Från Form i Trä även:
Svensson Bengt (2000) Skolslöjd med kvalité och personlig prägel ISBN: 91-973910-1-8
Svensson Bengt (2000) Ting och bildframställning med såg ISBN: 91-973910-2-6
Svensson Bengt (2000) Hundra år i skolslöjden ISBN: 91-97 3910-0-X
Svensson Bengt (2004) Hyllor och skåp ISBN: 91-973910-5-0
Svensson Bengt (2006) Skrin och Pallar ISBN: 91-973910-6-9
Svensson Bengt (2008) Ytbehandling av slöjdföremål) ISBN: 91-973910-8-5
Svensson Bengt (2013) Figurer och Former ISBN: 91-973910-9-3
Härutöver följande nytryckningar av äldre böcker:
Salomon Otto (1890) Pedagogisk snickerislöjd ISBN: 91-973910-3-4
Salomon Otto (1902) Nääs modellserie för pedagogisk snickerislöjd ISBN: 91-973910-4-2
Den som leder skapande verksamhet bland barn och vuxna, måste ständigt ge ifrån sig energi
i form av entusiasm och inspiration. Dessutom behövs kunskap i arbetsmetoder och hur man
pedagogiskt leder skapande verksamhet.
Ledaren behöver ständigt tillföras kunskap och energi, för att orka vara den sprudlande
innovatör som krävs. Denna bok avser vara en källa att ösa ur i dessa avseende.
Materialet bygger på mångårig erfarenhet som slöjdlärare och utvecklingsarbeten vid
Linköpings universitet, samt de studerandeuppgifter som utförts vid universitets
slöjdlärarutbildning.
Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt
förbjudet utan skriftligt medgivande från Form i Trä.
Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, inspelning på
band etc.
Foto: Bengt Svensson
Layout: Bengt Svensson
Copyright: Bengt Svensson och Form i Trä.
Metallslöjd ISBN: 978-91-918742-0-5
Utgivningsår: 2013
Beställningsadress:
Form i Trä
Bengt Svensson
Sälggatan 2
590 49 Vikingstad
Tfn: 013-81011
Fax: 013-81011
E-mail: [email protected]
Innehållsförteckning
Sammanfattning av materialets innehåll
1
Hur materialet är tänkt att användas
2
Avsikten med materialet
3
Undervisningens planering
5
Principer för årskursplaneringen
6
Exempel på årskursplaneringar
7
Slöjdsalens utrustning
15
Förbrukningsmaterial
16
Materialförvaring
17
Beräkning av materialkostnad
18
Fastspänningsanordningar
19
Skålslagningsverktyg
22
Punsningsverktyg
24
Bockningsverktyg
25
Lektionsgenomförande
Arbete med olika konstruktioner
29
30
Att arbeta med instruktionsblad för eleverna 31
Inspirationslektionen
Instruktionsblad för eleverna
34
37
Bildregister över de 30 instruktionsbladen
38
Arbetsgång för bockning av figurer
41
Arbetsgång för konstruktioner i metall
47
Bockning av hållare för smala ljus
52
Bockning av hållare för tjocka ljus
54
Bockning av små trådringar
56
Bockning av upphängningsring
57
Bockning av upphängningsring
58
Bockning av upphängningslänk
58
Bockning av plåtring
59
Rundbockning av trådsmycke
60
Skyddsregler för borrmaskin
62
Borrning i metall
63
Filning i metall
65
Formgivning av skålar
66
Gängskärningstips
71
Gängskärning med gängtapp
72
Gängskärning med gängsnitt
73
Kapning med bågfil
74
Klippning av rondell
75
Polering i maskin
76
Punsning av mönster
78
Rundbockning över stålrör
82
Rundbockning över rundbockningsverktyg
83
Skålslagning
84
Oxidering
90
Vinkelbockning över fyrkantstål
91
Vinkelbockning av plåt
92
Vridning av fyrkantstål
93
Vridning av plattstål
94
Vridning av trådsmycke
95
Ytbehandling av stål
100
Inspirationsbilder
101
Trådsmycken
102
Trådsmycken och grillpinnar
103
Vridna smycken
104
Smycken av plåt
105
Punsade mönster
107
Skålar
108
Figurer
112
Blomställ och konsoler
114
Lampetter
115
Bordsljusstakar
117
Golvljusstakar
118
Ljuskronor
120
Hängare, ställ för varma kärl och gånggång
123
Diverse föremål
124
Väggskyltar fotograferade i Vadstena
126
Omslagsbild för elevpärm
128
Källor
12
Bilagor
Avsikten med detta material ”Metallslöjd” är att
tillsammans med tidigare utgåvor från förlaget,
tillhandahålla ett komplett idématerial för grundskolan.
