1. No category

4
Alexander, Sidney: [Om
Chagall] Visst drömde han men med ögonen vidöppna.
1
Adams, Scott:
Kreativitet är att få göra
misstag. Konst är att veta vilka
av dem som skall sparas.
2
Adrian-Nilsson, Gösta:
Konstnär är den,
som förstår att på ett personligt
sätt i bild
uttrycka universella sanningar.
3
Aguéli, Ivan:
Konsten är motsatsernas
enande.
1 Förf:s övers. Odeciderat citat; anekdotisk källa.
2 Svensk konstnär och författare (1884-1965). AdrianNilsson, Gösta(GAN): Den gudomliga geometrin.
(1922). Wahledows, Sthlm 1984, Kap. V, s. 41.
3 Svensk konstnär, anarkist, övergick till den islamska
trosuppfattningen, (1869-1917). Blomberg, Erik: Ivan
Aguéli och hans konstteori. I: Svenska
målarpionjärer.Bonniers, Sthlm 1959, s.57.
5
Almqvist, J.C.L.:
Konsten/.../utgör ett
återkommande
till menniskans ursprungliga
tillstånd, /.../
der tvisten emellan viljans
autonomi
och förnuftets postulater icke
mera gifves.
6
Karin M. Andersson: Som
konstnär är man alltid naken.
4 Rysk-fransk målare, (1887-1985). Alexander, Sidney:
Chagall. An intimate biography. (1978).Sv.
övers. M. Eklöf. Ica, Västerås 1991, s.312. Se även
Chagall-citatet längre fram i denna samling.
5 Carl Jonas Love Almqvist, 1793-1866, mångsidig
svensk författare och skribent, universalgeni och
romantiker. Hela texten lyder, med bibehållet
stavningssätt: ”c) att Konsten, sålunda enligt sin högsta
mission fattad, för hvarje person, som deraf till hela sitt
lynne är genomträngd (har skaldelif), utgör ett
återkommande till menniskans ursprungliga tillstånd (före
fallet), der tvisten emellan viljans autonomi och förnuftets
postulater icke mera gifves. ” C.J.L. Almqvist: ”I
afseende på Konsterna.” Monografi, VI. (1844-45).
I: Blomberg, A.(red): Samlade Verk; Del 26, s. 102. Sv.
Vitterhetssamfundet, Sthlm 1995. Jmf även kommentaren
till citatet av Gustaf Fröding längre fram i denna skrift.
6 Svensk konstnär född i Luleå 1962, bosatt i
Stockholm. I : Rudling, Ewa: Svenska konstnärer.
Prisma, Värnamo 1998, s. 14.
7
Anonym kv. konstnär: Mina
tavlor kan på ett magiskt sätt
skilja på ett de goda
människorna från de dåliga. De
goda tycker om dem.
10
Atkinson, Brooks: Det
underbara med kameran
är inte dess förmåga att
förvandla fotografen till
konstnär,
det är ingivelsen den ger
honom till att fortsätta se.
11
Bacon, Francis:
Det finns ingen utsökt skönhet
8
som inte har någon
Aristoteles:
All konst består i att få något att egendomlighet i proportionerna.
finnas till.
12
Bacon, Francis:
9
(Konst är) en metod att öppna
känslomässiga områden snarare
Art Club 2000:
än att främst illustrera ett objekt.
Konsumtionen bestämmer
produktionen.
7 Ur TV-dokumentären ”Man måste ha kaos i sitt
härta för att föda en dansande stjärna” (Nietsche),
där en kvinnlig outsider-konstnär intervjuas.
8 Grekisk filosof (384-322 f.kr). Förf.:s övers. I:
Aristotle, XIX: The Nicomachean Ethics. VI, s.
335. Loeb, Cambridge (1926) 1982.
9 Förf:s övers. Amerikanskt konstnärskollektiv med sju
unga medlemmar som bildades 1992 och debuterade 1993.
Använder sig av konceptkonst och andra konstnärliga
tekniker, med udden bl.a. riktad mot konstvärld, reklam
och media. I: Riemschneider/Grosenick: Art at the
Turn of the Millennium, Taschen, Köln 1999, s.
10 Förf:s övers. Ur ”Once Around the Sun”. Odeciderat
citat; anekdotisk källa..
11 Här avses den engelske filosofen och statsmannen
Francis Bacon (1561-1626) som på detta ställe uttalar sig
om manierismens skönhetsideal. I: Lindwall, Bo: Från
rokoko till impressionism. N&K, Lund 1983,
s.325.
12 Här avses den nutida engelske målaren, autodidakten
Francis Bacon (1909-1992), känd bl.a. för starkt
deformerade och gripande människofigurer. Statements,
Time, 1952, I: Chipp aa, s. 620.
13
Bach, Johan Sebastian:
Jag har fått arbeta hårt.
Var och en som arbetar lika hårt
kan nå lika långt.
14
Bærtling, Olle:
Den enda lag som gäller inom
konsten
säger att det finns inga lagar.
15
Bakunin, Michail: Lusten till
förstörelse är också en skapande
lust.
16
Balkenhol, Stephan: Jag /.../
föreslår en historia utan att
berätta slutet.
13 Förf:s övers. Källa:
http://ansgar.dk/aestetik.htm Den välkände tyske
tonsättaren, musikern och autodidakten - Juloratoriets
skapare 1734-35 - levde 21/3 1685 - 28/7 1750.
14 Svensk målare och skulptör, känd bl.a. för
geometriska målningar med “öppna vinklar”. (19111981). I: Brunius/Reutersvärd: Bærtling - creator of
open form. Galleri Nordenhake, Malmö 1978, kap.
“Prolog”, (opag.)
15 Michail Bakunin var rysk anarkist, agitator och
författare(1814-1876). I:Woodcock, George:
Anarkismen. Prisma, Halmstad 1964. S. 124.
16 Förf:s övers. Tysk träskulptör f. 1957. I:
Riemschneider/Grosenick: Art at the Turn of the
Millennium, Taschen, Köln 1999, s. 54.
17
Bankier, Channa: För mig är
bra konst berättelser som är
oberoende av vad de är gjorda
av eller på, eller när.
18
Baudelaire, Charles: Att fatta
skönheten är en tvekamp,
där konstnären skriker av fasa
innan han besegras.
19
Baudelaire, Charles: Olycklig
är kanhända människan, men
lycklig är konstnären som
begäret söndersliter.
20
17 Svensk mångsidig och välformulerad konstnär f. 1947;
i: Caidahl, Lo: Konstens anspråk. Glänta, Göteborg
1999, s.14.
18 Charles Baudelaire (1821-1867) var en av sin tids
största franska poeter och kritiker och än i dag påverkar
han både konst och kultur. ”Konstnärens
syndabekännelser”.I: Prosadikter.(Paris Spleen. Petits
poemes en prose.) Sv övers. Erik Blomberg, N&K, Sthlm
1957, s. 11.
19 ”Begäret att måla” 1869. I: Håfström, Wolgers m.fl. :
Försök om konst. Bonniers, Smedjebacken 1998, s.1.
20 (1938) Förf:s övers. Källa:
http://ansgar.dk/aestetik.htm
Beckmann, Max: Vad jag vill
visa i min konst är den idé som
är dold bakom den så kallade
verkligheten.
24
Beuys, Joseph:
Varje människa är [potentiellt]
en konstnär.
21
Beecroft, Vanessa: Jag är
intresserad av skillnaden mellan
vad jag förväntar mig och vad
som sedan verkligen händer.
22
Beethoven, Ludwig van:
Sann konst blir oförgänglig.
23
Bellman, Carl Michael:
“O, gudar, vilken konst sig
höjer--”
21 Förf:s övers. Performance-konstnär, f. 1969 i Genua, ;
verksam i New York. I: Riemschneider/Grosenick: Art
at the Turn of the Millennium, Taschen, Köln
1999, s. 66.
22 Ur ett av den store tyske kompositören Ludwig van
Beethovens (1770-1827) efterlämnade brev. “Wahre Kunst
bleibt unvergänglich”. Brev till Luigi Cherubini, Wien
15/3 1823. I :Beethovens Briefe. Red. A. Leissmann.
Insel Verlag, Leipzig 1912, 2:a uppl., s.194.
23 Den svenske nationalskalden C.M. Bellman levde
1740-1795. Strofen som citatet är hämtat ur är raljerande
(visavi den storvulna konstnärsrollen) och fortsätter“---till
minsta nagel på dess fot “osv. I : Samlade verk, del 6.
Världslitteraturens Förlag, Malmö 1929, s. 222.
25
Benjamin,Walter: För
framväxande, levande former
[av konst] gäller att (de) i sig
har något värmande,
användbart, slutligen
lyckliggörande, som gör att de
“dialektiskt” upptar kitschen i
sig, därmed närmar sig massan
och ändå övervinner kitschen.
26
Berg, Rabert: I historiens ljus
24 Tysk konstnär och konstteoretiker (1921-1986).
Fogtdals aa, band 5, s. 40. Jmf: Weimarck, AnnCharlotte: Joseph Beuys. Symposion, Sthlm 1995, och
Spolander, Roland (red): Joseph Beuys. Umeå Univ.,
Umeå 1997.
25 Tysk marxistisk filosof, författare och kritiker (18921940). Texten fortsätter: “Kanske är det idag endast filmen
som är vuxen denna uppgift/.../. “Benjamin, Walter:
Paris 1800-talets huvudstad / Passagearbetet.
Del 1., s.326. Symposion, Sthlm 1990.
26 I: “Konst vid sidan om ‘konsten’ ”. Bild i Skolan
2/1996, s.24.
handlar all konst
om meningen med livet - och
om hur livet skall levas.
27
Bergman, Hjalmar: Vad livet
vägrar oss,
det skapa vi i vår konst.
28
Bergman, Ingmar:(Om att se
film) Skuggorna rör sig,vänder
sina ansikten mot mig, vill att
jag ska uppmärksamma deras
öden. Sextio år har förflutit men
eggelsen är alltjämt densamma.
29
Bierce, Ambrose: Måleri:
konsten att skydda plana ytor
mot väder och vind och utsätta
dem för kritik.
27 Svensk författare (1883-1931) . I: Jag, Ljung och
Medardus. Bonniers, Sthlm 1939, sid. 217. Exemplet
syftar på teaterkonsten.
28 Den ryktbare svenske regissören och dramatikern
Ingmar Bergman (f. 1918) berättar om sin biograf på
Fårö. I: Laterna Magica. Norstedts, Sthlm 1987, s.
272.
29 Amerikansk författare och journalist (1842-1914). I:
Djävulens ABC. (1906.) Piccolo, Vänersborg 1967, s.
46.
30
(Bild:) En plastisk eller plan
framställning
av ett föremål(s) yttre.
31
Billgren, Ola: När människor
säger till mig
att jag tydligen vet precis hur
tingen ser ut
i verkligheten underskattar de
sig själva - det är snarare så
att jag vet hur de skall se ut i
bilden.
32
Billgren, Ola: Konst är en
personlig kunskapsväg.
30 “Bild” . I: SAOB, band 4, Gleerups, Lund 1916, s.
B2520.
31 Billgren, Ola(1940-) Svensk konstnär bl.a. känd för
sina nysakliga 60-talsinteriörer. Anteckningar (1972).
I:Billgren, Ola: Texter, Katalog, del II) Rooseum, Malmö
1991, s.27.
32 I: Caidahl, Lo: Konstens anspråk. Glänta,
Göteborg 1999, s. 34.
33
Bleckner, Ross: Jag strävar
efter ett måleri som är lika
komplext som /.../ tanken.
37
Bourdieu, Pierre: Konst är
någonting som en person som
kallar sig konstnär påstår är
konst och som han lyckas
34
övertyga minst en annan person
om.
Blom, Ann: Man ska skita i det
man blir tillsagd.
38
Boye, Karin:
35
Jag ville måla en träsked så,
Bocciono, Umberto: För vi är
//att mänskorna anade Gud//
unga och vår konst är
våldsam och revolutionär.
36
Book, Max: Jag jobbar likadant
som naturen.
33 Amerikansk konstnär, f. i New York 1949. Verksam i
den s.k. Neo.Geo-skolan under 80-talet, arbetar idag med
esoteriska, ibland geometriska målningar, ofta kring
ljusfenomen. I: Riemschneider/Grosenick: Art at the
Turn of the Millennium, Taschen, Köln 1999, s.
74.
34 Svensk konstnär född i Stockholm 1952, bosatt i
Skåne.I : Rudling, Ewa: Svenska konstnärer. Prisma,
Värnamo 1998, s. 28.
35 Italiensk målare, futurist (1882-1916). “For we are
young and our art is violently revolutionary. “ Förf.:s
övers. I: Chipp, H.:Theories of Modern Art. UCLA,
Berkely 1968, Futurism; s.294.
36 Svensk konstnär född i Långsele 1953, bosatt i
Stockholm. Autodidakt. Medlem i den betydelsefulla
Wallda-gruppen under 80-talet. Professor på
Konsthögskolan. I: Rudling aa, s. 32.
39
Brancusi, Constantin: Alla
arbetar för att inte behöva
arbeta - utom den verklige
konstnären.
37 Fransk banbrytande sociolog och kulturantropolog, f.
1930, professor vid Collége de France i Paris. Tillskrivet
Bourdieu av Jan Svenungsson, svensk konstnär, i :
Caidahl, Lo: Konstens anspråk. Glänta, Göteborg
1999, s. 160.
38 Svensk författare och lyriker (1900-1941).“Jag ville
måla ett ringa grand// av slitnaste vardag, så nött och
grått,// men genomlyst av den eld, som förmått// all
världen att springa ur Skaparns hand.// Jag ville visa, hur
det vi försmå// är heligt och djupt och Andens skrud.// Jag
ville måla en träsked så,// att mänskorna anade Gud!” En
målares önskan I: Moln.Dikter. Bonniers, Sthlm 1922,
s. 21
.
39 Brancusi, Constantin (1876-1957), rumänsk skulptör
verksam i Paris, med ett meditativt, starkt förenklat
uttryck.Citatet återgivet av Göran Schildt i artikeln
”Brancusi - konstens eremit”. SdS 1/8 1953. I:
Sandström(red): Konstkritik del 2 aa, s. 282.
intressen.
