Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen • De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi. Kolhydrater • Bildas i de gröna växterna med hjälp av fotosyntes: koldioxid + vatten + solenergi → druvsocker + syre 6 CO2 + 6 H2O → C6H12O6 + 6 O2 • Kolhydrater indelas i tre grupper: - Sockerarter (enkla och sammansatta) - Stärkelse - Cellulosa Enkla sockerarter • Kännetecken: Vita, smakar sött och är lösliga i vatten. • Till enkla sockerarter hör druvsocker, fruktsocker och galaktos. • Druvsocker (glukos) – Söt smak, finns i sötsaker, bär och frukter. Tas snabbt upp av blodet och ger därför snabbt energi. • Fruktsocker – Finns i bär och frukter. Används som sötningsmedel. • Galaktos – Liknar druvsocker men smakar inte lika sött. Ingår i mjölksocker tillsammans med druvsocker • Reagens: Enkla sockerarter kan påvisas med Trommers prov. Druvsocker påvisas med reagensstickor. Sammansatta sockerarter • Kallas också disackarider (di = två) • Till sammansatta sockerarter hör rörsocker, maltsocker och mjölksocker. • Rörsocker: Vanligast, fås ur sockerrör och sockerbetor. • Maltsocker: Används vid tillverkning av öl och viss bakning. • Mjölksocker: Finns i mjölk. Stärkelse • Växter kan omvandla druvsocker till stärkelse. Stärkelsen är lätt att lagra och fungerar som växtens energireserv. • Stärkelse består av långa kedjor av sammankopplade druvsockermolekyler (upp till 2000 st) • Stärkelserika livsmedel är potatis och olika sädesslag. • Djur och människor kan lagra druvsocker i form av glykogen (djurstärkelse) och det kan användas för att ge energi. Cellulosa • Cellulosa består av ens stor mängd druvsockermolekyler (upp till 3000 st) som är sammankopplade. • Finns i växtercellernas väggar. • Vissa djur kan bryta ner cellulosa till druvsocker och sedan använda den energin, t.ex. kor. • Människor kan inte bryta ner cellulosa men det är bra för magen att äta lagom mängd fibrer. Proteiner - Äggviteämnen • Alla proteiner innehåller kol, väte, syre och kväve. Många proteiner innehåller dessutom fosfor och svavel. • Proteiner består av aminosyror som sitter ihopkopplade i långa, ofta spiralformade kedjor. 20 aminosyror ingår i vår föda. 8 aminosyror är essentiella (kroppen kan inte tillverka dessa själv). • Proteiner används som byggstenar för kroppens celler. Kännetecken: • Proteiner koagulerar (stelnar) om de upphettas eller påverkas av vissa enzymer. • Äggviteämnen svärtar silver. (svavel + silver → silversulfid) • Färgas gula av salpetersyra. • Kan påvisas med reagensstickor (Abustix). Forts. protein Viktiga funktioner i kroppen Viktiga proteiner i kroppen • Enzymer – Grupp av proteiner som fungerar som katalysatorer, dvs. påskyndar reaktioner i kroppen t.ex. vid matsmältningen. Enzymer finns också i tvättmedel. • Hemoglobin – Ingår i de röda blodkropparna. Hemoglobin tar upp syre i lungorna och avger det i kroppens vävnader. Fetter • Fett är det mest energirika näringsämnet. Dubbelt så energirikt som kolhydrater. • Kroppen kan lagra energi i form av fett. Men då måste man få i sig mer energi än vad man förbränner. • Fett är mycket viktigt att få i sig, t.ex. för uppbyggnad av cellmembranen och hormoner. • Fett är estrar som består av en alkoholen glycerol som sitter ihop med tre fettsyror. G L Y C E R O L FETTSYRA FETTSYRA FETTSYRA Växtfett är mestadels omättat. Djurfett är mestadels mättat. Matspjälkningskanalen Består av fem stationer 1. Munnen 2. Magsäcken 3. Tolvfingertarmen 4. Tunntarmen 5. Tjocktarmen Station 1 Munnen Maten mals mellan tänderna och blandas med saliven. Saliven innehåller enzymet amylas som börjar nedbrytningen av stärkelse. Ju mer finfördelad