kristallen informations blad

Antikvarisk förstudie
Kristallen i Bruzaholm
Del av åtgärdsprogram för restaurering av
Kristallen, Kållstorp 2:28, Bruzaholm
Ingatorps socken i Eksjö kommun
Jönköpings län
JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Byggnadsvårdsrapport 2010:65
Agneta Åsgrim Berlin
Antikvarisk förstudie
Kristallen i Bruzaholm
Del av åtgärdsprogram för restaurering av Kristallen
Kållstorp 2:28, Bruzaholm
Ingatorps socken i Eksjö kommun
Jönköpings län
JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Byggnadsvårdsrapport 2010:65
Rapport och foto: Agneta Åsgrim Berlin. Äldre bilder från Bruzaholms Bruksmuseum och privata
samlingar.
Grafisk design: Anna Stålhammar
Tryckning och distribution: Marita Tidblom
Jönköpings läns museum, Box 2133, 550 02 Jönköping
Tel: 036-30 18 00
E-post: [email protected]
www.jkpglm.se
Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd:
Ur karta © Lantmäteriet. Medgivande MS20067/02097.
© JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2010
Innehåll
Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Historik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Två metallduksfabriker, två företagsledare . . . . . . . . . . . . . . . 5
Maskinduksfabrikerna som miljöbildare. . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Ett blomstrande fabriksområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Kristallen - ”ett hus till lyst och glädje”. . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Trädgård och odlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Konstnärlig utsmyckning och inventarier i Kristallen. . . . . . 11
Avveckling och förfall. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Beskrivning av anläggningen idag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Växthuset. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Kristallen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Länk mellan växthuset och försäljningslokalen. . . . . . . . . . . 16
Antikvarisk bedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Skadeinventering och åtgärdsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Byggnadsdata Kristallen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Referenser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Tekniska och administrativa uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Plankarta. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Utdrag ur ekonomiska kartans blad Bruzaholm 6F8d. Inramat område utgör riksintresse för kulturmiljövården. Röda siffror anger fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 •
Inledning
Länsstyrelsen har den 20 april 2010 beslutat om bidrag för upprättande av åtgärdsprogram för restaurering av ”Kristallen”, inom
fastigheten Kållstorp 2:82 i Bruzaholm, Eksjö kommun.
Projektet har samordnats av Jönköpings läns museum, och utredningen har genomförts i samarbete med Peter Kautzky, arkitekt SAR
och Nils Åke Friman, ByggFriman HB och i samråd med ägaren
Rolf Wennbring. Värdefulla upplysningar har lämnats av disponent
Erik Bengtssons dotter Lillebil Bengtsson och av flera Bruzaholmsbor. Programmet skall utgöra utgångspunkt för diskussioner om en
önskvärd restaurering och återanvändning av byggnaden.
”Kristallen” består av ett större växthus och en till detta länkad
försäljningslokal för blommor, båda uppförda 1962. Byggnaderna
är numera ”övergivna” men utgör trots detta fortfarande ett framträdande inslag i Bruzaholms byggnadsmiljö. Anläggningen, som
tidigare ingått i AB Metallduksverkens fastighetsbestånd, har tilldragit sig intresse på grund av sin speciella arkitektur, som avviker från
det förväntade i ett mindre småländskt brukssamhälle. Byggnaden
behandlades redan 1989 i uppsatsen Småländsk industriarkitektur.
Inte bara rödastugor. En dokumentation med åtgärdsförslag utarbetades 2002-2003 inom kursen Byggnadsvård och ombyggnad, i
regi av Chalmers Tekniska Högskola och Byggnadsvård Qvarnarp.
I länsstyrelsens industrimiljöinventering 1998 har AB Metallduksverkens anläggningar högsta klassning.
Historik
Två metallduksfabriker, två företagsledare
Brukssamhället Bruzaholm i nuvarande Eksjö kommun utgör ett
riksintresse för kulturmiljövården. Samhället har vuxit fram på
grundval av järnbearbetning och metallindustri i olika former.