40
Braque, Georges: Man måste
nöja sig med att upptäcka
och akta sig för att förklara.
41
Braque, Georges: I konsten är
bara ett viktigt:
det varom man ej kan tala.
42
Braque, Georges: Tavlan är
färdig
44
Broberg, Robert: Konsten skall
vara till hjälp
för människan.
45
Butler, Samuel: Konstens
historia
är historien om återkomster.
46
Campbell, Joseph:
Konstnärens uppgift är
att mytologisera världen.
när den har utplånat idén.
43
47
Brecht, Berthold:
Stor konst tjänar stora
Carlsund, Otto G.:
Var och en som sysslar med
konstens studium,
40 Förf.:s övers. Fransk målare, (1882-1963), en av
kubismens innovatörer. I: Le jour et la nui. Cahiers
de George Braque 1917-1952. Gallimard, Paris 1952, s.
12. Jmf Picassos självsäkra ”Jag söker inte, jag finner”.
Braque och Picasso upptäckte, och fann, kubismen
tillsammans.
41 Förekommer också som “I konsten är bara ett
viktigt: det man inte kan förklara.” I: Damase, Jacques:
Braque. Sv.övers. Å.Alfredsson. Prisma, Sthlm 1963, s.
84.
42 Förekommer också som”Bilden är färdig när den har
släckt ut idén.” I: Damase, Jacques: Braque. Sv.övers.
Å.Alfredsson. Prisma, Sthlm 1963, s. 83.
43 Tysk anti-fascistisk lyriker, dramatiker och regissör
(1898-1956).“Große Kunst dient großen Interessen”. I:
Brecht, Berthold: Uber Kunst und Politik. Leipzig
1977, s.23.
44 I: Bildjournalen, TV 1 18/4 1998. Robert Karl
Oskar Broberg, f. 1940. Svensk målare, musiker, poet och
komediant, inspirerad av dadaisterna och med en universell
begåvning som underhållare.
45 Engelsk författare,1835-1902. I: ”Note-Books”.
Förf:s övers. Odeciderat citat; anekdotisk källa..
46 Amerikansk mytforskare, författare (1904-1987). I:
(The Power of Myth. Apostrophe 1988) Myternas
makt. SvD Förlag, Borås 1990, s. 142.
47 Svensk konstnär och författare (1897-1948), elev till
Léger, radikal modernist. Carlsund, Otto G:
Konsthistoria och konstkritik. SvD 20/9 1932. I:
Brunius/Moberg (red.): Otto Carlsund skriver om konst.
Cinclus, Sthlm 1988, s. 154.
bör vara ett stycke av både
historiker, teoretiker och
kritiker, men allra helst
konstnär.
48
Camus, Albert: Få människor
är i stånd
att förstå konsten.
49
Cassel, Arne: De flesta tavlor
äro frågor,
lösta i orätt ordning.
50
Cassel, Arne: Endast den
skapande
är en rättmätig kritiker.
48 Fransk författare (1913-1960), nobelpristagare i
litteratur 1957. Camus, Albert: Anteckningar 19421951. (Carnet II, Gallimard 1964). Interculture, Sthlm
1992, s. 313.
49 Svensk målare och tecknare (1898-1965). I: Ur en
konstnärs dagbok. N&K, Sthlm 1961, s. 12.
50 (Eg.: Endast den skapande är en rätt kritiker, endast en
kritiker är en rätt skapande.) I: Ur en konstnärs
dagbok. N&K, Sthlm 1961, s. 48.
51
Cennini, Cennino:
(Målarkonsten) begär fantasi
och händernas skicklighet; den
vill finna nya ting,
dolda under naturens kända
former...
52
Cézanne, Paul : Allt i naturen
formar sig i enlighet
med klotet, konen och
cylindern.
53
Cézanne, Paul: Med ett
äpple kommer jag
att slå Paris med förvåning .
54
Cézanne, Paul:
Vi lever i en regnbåge av kaos.
50 Florentinsk målare och författare (c:a 1370-1440).
Libro Dell ‘Arte, O Trattato della Pittura. Sv.
övers. S. Möller. I: Traktater om Måleriet. Inst. för
Estetik, Uppsala Univ. Uppsala 1995, s. 16.
52 Fransk målare, banbrytande och inflytelserik
modernist (1839-1906). Brev till Emile Bernard, 15/4
1904. I: Lindblom, Andreas: Svensk Konst. Norstedts,
Sthlm 1960, s.309.
53 Förf:s övers. Odeciderat citat; anekdotisk källa.
54 Förf.:s övers. Odeciderat citat; anekdotisk källa.
55
Chagall, Marc: Konst är en
oavbruten ansträngning
att tävla med blommornas
skönhet
och aldrig lyckas.
56
Chenevix. R.: Arkitektur är
frusen musik.
57
Cheval, Ferdinand: En
obemärkt hjältes pantheon.
58
55 Världsrenommerad rysk-fransk målare, grafiker,
glaskonstnär 1887-1985. Det folkligt-naiva kombineras
med avantgardistiskt och raffinerat poetiskt bildspråk i
hans verk. École de Paris´ främsta namn.
56 /.../ Architecturen är en frusen musik./.../ Citerat ur en
(raljerande) artikel “Några drag af Nya Philosophien i
tillämpning till Physik och Chemie. (Ur Kritische
Bemerkungen etc. von Chenevix). “ i: Stockholms
Posten No 16, Torsd. 21 Januari 1813, s. 3. Sentida
varianter som (t.ex. det funktionalistiska hus som
Ludwig Wittgenstein byggde vid Kundmanngasse i Wien
1928 såsom varande) “arkitektur som är frusen logik” bör
ha sina rötter här. Se: Fredriksson, Gunnar: 20
filosofer aa, s.229-230.
57 Fransk brevbärare, självbyggare 1836-1924. Skapade
”Palais Ideal” i Hauterives. I: Särlingar. Malmö
Konsthall, Malmö 1991, s. 67.
Chirico, Giorgio: Om ett
konstverk
verkligen skall bli odödligt
måste det överskrida alla
mänskliga gränser.
59
Cicero: Alla konstarter som hör
till människolivet
är med subtila band förenade
i en ömsesidig relation.
60
Cocteau, Jean: En konstnär
kan inte tala om sin konst
mer än vad en växt kan tala om
växthusodling.
61
Constable: Jag har aldrig sett
59 Cicero, Marcus Tullius ( 106-43 f.kr), romersk talare,
politiker och författare. Förf:s övers. (Etinem omnes
artes, quæ ad humanitatem pertinent, habent quoddam
commune vinculum et quasi cognatione quadaminter se
continentur.) Pro Archia Poeta.1:2. I: Cicero. N.H.
Watts övers. Harvard/Heinemann, London 1979.Vol XI,
sid. 8. Jmf Wittgensteins familjelikhetsbegrepp!
58 Italiensk målare, surrealist (1888-1978).”Om mystik
60 Fransk konstnär, författare, skådespelare och regissör,
1889-1963. Förf:s övers. Odeciderat citat; anekdotisk
källa.
och skapande”, 1913. I: Fridenthal, Ricard:
Konstnärsbrev. II, N&K Sthlm 1966, s.231.
61 I: Möllerström aa, s.31.
någonting fult i hela mitt liv.
62
Constable: När jag målar,
glömmer jag att konst existerar.
63
Cousin, Victor: Konsten för
konstens egen skull.
64
Crumb, Robert: De e´ bara
streck på papper,
gott folk!
62 Banbrytande brittisk landskapsmålare (1776-1837).
Lindwall, Bo: Från rokoko till impressionism.
N&K, Lund 1983, s. 338.
63 Fransk filosof, undervisningsminister (1792-1897).
“l’art pour l’art”. Victor Cousin i föreläsning i
Sorbonne 1818: “Il faut de la religion pour la religion,
de la morale pour la morale, de l’art pour l’art.” Uttrycket
vidareförmedlades av bl.a. Sainte-Beuve och Theophile
Gautier, av den senare som “Ett arbete befriat från alla
andra hänsyn än den till det sköna i sig självt.” Jmf: lat.
“Ars gratia artis.”
64 Kontroversiell och genial amerikansk undergroundserietecknare, f. 1947. Förf.:s övers. “It´s only lines on
paper, folks!” I: Kjellberg, Svante: R. Crumb. Bild &
Bubbla 3/1982, s. 9.
65
Crumb, Robert: Det måste väl
vara bättre
att jag tecknar det
än att jag gör det, inte sant?
66
Dagerman, Stig: Det är alltid
av trots som den väsentliga
konsten skapas, den som räddar
människan åt livet.
67
Dahl, Peter: Vad vill jag?
Skapa liv, stämning, uttryck.
68
Dali, Salvador : Det finns bara
en skillnad mellan en vansinnig
65 Förf.:s övers. Crumb, Robert, i försvar för det
skandalösa och obscena i vissa teckningar ;
Jmf:“Confessions of R. Crumb”, Peoples Comics, 1972;
I: The Complete Crumb Comix Vol 8, s.73.
Fantagraphics, Seattle 1992.
66 Svensk syndikalistisk författare och publicist 19231954. I: Ekbom, Torsten: Bildstorm. Bonniers, Sthlm
1995, s.222.
67 Konstnären Peter Dahl som ung i dagbok 16/5 1956.
I: Kanske konstnär. Norstedts, Sthlm 1990, s. 189.
68 Spansk målare, surrealist, 1904-1989. Förf:s övers.
Odeciderat citat; anekdotisk källa.
människa och mig.
Jag är inte vansinnig.
73
De Kooning, Willem: I konsten
är den ena idén lika bra som den
andra.
69
David, Jacques- Louis: Att
förläna sina tankar
74
kropp och perfekt form,
det - och endast det - är att vara Delacroix, Eugéne: Måleriet är
konstnär.
en bro som förenar målarens
och betraktarens sinnen.
70
Degas, Edgar: Det är först när
han inte vet vad han gör som
75
målaren gör bra konst.
71
Degas, Edgar:
Om inte måleriet vore så svårt
vore det heller inte så roligt.
72
De Geer, Carl Johan: Vad
konstnärerna kan göra är att
tänka - och det behövs.
69 1796. Förf:s övers. Fransk målare (1748-1825), känd
bl.a. för “Marats död”,1793. Goldwater aa, s. 206.
70 Fransk målare, grafiker och skulptör, (1834-1917).
Tillskrivet Degas i: Cameron, Julia: The Artist´s
Way. (1992). ”Den artistiska vägen.” Sv. övers.: Louise
Moell. Richters, Malmö 1995. s. 198
71 Fransk målare, grafiker och skulptör, (1834-1917).
Förf:s övers. Källa:
www.aenj.org./links/quotes.html.
72 C.J. De Geer , svensk bildkonstnär, fotograf,
filmskapare, författare mm. f. 1938. I: Caidahl, Lo:
Konstens anspråk. Glänta, Göteborg 1999, s. 52.
Delacroix, Eugéne: Måleriet är
det svåraste och mest långvariga
av alla yrken.
76
Delacroix, Eugéne: En
målnings främsta dygd är att
vara en fröjd för ögat.
73 Holländsk-amerikansk målare f. 1904, expressionist.
Förf:s övers. Odeciderat citat; anekdotisk källa.
74 Ferdinand Victor Eugène Delacroix, fransk målare
(1798-1863). “Journal. 18 juli 1850”. I: Dagbok. I
urval av R. Hoppe. Gebers, Uppsala 1952. s. 143. Denne
den franska revolutionens målare var också Vincent van
Goghs´ungdomshjälte, vilket framgår av citatet ”När
Delacroix målar är det som när lejonet slukar sitt
köttstycke”. I: Hersch, Virginia: Att hålla fast en dröm.
Norlins Förlag AB, Sthlm 1947.
75 Journal.18 september 1847. I: Dagbok. I urval av
R. Hoppe. Gebers, Uppsala 1952. s. 103.
76 Förf.:s övers. I: Journal (1893-1895).
77
80
Denis, Maurice: Det kan vara Dickie, George: Ett konstverk
bra att komma ihåg att en
är (i sin klassifikatoriska
målning - innan den blir till en bemärkelse) en artefakt som en
stridshäst, en naken kvinna eller eller flera personer på en viss
någon slags anekdot samhällsinstitutions
egentligen är en plan yta
(konstvärldens) vägnar har
bestruken med färger påförda i tilldelat ett status som möjlig för
dess uppskattning.
en viss ordning.
78
Derkert, Siri: Jag avskyr
egentligen allt som är perfekt.
79
Destouches, P.N.: Kritiken är
lätt
och konsten är svår.
77 Förf:s övers. Jmf Vasari. M. Denise var fransk
målare och konstteoretiker (1870-1943). “Definitions
of Neotraditionalism”, 1890, I: Chipp aa, s.94.
78 Svensk målare och skulptör, en av de första svenska
modernisterna (1888-1973). Margit Strömmerstedt: “Det
viktigaste är kvinnosaken.” (Intervju med Siri
Derkert). Vår Kyrka 45/1965, s.12-15,31.
79 Philippe Néricault Destouches, fransk dramatiker och
komediförfattare (d. 1754): “Le Glorieux” , 1732; 2,5.
“La critique est aisée et l ‘art difficile.”
81
Dubuffet, Jean: Enligt min
uppfattning/.../är måleriet ett
rikare språk än ordets [och} det
är /.../överflödigt att söka andra
skäl för konstens existens.
80 Detta är den s.k. institutionella konstdefinitionen ;
som förvisso är omstridd men likväl en av de få som
duger till praktiskt tillämpning, om detta kan anses
önskvärt (jmf t.ex. Vilks 1987, 1995, 1999). Förf.:s
övers. “A work of art in the classificatory sense is 1) an
artifact 2) upon which some person or persons acting on
behalf of a certain social group (the artworld) has conferred
the status of a candidate for appreciation.” I: Aesthetics:
An Introduction. Indianapolis 1977, s. 101. Konst är
det som konstvärlden därtill utnämner; förf:s anm.
