Arbetsmaterial från arbetsplatsbesök på handelsträdgård

UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering
Arbetsterapi
Arbetsmaterial från arbetsplatsbesök
på handelsträdgård
Maja Majasson
Arbetsterapi, aktivitet och delaktighet, delkurs 1
Arbetsplatsbesök
Vt 2011, AT x/xx
Handledare: NN
1
Innehåll
Sammanfattning av intervju enligt WEIS-S ............................................................................... 3
Sammanställning av WEIS-S ..................................................................................................... 4
Summering av WEIS-S .............................................................................................................. 5
Observation samt utförandeanalys ............................................................................................. 5
Uppgiftsanalys ............................................................................................................................ 7
Aktivitetsanalys .......................................................................................................................... 7
Kliniskt resonemang ................................................................................................................... 8
Åtgärdsförslag ............................................................................................................................ 9
Referenser................................................................................................................................. 11
Lagar och förordningar från arbetsmiljöverket ........................................................................ 11
Exempel leverantörer av produkter: ........................................................................................ 11
2
Sammanfattning av intervju enligt WEIS-S
Jag har använt mig av instrumentet WEIS-S, version 2 (Moore-Corner, Kielhofner & Olsson,
2000), som innefattar en semistrukturerad intervju med klienten. Frågorna som ställdes till
intervjupersonen följde intervjuguiden i WEIS-S, men ett urval av frågorna gjordes med hänsyn till att intervjupersonen är egen företagare utan anställda. Följande data samlades in under
intervjun:
Intervjupersonen är egenföretagare och driver en handelsträdgård, belägen på den egna gården. Arbetsplatsen består av två växthus, ett för uppdrivning och ett för försäljning. Det finns
ett stort lager med krukor, blomjord och annat som inte ligger i direkt anslutning till växthusen. Det finns även en mindre trädgård där aktuella plant/blommor placeras för försäljning.
Trädgårdens rabatter måste skötas om för att vara inbjudande för kunderna. Några personalutrymmen finns inte, istället används bostadshuset.
Arbetsuppgifterna varierar beroende på säsong, men när intervjun genomförs är handlar det
främst om att plantera, vattna och sköta om växterna, för att senare under våren och sommaren övergå mer till kundkontakt/försäljning samt plantering av rabatter på kyrkor, torg och
dylikt. Hon upplever att hon inte har tillräckligt med tid för sina arbetsuppgifter, och att detta
resulterar i att hon får arbeta mycket övertid, alternativt att produkterna inte går att sälja.
Intervjupersonen uppger att hon arbetar ett års heltid under en period på tre månader, och att
det under högsäsong handlar om ca 14-16 timmars arbete/dag.
Under denna tid så är det mängden kunder som styr över möjligheterna att ta rast, eftersom
handelsträdgården måste hållas öppen större delen av dagen för att gå runt, rent ekonomiskt.
Vissa dagar hinner intervjupersonen knappt med att äta lunch, och toalettbesök är ett problem
då närmsta toalett ligger i bostadshuset, ca 300 m från växthuset. Under högsäsong blir uppgifter utanför arbetet samt fritidsaktiviteter i princip obefintliga.
Intervjupersonen trivs bäst med försäljning och odling, eftersom de är utmanande arbetsuppgifter som varierar. Minst trivs hon med vattning, då det är ett monotont, tidskrävande och
fysiskt tungt arbete (främst axel, rygg och bröst). Trots det känner intervjupersonen att hon
klarar av samtliga delar som ingår i hennes arbete. Monotona arbetsuppgifter förekommer
hela tiden i arbetet, något som främst styrs av säsongen (det ligger i odlingens natur att alla
blommor behöver samma typ av skötsel samtidigt), men också av att arbetet måste kunna utföras på ett tidseffektivt sätt. Intervjupersonen har önskemål om att kunna arbeta mer omväxlande, men anser att detta är omöjligt.
