1. No category

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan
Läsåret 2011/2012
Fokusområden 2011-2012
Arbetsmiljö
Arbetssätt
Elevstöd
ARBETSSÄTT
Elevaktiv undervisning
Planering, dokumentation och feedback
Eget ansvar – förväntningar och progression
Kollegahandledning
Om vårt pedagogiska arbetssätt
På Säkerhetsgymnasiet bedriver vi en elevaktiv och ämnesövergripande
undervisning där vi tillämpar casemetodiken. Vi strävar efter praktiska och
autentiska/verklighetsanknutna examinationsformer. Vi låter eleverna pröva
olika arbetssätt och arbetsformer och utvärderar kontinuerligt undervisningen
tillsammans med eleverna.
Undervisningen genomsyras av läroplans- och programmål (infärgning) och
utnyttjar de kunskaper och erfarenheter av arbets- och samhällsliv som eleverna
har eller skaffar sig under utbildningens gång. Undervisningen utgår från den
enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och vi
strävar efter att stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära.
Vi utgår från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlärning och
sitt arbete i skolan och organiserar undervisningen så att eleverna successivt får
fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar. Vår strävan är att
eleven ska utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att
använda och utveckla hela sin förmåga. Vi organiserar arbetet så att eleven
upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går
framåt.
Om vårt pedagogiska arbetssätt
I undervisningen på Säkerhetsgymnasiet skiljer vi mellan information och
kunskap. Att bygga upp kunskap innebär att införliva information i elevernas
egen föreställningsvärld så att den sätts in i ett för individen meningsskapande
sammanhang. Utvecklingen inom skolan har gått från att lärare har berättat för
eleverna hur de ska förstå omvärlden till att läraren leder elevernas mer
självständiga arbete med att söka och bygga upp denna kunskap. Denna
förändring innebär att lärarrollen förskjuts från att vara kunskapsförmedlande till
att vara handledande.
Handledarrollen ställer höga krav på läraren att utgå från eller knyta an till
elevernas erfarenhetsvärld samt att delta aktivt i elevernas
problemlösningsarbete. Handledarskapet innebär inte att läraren håller sig i
bakgrunden och finns tillgänglig för de elever som söker hjälp. Läraren ska
istället delta aktivt i kunskapsprocessen, utmana elevernas föreställningar och
bidra med kunskaper som hjälper dem att bygga upp nya föreställningar.
Om vårt pedagogiska arbetssätt
Ett elevaktivt arbetssätt innebär inte nödvändigtvis en frånvaro av
förmedlingspedagogik. Föreläsningar kan vara ett sätt att utmana elevernas
föreställningsvärld och få dem att upptäcka att deras förståelse av ett visst
fenomen inte räcker till för att förstå, förklara eller hantera situationen. Det
viktiga är att kunskapsförmedlandet kommer in i ett problemskapande eller
problemlösande sammanhang.
Vid betygsättningen utnyttjas all tillgänglig information om elevens kunskaper i
förhållande till kraven i kursplanen. Vi beaktar även sådana kunskaper som en
elev tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, liksom vi
beaktar såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper och gör en allsidig
bedömning av kunskaperna.
Elevaktiv undervisning
Utgångspunkter:
• Undervisningen ska vara elevaktiv, problembaserad
och ämnesövergripande.
• Vi ska sträva efter praktiska och autentiska/
verklighetsanknutna undervisningsmoment och
examinationer.
Målsättningar
HT 2008
VT 2009
HT 2009
VT 2010
HT 2010
VT 2011
90% av eleverna
skall uppleva att de
har fått öva sig i att
samarbeta med
andra genom
exempelvis
grupparbeten.
90% av eleverna
skall uppleva att de
har fått öva sig i att
självständigt lösa
problem.
90% av eleverna
skall uppleva att de
har fått öva sig i att
själva formulera och
söka svar på frågor.
76 %
69 %
79 %
83 %
85 %
88 %
69 %
67 %
78 %
83 %
76 %
83 %
-
-
78 %
88 %
75 %
82 %
85% av eleverna
skall uppleva att
undervisningen har
en tydlig koppling till
verkliga situationer.
