1. No category

2012-04-04
Singapore
LANDFAKTA - BRUNEI
1. BASFAKTA
Officiellt namn: Negara Brunei Darussalam (”staten Brunei, hem för fred”)
Huvudstad: Bandar Seri Begawan
Yta: 5 765 km², varav 8,6% utgörs av vatten
Folkmängd: 422,7001
Befolkningstäthet: 70/km²
Befolkning: Malajer (ca 75%), kineser (ca 10%), övriga (15%)
Språk: Malajiska och engelska
Religion: Islam (ca 70%), buddhism (ca 10%), kristendom (ca 10%), övriga (10%)
Statsskick: Monarki
Stats- och regeringschef: HM Sultan Hassanal Bolkiah Mu'izzaddin
Utrikesminister: Prins Mohamed Bolkiah
Politiska partier: National Development Party (NDP).
(Brunei National Solidarity Party och People’s Awareness Party
avregistrerades 2007).
Senaste allmänna val: Augusti 1962
Nästa reguljära allm. val: (Uppgift saknas)
Valuta: Brunei dollar BND, knuten till Singapores valuta SGD.
Växelkurs: 1 BND = drygt 5 SEK
BNP: USD 12,4 mdr (2010)
BNP/capita: USD 49 400 (2011)2
(Bland de tio högsta i världen)
BNP-tillväxt (prognos): 0,5-1% (2010-2011)
Genomsnittlig BNP-tillväxt: 2,6 % (2005-2009)3
Inflation: 2 % (2011)
Genomsnittlig inflation (1999-2007): 0,21%
Arbetslöshet: ca 3,7% (2009)
1
Economist Intelligence Unit
Statistik gällande landets BNP per capita uppvisar varierande siffror. CIA World Factbook uppger
49,400 USD för 2011, vilket placerar Brunei på nionde plats i världen.
3
Beräknat som ett genomsnitt på real BNP över dessa fem år.
2
1
Viktigaste näringar: Olja och naturgas
Budgetbalans: 2,9 mrd USD (2008)
Valutareserv: USD 642 miljoner (2009)4
Utlandsskuld: Ingen
Bytesbalans: + ca 8 mrd (2008)5
Export (andel av BNP): 54% (2008)
Viktigaste exportprodukter: Olja och naturgas
Olja och naturgas (andel av BNP): 50% (2009)
Olja och naturgas (andel av export): 95% (2009)
Import (andel av BNP): 13,2% (2008)
Importtillväxt: 27% (2008)
Viktigaste importprodukter: Maskiner, fordon, livsmedel och
kemiska produkter
Största handelspartners: Japan, Singapore, Malaysia, Sydkorea och
Indonesien
Svensk export till Brunei: SEK 20,8 miljoner (2010)
(SEK 8,05 miljoner 2009)
Svensk import från Brunei: SEK 0,038 miljoner (2010)
(SEK 0,65 miljoner 2009)
2. Historisk bakgrund
Sultanatet Brunei Darussalam har anor daterade långt bak i tiden och blomstrade
redan under 1400-1600-talen då hela Borneo samt norra Filipinerna ingick i
Sultanatet. Under 1800-talet expanderade britterna successivt sina positioner och
tog kontroll över provinserna Sarawak och Sabah i norra delarna av ön. Brunei
blev ett brittiskt protektorat år 1888.
Efter Japans ockupation under andra världskriget 1941-45 återkom britterna till
Brunei. 1962 hölls parlamentsval. Samtliga mandat gick till partiet Parti Rakyat
Brunei (Bruneis People Party). Ett väpnat uppror iscensatt av detta parti slogs
ner med hjälp av brittiska styrkor. Brunei fick efter närmare 100 år av brittiskt
styre först autonomi 1979 och sedan full självständighet den 1 januari 1984.
Sultan Haji Hassanal Bolkiah är statschef.
Brunei består av två enklaver som är helt omringat och delat av den malaysiska
delstaten Sarawak. Befolkningen är huvudsakligen malajisk, som tillsammans
med inhemska grupper utgör ca 90% av befolkningen. Den största minoriteten i
landet är kineser som består av ca 10% av befolkningen.
4
Uppskattningen av IMF exkluderar tillgångar i Brunei Investment Agency.
IMF rapporterar 8,3 miljarder USD medan CIA World Factbook rapporterar 8,06 miljarder USD
(10,67-2,61) år 2008.
5
2
3. Inrikespolitik
Brunei är ett ärftligt sultanat. Landets styre beskrivs som en malaysisk muslimsk
monarki. Sultan Haji Hassanal Bolkiah är statschef sedan 1967 och styr landet
enväldigt.
Sultanen är också premiär-, försvars- och finansminister i regeringen (”Council
of Cabinet Ministers”). Brodern, prins Mohamed Bolkiah, är utrikesminister och
Sultanens son, Kronprins Al-Muhtadee Billah, ingår också i regeringen (”Senior
minister”). I regeringen finns ett tiotal ytterligare ledamöter, vilka utses av
Sultanen.
Det finns även andra råd för särskilda frågor. "The Council of Succession"
handhar frågor om tronföljden, och "The Religious Council" bistår sultanen i
religiösa frågor.
Det finns vidare ett lagstiftande råd (”The Legislative Council”), som
återinfördes 2004 efter drygt 20 år. Den har till huvuduppgift att granska och
kommentera den årliga budgeten samt lagförslag. Den möts en kortare tid i
februari i anslutning till att budgeten presenteras. Församlingen består av ett
dussintal regeringsmedlemmar samt ett tiotal av sultanen utsedda representanter
för olika sektorer i det bruneiska samhället. Knappt tio personer har utsetts efter
indirekta val och de företräder landets olika regioner. Enligt författningen ska
församlingen utökas upp till 45 platser, varav 15 valbara. Någon tidpunkt för
allmänna val till de 15 valbara platserna har dock inte fastställts.
Islam är statsreligion och genomsyrar starkt det bruneiska samhället. Sultan
Hassanal Bolkiah är den högsta religiösa auktoriteten i landet. Officiella skyltar
i landet anges på arabiska samt bruneiska och engelska. Alkohol serveras inte på
restauranger. Andra trosyttringar än islam som buddism och kristendom får
förekomma, om än med vissa restriktioner. Det finns tre kristna kyrkor
(anglikansk, katolsk och baptist). Några fundamentalistiska islamska rörelser har
inte rapporterats från Brunei, inte heller några terroristaktioner.
Brunei är ekonomiskt välmående och medborgarnas ekonomiska och sociala
rättigheter är relativt väl tillgodosedda. Utbildning och sjukvård är fritt.
Bostäder och bensin är starkt subventionerade av staten.
De medborgerliga och politiska rättigheterna är dock föremål för en rad
begränsningar. Val till ett lagstiftande råd har som nämnts inte hållits sedan
1962. Inskränkningarna i press- och yttrandefrihet gör att det sällan förekommer
någon öppen kritik eller finns någon organiserad opposition mot sultanen och
hans sätt att styra landet. Självcensur iakttas av både media och enskilda.
Politiska partier är tillåtna. Både Brunei People’s Awareness Party och Brunei
National Solidarity Pary upplöstes dock år 2007. Kvarvarande parti är National
Development Party, som liksom de tidigare partierna svurit sin lojalitet till
sultanen. Med jämna mellanrum genomförs kontroller att islamisk lag efterlevs,
exempelvis brukandet av alkoholhaltiga drycker.
3
Bruneis största korruptionsskandal rör sultanens bror, prins Jefri Bolkiah, som
var finansminister 1986-1998 och även chef för Brunei Investment Agency
(BIA). Prins Jefri avskedades 1998 och anklagades för att ha förskingrat stora
mängder pengar. Prinsen flyttade till London där en uppmärksammad
rättsprocess pågick i många år. Processen är dock avslutad och Prins Jefri är
tillbaka i Brunei sedan hösten 2009.
4. Utrikespolitik
ASEAN (Association of Southeast Asian Nations) utgör en grundpelare i
Bruneis utrikespolitik. 1984 godkändes Brunei som medlem och samarbetet
inom organisationen spelar en central roll för landet.
År 2001 var Brunei ordförandeland i ASEAN och kommer återigen vara
ordförande år 2013. Inom ASEAN har Brunei f.n. det roterande ansvaret för
dialogmöten med EU. I april 2012 hålls ett möte i Brunei mellan EU:s och
ASEAN:s utrikesministrar.
Utrikespolitiskt håller Brunei en mycket låg profil och strävar i första hand efter
nära och goda relationer med sina grannländer. Brunei har också relativt
framgångsrikt balanserat mellan USA:s och Kinas ökade intressen i regionen
och Brunei.
Brunei är vidare medlem i bl.a. Förenta Nationerna (FN), Världshandelsorganisationen (WTO), Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC),
det Brittiska Samväldet (The Commonwealth) samt Islamiska konferensen.
I april 2006 anslöt sig Brunei till Asiatiska utvecklingsbanken (ADB) och har
där bidragit till att utveckla islamskt bankväsende (islamic banking). För att
stimulera handel, investeringar och turism i regionen deltar Brunei i
East ASEAN Growth Area (BIMP-EAGA) tillsammans med Indonesien,
Malaysia och Filippinerna.
Med Storbritannien har Brunei starka historiska band. Relationerna med USA,
Kina, Malaysia, Singapore, Australien och Japan tillmäts också stor vikt.
Gränstvister med grannlandet Malaysia, speciellt gällande de oljerika
djuphavsfälten, bidrog länge till viss osäkerhet om Bruneis framtida olje- och
gasresurser. I december 2010 ingicks dock ett lyckat avtal med Malaysia kring
ett gemensamt brukande av naturresurserna i det omdiskuterade området.
Malaysia erkände Bruneis suveränitet över omtvistat område mot att malaysiska
ekonomiska intressen i oljeutvinningen tillförsäkrades.
Brunei är fortsatt part i delar av tvisten om Spratly-öarna i Sydkinesiska sjön där
fem länder (Kina, Brunei, Filippinerna, Malaysia och Vietnam) samt Taiwan gör
anspråk på potentiellt oljerika havsterritorier. Brunei håller dock en låg profil i
denna fråga och landets anspråk är begränsade till enstaka öar belägna inom
Bruneis ekonomiska zon.
Brunei har ingen allmän värnplikt utan försvaret utgörs av frivilliga. Brunei har
deltagit i fredsbevarande insatser i Aceh och i södra Filippinerna samt deltar i
4
FN:s styrka UNIFIL i Libanon. Brunei har nyligen köpt helikoptrar från USA
och patrullbåtar från Tyskland. Singaporiansk militär har regelmässiga övningar
i Brunei. Vidare anlitar Brunei och sultanen brittiska gurkhasoldater för att
skydda landets olje- och naturgasområden.
5. Handelspolitik
Brunei är sedan 1 januari 1995 medlem i WTO. Handelspolitiken är en relativt
viktig komponent i Bruneis utrikespolitiska strategi även om landet håller en låg
profil utåt. Brunei arbetar för en öppen marknad och många handelshinder har
avskaffats. Brunei har ett frihandelsavtal med den viktiga handelspartnern Japan
avseende tullar på bilar och bildelar. Vidare omfattas naturligtvis Brunei av de
frihandelsavtal som ASEAN ingått. Brunei deltar i de frihandelsförhandlingar
som f.n. pågår om ett TPP (Trans-Pacifik Partnership).
6. Ekonomisk politik
Brunei har omfattande tillgångar av olja och naturgas, och denna utvinning har
lagt grunden till landets starka ekonomi. Brunei rankas som en av världens
makroekonomiskt starkaste länder.
Beroendet av exportintäkter från olja och gas är sedan länge betydande och står
för över 90 % av exporten och ca hälften av landets BNP. Brunei räknas till de
största producenterna i Sydöstasien på oljeutvinning och är en av de största
producenterna i världen av flytande naturgas. Japan är den viktigaste
exportmarknaden för Brunei och tar emot omkring 40% av all export, framför
allt naturgas. Mitsubishi är delägare (25%) i det bolag som utvinner naturgas.
Utöver olje- och naturgasutvinning förekommer begränsad produktion i Brunei
av bl.a. textilier.
Brunei är beroende av import för huvudparten av såväl konsumtions- som
investeringsvaror. Singapore är det största leverantörslandet, ofta som
transitland för importvaror från tredje land. En stor del av importen kommer från
Japan (bl.a. fordon och elektroniska produkter) och Malaysia. Tack vare sin
stora olje- och naturgasexport har Brunei historiskt sett ett betydande överskott i
sin handelsbalans.
Staten dominerar det ekonomiska livet i Brunei och kontrollerar olje- och
naturgastillgångarna samt står för omkring hälften av sysselsättningen i landet.
Den privata sektorn har hittills spelat en mycket begränsad roll. Bland utländska
investeringar kan noteras att Kina i december 2011 tecknat avtal om att bygga
upp en petrokemisk industri som ska förse Kina med produkter för sin
textilindustri.
Brunei har haft en stabil ekonomisk tillväxt på knappt 3 % de senaste tio åren,
vilket är lägre än vad flera andra länder i Sydöstasien uppvisat. Bruneis ekonomi
påverkades negativt av den ekonomiska krisen 2008, men inte i lika stor
utsträckning som många andra länder i regionen. De främsta orsakerna är
5
Bruneis jämförelsevis begränsade internationella integration, landets betydande
besparingar samt att man investerat landets resurser förhållandevis konservativt
och med låg risk. Landets ekonomi har under de senaste åren stärkts av stigande
oljepriser vilket skapat utrymme för nya statliga utvecklingsinsatser.
Med nuvarande produktionstakt uppskattas landets kända tillgångar av olja och
naturgas räcka flera decennier. I syfte att minska beroendet av olja och gas har
ambitiösa diversifieringsansträngningar inletts och en institution för
investeringsfrämjande och näringslivsutveckling har skapats; Brunei Economic
Development Board (BEDB). Utländska företag som väljer att investera i Brunei
kan erhålla bl.a. skattelättnader i ett inledningsskede. Företagsbeskattningen i
Brunei har nyligen sänkts till 22 %. Det finns ingen inkomstskatt för
privatpersoner i Brunei.
Bruneis diversifieringsansträngningar har hittills fokuserats på stora
energikrävande anläggningar som aluminiumsmältverk, gummiåtervinning och
förädlingsindustrin inom olja. En anläggning för metanolframställning invigdes
2010, vilken drivs av naturgas. Vidare finns planer på anläggning av en ny stor
djuphamn och på en containerpark.
På senare år har BEDB även lyft fram nya prioriteringar, såsom turism,
finansiella och transporttjänster samt ICT inklusive "e-government".
På ICT-området har man skapat ett iCentre, efter singaporiansk förebild, som
ska fungera som ett stöd för små företag i ICT-sektorn. Flera av dessa projekt är
ännu i ett initialt skede och det är därför för tidigt att säga i vilken utsträckning
de kommer att realiseras och minska beroendet av intäkterna från olja och gas.
7. Sveriges relationer med Brunei
Bilaterala avtal
Noteväxling om viseringsfrihet 1987 (30 dagars viseringsfrihet för svenskar i
Brunei och 90 dagar för bruneiska medborgare i Sverige).
Politiska relationer
Sveriges politiska relationer med Brunei är blygsamma. Brunei är genom sitt
ASEAN-medlemskap medlem i ASEM, men landet har hittills hållit en låg
profil i denna sammanslutning liksom i många andra internationella
sammanhang.
Handel och investeringar
Sveriges handel med Brunei är mycket begränsad. Några svenska företag verkar
i landet genom agenter. Det finns inga svenska dotterbolag. Under senare tid har
intresset för Brunei ökat bland svenska företag representerade i regionen.
Ericsson öppnade sitt första kontor i Brunei under 2007 med ett tiotal lokalt
anställda.
Ambassaden genomförde i mars 2008 ett företagsbesök i Brunei bestående av ett
tiotal företag som finns etablerade i Singapore. Mot bakgrund av fortsatt intresse
6
från svenskt näringsliv planeras nästa företagsdelegationsresa från Singapore till
Brunei i september 2012.
Besöksutbyte
Det officiella besöksutbytet mellan Sverige och Brunei är begränsat. I februari
2004 genomfördes ett svenskt statsbesök i Brunei. Kungaparet åtföljdes av en
näringslivsdelegation bestående av närmare 30-talet deltagare. Bruneis
hälsominister besökte Sverige i maj 2006 då bland annat Karolinska Institutet
besöktes.
Vid försvarsmässan BRIDEX i Brunei i augusti 2009 och 2011 deltog
ambassadens försvarsattaché samt utställare från några svenska företag
(bl.a. SAAB International och TKMS/Kockums AB).
Kultur/utbildning/information
En svensk forskare arbetar på universitet i Brunei. I övrigt förekommer inget
utbyte på dessa områden.
Sveriges representation i Brunei
Beskickningschefen i Singapore är sidoackrediterad i Brunei. Sverige har sedan
januari 2008 en försvarsattaché till Brunei sidoackrediterad från Singapore.
Sedan 1990 har Sverige ett honorärt konsulat i Bandar Seri Begawan. Konsuln
pensionerades i nov 2011 och posten är f.n. vakant.
Endast ett fåtal svenska medborgare är bosatta i Brunei.
Bruneis representation i Sverige
Brunei fick sin förste ambassadör i Sverige i slutet av 1998 (täcks från Brunei).
7