81 1901-1985, Fransk målare, skulptör, aktionskonstnär;
autodidakt. En av den informella (material- och
stoffbaserade, öppna och icke-elitistiska) konstens främsta
förespråkare: Art Brut (rå konst), dvs oprofessionell,
oraffinerad, oskolad konst. Och med ett enastående vitalt,
”klotterliknande” uttryck. I: Jean Dubuffet. (Katalog)
Malmö Konsthall, Malmö 1984, s. 36. Sv. övers.: Katja
Waldén. ”Antikulturella positioner”, tal hållet i ”Arts
Club of Chicago” 20/12 1951.
82
ligger i sanning dold i naturen.
Dubuffet, Jean: Jag syftar mot Den som kan dra fram den, han
en konst som ansluter direkt till
har den.
vårt vardagsliv/.../och är ett
djupt och omedelbart uttryck
för våra verkliga liv och
sinnesstämningar.
83
Dubuffet, Jean: Den sanna
konsten befinner sig alltid
där man inte väntar den.
84
Duchamp, Marcel: Det är
betraktarna som gör
tavlorna!
85
Dürer, Albrecht: Konsten
82 I: Jean Dubuffet. (Katalog) Malmö Konsthall,
Malmö 1984, s. 34. Sv. övers.: Katja
Waldén.”Antikulturella positioner”, tal hållet i ”Arts Club
of Chicago” 20/12 1951.
83 I: Särlingar. (Katalog) Malmö Konsthall, Malmö
1991, s.13
84 Fransk målare och objektkonstnär som fortlöpande
förvånar och förbryllar eftervärlden. (1887-1968). I: Linde,
Ulf: Spejare. Korpen, Gbg 1984, sid. 45. (1:a uppl.
Bonniers, 1960). Citatet förekommer i andra källor också
som ”...betraktaren som gör verket”; ”...betraktarna som
gör verken”.
85 Centralgestalt i den tyska renässanskonsten, målare,
tecknare, grafiker och författare, 1421-1578. I: Strieder,
Peter: Dürer. A. Mondadori Editore, Verona 1978, s. 70.
Sv. övers. Sven Åhman.
86
Dylan, Bob: En dag//
Kommer allting att förändras//
När jag gör//
Mitt Mästerverk.
87
Edfelt, Johannes:
det finns en källa, och dess sorl
är frid//
det finns ett leende, som aldrig
slocknar.
88
86 Bob Dylan (eg. Robert Zimmerman), f. 1941,
legendarisk amerikansk rockpoet och
rockmusiker.“Someday // everything’s gonna be different
// When I paint // My Masterpiece”. Förf.:s övers. Dylan,
Bob: Writings & Drawings. Panther Books, N.Y.
1978. S.450.
87 Författare, poet och kritiker f. 1904, en av den
svenska mellankrigstidens främsta lyriker; ledamot av Sv.
Akademien. Ur dikten Arkaisk bild (om det klassiska
arvet) i diktsamlingen Elden och Klyftan (1934).
Lyrikboken, Forum , Sthlm 1986, s. 166.
88 Museiman, konstvetare, kritiker, f. 1930. Edwards,
Folke: (Förord i katalogen) “De otäcka”, Lunds
Konsthall 24/2-24/3 1968, s. 1.
Edwards, Folke: ...att förändra
91
världen.Göra den mer mänsklig,
rättvis och fri.
Einstein, Albert: Det mystiska
är det mest vidunderliga vi kan
uppleva.
Det är källan till
all äkta konst och vetenskap.
89
Ehrensvärd, Carl August:
Hvad ligger för en konst i de
Fria Konsterna?
- Konsten at välja det vackra.
90
Eins, Stefan: Konst och
skapande kan uppstå var som
helst, och konst kan skapas och
uppskattas av folk oavsett om
de är kända eller okända,
utbildade eller outbildade, fattiga
eller rika.
89 Svensk målare, arkitekt, konstteoretiker mm. (17451800). “Om Det Sköna.” I: De Fria Konsters
Philosophi. Kongl. Tryckeriet, Sthlm
MDCCLXXXVI, s.33. Återges här i sin ursprungliga
1700-tals-språkdräkt.
90 Förf:s övers. Österrikaren Stefan Eins drev bl.a.
alternativgalleriet Fashion Moda i Bronx, N.Y. 19801987. I: Coming from the Subway, (katalog),
Groninger Museum, Groningen 1992, s. 21.
92
Ekelöf, Gunnar: Konstens
egentliga mål
är att bli ett med livet.
93
Ekelöf, Gunnar: Det är inte
konstverket man gör//
Det är sig själv.
94
91 (1879-1955), tysk-amerikansk fysiker,
nobelpristagare, pacifist, bl.a. skapare av
relativitetsteorin. I: Illustrerad Vetenskap, 2/1997, s. 60.
Einstein skall också ha hävdat att “fantasi är viktigare än
kunskap”!
92 Det citerade följs längre fram i stycket av slutsatsen:
”Ars est vita”. 1907-1968, sv. författare med oöverskådlig
betydelse. Ledamot av Sv. Akademien. I: Konsten och
livet. (1934). Samlade Skrifter, del 7, s. 314. Bonniers
Sthlm 1992.
93 Gunnar Ekelöf. NE, band 5, s. 328.
94 F. 1944, svensk konstnär och filmskapare, professor
vid Konstakademien 1984-1991. “Som konstnär kan
jag säga följande regler”I : Billgren/Åman: Vägen.
En antologi om att göra bra konst. Bonniers, Sthlm 1995,
s. 63. I katalogen till 1998 års stora retrospektiva
utställning säger Ekman, som kallats “popnaivist” av
vissa kritiker, att hon inte betraktar sig som feminist,
utan har sin “egen underjordiska befrielserörelse.”
Ekman, Marie-Louise:
1. Var glad.
2. Se till att du har ett eget rum
att gå in i.
3. Se till att du alltid har rena
penslar.
95
Emerson, Ralph Waldo :
Konsten
är en svartsjuk älskarinna.
96
Esaissen, Tor: Konstnärens
mission i samhället är att få
människorna att tro litet mer på
sig själva.
97
Fahlström, Öyvind: Betrakta
konst som
ett sätt att uppleva
en förening av “nöje” och
“insikt”.
98
Flaubert, Gustave: Geni är
resultatet av
tolv timmars flit per dag
under femtio år.
99
Focillon, Henri: Ju mera
konstnären slösar,
dess rikare blir han.
97 Svensk konstnär och författare, verksam bl.a. med
konkret poesi, figuration narrative, underground och
popkonst i Sverige och USA; 1928-1976. I : Karlsson,
Bo A. m.fl. (red): Hjärtat sitter till vänster. Svensk
konst 1964-1974.(Katalog) Göteborgs Konstmuseum,
Gbg 1998, s. 71. I Fahlströms egen översättning ur
manifestet “Take Care of the World”, N.Y. 1966,
låter satsen “Betrakta konst som ett sätt att uppleva en
fusion av “lust” och “insikt”.I: Nilsson, Bo (red):
Konstnären som kommentator. Kalejdoskop, Malmö
1983, s. 107.
98 Fransk författare (1821-1880), “den moderna romanens
upphovsman”, bl.a. känd för “Madame Bovary”. I:
Linnqvist, Hilding: Tankar om konst. Bonniers,
Sthlm 1949, s. 67. Likheter med traditionella
talesätt,förf:s anm.
95 (1803-1882), amerikansk författare och filosof. “Art
is a jealous mistress.” Conduct of Life. I: The works
of R.W. Emerson .Vol. V, kap. 3, sid. 92. Macmillan &
Co, N.Y. 1892.
96 Norsk konstnär och konstpedagog; i: Vi nr 46/1989,
s. 21.
99 Fransk konsthistoriker och konstteoretiker (18811943). “Ju mera konstnären slösar, dess rikare blir han: det
är därför konstnärens ålderdom är så olik människans
vanliga skröplighet.” Schildt, Göran: Brancusi , konstens
eremit. SdS 1/8 1953.; Konstkritik aa, s. 283.
100
Forster, E.M.: Konstverket/.../
infriar vad
samhället ofta har lovat men
aldrig hållit.
101
Forster, E.M.: Konstverket
är det enda materiella föremål i
universum
som har en inre harmoni.
103
Freud, Sigmund: Fantasiernas
drivkraft är
otillfredsställda önskningar, och
varje enskild fantasi är en
uppfyllelse av en sådan önskan,
en korrigering av en
otillfredsställande verklighet.
104
102
Fry, Roger: Det verkar som om
France, Anatole: Konstnären
konsten hade fått tillgång till
bör älska livet
själva underlaget för livets alla
och visa oss att det är skönt.
känslofärger,
Utan honom skulle vi tvivla på till något som ligger på botten
det.
av alla särskilda och speciella
sinnesrörelser i det verkliga
livet.
100 Forster, Edward Morgan , brittisk författare (18791970). I: Camus, Albert: Anteckningar 1942-1951.
(Carnet II, Gallimard 1964). Interculture, Sthlm 1992, s.
142.
101 I: Camus, Albert: Anteckningar 1942-1951.
(Carnet II, Gallimard 1964). Interculture, Sthlm 1992, s.
142.
102 Anatole Francoise Thibault (1844-1924), fransk
författare, stilist, kritiker, nobelpristagare 1921.
“L’artiste doit aimer la vie et nous montrer qu’elle est
belle. Sans lui, nous en douterions.” I: Le jardin
d’Épicure.C. Lévy, Paris 1895, s. 33. Inte riktigt lika
övertygande som spirituellt, förf:s anm.
103 (1856-1939). Sigmund Freud, psykoanalysens fader.I:
Cornell m.fl: “Psykoanalytisk tolkning”. Bildanalys.
Gidlunds, Malmö 1985, s. 275. Jmf även: Freud,
Sigmund: “Eine Kindheitserinnerung des Leonardo da
Vinci.” I: S. Freud. Werkausgabe in zwei Bänden. S.
Fischer Verlag, Frankfurt am Main 1978, Band 2, s. 136190.
104 Fry, Roger, 1866-1934, professor i konst i
Cambridge 1933, målare och kritiker, estetisk formalist
inspirerad av Cézanne. I: Nilsson, Bo (red): Konstnären
som kommentator. Kalejdoskop, Malmö 1983, s.69.
är en del av livets erfarenheter.
105
Fröding, Gustav: “Så jag
målar,
donna Bianca,
ty det roar mig att måla så!”
108
Gabo, Naum (Om skulpturen):
I. Den består av konkret och
formbundet material. II Den är
106
avsiktligt uppbyggt av
Futura 2000: Jag försöker göra
människohand i tre
något som är
rumsdimensioner. III. Den är
intressant, helt enkelt.
skapad endast för detta syfte, för
att synliggöra de känslor
konstnären önskar att
kommunicera till andra.
107
Glassie, Henry: Folkkonst
109
105 Svensk författare och lyriker, (1860-1911). Fröding,
Gaudi, Antonio: Alla hörn och
Gustav: En konstteori. I: Nytt och Gammalt.
Bonniers, Sthlm 1897, s. 86-88. Dikten varur strofen
kanter kommer att försvinna/.../
citeras är från 1893. Frödings egen kommentar: “Den
konstteori, som uttalas i detta stycke, tör i och sig själf
Solen kommer att lysa in från
ha haft del i min diktnings tillkomst, men liknelsen med
arabesken tör bättre ägna sig för teoriens upphovsman,
alla sidor, och vi kan ana hur det
Almqvist, och hans törnroseri, än för mina smådikter,
ser ut i paradiset.
som snarare likna fyrkantiga miniatyrtaflor.” Och för att
gå direkt på källan återger jag nu C.J.L. Almqvists strof:
”så jag målat...// ty så roat mig att måla”. ”Törnrosens
bok” band VI, s. 183, Gidlunds/ Sv. Vitterhetssamf.
Sthlm 1999.
106 Förf:s övers. Futura 2000 (eg. Lenny McGurr), f. i
New York 1955. Konstnär med graffitimåleriet som bas,
av kritikern Suzi Gablik en gång kallad ”Rymdålderns
Kandinsky”. I intervju med förf. i Brooklyn, N.Y. 25/11
1990. I: Jacobson, Staffan: Den Spraymålade
Bilden. Aerosol Art Archives, Lund 1996., s. 262.
108 Rysk skulptör och arkitekt (1890-1977).” I.It
consists of concrete material bounded by forms. II.It is
intentionally built up by mankind in three-dimensional
space. III.It is created for this purpose only, to make
visible the emotions which the artist whishes to
communicate to others.” Förf.:s övers. Gabo, Naum:
“Sculpture: Carving and constructing in
space,” 1937. Chipp aa, s.331.
107 Glassie,Henry: Folkkonstens väsen. I
Folkkonsten. (katalog) Kulturhuset,4/6 1992- 17/1 1993,
.s. 16. Övers. Gerd Boström.
109 Katalansk art nouveau-arkitekt (1852-1926). Gaudi
om Casa Batlló. I: Zerbst, Rainer: Gaudi. Ett helt liv
för arkitekturen. Taschen, Köln 1990, s. 34.
113
110
Gauguin, Paul: Konst är
antingen
Goethe, Johann Wolfgang
von: För varje konstverk,
stort eller litet, beror allt ända in
i det minsta på konceptionen.
plagiat eller revolution.
111
Giacometti, Alberto : Konst är
ingenting annat än
ett sätt att se.
112
Giacometti, Alberto :
Antingen föremål eller poesi.
110 Banbrytande fransk symbolist/postimpressionist;
målare, keramiker, författare (1848-1903).Förf.:s övers. I:
Hunecker, James: Ivory Apes and Peacocks. T.W.
Laurie Ltd, London 1915, s. 238. Gauguin förespråkade
både i liv och konst “...rätten att våga allt!”
111 Schweizisk sensibel skulptör och målare, (19011966). I: Edwards, Folke: Från spontanism till
underground. W&W, Lund 1971, s. 127. Förf:s anm:
På detta tema finns otaliga snarlika varianter, som t.ex.
parafrasera Gombrichs tes att ”vi ser inte det vi ser utan
det vi väntar oss att se”. Jmf: Gombrich, E H: Art &
Illusion, Phaidon, London 1959.
112 G. om sina skulpturer i anteckningen ”Antingen
föremål eller poesi - ingenting annat !” (C.a 1932-33). I:
Alberto Giacometti skriver. Sv. övers. Marianne
Hang. Raster, Sthlm 1993, s. 204.