Intervjupersonen påverkas fysiskt negativt av temperaturen i växthuset, tunga lyft av
exempelvis jordsäckar och för låg arbetshöjd på bänkar i växthus. Hon har också viss smärta i
sina fingerleder, något som förvärras vid ”småplock” med växterna vid sådd och skötsel. I
arbetet används främst händerna, men också griptång, vattenslang med långt munstycke, sax,
sekatör och kniv.
Eftersom intervjupersonen är egenföretagare utan anställda arbetar hon alltid ensam, något
som hon trivs väldigt bra med. Hon får socialt utbyte med kunderna under den tiden på säsongen. I mötet med dessa förväntas hon vara glad, positiv, trevlig och kunnig. Skulle hon
3
inte leva upp till dessa krav minskar försäljningen. I de allra flesta fall ser hon mötet med
kunderna som något av det roligaste med arbetet.
Intervjupersonen valde sitt nuvarande arbete på grund av intresse, och hon uttrycker att hon är
mycket stolt över att hålla så pass god kvalitet på sina blommor som hon gör. Hon ser också
sitt arbete som viktigt. Minst stolt är hon över att tiden inte räcker till att hålla kundträdgården
så snygg som hon skulle önska. Hennes familj tycker att hon är lite galen som ägnar så
mycket tid och pengar åt något som, ekonomiskt sätt, genererar oproportionerligt lite pengar,
men de är också mycket stöttande.
Sammanställning av WEIS-S
Variabel
Skattning
Kommentarer
1. Tidskrav
1
Under högsäsong mycket övertid,
hinner inte med allt.
Fysiskt slitsamt pga. tunga lyft, får ont
i fingrar vid ”småplock” samt allergi.
2. Arbetsuppgiftens krav
2
3. Arbetets stimulans
3
4. Arbetstider
2
Ser arbetet som utmaning, dock inte
vattning.
Arbetar långa dagar under högsäsong
5.
6.
7.
8.
Samarbete med arbetskamrater
Medlemskap i arbetsgrupp
Samspel med överordnade
Förväntningar i utförande av arbete
IA
IA
IA
4
Vill leverera bra produkt och service
9. Arbetsrollens utformning
10. Interaktion med andra
11. Förmåner
12. Sensoriska egenskaper
13. Arbetsplatsens fysiska utformning.
2
4
IA
2
1
14. Stämningen på arbetsplatsen
15. Egenskap hos arbetsredskapen
16. Fysiska bekvämligheter
IA
4
1
17. Arbetets betydelse
4
Styrs av kunder och säsong
Älskar mötet med kunder!
Värme i växthus
dålig arbetshöjd på bänkar, långt
mellan lager och växthus
Ingen toalett i anknytning till arbetsplats
Är intresserad, stolt och nöjd med sitt
arbete
4
Summering av WEIS-S
Miljöfaktorer som stödjer personens utförande av arbetsuppgifter: Arbetet upplevs som
stimulerande, intervjupersonen trivs med de förväntningar som finns gällande hennes arbete.
Hon är angelägen om och tycker att det är roligt att leverera en bra produkt samt en god
service till kunderna. Hon är nöjd med sina arbetsredskap, älskar sitt arbete och trivs i den
sociala interaktionen med andra.
Miljöfaktorer som hindrar personens utförande av arbetsuppgifter: Tidskraven som ställs är
höga, och intervjupersonen hinner inte med allt som ska skötas (alternativt får arbeta väldigt
mycket övertid). Arbetsuppgifterna är ibland monotona och ställer höga fysiska krav (ex
tunga lyft). Arbetet styrs till stor del av säsong och kunder. Värmen i växthuset samt låg
arbetshöjd påverkar negativt. Det finns ej tillgång till toalett vid arbetsplatsen, ett problem när
rast inte är en möjlighet. Långt mellan lager och arbetsplats.
Rekommenderade anpassningar och förändringar: Någon typ av lyftanordning för jordsäckar,
flytta lagret närmre arbetsplats, höja bänkarna i växthuset, bygga toalett/dass i anslutning till
arbetsplats, introducera alternativa grepp.