Bruzaholms järnbruk grundades 1660 och anses, med sina 350 år,
vara Smålands äldsta företag i drift. En välbevarad bebyggelsemiljö
speglar järnbrukets långa historia; bruksherrgården från 1780-talet, arbetarbostäder från 1700- och 1800-talen, gjuterihallen från
1900-talets början samt flera andra byggnader av kulturhistoriskt
och industrihistoriskt intresse. Centralt i samhället ligger även företaget Bruzaholms Ståldukar AB, en fabrik som har överlevt och
återuppstått ur spillrorna av den andra av ortens huvudindustrier
under 1900-talet, nämligen metalldukstillverkning. Metallduk, så
kallad vira, utgör en viktig beståndsdel vid konstruktion och drift
av pappersmaskiner, då den utgör transportband för den fuktiga
pappersmassan.
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65
Ortens första företag i denna bransch var Bruzaholms Metallduksväveri, etablerat 1906 av disponent Gösta Bengtsson. Han hade
kommit till orten som kamrer vid Bruzaholms Bruk och skapade
band till det gamla bruket även genom äktenskap med ägarfamiljens
dotter. Efter några år som industriledare i Skåne och i Jönköping
återvände familjen till Bruzaholm, där Gösta Bengtsson startade
Bruzaholms Metallduksväveri. Inledningsvis inrymdes vävstolarna
i en ladugård i närheten av bruksherrgården. 1915 ombildades företaget till Aktiebolaget Metallduk. Nya fabrikslokaler uppfördes
1919-1920 i samhällets västra del, på fastigheten Stuveryd.
Företaget var framgångsrikt och fabriken utvidgades i flera etapper.
AB Metallduk ansåg sig år 1957 ha varit först i världen med tekniken
att väva en vira av nylonfiber för pappersmaskiner. Den sista större
tillbyggnaden skedde 1967, då företaget hade ca 150 anställda.
1948 startades ytterligare en metalldukstillverkning på orten, genom
Gösta Bengtssons son Erik Bengtsson, nämligen AB Maskinduksverken. En brytning inom familjen låg bakom sonens konkurrerande fabriksprojekt.
Maskinduksfabrikerna som miljöbildare
Båda företagen har varit miljöbildande för den yttre miljön i 1900talets Bruzaholm. Ägarna synes ha tävlat med varandra, inte enbart
som företagsledare utan också i engagemang för samhällsbyggandet
och dess gestaltning.
Ovan: Bengtsgården uppfördes 1918-1920 i herrgårdsstil, som disponentbostad till Aktiebolaget Metallduk.
Göteborgsarkitekten Karl M Bengtsson ritade byggnaden.
Nedan: Bruzaholms församlingshem invigdes 1941 och
inrymde kyrksal och bibliotek.
Den äldsta fabriken, för Aktiebolaget Metallduk, uppfördes i
samhällets västra del, söder om landsvägen. 1919 byggde disponent Bengtsson också en pampig privatbostad på en höjd vid den
västra fabriksdammen, den så kallade Bengtsgården. En påkostad
trädgårdsanläggning med växthus anlades på tomten. En artikel i
Smålandsbygdens tidning skildrar i lyriska ordalag ett besök i trädgården vid Bengtsgården i augusti 1941. Anläggningen omfattade
en strandpromenad utmed Bruzaån, ”kantad av blomsterrabatter,
där sensommarblomsterna bilade en yppig färgprakt”. Här fanns
flera stenpartier, fiskdamm med guldfiskar samt flera växthus med
sällsynta växter och nyttoväxter... ”Golv, tak och väggar i växthusen
äro en enda livsglädjens symfoni av blommor i alla tänkbara färger.
Där finns exotiska orchidéer och älghornsliknande ormbunkar…
Utefter en glasvägg odlas vinrankor, i en annan avdelning uppdragas
tomater, både röda och gula…”
Det stora inflytande som företaget hade i samhället tog sig uttryck
också i att disponent Bengtsson tog initiativ till och på egen bekostnad uppförde ortens församlingshem år 1941. Disponentvillan, församlingshemmet och fabriksbyggnaderna finns fortfarande kvar.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 •
Disponent Erik Bengtsson vid ritbordet. Under de
inledande åren konstruerade och byggde företaget själv
sina maskiner.
Erik Bengtsson startade det nya konkurrerande företaget AB Maskinduksverken år 1948, i samma provisoriska lokaler där fadern
börjat år 1906. Under de inledande åren efter andra världskriget
tillverkade fabriken sin egen maskinutrustning helt från grunden.
En ny fabriksbyggnad uppfördes 1948 i samhällets östra del, omedelbart söder om järnvägsspåret.