maten är desto lättare byts maten ner. Station 2 Magsäcken • Maten kommer in genom övre magmunnen. • I magsäckens väggar finns muskler som knådar födan och blandar den med magsaft. Slemhinnan i magsäcken tål ett lågt pH-värde. • Magsaften innehåller saltsyra och enzymet pepsin. Pga. saltsyran är pH-värdet i magsäcken 1,5-2. Pepsin bryter ner proteiner. Den nedre magmunnen portionerar ut födan i tolvfingertarmen (5-10 ml åt gången). Station 3 Tolvfingertarmen • Tolvfingertarmen – I tolvfingertarmen mynnar en gemensam gång från bukspottkörteln och levern. • Från levern kommer galla som finfördelar fettet så enzymerna lättare kan angripa. • Bukspottkörteln avger bukspott som sönderdelar fett, kolhydrater och protein. Station 4 Tunntarmen • Tunntarmen – I tunntarmen avges tarmsaft som gör tarminnehållet mer lättflytande. • Tarmrörelser (peristaltik) pressar födan framåt. • Nedbrytningen av kolhydrater, protein och fett slutförs här. • Tunntarmen suger upp dessa ämnen tillsammans med vitaminer och mineraler. • Kolhydrater → Druvsocker • Proteiner → aminosyror • Fett → glycerol och tre fettsyror • Tunntarmen mynnar ut i tjocktarmen. Tunntarmens uppbyggnad Hur kommer näringen till cellerna? • I tunntarmen sugs näringsämnena upp genom tarmslemhinnan och når blodkärlen i tarmväggen. Ämnena transporteras sedan till levern där de antingen används för att bilda olika ämnen eller lagras. • Näringen förs vidare med blodet till cellerna. • I cellerna blir aminosyror till proteiner fettsyrorna till fetter druvsocker förbränns i cellandningen Fotosyntes • vatten + koldioxid + solenergi → druvsocker + syre • Fotosyntes sker i växter och vissa bakterier. • Sockret från fotosyntesen använder växten till att leva, växa och fortplanta sig. Sockret kan också omvandlas till protein, fetter och kolhydrater. • Näringen och energi förs vidare då växten äts av bakterier, svampar, djur och av oss människor. Cellandning • Druvsocker + syre → vatten + koldioxid och energi • Druvsocker används som bränsle vid cellandning. • Cellandning sker i alla celler och frigör energin som finns lagrat i druvsocker. . Station 5 Tjocktarmen • Tjocktarmen – När tarminnehållet kommer till tjocktarmen består det till 80 % av vatten. Tjocktarmens uppgift är att suga upp det mesta av vattnet. • I tjocktarmen finns en stor mängd kolibakterier som lever på osmälta näringsämnen. • Kolibakterierna hjälper oss att tillverka K-vitamin. • Kolibakterierna och människan lever i symbios, dvs. samarbetar. Kroppens avfall • Vid cellandningen bildas avfallsämnen. • De måste föras ut ur kroppen snabbt. • Blodet tar upp avfallsämnena och fraktar det till utsöndringsorgan. • Utsöndringsorganen är lungorna, njurarna och svettkörtlar. Njurarna • Till urinorganen hör njurarna, urinledarna, urinblåsan och urinröret. • Urinen bildas i njurarna och förs till urinblåsan genom urinledarna. Urinblåsan töms genom urinröret. • Njurarna är viktiga för de renar blodet och styr vätskebalansen. Njurarna styr vätskebalansen • När man druckit mycket, suger tunntarmen upp mycket vatten. • Då avger njurarna mer vatten för att mängden vatten runt cellerna alltid ska vara densamma. • Då ökar urinmängden. • Vid vätskebrist avger njurarna mindre vatten och urinen blir mer koncentrerad. Njurarna renar blodet • Rening av blodet sker i njurkapslarna som ligger i njuren. • Det finns ca 1 milj. Njurkapslar i varje njure. • Reningen sker genom filtrering under högt tryck. • Vätskan pressas ut ur blodet och åker genom njurkanalen. • Njurkanalens väggar suger tillbaka mycket av vätskan och näringsämnen. De förs åter till blodet. • Resten rinner till urinblåsan.