-
-
78 %
80 %
78 %
86 %
Elevaktiv undervisning
Strategier
• Den pedagogiska personalen skall tydliggöra skolans
problembaserade, elevaktiva arbetssätt.
• Vi ska ytterligare utveckla och förankra vårt elevaktiva
arbetssätt med bl.a. Vaktholma och casemetodik, samt
utveckla kopplingen mellan undervisningen och
verkliga situationer och med ett framtida yrkesliv.
• Vi ska utveckla pedagogiska diskussioner – arbetslagen
ansvarar för ett pedagogiskt möte var under läsåret.
• Vi skall säkerställa att eleverna ges träning i skolans
arbetssätt, samt att de successivt övas i det egna
ansvarstagandet.
Elevaktiv undervisning
Strategier
• Vi skall säkerställa att eleverna görs delaktiga i
planerandet och genomförandet av de
ämnesövergripande projekten såväl som i den övriga
undervisningen.
• Vi skall säkerställa att eleverna ges möjlighet att
reflektera över och utvärdera sin egen lärprocess.
Denna reflektionstid ska systematiseras i större
utsträckning i all undervisning.
• En diskussion skall föras med eleverna i alla årskurser
avseende samarbete, grupparbete och grupprocesser.
På så sätt lär eleverna sig av de problem som kan
uppstå.
Elevaktiv undervisning
Strategier
• Vi skall utgå från läroplanen (utvecklandet av
förmågor), våra examensmål och vår
säkerhetsinriktning (infärgning) i utformandet av
projekt.
• Vi skall säkerställa att bevakning och säkerhet
samt elteknik färgas in i samtliga ämnen.
• Alla projekt ska planeras, dokumenteras och
utvärderas.
• Vi skall skapa dokumentation kring alla våra
ämnesövergripande samarbeten.
Elevaktiv undervisning
Strategier
• Vi ska fortsätta vårt samarbete med S:t Eskils
gymnasium i åk 3.
• Projektgrupperna skall tilldelas en handledare.
• Reflektionstid skall läggas in i projekten så att eleverna
ges chansen att reflektera kring sitt eget lärande.
• Gruppernas medlemmar skall ges möjlighet att
utvärdera varandras insatser i projekten.
• Vi ska inleda samarbete med andra skolor.
Planering, dokumentation, feedback
Utgångspunkt:
• Vi skall bli mer systematiska i planeringen och
dokumentationen av kurser och projekt, samt i vår
feedback till eleverna om deras kunskapsutveckling.
Målsättningar:
VT
2008
HT
2008
VT
2009
HT
2009
VT
2010
HT
2010
VT
2011
90 % av eleverna
skall anse sig ha fått
information om sin
kunskapsutveckling
genom SchoolSoft.
41 %
71 %
71 %
73 %
72 %
69 %
78 %
90 % av eleverna
skall anse sig ha fått
relevant kursdokumentation
genom SchoolSoft.
46 %
77 %
72 %
80 %
78 %
72 %
78 %
90 % av eleverna
skall förstå hur
omdömessystemet
fungerar i
förhållande till
betygen.
70 %
78 %
79 %
78 %
86 %
84 %
85 %
Planering, dokumentation, feedback
Strategier
• Temamöten skall hållas på personalmötestid för att
förtydliga arbetsprocessen för kursansvariga och
mentorer. Genom pedagogiska diskussioner (bl.a. om
omdömesrapportering samt betyg och bedömning) blir
vi tydligare och mer samstämmiga i vår information till
eleverna.
• Vid resultatrapportering i SchoolSoft skall uppnådda
kursmål/centralt innehåll och betygskriterier redovisas
tillsammans med elevens omdöme. Även vad som
saknas för att vara i nivå ska tydligt framgå, och om
möjligt även hur eleven kan uppnå ett högre omdöme.
Planering, dokumentation, feedback
Strategier
• Vi ska sträva efter en större tydlighet gentemot
eleverna vad gäller omdömen, bedömning och betyg –
exempelvis genom en uppgift under
introduktionsveckan.
• Omdömen ska inte baseras på antal poäng eller
procent rätt.
Eget ansvar
Utgångspunkt
• Vi ska Säkerställa att eleverna successivt får öva sig i
att ta eget ansvar och vi ska kommunicera tydlig
förväntningar på ansvarstagande i såväl undervisning
som mentorskap.