Målsättningen för anläggningarna i Bruzaholm synes ha varit att
skapa en modern, funktionell och stilren fabrik. Som arkitekt anlitades Edvard Stenlåås, dåvarande stadsarkitekt i Nässjö, med uppdrag
även som distriktsarkitekt bland annat i Bruzaholm. I markplanet
inrymdes väveriet och i souterrängplanet en välutrustad verkstad
för tillverkning av vävstolar och vävstolsdelar. Fabriken uppfördes
med överljuslanterniner i form av sågtak med norrljus och fasader
i gult tegel med en mönstermurad takfris. Till anläggningen behövdes även ett pannhus, som betjänade både fabriken och senare även
växthuset. Även detta är uppfört av gult tegel och beläget mellan
fabriken och Kristallen.
AB Maskinduksverken utökades i flera etapper. När en större tillbyggnad blev aktuell år1965 anlitades Sven Wranérs arkitektkontor i Gävle. Wranér var även stadsarkitekt i Gävle och alltsedan
början av 1950-talet personlig vän till disponent Erik Bengtsson
och dennes familj. Bland annat hade han skapat familjens mycket
uppskattade sommarhus i Bohuslän. Vid fabrikens tillbyggnad
1965 medverkade även Wranérs anställde, den unge Peter Kautzky
i projekteringen. Tillbyggnaden innebar bland annat en utvidgning
mot söder uppförd i prefabricerade betongelement samt mot väster
en ”glashall”med fasader i glasbetong. De fyra meter höga portarna
är klädda med kopparplåt. Interiören fick genomtänkta lösningar
och färgstark inredning.
AB Maskinduksverkens nybyggda metallduksväveri i
nattbelysning. Fabriken, med strama fasader i gult tegel,
ritades av arkitekt Edvard Stenlåås och stod klar 1948.
1965 skedde en tillbyggnad av fabriken. Väveriet
utökades mot söder och erhöll där en vit putsfasad. Mot
väster tillfogades ett parti med fasader helt i glasbetong.
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65
Välordnade odlingar och blomsterrabatter fanns anlagda kring fabriksbyggnaderna, kontoret och på andra platser i samhället. Foto omkr. 1950.
Ett blomstrande fabriksområde
Trots brytningen med fadern Gösta Bengtsson delade sonen Erik
dennes stora trädgårdsintresse, som han fått med sig sedan barnsben. Maskindukverkens olika byggnader, både fabrikshusen och
kontoret, inramades redan från byggnadstiden på 1940-talet av
välskötta planteringar, och disponentvillan Bäckaskog hade en
blomsterrik trädgård. För skötseln hade företaget flera anställda
trädgårdsmästare.
Inbjudan till Blomsterboutique & Driverier vid AB Maskinduksverken i Bruzaholm. Denna inbjudan skickades
ut den 19 april 1962, då anläggningen i huvudsak bör
ha varit färdigställd.
Erik Bengtssons perfektionism, konstintresse och estetiska sinnelag
präglade både hans företag och privata livsföring, och minnet av
detta lever fortfarande starkt hos äldre Bruzaholmsbor. Han tog aktiv del i brukssamhällets planering. I företagets regi uppfördes norr
om vägen ett område med bostadshus för de anställda, vilka senare
kunde friköpas som egnahem. För att stimulera och underlätta deras
trädgårdsintresse uppfördes ett pumphus med bevattningsanläggning till husen, och disponenten tog del också vid trädgårdarnas
planläggning och växtval.