Det vill på ett medvetet sätt utveckla allmän händighet, självständighet och skapande
förmåga, på det sätt som beskrivs i bifogade årskursplaneringar.
De presenterade arbetsområdena ger dig metoder att:
1
Få eleverna att kunna hitta på personliga utformningar på sina arbeten så att de inte blir
benägna att kopiera av, vad de sett att andra har gjort eller gör.
2
Få dem att kunna göra en tydligt genomtänkt planering innan de påbörjar tillverkningen.
3
Få dem att på planeringsstadiet lyckas förutse om föremålet går att tillverka som de tänkt sig.
4
Få dem att kunna bedöma sina föremåls storlek , form, funktion och hållfasthet innan de
påbörjar tillverkningen.
5
Kort sagt att få dem att lyckas undvika sådana planeringsmissar som medför att föremålen
inte alls blir som de hade avsett.
6
Få eleverna att själva lyckas ta fram rätt material som de behöver för tillverkningen.
7
Använda sådana arbetsmetoder att eleverna inte blir osjälvständiga och osäkra under arbetets
gång och i behov av att fråga ofta eller att få hjälp med utförandet.
8
Få dem att dra nytta av de erfarenheter som de tidigare gjort.
9
Träna eleverna i arbete med material, metoder och tekniker som kan tänkas vara tillämpbara i
elevernas vardagsmiljö.
Årskurs 5 – 9 Under dessa årskurser kan det vara lämpligt att lägga in några enkla metalluppgifter, eftersom vissa elever kanske väljer textilslöjd på högstad. Huvud-‐
saken är att uppgifterna är så enkla och begränsade, att eleverna hinner lära känna materialet, teknikerna och dess möjligheter, så att de lyckas skapa riktigt personliga föremål redan från första uppgiften. Uppgifterna inriktas främst på små arbeten i tråd, plåt och klent stångmaterial. 12
Val av stångmaterial, tråd och plåt. Allmänt. Så långt det är möjligt bör man försöka få tag på varmvalsat material, eftersom det är mju-‐
kare att bocka. Måste man hålla tillgodo med kallvalsat, kan eleverna få glödga sina tillka-‐
pade delar, innan de bockar dem. Det kallvalsade materialet är infettat för att inte rosta och denna infettning kan man torka bort med trasor fuktade med lågaromatisk nafta typ lampolja. Det är lämpligt att göra det innan man ställer in stängerna i förrådet, där eleverna hämtar sitt material. Det gäller givet-‐
vis både plåt och stångmateria. Då det gäller val av dimensioner och tjocklekar, är man mycket mer beroende av en halv millimeters förändring, än då det gäller virke där en halv millimeters förändring knappast är märkbar. Fyrkantröret kan användas som mittenstav i konstruktioner. Det möjliggör även samman-‐
fogningar med popnit. Beträffande de rekommenderade formaten, anger de lämpliga format att förvara och lämp-‐
liga format för eleverna att handskas med. Det är orimligt att man som lärare alltid ska be-‐
höva kapa till lämpliga format. Tenn och nysilverplåtar kan tyckas för dyra att använda i skolslöjden. De är avsedda för smycketillverkning och därför används så små bitar att kostnaden inte blir särskilt hög. Förslag på dimensioner i längder på omkring 1.5 m. Tråd: Plattstål: 1 mm rakdragen blomstertråd för 10 x 2 mm. modellbygge. 12 x 2 mm. 2-‐4 mm stål. 15 x 2 mm. 3mm koppar. 15 x 3 mm. 3 mm mässing. Fyrkantstång: 1 mm rostfri tråd till små ringar för 5 x 5mm. sammanfogningar. 6 x 6 mm. 12 x 12 mm. 16 x 16mm. Fyrkantrör: 15 x 15 mm. Rundstång: 6 mm. Stål plåt med format 500 x 200 mm: 0,7 mm. 1 mm. Mässing och kopparplåt 500 x 200 mm: 1 mm. Tenn och nysilverplåt av mindre storlekar: 1 mm. Fastspänning i borrmaskin.
Sätt fast ett vanligt bänkskruvstycke i borrbordet så som bilden visar. Låt skruvstycket alltid vara fastsatt på detta sätt,
även då du låter eleverna arbeta
med träslöjd.
Påritning med hjälp av penna
för plast, glas och metall föreslås på ofta i instruktionerna.
Den avsedda pennan är: Schwan STABILO 8008.
Konstruktioner av olika slag
måste först sättas samman med
en skruv, så att man sedan kan
samborra de följande hålen.
Annars är det nästan omöjligt
att få hålen att stämma överens
med varandra.
Detta är den enda metod som
möjliggör samborrning av delvis hopsatta konstruktioner.
Lägg även märke till hur skruvstycket är fastsatt, för att möjliggöra borrning av ändytor i
längre stänger.
Träna elevernas läsförståelse och självständighet.
Att träna elevernas läsförståelse
och förmåga att förstå bruksanvisningar, är livsviktiga färdigheter för vuxenlivet.
Skolslöjden ger utmärkta tillfällen till för eleven meningsfull övning, genom att i slöjden
då och då följa arbetsinstruktioner.
Låt inte eleverna sitta med
pärmen och försöka hitta
idéer till vad de skall göra för
saker. Det leder enbart in
dem på rent kopierande!
Om du avser att eleverna skall
kunna följa arbetsbeskrivningarna, får du inte själv demonstrera momenten vid teknikgenomgångar. Eleverna ska givetvis föreslå hur arbetet ska gå
till med stöd av instruktionerna
och sedan tillsammans utföra
momenten. Då avslöjas det
direkt, vad de har svårt för och
blir inte någon överraskning för
dig i efterhand. När de sedan
inte kommer ihåg ett moment,
är det naturligt för dem att gå
till instruktionen.
Register över arbetsinstruktioner. Avsedda att sättas in i en pärm med numrerade flikar. Flik nummer: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Beskrivningen sitter bakom fliken! Sida: Arbetsgång för tillverkning av bockade figurer. 41 Arbetsgång för konstruktioner i metall. 47 Bockning av hållare för smala ljus. 52
Bockning av hållare för tjocka ljus. 54 Bockning av små trådringar. 56 Bockning av upphängningsring. 57 Bockning av upphängningslänk. 58 Bockning av plåtring. 59 60 Rundbockning av trådsmycke. 10 Skyddsregler för borrmaskin. 11 Borrning i metall. Filning i metall. 12 13 Formgivning av skålar. Gängskärningstips. 14 Gängskärning med gängtapp. 15 Gängskärning med gängsnitt. 16 Kapning med bågfil. 17 18 Klippning av rondell. 19 Polering i maskin. 20 Punsning av mönster. 62 63 65 66 71 72 73 74 75 76 78 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Rundbockning över stålrör. 82 Rundbockning över rundbockningsverktyg. 83 Skålslagning. 84 Oxidering. 90 Vinkelbockning över fyrkantstål. 91 Vinkelbockning av plåt. 92 Vridning av fyrkantstål. 93 Vridning av plattstål. 94 Vridning av trådsmycke. 95 YYtbehandling av stål. 100 …………………………………………………………………… ……… Tillverkning av figurer.
.
1.
Ta en bit plattstål och prova hur
man kan bocka den.
Följ de
olika
instruktionsbladen
om bockning.
2.
Tejpa ståltråd på pappersremsor.
Dem ska du ha till att göra modeller av.
Börja
med att
fästa
trådens
ändar.
3.
Bocka pappersremsorna på
samma sätt som plattstålet.
Då kan du
vara säker
på, att
figuren
går att
göra i
plattstål.
13.
Märk ut stålets mittlinje.
14.
Märk på för en av skruvarna.
Använd en penna för metall.
15.
För ner utmärkningen till mittenlinjen.
Bockning av upphängningsring.
.
1.
Så här skall
ringen se ut.
2.
Kapa av båda rundstålen samtidigt.
3.
Öppna och stäng ringen på detta
sätt.
Filning.
.
1. Spänn fast stålet så att det inte
vibrerar.
Smycken ska du
spänna fast i en
träklämma.
2.
Använd en engradig sågfil.
3.
Runda kanterna.
Rundbockning med runbockningsverktyg.
1
Välj den storlek du vill ha på
bockningen.
2
Kläm fast stålet och böj det så
långt du önskar.
3
Om du vill bocka en ögla så gör
du som bilden visar.
Smycken i plåt. Klicka på en bild för att få den tydligare och i full storlek. Då får du även fram frågeställningar, som du kan diskutera med eleverna. Skålar. Klicka på en bild för att få den tydligare och i full storlek. Då får du även fram frågeställningar, som du kan diskutera med eleverna. Figurer. Klicka på en bild för att få den tydligare och i full storlek. Då får du även fram frågeställningar, som du kan diskutera med eleverna. Lampetter. Klicka på en bild för att få den tydligare och i full storlek. Då får du även fram frågeställningar, som du kan diskutera med eleverna. Ljuskronor. Klicka på en bild för att få den tydligare och i full storlek. Då får du även fram frågeställningar, som du kan diskutera med eleverna.