Målsättningar:
90% av
eleverna
ska uppleva
att de
förväntas ta
ansvar för
att uppnå
kursmålen.
75% av
eleverna
ska uppge
att de tar
ansvar för
att uppnå
kursmålen.
HT 2008
VT 2009
HT 2009
VT 2010
HT 2010
VT 2011
88 %
81 %
95 %
92 %
86 %
92 %
82 %
88 %
Eget ansvar
Strategier
• Vi utgår från att eleverna kan och vill ta personligt
ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan och
organiserar undervisningen så att eleverna
successivt får fler och större självständiga uppgifter
och ökat eget ansvar.
• Elevernas inflytande och delaktighet säkerställs
genom att eleverna görs delaktiga i planerandet
och genomförandet av de ämnesövergripande
projekten såväl som i den övriga undervisningen.
Eget ansvar
Strategier
• Eleverna skall få fler chanser att ta ansvar för sitt eget
lärande genom att själva få chansen att utforma sina
egna uppgifter.
• Vi ska själva föregå med gott exempel när det gäller
ansvarstagande.
• Vi som pedagoger ska föra en dialog med eleverna där
vi tillämpar ett coachande förhållningssätt och
tydliggöra vem som har ansvar.
• Vi ska visa höga, positiva förväntningar på eleverna
samt handleda dem i det egna ansvarstagandet.
Kollegahandledning
Utgångspunkt:
• Vi skall ytterligare utveckla kollegahandledningen i
arbetslagen genom lektionsbesök, feedbacksamtal
samt diskussioner i grupp
Målsättning:
• 100% ska ha genomfört lektionsbesök detta
läsår
Kollegahandledning
Strategier
• Vi jobbar aktivt med kollegahandledning i form av
diskussioner i arbetslagen, erfarenhetsbaserat lärande
samt lektionsbesök.
• Samtliga pedagoger ska genomföra lektionsbesök hos,
samt ta emot besök av, en annan arbetslagsmedlem.
Besöken följs upp genom individuell feedback samt
diskussioner i arbetslaget.
• Arbetslagsledarna genomför och följer upp
lektionsbesök hos samtliga arbetslagsmedlemmar.
Kollegahandledning
Strategier
• Kollegahandledningen ska fortsättningsvis fokusera på
handledarrollen och inte bara föreläsarrollen.
• Vi ska komplettera kollegahandledningen med besök av
ämneskollegor samt besök som enbart fokuserar på
studiemiljön.
• Vi ska, när så är möjligt, dokumentera undervisningen
med filmkamera för att utvecklas i våra yrkesroller.
• Vi ska ta fram en mall för vad som observeras under
lektionsbesök.
ARBETSMILJÖ
Studiemiljö i klassrum och korridorer
Ökad trivsel och sammanhållning
Ökad delaktighet och inflytande
Studiemiljö
Utgångspunkt:
• Vi ska säkerställa att studiemiljön på
Säkerhetsgymnasiet är god, såväl i klassrummen som
utanför.
Målsättningar:
VT 2008
HT 2008
VT 2009
HT 2009
VT2010
HT 2010
VT 2011
85% av eleverna
skall anse att
studiemiljön är
absolut eller i
huvudsak god (i
klassrummen).
40 %
65 %
72 %
78 %
76 %
73 %
80 %
80% skall
uppleva att
studiemiljön i
skolan är bra
(frågan avser ej
klassrumsmiljön).
-
57 %
44 %
62 %
70 %
64 %
66 %
Studiemiljö
Strategier
• Personalen skall synas mer i lokalerna.
• Alla ska hålla på gemensamt framtagna ordningsregler.
• Personalen ska bli bättre på att hålla ordning i
klassrummet. När någon stör undervisningen ska vi
alltid avvisa och dokumentera.
• Tätare uppföljning – avvisad från lektioner kan leda till
avstängning från undervisningen.
• Tydliga konsekvenser för elever som missköter sig – kan
bedömas som ”ej lämplig”, kan stängas av eller få
matkortet indraget (information om detta ska
förtydligas).