Kristallen – ”ett hus till lyst och praktisk glädje”
I början av 1960-talet sammanstrålade Erik Bengtssons intresse
för trädgårdsodling och formgivning med hans ambitioner som
företagsledare i ett unikt projekt. Han anlade ”Kristallen”, en
handelsträdgård med odlingar, växthus och försäljningspaviljong i
nära anslutning till fabriksbyggnaderna. Den uttalade avsikten var
personalvårdande, att skapa en plats för de anställdas trivsel och
glädje, något som samtidigt låg i linje med företagets ambitioner
att forma en tilltalande yttre miljö i brukssamhället.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 •
Sven Wranérs arkitektkontor i Gävle anlitades och idéerna växte
fram i nära samspel med uppdragsgivaren. Som medarbetare i projektet anlitades Peter Kautzky (f 1936), en ung arkitekturstuderande
från Wien, som under sommaren 1961 var tillfälligt anställd som
praktikant Wranérs kontor. Kautzky omarbetade Wranérs första
skisser, som var utformade på ett mer traditionellt sätt - som en
åttahörnig försäljningspaviljong med spetsigt pyramidtak samt ett
växthus med sadeltak. Kautzkys skisser innebar en djärvare modernistisk gestaltning. De kom att ligga till grund för den vidare
projekteringen, som fortsatte följande sommarsäsong, då den unge
”aspiranten” återvände från arkitekturstudierna till Wranérs kontor
i Gävle. Studier av äldre orangeribyggnader inspirerade till att växthuset fick en asymmetrisk sektion. Ursrpungligen fanns också en
tanke att anlägga odlingsbänkarna i terrasser för ämnt avstånd till
glastaket. För ”Kristallen” eftersträvade arkitekten att åstadkomma
en lätthet i gestaltningen. Projekteringen färdigställdes under 1962,
och samma vår kunde byggnaden öppnas.
Växthus och försäljningspaviljong vid AB Maskinduksverken. Fasadskiss daterad juli 1961 Sven H. Wranér
SAR Gävle.
Disponent Bentssons planer omfattade ursprungligen även en restaurangbyggnad. Även denna, den s k Juvelen, skissades av Kautzky,
men kom aldrig att genomföras.
Skiss till sektion genom paviljong.
Sven H Wranér Arkitekt SAR genom
Peter J. Kautzky, augusti 1961.
10
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65
Odaterad och osignerad skiss till planering av markområdet framför växthuset och Kristallen. Skissen är överkryssad, men visar stor överensstämmelse med utförandet. Slänten söder om växthuset formades till flacka gräsbevuxna terrasser, som planterades med fruktträd.Grusgångar
med trappor av kalksten ledde fram till byggnaden. Det stensatta entréplanet inramades av planteringar, och här fanns även en bassäng framför den lägre mellanbyggnaden.
Nedan: en rad sittbänkar och lyktstolpar placerades utmed gatan nedaför trädgårdsterrassen. Bänkarna formgavs av Wranér, och en liknande
modell finns vid skogsmuseum Silvanum i Gävle. En av de ursprungliga belysningsarmaturerna står fortfarande kvar.
Trädgård och odlingar
Planläggningen av Kristallens yttre miljö med parterrer, prydnadsväxter och odlingsytor bör ha ägt i rum i samspel med brukets
”chefsträdgårdsmästare” Harry Hardebrink. Denne hade redan
i april samma år rekryterats från Hallstahammar, där han varit
trädgårdsansvarig vid Bultfabriken. Platsen framför växthuset fick
en stram utformning med gräsbevuxna flacka terrasser i fyra låga
steg och med trappor av huggen kalksten.På avsatserna planterades
fruktträd i rader, flera olika sorter av såväl sommar- som vinterfrukt.
En storvuxen tall fick stå kvar som centralpunkt. Utmed järnvägen
bakom västhuset planterades en rad med hängbjörkar. Specialritade
kubistiska stolparmaturer och modernistiska bänkar av trä och betong placerades utmed vägen mellan fabriken och ”Kristallen”.
Det stora växthuset var indelat i tre avdelningar för krukväxter/snittblommor, i mitten tomater samt vinstockar med blå druvor längst i
väster. Växthussäsongen inleddes redan i februari-mars med rädisor.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 •
Dessa användes i marknadsföringen och skickades som exklusiva
vårprimörer till förtagets kunder. En del av skörden gick direkt till
disponentens eget hushåll, men mycket såldes. Sommarplantor av
ettåriga prydnadsväxter drevs fram och skolades ut i drivbänkar på
planen öster om Kristallen. I sortimentet ingick vanliga utplanteringsväxter som tagetes, petunia, lobelia, ageratum, salvia, margueriter och fuchsior. Under hösten förlängdes växthussäsongen med
krysantemumplantor för snitt, och till Alla Helgons dag och inför
julen framställdes kransar respektive julgrupper.
Konstnärlig utsmyckning och inventarier i Kristallen
Inredning och inventarier i Kristallen var ursprungligen av hög kvalitet och motsvarade det som var aktuellt och nyskapande i samtida
formgivning. Dessa design- och konstföremål har idag försvunnit
från byggnaden.