Observation samt utförandeanalys
Efter intervjun gjordes en observation samt Fishers (2009) icke standardiserade bedömning
enligt AMPS-metodik. Klienten observerades då hon nöp av blommor från pelargoner samt
vattnade och skötte blommor.
Nedan beskrivs de upptäckter som gjordes vid utförandeanlysen:
* Problem, men mindre allvarligt
** Allvarligt problem
ADL motoriska färdigheter:
Rätar upp: inget problem
Placerar sig: inga problem
**Når: har svårt att nå aplar i taket samt plantor placerade på längst in vid väggen.
**Böjer: böjer sig ner över arbetsbänken.
*Greppar: greppar stjälkar på blommor, uttrycker smärta. Klumpigt grepp kring
vattenslangsmunstycke.
Manipulerar: inget problem
Koordinerar: inget problem
Flyttar: inget problem
**Lyfter: lyfter amplar/krukor från hög/låg höjd.
Går: inget problem
5
*Transporterar: högt vridmoment vid förflyttning av amplar.
Kalibrerar: inget problem
Har flyt: inget problem
Orkar: inget problem
Håller tempo: inget problem
ADL processfärdigheter:
Håller tempo: inget problem
Fokuserar: inget problem
Arbetar målinriktat: inget problem
*Väljer: väljer inte ”rätt” munstycke till vattenslang.
Använder: inget problem
Hanterar: inget problem
Frågar: inget problem
Inleder: inget problem
Fortsätter: inget problem
*Gör i logisk ordning: Växlar uppgifter ofta
*Avslutar: gör inte allt färdigt på en gång
Söker/ Lokaliserar: inget problem
Samlar ihop: inget problem
Organiserar: inget problem
Återställer: inget problem
Navigerar: inget problem
Lägger märke till/Agerar: inget problem
*Anpassar miljö: anpassar inte vattenslangsmunstycke.
Anpassar beteende: inget problem
Drar nytta av: inget problem
Kluster 1: Når, böjer, lyfter, transporterar.
Klienten når inte blommorna på ett effektivt sätt, vilket medför att hon måste böja sig, vilket
är ansträngande. Oförmågan att nå resulterar också i att lyft och transport av krukor och
amplar sker med moderat ansträngning.
6
Kluster 2: Greppar, anpassar miljö, väljer
Klienten är måttligt ineffektiv när hon anpassar miljön, då hon väljer ett långt munstycke till
vattenslangen. Detta leder till att greppet blir måttligt ansträngt.
Kluster 3: Gör i logisk ordning, Avslutar
Klienten följer inte till fullo en logisk ordning, utan flackar mellan olika arbetsuppgifter på
olika blommor i växthuset, vilket leder till att arbetet får en minimal tids- och rumseffektivitet
samt att arbetet ibland förblir oavslutat.
Kluster 4: Greppar
Klienten upplever moderat smärta i fingrarna då hon knoppar av blommorna.
Uppgiftsanalys
Nedan övervägs vilka anledningar som kan finnas till de problem som klienten hade i
aktivitetsutförandet. Uppgiftsanalysen utgår ifrån OTIPM:s ”Define/Clarify or Interpret the
Cause” (Fisher, 2009) och behandlar personliga faktorer och/eller funktioner, fysisk miljö,
social miljö samt andra eventuella bidragande faktorer.
Personliga/situationsbundna faktorer: Klienten är troligen inte helt bekväm med att bli observerad, vilket leder till att hon till viss del utför delmomenten i en ibland ologisk ordning, blir
flackande och lämnar några blommor oavslutade. Klienten har odiagnostiserad smärta i sina
fingerleder som förvärras vid exempelvis avknoppning av blommor. Bedöms bero på att små
grepp används, ex penngrepp och pincettgrepp.