114
Goethe, Johann Wolfgang
von:
Mot kritiken kan man varken
skydda sig eller försvara sig:
man måste trotsa den.
Och däri finner den sig så
småningom.
115
Goethe, Johann Wolfgang
von: Där ljuset är starkast är
skuggorna som djupast.
113 Tysk författare, landets störste diktare (1749-1842).
Förf.:s övers. I: Maximet und Reflexionen. Goethe
Sämtliche Werke, bd 17, C.H. Verlag, München 1992,
s.754.
114 I: Risberg, Berhard; Gyllene Goethe-ord.
Lindblads, Uppsala 1932, s.39.
115 Förf:s övers. Källa:
http://ansgar.dk/aestetik.htm. J W v Goethe 1771.
den allmänna opinionen.
116
van Gogh, Vincent: Jag kan
inte hjälpa att mina målningar
inte säljer. Men inte desto
mindre kommer man en dag att
inse att de är värda mer än
priset på färgen.
119
Graffiti, Paris maj 1968:
allt är DADA
120
Graffiti, Paris maj 1968:
vem skapar? Och för vem?
117
van Gogh, Vincent: För
närvarande är emellertid
skaparlusten i min knotiga
kroppshydda så stark att jag går
rakt på målet; därav uppstår en
uppriktighet som kanske ibland
är äkta i det jag känner, under
förutsättning att motivet lämpar
sig för mitt brutala och valhänta
utförande.
121
Graffiti, Paris maj 1968:
konsten existerar inte, konsten
det är ni (Péret)
122
Graffiti, Paris maj 1968:
konsten är en akademisk
neuros.
118
van Gogh, Vincent: Måleriet är
en trosuppfattning
och den påtvingar oss plikten
att bortse från
123
119 Skrivet på väggarna; av situationistiskt ursprung.
Övers. från franskan: Chilli Index (www).
Skrivet på väggarna; av situationistiskt ursprung.
Övers. från franskan: Chilli Index (www).
120
116 Postumt geniförklarad nederländsk konstnär, en av de
viktigaste föregångarna till expressionismen (18531890). Brev 557, Till Theo, Arles 20/10 1888.
117 Brev 72. Från Van Gogh, bifogat Gauguins brev till
Schuffenecker, Quimperlé, 16 oktober 1888. I:
Malingue aa, s.122.
Skrivet på väggarna; av situationistiskt ursprung.
Övers. från franskan: Chilli Index (www).
121
122 Skrivet på väggarna; av situationistiskt ursprung.
Övers. från franskan: Chilli Index (www).
123 Skrivet på väggarna; av situationistiskt ursprung.
118 Förf.:s övers. Odeciderat citat; anekdotisk källa.
Övers. från franskan: Chilli Index (www).
inte göra något åt det
128
Gudmundsson, Arni: Konst är
kärlek,
personlig frihet och ett sätt att
leva.
124
Graffiti, Paris maj 1968:
poesin är på gatan
129
Hausswolff, Annika von:
Konstverk är ett bevismaterial.
Graffiti, Paris maj 1968:
konsten är död - Godard kan
125
Graffiti, Paris maj 1968:
kultur är som sylt - ju mindre
man har
desto mer smetar man ut den
126
Graffiti, Paris maj 1968:
den vackraste skulpturen
är en gatsten
i nyllet på en snut
127
Graffiti, Paris maj 1968:
spontanitet - kreativitet - liv
130
Hallden, Kjerstin: Frihet,
jämlikhet och målarskap.
131
Haring, Keith: Det är
fortfarande möjligt
att skapa något nytt.
128 Medlem i konstnärsgruppen Konstakuten; född i
Amsterdam 1964, boende i Stockholm. I: Caidahl, Lo:
Konstens anspråk. Glänta, Göteborg 1999, s. 55.
129 Svensk bildkonstnär och fotograf född i Göteborg
1967, bosatt i Stockholm. I : Rudling, Ewa: Svenska
konstnärer. Prisma, Värnamo 1998, s. 81.
124 Skrivet på väggarna; av situationistiskt ursprung.
Övers. från franskan: Chilli Index (www).
125 Skrivet på väggarna; av situationistiskt ursprung.
Övers. från franskan: Chilli Index (www).
130 Svensk konstnär, född i Stockholm 1923, bosatt i
Stockholm. I : Rudling, Ewa: Svenska konstnärer.
Prisma, Värnamo 1998, s. 76.
126 Skrivet på väggarna; av situationistiskt ursprung.
Övers. från franskan: Chilli Index (www).
127 Skrivet på väggarna; av situationistiskt ursprung.
Övers. från franskan: Chilli Index (www).
131 Amerikansk målare, skulptör och performance-artist
(1958-1990). Haring samarbetade bl.a. med
graffitikonstnären LA II. I: Keith Haring, katalog 163,
Malmö Konsthall 1994 , s. 173.
132
Heidenstam, Verner von : En
konstnärs rätta namn
det är hans verk.
133
Hellsing, Lennart: (Konsten)
är de tunna joniska pelare av
ljus och andlighet som bär upp
vår civilisation /.../
Sviktar dessa pelare
begravs vi alla i ett rykande
virrvarr
av järnskrot och cement/.../
134
Hemingway, Ernest: Men folk
kommer att förstå/.../
Det tar bara tid och
det krävs bara tillförsikt.
135
Hemingway, Ernest: Jag
kunde ställa mig och titta ut
över hustaken och tänka:Var
inte orolig. Du har alltid skrivit
förr och du kommer att skriva
nu också. Det enda du behöver
göra är att skriva en enda sann
mening.
136
Hill, Carl Fredrik: Såg hur
genast penseldraget// Blixtrar
som i raseri// Utav härskarlust
betaget// Jublande av poesi//
Vågar bragden, vågar slaget//
Närt av vredens fantasi.
132 Verner von Heidenstam, 1859-1940, sv. författare,
invald i Svenska Akademien 1912, nobelpristagare i
litteratur 1916. Strof ur dikten”Namnlös och odödlig” I:
Vallfart och Vandringsår, 1888.
133 Svensk författare, f. 1919. I debattboken ”Tankar
om barnlitteraturen”, R&S, Malmö 1963, s. 104.
134 (1899-1961) En av 1900-talets mest
uppmärksammade amerikanska författare och berättare,
nobelpriset i litteratur 1954. Hela citatet lyder: “Men folk
kommer att förstå [det jag skriver], på samma sätt som de
alltid förstår konst. Det tar bara tid och det krävs bara
tillförsikt.”I: Hemingway, Ernest: En fest för livet.
(Sv. övers. P. Fritz-Crone.) Bonniers, Sthlm 1964, s. 83.
135 I: Hemingway, Ernest: En fest för livet. (Sv.
övers. P. Fritz-Crone.) Bonniers, Sthlm 1964, s.17. (I
detta avsnitt utvecklar H. bl..a. metoden för sitt
författarskap.)
136 Svensk konstnär (1849-1911). Excerpt ur handskrivet
manuskript “Dikter och författarskap på några
språk”, skrivet under den s.k. sjukdomsperioden. I: Hill.
Fibs Lyrikklubb, L:a serien 16, Sthlm 1975, s. 25.
137
Hillersberg, Lars:
Skämtteckningen är det högsta
av alla konstnärliga uttryck.
138
Hippokrates: Konsten är lång,
livet är kort.
139
Hofman, Hans: Ett konstverk
är en egen värld i sig som
avspeglar sinnesupplevelser
och känslor från konstnärens
värld.
137 Hillersberg har också yttrat att “De som inte kan bli
serietecknare blir konstnärer”.* 1937, tecknare och målare,
en av Sveriges i särklass vassaste politiska satiriker,
redaktör för undergroundtidskriften Puss från 1968 där
också bl.a. Lena Svedberg, Leif Katz och senare Ulf
Rahmberg medverkade. Hillersberg har ibland jämförts
med den amerikanske serievirtuosen Robert Crumb (och
Puss med Simplicissimus, 1896-1967) men är i hög grad
sig själv och ingen annan, både till form och innehåll. I:
Karlsson m.fl. (red): Hjärtat sitter till vänster. Gbg
1996, s. 76.
138 Grekisk läkare (c:a 460-370 f.kr.). “Ars longa, vita
brevis.” (H. syftar här på läkekonsten.) “Aforismer”. I:
Hippocrates. Vol.IV. Harvard/Heinemann, London
1979, sid. 99. Förf.:s övers. Jmf även t.ex.: Seneca, (†
65 f.kr): Ars longa, vita brevis; och Goethe, Johann
Wolfgang von (1749-1842): “ Ach Gott! Die Kunst ist
lang! Und kurz ist unser Leben.” (Faust I.) Jmf också
Cornelis Vreeswijk: “...kärleken är kort men konsten är
lång”. I: Ballad om den nya äktenskapslagen (1979).
Sånger. Brombergs, Sthlm 1990, s. 276.
139 Tysk-amerikansk målare, abstrakt expressionist
(1880-1966). “A work of art is a world in itself reflecting
senses and emotions from the artists world.” Förf.:s
övers. I: Chipp aa, s. 539.
140
Holzer, Jenny : Maktmissbruk
kommer inte som någon
överraskning.
141
Huisman, Denis: När ett
konstverk skänker oss glädje
kan vi vara absolut säkra på
att det är ett autentiskt
mästerverk.
142
Huxley, Aldous: Varje bra
målare uppfinner
en ny sorts måleri.
140 Jenny Holzer (f. 1950), amerikansk konceptkonstnär.
“Abuse of Power come as no surprise.” är en av hennes
“truismer”; ”Sex differences are here to stay” en annan.
Katalog “Jenny Holzer”, Kunsthalle Basel 1984, s.15.
Holzer samarbetade bl.a. med graffitikonstnären Lady Pink
(Sandra Fabara)1983-84. Förf:s anm: Till skillnad från
andra citat i denna samling är ovanstående alltså i sig och
från början ett konceptkonstverk.
141 Huisman, Denis: Estetiken. Alhambra Encyclopedien
1998, band 62, s. 72. Huisman menar att definitionen
(rekommendationen?) är tillämpbar på all sorts konst,
även sådan som t.ex. har ett mörkt eller dystert innehåll.
142 Brittisk författare (1894-1963); romanen Brave New
World utkom 1932. Förf.:s övers.“Every good painter
invents a new way of painting”. “Breughel.” I : Huxley,
Aldous: Collected Essays. Chatto & Windus, London
1960, s. 139.
143
som man följer en väg.
Håfström, Jan: Att arbeta med
konst är kanske att återföra
människan till ett tillstånd
bortom språket /.../
147
Ivarson, Ivan:
Jag skulle vilja äta färg.
144
Ingres, Jean Auguste
Dominique:
Konst görs av konst.
148
Javacheff, Christo: Vad som
är konst får andra diskutera jag gör konst och det räcker för
mig.
145
(Installation:) I en redan
existerande miljö görs en/.../
insats genom vilken helheten
omdefinieras.
146
Isidor, Raymond : Jag följer
min ingivelse
143 Svensk konstnär f. 1937. I: Caidahl, Lo:
Konstens anspråk. Glänta, Göteborg 1999, s. 91.
144 Fransk målare (1780-1867). I: Linde, Ulf:
Spejare.(Bonniers 1960) Korpen, Gbg 1984, s. 25.
145 “Installation”. I: Fogtdals Konstlexikon, band 7,
Kbh 1994, s. 107.
146 Kyrkogårdsarbetare, självbyggare i Chartres 19001964. Skapade ”Maison Picassiette”. I : Särlingar,
Malmö Konsthall, Malmö 1991, s. 69.
149
Jawlensky, Alexej von:
Konst är längtan efter Gud.
147 En av Göteborgskoloristerna (1900-1939); som
också sägs ha yttrat “Att måla, det är att dikta i färg”. I:
Lindblom, Andreas: Svensk Konst. Norstedts, Sthlm
1960, s. 378. (Ibland felaktigt tillskrivet Evert Lundquist
eller Erland Cullberg, för vilka citatet visserligen också
skulle kunna vara relevant.)
148 Christo i odeciderad TV-intervju under draperingen
av Pont Neuf, Paris 1985. Christo Javacheff, vanligen
enbart kallad Christo, f. i Bulgarien 1935, internationellt
verksam konstnär med draperingar av byggnader och andra
objekt i jättelika skalor som koncept. Arbetar
tillsammans med Jeanne-Claude de Guillebon, f. i
Marocko 1935. Deras mest välkända projekt är
förmodligen draperingen av Riksdagshuset i Berlin.
149 Rysk religiös-mystisk, abstrakt målare 1864-1941,
påverkad bl.a. av Kandinsky och Matisse, medlem i Der
Blaue Reiter. Fogtdals Konstlexikon, band 8, Kbh
1994, s. 16-17.
150
Johannesson, Sture: Man får
räkna med att leva i misär några
år, men sen har man också en
bild som håller.
153
Jorn, Asger: Går man inte till
ytterligheter
är det inte värt att gå.
151
154
Johnson, Ben: Konstens fiende Josephson, Ragnar: Verket bär
är okunnigheten.
inom sig
spåren av sin tillkomsthistoria.
152
Jorn, Asger:
”Skandinaviska Institutet
för Jämförande Vandalism”.
150 Sv. affischkonstnär, psykedelisk målare och
datorgrafiker, f. 1935, världspionjär inom datorgrafik,
känd. bl.a. för den älskade och hatade ”Revolution Means
Revolutionary Consciosness”, 1969, i folkmun ”Flickan
med pipan”. Odeciderad tidningsintervju i SdS våren 2000.
151 Förf.:s övers. Engelsk dramatiker, (1573-1637).
Johnson, Ben: Every Man Out of His Humour.
Akt 1. I: Ben Jonson´s Plays. Dent & Sons, London
1910, repr. 1964.Vol.1, s. 64. “Art hath an enemy call’d
ignorance”. Förekommer också som “Konsten har ingen
annan fiende än okunnigheten”, efter lat. “Ars non habet
inimicum nisi ignorantem”.