I lokalen hängde tre stora vitlackerade takarmaturer, formgivna av
Poul Henningsen Lamporna har identifiertats som taklampa/pendel
PH Glob. 1988 fanns enligt en uppgift, i ett förråd, fällbara pallar,
formgivna av Poul Kjaerholm. Modellen har inte kunnat identifieras
närmare. Rent dekorativa var de två stora klotrunda fågelburar, sammanfogade av fin mässingstråd, ett material som fanns i fabrikens
tillverkning. En av burarna med afrikanska sångfinkar hängde över
fönsterbänken, den andra med en papegoja hade sin plats i växthuset. I lokalen stod från början även ett större akvarium.
11
Ovan: Kristallen från järnvägsbanken i öster. Den gjutna källarmuren fick en dekorativ beklädnad av slaggsten. Den skyddade markytan framför muren användes
för odling av grönsaker och prydnadsväxter. Utmed
järnvägsbanken planterades en rad med hängbjörkar.
Foto från 1960-talet.
Nedan: Centralt i Kristallen anlades en bassäng, vars
inre gestaltades av konstnärinnan Hjördis Landahl
Hammelef. Mosaiken i svarta, grå och blå toner återger
verkmästare Valter Lidén, som svetsar ett stativ till en
vävstol.
12
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65
Centralt i rummet anlades en bassäng med en konstnärligt gestaltad mosaik, som återger en av fabrikens anställda i arbete med att
bygga den första metallduksvävstolen. Mosaiken skapades av den
danska konstnärinnan Hjördis Landahl Hammelef (f 1911), som
även hon var personlig vän till familjen Bengtsson.
Den främsta konstnärliga utsmyckning bestod av tre bronsskulpturer av konstnären Liss Eriksson, (1919-2000) inköpta av Erik
Bengtsson. På fönsterbänken var placerad skulpturen ” Tonårsflicka”, en sittande flicka med korslagda ben. På bassängkanten
stod ”Speleman”, som uppges vara inspirerad av jazzmusikern och
klarinettisten George Lewis. Efter ett besök på platsen framställde
konstnären en större version av samma motiv, och denna fick sin
placering på ett podium vid yttertrappan. Två av dessa konstverk
har under senare år kunnat återföras till Bruzaholms Bruksmuseum,
där de är utställda. Svenskt konsthantverk av hög klass fanns även
till försäljning i Kristallen. Bakom disken fanns ursprungligen ett
glasat väggskåp för föremål av glas och keramik. Bland försvunna
inventarier är vidare ett fågelbad på hög fot, som skall har stått på
terrassen utanför entrén.
Konstnären Liss Erikssons bronsskulptur ”Speleman”
placerades på terrassen vid byggnadens entré. En mindre
version av skulpturen fanns inne i Kristallen.
Nedan: Vinterbild inifrån Kristallen, med en av de två
fågelburar som pryddes lokalen. Burarna var byggda av
mässingstråd.
Nedan till höger: interiören med dekorativa konstglasobjekt på fönsterbänken och Poul Henningsens
taklampa PH Glob, som formgavs 1957-1958.
Avveckling och förfall
Kristallen hade en kort och intensiv blomstringstid. 1970 drog sig
Erik Bengtsson tillbaka och flyttade till Lanzarote. Metallduksfabriken såldes till en av de anställda och drevs vidare under namnet
AB Bruzaholmsviror. Blomsterförsäljningen i Kristallen fortsatte till
i början av 1980-talet, då det engelska företaget Scapa förvärvade
företaget. Därefter gick förfallet fort. Redan 1988 stod Kristallen
med krossade glasrutor och delvis plundrad inredning. 1992 flyttades metallduksproduktionen till Gusum, och fabriken i Bruzaholm
avvecklades. Kristallen och växthuset lämnades åt ett ovisst öde.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 •
Beskrivning av anläggningen idag
Anläggningen består av en tidigare handelsträdgård med ett stort
växthus och en försäljningspaviljong för trädgårdsalster, sammanlänkade genom en lägre förbindelsedel. Den ligger i nära anslutning till
järnvägen Nässjö -Västervik, öster om fabriksbyggnaderna till nuvarande Bruzaholms Ståldukar AB, tidigare AB Maskindukverken.
Anläggningen präglas av många års eftersatt underhåll och för
växthusets del även av aktiv skadegörelse och bortförande av byggnadsdelar.
