecklingen för
de externa kommunikationsoperatö-
rer som finns så ser det bekymmersamt ut för dessa, säger Ola Norberg,
vd för Alltele till Telekomnyheterna.
Hur ska ni klara konkurrensen
mot Telia, Telenor och andra KO?
– Vi fattar inte beslut som vi inte
tror att vi ska lyckas med. Jag ser stora möjligheter att ta tillvara de kompetenser som vi har inom området.
Är ni på gång in som KO i något
nät redan nu?
– Det finns ett antal avtal tecknade
som vi kommer att kommunicera när
vi startar.
PTS har därför beslutat att stänga
Telepriskollen och istället fokusera
mer på annat konsumentskyddande
arbete framöver”, skriver PTS i ett
å3 i Sverige är den operatör
inom 3-Group som är solklart
mest lönsam. Det visar de siffror
som Hutchison Whampoa presenterade i slutet av mars. Av
3-Groups totala rörelseresultat
(ebit) på 1 481 miljoner HKD, motsvarande 1 268 miljoner kr, står
den svenska verksamheten för 1
171 miljoner kr, det vill säga drygt
92 procent av resultatet. Räknar
man dessutom in 3 Danmarks
resultat på 360 miljoner DKK så
är det Skandinaviska resultatet
större än koncernens.
Tele2 och TeliaSonera
fick 2,6 GHz i Litauen
PTS lägger ner Telepriskollen – klarade inte 3s prislista
å Post- och telestyrelsen lägger ner
sin prisjämförelsetjänst Telepriskollen
den 30 april.
”Det har blivit alltmer utmanande
att utveckla Telepriskollen så att den
speglar nya prismodeller och tjänster
på marknaden. Telepriskollen skulle
behöva omfatta fler parametrar - till
exempel sampaketeringar av telefoner och abonnemang. Om PTS skulle
fortsätta utveckla Telepriskollen ökar
risken att konkurrera med privata
prisjämförelsesajter på marknaden.
3 Sverige klart mest
lönsamt i 3-koncernen
brev till de operatörer som medverkar i Telepriskollen.
Myndigheten tänker nu istället
lägga mer energi på att kontrollera
operatörernas information till sina
kunder.
Under åren har Telepriskollen fått
mycket kritik från bland annat operatören 3. Detta för att tjänsten inte har
klarat av att göra bolagets prismodell,
där en mobiltelefon ingår i priset, rättvisa. Av den anledningen har 3 valt
att inte vara med i Telepriskollen.
å Både Tele2 och TeliaSonera
fick 2,6 GHz frekvenser när den
litauiska regulatorn RRT meddelande vilka som får frekvenser.
Frekvenserna fördelas på
tre operatörer: Tele2, Omnitel
(TeliaSonera) och Bite, som får
2 x 20 MHz var. Operatörerna
måste erbjuda LTE till 50 procent
av befolkningen i fem städer inom
tre år och i 15 städer inom fem år,
skriver Telecompaper.
fp
03
S 17|21
forts
Danmarks bredbandsmål:
99,8% med 10 Mbit/s 2015
99,8%
å Minst 99,8 procent av de danska
hushållen och företagen ska kunna få
mobilt internet med en hastighet om
10 Mbit/s under 2015. Det är partierna
i den så kallade
teleforligskredsen
eniga om.
En nyckel till
förbättringen av
täckning och
hastighet är 800
MHz-frekvenserna
som snart ska auktioneras ut i Danmark.
Därför slår Telia ihop alla affärsenheter
inom konsumentbredband
å I en omorganisation har de olika
affärsenheterna inom Telias bredbandstjänster slagits samman till en.
Det innebär att enheterna Digitala
hemmet, TV, Bredband och Fast telefoni nu lyder under samma chef.
– De flesta av våra kunder köper inte bara en utan flera av våra
tjänster. För att göra det lättare för
kunden slår vi samman alla enheter
till en. Vi håller på med en rekryte-
ringsprocess till chefsposten och vi
söker både internt och externt, säger
Anna Svensson, kommunikationschef inom affärsområde bredbandstjänster på TeliaSonera, till Telekomnyheterna.
Joel Westin som har varit affärschef TV på Telia är under tiden tillförordnad chef över den sammanslagna
enheten, och har därmed titeln acting
Head of offering Management.
Personnyheterna
Johan Unger föreslås ta
ordförandeklubban i DGC
DGC Ones styrelseordförande sedan 15 år,
Björn Giertz, har begärt att avgå som ordförande men stanna som styrelseledamot. I stället
föreslås styrelseledamoten Johan Unger till ny
ordförande inför årsstämman.
I övrigt föreslås omval av David Giertz och
Sussi Kvart samt nyval av Crister Stjernfelt. Han
har bland annat varit vd och koncernchef för
WM-data mellan 2001 och 2006. I dag sitter han
i styrelsen för Ortivus (ordförande), Digital Route,
Oryx Simulations samt Vitec Software Group.