152 Asger Jorn, dansk målare, författare, aktivist mm
(1914-1973), medlem av nordvästeuropeiska COBRAgruppen och franska Internationale Stuationniste, en av
den nordiska konstens mest vitala och viktiga
personligheter. “Institut Scandinave de Vandalisme
Comparé” förekommer bl.a. som förlagsbeteckning i
boken Jorn, Asger (ed.): Signes gravés sur les
églises de L’Eure et du Calvados. Institut
Scandinave de Vandalisme Comparé, København 1964.
327 s.
155
Josephson, Ernst: Vad tjänar
konsten till?
1) Att tolka naturen.
2) Till fritt och självständigt
153 Asger Jorn, I: Fogtdals Konstlexikon, bd 8,
Kbh (1988) 1994, s. 33.
154 Konsthistorieprofessorn Ragnar Josephson (18911966) var också chef för Dramaten, ledamot av Sv.Akad.
och skapare av Skissernas Museum i Lund.
Konstverkets födelse. 5:e uppl., N&K, Sthlm 1984,
s. 80.
155 Svensk konstnär (1851-1906) med verk som
”Näcken” 1882 och ”Stömkarlen” 1884. Josephson sade
sig vilja ”bli Sveriges Rembrandt eller dö!”
”Programförklaring”, i Per-Olov Zennström:Ernst
Josephson. (1947), Cavefors 1978, s.110.
skapande.
3) Att befria sinnena.
4) Att spegla tiden.
156
Jung, C.G. : Skapandet av
något nytt uppnås inte av
intellektet utan av lekinstinkten
som drivs av en inre
nödvändighet.
157
Jönsson, Karl G.: (Den
tecknade serien är) den mest
autentiska formen för vårt
århundrades drömmar, längtan,
storhet och elände.
158
Kandinsky, Wassily: I en
stund som ingen kan förutsäga,
ur en källa som i dag är
förborgad för oss
men omöjlig att hejda
föds konstverket.
159
Kandinsky, Wassily: Att tala
om det hemliga med hjälp av
något hemligt. Är inte det
innehållet? Är inte detta det
medvetna eller omedvetna målet
för den tvingande skapardriften?
160
158 Rysk målare och konstteoretiker (1866-1944), en av
den icke-föreställande konstens främsta vägröjare.
Katalogförord till Neue Künstlervereinungs 2:a
utställning, Murnau, augusti 1910. I: Fridenthal, Ricard:
Konstnärsbrev. II, N&K Sthlm 1966, s.202.
156 1875-1961, schweizisk psykiater, psykolog och
författare, grundare av en särskild psykoanalytisk riktning,
som i jämförelse med Sigmund Freud lägger mindre vikt
vid det sexuella och större vikt vid det s.k. kollektiva
omedvetna och arketyperna. Tillskrivet Jung i Cameron,
Julia: The Artist´s Way. (1992). ”Den artistiska
vägen.” Sv. övers.: Louise Moell. Richters, Malmö
1995, s. 35.
157 Jönsson, Karl G.: Popkonst har blivit status.
SdS söndag 28/8 1988, s. 34.
159 Förf.:s övers. NKVM:s 2:a utställning, katalog,
1910. I.Düchting, Hajo: Kandinsky. Taschen, Köln
1990, s. 54.
160 Tysk filosof, professor i Königsberg, en av nyare
tidens mest betydande tänkare.(1724-1804). I: Kritik der
Urteilskraft, 1790. S. 158 ff. Dürrschen, Leipzig 1902.
Förekommer också som “...ointresserat välbehag” och
“...desintresserat välbehag”. “Intresselöst” betonar Kants
mening att det sköna inte är ett medel att uppnå
någonting annat utan ett mål i sig, utan biavsikter.
Återverkningarna av Kants estetiska filosofi ända in i vår
egen tid kan knappast överskattas; förf:s anm.
Kant, Immanuel:
[Konsten/det sköna väcker ett:]
intresselöst välbehag.
161
Kirchner, Ernst Ludwig:
Konstnär blir man av
denna som /.../ unik.
164
Koestler, Arthur:
Kreativitet: en läroprocess
där lärare och elev befinner sig i
samma person.
förtvivlan.
162
165
Kjörup, Sören: Estetiken är en
Kokoschka, Oscar:
filosofisk disciplin
som först och främst vill säga
Själens liv
att den inte är en vetenskap.
uttrycker människan i sin konst.
163
Klausen, A.M.: Med konst
166
menas ett föremål,
Klee, Paul:
verbalt uttryck eller annan
handling med en form medvetet Jag låter linjen ta en promenad.
gjord av en eller flera
167
människor/.../av vilken krävs att
Förf:s övers. Källa:
en publik skall kunna uppfatta 164
http://ansgar.dk/aestetik.htm.
161 Odeciderat citat tillskrivet E.L. Kirchner (18801938), en av de ledande tyska expressionisterna och
medlem i konstnärsgruppen Die Brücke. Jmf liknande
yttrande i: Ernst Ludwig Kirchner. (katalog)
Nationalgalerie Berlin, Berlin 1980, s. 79.
165 Österrikisk målare och dramatiker, expressionist
(1886-1980). Brev till James S. Plaut, London 13/3 1948.
I: Fridenthal, Ricard: Konstnärsbrev. II, N&K Sthlm
1966, s.269.
162 Förf:s övers. Källa:
http://ansgar.dk/aestetik.htm
166 Tysk-schweizisk tecknare, målare och grafiker, bl.a.
känd för sina lekfulla teckenmålningar (1879-1940). I:
Möllerström aa, s. 58.
163 Återges här något förkortad. Klausen, A.M.: Ett
försök till en konstdefinition. I: Konstsociologi,.
Norstedts, Sthlm 1978, s. 48.
167 “Om den moderna konsten”. Tal i Weimar
1924.Övers. S. Nordgren. I:Paul Klee. Katalog, Malmö
Konsthall Malmö 1991, s.114.
Klee, Paul:
Konstnären gör det fördolda
synligt.
170
Kristina, Drottning av
Sverige: Det fulländade
har i alla tider varit lika sällsynt.
168
Klee, Paul: Ju mer
skräckinjagande världen blir,
desto abstraktare blir konsten.
171
Lagerkvist, Pär: Det verkligt
konstnärligt sköna
vilar på matematisk grundval.
169
Kleinbauer, W. Eugene: Ett
konstverk [är] ett unikt,
homogent, komplext, oersättligt,
oreproducerbart, på sätt och vis
också mystiskt, individuellt helt.
172
Lautréamont:
Vackert som när en symaskin
och ett paraply råkar mötas på
170 Kristina (1626-1689), dotter till Gustav II Adolf.
Regerade från 1644, abdikerade vid 28 års ålder och
övergick till katolicismen. Drottning Christina:
Självbiografi och aforismer. Red. M. Rappe/M.v.
Platen. N&K, Sthlm 1957, s. 88.
168 Förf:s övers. Odeciderat citat; anekdotisk källa..
169 “A work of art can be definied as a man-made object
of aesthetic significance, with a vitalitity and reality of its
own. Regardless of the medium of expression, a work of
art is a unique, homogenous, complex, irreplaceable,
nonreproduceable, in some ways even mysterious,
individual whole. These salient characteristics
distuinguish a building, sculpture, or painting from the
other arts.” Förf. :s övers. Kleinbauer: Modern
perspectives in western Art History, 1971, s. 1, i: Vilks,
Lars: Konsteori. Nya Doxa, Falun 1995, s. 89.90.
171 Svensk författare (1891-1974), nobelpristagare 1951.
Lagerkvist, Pär: Ordkonst och bildkonst. U.o. 1913,
s. 42.
172 Vanligen attribuerad Comte de (greven av)
Lautréamont, vilket är en pseudonym för Isidor Ducasse ,
fransk poet (1846-1870). “Maldorors sånger”, 1869.
Strofen kom att inspirera surrealistiska målare som Ernst,
Dali och Magritte. I: Fogtdals Konstlexikon, Kbh
1988, band 15, s. 14. Förekommer i andra källor också
som ”en symaskins och ett paraplys oväntade möte på ett
operationsbord” m.fl. mot originalet mindre trogna
översättningar.
ett dissektionsbord.
173
Lautréamont: Dikten skall
skapas av alla, inte av en.
174
Lennon, John: Jag är konstnär
och ingen j-a kapplöpningshäst.
175
Leonhardt, Eva: Jag målar av
längtan, lust och kärlek.
176
Leckius, Ingemar: Han har
lärt sig be med penseln, göra
173 I: Gunnar Ekelöf: Samlade Skrifter, 7, s. 313.
Bonniers, Sthlm 1992. Förekommer också i
översättningen ”Poesin skall göras av alla!”
174 En av vår tids absolut största rockmusiker och
låtskrivare(1940-1980). John Lennon intervjuad av Pete
Hamill 5/6 1975 på tal om musik, skapande och hitlistor.
Red. f. Rolling Stone: Balladen om John och
Yoko. Askild& Kärnekull 1983.S.199.
allting genomstrålat.// Världen
är ett lågande stilleben, en
kristallisk yrsel.
177
Lichtenstein, Roy: Konst är
inte något annat än
organiserad varseblivning.
178
Linde, Ulf: Det levande i
konsten
är ett samtals liv.
179
Linde, Ulf: (Om Wols:) Att ta
del av denna bildvärld
är som att uppfatta ett varmt,
oroligt vädjande
i ett nästan bortsköljt ansikte.
177 Amerikansk popkonstnär (f. 1923), bl..a. känd för
uppförstorade, formgivna utsnitt ur serieteckningar. I:
Lucie-Smith, E.: Konsten efter 1945. T&H 1979. S.
152.
175 Sv. konstnär och poet, f. 1950. I: VR 12/1988, s.3233.
178 (F.1929) Legendarisk kritiker, museiman, professor
vid Konsthögskolan, medlem av Sv. Akademien. I:
Fyra artiklar. Bonniers, Sthlm 1965. Sid. 48.
176 Ingemar Leckius (f. 1928), svensk lyriker, surrealist,
katolik. “Aguéli”. I: Det branta spåret. Dikter i urval
1951-1977. Cavefors, Lund 1977, s. 130.
179 Ulf Linde om Wols (Alfred Otto Wolfgang
Schultze,1913-1951). I: Linde, Ulf: Spejare. (Bonniers
1960), Korpen, Gbg 1984, s. 134.
180
Linde, Ulf: Kriterier?( på
konst) - Säg att det ingår ett
moment av förälskelse i varje
genuin konstupplevelse./.../ Av
vilka kriterier vägleds ni när ni
blir förälskade?
183
Lukianos:
Tårar är konstens begynnelse.
184
Magritte, René: Konsten
upptäcker det mysterium
utan vilket världen inte skulle
existera.
181
185
Linnqvist, Hilding: Det jag
kallar den stora konsten är helt Marc, Dorinel: På samma sätt
som den enskilde individen inte
enkelt den konst som kräver
människans alla förmögenheter kan leva utan drömmar så kan
inte samhället klara sig utan
för utförandet och vars resultat
konst.
är sådant att det påkallar
intresse av alla förmögenheterna
186
hos betraktaren för att förstås.
182
Loos, Adolf:
All konst är erotisk.
183 Grekisk skulptör och författare (c:a 120-180).
Yttrandet faller tillbaka på Lukianos berättelse om hur han
som ung sattes i bildhuggarlära hos sin morbror, spräckte
en marmorskiva som han skulle rengöra och blev
uppläxad med en knölpåk(!). I: “Drömmen. En bild ur
mitt lif.”Valda Skrifter. Del I. Sv. övers. Hans Hult,
Norstedts, Sthlm 1915, s. 1-10. Skildringen innefattar
också det bekanta stycke där antikens syn på bildkonsten
som “simpelt hantverk” demonstreras.
184 1898-1967, belgisk målare, för allmänheten en av de
mest välkända surrealisterna. Tillskrivet Magritte i
Cameron, Julia: The Artist´s Way. (1992). ”Den
artistiska vägen.” Sv. övers.: Louise Moell. Richters,
Malmö 1995, s.178.
180 Linde, Ulf: Svar. Bonniers, Sthlm 1999, s. 185.
181 Svensk målare, lyrisk naivist, /1891-1984).
(Diskuterande Degas) I: Linnqvist, Hilding: Tankar om
konst. Bonniers, Sthlm (1939) 1949, s.31.
182 Loos, Adolf (1870-1933) “Alle kunst ist erotisch”. I:
Ornament und Verbrechen. U.o. 1908. S. 277.
185 Ung svensk aktionskonstnär, intervjuad av Sonia
Hedenstrand i Arbetaren 12/2000, sid. 12-13.
186 (1898-1979), tysk filosof tillhörande Frankfurtskolan.
I: Den estetiska dimensionen.Bidrag till en
marxistisk estetik.1:a uppl “Die Permanenz der Kunst”.
Hanser Verlag, München 1978.Röda Bokförlaget, Gbg
1980, sista sid.
Marcuse, Herbert: Konsten
bekämpar förtingligandet
genom att få den förstenade
världen
att tala, sjunga, kanske dansa.
187
Marées, Hans von: Jag vill
leva,
jag vill se på livet som en
skänk från gudarna/.../
jag vill ära det och skona det
och jag vill att varje minut
skall visa mig en ny okänd sida
av denna dyrbara gåva.
188
Marinetti, F.T : Det finns inget
mästerverk som inte har ett
drag av aggressivitet.
148 (Eg. Johann Reinhard), tysk målare (1837-1887).
Hans von Marée i brev till Konrad Fiedler, Rom 1867. I:
Friedenthal, R.: Konstnärsbrev. II. 963) Sv. övers. K.
Karling. N&K, Sthlm 1966, s. 88.
188 Filippo Tommaso Marinetti, italiensk författare och
konstnär, futurist (1876-1944). “There is no masterpiece
without the stamp of aggressiviness”. Förf.:s övers. I:
“The Foundation and Manifesto of Futurism”, Le
Figaro, Paris, 20 February 1909.
189
Marinetti, F.T :
- Museer, kyrkogårdar!
190
Marner, Anders:
Konst är en funktion.
191
Martinsson, Harry: Vad man
kallar esteticism fanns redan i
Altamiragrottan.
189 Förf.:s övers. I: “The Foundation and
Manifesto of Futurism”, Le Figaro, Paris, 20
February 1909. Jmf även Lamartine: Voayage en Orient,
Athenes (1835.)