Studiemiljö
Strategier
• Vi ska stärka samsynen i arbetsgruppen genom
prestigelösa diskussioner, lektionsbesök som fokuserar
på studiemiljön samt genom att öva på olika scenarier.
• Högtalarna på elevdatorer i sal 6, 9 och 10 ska stängas
av. Allt spelande på dessa datorer ska förbjudas.
• Se till att eleverna har fler uppehållsytor.
Trivsel och sammanhållning
Utgångspunkt:
• Vi ska aktivt sträva efter att öka trivseln i skolan samt
att förbättra sammanhållningen inom klasserna,
mellan klasser och årskurser.
Målsättningar:
HT
2008
VT 2009
HT 2009
VT2010
HT 2010
VT 2011
90% av eleverna skall
trivas på skolan.
81 %
69 %
75 %
86 %
82 %
88 %
90% av eleverna skall
känna sig sedda och
inkluderade här på
Säkerhetsgymnasiet.
82 %
75 %
80 %
86 %
80 %
95 %
95% av eleverna skall
känna sig trygga i
skolan.
84 %
79 %
82 %
91 %
88 %
94 %
Trivsel och sammanhållning
Strategier
• Redan under introduktionsveckan gå igenom begrepp
såsom mobbning, trakasserier, diskriminering, förtal
och förolämpning samt tydliggöra skolans ståndpunkt
(nolltolerans).
• Kamratstödjare ska utses i varje klass.
• Arbetslagen ska varje termin bjuda in kamratstödjarna
till avstämningsmöten.
• Genom tilldelat lokalansvar, gemensam uppfräschning
och utsmyckning av lokaler ska vi skapa en
trivsammare miljö.
Trivsel och sammanhållning
Strategier
• All personal ska agera aktivt mot okamratligt beteende.
• Vi ska gemensamt städa skolan minst en gång per
termin.
Delaktighet och inflytande
Utgångspunkt:
• Vi ska säkerställa elevernas inflytande i såväl
undervisningen som i övriga frågor som rör deras
skolgång. Vi ska säkerställa att klass- och
elevrådsmöten hålls samt att eleverna utbildas i
mötesteknik.
Målsättningar:
80% av
eleverna skall
känna till hur
de kan
påverka sin
skolgång.
80% av
eleverna skall
uppleva att
de fått vara
med och
påverka
undervisning
en.
VT 2008
HT 2008
VT 2009
HT 2009
VT 2010
HT 2010
VT 2011
60 %
64 %
65 %
66 %
76 %
64 %
72 %
65 %
70 %
61 %
68 %
Delaktighet och inflytande
Strategier
• En plan för elevinflytande skall finnas i samtliga
pedagogers undervisning samt kommuniceras till
eleverna. Detta ska systematiseras inom arbetslaget.
• Eleverna skall alltid ges möjlighet att vara med och
planera och utvärdera undervisningen och de
ämnesövergripande projekten.
• Mentorerna skall utbilda eleverna i mötesteknik och
klassrådsgenomförande. Förtroendevalda
elevrådsrepresentanter skall utbildas.
• Arbetslagsledare ska säkerställa elevinflytande i
årskursen genom att tillse att eleverna inbjuds att delta
i arbetslagsmöten samt att de görs delaktiga i
planeringen av samtliga kurser.
ELEVSTÖD
Aktivt mentorskap och eget ansvar
Stödverksamhet
Om mentorskapet
På Säkerhetsgymnasiet arbetar vi med aktivt mentorskap. Det innebär bl.a. att
mentorerna regelbundet träffar sina respektive mentorselever och stämmer av
deras studiesituation. Under ett läsår har man som mentor tre olika typer av
samtal:
a) Välkomstsamtal
b) Mentorssamtal
c) Utvecklingssamtal
Dessa samtal är ett led i att öva eleverna i att ta ansvar för sina studier och
därigenom förbättra sina studieresultat.
Vid behov tillkommer ytterligare en typ av samtal:
d) Elevvårdskonferens
Genom en kontinuerlig dialog mellan mentor och mentorselev är dock vår
förhoppning att i så stor utsträckning som möjligt förebygga behovet
elevvårdskonferenser.