TeliaSonera hämtar nya
finlandschefen från Nokia
TeliaSonera har utsett Robert
Andersson, som under åren
2005-2009 ingick i Nokias
koncernledning, till ny vd för
Sonera i Finland. Han kommer
även att ingå i TeliaSoneras
koncernledning.
”Jag är mycket nöjd med att vi lyckats rekrytera Robert Andersson för att leda och stärka
vår affär och varumärket Sonera i Finland. Han
har en bred internationell erfarenhet och en
solid bakgrund inom mobilkommunikationsbranschen från Nokia samt ett starkt nätverk
i Finland”, säger Lars Nyberg, vd och koncernchef, i en kommentar.
Robert Andersson tillträder som VD för
Sonera i Finland den 14 maj 2012. Han kommer,
enligt TeliaSonera, att ansvara för samtliga affärsområden med kundkontakt och fokusera på
att leverera en kundupplevelse i världsklass för
alla Soneras kunder.
Karin Ahl for
president!
Karin Ahl ny president för
FTTH Council Europe
Svenska Karin Ahl har utsetts till president för
FTTH Council Europe. Karin har varit en aktiv
medlem i FTTH Council Europe sedan 2009, då
hon kom in i den nystartade Business Committee och hjälpte till att lansera den allra första
FTTH Business Guide. Som marketing director
vid Rala Infratech, som är specialiserat på systemintegration i optiska fibernätverk, kunde Karin
bidra med sin erfarenhet av FTTH-projektledning
och affärsutveckling till gruppen. Hon utsågs
till ordförande i Business Committee 2011 och
valdes också till styrelsemedlem och kassör i
FFTH Council Europe samma år.
FTTH Councils Board av Directors består av
följande nio medlemmar:
• Karin Ahl, Rala Infratech, Sverige – President
of the Board
• Eric Festraets, Alcatel-Lucent, Belgien
• Carlos Barroqueiro, CBE, Portugal
• Pastora Valero, Cisco Systems, Belgien
• Matthias Nass, ECI, Tyskland
• Pär Cedergren, Ericsson AB, Sverige
• Gerlas van den Hoven, Genexis, Nederländerna
• Paul Schwartz, ICOTERA, Danmark
• Edgar Aker, Prysmian Group, Nederländerna
fp
03
S 18|21
forts
Trafikverkets försäljning av ICT
bestäms innan sommaren
åSvarsfrekven-
Tele2:s reklam om att snylta
på andras w-lan fick ett guldägg i kategorin Utomhus.
Två guldägg till Tele2 under
reklambranschens högtidsfest
å Tele2-koncernen fick som enda
telekombolag ta emot det prestigefyllda priset Guldägget när reklambranschen höll sin stora branschgala.
Och det blev inte bara en utan två
utmärkelser. Tele2 fick årets guldägg
i kategorin Utomhus för ”Bara gratis
är billigare” och Comviq fick årets
guldägg i kategorin Direkt för ”Single
single release”.
sen har varit bra
på den Request
For Information,
RFI, som Trafikverket har haft
ute angående en
eventuell avyttring av telekom- och IT-verksamheten
i Trafikvereket ICT. Det säger Trafikverkets Anders Wester som är
projektledare för utförsäljningen.
Däremot har Trafikverket valt att
sekretessbelägga samtliga svar på
RFI:n tillsvidare.
– Vi är mitt i analysen av RFIsvaren och en större marknadsanalys av vad en utförsäljning eller
utkontraktering skulle innebära.
Marknadsanalysen är en del i det
beslutsunderlag som ska lämnas till
generaldirektören i slutet av maj,
säger Anders Wester.
Hur många och vilka har svarat
på RFI:n?
– Det är marknaden i stort som
har svarat. Vi tycker att det har varit
bra med svar utifrån vilka vi kan göra
en bra marknadsanalys. I det här
läget gör vi ingen skillnad på aktörerna, varken finansiellt eller industriellt,
berättar han.
Enligt tidplanen ska Trafikverket
besluta om framtiden för Trafikverket ICT under det sista styrelsemötet
innan sommaren, planerat till den 18
juni.
Här är listan på samtliga bolag
som har svarat på Trafikverkets RFI
för förvärv av koncernens IT-verksamhet Trafikverket ICT:
3i
Ç
A ltor
Ç
E
ricsson IT
Ç
Evr y
Ç
Fujitsu
Ç
HCL Eu rope
Ç
I
BM
Ç
I TU M
Ç
K now IT
Ç
L og ica
Ç
N
MT I
Ç
Saa b Group
Ç
T ieto
Ç
T riona
Ç
V
iati
Ç
Volvo IT
Ç
fp
forts
Henrik Poulsen lämnar TDC
efter tre och ett halvt år som
vd och koncernchef.