En övervuxen trädgårdsanläggning med terrassering mot söder omger byggnaderna. En grusad väg avgränsar trädgården mot söder,
och förbinder anläggningen med det angränsande fabrikskomplexet.
I väster ligger ett pannhus med fasader i gult tegel, vilket utgjorde
värmecentral för metallduksfabriken och växthuset. Öster om ”Kristallen” ligger ett mindre hus med gulmålad panelfasad i två våningar,
vilket utgör fastighetens bebodda huvudbyggnad
Växthuset
Växthuset har en asymmetrisk sektion med en sluten vägg mot norr
och det ursprungligen glasade taket sluttande mot söder. Stomkonstruktionen består av stålbalkar på ett ca 70 cm högt fundament
av platsgjuten betong. Långväggen mot norr har från början varit
isolerad med mineralullsmattor, innerväggen klädd med träpanel
och ytterväggen med falsad kopparplåt. I väggen finns tre små runda
fönsteröppningar, som idag saknar glasrutor. Fasadens kopparplåt
har försvunnit genom stöld, och även isoleringsmaterialet och det
mesta av innerväggspanelen är idag bortförd. Växthusets glastak
och glasväggar är försvunna och taket numera täckt med korrugerad plåt och dito plast. Kortväggen mot väster är så gott som helt
nedbruten. Lokalen har jordgolv.
Växthuset var från början indelat med mellanväggar till tre avdelningar med olika klimat, avpassade för olika växter. Skiljeväggarna
av glas och trä är borta idag. I den östra sektionen fanns prydnadsoch krukväxterna, i den mellersta drevs tomatplantorna fram och
i den västliga avdelningen odlades blå vindruvor. Utmed långväggen mot söder finns kvar ett par cementgjutna planteringsbänkar
för vinrankorna. Glastaket var ursprunligen försett med avskärmningsmöjligheter och fönsterraden vid nocken öppningsbara. För
bevattning fanns en sprinkleranläggning.
13
14
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65
Kristallen
Försäljningslokalen ”Kristallen”är uppförd i två plan; källarvåningen
som ligger delvis i souterräng var avsedd för värmepannan och andra
installationer. Med ingång från odlingsytan öster om byggnaden
hade källaren ett mörkt utrymme för drivning och förvaring av
blomsterlökar mm. Denna del inrymmer idag ett garage. Ytterväggen är utformad med fasad av slaggsten. Av de två ursprungliga ytterdörrarna är den ena bevarad, medan den andra har ersatts med
pivåhängd garageport.
Över källarplanet reser sig själva försäljnings- och utställningslokalen, en byggnad med kubistisk framtoning och stora, glasade väggpartier, krönt av en asymmetriskt vinklad lanternin. Lanterninen
och övriga synliga tak- och fasadytor är täckta med patinerad kopparplåt. Försäljningslokalen har en kvadratisk grundplan och den
kragar ut en meter över den gjutna sockeln, vilket ger anläggningen
en lätt och ”svävande” framtoning.
Den ljusa och luftiga arkitekturen är konsekvent genomförd;
byggnaden är konstruerad med bärande pelare och balkar av furu,
vilka är synliga i rummet. Lanterninens fönster mot norr och söder
släpper in ett flödande överljus i lokalen. Innertaket och väggarna
är klädda med furupanel, som ursprungligen behandlades endast
med en klar lack för att bibehålla sin ljusa, naturella träyta. Väggarna utgörs i tre väderstreck av stora fönsterpartier med dubbla
rutor och vitmålade snickerier. Vissa fönsterrutor har sekundärt
erhållit en extra mittspröjs. Mot norr är rummet mera slutet med
fönsterpartier endast mot hörnen. Exteriört är denna vägg klädd
med brun stående panel.
Utmed fönsterpartierna löper breda fönsterbänkar avsedda för utställning av blommor och växter. Dessa är klädda med laminatskivor
som idag är grånade och matta, men ursprunligen hade en blank
svart yta, som noggrant skulle hållas ren. Centralt i rummet är en
bassäng, utvändigt klädd med svart konststen, invändigt med en
konstnärligt gestaltad mosaik, som återger en av fabrikens anställda
i arbete med att bygga den första metallduksvävstolen. (förebild var
en verkmästare Verner Lidén). Mosaiken skapades av den danska
konstnärinnan Hjördis Landahl Hammelef (f 1911), som även hon
var personlig vän till Erik Bengtsson.