Fysisk miljö: Bänkarna som blommorna är placerade vid är inte i en optimal arbetshöjd. Detta
gör att klienten tvingas stå böjd under större delen av arbetet, vilket ger upphov till belastning
i rygg, nacke och axlar (något som klienten enligt egen utsago har problem med i form av
smärta och inflammation). Bänkarna är dessutom väldigt djupa, vilket ger ett stort vridmoment i ländrygg vid lyft och transport av krukor.
Amplarna är placerade på ett sådant sätt att de är svåra för klienten att nå. Också här blir det
yttre vridmomentet stort, främst i axlarna eftersom lyft måste ske ovanför huvudhöjd.
Övriga bidragande faktorer: Tidsaspekten bedöms vara orsaken till att klienten inte byter till
ett kortare munstycke, trots att arbetet ska utföras nära kroppen. Resultatet blir insparad tid,
men till ett pris av en obekväm och icke ergonomisk arbetsställning.
Aktivitetsanalys
Nedan analyseras den valda aktiviteten. Detta görs med hjälp av Creeks (1990) Activity analysis guidelines. Syftet är att klargöra vilka krav som aktiviteten ställer på utövaren när det rör
sensorik, motorik, kognition, affektion samt social förmåga. Analysen fokuserar på utmärkande/särskilda krav som aktiviteten ställer på utövaren.
7
Fysiska krav: varseblivning (att se vad som behöver göras med blommor och plantor), rörelseomfång (för att nå in/ned/upp till blommorna), finmotorik (ansning av blommor, plantering
osv), Repetition av rörelser (mängder av plant kräver samma skötsel) styrka (i och med tunga
lyft) samt fysisk uthållighet.
Kognitiva krav: Uppmärksamhet (att se vad som behöver göras med blommor och plantor),
Koncentration (vid hantering av sköra plantor etc.), Kunskapsnivå och omdöme (för att försäkra sig om att varje växttyp får rätt behandling), kunna planera (veta vilka knoppar som ska
bort och inte för att blommorna ska vara så fina som möjligt till kundsäsong). Aktiviteten består även i många olika delmoment.
Känslomässiga krav: Stresstolerans (mycket arbete under kort tid).
Samspelsfärdighetskrav: inga särskilda krav.
Kliniskt resonemang
Klienten planerar att investera i företaget med ambitionen att förbättra den egna arbetssituationen, eftersom hon känner att hon vill kunna arbeta med handelsträdgården resten av
sitt yrkesverksamma liv. Därför vill hon ha tips och idéer på vad hon skulle kunna förbättra
och förändra på arbetsplatsen samt i arbetes utförande för att hon ska kunna undvika eventuella förslitningsskador eller andra följder.
Som grund för vilka problem som kan tänkas uppstå har jag det data som presenterats tidigare
i arbetsmaterialet. För att skapa en god arbetssituation funderar jag över hur jag kan påverka
och förändra aktiviteterna i arbetet. Här väljer jag att knyta an till P-E-O -Person, environment, occupation, en modell framtagen av Law, Polatajko, Baptiste & Townsend (1997). När
det gäller personen har jag inte funnit någon data som talar för att det finns något hos klienten
som kan förbättras eller förändras. Personen har problem med sina händer, vilket kan lösas
genom att modifiera den fysiska miljön (hjälpmedel och verktyg). Vid observationen hade
klienten vissa problem med att göra delmoment i en logisk ordning samt med att avsluta påbörjat arbete, men detta bedöms vara en produkt av nervositet i samband med att vara observerad och är normalt sett inget problem, enligt klientens utsago. Därför kommer detta inte att
behandlas mer.
Aktiviteten och arbetet i sig är ganska svårt att anpassa, eftersom många av de problem som
uppstår beror på att arbetets natur. Säsongen och tillflödet av kunder styr och gör att arbetsfördelningen samt typ av arbete varierar kraftigt under året. Klienten har inget intresse i att
arbeta med växterna på något annat sätt, eftersom plantering och skötsel måste ske vid en optimal tidpunkt för att ge en produkt av så god kvalitet som möjligt. Odling kräver också hög
temperatur i växthuset. Möjligen skulle arbetsbördan kunna lindras under den mest slitsamma
tiden med hjälp av extra arbetsplats, men i samtal med klienten avfärdas förslaget. Detta
eftersom ytterligare börda av att vara arbetsgivare tillkommer, samt att klienten trivs väldigt
bra med att arbeta ensam. Att minska arbetsbördan skulle leda till minskade ekonomisk
vinning.