190 “...bilden sedd som konst eller inte konst är en fråga
om hur bilden fungerar. /.../Konst är en funktion som
bilder kan ha precis som reklam, reportage osv.”
Allkonstverk för ungdom. Bild i Skolan 2/1996, s.
25.
191 (1904-1978 ) svensk författare, naturskildrare,
nobelpristagare 1974. Harry Martinsson: Om Ivar Lo och
esteticismen. VI 20/1948. I: Ivar Lo-Johansson och
konsten (katalog) Moderna Museet, Sthlm 1990, s. 12.
192
Marx, Karl: Om du vill
uppleva konsten
så måste du vara förberedd för
konstupplevelsen;
om du vill öva inflytande på
andra människor,
så måste du vara en människa
som är
verkligt inspirerande och
stimulerande
för andra människor.
kunnandet,
det som får oss att växa
i våra rikaste gudomliga
möjligheter,
vår sanna uppgift...
194
Matisse, Henri:
Konsten /---/ skall vara som en
länstol.
195
193
Matz, Richard: Konst och
religion är/.../
ingenting förlegat och onyttigt,
utan själva det mogna
192 (1818-1883) tysk nationalekonom och
samhällsforskare, arbetarrörelsens mest inflytelserike
tänkare. “Ur de ekonomisk-filosofiska manuskripten.” I:
Karl Marx: Människans frigörelse. Red.: Sven-Eric
Liedman. Aldus/Bonniers, Sthlm 1965, s.113. Hela
citatet lyder: “Om du förutsätter människan som
människa och hennes förhållande till världen som ett
mänskligt förhållande, så kan du bara utbyta kärlek mot
kärlek, förtroende mot förtroende. Om du vill uppleva
konsten, så måste du vara förberedd på konstupplevelsen;
om du vill öva inflytande på andra människor, så måste du
vara en människa som är verkligt inspirerande och
stimulerande på [för] andra människor.”
193 Richard Matz: Vad ska konsten vara bra för? Tanke
och Känsla, årg 16, 1991, s. 84-93. s. 92.
Matisse, Henri: Jag tror inte
det finns något
som är svårare för en sann
konstnär
än att måla en ros,
ty för att göra det måste han
först
glömma alla målade rosor.
194 Matisse, Henri Emile Benoit (1869-1954), fransk
målare och en av de ledande inom den modernistiska
konsten (“fauvismen”). Förf.:s övers. Goldwater/Treves:
Artists on Art. Murray, London 1985. S . 413. Ett
anekdotiskt yttrande tillskrivet Matisse är ”Har jag inte
blått så tar jag rött!”
195 ”Man måste se på hela livet med barnaögon”. Le
Courier de l´Unesco, vol. VI, nr 10, okt. 1953. I: Henri
Matisse: Écrits et propos sur l ´art. (Hermann, Paris
1972.) Henri Matisse om konst. Sv övers.: Carl G.
Liungman. Raster, Sthlm 1997, s. 303.
196
Michelangelo:
Den högste konstnär skapar
ingen tanke//
Som ej ett enda marmorblock
kan rymma.
197
Michelangelo:
Jag är ingen målare.
198
Miller, Henry: Att måla är att
älska igen,
och att älska är att leva till fullo.
196 Buonarroti, Michelangelo (1475-1564) italiensk
målare, skulptör och diktare; ett av monumenten i
konsthistorien, känd bla. för fresken i Sixtinska Kapellet ,
Rom 1536-1541.“Non ha l’ottimo artista alcun
concetto//Ch’un marmo solo in se non circonscriva ect.”
Ur en sonett av Michelangelo, i: Vasari, Giorgio: Vite
de piu eccelenti pittori, scultori ed architetti.
(1550). Sv. övers. E. L. Nyblom: Berömda
renässanskonstnärers liv. Pontes, Gbg 1984, del 1, s.
372.
197 Buonarroti, Michelangelo, bl.a. i brev till brodern
Lionardo 12/5 1548, på tal om hur han sökt slippa
uppdraget att måla Sixtinska Kapellet. I: Rolland,
Romain: Michelangelo. Sv. övers. H. Hultenberg.
Norstedts, Sthlm 1920, s. 3, s. 14, s. 45; Jmf även
Vasari, Giorgio: Berömda renässanskonstnärers liv (
Vite,1:a uppl. 1550), Pontes,Gbg 1984, del I, s. 344.
198 1891-1980, amerikansk författare bosatt i Paris under
30-talet, därefter i Californien, med böcker som Kräftans
Vändkrets; Stenbockens Vändkrets. Mot slutet av sitt liv
började Miller att måla. Tillskrivet Miller i Cameron,
Julia: The Vein of Gold.(1996). ”Låt din kreativitet
flöda.” Sv. övers.:Eva Trägårdh. Richter, Malmö 1997,
s. 132.
199
Millet, J.F. :
Konsten är en strid.
200
Millet, J.F. :
I konsten måste man släppa till
sitt skinn.
201
Miró, Joan: Målningen uppstår
ur penseldragen
som ett poem uppkommer ur
orden.
Innebörden kommer efteråt.
199 Jean-Francois Millet, fransk målare (1814-1875)
med tidiga realistiska och sociala tendenser.“L’art
c’est un combat.” Förf.:s övers. I: Stone, Irving: Han
som älskade livet. 1:a uppl. 1934, W&W, Sthlm
1984, s. 227.
200 (1814-1875). I: Rolland, Romain: Millet. Sv.
övers. H. Hultenberg. Norstedts, Sthlm 1917, s. 50.
201 Spansk målare och grafiker, 1893-1983, känd för
dekorativt surrealistiska teckenmålningar. Även tillskriven
yttrandet ”Jag gör ingen åtskillnad mellan poesi och
måleri”. Förf:s övers. Odeciderat citat; anekdotisk källa..
202
Motherwell, Robert : När
penseln gör det den gör
kommer den att hitta det man
inte kunde göra själv.
förfärliga klyftan mellan rika och
fattiga kan vara på väg att fyllas
igen.
205
203
Mondrian, Piet : Konstnären
har en anspråkslös ställning.
Han är i grunden ett medium.
Munch, Edvard: (Om en egen
målning:)
Det fattas bara några små fel
för att bli riktigt bra.
206
Möllerström, Sten: Konst är
204
vad människor, ofta kvinnor, har
Morris, William: Folklig konst sysslat med i tusen år: vävning,
har inte någon möjlighet att /.../
sömnad, dekoration
leva överhuvudtaget, förrän den
av sin närmaste omgivning.
202 1915-1991, amerikansk målare och grafiker. Citatet
kan ses som ett utslag av M:s påverkan från den s.k.
automatismen, vilken introducerades för honom av
surrealisten Roberto Matta c:a 1940. Tillskrivet
Motherwell i Cameron, Julia: The Artist´s Way.
(1992). ”Den artistiska vägen.” Sv. övers.: Louise Moell.
Richters, Malmö 1995, s. 12.
203 1874-1944, holländsk målare. Han förde sina bilder
av träd, genom en fortlöpande reduktion, fram till en
sträng plangeometrisk stil med räta linjer och rektangulära
färgfält som räknas som en av modernismens främsta
klassiker. Mondrian var intresserad av jazzmusik och dans
men hans verk hade också en andlig dimension , till
vilken det citerade skulle kunna associeras. Tillskrivet
Mondrian i Cameron, Julia: The Artist´s Way.
(1992). ”Den artistiska vägen.” Sv. övers.: Louise Moell.
Richters, Malmö 1995, s. 13.
204 William Morris (1834-1896), engelsk
konsthantverkare och författare, företrädde “Arts and
Crafts”-rörelsen och utövade inflytande bl.a. inom art
nouveau-konsten.William Morris till “Manchester
Examiner”,
mars 1883. I: Friedenthal, R.: Konstnärsbrev. II.
.(1963) Sv. övers. K. Karling. N&K, Sthlm 1966, s.
105.
207
Nanne-Bråhammar,
Marianne: Konsten idag
har fritt spelrum och
[sinsemellan] motsägelsefyllda
205 1863-1944, norsk konstnär, symbolist och
expressionist med melankoliskt uttryck och en mycket
stor produktion. I: Bjørnstad, Ketil: Historien om
Edvard Munch. (1993) Sv. övers.:Jan Stolpe.Norstedts,
Sthlm 1995, s. 5.
206 Om Ulla Wennberg i “Glad konst!”, B B ,
Höganäs 1975, s. 100.
207 Kritiker, f.d. konsthallschef . EU - en omöjlig
konstruktion? (om 1990-talskonsten och Oscar
Reutersvärd), Arbetet 12/3 1997.
uppfattningar väger lika.
208
Newman, Barnett:
Den första människan var en
konstnär.
209
O’Brien, Glenn:
Graffiti är vår tids enda
konströrelse.
210
O’Keeffe, Georgia: Ingenting
är mindre realistiskt
än realismen. Det är bara
genom att välja ut, välja bort
och genom att framhäva
som vi kan komma åt tingens
verkliga innebörd.
208 Amerikansk målare (1905-1970) ur den abstrakta
New York-skolan. Förf.:s övers.“The First Man Was an
Artist”. I: The Tigers Eye, vol. 1, no 1, Oct. 1947, s.5760. I: Art in Theory 1900-1990 aa, s. 566.
209 Amerikansk konstkritiker. Förf.:s övers. “Graffiti is
the only art movement of the time.” I: Phase Two. Art
Forum, feb. 1985, s. 91.
210 Förf.:s övers. “Nothing is less real than realism./.../
It is only by selection, by elimination, by emphasis that
we get at the real meaning of things.” I: Benke, Britta:
Georgia O’Keeffe. Taschen, Köln 1995, s. 38.
211
Oldenburg, Claes:
Konst skall göra något annat
än att sitta på sin bak i museet.
212
Oldenburg, Claes: Konst är en
kommunikationsteknik. Bilden
är den mest fullödiga tekniken
av alla kommunikationsformer.
213
Oldenburg, Claes: Du står där
på stationen
och allting är grått och dystert då plötsligt glider ett av dessa
graffitimålade tåg in
och lyser upp det hela som en
jättelik blombukett från
Latinamerika!
211 Förf.:s övers. Svenskamerikansk objekt- och
happeningkonstnär (f. 1929). I: Store Days, Something
Else Press, N.Y. 1967, s 39.
212 Tillskrivet Oldenburg i Cameron, Julia: The
Artist´s Way. (1992). ”Den artistiska vägen.” Sv.
övers.: Louise Moell. Richters, Malmö 1995, s.160.
213 “You’re standing there in the station , everything is
grey and gloomy, and all of a sudden one of those graffiti
trains slides in and brightens the place like a big bouquet
from Latin America.”Förf.:s övers. I:
Goldstein,Richard:The Graffiti Hit Parade. New
York Magazine, March 26,1973, s. 40-43.
214
Olson, Bengt: När andra
redskap inte räcker till för att
förstå tar jag till penseln.
215
Ono, Yoko: Mina
föreställningar
genomförs /.../ i förundran.
216
217
Ovidius:
Konsten ligger i att hemlighålla
den.
218
Palm, Göran:
Vördnaden för konsten utarmar
den.
219
Parker, Charlie: Musiken är
den egna erfarenheten;
tankarna, visdomarna....om man
inte lever den, kommer den inte
ut ur hornet.
Oreglia, Giacomo: För Dante
utgår konsten från livet och
återvänder otvetydigt till livet.
214 Svensk konstnär, f. 1930; bl.a. känd för
monumentalutsmyckningar, bosatt i Paris. ”Målandet är
ett behov, en livsnödvändighet”. I: Vi nr 47/1990, s. 1719.
215 Japansk-amerikansk konceptkonstnär, filmare,
musiker mm., aktiv i Fluxus-gruppen, gift med John
Lennon. I: Yoko Ono och hennes sextonspårsröst.
Rolling Stone, 18/3 1971. Balladen om John och
Yoko. Rolling Stone Press 1982, Sv. övers. Love
Källberg, A&K 1983, s. 161.
216 Svensk-italiensk essäist, poet, regissör och
författare, sedan 1949 bosatt i Sverige, uttolkare av
Dante Alighieri, 1265-1321, känd som Italiens
nationalskald, påverkad av fransiscanerna och författare till
bl.a. Divinia Commedia, där Dante ledsagad av Vergilius
och sitt hjärtas Beatrice färdas genom Skärselden, Himlen
och Helvetet. I: Giocomo Oreglia: Dante. Liv, verk
och samtid. Carlssons, Sthlm 1991, s. 10.
217 Romersk skald och politiker (c:a 43-18 f.kr.) Förf:s
övers. “Ars est celare artem” ; “Art lies in concealing art”
; Konsten ligger i att dölja sin konst - syftar här på
kärlekens konst(er). I: Ars Amatoria. Jmf: Publius
Ovidius Naso: Konsten att älska. Sv. övers. Elias
Janzon. Niloe, Sthlm 1992, s. 108.
218 (1931-) I: Blankhet/Hundens besök. Norstedts,
Sthlm 1961, s. 45.
219 Charlie ”Bird” Parker, 1920-1955, amerikansk
jazzlegend, altsaxofonist och kompositör, skapare av bebop-stilen. Tillskrivet Parker i Cameron, Julia: The
Artist´s Way. (1992). ”Den artistiska vägen.” Sv.
övers.: Louise Moell. Richters, Malmö 1995, s. 183.
Förf.:s anm.: Citatet återges här i något modifierad form.
220
Parker, Dorothy:
Konst är en typ av katharsis.
223
Pater, Walter: All konst strävar
utan uppehåll
mot musikens villkor.
221
224
Parsberg, Cecilia: Egentligen
ser den kreativa processen
likadan ut överallt. Det är bara
det att konstnärer är de som
lyckas presentera vad dom gör
som konst.
222
Pasternak, Boris: Stil är att
sätta sig själv
högre än sitt stoff.
Paul V:
För konstnärer och poeter är allt
tillåtet.
225
Picabia, Francis:
Konst är att dyrka misstaget.
226
Picabia, Francis: Vernissager
fyller mig med melankoli -
220 Amerikansk författare, dramatiker och kritiker (18931967). “(For) art is a form of catharsis,---” Ur dikten
“Coda”I: Sunset Gun. Poems. Horace Liveright, New
York 1928, s. 75. Ordet kommer från Aristoteles Poetik,
där de framförda tragedierna av publiken skall upplevas
som en “rening”. Termen används fr.a. inom
psykoanalysen.