03
S 19|21
Personnyheterna
TDC letar ny koncernchef
efter Henrik Poulsen
å Henrik Poulsen lämnar rollen som
vd och koncernchef för TDC. Efter
att ha varit koncernchef i tre och ett
halvt år blir han i stället vd för DONG
Energy, senast den 31 oktober i år.
”Mitt i en global finanskris och en
dansk telemarknad som präglas av
hård konkurrens har TDC under hans
ledning skapat markanta resultat. Han
lämnar över ett TDC som är erkänt
i hela Europa som ett av de absolut
starkaste telebolagen”, säger styrelseordförande Vagn Sørensen i en kommentar.
TDC-styrelsen har satt i gång
en rekryteringsprocess för att hitta
efterträdaren, med såväl interna som
externa kandidater.
WyWallet-utrullningen går enligt plan – lansering i juni
å De fyra stora operatörernas gemensamma mobilbetalningstjänst
WyWallet kommer att lanseras i juni.
Det säger bolagets marknadschef
Adam Hasslert till Telekomnyheterna.
– Allt går enligt plan och vi lanserar i juni, hos alla fyra operatörer
samtidigt, säger han.
Har ni avtal klara med ytterligare
operatörer som vill använda WyWallet?
– Det är inget klart och vi väntar
med det till efter juni. Sedan är de
välkomna på samma kommersiella
premisser som ägarna men det blir
tidigast till hösten.
Lars Glarborg blir ny
danmarkschef för IPnett
TDC Sveriges tidigare vice vd Lars Glarborg
kommer att börja som ny landschef för IPnett i
Danmark. Sedan tiden på TDC Sverige och Dotcom under åren 2004-2009 har Glarborg varit
kommersiell chef för danska Netdesign, ett jobb
som han avslutade i september förra året.
IPnett, som fokuserar på kommunikationsoch säkerhetslösningar, är just nu inne i en
omstrukturerinsfas, där man vill göra sin nordiska verksamhet mer enhetlig i alla de nordiska
länderna där man är etablerade.
– Vår verksamhet har sett olika ut beroende
på land, men nu ska vi införa en matrisorganisation som gör organisationen mer enhetlig, säger
Michael Schütt, vd och koncernchef för IPnett,
till Telekomnyheterna.
Bert Nordberg lämnar vd-posten
i Sony Mobile
Bert Nordberg avgår som vd för
Sony Mobile. I stället kommer
han att bli styrelseordförande i
bolaget. Ny president och CEO
från den 16 maj blir Kunimasa
Suzuki. Han får därmed ansvaret för att planera och designa
produkterna och framför allt att leda integrationen med Sonys andra uppkopplade enheter.
Anders Tillander lämnar Telias norska
bolag Netcom för Sverige
TeliaSoneras norska bolag Netcom har rekryterat ny privatmarknadschef i form av noske Karl
Fredrik Lund. Det innebär att svenske Anders
Tillander lämnar. Enligt uppgift ska han fortsätta
inom TeliaSonera med placering i Stockholm.
Karl Fredrik Lund kommer närmast från koncernledningen i köpcenterkedjan Steen og Strøm
där han har varit group marketing director. Det
rapporter norska Inside Telecom.
Camilla Sundström slutar som vd
för Confidence International
Camilla Sundström, tidigare vice vd och CTO på TDC
Sverige, kommer att lämna
jobbet som vd för systemintegrationsbolaget Confidence
International. Hon slutar på
egen begäran, i samförstånd
med styrelsen, meddelar bolaget. Camilla
Sundström kommer att kvarstå som vd för
bolaget till dess att en ny permanent lösning
har uppnåtts, vilket beräknas ske inom en
3–6 månaders period.
”Med ett för bolaget starkt år bakom sig,
en ny och stabil ägarsituation, samt med en
förstärkt balansräkning, känner jag att det nu
är dags för mig att lämna över vd-rollen och gå
vidare. Bolaget går nu in i en ny spännande fas
och jag ser det som ett väl valt tillfälle att lämna
över, då jag tillsammans med mina medarbetare, genomfört den omstrukturering och vänt
Bolagets utveckling, som jag blev tillsatt för att
göra. Det har varit en oerhört spännande resa
och jag hyser inga tvivel om att bolaget kommer
att fortsätta sin framgångsrika utveckling”,
säger Camilla Sundström i en kommentar.
Paul Moonga föreslås till
Phonera-styrelsen
Sedan tidigare står det klart att Phoneras
nuvarande vd Henric Wiklund väntas väljas till
ny ordförande på årsstämman i maj. I kallelsen
som nu har skickats ut till aktieägarna föreslår
valberedningen att telekomprofilen, och förre
vd:n för Ventelo, Paul Moonga, tar plats i Phoneras styrelse.
”Paul Moonga besitter en gedigen marknadskompetens inom telekombranschen och har
tidigare haft ledande positioner inom större såväl
som mindre europeiska och svenska telekomoperatörer”, skriver valberedningen i sitt förslag.
f