8
Det är alltså främst inom den fysiska miljön som åtgärderna kommer att fokuseras, för att
minska tungt kroppsligt arbete. Sjukfrånvaron (Kindenberg, 2000) stiger och stress/utbrändhet
är en vanlig diagnos bland de långtidssjukskrivna. Har vi det stressigt på jobbet (Thornblad,
2007) hinner vi inte återhämta oss och riskerar att bli sjuka. Stress ökar också risken för
arbetsolyckor. Åtgärder (Kindenberg, 2000) bör vidtas för att eliminera negativ stress i arbetet
för att skapa ett uthålligt arbetsliv. Följande bör åtgärdas: tillgång till toalett på arbetsplatsen,
(när kundtillströmningen inte tillåter toalettpauser) arbetshöjd på bänkar i växthus (för att
slippa stå böjd), alternativa större grepp, (minskar vridmoment i fingrarnas leder) kortare
avstånd mellan lager och växthus, (mindre spring, mer tidseffektivt) tunga lyft av jordsäckar,
lyft av amplar samt bevattning (monoton, tidskrävande) och munstycke till vattenslang (som
medger ergonomisk arbetsställning men ändå är tidseffektivt).
Åtgärdsförslag
Åtgärdsförslagen presenteras i prioriterad ordning. Lagar hänvisas till som allmänna riktlinjer,
eftersom arbetstagare och arbetsgivare i detta fall är samma person. Tidsåtgången bör minskas
för att undvika negativ stress.
Toalett: Jag rekommenderar att bygga någon form av toalett i anslutning till handelsträdgården. Enligt AFS 2009:02, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, § 5:2, ska toalettutrymme
samt dess placering, storlek och inredning vara anpassat till arbetets natur och varaktighet.
Dessutom skulle det vara en bekvämlighet för kunderna.
Arbetshöjd på bänkar: Enligt AFS 1998:01, Belastningsergonomi, § 2, ska arbetsgivaren
utforma arbete och arbetsplats på ett sådant sätt att arbetstagaren kan använda ergonomiskt
fördelaktiga arbetsställningar och arbetsrörelser, till så stor grad som är praktiskt
genomförbart. Växthusets utformning omöjliggör konstant höjning av blomsterbänkar. Därför
föreslår jag någon typ av höj/sänkanordning alternativt ett mobilt arbetsbord. Klienten råds till
att konsultera hantverkare för att hitta en i praktiken genomförbar lösning som tål belastning
av vattnad plant samt den värme och luftfuktighet som råder i växthuset. Rekommenderad
arbetshöjd är 90 cm.
Arbete som belastar fingerlederna: Jag rekommenderar att klienten införskaffar sig lämpliga
hjälpmedel för att underlätta i finmotoriska arbeten. Hjälpmedel och verktyg bör sträva efter
att ge möjlighet till större grepp, som bättre fördelar kraften och därmed ger mindre slitage på
fingrarnas leder. Hänvisar till varsamkatalogen, www.varsam.se. Bör kunna ske omgående.
Bevattning: Bevattningen är tidskrävande, monoton och upplevs som den minst stimulerande
uppgiften i arbetet. Ett droppbevattningssystem (Swithinbank, 2007) sköter bevattningen av
växthus med hjälp av droppmunstycken och mikrosprinkler. Bevattningen kan anpassas till
varje växts behov genom att man väljer ett munstycke som avger lämplig mängd vatten. Det
finns en rad kopplingar och tillbehör som gör systemet flexibelt och enkelt att förändra.
Blindpluggar täpper igen hål i slangen när man inte längre vill ha en avstickare just där.
9
Flödeskontroller är små kranar som gör att man kan stänga av och sätta på vattnet i en viss
slinga när man önskar. Något som till exempel kan vara praktiskt om man odlat klart i delar
av sitt växthus. Droppbevattningssystem finns exempelvis på
http://www.bevabevattningsteknik.se.
Munstycke till vattenslang: Det blir för tidskrävande att byta mellan långt och kort munstycke
på vattenslangen, vilket resulterar i en obekväm, oergonomisk arbetsställning. Jag rekommenderar att klienten byter till ett teleskopmynstycke för att minimera tidsåtgången. Finns bland
annat att beställa på www.weibulls.com.
Lyft av amplar: Amplarna hänger högt, viket medför mycket arbete med händerna ovanför
huvudet. Detta är ansträngande (Thornblad, 2007) för armar, nacke, axlar, rygg och hjärta.
Eftersom det inte handlar om särskilt många amplar (ca 100 st) föreslår jag en enklare
lösning, antingen någon form av trapp-pall eller en krok med lång arm för att nå bättre. Bör
kunna köpas in omgående.
Kortare avstånd mellan lager och växthus: jag föreslåratt klienten investerar i att bygga ett
nytt lager närmre växthuset för att minimera transportsträckor. Detta ger minskat tungt fysiskt
arbete men framför allt en större tidseffektivitet och därmed mindre stress.
Tunga lyft av jordsäckar: Enligt AFS 1998:01 § 3 Arbetsgivaren skall se till att arbete som
kräver kraftutövning så långt det är praktiskt möjligt ordnas och utformas så att arbetstagaren kan
arbeta med material utan att utsättas för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar.
Lyfthjälpmedel (Thornblad, 2007) bör användas om bördan är tyngre än 15-20 kg. Därför
föreslår jag någon typ av lyft vid hantering av tunga jordsäckar, exempelvis mobil lättlyftare från
Runelandhs med en kapacitet på 100 kg och en lyfthöjd på 1700 mm (se mer på
http://www.runelandhs.se ).
10
Referenser
Creek. J. (Ed.) (1990). Occupational Therapy and Mental Health: Principles, Skills and
Practice. (Fig. 6.4 Activity analysis guidelines) Edinburgh: Churchill Livingstone.
Fisher, A. G. (2009). Occupational therapy intervention process model. A model for planning
and implementing top-down, client-centered, and occupation-based interventions. Fort
Collins, Colorado, USA: Three Star Press.
Kindenberg, U. (2000). Den lönsamma balansen: om alternativ till arbetets förtärande stress
Stockholm : Arbetslivsinstitutet.
Law, M., Polatajko, H., Baptiste, S., & Townsend, E. (1997). Core concepts of occupational
therapy. In Canadian Association of Occupational Therapists (Ed.), Enabling occupation: An
occupational therapy perspective. Ottawa: CAOT Publications ACE.
Moore-Corner, R. A., Kielhofner, G., & Olsson, L. (2000). WEIS-S – The work environment
impact scale. (E. Eklund, L. Haglund övers.). Linköpings universitet, Arbetsterapiprogrammet, Hälsouniversitetet i Norrköping. www.hu.liv.se (Originalarbetet publicerat 1998).
Swithinbank, A. (2007) Odla i växthus. Stockholm: ICA bokförlag.
Thornblad, H. (2007). Fokus på arbetsmiljö och säkerhet. Solna: Prevent Arbetsmiljö i
sammarbete med Svenskt näringsliv, LO och PTK.
Lagar och förordningar från arbetsmiljöverket
AFS 2009:02 Arbetsplatsens utformning
AFS 1998:01 Belastningsergonomi
Exempel leverantörer av produkter:
http://www.bevabevattningsteknik.se (hämtad 2011-04-27)
http://www.runelandhs.se (Hämtad 2011-04-26)
http://www.varsam.se (Hämtad 2011-04-27)
http://www.weibulls.com (Hämtad 2011-04-27)
11