Om mentorskapet
Välkomstsamtal
Det är viktigt att man som mentor redan tidigt skapar en relation till sina
mentorselever. Då har man också större möjligheter att ingripa i tid om det
skulle uppstå några problem. Inför det första samtalet med en mentorselev kan
man med fördel be eleven förbereda sig genom att besvara några frågor som
sedan utgör ett underlag för samtalet.
Mentorssamtal
Mentorssamtal är regelbundet återkommande samtal där man kontinuerligt
följer upp elevernas måluppfyllelse – individuellt uppsatta mål såväl som
kursmål. Dessa samtal ska vara av coachande karaktär, och eleven kommer att
få träna sig i att ta ansvar för sin egen studiesituation. Som underlag för dessa
samtal har eleven en mentorsbok där han eller hon fastställer individuella mål
och utvärderar processen mot måluppfyllelse.
Om mentorskapet
Utvecklingssamtal
Utvecklingssamtalet ska som ett utvärderingssamtal snarare än ett
informationssamtal. Utvecklingssamtalets främsta syfte är att främja elevens
utveckling och att hjälpa eleven att nå i förväg uppsatta mål. Det är därför viktigt
att samtalet är väl förberett och att det har tydliga och konkreta mål.
Utvecklingssamtalet är ett av verktygen att få eleverna att nå målen i
kursplanen, såväl som elevens individuellt uppsatta mål (exempelvis betygsmål
eller att bli bättre på att strukturera skolarbetet). Under samtalet följer elev
tillsammans med mentor upp föregående samtal, diskuterar vad som hänt sedan
dess, beskriver nuläget samt kommer gemensamt fram till hur man går vidare.
För att ett utvecklingssamtal ska vara givande måste eleven själv få möjlighet att
beskriva hur han eller hon upplever skolan. Eleven bör därför vara den som är
mest aktiv under samtalet. Med fördel kan eleven själv hålla i
utvecklingssamtalet. Det är då viktigt att syftet och ramarna är tydliga för
eleven, samt att denne har fått tid att förbereda sig inför samtalet.
Om mentorskapet
Utvecklingssamtal
Inför utvecklingssamtalet ombeds eleven göra en självvärdering som ligger till
grund för samtalet (formulär för detta finns i SchoolSoft och kan förslagsvis fyllas
i under mentorstiden). Genom att lyssna och ställa frågor under
utvecklingssamtalet kan mentorn hjälpa eleven att reflektera över sitt eget
lärande och nå nya insikter. Här har man som mentor stor nytta av
coachingmetodiken.
Ett förslag på struktur för utvecklingssamtal:
Uppföljning av tidigare samtal
Hur är det just nu?
Genomgång av omdömen
Vilka mål vill du sätta upp för fortsatt arbete?
Om mentorskapet
Elevvårdskonferens
I de fall en elev inte når kunskapsmålen eller uppvisar andra svårigheter kan
eleven kallas till elevvårdskonferens . Detta är ett möte mellan elev och
vårdnadshavare och arbetslagsledare samt mentor där elevens studiesituation
sätts i fokus. Vid behov kallas även skolsköterska samt i mer allvarliga ärenden
rektor. Under konferensen upprättas ett åtgärdsprogram för eleven.
Det är viktigt att elevvårdskonferensen är framåtblickande och lösningsinriktad,
och att eleven själv får komma till tals och ges möjlighet att ta ansvar för sin
studiesituation.
Det är mentor som under klasskonferensen uppmärksammar de elever som är i
behov av en elevvårdskonferens. Mentor ska även inför mötet ha sammanställt
elevens närvaro och studieresultat, samt ha bildat sig en uppfattning av hur
eleven fungerar socialt. Arbetslagsledaren är föredragande under
elevvårdskonferensen, även om det naturligtvis är viktigt att eleven ges
talutrymme. Efter en elevvårdskonferens är det mentor som har till uppgift att
följa upp åtgärdsprogrammet. Denna uppföljning ska dokumenteras i SchoolSoft.
Om mentorskapet
Procedur vid elevvårdskonferenser
Inför en EVK:
EVK bokas med arbetslagsledare (ALL) som informerar administratören.
Administratören skickar iväg kallelser till elev eller vårdnadshavare.