En försäljningsdisk är placerad i byggnadens västra sida, framför
passagen till växthuset. Diskens front är klädd med laminat i ett
rutmönster av blå, grå och vita ytor, indelade med lister av svartbetsad ek. Ett för den tiden nytt inslag i inredningen är de infällda
ljusarmaturerna i tak- och väggpanelen.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 •
Kristallens fasad, översikt från väster och söder samt detaljer av slaggstensmurverk och kopparplåtstäckning.
15
16
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65
Länk mellan växthuset och försäljningslokalen
Färgskalan i förbindelsedelen till växthuset bryter av
skarpt mot de milda tonerna i försäljninglokalen.
Här är väggarna klargula och takpanelen mörkbetsad.
Försäljningsdiskens front är klädd med laminatskivor i
blått, vitt och grått, ordnade i ett geometriskt mönster,
inom en ram av svartbetsad ek.
En lägre byggnadsdel i en våning sammanbinder växthuset och
försäljningslokalen. Länken utgörs av en trästomme på sockel av
gjuten betong, med fasader av stående brunmålad panel. Utrymmet är indelat till två rum; mot norr ligger ett mindre kontor för
trädgårdsmästaren och butiksansvarig. Rummet mot söder utgör
passage och inrymmer en arbetsbänk med diskbänk för hantering
av växter, krukor mm. Innerväggarna är panelklädda, målade i en
intensivt gul kulör. Golvet är av samma blå klinkerplattor som i
försäljningslokalen.
Interiörens färgskala
Kristallens interiör har en dämpad men väl genomarbetad färgskala.
Kulörschemat består i huvudsak av klarblått, vitt och svart, kontrasterande mot den naturella furupanelen i huvudkonstruktionen.
Golvets och källartrapans blå klinkerplattor står för det största
inslaget av blått, och blå accenter finns också i fönterbänkarnas
sarg, i försäljningsdiskens modernistiska rutmönster av samt i bassängmosaiken. Det svarta återfinns i bassängfrontens konststen, i
de ursprungligen blanksvarta fönsterbänkarna av laminat, i diverse
listverk av svartbetsad ek samt i trappräcket och annat smide. Fönsterpartiernas snickerier är neutralt vita.
I exteriören finns ett blått inslag i källarvåningens blåmålade ytterdörr (ursprungligen fann två blåmålade dörrar). Även de utvändiga
stolparmaturernas skärmar skall ursprungligen ha varit blå. Det var
med all sannolikhet arkitekt Wranér som själv utarbetade byggnadens färgsättning.Till hans favoritkulörer hörde pistagegrönt, blått,
gråa kulörer samt Caput Mortuum, dvs mörkt brunrött.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 •
Antikvarisk bedömning
Kristallen i Bruzaholm har stort kulturhistoriskt värde, utifrån både
samhällshistoriska och arkitekturhistoriska kriterier. Byggnaden är
ett för länet unikt exempel på modernismen i arkitekturen. I den
småländska bruksmiljön stod Kristallen för någonting nytt och
formmässigt radikalt, som kanske inte alltid väckte full förståelse
och uppskattning. Växthuset med tillhörande handelsträdgård och
butikslokalen ”Kristallen” hade på det personliga planet sina rötter i ägarfamiljens privata intresse för konst, arkitektur och trädgårdsodling, men den anläggning som skapade på 1960-talet var
i lika mån ämnad till glädje och rekreation för företagets anställda
och deras familjer. Trädgården och odlingarna ställdes så att säga i
samhällets tjänst.
I ett vidare perspektiv kan satsningen ses som ett speciellt uttryck för
tidsandan. En äldre patriarkalisk brukskultur ingick här en förening
med folkhemstanken och modernismen och tog sig ett mer samtida
uttryck. Företagets mål var att skapa en värdig miljö som erbjöd
de anställda rekreation och som ville förmedla moderna kulturella
och estetiska ideal. Med Erik Bengtssons starka engagemang och
speciella kontaktnät skapades en unik miljö.
Parkanläggningar i företagsmiljö med likarta idémässig grund har
dock förekommit på flera platser - ett välkänt exempel är Marabouparken i Sundbyberg, vilken kan ha varit känd för Erik Bengtsson.