221 Svensk konstnär f. 1963. I: Caidahl, Lo: Konstens
anspråk. Glänta, Göteborg 1999, s. 136.
222 1890-1960. Rysk författare (Doktor Zjivago),
nobelpristagare i litteratur 1958. I: Nilsson, Bo (red):
Konstnären som kommentator.Kalejdoskop,
Malmö 1983, s.76.
223 (1839-1894). Brittisk författare med anknytning till
prerafaeliterna. Förf:s övers. I: Studies in the History of
the Renaissance (1873); tysk utgåva ”Die
Renaissance”.Diederichs, Leipzig 1904 , s. 184-185.
Denna essäsamling fick Oscar Wilde att tala om
”skönhetens heliga skrift”.
224 (Eg. Paulus V, Camillo Borghese, 1552-1621),
påve från 1605. “Pictoribus atque Poetis, omnia licent.”
Påven Paul (Paulus)V, i: Lindwall, Bo: Barockens
epok. N&K,Sthlm 1983, s.118.
225 Fransk målare, grafiker och författare (1879-1953.)
“Yttranden”. (Dits, aphorismes.1 uppl. Paris 1960). I:
Quarnström, Gunnar: Moderna Manifest. I. Sv. övers.
Lasse Söderberg. A&W, Sthlm 1973, s. 146.
226 “Yttranden”. (Dits, aphorismes.1 uppl. Paris 1960).
I: Quarnström, Gunnar: Moderna Manifest. I. Sv.
övers. Lasse Söderberg. A&W, Sthlm 1973, s. 152.
liksom bröllop och
begravningar.
230
Picasso, Pablo: En tavla lever
endast för betraktaren.
227
231
Picasso, Pablo: Konsten är en Picasso, Pablo: Måleriet är inte
uppfunnet
lögn
för att pryda lägenheter med.
som får oss att se sanningen.
Det är ett vapen till angrepp och
228
försvar mot fienden.
Picasso, Pablo:
Smak är kreativitetens fiende.
229
Picasso, Pablo:
Jag söker inte, jag finner.
232
Picasso, Pablo: (Om graffiti)
Den är verkligen förbluffande!
Vilken fenomenal
uppfinningsrikedom man kan
finna där ibland.
233
Picasso, Pablo: !
230 I: Conversations avec Picasso. Cahiers d`Art,
X, 7-10, Paris 1935, s. 173-178.
Förf:s anm.: Jackson Pollock menar däremot att ”the
painting has a life of its own”.
227 Spansk målare, grafiker, skulptör mm, en av
modernismens centralgestalter (1871-1973) I: Picasso
Speaks. The Arts, N.Y. May 1923, s. 315-326.
231 Picasso 1945, citerad efter Heartfield-katalog; i:
Edwards, Folke: Från spontanism till
underground. W&W, Lund 1971, s.162.
228 I: Picasso Speaks. The Arts, N.Y. May 1923,
s. 315-326
232 Picasso i samtal med fotografen Brassai (Gyula
Halasz), 27 november 1946. Brassai: Conversations
with Picasso. Univ. of Chicago Press, London 1999,
p. 273.
229
85.
233 Förf.s övers. Odeciderat citat; anekdotisk källa. Jmf
ovan.
I: Porzio/Valsecchi: Picasso. Forum, 1987. S.
Varje barn är en konstnär.
Problemet är att kunna fortsätta
vara konstnär
som vuxen.
och mellan dem och helheten.
237
Pyk, Madeleine: Jag leker att
jag lever.
234
Pollock, Jackson: När jag
befinner mig i min målning
är jag inte medveten om vad
det är jag håller på med.
235
Pollock, Jackson:
Varje bra målare målar det han
är.
238
Quik: Svarta människor
skapar konsthistoria här och nu.
239
Rauschenberg, Robert: Jag
gillar levande konst.
/---/ En målning är bara allt för
passiv.
Jag vill ge åskådaren en mycket
mera aktiv roll.
Jag vill att han ska vara en del
av mitt verk.
236
Plotinus:
Praktiskt taget alla menar
att synlig skönhet är skapad av
symmetri mellan delarna
234 Jackson Pollock, amerikansk målare; känd bl.a. för
sina droppmålningar; action-painting (1912-1956). I:
Edwards, Folke: Från spontanism till
underground. W&W, Lund 1971, s.22.
235 Förf:s övers. Anekdotisk källa: www. Jmf ovan.
236 Förf:s övers. Källa:
http://ansgar.dk/aestetik.htm
237 Svensk konstnär född i Stockholm 1934, bosatt i
Simrishamn. I : Rudling, Ewa: Svenska konstnärer.
Prisma, Värnamo 1998, s. 124.
238 Linwood A. Felton (f. 1958) också kallad Quik,
afro-amerikansk graffitimålare från Queens, N.Y.
Graffiti - Black Men Creating Art History,
1989. Titel på målning i katalogen Coming From the
Subway, Groninger Museum, Groningen 1992, s. 240.
239 Amerikansk bildkonstnär, föregångare inom
popkonsten, f. 1925. Förf.:s övers. I: Gruen, John:
Close-up.
Jmf: Cage, John: On Robert Rauschenberg, Artist, and
his Work. I: Harrison/Wood: Art in Theory 1900-1990.
Blackwell, Oxford 1993, s.717-721.
240
Read, Herbert: I ett konstverk
finns alltid ett oåtkomligt
odefinierbart element som ger
det dess vitalitet, dess magiska
kraft att stegra livskänslan.
242
Rembrandt:
Vänj dig vid att riktigt sätta i
verket hvad du redan vet,
så skall du snart nog komma
underfund med
de förborgade saker,
efter hvilka du nu frågar.
243
241
Reddy, Krishna:
Om vi är helt engagerade i
och mottagliga för allting i livet
får våra uttrycksformer
en djupare innebörd.
Richter, Gerhard: Hur en
målning är gjord
är oskiljaktigt från dess mening.
244
Rimbaud, Arthur:Ett själens
språk till själen.
242 Rembrandt van Rijn (1606-1669) en av Europas för
sin tid mest betydande målare och grafiker, till en av sina
elever som ofta ansatte honom med frågor; i: Kruse, John:
Rembrandt - hans konst och lif. Norstedts, Sthlm
1907, s. 34. Den äldre stavningen hos Kruse bibehållen.
R. påstås också ha avvärjt alltför närgångna besökare i
ateljén med orden: “Sätt inte näsan för nära inpå mina
dukar - färgdoften är osund!” Jmf : Goethe Sämtliche
Werke, bd 17, C.H. Verlag, München 1992. Ett annat
citat som antagligen får räknas in till mytbildningen
lyder lakoniskt: ”Jag gör bara porträtt”.
243 Tysk målare och experimentell filmare f. 1932.
Anförd av Madeleine Hatz i: Vägen aa, s. 86.
240 Herbert Read (1894-1968), konstpedagog och
konstfilosof. I: Bergmark m.fl.: Den åldrade
modernismen. Gidlunds, Sthlm 1977, s. 103.
241 F. i Indien 1925; en av färggrafikens största
banbrytare. I: Bråhammar/Garmer:
Moderna mästare aa, s.376.
244 1854-1891, fransk författare och poet, en av den
lyriska modernismens stora föregångare. ”..ett själens
språk till själen /.../ som griper tag i tanken och drar den
med sig.” Ur det s.k. ”siarbrevet” 15/5 1871 i
Gunnar Ekelöfs översättning. I: G.Ekelöf: Samlade
Skrifter, 7, s.313, Bonniers, Sthlm 1992.
245
248
Roch, Herbert: Hos
Rubinstein, Anton: Att skriva
honom[Modigliani]
är tillfredsställelse,
står inte människan i naturen
att trycka är ansvar.
som en sommarfrukt.
Hon står i tomheten, i hjärtats
ensamhet, sliten ur verkligheten
249
och samtidigt bunden av den,
Rushdie, Salman: För
såsom älskade eller hatade
konsten i en sekulariserad,
ansikten ibland förefaller oss i materialistisk
kultur gäller det att
drömmen.
utgöra en sorts ersättning för
vad kärleken till Gud erbjuder i
den religiösa världen.
246
Rodin, Auguste: (På frågan
hur han gör sina remarkabla
250
skulpturer.) Jag väljer ut ett
Ruskin, John: Betänk att det
marmorblock och sen hugger
jag bort det jag inte behöver. vackraste här i världen också är
det onyttigaste: påfåglar och
liljor, t.ex.
247
Rothman, Lenke: Omsorg,
omtanke, inre närvaro/.../
245 Amedeo Modigliano (1884-1920) italiensk målare
och skulptör. Roch, Herbert: Kvinnomålaren på
Montparnasse. Sv .övers. Seve Unger. Gothia, Sthlm
1958, s. 149.
246 Förf:s övers. Odeciderat citat; anekdotisk källa.
247 Konstnär och författare f. i Ungern 1929, bosatt i
Stockholm. Ur ett längre resonemang kring frågan ”Vad
är konst?” I: Caidahl, Lo: Konstens anspråk. Glänta,
Göteborg 1999, s. 140.
251
248 Förf:s övers. Odeciderat citat på flera ställen
tillskrivet den ryske pianisten och tonsättaren Anton
Rubinstein (1829-94) som räknas som en av 1800-talets
främsta pianister.
249 Förf:s övers. Odeciderat citat; anekdotisk källa.
250 (1819-1900) den viktorianska epokens viktigaste
konstkritiker. Förf.:s övers. I: The Stones of Venice.
1:2. Jmf även: Shapiro(red): Ruskin in Italy. Oxford
Univ. Press, London 1972.
251 Förf:s övers. Odeciderat citat; anekdotisk källa..
Ruskin, John: Konst är det i
vilket människans hand,
huvud och hjärta
sammanlänkats.
252
Satie, Erik: Innan jag
komponerar ett stycke,
promenerar jag omkring det
åtskilliga gånger
ackompanjerad av mig själv.
254
Schiller, J.C.F.:
Konsten är svår och dess
belöning tillfällig.
255
Schiller, J.C.F.: Denna
upphöjda sinnesro och andliga
frihet är, i förening med kraft
och styrka, den stämning, som
ett äkta konstverk skall
kvarlämna oss i, och det finns
ingen säkrare prövosten för den
estetiska kvaliteten.
256
253
Schopenhauer, Arthur: All
konst består i
uppfattandet av det väsentliga.
Schumann, Robert: Att bringa
ljus i människohjärtats mörker sådan är konstnärens uppgift.
257
Schwitters, Kurt: Ta vilken
252 Erik Satie 1866-1925, originell fransk tonsättare
med inflytande på både Debussy och Ravel. Tillskrivet
Satie i Cameron, Julia: The Vein of Gold.(1996).
”Låt din kreativitet flöda.” Sv. övers.:Eva Trägårdh.
Richter, Malmö 1997, s. 188.
253 Tysk filosof och författare(1788-1860). “...Liksom
all konst består nämligen poesins väsen i uppfattningen
av den platonska idén, dvs av det väsentliga...” I:
Aforismer i levnadsvishet. (1851). Björck &
Börjesson, Sthlm 1923, kap. VI, s. 196-197. (Jmf:
Wilde, Oscar.)
254 Schiller, J.C. Friedrich von , tysk författare (17591805). “Art is difficult, and its reward is transient” Förf.:s
övers. Förekommer också som “Den konst är svår,
förgängligt hennes pris” I: Wallenstein. (1798) sv.
övers. Törneblad, Grahn, Sthlm 1814, s. IV, prolog.
255 Förf:s övers. Källa:
http://ansgar.dk/aestetik.htm
256 Tysk tonsättare, 1810-1856. Förf:s övers. Odeciderat
citat; anekdotisk källa. Jmf Rauschenbergs ”combines”!
257 Kurt Schwitters (1887-1948) tysk
bildkonstnär,dadaist,1923. Förf.:s övers. .I:
Johansson,Ingmar: DADA en antologi. Bakhåll. Lund
1992, s.102.
Slettemark, Kjartan: Ont skall
som helst av den omgivande
med konst fördrivas!
världens uppenbarelseformer man behöver bara begränsa och
rycka den ur sitt sammanhang
261
för att ett konstverk ska uppstå.
Sontag, Susan:
Analys är intellektets hämnd på
258
konsten.
Shakespeare: I sitt förakt för
naturen gav
262
konsten det livlösa liv.
Spitzweg, Carl:
259
Att skapa något ger dig liv;
Simonides: Måleri är stum
sky härvid ingen möda!
poesi
och poesi är måleri som talar.
263
Strindberg, August: Det finns
ofullkomliga konstverk
260
som tilltala mer än fullkomliga.
258 (1564-1616) Världslitteraturens störste dramatiker.“In
scorn of nature, art gave lifeless life.” Förf.:s övers. The
rape of Lucrece. I: The Complete Works of
William Shakespeare. Abbey, London 1978, s.
1066:1.
259 Grekisk diktare (556-468 f.kr.) Förf.:s övers. I :
Plutarque: De Gloria Atheniensum. Edition critique
et commentee par J. Cl. Thiolier. Presse de l’Université
de Paris-Sorbonne, Paris 1985, s. 41. Se även Leonardo
da Vinci’s replik (c:a 1550): “Om du kallar måleriet stum
poesi, kan även målaren kalla poesin blint måleri. Vad är
värst, att vara stum eller blind?” (Traktater om Måleriet
aa, s. 85.); Joan Miró (f.1893) avslutar (?) diskussionen
med yttrandet “Jag gör ingen skillnad mellan måleri och
poesi.”( I: Bråhammar/Garmer: Moderna mästare. Gallerie
Börjeson, Malmö 1978,s.282.)
260 Svensk-norsk aktions- och objektkonstnär, skulptör,
född 1932, bosatt i Stockholm. Kjartan är en kärleksfullt
samhällskritisk enmans-happening; postmodernist långt
innan begreppet myntades.I : Rudling, Ewa: Svenska
konstnärer. Prisma, Värnamo 1998, s. 148.
261 Amerikansk författare och kritiker , f. 1933. “---I en
kultur, vars ständiga problem är intellektets
överutveckling på bekostnad av energi och sensuell
begåvning, är analysen intellektets hämnd på konsten”.
Förekommer också som “...tolkningen är intellektets
osv.” I: Konst och anti-konst. Övers. E. Sandin.
(Against Interpretation, 1965). Norstedts 1969, s. 9.
262 Tysk konstnär (1808-1885), bl.a. medarbetare i
Fliegende Blätter. I: Hettinger, E.(red.): Humorns
källor. Seelig, Sthlm 1987, s. 7.
263 Den störste författaren i svensk litteratur (18491912). I: En blå bok I, Bonniers, Sthlm 1918, s.606.
264
Suger, Abbé: Det är bara
genom symboler för det vackra
som våra utpinade själar kan
höja sig
från det timliga till det eviga.
265
Svenbro, Annika: (Om sin
egen konst)
- att laga det som gått sönder,
att försöka passa ihop de
utspridda kroppsdelarna.
267
Södergran, Edith:
Färgernas längtan är blodets.
268
Tanning, Dorothea: (Om sin
egen konst.)
Min djupaste önskan: att göra
en fälla utan någon utgång
varken för åskådaren eller mig.
269
Tharp, Twyla: Konst är det
enda sättet att fly
utan att gå hemifrån.
266
Söderberg, Hjalmar:
Människornas längtan efter
kärlek---vårt skönhetssinne har
ingen annan källa. All konst, all
dikt, all musik har druckit ur
den.
270
Tolstoj, Leo: Att framkalla hos
sig själv en känsla
man en gång har upplevt, och
så med hjälp av rörelser, linjer,
267 Finlandssvensk författare (1892-1923).“Färgernas
längtan” I: Samlade dikter. (1:a uppl. 1949).W&W,
Sthlm 1984, s. 15.
268 Amerikansk bildkonstnär f. 1913, surrealist, gift med
Max Ernst. I: Födelsedag. (1986) Trevi 1988, s.181.
264 Den franske abboten Abbé Suger, 1081-1151,
inledde gotikens genombrott när han byggde om
klosterkykan i Saint-Denis 1140. Förf:s övers. Källa:
http://ansgar.dk/aestetik.htm
265 Svensk målare, grafiker och skulptör (f. 1946).
Svenbro, Annika: Reparationer. (katalog), Lunds
konsthall, Lund 1994, s. 3.
266 I: Möllerström, Sten: Kär konst. Trevi, Sthlm
1979, s. 59.
269 “Art is the only way to escape without leaving
home”.Amerikansk dansare och koreograf, f.1941; känd
bl.a. för “Deuce Coupe” 1973 och koreografin till
musicalen “Hair”.
270 Leo Tolstoj (även: Lev Tolstoj); rysk författare,
1828-1910, med verk som ”Krig och Fred”, ”Anna
Karenina”. Aristokrat, pacifist. I: Hvad är konsten?
(1898). Anförd i: Klausen, A.M.: Konstsociologi.
Norstedts, Sthlm 1978, s.35.
färger, toner eller ordbilder
274
medvetet uttrycka denna känsla
Wagner, Richard: I framtiden
så att andra upplever den på
tillhör konsten folket/.../ och det
samma sätt - det är den form av är folket vi har att tacka konsten
för.
mänsklig aktivitet vi kallar
konst.
275
271
Toulouse-Lautrec, Henri :
Äntligen kan jag inte längre
teckna.
272
Tucker, Ann:
All konst kräver mod.
Vaneigem, Raoul:
Framtidens konstverk
innebär skapandet av ett
passionerat liv.
276
Weimarck, Torsten:
Konstnärsskapet är idag det
enda kvarvarande skapandet vid
sidan om moderskapet.
273
Tzara, Tristan : Den nye
konstnären målar inte längre
utan protesterar och skapar
direkt.
274 Förf:s övers. Richard Wagner,: The Art-work of
the Future, I, 204-205.
271 Fransk målare och grafiker (1864-1901), bl.a. känd
för sina litograferade affischer. Anförd av Henri Matisse
i brev till H. Clifford, 14 feb. 1948. Chipp aa,s. 141.
272 I: Tucker, Ann: The womans eye. (1973).A.
Knopf, N.Y. 1975, s. 3. (Kvinnliga fotografers verk.)
273 Fransk författare, dadaist (1896-1963). Tristan Tzara:
Dadamanifest 1918. I: Johansson, Ingmar: DADA en
antologi. Bakhåll, Lund 1992, s.31.
275 Framträdande aktivist och teoretiker inom franska
Situationistiska Internationalen. I: Traité de savoirvivre à l'usage des jeunes générations, 1967. Om
konsten att leva - manual för de unga, kap. XX. Sv.
övers.: Ingemar Johansson.
276 Weimarck, Torsten, f. 1942. Lektor i
konstvetenskap vid Lunds Universitet, forskare och
författare. I: ”Solen smälta ner som snö.” Essäer.
Symposion, Sthlm 1990. Den kalla blicken och den
varma. s. 64.
277
280
West, Franz: Det spelar ingen
roll hur konsten ser ut - det
viktiga är hur den används.
Villiers de L’Isle-Adam,
Auguste: Förstå är spegelbilden
av att skapa.
278
da Vinci, Leonardo: Du gör fel
när du berömmer en sak du
inte fullt förstår, men värre när
du klandrar den.
279
da Vinci, Leonardo:
Dålig den lärjunge, som ej går
om sin mästare.
281
Wilde, Oscar : Vad konsten i
själva verket speglar är icke
livet utan betraktaren.
282
Wilde, Oscar : En sanning i
konsten är sådan att också dess
motsats är sann.
283
Wilde, Oscar : All konst är
totalt onyttig.
277 Österrikisk konstnär med fokus på interaktion och
med stort inflytande inom den internationella
samtidskonsten. ”It doesn´t matter what the art looks like
but how it´s used. The important thing is to find a place
for art, not just a description”. I: Cooke, Lynne:
Divertissements. Rooseum, arkivet, Malmö 1999.
278 Italiensk målare, skulptör, arkitekt, uppfinnare och
konstteoretiker(1452-1519). Latinsk sentens återgiven av
Leonardo.I : Corson, Ella: Förord. Konst på burk. katalog
nr 15, Länskonstmuseet , Södertälje 1993. s. 2. Jmf:
Leonardo da Vinci: Precetti. (C.A 1550). “Hur målaren
under sitt arbete bör vara beredd att lyssna till var mans
omdöme”. I: Traktater om Måleriet. Uppsala
Universitet, Inst. för Estetik, Uppsala 1995, s. 100.
279 I: Linnqvist, Hilding: Tankar om konst.
Bonniers, Sthlm 1949, s. 21.
280 Fransk författare, symbolist (18381889).Alternativt:Förståeelse (att förstå), det är skapandets
återspegling. Förf.:s övers. (Jag tolkar Villiers filosofi
som att betraktarens empati motsvarar och svarar mot
konstnärens skaparakt; Jmf Ulf Linde aa; det finns säkert
flera läsarter.) “Comprendre, c’est le reflet de créer.” I:
Axel. J.M. Dent en filles, Paris 1918. S. 204.
281 “It is the spectator, and not life, that art really
mirrors.” I: The Picture of Dorian Gray. Dorian
Greys porträtt. Övers. A. Wingren. Världslitteraturens
Förlag, Malmö 1930, s.4 (förord).
282 I: Ekbom, Torsten: Bildstorm. Bonniers, Sthlm
1995, s.52.
283 ”All Art is completely useless”.
väsentligen är anakronistiska
borgerliga uttrycksformer.
284
Wilde, Oscar : Skilda meningar
om ett konstverk visar, att
verket är nytt, komplicerat och
levande.
285
Wilde, Oscar: Livets hemlighet
finns i konsten.
286
Willis, Paul: Även i sina ickeklassiska varianter kämpar
konsten med vad som
284 “Diversity of opinion about a work of art shows
that the work is new, complex and vital.” I: The
Picture of Dorian Gray. Dorian Greys porträtt.
Övers. A. Wingren. Världslitteraturens Förlag, Malmö
1930, s.4 (förord).
285 Förf.:s övers.“The secret of life is in art.” I: Wilde,
Oscar: Essays and lectures. Methuen, London 1909.
S.155. Föreläsningen “The English Renaissance of Art”
ur vilken citatet är hämtat, hölls f.f.g. på Chickering Hall
i New York 9 januari 1882. Jmf även Pater, Walter.
286 Banbrytande engelsk ungdomsforskare. Fornäs m.fl.:
Symbol och Praxis. I: Ungdomskultur Identitet
Motstånd. s. 53. Symposion, Sthlm 1988. Förf:s. anm:
Gäller detta också idag, efter millenieskiftet 2000?
287
Vilks, Lars: Det finns inget
bättre beröm för ett konstverk
än en polisanmälan.
288
Vilks, Lars: Konsten är en
meningsslukare, i stil med ett
svart hål, men har i sig ingen
mening att förmedla.
289
Vilks, Lars:
En beskrivning av ett samtida
konstverk torde innefatta:
1) Idé, koncept,
meningsbildning.
2) Materialiseringar.
3) Social respons.
287 Svensk koncept- och landartkonstnär ( f. 1946), bl.a.
känd för konstruktionerna Nimis och Arx vid Kullaberg
och för konstteoretiska arbeten på temat ”utan
konstbegreppet finns ingen konst”. Programinslag i
Aktuellt, TV 1, 9/5 1997. Jmf även AB 12/5 1997.
288 Vad Vilks egentligen vill. I: Sydsvenska Dagbladet,
2/2 2000.
289 Vilks, Lars: Det konstnärliga uppdraget? Nya
Doxa, Nora 1999, s. 134.
4) Tidsrum.
Wolgers, Dan: Så småningom
förstod jag att vad jag kommit
att bli kallas för konstnär.
290
Wittgenstein, Ludwig: Etik
och estetik är ett.
293
Wright, Frank Lloyd:
Mindre
är bara mer
när mer
är mindre bra.
294
291
Woolf, Virginia: I verkligheten
har ingenting hänt
förrän det blivit beskrivit.
292
290 Österrikisk-brittisk filosof, en av 1900-talets största
tänkare(1889-1951). I: Tractatus LogicoPhilosophicus. (1921). Punkt 6.421. Förekommer
också som “Etik och estetik är detsamma”.Sv. övers. A.
Wedberg, Thales, Sthlm(1962) 1992, s.119. W:s första
ord vid sin doktorsdisputation (av Tractatus) till
examinatorerna var : “Var inte oroliga. Jag vet att ni
aldrig kommer att förstå det.” Fredriksson aa, s. 230.
291 Förf:s övers. Källa:
http://ansgar.dk/aesteik.htm. V. Woolf , 18821941, var brittisk romanförfattare, litteraturkritiker och
feminist, knuten till den inflytelserika
Bloomsburygruppen.
Wright, Frank Lloyd:
Rummet är konstens andedräkt.
295
Yutang, Lin: Vi kommer aldrig
att förstå konsten och konstens
väsen ifall vi inte inser att den
helt enkelt består av ett
överskott av fysisk energi, fri
och ohämmad och existerande
för sin egen skull.
293 Amerikansk arkitekt, 1867-1959. Med verk som
”Falling Water” 1935-39 och Guggenheimmuseets
byggnad 1956-59 är han en av vår tids inflytelserikaste
arkitekter både i USA och Europa. Förf.:s övers.
Odeciderat citat; anekdotisk källa.
294 Förf:s övers. Odeciderat citat; anekdotisk källa.
292 Svensk konstnär f. 1955, professor på
Konsthögskolan. I : Caidahl, Lo: Konstens anspråk.
Glänta, Göteborg 1999, s. 207.
295 Kinesisk filosof och författare. Ur Lin Yutang:
Konsten att njuta av livet. Övers.Ingalisa
Munck.Bonniers 1999, s.307.
296
298
Zappa, Frank :
Konst är att göra någonting av
ingenting och sälja det.
Zola, Emile:
Ett konstverk är
ett hörn av skapelsen
sett genom ett temperament.
297
Zennström, Petter: [Det
kapitalistiska] systemet ger oss
ett liv utan värdighet och de
andra [i tredje världen] misär
och förnedring. När jag målar är
min publik bonden på Jamaica
och den arbetslöse
hamnarbetaren i Conakry. Dom
gillar mina bilder.
299
Zorn, Anders:
Konst kommer av kunna.
300
Öijer, Bruno K.:
Spräng den förbannade
kultureliten!
298 Fransk författare, socialist (1840-1902).
“J’exprimerai toute ma pensée en disant qu’)une œuvre d
‘art est une coin de la création vu à travers une
tempérament.”I: Mes haines. G. Charpentier, Paris
1879, s. 229.
296 Amerikansk rockmusiker , sångare, gitarrist och
kompositör 1930-1993. Konstmusik och fusionsjazz
blandades med populärmusik och samhällskritiska texter
av stor integritet. Förf:s övers. Odeciderat citat;
anekdotisk källa. Jmf: Paul Valéry, 1930: ”Det är
konstens uppgift att skapa något av inget”, på vilket
Zappas yttrande kan vara en travestering.
297 Svensk målare, tecknare och grafiker, expressionist
(f. 1945.) I: Nordisk nutidskonst. Föreningen
Norden, Sthlm 1991, s. 135. Jmf: Petter Zennström
(katalog) 10 sept. - 23 okt., Lunds Konsthall , Lund
1994.
299 Svensk konstnär, tekniskt virtuos
nationalromantiker, figur- och porträttmålare (1860-1920).
I: Engström,
Albert: Anders Zorn . Bonniers, Sthlm 1932. Sid. 2.
Etymologin hos “konst”är väl inte fullt så enkel som
Zorn antyder. Zorn föredrog vännen A. Engström som
levnadstecknare framför “konstcritici----som äro
parasiter”; det behöver väl inte påpekas att såväl
konstnärs- som kritikerrollen har förändrats radikalt på
senare år. Men i detta (aforistiska) sammanhang är
subjektivism inte på något sätt av ondo.
300 Svensk poet och anarkist, (f.1951). I:
Börjlind,Rolf(red.): Nya Tider Nya Änglar. Cavefors,
Lund 1976, s.14, 40.