Inför EVK:n sammanställer mentorn (med hjälp av arbetslaget) elevens
studiesituation (resultat, närvaro, trivsel mm).
ALL stämmer av med mentor och ev. skolsköterska inför mötet och förbereder
vid behov ytterligare information och dokumentation som behövs inför EVK:n
(elevakter, utredningar mm.).
Om mentorskapet
Under en EVK:
ALL agerar ordförande och förklarar kortfattat syftet med mötet. Deltagarna
presenterar sig och sina roller.
Mentor ger en kortfattad bakgrund om elevens studiesituation utifrån
omdömes- och betygsresultat och närvarostatistik i SchoolSoft samt eventuella
klagomål.
Eleven själv ges möjlighet att ge sin bild av situationen.
De närvarande kommer överens om mål och strategier för att komma till rätta
med de problem som föranleder EVK:n.
ALL skriver ut EVK-protokoll, åtgärdsprogram och/eller varningar.
Samtliga deltagare skriver under aktuella dokument.
Om mentorskapet
Efter en EVK:
Mentor eller elev ser till att eventuella vårdnadshavare hittar ut ur skolans
lokaler.
ALL lämnar undertecknade originaldokument till administratören samt mejlar
vid behov ut kopior till berörda parter på skolan.
Administratören ansvarar för att EVK-protokollen arkiveras i elevakten.
Mentor följer upp EVK-beslut (mål och strategier) med mentorselever och i
vissa fall med omyndiga elevers föräldrar. Detta dokumenteras i SchoolSoft.
I vissa fall hålls uppföljningsmöten med ALL, mentor och skolsköterska. I de
flesta fall räcker det dock att mentor följer upp EVK-mål med mentorseleven.
Aktivt mentorskap
Utgångspunkt:
• Vi ska tillämpa ett aktivt och coachande mentorskap
med regelbundna avstämningar där eleverna
successivt övas i att ta eget ansvar.
Målsättningar:
HT 2010
VT 2011
VT 2009
HT 2009
VT 2010
85 % av eleverna
skall ha
förtroende för sin
mentor
73 % kan
82 % kan gå
83 % kan gå till 67 %
gå till mentor
och prata
till mentor och
prata
mentor och prata
90% av eleverna
ska anse att
mentor engagerar
sig i deras
studiesituation.
73 %
76 %
85 %
70 %
84 %
80% ska anse att
de får
regelbunden
feedback och
coaching.
62 %
56 %
69 %
57 %
75 %
89 %
Aktivt mentorskap
Strategier
• Samtliga mentorer skall tillämpa ett coachande
mentorskap, där eleverna bl.a. successivt övas i att
hålla i sina egna utvecklingssamtal med stöd av mentor
och där samtliga elever har en mentorslogg.
• Mentorstiden ska planeras (i SchoolSoft) och
schemaläggas.
• Samtliga mentorer ska ha regelbundna mentorssamtal
med sina mentorslever där studieresultat och närvaro
följs upp.
Stödverksamhet
Utgångspunkt:
• Vi ska utveckla stödverksamheten för att lättare
fånga upp de elever som inte når kursmålen.
Målsättning:
75% av eleverna skall uppleva att de
kan få extra stöd i sina studier om de
behöver det
HT 2010
VT 2011
81 %
73 %
Stödverksamhet
Strategier
• Vi har två stödundervisningspass i veckan – ett i matte
och ett i övriga ämnen. Mattepasset bemannas av två
mattelärare. Det andra passet har roterande
bemanning.
• Arbetslagsledarna ska samordna elevstödet i årskursen
samt planera och schemalägga undervisning för de
elever som inte kan delta i APU och externa
utbildningar.
• Undervisningen i matematik ökar med ett lektionspass
i veckan och kursen betygssätts först inför vårterminen
i åk 2 för att kursen ska ingå delta i projekt ht12.
Nio pusselbitar
• Elevaktiv undervisning
• Systematisk planering, dokumentation och
feedback
• Eget ansvar – progression
• Kollegahandledning
• Studiemiljö i klassrum och korridorer
• Ökad trivsel och sammanhållning
• Ökad delaktighet och inflytande
• Aktivt mentorskap kontra eget ansvar
• Stödverksamhet