Denna anlades mellan 1937 och 1955 som rekreationspark för de
anställda vid Marabou chokladfabrik, med den framstående landskaps- och trädgårdarkitekten Sven Hermelin som upphovsman.
Skadeinventering och åtgärdsförslag
Förutom denna rapport ingår i förstudien en teknisk skadeinventering samt ett åtgärdsförslag. En preliminär kostnadskalkyl för
anläggningens olika delar har dessutomtagits fram inom förstudien.
För detta uppdrag har byggnadens ursprunglige upphovsman anlitats, arkitekt Peter Kautzky, verksam vid Arkitektgruppen i Gävle.
Skadeinventeringen baseras på en grundlig besiktning av anläggningen som genomfördes tillsammans med teknisk konsult Nils
Åke Friman, antikvarie Agneta Åsgrim Berlin samt fastighetens
ägare Rolf Wennbring.
Åtgärdsförslaget har utarbetats till den nivå som varit möjlig med
hänsyn till att anläggningens framtida funktion inte är bestämd.Vid
en kommande restaurering behöver mer detaljerade handlingar att
tas fram, beroende på vilka krav som användningen ställer.
17
18
• BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65
Byggnadsdata Kristallen
Byggnadsår:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1962
Byggherre: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .AB Masinduksverken, Bruzaholm, Erik Bengtsson.
Arkitekt:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Wranérs arkitektkontor, Gävle,
genom Peter Kautzky
Konstruktioner: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lunds konsulterande ingenjörsfirma genom ingenjör Lars
A Lund
Detaljprojektering:. . . . . . . . . . . . . . . . . Wranérs arkitektkontor, Gävle,
genom ingenjör Rune Findin
Konstnärlig utsmyckning/mosaik: . . . . . Hjördis Landahl Hammelef
Byggmästare: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Johansson & Co.
Referenser
Arkiv
Jönköpings läns museum, topografiska arkivet. Jönköping
Bruzaholms Bruksmuseum, Bruzaholm.
Bruzaholms Ståldukar AB, Pentti Rytkönen
Otryckta källor
Berg Villner, L. 1989. Småländsk industriarkitektur - inte bara röda stugor.
Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms Universitet.
Lindblad, A et alias. 2003. Kristallens framtid - projektrapport med åtgärdsförslag. Chalmers Tekniska Högskola Byggnadsvård Qvarnarp.
2002-2003.
Tryckta källor
SmålandsTidningen 4 juni 1966.
Andersson, T, Jonstoij, T & Lundqvist, K Svensk trädgårdskonst under 400
år. Stockholm 2000.
Intervjuer/ Uppgiftslämnare
Lillebil Bengtsson De Rodriguez, Teneriffa, Spanien,
dotter till Erik Bengtsson.
Karin Hamar, Bengtsgården, Bruzaholm.
Gunnel Hardebrink och Inger Olsson, döttrar till Harry Hardebrink.
Peter Kautzky, Arkitektgruppen i Gävle AB
Berthold Larsson, Bruzaholm, f d trädgårdsmästare vid
AB Maskinduksverken.
Yvonne Nilsson, ordförande i Bruzaholms Bruksmuseum,
Pål Ross, arkitekt, Stockholm.
Pentti Rytkönen, Bruzaholms Ståldukar AB.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 •
Tekniska och administrativa uppgifter
Länsstyrelsens tillstånd: . . . . . . . . . . . . .
Jönköpings läns museums dnr:. . . . . . . .
Beställare:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fastighetsägare:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Projektledare:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Arkitekt/konsult. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
434-2223-10
316/2009
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Rolf Wennbring, Bruzaholm
Agneta Åsgrim Berlin
Peter Kautzky, arkitekt SAR,
Arkitektgruppen i Gävle AB
Teknisk konsult . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nils Åke Friman, ByggFriman
Rapportansvarig: . . . . . . . . . . . . . . . . . . Agneta Åsgrim Berlin
Foto: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Agneta Åsgrim Berlin
Län:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jönköpings län
Kommun:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Eksjö kommun
Socken: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ingatorp
Fastighetsbeteckning:. . . . . . . . . . . . . . . Kållstorp 2:82
Belägenhet:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ekonomiska kartan Bruzaholm
6F8d.
Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv
19
Byggnadsvårdsrapport 2010:65
JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM